Maui Jim vill ta solglasögonen ett steg längre
Ett magasin från optikbranschen Tema SOLGLASÖG ON 2012 Hemma hos Mike Dalton Maui Jim vill ta solglasögonen ett steg längre Tony Pansell – prisas för undervisning Revolutionerande linslansering med Norden-turné Mykita gör glasögon av plastpulver NR 12.11 Naturens krafter är starka. Det är också vår vilja inför 2012. Gott Nytt År Vi kan inte nog tacka er för den stora förståelsen för naturkatastrofen i Thailand i oktober. Det drabbade våra fabriker i Bangkok, vilket i sin tur drabbade våra leveranser till dig. 2012 är ett nytt år, och vi lovar göra allt för att vårt samarbete ska bli bättre än någonsin. Vännerna på Hoya www.hoyanet.se 3 START Midvinter och sol i blick J ulen är avklarad och när du läser denna tidning är det bara några få dagar kvar till nyår. I skrivande stund är det ännu inte klart var jag ska fira in 2012. Klart är dock att jag ska göra det med familj och vänner hemma i Sverige. Det är nog fortsatt det vanligaste alternativet. Men idag är det inte längre någon som höjer på ögonbrynen inför de som flyr gröten, julgranen, nyårsraketerna och vinterpromenaderna och istället satsar på palmer, stränder och wokade chilirätter. Mer än 400 000 svenskar reser varje vinter till solen. Många av dessa reflekterar inte särskilt mycket över UV-strålningens påverkan på ögonen: oavsett om de ligger på stranden eller svischar ner för en glittrande pist i Alperna eller Fjällen. Att de har solskydd på huden kan vi dock nästan utgå ifrån. Detta är en bra möjlighet för alla er ute i optikbutikerna. Tänk på att informera om solglasögon året runt. Idag är det inte bara på sommaren vi kommer i kontakt med starkt solljus. Se det som ett ansvar och som ett bra säljtillfälle! Ju mer ni tipsar och pratar med kunderna, desto fler solglasögon, fotokromatiska glas eller sunclips kommer ni sälja året runt. Just nu pågår införsäljningen av nästa års solglasögonmode i optikbutikerna. OPTIK har tittat närmare på vilka modeller som förmodligen kommer att dominera till våren. På Maui Jims huvudkontor och inslipningsanläggning i Peoria, USA, har vi också undersökt hur solglasögonförsäljning och hawaiiansk filosofi hänger ihop. 4 alhoa till solen! 10 favoriterna! Så, i årets sista OPTIK: häng med till USA och ha också ett riktigt gott nytt år. Trevlig läsning 18 MATS AL ME GÅ R D redaktör o mslagsb ild : image lib rary/ mats almegård spännande nytt ... och mer ur innehållet: ANNONS och DISTRIBUTION REDAKTION 08-410 114 20 optik@radicalpr.se Mats Almegård, redaktör Micke Jaresand Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell optik 12-2011 Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2011 • En pigg 50-åring • Lasrad plast i ny metod • Polaroid summerar 75 år • Årets Mäster utsedd • Branschnytt • Branschplock • Krönika • Vetenskap 12 14 16 26 24 28 30 33 Vi önskar alla ett Gott Nytt Optikår! 4 MA U I J I M Text o ch foto Mats Almegård Förstärkta färger, uv-skydd och antireflexbehandling. Tre viktiga förklaringar till Maui Jims framgångar världen över. Men självklart är det inte bara dessa produktegenskaper som tagit Maui Jim ut i världen. Mycket handlar om ”aloha” – en hawaiiansk inställning till livet. ALOHA! Som namnet antyder började Maui Jims historia på Ha- Mike Dalton i hawaiiskjorta även en kylig vinterdag. waiis näst största ö, Maui. Det var där, närmare bestämt i staden Lahaina, som glasögonen började säljas 1980. Då handlade det om en ensam kille som sålde så mycket han kunde från sin lilla kiosk till turisterna på stränderna. Dit kom en dag en man vid namn Walter Hester som blev begeistrad av solglasögonen. Han erbjöd ägaren ett distributionsavtal, men efter en konkurs i det ursprungliga företaget köpte Walter Hester till sist företaget och började i och med det förvandlingen som skulle ta Maui Jim till vad det är idag: ett storföretag som har distributionskontor i 12 länder runt om i världen. Tre nya kontor är på gång under 2012, först ut är Hong-Kong. Hemma i USA är Maui Jim välkända och ryktet börjar alltså sprida sig rejält runt om i världen. I Sverige finns Maui Jim representerade sedan snart fem år tillbaka. Walter Hester började distribuera solglasögon på största ön, Hawaii, och på den näst största, Maui. Idag har huvudkontoret flyttat från Hawaii, men Walter bor kvar och företaget hämtar fortsatt hela sin image från den marina och vänliga miljö som är Hawaiis kännetecken. Till och med papegojan i Maui Jims logotyp (ja, han heter Jim) lever och har hälsan hemma på Hawaii. Han har idag pensionerats från pr-jippon och mässor som han tidigare deltog på. När Walter Hester ville expandera företaget i början av OPTIK hälsar på hos en färgstark solglasögonproducent 1990-talet vände han sig så småningom till Michael ”Mike” Dalton på RLI Insurance Co, ett företag som både distribuerade och försäkrade optiska produkter som kontaktlinser och glasögon. Efter tre år som distributörer köpte Walter Hester upp RLI och slog samman företagen. Mike Dalton utsågs till högste operative chef för företaget. – Det är anledningen till att vi finns i Peoria, Illinois. Walter ville ha distribution på fastlandet och vi var här, säger Mike Dalton, när OPTIK besöker företaget en kylig decemberdag. Det känns faktiskt ganska långt bort från Maui Jims image med vita stränder, klarblå hav och leende människor i solen. Visserligen ler alla vänligt även i Peoria och solen skiner från en blekblå decemberhimmel. Men varmt är det verkligen inte. Peoria ligger några timmars bilfärd utanför Chicago och här är det kallt så här års. Men är Lahaina och Hawaii företagets ansikte utåt, så är Peoria idag dess hjärna och muskler. Det är här företagets RX-labb och huvudkontor ligger. Här tillverkas dock varken glas eller bågar. Det sker i Japan och Italien. Bågar och glas köps in från underleverantörer, men företaget designar sina modeller själva. Underleverantörerna har hårda krav på sig att leverera rätt produkter. – Vi är först och främst ett glasföretag. Vi äger glaspatenten och har utvecklat tekniken. Vid vår anläggning här slipar optik 12-2011 5 vi in glas med styrka i solglasögonen och gör också ytbehandlingar, säger Linda