DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-DAGEN
DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-DAGEN 30 November 2012 Inledning I detta dokument har vi samlat anteckningar som deltagarna själva har skrivit ner i ett Google-dokument under diskussionerna. Vi har inte ändrat något i texten, endast lagt till bilder och deltagarna arbetsplatser. Dagen började med att deltagarna fick skriva ner frågor som de ville diskutera. Vår huvudfråga var ”Vilka processer vill vi jobba med och hur?” i KUB-projektet. Dagen var uppdelad i tre 1-timmarspass då deltagarna fick diskutera dessa frågor. Efter dagen fick deltagarna prioritera vilka frågor de ansåg vara viktigast. De fick 6 redovisningsröster (röda pluppar) var som de fritt fick fördela på en eller flera frågor. Två frågor fick inga röster pga att lappen fattades. Det är fråga 7 på pass 2 - ”Hur utvärderar vi allt vi gör” samt fråga 5 på pass 3 ”Bibliotekets ”historia”. Vilken bild vill vi förmedla?”. Urban Norlander, Region Värmland, ledde dagen. PASS 1 23 Fråga 1: Sociala medier Närvarande i diskussionen: EwaLena Eriksson, Skattkärrs bibliotek Maritha Bjureld, Molkoms bibliotek Michael Fens, Vålbergs bibliotek Monica Östervee, Väse bibliotek Inger Möckelind, Karlstads stadsbibliotek Birgitta Rosén, Karlstads stadsbibliotek Annelie Nilsson, Eda Agnetha Oskarsson, Karlstads stadsbibliotek Lena Fröding, Filipstad Ingela Blomberg, Hagfors Maria Åmberg, Arvika Maria Andersson, Torsby Anna-Lena Olsson, Torsby Towa Zetterlund, Hammarö Viktiga saker som framkom i diskussionen: Känner sig som fel generation när det gäller kunskap kring de sociala medierna. Mer kunskap behövs bland personal. Hur hanterar vi Facebook eller andra sociala medier på biblioteket. Sociala mediers genomslagskraft. Vad är Twitter, blogg och ...skillnaden. Hur kan vi utnyttja det i marknadsföringssyfte. Viktigt hur vi presenterar böcker, aktiviteter osv. På Facebook kan man ha en funktion som redigerar olämpligheten. Det krävs mycket ny kunskap kring ITanvändning för att hänga med. Daisyreader, e-böcker, annan nedladdning, Tpb, läsplattor, surfplattor osv Vi tittade på Karlstads kommuns Facebooksida. Några få ansvariga för sidan. Verktygen och någon intresserad måste finnas. Nästa steg (idéer?): Tillgång till verktyg som ”paddor” och en fungerande Facebooksida som är godkänd av politikerna. Viktigt att vårda sin sida. Någon måste vara riktigt intresserad av att förnya den och ska inte känna det som en ” ännu en ny uppgift”. PERSONAL MÅSTE KOMPETENSUTBILDAS INOM ALL NY TEKNIK. Lära av varandra mellan kommunerna. Har Hagfors eller Karlstad plattor så kan man komma till det biblioteket som inte har och fortbilda. Viktigt att dela med sig kunskap mellan kommuner. 3 19 Fråga 2: Digital delaktighet / Den digitala klyftan Närvarande i diskussionen: Sara Urger, Filipstad Maria Bergroth, Arvika Ewa Persson Sunne Lena Persson, Årjäng Birgitta Albinsson, Årjäng Ewa Persson Torsby Katarina Bergholm-Nilsson, Kristinehamn Gittan Classen, Sjukhusbiblioteket Viktiga saker som framkom i diskussionen: Vissa bibliotek, te.x Arvika, är med i Digidel. Vissa har också IT-hörna, där man kan få hjälp med flera olika saker. Vi vill ha tid att hjälpa låntagarna. Många upplever att det finns ett stort behov hos låntagarna att få hjälp med datorer och IT. Många låntagare kan inte alls använda datorer. Hur grundläggande datorkunskap ska biblioteket lära ut? Man kan se det som en klass/åldersfråga, många har inte råd med en egen dator och elektronikkedjorna hjälper knappast till med själva hanteringen av datorerna. Vart går gränsen för vårt ansvar? Får vi hjälpa till med att köpa biljetter, skriva in kontouppgifter etc? Vi måste behålla någon slags ”analog service”, inte köra ifrån dem som inte kan med tekniken, trots att vi utvecklar fler digitala tjänster som reservationer och utlåningsautomater. De digitala lösningarna kan också hjälpa till att frigöra tid för att möta låntagarna, kontakten kan bli bättre mellan bibliotekspersonalen och låntagarna. Många ungdomar får datorer redan i skolan, barn har surfplattor på förskolan. Vad betyder det för den digitala delaktigheten? Det kan ofta behövas utbildning för personalen, det händer nya saker hela tiden. Många låntagare verkar bli hänvisade till oss för att få hjälp med blanketter, samhällsinformation etc. Hur hjälper vi dem? När andra serviceinrättningar som postkontor, försäkringskassan eller bank försvinner blir biblioteken allt viktigare. Hur möta det? Nästa steg (idéer?): Personalen lär av varandra, upprätthålla kompetensen. Biblioteken lär av varandra. Utveckla bra rutiner och manualer. Bena ut vad man faktiskt behöver behärska för att kunna arbeta på dagens och framtidens bibliotek. It-hörna för att kunna hjälpa till med alla möjliga IT-problem. Se till att det finns teknik: smartphones, surfplattor etc som personalen kan öva på. 4 25 Fråga 3: Vad är ett bra bemötande? Närvarande i diskussionen: Ulrica Elfgren, Sjukhusbiblioteket Maj Millom, Sjukhusbiblioteket Elisabeth Johansson, Sjukhusbiblioteket Marika Svalstedt, Sjukhusbiblioteket Linda Berg, Kil Ida Hagman, Kil Kristina Löfgren, Kil Annette Kramer, Kristinehamn Anneli Zars Hedlund, Hagfors Maud Hällström, Hagfors Birgitta Jonsson, Kristinehamn Anna Ersdotter, Hammarö Lena Sjöblom, Forshaga Ann-Sofie Persson, Eda Marianne Kristensson, Eda Annika Johansson, Sjukhusbiblioteket Åsa Ehn, Sjukhusbiblioteket Maj Millom, Sjukhusbiblioteket Susanne Pettersson, Forshaga Susanne Beckert, Hagfors Gunilla Mattsson, Arvika Therese Ohlsson, Karlstad Annika Olsson ? Maria Dyhr-Nilsson, Karlstad Agneta Sundin, Karlstad Viktiga saker som framkom i diskussionen: Det är svårt och viktigt med bemötande Den som man möter ska se sig sedd, att säga hej när en person kommer in på biblioteket, att vara tillgänglig Svårt med låntagere med olika funktionshinder tex bokstavstolkning Vi måste bemöta alla lika, trevligt bemötande av alla Vi tror att vi måste hjälpa så fort som möjligt, många som kommer in är stressade, vi blir stressade, Den som står första i kön måste få ett bra bemötande ska inte skynda