Inspektörens perspektiv viktigt
tema ny teknik - inspektörens verktyg Inspektörens perspektiv viktigt Användarföreningens viktigaste uppgift är att komma med synpunkter på IT-system och programvaror. Det är användarperspektivet som måste styra hur verktyg i IT-miljö utvecklas. Istvan Szentes är ordförande i Användarföreningen för Ecos. Han är inspektör i Halmstad kommun men 30 procent av hans tjänst är vikt för IT-området. Användarföreningen som Istvan är ordförande i företräder runt 120 medlemskommuner som alla använder samma programvara för sin ärendehantering. Kommunerna är i alla storlekar, Stockholms stad är störst men det finns många kommuner som bara har några tusen invånare också. - Vi arbetar med att tillgodose alla våra medlemmars synpunkter gentemot vår dataleverantör. Även den lilla kommunen ska få höras och får sina åsikter framförda. Det kan handla om både förbättringar i programvaran men även buggar som behöver åtgärdas. Möte en gång i månaden Användarföreningen har regelbundna möten med företaget, en gång i månaden eller varannan månad brukar det vara. - Vi brukar ha webbkonferens eller möte på plats hos företaget i Stockholm. De stora kommunerna har ofta duktigt folk och de driver sina egna ärenden. Men de mindre kommunerna som kanske bara har några tusen invånare har inte samma specialkunskap om vad de skulle behöva. Själv arbetar Istvan i Halmstad som miljö- och hälsoskyddsinspektör med livsmedelskontroll. - Det är livsmedel jag är bäst på. Vi arbetar med specialområden här i Halmstad kommun och jag tror att fler och fler går över till att arbeta med specialister på miljö, hälsoskydd och livsmedel. Det är svårt för en inspektör idag att hålla koll på allt. Arbetsområdet har blivit för brett för det. Man måste nästan djupdyka i allt man gör och det är svårt att hålla allt i huvudet. Statliga verk De statliga verken bestämmer sig ibland för att kräva att alla kommuner ska rapportera. Då faller det på användarförening- Användarföreningens styrelse: Övre raden från vänster: Theres Boström Uppsala kommun, Istvan Szentes Halmstads kommun, Eddie Persson Kristenehamns kommun, Bengt Andersson Stockholms stad Nedre raden från vänster: Linda Björnberg Borås stad, Eva Joram Södra Roslagen, Katarina Wallin Huddinge kommun, Johan Foglander Södertälje kommun 6 miljö & hälsa nummer 1 2012 ens lott att se till att programleverantören bygger in det som verket kräver i verksamhetssystemet. - När det gäller till exempel Livsmedelsverket så har det nog hänt varje år att vi har fått påverka leverantören och ofta är det bråttom. De andra statliga verken har inte kommit fram till lika mycket som ska rapporteras som Livsmedelsverket har gjort. De hävdar ofta att det är Bryssel som kräver förändringarna och då får man rätta sig efter det. Men det är bra om de kan säga till i god tid så att vi får en chans att tänka igenom och lämna synpunkter på hur programvaran skulle behöva ändras. Och naturligtvis behöver även programleverantören få en chans att bygga in det och testa det innan kommunerna får ut det till sig. På senare tid har statsinspektörerna på Livsmedelsverket börjat förstå detta tycker jag, det har blivit bättre. Flera leverantörer Det finns flera leverantörer av system för ärendehantering för kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor. Tekis som levererar Ecos är en av dem, EDP Consult är en annan. Deras programvara, MiljöReda, liknar Ecos och de levererar till ungefär lika många kommuner som Tekis gör. - Det finns ytterligare en som heter Castor men det systemet är inte så stort. Jag vet inte riktigt hur många kommuner som använder det. Det finns ytterligare några kommuner som inte har något verksamhetssystem över huvudtaget, de kanske har hemmasnickrade system eller så använder de papper och penna. IT-ansvar Istvan har IT-ansvaret hos Miljö- och hälsoskyddskontoret och har därför 500 timmar till sitt förfogande för att arbeta med detta. Det utgör ungefär 30 procent av hans tjänst. - Då arbetar jag bland annat med att