Årsmöteskallelser Slussen igår – trafikdelare
Nr 1 MARS 2012 INNERSTAN Medlemstidning för Hyresgästföreningen på Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm • Årgång 43 Årsmöteskallelser se sista sidan Slussen igår – trafikdelare Slussen idag – demokratidelare HyresPressen Innerstan HyresPressen Innerstan Tidningen sköts ideellt av förtroendevalda på vår fritid. Säkraste sättet nå redaktionen är att kontakta någon Tidningen skötsattideellt av förtroendevalda på vår fritid. avSäkraste innerstadsföreningarna – se nedan. Eller skriv till: sättet att nå redaktionen är att kontakta någon av innerstadsföreningarna se nedan. Adress: Krukmakargatan 6– nb, 118 51 Stockholm Eller skriv till: www.hyrespressen.se Adress: Krukmakargatan 6 nb, 118 51 Stockholm Ansvarig utgivare: Birgitta Adamson www.hyrespressen.se Redaktör: Ari Eskelinen Ansvarig utgivare: Birgitta Adamson Redaktionskommitté: Redaktör: Ari Eskelinen Mats Barrdunge, Norrmalm, Nils Gudmundsson, Östermalm • Roger de Robelin, Redaktionskommitté: Barrdunge,• Norrmalm Östermalm • Lena Berg, Mats Kungsholmen Anneli Olani, Nils Gudmundsson, Östermalm • Roger de Robelin, Norrmalm • Bror Sandström, Södermalm, Lena Berg, Kungsholmen • Emilia Ulander, AriÖstermalm Eskelinen,• redaktör Kungsholmen • Bror Sandström, Södermalm Foto: Ari Eskelinen, där inget annat anges. Ari Eskelinen, redaktör Layout: Maj Sandin Sandin Layout:Ateljé Ateljé Gotica, Gotica, Maj Tryck: Tryck:Bomastryck Bomastryck Bilaga och distribueras distribuerastilltillinnerBilagatilltillHem Hem&&Hyra Hyra 2/2012 5/2011 och innerstadens medlemmar. stadens medlemmar. Författarna faktainnehåll.Redaktionen Redaktionenansvarar ansvarar Författarnasvarar svarar för faktainnehåll. bara ochförbehåller förbehållersigsig rätten rätten att att baraför förbeställt beställt material material och redigera material. redigerai iinsänt insänt material. Utgivningsplan Utgivningsplanför förHyrespressen Hyrespressen2012 2011 NrNr2/3–2012 utkommer 22 prel aug med (medHem Hem& &Hyra Hyranrnr 4–11 av HP utkommer 8, 5) och nr 4 utkommer denmanusstopp 5 dec (med17Hem & Hyra 7 december 2011. Prel oktober 2011.nr 8) . Besök gärna vår hemsida eller på facebook Hyresgästföreningen region Stockholm www.hyrespressen.se Box 10117, 121 28 Stockholm Besöksadress: Arenavägen 55 Hyresgästföreningen region Stockholm E-mail: stockholm@hyresgastforeningen.se Växel: 0771-443 443 Box 10117, 121 28 Stockholm Öppet: Besöksadress: Arenavägen 55 må–onstockholm@hyresgastforeningen.se 8.30–17.00 , to 8.30–20.00, fre 8.30–14.00 E-mail: (maj–aug: må–to443 8.30–16.00, fre 8.30–14.00) Växel: 0771-443 Öppet: Medlemsservice: 08–50 70 60 94 må–on 8.30–17.00 , to 8.30–20.00, fre 8.30–14.00 • hyresjuridisk rådgivning (maj–aug: 8.30–16.00, fre 8.30–14.00) • enskildamå–to ärenden • rättigheter/skyldigheter Medlemsservice: 08–50 70 60 94 • Förhandlingar: hyresjuridisk rådgivning 08–50 70 60 00 • •enskilda ärenden hyresförhandlingar • •rättigheter/skyldigheter ombyggnadsfrågor • kontroll av hyra08–50 70 60 00 Förhandlingar: avtal med privata hyresvärdar • •hyresförhandlingar • avtal med allmännyttan • ombyggnadsfrågor • kontroll av hyra• avtal med privata hyresvärdar Hyresgästföreningen Riksförbundet • avtal med allmännyttan Växel, exp: 08-791 02 00 Hyresgästföreningen Riksförbundet E-mail: info@hyresgastforeningen.se Växel, exp: 08-791 02 00 • in- och utträden E-mail: info@hyresgastforeningen.se • betaländringar • •in-namnoch utträden• betaländringar och adressändringar • namn- och adressändringar Allt fler barn Södermalmsföreningens Årsmöte vräks trots regeringens nollvision Konstverk lottas ut på Ovan konstverk ”Utsikt”, olja 81x100 cm, av konstnären Ari Eskelinen kommer att lottas ut bland alla som besöker Södermalmsföreningen Årsmöte den 27 mars 2012. Se kallelse i detta nummer av Hyrespressen. Tavlan är inramad i en svart träram. Lycka till och välkomna till årsmötet. Under första halvåret 2011 berördes 358 barn av vräkning. Det är en ökning med hela nio procent — eller 30 barn — jämfört med samma period föregående år, visar ny statistik från Kronofogden. — Vi på Kronofogden är mycket oroade över att se denna utveckling. Att vara med om en vräkning är en tragedi för både barnet och dess föräldrar. Det är viktigt att samhället fortsätter att arbeta med den nollvision som finns inom regeringens strategi mot hemlöshet, säger Mickael Necke, chef för Kronofogdens förebyggande verksamhet. Barnombudsmannen väljer nu att använda sina rättsliga befogenheter och kallar tio kommuner till samtal den 13 oktober. Några av dem har ett dokumenterat förebyggande arbete när det gäller vräkningar av barnfamiljer och antalet barn som vräks är lika med noll. I andra kommuner visar statistiken för perioden 2009–2011 istället en negativ utveckling med fler barn som vräks. — Att barnvräkningarna ökar är ett bekymmersamt misslyckande. I flera kommuner pekar utvecklingen åt helt fel håll. Samtidigt är det intressant att notera att många kommuner trots allt har lyckats nå regeringens nollvision om barnvräkningar, säger barnombudsman Fredrik Malmberg. I dagarna har en kallelse skickats till socialnämndens ordförande och socialchefen i Borås, Gävle, Kiruna, Landskrona, Luleå, Lund, Nynäshamn, Sundsvall, Västerås och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning i Stockholms stad. — Mitt syfte med att kalla kommunerna till samtal är att förstå vad de här skillnaderna beror på, och att tillsammans identifiera lösningDet är ett roligt arbete, lärorikt och framförallt ett nog så viktigt arbete då ar som kan förhindra avhysningar av barnfamiljer, säger Fredrik hyresrätten i dessa dagar så allvarligt hotas av de politiska direktiven som Malmberg. föreligger i bostadspolitiken i Stockholms region. Ifall du vill bidra – tveka Pressmeddelande Kronofogden 2011-07-06 inte att anmäl ditt intresse inför Årsmötet nu i mars. Kontakta din föreningsstyrelse i den stadsdel där du bor eller respektive valberedning. Vi är ett härligtKontakt: gäng av förtroendevalda och välkomnar nya friska tag i våra samCatherine Johnsson, pressansvarig hos Barnombudsmannen: 08-692 29 64 manhang. Du kan bidra till att förstärka hyresrätten till den utomordentligt Michael Necke, chef för den förebyggande verksamheten på Kronofogden: 070-604 95 18 fina boendeform den i grunden är – och i högsta grad en sant grundläggande demokratisk rättighet. Att vara med i en föreningsstyrelse som en förtroendevald styrelseledamot Hyrespressen innerstans hyresgästföreningar HGF Kungsholmen Nicandervägen 2 112 44 Stockholm Telefon: 08–652 90 18 E-post: info@hgfkungsholmen.se www.hgfkungsholmen.se HGF Norrmalm Vanadisplan 3D 113 31 Stockholm Telefon: 08–24 84 42 E-post: hgf.norrmalm@gmail.com www.hgfnorrmalm.se HYRESPRESSEN Innerstan 2/3–2011 22••HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 •• HGF Östermalm Strandvägen 35 114 56 Stockholm Telefon: 08–667 36 54 E-post: hgf.ostermalm@telia.com www.hgfostermalm.se HGF Södermalm Krukmakargatan 6 nb 118 51 Stockholm Telefon/Fax: 08–720 60 62 E-post: kontakt@sodermalmsforeningen.se www.sodermalmsforeningen.se Vi har en dröm om och våra hyresvärdar har en egen dröm. Ett problem med detta är att allas drömmar inte är gemensamma. I vår dröm har vi ett bra boende och rättvisa kostnader medan de som äger sitt boende oftast drömmer om en maximal vinst. Många människor drömmer dessutom om att ha ett eget boende överhuvudtaget. Vi drömmer om att andra ska vara solidariska med oss utan att alltid tänka på andra som har det sämre. Vi måste börja bygga fler bostäder så att alla som behöver boende också får det och det måste ske genast! Nu flyttar 40 000 människor till vårt område varje år. Numer bor det 844 000 i Stockholms stad, upp med 14 000 under 2011, men bara lite drygt 300 000 inom tullarna. 