Glassel, marknadschef. Samtliga Maui Jim-solglasögon har polariserande glas som filtrerar bort 99,9% av det reflekterande ljuset från vatten och andra ytor. I Maui Jims egen PolarizedPlus 2-teknologi ingår polariserande skydd, vatten-, antireflex- och repskydd. Dessutom har glasen en dubbelgradalspegel som tar bort stora delar av direkt och reflekterat ljus. Alla dessa egenskaper ger solglasögon av hög kvalitet och med stor bärbarhetskomfort. Mest unikt är dock kanske den starka färghöjande effekt som finns i Maui Jims glasögon. Företagets slogan är ”Welcome to colour” och den förstår man faktiskt först efter att ha provat ett par Maui Jim-brillor. De förstärker verkligen de naturliga färgerna. – Vi är ett företag som gör solglasögon för de som kommer upp ur poolen och njuter av livet. Maui Jim handlar om avkoppling och att njuta av livet, säger Linda. I den egna anläggningen sker inslipning. Det är en stor- säljare. Alltfler vill ha solglasögon slipade med styrka. Varje dag slipas 1300 till 1400 par solglasögon i fabriken. – Idag står de slipade solglasögonen för cirka 20 procent av vår verksamhet och vi ser bara att det växer ytterligare, säger Mike Dalton. optik 12-2011 Paul Ponder, chef på RX-labbet, visar stolt runt och berättar att de just nu byter blockningssystem. Från ett som kräver komponenter av blylegering – till ett där samma komponenter är gjorda i plast och därmed mer miljövänliga. Det nya kommer också vara mer effektivt. – Miljön är viktig för oss. Vi återanvänder plastspillet som blir över när vi slipar glasen. Ett företag i Chicago gör om det till användbart plast. Alla vätskor som används i fabriken återanvänds också, så långt det går, säger Paul. Linda Glassel är Det är dock inte enbart slipning av glas med styrka och , marknadschef. 6 MA U I J I M Paul Ponder, chef på labbet. Lynn Campen på kundtjänst som tar emot 550 000 kundsamtal om året. Martijn van Eerde har ansvar för den internationella marknadsföringen. coating som görs i Peoria. Här sköts också alla reparationer som årligen strömmar in. – Vi tar emot cirka 550 000 samtal från kunder varje år. Förra året gjorde vi cirka 250 000 reparationer. Målet är att de ska vara avklarade på tre dagar. Det vanligaste är att kunderna fått repor i glasen på något sätt, säger Lynn Campen, chef för kundtjänst. På företagets ”wall of shame” hänger de mest extrema fallen. Glasögon som har legat i vatten så länge att det vuxit snäckor på dem, glasögon som hamnat på grillen och många som hundar har tuggat sönder. – Självklart kan vi inte gå med på vad som helst. Men vi har en generös inställning till reparationer, allt i enlighet med aloha, säger Mike Dalton. Aloha är en vanligt förekommande term när man möter Maui Jim-anställda. Ordet kommer givetvis från Hawaii. Där betyder det ungefär nåd, medkänsla eller fred. Men sammantaget handlar det om en gästvänlig filosofi som går ut på att möta medmänniskor, djur och natur med kärlek och värme. – Gästvänlighet är ett annat sätt att översätta ordet och vi försöker verkligen få det att genomsyra hela vår verksamhet, säger Mike. Kan du ge ett konkret exempel? – Ta reparationerna. Har en hund gnagt sönder glasögonen, lagar vi dem och skickar dem tillbaka till kunden. Men vi lägger också med ett litet hundben och hälsar dem att Fido kanske hellre äter det än ett par glasögon. Vänliga saker som gör livet mer färgstarkt helt enkelt. På varje avdelning i anläggningen hänger en skylt där det står ”aloha”. Varje avdelning har sedan fyllt i vad som menas med aloha just hos dem. Men det går ju inte bara att driva ett företag med vänlighet, eller? – Nej, det är klart att vi måste ta ekonomiska beslut och gå med vinst. Men man kan faktiskt göra det och samtidigt agera med kärlek för omvärlden. Maui Jim drabbades som många andra amerikanska företag negativt av terroristdåden den 11 september 2001. – Vi säljer väldigt mycket glasögon på turistorter och allra främst på Hawaii. Efter 9/11 gick försäljningen ner radikalt och våra återförsäljare började returnera glasögon i stora mängder. Ekonomiavdelningen blev nervösa, men ledningens inställning var hela tiden att det är så det måste vara, säger Linda. När sedan den ekonomiska krisen kom blev det ytterligare oro i företaget. Men när andra amerikanska företag började avskeda folk, skickade Maui Jims ägare Walter Hester ut ett email till alla sina anställda och sa att ingen skulle oroa sig. Företaget hade råd att ta en förlust och det var bara att jobba på i vanlig ordning. – När ekonomin förbättrades förra året fick vi bekräftat att det var rätt sätt. Vi växte med 40 miljoner dollar jämfört med det dåliga året 2009. Kunderna mindes att vi ställde upp för dem när de hade det svårt, säger Mike. Alla Maui Jim-solglasögon med styrkor slipas i Peoria, oftast tar det max tio arbetsdagar inklusive frakt till olika delar av världen. Distributionskanalerna är väl utbyggda och det är en förutsättning för verksamheten. Lagerhållningen är också viktig och policyn är att allt ska finnas på lager. – Detta gäller för våra dotterbolag också. De fungerar här som minikopior av vårt stora lager här, säger Martijn van Eerde som är chef för företagets internationella marknadsföring och baserad i Madrid. Det innebär att alla bågar, reservdelar och allt butiksmaterial finns på lager på alla ställen där Maui Jim har dotterbolag. I Sverige ligger det i Sollentuna. Idag har Maui Jim 650 anställda över hela världen. Under Plastblock istället för blylegering. Maui Jim övergår i detta nu till ett miljövänligare inslipningssystem. optik 12-2011 det kommande året beräknar de dock att anställa ytterligare 50. – Alla på våra internationella kontor är anställda, men vi har inga amerikaner utanför USA. Vi har respekt för att företagskulturer är olika världen över, säger Martijn. Att det är medvind i företaget har kanske med aloha att göra. Men en annan viktig aspekt är att företaget anställde en ny designer för tre år sedan. – Det var faktiskt många som sa att vi gjorde fantastiska solglas med bra komfort, men de undrade varför vi inte också kunde göra något som var snyggt, säger Linda och skrattar. Svaret på den frågan heter Richard Walker och bor i Soho på