Styrelsen 2013 Carl Haglund
01/2 013 H ankeiten Svenska handelshögskolans studentkår Carl Haglund - Intervju med årsfesttalaren, s. 18 Styrelsen 2013 - som hankeiter, bland hankeiter, s. 22 Eero Vaara - ny forskningsprofessor s.6 IRINA PROKKOLA - årets föreläsare, s. 18 s. 35 s. 15 CHEFREDAKTÖR Tor-Oskar Karlberg chefred@shs.fi 050 9106416 s. 37 REDAKTÖRER Tor-Oskar Karlberg Sebastian Kihlman Laura Aaltonen Katarina Jåfs Antonia Bäckman Erica Hedkrok Robin Forsberg Nam Do Anneli Nylund Daniela Rönnberg ÖVRIGA MEDVERKANDE Andreas Holmberg Camilla Mäkinen Rasmus Ritamäki Torkel Tallqvist Erik Stenberg Jenny Ervast Sefe ANSVARIG UTGIVARE Svenska handelshögskolans studentkår Sanduddsgatan 7 A, II vån. 00100 HELSINGFORS UPPLAGA 2000 TRYCKERI WhyPrint Pärmfoto Peter af Hällström 2 Hankeiten 01/2013 INNEHÅLL LAYOUT Sebastian Kihlman Katarina Jåfs Laura Aaltonen Sara Brännäs Tiina Hanhirova Tor-Oskar Karlberg s. 24 4 6 8 11 12 15 18 20 22 24 25 26 28 31 36 38 39 40 43 s. 40 Knuttes hälsning Eero Vaara ny forskningsprofessor AoL - Garanterad inlärning på Hanken? Kandidatfest Årsfesten i bilder Årsfesttalare: Carl Haglund Årets föreläsare Stipendier och förtjänsttecken Nya styrelsen Ny ordförande för CN EC informerar NESU IHD 2013 Utbyteshistorier Andreas Holmberg - konsult i Kuala Lumpur SEFEs hälsning Understödsföreningens hälsning Skinkan i skick med Jemima Backman Frågesport Big Wheels Keep on Turning TEXT: Tor-Oskar KarlbergBILD: Katarina Jåfs Ledare Ett nytt år har återigen inletts. Vi på Hanken har i vinterkylan fått uppleva fina fester och tunga studier liksom så många generationer före oss. Då allt detta redan upplevts i mer eller mindre samma format men av andra människor så tvingas vi rätt så ofta uppfinna hjulet på nytt. Jag vill dock påstå att detta inte alltid bör ses som något negativt, det finns många hjul som helt glömts bort och kanske skulle ha något att bidra med i dagsläget. Likaså är det viktigt att det reflekteras över ifall allt som funnits är nödvändigt eller ifall det bör långtidsarkiveras. Nya människor kommer ofta också med nya synvinklar och därmed kan vi modifiera våra gamla lösningar, och så har vi plötsligt uppfunnit dubbdäcken. Något som består genom tiden är dock självklart Hankeiten, och då våren nu så småningom börjar vara här och de flesta hjulen redan återuppfunnits så är det dags för årets första nummer. Vi har jobbat med att få in något för alla och jag är säker på att du kommer hitta något läsvärt här. Om du gillar att läsa om hur konstiga upplevelser man kan stöta på då man åker på utbyte, då kan vi glädja dig med att berätta att vår serie med utbyteshistorier fortsätter. Har du ännu utbytet framför dig så kan du hitta inspiration här. Det är inte endast utbytesstudier som för oss i kontakt med olika kulturer, under IHD-veckan anlände en grupp med ivriga gäster till vårt lilla land för att ta del av ett stugveckoslut, företagsbesök samt sitzer. Ifall du är intresserad av vad som försiggår på högskolan så rekommenderar jag artikeln om AoL-processen eftersom du säkerligen kommer beröras av den ifall du ännu studerar på Hanken. Samtidigt så kan du kolla igenom vad Hankens nya forskningsprofessor Eero Vaara kan berätta. Är du däremot intresserad av vad som försiggick på årsfesten så skall du läsa artikeln om årsfesttalaren Calle Haglund och vad han anser om ämnen som den ekonomiska krisen samt herrklädsel. Förövrigt så har vi listat alla stipendie- och märkesmottagare från den solenna akten, ifall du råkade missa den eller minnena helt enkelt lösts upp senare. Ett hjul som någon glömde uppfinna på nytt för en hel del år sedan har nu fått ny form. NESU-SHS återupplivade under hösten sin verksamhet och i vår intervju med grundarna berättar de om hur verksamheten har dragit igång. En annan frisk vind i kårverksamheten är det Högskolepolitiska utskottet som leds av Camilla Mäkinen, styrelsens ansvariga för högskolepolitik. I sin kolumn så väcker hon denna gång frågor om studiestödets framtid. Råkar du studera finansiell ekonomi, eller annars bara drömmer om ett jobb inom consulting så finns det intressant läsning mot slutet av tidningen där Hanken alumn Andreas Holmberg delar med sig av sina erfarenheter från Kuala Lumpur. På sista sidan så hittar du nu för andra gången vår frågesport. Eftersom man inte längre hinner läsa Hankeiten i matkön så föreslår jag att du svarar på den då du sitter vid bordet och äter luch med kompisarna. Bord finns nog. Tor-Oskar Karlberg Hankeitens chefredaktör Kårföretag 3 Hankeiten 01/2013 3 Year of the snake ”@HankenGossip: Påven avgår och Amicas köproblem har lösts, konstigt år på kommande? Hittar ni korrelationer? #yearofthesnake” På ett nationellt plan är stud i e s t ö d s re formen nu en het potatis som diskuteras på alla plan, från ämnesföreningar och intressebevakningsorg an is at i one r upp till studentkårernas styrelser, delegationer och fullmäktige. Spekulationerna 4 Hankeiten 01/2013 är många, viljorna ännu fler men vilken lösning som sist och slutligen väljs kan ingen svara på ännu. En sak som vi trots allt måste inse är att en förändring är oundviklig. Här kommer studentkåren in och dess intressebevakande roll, det är här vår förmåga att driva hankeiternas sak sätts på prov. Samarbetet mellan kylteriföreningarna har intensifierats under gångna år och ambitionerna är höga att fortsätta att utveckla samarbetsformer som kan garantera bästa möjliga förmåga att göra morgondagens ekonomer hörda i samhället. SHS har som den enda studentkåren i detta forum en alldeles särskild roll tack vare vår raka väg in i Finlands studentkårers förbund, något som innebär en bättre påverkningsförmåga men också ett stort ansvar gentemot ekonomistuderande på ett brett plan. För att vända blicken tillbaka till SHS och vår verksamhet lever också vi i en föränderlig verklighet som påverkar vår interna verksamhet. Intresset för att förbinda sig minskar, min föregångare myntade uttrycket teflon generation men konstaterade också att hankeiterna inte är ett exempel på detta fenomen. Som han tror inte jag heller att så är fallet. Däremot kräver stramare förhållanden på studiefronten att tröskeln för vad man är villig att förbinda sig till är högre. Som organsiation har SHS enormt mycket att erbjuda. För att kunna göra det krävs trots allt att organsationen är tillmötesgående och kapabel att vara lika dynamisk som dess medlemmar. ”Without continual growth and progress, such words as improvement, achievment, and success have no meaning.” -Benjamin Franklin Erik Stenberg Kår- och styrelseordförande 2013 STYRELSEns hälsning Vi lever nu 2013, ormens år och mycket har hunnit hända redan under de första månaderna såväl inom SHS som på Hanken, som inom högskolesamfundet i sin helhet. Redan nu ser vi förändringar som kommer att påverka vår vardag ännu långt framöver. Styrelsen har levt hektiska veckor och sitter nu mitt i smeten och jobbar hårt för att förändringarna ska ske till Hankeiternas fördel. Så är det ett konstigt år på kommande? Knappast, m e n e t t spännande år blir d e t definitivt. www.konecranes.fi Hankens forskning får en allt mer internationell prägel Det är en solig förmiddag och jag klättrar upp för trapporna i Casa för att träffa Eero Vaara; Hankens första forskningsprofessor. Vaara började arbeta på Hanken år 2004 och är idag professor i företagsledning och organisation samt prorektor. Han har även blivit internationellt uppmärksammad för sitt kunnande och sina framgångsrika forskningar kring bland annat organisationsstrategier, legitimitet inom företag och användningen av diskurs och kommunikation i strategier. TEXT & FOTO: Erika Hedkrok V aara tillträdde sin nya tjänst som forskningsprofessor den första januari detta år. Vaara berättar att en sådan tjänst var i planerna redan under förra rektor Marianne Stenius tid, och att han är mycket nöjd över att den nu äntligen blev förverkligad. – Jag anser att forskning är väldigt viktigt för ett universitet. Det är givetvis avgörande för såväl finansieringens som för de olika rankingarnas och ackrediteringarnas skull att vi kan visa att vi är ett seriöst och framstående universitet som kan bidra med färsk och aktuell information på ett internationellt plan, men det är också av stor betydelse för våra studerande. Vem som helst kan ju sitta hemma med sina böcker och läsa gammalt material, men att verkligen kunna sitta i händelsernas centrum och få diskutera och ta del av pinfärska forskningsresultat och nyskapad kunskap under föreläsningarna ger mervärde både åt studerandena och åt forskaren, som samtidigt kan få ett bollplank för sina idéer och tankar, påpekar Vaara. – Jag är mycket nöjd med att jag fick denna möjlighet och jag tror att det kommer att bli två spännande år. Jag trivs förstås väldigt bra med mina uppgifter som prorektor och jag tycker att det är roligt att undervisa, men faktum är att forskning kräver väldigt mycket tid. Under dessa två år som professuren varar är jag befriad från undervisnings- och andra uppgifter och får den tid jag behöver för att kunna fokusera på forskningen. Bland annat ser jag fram emot att jag nu kommer att ha möjligheten att koncentrera mig på att läsa och uppdatera mig om nya forskningsrön, vilket det är svårt att hitta tid för i vanliga fall. Professor på resande fot Jag undrar vad Vaara kommer att göra under sin tid som forskningsprofessor. Han berättar att han till en början kommer att fokusera på att slutföra tidigare projekt och skala ner på andra tidskrävande upp- Genom åren har Vaara hunnit publicera såväl böcker som artiklar i de flesta av de ledande tidsskrifterna inom sina intresseområden, och således är han idag en internationellt erkänd och uppskattad forskare. Att valet av Hankens nya forskningsprofessor föll på just honom var föga överraskande, men han är ändå tacksam över möjligheten som han blivit erbjuden. Eero Vaara är mycket nöjd över sin nya tjänst som forskningsprofessor 6 Hankeiten 01/2013 bland annat till USA och Kanada några gånger för att ta hand om mina förtroendeuppdrag samt träffa och arbeta med mina utländska kolleger. Nästa år däremot kommer jag att flytta till Paris för att arbeta och bedriva forskning där ett år. Ett internationellt samarbete inom forskning är inte endast trevlig omväxling för mig, utan det ger också en bra bild av Hanken, som försöker prägla sig som en internationell handelshögskola, poängterar professorn. drag som han håller på med nu. Vaara är nämligen en man med många järn i elden. Då jag första gången tog kontakt med honom var han på en konferens i USA, vilket inte alls är ovanligt för professorn. Utöver det brukar han ofta agera gästföreläsare bl.a. i Emlyon Business School i Frankrike, Copenhagen Business School i Danmark och Lancaster University i England. Han är också aktiv inom flera föreningar och sitter i några styrelser. Vaara berättar ivrigt att han exempelvis i somras arbetade en hel del med EGOS – European Group of Organizational Studies, som han i flera år har varit en aktiv ordförande för. Förra året lyckades han få Aalto Universitet och Svenska Handelshögskolan att tillsammans få möjligheten att stå värdar för den årliga konferensen, som lockade omkring 1800 internationella forskare och medlemmar. Borde forska mer – Under min forskningsprofessur är tanken att jag nu på våren främst kommer att vara här i Finland då jag slutför vissa projekt, även om jag också kommer att resa – Alla professorer har möjligheten att ansöka om professuren, och i år var det faktiskt flera intresserade som skickade in ansökningar. Jag tycker att forskningen är Vaara är Hankens första och enda forskningsprofessor för stunden, men tanken är ändå att försöka fortsätta med projektet efter Vaaras tvååriga professur för att utveckla forskningsarbetet som bedrivs på Hanken. något av det viktigaste för karriären och det är något som fler professorer borde tillägna mer tid. Tanken är ju att det också ska vara möjligt att bedriva forskning vid sidan om undervisningen, men om man som jag inte endast har ansvar för undervisningen och handledningen utan också samtidigt till exempel måste springa på möten, utveckla och leda institutionens arbete samt hålla på med övriga administrativa uppgifter, så blir det hastigt knappt om tid. Därför tycker jag att det är väldigt bra med en sådan här möjlighet som ger en verktygen och resurserna för att för en gångs skull kunna sätta sig ner och fokusera på forskningen till fullo, avslutar Vaara. ÖKA DIN KARRIÄR MED EN MBA EFTER EN TID I ARBETSLIVET! Hanken MBA erbjuder: » En konkurrenskraftig profil på arbetsmarknaden » Färdigheter för karriärutveckling och nya arbetsuppgifter » En vittomfattande bild av företagsverksamhet » Förmåga till strategiskt tänkande » Nycklar till bra ledarskap 25% LÖNEFÖRHÖJNING EFTER UTEXAMINERING, ALUMNSURVEY 2013 MBA.HANKEN.FI 7 Hankeiten 01/2013 7 Garanterad inlärning på Hanken? Årligen grundas ett flertal nya handelshögskolor runtom i världen. Då det redan finns över 13 000 skolor som erbjuder utbildning inom det ekonomisk merkantila området så kan Hankens stol bli allt mer obekväm. Då konkurrensen emellan skolorna hårdnar om de duktigaste studerandena, de mest kända professorerna och de intelligentaste forskarna måste även Hanken göra något för att framstå som mer lockande. På Hanken tror man att en av lösningarna är