Diarieföring - Landstinget Västernorrland
Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Landstinget Västernorrland Granskning av diarieföring Innehåll Sammanfattning ...................................................................................................................3 1. Inledning ......................................................................................................................3 1.1. Bakgrund ..................................................................................................................4 1.2. Syfte och revisionsfrågor ..........................................................................................4 1.3. Avgränsning .............................................................................................................5 1.4. Revisionskriterier ......................................................................................................5 1.5. Metod .......................................................................................................................5 1.6. Definition ..................................................................................................................6 2. Styrning .......................................................................................................................6 2.1. Nationella styrdokument ...........................................................................................6 2.2. Lokala styrdokument ................................................................................................7 3. Hanteringen av allmänna handlingar .........................................................................8 3.1. Organisation .............................................................................................................8 3.2. Diarie- och ärendehanteringsprocessen ...................................................................8 3.3. Roller och ansvar för ärendehanteringen ..................................................................9 3.4. Ärendehanteringen vid verksamheten ......................................................................9 3.5. Landstingsarkivet ...................................................................................................10 3.6. Riktlinjer och rutiner................................................................................................11 3.7. Bedömning .............................................................................................................11 4. Uppföljning och samverkan......................................................................................12 4.1. Granskning av landstinget diarieföring 2009 ...........................................................12 4.2. Uppföljning av ärendehanteringen ..........................................................................13 4.3. Information och utbildning ......................................................................................13 4.4. Extern samverkan ..................................................................................................14 4.5. Stickprovsgranskningen .........................................................................................14 4.6. Bedömning .............................................................................................................15 5. Svar på revisionsfrågorna och bedömning .............................................................15 5.1. Svar på revisionsfrågorna.......................................................................................15 5.2. Sammanfattande bedömning..................................................................................17 Bilaga 1 – Begärda handlingar ..........................................................................................18 Källförteckning ...................................................................................................................19 2 Sammanfattning Granskningen visar att diarie- och ärendehantering samt arkivering centraliserats inom landstinget. Diarie- och ärendehanteringen organiseras inom administrativa avdelningen vid landstingets kansli. Landstingsarkivet består av arkivdepån i Härnösand och skanningverksamheten i Sundsvall. Landstingsstyrelsen är arkivmyndighet och huvudman för landstingsarkivet med ansvar för tillsynen av landstingets arkivering. Arkivmyndighetens verkställande tjänsteman är landstingsarkivarien. Registrering av allmänna handlingar, både inkommande, utgående och inom landstinget upprättade, sker centralt av registratorerna vid landstingets kansli. Stickprovsgranskningen visar att allmänna handlingar lämnas ut skyndsamt. Systemstödet Platina används, för registrering av allmänna handlingar, och fungerar i regel tillfredsställande avseende tillgänglighet samt tillförlitlighet. Bevakning och uppföljning av ärenden sker veckovis genom ärendeberedningen. Det genomförs inga stickprovskontroller, av diarie- och ärendehantering eller landstingsarkivets arkivering, inom ramen för den interna kontrollen. I dagsläget genomförs ingen tillsyn av arkiveringen inom landstingets verksamheter. Det saknas en gallrings- samt dokumenthanteringsplan. Landstingsstyrelsen brister till viss del i sin uppgift att styra, leda och följa upp och kontrollera diarie- och ärendehanteringen samt arkivering inom landstinget. Styrelsen har inte i tillräckligt stor utsträckning tagit en samordnande roll. Flertalet av noterade brister från den granskningen 2009 har inte åtgärdats. Implementeringen av organisationen är i utvecklingskedet men det saknas en övergripande strategi för det fortsatta arbetet. Det finns inga framtagna styrdokument som tydliggör ansvar, roller och befogenheter för diarie- och ärendehantering samt uppdaterade riktlinjer för arkivering. En uppdragsbeskrivning för landstingsarkivet innefattande roller och ansvar har tagits fram. Hanteringen av handlingar sker inte fullt ut på ett ändamålsenligt sätt då det uppges finnas ett mörkertal avseende diarieföringen inom verksamheten. Det finns en rutinbeskrivning för diarie- och ärendeprocessen. Denna är dock inte förankrad i verksamheten vilket skapar otydlighet i roller och ansvar. Vidare framkom behovet av att öka kompetensen inom landstinget om utlämnande av allmänna handlingar, offentlighet och sekretess som till stor del försvunnit med pensionsavgångar. Våra förslag till fortsatt utveckling är att styrelsen bör: Ta fram riktlinjer som förtydligar