Manhattan. OPTIK träffar honom över en kopp kaffe på Andaz på Fifth Avenue, mitt bland alla modebutiker och varuhus. Richard är självlärd och började bygga prototyper till glasögon på egen hand. Innan Maui Jim anställde honom var han med och lanserade märket Blinde och hann också sätta sitt avtryck i Hollywood-historien genom att bygga alla glasögon till science fiction-filmen Matrix. Han trivs bra i det pulserande New York, men inspirationen till sin glasögondesign hämtar han uteslutande från ett område: andra glasögon. – Det kanske låter nördigt, men jag har samlat vintageglasögon i över sju år. Nu har jag en samling som täcker hela historien känner jag. Faktum är att jag till och med köpte ett arkiveringssystem från ett bibliotek så att jag lätt hittar också. optik 12-2011 Var har du hittat alla glasögon? – Många har jag själv hittat på loppmarknader under mina resor i världen, men jag har också samlare som jobbar på uppdrag av mig. Så vad är ditt viktigaste bidrag till Maui Jim? – Jag har bland annat infört många modeller i acetat. Det hade de inte så mycket förut. Mitt formspråk hoppas jag också syns, men det är ju en stor palett som ska täckas: män, kvinnor, sport, fritid. Har du aloha-känsla här i New York? – Haha, ja det har jag faktiskt. Jag älskar att designa glasögon och jag kan prata i timmar om det. Så min aloha är nog att jag älskar det jag gör och gärna delar med mig. Har du lämnat Hollywood bakom dig? – Nej, faktiskt inte. Det är väldigt kul att jag har formgivit glasögonen till Amazing Spiderman som har premiär nästa år. Maui Jim har skrivit licensavtal med Marvel och vi kommer tillverka speciella spindelmannensolglasögon. Det får du hålla utkik efter! Jag lovar Richard att hålla utkik. Det kommer förmodligen inte gå att missa när marknadsföringen sätter igång. I nuläget säljer företaget 60 procent av sin totala omsättning i USA, men siffrorna i Europa och resten av världen pekar uppåt och kommer snart att överstiga 40 procent av omsättningen. Så Maui Jim kan nog förvänta sig att fortsätta växa. Världen verkar vara redo för aloha. Richard Walker kan prata glasögondesign i timmar. Att sköta Maui Jims design är ett drömjobb som blivit verklighet. Jul erbjudande! KAMPANJEN FORTSÄTTER! Vi erbjuder 20% rabatt på NIDEKS sortiment fram till Optometridagarna 11-12 februari! Ring oss gärna på 031-97 79 40, så berättar vi mer. Visste du att vi är distributör av CSO och Frastemas sortiment? EssMed Optical AB Metallvägen 20 435 33 Mölnlycke Tel: 031-97 79 40 www.essmed.se info@essmed.se 9 Solglasögonen uppifrån och ner: Vasuma Lexington Prada Gucci Vilken är egentligen vårens solglasögonbåge? Det kan antingen vara den som alla vill ha, eller den extrema som sticker ut mest. Några svar på , följande sidor. Leverantörerna väljer bland vårens solstrålar optik 12-2011 10 SOLGLASÖGON te x t mats almegård | FOTO WI LH E LM JA R E SA N D De flesta tänker på nyårsstassen och mellandagsreor. Men i optikbranschen pågår införsäljningen av solglasögon för fullt. Butikerna behöver påfyllning inför både sportlov och en annalkande vår. OPTIK bad några solglasögonleverantörer dela med sig av sina bästa bågar för 2012. Så här svarade de. Hanna Carlholt, marknadskoordinator Scandinavian Eyewear AB: Lexington, Jonis 4312 i guldfärg tror vi på. Trenden med runda former har kommit starkt på sistone, både när det gäller solbågar och optiska bågar. Detta kommer fortsätta. Med sin ljuva färg och fina detaljer (som stjärnorna på skalmtopparna) återspeglar denna modell varumärket Lexington på ett bra sätt. Vi tror på runda former 2012! Johanna Gezang, Marketing Manager, EGO Optiska AB: Johan Atterfors, svensk agent för Götti: Inspirationen till Odd Molly modell Ekberg M212-9328 kommer från färggranna Marrakeshsmycken. Denna båge har flera saker som kommer att vara helt rätt i vår: retro formspråk med trendigt uttryck, rund form, emaljerade detaljer på skalmen i två färger och skön spegeleffekt på det brunfärgade glaset. Färgen ljust beige kommer att vara riktigt het i vår. Xeno är gjorda i en tidlös form och kommer bli en storsäljare till våren. Göttis smarta Spin and Stow-koncept gör dem enkla att ta med i bröstfickan. De roterbara skalmarna gör att glasögonen inte tar någon plats alls. Så, en tidlös form med en läcker twist och svart funkar alltid. Mathias Bosson, Alivestyle Sverige: Paul Franks kaxiga modell Legion of Indecency tror vi mycket på i sommar. Inte bara för att modellen är en läcker redesign av pilotmodellen, utan även på grund av färgerna. Matta färger är heta just nu och denna är helt rätt i sin kombination av svart, orange och natur. optik 11-2011 11 Kristina Dysenius, Brand Manager Nordic, Luxottica Nordic AB: Pradas SPR05O sticker ut väldigt mycket. Det är en tolkning av förra årets verkligt extrema båge på catwalken. Den bryter väldigt bra mot det sobra retromodet som annars gäller nu och det är viktigt att ha minst en sån modell! Det här är en typisk Prada för de som vågar. Kommer i fyra färger och funkar både på kille och tjej. Ingvill Houmb Sjölin, Marketing and Key Account Manager, Safilo Nordic AB: Magnus Brisman, säljare Noxe AB: Vi tror starkt på Gucci GG 4200/s. Det är en båge av en typ som kallas Shield. Det kommer garanterat att bli en av nästa års storsäljare. Färgen är blå (WNI), som vi tror är ”den nya svarta”. Logon, som är hjärtformad, kallas för GG Lovely och det är en detalj som återkommer i Guccis klädkollektion och som ger denna båge en vacker touch. Tom Fords modell Snowdon i mörk sköldpadda och med en kontrasterande, ljusare insida på fronten är helrätt. Den är mer klassisk än retro och passar minst lika bra på en 20-åring som en välklädd 60-åring. Storleken på den är bra och det går att få sina egna styrkor inslipade enkelt. Jag är övertygad om att denna kommer bli en storsäljare. Daniel Storhannus, säljare Ørgreen/OPEX AB: Steffen Sundelius, Vasuma: En av våra absoluta storsäljare är modellen Bianca och den kommer gå lika bra våren och sommaren 2012. Den runda formen är mycket elegant och samtidigt kaxig. Den är väl tilltagen och mycket lättburen. Som andra Ørgreenbågar är den handgjord i Japan så det handlar om hög kvalitet. Bågen