på. Hjälp till självhjälp Vi måste också respektera att vissa alltid kommer att vilja ha hjälp, tex äldre vill ha hjälp, för vissa grupper fungerar inte hjälp till självhjälp? Om personalen ser upptagen ut, vågar låntagaren fråga då, är det bra bemötande? Att röra sig på golvet i biblioteket, vara tillgänglig där låntagaren är Vi diskuterade våld och hot, hur bemöter vi personer som kan vara hotfulla. Hur långt ska det gå innan man kan be en person gå, hotfull, alkoholpåverkade, psykiskt sjuka Hur bemöter vi asylsökande som inte kan språket? Vilka larm finns och används, kan vi lära av varandra. Det ska inte bero på vem man möter av bibliotekarierna, låntagaren ska få samma svar, om en kollega säger ja och en annan nej till samma sak känner sig ju låntagaren illa bemött eftersom han fick nej när han tidigare fått ja. Det är viktigt att ha rutiner för vad man svarar och att de rutinerna följs. Nästa steg (idéer?): Vill vill lära oss hur man bemöter personer med olika typer av funktionshinder, hur ska man tänka Hjälp till självhjälp hur ska man tänka där? Hur gör man på ett bra sätt så att låntagarna fortfarande ser sig sedda och känner att de blir bra bemötta? Svårt att sätta gränser? Hur gör man utan att det ska bli dålig service. Ska vi ha olika gränser för olika besöksgrupper. En personal kanske ger jättemycket service medan andra håller tillbaka. Ska vi kanske kräva att tex studenter klarar sig själva. Är vi för snälla. Kan man ha en strategi för att tex röra sig i biblioteket och bemöta användarna där de är? Gemensam policy för bemötande bland personalen, pratas det om detta på arbetsplatsen? Kan man ha levande övningar kring bemötande, testa hur det känns att bli bemött på olika sätt? Process kring utbildning i bemötande av hotfulla personer, självförsvar men även tal. Process kring talövningar, att prata personer lugna? Vart går gränsen för hjälpsamhet? Bemötandespelet används på Arvika bibliotek, kan det vara något för en lära av varandra process? På Hammarö har de filmat bemötande i lånedisken, detta gicks igenom med en beteendevetare. Bemötande i telefon hur talar vi med låntagaren Bemötande i mail hur skriver man på ett positivt sätt. 5 19 Fråga 4: Att utveckla bokbussverksamheten (IT, bestånd, tillgänglighet) Närvarande i diskussionen: Åsa Olsson Kristinehamn, Thomas Wallin, Säffle, Maria Syversson, Sunne Claus Dyhr-Nielsen, Karlstad Malin Palm Arvika Mikael Haraldsson Säffle Mikael Persson Arvika Denna fråga diskuterades vidare under pass 2. Läs mer på sidan 22. Viktiga saker som framkom i diskutionen: Vi böjade med att diskutera IT. Den trådlösa uppkopplingen är tillfredsställande, men vid vissa hållplatser utanför tätorten är det dåligt. Mikael Haraldsson berättade om att de har trådlöst nätverk. Mycket praktiskt och bra. Bokbeståndet diskuterades. Kör man med en “vanlig” klassisk bokbuss, så måste man ha med det mesta i bokväg och ha ett stort bestånd. Ett problem som t ex Karlstad har är vikten. Böcker väger! Dieselförbrukningen ökar, slitaget på bussen ökar m m. Tillgängligheten diskuterades. Hur når man fram till våra låntagare? Hur syns vi? Hur lockar vi till oss nya besökare. Boka Bokbussen har vi kommit igång med i Säffle och Arvika. Ett mycket lyckat grepp! Kristinehamn och Sunne var intresserade av detta. Tiden att “klämma in det” kan dock vara ett problem, även om intresset finns. Vi diskuterade inredning. Säffle är inte nöjda med deras inredning, även om de har den nyaste och modernaste bussen. Går det för snabbt när man anskaffar en ny buss, så kan det bli fel. Hur kommer man ifrån eller underlättar man allt kånkande på boklådor? Mp3- skivor diskuterades. Varför händer det inget med dessa? Beståndet ökar inte. Böckerna efterfrågas, men bara sådär. Det kommer mer vanliga ljudböcker. Försvinner en skiva av t ex åtta, så är ju boken förstörd. Lättare att hantera EN skiva. Vi kom fram till att det är mer ljudfiler som gäller. Nästa steg (idéer?): Det som är närmast på tapeten är en bokbussträff i Kristinehamn i nästa höst. Bra pr för bokbussverksamheten. Det måste komma mer folk än det har gjort hittills. En trottoarpratare är ett måste. Inte bara en annons i lokaltidningen. Vi måste vara men när det händer, t ex trafikens dag Säffle, Arvika-mârten o s v. Varför slänga utgallrade böcker för tusentals kronor? Gruppen kom med idéer om hur man kunde försöka sälja gamla böcker. 6 23 Fråga 5: Framtidens bibliotek. Hur tillgängliggör vi det digitala materialet? Närvarande i diskussionen: Andrea Nordgren, Karlstad Lena Hassellund, Kil Anna Eriksson, Karlstad Marie-Louise Eriksson, Ulrika Svensson, Forshaga Ina Huss, Säffle Towa Zetterlund, Hammarö Tord Karlsson, Karlstad Michael Körnemark, Wåxnäs bibliotek Toleif Högberg , Sunne Viktiga saker som framkom i diskussionen: Hur skyltar man e-böcker? Det digitala biblioteket och det fysiska är det samma. Den användare som inte kommer till biblioteket är lika mycket värd. Databaser- används dom? Behöver marknadsföras aktivt. Hur kommer e-medierna att forma biblioteksrummet i framtiden? Blir tidskrifterna elektroniska? Kanske mer för tidningarna, tidskrifterna är lockvaror. Skylta med qr-kod till e-böckerna. Digitala fotoramar kan användas till e-böckerna. Biblioteken måste ha surfplattor och läsplattor så att folk kan prova. E-böckerna kommer slå ut storstilsböckerna. Vi behöver samarbeta mer med andra i framtiden. Göra olika saker i projekt. Det virtuella blir viktigt även där. Nästa steg (idéer?): Alla som jobbar på biblioteket ska kunna teknik. Idébank på webben 7 50 Fråga6: Utbyte mellan biblioteken. Lära av andra på deras arbetsplats. Närvarande i diskussionen: Marlene Sandlund, Säffle Åsa Magnil, Sjukhusbiblioteket Eivor Karlsson , Säffle Anneli Sandberg, Arvika Berit Wester , Sunne Rita van Brouwershaven, Sunne Ann-Sofie Östlund, Sunne Birgitta Sundberg , Torsby Mia Huss, Sunne Erik Öhrn , Sunne Siv Olsson, Torsby Birgitta Gullstrand, Hammarö Pernilla Georgsson , Arvika Agneta Staaf, Hammarö Eva Tholén, Arvika Viktiga saker som framkom i diskussionen: Utbytet måste organiseras, gärna av cheferna. Vi vill se hur andra bibliotek arbetar med t.ex bokuppsättning, vad andra assistenter har för uppgifter, organisering, rutiner, önskemål om återkommande assistentträffar, intern utbildning, vikarier, se saker med nya ögon, resurser, mejlgrupper, lärandegrupp inom Pion t.ex. Hur återför vi kunskapen, nya erfarenheter till den egna verksamheten? Hur gör vi för att kunna använda detta i KUB? Hitta en process o bestämma vilken där vi då kan använda studiebesök eller utbyte på en eller flera dagar, som ett sätt att lära sig. Hur ska vi utvärdera utbytet? 