ansvar, roller och befogenheter för diarie- och ärendehanteringsprocessen Förankra arbetssätt inom den centraliserade organisationen för diarie- och ärendehantering samt arkivering i verksamheten Ta fram rutiner i verksamheten för diarie- och ärendehanteringsprocessen Uppdatera arkivreglementet för att roller, ansvar och befogenheter ska spegla den centraliserade organisationen samt förankra dess efterlevnad i verksamheten Säkerställ att tillsynen av landstingets arkivering genomförs Ta fram gallringsplan och dokumenthanteringsplan Säkerställ behovet av information och utbildning inom landstinget för hanteringen av allmänna handlingar, offentlighet och sekretess 3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Offentlighetsprincipen är central för den svenska förvaltningen inom stat, landsting och kommuner. Medborgarna har enligt Tryckfrihetsförordningen rätt att ta del av allmänna handlingar. Ytterligare bestämmelser i förvaltningslagen, offentlighets- och sekretesslagen och arkivlagen skapar tillsammans med förordningen en långtgående skyldighet för myndigheter att upprätta rutiner för hantering och registrering av ärenden och handlingar. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns rutiner för diarieföring samt för att rutinerna tillämpas korrekt. Användningen av e-post och olika former av IT-stöd innebär ett ökat behov av struktur. Grunden för en väl fungerande diarieföring är att hela landstinget omfattas av regler och rutiner och att alla har kunskap om dem. En tidigare granskning av landstingets diarieföring (2009) visade att det fanns flera brister i landstingets system och rutiner för hantering av ärenden och allmänna handlingar. Landstingets organisation av diariefunktionen har därtill förändrats utifrån en ny sjukhusorganisation. För att klargöra om noterade brister från tidigare granskning har åtgärdats har revisorerna i Västernorrland läns landsting beslutat att åter granska landstingets diarieföring. 1.2. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen av landstingets diarieföring är att bedöma om befintliga system och rutiner för ärendehantering och allmänna handlingar är ändamålsenliga och tillgodoser de krav som framgår av gällande lagstiftning respektive landstingets interna regelverk. Inom ramen för granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Finns aktuella styrdokument inom landstinget avseende diarieföring, offentlighet och sekretess? Hur är arbetet organiserat? Är ansvarsfördelning, befogenheter och organisation tydlig och i överensstämmelse med aktuell lagstiftning? Hur sker registrering av allmänna handlingar, både inkommande, utgående och inom landstinget upprättade? Vilket systemstöd används och hur upplever användarna systemets tillgänglighet och tillförlitlighet? Förekommer manuell diarieföring? Arkiveras och gallras handlingar på ett lämpligt sätt? Tillgodoses allmänhetens rätt till insyn i landstingets verksamhet? Bidrar system och rutiner för diarieföring till en effektiv och säker ärendehantering? Finns en systematisk uppföljning och kontroll av landstingets diarieföring? Har noterade brister från tidigare granskning åtgärdats? 4 1.3. Avgränsning Granskningen omfattar handlingar som ska registreras i landstingets diarier med undantag för hanteringen av patientjournaler eller andra typer av handlingar som t.ex. verifikationer. Granskningen avser landstingsstyrelsen. 1.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna kan hämtas ifrån lagar och förarbeten eller interna regelverk, policies och fullmäktigebeslut. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Tryckfrihetsförordningen Förvaltningslagen Offentlighets- och sekretesslagen Arkivlagen Landstingets arkivreglemente Övriga regler och riktlinjer framtagna inom landstinget 1.5. Metod Granskningen har baserats på intervjuer, dokumentstudier och en stickprovskontroll. Intervjuer har genomförts med följande: T.f administrativ chef vid landstingets kansli Landstingsarkivarie vid landstingets kansli Utvecklare av diarie- och ärendehanteringsprocessen vid landstingets kansli Registrator vid landstingets kansli Verksamhetschef för landstingsarkivet Verksamhetschef, Hälsocentralen Domsjö och Hälsocentralen Bjästa Sekreterare vid Hälsocentralen Domsjö Chefsekreterare/administratör vid medicinkliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Administratör vid psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. Dokumentgranskningen avser en genomgång av riktlinjer och rutiner för diarie- och ärendehanteringen i syfte att kontrollera om det finns aktuella och korrekta styrdokument. En stickprovkontroll har genomförts i syfte att kontrollera utlämnandet av allmänna handlingar samt hur offentlighetsprincipen tillämpas. Stickprovskontrollen omfattar tjugo handlingar som begärts ut från landstingets centrala diarium. Tjugo handlingar, varav fyra sekretessbelagda, har begärts från landstingets diarium. Begäran har skickats från anonyma e-postadresser och handlingen har ombetts sändas till densamma. Handlingarna har granskats utifrån följande frågor: Utlämnades handling? Hur lång tid tog handläggningen? Frågade handläggaren efter namn eller syfte med att begära ut handlingen? 5 1 Bifogas besvärshänvisning i de fall något tagits bort med hänvisning till sekretess? Intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 1.6. Definition För att en handling ska vara allmän krävs att handlingen förvaras hos, inkommit till eller upprättats hos en myndighet. En allmän handling kan vara en offentlig handling om den inte innehåller några uppgifter som sekretessbelagts enligt offentlighet- och sekretesslagen. En förvarad handling avser en handling som finns tillgänglig hos myndigheten. Handlingen är inkommen till en myndighet när den anlänt dit eller när en behörig befattningshavare tagit emot den. En handling anses upprättad när den expedieras till någon utanför den egna myndigheten eller när ärendet slutbehandlats. 