en AACSB ackreditering. TEXT: Tor-Oskar Karlberg BILD: Sebastian Kihlman A ACSB står för “Association to Advance Collegiate Schools of Business” och är en medlemsorganisation som ackrediterar handelshögskolor runtom I världen. Denna kvalitetsstämpel är en av de tre ackrediteringar som tillsammans brukar benämnas ”the triple crown”. De två andra är EQUIS och AMBA, och dessa har Hanken redan förvärvat. Orsaken till att denna ”triple crown” är så åtråvärd är att endast omkring 60, alltså mindre än 1% av världens handelshögskolor har belönats med den, däribland våra vänner på andra sidan Arkadiagatan. Då EQUIS är en ackreditering som ges på basis av externt bestämda kriterier så fungerar AACSB aningen annorlunda. Där jobbar man med högskolans egna mål, i Hankens fall vår mission, och specificerar med grunden i dem kriterierna för ackrediteringen. Då processen framskrider så kan Hanken finna behov att modifiera sin mission för att uppehålla en ständig förbättring. Ännu en av grundstenarna för AACSB ackrediteringen är att högskolan har en genomgående hög kvalitet, det får alltså inte finnas något ämne, utbildningsprogram eller campus där kvaliteten skulle ligga under kriterierna även om ett annat utbildningsprogram vore världsledande. En process för uppföljning Det mesta av arbetet med ackrediteringen är byråkratiskt pappersarbete och kan i rätt så hög grad skötas av högskolan men i en viss process så måste även de studerande inkluderas. Denna del kallas Assurance of Learning, eller bara AoLprocessen. AoL är en process där man man kontinuerligt utvecklar högskolans utbildningsprogram. Man följer upp de studerandes inlärning i förhållande till de 8 Hankeiten 01/2013 lärandemål man definierat för respektive program. Man arbetar också för att det skall vara klart för både studerande och examinatorer vad bedömningskriterierna för t.ex. en kandidatavhandling, bör vara. Det här tycker antagligen de flesta att borde vara en självklarhet, men då dessa kriterier inte finns nedskrivna någonstans så är det i praktiken ofta så att lärare och AoL-processen AoL-processen är en uppföljnings- och utvecklingsprocess som är en del av Hankens arbete för att ackrediteras med en AACSB ackreditering Information om AoL-processen samt några bedömningsmatriser hittar man under adressen http://www.hanken.fi/student/studiernasgang samt genom att där klicka på Assurance of Learning (AoL) i menyfältet till vänster Vid frågor gällande AoL-processen kan man kontakta: aol@hanken.fi studerande kan vara av mycket olika åsikt gällande vilket betyg den studerande är värd för sin prestation. Vi träffade Ekonomie doktor Linda Gerkman, kvalitetssäkringskoordinator på Hanken samt prorektor Karen Spens för att diskutera frågor gällande AoLprocessen på Hanken. Spens ansvarar för undervisningen på Hanken och leder även Hankens AoL-grupp. Det är en tolv personers arbetsgrupp där även två studerande, Wictoria Hallberg och Rasmus Savander är medlemmar. Dessa kan med fördel kontaktas av studerande med frågor gällande AoL-processen. Både Spens och Gerkman är överens om att AoL-processen för med sig endast gott åt de studerande. Enligt Gerkman är ett av de positiva elementen med AoL-processen att bedömningen kommer bli mycket mer transparent. Systemet kommer att baseras på bedömningsmatriser där det går att läsa vad kriterierna för de specifika vitsorden är. En sådan här matris har redan tagits i bruk inom bedömningen av den skriftliga magisteravhandlingen och man bör få se den då man skriver sin avhandling. En likadan utarbetas för tillfället för kandidatavhandlingen. Kontinuerlig utveckling Det är även meningen att det på kursnivå skall finnas liknande matriser till de studerandes och examinatorernas förfogande. Dock påminner Spens om att processen först är under utvecklingsstadiet och de matriser som redan används kan ännu komma att förändras ifall man ser ett behov för det. Därtill så har man redan stött på en del praktiska problem med systemet. -I vissa ämnen är det kanske inte ändamålsenligt att låta de studerande se matriserna, t.ex. i matematiken så kan man inte ge tentsvaren till de studerande redan före tenten, säger Gerkman. Även i andra ämnen kan det uppstå liknande problem, där svaren till tenten kan vara alltför väl preciserade i kursbedömningsmatrisen. I andra ämnen är det betydligt lättare, t.ex. språklärarna har redan länge använt sig av matriser som hjälp vid bedömningen, tillägger Gerkman. Alla lärare är kanske inte ännu medvetna om att AoL matriserna ens existerar, än mindre vet hur de kan användas och det är ännu en lång väg att gå innan processen fungerar helt som tänkt. Men hela processen handlar ju om kontinuerlig utveckling, den är aldrig helt färdig. Ett verktyg flör att utveckla utbildningsprogrammen Orsaken till att bedömningsmatriserna finns som en del av AoL-processen är att de studerandes resultat skall kunna mätas och jämföras med utbildningsprogrammets målsättningar. Så kallade AoL mätningar görs på det sättet att man samlar in data i hur bra studerande klarat sig i förhållande till målsättningen för studierna. De prestationer som mätningar görs i är främst de kandidat- och magisteravhandlingar som skrivs, men även resultaten från grundkurserna i de ekonomiska vetenskaperna bedöms. Då undrar man ju självklart hur de här mätningarna går till i praktiken för att man skall få in data som motsvarar verkligheten, t.ex. deltar en massa studerande i tentamenstillfällen endast för att prova ifall de skulle klara den, eller ibland t.o.m. deltar endast för att få tentpappret. -Det här är vi medvetna om och det förstör självklart resultaten, svarar Gerkman genast. Hon fortsätter med att det för tillfället mäts endast resultaten från det första tenttillfället och att man för att göra mätningarna av kunskaperna mer verklighetstrogna funderar på att mäta alla tenttilfällen. Hon tillägger ännu att man självklart funderar på olika metoder för att bli av med problemet med studerande som skriver endast för att få tentpappret, hon föreslår att man t.ex. kunde beakta endast de studerande som blir godkända i tenten. En annan fråga som uppstår är ifall det nu då är så att Hanken ackrediteras med AACSB eller ej, beroende på hur bra de studerande presterar i dessa mätningar? -Nej, det viktigaste är att det finns en process för uppföljning av utvecklingen, svarar Gerkman. Meningen med mätningarna är snarast att man skall kunna följa med hur kunnandet bland de studerande utvecklas samt se vilka områden som det bör satsas mer på. -Låt oss t.ex. säga att vi skulle få ett resultat där vi kan se att Hankeiternas kunskaper i presentationsteknik inte uppfyller förväntningarna. Då bör vi fundera på hur vi får in mera undervisning och övning i att presentera i programmet, klargör Gerkman. Hon förklarar vidare att till AoL-processen hör att man måste se över utbildningsprogrammen och begrunda ifall vissa kurser borde läggas till eller tas bort, här beaktas även näringslivets efterfrågan. Nytta vs. kostnader Ett så genomgående projekt som en ackrediteringsprocess kostar säkert en hel massa pengar, och då kan man fråga sig om inte dessa kunde ha investerats bättre i någon övrig verksamhet. -Det kostar faktiskt en hel del att vara med i processen, medger Spens, men tillägger dock att en stor del av kostnaderna har täckts med utomstående finansiering från olika stiftelser och inte med sådana medel som annars använts till utbildningen. Spens har även en annan viktig poäng. -Dessutom så måste man tänka på vad det skulle kosta att vara utanför? I dagens värld då konkurrensen hela tiden hårdnar och staten stramar åt sin budget, så är det fullt möjligt att högklassiga ackrediteringar är det som krävs för att Hanken skall överleva som en självständig handelshögskola i det långa loppet. 9 Hankeiten 01/2013 9 10 Hankeiten 01/2013 Kandidatfesten Lördagen den 26 januari 2013 ordnades Hankens första kandidatfest. Festen ordnades i Hankens foajé och kvällen bjöd på både mingel, middag, underhållning och dans. Efteråt fortsatte firandet på Casa där Inledande festen ägde rum. TEXT: Katarina Jåfs FOTO: Max Edin Syftet med kandidatfesten är att skapa en gemenskap bland studeranden som alla nått en viktig milstolpe i sina studier, nämligen blivit kandidater. Förutom att festen ordnas till kandidaternas ära, tilldelas de dessutom både diplom och en unik pins i silver som kan användas mångsidigt, som en belöning för deras studieprestationer. För de studeranden som avslutar sina studier efter kandidatexamen kan denna fest även fungera som en fin avslutning på studierna vid Hanken. Från Hankens sida hoppas man att kandidatfesten ska ha en positiv inverkan på utexaminationen av kandidater, lika som doktorspromotionen och ekonombrevsfesten har på utexaminationen av doktorer respektive magistrar. Om så är fallet kan man dock se om några år när kandidatfesten blivit en etablerad tillställning. Idén bakom festen är även att motivera studeranden att ta ut sina kandidatpapper tidigare. I dagsläget kan det hända att man tar ut sina kandidatpapper så sent som några månader innan man avlägger sin magisterexamen. Detta går tyvärr emot regeringens programförklaringar och ministeriets finansieringsmodell där effektiv utexamination betonas starkt. Maria Holmlund- Rytkönen tillägger att kandidatpapper som man tagit ut sent kan väcka misstankar utomlands. I Europa är det vanliga att man avklarar den lägre högskoleexamen ett par år innan man blir klar med den högre högskoleexamen. Innehållet i en magisterexamen som på papper ser ut att vara några månader lång kan därmed ifrågasättas. Det rekommenderas därför att man tar ut papprena tidigare och kandidatfesten ska fungera som en morot för detta. Antalet som deltog var tyvärr färre än förväntat, det var nämligen enbart 34 stycken som deltog i den första kandidatfesten. Man hoppas däremot att deltagarantalet kommer att stiga med åren när festen blivit en tradition och de inbjudna är färska kandidater och studerande från samma årskurs. Nästa år ordnas festen alltså i januari, samma dag som inledande, för de som tagit ut sina kandidatpapper mellan februari och december 2013. Mikko Toukkari var en av festens deltagare och han uppskattade verkligen initiativet. Han ansåg att konceptet var genomtänkt och festen välorganiserad med alla inslag som en bra fest ska ha, det vill säga trevligt sällskap, bra underhållning och god mat. Toukkari som vid tidpunkten för intervjun hade hunnit lämna in sin magisteravhandling, förklarar det låga deltagarantalet med att många som var inbjudna redan hade ögonen på sin magisterexamen och tyckte kanske därför att det var lite väl sent att gå på kandidatfest. Han tror dock att festen i framtiden kan fungera som ett bra incitament för studerande att ta kandidaten i tid. Om man vet att ens vänner kommer delta i festen så kanske man kämpar lite extra för att själv också kunna vara med och fira den nya examen. I hans ögon vinner alla parter på att kandidatfesten ordnas. Studerandena får njuta av en fin fest som ordnas för dem och Hanken får studeranden som utexamineras snabbare. Alla intervjuade höll med om att det var en lyckad tillställning och kan varmt rekommendera festen till de som blir kandidater detta år. Marina Lindberg som var med och arrangerade festen lyfter även fram att kandidatexamen är något som man borde vara stolt över och värdesätta. Kandidatfesten är därför ett ypperligt tillfälle att fira studieframgångarna och festa loss med sin egen årskurs. 