Jonny Blomqvist Fd. vd på Skara Energi AB. Ett företag som ägs av Skara kommun till 100 %. Talesperson för ”Forum för nordisk energimarknad” och motståndare till förslaget om att införa SCM med ”En kontakt för kunden enbart genom Elhandelsföretaget”. 1 Vad är Skara Energi AB ? • Elnät, 7 300 kunder, 185 GWh, ingen egen elproduktion Fjärrvärme, 650 kunder, 110 GWh, värmeproduktion skogsflis Vatten och Avlopp, 3 300 kunder, 1 500 000 kbm Renhållning, 5 000 kunder, hushållsavfall, sköts genom entreprenad Bredband och TV, 2 000 kunder, fiber, ADSL, radio • Omsättning 160 msek, 40 st anställda • Vi fakturerar elnät, elhandel, fjärrvärme, vatten, avlopp, renhållning och bredband på samma faktura. Vi skickar ut c:a 100 000 räkningar per år. • • • • 2 Vad vill Skara Energi AB ? • Skara Energi AB är kommunens infrastrukturbyggare. Vi tillhandahåller tjänster i anslutning till vår infrastruktur. Våra tjänster underlättar kommuninvånarnas vardag. • Tjänsterna skall präglas av stor driftsäkerhet, rationellt utförande och drift, bra ekonomi, bra miljö och med fokus på våra kunder. • Våra tre viktigaste utmaningar är: - Säkerhet i leveranser - Miljöaspekt - Kundfokus Därför är kundkontakten viktig för oss !!! 3 Lite om svenska elfrågor • • • • • • • • Vi måste ha skilda juridiska personer för elnät och elhandel. Elnätsföretag får endast ha elproduktion för sin förlustenergi. Vi får bara debitera elförbrukning efter faktisk mätarställning. Vi har elmätare installerade med automatisk mätaravläsning sedan 1 juli 2009. Vi kommer få krav på att erbjuda timmätning till de kunder som så begär from oktober 2012. Vi har fått en ny förhandsreglering av elnätsföretagen from 2012-01-01. Vi har höga tillsvidarepriser för de kunder som inte har något avtal med sitt elhandelsföretag. Myndigheterna och politiken planerar att reglera dessa priser. Elskatter debiteras av elhandelsföretaget. 4 Vi är idag 70 små elnäts- och elhandelsföretag i Sverige. (= över 500 000 elnätskunder) Ale Elförening ek.för., Karlsborgs Energi AB, Sandhult-Sandareds Elf., Arvika Teknik AB, Karlsborgs Energi Försäljning AB, Sjogerstads EDF, Bengtsfors Energi Nät AB, Karlshamns Energi AB, Sjogerstads Energi AB, Bjärke Energi ek. för., Karlskoga Energi&Miljö AB, Sjöbo Energi AB, Boo Energi ek. för., Karlstads Elnät AB, Skara Energi AB, Borås Elnät, Kristinehamns Elnät AB, Skövde Elnät, Dala Energi AB, Kvänum Energi AB, Sollentuna Energi, Degerfors Energi AB, Kvänumbygdens Energi ek.för., Tibro Energi AB, Edsbyns Elverk, Lerums Energi AB,Tibro Energi Försäljning AB, Filipstad Energinät AB, LEVA i Lysekil AB, Tidaholms Energi AB, Grästorps Energi AB, Lidköpings Elnät, Ulricehamns Energi AB, Grästorps Energi ek.för, Ljungby Energi, Vallebygdens Energi ek. för., Götene Elförening ek. för., Mariestad Töreboda Elförsäljning AB, Vallebygdens Energi Marknad AB, Habo Energi AB, Mariestad Töreboda Energi AB, Vara Energi, Hallstaviks Elverk, Nossebro Energi ek. för., Varbergsortens Elförsäljning AB, Herrljunga Elektriska AB, Nossebro Energi Försäljnings AB, Varbergsortens Elkraft ek. för., Hjo Energi AB, Näckåns Elnät AB Vimmerby Energi & Miljö AB, Hjo Energi Elhandel AB, Näckåns Energi, Vinninga Elförening ek. för, Hjärtum El. ek. för., Närkes Kils Elektriska, Västra Orusts Energitjänst, Härryda Energi AB, Olofströms Kraft AB, Ystad Energi AB, Jukkasjärvi Sockens Belysningsförening, Olseröds Elektriska Distributionsförening upa., Österfärnebo El, Jönköpings Energi AB, Pite Energi AB, Österlens Kraft, Östra Kinds Elkraft, Almnäs Bruk AB mfl. Våra medlemmar finns från Ystad i söder till Jukkasjärvi i norr. Dessutom är det c:a 40 elföretag i Finland och 120 elföretag i