2. Styrning 2.1. Nationella styrdokument 2.1.1. Tryckfrihetsförordningen I tryckfrihetsordningen (1949:105) definieras en handling som: ”Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel”. Handlingsbegreppet avser därmed informationsinnehållet snarare än den form som handlingen intar. Enligt tryckfrihetsförordningen är handlingen allmän om den förvaras hos en myndighet, är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. En upprättad handling avser att ärendet har behandlats av myndigheten eller expedierats till någon utanför myndigheter. En allmän handling kan vara offentlig eller belagd med sekretess. I tryckfrihetsförordningen föreskrivs att begäran om att få ta del av allmän handling ska behandlas skyndsamt. En allmän handling ska lämnas ut av den som förvarar handlingen. Tjänstemannen får inte efterfråga vem som ska ha handlingen eller för vilket syfte. I de fall någon del av handlingen eller hela handlingen inte lämnas ut med hänvisning till sekretess ska en besvärshänvisning bifogas i beslutet. Beslut att inte lämna ut en handling ska vara skriftligt och innefatta en besvärshänvisning. Beslutet ska fattas av myndigheten/nämnden eller av tjänsteman på delegation. 2.1.2. Förvaltningslagen Enligt förvaltningslagen (1986:223) ska varje myndighet lämna upplysningar, vägledning och råd till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Ärenden som inkommer till myndigheten ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. En handling anses ha inkommit till en myndighet den dagen då handlingen anländer till myndigheten eller kommer en behörig tjänsteman till handa. 1 Avser ett skriftligt avslag på begäran att få ut en sekretessbelagd handling samt en beskrivning hur man överklagar beslutet. 6 2.1.3. Offentlighets- och sekretesslagen Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) fastställer att allmänna handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter alltid ska registreras. Allmänna handlingar som är offentliga behöver inte registreras. De ska dock kunna fastställas om handlingen är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. En myndighet ska ta hänsyn till allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. 2.1.4. Arkivlagen Enligt arkivlagen (1990:782) ska det finnas en arkivmyndighet inom den kommunala förvaltningen. Landstingsstyrelsen är arkivmyndighet om fullmäktige inte beslutat något annat. Arkivmyndigheten ansvarar för den kommunala verksamhetens slutarkiv och har till uppgift att utöva tillsyn över att kommunens övriga myndigheter följer rådande lagstiftning och bestämmelser. Varje myndighet ansvarar för vården av sitt arkiv och är skyldig att upprätta en arkivbeskrivning över vilka handlingar som finns i arkivet och för hur arkivet är organiserat. Allmänna handlingar ska gallras efter beaktande av allmänhetens rätt att ta del av handlingar, behovet av information för rättskipning, för förvaltningen samt för forskningens behov. Gallring ska ske med hänsyn till det nationella kulturarvet. 2.2. Lokala styrdokument 2.2.1. Landstingets arkivreglemente Landstingsfullmäktige antog november 2010 ett arkivreglemente för mandatperioden 20112014. Av arkivreglementet framgår att landstingsstyrelsen är arkivmyndighet. Varje myndighet ansvarar för sina allmänna handlingar enligt lag. När myndigheten lämnat över allmänna handlingar till landstingsarkivet övergår ansvaret till arkivmyndigheten. Landstingsstyrelsen som är arkivmyndighet ansvarar för tillsynen över hanteringen av allmänna handlingar inom landstinget. I tillsynen ingår en regelbunden inspektion av myndigheternas arkiv. Arkivmyndigheten har rätt att överta allmänna handlingar från en myndighet som står under dess tillsyn. Landstingsarkivarien är arkivmyndighetens verkställande tjänsteman och ansvarar för tillsyn och rådgivning. Arkivreglementet fastställer att varje myndighet ska utse en arkivansvarig som ansvarar för att gällande författningar och bestämmelser tillämpas inom myndighetens verksamheter. Den arkivansvariga ska se till att rutinerna inom myndigheten är uppbyggda för att underlätta rätten att ta del av allmänna handlingar. Därutöver att vara kontaktperson gentemot arkivmyndigheten. Myndigheterna ska samråda med landstingsarkivarien i viktigare frågor rörande hanteringen av allmänna handlingar. Enligt arkivreglementet ska varje myndighet ha en eller flera arkivredogörare som svarar för den praktiska hanteringen av verksamhetens arkiv. Arkivredogöraren ska tillse att gällande bestämmelser följs och svara för leveranser av handlingar till landstingsarkivet sker enlighet fastställda riktlinjer. Varje myndighet ska, enligt arkivreglementet, upprätta en gallrings- och dokumenthanteringsplan. Dokumenthanteringsplanen ska innehålla handlingens funktion, tidpunkt för gallring, avställning och arkivering samt uppgifter om lagringsmedium. Allmänna 7 handlingar ska förvaras så att de skyddas mot brand, fukt, vatten samt stöld och obehörig åtkomst. 3. Hanteringen av allmänna handlingar 3.1. Organisation Under 2013 omorganiserades landstinget genom sammanslagningen av tre sjukhusförvaltningar till en sammanhållen hälso- och sjukvårdsförvaltning. I samband med omorganisationen centraliserades landstingets diarieföring. Arkiveringen centraliserades vid årsskiftet 2012/2013. Diarie- och ärendehanteringen organiseras vid administrativa avdelningen inom landstingets kansli. Administrativa chefen är processägare för diarie- och ärendehanteringen. Vid avdelningen finns en utvecklare för diarie- och ärendehanteringsprocessen, tre registratorer samt landstingsarkivarien. Landstingsstyrelsen är arkivmyndighet och huvudman för landstingsarkivet. Styrelsen ansvarar för att utöva tillsyn över hanteringen av allmänna handlingar i lanstinget. Vidare för att utfärda riktlinjer med syfte att säkerställa en god hantering av allmänna handlingar samt för att överta handlingar från landstingets myndigheter. Landstingsarkivet sorterar under Landstingsservice sedan januari 2013 och har till uppgift att vårda och tillhandhålla handlingar som överlämnats till arkivmyndigheten. Landstingsarkivet består av arkivdepån i Härnösand och skanningverksamheten i Sundsvall. Arkivmyndighetens verkställande tjänsteman är landstingsarkivarien som utgör beställarfunktion till landstingsarkivet. Landstingsarkivariens uppdrag är att verkställa arkivmyndighetens regelbundna inspektioner av landstingets arkiv, ge råd och anvisningar i hanteringen av allmänna handlingar samt ta initiativ till åtgärder för att främja hanteringen av allmänna handlingar i landstinget. 