11 Hankeiten 01/2013 11 Bildkollage: Årsfesten 12 Hankeiten 01/2013 13 Hankeiten 01/2013 13 SHS 104 år Kunskapsföretaget KPMG önskar stödja återväxten av framtida specialister i branschen. Med över 750 specialister verksamma i Finland ser vi det som viktigt att också i framtiden kunna erbjuda en stark specialistkompetens. Vi gratulerar varmt Svenska Handelshögskolans studentkår på dess 104-årsdag. Krispolitik och kläder med Calle Som ung gillade Calle att skate:a och hade redan då planer på att bli bilmekaniker. Dock blev det inte som planerat... TEXT: Nam Do FOTO: Antonia Bäckman & Anton Sucksdorff D en 24 februari 2013, på Svenska Handelshögskolans Studentkårs 103:e årsfest var det ekonom, Hanken ambassadör och sedermera försvarsminister Carl Haglund iklädd frack, som höll årsfesttal i Hankens festsal under solenna akten. Haglund valde att framföra ett tal om de ekonomiska utmaningar Finland står inför. Haglund övergav sin plan om att bli bilmekaniker och började studera på Hanken istället. Som huvudämne läste han Företagsledning och organization. Som biämne läste Haglund Offentlig förvaltning vid Åbo Akademi. Under studietiden var han även kåraktiv och hade flera förtroendeuppdrag. Bl.a. har han varit chefredaktör för Hankeiten, medlem i delegationen, och fungerat som Tutor. Dessutom har han även varit chefredaktör för Studentbladet och sedan ordförande för SSI, organisationen som ger ut Studentbladet. Haglund har gjort en raketkarriär i den offentliga sektorn. Som tidigare nämnt är han idag Försvarsminister. Därtill innehar han även posten partiordförande för Svenska folkpartiet, SFP efter att ha lämnat bakom sig europaparlamentarikerposten i Bryssel. Vid sidan om arbetet är Haglund gift med en Hankeit med rötterna i Österbotten. De har två barn, och bor i Esbo där Haglund också sitter i kommunfullmäktige. Han gillar att koppla av genom att mecka med bilen eller bygga något. Bl.a. deras villa i skärgården har han till största de- len byggt själv. De gångerna han har tid försöker han fara ut på länk eller gå på gym, vilket oftast sker på kvällen efter att barnen lagt sig. ”Det finns fortsättningsvis alla, till och med goda förutsättningar att vända skutan Finland i rätt riktning”. En merkantil fest som årsfesten kan inledas med en del seriösa frågor kring ekonomin. Innan det var dags att söka sig till middagen vid Hilton sade Haglund några ord om de kommande ekonomiska utmaningarna Finland står inför. Sedan den ekonomiska nedgången 2008 har statsbudgeten konstant varit på minus, dessutom ganska mycket. Det årliga underskottet har varit mellan sju och till och med drygt tio miljarder. Det här ska sättas i förhållande till den årliga statsbudgeten på cirka 50 miljarder. Med andra ord har cirka 20% av statens utgifter täckts med lån, medan statsskulden har ökat med 50% på fem år och snart uppgår till 100 miljarder euro. 15 Hankeiten 01/2013 15 fentliga utgifterna har vuxit efter 90- talets lågkonjunktur samtidigt som lönenivån inom industrin vuxit och därmed påverkat vår konkurrenskraft. Näringslivet i Finland behöver framtidstro. Detta blev sagt av Haglund under årsfesten som hölls på samma dag som man firar näringsfriheten. Haglund poängterar vidare att man måste tro att Finland är ett land där man kan investera och lyckas.Tyvärr tyder många parametrar på att så inte är fallet för tillfället bland företagen inom industrin och näringslivet. Den här utmaning måste tas på allvar. ”Som huvudämne läste han Företagsledning och organisation.” ”Ett bättre företagsklimat är i hela samhällets intresse pga. högre sysselsättning och högre skatteinkomster som gör att vi har råd att upprätthålla det kostsamma och fina välfärdssamhälle, som vi har byggt upp” Lånet utgör en stor utmaning för den offentliga sektorn såväl idag som i framtiden. Framförallt skapar statsskulden ett moraliskt dilemma för framtiden. Haglund tillägger att dilemmat främst påverkar dagens unga, våra barn och deras barn. ”Det är de som ska betala tillbaka den här skulden”. Framtidens finländare kommer att berövas på det välfärdssamhälle vi har idag, ifall inga målmedvetna åtgärder görs för att hållbarhetsunderskottet ska minska i framtiden. Degens regering har också som mål att minska skuldsättningstrenden vid slutet av dess regeringsperiod, dvs. år 2015 skall den offentliga ekonomin 16 Hankeiten 01/2013 utgöra en procent av BNP. Detta har redan synts i form av nedskärningar , inbesparingaroch skatteändringar. Tyvärr har dock real- ekonomin utvecklas sämre än man hoppats på- För att råda bot på det s.k. hållbarhetsunderskottet krävs anpassningsåtgärder och reformer. Haglund betonade reformer och enligt honom är medicinen flera jobb och mera jobb. Vi behöver fler som arbetar, vi behöver längre arbetskarriär. Att höja sysselsättningen betyder i princip att skapa förutsättningar för företagen att anställa fler. Att sänka samfundsskatten vore enligt Haglund att ge mera utrymme för näringslivet att anställa. En annan möjlighet är att ta efter Sverige och Estland, och låta bolagen ha kvar kapital utan beskattning. När Haglund använder ordet kris, skall det understrykas att han väjer att hör till dem som är optimistiska. ”Det finns fortsättningsvis alla, till och med goda förutsättningar att vända skutan Finland i rätt riktning”. Som avslutning valde Haglund att säga ett par ord om utbildningssystemet. ”Vårt uppskattade utbildningssystem är internationellt erkänt och är verkligen ett trumfkort för vårt land. Inom regeringen har vi också satt som mål att finländarna ska vara världens kunnigaste folk år 2020.” Därefter upplyste Haglund Hankeiterna om hur man hamnat i dagens situation. Kort sammanfattat har vi byggt upp en offentlig sektor vi inte har råd med. Of- Haglunds tal kan kännas lite allmänt och därför fick han svara på några lite mer konkreta frågor om arbetslivet och att sticka ut både utbildningsmässigt och klädmässigt. Att det är sämre tider visas inte enbart i nedskärningar och inbesparingar, utan oftast är det även svårare att hitta jobb. Sedan 2008 då finanskrisen slog till stod man där med ett offentligt underskott. Vid den tiden försvann 100 000 jobb och fram tills idag har endast 50 000 nya jobb skapats, vilket betyder att sysselsättningsläget är betydligt sämre än för fem år sen. “ Han använder sportklockor till kostymer, det skulle jag aldrig göra”. På frågan om hur en Hankeit skall sticka ut på arbetsmarknaden svarar Haglund att framför allt ska man tro på sig själv men också bjuda på sig själv. Det är jätte viktigt att tro på sig själv, eftersom man i Finland överlag inte tror tillräckligt på sig själv. Haglund poängterar att möjligheterna inte serveras utan man måste själv ut och söka dem, samt våga satsa på och pröva sig fram. Man ska inte heller vara rädd för att misslyckas, man ska våga mera. Överlag brukar dock Hankeiterna klara sig bra i arbetslivet. Universums bästa fest och bokstavligen välklätt härjande är korta beskrivningar av årsfesten, där männen bär frack och damerna långklänning. Till vardags bär dock Haglund kostym. ”Alex är sportstekare – han steker med sitt himosportande” Vad tycker du borde finnas i en gentlemans garderob? ”Åtminstone i min garderob finns det många kostymer. Eftersom jag egentligen inte går i något annat än kostymer på dagarna, för mitt jobb är sådant. Så finns det ganska mycket skjortor. Jag har en hyfsad mängd kläder, det finns ganska många trevliga kravatter, näsdukar, manschettknappar, skor, bälten och skoputs framför allt.” Vidare poängterar Haglund även att det är viktigt att ha välputsade skor. En nära vän och kollega till Haglund är Europa- och utrikeshandelsministern Alexander Stubb. På frågan om vad Haglund anser om Stubbs klädsel svarar han följande: ”Jag tycker Alex klär sig ganska väl. Nej, jag tycker nog han klär sig väl, inte har jag något att anmärka på hans klädstil. Dock så verkar Haglund inte gilla sportklockor till kostym ”Han använder sportklockor till kostymer, det skulle jag aldrig göra. Jag har också sportklockor, men jag använder dom inte till kostym. Det är liksom inte min grej men han får göra det, it’s part of his image. Vem av er är mer stekare? ”Jag måste säga Alex i detta sammanhang. Alex är sportstekare – han steker med sitt himosportandet, vilket jag i sig är imponerad av. Han tycker nog också om att steka med det, och så att säga brassa med det som det heter på finlandssvenska. Han är jätte duktig, jag är imponerad av hans kondition och hans Iron Man tävlingar och vad han allt gör. Han tycker nog också om att visa upp den sidan. Så han steker nog med det där sportandet, inte vet jag annars om han steker så mycket men...” ”Ett bättre företagsklimat är i hela samhällets intresse p.g.a. högre sysselsättning, högre skatteinkomster som gör att vi har råd att upprätthålla det kostsamma och fina välfärdssamhälle, som vi har byggt upp” 17 Hankeiten 01/2013 17 Поздравляем!* [Pozdravlyaem] *Grattis! De hankeiter som studerar ryska har äran att bli undervisade av Hankens favoritföreläsare. Årets föreläsare Irina Prokkola får tack för sitt engagemang och sin flexibilitet. Irina Prokkola tilldelades priset som Årets föreläsare 2012 på årsfesten. – Det här är en stor ära. TEXT Anneli Nylund FOTO Sebastian Kihlman – Det var en stor och trevlig överraskning, säger Irina Prokkola. I motiveringarna till titeln beskriver hankeiterna Prokkola som inspirerande, kunnig och hjälpsam. – Nu känns det som en stor utmaning att nå upp till förväntningarna som ställs på årets föreläsare. – Jag försöker vara en flexibel lärare. Många studerande jobbar och jag förstår att det är svårt att kombinera det med studierna. Ibland ber jag studerande komplettera för frånvaro med uppgifter. Ibland erbjuder jag extra föreläsningar eller ber dem komma till mitt arbetsrum för att gå igenom de saker som de missat. För Prokkola är det också viktigt att vara rättvis och erbjuda alla lika möjligheter i sådana situationer. – Hankeiter är flitiga. De jobbar hårt med sina hemläxor och lämnar in uppgifterna i tid. Hon beskriver också hankeiter som mycket hövliga. – Många niar då de talar till mig, fastän det inte hör till den finländska kulturen. Det känns väldigt trevligt. Sömniga studerande Undervisningstiderna är den största utmaningen i jobbet som språklärare. – Nästan hälften av gruppen är frånvarande på fredagsmorgonens halv nio-föreläsning. Vissa har sagt rakt ut att de inte orkar stiga upp så tidigt, säger Prokkola. Hon förstår ändå att språkundervisningen inte kan vara högsta prioritet i en handelshögskola. Prokkola har en examen i ryska och rysk litteratur och en i finska och finsk litteratur. Hon har studerat vid Leningrads universitet i Sankt Petersburg. Till Finland kom hon 1986 och i början av 90-talet auskulterade hon vid Helsingfors universitet. År 1993 började hon som timlärare i ryska vid Hanken och Helsingfors handelshögskola. Lektor i ryska vid Hanken blev hon 2004. Hur har intresset för det 18 Hankeiten 01/2013 ” Saklig, kunnig, på rätt sätt krävande och flexibel, hon ställer alltid upp för sina studerande. Hon till och med ordnar resor till Ryssland för studerande på eget initiativ.” ” Hon gör sitt allt för att få studerande intresserade av det ryska språket och kulturen. Hon arrangerar specialeve- nemang och allt möjligt (t.ex. extra lektioner på egen tid). Hon älskar sitt jobb.” ” Alltid lika hjälpsam föreläsare, som verkligen vill att studerandena lär sig.” ryska språket ändrats under Prokkolas tid som lärare? – I slutet av 80-talet och början av 90-talet då det inte gick så bra för Ryssland var intresset för språket mindre. I dag är situationen på Hanken bra. För några år sedan var det till och med 60 personer som ville börja läsa ryska. Eftersom att Prokkola är den enda ryskaläraren vid Hanken var det ändå omöjligt att dela upp gruppen i två. Därför finns nu en gräns på högst 30 studerande på grundkursen. А, Б, В, Г … Det är en fördel att kunna både svenska och finska när man vill lära sig ryska. – Uttalet är inte så svårt för svenskspråkiga. Ryskans välkända sju olika uttal av S brukar inte vara så svåra för hankeiter. – Dessutom är det bra att förstå sig på både prepositioner, som används i svenskan, och på ändelser, som används i finskan. I ryskan kombineras de här två, förklarar Prokkola. Det brukar ta bara ett par veckor att lära sig det kyrilliska alfabetet. Men sedan gäller det också att lära sig skriva rysk skrivstil. – I Ryssland är det bara små barn som textar. Skrivstilen måste man lära sig för den använder alla. Vem är den bästa läraren Prokkola själv har haft? – De två lektorer i ryska som var mina kolleger i Kauppis i början av min karriär ser jag som mina bästa lärare. De delade med sig av sina erfarenheter och hjälpte mig mycket. Tillsammans har de tre gjort fyra läroböcker i ryska. I vår utkommer en ny bok på svenska. Finlands viktigaste affärskontakter och det är bra att förstå landets språk och kultur. – Goda kunskaper i ryska gör det lättare att främja affärsrelationer och läsa mellan raderna. Fastän man inte har planer på en ryskrelaterad karriär kan kunskaper i språket vara till glädje. – Till exempel på resor, Sankt Petersburg ligger ju nära. Lönar sig ryska? För tjugo år sedan hjälpte kunskaper i ryska att få jobb i företag som hade verksamhet i Ryssland. I dag kan situationen ändå vara annorlunda i och med att det finns så många rysktalande i Finland. Den unga generationen i vårt östra grannland behärskar också nuförtiden engelska bättre. Att kunna ens lite ryska kan ända vara en stor fördel, menar Prokkola. – Small talk på ryska kan värma affärsrelationer och skapa en välvillig atmosfär vid förhandlingar. Som man säger kan man köpa på vilket språk som helst, men bäst säljer du på kundens eget språk. Tillsammans med de kunskaper i ekonomiska vetenskaper som Hanken erbjuder sina studerande kan ryskan vara ett plus när man söker arbete. Ryssland är en av IRINA PROKKOLA Titel: Lektor i ryska Examina: FK Bor: I Rödbergen i Helsingfors Född: I Moskva 1960 Familj: Man och 25-årig son Hobby: Vinterbad Favoritmat: Kan äta obegränsade mängder hjortron Favoritmusik: Ryska romanser Favoritfilm: Alla James Bond-filmer med Daniel Craig i huvudrollen Favorit tv-program: Naturprogram Senast lästa bok: Lasaruksen naisia av Marina Stepnova Framtidsambitioner: Perfekta kunskaper i svenska 19 Hankeiten 01/2013 19 Stipendier och förtjänsttecken Ben Schnitt’s stipendium, ”den sanna hankeiten” Isabell Mattsson. Sällskapet Gäddorna Stipendiet är instiftat för att uppmuntra till framtida arbete Finlands näringsliv till fromma. På detta sätt vill vi forna studeranden vid Svenska Handelshögskolan upprätthålla kontakten med vår skola. Rasmus Ritamäki Akademiska Herrsällskapet Gäddorna har tilldelat ekonomiemagistersromkornet Rasmus Ritamäki sitt stipendium för år 2013. Lilla förtjänstmärket Christina Grundström Christina har under hela sin studietid varit en enorm tillgång för hela studentkåren. Hon har erfarenhet i form av 2 år i CN, varav andra som ordförande, högskolepolitiskt ansvarig i styrelsen samt ett tiotal mindre uppdrag, som CVN i flera år, samt flera uppdrag på högskolan. Dessutom har hon gjort ett enormt jobb som medlem samt