1. No category

Hankeiten
02/2009
Svenska Handelshögskolans Studentkår
Årets föreläsare
.
Picknicktips
.
Kaffa Roastery
.
Sommarjobb
Innehåll
Hankeiten
02/2009
Ansvarig redaktör
Isabell Mattsson
isabell.mattsson@shs.fi
0457-074 50 83
AKTUELLT
3
Ordförande har ordet
Reportrar
Stefanie Brandt
Michaela Lipkin
Isabell Mattsson
Fotografer
Max Edin
Benedict Landtman
Isabell Mattsson
HANKEIT
5
7
8
10
13
17
Layout
Sara Brännäs
Maria Sandberg
Övriga medverkande
Karoliina Bärlund
Linda Mattsson
Robert Sällström
Pontus Westerback
Hankeiten - Ditt eget val i höst
Månadens Hankeiter
Gallup
Har hankeiter hittat sommarjobb?
Hankeitens läsarundersökning
Årets föreläsare: Joachim Enkvist
Stephanie Seege fick Anders Walls
stipendium
Ansvarig utgivare
Svenska
Handelshögskolans
Studentkår
Sanduddsgatan 7 A II vån.
00100 Helsingfors
Upplaga
2 000
STUDIELIV
Tryckeri
PAGROUP
Redaktionen förbehåller
sig rätten att redigera
insänt material.
20
22
25
Vappen
Picknick-tips
Att studera och ha hund
Hankeiten
02/2009
Svenska Han
delshögsk
olans Stu
dentkår
KARRIÄR
28
31
Årets för
eläsare
.
Picknickt
ips
.
Kaffa Ro
astery
.
Sommarj
obb
Pärmfoto
Benedict Landtman
2
Hankeiten 02/09
Kaffa Roastery
SEFE informerar
Ordförande har ordet
AKTUELLT
Bara kårmedlem eller också
“en av dom där kåraktiva”?
För tillfället har både antalet kåraktiva
och antalet sökande till de olika organen minskat. Är det tillfälligt? Är det
mindre attraktivt att vara kåraktiv nu?
Eller kan vi skylla på Hanken som tar
in färre gulisar och flere studerande till
magisterprogrammen?
På styrelsens besök i Norges handelshøyskoles
studentforening i Bergen fick vi höra om deras
motsvarande kårverksamhet. Det är hård konkurrens om platserna i organen och alla ledarposter år så pass populära att det krävs val för
att välja kommittéordföranden. För tillfället har
kåren två viktiga ledarposter, chefredaktör för
Hankeiten och ordförande för Master Committé, som inte har lockat någon intresserad till
sig. Att styrelsen sätter resurser på att försöka
sköta det här internt tar mycket tid som kunde
användas vettigare. Det är inte bara ledarposterna som lider, utan också populariteten bland
vanliga kommittémedlemmar har minskat drastiskt. Varför finns det en skillnad mellan oss och
Norge?
Enligt mig har studentkåren något för alla. Vill
man ordna fester, idrottsevenemang, lära känna
utbytesstuderande, hjälpa gulisar eller till och
med påverka undervisningen inom till exempel
sitt eget huvudämne är det möjligt. Dessutom
kan man ta steget vidare och få en ledarerfarenhet som man annars bara kan drömma om på
FLO-föreläsningarna eller i armén.
Diskussionen om kåraktivitet brukar rätt så ofta
vara på tapeten. Främst gäller det inom kåren där
man ser problemen ’inifrån’. Har du som ’bara
kårmedlem’ något förslag, förbättringstips eller
bara en berättelse varför du inte vill bli kåraktiv
så välkomnar vi allt med stora armar.
Kan vi skylla på någon annan för det hela eller är
det bara vårt fel att kåren inte är tillräkligt attraktiv för att locka folk att delta i verksamheten?
Text: Pontus Westerback
Foto: Privat
Kårmedlem = ALLA som studerar på
Hanken och betalar kåravgiften
Kåraktiv = Person som är medlem av
något organ på studentkåren
Ge kåren en tanke och njut av sommaren,
Pontus Westerback
Studentkårens ordförande
Kårföretag 2009:
Hankeiten 02/09
3
4
Hankeiten 02/09
HANKEIT
Hankeiten hem i postlådan
eller inte?
Ditt val från och med hösten!
Text & foto: Isabell Mattsson
MÅNADENS HANKEITER
Katarina ”Kata”
Pirtinheimo valdes
till månadens hankeit
för januari månad
för hennes insatser
i IHD (International Helsinki Days).
Hon höll kontakt
med alla gäster och
gjorde ännu mycket
arbete också utöver
detta.
Från och med i höst är det upp till dig
att välja ifall du inte vill att studentkårens medlemstidning Hankeiten
landar i din postlåda. Detta beslut fattades av delegationen den 7 maj.
I SHS verksamhetsplan för detta år står det att
”Hankeiten fortsätter sin verksamhet och utvecklingen sker mot ett ekonomiskt effektivare koncept
och mera tilltalande helhet”. Verksamhet har fortsatt, trots att vi inte haft någon chefredaktör för
tidningen. Men, vad gäller den ekonomiska effektiviteten och tilltalande helheten finns det mycket att
göra ännu, och det är inte helt lätt att få dessa ideal
att gå ihop.
Att trycka och skicka ut en tidning utgör en ganska
stor kostnad i studentkårens budget, men det är en
rättighet för dig som kårmedlem att få Hankeiten.
Dock visar läsarundersökningen som presenteras i
detta nummer att hankeiter inte läser tidningen i lika
hög grad som för två år sedan. Att höja intresset för
tidningen är en fråga som måste lösas, men för tillfället finns det medlemmar som inte får ut så mycket
nytta av den (på grund av att den slängs tillsammans
med reklamblad, att personen inte är svenskspråkig
eller att Hankeiten hamnar längre ner på listan av
tidningar som borde läsas). Därför ska du som kårmedlem nu också få rätt att välja bort Hankeitens
besök i din postlåda.
Det faktum att vi upphör med att automatiskt skicka
hem tidningen till alla medlemmar kommer inte
betyda att upplagan minskar. De nummer som ”blir
över” kommer istället att finnas i skolan, för dem
som vill bläddra igenom den där.
Det här beslutet medför, förutom eventuellt lägre
kostnader, att studentkåren kommer att få statistik
över hur många som väljer bort tidningen. Huruvida vår studentkår ska ha en tidning eller inte är
en fråga som ibland kommer till tals och tack vare
statistiken kan kan vi i framtiden eventuellt ta beslut
som grundar sig också på fakta och inte bara idéer
och visioner.
Valet, att inte längre få hem Hankeiten, görs i
WebOodi under ”Personuppgifter” och ”Överlåtelseuppgifter”. Observera att ditt val inte påverkar
kåravgiften, eftersom Hankeiten bör ses som en
tjänst och inte som en prenumeration. Precis som
många andra av kårens tjänster är det nu du som
väljer om du utnyttjar den eller inte!
Jag önskar dig en trevlig sommar!
Summary in English:
Starting from the autumn 2009, the student union
paper Hankeiten will no longer ”automatically” be
sent home to every student, due to high costs of
postage and the fact that not every member wants
to read the paper. However, if you do not want to
get the paper home to your mailbox, you must
deselect it under ”Personal data” in WebOodi. Your
choice will not affect the fee you pay to the student union since Hankeiten is a service for you as
a member (even though it lacks much material in
English), not a subscription.
The edition of Hankeiten will not diminish – the
”left-over papers” will be placed in school so that
you can read it there.
I wish you a pleasent summer!
Isabell Mattsson
Styrelsen 2009 – Kommunikation / The executive
board 2009 - Communication
För februari månad
blev det Joel ”Jolle”
Löv som fick utmärkelsen för sina insatser i Källarrådet.
Enligt källarhöfvding
Marcus Winter har
Joel varit ”mycket
innovativ och med
sina idéer varit till
enorm hjälp i att
utveckla Legenda”.
Månadens hankeit
för mars månad blev
Sara Brännäs, för
hennes insatser i
layouten av årsfestHankeiten. Alla layoutare hade stor
betydelse i att göra
årsfesten minnesvärd i form av en
tidning, men Sara
gjorde mycket av
finputsningen i slutskedet och fick dessutom ta ansvar för
att tidningen skickades in till tryckeriet.
Hankeiten 02/09
5
6
Hankeiten 02/09
HANKEIT
GHarAdu Lsommarjobb?
LUP
Text & foto: Michaela Lipkin
Isabell Mattsson
1. Har du sommarjobb och i så fall var? Vad har du för uppgifter?
2. Hur och var har du sökt sommarjobb?
3.Vad gör du/skulle du göra om du inte fått sommarjobb?
Namn: Johanna Backman
Årskurs: 1 (Vasa)
Huvudämne: Eventuellt Finansiering
och Investering
1. Jag skall vara på Vasa stads
turistbyrå. Till mina uppgifter hör
att sitta på kontoret och svara på
frågor av turister som kommer in,
ringer eller mailar.
2. Jag lämnade in ansökan till olika
arbetsplatser där de hade ett jobb
som jag skulle vara intresserad av.
3. Säkert studera eller njuta av
sommaren.
Namn: Jonas Lönnqvist
Årskurs: 2 (H:fors)
Huvudämne: Finansiell ekonomi
1. Ja, på UPM Kymmene i Stockolm.
Jag är sales coordinator och säljer
pappersprodukter.
2. Jag har sökt allt möjligt från
Hankens jobbsökningssidor, via
företags hemsidor, tagit kontakt
med företag. Alla möjliga vägar. Jag
fick flera jobb men valde det här.