3.2. Diarie- och ärendehanteringsprocessen Diarie- och ärendehanteringsprocessen har av landstingets kansli delats in i tjänstemannaärenden och nämndärenden. Den syftar till att säkra kraven på insyn och medinflytande som krävs i en politiskt styrd organisation. Ärenden kan initieras som en inkommen handling genom exempelvis brev, e-post eller telefonsamtal, eller som en upprättad handling framställd inom landstinget. Samtliga handlingar ska lämnas till registrator för diarieföring. Handlingar skannas in elektroniskt och fördelas till verksamheten. Nämndsekreterarna diarieför protokollsutdrag, beslutsunderlag i ärenden samt de yttranden som expedieras efter nämndsammanträden. Postöppningen ska ske centralt vid landstingets kansli. Verksamheten ska vidarebefordra samtlig post som ska diarieföras till diariet vid landstingets kansli vilket även omfattar personadresserade brev. I dagsläget finns ingen delegation för personliga brev enligt registrator. En postlista på samtliga handlingar upprättas dagligen och tillgängliggörs på landstingets hemsida. Postlistan innehåller handlingar som är inkomna och upprättade inom landstinget. 8 Utlämning av allmänna handlingar ska ske skyndsamt. Enligt registrator vid landstingets kansli sker detta i regel samma dag eller inom tre dagar beroende på uppdragets omfattning. Om handlingar tar längre tid att expeditera ska en återkoppling ske. Beslut om sekretessbelagda handlingar tas av administrativa chefen med stöd av jurist vid upphandlingsenheten. Rutinen kring handlingar som inte lämnas ut med hänvisning till sekretess är att ett skriftligt avslagsbeslut samt besvärshänvisning bifogas, enligt utvecklare vid landstingets kansli. Besvärshänvisningen omfattar tillvägagångssättet för att överklaga beslutet att inte lämna ut handlingen. Det uppges inte finnas någon standard för besvärshänvisningen. Istället formuleras den olika beroende av vem som avger svaret. 3.3. Roller och ansvar för ärendehanteringen Roller och ansvar för ärendehanteringen finns beskrivna i den landstingsgemensamma rutinen: Ärendehantering – vem ansvarar för vad?. I rutinen framkommer att ärendeberedningen har uppdraget att tidsplanera och fördela ärenden. Ärendeberedningen består av tjänstemän utsedda av landstingsdirektören bland annat kanslichefen, administrativa chefen, ekonomidirektören, HR- direktören, enhetschefer samt sekreterare för nämnder och beredningar. Samtliga ärenden ska passera ärendeberedningen genom anmälan till funktionsbrevlådan. Kanslichefen har i uppdrag att leda ärendeberedningens arbete. Registratorerna ansvarar för att diarieföra inkomna, upprättade eller expedierade handlingar. Ansvaret för handläggningen av ärendet fördelas till ärendeansvarig chef i verksamheten. Den ärendeansvarige chefen kan därefter utse handläggare för behandling av ärendet. Samtliga ärenden samlas på en ärendebehandlingslista som uppdateras veckovis. Ärendeberedningen tar ställning till om underlag är färdigberedda efter handläggning. Ärendeansvarige chef ansvarar för att utse handläggare, kvalitetssäkra tjänsteutlåtandet och se till att tjänsteutlåtandet färdigställs inom beslutad tidsplan. Landstingsdirektören ansvarar för att fördela ärenden efter nämnd- och styrelsebeslut samt för uppföljning. Nämndsekreterarna har till uppgift att inhämta handlingar efter rådsberedningen, skicka ut kallelse och sammanträdeshandlingar och expeditera protokollutdrag till registrator för diarieföring. De har också ansvar för att uppdrag initierade av nämnd återförs till ärendeberedningen samt att efter nämndbeslut se till att alla handlingar diarieförs. 3.4. Ärendehanteringen vid verksamheten Det framgår av granskningen att postöppning, diarieföring och arkivering även sker vid verksamhetsnivå på kliniker och hälsocentraler. Postgången går via sekreterarna/administratörerna som öppnar, datumstämpar och fördelar ut posten till berörda medarbetare. Den inkommande posten består främst av fakturor, kursbjudningar, tidningar eller reklam. Begäran kan även inkomma från Patientförsäkringen LÖF avseende yttranden eller journalkopior. LÖF-ärenden skickas till landstingets kansli för diarieföring. Enligt intervjuade sekreterare vid psykiatriska kliniken och medicinkliniken har verksamheterna egna diarier och arkiv. Diariet vid psykiatriska kliniken omfattar handlingar som finns diarieförda i Platina som verksamhetsberättelser, budgetärenden och förhandlingsprotokoll. Medicinkliniken diarieför handlingar som mottagits och skickats iväg från kliniken. Ärendena diarieförs efter löpnummer, rubrik och årtal. 9 Psykiatriska klinikens arkiv innehåller främst arbetsmaterial som sparats under tidigare år. Arkivet vid medicinkliniken omfattar ett diarium från tidigare verksamhetschef. Handlingarna sitter i pärmar och behöver packas ner i arkivlådor för att så småningom skickas iväg till landstingsarkivet enligt intervjuad chefssekreterare. Det kommer ytterst sällan förfrågningar om allmänna handlingar till verksamheterna. Förfråganingar avser främst patientärenden som rör frågor om behandling, tid för mottagning eller kopia av handlingar i den egna patientjournalen. De ärenden som inkommer från enskilda patienter noteras i patientjournalen och diarieförs manuellt på en papperslista vid verksamheten. 3.5. Landstingsarkivet Landstingsarkivet slutförvarar allmänna handlingar från landstingets/myndigheternas verksamhet. Västernorrlands läns landsting har tillsammans med Östergötlands-, Gotlands län samt Göteborgs kommun varit ett intensivdataområde vilket betyder att arkivhandlingar inom landstinget har bevarats i större utsträckning än i andra landsting/kommuner. Landstingsarkivet utgör en del av det nationella kulturarvet. I dag är råden för bevarande på samma nivå för samtliga landsting/regioner. Landstingsarkivets uppdrag är att ta emot handlingar, bevara och vårda arkivhandlingar, tillhandahålla och tillgängliggöra arkivhandlingar samt digitalisera restjournaler. Samtliga myndigheter inom landstinget har möjlighet att överlämna handlingar till arkivet. Varje myndighet ansvarar för sina allmänna handlingar. Vid överlämnandet av handlingar övergår det juridiska ansvaret till arkivmyndigheten. Landstingsarkivet har ett särskilt uppdrag att ta emot och digitalisera analoga journalhandlingar för aktuella patienter. Under 2013 har ett arbete påbörjats för att skapa ett E-arkiv. Landstingsarkivet har en arkivdepå för förvaring av allmänna handlingar. Vid arkivdepån i Härnösand samlas landstingets analoga handlingar och äldre journaler. I Sundsvall sker en löpande restjournalskanning. Restjournaler avser handlingar som tillhör aktuella digitala patientjournaljournaler. Av granskningen har det framkommit att en viss arkivering även sker vid verksamheterna. Enligt landstingsarkivets uppdragsbeskrivning ska överlämnade arkiv bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för förvaltningen och rättskipning samt forskningens behov. Arkiven ska skyddas mot förstörelse, skapa, tillgrepp