Norge som även protesterar mot 5 myndighetsförslagen. Bakgrund Vår synpunkt om myndighetens utredningar • Enligt vad vi har erfarit har myndigheten inte fått i uppdrag att utreda kundgränssnittet ”En kontakt för kunden” eller SCM (”Suppliercentricmodel”) • Vi tycker myndigheterna fokuserar mer på kundgränssnittet än den gemensamma nordiska slutkundsmarknaden. Man använder önskemålet om en gemensam nordisk slutkundsmarknad för att driva igenom ”En kontakt för kunden” till fromma för de stora elhandelsbolagen och på bekostnad av de små elhandels- och elnätsbolagen. • Myndighetens utredningar förordar att kunden skall samfaktureras (både elnät och elhandel) av elhandelsbolaget. Dessutom skall elhandelsbolaget ha i stort sett all kundkontakt avseende priser, betalning, eleffektivisering, tjänster, förbrukning, felanmälan mm. Utredningarna är bristfälliga och schabloniserade. 6 Bakgrund, forts Vår synpunkt om myndigheten utredning om kundgränssnittet • Vi små företag hade ingen representation i intervjuer till utredningen om kundgränssnittet, efter klagomål fick bli intervjuade. • Ingen hänsyn har dock tagits till synpunkter och information från oss små aktörer • Ingen hänsyn har inte heller tagits den unika nordiska marknaden sett till bolagsstrukturer, andra tjänster, demo- och geografi. • Förslaget går på de stora elhandelsbolagens linje 7 Bakgrund, forts Vår synpunkt om myndighetens utredning om kundgränssnittet • En bransch med ifrågasatta stora aktörer kan bli ännu mer ifrågasatt, vilket även drabbas oss små aktörer. • Utredning om kundgränssnittet har varit på remiss. Remissen var på engelska med kryssningssvar och eventuella synpunkter skulle lämnas på engelska. Svårt att lämna synpunkter som inte föll innanför ramen (dvs SCM). • Vi tror inte på myndighetens uppfattning och det är vår målsättning att försöka förklara och övertyga våra politiker om denna uppfattning. 8 9 Idag • Många elnätsföretag har idag samfakturering, inte enbart av elnät och elhandel, utan också av fjärrvärme, vatten, avlopp, renhållning, bredband. I framtiden får dessa företag inte ha med elavgifterna på sin faktura !! • Andra elnätsföretag med enbart elnät kommer i framtiden inte ha någon kontakt med kunden via fakturan. De kommer inte synas alls för kunden!! • Små elhandelsbolag kommer inte ha resurser att fakturerar andra elnätsföretag än ”sitt” elnätsföretag. Klart konkurrensbegränsande!! • De små elföretagen tappar sin kundtjänst och kan inte ha kvar sin service. • Kunden kan inte vända sig till sitt lokala elnätsföretag och få hjälp utan blir hänvisade till stora call-center. 10 Vår roll i lokalsamhället • Vi bygger infrastruktur, ofta med större ansvar än bara el, tex fjärrvärme, bredband • Vi är lokalt ägda (kommunalt, kooperativt) • Vi skapar arbetstillfällen lokalt • Vi bidrager till energiomställningen i samhället • Vi är ett verktyg för kommuner och lokal politik att utveckla samhället med service, bra boendemiljö, lokal miljö, lokalt ansvar, låga avgifter mm, vilket bidrar till landsbygdsutveckling och regional tillväxt. 11 Vad vi vill • Ett axplock av vår inställning – Elnätsbolagen skall kunna ha kontakt med kunden och både kunna debitera elnät och elhandel. Många av oss fakturerar många andra nyttigheter – Utveckling mot energieffektivisering, lokal elproduktion, smarta elnät mm kräver dialog med kunderna genom elnätsföretagen – En gemensam nordisk slutkundsmarknad måste genomföras utan merkostnader för kunderna – Vi måste ha stort kundförtroende och inte bygga upp någon modell där kunderna inte kan komma i kontakt med oss – Motverka utslagning av mindre elnäts- och elhandelsföretag – Motverka centralisering och