ordförande för äldremannarådet och tagit äldremannarådet till en ny nivå. Utöver sina tunga uppdrag är Chrisse den som alltid har ett leende, ett vänligt ord eller en kram åt alla. Chrisse är deen som aldrig tapar tålamodet och alltid ser en lösning, även när det ser som svartast ut. Urda Commercia-stipendiet Eeva Penttilä Eeva är en tredje årets studerande som har aktivt medverkat i studentkåren under hela sin studietid. Hon började sin karriär med EAG och fortsatte med gulnäbbskommittén samt är redan tredje årgångens IU:it. Hon är en person som jobbar hårt för att försäkra ett lyckat evenemang samt bidrar stort till gruppandan och glädjen såväl inom sitt team som bland gästerna. Hennes smarta hjärna och positiva själ är kända för de flesta på studentkåren. Eeva är en kvinna med stort leende och även större hjärta och är definitivt värd ett tack för sitt engagemang för SHS och dess medlemmar. Jenny Söderman Jenny har under hela sin studietid haft en aktiv roll på studentkåren. Hon har välkomnat gulisar inom Gekko, tagit hand om projekt och internationella ärenden i styrelsen och stillat hankeiters matlust i Casa Nostra. Hon är positiv, gör alltid sitt bästa och en god kamrat man kan lita på. SHS KÅRSTIPENDIUM, 250 euro Kennet Lundström Kennet har varit en av de aktivaste delegaterna under det senaste året. Han är alltid väl förberedd och kommer med relevanta inlägg från nya synvinklar i samtliga diskussioner. Han har höjt aktiviteten på mötena vilket garanterat har inverkat på de beslut som delegationen har fattat. Kallandet av ständig medlem Rasmus Savander Torkel Tallqvist. Rasmus har under sin studietid visat stor hängivelse åt studentkåren och förtjänstfullt skött sitt uppdrag som SHS styrelseordförande under 2012 och året innan med lika stort engagemang skött sitt ansvar som styrelsens högskolepoliskt ansvariga. Rasmus har för SHS framåt som organisation och höjt studentkårens profil som den enda självständiga “Kylteristudentkår” och jobbat för en bättre vardag för hankeiterna som medlemmar i Finlands roligaste studentkår. Med ett ovillkorligt engagemang och ett stort intresse för studerandes vardag har Torkel Tallqvist seglat in i studentkårens vardag. Som ordförande för SHS understödsförening har han plöjt ner mycket av sin fritid för att försäkra sig om att vi hankeiter har ”ett hem”, som vi trivs i, nämligen Casa Academica. Torkel med stadig hand visionerat och utvecklat SHSUs verksamhet samtidigt som han försäkrat sig om att vi hankeiter har det bra, både på fritiden på Casa, men också i våra studier. Framåtandan som Torkel bringar smittar av sig och han är en verklig tillgång för studentkåren samt en förebild på en aktiv studentkårsalumn. 20 Hankeiten 01/2013 Stora kårnålen i silver Mikael Forsells stipendium Carl Hagström Märkesnämnden noterade till protokollet att Casa Nostra 2012 har genomfört en sluten omröstning och valt Carl Hagström till mottagare av Mikael Forsells stipendium år 2013. Kamratskapsmärket Kamratskapsmärke utdelas till en ordinarie kårmedlem som har gjort sig särskilt förtjänt av benämningen ”god kamrat” och som har befrämjat god Hanken-anda. Carl Hagström Calle är alltid på plats och bemöter en med en hjärtlig kram. Calles glada humör smittar och han ställer alltid upp som en sann kompis då det behövs, oberoende om det är frågan om att festa eller att fungera som en tröstande axel. Calle är lika vänlig och trevlig mot precis alla och förtjänar verkligen titeln ”god kamrat”! Hedersmedlem Mikael Frisk. Stora kårnålen i guld Mikael ”Igo” Frisk Studentkåren har alltid varit nära Igo’s hjärta., börjandes från tiden som studentkårsaktiv under sin egen studietid, som bl.a. delegationens ordförande, som flerårig SHS understödsförenings styrelsemedlem och sist men inte minst som studentkårens kurator de sex senaste åren. Med sitt alltid lika positiva och uppmuntrande lynne, har Igos vidsträckta famn alltid varit öppen och mottaglig för såväl visioner, som problem. Han har även fungerat som ett alltid lika stabilt och välfungerande bollplank för både styrelsen och kårordförande som övriga studentkårsmedlemmar. Igo är på alla sätt en glad och god typ, samt en utmärkt förebild för var och en av oss hankeiter. Verksamhetsstipendium Emil Larma Emil har under 2012 med stort engagemang hängett sig åt sitt uppdrag som vice ordförande i näringslivsutskottet. Han har visat prov på hängivet och osjälviskt arbete studentkåren till fromma. Emils insatser är ett lysande exempel. Han ställer upp i vått och torrt och skyggar inte för att ta i utan har lika mycket ställt upp med praktiska arrangemang som med planering av evenemang i SHS regi. Emil har genom sina bidrag till SHS under 2012 satt permanenta spår och visat en sann vilja att jobba för SHS bästa. Erik Johansson Erik har utmärkt sig på SHS genom sitt uppdrag som förtroendevald chefredaktör för ShsWeb, där han förtjänstfullt försvarade SHS både på nätet och även i TV och radio. I övrigt har han fungerat som årsfestmarskalk 2012. Erik har även fungerat som en av inspiratörerna och drivkrafterna bakom HankenES. Erik är en ytterst förtjänt person, som skött de funktioner han haft med stort drive och succé. Mattias Högnäs Förutom att ha varit med i SSHVs styrelse har han suttit en mandatperiod i Delegationen (2009-2010) då han var även medlem i stora utskottet samt stipendienämnden. Dessutom har han varit invald som SSHVs representant i Sefes studerandeutskott, ett arbete som gynnar kåren. Han är på sin slutraka i studierna men har ännu också fungerat som en stödpelare och gett sin kunskap om kåren och dess verksamhet till de yngres förfogande. Mattias har varit med och jobbat för SHS synlighet både i Vasa och nationellt genom arbetet i Sefe. Jockum Backman Jockum har varit aktiv inom flera kårorgan och suttit i styrelsen 2012 som vice ordförande samt ansvarig för utbildningspolitik. Som person har Jockum varit styrelsens ryggrad. Han har stöttat styrelsen och lett med exempel. Halvfärdig eller slarv existerar inte i Jockums vokabulär och han har skött varierande uppgifter med mycket engagemang, professionalism och stor omsorg, samtidigt som han lyckats väl med sina studier. Jockum är en inspirerande förebild för andra kårmedlemmar. Iiris Hytönen Iiris Hytönen har under hela sin studietid visat stort engagemang i studentkårens verksamhet. Under sina fem år på Hanken har Iiris hunnit med mycket. Hon har varit med i Gulnäbbskommittén, Källarrådet, Delegationen, Styrelsen 2011 och för tillfället är hon medlem i Äldremannarådet. Iiris har med stort iver skött sina uppdrag på bästa möjliga sätt och uppehållit en god stämning på kåren. Victor Degerlund Victor har haft en aktiv kårkarriär i bland annat Gekko och Casa Nostra – där han även fungerade som dess vice ordförande, samt två år i delegationen. År 2012 fungerade han som Legendas källarhöfvding. Victor har skött alla sina uppgifter helhjärtat och med stort iver och han möter alltid andra med gott humör och vänlighet samt sprider sin goda anda på kåren. Rasmus Ritamäki Rasmus har under kalenderåret 2012 fungerat som näringslivsansvarig i SHS styrelse och skött sitt uppdrag med glans. Näringslivsverksamheten har tagit flera steg framåt och gemene hankeit har mycket konkret kunnat se resultaten av Rasmus arbete i form av evenemang såsom Hanken Fashion Night, The Nordic Case Competition och inte minst en ny kårsponsor; PWC. Med sin driftiga inställning och stora engagemang har Rasmus utvecklat och höjt ribban för vad SHS näringslivsverksamhet kan åstadkomma. 21 Hankeiten 01/2013 21 Styrelsen 2013 - som hankeiter, bland hankeiter Årets styrelse består av nio hankeiter med olika målsättningar och erfarenheter. På agendan finns bland annat internationalisering av studentkåren och de aktiviteter som erbjuds. Styrelsen vill också öka på hankeiternas synlighet på ett nationellt plan och öka på gemenskapen inom studentkåren. Ett till synes sansat och sakligt gäng möter mig på före detta café Niord i studentkårens utrymmen på Sanduddsgatan 7. Hela styrelsen kunde inte vara på plats, men jag fick glädjen att träffa hela sju medlemmar. Tre av de nya styrelsemedlemmarna är första årets studerande, vilket fick en del uppmärksamhet bland annat på Shsweb. Ordförande Erik Stenberg tar först till ordet, då jag ber honom beskriva årets styrelse. Namn: Erik ”Knutte”Stenberg Födelseår: 1990 Hemort: Grankulla Ansvarspost: Ordförande Studieår: 4 Huvudämne: FLO Antal studiepoäng: 206 Fritidsintressen: Cykling, Simning, Friluftsliv, Mat&Dryck 22 Hankeiten 01/2013 -Jag sökte främst personer med rätt ”drive”. Hur saker fungerar kan man lära sig lätt, men har man inte rätt drivkraft och personlighet så spelar det ingen roll. Mer synlighet En av målsättningarna för året är att få mer nationell synlighet. Stenberg menar att SHS har en unik position som den enda ekonomisk-merkantila självständiga studentkåren i Finland. -Vi kan driva just ekonomers intresse medan det inte finns en enda annan studentkår som på ett nationellt plan kan göra det i lika stor utsträckning, fortsätter Stenberg. Låter det lite abstrakt? Camilla Mäkinen, högskolepolitiskt ansvarig, specificerar att det i praktiken ofta handlar om att synas och höras. -Vi har ändå ganska starka åsikter. Andra studentkårer har ofta kompromisslösningar eftersom det kommer människor Namn: Sebastian Pollesello Födelseår: 1989 Hemort: Helsingfors Ansvarspost: Vice ordförande och näringslivsansvarig Studieår: 4 Huvudämne: Finansiell ekonomi Antal studiepoäng: 200 Fritidsintressen: Litteratur och militärhistoria från så olika branscher. Att synas och höras och helt enkelt vara med, säger Mäkinen. Info på engelska De enskilda styrelsemedlemmarna har olika ämnesområden som de ansvarar för, liksom också olika målsättningar för året. Jag frågar vilka dessa målsättningar är, och rundan börjar. Kommunikationsansvariga Lukas Lundin, som också är före detta chefredaktör för Shsweb, lyfter fram studentkårens behov att bli mer internationell. -Vi har många klubbar som ordnar evenemang och grejer, som hittills inte har haft information på engelska, vilket nu ska åtgärdas, säger Lukas. Lundin påpekar att det inte endast är vi hankeiter som åker på utbyte, utan att det också kommer många utbytesstuderande hit. Det här borde vi se som en möjlighet att träffa nya, intressanta och bra män- Namn: Camilla (Cami) Födelseår: 1991 Hemort: Hemma från Grankulla, bor i Helsingfors Ansvarspost: Högskolepolitiskt ansvarig Studieår: Första Huvudämne: Företagsledning och entreprenörskap Antal studiepoäng: 90ish Fritidsintressen: Slalom, telemark, dykning Namn: Lukas Lundin Födelseår: 1991 Hemort: Helsingfors Ansvarspost:: Kommunikation & Internationella ärenden Studieår: Andra Huvudämne: Redovisning Antal studiepoäng: FPA har inte ringt mig ännu Fritidsintressen: Fotografering, Web-design niskor, vilket vi gör betydligt lättare om de aktiviteter och evenemang vi ordnar också välkomnar utbytesstuderande menar Lundin. Jan Undén-Selander (Förvaltning och underhåll) är inte bara den som står med skruvmejsel i handen eller polerar dörrhantagen. Åtminstone inte enligt kårordförande Stenberg. - Alla förstår inte hur unikt det är att man får komma hit och använda de här utrymmena helt gratis, säger Undén-Selander. Stenberg påpekar att det också handlar om att skapa en ansvarskänsla för de utrymmen som studentkåren har. I övrigt påpekar Undén-Selander att utrymmena är ett evighetsproblem. De måste helt enkelt skötas fortgående för att huset ska hållas ”pystyssä”. - Allt måste fixas. Kort och koncist. När vi kommer till högskolepolitik är det Camilla Mäkinen som är ansvarig. Hennes mål för i år är att öka intresset för beslutsfattandet på Hanken. - Helt konkret skulle jag vilja öka deltagandet i delegationsvalet, säger Mäkinen. Som känt för vissa, har deltagandet i delegationsvalet varit på en väldigt blygsam nivå de senaste åren, kring 30% har röstat i Helsingfors. Vi får verkligen hoppas att Mäkinen lyckas med sitt mål, med andra ord. Namn: Joakim Nyberg Födelseår: 1990 Hemort: Helsingfors Ansvarspost:: Socialpolitik, idrott och välmående Studieår: 3:e Huvudämne: Marknadsföring Antal studiepoäng: 166 Fritidsintressen: Gym, snowboard Wictoria Hallberg, utbildningspolitiskt ansvarig och före detta ordförande för EC, har som mål att öka medvetandet för de olika former av studeranderepresentation som finns på Hanken. Det finns till exempel planer på en flik på Shsweb där man kan kontakta IR-representanter genom ett formulär. Detta för att sänka på tröskeln och även synliggöra de möjligheterna som finns för hankeiter att påverka. - Att öka på medvetenheten om att det finns studeranderepresentanter, och de möjligheter vi har att påverka genom dem. Det är något som är väldigt nära studerandena och det är synd att det inte utnyttjas. Joakim Nyberg, socialpolitik, idrott och välmående, lyfter fram också ledarskapsrollen man har inom styrelsen, särskilt som ledare av ett utskott. Nyberg var vice ordförande för idrottsutskottet i fjol och är som styrelsemedlem ordförande för utskottet. - När man är med och bär ansvaret så får man också saker gjorda. Näringsliv och gemenskap Sebastian Pollesello, vice ordförande och ansvarig för näringslivskontakter, lyfter fram de olika möjligheterna inom näringslivet, som SHS kunde utnyttja ännu bättre. - Ett mål är att vi ska utveckla