1. No category

Samrådsunderlag
Framtidssäkring av elnätet på sträckan Midskog Verksmon, 130 kV ledning
Innehåll
Bakgrund
Tillståndsprocessen
Tillvägagångssätt
Projektbeskrivning
Nulägesbeskrivning
Omgivningseffekter
Kommande arbete
Lämna dina synpunkter
Jämtkraft Elnät AB
4
5
6
7
10
10
13
13
3
Samrådsunderlag
Bakgrund
Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kV kraftledning på sträckan från Midskog till Verksmon,
Östersund. Detta för att framtidssäkra strömförsörjningen till Östersund. I dagsläget finns en
130 kV kraftledning från Midskog till Verksmon. Den nya kraftledningen skall fördubbla
överföringskapaciteten. Jämtkraft Elnät AB inledde projektet med den nya kraftledningen under
2013 då bland annat samråd genomfördes. Jämtkraft ska nu gå vidare med projektet, men då det
gått ett par år sedan senast genomförda samråd skall nya samråd hållas, där även ett ytterligare
alternativ på kraftledningssträcka presenteras. Alternativ 1 går parallellt med befintlig
kraftledning från Midskog till det aktuella området i Verksmon, Östersund. Alternativ 2 följer
en befintlig 400 kV-ledning från Midskog ner till väg 87 där den senare följer väg 87 till
Verksmon.
Röd linje visar Alternativ 1, vilket löper parallellt med befintlig kraftledningssträcka hela vägen från Midskog
till Verksmon. Blå linje visar Alternativ 2 som löper parallellt med befintlig 400 kV-ledning fram till väg 87,
vilken den till största del följer fram till Verksmon.
Jämtkraft Elnät AB
4
Samrådsunderlag
Tillståndsprocessen
Koncession
För att bygga och driva en elektrisk starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad
nätkoncession. Ellagen samt tillhörande förordningar (elförordningen och
starkströmsförordningen) anger regelverket runt detta. Enligt ellagen får nätkoncession
meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt samt inte strider mot
detaljplan eller områdesbestämmelser. Nätkoncession får endast beviljas den som från allmän
synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet.
Jämtkraft Elnät kommer att ansöka om nätkoncession för att bygga den ledning som ska säkra
den framtida elförsörjningen i Östersund. Ansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen
som gör prövningen och lämnar tillstånd för denna typ av ledningar. I vissa fall beviljas
nätkoncession av regeringen. En beviljad koncession gäller tillsvidare.
Vid prövningen tillämpas miljöbalkens bestämmelser avseende allmänna hänsynsregler,
bestämmelser om hushållning med mark och vatten, miljökvalitetsnormer samt alternativ
lokalisering och utformning. För processen gäller även miljöbalkens krav (kap. 6) på samråd
och miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Förundersökningstillstånd
När en preliminär ledningssträckning har beslutats behövs ett förundersökningstillstånd för de
fältarbeten som behöver genomföras. Arbetena innefattar bland annat utstakning och
inmätning av ledningsprofilen för att därefter kunna göra en lämplig stolpplacering. Ibland
krävs en enklare form av markundersökning vid stolpplatserna. Därutöver görs en värdering
av det intrång som kraftledningen medför och stämpling av träd som behöver avverkas.
Ledningsrätt
För att uppföra och driva en kraftledning krävs rätt att nyttja den mark som berörs av
ledningsgatan. Denna säkras genom ledningsrätt, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt
upplåts för kraftledningen med tillhörande ledningsgata. Ledningsrätten tillkommer genom
beslut av Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i
anspråk för ledningen med ett engångsbelopp.
Jämtkraft Elnät AB
5
Samrådsunderlag
Tillvägagångssätt
Metodik
För att identifiera lämplig ledningssträckning, upprätta en miljökonsekvensbeskrivning och
lämna in en koncessionsansökan har Jämtkraft Elnät AB en utarbetad metodik:
1. Definiera ett utredningsområde.
2. Undersöka förekomst av natur-och kulturvärden
3. Informera berörda och myndigheter om anslutningspunkter
och utredningsområde samt samla in information.
4. Genomföra inventeringar i fält
5. Beskriva tänkbara stråk
6. Hålla samråd med sakägare och myndigheter.
7. Upprätta en miljökonsekvensbeskrivning
8. Lämna in en koncessionsansökan.
Utredningsområdet är väl definierat utifrån givna projektförutsättningar; genom att den
planerade kraftledningen skall byggas i samma ledningsgata som den befintliga.