8 61 Fråga 7: Nya läsfrämjande arbetssätt för barn och ungdom Närvarande i diskussionen: Lena Åkerman, Kil, Ingrid Hennicks, Eda, Ann Gustavsson, Eda, Therese Hallenquist, Filipstad, Sofia Tholf, Arvika, Sara Kvistblom, Arvika, Eva Andersson, Säffle, Eva Jungbark, Säffle, Maria Persson, Säffle, Susanne Lindén, Karlstad, Maria Wiman, Arvika, Sara Carlsson, Forshaga, Margaretha Gunnarsson, Forshaga Annika Järnesund, Karlstad, Johanna Stilgård, Karlstad, Christina Neu, Karlstad Viktiga saker som framkom i diskussionen: Hur når vi barnen? Svårt att nå barnen på fritiden. Hur samarbetar vi med skolan, jobba mot lärarna, kan vi samarbeta i länet, vi saknar barnperspektivet i kuben och en person på länet som ansvarar för barnfrågor. Litteraturutredningen ställer nya krav på biblioteken och det läsfrämjande arbetet. Nästa steg (idéer?): Jobba med webben, bokblogg? Jobba mer med boktips, det fysiska rummet. Fortbilda oss i olika läsfrämjande metoder och samarbete med andra kulturyttringar 9 49 Fråga 8: Marknadsföring Närvarande i diskussionen: Deltagarlista saknas Viktiga saker som framkom i diskussionen: Marknadsföring - utåtriktad Målgrupper Barn och unga Medelålders män Patienter (sjukhusbibliotek), det kommer ständigt nya och alla behöver medvetenhet om att biblioteket finns även om man inte lånar, personalen och deras barn, förmedling till bokbussen, allmänhet Unga vuxna till bibliotekskvällar (anpassa programmet och nå ut) Barn, i uppbyggande syfte Äldre – de som inte kommer till biblioteket, men det är viktigt för hälsa livet ut, fler som kan nås av boken kommer, många vet inte om allt biblioteket erbjuder Tonåringar från 14 och uppåt, med målsättningen att förstärka relationen så att de kommer tillbaka när det blir aktuellt igen Argument: miljövänligt, motverka konsumtion Gemensamma program i länet, dra nytta av varandras idéer och gäster Svårighet att få tid att marknadsföra Viktigt med arbetsorganisationen kring arrangemang: webb, lokaler, affischer, pressmeddelanden, dela ut blad Män och kvinnor 30-45 hur når vi dem? Låna böcker i bokvagn med nya böcker och gå ut till köpcentret Fixa lösningar åt dem med färdiga bokpaket Bra exempel Bibliotek 300 kvadrat Jämställdhet bra, nå 30-åriga män Personlig kontakt, personlig bibliotekarie eller personliga boktips Marknadsföringsplan i Kil, pressmeddelanden varje torsdag, ljustavlan, sociala medier, webb. Börja på låg nivå. Viktigt att synas Är det värt pengarna att satsa på tex bioreklam? 10 12 Fråga 9: Integration Närvarande i diskussionen: Anna Åberg, Kil Ulla- Karin Stenberg, Arvika, Ulf Adolfsson, Sunne, Mikael Johansson, Arvika, Lena Börjesson, Arvika , Lena Andersson, Säffle Viktiga saker som framkom i diskussionen: Kunskap om kulturen, Ulf Adolfsson berättar om sin idé med musik, mat, bibliotek. Ulf har en musikgrupp som skulle kunna åka runt för att fånga upp våra nyanlända, de som har uppehållstillstånd m.m. Tanken är att detta skulle ingå i kub-projektet. Det är svårt med långsiktighet när man jobbar med våra invandrare Sagostunder, framgångsrikt inom vissa språkgrupper. Viktigt med tålamod och långsiktigt. Språkcafe varierad framgång. Samarbete med sfi viktigt. Information viktigt, vi behöver kunskap. Ett stort är en mötesplats utanför förläggning Lena Dahlbom - centrum för traumatisk stress Guide i bemötande för att få förståelse Biblioteksjobbet - böcker. Internationella biblioteket. Föreläsning från internationella biblioteket. Kunskap om medieplan, olika språk olika kommuner Kompletterande medieförsörjning, hur fördelas dessa pengar. Ansvarsbibliotek för olika språk inom Sverige Hur ser samverkan ut i de olika kommunerna Nästa steg (idéer?): Föreläsning från internationella biblioteket Ulf Adolfssons musikgrupp Mer kunskap om kulturen, behov, våra möjligheter. Kontaktpersoner i varje kommun, nätverk Barbro Bolonassos 11 PASS 2 51 Fråga 1: Marknadsföring på biblioteket Närvarande i diskussionen: Katarina Bergholm-Nilsson, Kristinehamn Maud Hällström, Hagfors Lena Persson, Årjäng Lena Fröding, Filipstad Birgitta Albinsson, Årjäng Anneli Zarzs Hedlund, Hagfors Susan Beckert, Hagfors Agneta Staaf, Hammarö Towa Zetterlund, Hammarö Rita van Brouwershaven , Sunne Lena Sjöblom , Forshaga Susanne Pettersson , Forshaga Agneta Sundin, Karlstad Annette Kramer, Kristinehamn Marléne Sandlund, Säffle Eivor Karlsson, Säffle Kristina Löfgren, Kil Christina Neu, Karlstad Michael Fens, Vålbergs bibliotek Tord Karlsson, Karlstad Maria Dyhr-Nielsen, Karlstad Ann Gustafsson, Eda Gunilla Mattsson, Arvika Lena Åkerman, Kil Linda Berg, Kil Ida Hagman, Kil Annika Närman, Karlstad Eva Jungbark, Säffle Maria Persson, Säffle Birgitta Rosén, Karlstad Agnetha Oskarsson, Karlstad Therese Ohlsson, Karlstad Ulrika Kvarnlöv, Torsby Eva Persson Sunne Viktiga saker som framkom i diskussionen: Hur skyltar vi för att inspirera. Hur rör sig besökaren i biblioteket. Färre böcker i hyllorna. Vad vill vi förmedla när besökare kommer till biblioteket? Del av andra gruppen: Omdömeslappar att ge till låntagare som de kan sätta i böckerna. Boktips som sticker ur böckerna. Koppla ihop temaskyltning med t.ex notis i tidningen. Denna vecka skyltar biblioteket med..... Utnyttja personalen för boktips o skyltning, personalen tipsar om det de är intresserade av och skyltar med det. Vi vill ha en föreläsning om skyltning, fakta, forskning, tips mm. Nästa steg (idéer?): Låntagarna lämnar egna tips på en skärm om filmer, böcker. ”Stickor” där den som läst boken lämnar kvar ett omdöme om boken, i boken. Tipsa varandra, på nätet, om hur man kan skylta, lägga