1944 fanns det 442 000 boende innanför tullarna. Politiker bygger nya områden som Norra Djurgårdsstaden och Norra Stationsområdet med 30 000 arbetsplatser vardera, men bara 20 000 bostäder totalt! Gör tvärtom! Hur gör vi så att det blir balans i vårt samhälle? Hur löser vi trafik-, miljö- och samhällsproblem och samtidigt har tid med att förhandla hyror? I årets förhandling med Fastighetsägarna kräver de att hyrorna höjs mest för oss som bor inom tullarna och meddelar samtidigt att om andra områden får bättre kommunikationer så höjs dessa hyror också. Om vi tror att en motpart som anser att samhällsinvesteringar automatiskt skall leda till mer pengar i fickorna hos redan rika tror vi väldigt fel. Jag anser att enda möjligheten till balans är att det finns lägenheter för alla att flytta till. Vi måste som samhälle bygga bort problemen, genom fler lediga lägenheter i Stockholm! Denna gång hoppas jag att vi bygger för framtiden, där folk bor och arbetar nära varandra med ett tydligt fokus på att inkludera alla och hushålla med resurserna. Sopsortering och energibesparing med grönytor på taken kan vara en väg att gå. Vi måste ta vara på allas goda idéer och vi börjar idag! Fredric Ericsson, ordförande hgf Södermalm L E D A R E Jag har en dröm! REDAKTÖRSPALT Fastighetsägarna vill endast åt din plånbok Kommunernas ägardirektiv om högre avkastning i allmännyttiga bostadsbolag påverkade förhandlingarna detta år till att många förhandlingar strandade. Hyresgästföreningen meddelade i höstas, innan förhandlingarna, att man frångick Stockholmsmodellen som grund i förhandlingarna eftersom man inte kunde enas om modellens konstruktion med Familjebostäder, Svenska Bostäder och Fastighetsägarna Stockholm. De meddelade senare: ”Vi fortsätter arbeta för en ny hyressättningsmodell – trots Hyresgästföreningens avhopp”. Rätt tydligt blev fastighetsägarnas taktik då Svenska Bostäder i Stockholm lade sitt bud på 6,9 procent och förhandlingarna hamnade på en differentiering 1,15 – 3,45 procent. VD Pelle Björklund lät meddela på Svenska Bostäders hemsida; ” – Det är en väl avvägd överenskommelse och vi är nöjda med en differentiering som bygger på stockholmsmodellens grunder.” (Red. anm.) Då allmännyttan inte är hyresledande blev taktiken också hos de privata fastighetsägarna att lägga budet högt, och vid en eventuell strandning ge hopp om att hyresnämndens beslut bildar ett prejudikat om lägesfaktorn. På sikt kommer det att höja hyrorna och höja ribban vid varje års förhandling på detta sätt. Och kanske har de inom loppet av några år lyckats att införa marknadsmässiga hyror och fastighetsägarna är då nöjda, väldigt nöjda. Som Akelius bostadsbolagets VD ger till uttryck; ”Jag vill endast ha hyresgäster med feta plånböcker ” Tydligt är att fastighetsägarna följer en egen agenda, en egen hyressättningsmodell ”som speglar hyresgästernas värderingar i hyran” – om man har en fet plånbok. Tyvär blev det ingen plats över till min intervju med Terje Gunnarsoni i detta nummer, men förhoppningsvis i nästa. Ari Eskelinen • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • 3 2012-02-01 17:02 P r e s s r e l e a s e När ska Fastighetsägarna ta sitt ansvar? Djupt otillfredsställande hyresförhandlingar Höstens hyresförhandlingar har varit djupt otillfredsställande med såväl allmännyttan som med privatfastighetsägarna i Stockholm. Under en lång följd av år har hyresförändringarna hamnat högre än konsumentprisindex trots att bostäderna blivit i genomsnitt allt äldre. Sammantaget har hyrorna sedan år 2000 ökat i runda tal dubbelt så snabbt som konsumentprisindex. Till det kommer att nyproduktionshyror och ombyggnadshyror ökat ännu snabbare. För innerstadsbor har det varit än mer upprörande. Det ena extratillägget efter det andra har gjort att innerstadshyrorna nu har långt högre skillnad gentemot andra hyror. Inför hyresförhandlingarna i år begärdes dels en ordentlig granskning av allmännyttans vinster i Stockholm och dels att hyreshöjningen inte skulle differentieras med extra innerstadstillägg. Endast en svag granskning av allmännyttans vinster kom tillstånd och den gjordes dessutom inte allmänt känd. För förhandlingarna med Svenska Bostäder tog delegationen ett särskilt beslut att hyreshöjningen inte skulle differentieras. Ändå förhandlades fram en differentierad hyreshöjning och lades fram som ett slutbud för förhandlingsdelegationen som skulle besluta. Och hyresförhandlaren lade som vanligt fram en vals om att tar ni inte det här så blir det hyresnämnden och diverse andra hemskheter. Och så spelade förhandlaren som vanligt ut olika bostadsområden mot varandra. Så får inte förhandlingarna gå till. Det sänker totalt tilltron till förhandlingarna och dessutom tilltron till hyresgästföreningen. Ragnar von Mamborg 4 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • Fastighetsägarna Stockholm har idag till vår förvåning strandat förhandlingarna om 2012 års hyror. På detta sätt avsäger sig Fastighetsägarna sitt ansvar som fullvärdig förhandlingspart. – Yrkandet från Fastighetsägarna ligger långt över anständighetens gräns och tar ingen som helst hänsyn till hyresgästernas ekonomi, den allmänna kostnadsutvecklingen eller det osäkra ekonomiska läge som råder, säger Terje Gunnarson, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm. Fastighetsägarna yrkar på differentierade hyror enbart baserade på det geografiska läget och förväntar sig hyreshöjningar på 4,9 procent i innerstan. Detta trots att statistiken visar att det redan idag finns väl etablerade skillnader mellan hyrorna i inner- och ytterstad på upp mot 30 procent. Dessutom har privata fastighetsägare redan idag en generellt högre hyresnivå än allmännyttan trots att de ofta levererar lägre förvaltningskvalitet. – Det är anmärkningsvärt att Fastighetsägarna i sitt yrkande hänvisar till följsamhet med de allmännyttiga bolagen, nu när de ska agera som självständig förhandlingspart. Det är också häpnadsväckande att Fastighetsägarna nonchalerar ortsbegreppet i hyreslagen när de jämför hyresnivåerna med kranskommunerna, säger Terje Gunnarson. – Vi som förhandlingsparter måste naturligtvis ta vårt samhällsansvar, allt hänger ihop: hyror, bostadsrättspriser, inflation. Det