3. Spela golf, resa och kanske fara
på någon av Hankens summer
schools.
Namn: Sebastian Skoglund
Årskurs: 3 (Vasa)
Huvudämne: Handelsrätt
1. Oklart ännu, gör dock småjobb
hela tiden.
2. Jag har sökt till banker och gamla
arbetsgivare.
3. Jag skulle studera och resa.
Namn: Natascha Bergh
Årskurs: 1 (H:fors)
Huvudämne: Antagligen Finansiell ekonomi
1. Jo, som butikscaféansvarig
i Porkkala marin. Det är en
båthamns cafébutik.
2. Jag sökte via allmänna jobbsökningstjänster på nätet. Jag
har fyllt i massor av ansökningar till banker, men jag
visste redan före jag sökte att
jag skulle få det här jobbet. Jag
har även sökt, och fått, jobb
via Nordjobb.
3. Sola! Nå, nä… Kanske gå
någon språkkurs utomlands.
Namn: Tove Gröhn
Årskurs: 3 (H:fors)
Huvudämne: Redovisning
1. Jo, jag kommer att jobba
heltid på ELFA Elektroniikka,
där jag nu jobbar deltid som
ekonomiassistent.
2. Jag har egentligen inte sökt
något, jag har redan jobbat
ett år på samma ställe så det
kom naturligt. Jag hittade det
här jobbet bland Ekonomforums annonser.
3. Det är en svår fråga. Om
jag inte skulle få något inom
min egen bransch skulle jag
söka något annat ”sämre”
jobb eller resa någonstans.
Hankeiten 02/09
7
HANKEIT
Text: Isabell Mattsson
Intervju i Vasa: Michaela Lipkin
Illustrationer: Linda Mattsson
Hjälp! Inget
sommarjobb!
Vad ska man nu göra?
I Hankens korridorer är det många som talar om
hur svårt det är att få jobb den här sommaren. I
dessa dåliga tider är det ett faktum att många företag inte anställer nya sommarjobbare, eller ny personal för den delen, vilket drabbar både studerande
och dem som nyligen blivit färdiga. Men, ännu finns
det hopp. Hankeiten har träffat experterna.
På Ekonomforum i Helsingfors och i Vasa
har man märkt av de sämre tiderna:
- Sommarjobbsannonserna har minskat
märkbart och vi har också hört kommentarer om den svåra jobbsituationen från
olika rekryteringsföretag, säger karriärplanerare Nicolina Zilliacus.
Antalet studerande som kontaktat Ekonomforum har dock inte ökat nämnvärt:
- Jag antar att studerande förstår dagens
marknadsläge och därmed själva är aktiva
med att hitta arbete. Däremot har efterfrågan på karriärvägledning ökat bland studerande som håller på att bli färdiga.
Inte heller Ann-Christine Hemming vid
Ekonomforums kontor i Vasa campus har
kontaktats av flera studerande än vanligt,
varken när det gäller jobb eller praktik:
- Det var förvånande att intresset för de
lokala praktikplatserna var så litet.
Är det flera som vill delta i jobbsökningskurserna?
- Deltagarantalet är ganska samma som
förra året. De som söker jobb verkar ha
en klar uppfattning om hur en bra CV och
ansökan ska se ut, samt hur man ska bete
sig på en arbetsintervju, svarar Nicolina Zilliacus.
Finns det några prognoser för hur
läget kommer att förändras?
- Det är svårt att få någon exakt statistik.
8
Hankeiten 02/09
Faktum är dock att kompetenta personer
fortfarande behövs och speciellt då det går
uppåt igen, men i början får man kanske
vara lite ödmjuk och sätta ribban lägre, förklarar Zilliacus.
Är det kört om man ännu inte hittat
sommarjobb?
- Nej, ge inte upp hoppet ännu! Om man
tittar bakåt så har företag kontaktat högskolan just före sommaren eller använt vår
CV-databas. Det lönar sig även att kontakta
mindre företag som man är intresserad av.
De stora har klara strukturer för rekryteringen, medan de mindre vaknar sent och
kan anställa ännu i maj-juni, berättar Zilliacus.
I Vasa är konkurrensen hårdare eftersom
staden är mindre. Även om det börjar vara
sent menar Hemming att det ännu lönar sig
att vara aktiv:
- Ta kontakt med företag: Ring eller gå dit på
plats. Skriv en bra ansökan och var aktiv!
Jobb kan dyka upp i maj efter avtalsförhandlingarna
Sirja Kulmala, från SEFE:s karriärtjänst, och
Catarina Söderström, Ekonomföreningen
Niords verksamhetsledare, har också märkt
att efterfrågan på jobbsökningstillfällen, som
hankeiter får delta i, har ökat.
- De som nyligen blivit färdiga är i en
besvärlig situation. Men, även sådana som
är runt femtio tar kontakt, eftersom många
aldrig har sökt jobb eller gjort en CV och
ansökan. De har kanske varit inom samma
företag länge, förklarar Kulmala.
- En skillnad från tidigare år är att studerande som haft jobb på ett företag och litar
på att de får komma tillbaka, i ett väldigt
sent skede fått veta att platsen inte finns
ledig, berättar Söderström.
- Å andra sidan kan de stora företagen, som
meddelar att de inte tar emot någon under
sommaren, ändå bli tvungna att anställa folk
till olika avdelningar, tillägger Kulmala.
Söderström ger också rådet att var aktiv
och ta kontakt, eftersom hela 80 % av alla
platser inte tillsätts genom synliga kanaler
(tidningsannonser och liknande) bl.a. på
grund av att man inte vågar gå ut med
stora reklamkampanjer om sommarjobb
just nu.
- Det lönar sig att vara aktiv inom det
egna nätverket eftersom företagen hellre
hör talas om någon person som passar
för uppgiften, än att de måste lägga ner
stora resurser på att gå igenom hundratals
ansökningar, tipsar Kulmala.
En sak som har stor inverkan i årets utbud
på arbetsplatser är pågående avtalsförhandlingar:
- Många företag vet först efter förhandling-
HANKEIT
arnas avslutande i maj hur många anställda
som eventuellt får gå. Därför kan det hända
att de först i maj söker personal – sommarvikarier är trots allt en billigare resurs
än nyanställda, förklarar Söderström.
Inför denna sommar kan det även vara
lönsamt att inte låsa sig vid jobbtiteln utan
istället vidga sina vyer när det gäller tänkbara jobb. Det behöver inte vara så att
man helt frångår det ämne man studerar,
men man ska heller inte låsa sig vid sitt eget
huvudämne.
Bra att visa på egen aktivitet
Ett fenomen just nu är att många som blir
färdiga inte tar ut sina papper, eftersom de
tycker att det ser bättre ut att ”de håller
på att bli färdiga” än att vara arbetslösa.
Kulmala poängterar dock att en lucka efter
studierna inte behöver se så illa ut, om man
istället varit aktiv under tiden:
- Är det exempelvis möjligt att studera lite
till eller göra praktik? Det kan man också
sätta i sin CV.
- Man måste visa att man vill göra något
och utveckla sig själv. De som läser CVn
tittar i allmänhet på om det finns några
luckor, och om de finns är det bättre om
man kan förklara dem på något vettigt och
logiskt sätt, tillägger Söderström.
Söderström påpekar dock att detta i större
grad gäller utexaminerade än sommarjobbare.
Om man som ekonom trots allt blir arbetslös finns arbetslöshetskassan IAET som
man kan gå med i redan under studietiden,
dock uppfyller man som studerande ganska
sällan kriterierna för att få utdelning.
- Men, det är alltid lönsamt att ansluta
sig för att under studietiden få ihop den
behövliga karenstiden på ca 10 månader,
påpekar Söderström.
att förbättra vitsordet i någon kurs, om du har
gått tillräckligt många kurser på våren. Du kan
också få studiestöd om du skriver din avhandling
under sommaren.
- Men om du inte uppfyller mängden studiepoäng, och kanske har sommarjobb därtill, kan det
straffa sig i slutändan, poängterar Sara Schultz.
I övrigt kan man få stöd för vilka sommarkurser
som helst bara de kan inräknas i examen. När
du ansöker om studiestöd fyller du i en vanlig
studiestödsansökan, den har en färdig del vari du
beskriver din studieplan.
När ska man senast ansöka?
- Reglerna är helt de samma som för övriga
månader: om du vill ha studiestöd för juni, så ska
ansökan vara inne senast i juni. Men, det är bra
att vara ute i god tid på grund av semestrar.
Har det varit fler än vanligt som ansökt
om stöd för sommaren?
- Jag tycker att det har varit lite fler i år, men jag
har ingen siffra att ge.
Å andra sidan…
Om du inte hittar jobb betyder det kanske att
du måste leva mer återhållsamt i sommar men å
andra sidan… Ta tillvara denna möjlighet att njuta
av en ledig sommar! Du kommer förmodligen
att jobba resten av livet, så det här är kanske din
enda chans, innan pensionen, att ha fyra månaders semester, utan krav och förpliktelser. Hyr
ut din studiebostad och spendera din sommar
på landet. Återuppta någon gammal hobby eller
upptäck någon ny. Hjälp släkten med barnpassning, trädgårdsland och bastubyggen. Läs de där
böckerna du länge velat läsa men inte hunnit. Ta
det lugnt! 
Tips för att hitta jobb
för sommaren 2009
- Var aktiv inom ditt eget nätverk!
- Ring runt, särskilt till mindre företag. Många företag har dragit ner
sina marknadsförings- och rekryteringsbudgetar, så alla annonserar
inte öppet efter arbetskraft.