ut bilder på skyltningar. Pärmar med fotokopior med boktips från TV-program m.m TV -skärmar med boktips, bildspel 12 7 Fråga 2: Att utveckla biblioteket som kulturell arena utifrån §2 i bibliotekslagen Närvarande i diskussionen: Lena Hassellund, Kil Inga- Greta Lindblom, Sjukhusbiblioteket Torsby, Birgitta Sparre , Hagfors Ulf Adolfsson, Sunne, Toleif Högberg , Sunne Viktiga saker som framkom i diskussionen: Att få in kulturaktiviteter på biblioteket är ett sätt att marknadsföra biblioteket. Biblioteket behöver synas. Informationsmeddelande. Behöver inte vara så stora evenemang. Vinster - biblioteket är öppet, det blir en mötesplats, vi syns i pressen. Bokcirklar Konstutställning unga vuxna i Kil. Fotoalbum startades. E- postlista, nätverk är viktiga. Föreningskatalog Utställning på vägg samt i montrarna. Minibokmässa Viktigt att biblioteket anordnar eftersom det kan ses som mindre filmkulturellt. Nästa steg (idéer?): Modell för att samverka kring författarbesök, författarturné Utbyte av idéer, på kub-bloggen? Afterwork Utbyta nätverk Nätverk, träffas oftare. Ex. Sunne, Hagfors,Torsby, Munkfors 13 13 Fråga 3: Webb Närvarande i diskussionen: Sara Carlsson, Forshaga Therese Hallenqvist, Filipstad Agneta Wihlstrand, Karlstad Jimmy Jansson, Karlstad Johanna Stilgård, Karlstad Anna Eriksson, Karlstad Susanne Linden, Karlstad Mirja Berggren, Sjukhusbiblioteket EwaLena Eriksson, Karlstad Skattkärr Marita Bjureld, Karlstad Molkom Maria Wiman, Arvika Monica Österve, Karlstad Väse Ingrid Hennix, Eda Viktiga saker som framkom i diskussionen: Hur kan vi använda webben som arbetsredskap på golvet? Fler manualer vore bra. Även skärminspelningar som visar hur man gör olika saker. Bli bättre på att samla och dela resurser mellan biblioteken via webben. Separata sökmiljöer tex film, ljudböcker, osv där man bara söker i de kategorierna. Listor på senaste. Musiken kunde bli mer framträdande på webben. Statistiken visar att bibliotekvarmlandwebben mest används för att söka, reservera och låna om. Artiklar och boktips har inte särskilt många sidvisningar. Man har tunnelseende på webben och ser bara det man just då vill göra. Hur vi benämner saker kan vara svårt för användarna att förstå, vad är en databas?, vad är ett författarlexikon? Lyfta fram samma saker i biblioteksrummet och på webben, teman, osv. Utnyttja sociala medier för att lyfta saker på bibliotekswebben. Lånarnas tips är populärt, kan vi få besökare och grupper att tipsa mer. I vilka former, på vilka arenor? Hur marknadsför vi evenemang? Det är alltid svårt att nå ut med information. Arvika och Sjukhusbiblioteket ska ha adventkalendrar på facebook med frågor och vinster varje eller varannan dag. Julkalender på bibliotekvarmlandwebben till nästa år? Boktips från författare kanske? Nästa steg (idéer?): Träffar där vi kan utbyta och spåna nya ideer till webben. Nätverk andra än vanliga webbgruppen där vi mest pratar praktiska saker kring teknik och katalog. 14 19 Fråga 4: Metoder för litteraturförmedling. Grupp 1 Närvarande i diskussionen: Mikael Johansson, Arvika Ann-Sofie Persson, Eda Birgitta Sundberg, Torsby Malin Jansson, Torsby Sysslebäck Gittan Classen, Sjukhusbiblioteket Maria Bergroth, Arvika Sofia Tholf, Arvika Inger Hagegård, Säffle Sara Urger, Filipstad Marlene Sandlund , Säffle Agneta Strandberg, Torsby Anna Ersdotter, Hammarö Ingela Blomberg, Hagfors Karin Andreasson, Hammarö Annika Järnesund, Karlstad Ulrika Svensson, Forshaga Viktiga saker som framkom i diskussionen: Diskussion om Arvikas utlån av färdiga bokcirkel-kassar, som är ett nytt grepp värt att testa Läsecirkel på nätet? Något att testa? På Värmlands-webben? Eller på Bokcirklar.se. Personalens kompetens. Hur öka den vad gäller litteraturkännedom och -kunskap? Bokpresentationer på APT. På kaffet? Bokpresentationsdagen i Arvika ett bra exempel Inspirationsföreläsningar måste till! Extern föreläsare som pratar om litteratur och trender, genrer. Vad gäller nu etc. Men också om klassiker etc.. Olika sätt sätt att presentera böcker på ARB-platserna diskuteras Diskussion om hur läsecirkel går till på Hammarö. Hur många träffar, hur läsa in sig Samma om cirklar i Torsby o Arvika Hur starta nya cirklar? Få nya deltagare? Erbjuda biblioteksrummet för cirklar som drivs på egen hand Fördelar med samarbete med studieförbund Hur samarrangera författarbesök i länet? Författarbesök+ bokcirkel ihop är mkt bra o praktiseras på flera bibliotek Utlån av läsplattor diskuterades Bokprat för vuxna. Görs det på biblioteken? Nja, inte så mycket! Nästa steg (idéer?): Ev. Processer som vi ser det: Få tid till läsning på arbetstid för att få överblick över trender, genrer etc. Genom artikel-läsning, läsning av bloggar mm på ARB tid Lära av varandra på biblioteken som t ex inspirationsdagen Arvika Föreläsning om trender, genrer Hinna skriva på webben - få ARB tid till detta Få till ett utrymme på Värmlands-webben där webbplatser, bloggar etc som tar upp litteratur samlas 15 Fråga 4: Metoder för litteraturförmedling. Grupp 2 Närvarande i diskussionen: Ina Huss, Säffle Mia Huss, Sunne Erik Öhrn, Sunne Elisabeth Johansson, Arvika Maria Andersson, Torsby Linda Göthberg, Kristinehamn Anneli Sandberg, Arvika Maria Omberg, Arvika Siw Olsson, Torsby Annalena Olsson, Torsby Sven Arne Johansson, Torsby Viktiga saker som framkom i diskussionen: Man kan hänga korta boktips på bokryggarna ute i hyllorna. Även på Fack. Man kan hänvisa till t.ex musik som omtalas i boken. Personliga boktips och tips på Facebook. Viktigt att fånga upp låntagare som inte hittade den bok hon kom för och försöka hitta något annat. Gå ut från biblioteket, våga vara där folk befinner sig. föreningar, BVC, föräldramöten mm Sommarläsning med belöning. 