här handlar om något mycket större än att maximera vinsterna för enskilda fastighetsägare, som redan verkar i den mest lönsamma branschen i Sverige idag. Det handlar om att medverka till en stabil samhällsekonomisk utveckling för Stockholm och för Sverige. Terje Gunnarson Ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm Vi är upprörda över hur innerstadens hyresgäster behandlas i hyresförhandlingarna! Återigen har innerstadshyrorna höjts extra! Som flera år i rad har våra hyresförhandlare smugit in en extrahöjning för innerstaden på ett sådant sätt så att den inte kunnat avvisas. Uppenbarligen finns en hemlig agenda som innebär att vi ska ha allt större hyresskillnader. Och innerstadens hyresgäster tycks vara ett lovligt byte! Och det tycks vara helt OK att spela ut olika hyresgästgrupper mot varandra. I Svenska Bostäder är nu skillnaderna mellan innerstadshyror och ytterstadshyror nästan 30 procent. Och i förhållande till vissa ytterstadsområden är skillnaderna nästa 40 procent. Det finns inga som helst skäl till dessa hyresskillnader. När hyresgäster tillfrågas är de i genomsnitt beredda att betala 4–5 procent högre hyror för innerstadsbostad. När alla boende tillfrågas vill en stor majoritet bo i förort. I innerstaden dominerar yngre boende. Merparten av dem flyttar när de blir barnfamilj. I innerstaden liksom i ytterstaden finns vissa fördelar och vissa nackdelar. De är olika men det är inte på något sätt så att det är fler fördelar i innerstaden. Hyrorna i innerstaden är nu så höga så att merparten av ensamhushållen, låginkomsthushållen och äldrehushållen har stora problem och har fått en låg levnadsstandard. Detta är inte rimligt. Höga innerstadshyror har drivits fram från fastighetsägarhåll som sett en möjlighet att öka sina vinster. Och med svepande och lösligt tal har delar av hyresgästföreningen lurats att spela med. Vi accepterar inte längre denna orättvisa och förödande försämring av våra levnadsvillkor. Vi accepterar inte att innerstadens hyresgäster ska betala ett högt pris för att vissa fastighetsägare ska gynnas. Hyresgästföreningarna på Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm Lena Berg, Beatrice Ericsson, Fredric Ericsson, Gunvor Åkerblom • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • 5 Avkastningskraven en avspegling av ägarnas förväntningar på bolagen Avkastningskraven är en återspegling av ägarnas förväntningar på bolagen. Numera råder ingen skillnad mellan kommunala och privata fastighetsbolag i det avseendet. Kommunala och privata bolag ska drivas på samma villkor. Den vinst som ett privat bolag tar hem, ska också det kommunala bolaget sträva efter. Det finns ett mått på den här strävan och det kallas direktavkastning och den beräknas som driftnettot i förhållande till fastigheternas marknadsvärde. Driftnettot är vad som blir över när drift - och underhållskostnader dras från hyresintäkterna. Direktavkastningen studeras av dem som funderar på att satsa pengar i fastigheter. Det finns bra statistik över hur hög direktavkastningen har varit. År 2010 varierade direktavkastningen mellan 1,0 och 1,5 procent i de tre stora kommunala bolagen. Genomsnittet för landet låg på 2,3 procent, avsevärt högre än stockholmsbolagens avkastning. För att komma upp till riksgenomsnittet skulle bolagen behöva höja sina intäkter med i genomsnitt 16 procent eller i reda pengar 1 miljard kronor i de tre bolagen sammantaget. Årets yrkande är bara en bit på vägen till den nivån. Vi kan därför räkna med liknande höga höjningskrav under de kommande åren. Detta är bakgrunden till Stadshusets marschorder till de kommunala bolagen. 6 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • Centralt och modernt får höga höjningar Stockholmsmodellens poängsystem ger höga poäng (lika med hög hyra) till centralt belägna fastigheter och moderna eller moderniserade fastigheter. De presenterade hyreshöjningskraven i olika delar av staden speglar modellens intentioner. Men liksom när det gäller den totala hyresnivån kommer det också att finnas skillnader eller differentiering inom respektive område. De fastigheter som har ett ofördelaktigt utgångsläge är framför allt de som upprustats sedan slutet av 1970-talet och framåt. Stockholmsmodellen premierar nämligen modernitet. Modellen förutsätter höjningar på mellan 20 och 30 procent inom innerstad och närförort. Inte ens ytterstadens bestånd går säkert även om höjningarna blir mindre där. Skördetid för hyresvärdarna Årets yrkanden om hyreshöjningar innebär en konkretisering av den nya hyreslagstiftningen och Stockholmsmodellen. Nu börjar konturerna för Stockholms nya hyreskarta att skönjas. De närmaste åren kommer bilden att klarna, kartan kommer att bli alltmer distinkt. Hyresvärdarna kommer att kunna räkna med goda skördar. Det som hyresgästerna sådde har visat sig bli en rejäl missväxt. Björn Alfredsson Hur kan Hyresgästföreningens arbete stärkas? – Motioner till Hyresgästföreningen i Storstockholm Föreningarna på Södermalm och Norrmalm har skrivit några motioner till Hyresgästföreningen i Stor-Stockholm. De visar på angelägna förbättringar av Hyresgästföreningens arbete för och med hyresgästerna och hur det kan göras. Två motioner handlar om arbete och hyror vid större underhållsåtgärder och ombyggnad, en motion handlar om bostadspolitiken i Stockholms stad för en rimlig allmännytta, en motion handlar om hur förhandlingarna med privatfastighetsägarna kan stärkas och två handlar om de lokala föreningarnas samråd med allmännyttan och om tillvalssystemen i allmännyttan. Rimligare hyressättning vid större underhållsåtgärder och ombyggnad I motionen konstateras att såväl drabbade hyresgäster som flertalet riksdagspartier tycker att hyreshöjningarna vid större underhållsåtgärder och ombyggnad är orimliga och inte motsvarar värdet av åtgärderna. Det borde således gå att få till en ändring. Motionen konstaterar att en ändring kanske inte längre går att åstadkomma förhandlingsvägen men att den vägen i alla fall bör prövas. Därtill behövs ett bostadspolitiskt arbete gentemot kommunerna och på riksplanet för att få tillstånd en förändring. Skärp arbetet vid större underhållsåtgärder och ombyggnad Motionen konstaterar att hyresgästerna i hus där fastighetsägaren vill göra åtgärder ofta har lämnats mer eller mindre ensamma med diskussionerna med fastighetsägaren. Denne sitter med alla trumf på hand. Han hävdar ofta tekniska skäl eller behov av att göra allt möjligt samtidigt för att få höja hyran mycket. Eller försöker helt blanka de viktiga frågorna och få hyresgästerna att enbart engagera sig i detaljer utan att föra fram att hyresgästernas val har stor betydelse för hyrorna efteråt. I till exempel kvarteret Drakenberg har fastighetsägaren Svenska Bostäder lanserat ett ”helhetsgrepp”, dvs. att göra många underhållsåtgärder samtidigt, med det enda syftet att höja hyran mycket. Så mycket att stor del av hyresgästerna inte skulle kunna bo kvar. Tack vare att det funnits aktiva byggkunniga hyresgäster