- Var aktiv på internet. Följ med
företags hemsidor och rekryteringssidor som Monster, AarreSaari, JobGo, SEFE:s Ekonombörs
och Ekonomforums jobbdatabas.
- Lås dig inte vid arbete i Finland.
Exempelvis Nordjobb erbjuder
arbetsplatser i Norden, som kan
sökas till och med 31 maj.
- Det lönar sig att ha en CV och
ett ansökningsbrev som ser bra ut.
Du hittar tips för hur du gör dessa
bland annat på Ekonomforums
hemsida.
- Fyll i dina uppgifter i Ekonomforums CV-databas, AcademicWork
och andra CV-databaser.
Studera under sommaren!
Ett alternativ till sommarjobb är att du
satsar på studier, och därmed lyfter studiestöd hela sommaren. I Helsingforsregionen
finns både Helsinki Summer School och
Helsinki Summer University, som man kan
ansöka till långt in på sommaren. I Vasa finns
Vasa sommaruniversitet.
Sommarkurser berättigar till studiestöd –
men visste du att man också kan få stödet
om man läser till tenter?
- Man kan få studiestöd för att läsa till
tenter för kurser man gått under våren, förutsatt att man förbereder sig inför dem och
presterar före den 15 september, berättar
studiestödssekreterare Sara Schultz.
Enligt Schultz kollar studiestödsnämnden
inte upp när du har gått kursen, huvudsaken är dock att du fortfarande får i genomsnitt 4,8 studiepoäng per stödmånad. Du
kan därför få studiestöd då du pluggar för
Hankeiten 02/09
9
HANKEIT
Undersökning gjord av:
Isabell Mattsson
Rebecka Eriksson
Corinne Lauritzon
Läsarundersökning 2008
Under förra höstens FUM-kurs undersöktes hankeiters åsikter om den kårtidning som du
just nu läser. En motsvarande undersökning presenterades i Hankeiten 1/2006 och syftet var
att få en överblick i hur åsikterna har förändrats på två år. I 2008 års undersökning deltog 137
respondenter. Resultatet visar framför allt att hankeiter inte läser lika stor del av tidningen
som förr.
Undersökningens urval
2008
Hur mycket läser du i Hankeiten?
2006
Kön
Kvinna
Man
53,0 %
47,0
Kön
Kvinna
Man
51,0 %
49,0
Årskurs
1
2
3
4
N
7,3 %
22,6 %
24,1 %
24,8 %
21,2 %
Årskurs
1
2
3
4
N
14,1 %
13,4 %
19,7 %
28,9 %
23,9 %
2008
2006
Ingenting
26,3 %
2,8 %
Cirka en fjärdedel
38,0 %
35,7 %
Cirka hälften
24,8 %
23,8 %
Cirka tre fjärdedelar
8,0 %
30,8 %
Allt
2,9 %
7,0 %
Vad brukar du läsa i Hankeiten? Du kan välja flera
alternativ. Antal respondenter: 129.
Tidningens
innehåll
Ledare
10
Hankeiten 02/09
Reportage
36,4 %
52,9 %
39,5 %
66,4 %
Korta aktualiteter
45,0 %
Kolumner
23,3 %
Personintervjuer (hankeiter)
55,8 %
Personintervjuer (övriga)
38,0 %
Kårinformation
40,3 %
65,7 %
50,7 %
78,6 %
57,1 %
44,3 %
HANKEIT
Hurudan tycker du att Hankeitens linje ska vara? Antal respondenter: 124
1
2
3
4
5
Seriös
3,6 %
6,3 %
6,6 %
20,8 %
45,3 %
34,0 %
29,2 %
33,3 %
5,8 % Studentikos
5,6 %
Medelvärde 2008: 3,298
Medelvärde 2006: 3,111
Allvarlig
3,6 %
4,2 %
3,6 %
6,9 %
36,5 %
33,3 %
38,7 %
45,8 %
8,0 % Humoristisk
9,7 %
Medelvärde 2008: 3,484
Medelvärde 2006: 3,5
Ge vitsord för följande egenskaper. 1 = mycket dåligt, 5 = mycket bra (År 2006 var skalan 1 = det sämsta, 5 = det
bästa). Antal respondenter: 122.
1
2
3
6,8 %
39,7 %
5
Språk
0%
1,4 %
4,4 %
7,7 %
40,9 %
53,5 %
38,0 %
33,8 %
5,8 % Medelvärde 2008: 3,508
3,5 % Medelvärde 2006: 3,303
Layout
0,7 %
2,8 %
6,6 %
14,1 %
38,7 %
30,3 %
39,4 %
43,7 %
3,6 % Medelvärde 2008: 3,434
9,2 % Medelvärde 2006: 3,423
Papperskvalitet
0%
1,4 %
2,9 %
9,9 %
26,3 %
16,2 %
41,6 %
48,6 %
18,2 % Medelvärde 2008: 3,844
23,9 % Medelvärde 2006: 3,838
Vad vill du se mer av i Hankeiten? Du kan välja flera
alternativ. Antal respondenter: 126.
2,4 %
4
Vad är onödigt i Hankeiten? Du kan välja flera
alternativ. Antal respondenter: 126 (Observera
att hälften av dessa lämnat frågan tom, vilket
av tolkats som ett ställningstagande).
7,1 %
14,5 %
4,7 %
55,3 %
14,5 %
22,2 %
9,5 %
45,5 %
24,2 %
11,9 %
9,5 %
45,5 %
22,6 %
30,2 %
9,5 %
56,1 %
16,1 %
31,0 %
7,9 %
42,4 %
16,1 %
20,6 %
15,1 %
19,7 %
35,5 %
Hankeiten 02/09
11
HANKEIT
HANKEIT
SHS 100
Årsfestkommittén tackar ännu följande
samarbetspartners:
Fazer
Veikko Laine
Sats
HANS BANG STIFTELSEN R.S.
Stiftelsen grundades 1991 i enlighet med bestämmelserna i direktör
Olof Bangs testamente, för att befrämja vetenskaplig forskning i anlutning till de ekonomiska vetenskaperna och till Finlands utrikeshandel.
Stiftelsen utdelar årligen stipendier på basen av ansökningar, som skall vara inne
senast 30.9. Stiftelsen har även beslutit bevilja en gratifikation för en välskriven
avhandling. Oftast har gratifikationen beviljats någon som skrivit sin pro gradu
vid Hanken, eftersom högskolan ansetts ha legat stiftaren varmast om hjärtat.
Den gratifikation som utdelades vid Svenska handelshögskolans studentkårs
årsfest 2009 tillföll Wilhelm von Weymarn.
Närmare uppgifter: www//hansbangstiftelsen.fi
12
Hankeiten 02/09
HANKEIT
Bäst på att undervisa för andra året i rad
Årets föreläsare: Joachim Enkvist
Text & foto: Isabell Mattsson
JOACHIM ENKVIST
Född: 1970 i Pedersöre
Examen: jur. dr 2005, ekon. mag 1998
Jobb: Söker tjänsten som postdoktoral forskare på Hanken för inkommande läsår
Favoritkurs: I tiderna tyckte jag bäst om att dra rättsfallsövningarna i grundkursen men dem har jag inte längre. Jag säger
Köp- och marknadsrätt eftersom det är sådana områden som ligger mig närmast hjärtat, speciellt marknadsföringsjuridik.
Favoritsnapssång: Gäddan
Motto: Man ska vara envis, på ett bra sätt.
Hankeiten 02/09
13
HANKEIT
Jockes åsikter om…
Utbytesstudier som en del av de
integrerade kandidat- och magisterstudierna
Det är positivt, men å andra sidan har jag aldrig
tyckt om tvång. Men om detta är enda sättet
att få folk aktiva så är det väl okej. Jag är inte
så insatt i saken, men tycker att man måste få
undantagslov om man till exempel har familj.
Universitetslagsreformen
Nog är det ju bra att man får lite mer självständighet och möjligheter att få in mera pengar.
Om man tittar på hur rika yrkeshögskolorna
är så har vi säkert varit lite avundsjuka - att
de har fått vara aktiebolag och dra in pengar
medan vi haft det lite tufft.
Studiestödet
Jag vet inte riktigt hur det är nu. På min tid
måste man ha lån, man höll sig inte vid liv med
studiestödet. Nu har jag förstått att studiestöd
kan räcka till och det är ju bra.
Urkund-systemet
Jag hoppas att det fungerar. Jag känner till
grymma historier från universitetet där de har
fått fast doktorer som kopierat sina avhandlingar.
Aalto-universitetet
Jag ser otroliga synergieffekter där. De har
otroligt bra möjligheter om de lyckas slå ihop
design, teknik och ekonomi. Jag har svårt att
tro att de direkt får det att fungera då alla
säkert lever i sina egna banor en lång tid.
ShsWebs diskussionsforum
Det är bra, jag följer med det ganska aktivt.
I och för sig lever det ett ganska stillsamt liv
nuförtiden. Där finns en del störande moment
men ibland är de mest humoristiska och dem
behöver man inte ta på så stort allvar.
14
Hankeiten 02/09
Vad var din reaktion när du fick veta att
du blivit vald till Årets föreläsare för andra
året i rad? Hur känns det?
Naturligtvis känns det otroligt glädjande,
men samtidigt otroligt överraskande då jag
vet hur hög konkurrensen är. Jag har ju själv
varit studerande här och vet hur bra föreläsare det finns. Min första reaktion i telefon
var kanske ”Nå, nog borde ni ju ha hittat
någon annan”.