finns i fyra färgkombinationer. Den i svart och guld tycker jag har bra attityd. Vasumas Huggorm kommer att bli en av vårens absolut bästa solglasögonmodeller. Den mixar retro med futurism på ett skönt sätt och är gjord i massivt acetat. Huggorm kommer i tre olika färger. Vi gör bara 75 exemplar per färg så det innebär att de är väldigt limiterade. Den transparenta är glödhet. optik 12-2011 12 SOLGLASÖGON Text MATS AL ME GÅ R D | foto w il h elm jaresand & lu xotti ca Den internationella optikbranschens tyngsta företag Luxottica har fyllt 50 i år. Dock utan att slå på stora trumman, vilket är logiskt om man tänker på företagets strategi. Ray-Ban Pigg 50-åring väntar med festen Kristina Dysenius tror att Sverige är ett land där det går att sälja solglasögon året runt. På Luxottica brukar det heta att företagets strategi är ”välplanerad tillväxt” och tittar man närmare på deras femtio år som företag är det inte utan att man måste hålla med om att det är exakt detta motto som följts till punkt och pricka. Idag är Luxottica känt för sina många licenstillverkade varumärken. Samarbetet med Persol och Bulgari är exempelvis över 15 år gamla. Nyare har tillkommit och givit Luxotticas varumärkesportfölj en rejäl bredd som bara några andra storföretag på marknaden kan matcha. Nästa år tar Luxottica över Armani. Så därför kanske det är logiskt att inte slå på stora trumman när företaget fyller 50? Det är ju varumärkena som kommuniceras utåt. De som räknat på fingrarna och konstaterat att det var ett jämnt år och hoppades på att något skulle hända under Mido, fick konstatera att så inte var fallet. I oktober höll Luxottica en mindre fest i Italien där nyckelpersoner i företaget bjöds in. – Det var snarare en privat tillställning, även om den var stor, säger Kristina Dysenius, Brand Manager på Luxottica Nordic. Snarare har det varit business as usual för Luxottica. Och det innebär mycket nya glasögon i många olika varumärkeskollektioner. Företaget lanserar stort fyra gånger per år: Mido och Silmo samt två tillfällen med inköpardagar för storkunder som optikkedjor och liknande. – Nu lanserar vi 25–30 nya modeller. Säljarna åker runt med dem nu och det är leverans i februari/mars. Mest handlar det om sol men det är också kompletteringar på den oftalmiska sidan. Bland nyheterna lyser Miu Miu kanske skarpast just nu. Glasögonen är attitydstarka i roliga former och vackra varma färger. Kristina tror starkt på kollektionen och också på att sälja solglasögon året runt i Sverige: – Vi har blivit duktiga på att ha solglasögon i Sverige även under vinterhalvåret. Många av våra modeller har något ljusare solglas och de bärs som Miu Miu en accessoar. Konsumenten är medveten och vet värdet av att skydda ögon mot snö och sol. Sen är det en perfekt accessoar, särskilt för killar som normalt inte har så många andra modedetaljer att växla mellan. Då kunderna idag också är mer pålästa om varumärken, satsar Luxottica på att till våren fördjupa konsumenternas kunskaper ytterligare. Detta genom att i ökad grad prata om tillverkningsprocessen och materialen. – Det är också en del av en strategi för att motivera för kund vad som gör skillnaden på olika produkter. Det är viktigt att butikerna har kunskaper om hantverk, kvalitet och material exempelvis. Men mest handlar det om att dagens konsumenter är oerhört pålästa och söker fakta. Vi ställer självklart upp och ger dem det. Men om det är verksamhet i vanlig ordning och inget festande i år, så lär det bli annorlunda nästa år. Då fyller nämligen ett av de stora varumärkena år. Det är Ray-Bans pilotmodell som fyller 75. De eviga rebellglasögonen har uppnått en ansenlig ålder och det ska firas. – I samband med detta kommer vi att lyfta fram Ray-Bans ikonmodeller starkare. Det handlar om Aviatorn, men även om Wayfarer och John Lennon-bågen som kommer i en version med läder. Det tror jag blir en storsäljare. Vi återkommer med största sannolikhet till firandet i OPTIK nästa år. Ray-Ban optik 12-2011 en Nu äv med g för dim atism g i t as LACREON™-teknologin för fukt som aldrig tar slut. % kumulativt kvarvarande vätande ämne i linsen (ug/lens) 100 80 60 Ingen förlust av vätande ämne under användning 40 20 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Tid (timmar) optik 12-2011 Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad komfort i slutet av dagen. Med LACREON™ -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen1. Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper, vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen. 1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området. ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, 1•DAY ACUVUE® MOIST® for ASTIGMATISM, LACREON™ och SEE WHAT COULD BE™är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011. 14 SOLGLASÖGON TEXT MATS AL ME GÅ R D Under Silmo i höstas ställde tyska Mykita ut i två olika montrar. En för de vanliga kollektionerna och en som helt och hållet var tillägnad Mykita Mylon. Mykita lasrar plast Mykita Mylon ser inte ut som något annat. Glasögonen är bulliga, stora och har en mer organisk känsla än vad glasögon normalt brukar ha. Hemligheten sägs vara det nya sätt som de är tillverkade på. Ett polyamidbaserat pulver lasras ihop till en fast konstruktion. Låter det hightech? Det är det. Men det är en välanvänd process för prototyper. Det nya är att Mykita utvecklade tillverkningssättet för att producera riktiga produkter med det. – Utvecklingen av våra Mylon-bågar började faktiskt redan i slutet av nittiotalet. Då började många tillverka prototyper med ett produktionssätt som kallas Selective Laser Sintering (SLS). Det är en teknik som möjliggör att man sätter samman tredimensionella objekt utifrån CAD-ritningar i datorn. År 2007 började vi undersöka om det skulle gå att använda SLS för att tillverka glasögon, säger Moritz Krueger som är vd och Creative Director på Mykita. Hur går det till när ni tillverkar glasögon med SLS? – Vi matar in 3D-data i maskinen. Sedan smälter lasern polyamidpulvret och bygger upp en båge lager för lager. Vad finns det för fördelar med detta tillverkningssätt? – Det är en komplex process som skapar en