verkar aktiviteten i kvarteret ha kunnat stoppas. Men det är inte lyckat att kampen huvudsakligen har måst föras av de lokala hyresgästerna. Utan här behövs ett nytänk hos Hyresgästföreningen i Storstockholm både för att förhandla fram rimliga förhållningssätt hos bolagen och för att stödja de hyresgästerna i hus som drabbas både med kunskap och förhandling. Skärp de bostadspolitiska kraven på kommunerna Våra bostadspolitiska aktiviteter mot kommunerna har i hög grad fokuserats på kraven bygg mer hyresrätt och sälj inte ut allmännyttan. Viktigt! Men i motionen framhålls att vi behöver vidga våra synsätt. Kommunerna måste ta ett ansvar för att alla hyresgäster med måttliga eller låga inkomster tillförsäkras en god bostad. Det innebär krav på rimliga boendekostnader i såväl hyresrätt som i andra upplåtelseformer och såväl i nya som i äldre bostäder. Byggsektorn har enbart fokus på bostäder som kan säljas eller hyras ut dyrt och därmed ge hög vinst. Kommunerna måste få ett annat fokus. Och det får inte fortsätta att kommunerna sätter kortsiktiga markförsäljningsvinster före de långsiktiga behoven av god bostadstillgång till alla. Motionen pekar också på att det är vanligt att kommunerna sätter kvalitetskraven lågt på nya bostadsområden genom att planera för så mycket hus på för små ytor så det blir för dåligt med friytor, grönytor och sport-fritid. Det ger kortsiktiga markförsäljningsinkomster för kommunerna. Motionen föreslår att Hyresgästföreningarna och regionen blir väsentligt bättre på att hävda bostäder för alla och goda bostadsområden av kommunerna. Stärk förhandlingarna mot privatfastighetsägarna Motionen konstaterar att privatfastighetsägarna har varit mycket aktiva i såväl hyresförhandlingar, opinionsarbete, bostadspolitisk och i hyresnämnderna. De har lyckats tvinga fram lagändringar och höga hyror. De visar nu mycket höga vinster, ännu högre vinstambitioner och det blir allt svårare för en normal eller mindre bemedlad hyresgäst att bo i privatbeståndet. Motionen för fram att Hyresgästföreningen måste utveckla både opinionsarbete och förhandlingsarbete. Gör vinsterna i privatbolagen kända, granska och argumentera mot privatfastighetsägarnas påståenden, visa fram kraven på hyresrätten för att den ska kunna fungera för alla typer av hushåll, stärk hyresförhandlingarna genom att ta fram bra underlag och genom särskilt skarpa förhandlingar mot de extra höga hyrorna är några av de förslag som motionen ställer. Utveckla tillvalssystemen för hyresgästerna Motionen konstaterar att det finns starka tendenser att minska underhållsvalen och tillvalsmöjligheterna i allmännyttan samt att hyreskraven på många tillval är orimligt höga. Motionen vill därför att förhandlingarna i allmännyttan skärps för att istället öka valmöjligheterna och göra dem ekonomiskt rimligare för hyresgästerna. Urvattnade samråd mellan lokala hyresgästföreningar och bolag Motionen konstaterar att de lokala hyresgästföreningarnas samråd med allmännyttan ofta är urvattnade och att det finns många skäl till det. Bolagen är ofta ointresserade av att följa de intentioner och avtal som vi kommit överens om. De visar lågt intresse av att informera och än mindre av att samråda och av att komma överens. Hyresgästerna är ibland okunniga om vilka avtal och möjligheter som finns. Avtalen kan till och med vara svåra att få tag i. Motionen för fram att här behövs utbildning av både de lokala hyresgästföreningarna och av bostadsbolagen och kanske skärpningar av avtalen. Vad händer nu med förslagen i motionerna? Jo, de kommer att behandlas av hyresgästföreningens fullmäktige för region Stockholm. Förhoppningsvis kommer de att bejakas och få ett snabbt genomslag. Men det är klart att det inte är helt enkelt varken att få Hyresgästföreningsklossen att svänga lite och förstås ännu svårare att snabbt få gensvar i kommunpolitik och rikspolitik. • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • 7 Förändrad organisation inom Hyresgästföreningen Idag är Hyresgästföreningen en region för hela Stockholms län utom Norrtälje. Det innebär att det finns en styrelse – som har det mesta inflytandet över verksamheten – och en expeditionsorganisation för hela området. Nu utreds en uppdelning i en Stockholms stadsenhet och en eller två delar för övriga regionen. En sådan uppdelning skull ha många fördelar. Stärkt arbete med förhandlingar och bostadspolitik och en stärkt demokrati. Inom Stockholms stad har Hyresgästföreningen elva föreningar. De skulle behöva en betydligt större samordning av förhandlingar mot de allmännyttiga bolagen och för den bostadspolitiska kampen inom Stockholms stad. Den samordningen skulle kunna bli betydligt bättre. Idag har frågorna i Stockholms stad en tendens att inte få tillräcklig uppmärksamhet. Trots att bostadspolitiken ofta sätter fokus på just Stockholms stad och många brännpunktsfrågor finns i staden. Det finns flera viktiga skillnader mellan Stockholm stad och övriga delar av regionen. I Stockholm finns stora kommunägda bostadsbolag som spänner över många föreningar. I övriga regionen ligger det kommunägda bolaget så gott som alltid i en kommun som motsvaras av en förening inom hyresgästföreningen. I Stockholm är en stor del av hyresbostäderna små privatägda fastigheter. I övriga regionen – med Solna som undantag – är hyresbostäderna vanligen större bostadsområden och oftast ägda av kommunägda bolag. Detta ger olika förutsättningar för förhandlingar och annan hyresgästverksam- het. Således behöver olika arbetssätt utvecklas som för de olika delarna av regionen. Bland de förtroendevalda upplevs avståndet från husombud, LH, förening (som Södermalm, Kungsholmen, Östermalm och Norrmalm) till regionkontor och regionstyrelse som mycket stor. Det behövs en förstärkt demokrati inom hyresgästföreningen och en betydligt bättre förankring mellan de lokalt förtroendevalda och de som har reell makt inom Hyresgästföreningen. Det är vanligt att Hyresgästföreningen uppfattas som starkt centralstyrd och där besluten och praktiken inte alltid synes välgrundade och välförankrade. Det finns på många håll en misstro mot Hyresgästföreningen, såväl bland medlemmar och förtroendevalda som bland hyresgäster i allmänhet. I tider där många av olika skäl har lämnat Hyresgästföreningen och där det är vanligt med drömmar om bostadsrätt är det extra viktigt att Hyresgästföreningen såväl internt som externt uppfattas som demokratisk och välförankrad. Där finns mycket att göra. Till sist finns ett förhandlingsskäl till en uppdelning. Fastighetsägarna tenderar att alltid söka jämförelseobjekt i någon annan kommun för att på det sättet kunna höja hyran. Särskilt intressant är att söka jämförelser i Stockholm, där hyrorna (på ett obegripligt sätt) har tenderat att bli särskilt höga. Med en uppdelning av regionen blir det svårt att hävda sådana hyreshöjande jämförelser. Så det finns många skäl att se fram mot en sådan uppdelning av hyresgästregionen. Möte för kvarboende hyresgäster i bostadsrättförening på Södermalmsföreningens lokal den 15 dec 2011 Ett femtontal kvarboende hyresgäster i bostadsrättförening träffades den 15 december på Södermalmsföreningens expedition. De flesta mötesdeltagarna kom från nyligen bildade bostadsrättföreningar där fastigheterna tidigare tillhört allmännyttan. Erfarenheterna som kvarboende hyresgäst i bostadsrättförening var gemensamma för mötesdeltagarna. Avsaknad av information kring gemensamma frågor rörande fastigheten. Avsaknad av möjligheter att påverka eller att ha möjlighet att skapa kontakt med andra hyresgäster i fastigheten skapar isolering. Ofta saknas också information om vilka övriga grannar i fastigheten som delar boendesituationen. Mörkertalet för hyresgäster boende i bostadsrätt är stort. Det finns ingen tillgänglig statistik. Uppskattningar visar på att det för Stockholms del kan vara så många som 27.000 individer! 