vårt näringssamarbete mot ett vettigare håll. Söka sådana företagssamarbeten som också ger Namn: Wictoria Hallberg Födelseår: 1988 Hemort: Helsingfors Ansvarspost: Utbildningspolitisk ansvarig Studieår: : 4 Huvudämne: Marknadsföring Antal studiepoäng: 183 (exklusive studiepoängen från utbytet) Fritidsintressen: jogga, segla, dansa Namn: Alexandra Järnefelt Födelseår:1993 Hemort: Esbo Ansvarspost: Kultur Studieår: : Första Huvudämne: Försöker hitta något som passar mig. Trolitvis Fianace eller entrepenörskap Antal studiepoäng: 28 Fritidsintressen: Akademiska Damkören Lyran, solosång, att jogga, att vara med mina vänner så mycket som möjligt ett mervärde till våra medlemmar. Att utveckla kontakterna till näringslivet handlar inte bara om att söka företag att samarbeta med, utan också att utveckla det vi har att erbjuda företagen. -Att vi skulle ha ett seriösare produktutbud som företag kan se ett mervärde i att betala för, utöver den direkta synlighet de kan få genom annonser, säger Pollesello. Stenberg själv har många tankar om året. Förutom att förverkliga verksamhetsplanen, är Stenbergs mål bland annat att utveckla på samarbetet mellan de olika organen på studentkåren. -Det finns utrymme att förbättra på det interna samarbetet på kåren. Där har ordförandeutskottet en mycket central roll. Med mer samarbete kan vi lära oss av våra kunskaper, de specifika kunskaper som finns inom de enskilda organen. Stenberg påpekar att det är bra att organen har egna identiteter, men lyfter samtidigt fram att det är SHS som svetsar samman dem. Alla är vi en del av SHS. När jag ber styrelsen beskriva SHS som studentkår i dagens läga får jag flera kommentarer. Bland annat att vi är ett enhetligt och sakligt gäng, men också ”Finlands roligaste studentkår”. Jag önskar Styrelsen 2013 all lycka i sina målsättningar! TEXT Sara FOTO Max Edin Födelseår: 1989 Hemort: Helsingfors Ansvarspost: Förvaltning & Underhåll Studieår: 3 Huvudämne: Marknadsföring Antal studiepoäng: 128 Fritidsintressen: Innebandy, fotboll, tennis Namn: Christoffer Schauman Födelseår: 29.4.1991 Hemort: Helsingfors Ansvarspost: Näringslivsprojekt Studieår: Första året Huvudämne: Blir finance Studiepoäng: Inte så många (hemligstämplat) Fritidsintressen: Fotboll och poker 23 Hankeiten 01/2013 23 Intervju med Mamma Niteo Det är på den avlidne och älskade Steve ”Krokodiljägaren” Irwins födelsedag, fredagen den 22:a februari, som jag intervjuar Charlotta Horsma, Casa Nostras nya ordförande. Vi träffas utanför matsalen och konstaterar vid elvaslaget att det doftar pizza, och att vi ska vara nådiga våra kurrande magar, och göra en rapp intervju. Så på andra våningen, utanför Maxen, slår vi oss ner i stolgruppen och börjar intervjun efter small talket. TEXT: Robin Forsberg V ill du börja med att berätta om dig själv? Absolut! Jag är Charlotta, 21 år gammal, studerar logistik och företagsgeografi som huvudämne. Jag är då andra årets studerande på Hanken. Och vid sidan om studierna sjunger jag. Precis, du vann ju Skojrejs 2012 med din imponerande tolkning av Adeles ”Someone like you” och Eagles ”Desperado”. Har du månntro musikalisk bakgrund? -Jag har spelat piano sedan jag var 8 år gammal, och nog alltid sjungit, och för tillfället har jag sång som huvudämne. Jag studerar då sång på musikinstitutet Sandels musik- och kulturskola. Hankens coola festfixare. Hur bestämde du dig för att bli CN:s ordförande? namnet? Finns det en story bakom namnet? -Allting började ju med att jag sökte till CN efter EAG spexet höstvintern 2011. Många kompisar sökte också dit då, och det var spännande. Och så i ett tidigt skede insåg jag att det var helt sjukt! Ett av de bästa åren i mitt liv. Teamarbetet var roligt, festerna roliga. Vi blev alla väldigt nära, som en familj, kliché som det låter. Och så gick tiden, och det blev dags att välja ordförande för 2013. Det var en kompis som tyckte att jag skulle passa bra som ordförande, så jag sökte och blev vald till ordförande. -Varje år har CN ett nytt namn. Initialerna har inte alltid var C och N, men under de senaste X antal åren har det varit så. Så i år på vårt första möte, när vi funderade runt det nya namnet som skall vara på latin, och under vilket det kom - jag lovar - de mest underliga förslag på namn, kom vi fram till ”creo” alltså att skapa. Sen funderade vi runt att vad vi ska skapa, och så sa någon ”niteo” – ljus/glow. Och då var det någon som föreslog att ’hej, vi behöver ju en bild på en hattifnatt till vår logo’. Så det blev det. Vill du kort presentera teamet för i år: hur tycker du att CN fungerar som team? Finns det t.ex. gulisar? En självlysande hattifnatt, så spännande! Från hattifnattar till fester, vad kan vi se fram emot för kommande fester? -Inte egentligen; fastän sången är en stor del av mitt liv, så vill jag hålla det som en hobby. Jag vill jobba med någonting annat än sång. Kanske just för att undvika risken att arbetslivets stress dödar glädjen som finns i sången? -Arbetet har kommit bra igång! Vi är 22 personer, 11 gamla och 11 nya. CN:s regering består av jag, Sara Granholm som Vice ordförande och Kalle Sigurdson, vår skattmästare. Och sedan har vi fyra team, som alla har egna ansvarsområden och jobbar tillsammans för att fixa en bra fest. Vi har många gulisar, vilket jag tycker är bra! Det är viktigt att ta med gulisar i kårverksamhet för att många av oss gamla åker på utbyte och har ganska stränga tidtabeller. Jag tänkte att vi nu skulle tala om CN – Ni heter i år Creo Niteo. Varifrån kom Drömmer du om att sjunga i ett band på heltid? 24 Hankeiten 01/2013 -Allt möjligt! Vi kommer då att ordna bl.a. årsfestzillisen och jatkona till Hanken Fashion Night. Herr- och dammiddagen är ju någonting att definitivt se framemot! Ytterligare fester i vår är första maj jatkona, avslutande sitzen och förstås efterfesten för studenterna. Tusen tack för intervjun Charlotta! Har du ännu en sista hälsning till våra läsare? -Vi syns på Casa! EC informerar Förlängda arbetskarriärer, till vilket pris? TEXT: Camilla Mäkinen, Högskolepolitiskt ansvarig i SHS styrelse samt ordförande för Högskolepolitiska utskottet FOTO: Max Edin Ä r glad för att få skriva den här texten utan att endast måsta fokusera på att förklara vad EC är en förkortning av eller vad vi håller på med. Har till exempel på kårmässan och en hel del fester märkt att allt fler hankeiter vet vem vi är och vad vi gör. Många har också visat intresse genom att själv söka med till vårt team, och det är jag väldigt lycklig över. Nu finns det säkert ändå några av er som tänker ”vad är det där EC hon talar om?”. Det skall jag kort berätta för er. EC är en förkortning av Exchange Committee och vi är tutorerna för Hankens inkommande utbyteselever. Vi ordnar resor, fester och andra evenemang för utbyteseleverna så att deras utbyte skall bli så roligt och minnesrikt som möjligt. I vår har vi också satsat mycket på att få med våra utisar på evenemang som är öppna för alla hankeiter. Caps blev en succé bland dem genast efter första gången, fastän de flesta korkarna nog ärligt sagt flög ganska långt ifrån glasen. ”Helan går” sjunger de flesta redan utan problem, pizzafredagen har blivit en favorit även bland dem och några vågade sig till och med på Årsfesten. För att integrera utbyteseleverna ännu mer med resten av hankeiterna kommer vi att ordna ett evenemang där hankeiter som är på väg på utbyte har möjlighet att umgås med utbyteseleverna och på så sätt få kontakter de kan ha nytta av på sitt eget utbyte. Mer info kommer att ges närmare evenemanget. Hoppas att många av er utnyttjar denna fina möjlighet! Vi har igen haft en super tid tillsammans med utisarna, men snart börjar perioden gå mot sitt slut. Sammanhållningen inom vårt team har varit jätte bra och vi har haft många fina stunder tillsammans med utisarna. Snart är det dags att söka nya medlemmar till vårt underbara team. De av er som tycker att EC låter som någonting för er, håll ögonen öppna. En annons kommer att sättas upp på shsweb när ansökningstiden blir aktuell. Om ni vill veta mer om vem vi är och vad vi håller på med kan ni kolla våra enskilda presentationer på shsweb eller fråga oss. Vi berättar gärna om våra erfarenheter. Ha det bäst! Jenny Ervast, EC Ordförande våren 2013 Grunden i diskussionen ligger i hur man kan uppmuntra studerande att dels söka sig vidare rakt efter andra stadiet samt hur få dem att studera snabbare då de väl fått en studieplats. De flesta aktörer på det nationella politiska planet verkar ha en åsikt om hur problemet ska lösas. För det mesta kretsar dessa lösningar kring hur proportionerna mellan studiestödet och studielånet skall fördelas. Ska studiestödet ta slut efter tre år och därefter får man bara lån? Eller ska låneandelen höjas proportionellt ju längre studierna fortskrider? Ska inkomstgränserna sänkas? Det är omöjligt att svara då det som sagt finns lika många svar på de här frågorna som det finns högskolepolitiska aktörer. 2011 så var 2/3 av befolkningen 15-65 år och 1/5 över 65 år, av de som var i åldern 15-65 så var 2/3 sysselsatta. Enligt statistikcentralens prognos så kommer 2040 3/5 av befolkningen att vara 15-65 år och 1/4 över 65 år. Det här betyder också att det 2010 fanns per 100 personer i arbetslivet 61 personer under 15 år eller över 65 år. 2030, alltså om bara 17 år, så kommer de siffrorna att vara 100/83. I något skede måste någon lyfta upp frågan vem som ska betala för vad, är det rätt att våra arbetskarriärer förlängs (genom förkortade eller försnabbade studier) för att vi måste försörja den övriga åldrande befolkningen. Är det rättvist att förlängningen av arbetskarriärerna läggs på våra, de ungas, axlar. Det är viktigt att inse att högskolepolitik är ett väldigt brett ämne som påverkar hela samhället och inte bara oss studerande. Ogenomtänkta och förhastade beslut har långtgående effekter som man inte nödvändigtvis kan förutspå på förhand. Beslutsfattarna måste inse att studerande och utbildning inte bara är produkter som produceras i en ”fabrik” för arbetsmarknaden. HÖGSKOLEPOLITISK KOLUMN V ad är högskolepolitik? Nästan varje morgon då man öppnar någon av de stora nationella tidningarna så ser man artiklar om ett ämne som på något sätt tangerar högskolepolitik. Karikerat beskrivet så kan man varannan dag läsa om lata studerande som inte studerar och istället lever loppan på studiestödet och varannan dag om hur den finska befolkningen åldras och att arbetskarriärerna måste förlängas för att åtgärda obalansen i befolkningsstrukturen. Medierna kräver svar på vad som görs åt saken och politiker kommer med förslag på lösningar enligt bästa förmåga. En klubb som förenar ekonomie studeranden i Norden NESU är en nordisk studerande union vars syfte är att främja samarbete mellan handelshögskolorna i Norden. NESU finns i alla handelshögskolor i Finland förutom handelshögskolan i Åbo och Vasa Hanken. Hanken i Vasa deltar dock i några evenemang. Vi intervjuade två styrelsemedlemmar i NESU-SHS, ordförande Henrik Dahlman och vice ordförande Tii Pylvänäinen, som båda deltagit i återupplivandet av NESU-SHS. TEXT: Tiina Hanhirova FOTO: NESU-SHS V arje land i Norden har en egen huvudorganisation. NESU-Finland ansvarar för alla NESU-organisationer i Finland. De styr verksamheten i olika skolor och de ser exempelvis till att sitzer och fester inte går på varandra. NESU-SHS är den nyaste medlemmen i den stora NESU-organisationen. Tack vare denna nykomling kan hankeiterna nu besöka andra handelshögskolors fester. ”Vi får också personer från andra skolor och andra länder att festa med oss på Casa,” tillägger Henrik Dahlman. Semman & sitzer NESU ordnar ett seminarium två gånger om året. ”Semma” är en vecka med företagscase, gästföreläsningar, företagspresentationer som är riktade till ekonomistuderanden och en avslutande, finare fest i slutet av veckan. Seminariet är även ett utmärkt tillfälle att stifta nya bekantskaper med andra handelshögskolestuderanden. Ungefär 50 NESU-medlemmar brukar delta i seminarieveckorna, som enligt Dahlman och Pylvänäinen är mycket roliga och populära. Under våren kommer 26 Hankeiten 01/2013 seminariet att ordnas i Tallinn och året därpå kommer Reykjavik eventuellt att stå som värd. Utöver seminarier ordnar NESU också sitzer och andra roliga evenemang såsom kryssningar och sportevenemang. Ett NESU för alla NESU-SHS brukar själva också ordna sitzer där NESU-aktiva från olika handelshögskolor i Norden välkomna att representera sin skola och sin NESU-organisation. Förutom fester har NESU-SHS också ordnat sportevenemang. De ordnade bland annat en klättringskurs som var mycket omtyckt och kommer därför att satsa på att ordna liknande evenemang även i framtiden. Henrik Dahlman säger att NESU-SHS försöker ordna ”lite vad som helst och lite vad alla vill”. NESU-SHS försöker få samarbetet med andra handelshögskolor att fungera. Det tycks vara många på Hanken som inte vet om möjligheten att kunna besöka andra skolors fester. Detta försöker medlemmar i NESU-SHS marknadsföra mera: alla hankeiter kan besöka andras fester om de vill. Antalet platser är visserligen begrän- sat, men alla som vill får någon gång delta i en fest i en annan skola, i en annan stad eller varför inte i ett annat land. En handlingskraftig styrelse NESU-SHS består för tillfället av en styrelse och en grupp med NESU-aktiva. Henrik Dahlman, Tii