låt kunden få välja vilken kundkontakt hon/han vill ha. 12 Nordisk slutkundsmarknad kontra kundgränssnitt • Vi är inte emot en Nordisk slutkundsmarknad • Vi är emot SCM • Den lilla fördelen för kunden att få nät och elkostnad på en faktura för alla kunder, uppväger inte de nackdelar som det medför • Lokal kontakt försvinner • Dyrare hantering avseende informationsutbyte = ökade kostnader • Svårare att införa nordisk slutkundsmarknad • Fler mellanled: större risk för fel, risk att kunden hamnar ”mellan stolarna” 13 För många elbolag ? • Vi har erfarit att det finns åsikter om att vi är för många elbolag = orationellt (lobbying ?) • Mot detta talar att många små bolag både har låg avbrottsstatistik, nöjdare kunder och lägre taxor än de större bolagen • Storlek är inte alltid = rationellt och effektivt 14 Våra ståndpunkter angående nordisk slutkundsmarknad • Vi motsätter oss att kunden samfaktureras via elhandlaren. Vi förordar hellre separata fakturor. • Vi motsätter oss en tvingande marknadsmodell typ SCM ( Suppliers centric model ) 15 Sammanfattning av skälen till våra ståndpunkter angående nordisk slutkundsmarknad • Separata fakturor innebär att det är mycket enklare att harmonisera regelverken mellan länderna. Låt tex. elnätsbolagen fakturera fiskala avgifter såsom skatter mm, då blir denna fakturering lokal och någon harmonisering behövs inte för dessa avgifter. Med basharmonisering krävs det mindre samordning mellan de nordiska ländernas lagstiftning och den politiska samsynen. • Separata fakturor styr också kunden till vilken kontakt han skall ta med resp. elnäts- och elhandelsföretag. • Man bygger inte upp dyra datasystem för utbyte av faktureringsuppgifter, vilket skulle drabba kunderna med högre avgifter. • Företagen slipper bygga upp säkerheter för överlämnade fodringar. 16 Sammanfattning av skälen till våra ståndpunkter angående nordisk slutkundsmarknad • • • • • Förslaget med endast en kundkontakt via elhandlaren (SCM) innebär att de små lokala elnätsföretagen kommer marginaliseras. Vi vet att våra lokala kundkontakter är uppskattade. Vi har de bästa NKI-värdena, lägsta elnätsavgifter och de kortaste avbrottstiderna. Vi finner det därför anmärkningsvärt att myndigheten lagstiftningsvägen vill förbjuda kunden ta kontakt med oss. Vad gör vi för fel idag? Låt kunden själv välja vilken hon/han vill kontakta. Vi ser också en stor risk att små elhandelsföretag inte kommer ha resurser att hantera fakturor från ett stort antal elnätsföretag. Detta kommer innebära att de lägger ned sin elhandel eller begränsar sig till ett lokalt elnätsområde. Förslaget innebär också att inträdesbiljetten för nystartade elhandelsbolag blir än större, när de skall ha kundtjänst och debiteringssystem för elnätsavgifter. Förslaget är klart strukturdrivande. Många mindre företag kommer försvinna. Vi gör idag en samhällsinsats ofta på uppdrag av våra ägare med att verka för en omställning till ett miljövänligare energisystem. Vi är många små elnätsföretag med kommunalt eller kooperativt ägande, som verkar i glesbygden. Vi erbjuder en lokal service för invånarna. Idag talas mycket om smart grids, vilket mycket handlar om att anpassa kundens förbrukningssätt till elproduktionen samt att ta hand om lokal elproduktion. Detta är frågor som lämpligast hanteras på lokal nivå av elnätsföretagen. 17 Apell Vi små lokala elföretag har oftast följande motto: • Låga avgifter • Hög driftsäkerhet • Närhet till kunden och bra service • Miljöengagemang Låt oss små lokala elhandels- och elnätsföretag få leva vidare !!!! Vi har en roll i nordiska slutkundsmarknad och i det lokala samhället med landsbygdsutveckling och regional tillväxt. 18