16 16 Fråga 5: Strategiskt tänkande. Bibliotekets plats i samhället och kommunens organisation. Närvarande i diskussionen: Åsa Ohlsson, Kristinehamn Birgitta Jonsson, Kristinehamn Inger Möckelind, Karlstad Ulla-Carin Stenberg, Arvika Åsa Hansen, Karlstad Stefan Crona, Säffle Viktiga saker som framkom i diskussionen: Internavtal inom kommunen, med t ex skola, för att synliggöra vad som görs. Andra förvaltningar upplevs som bättre på att ta betalt för sin verksamhet. Kulturen och biblioteken bör finnas med i den långsiktiga planeringen inom kommunen. Samverkan med andra verksamheter inom kommunen kan stärka verksamheten. Jmfr med Karlstads stadsbibliotek där Rådrummet och Kontaktcenter flyttar in i samma hus. I lågkonjunktur ökar bibliotekets roll i samhället. Fler människor besöker verksamheten av olika skäl. Hur lyfter man fram det till kommunledningen att inte spara på verksamheten i dåliga tider. En möjlighet att fungera som informationsförmedlare inom kommunen, ta fram beslutsunderlag etc. Nästa steg (idéer?): - Titta på hur de gjorde i Västra Götaland i samband med Volvos neddragningar. Västra Götalands regionbiblioteks tidskrift Framsidan har gett ut ett special-nummer. - Satsa mer på gemensamma biblioteksprogram, länsövergripande, och nå ut med det till allmänheten. Nå ut till andra aktörer som man vanligtvis inte samarbetar med. Långsiktiga strategier behövs, eventuellt gemensamma i länet. - Verksamhetsplaner viktiga för verksamheten, ev kanske man kan ha med det i KUB-projektet. - Viktigt att definiera bibliotekets roll och tyddliggöra vad det är som vi ska jobba med att marknadsföra. - Delta i olika projekt och olika samarbeten för att nå ut med verksamheten. - Ta hjälp av andra kompetenser för att utarbeta strategier. 17 14 Fråga 6: Pedagogik. Hur får jag användarna att förstå vad jag säger när vi lär ut, har kurser? Närvarande i diskussionen: Marika Svalstedt, Sjukhusbiblioteket Maj Millom, Sjukhusbiblioteket Ulrica Elfgren, Sjukhusbiblioteket Pernilla Georgsson, Arvika Viktiga saker som framkom i diskussionen: Vi kom att diskutera rutiner som inte funkar internt för att utlärningen / inlärningen kanske inte fungerat som den ska. Internutbildningar för att sprida information, kvalitetssäkring och avvikelserapportering för att säkerställa kvalitet. Nästa steg (idéer?): Vi diskuterade förutsättningar vid utlärning tex. vi har sett en tendens vid våra kurser att användarna verkar ha en större förståelse att göra rätt om de förstår orsaken till att de ska söka på ett visst sätt. Vi vill lära oss olika pedagogiska metoder med speciellt fokus på pedagogik i grupper där deltagarnas förutsättningar är skilda. Hur tillfredställer man alla eller flertalet i en sån grupp? 18 0 Fråga 7: Hur utvärderar vi allt vi gör? Närvarande i diskussionen: Marie-Louise Eriksson, Sjukhusbiblioteket Margareta Gunnarsson, Forshaga Åsa Ehn, Sjukhusbiblioteket Åsa Magnil, Sjukhusbiblioteket Annika Johansson, Torsby Annelie Bekkouche, Karlstad Eva Tholén, Arvika Viktiga saker som framkom i diskussionen: Hur gör vi idag? Vi diskuterar olika sätt, upplever att vi inte har bra verktyg för detta idag. Viktigt att ha med tanken om utvärdering redan från början -VAD ska utvärderas? Allt vi gör kan inte utvärderas hur gör vi då? Hur utvärderar vi det vi inte når fram med? Enkäter på webben kanske bra, men också begränsande eftersom man inte når alla och de flesta vill/orkar inte svara. Tex: hur utvärderar man ett bokprat? Saknar en verktygslåda, olika saker/projekt behöver olika verktyg för utvärdering. Att utvärdera hänger nära samman med att ha mål med verksamheten, först när vi vet vad vi ska göra och varför så kan vi utvärdera. Vi kommer ofta en bit, utvärderar genom att mäta antal - men sen då? Hur följer vi upp etc? Borde samarbeta mer, även med andra aktörer. 300 kvm i Göteborg, varför har det blivit en sådan succé? Skulle vara bra att ha bollplank, vi jobbar med olika saker men kan diskutera med varandra, nätverka mer, mellan biblioteken. Tex vad gäller bibliotekskvällar, program för barn, barnverksamhet etc. Nästa steg (idéer?): Kompetens om detta finns säkert i kommunen/landstinget. Vi saknar en verktygslåda att hämta olika metoder för utvärdering ur. Förslag att vi har gemensam kurs/workshop som sedan kopplas till egen verksamhet? Utvärdering är något som borde ingå i alla processer, lärandespåret? Nyttovärdering för bibliotek, bjuda in dem som skrev eller ingick i det projektet? Viveca Nyström, Linnea Sjögren. 19 15 Fråga 8: Jämställdhet ur ett genusperspektiv. Besökarna, personal. Närvarande i diskussionen: Ulrika Sortelius, Sjukhsubiblioteket Arvika Sara Kvistblom, Arvika Malin Palm, Arvika Andrea Nordgren, Karlstad Ewa Persson, Torsby? Lena Börjesson, Arvika Mikael Körnemark, Karlstad Våxnäs Birgitta Gullstrand, Hammarö Ann-Sofie Östlund, Sunne Viktiga saker som framkom i diskussionen: Majoriteten av de som använder biblioteket är kvinnor. Vad gör vi för att locka män att använda bibliotekets tjänster. Befäster vi könsrollsmönster redan i vårt bemötande av barn? Är det lättare att hitta litteratur som passar kvinnor och flickor? Ny målgrupp - män som lånar cd-böcker att lyssna på vid resor och arbete i skogsmaskiner. Konkurrens om fritiden Vad använder vi för ord när vi beskriver det vi erbjuder? Nästa steg (idéer?): Öka medvetenheten i det vi erbjuder, i det vi gör. Starta arbetsplatsbibliotek på mansdominerade arbetsplatser. Minska skillnader mellan teoretiska och praktiska gymnasier. Avseende gymnasiebibliotek. Vara genusmedveten när vi skyltar eller ordnar program. 20 Fråga 9: Vilken teknik möter vi i framtiden för utlån, iPads, mobiler, annat? Närvarande i diskussionen: Denna fråga diskuterades inte under dagen. Viktiga saker som framkom i diskussionen: Nästa steg (idéer?): 21 se s.6 Fråga 4: Att utveckla bokbussverksamheten (IT, bestånd, tillgänglighet) Närvarande i diskussionen: Åsa Olsson, Kristinehamn Thomas Wallin, Säffle Maria Syversson, Sunne Claus Dyhr-Nielsen, Karlstad Malin Palm, Arvika Mikael Haraldsson, Säffle Mikael Persson ,Arvika Eva Andersson Säffle Denna fråga återupptogs. Läs mer på s. 6. Viktiga saker som framkom i diskutionen: Vi böjade med att diskutera IT. Den trådlösa uppkopplingen är tillfredsställande, men vid vissa hållplatser utanför tätorten är det dåligt. Mikael Haraldsson berättade om att de har trådlöst nätverk. Mycket praktiskt och bra. Bokbeståndet diskuterades. Kör man med en “vanlig” klassisk bokbuss, så måste man ha med det mesta i bokväg och