Förekomsten natur-och kulturvärden undersöks inom det aktuella området och information
från myndigheter och berörda samlas in. För Alternativ 1 har natur-och kulturvärden, samt
fågellivet inventerats i fält i området utöver skrivbordsstudie. För Alternativ 2 har
inventeringen skett med hjälp av GIS-skikt för kända natur-och kulturvärdena i området.
Dock finns befintlig infrastruktur i området, varför förekomster i området bör vara relativt
kända.
Utifrån det informationsunderlag som tagits fram kommer beslut gällande ledningens
utformning att fattas. Samråd kommer att hållas och en miljökonsekvensbeskrivning
upprättas. Jämtkraft Elnät sammanställer därefter en koncessionsansökan och den lämnas in
tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen till Energimarknadsinspektionen.
Jämtkraft Elnät AB
6
Samrådsunderlag
Information
Samråd
MKB
Koncession
Information
Tidigare har ett informationsunderlag skickats ut om projektet då Jämtkraft Elnät AB vill
informera alla som känner sig berörda och även få in värdefulla åsikter. Dessa åsikter har
använts som underlag i det fortsatta arbetet.
Samråd, MKB och koncession
Inför ansökan om tillstånd (nätkoncession) för att få uppföra och driva de planerade
kraftledningarna kommer Jämtkraft Elnät AB att samråda med länsstyrelse, kommun, berörda
markägare, samt vissa sektorsmyndigheter och organisationer enligt miljöbalken 6 kap 4.
Detta dokument utgör samrådsunderlag för det aktuella ledningsprojektet. Förutom denna
skriftliga information kommer kommunikation ske genom annonsering, samrådsmöten och via
vår webbplats. Samrådsmöten kommer hållas med länsstyrelsen, kommun, samt berörda
samebyar och allmänheten.
Efter genomförda samråd upprättar Jämtkraft Elnät AB en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
där de synpunkter som framförts skriftligt under samrådstiden har sammanställts tillsammans
med Jämtkraft Elnäts bemötande. Miljökonsekvensbeskrivningen bifogas ansökan om
nätkoncession som lämnas in till Energimarknadsinspektionen.
Projektbeskrivning
Förutsättningar
Den nya 130 kV kraftledningen som Jämtkraft Elnät planerar för ska anslutas i Midskog
fördelningsstation. Två alternativa sträckningar för denna anslutning har tagits fram. I Alternativ
1 följer kraftledningen befintlig ledningsgata för att sedan avslutas till Verksmon
fördelningsstation. I Alternativ 2 så löper kraftledningen parallellt med befintlig 400 kV-ledning
fram till väg 87, vilken den till största del följer fram till Verksmon. Kraftledningen kommer att
byggas och drivas av Jämtkraft Elnät. Fördelningsstationerna ägs och drivs av Jämtkraft Elnät.
Jämtkraft Elnät AB
7
Samrådsunderlag
Utformning av ledningarna
Portalstolparna kommer i normalfallet att vara ca 16-18 meter höga och ledningsgatans bredd
blir för dubbel ledning i portalstolpar ca 60 meter, vilket innebär att befintlig ledningsgata
behöver breddas från 40 meter till 60 meter för Alternativ 1. Används komposit eller stål stolpar
bli höjden på stolparna cirka 20-25 meter och bredden på ledningsgatan 50 meter. För Alternativ
2 gäller samma bredd på ledningsgatan under den sträcka kraftledningen följer befintlig
ledningsgata, i övriga områden skapas en ny ledningsgata med en bredd på 40m.
De nya ledningarna planeras som luftledningar och inte som markkabel. Det finns för- och
nackdelar med luftledning respektive markkabel. Den mest uppenbara skillnaden är att en
luftledning syns i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket
liten. En markkabel kan anses ha en mindre påverkan på omgivning under driftskedet, men har
istället en större total naturpåverkan än en luftledning under byggskedet.
När det gäller driftsäkerhet har markkabel en hög driftsäkerhet, men vid ett fel är det svårt och
tidskrävande att lokalisera och avhjälpa felet. Det kan ta flera månader att åtgärda felen och det
kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt
för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. De
aktuella ledningarna byggs trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av
fallande träd. Vid ett eventuellt framtida behov av ökad överföringskapacitet kan det för en
luftledning tillgodoses genom enkla förändringar, medan en markkabel måste ersättas med en
helt ny kabel. Att anlägga en luftledning är också ekonomiskt fördelaktigt jämfört med
markkabel, dels genom lägre tillverkningskostnad och dels genom en lägre bygg- och
anläggningskostnad. Vid en samlad bedömning av ovan nämnda skäl där driftsäkerheten väger
särskilt tungt, anser Jämtkraft Elnät att markkabel inte är rimligt att använda i det aktuella fallet.