Varför tror du att det är just du som blivit
vald igen?
Det är mycket svårt att säga. Antagligen
beror det mycket på att jag är inblandad
i grundkursen. Det finns ju många föreläsare med ett förhållandevis litet antal studerande för att de bara drar fördjupade
kurser.
Skulle du säga att dina undervisningsmetoder är likadana som förra året då du
fick den här utmärkelsen?
Mm. Men jag har nog lärt mig med åren.
Man kan försöka ha samma metod, men
grupperna är olika. Vissa år får man hela
tiden till stånd diskussioner och vissa år inte
alls fastän man inte själv ändrar metoderna.
Det beror mycket på gruppen man har.
Har du någon speciell filosofi bakom dina
metoder?
Jag vet ju själv, då jag inte brinner för juridik
i den grad som man kanske borde göra, att
man lär sig av spännande exempel. Ibland
kan det gå till ytterligheten att folk bara
kommer ihåg exemplen och berättar dem
på fel ställen, vilket inte heller är meningen,
men att bara tala om paragrafer, utan konkreta exempel, är inte bra.
Hur kommer det sig att du blivit juris
doktor om du inte brinner för juridiken?
Egentligen var det nästan en vadslagning
under gymnasietiden. Min kompis sade att
han far till medi och jag sade ”nåmen, då far
jag till juri” och så sökte vi in. Och så blev
det så. Men redan i högstadiet till och med
början av trean i gymnasiet var min dröm
att bli forstmästare, och det är fortfarande
en dröm.
Hur kommer det sig att du inte bytte?
Man hade satsat så hårt på själva inträdesförhöret. I och för sig, den här platsen
som jag har på Hanken är en drömplats,
men om man tänker på vad en jurist gör
på den privata sidan, advokatbyråer och så,
har det aldrig intresserat mig. Jag jobbade
tre somrar som åklagare, vilket är en plats
jag igen kunde tänka mig, men annars är jag
inte så intresserad att byta.
Hur går en lyckad föreläsning till?
Att man får till stånd en diskussion. I juridiken finns inte en enda rätt lösning utan
många och man bör ha olika åsikter om
saker och ting. Därför tyckte jag i grundkursen kanske mer om rättsfallslösningarna
med 20-25 personer, då vågar folk komma
med egna synpunkter. I massföreläsningar
kommer det kanske små ströåsikter men
det blir ingen hård diskussion.
Vad är det värsta med att vara föreläsare?
Att korrigera tenter. Det är tidskrävande
och jobbigt. Jag tycker att man ska få bort
dem så snabbt som möjligt, så jag försöker
redan den första veckan få allt gjort. Nu
hade jag som tur var inget tenträttande i
den obligatoriska grundkursen, men när
man har 200 tenter framför sig förstår jag
att två veckor kan bli tajt.
Diskuteras föreläsningsteknik inom institutionen?
Nej, och det är lite synd. Men vi har nog
rätt att via Hanken gå på pedagogiska föreläsningar.
HANKEIT
Har du själv gått sådana föreläsningar?
Nej.
Du har helt enkelt talang för att föreläsa?
Nå, inte vet jag det. Men min mamma var
ett av sju syskon och sex av dem, samt min
bror, är lärare så kanske kommer det från
det hållet. Men nog minns jag hur hemskt
det var i högstadiet att hålla föredrag och
lärare var det sista jag tänkte bli.
Frågar andra föreläsare hur du gör?
Jag har faktiskt nu blivit inbjuden som extern
föreläsare till ett tillfälle som språklärarna
har, det är första gången. De var intresserade för de har ju många föreläsningar som
säkert avviker från vad vi andra har.
Skulle du säga att du själv har något att
utveckla i dina metoder?
Det finns alltid förbättringsförslag. Därför
är jag lite ledsen på det här nya utvärderingssystemet som ska ske elektroniskt för
man får kanske inte mer än två, tre utvärderingar per kurs.Tidigare skulle man skriva
på ett papper i samband med en tent och
då fick man hela tiden feedback och kunde
utveckla sig. Nu vet man inte vad folk
tycker om och vad de inte tycker om, vilket
är synd.
Vad ska man som studerande undvika
att göra då man kommer på dina föreläsningar? Vad tycker du inte om?
Jag är ganska liberal och tycker inte om
obligatorisk närvaro. I år har jag försökt
med den nya metoden att de som vill får
hålla en föreläsning och få bonuspoäng,
men jag tycker inte att man ska göra sådant,
eller andra typer av arbeten, obligatoriskt.
Det jag brukar bli lite ledsen på är när folk
frågar efter lösenord till kursmaterial två
dagar före tenten, då inser jag att de inte
kommer igenom.
Vill många hålla egna föreläsningar?
Det här var första året jag testade på det:
i Köp- och marknadsrätten var det ingen
som ville och i Immaterial- och konkurrensrätt var det en som ville. Men jag tror
att det ger studerande mycket mera för då
måste man verkligen sätta sig in i saken.
Vad tror du är orsaken till att så många
får låga poäng eller har svårt att komma
igenom grundkursen?
Det beror nog på att den är så hemskt
omfattande. Men det måste den å andra
sidan vara för det är den enda obligatoriska
juridik du måste ha och en ekonom ska
ju känna till bolagsrätt, skatterätt, köprätt,
arbetsrätt m.m. Det är så mycket fakta att
hålla reda på att det är nog därför folk får
så låga poäng.
Gällande studielivet då, jag har hört att du
inte var så aktiv under din tid?
Nog var jag aktiv, men inte i någon studentkår. Aktiv festdeltagare på Codex var jag
men inte på Hanken eftersom jag då var i
slutskedet av mina studier på universitetet.
Dessutom jobbade jag under de sista åren
på Hanken.
Vad tycker du annars om kåraktivitet?
Jag lyfter på hatten för dem som orkar med
båda sakerna, det är jobbigt också att sköta
om studier vid sidan av kåraktivitet.
När du nu blivit årets föreläsare har du ju
fått både halare och ryggmärke. Har du
sytt på dem?
De märken jag fått i samband med prisutdelningen som årets föreläsare har jag
limmat fast. Men av de halarmärken som i
tiderna delats ut på lärarkårmiddagarna har
jag bara kommit ihåg att spara ett enda.
I ditt tal på årsfesten nämnde du att du
under förra årets zillis i Kaisaniemi fick
hjälp av två hankeiter att göra halaren
mindre vit.Vill du avslöja vilka de var?
Jag avslöjar inga namn, men vi kan säga som
så att de är färdiga härifrån nu. 
Hankeiten 02/09
15
16
Hankeiten 02/09
HANKEIT
Text: Isabell Mattsson
Foto: Karoliina Bärlund
125 000 kronor rikare
tack vare engagemang och
tro på sig själv
Anders Walls stipendium delas årligen
ut till flera personer i Norden varav en
person är finländare från Hanken. Årets
stipendiat heter Stephanie Seege. Hon
är en ung entreprenör med många järn
i elden: förutom att hon driver sitt eget
smyckesföretag Onni så har hon nyligen
tillsammans med andra unga byggt bostäder.
- Jag visste inte så mycket om stipendiet
då jag lämnade in ansökan, det stod ganska
vagt om kriterierna och vad ansökan skulle
innehålla. Men två månader senare fick jag
veta att jag blivit utvald.
Stephanie tilldelades hela 125 000 svenska
kronor. Utdelning skedde i Kungliga musikaliska akademin i Stockholm den 10 mars,
på Anders Walls födelsedag. I ceremonin
deltog både press och närmare 500 representanter från näringslivet:
- Jag hade inte insett att det var en så stor
sak. Stipendiaterna hamnar på första sidan i
många svenska tidningar.
Kriterierna för att man ska få stipendiet
är att man är en aktiv ung människa som
engagerar sig inom något visst område.
- Man ska vara ung och entreprenör eller
ha en hobby eller verksamhet som man
tror på, har hållit på med en viss tid och
som man utvecklar.
Meningen är att man ska använda stipendiet till studier utomlands och/eller egen
utveckling inom det område man är aktiv i.
- Jag tror att jag åker till Mexico eller Centralamerika och USA nästa höst och stannar upp till sju månader. Jag talar relativt god
spanska så jag tror att jag först går en kurs
i spanska och sedan reser upp till USA och
går någon kurs i fotografi och webbdesign.
Jag har ännu inte planerat allt.
Säljer unika, handgjorda smycken
Stephanie driver företaget Onni, vars
affärsidé är unika, handgjorda smycken.
Före Hanken studerade hon kulturproducentskap i tre och ett halvt år vid yrkeshögskolan Sydväst och blev färdig år 2007.
- Jag har alltid tutat ut med att jag aldrig
skulle studera ekonomi, men efter de studierna insåg jag att jag för Onni behöver den
ekonomiska biten; marknadsföring, redovisning och statistik; så därför sökte jag in
till magisterstudier här.
Onni grundades redan år 2005 men
tanken om att göra egna smycken väcktes redan tidigare i och med att Stephanie
spenderade ett år i Spanien efter gymnasiet och hon kom i kontakt med pärlbutiker i Barcelona.
- När jag börjat studera i Finland åkte jag
tillbaka dit och köpte ett litet parti pärlor
som jag började leka med och plötsligt
hade jag gjort lite smycken och tänkte att
jag kunde utveckla det. Förstås var det inte
så lätt i början: jag kunde inte konsten, men
jag utvecklade mig själv helt enkelt genom
att göra en massa smycken.
Processen tog tid, först efter ett par år
hade Stephanie uppnått den kvalitet som
hon ville ha.