sofistikerad finish. Bågarna får en träliknande struktur och ett väldigt speciellt visuellt utseende. Bågarna är väldigt stabila, väger väldigt lite och är mycket hållbara. Dessutom är materialet oerhört formbart så det går att justera bågarna exakt efter bärarens förutsättningar. Hur mycket forskar ni i nya metoder och material? – Det är en ständigt pågående process. Det finns alltid utrymme för förbättringar och utvecklingar. Vi slutar aldrig tänka på hur vi ska utveckla våra glasögon så att de som bär dem blir nöjda. Vår första Mykita Mylon-kollektion är också svaret på något jag tycker har saknats inom optikvärlden. Vad är det? – En riktigt lyxig kollektion sportglasögon. Jag tycker att vi har lyckats med det med Mylon. De här glasögon ritar om kartan för vad som är mode och vad som är sport. optik 12-2011 UV-STRÅLNINGEN KAN BLI UPP TILL HUNDRA GÅNGER HÖGRE NÄR DEN REFLEKTERAS AV SNÖ 1 REKOMMENDERA DINA PATIENTER ATT SKYDDA SINA ÖGON ÅRET RUNT MED HJÄLP AV ACUVUE®KONTAKTLINSER MED UV-FILTER!* UV-strålning kan leda både till tillfälliga ögonproblem och bestående ögonskador.2 De flesta solglasögon ger inte tillräckligt skydd mot strålning från sidorna eller reflekterad strålning.3* Dina patienter litar på dina råd – se till att de känner till fördelarna med det effektiva UV-filtret i ACUVUE®-serien. En promenad över snötäckt mark kan innebära nästan hundra gånger högre dos ultraviolett strålning än när man går över en grön gräsmatta. Sliney, David H. Intraocular and Crystalline Lens Protection From Ultraviolet Damage, Eye & Contact Lens July 2011;37: 250-258. Coroneo, M. Ultraviolet Radiation and the Anterior Eye. Eye & Contact Lens July 2011;37: 214-224. 3 Cullen, Anthony P. Ozone Depletion and Solar Ultraviolet Radiation: Ocular Effects, a United Nations Environment Programme Perspective. Eye & Contact Lens July 2011;37: 185-190. * Kontaktlinser med UV-skydd ersätter inte solglasögon med UV-skydd, eftersom linserna inte täcker ögonen och områdena runt ögonen helt och hållet. 1 2 ACUVUE 1-DAY ACUVUE® TruEye®, 1-DAY ACUVUE® MOIST®, ACUVUE® OASYS®, HYDRACLEAR®, LACREON® och SEE WHAT COULD BE® optik®, 12-2011 är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2012. Mer information finns på www.jnjvisioncare.se/uv_blocking 16 SOLGLASÖGON TEXT MATS AL ME GÅ R D | FOTO P O LA ROID & M AT S A LM E GÅ RD Polaroid firar och blickar Nästa år är det 75 år sedan uppfinnaren och entreprenören Edwin Herbert Land grundade Polaroid. Det firas med en retrokollektion i ordets bästa bemärkelse. Best Under The Sun är helt baserat på gamla skisser som hittats i arkiven. Edwin Land var inte bara mannen som grundade ett av de riktigt stora och välkända företagen. Han var också vetenskapsman och oerhört produktiv uppfinnare. Inte mindre än 535 patent är registrerade i hans namn. Men det är för två saker han är extra känd: den direktframkallande kameran (kort och gott kallad Polaroidkameran) och de polariserande solglasögonen. De senare baserades på Lands utveckling av världens första syntetiska polariserande lins som han uppfann 1929. Sex år senare sålde han sitt första par solglasögon. Två år efter det, för snart 75 år sedan, grundade han alltså Polaroid. Det ska firas under nästa år. – För oss är det givetvis obetalbart att ha den bakgrund vi har. Det har skrivits många böcker om Edward Land och för företaget är det fantastiskt att ha denna historik att berätta för våra kunder, säger Ralph Dahlin, vd på Polaroid Eyewear i Sverige. Som ett led i firandet har Polaroid tittat i backspegeln. Retrokollektionen Best Under The Sun lanserades visserligen redan i våras, men den utökas nu med 10 nya modeller, varav en har fått det talande namnet Seventy-Five. – Det är Polaroids bäst säljande båge någonsin: en pilotmodell från sjuttiotalet som nu kommer i en guld- och en silverfärgad version. Det var mer eller mindre en slump att Best Under The Sun blev verklighet. När företaget flyttade från fabriken i Boston röjdes det i arkiven. Där låg gamla glasögonmodeller, annonser, skisser och kundmaterial sparat sedan 1930-ta- let. Och när man började leta i arkiven vid kontoret i Zürich hittades ännu mer material. – Då insåg vi nog att vi satt på en riktig glasögonskatt. Vilket arv vi har! Då beslutade vi att återskapa dessa klassiska ikonglasögon precis som de var när de kom. Har inget ändrats på dem? – Nej, allt är identiskt. Förutom att de är tillverkade med modern produktionsteknik. I övrigt är de exakta. Det tror jag är unikt. Redan i somras skyltade några optiker i landet upp stort med denna kollektion. Denna sommar är det dags igen, men denna gång uppmanas optiker runt om i landet att verkligen ta ut svängarna i skylten. – De tiotal unika skyltningar vi hade i somras var jättebra. Sporrade av det arrangerar vi nu en tävling. Den butik som optik 12-2011 17 bakåt ” För oss är det givetvis obetalbart att ha den bakgrund vi har.” skyltar bäst vinner en resa till vår produktionsanläggning i Skottland. För närvarande pågår också en stor internationell designtävling där Best Under The Sun också tar steget in i framtiden. Unga studenter vid designskolor runt om i världen har nämligen fått designa sin version av framtidens Polaroidsolglasögon. Den som får flest röster får se sin modell gå till produktion. – Vi satsar stort eftersom vi fyller 75. I Sverige kommer konsumenterna bland annat att märka det eftersom vi producerar en reklamfilm. Anders Bagge gör musiken. Det är reklam för våra Suncovers och det kommer verkligen nå ut till konsumenterna. Det låter som om ni kommer att få ett roligt 2012. – Ja, verkligen. Best Under The Sun är ett mycket kul koncept att arbeta med. Den kanske inte är lika kommersiell som våra vanliga kollektioner, men vi älskar den för att den berättar så många historier. Det är också en väldigt bra kollektion för att skapa trafik i butikerna. Mer riktad till vanlig trafik är nya modellen Gran Turismo. Det är en racinginspirerad solglasögonmodell som mycket riktigt tar sikte på bilförare. Polaroid vill med den lyfta frågan om säkrare körning: både dag som natt. – Våra polariserande solglasögon ger bländningsfri syn under dagen. Vi tycker att optikern ska ta tillfället