Jämtkraft Elnät AB
8
Samrådsunderlag
De aktuella stolpalternativen. Den översta bilden till vänster visar en enkel 130 kV kraftledning,
vilket är den befintliga i dagsläget. Den vänstra bildens visar två parallella 130 kV
portalstolpar, vilket är ett av de aktuella alternativen för nybyggnationen. Nederst i bild ser vi
alternativet med komposit eller stål stolpe, både som enkel och som två parallella 130 kV
kraftledningar.
Avgränsning av alternativ
För inventering av berörda intressen har bland annat kommunala översiktsplaner,
Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt
Lantmäteriets kartmaterial använts. Fältinventeringar har skett för Alternativ 1 2013. Till detta
kommer sedan den information som framkommer vid kontakt med markägare och myndigheter.
Jämtkraft Elnät kommer för Alternativ 1 att utreda förutsättningarna för att ta fram två
breddningsalternativ för den nya ledningen vilket är det första steget i arbetet med att hitta en
lämplig sida av befintligt stråk. Efter att utredningen är slutförd kommer Jämtkraft Elnät att fatta
beslut om breddningsval. Vid val av breddningsalternativ är strävan att minimera påverkan på
natur- och kulturmiljö, närboende, pågående markanvändning samt andra intressen.
Breddningen anpassas till befintlig bebyggelse inom utredningsområdet så att byar och
Jämtkraft Elnät AB
9
Samrådsunderlag
sammanhållen kommer att undvikas så långt som möjligt. Även tekniska och ekonomiska
aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk
Områden och objekt som är värdefulla ur natur- och kulturmiljösynpunkt kommer så långt som
möjligt undvikas vid framtagande av alternativa stråk.
Nulägesbeskrivning
Lokalisering
Ledningen planeras i Alternativ 1 att sträcka sig från Midskogs kraftstation, Ragunda
kommun, till Verksmons industriområde, Östersunds kommun. Ledningen planeras i
nordöstlig-sydvästlig riktning längs med Jämtkraft Elnät AB:s befintliga 130 kV ledning,
IL9S2. För Alternativ 2 följer kraftledningen istället en befintlig 400 kV-kraftledning fram till
väg 87 vilken den sedan följer till Verksmon.
Omgivningsbeskrivning
Landskapets karaktär
Landskapet kring utredningsområdet för både Alternativ 1 och Alternativ 2 är skogslandskap
med stort inslag av våtmarker och vattendrag. Det dominerande trädslaget är gran och
skogsmarken är starkt påverkat av det moderna skogsbruket vilket medför en mycket liten
andel opåverkad skogsmark. Terrängen växlar från flack skogsmark till mer kuperad mark
närmare Midskogs kraftstation. Jordarten är kalkrik. Detta har sin grund i den Jämtländska
kambrosiluren. Den kalkrika joden påverkar växtsamhällena på marken, vilka består av
mycket hög-och lågörter. Längre mot Midskogs kraftstation övergår marken till något
fattigare och risvegetation dominerar.
Sjöar och vattendrag
Kraftledningsgatan för Alternativ 1 passerar ett antal mindre åar och bäckar. Dessa mynnar ut
i Indalsälven. Sännån rinner från Sännsjön och norrut. Gällerån cirka 3 km öster om
Bringåsen mynnar ut i Mosjön, Östersunds kommun. Alla våtmarksområden genomkorsas av
diken och i landskapet kring ledningsområdet finns ett fåtal sjöar, men inga som berörs direkt
av ledningen.
Alternativ 2 korsar Mörttjänen och passerar över Sännsjön. Även mindre bäckar såsom
Storflonbäcken, Brynjebäcken och Tjärnbäcken passeras.
Omgivningseffekter
Eftersom projektet ännu befinner sig i ett tidigt skede redovisas miljöeffekter översiktligt här.
Miljöpåverkan av byggandet respektive drift av den planerade ledningen kommer att
beskrivas närmare i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att upprättas till
koncessionsansökan.
Generell påverkan under driftskedet
Permanent mark- och naturpåverkan
Jämtkraft Elnät AB
10
Samrådsunderlag
De huvudsakliga miljökonsekvenser som uppförande av kraftledningen i de aktuella
alternativen bedöms medföra är påverkan på landskapsbild och pågående markanvändning,
vilket i detta fall huvudsakligen består av skogsbruk. I Alternativ 1 planeras dock ledningen i
befintlig ledningsgata, som enbart behöver breddas vilket endast innebär en liten påverkan
genom produktionsbortfall för skogsbruket.