och obehörig ankomst. Landstingsarkivets handlingar förvaras i enlighet med gällande lagar och föreskrifter enligt verksamhetschefen. Härnösands arkivdepå har specialbyggda arkivlokaler med rätt klimat, skydd mot brand, vattenskada och tillfredsställande skalskydd. Handlingarna i Sundsvall omfattas av ett skal-, vatten- och brandskydd. Verksamhetschefen för landstingsarkivet uppger att kommunikationen med verksamheten är situationsanpassad. Verksamheterna levererar handlingar till arkivdepån eller skickar handlingar till skanning. Avdelningshetscheferna eller sekreterarna/administratörerna är oftast kontaktpersoner för landstingsarkivet. Föreskrifter om gallring ska utfärdas av arkivmyndigheten enligt arkivreglementet. Det saknas fortfarande en gallringsplan vilket lett till att överflödiga handlingar sparas. Gallring sker dock till viss del men avser främst gamla pappersjournaler och restjournalhandlingar 10 som skannats in elektroniskt. Beslut om gallring tas informellt i samråd med landstingsarkivarien, utifrån SKLs gallringsråd och i jämförelse med andra landstings gallringsplaner enligt verksamhetschef vid landstingsarkivet. Vidare finns det behov av att ta fram en dokumenthanteringsplan som beskriver informationsflödet till arkivet. Något som enligt uppgift skulle underlätta planering och ge överblick för hur arkiveringsprocessen går till i verksamheten. 3.6. Riktlinjer och rutiner Det saknas framtagna och uppdaterade styrdokument för ärendehanteringen och arkivering samt riktlinjer avseende sekretess. Styrdokument för praktisk hantering av arkivering har tagits fram men inte fastställts vid tiden för granskningen. Administrativa avdelningen uppges, genom omorganiseringen av förvaltningen, ha fått ett större mandat att driva ärendehanteringsfrågorna inom landstinget. Administrativa chefen ingår idag i landstingsledningen bestående av landstingsdirektören, förvaltningschefer och avdelningschefer. Det saknas däremot en uppdragsbeskrivning som tydliggör ansvar, roller och befogenheter samt vem som ansvarar för upprättande av riktlinjer för ärendehanteringsprocessen. Ansvaret för upprättande av riktlinjer bör, enligt administrativa chefen, rimligtvis ligga hos administrativa avdelningen. Arkivreglementet, som antogs av landstingsfullmäktige november 2010, speglar inte dagens centraliserade organisation för arkivering. Reglementet utgår ifrån ett decentraliserat myndighetsansvar och att tillsynen av arkiven ska utövas därefter. Det saknas även utsedda arkivansvariga och arkivredogörare. Enligt verksamhetschef för landstingsarkivet är en generell kompetenshöjning i verksamheten avseende, allmänna handlingar, offentlighet, sekretess och arkivering, ett alternativ till att utse kontaktpersoner. Det finns en uppdragsbeskrivning för landstingsarkivet som innefattar roller och ansvar. Enligt landstingsarkivarien behöver rollerna tydliggöras avseende landstingsstyrelsens uppgifter som arkivmyndighet, landstingsarkivariens uppgifter som verkställande tjänsteman samt relationen däremellan. Därutöver saknas nedskrivna processbeskrivningar både för diarie- och ärendehanteringen samt för arkiveringen vilket gör organisationen sårbar när medarbetare slutar eller vid pensionsavgångar enligt landstingsarkivarien. Vidare saknas beslut om vem som bär ansvaret för framtagande av riktlinjer. Enligt intervjuade i verksamheten är ansvar och befogenheter för diarie- och ärendehanteringen otydliga. Det finns behov av övergripande styrdokument för rutiner samt för ärendehanteringen i verksamheten. Det uppges finnas en osäkerhet kring hur vissa ärenden ska hanteras. Verksamheterna har inte tagit del av information kring den centraliserade ärendehanteringen. 3.7. Bedömning Diarie- och ärendehantering samt arkivering har centraliserats under 2013. Diarie- och ärendehanteringen finns centralt på administrativa avdelningen vid landstingets kansli. Diariets tillgänglighet bedöms god utifrån att det finns flera funktioner och registratorer som är väl insatta i rutiner för diariet och som kan överta ansvar vid frånvaro eller semester. Vidare finns en tydligt definierad ärendehanteringsprocess övergripande för landstinget. Däremot saknas styrdokument samt fastställda riktlinjer för ansvar, roller och befogenheter 11 för diarie- och ärendehanteringen. Roller, ansvar och befogenheter finns framtagna för landstingsarkivet men uppges trots detta vara otydliga. Vi bedömer att det är av stor vikt att ta fram styrdokument för diarie- och ärendehanteringen samt för sekretessbelagda handlingar. Vidare att besluta vem som har ansvar och befogenhet för framtagandet av riktlinjer både för ärendehantering och för arkivering. Arkivreglementet som är styrande för landstingets arkivering speglar inte den centraliserade organisationen för arkivering. I dagsläget finns det ett krav i arkivreglementet avseende arkivansvariga och arkivredogörare vilket saknas i verksamheten. Vi anser att arkivreglementet bör uppdateras. Det bör övervägas om kravet om kontaktpersoner i verksamheten ska specificeras eller om en generell utbildningssatsning i verksamheten avseende allmänna handlingar, offentlighet, sekretess och arkivering täcker behovet av kompetens. Vidare har det framkommit ett behov av rutiner och information till verksamheten avseende roller och ansvar i organisationen. Det sker fortfarande en viss diarieföring och arkivering inom verksamheten. Sammantaget kan detta riskera att landstinget i förlängningen inte lever upp till krav avseende hanteringen av allmänna handlingar, offentlighet och sekretess. En bidragande är att det saknas resurser för att i tillräckligt stor uträckning stödja och informera verksamheten om ärendehantering. Det har heller inte upprättats någon projektorganisation för implementeringen av den centraliserade diarie- och ärendehanteringen. Arkivering sker enligt gällande lagar och föreskrifter för att säkerställa att handlingarna skyddas mot förstörelse, skada och obehörig ankomst. Handlingar förvaras centralt vid arkivdepåerna i Härnösand och Sundsvall. 