Pylvänäinen, Ville Tyni, Thomas Lindqvist och Micke Lagerroos hör till styrelsen och styr och ställer just nu. Klubben fungerar så att alla som vill kan vara med. Ingen behöver göra någonting, det är styrelsen till för. NESUaktiv kan man bli bara genom att kontakta någon av NESUs medlemmar. Sitt intresse kan man meddela genom att rycka någon i styrelsen i ärmen eller alternativt skicka e-post eller ett meddelande på facebook. -”Alla kan komma med och alla är jättevälkomna med. Ju fler som kommer, desto bättre”, uttrycker sig Dahlman. Alla är välkomna att delta, men genom att anmäla sig som en aktiv medlem får man information om evenemang och fester tidigare än andra. Om man vill vara med och ordna något så måste man vara aktiv för att få informationen om allt som är på gång. Det är samma sak med interna fes- ter, de arrangeras också av NESU-aktiva och NESU-SHS-styrelsen. Till skillnad från andra organ inom SHS, så behöver man inte vara på plats en bestämd tid, utan man väljer själv hur aktiv man är, beroende på hur mycket tid man har. Det gör NESU öppet och frivilligt. Styrelsen, som ordnar flera möten per månad, finns till för att bära det sista ansvaret och för att ta hand om marknadsföringen. NESU-SHS återfödelse Ordförande för NESU-SHS, Henrik Dahlman och styrelseledamot Ville Tyni tillsammans med Tii Pylvänäinen beslöt sig att grunda NESU-SHS. Idén kom från VVV-kryssningen 2012 då Tyni och Dahlman undrade över brist på samarbete med andra handelshögskolor och festandet med andra ekonomistuderande. De hade hört andra studeranden säga att även om hankeiterna bjöds till andras fester så kommer de inte. Dahlman och Pylvänäinen tror att detta kan ha berott på att infomationen inte tidigare har nått de hankeiter som möjligtvis skulle ha kunnat vara intresserade. Detta ville Dahlman och Tyni fixa och de kontaktade genast Tii Pylvänäinen som också blev intresserad av idén. Det finns ännu mycket att göra och det är många hankeiter som inte ens vet vad NESU går ut på och vilka de är, men med hjälp av bättre marknadsföring hoppas de kunna väcka flera hankeiters intresse. NESU-SHS söker nya styrelsemedlemmar för detta år och om det känns lockande så kan man snart hitta mera info på Facebook och Shswebben. Det går även bra att kontakta någon som ingår i den nuvarande styrelsen. 044 0580981 Henrik Dahlman 050 3584190 Tii Pylvänäinen nesu-shs@nesu.net 27 Hankeiten 01/2013 27 2013 IHD En vecka i Helsingfors under vintertid är inte något för alla utlänningar. Varje år hittar dock cirka 25 utländska studeranden vägen hit för att delta i IHD. Men vad går veckan ut på? TEXT: Antonia Bäckman & Daniela Rönnberg BILD: IHD 2013 I nternational Helsinki days ordnades i år för 26:e gången. Seminariet går ut på att ca 30 studeranden från Hankens samarbetsuniversitet kommer till Helsingfors för att uppleva den finska kulturen, businessvärlden och studentlivet under en vecka. Gruppen gör flera olika företagsbesök, lyssnar på föreläsningar, upplever den finlandssvenska studiekulturen samt gör rundturer i Helsingfors. Varje år riktar veckan in sig på olika teman, och i år var det temat ”Going international: opportunities and challenges in an expanding business” som gällde. Evenemangen som ordnas under veckan har temat i baktanke och detta år medförde detta företagsbesök och föreläsningar 28 Hankeiten 01/2013 av bl.a. Rovio, Fazer och Marimekko. Seminariets syfte är att främja samarbetet med andra skolor samtidigt som man även vill sätta Finland och Hanken på världskartan. Personerna bakom veckan Vi har intervjuat Thomas Lindqvist, ordförande för IHD 2013, för att få reda på hur veckan var och vad IHD egentligen går ut på. Lindqvist berättar om vem som står bakom IHD: varje år är det ett IHD-team, bestående av 21 personer, som står bakom veckan. I teamet ingår en ordförande som drar i alla trådar och leder gruppen. Denne fungerar även som ansiktet utåt men får mycket hjälp av de andra inom teamet, speciellt av gruppledarna för respektive grupp. De andra medlemmarna ingår alltså i olika grupper före samt under veckan med olika huvudområden. Före veckan finns det ett PR-team som ansvarar för att göra reklam för evenemanget på kåren, proggis-teamet som fixar programmet inför veckan och International Relations har som uppgift att hålla kontakt med de olika samarbetsuniversiteten och bjuda in de utländska studerandena. Slutligen har vi sponsteamet som fixar sponsorerna till veckan. Under veckan har de olika grupperna liknande uppsättning som andra organ inom SHS, dvs. med team enligt PR, proggis, spritis och värdinna. Lindqvist påpekar att man inte heller får glömma en annan viktigt grupp som deltar, värdarna. Dessa hankeiter ställer upp med sovplats åt alla utbytesstuderanden under veckan. IHD-teamet valdes ut i oktober av ord- IHD-ordförande Thomas Lindqvist i full fart med snökrig föranden och alla hankeiter kunde ansöka. Om man ville vara med som värd kunde man ansöka i november. Till de samarbetsuniversitet som kan delta i IHD skickades det ut en inbjudan om hur man kunde ansöka. De gäster som slutligen fick komma valdes ut av hela IHDteamet. ”En ideal deltagare skall ha rätt mentalitet och både kunna vara seriös och släppa loss”, säger Lindqvist. I år kom det in 45-50 ansökningar varav ca 30 skulle väljas ut. Slutligen anlände dock endast 21 stycken av de antagna p.g.a. att några av dem slutade hålla kontakt med IHDteamet. IHD 2013 ”Veckans program följde ganska långt tidigare års, med endast en ny sak, shopping-tid” säger Lindqvist. Det program som följde tidigare års kutym var bland annat företagsbesök, stug-upplevelsen och sitzar. Vad det roligaste var? ”Allt”, svarar Lindqvist och fortsätter: ”Jag har tidigare varit värd men inte ens då förstod jag hur kul det egentligen är. Alla glada och tacksamma gäster och de nya vänner man träffar under veckan ger upphov till en känsla som är omöjlig att förklara”. Lindqvist har inga direkta klagomål, men det var ändå lite frustrerande när några gäster slutade vara i kontakt precis innan det var meningen att de skulle komma. ”Man visste inte om de var på väg eller inte, och då är det svårt att förbereda sig”, säger Lindqvist. Det han kommer att minnas bäst från veckan var när en av utbytesstudenterna glömt sitt ID i Nordsjö när hela gänget var på väg in till en nattklubb för att avsluta veckan. ”Att ta sig dit mitt i natten då metron slutat gå var inte det lättaste”, ler Lindqvist. Han tycker även att andan i teamet var superbra och något han verkligen kommer att minnas. ”Det går dock inte att förneka att det är mycket jobb som står bakom veckan. Allt skall vara färdigt redan då deltagarna anländer. Planeringsarbetet började redan i slutet av oktober för att få allting att klaffa. En hel del hjälp fick vi ändå av tidigare års ordföranden samt gruppledare, bland annat av förra årets ordförande Ville Takala”, förklarar Lindqvist. Han själv får i sin tur nästa år äran att utbilda sin efterföljare. Ansök! Lindqvist rekommenderar starkt att ansöka om ordförandeskapet, denna möjlighet presenters i april. Ansökan för att vara med i resterande delen av teamet görs i oktober. ”För att bli utvald ska man vara sig själv” säger Lindqvist, och tillägger leende: ”och det kan vara bra att kunna lite engelska”. Lindqvist tackar alla som deltagit på ett eller annat sätt under veckan, speciellt teamet: ”Utan dem skulle det varit omöjligt att ordna detta”. Han avslutar med att hälsa: ”Sök med till IHD. Det är en once-in-a-lifetime upplevelse(eventuellt a couple of times), du inte kommer att glömma! IHD: - International Helsinki Days, 7 dagar i Helsingfors - Ordnas en gång om året, nu för 26:e gången - Involverar företagsbesök, sitzar, stug-upplevelse, rundturer och mycket mer - IHD-teamet består av 21 personer, inräknat ordförande - Gästerna brukar vara ca 25 i antalet, värdarnas nummer anpassade efter detta 29 Hankeiten 01/2013 29 EN IHD GÄST BERÄTTAR: ” When I arrived at Casa, everyone was already there and the games started – there were so many people, I thought I’m never ever gonna remember all those names and faces! But in the end I managed, I guess. I was really relieved that it was not that cold during IHD. I think Finland is really beautiful, I especially liked the frozen sea, I have never seen that before. I’m definitely gonna come again, but next time in the summer, I wanna go to the sauna and then jump into the lake. Rolling in the snow was definitely too cold for me! I’m really impressed with all those strong student traditions you guys have, it sounds like so much fun! We don’t really have those kinds of things and I keep telling my friends all about it, like the overalls, the sitzes and everything! I can’t really say what the best part of the week was, I have so many wonderful memories. I’ve met so many interesting people and I really hope that I’m going to see them all again. It would be so great to have another party together. From this perspective, IHD was definitely too short, as soon as I got to know everyone a bit better, we had to leave again. But on the other hand, it was really intense, and for my health state it was definitely better to leave and rest, after partying every night. I did NOT really enjoy it when I had to sing all alone at the welcome dinner. I just couldn’t remember any funny swiss german song – I’m so glad no one actually understood what I was singing… It was quite a challenge to eat crayfish for the first time in my life, but fortunately I had a good guide. Some words about the programme: it was a good mixture between fun and some more serious activities like the company visits. It was interesting for me to hear about the challenges for finnish companies, especially because I’m from Switzerland, which is a rather small economy as well. It was a pretty intense week, but it was totally worth it! Now that I’m back home I keep thinking about IHD all the time! The first days after IHD I was always humming the songs we sang, especially about Linkkus trip to Uganda! I think it really was one of the best weeks of my life! Everyone was happy, eager to make new friends and have a good time. I seriously can’t thank everyone, the team, my hosts Pia and Antonia and every other Hanken student I met, for what you all did, it was just amazing! Thank you all so much for making IHD such a great experience!” Désirée Denzler, IHD-participant 30 Hankeiten 01/2013 ! r e i r o t s i h s Utbyte t i Moskva, bland anna e yt b ut å p ra va t at är et Läs om hur d . München och New York UTBYTE: UMEÅ, SVERIGE Namn: Tom Koskenniemi Var på utbyte? Umeå, Sverige Hur längre är du där? 5 mån Hur bor du? I en korridor med 9 egna rum med delat kök Svårt att hitta bostad? Nej. Via universitetet fixades en bostad smidigt i närheten av campus. Vad kostar en öl? På studentkrog ca 2,50€ för en 0,4l på flaska, på nattklubb/krog 0,4l stop av det billigaste märket 6-7€ Hur är nattlivet? Nattliv finns det varje kväll för den som orkar. I det område där jag huserar, bor också 5000 andra studeranden. De flesta av utisarna bor för första gången för sig själva vilket leder till att de inte lärt sig balansen mellan fest och studier...:) stort utbud av krogar som stänger senast kl 02.00. Hur är maten? Vi finländare ska vara tacksamma för den KELA-stödda lunchen. Sverige har samma mat som i Finland, men nästan alla har lunchlådor med sig till universitetet. Det finns flertalet restauranger som erbjuder lunchmöjligheter, men priset är mellan 7-9€, även för studeranden. Attityder mot finländare? Norrlänningar kommer bra överens med finländare. Däremot är jag förvånad att de flesta av mina vänner från länder kring medelhavet knappt känner till Finland. Vad talar du för språk där/förstår folk engelska? Här klarar man sig bra på engelska och svenska. Konstigaste/mest intressanta upplevelse? Det mest intressanta med detta utbyte är att uppleva de kulturella skillnaderna mellan Norden och övriga Europa, samt hur folk fascineras av snö och norrsken. Betyg för din vistelse hittills (från 4-10)? 