- Mina vänner brukar fråga mig ”hur gör du,
hur kan du?”. Men inte kan jag, jag bara gör.
Vare sig det handlar om att göra smycken,
bygga ihop hemsidor eller kontakta kunder
så är det bara att sätta sig ner och exempelvis skriva en text som man skickar iväg.
Antingen svarar de eller
så inte, och då får man
försöka på nytt med
andra vägar. Förr
eller senare går det
om man är tillräckligt målmedveten.
Ett halvt år efter
att
Stephanie
grundat sitt bolag
öppnade
hon
sina första internetsidor,
men
hon hade en del
problem:
- Det var
många
som skickade e-post och ville köpa de
smycken som fanns på nätet, men eftersom min affärsidé går ut på att alla smycken
är unika, så var de smycken som fanns på
sidorna redan sålda för länge sen.
Nuförtiden har hon en webbshop med
bilder av smycken som försvinner direkt
då någon köpt dem.
Men tar inte dina smycken slut?
- Nä, det har nog gått helt bra. Jag gör inte
hundratals smycken samtidigt, men bara
jag gör ett nu och då hinner jag nog med
mina kunder. Under hösten har jag varit
upptagen med byggprojektet och jag har
kanske inte hunnit mata in vilda mängder
smycken så shopen har lidit lite. Men nu
har jag börjat engagera mig mera och det
är roligt när den funkar som jag vill, tidigare
hade jag lite tekniska problem.
Har du många kunder?
- I början var det mest vänner och familj,
men i och med internetbutiken har jag
fått många nya kunder, också finskspråkiga
i olika delar av landet. När man annars
umgås med främst finlandssvenskar är det
lätt att man når bara den publiken. Sen har
jag också fått en hel del publicitet
tack vare stipendiet.
Pärlor från världens
alla hörn
Råmaterialet hämtar
Stephanie själv hem
från olika delar av
världen, exempelvis
New York, Nepal,
Istanbul, Kina, Indien
och Filippinerna.
- Det är den roligaste biten, att få
resa runt världen.
Några guider för var
man hittar pärlor
finns det inte:
Vanligen
finns det
Hankeiten 02/09
17
HANKEIT
områden med hantverk eller souvenirbutiker och sen får man bara använda någon
typ av intuition och gå in på de mörkaste
gatorna som ser sjabbigast ut, för där finns
det vackraste materialet. Jag tycker att det
är tråkigt att åka till någon ”fancy” pärlbutik
på Stureplan i Stockholm, det bästa hittar
man oftast riktigt undangömt.
Pärlorna i det armband Stephanie själv har
på sig kommer från New York:
- Lådorna var så smutsiga att jag knappt
ville gräva i dem, men sen hittade jag plötsligt en hel vägg med handmålade porslinspärlor. Det handlar om att söka och det är
jätteroligt. Hittar man en hittar man oftast
flera och utomlands brukar de lokala ofta
vara villiga att hjälpa.
Byggde sin egen bostad
Byggprojektet som Stephanie deltog var
ett första projekt av blivande arkitekten
Marcus Ahlman. Tre nya hus byggdes i ett
parkområde i Herrmanstad, vari det finns
ett närmare 100 år gammalt hus. De nya
husens stil matchar det gamla huset.
- Såklart har en byggfirma gjort det stora
arbetet och hämtat element och så vidare,
men vi har gjort allt lättare arbete som att
bygga terrasser, städa, måla och spackla.
Detta betydde många tidiga morgnar:
- Jag steg upp för att fara och tala med
byggjobbarna i ett par timmar innan jag for
till skolan klockan åtta.
Alla som hjälpte till att bygga bor nu själva
i husen.
- Det handlade om att vi skulle skapa vårt
eget drömboende. De här lägenheterna
har blivit relativt förmånliga för att vi har
gjort så mycket själva. Det var mycket
arbete, men resultatet är fint.
Mot nya idéer
Även om webbutiken nu fungerar som den
ska, är Stephanie ändå inte helt säker på att
Onni är det hon alltid vill hålla på med:
- Konkurrensen är tuff, det finns många
andra aktörer med mycket lägre priser som
spottar ut det senaste på bara några veckor.
Jag anser att min styrka är att smyckena är
personliga; min stil syns i varje smycke; de är
finska och unika. Varje smycke, varje pärla,
har en egen historia, men jag har inte riktigt
haft tid att förmedla den ännu.
Vad tycker du själv om att vara företagare
och vad får dig att våga satsa på din idé?
- Tanken på att jobba för någon annan känns
främmande, för jag är ganska bestämd och
skrämmande självständig ibland. Jag trivs bra
med att jobba själv och hålla i trådarna, det
ger en otrolig frihet. De negativa sidorna är
att man alltid är inne i processen, man sitter
hemma i vardagsrummet och jobbar, och
ibland känns det tråkigt att arbeta ensam.
Vad har du för framtidsplaner eller mål
för ditt företag?
- I alla fall vill jag få nätbutiken att fungera
och få volymerna att växa lite, för jag kan
producera mera nu när jag har tid. Jag tror
att jag kommer att gå mer mot nätbusiness
och nätmarknadsföring. Jag får se om det
handlar om Onni eller om jag hittar på
något helt nytt.
- Tack vare stipendiet får jag en möjlighet att
åka utomlands och det är det jag behöver
hjälp med just nu. Jag har en hel del tankar
och åsikter om vad jag kunde göra, men
inte kunnat bestämma mig för något ännu.
Utomlands tänker jag prova olika saker och
se vart de leder mig.
Stephanie säger att en av de största fördelarna med stipendiet är nätverket hon
kommit i kontakt med:
- Bara genom att vara stipendiat får man
kontakt med människor från hela Europa
och andra delar av världen. Det kommer
att vara värdefullt i framtiden.
I Finland finns det en grupp med tidigare
stipendiater som träffas åtminstone en
gång i året i samband med att en ny stipendiat valts ut.
- Vi kallar oss Finnalumner. Gruppen består
framför allt av hankeiter även om där finns
några Kauppis-alumner, eftersom stipendiet
i början också delades ut till studerande
därifrån.
Stephanie poängterar att man inte behöver
hålla på med någon otrolig affärsverksamhet och vara väldigt framgångsrik för att
man ska ha en chans att få stipendiet:
- Det handlar om att tro på sin egen grej,
det räcker med att man har en hobby.
Många av musikanterna i Sverige får stipendiet för att de spelat cello i hela sitt liv.
Det räcker med eget engagemang och en
positiv inställning.
Till slut vill Stephanie uppmana alla att söka
Anders Walls stipendium:
- Det är dumt att inte söka. Det är en fantastisk chans och för med sig ett helt nätverk. Jag är förvånad över att det inte talas
så mycket mer om det. 
FAKTA ANDERS WALLS STIFTELSER
VEM?
Anders Wall (f.d. Andersson) är en svensk finansman och entreprenör som kom från ganska enkla småbrukarförhållanden i Gnesta by
utanför Uppsala, men arbetade upp sig till att bli en välkänd investerare och ett tag t.o.m. styrelseordförande för Volvo.
VAD?
Stiftelsen grundades, i samband med Anders Walls 50-årsdag, av ett antal framstående personer inom svenskt närings- och kulturliv. Stiftelsen stödjer insatser gjorda av unga människor i en anda av entreprenörskap och kreativt tänkande, och delar årligen ut stipendier till
entreprenörer, jordbrukare och musiker.
Under de nära 30 år som stiftelserna verkat har stipendier över 30 Mkr sammanlagt delats ut till 245 stipendiater. Stiftelsernas egna kapital
uppgår idag till ett marknadsvärde på cirka 50 Mkr.
Källa: www.wallumni.com
18
Hankeiten 02/09
Hankeiten 02/09
19
STUDIELIV
Foto: Benedict Landtman & Isabell Mattsson
20
Hankeiten 02/09
STUDIELIV
Hankeiten 02/09
21
STUDIELIV
Text & foto: Hankens vinsällskap
Hankens vinsällskap goes picnic!
När de första fåglarna kvittrar till och hela naturen ruskar ur sig den sista frosten står vinsällskapet redan med packade picknick-korgar och drar ut i någon av Helsingfors vackra parker.
Korgarna är fyllda med många goda viner och en hel massa god mat, precis som det ska vara.
Picknick-säsongen har officiellt börjat, och här presenterar Hankens vinsällskap sin favorit
picknick-mat med vinförslag därtill.
Inköpslista
Mjöl
Salt
Socker
Vaniljsocker
Mjölk
Smör
Hushållschoklad
Kakaopulver
Champinjoner
Getost
Blåbär
Crutons
Sallad
Hallon
Halloumiost
Gräddfil
Rucola
Rågbröd
Strimlad kyckling
Avokado
Gurka
Minitomater
Vispgrädde
Tomater
Vindruvor
Ägg
Rostbiff
Ananas
Vitlök
Jordgubbar
Basilika
Kapris
Muffinsformar
Halloumi på rågbröd
Du behöver:
Rågbröd
Halloumi
Avokado
Tomat
Peppar
Rosta rågbrödet lätt före ni ger er iväg eller släng dem
på grillen. Halloumin får gärna grillas men kan också
stekas på hög värme i lite olivolja. Skär tomaten och
avokadon i skivor, ta bort tomatens kärnhus så hålls
brödet hårdare. Lägg tomaterna och avokadon på
brödet och överst den stekta halloumin, toppa med
grovmalen peppar.
Vin: Eftersom Halloumin är en saltig ost kan det vara
gott med ett medeltorrt fruktigt vittvin, men grillsmaken och rågbrödet gör att man också kan dricka ett
fylligt rödvin till rätten.