4. Uppföljning och samverkan 4.1. Granskning av landstinget diarieföring 2009 År 2009 genomförde de förtroendevalda revisorerna en granskning av landstingets diarieföring. Syftet med granskningen var att ta reda på om allmänna handlingar hanterades och förvarades på föreskrivet sätt utifrån gällande lagstiftning samt regler och rutiner fastlagda inom landstinget. Granskningen visade brister i landstingets system och rutiner för hantering av ärenden och allmänna handlingar. Det fanns brister gällande landstingets beslutade regler, riktlinjer och fastställda rutiner. De framtagna riktlinjerna vid tiden för granskningen saknades eller var i behov av uppdatering. Rutinerna avseende ärendehanteringen sköttes inte på ett tillfredsställande sätt. Bristerna omfattade även efterlevnad av landstingets arkivreglemente. Det saknades arkivansvariga och arkivredogörare vid verksamheterna samt framtagna dokumenthanteringsplaner och aktuella gallringsföreskrifter. Vidare hade Arkivmyndighetens ansvar för tillsynen över hantering av allmänna handlingar inte fullgjorts. Av granskningen framgår att flertalet föreslagna åtgärder inte vidtagits. Förtydligande av organisationen och arbetssätt har till viss del genomförts genom framtagande av processbeskrivning för den centraliserade diarie- och ärendehanteringen. Vidare har förvaltningen av arkivering setts över. 12 4.2. Uppföljning av ärendehanteringen Diarie- och ärendehanteringen sker i systemstödet Platina. Systemstödet möjliggör bevakning av ärenden och ger överblick av ärendegången. Behörighetsnivåer för verksamhetschefer och handläggare kan fastställas i systemet. Handlingar som inte behöver diarieföras kan hanteras som arbetsmaterial i systemet. Patientjournaler hanteras i ejournalsystemet Systeam Cross. Platina innehåller, enligt intervjuade, bra funktioner men tenderar vara mindre användarvänlig, särskild för de som använder systemstödet sällan. Systemet har dock utvecklats senaste åren i samverkan med andra landsting (se avsnitt 3.7). En ny modul för avvikelsehantering kommer bland annat finnas tillgänglig under hösten 2014. Återsökningen av handlingar uppges fungera tillfredsställande. Bevakning och uppföljning av ärenden sker veckovis inom ramen för ärendeberedingen. Samtliga ärenden upprättas på en ärendeberedningslista (ÄB -lista) som uppdateras kontinuerligt. Varje måndag hålls möten med kanslichefen, nämndsekreterare, registratorer och representanter för verksamheten för att fördela och diskutera ärenden. Till följd av en stor arbetsbelastning, uppges registratorerna vid landstingets kansli, ha svårt att hinna kvalitetssäkra och återkoppla till handläggare i enskilda ärenden. Utvecklare vid landstingets kansli genomför stickprovskontroller av diariet dock utan dokumentering. Stickprovskontrollen genomförs heller inte strukturerat eller kontinuerligt. Landstingsstyrelsens tillsynsroll är enligt landstingsarkivarien svagt utvecklad. Det saknas tillämpningsanvisningar för hur landstingsstyrelsen ska fullgöra sitt tillsynsansvar. I dagsläget genomförs ingen tillsyn av arkiveringen inom landstingets verksamheter. Därutöver finns det behov av att hitta en modell för att följa upp hur landstingsarkivet genomför sitt uppdrag enligt landstingsarkivarien. Stickprovskontroller inom ramen för internkontrollplanen uppges kunna vara ett sätt att säkra regelbundna regelbunden uppföljning och kontroll. Landstingsstyrelsen tar inte del av någon återraportering av information kring diarieföring eller arkivering. 4.3. Information och utbildning Utvecklaren vid landstingets kansli anordnar utbildningsgrupper och stöttar verksamheten vid behov. Information om ärendehanteringsprocesen finns även vid intranätet. Därutöver får samtliga nyanställda introduktion i systemstödet Platina. Det uppges svårt att nå ut till verksamheterna för att bygga kompetens i den utsträckning som det finns behov av. Det saknas framför allt resurser i form av kompetens och personal enligt utvecklare vid landstingets kansli. Administrativa frågor tenderar hamnar vid sidan av den ordinarie verksamheten och prioriteras inte i samma utsträckning enligt landstingsarkivarien. Det saknas kunskap om diarieföring i systemstödet Platina, utlämnande av allmänna handlingar men även om lagar som offentlighet och sekretess. Det uppges finnas en tröskel att få handläggarna att gå över från pappershantering till elektronisk diarieföring. Samtliga intervjuade menar att mycket av kompetensen om utlämnande av allmänna handlingar, offentlighet och sekretess har försvunnit med pensionsavgångar. Det uppges 13 finnas en betydande risk att landstinget inte lever upp till offentlighetsprincipen. I dagsläget finns ett stort mörkertal avseende handlingar som inte diarieförs. Enligt landstingsarkivarien finns det behov av att upprätta ett införandeprojekt för implementeringen av diarie- och ärendehantering och arkivering i större skala. Mycket skulle kunna åstadkommas med en mindre andel projektmedel som att ta fram en interaktiv utbildning, gemensamma dokumentmallar samt processkartläggning som stöd för verksamheten. 4.4. Extern samverkan Samverkan inom diarie- och ärendehanteringen sker med andra landsting inom flera projekt. Under 2009 genomfördes ett nationellt projekt på uppdrag av nätverket för Sveriges kanslichefer för att skapa en gemensam plattform för nämndadministrationen. Västernorrlands län landsting deltog i projektet tillsammans med Stockholms läns landsting, Landstinget Gävleborg, Landstinget Värmland, Örebro läns landsting och Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland, Landstinget Jönköpings län och Region Skåne. Projektet resulterade i framtagandet av en gemensam process för nämndärendehanteringen. Landstinget medverkade 2010/2011 i en projektgrupp för att möta landstingens behov kring diarie- och ärendehandläggning genom systemstödet Platina. Projektet omfattade Västernorrlands landsting, Stockholms läns landsting, Lanstinget Gävleborg, Landstinget Värmland, Örebro läns landsting och Västerbottens läns landsting. Inom ramen för projektet samlades önskemål in om utvecklingen kring diarie- och ärendehandläggning i Platina. Initiativet till projektet togs av kanslichefsnätverket. Landstinget samverkar kring projektet R7e-arkiv med åtta andra landsting. Projektet syftar till elektroniskt arkivering av information. Implementeringen sker inom den egna förvaltningen men kostnaderna för drift och förvaltning delas gemensamt mellan landstingen. Ett arbete har påbörjats med att överföra det gamla diariet till R7e-arkiv. 