ha ett stort bestånd. Ett problem som t ex Karlstad har är vikten. Böcker väger! Dieselförbrukningen ökar, slitaget på bussen ökar m m. Tillgängligheten diskuterades. Hur når man fram till våra låntagare? Hur syns vi? Hur lockar vi till oss nya besökare. Boka Bokbussen har vi kommit igång med i Säffle och Arvika. Ett mycket lyckat grepp! Kristinehamn och Sunne var intresserade av detta. Tiden att “klämma in det” kan dock vara ett problem, även om intresset finns. Vi diskuterade inredning. Säffle är inte nöjda med deras inredning, även om det har den nyaste och modernaste bussen. Går det för snabbt när man anskaffar en ny buss, så kan det bli fel. Hur kommer man ifrån eller underlättar man allt kånkande på boklådor? Mp3- skivor diskuterades. Varför händer det inget med dessa? Beståndet ökar inte. Böckerna efterfrågas, men bara sådär. Det kommer mer vanliga ljudböcker. Försvinner en skiva av t ex åtta, så är ju boken förstörd. Lättare att hantera EN skiva. Vi kom fram till att det är mer ljudfiler som gäller. Nästa steg (idéer?): Det som är närmast på tapeten är en bokbussträff i Kristinehamn i nästa höst. Bra pr för bokbussverksamheten. Det måste komma mer folk än det har gjort hittills. En trottoarpratare är ett måste. Inte bara en annons i lokaltidningen. Vi måste vara men när det händer, t ex trafikens dag Säffle, Arvika-marten o s v. Säffle ska göra en insats genom att ställa upp bokbussen utanför ett köpcentrum coh dela ut flyers. I Arvika har vi dock nu ett fulltecknat schema, när det gäller bokbussen. Finns ingen plats för någon mer hållplats, däremot för fler besökare på vissa hållplatser. Hur fångar man upp läsintresset för högstadieelever? Vi behöver få in denna grupp i bussen. Vi kom in på Face-Book. Ett mycket bra redskap att marknadsföra sig med. Vi i Arvika har Maria Wiman, som gör ett viktigt jobb där. Vi måste få lära oss mer om “Hur synas?”. Varför inte gå samma kurser som ICA? (Mikael Hs förslag). Vidare diskuterades hyllor. De olika bussarna har sina egna hyllsystem. Intressant att höra hur de andra bussarna ser ut, och hur hyllorna ser ut. Hur man kan flytta dem och bygga om dem. Det ska vara praktiskt för personalen att jobba med och samtidigt vara smidigt, lättåtkomligt och lättöverskådligt för låntagarna. Det ska även se snyggt ut. Idéerna och samtalen om detta kom igång livligt! Vidare berättade Claus om att bussen besökte en konstutställning. Barnen fick komma in i bussen och göra sina egna konstverk, som sedan hängdes upp i bussen. Det är viktigt att utnyttja de olika lokala förmågorna som finns att tillgå som t ex Urban Andersson i Arvika. Vid pennan Mikael Persson 22 PASS 3 37 Fråga1: Rummet Närvarande i diskussionen: Ulla-Carin Stenberg, Arvika Agneta Staaf, Hammarö Towa Zetterlund, Hammarö Eivor Karlsson, Säffle Stefan Crona, Säffle Ewa Persson, Ulrika Kvarnlöf, Torsby Åsa Ehn, Sjukhusbiblioteket Linda Berg, Kil Kristina Löfgren, Kil Lena Sjöblom, Forshaga Ulrika Svensson, Forshaga Linda Göthberg, Kristinehamn Sven-Arne Johansson, Torsby Marlene Sandlund, Säffle Siw Olsson, Torsby Mirja Berggren, Sjukhusbiblioteket Maud Hällström, Hagfors Annelie Nilsson, Eda Inger Hagegård, Säffle Mikael Johansson, Arvika Johanna Stilgård, Karlstad Susan Beckert, Hagfors Eva Tholen, Arvika Annika Järnesund, Karlstad Viktiga saker som framkom i diskussionen: Vilka känslor ska man få när man kommer in på biblioteket? Det ska vara tyst, Inte rörigt, Välkomnande. Barnbibliotek och läshörnor ska ligga långt från varandra Det ska hända något i rummet, ett lyft, något nytt varje vecka Skyltning är viktigt En nisch, anda förmedlas när man går i ett rum och bibliotekets nisch ska vara lugn och ro, spänning, lyfta oss som människor, väcka nyfikenhet, dras in. Folk får gå sitt högervarv i biblioteket och de får inte känna att de stör oss. Vilka kategorier lockas? Skyltning viktig om folk inte vågar fråga ska de kunna slippa kontakt. Ska vi gå fram till besökarna och fråga om de vill ha hjälp. Informationspunkter är viktiga men vi får inte fastna där. Viktigt att inte stå bakom diskarna, runda bord är bra. Användare kan i vissa fall förvänta sig disk för där kommer man förr eller senare komma i kontakt med personal. Ska barnbiblioteket uppta halva biblioteksytan. Fler typer av verksamheter möjliggörs då. Vi ska inte bli en fritidsgård. Jodå, vi ska låta barnen spela spel, klä ut sig m.m Nacka Sjöstad, var det en fritidsgård eller ett bibliotek? Kan leken förstärka berättandet? Barnen får inte konkurrera ut vuxna. Vuxenböcker tar större plats, om barnavdelningen expanderar måste vi gallra jättemycket vuxenlitteratur. Hur för man över statistiken till rummets utformning? Som en konsekvens av statistiken bör man prioritera barnen. Barnavdelningen ska ta 51%..... Av ytan. Talböcker bör få ta mycket plats. Inga höga, inga låga hyllor Tyst rum, studenter och andra behöver tysta rum. inte självklart att de behöver tysta rum, de sitter gärna ute i biblioteket. Grupparbetsbord är viktiga. Säffle undrar hur de ska få ner folk till nedre plan. Vad ska de ha där nere, sånt som inte används så ofta? Föränderlighet är viktigt. Man ska inte försämra tillgängligheten till de populäraste medierna, inte ner i källaren! Om vi skulle få stöd i en Kub-process för förändring av rummet; inredningsarkitekt, konstnär, Petra Trobäck.... Vad gör man om datorplatserna tar för mycket plats? Utlån av lap-tops kunde frigöra ytan där stationära datorer nu står. Trådlösa nätverk viktiga. Brukarundersökning, spionering viktig för att se flöden i rummet. Det är inte säkert att det som står längst fram blir attraktivt. Enskilda läsplatser, fåtöljer är bäst. Inga tresitssoffor. Vad betyder ett nytt bibliotek för ett samhälle? Stolthet, nya låntagare, fler barn, många asylsökande. Hagfors bibliotek har blivit det viktigaste offentliga rummet i kommunen. De önskar ett rum som man kan stänga, tystnaden en bristvara. Den bästa hjälpen för förändring i de egna biblioteksrummen; utomstående betraktare, hjälp med ljussättning. Vad finns beforskat? Lär av andra. Det finns en viktig lärprocess kring och i förändringen av rummet, det handlar ytterst om verksamhetsutveckling. 