VIN
”Low-fly”Rödvin, Hewitson Miss Harry, 13,94€
“High-fly”Vittvin, Chateau Guiraud 2005, 32,10€
Sommarsallad
Du behöver:
Sallad (kruka)
Rucola
Tomater
Gurka
Rödlök
Vitlök
Olivolja
22
Vinäger
Jordgubbar
Avokado
Höna, strimlat
Champinjoner
Getost
Basilika
Hankeiten 02/09
Ta en stor salladsskål, pressa en vitlöksklyfta och lägg den i bottnen på salladsskålen. Häll olivolja
ovanpå, ca en matsked. Hacka alla salladsingredienser så att allting är ungefär i lika stora bitar. Stek
hönan i smör, salta och peppra och sätt gärna någon provensalkrydda på hönan. Låt hönan kallna
(annars smälter getosten), blanda alltihop och servera med olja och vinäger.
VIN
“Low-fly” Cono Sur Reserva Chardonnay 2007, 8,99€
“High-fly”Fransola 2006, Miguel Torres, 20,90€
STUDIELIV
Blanda torringredienserna i en
skål, vispa upp socker och ägg
poröst, blanda i torringredienserna i smeten, tillsätt mjölk och
smör. Sist men absolut inte minst,
choklad! Grädda muffinsen i 180
grader, 20-35 minuter beroende
på storlek, efter 10 minuter kan
du lägga på chokladbitar.
Gör glasyren medan muffinsen
svalnar, värm upp grädde i en
kastrull, lägg i choklad efter smak
(du kan använda den resterande
halvan av plattan), bred ut glasyren på de svalnade muffinsen.
Kaloribomb nummer ett!
(Amerikanska chokomuffins)
Du behöver:
¾ kopp mjölk
2 ägg
1 kopp socker
7 matskedar kakao
2 teskedar bakpulver
1 nypa vanillinsocker (enl.
smak)
½ platta hushållschoklad
150g smör
Muffinsform eller pappersformar
Glasyr
Grädde
Choklad
VIN
”Low-fly” Fresita, 8,99€
”High-fly” Brahcetto D’Aqui, 17,62€
(Finns bara i Arkadiagatans Alko)
Rostbiff och Potatissallad
4 portioner
Du behöver:
6 potatisar
1 gräddfil
1 liten burk kapris
1/3 eller ½ rödlök
Salt och Peppar
Koka potatisen, skär den grovt med kniv i en skål. Häll i gräddfilen
i skålen och blanda. Skiva löken och sätt den och kaprisen i skålen,
blanda. Potatissalladen kan serveras både som varm och kall. Vinsällskapet valde att köpa rostbiffen från butiken, den är relativt billig
i butiken och oftast mycket god!
Vin: Rostbiff kan avnjutas med både rött och vitt vin, till sommaren
kan ett gott vittvin vara bra.
VIN
”Low-fly”Viña Albali Gran Reserva 2001, 9,97€
”High-fly”Petit Chablis Laroche, 14,99€
Crépes med bär & rområdda
tända på rommen och flambera bären men ni kan också låta alkoholen
koka bort.
Du behöver:
Crépes med bär & rområdda
2 ½ dl vetemjöl.
½ tsk salt.
6 dl mjölk.
3 ägg.
2-3 msk margarin eller smör.
Bär&rområdda
Blanda mjöl, salt och hälften av mjölken och vispa till en jämn smet, häll
resten av mjölken i och vispa till sist i äggen och en nypa vaniljsocker.
Grädda pannkakorna i en vanlig stekpanna.
Stek upp allt margarin i stekpannan och det som flyter runt i pannan
blandar du ner i plättsmeten. Till varje plätt kan man räkna med ca 1 dl
smet, ½ dl till en mindre plätt. Då du gräddar plätten, lägg i ca 1 msk smör
i pannan per plätt. Håll koll på pannkakorna när de gräddas, det är lätt
att man bränner dem.
Vin: Till plättar med syrliga bär passar ett sött efterrrättsvin, Tokaji passar
mycket bra, liksom Yarden Heights som har nyans av Lichi och blommor.
250 g blåbär
250 g hallon
250 g jordgubbar
50g smör
½-1 dl socker
En skvätt mörk rom
Melban kan göras med vad som helst för bär, vi valde bären ovan,
man kan också använda ananas, kiwi och mango. Om ni använder
djupfrysta bär, häll ut saften. Sätt smöret i en kastrull, värm upp
smöret och häll i sockret, blanda och låt sockret smälta ordentligt.
Häll sedan i bären och blanda om. Låt koka upp, häll bort vätska
alltid nu och då. Häll en skvätt rom i kastrullen. Om ni vill kan ni
VIN
”Low-fly” Tokaji Aszú 4 Puttonyos, 16,30€
“High-fly” Château Dereszla Tokaji Aszú 5 Puttonyos, 22,00€
Yarden Heights Wine, 20,00€ (Beställningsvin på Alko)
Hankeiten 02/09
23
24
Hankeiten 02/09
STUDIELIV
Text & foto: Stefanie Brandt
Människans bästa vän,
men också under
studietiden?
Vad innebär det att ha hund och på vilket
sätt påverkar det en studerandes liv?
Stefanie Brandt besvarar de frågor hon
fått under sin studietid med hund.
Det regnar, igen, och jag går hem och är
ursur för att föreläsningen inhiberades och
jag är inte helt nöjd med hur min vecka
börjat. Bad-hair-day och känner mig på
dåligt humör. Jag vrider om nyckeln i låset
och hör genast en duns när min lilla hårboll
till hund hoppar ner från soffan och raskt
tassar till dörren medan svansen far som
en elvisp. När jag öppnar dörren står hon
redan där med sin svarta lilla nos och stora
bruna ögon och är så glad att hon inte vet
hur hon skall stå eller vara. Ett litet leende
smyger sig över mina läppar. Jag sätter mig
i soffan och hon hoppar genast upp i min
famn, det är vår grej, då vet hon att jag
är hemma och inte är på väg någonstans
mera den dagen.
Att ha en hund handlar om en kompromiss,
men en kompromiss som du kommer vara
glad för att du gjorde. Du kommer att vara
tvungen att införa en viss rutin i livet, en del
ryser av tanken men kanske det inte är en
så dum idé med lite rutin? Du kommer att
ge upp en viss frihet, men vad får du istället?
En vän som aldrig är ledsen att se dig, som
älskar dig oberoende hur du är när du har
krabbis och som är världens bästa att gosa
med på soffan. Det slår vilken pojkvän/flickvän som helst!
De vanligaste orsakerna till att studerande
är osäkra är bl.a. brist på tid, oregelbunden
livsstil, sena nätter och rädsla att ta ansvar
över en levande varelse. Alla kompisar och
min familj tyckte att jag var fullständigt galen
när jag ville skaffa hund. Jag sprang från en
sak till en annan till en tredje, åt och sov
oregelbundet och sällan, reste ca 10 gånger
om året och däremellan jobbade jag 8 timmars dagar. Men man har tid om man vill
ha tid. Hur mycket tid går det åt för dig att
titta på tv, surfa på facebook eller slösa tid
på annat? Jag hinner med allt det även när
jag har hund.
En hund behöver din tid, din kärlek och
omvårdnad alla dagar. Det är alltså frågan
om att planera sin tid rätt. En hund klarar
sig ensam till och med 8 timmar då den
skolas rätt. Många arbetande par har hund
och då är hunden ensam upp till 9-10
timmar. Om man sedan med gott samvete
kan lämna hunden ensam så länge är en
annan sak. Så du kan alltså klara av en skoldag utan problem, men efter det måste du
hem och ut med hunden i regn och rusk,
i ur och skur. En del saker kommer du att
vara tvungen att kompromissa bort, som
den apropå-kaffestund din kompis föreslagit efter skolan eller en hobby på kvällen. En
frisk hund sover upp till 14 timmar i dygnet,
och en hund som stressfti kan vara ensam
hemma sover för det mesta. Om du har
ett jobb lönar det sig att tänka om, eftersom det är lite orimligt att be hunden vara
ensam hela dagarna om du bara kommer
hem för att gå ut på en snabb promenad
och sedan rusar iväg igen. Jag försöker att
ha min hund så lite ensam som möjligt, bara
för att mitt samvete inte klarar av något
annat, men jag vet att den klarar sig ensam
hemma 8 timmar några gånger i veckan.
Vovven kommer också att kräva en del av
din budget. En rashundvalp kostar upp till
1000€ medan du kommer billigare undan
med en blandras, eller om du känner någon
med en valpkull. Efter att du skaffat din
urgulliga lilla valp kommer den också att
behöva mat, leksaker, en borste och försäkring osv. Oväntade läkarbesök kan lätt
gå över en månadsbudget. Om hunden
dessutom behöver trimmas och du inte
lär dig själv att trimma kommer det också
att kosta. Jag betalade nyss ett veterinärbesök på 170€ då min hund spydde ner min
matta några nätter i rad, den kunde ju inte
berätta vad den hade för fel.
En viktig sak att fundera på är vilken hund
som passar din livsstil. Hur stor hund kan du
ha i din bostad, hur mycket reser du med
buss eller spårvagn? Hur mycket väger du
själv, orkar du hålla i din mastodont-hund
när den får syn på en cityhare? Om du
drömmer om en hund med mycket päls
kan du vara beredd på att städa mycket
oftare än ”städa städa varje fredag”, men
Hankeiten 02/09
25
STUDIELIV
en del korthåriga hundar lossar vassa korta
strån som går in i soffan, dynor, kläder etc.