Alternativ 2 följer också en befintlig ledningsgata ner till väg 87, där kraftledningen sedan
följer väg 87 fram till Verksmon, Östersund. Även här innebär ledningen enbart ett litet
produktionsbortfall då kraftledningsträckningen följer befintligt infrastruktur.
Ledningsgatan måste hållas fri från träd under hela ledningens drifttid. Utanför ledningsgatan
kan det bli aktuellt att fälla enstaka höga träd, så kallade kantträd som annars kan riskera att
falla över ledningen.
Avverkningen för ledningsgatan medför en viss påverkan på naturmiljön då den trädfria
zonen förändrar levnadsbetingelserna för djur och växter lokalt. Då ytan blir mer utsatt för sol
och vind förändras växtsamhällets artsammansättning då arter anpassade för skogsmiljö inte
trivs i den nya miljön. Nya arter som är bättre anpassade för en sådan miljö kommer därför att
etablera sig i ledningsgatan.
Hydrologiska förhållanden kan förändras på grund av avverkningen vilket kan vara skadligt
för känsliga våtmarker där växterna anpassat sig till platsens specifika förhållanden. För att
inte göra skada på känsliga områden har dessa så långt som möjligt undvikits i planeringen av
de olika stråken.
Berörda miljöintressen
Jämtkraft Elnät ser gärna att berörda parter delar med sig av sina synpunkter och upplysningar
gällande olika intressen i området och vilka konflikter som de olika alternativen kan medföra.
Identifierade intressen i området redovisas här översiktligt.
Rennäring
Ett område av riksintresse för rennäringen berörs oberoende av vilket alternativ som väljs.
Betesområden utgörs av de årtidsland som rennäringens livscykel bland annat bygger på.
Även områden som uppfyller andra behov för renen är viktiga, t ex trivselområden,
kalvningsland och hänglavs- områden. Inom detta område återfinns vinterland och
förvinterland. Inom området finns även ett trivselland. En flyttled passerar under
kraftledningsgatan. Flyttlederna visar de flyttningar som företas med renhjordarna mellan
olika betesområdevid de olika årstiderna.
Naturskyddsvärden
I anslutning till kraftledningsgatan där Alternativ 1 planeras finns nyckelbiotoper,
sumpskogar och andra mindre områden med höga naturvärden utpekade av länsstyrelsen,
skogsstyrelsen och större skogsbolag. Flera av nyckelbiotoperna inom inventeringsområdet
kring Alternativ 1 är avsatta som kalkbarrskogar och rikkärr. Utredningsområdet för
Alternativ 1 berör och angränsar till skyddsvärda områden i form av nyckelbiotoper, ett
biotopskyddat område, två naturvårdsavtalsområden samt ett antal klassade myrmarker. De
större våtmarksområdena bedömts hysa höga naturvärden enligt den nationella
våtmarksinventeringen (VMI) samt rikkärrsinventeringen. Utredningsområdet berör endast ett
Jämtkraft Elnät AB
11
Samrådsunderlag
riksintresseområde, Riksintresse för rennäringen.. Även för Alternativ 2 berörs ett antal
nyckelbiotpeer, rikkärr och värdefulla våtmarksområden enligt den nationella
våtmarksinventeringen VMI.
Fågelliv
Ur fågelbiotopperspektiv finns det få skyddsvärda områden längs Alternativ 1. Kraftledningar
medför en störning och även förändringar i habitatet genom avverkning för ledningsgatan.
Fågelinventeringen utförd i området visar att det finns få skyddsvärda fågelbiotoper eller
enskilda fågelarter längs den kraftledningsgatan mellan Midskog och Östersund. Rödlistade
arter observerade i område under inventering var Göktryta, Bivråk, Videsparv och Törnskata.
Alternativ 2 har inte inventerats i fält för fågel, men området har liknande karaktär som
Alternativ 1 och bedöms hysa liknande fågelbiotoper.
Kulturvärden
Fasta fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen, lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m. Om ledningsbyggnationen medför ingrepp i en fast fornlämning krävs
tillstånd från länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan med stöd av kulturminneslagen besluta att en
särskild arkeologisk utredning ska utföras för att fastställa om fasta fornlämningar kan
komma att beröras av de planerade ledningarna. Fornlämningar benämnda som övrig
kulturhistorisk lämning har inte något skydd som fornlämning enligt Kulturminneslagen.
Dessa skyddas istället av Skogsvårdslagens hänsynsparagraf vilket i korthet innebär att
tilltänkta arbeten eller byggnationer ska planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas
kulturmiljön.