23 4 Fråga 2: Hur kan vi utveckla vår kunskapsöverföring internt? Närvarande i diskussionen: Inger Möckelind Karlstad Tord Karlsson Karlstad Birgitta Gullstrand Hammarö, Agneta Wihlstrand Karlstad Christina Neu Karlstad Andrea Nordgren Karlstad Maria Åmberg Arvika Jimmy Jansson Karlstad Agneta Strandberg Torsby Malin Jansson Sysslebäck Lena Börjesson Arvika Pernilla Georgsson Arvika Annelie Sandberg Arvika Viktiga saker som framkom i diskussionen: Utbildning mkt värdefullt. Att åka flera vid utbildning/studiebesök gör det lättare att bolla med det, utveckla det, vidarebefordra det. Smartare att fler åker. Kunskapsbevarande/överförandet underlättas. Alternativt att man kan åka från fler kommuner o sedan samordna redovisningarna. Skapa nätverk efter detta för att utnyttja nya kunskaper. Utveckla metoder för kunskapsöverföring internt - former - inom Kuben och inför låntagarna Svårighet att överföra inspirerande förändrade arbetssätt ensam. Hur överföra detta i praktiken? Finna rutiner för att förankra snabbt. Inom Kuben dela med oss av den kunskap vi har. Nästa steg (idéer?): Mer strikt på APT för att frilägga tid för kunskapsöverförande Kolla andra biblioteks rutiner. Kartlägga o lära av andra deltagande kommuner i KUBEN, ex använda nya tekniken, ex filmer på internet. Lära oss ex att använda ett gemensamt forum för text fil idé tankar OBS Internt!!!! Synpunkt överförande av kunskap är svårare på en stor avdelning/stort bibliotek. Undersöka möjligheter att samordna. I KUBENs regi träffa likartade bibliotek och jämföra arbetssätt. Samarbeta med teknikens hjälp i möten nätverksträffar utbildningar Vi saknar nätverksträffar anordnade av Länet. Vi önskar fler konsulenter på länet 24 10 Fråga 3: Utveckla berättandet Närvarande i diskussionen: Ina Huss, Säffle Lena Åkerman, Kil Eva Andersson, Säffle Maria Andersson, Torsby Birgitta Jonsson, Kristinehamn Inga-Greta Lindblom, Sjukhusbiblioteket Torsby Berit Wester, Sunne Karin Andreasson, Hammarö Viktiga saker som framkom i diskussionen: Sockteater och bokprat i retur, dvs barn berättar, det spelas in och kan sen spelas upp för andra barn. Muntligt berättande, stöd av logoped och dramapedagog. Osäker personal behöver stärkas och inspireras. Gäller för såväl barn som vuxna. Viktigt också att tänka på vilken målgrupp man ska prata med. Nästa steg (idéer?): 25 15 Fråga 4: Journal club, search club Närvarande i diskussionen: Elisabeth Johansson, Arvika Åsa Magnil, Sjukhusbiblioteket Marie-Louise Eriksson, Sjukhusbiblioteket Gittan Classen, Sjukhusbiblioteket Sara Urger, Filipstad Maj Millom, Sjukhusbiblioteket Annika Johansson, Sjukhusbiblioteket Torsby Viktiga saker som framkom i diskussionen: Vi tänker oss att delge varandra kunskaper och erfarenheter i att t ex söka efter och värdera vetenskaplig artikel i tex biblioteksvetenskap eller annat närliggande ämne som kan tillföra verksamheten kunskap. Ett led i omvärldsbevakning, vad säger forskningen. Även vår yrkesgrupp måste hålla oss uppdaterade, det finns studier gjorda i olika frågeställningar. Vår fortbildning som ska ske på egen hand kommer väldigt långt ner på listan Bokcirkelform? Anmäla en artikel som man tycker är intressant? Många frågeställningar är gemensamma för alla bibliotek Search club skulle kunna fungera som ovan,vi lär oss av varandra hur man angriparna löser speciella frågor från låntagare. Nästa steg (idéer?): Som metod kan detta användas på nästan alla områden som kommit upp på agendan idag. Kan utveckla samarbetet mellan kommunbibliotek, sjukhusbibliotek. Istället för att spekulera o säga att detta är en viktig fråga, ta reda på vad som faktiskt redan är skrivet och forskat på. Vi vill bli inspirerade av andra som redan håller på med detta. Vi vill hitta ett forum! 26 0 Fråga 5: Bibliotekets “historia”. Vilken bild vill vi förmedla? Närvarande i diskussionen: Linda Göthberg, Kristinehamn Lena Hassellund, Kil Åsa Ehn, Sjukhusbiblioteket Sara Kvistblom, Arvika Marlene Sandlund , Säffle Anneli Nilsson, Eda Mirja Berggren, Sjukhusbiblioteket Linda Berg, Kil Kristina Löfgren, Kil Ulf Adolfsson, Sunne Ulrika Kvarnlöv, Torsby Inger Hagegård, Säffle Viktiga saker som framkom i diskussionen: Styling av biblioteksrummet. Skapa olika atmosfärer. Branding? Gemytligt. Ta hjälp utifrån av proffs. Profilera biblioteket som ett ”coolt” ställe. Hur? Vad vill du att folk ska tänka när de hör ordet bibliotek? Mötesplats.Café. Experter på information. Mötesplats kanske inte nödvändigtvis fysiskt, kan ske på nätet, FB etc. Var där folk är. Visa vår kunskap. Experter. Samordna omvärldsbevakning regionalt. Bilden av biblioteket har lite töntstämpel. Hur ändra? Måste vi ändra oss? Tryggt och harmoniskt behöver inte vara dåligt. Nästa steg (idéer?): Se till att omtalas. Skapa atmosfärer. Var där människorna är. Behåll de positiva värdena. 27 7 Fråga 6: Hur vet vi vad barn vill ha på biblioteket? Närvarande i diskussionen: Mia Huss, Sunne Erik Öhrn, Sunne Therese Hallenquist, Filipstad Mikael Haraldsson, Säffle Åsa Olsson, Kristinehamn Claus Dyhr-Nielsen, Karlstad Anna Eriksson, Karlstad Margareta Gunnarsson, Forshaga Thomas Wallin, Säffle Maria Persson, Säffle Eva Jungbark, Säffle Rita van Brouwershaven, Sunne Ulf Adolfsson, Sunne Viktiga saker som framkom i diskussionen: Mera saker som lockar till lek, lättare med mindre barn men svårare med barn i mellanåldern. Mer brädspel, kortlek. Möbler för barn som inte lockar ungdomar. Något att gömma sig i, utklädning. Draperier för att göra rum i rummet. Platser för mammor att amma, för barnvagnar. Skyltar på låga nivåer så att barn hittar, symboler som relaterar till böckerna. Spöket Laban, Findus, Pippi etc. Ipads på barnavdelningen? Spel o böcker. För att visa den nya tekniken. Kontakt med yrkesskolor som får ett projekt att kanske bygga leksaker, måla om, mm. Mindre förstört, mer delaktighet. Även för utklädningskläder, ungdomsprojekt, second hand, bytesdagar. Fråga förskolor, rita förslag på bästa biblioteket. Förslagslåda vid disken. Dockteater, lekmattor med mjuka bilar. Områden som är skofria, avgränsning. Blå