En hund med hårande lång päls kräver
också mera skötsel, och du måste fråga
dig själv om du är färdig att borsta, tvätta,
trimma och klippa. Om du har en hund kan
det dessutom vara svårt att hitta en studiebostad eller hyresbostad överlag som
låter dig ha husdjur, så det kan hända att du
är tvungen att söka en annan bostad eller
skippa idén att skaffa hund. Jag valde en
liten ras, en dvärgschnauzer, eftersom den
är lätt att ha med i buss och spårvagn, ryms
i famnen när det behövs. Pälsen måste
borstas när den är längre och trimmas 3
gånger i året vilket jag låter en professionell
göra, annars skulle min hund nog inte vara
lika söt mera och kanske sakna ett öra. En
liten hund blir alltid smutsigare i regnväder,
och eftersom min hund är vit så tar hon sig
en dusch ganska ofta under de jobbigaste
lervällingsmånaderna.
Beroende på ras kommer hunden att kräva
mer eller mindre motion och aktivering.
Motion och aktivering är inte samma sak.
Motion är då du rör på dig med hunden för
att den och du skall få röra på sig, medan
aktivering handlar om att göra något tillsammans med din hund som tvingar den
att tänka, t.ex. agility eller trickskolning. En
del hundar kräver allt som allt 1h promenad per dag, medan andra kan kräva längre
och tyngre motion. En del raser passar
som sällskapshundar och behöver inte så
mycket aktivering. En frustrerad och uttråkad hund blir ofta problemhundar, som kan
förstöra saker när den är ensam hemma,
bli aggressiv mot andra hundar och skälla
och gnälla när du inte ger den uppmärksamhet. Men kanske du kan lämna ditt projekt för en stund, ta en andningspaus? Det
är mycket uppfriskande att ta en halvtimmes promenad före och efter en lång dag
i skolan. Man hålls pigg och glad och undviker soffpotatisfenomenet man kan uppleva
efter att ha varit inne i skolan hela dagen.
Jag går ut med min hund ofta ganska oregelbundet, eftersom min läsordning är det,
men mellan 7-9, 14-16 och 19-21 ungefär,
och min hund är absolut okej med det.
Ett annat problem är de långa festerna.
Om du trivs med att festa ända tills Casa
stänger kan det vara ett problem att ha en
hund. Om festen dessutom är en följd av
en sits kan det hända att hunden blir ensam
väldigt länge. Då finns det tre olika alternativ; gå före sitsen så sent som möjligt och
sedan på nytt, dock i vingligare tillstånd när
du kommer hem, åk hem efter sitsen och
gå ut med hunden eller det sista; gå bara
26
Hankeiten 02/09
på sitsen eller bara på efterfesten. Det
är upp till dig. Ingen har sagt att en hund
skall få exakt 3 promenader, du kan också
ta en kort och sedan en längre promenad.
Jag brukar gå ut med min hund strax före
sitsen och sedan när jag kommer hem. Då
får jag sova lite längre på morgonen samtidigt som hunden får sin kvällspromenad.
Jag har dessutom märkt att efter en lång
kväll på Casa kan en hundpromenad hjälpa
bort det värsta ruset, och en promenad
dagen efter är en riktig bot på ”morkkisen”.
Om jag på förhand vet att det blir en lång
dag och natt så brukar jag försöka ordna
med hundvakt. På veckoslut kan detta dock
vara hopplöst bland kompisar i din egen
ålder, men försök då med släktingar eller
en barnfamilj med snälla barn (tänk att de
också kan vara nyttiga!).
benet. Du kan inte heller fara på en resa
alldeles plötsligt, men det borde en studerande vara van med under perioderna. För
det här har jag skapat ett effektivt nätverk
av människor som jag litar på som kan
ta hand om min hund med några dagars
varsel. Jag har turen att ha föräldrar med
hund som bor nära så vi kan turas om att
ta hand om varandras hundar. Jag har också
studiekamrater som inte vågar ha en egen
hund för samma orsaker jag nämnde tidigare och gärna därför ”lånar” min hund. På
kort varsel finns det en organisation som
heter 4-H som ordnar barn/hundvaktsjobb
åt ungdomar. De har gått en utbildning i
hundskötsel och kan också stanna över
natten. Men kom ihåg, det är din hund, på
ditt ansvar, och det ansvaret kan du inte
överlåta till någon annan.
När du har en hund binder du dig till vissa
saker. Du måste stiga upp tidigare på morgonen, ju längre promenad på morgonen
desto lugnare är din hund när du åker iväg.
En hund skall inte lämnas ensam genast
när den varit ute eftersom den måste
få varva ner före du lämnar den ensam,
annars kan det hända att soffans inre inte
är inne i soffan längre när du kommer hem.
Du skall också gå ut med hunden när du
kommer hem och en gång före läggdags,
också när du har flunssa eller har brutit
Jag har inte en gång ångrat att jag skaffat
hund. Jag blev med ens en mer planerad och
rutinerad människa, jag har lärt mig mycket
om mig själv och jag har varit med på min
hunds resa att bli en vuxen hund. Det finns
ingen bättre känsla än när alla hundar i
hundparken leker och när du ropar lyder
din hund genast medan de andra ägarna
förgäves springer efter sina. Så medan alla
med frustrerade rop försöker locka sina
hundar, så går jag och min Sassy tillsammans, så som alltid, hem i regnet. 
Hankeiten 02/09
27
KARRIÄR
Text: Isabell Mattsson
Foto: Max Edin
KAFFA
roastery
Skulle du våga starta ett företag inom en bransch där
det finns två dominerande aktörer i Finland, där kunder
anser din produkt vara för dyr, där du måste plugga ett
år för att lära dig om produkten samt investera stora
pengar? Det finns två hankeiter som trotsat alla hinder
och startat ett kafferosteri för specialkaffe.
Benjamin Andberg och Svante Hampf
tänkte starta ett café tillsammans. Men, när
de inte kunde få tag på tillräckligt bra kaffe i
Finland bestämde de sig för att börja rosta
själva – vilket inte var så lätt som de hade
trott:
- I ett och ett halvt år studerade vi kaffe. Vi
reste runt lite, men sen när lånet började ta
slut var vi tvungna att börja sälja vårt kaffe
också, berättar Benjamin.
Detta var för tre år sedan. Idag har Kaffaroastery, som företaget heter, ett tiotal
olika kaffesorter och antalet kunder ökar
hela tiden.
Kaffaroastery är ett kafferosteri som alltså
är inriktat på Speciality Grade-kaffe. Kaffebönorna köps in i relativt små mängder och
består av den bästa delen av olika skördar
från olika gårdar och kaffeodlingsområden.
Svante jämför kaffet med vin, kvaliteten
beror på bl.a. skörd, jordmån, bönans art
och underart, färskhet och transport.
- Rostarens uppgift är att hitta de bästa
bönorna och rosta dem på rätt sätt.
Smaken beror helt på rostningen, även om
bönan är perfekt behöver smaken inte bli
det, förklarar han.
Svante Hampf
Styrelseordförande för
Kaffaroastery
Åder: 26
Familj: Fru och dotter
Utbildning: Studerar på
Hanken
Kårmeriter: Näringslivsansvarig i 2004 års styrelse
28
Hankeiten 02/09
Inköpspriset för Kaffaroastery’s bönor
ligger på mellan fem och tio euro per kilo
för de flesta bönorna. De dyraste kan dock
gå upp till hela 70 euro per kilo!
Är era kaffesorter då mer ekologiska än
vanligt kaffe?
- Vi tittar på den etiska och ekologiska sidan
av produktionen. Vissa av våra leverantörer
är ekologiska, men då de är små kan certifiering vara för dyr, säger Benjamin.
Kaffe är världens
största råvara efter
olja.
- Våra kaffesorter är inte heller Fairtrade,
eftersom det går ut på att priset är fast
och högre än för det vanliga bulk-kaffet. Vi
satsar på långa förhållanden och bönderna
vet att vi betalar ett högre pris för högre
kvalitet, förklarar Svante.
- Vi ställer nog högre krav, till exempel att
KARRIÄR
Så får du ut det mesta av ditt kaffe

Kaffe
är färskvara. Kolla datumet för själva rostningen om ett sådant finns, kaffet är
som bäst inom tre månader efter rostningen.
- Den riktigt intressanta, blommiga smaken försvinner fort då kaffet blir äldre. För
att få ett gott kaffe lönar det sig att köpa små förpackningar och köpa från ställen
varifrån många andra köper kaffe, då vet man att kaffet oftast inte stått på hyllan
länge, förklarar Svante.

Använd
en ren kaffebryggare.
- Det bildas avlagringar av fett i filtret och kannan. Dessa kan man få bort med särskilda rengöringsmedel för kaffebryggare eller med vanlig matsoda. Nu och då måste
man även rengöra själva vattenuppvärmningsdelen, vilket man kan göra med ättika,
säger Benjamin.
odlingen ska göras med mindre mängd
vatten och gödsel, tillägger Benjamin.
Nischat företag
När Benjamin och Svante startade upp
företaget började de kallt med att beställa
alla böcker och branschtidningar de kunde
få tag på. De gick på mässor, workshops
och till och med en skola i London:
- Vi ifrågasatte allt för att hitta något eget,
berättar Svante.
Enligt Benjamin och Svante finns det ett
fåtal andra små rosterier i Finland, men alla
har lite olika inriktningar och verkar ganska
lokalt. Kaffaroasterys nisch är att satsa på
kvalitet och spårbarhet i sina bönor.