8 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • Mötet talade också om hyressättning för hyresgäster i bostadsrätt. Finns minst tre hyresgäster i föreningen omfattas den av förhandlingsordning med Hyresgästföreningen. I annat fall eller vid osäkerhet kan en hyresgäst lämna in en fullmakt till förhandlingsenheten på region Stockholm för att säkerställa hyresförhandling. Mötet beslöt att bilda ett nätverk, kallat 15 december. Mötet beslöt också att kalla till ett nytt möte 29 februari. Till detta möte kommer särskild kallelse till de som anmält intresse för att ingå i nätverket 15 dec att skickas ut. Invitationen till mötet den 29 februari gäller alla hyresgäster i bostadsrätt. Så hade du förhinder sist är alla fortfarande välkomna! Ingen föranmälan behövs. Adressen är som vanligt Krukmakargatan 6, klockan 18.00! Mari-Ann Nilsson, styrelseledamot, HGF Södermalm Hyresnämnden roll alltmer betydelsefull – också alltmer oroväckande Om man nu tar del av alla del av ärenden som slutar i Hyresnämnden samt de beslut nämnden fattar, så kan man tycka att många beslut på ett obegripligt sätt blir till fastighetsägarnas fördel. Dessa ärenden kan gälla allt som har med förhandlingar samt övriga hyresgästfrågor att göra. Mycket oroande är antalet fall av vräkningar, som enligt kronofogdens årliga statistik ökar konstant, trots regeringens nollvison. Anmärkningsvärt är antalet barn som blir vräkta och att dessa fall, 663 barn, ökade med 5 % 2011 jämfört med året innan, så har dessa föregåtts av att ärendet har varit i hyresnämnden. Redaktionen har även tagit del av ett antal fall där myndigheterna direkt har medverkat till vräkning, exempelvis där försörjningsstödet ej har utbetalts i tid, med den påföljden att försörjningsstödstagaren ej har kunnat betala in hyran i tid. Om detta då har upprepas så kan värden driva ärendet till hyresnämnden. I ett sådant ärende blev en man vräkt, där stadsdelsförvaltningen av olika anledningar inte betalat ut stödet i tid ett antal gånger. Till slut gick värden till hyresnämnden med en ansökan om vräkning och hyresnämnden beslöt att bevilja vräkningen med den motiveringen att det är hyresgästens ansvar att se till att hyran blir betald i tid. Detta trots att det endast var myndigheternas som var orsaken till att inbetalning av hyran blev försenat. Att detta kan hända för dem som redan är så utsatta är ett krasst förfarande i ett välfärdsamhälle att vi så lätt kan hamna på gatan. Alla människor har inte en extra månadshyra i reserv på bankkontot ifall något oförutsett skulle inträffa, som exempelvis att stadsdelsförvaltningen inte betalar ut försörjningsstödet i tid av olika anledningar Den som uppbär ett försörjningsstöd får inte ha en extra månadshyra i reserv på sitt bankkonto. En sådan extra summa pengar på kontot betyder att Stadsdelsförvaltningen drar av den summan från försörjningsstödet eftersom det då överstiger existensminimum. Vi lever i ett märkligt samhälleligt system som hela tiden motsäger sig själv. Tunnelbana till Nacka via östra Södermalm? I en artikel i DN pekar några politiker från Nacka på vikten av att nu planera för en tunnelbana till Nacka. De anser att tunnelbana till Nacka är väsentligt viktigare än en del av de satsningar på spårväg som SL arbetar med. Jag håller med. En tunnelbana till Nacka – och i förlängningen till Gustavsberg – är en vital förbättring av kollektivtrafiken och av stor betydelse för såväl Nacka och Värmdö som för Södermalm och övriga innerstaden. Idag har östra Södermalm, Hammarby sjöstad, Nacka och Värmdö främst en busstrafik, med lite komplement av Saltsjöbana och spårväg till Hammarby sjöstad. Busstrafiken är relativt långsam och har rätt låg kapacitet. Restiderna med kollektivtrafik från östra Södermalm och Hammarby sjöstad är väsentligt längre än från de innerstadsdelar som har tunnelbana och kan jämföras med till exempel Hökarängen Farsta. Busstrafiken från Nacka-Värmdö håller på att slå i taket och klarar inte länge den snabba befolkningsökningen i den delen av regionen. Och vi har fått nya servicecentra i Sickla och Nacka Forum, som nu blivit intressanta för många typer av handel, men som inte är helt lätta att nå från innerstaden eller stora delar av Nacka – Värmdö med kollektivtrafik. Med en tunnelbana från Kungsträdgården över östra Södermalm, Hammarby sjöstad, Sickla Nacka centrum, Nacka sjukhus, Orminge och vidare till Gustavsberg skulle kommunikationerna i ett slag förbättras kraftigt. Den skulle snabba upp resorna, öka kapaciteten, öka tillgängligheten och minska bilåkandet. En spårväg mellan Sergels torg och västra Kungsholmen är förstås trevlig och ersätter några bussar. Men den skulle gå helt parallellt med tunnelbanan T-centralen – Rådhuset – Fridhemsplan – Stadshagen (och Thorildsplan) och är inte lika viktig som en tunnelbana via östra Södermalm till Nacka och Värmdö. En minskning av biltrafiken och därmed av biltrafikens miljöpåverkan är förstås ett extra plus för miljön och klimatet. Ragnar von Malmborg För att ta del av olika ärendebeslut i Hyresnämnden – se också tidnngen ”Hem och Hyra och deras hemsida : www.hemhyra.se Ari Eskelinen • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • 9 Vy från Kornhamnstorg mot Slussen över vattnet. Illustration: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor Beslut om Slussen väntas till sommaren Många tog chansen att överklaga detaljplanen för nya Slussen, men flera hundra protester skickades fel och blev därför ogiltiga. Sista datum för att lämna in överklaganden mot detaljplanen gick ut den 9 januari. Då hade drygt 250 skickat in till stadsbyggnadskontoret. Efter utrensning av dubbletter var det till slut 201 unika ärenden som skickades vidare till Länsstyrelsen, som ska ta ställning till om den som överklagat har rätt att göra det. Sedan beslutar Länsstyrelsen om de fastställer eller upphäver kommunfullmäktiges beslut om detaljplan för nya Slussen. – Frågan är prioriterad, säger länsassessor Lena M Johansson, som tillsammans med en kollega handlägger Slussenärendet hos Länsstyrelsen. Cirka 450 överklaganden hade även sänts in till Förvaltningsrätten. Där har man granskat alla målen och avvisat de flesta. Det är endast fastighetsägare, boende och affärs10 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • idkare i det aktuella området som har rätt att överklaga en detaljplan. De flesta klagomålen handlar om den breda, åttafiliga bron, glasbyggnader på Södermalmstorg som ska inhysa en galleria, för mycket trappor som gör det oframkomligt för rörelsehindrade och skymd utsikt för bland annat de som jobbar i KF-huset. Enligt Martin Schröder, planarkitekt och projektledare för nya Slussen på stadsbyggnadskontoret, kommer de flesta av de överklaganden som skickats in till förvaltningen från privatpersoner. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till Markoch miljödomstolen och, med ett överprövningstillstånd, vidare till Mark- och miljööverdomstolen. ¬– Om det inte ges någon överprövning, tror vi att de första mindre arbetena kan sätta i gång under 2013 och de stora kan ta fart 2014, säger Martin Schröder. Anneli Olani, styrelseledamot, HGF Norrmalm Demonstration Slussen Ryssgården 5 dec 2011 Måndag 5 december. Det blåser och är kallt. Vinterkylan har slagit klorna i Stockholm. Men Ryssgården är ändå full av människor som, värmda av facklor, sång och gemenskap, manifesterar sin önskan om en medborgardialog i Slussenfrågan. Det snart stundande beslutet om Slussen berör många. Men ledningen i Stockholms Stadshus har sedan länge lagt locket på, och i stället lagt ner sin energi på att blunda för medborgarnas förslag och synpunkter. Precis som i bostadsfrågorna verkar stadshusstyret betrakta det som är en påtaglig del i Stockholmarnas vardagsliv som deras egna personliga ensak, där de som berörs inte skall komma och lägga sig i. Uppslutningen på Ryssgården visar tydligt att människor efterfrågar demokrati betydligt oftare än en dag vart fjärde år. Deltagarna tog del av sång, musik och väl valda ord från bl.a. Sven Wollter, Sanna Carlstedt, Anna-Karin Palm och Slussens egen ikon – Rebell Robert. Trots att meningarna går isär, där vissa vill bevara Slussen och andra vill se andra förslag på ombyggnad, sammanfattades den aktuella Slussenplanen på ett koncist sätt under arkitekturskribenten Ola Andersson anförande: ”Ingen tycker förslaget är bra. Foster och Berg som omarbetat förslaget flera gånger tycker inte förslaget är bra. Tjänstemännen tycker inte förslaget är bra. De gör sitt jobb. Det är den sjätte handläggaren sedan processen inleddes. Inte heller politikerna tycker att förslaget är bra. De säger bara att det är bråttom. Men det är inte bråttom. En rekonstruktion av nuvarande Slussen skulle bli billigare och bättre. Slussen har fungerat i åttio år och kan fungera ytterligare åttio år, till skillnad från nybyggnadsförslaget som inte kommer att fungera överhuvudtaget” Johan Johansson I N S Ä N D A R E . . . . . . . . Hyrorna i innerstan är inte lägre än utanför Många som bor i hyresrätt i innerstaden är rädda för att inte ha råd att bo kvar när hyrorna höjs. Samtidigt finns det en felaktig uppfattning om att hyrorna är låga i dag. Nyligen publicerade staden statistik om hyrorna (för 2010) som visar att hyrorna i innerstaden inte är lägre än de i förorten: Statistiken visar tvärtom att hyresnivåerna generellt sett är högre i innerstaden än i söderort och i västerort. I genomsnitt handlar det om 1 022 kronor mot 1 010 kronor per kvadratmeter. Statistiken visar också att de allmännyttiga lägenheterna har lägre hyra än de privata. På samtliga lägenhetsstorlekar ligger hyran i allmännyttan 5,6 under genomsnittet medan de privata ligger 3,9 procent över. Samtidigt har de allmännyttiga lägenheterna minskat i antal medan de privata har ökat. 2010 fanns i Stockholm 70 500 allmännyttiga hyresrätter och 102 000 privata. Det är alltså fel att påstå att allmännyttan dominerar på hyresmarknaden. Den som vill att det ska finnas hyresrätter med rimlig hyra i hela staden ska alltså satsa mest på allmännyttan. Men det vill uppenbarligen inte den borgerliga majoriteten i Stadshuset. Ann Mari Engel Vänsterpartiet i Stockholms Stad GÄST i kanske hela livet – kränkande Hyresgäst. Smaka en stund på ordet. Gäst betyder enligt ordlistan ”tillfällig besökare”. Är det verkligen så vi vill se på oss själva och vill att andra uppfattar oss? Som någon som inte är hemma hos sig själv, utan bor hos någon annan. Det är väl trevligt en tid. Men i flera år, kanske hela livet? Nej, då kan det faktiskt kännas som en kränkning. En gäst kan definitionsmässigt inte bo i första hand, kan helt enkelt inte ha ett förstahandskontrakt. Gästen bor nödvändigtvis i andra hand. Man bör visserligen vara vänlig mot gäster, men de har obönhörligen en underordnad ställning, är där på värdens villkor. (Och för de flesta av oss är värden idag inte den gemensamt ägda allmännyttan, utan en privatvärd.) alltfler i …otidsenligt Varför i all världen har vi så länge gått med på att kalla oss för gäster, undrar många av oss? Visserligen är det ett inarbetat varumärke för Hyresgästförening. Men vi kan inte betala det höga priset att ses som tillfälliga besökare, som ”andrahandsboende”, för ett varumärkes skull. Hyresgästföreningens varumärke är pinsamt otidsenligt. Låt oss genast byta till något annat, t.ex. ”hyresboende” eller ”hyresrättsinnehavare”. Detta krav får inte tigas ihjäl, utan vi är många medlemmar som emotser ett svar från förbundets ledning i nästa nummer med en plan för hur denna fråga kan drivas vidare. Elisabeth Nordin Hultman • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • 11 dentlig vinst till fastighetsägaren (som idag oftast är en privatvärd). Viktigt att veta: såväl privatvärdar som allmännyttan går med jättevinster; det är en mycket lukrativ affär. Någon överhyra finns förstås inte i borätt och tro det eller ej: hyresgästen betalar mer vinst till värden än borättsinnehavaren betalar ränta till banken (även om hela köpet gjorts med lån!) 2. Men det är ändå inte detta som gör hyressystemet till det stora förlorarsystemet för hyresgästerna. Det hänger i stället ihop med lägenhetens värdeökning. I många hundra år har hus och lägenheter ökat i värde. Kurvan pekar stadigt uppåt, med kortvariga hack i lågkonjunktur och fastighetsbubblor. Men detta gäller även hyreslägenheter!! För 3 r. o . k . stiger värdet ca 3000 kr/månad (ändå mer i storstäderna), ca 35.000/år och svindlande drygt en kvarts miljon på tio år (Hyresrätt versus bostadsrätt, Hgf 2006). Hyressystemet skapar ekonomiska klassklyftor och barnfattigdom Varför har antalet hyreslägenheter under flera decennier stadigt minskat? Idag är det en minoritet av hushållen, bara en tredjedel, som hyr sitt boende. Och detta trots att det finns en total enighet om att det tvärtom behövs fler hyresrätter. Var i all världen ligger felet? Ja, det ligger inte i hyresrätten. Felet ligger i stället i den konstruktion av hyressystemet vi har i Sverige. Låt mig förklara med hjälp av ett antal studier/ forskningsrapporter. De allra flesta av oss, även politiker i alla partier, tror att hyreslägenheter