Vid utförd fältinventering av sträckan för Alternativ 1 registrerades 4 lämningar. Med tidigare
registreradelämningar är det 8 lämningar som finns närmre än 20 m på båda sidor om befintlig
kraftledningsgata. Av dessa är 2 bedömda som fasta fornlämningar (Lit 191:1, Lit 191:2,
fångstgropar), 4 som övrig kulturhistorisk lämning (Kyrkås 80:1, flottningsränna, Kyrkås
155, torvtäkt, Kyrkås 157, grustäkt och Östersund 62, fäbod) samt 1 som ej
kulturhistorisk lämning (Kyrkås 156, fångstgropsliknande lämning).
Alternativ 2 har inventerats via Riksantikvariatämbetets GIS-skikt. Här återfinns 6 stycken
lämningar, varav 4 stycken är fasta fornlämningar. De fasta fornlämingarna utgörs av
fångstgroparna Lit 191:1 och Lit 191:2, fångstgropssystemet Lit 158:1 samt vägmärket Kyrkås
26:1. De övriga kulturhistoriska lämningarna utgörs av fäboden Lit 416:1, samt täkten Kyrkås
155.
För Alternativ 2
Landskapsbild
Alternativ 1 planeras i befintlig ledningsgata, som dock kommer att breddas. Ledningen kan
exponeras mot omgivande landskap vid öppna ytor såsom till exempelvis vägar, sjöar,
myrmarker och vattendrag. Alternativ 2 planeras till största del följa väg 87, vilket innebär att
den följer befintlig infrastruktur. Dock kommer kraftledningen innebära ett nytt inslag i
landskapsbilden.
Markanvändning
Markanvändningen är till största del skogsbruk, vilket påverkas av en något reducerat
produktiv yta oavsett val av kraftledningsgatan.
Jämtkraft Elnät AB
12
Samrådsunderlag
Friluftsliv
Det rörliga friluftslivet kan definieras som människors möjlighet att besöka ett område till
fots, med cykel, båt eller med bil för att tälta, bada eller ströva omkring i naturen. I området
närmast Verksmon finns skidspår som används frekvent året runt. Skogen har även
rekreationsvärde för de boende. I området finns även en grusväg som används för att träna
travhästar på. Här finns också Gräfsåsens skoterområde som fungerar som ett nav för
skoterintresserade med samlingslokal, grillplatser, skoterstadion samt ett flertal skoterleder.
Boende
Bringåsen, som är närmsta bebyggelse för Alternativ 1, ligger drygt 400 meter från
kraftledningsgatan på motsatt sida om väg 87. Närmsta bostadshus från Alternativ 2 finns ca
200 meter bort. Alternativ 2 hamnar överlag närmare bebyggelse än Alternativ 1.
Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält alstras kring en kraftledning och forskning har länge pågått om fältens
eventuella påverkan på människors hälsa. Svenska myndigheter har arbetat fram en
försiktighetsprincip som innebär att:
Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och
konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som
kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader
bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen
begränsas.
Jämtkraft Elnät följer denna försiktighetsprincip och kommer att ta hänsyn till bebyggelse vid
utformningen och placeringen av den nya ledningen.
Påverkan under byggskedet
Uppförandet av planerade ledningar kommer att innebära avverkning av skog samt
bortforsling av virke. I anslutning till stolpplatser för ledningarna kan det bli aktuellt med
mindre schakt-, sprängnings- och fyllningsarbeten, vilka kan medföra störning. Under
byggskedet förekommer övergående störningar i form av buller och avgaser från maskiner
och anläggningstrafik. I möjligaste mån kommer befintliga vägar att nyttjas. I och med
anslutning till ledningsgatan kan även markskador uppstå till följd av terrängkörning.
Kommande arbete
Med de synpunkter som Jämtkraft Elnät får från berörda sakägare under samrådet väljs ett
förstahandsalternativ ut som ansökan sedan baseras på. Jämtkraft Elnät bedömer att en
formell ansökan kommer att lämnas in under juni 2015.
Lämna dina synpunkter
Jämtkraft Elnät AB vill få reda på vilka specifika intressen som kan finnas kring den planerade
ledningsdragningen mellan Midskog och Verksmon. Informationen från berörda är viktig i det
fortsatta arbetet med ledningssträckningen. Du är välkommen med dina synpunkter till oss!
Jämtkraft Elnät AB
13
Samrådsunderlag
Har du frågor kontakta:
Jessica Raftsjö-Lindberg, jessica.raftsjolineberg@sweco.se, 063-685 50 58
Ronny Asplund, ronny.asplund@jamtkraft.se, 063-14 93 48
Jämtkraft Elnät AB
14
Samrådsunderlag