i akt och prata om speciella glas för nattkörning och hur viktigt det är med kontraster och liknande. Här finns det stora säljchanser. Det gäller att skylta upp strategiskt och sälja mer av båda produkterna. En annan satsning under året blir läsglasögon, eller Premium optik 12-2011 Readers som Polaroid kallar dem. – Det är också ett bra redskap för att fånga in presumtiva kunder. När kunderna inser att det finns snyggare läsglasögon kommer de att vilja ha dem. Det ger ett bra tillfälle för optiker att prata om progressiva glas, samtidigt som man börjar med att sälja läsglasögon till dem. Det finns många kunder som inte vet att de kan se bättre och därför är det mycket viktigt att lyfta frågan. Ett annat område som Polaroid satsat stort på under senare tid är 3D-glasögon för hemelektronik och biografer. SF har installerat teknik som fungerar med Polaroids glasögon för passiv 3D-teknik och en rad hemelektroniktillverkare har gjort detsamma. Ralph är extra taggad för den utveckling som just nu pågår på tv-spelsområdet: – Gaming Dual Play är det stora just nu. Rent konkret är det så att den ena användaren har två vänsterlinser, den andra två högerlinser. När man sedan kör spel i 3D ser man hela rutan trots att det är spel med split screen. Det här fungerar även på gamla spel och det kommer att bli väldigt stort. Polaroid satsar alltså stort på att berätta sin 75 år långa historia genom solglasögon som ser ut exakt som de gjorde då det begav sig. De satsar också stort på en rad andra områden – och synligheten kommer vara stor under 2012. Samtidigt blir företaget uppköpt av en av de riktigt stora i branschen: Safilo. Men om det finns det inte så mycket mer information, än att det ska vara ”business as usual”. – Så är det. Vi jobbar på i vanlig ordning. Det innebär ett hektiskt nästa år, vilket vi alla ser fram emot! 18 BRANSCHNYTT TEXT OCH FOTO MATS AL ME GÅ R D Ciba Vision introducerar sin nya kontaktlins Dailies Total 1 med en ambitiös turné runt om i Norden. Med tanke på linsens revolutionerande design är det inte så konstigt att företaget satsar stort. Vibrerande spänning vid lansering Kristofer Karlsson, stolt över att vara först. Luften vibrerade nästan och spänningen var nästintill gripbar i konferenslokalen Bygning 55. Stämningen var minst sagt laddad när Ciba Vision drog igång sin The Total Tour i Köpenhamn den 3 november. Det var inte enbart på grund av premiärnerver som det pirrade i arrangörernas magar. Förutom ett releaseevenemang i BeNeLux-länderna var det första gången någonsin som Dailies Total 1-linsen skulle visas för nyfikna optiker. En smärre världssensation. – Detta är den största innovationen sedan 1998 då sililkonhydrogellinsen släpptes. Vi är stolta över att vara först i världen med att visa denna, sa Kristofer Karlsson, Business Unit Manager på Ciba Vision Nordic, när han presenterade kontaktlinsen inför hundratalet nyfikna danska (och en del svenska) optiker. Kristofer Karlsson gick igenom en del statistik om kontaktlinsmarknaden i Norden och konstaterade att penetratio- nen är relativt hög, men att drop-out-antalet också är väldigt högt. – Denna lins kommer att bidra till två saker som hänger tätt ihop med varandra: våra kontaktlinsbärare kommer att få större komfort och det kommer att leda till att marknaden växer. Gör den inte det idag? – Nej, och det beror nog på att det varit dåligt med innovationer som förändrat marknaden. Denna kontaktlins har förmågan att kunna göra just det. Under kvällen fick åhörarna inte enbart höra föredrag av Ciba Vision Nordic-medarbetare som Kristofer Karlsson och marketing director Lotta Vedholm. Tyngden i lanseringen underströks också av en rad influgna gäster som Ciba Visions europeiska Business Unit manager Susanne Kohout och Dr Inma Perez-Gomez. Dailes Total 1:s ”pappa” Dr Eric optik 12-2011 19 Vattengraderingen innebär en våtare yta än kärna. Tummen upp från forskare Professor Lyndon Jones och hans team vid Centre for Contact Lense Research har utfört den första stora externa studien av Dailies Total 1. Resultat: tummen upp! Centre for Contact Lense Research i Waterloo utanför Toronto är en av de största kontaktlinsklinikerna i världen. Där pågår ständigt cirka 10–15 stora kliniska kontaktlinsstudier som vardera innehåller 500–600 testdeltagare. De arbetar med alla de stora internationella kontaktlins- och kontaktlinstillbehörstillverkarna. – Företagen anlitar oss när de vill att vi ska utveckla, eller testa deras produkter. Antingen handlar det om jämförelser med deras egna äldre produkter, eller mot konkurrenternas produkter, säger Lyndon Jones. Den nya kontaktlinsen Dailies Total 1 granskades genom att 100 kontaktlinsbärare fick prova den och två andra endagslinser i silikonhydrogelmaterial under vardera 3 dagar. Själva utvärderingen baseras på subjektiva och objektiva bedömningar. De som deltog i testet fick själva fylla i frågeformulär där de fick utvärdera hur komforten var efter varje dag med respektive lins. Dessutom undersöktes deras ögon i slutet av dag 3. – Då undersökte vi patienterna och tittade på hur linserna passade, hur rena de var i slutet av dagen, hur de rörde sig mot ögat. Sen tog vi ut dem och infärgade ögonen, för att se hur de svarar mot linserna. Eric Baumann och de som testat ”hans” lins. Baumann fanns också på plats, liksom Professor Lyndon Jones. Den senare har i uppdrag av Ciba Vision utfört tester på Dailies Total 1 vid sitt Centre for Contact Lense Research vid University of Waterloo i Kanada. En annan man som deltog under lanseringen var leg optiker Bo Lauenborg. Han är optiker på Kontaktlinseinstitutet i Aarhus och har haft möjligheten att prova linsen på sina kunder innan lanseringen. – Vi har nu utvärderat Dailies Total 1 under tre veckor, så det är ju ingen längre tid. Men det vi kan säga är att komforten fungerat utmärkt. Det är också den stora utmaningen. Industrin har nästan löst syretillförseln. Nu är det komfort som måste förbättras och det gör denna lins. Folk slutar ju bära linser för att komforten sviker och det gör faktiskt inte denna, säger Bo Lauenborg. Blandat med trevlig mingelbuffé, kaffe och föredrag fanns också möjligheten att tillpassa