är den billigaste boendeformen – och därmed gott för låginkomsttagarna. Men denna tro stämmer inte med fakta. Går man till undersökningar framkommer att ett liv i hyreslägenhet tvärtom kostar mer än i borätt, i stora som små kommuner (Boverket 2006 samt Hgf 2006 och 2011). Hyresgästerna är alltså inte bara den ekonomiskt svagaste boendegruppen, utan de blir ändå svagare ekonomiskt genom hyressystemet; det ökar ekonomiska klassklyftor och orsakar på sikt barnfattigdom. Detta sker på två sätt: 1. Månadskostnaden är något högre i hyresrätt än borätt, utslaget på ett boendeliv, enligt studierna. Det beror på att hyresgästen måste betala en ”överhyra”, nämligen en or12 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • Och nu det viktigaste: vad händer med värdeökningen? Ja, majoriteten av landets barn ärver den vid generationsskiftet av sina föräldrar (villa- och borättsägare). Hyresgästerna, som gör det möjligt för fastighetsägare att äga hus genom att betala alla kostnader + löpande vinst, får förstås inte behålla ett öre. Hyresvärden ”ärver” så att säga lägenhetens värdeökning, medan hyresgästernas barn faktiskt ”ärver” ökad relativ fattigdom. Detta är inte hyresvärdens fel, utan det ligger i konstruktionen av vårt hyressystem. Det är så det oundvikligen utgör den främsta faktorn bakom ökade klassklyftor och barnfattigdom, alltså ett omvänt Robin Hood-system. Med detta system är det grymt att kalla hyresgäster som hänger på ombildningar för girigbukar (DN 20100920) och det är föraktfullt att säga att de ”vill göra ett klipp”. ”Klippet” finns ju hela tiden där – antingen går det till de boende eller till fastighetsägaren. Punkt. Varför är det så tyst om dessa fakta? Några som verkar helt klara över hyressystemets fattigdomsfälla är den förkrossande majoritet av politiker – märk väl även (s) och (v) – i riksdagens bostadsutskott och i allmännyttan som valt bort hyresrätten för egen del. En pinsam trovärdighetsproblematik! Men det behöver inte vara så här ekonomiskt utarmande att hyra! Det går att förändra med ett annat hyressystem: med inrättande av kooperativa hyresrätter. Ingen överhyra, värdeökningen kan delvis gå tillbaks till hyresgästen som återbäring och med mycket låga lån. Fler hyresrätter behövs, men inte med nuvarande hyressystem. Investeringsstöd, neutrala skatter, ”rättvisa hyror”, Malmö- eller Stockholms - modellen, ”trepartsöverenskommelser” etc.etc.etc. hjälper självklart inte. Systemet går inte att lappa och laga längre. Rent konkret måste Hgf: • sluta att för medlemmarna mörka på vilket sätt de förlorar på hyressystemet och i stället stenhårt banka in detta i media och opinionsbildning. • under nästa år, på uppdrag av medlemmarna, presentera strategier för kooperativa hyresrätter. DET ÄR BRÅTTOM! Hyresrätten är enligt fakta en ”bostad till en orimlig kostnad”, på väg att dö. Elisabeth Nordin Hultman Förtroendevalda på Södermalm en konferensresa till Åland ”fram och tillbaka och fram” Vi, ett gäng, ett trettiotal förtroendevalda i LH, Föreningsstyrelse, Husombud samt Hyresgäster i Brf, samlades en kulen lite vintrig lördagseftermiddag vid kajen till finlandsbåtarna. Anledningen var konferens, i två dagar, samt också ett fint tillfälle till mat, umgänge samt träffa andra förtroendevalda och medlemmar inom hyresgästföreningen. Som ett resultat av ett antal möten ”Framtidsverkstadsmodellen”, under hösten 2011, framförde medlemmar; LHförtroendevalda, Husombud, ett uppdrag till Södermalmsföreningsstyrelse att anordna en konferens under vilken det fanns möjlighet till att diskutera och byta erfarenheter, knyta kontakter och bilda nätverk, utveckla sitt förtroendeuppdrag, samt att ge inblick i hur organisationen ser ut samt vilket stöd man kan få därifrån och att ha roligt. Roger Grönroos var utsedd att leda konferensen samt Peder Lönngren (Boutveckling) bidrog med assistans. Roger levde upp till sin rykte som en mycket god konferenshållare. Han fick oss snart att bli övertygade om en lösningsfokuserad pedagogik, som ett grundläggande firmament till alla projekt eller uppdrag vilket man vill ro i hamn på bästa möjliga sätt samt också vilken önskad effekt målet kommer att få. En metod med innebörder som; att leva i lösningen mer än i än problematiken, att istället för att kritisera, snarare då mer att reflektera, hellre att fokusera på vilka önskemål man har istället för lyfta fram klagomålen och sist men inte minst – hellre se ”problemen” som en rad olika ”möjligheter” Ett kriterium för ett bra möte är att man har haft kul, att man har blivit berörd samt att man anser sig ha någon nytta av det man lärt sig. Vi som deltog i konferensen till Åland kan nog skriva under att denna resa, denna konferens innehöll alla kriterier till hur bra en konferens kan vara. Ett trettiotal förtroendevalda kan inte ha fel i detta och vi alla blev på ett härligt sätt inspirerade samt upplyfta. Noteras kan också att Södermalmsföreningens styrelse valde ajournera det planerade styrelsemötet som skulle ha ägt rum under den andra konferensdagen och istället fortsatte att medverka i konferensen. Tur var väl det – för det blev mycket givande för oss alla. Nämnas ska också att styrelsen fick ett uppdrag av deltagarna i konferensen att ta med till den nya styrelsen att till hösten anordna föreberedande möten om det här årets kommande hyresförhandlingar. Ari Eskelinen styrelseledamot i Södermalmsföreningen ” För att människor skall förändra sina beteenden så måste man få en möjlighet att komma till insikt först • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • 13 Norrmalm VARNING EN HYRESHÖJNING NÄRA DIG… … har vi skrikit varje år, när hyran hotar att gå upp och boendeförhållandena försämras. Vi behöver bli fler förtroendevalda hyresgäster som arbetar för hyresrätten för goda boendemiljöer, som förhandlar och som driver hyresgästernas intressen. Vi som redan har vargen flåsande i nacken eller nafsande i våra ben och vi som har vargens käftar i vårt kött, det är vi som har en alldeles för hög hyra i förhållande till vår inkomst. Vi har redan avstått från det vi kan, knaprat in och lever snålt och billigt. Vi har tagit sparkapital, plundrat en del av pensionen i förskott, bor trångt och arbetar extra om vi kan. Många runt omkring oss som haft möjlighet har köpt en bostad eller flyttat om de kunnat få bostad och arbete på annan ort … Men vart ska vi som inte har den möjligheten ta vägen om hyran går upp än mer? Ska vi fortsätta kämpa, har vi något val? Ska vi orka ett slag till för att försvara hyresrätten, så att den finns kvar som ett alternativ till våra barn och barnbarn? Hyresrätten i den goda formen som tanken var, en möjlighet för alla att när det behövs i livet hyra en god bostad till en rimlig hyra, med skötsel och underhåll. Det är vad man kan kalla hushållsnära tjänster (!). Många vill ha denna service hela livet, alla klarar eller vill inte ägna sig åt att t.ex. skotta snö vid villan eller att få oför- 14 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • utsedda