tossar för vuxna. Nästa steg (idéer?): 28 64 Fråga 7: IT-kunskap - Vad förväntas vi kunna? Grupp 1 Närvarande i diskussionen: Marita Bjureld, Karlstad Molkom Agneta Oskarsson, Karlstad Lena Fröding, Filipstad Eva-Lena Eriksson, Karlstad Skattkärr Terese Olsson, Karlstad Monica Östervee, Karlstad Väse Anna Ersdotter, Hammarö Birgitta Rosén, Karlstad Ingela Blomberg, Hagfors Ewa Persson, Sunne Viktiga saker som framkom i diskussionen: Hur ska vi förhålla oss till IT-användningen. Det behövs en minsta lägsta nivå. Alla bör kunna ladda ner böcker till surfplattor, Android och läsplatta. Hur fungerar olika apparater. Går igenom tänkbara fel. Riktar in fortbildningen på det som efterfrågas av låntagare. Just nu surfplattor. Du förväntas också kunna använda nedladdning av ljudböcker från Tpb eller Legimus. Förslag på It-hörna. Det ska inte förväntas av personalen att vara insatt i alla program för att hjälpa låntagare. Har man specialkunskap ändå och tid då kan man hjälpa till. It-hörna = anmälda deltagare, cirkeldeltagare, bygger upp cirkeln utifrån gruppens behov. Inte basic-kunskap utan ex Facebook, eMail, källkritik, twitter osv Nästa steg (idéer?): Viktigt med rätt kunskap och rätt verktyg. Lära av varandra Ev en it-strategi/plan där lägsta nivå på utrustning och baskunskaper ska finnas. 29 Fråga 7: IT-kunskap - Vad förväntas vi kunna? Grupp 2 Närvarande i diskussionen: Annette Kramer, Kristinehamn Susanne Pettersson, Forshaga Birgitta Albinsson, Årjäng Lena Persson, Årjäng Ulrica Elfgren, Sjukhusbiblioteket Karlstad Katarina Bergholm-Nilsson, Kristinehamn Annalena Olsson, Torsby Maria Andersson, Torsby Annelie Bekkouche, Karlstad Michael Körhemark, Karlstad Annelie Zars Hedlund, Hagfors Marika Svalstedt, Sjukhusbiblioteket Ida Hagman, Kil Annika Närman, Karlstad Ulrika Sortelius, Sjukhusbiblioteket Arvika Maria Dyhr-Nielsen, Karlstad Viktiga saker som framkom i diskussionen: Vad förväntas det av oss? Många känner sig mindre värda utan it-kunskap, det kan utvecklas till ett arbetsmiljöproblem Konkret problem när många skaffar sig läsplatta och vill läsa våra eböcker Om vi ska lära oss måste vi ha tillgång till tekniken och materialet. Det finns väldigt många märken tex av läsplattor det räcker inte med en platta kanske måste vi ha många eftersom det finns många varianter. Varför måste du kunna tekniken? Svar: Trådlöst nätverk, vi förmedlar den tjänsten på biblioteket, alla våra förmedlade tjänster måste vi kunna. Om vi är förutsättningen för att låntagaren ska kunna använda den tjänsten vi tillhandhåller så måste vi också kunna vägleda låntagaren. IT kunskap vad det gäller tekniken, vem får man hjälp av? Vi får ingen mer tid, men det kommer hela tiden mer saker vi ska kunna, var ska vi dra gränsen? Vi vill gärna ge låntagaren hjälp och man kan lätt få dåligt samvete om man inte kan hjälpa. Viktigt att diskutera detta i arbetsgruppen så att man har en förståelse för hur man känner Vad kommer det att kosta? Ska vi kunna hjälpa till med vanliga program som word, openoffice? Ska vi ha policy för vad vi hjälper till med och var går den gränsen? Vidareutveckling: Kan det finnas ett utbyte mellan bibliotek, där man boka en it-bibliotekarie? Komma till mindre enheter och lära låntagaren. Det är viktigt att tekniken inte blir en belastning, göra att det känns jobbigt att gå till jobbet. Vissa medarbetare kan ha spetskompetens, andra ha en viss grund. Vi behöver en process där vi lär oss grundläggande it-kompetens som handlar om hur program fungerar i stort, sedan några intresserade resurspersoner, i länet på biblioteket. Lära av varandra process, kring att utbilda varandra i nya verktyg vore bra. Läsplattor surfplattor osv. 30 19 Fråga 8: Hur når man unga vuxna och hur får man dem komma till biblioteket? Närvarande i diskussionen: Maria Bergroth, Arvika SofiaTholf, Arvika Malin Palm, Arvika Gunilla Mattsson, Arvika Sara Karlsson, Arvika Mikael Persson, Arvika Ann Gustafsson, Eda Susanne Lindén, Karlstad Ingrid Hennix, Eda Maria Wiman, Arvika Zin Jägersand, Karlstad Viktiga saker som framkom i diskussionen: Fråga de unga vad de vill ha. Bjuda in representant från näringslivet/universitetet/yrkeskategorier/trafikskolor, författare som lockar (yngre) och då samarbeta i bibliotekvarmland.se. Kulturnatta drar mycket unga vuxna och de sprider biblioteket bland varandra. Rallytema, jakt. Litteraturquiz, föreläsare som pratar om att göra film Nästa steg (idéer?): Qiuzbank, blogg, hundsport/hästsport, 31 Fråga 9: Bemötande av “studenter”/fjärrlån. Närvarande i diskussionen: Ingen diskuterade denna fråga under dagen Viktiga saker som framkom i diskussionen: Nästa steg (idéer?): 32 19 Fråga 10: Biblioteket - en plats för estetiskt lärande? Närvarande i diskussionen: Anna Åberg, Kil, Toleif Högberg, Sunne Birgitta Sparre, Hagfors Maria Persson, Säffle Gittan Classen, sjukhusbiblioteket Karlstad Annika Järnesund, Karlstad Johanna Stilgård, Karlstad Viktiga saker som framkom i diskussionen: Skolbiblioteken ser väldigt olika ut. Spöknatt i biblioteket i Kil, tipspromenad i biblioteket. Författarbesök, eleverna hade till kvällen skrivit egna spökhistorier. Eleverna sov över. Dansa en bok, barnen dansar, någon läser en berättelse Levande rollspel Flera ingångar till en bok, film, drama, lånekortskalas. Barnens andra bok. Konstvernissage, unga vuxna. ” se upp” hänga upp ovanför bokhyllorna. Litteraturläger Bokcirkel för barn/ ungdomar. Skrivövningar, drama, filma. Läskonster, dansgrupp adlib. Improvisationsteater Bokbryggan Karin Olsson - Workshop med pyssel. Helgerna, 5-12 år Marchmallow change Få en upplevelse Apelstapel Nästa steg (idéer?): Berättande, filma boktips Dans Knacka på, dansa en bok Dans i Värmland - dansa en bok Kompetensutveckling i hur man dramatiserar osv. Fortbildning berättande Utnyttja varandra, byta och knyta kompetenser till varandra - nätverk både fysisk och virtuellt. Fortbildning i estetiska lärprocesser, olika ingångar till litteraturen. 33 KUB är ett kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal i Värmlands-, Dalarnas-, Gävleborgs- och Uppsala län.
© Copyright 2024