en helt ny kontaktlins på sig själv, eller på sina kollegor. Intresset för detta var enormt stort – och hela lanseringen andades verkligen framgång. Nu återstår det att se om denna kontaktlins blir en sån storsäljare som Ciba Vision hoppas och om de nordiska kollegorna blir lika övertygade som Bo Lauenborg. optik 12-2011 Tillverkare och produktnamn var maskerade så att ”Tummen upp”. Bo Lauenborg, nöjd dansk optiker. de som deltog i testet inte skulle föredra det ena eller andra på grund av exempelvis gammal vana. I studien deltog 100 etablerade kontaktlinsbärare, där hälften var nöjda bärare, andra hälften var ”problembärare” med ögontorrhet. – Den största utmaningen för branschen är att uppfinna en kontaktlins som känns bra efter 12–14 timmars användning. Dailies Total 1 klarade sig väldigt bra i testet. Både på de som inte hade några problem med sin kontaktlinsanvändning och de som led av ögontorrhet eller liknande i slutet av dagen. – Alla testvärden var lika bra, eller bättre än de båda andra produkterna. På området torrhet mot slutet av dagen gjorde den mycket bra ifrån sig. Det enda negativa var att Dailies Total 1 var något svår att ta ut eftersom ytan är så hal. Vi antar att det är på grund av denna halhet som den är så bra i ögat. Det är dock lätt att råda bot på: det gäller bara att man är torr om händerna när man sätter i eller tar ut linsen. 20 b rans c h nytt ”Det ingår kanske 40 patentfamiljer i den här produkten. Bara att skriva alla legala texter och patent har tagit flera år. ” Stolt kontaktlinsmakare Eric Baumann har vigt dryga fem år av sitt liv på att utveckla Dailies Total 1 Vid lanseringen var han lika stolt som en nybliven pappa. – Jag är stolt, men jag har ju inte gjort den helt på egen hand. Vid min sida har jag haft cirka 100 av de allra bästa inom kontaktlinsresearch, -design och -utveckling. Det är ingen vits för mig att stå här och prata om att det är en fantastisk kontaktlins, för det kommer ni alla märka så fort ni sätter den i ögat, sa Eric Baumann under introduktionen av Dailies Total 1. När jag träffade honom några timmar tidigare var han lika stolt, men kanske inte lika självsäker som när han stod på scenen. Men egentligen har han all rätt att både vara stolt och kaxig. Det är ju inte varje forskare förunnat att få presentera en kontaktlins som är baserad på en helt ny teknologi. Men det kan Eric göra. Plattformen har tagits fram vid Ciba Visions researchcenter i Atlanta i USA och i Tyskland. Denna nya plattform kombinerar silikonhydrogel med en vattengradient teknologi, vilket resulterar i den första SiHy-linsen med graderat vatteninnehåll. Det innebär en kontaktlins där vattenhalten är 33 procent i kärnan och upp till 80 procent i linsytan. Det som möter ögat är alltså en väldigt mjuk och glatt hydrogelyta – Vårt uttalade mål var att förlänga komforten. Silikon är ett hydrofobt material och måste alltid vätas. Det är det denna vattengradient gör. Vi började med en SiHy-kärna. Genom en rad olika steg har vi bäddat in den kärnan i hydrofila polymerkedjor som ger en glatt yta. Om vi jämför linsen med en säng, då är ytan som en skyddande och mjuk bäddmadrass, säger Eric Baumann. Det låter som en mycket enkel beskrivning av något riktigt komplicerat. – Ja, kanske det. Fast kontaktlinsens design är väldigt enkel. Elegant men enkel. Fast kemin bakom är rätt komplex. Samtidigt handlar det om en sak: att göra en lins med så stor glideffekt som möjligt och att denna effekt sitter i hela dagen. På så sätt ska ingen linsbärare få problem, och ingen ska bli en ”drop-out”. Syregenomsläppligheten är naturligtvis också viktig. Den ligger i denna lins högst av alla Ciba Visions linser. – De flesta kontaktlinstillverkare gör idag linser med bra komfort på morgonen, men problemet är att komforten minskar under dagen. Det är det vi försökt undvika med denna lins. 80 procent av fukten stannar i Dailies Total 1 under hela dagen har vi kunnat se i våra tester. Lanseringen av vilken kontaktlins som helst föregås naturligtvis av en lång rad kliniska tester. Så även denna gång. Jag gissar att det också handlar mycket om juridiska frågor och patent som måste registreras? – Mycket riktigt. Det är ett omfattande arbete. Det ingår kanske 40 patentfamiljer i den här produkten. Bara att skriva alla legala texter och patent har tagit flera år. Samtidigt har det kliniska teamet gjort mängder med tester i över 120 studier. Själv har Eric Baumann redan börjat fila på nästa utmaning. Det är dags att utveckla multifokala och toriska varianter av Dailies Total 1. Med över 30 år i yrket är Eric Baumann fortfarande lycklig när han går till jobbet varje dag. Han verkar både tycka om och bli utsatt för tillräckligt med utmaningar. optik 12-2011 ” 22 P R O D U K T N YT T Text Mats Almegård | foto w i l h elm jaresand Mindre och smidigare från Optos. Topcon satsar på vridbar pekskärm. Mindre och skarpare Vridbart med Topcon KR-1 Optos har förbättrat sin laserscanner och samtidigt krympt storleken. Den nya versionen heter Daytona och får plats på ett bord. Trots sin mindre storlek sägs den ändå vara vassare än den äldre versionen. Topcons senaste autokerato-refraktometer har en ny finess: den vrid- och vinklingsbara pekskärmen. Det innebär bättre interaktion med patienten och bättre överblick för optikern. – Vi har fått en del synpunkter från tilltänkta kunder. De har bland annat tyckt att det gamla instrumentet är stort och att ljudnivån på fläktarna som behövs för att kyla ner instrumentet har varit för hög. Utvecklingsavdelningen på Optos har tagit till sig av denna feedback och har gjort ett fantastiskt jobb på att uppgradera teknologin och samtidigt gett Daytona en läcker design, säger Optos Sverigechef Göran Börjesson. Kan du nämna något som förändrats i tekniken? – I Daytona finns det bland annat fiberoptik och nya lösningar vad gäller laserenheterna, för att därmed få färre enheter som kräver nedkylning med fläktar. Utöver detta så har Daytona även funktionen att avbilda näthinnan med autofluorescens (FAF) i oöverträffade 200 grader. Bildkvaliteten är också förbättrad och går att jämföra med den oftalmologiska versionen P200C. Optos Daytona är helt