Var säljer ni ert kaffe?
- På några kaféer, restauranger och i specialbutiker och saluhallar. En del kontor har
kontrakt på kaffemaskin med vårt kaffe,
säger Benjamin.
- Vi säljer inte genom parti utan till kunder
som förstår att köpa små mängder. Vi säljer
gärna samma dag som vi rostar eftersom
det kan hända att kaffet står någon vecka
innan det dricks, tillägger Svante.
Benjamin medger att specialkaffe inte är
den lättaste produkten att sälja, då det är
svårt att övertyga kunderna om att dyrt
kaffe är bättre:
- Vin kan folk betala mellan 6 och 200 euro
för utan att lyfta på ögonbrynet men när
det kommer till kaffe så är de vana med att
ett paket kostar 5 euro. Våra kaffen kostar
mellan 25 och 40 euro per kilo. Det som
man kanske inte tänker på är att det bara
går åt tio gram per kaffekopp, motsvararnde ungefär 30 cent, vilket är billigare än
apelsinjuice.
- Det har med den finska mentaliteten
att göra, man dricker det man får, tillägger
Svante.
Även om det för tillfället är sämre tider,
har Benjamin och Svante ännu inte märkt
av det så hemskt mycket. Företaget växer
med närmare 20 % per månad, men man
bör då komma ihåg att de har startat från
noll. Någon enstaka kund har dock mitt i
allt avbrutit avtalsförhandlingar. Benjamin
tror dock att företaget har goda framtidsmöjligheter:
- Kaffe är världens näst största råvara och
Finnarna konsumerar mest kaffe i världen.
Marknaden har få aktörer och produkten
Vid rostning tappar
kaffe 20 % i vikt.
har smakat likadant i 80 år. Vi kan erbjuda
något nytt.
Antalet små rosterier är ännu litet i Finland
jämfört med många andra länder i Västvärlden, men Benjamin och Svante hoppas
att antalet och konkurrensen skulle öka:
- Desto fler små rosterier det kommer,
desto fler konsumenter upptäcker att det
finns specialrostat kaffe, förklarar Svante.
- De stora aktörerna är väldigt slutna och
hemliga, men vi är helt öppna med vad vi
gör. Vi har till och med haft de stora aktörerna här för att vi vill få upp kvaliteten i
deras kaffen, vilket gynnar oss, fortsätter
Benjamin.
Kaffenördar
Svante och Benjamin spenderar ett par
dagar i veckan på rosteriet och de medger
att de har blivit kaffenördar.
- Vi fick in ett kaffe som smakade jordgubbe
som vi blev entusiastiska över. Men, en del
av våra vänner tyckte att det inte längre var
kaffe, berättar Svante.
Nu och då ordnar duon kaffeprovningar,
eller ”cuppings”, i fabrikslokalen i Korso.
Cupping går i princip till på samma sätt som
vintasting, man poängsätter olika egenskaper hos drycken. Duon berättar även om
en ”Barista-jam” som de ordnat (Barista är
en bartender som är specialiserad på kaffedrinkar red. anm.):
Benjamin Andberg
VD för Kaffaroastery
Ålder: 27
Familj: Fru och dotter
Utbildning: Studerar på
Hanken
Kårmeriter: Delegationen, näringslivsutskott och
vice ordförande i SSHV:s
styrelse, kårordförande
2004, medlem i DISCOprojektet, Caféchef
Hankeiten 02/09
29
KARRIÄR
- Vi samlade ungefär 25 kaffeälskare här och
kokade kaffe i tio timmar. Alla hade med sig
sina espressomaskiner och sen testade vi
dem med olika kaffesorter.
Dricker ni själva mycket kaffe?
- Alldeles för mycket. När vi köper in nya
sorter ska de rostas igenom på olika sätt –
det blir en stor mängd kaffe. Man får också
en jobbskada, nämligen att man börjar
analysera allt kaffe man dricker, säger Benjamin.
- Jag har börjat drick te hemma, berättar
Svante.
Blir ni inte hyperaktiva av allt kaffe?
- Av cupping blir jag snarare trött av att
analysera och hitta allt som finns i kaffet,
menar Svante.
”Learning by burning”
Att vara egenföretagare innebär stor frihet
men även hårt arbete som kanske inte är
lönsamt i början:
- Det är tufft i början. Jag är både VD, kafferostare, förpackare och städare. Vi städar
mycket, kaffe är dammigt och rostade
bönor som krossas på golvet hamnar över-
Svante och Benjamins tips till dig som vill starta ett företag
 Gör inte allting själv. Ibland blir det billigare att köpa in tjänster än att själv göra kostsamma misstag.
 Gör något du tycker är roligt och trivs med.
 Tro på det du gör, annars kan du inte sälja det. Om du väl börjar, kör då för fullt!
 Tro på det du gör – med lyssna också på andra. Det kan vara svårt att bli tagen på allvar
då man inte har så mycket erfarenhet. Ge inte upp, men kom ihåg att diskutera med andra
och hitta svaga och starka sidor.
 Var öppen och dela med dig av det du gör, så träffar du andra som också är öppna med
det de gör.
 Var beredd på att företagande tar mycket tid.
30
Hankeiten 02/09
Kaffe kan delas in i tre
kategorier enligt kvalitet:
Bulk eller Common grade,
Premium Grade och Speciality Grade.
allt. Vi har dessutom bränt en hel del kaffe,
”learning by burning” så att säga. Man lär
sig av sina misstag, men man blir inte rik på
dem, förklarar Benjamin.
Företaget Kaffaroastery behöver ännu växa
för att Benjamin och Svante ska kunna
börja lyfta ”vettiga” löner, men de vill också
ännu göra en del investeringar, exempelvis
i laboratorieutrustning. Fortsätta tänker de
dock göra:
- Man får inspiration då folk ringer och
tackar oss för att vi har startat vårt rosteri.
Vad händer sen då?
- Ännu har vi inte gett upp våra planer på
att starta ett café, men vi får se…
Med dessa ord om framtida möjligheter
lämnar jag Benjamin, Svante och kafferosteriet. 
Nyttiga tjänster SEFE erbjuder inför
sommarjobbet
SEFE
KARRIÄR
Ifall du är en av de lyckligt lottade som lyckats skaffa sig ett sommarjobb kan det löna sig att kolla vilka tjänster SEFE kan erbjuda
just dig. En av de mest grundläggande och eviga frågorna inför förhandlande om sommarjobb är den kring hur mycket lön du kan
begära. Ifall du kräver för mycket lön kan det vara att du inte får
arbetsplatsen, men det skulle även vara dumt att begära en alltför
låg lön.
Efter att du förhandlat om lönen med din arbetsgivare är följande
steg att underteckna ett arbetsavtal. Skulle det inte vara förnuftigt
att låta en jurist läsa igenom just ditt arbetsavtal före du skriver
under det för att kontrollera att det inte är lagstridigt?
Som tur är erbjuder SEFE information om hur mycket lön du kan
begära för din arbetsinsats samt kostnadsfri juridisk rådgivning. Allt
detta eftersom du är studerandemedlem i SEFE. I denna artikel
kommer jag att presentera SEFE:s lönerekommendationer för år
2009 samt berätta om de juridiska tjänster som SEFE erbjuder sina
medlemmar.
Lönerekommendationer för år 2009
Lön för nyutexaminerade 2 870 – 3 300 euro per månad. Denna
summa gäller ordinarie icke-förmansuppgifter i den privata sektorn,
som motsvarar utbildningen när arbetspraktiken under studietiden
inte varit långvarig. Variationsbredden beskriver inflytandet av hur
krävande arbetet är och skillnader i de regionala arbetsmarknaderna.
Lön för sommarjobb
Rekommendationer för sommarjobbslöner för ekonomiestuderanden, om inte övriga tabellöner följs i tjänsten:
Studiepoäng
Årskurs
Huvudstadsregionen
Övriga
Finland
-120
I-II
1840 €
1670 €
120-170
II-III
1900 €
1750 €
170-220
III-IV
1980 €
1820 €
220-
IV-
2100 €
1900 €
Rekommendationerna baserar sig på resultaten från löneundersökningar gjorda 2008 och en uppskattning av den allmänna löneutvecklingen.
Juridisk rådgivning
SEFE:s jurister erbjuder gratis rådgivning i frågor gällande arbets-
Robert Sällström
SEFE:s kontaktperson, Hanken
Finlands Ekonomförbund, SEFE
robert.sallstrom@sefe.fi
050-440 9668
förhållanden för studerandemedlemmar i SEFE. SEFE:s jurister ger
dig även råd bland annat gällande dina rättigheter och skyldigheter
som arbetssökande, arbetstagare eller företagare. Du får rådgivning
gällande arbetsavtal samt arbetstider, semester och ledigheter.
Ifall du vill att SEFE:s jurister går igenom ditt arbetsavtal före du
undertecknar det eller har andra juridiska frågor angående ditt
sommarjobb lönar det sig att kontakta SEFE:s jurist Emilia Reinikainen. Ta alltid i första hand kontakt med Reinikainen per telefon
på numret 0201-299 218, du kan även skicka e-post till adressen
emilia.reinikainen@sefe.fi.
Gå in på www.kylterit.net samt www.sefe.fi för mer information
om SEFE och SEFE:s tjänster och förmåner.
Med vänliga hälsningar
Robert Sällström
SEFE:s kontaktperson, Hanken
Hankeiten 02/09
31
Redaktionen
önskar dig en
trevlig sommar!
32
Hankeiten 02/09