utgifter när taket läcker, att sitta i bostadsrättsföreningens styrelse, eller att vara med och betala föreningens majoritetsbeslut om att bygga en bastu, du som aldrig bastar. Vi vet att enligt undersökningar anser i princip alla att hyresrätten i dess goda form ska finnas, även de som inte bor i hyreshus. Någon gång kan man behöva hyra, när man är ung, studerande, låglönearbetare, ensamstående, i ett särboförhållande, vid skilsmässa, till mina gamla föräldrar, till mina vuxna barn som flyttar hemifrån, om jag får ekonomiska bekymmer, blir långtidssjuk, arbetslösa … Allt kan hända de flesta. Vi anser att hyresrätten verkligen är en mänsklig rättighet. Att det måste byggas så många fler hyresrätter så att hyresboendet blir en valmöjlighet för alla dem som vill. För att nå framgång måste vi bli fler medlemmar och förtroendevalda som arbetar för vårt allas bästa, kom med du också alla krafter behövs. Det är viktigt, intressant, lärorikt och givande. Ju fler vi är dess lättare är det och roligare blir det. Sprid detta bland dina grannar och dem du känner som bor i hyresrätt. Lämna tips till våra valberedare. Kontakta styrelsen i din stadsdel, kom på årsmötet och till de Öppna Huskvällar och möten vi ordnar, se annonser i våra tidningar och på våra hemsidor, adresser finner du i början av tidningen. Beatrice Eriksson ordförande Hyresgästföreningen Norrmalm Södermalm Södermalmsföreningen satsar på sin hemsida Södermalmsföreningen har under hösten 2011 satsat på att uppdatera sin hemsida Hemsidan är fortfarande under uppbyggnad och förändras allteftersom. Målsättningen är att skapa en levande samt aktuell hemsida där vi kan visa: • Vad som sker i hyresgäströrelsen på Södermalm. Här hittar Du aktuella möteskallelser. • Vad Södermalmsföreningen sysslar med i olika frågor • Hur Du kan komma i kontakt med olika LH-föreningar på Södermalm. • Vad Du kan hitta i våra arkiv. Här finns protokoll, rapporter och uttalanden Välkommen till Södermalmsföreningens hemsida! www. sodermalmsforeningen.se Tag gärna kontakt med oss med dina synpunkter så att vi kan skapa en bra och fungerade hemsida Anna Hedenberg, styrelseledamot Hyresgästföreningen Södermalm Till alla er som är kvarboende hyresgäster i bostadsrättsförening Södermalms Hyresgästförening möte den 15 december 2011 för kvarvarande blev väldigt lyckat och många kom och som vi förstod fyllde ett stort behov hos många att få ett tillfälle att träffa andra i samma situation. Se rapport i detta nummer av HP. Ett nytt möte blir det åter igen den 29 februari på krukmakargatan 6. se rapport. Hyresgästföreningen Södermalm har öppet hus varje onsdag, Krukmakargatan 6, mellan kl 18.00 – 20.00, vilket kanske också vore ett fint tillfälle till att komma träffa oss och andra hyresgäster. I lokalen kan ni även använda vår tekniska utrustning. Kvarvarande Hyresgäster i övriga innerstadsområden kontakta gärna er föreningsstyrelse i er stadsdel. Adresser och telefonnummer finner ni i Hyrespressen - se faktarutor. Södermalmsföreningen finns också på Facebook Vi finns numera på Facebook! Där kan du som vill diskutera förhandlingsläget, bostadspolitik och hur du vill att det lokala engagemanget ska stöttas och utvecklas på Södermalm. I dag har många Internet och många är kanske också anslutna till Facebook, varför vi också har startat en sida där. Om du är intresserad av den bostadspolitiska debatten samt även föra den på de social medier som idag finns – ta den möjligheten också. På Facebook finner ni också en livlig och intensiv debatt om hyresgäst- och aktuella bostadspolitiska frågor varför det också har bildats ett antal nätverk kring specifika aktuella frågor, ärenden inom gällande bostadspolitik i Storstockholm. Till exempel Nätverket ”Rädda Hyresrätten” som också har varit och är starkt engagerad i det aktuella pågående ärendet för boende i Kärrtorp och Bredäng, där ett stort allmännyttigt bestånd är tänkt, av politikerna, att säljas ut till det privata fastighetsbolaget Primula. Med stor framgång har debatten förts på Facebook, vilket också har bl.a. bidragit till skapa möjligheter till att snabbt samla folk till möten, demonstrationer, namnlistor etc , vilket i sin tur har påverkat politiker, beslutsfattare så till den grad att ett beslut ej ännu har kunnat bli taget i fullmäktige, Andra aktiva mycket nätverk på Facebook är också ”Nätverket Linje 14”, och ”Nätverket Linje 17” samt ”Rätt att bo” där unga människor nätverkar för fullt – för just hyresrättens bevarande. Se även hemsidorna http://forsjutton.se/ samt http://rattattbo.se Martha Nelson, styrelseledamot, HGF Södermalm Nätverket ”Hyresgästföreningen Södermalm” Nomineringar till styrelsen Valberedningen för Södermalms Hyresgästförening välkomnar nominering till styrelsen och förhandlingsdelegationer som ska väljas på Södermalms årsmöte i mars 2012. Varmt välkommen att komma med förslag till valberedningen via e-post: jfstromdahl@gmail.com Jan Strömdahl (smk), Christina Bovallius El Sherif. Peder Poulsen • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2012 • 15 Norrmalm Kungsholmen Årsmöteskallelse Hgf Kungsholmen Årsmöteskallelse Hgf Norrmalm Söndag 25 mars 2012, kl 17.00, Vi börjar med fika och avprickning kl 16.30 Torsdagen den 15 mars 2012, kl 18.30 OBS! Registrering kl 17.15–18.15 Plats Församlingssalen, Parmmätargatan 3, Kungsholmen T-bana: Rårdhuset buss 3 eller 62: hållplats Kungsholms kyrka Vi samtalar om hyresförhandlingar, husombudens roll och utbildning samt ungas situation när de söker bostad. Maria Palme, chef för Hyresgästföreningens förhandlingsenhet, är en av gästerna på årsmötet som deltar i samtalen. Årsmöteshandlingar med bland annat val till föreningens styrelse, förhandlingsdelegationeroch husombud. Välkommen! Plats: ABF-huset, Sandlersalen, Sveavägen 41, T-bana: Rådmansgatan eller buss 59: Tegnérgatan. Gäster: Fredrik Jensen, arkitekt, Stockholms stadsbyggnadskontor. Presentation av arkitekturprogrammet för Stockholm PO Brogren, pressombudsman, Hyresgästföreningen Region Stockholm. Valberedningen är tacksam för nomineringsförslag, skriv till: hgf.norrmalm@gmail.com eller HGF Norrmalm, Vanadisplan 3 D, 113 31 STOCKHOLM Tel: 08-24 84 42, webb: hgfnorrmalm.se Östermalm Södermalm Årsmöteskallelse Hgf Södermalm Årsmöteskallelse Hgf Östermalm Tisdagen den 27 mars 2012, kl 19.00 Onsdagen den 28 Mars 2012, kl 18.30 Teater 3 Rosenlundsgatan 12 Plats: sal 1, Fältöverstens Föreningsråd Valhallavägen 148 (vid busshållplatsen) Avprickning och enkel förtäring med kaffe och smörgås 18.30. Gäst vid mötet meddelas senare. Alla närvarande medlemmar på årsmötet kommer att få delta i ett lotteri av tavlan ”Utsikt” målad av Ari Eskelinen. Lottdragningen äger rum under årsmötet. Se även sid 2 i detta nummer av Hyrespressen Ari är aktiv konstnär och hade sin senaste utställning i november 2011 på galleri Amsterdam & Galleri Aguéli. Varmt välkomna! Sedvanlig dagordning med verksamhetsberättelse- och plan Val till styrelse m m. Välkomnen!
© Copyright 2024