vara ordförande i användarföreningen och med IT-frågor som berör Halmstad kommun. Jag är IT-strateg på miljö- och hälsoskyddskontoret och webbstrateg. Man kan nog säga att jag är allt-i-allo. Jag springer runt och hjälper de som har problem med Ecos och visar dem hur de ska använda det för att få ut det mesta och det bästa resultatet. Inspektörens perspektiv Användarföreningens viktigaste uppgift är just att ge sitt perspektiv, användarperspektivet, på programmet. - Det är jätteviktigt för leverantören att få den hjälpen. De kan inte sätta sig in i hur det är att arbeta i programmet som inspektörer. De är ju IT-tekniker. Vi kan komma med något som vi önskar oss i programmet. Då kommer de med en teknisk lösning som de testar på oss för att se om den duger. Det ska vara lätt att använda och det ska inte vara svårt att hitta i systemet. Vi brukar komma överens. Livsmedelsavdelningen i Halmstads kommun använder handdatorer. Till dem används en programvara som heter Pocket Ecos. - Det är en miniversion av det fullständiga systemet. Man tankar över objekt och ärende som man vill ha med sig ut och så finns det en checklista i den som vi går efter. Handdatorn sammanställer och så får man en färdig kontrollrapport. När vi är tillbaka på kontoret lyfter vi in den till huvud-Ecos och när vi gör det så lägger sig allt på rätt plats kan man säga. Men så gör vi här. Alla kommuner använder inte handdatorer. Pocket Ecos finns inte för läsplattor. De som använder operativsystemet Windows Mobile kan använda det. Men det går inte att använda i Ipad eller i Androidläsplattor, inte än. Det går att bygga genvägar med en säkerhetstunnel direkt i en Ipad så att man kan komma åt hela Ecos-servern. Då kan man jobba direkt emot den fast via 3G-nätet när man är ute på inspektion. Här i Halmstad har vi haft våra handdatorer i sju och ett halvt år nu. När vi skaffade dem fanns det inga läsplattor. Mot ett papperslöst samhälle Även handdatorerna och programvaran i dem utvecklas hela tiden men Istvan skulle gärna se att det gick att använda läsplattor också i framtiden. I andra kommuner varierar det med vilka verktyg man väljer. Många använder små bärbara datorer och andra har handdatorer som de har i Halmstad. - Ja och hos vissa använder man papper och penna, säger han. Här i Halmstad försöker vi komma bort från papper. Det går inte att vara utan papper i alla sammanhang. Beslut och liknande måste skickas fortfarande på papper. Det är inte alla verksamhetsutövare som har e-postadress. Men meningen är att vi ska gå mot ett papperslöst samhälle. Det har vi sagt i femton år nu men det går trögt. Många kommuner har övergått till läsplattor. Då får inga politiker handlingar direkt i handen eller hemskickade på papper. Kommunen lägger i stället upp allt på en hemsida. Där har de en genväg så att de kan gå in och hämta sina handlingar för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och så vidare. Så skulle jag vilja att inspektörer jobbar i framtiden också. Elektronisk arkivering Idag skrivs ett antal papper ut och skickas och lagras. Det finns visserligen elektronisk arkivering på vissa håll men det går lite trögt. - Jag tror att det inom en snar framtid kommer att bli någon form av läsplatta som blir standrad och jag tror att papper och penna kommer att försvinna. Hur lång tid det kommer att ta vågar jag inte säga. Jag tror även att både beslut på papper och arkivering på papper kommer att försvinna. Jag tror att det kommer att bli elektronisk arkivering och elektroniska beslut i stället. Själv skulle jag gärna haft det redan idag eller kanske redan för tio år sedan. Tekniskt hade det gått att ordna men det är upp till kommunerna hur de gör med sin arkivering, med sina beslut och med elektronisk signatur. Allt sådant kostar pengar. I Stockholms stad har de elektronisk arkivering, men jag vet inte hur många av de andra användarkommunerna som har det, jag kan inte tänka mig att det är många. • Cicci Wik redaktion@ymh.se miljö & hälsa nummer 1 2012 7
© Copyright 2024