8 31 Hankeiten 01/2013 31 UTBYTE: TROY, USA Vi vann en fotograferingstävling i studentkårens bar. esöker T e-Hou ompis Z in rumsk m Jag och apore b från Sing are. imes squ ”Eget kök och ingen ”meal-plan” rekommenderas varmt.” Namn: Niklas Ahlqvist hyra privat vilket nog är billigare. Var på utbyte? RPI – Troy, New York. Vad kostar en öl? Rätt allmänt är nog att man betalar runt $3-4 för en öl i baren. Hur längre är du där? 1 termin Hur bor du? Jag bor i ett hus som är menat för magisterstuderanden och som I praktiken är ett egnahemshus med 2 våningar och 3 studeranden per våning. Vi har våra egna sovrum men delar på övriga utrymmen. Svårt att hitta bostad? Att hitta bostad var relativt lätt efter att man viste var man skulle söka, skulle definitivt säga att det lönar sig att vara tidigt ute och inte vänta tills man kommer hit ifall man inte vill 32 Hankeiten 01/2013 Hur är nattlivet? Nattlivet är helt acceptabelt då skolan är så pass stor att det finns både ”Broderskaps fester” och ett par barer i den lilla staden. Vill man festa loss får man nog ta sig till någon större stad. Hur är maten? Maten här är nog exakt vad man kan förvänta sig, inte hälsosam direkt. Eget kök och ingen ”meal-plan” rekommenderas varmt. Attityder mot finländare? Det är nog inte många som vet vad Finland är här, men många är nog intresserade av att veta mera om Finland. Vad talar du för språk där/förstår folk engelska? Engelska är nog det vi kör med här. Konstigaste/mest intressanta upplevelse? Bland det konstigaste är nog att få en tentamen framför sig med endast flervalsfrågor och ha tillgång till internet. Betyg för din vistelse hittills (från 4-10)? Skulle nog säga att vistelsen hittills får skolvitsordet 9. UTBYTE: KAOHSIUNG, TAIWAN Namn: Mika Bäckman Var på utbyte? På National Sun Yat-Sen University i Taiwans andra största stad Kaohsiung! Hur längre är du där? Studieperioden började i mitten av september och slutar i mitten av januari. Hur bor du? Jag bor på kampusområdet i en ”dormitory”. Jag delar rum med en belgisk kille. I huset borde det mer än femtio utisar. Det finns människor här bland annat från Tibet, Kanada och Saint Vincent och Grenadinerna. Kolla på kartan var det ligger! Kampuset ligger direkt vid havet och har en egen strand och ett fint berg. Svårt att hitta bostad? Det var det inte! Mottagande universitetet fixade ett rum på ”dormitoryn”. Vad kostar en öl? En burk Taiwan Beer kostar ungefär 0,80 €. Öl importerat från Europa är lite dyrare (0,33l Heineken går på 1,3 juuropengar). Hur är nattlivet? Nattlivet är riktigt spännande! Man kan gå på klubbar på stan, men det finns också annat att se, som t.ex. nightmarkets. Nightmarkets är ställen dit många lokala samlas för att shoppa, äta och umgås om kvällarna. Hur är maten? Huvuddelarna i det taiwanesiska köket är nudlar, ris, höna och gris. Det har jag lärt mig att äta i mängder. Ofta serveras detta med grönsaker, tofu, eller en någon soppa. En lokal specialitet är stinky tofu. Det är alltså jäst tofu och därför ”doftar” det lite. Man kan pröva det på en nightmarket Attityder mot finländare? Taiwaneser tycker om att fråga utlänningar varifrån de är och varför de valt att komma just till Taiwan. I allmänhet är taiwaneserna ofta mycket överraskade, men glada över att man velat komma till Taiwan. Vad talar du för språk där/förstår folk engelska? Unga taiwaneser i städerna förstår engelska så att man kan sköta vardagliga ärenden smidigt. På landsbygden är kunskaperna i engelska en aning lägre. Äldre utbildade personer talar engelska bra. Jag tar själv en mandarin kurs, vilket har hjälpt massor när man velat fråga nån om väginstruktioner eller priser. Konstigaste/mest intressanta upplevelse? En konstig, men rolig grej är s.k. ”random acts of friendliness” som taiwaneserna visar åt utlänningar. Det har hänt mig många gånger att en taiwanes har velat fotografera sig själv med mig på gatan. Ofta har jag också bemötts av en glad taiwanes som vinkat och ropat ”HELLOOO!!”, vilket följts av ett ”Wherr rr you frrromm?”. Betyg för din vistelse hittills (från 4-10)? Jag har trivats på National Sun Yat-Sen University i Kaohsiung mycket bra! På kampuset finns det människor från olika länder vilket gör vardagslivet spännande. Praktiska arrangemang som boende och kursval har fixat sig, men det har nog krävts lite tålamod med taiwaneserna för att få allt fixat. Att leva i Taiwan är mycket billigare än i Europa. På fritiden har jag haft möjlighet att resa runt och lära mig nytt om Taiwan, vilket varit mycket givande! 33 Hankeiten 01/2013 33 UTBYTE: MÜNCHEN, TYSKLAND >> I Nymphenburg slottspark före Oktoberfest >> Erasmusresa till Berlin Namn: Ina Smolander Var på utbyte? München, Tyskland Hur längre är du där? Från mitten av september till februari/mars. Hur bor du? Jag bor i en privat bostad som jag delar med en annan utbytesstuderande från Portugal. Med U-bahn kommer jag till skolan på ca 10 minuter. Svårt att hitta bostad? = Jo. Om man har otur och inte får en studiebostad är det nästan omöjligt att hitta ifall man inte är här på plats. Jag har bott på tre olika ställen före jag hittade min bostad som jag nu bor i. Vissa har haft mer tur och fått t.ex. en studielägenhet i Olympiazentrum. Lägenheterna där är billiga och fina. Man får också gratis målfärg och fria händer att måla sin bostad hur man vill. Vad kostar en öl? Eftersom München är “Beer Capital of the World” får man god och billig öl. På studiefester kostar en 0,5L öl mellan 1€ och 3€, på vissa restauranger aningen dyrare. 34 Hankeiten 01/2013 Hur är nattlivet? Nattlivet är livligt och det finns massor med olika alternativ för alla smaker. Det ordnas mycket fester, resor och evenemang för studerande, speciellt för utbytesstuderande. Man kan också lätt åka t.ex. till Berlin, där nattlivet är helt suveränt. Hur är maten? Traditionella maträtter innehåller mycket kött och mjöl, men nästan inga grönsaker. Maten är okej, men ganska tung. I skolan serveras oftast kött/korv och knödel, men ofta också någon sorts pannkaka. Man kan dock köpa olika sorts sallader skilt ifall man vill. Attityder mot finländare? Jag har mött endast positiva. Vad talar du för språk där/förstår folk engelska? Jag talar mest engelska, eftersom de flesta förstår bra. Med äldre människor måste man ofta tala tyska. Konstigaste/mest intressanta upplevelse? Oktoberfest Betyg för din vistelse hittills (från 4-10)? 9 (Utbyte i München under sommarperioden kunde få ännu högre betyg). ”Man får också gratis målfärg och fria händer att måla sin bostad hur man vill. ” UTBYTE: MOSKVA, RYSSLAND Namn: Anton Isaksson Var på utbyte? Moskva, Ryssland Hur längre är du där? Ca. 5 månader beroende om de vill ha mig tillbaka hit och skriva nå tenter 2 månader efter att kursen tagit slut? -_- Helt vanligt här... Hur bor du? I en studentbostad som är bevaktad av 3 vakter och man behöver ett ”pass” till för att komma in. Jag delar en tvårummare med en Fransmann och 5 pers delar badrum. Övriga 45 i korridoren delar vi 5 kök med... Svårt att hitta bostad?Nope, det var väldigt bra fixat Vad kostar en öl? Beror på är om det är Tisdag och ”beer management” eller inte. Där kostar en öl 2€, annars i nattklubbar och barer 3½-6€ Hur är nattlivet? Reservera minst 50€/ gång så klarar man sig kanske. Av egen erfarenhet kan jag säga att det lönar sig att dricka vodkashottar eftersom de är billigast. Skall man beställa drinkar brukar det vara mellan 9-13€. Sådär annars så spelas det nog jätte bra musik här och det är alltid bra ”meno”, vart man än far, åtminstone på fredag och lördag. En annan sak är sen det om man kommer igenom ”face-checken” eller inte. Som ”utlänning” lönar det sig att tala engelska och inte komma i en alltför stor grupp så kommer man in till de flesta ställen. Hur är maten? Vilken mat? Själv tycker jag att rysk mat är helt okei men inte är den egentligen hemma nånstans ifrån. Den är för vegetarisk och för lätt så att säga. Kål stoppas det lite här som där för att kilopriset är ca. 50cent men om det sen ger en kulinarisk upplevelse, vågar jag inte påstå. Dessutom kostar en lunch på de flesta ställen ca. 6-8€ så jag tackar nog nej till det. Jag brukar oftast laga maten själv så i det här fallet blir svaret på frågan Ja, maten är väldigt bra och god. Slämmigt men mättande ;) Attityder mot finländare? Har Moskviterna attityder? Har inte åtminstone ännu märkt det...Det är ingen skillnad är man finländare, tysk, singaporean eller italienare, för att de flesta människor som bor här i Moskva har stora attitydproblem. Det beror då mest på att de lever ett så hektiskt liv här. Många jobbar väldigt långa dagar och måste hinna från plats a till b till c... så snabbt som möjligt vilket märks då alla nästan springer på en. Dessutom har de inte ännu förstått skillnaden mellan jobb och hem då de beter sig på jobbet som hemma. Förstås finns det många godhjärtade ryssar som tycker bra om andra människor men de flesta så tänker om utlänningar att ”fan, varför smilar han och är glad, inte får han göra det int” LETS ROB HIM!!! Lite överdrivet kanske men det är ärligt sagt inte långt ifrån sanningen. Vad talar du för språk där/förstår folk engelska? Här talar jag mestadels ryska, engelska och finska samt med svenskarna ibland svenska och med tyskarna tyska. Jag har även försökt börja lära mig franska då jag har en rumskompis som är fransk och är bra på att lära. Ibland känns det som om jag inte kan nåt av de språk jag talar då alla språk blandas med varandra. För att klara sig i Moskva och Ryssland måste man nog tala ryska, eftersom nästan ingen kan engelska här..inte ens så många unga. Man kan nog drömma om engelsk service i butiker, aptek, restauranger och andra liknande ställen. Själv har jag inte haft nå problem då jag kan ryska från förut. Konstigaste/mest intressanta upplevelse? Den mest intressanta upplevelsen här var faktiskt hela tredje veckan i Moskva då jag filmades för TV-serien MittNyaLand som kommer att visas på FST i mars/april 2013. Jag såg så många intressanta ställen samt upplevde så mycket under den veckan plus att jag visste efter det så mycket mera om staden än många andra. Det var dessutom en helt ny upplevelse att bli filmad inför ett TV-program. Det var en jobbig men en lärorik vecka och minsann intresant. Betyg för din vistelse hittills (från 4-10)? Jag ger en 9a för att de små problem, som för vissa ser ut som stora, inte är de viktigaste. Det är saker som ändå inte ändras under min vistelse här utan det är bara att leva med de och inte ta onödig stress över det. Då är det lättare också att njuta av vistelsen + att den lärdom jag får härifrån är mycket mer värt än dedär bagatellerna. H. Optimist Anton 35 Hankeiten 01/2013 35 Konsult i Kuala Lumpur TEXT: Andreas Holmberg & Rasmus Ritamäki FOTO: Andreas Holmberg Andreas Holmberg blev klar från Hanken år 2007 m tid på Nordea Corporate Finance började han jobba p är han på en 1-års utlandskommendering i Kuala Lu International Friends of Finance (IFF) - gruppen som 1. Hur skiljer sig arbetskulturen i Kuala Lumpur jämfört med Finland? Dessa länder investerar mycket i att utveckla det lokala kunnandet – och väl så. - Den legendariska ”asiatiska” arbetskulturen där man jobbar väldigt mycket hela tiden och därefter går på krog är något man finner närmast i Korea och Japan. Den sydost-asiatiska arbetskulturen är inte helt annorlunda än den jag är van med från Finland. Inom större organisationer finns det en kraftigare hierarki än I Finland, men inget som omöjliggör ens arbete. 2. Vad har varit svårast att bli van med? - En kuriositet är dock ”expat” biten - på grund av kolonialismen som sträckte sig ända till mitten av -50 talet i Singapore, Vietnam, Indonesien och Malaysia (inte Thailand märkväl) finns det en hel del utlänningar, ofta på ledande positioner, i lokala företag. Många bolag har grundats av britter (Singapore och Malaysia), holländare (Indonesien) och fransmän (Vietnam). Detta skapar ofta intressant dynamik, där man som en ”expat” måste se till att man respekterar det lokala kunnandet och traditioner och undviker att ge en bild av sig själv som en arrogant västerlänning. 36 Hankeiten 01/2013 - Ingenting har varit särledes svårt. Hettan och luftfuktigheten blir man rätt snabbt van med, och i Malaysia talar så gott som alla engelska. 3. Hur ser din vardag ut? - På måndag morgon hoppar jag, för tillfället, på ett flyg till Jakarta och spenderar min vecka där. På morgonen åker jag iväg till vår klient och jobbar med dem och har diverse möten. I Jakarta är områden och sociala klasser mer klart separerade jämfört med Malaysia, vilket ter sig tydligt när det kommer till mat. I Jakarta äter vi lunch på restauranger som ter sig väldigt västerländska eftersom det inte finns genuina lokala alternativ i de områdena där vi bor och jobbar. I Malaysia äter vi lunch och ibland middag vid matstånden bakom kontoret där man kan få tag på lokala delikatesser såsom Dry Chili Pan Mee. Efter lunch fortsätter arbetet med kunden och när deras kontor stänger tar vi oss till det lokala BCG kontoret och fortsätter om det behövs samt går på middag. Det låter kanske inte så spännande, men vardagen kan vara rätt så varierande och överraskande! 4. Skulle du kunna tänka dig att flytta till Kuala Lumpur? - Absolut. Utav de ställen jag hittills sett i Sydostasien är Kuala Lumpur en mycket välbalanserad stad! Så gott som alla talar engelska, man kan faktiskt promenera så gott som överallt. Dessutom är naturen nära – jag var med ett par kollegor och klättrade i Bukit Tabur förra veckoslutet, och känner man för solbad så tar flyget till Langkawi, Pulau Perhentian eller Bali inte mer än en timme eller två. Dock är detta väldigt annorlunda än Finland! Jag saknar vintern och snön, att allt fungerar väl, att tala mitt eget språk med människor, ishockey, skidande och skärgården. Det är de små sakerna som är ganska stora när man åker bort ett tag. Jag med huvudämnet finansiell ekonomi. Efter en på The Boston Consulting Group. För tillfället umpur, Malaysia. Andreas är även medlem i m presenteras i tidningens nästa nummer. inser inte förrän nu, att här faktiskt inte finns årstider. Evig sommar är bra, men man lär sig nog uppskatta saker som nysnö och vårens första tecken. 