4.5. Stickprovsgranskningen Tillhandahållande av allmänna handlingar har undersökts genom att tjugo handlingar, varav fyra sekretessbelagda, har begärts ut ifrån det centrala diariet. Resultatet från stickprovsgranskningen visar att sjutton handlingar lämnades ut inom ett dygn efter begäran. Av dessa utlämnades femton handlingar inom en timma och tio handlingar inom trettio minuter. Vid begäran av journalhandlingar för forskningsprojekt dröjde det endast fem minuter innan handlingen inkom. Delårsrapporten 2013 för vårdområdet psykiatri och habilitering skickades ut inom fyra arbetsdagar. De aktuella lönenivåerna för kirurger inom vårdområde opererande skickades ut inom tre arbetsdagar. En handling som avsåg protokoll från senaste ledningssammanträdet inom vårdområde medicin lämnades inte ut trots påminnelse. Resultaten framgår av nedanstående tabell (se mer utförlig redogörelse i bilaga 1): Antal handlingar 20 Antal utlämnade handlingar 19 Antal handlingar inkomna inom ett dygn 17 Antal handlingar inkomna inom en timme 15 Antal handlingar inkomna inom trettio minuter 9 14 Av de fyra sekretessbelagda handlingarna utlämnades de avidentifierade versionerna inom ett dygn. Vid utlämning av de sekretessbelagda handlingarna bifogades inget skriftligt avslagsbeslut eller besvärshänvisning. Förfrågan efter allmänna handlingar från centrala diariet görs på landstingets hemsida. Den som begär ut handlingen uppmanas att lämna namn och epost för utskick av handlingen. Vid själva utlämnandet av handlingen har dock varken namn eller syfte med att begära ut handlingen efterfrågats. 4.6. Bedömning Flertalet av de noterade bristerna från granskningen 2009 har inte åtgärdats. Förtydligande av organisationen och arbetssätt har till viss del genomförts genom framtagande av processbeskrivning för den centraliserade diarie- och ärendehanteringen. Vidare har förvaltningen av arkivering setts över. En del av bristerna, som avsaknaden av arkivansvariga och arkivgörare, är inte lika aktuell i förhållande till centraliserade organisationen. Det sker dock fortfarande en viss del diarieföring och arkivering vid verksamheterna. Det finns ett tillfredställande systemstöd för diarie- och ärendehanteringen. Samtliga ärenden skannas in elektroniskt i systemstödet Platina medan patientjournaler hanteras i ejournalsystemet Systeam Cross. Bevakningen av ärenden sker veckovis inom ramen för ärendeberedningen. Vi bedömer att det finns en god struktur för uppföljning som säkerställer bevakningen av ärenden. Tillsynen samt kvalitetssäkringen bedöms dock vara två utvecklingsområden. Vidare har arkivmyndigheten inte fullföljt ansvaret att utöva tillsyn av allmänna handlingar inom landstinget. Stickprovsgranskningen visar att allmänna handlingar lämnas ut skyndsamt. Det bör dock säkerställas att besvärshänvisning bifogas i de fall någon del av handlingen eller hela handlingen inte lämnas ut med hänvisning till sekretess. Därutöver ser vi att det är av stor vikt att kunskapen avseende allmänna handlingar, offentlighet och sekretess säkerställs inom landstinget. 5. Svar på revisionsfrågorna och bedömning 5.1. Svar på revisionsfrågorna Finns aktuella styrdokument inom landstinget avseende diarieföring, offentlighet och sekretess? Det saknas styrdokument för diarieföring, offentlighet och sekretess. Vidare har roller, ansvar och befogenheter inte fastställts för den centraliserade av diarie-och ärendehantering. Det finns en uppdragsbeskrivning för landstingsarkivet innefattande roller och ansvar. Arkivreglementet beslutat av fullmäktige november 2010 har inte uppdaterats för att spegla den nya centraliserade organsationen. En framtagen rutinbeskrivning finns för diarie- och ärendeprocessen. Hur är arbetet organiserat? Under 2013 centraliserades landstingets diarie- och ärendehantering samt arkivering. Diarieoch ärendehanteringen organiseras inom administrativa avdelningen vid landstingets kansli. Inom administrativa avdelningen finns t.f. administrativ chef, utvecklare för diarie- och ärendehanteringsprocessen, tre registatorer samt landstingsarkivarien. Landstingsarkivet 15 utgör ett centraliserat arkiv för landstingets handlingar som sorterar under Landstingsservice. Landstingsarkivarien utgör en beställarfunktion till landstingsarkivet. Är ansvarsfördelning, befogenheter och organisation tydlig och i överensstämmelse med aktuell lagstiftning? Roller, ansvar och befogenheter behöver tydliggöras för att spegla den nya centraliserade organisationen samt för att vara i överenstämmelse med aktuell lagstiftning. Ansvarsfördelning, roller och befogenheter saknas för diarie- och ärendehantering. En uppdragsbeskrivning innehållande roller och ansvar finns för landstingsarkivet. Det saknas kunskap i verksamheten om ansvarsfördelning, befogenheter och organisation för diarie- och ärendehanteringen. Hur sker registrering av allmänna handlingar, både inkommande, utgående och inom landstinget upprättade? Registrering av allmänna handlingar, både inkommande, utgående och inom landstinget upprättade sker centralt av registratorerna vid landstingets kansli. Samtliga handlingar skannas elektroniskt in i systemstödet Platina. Vid verksamheten sker viss manuell diarieföring och arkivering. Vilket systemstöd används och hur upplever användarna systemets tillgänglighet och tillförlitlighet? Förekommer manuell diarieföring? Landstinget använder systemstödet Platina som i regel fungerar tillfredställande avseende tillgänglighet och tillförlitlighet. Systemstödet uppges dock svårtillgängligt för de personer som använder systemet sällan. Arkiveras och gallras handlingar på ett lämpligt sätt? Landstingsarkivet består av arkivdepån i Härnösand och skanningverksamheten i Sundsvall. Handlingarna förvaras och skyddas mot brand, fukt, vatten, stöld eller obehörig åtkomst enligt gällande lagar och föreskrifter. Det saknas en gallrings- samt dokumenthanteringsplan. Gallring sker i dock till viss del informellt i samråd mellan verksamhetschefen vid landstingsarkivet och landstingsarkivarien, utifrån SKLs gallringsråd och i jämförelse med andra landstings gallringsplaner. Tillgodoses allmänhetens rätt till insyn i landstingets verksamhet? Den stickprovsgranskning som genomfördes visar att allmänhetens rätt till insyn till stor del tillgodoses av landstingets verksamhet. Stickprovsgranskningen visar att utlämnandet av allmänna handlingar sker i huvudsak skyndsamt. En handling lämnades dock inte ut trots påminnelse. Bidrar system och rutiner för diarieföring till en effektiv och säker ärendehantering? System och rutiner bidrar inte fullt ut till en effektiv och säker ärendehantering. Det sker till viss del manuell diarieföring och arkivering i verksamheten. Det saknas framtagna styrdokument för ansvar, roller och befogenheter för diarie- och ärendehanteringen. Informationen och kunskapen om allmänna handlingar uppges vara begränsad hos