5. Vilka är de största skillnaderna mellan malaysier och finnar? - Malaysier är ett mycket blandat folk! Sedan år 100 (2000 år sedan) har detta varit en handelsplats för indiska och kinesiska sjöfarare. Speciellt Melacca och Penang har en väldigt lång historisk roll som mötesplatser för olika kulturer. Idag är 60% av Malaysierna ”Bumiputras”, det vill säga ”söner av jorden” – etniska malaysier. ~25% av befolkningen är etniska kineser och 15% etniska indiska tamiler. På vårt kontor i Kuala Lumpur finns det personer från alla tre stora etniska grupperna. - Alla malaysier är mycket måna om sin mat, och det finns en större medvetenhet om mat här än i Finland. Det är en annorlunda medvetenhet än den, som jag upplever, d.v.s. den polariserade matkulturen i Finland där många studerande och unga vuxna plötsligt vet allt om vin i Toscana eller vet exakt hur man tillreder höna enligt det franska köket. I Finland har vi upplevt en selektiv, lite elitistisk, uppväckning. I Malaysia handlar det mer om en genuin passion för de lokala frukterna, maten från det indiska, kinesiska och malaysiska köket. Folk är också väldigt sociala och väldigt vänliga. Det är lätt att lära känna folk och man kommer lätt in i gruppen! - Om man jämför Hankeiter med deras Malaysiska motsvarigheter finns det en stor skillnad. För tillfället studerar nästan alla duktiga ungdomar utomlands om de har råd – så gott som alla mina kolleger har bott 3-5 år i Australien, Japan, USA eller Storbritannien. Detta gör att unga Malaysier, som tillhör den samhällsklass som har råd att skicka iväg sina ungdomar, en rätt internationell bakgrund och erfarenhet då de kliver in i arbetslivet. Som en kuriositet bör nämnas att Malaysier (Indonesier likväl) är mycket familjekära. En ung vuxen som kommer tillbaka till Malaysia efter att ha spenderat 3-5 mycket självständiga år utomlands flyttar oftast tillbaka till sina föräldrar och flyttar ut först då de gifter sig! Med vissa undantag gäller detta såväl män som kvinnor. 6. Berätta en rolig anekdot från din tid i Malaysia. - Vår kunds sekreterare tyckte jag såg ut som en vampyr när hon mötte mig första gången! (ljus hy, mörk-mörk-brunt och lite långt hår, svart kostym... kanske jag förstår henne...) 7. På vilket sätt har dina två första månader i Malaysia ändrat din uppfattning om Asien? - Jag inser mer och mer att vi inte är så olika. Människor har naturligtvis olika religion och olika kulturer och beteendenormer. Malaysia och Indonesien är båda muslimska stater, men förutom de enstaka kallelserna till bön som ljuder ut från minareterna och det faktum att alla ställen inte säljer alkohol, så har det inte synats i min vardag på något märkbart vis. Finländare, och Hankeiter specifikt, är mycket väl utrustade för att jobba framgångsrikt i Asien! 37 Hankeiten 01/2013 37 Arbetsintervju på kommande? Sommaren närmar sig - sakta men desto säkrare. Det här innebär att hankeiterna börjat söka sommarjobb och därmed har även ett stort antal arbetsansökningar skickats in. Nu väntar man ivrigt på att kallas till arbetsintervju. Kraven är idag väldigt höga så även om många har erfarenhet från tidigare år kan man ändå lida av prestationsångest. TEXT: Päivi Hutukka/SEFE FOTO: SEFE & Päivi Hutukka Vilka råd ger Sirja Kulmala-Portman, sakkunnig på SEFEs karrirtjänst, åt de studerande som vill skilja sig ur mängden på arbetsintervjun? Ett tips som hon rekommenderar är att ringa företaget på förhand och ställa genomtänkta frågor. ”Då får du för det första reda på om du verkligen är intresserad av att jobba där och för det andra får du veta vilka kunskaper och erfarenheter företaget specifikt är ute efter d.v.s. vilka styrkor och erfarenheter det lönar sig att betona i arbetsansökan. För det tredje kan du hänvisa till ditt telefonsamtal i början av ansökan. Ta reda på hur många personer från företagets sida som kommer att delta i arbetsintervjun, en av dem är kanske din blivande förman. Dessutom kan det vara bra att ”följa” företaget på LinkedIn för att visa ytterligare intresse”, konstaterar Sirja Kulmala-Portman. Det är bäst att vara sig själv på arbetsintervjun. ”Ta reda på all möjlig information om företaget och branschen. Då minskar sannolikheten att du stöter på överraskande frågor”, rekommenderar Kulmala-Portman. Hon säger att intervjuare emellanåt ställer konstiga frågor 38 Hankeiten 01/2013 så som ”vilket djur skulle du helst vara”. Enligt henne är svaret på en sådan fråga inte lika viktigt som svaret på en väsentlig fråga. ”Man kan inte tillräckligt betona vikten av att lyssna på frågorna noggrant” konstaterar Kulmala-Portman och til�lägger: ” Berätta modigt om dina tidigare framgångsrika prestationer med hjälp av konkreta exempel. Många gånger har intervjuare endast hunnit ögna igenom din CV. Lyft fram det som du är speciellt bra på. Belysande, korta historier är också bra för intervjuaren kommer då lättare ihåg dig senare”. Dessutom konstaterar hon att ju mindre tidigare arbetserfarenhet studerandena har desto viktigare är det att visa äkta intresse för branschen och respektive företag. Som arbetssökande råkar studerandena ut för olika former av arbetsintervjuer. Ifall du är med i en gruppintervju är det bäst att vara sig så naturlig som möjligt. ”Att dominera gruppintervjun är nödvändigtvis inte alltid så positivt”, fastslår Kulmala-Portman. Här gäller det igen att vara sig själv och vara väl förberedd. En annan nyare form av arbetsintervju är videointervju eller intervju via Skype. I samband med videointervjun får du vanligtvis 3-4 frågor på förhand och ungefär en minut per svar. Då har du möjlighet att filma dina svar flera gånger tills du är nöjd med slutresultatet. Utnyttja den här möjligheten. Hurudan är studerandens syn på arbetsintervjun? Pia Höglund, fjärde årets FLO studerande, har redan varit på flera arbetsintervjuer under våren. ”Redan att bli inbjuden till en arbetsintervju känns väldigt bra. Jag lär mig varje gång något nytt fastän jag inte ens skulle få själva jobbet.” Slutligen är de bästa tipsen helt enkelt att inte ge upp om du inte genast lyckas få ditt drömjobb. Lär dig av dina misstag och var ännu bättre förberedd nästa gång. Lita på dig själv och var ärlig, för det syns! Lycka till med arbetssökandet! Läs även Kulmala-Portmans blogginlägg ”Hur förbereder jag mig inför löneförhandlingar” på SEFEs hemsidor. Genom att logga in på SEFEs medlemssidor (medlemsnumret hittar du bl.a. på baksidan av Ekonomi-tidningen) kan du titta på webinarier om arbetsintervjuer. Det här är gratis service åt alla studerandemedlemmar. Under den senaste tiden har SEFE dessutom gett ut Youtube-filmer om CV, arbetsansökan och arbetsintervjuer. T.V. Sirja Kulmala-Portman (foto: SEFE) T.H. Pia Höglund (foto: Päivi Hutukka) 10/100 FRÅN HANKEN BLIR ENTREPRENÖRER, OCH ANSTÄLLER DE 90 RESTERANDE Tidigare var hög utbildning likt ett sigill på att man hade anställningstrygghet. Då marknaderna globaliserats har anställningsskyddet urvattnas för högutbildade, inklusive för Hankeiter. Forskning i Finland pekar på att ca 99/100 akademiskt utbildade söker sig till någon annans tjänst. Hankeiterna följer samma mönster. Återspeglar inte denna tendens vårt andliga fornryska arv, där överhögheten tar ansvar för individen? I det här sammanhanget finns det sprängkraft i HankenES tidigare ordförande Olli Gunsts idé; ”inte 1 utan 10/100 från Hanken blir entreprenörer, och anställer de 90 resten”. Som företagare är anställningsskyddet ersatt med en väl betjänad betalande kund, som i sitt i släptåg hämtar mer kunder och affärsmöjligheter. Hanken har för dig satt skidorna i entreprenörskunskapsutvecklingens spår. Den tidigare professuren i Vasa, den nyinstiftade professuren i Helsingfors och Erling Perssons center för entreprenörskap är starka pålar under bron över ännu okända vatten. Samtidigt har systemet med utbytesperioder och inkommande utbytesstuderande börjat rulla, så du kan nås av nya influenser utifrån. Nyttan av det här får endast den som tar vara på chansen. Entreprenör kunskapsområdet är mycket krävande som studieinriktning för både Hanken och studerandena. Dels har ämnet en image av att vara en yrkesskolskunskap, och kunskapsområdet behöver innehållsmässigt utvecklas och röja sig en framträdande plats i samhället. Dels är möjligheterna för entreprenörskap frambringade av situationen, dels av in- genjörer. Hankens entreprenörer behöver hitta sig i sällskap av andra kunniga och liksinnade studerande. Här kan kanske SHS etablera ett samarbete med andra högskolor och liksinnade? Hanken instiftade 1978 kunskapsutveckling på området finansiering och investering, vilket i tiderna positionerade Hankeiterna som både välbetalda banbrytare/ entreprenörer på finansmarknaden, samt som verkliga föregångare i brytningsskedet då kapitalmarknaderna frigjordes i Finland. Om samhället och affärslivet står inför den förändring jag inledde med, är kanske Hankens entreprenörskapsinitiativ grunden för nästa våg av efterfrågade och välbeställda Hankeiter. Torkel Tallqvist Ordförande för studentkårens understödsförening 39 Hankeiten 01/2013 39 Skinkan i skick med Våren är här, och likaså kommer sommaren vara snabbare än du tror. Tänk att få trippa runt på stranden med en riktigt tajt rumpa. Men inte bara det: Hankeiten har träffat studerande Jemima(även känd från ShsWebben), som idrottat på hög nivå hela livet, och nu börjat blogga om träning. Här presenterar hon receptet för en allmänt fin strandfysik. Häng på! TEXT & FOTO: Antonia Bäckman Rörelse 1: Planka med konditonsboll Ställ dig i planka med en konditionsboll under fötterna. Spänn magmusklerna. Andas in då du drar in knäna under dig. Återgå till startposition. Gör 20-30 stycken av dessa då du tränar. Rörelse 2: Tvåbenta marklyft med boll Lägg dig på rygg, med benen böjda och fötterna stadigt på marken. Placera en boll mellan knäna. 40 Hankeiten 01/2013 Kläm ihop knäna samtidigt som du lyfter bäckenet uppåt. Gör 20-30 st, hela vägen, långsamt och kontrollerat. d Jemima Backman Rörelse 3: Knäböj med kettlebell Stå på hela foten, tårna lite utåt. Våga gå både djupt ned och högt upp, i en stor rörelse. Denna rörelse aktiverar hela kroppen och bränner väldigt effektivt fett. Gör så många att du just och just orkar göra alla. Vikten minst 10 kilogram för effekt. Rörelse 4: Rörlighet Gå så lågt ner som möjligt, från sida till sida. Gör 20-30 st, utförligt i egen takt. Cuba Colada: 2 dl naturlig jogurt 2-3 dl kokosmjölk 2 stora msk kvarg 1 burk ananas valbart: en msk limesaft >> Blanda i mixern, njut! 41 Hankeiten 01/2013 41 This is your invitation to join an organization offering greater opportunity, greater challenge and greater satisfaction. An organization dedicated to teamwork and collaboration. An organization working in the forefront of technology, helping 18 of Finland’s 20 largest companies to reinvent business. Our capabilities are so broad, you can even change jobs without ever changing company. Talk to Accenture and discover how great you can be. Visit accenture.fi/tyopaikat ©201 Accenture. All rights reserved. 42 Hankeiten 01/2013 Hankeitens frågesport F örsök lista ut svaret på varje fråga med så få ledtrådar som möjligt. Vet du svaret efter den första ledtråden, längst till vänster, ger det tre poäng för den aktuella frågan. Efter andra ledtråden får du två poäng och efter sista ett. Svaren finns längst ner på sidan. Max poäng är 21. Lycka till! TEXT: Sebastian Kihlman, Samuel Kurtén, Cecilia Segercrantz Samhälle, ett årtal Av barnen som föddes detta år i Finland har en fjärdedel en anteckning i straffregistret, en femtedel får psykiatrisk vård och över 38% av pojkarna har begått något brott. Formel 1 föraren Sebastian Vettel föds och den finske rock-legenden Rauli Badding-Somerjoki dör detta år Enligt det kinesiska horoskopet var detta harens år. Är även känd för slaget vid Svensksund. Kallades ”Teaterkungen”. Föddes 13 januari 1746 och dog 29 mars 1792 efter att ha blivit skjuten på Operan av Jacob Johan Anckarström. Han blev finsk mästare i Kajana 2010 med tiden 20,98 sekunder Finlandsvensk sprinter vars rekordtid på 200 meter är 20,50 sekunder. Mäter hur bra en tillgång kompenserar investeraren för den risk han tar. Utvecklades av William Forsyth Sharpe. År 2000 klämdes 9 personer ihjäl av vilda fans vid en spelning av Pearl Jam på denna festival. Ordnas varje år på en ort ca 30 km från Köpenhamn i Danmark. Orten har även gett festivalen dess namn. Afrikas folkrikaste land. Vann African Cup of Nations i år. Huvudstad: Abuja Noterades på Helsingforsbörsen i maj 2009. Är även noterat på börsen i London. emitterade i mars 1 633 857 840 nya aktier till priset 0,16 euro per aktie. Finskt företag inom gruvindustrin. Gruvan i Sotkamo hör till de största nickelgruvorna i Europa. Företaget har dock en tid varit utsatt för problem som förhindrat verksamheten. Historia, en person Svensk regent, som blev känd bl.a. för att ha återinfört envälde. Samtidigt liberaliserade han ekonomin och förbjöd tortyr i samband med förhör. Sport, en idrottare född 9 september 1985 i Närpes. Är främst i Finland inom sin gren. Ekonomi, ett jämförelsetal publicerades första gången 1966 och har blivit ett viktigt mått bland annat inom portföljförvaltning. Musik, ett evenemang Internationell musikfestival som ordnats sedan 1971. Geografi, ett land Blev självständigt från Storbritannien den 1. oktober år 1960. Viktiga exportvaror är bl.a. jordnötter, kakao och palmolja. Teknik, ett företag 1: 1987, 2: Gustav III, 3: Jonathan Åstrand, 4: Sharpe-kvot, 5: Roskilde, 6: Nigeria, 7: Talvivaara Ekonomiska data för 2012: Omsättning 142,9 miljoner euro, resultat före skatt -103,9 miljoner euro, Marknadsvärde 110 miljoner euro (14.3.2013). 43 Hankeiten 01/2013 43
© Copyright 2024