verksamheten. Finns en systematisk uppföljning och kontroll av landstingets diarieföring? Det saknas en systematisk uppföljning och kontroll av landstinget diarieföring och arkivering. Det förekommer ingen fortlöpande och dokumenterad stickprovskontroll/ tillsyn av diarieföringen eller arkivering. Landstingsstyrelsen tar inte del av någon särskild information kring diarieföring eller arkivering. Har noterade brister från tidigare granskning åtgärdats? Flertalet av noterade brister från den granskningen 2009 har inte åtgärdats. Förtydligande av organisationen och arbetssätt har till viss del genomförts genom framtagande av 16 processbeskrivning för den centraliserade diarie- och ärendehanteringen. Vidare har förvaltningen av arkivering setts över. En del av bristerna som avsaknaden av arkivansvariga och arkivgörare är dock inte lika aktuell i förhållande till centraliserade organisationen. Det sker fortfarande till viss del diarieföring och arkivering vid verksamheterna. 5.2. Sammanfattande bedömning Granskningen syftar till att bedöma om befintliga system och rutiner för diarieföring och hanteringen av allmänna handlingar är ändamålsenliga och tillgodoser de krav som framgår av gällande lagstiftning respektive landstingets interna regelverk. Vår sammanfattande bedömning är att centrala diariets tillgänglighet är god utifrån att det finns flera funktioner och registratorer som är väl insatta i rutiner för diariet. Det finns en tydligt definierad rutin för den övergripande ärendehanteringsprocessen för landstinget. Denna är dock inte förankrad i verksamheten vilket skapar otydlighet i roller och ansvar. Vi bedömer att landstingsstyrelsen till viss del brister i sin uppgift att styra, leda och följa upp och kontrollera diarie- och ärendehanteringen samt arkivering inom landstinget. Styrelsen har inte i tillräckligt stor utsträckning tagit en samordnande roll. Implementeringen av organisationen är i utvecklingskedet men det saknas en övergripande strategi för det fortsatta arbetet. Det saknas framtagna styrdokument som tydliggör ansvar, roller och befogenheter för diarie- och ärendehantering samt uppdaterade riktlinjer för arkivering. Hanteringen av handlingar sker inte fullt ut på ett ändamålsenligt sätt då det uppges finnas ett mörkertal avseende diarieföringen inom verksamheten. Det är av vikt att det finns välfungerande fastställda rutiner även för verksamhetens hantering av allmänna handlingar. Det finns ett grundläggande system för uppföljning som omfattar systemstödet Platina och ärendeberedningen som möjliggör bevakningen av ärenden. Tillsynen av diarie- och ärendehantering samt för arkivering bör dock säkerställas. Därutöver ser vi det angeläget att styrelsen vidtar åtgärder för att säkerställa kunskapen om allmänna handlingar, offentlighet och sekretess inom landstinget. Våra förslag till fortsatt utveckling är att landstingsstyrelsen bör: Ta fram riktlinjer som förtydligar ansvar, roller och befogenheter för diarie- och ärendehanteringsprocessen Förankra arbetssätt inom den centraliserade organisationen för diarie- och ärendehantering samt arkivering i verksamheten Ta fram rutiner i verksamheten för diarie- och ärendehanteringsprocessen Uppdatera arkivreglementet för att roller, ansvar och befogenheter ska spegla den centraliserade organisationen samt förankra dess efterlevnad i verksamheten Säkerställ att tillsynen av landstingets arkivering genomförs Ta fram gallringsplan och dokumenthanteringsplan Säkerställ behovet av information och utbildning inom landstinget för hanteringen av allmänna handlingar, offentlighet och sekretess Härnösand den 5 mars 2014 Anders Hellqvist Certifierad kommunal revisor Katja Robleto Verksamhetsrevisor 17 Bilaga 1 – Begärda handlingar Typ av handling Tidpunkt för begäran Handling utlämnad 1. Aktuella lönenivåer för kirurger inom vårdområde opererande 2. Delårsrapport 2 för år 2013 för vårdområde psykiatri och habilitering 3. Protokoll från senaste ledningssammanträdet inom vårdområde medicin 4. Aktuell lönenivå för landstingets ekonomidirektör och personaldirektör 5. Annons rekrytering av AT-läkare till Landstinget Västernorrland 6. Rekrytering av sjuksköterska natt till ortopedkliniken, Sundsvall 7. Avtal gällande samarbetsprojektet Produktion av konst 8. Medling beträffande lokalhyresgästs besittningsskydd 9. Annons rekrytering av psykolog till psykiatriska mottagningen, Härnösand 10. Begäran om journalhandlingar för forskningsprojekt (sekretess) 11. Skrivelse (sekretess) 2014-01-23 kl.15:51 2014-01-26 kl.16:42 2014-01-23 kl.16:30 2014-01-27 kl.10:10 2014-01-23 kl. 16:43 Ej utlämnad 2014-01-23 kl. 15:03 2014-01-24 kl. 07:55 2014-01-24 kl. 08:52 2014-01-24 kl. 10:09 2014-01-24 kl. 09:27 2014-01-24 kl. 10:09 2014-01-24 kl. 10:21 2014-01-24 kl. 10:32 2014-01-24 kl. 10:35 2014-01-24 kl. 10:42 2014-01-24 kl. 10:43 2014-01-24 kl. 10:54 2014-01-24 kl. 10:55 2014-01-24 kl. 11:00 2014-01-28 kl. 16:41 2014-01-29 kl. 07:28 12. Remiss: Vägledning för att upptäcka våld 13. Meddelande om beviljat bygglov för fastighet 14. Överenskommelse om uppdragsbeskrivning för en länsövergripande Hjälpmedelskommitté 15. Begäran av journal i enskilt klagomålsärende (sekretess) 16. Rekvisition av medicinsk utredning (sekretess) 17. Angående bestridande av faktura nr 110 117 34 07 18. Beslut i mål om betalningsföreläggande 19. Rapport om fysisk informationssäkerhet i IT utrymme 20. Rekvisition av medicinsk utredning (sekretess) 2014-02-05 kl. 14:55 2014-02-05 kl. 15:52 2014-02-05 kl. 15:00 2014-02-05 kl. 15:56 2014-02-05 kl. 15:05 2014-02-05 kl. 15:58 2014-02-12 kl. 15:29 2014-02-12 kl. 16:56 2014-02-14 kl. 13:31 2014-02-14 kl. 14:13 2014-02-14 kl. 13:33 2014-02-14 kl. 13:58 2014-02-14 kl. 13:34 2014-02-14 kl. 14:00 2014-02-14 kl. 13:48 2014-02-14 kl. 14:15 2014-02-14 kl. 13:50 2014-02-14 kl. 14:15 18 Källförteckning Arkivreglementet, Mandatperioden 2011-2014. Landstingsfullmäktige 2010-11-24. Landstinget Västernorrland Arkivmyndigheten, presentation för landstingsstyrelsen, 2013-09-10. Landstinget Västernorrland Landstingsplan 2013-2015. Landstingsfullmäktige 2012-02-22. Landstinget Västernorrland Landstingsplan 2014-2016. Landstingsfullmäktige 2013-04-24. Landstinget Västernorrland Uppdragsbeskrivning Landstingsarkivet. 2013-09-03. Landstinget Västernorrland Ärendehantering- vem ansvarar för vad? 2012-02-12. Landstinget Västernorrland Överenskommelse om interna tjänster. Serviceområde - Landstingsarkiv. 2012-12-05. Landstinget Västernorrland 19
© Copyright 2024