ny. Den introducerades under American Academy of Optometry i mitten av oktober. Göran Börjesson räknar med att den ska introduceras i Sverige i samband med Optometridagarna 2012. Den digitala styrplattan. – Det här är ett bruksinstrument som gör det möjligt för optikerna att jobba runt patienten. Det kan vara väldigt viktigt att komma nära om det exempelvis behöver hållas upp ett hängande ögonlock eller liknande, säger Peter Wenner, säljare på Topcon Scandinavia. Optikern kommer alltså att kunna använda KR-1 från olika vinklar, och man kan framförallt stå intill patienten och arbeta. – När man lyfter skärmen anpassar sig displayen automatiskt som på en smartphone, säger Peter. KR-1 mäter båda ögonen automatiskt. Om ögat är för grumligt och mätningen försvåras går KR-1 automatiskt in i ”kataraktläge”. – Ljusknippet blir mindre och möjliggör en mätning trots grumliga ögon. Givetvis går det också att mäta helt manuellt. Nytt är också designen. Topcon har undersökt patienter på ålderdomshem runt om i Japan för att se vad som bäst fungerar. De kom fram till att en fem graders lutning nedåt var bäst. – Patienten tittar svagt nedåt istället för som tidigare rakt fram. Det är den första refraktorn med denna förmåga och det gör undersökningen betydligt bekvämare för patienten. Det förbättrar i sin tur undersökningsresultaten. Konstruktionen möjliggör också att den blir mycket lättplacerad, man kan exempelvis ställa den mot en vägg eller i ett hörn. optik 12-2011 23 INSÄNDARE Det är optikerna som gör jobbet optik 12-2011 och linsen fungerar optimalt blir det lätt att bäraren förser sig med nya linser över internet. Personligen begriper jag inte hur linstillverkarna resonerar. De förväntar sig att optikerna tillsätter alla tänkbara resurser vid nylanseringar av nya produkter för att senare se linserna säljas över nätet. Att kontaktlinser endast skall tillhandahållas av kompetent yrkesfolk borde vara en självklarhet. Givetvis skulle linstillverkarna kunna ha ett regelverk internt som säger att det skall vara så. Då jag påpekat detta blir svaret alltid detsamma. Man kan inte leveransvägra. Men om man inte kan leveransvägra så borde det finnas styrmedel som gör produktanvändningen både bättre och säkrare. Vilka krav kan man ställa på en distributör som tillhandahåller en medicinteknisk produkt? Alla blir vinnare om hanteringen sköts av den enda kategori som är kompetent inom området, nämligen optikern. Att vidhålla att optikerna då får monopol håller inte. Att tandläkaren har monopol på att borra i folks tänder upprör säkert få. Vi som dagligen arbetar med kontaktlinstillpassning vet vilken osäkerhet det innebär då patienterna själva gör sina beställningar och byten av fabrikat hit och dit på nätet. Besöker optikern gör man först då problem uppstår. Men det blir väl som med flickan som olyckligtvis avled då hon på kyrkogården fick en gravsten över sig. Det är först efter händelsen man ser över regelverket och kontroller för att undvika att det sker igen. L ars S alm o nso n Contacta Eyewear WWW.INFACE.COM IF 9255 E n av de större linstillverkarna åker nu land och rike runt och håller lanseringsmöten för en ny ”världsunik” produkt. Optikerna kommer entusiastiska i stora skaror till dessa möten och får fina studieresultat presenterade för sig. Några lokala kollegor har testat produkten i förväg och rapporterar idel goda erfarenheter. Det är givetvis högintressant att linstillverkare lanserar nya innovativa produkter på marknaden. Kontaktlinser med förbättrade egenskaper utgör i allt högre grad ett bättre alternativ till glasögon eller kirurgiska ingrepp. Så här långt är allt gott och väl. Problemet uppstår i förlängningen av lanseringskedjan. För att en ny kontaktlins effektivt skall nå ut till marknaden krävs att någon förser bärarna med produkten. Denna någon är optikerna. Optikern måste vara välinformerad om de studier och erfarenheter som finns. Kunskap om material, parametrar etc. är också ett givet krav. Optikern måste dessutom ”sälja in” den nya produkten och detta måste ske på ett trovärdigt sätt. Återbesök och uppföljning måste ske och eventuella tekniska justeringar vidtas för att ett optimalt resultat skall uppnås. Kontroller och undersökningar måste också göras regelbundet i framtiden för att en hög patientsäkerhet skall bibehållas. Långsiktigheten ligger i såväl bärarens som optikerns och tillverkarens intresse. Skall kategorin ha tillväxt måste en kompetent yrkeskår hantera det hela från A till Ö. Men hur brukar verkligheten se ut? När optikern gjort sitt arbete DANISH DESIGN 24 B R AN S CH N YT T Text Mats Almegård Hoya vill återvinna förtroendet Hoya har varit verksamma i Thailand sedan 1974. Som många andra företag och fabriker drabbades deras anläggningar av de värsta översvämningarna i Thailand på sextio år, vilket har märkts på den svenska optikmarknaden. Kunder har fått vänta på sina glas, vilket företagets svenske vd Pontus Widlund beklagar. Hoya har anläggningar på två ställen utanför Bangkok, dels i Pathumtani, dels i Ayutthaya. – I Pathumthani där vi tillverkar lagerglas och halvfabrikat (semi finished) blev anläggningen aldrig vattenfylld. Den fick dock stänga på grund av vatten utanför på gatorna och för att personalen inte kunde ta sig till jobbet. Den fabriken öppnade åter efter ett par veckor och är sedan den 21 november åter i full drift, säger Pontus Widlund, Nordic President på Hoya. Aytthayaområdet längre norrut drabbades värre av översvämningarna och Hoyas 3 RX-fabriker fick alla in upp till 1 meter vatten i anläggningarna. – Då våra övriga RX-lab i Europa inte omedelbart hade kapacitet att ta emot det produktionsbortfall som uppstod blev det stora störningar i våra leveranser. Vi har nu successivt byggt upp ny kapacitet runt om i Europa samtidigt som rekonstruktionsarbetet pågår för fullt i Thailand. Hoya kommer dessutom bygga nya super RX-lab på flera olika ställen för att minimera liknande situationer i framtiden. Vilka produkter kan ni, och vilka kan ni inte, leverera för närvarande? – Idag kan vi leverera upp emot 90 procent av hela vårt sortiment. Det är endast de tekniskt mest komplicerade produkterna vi ännu inte kommit igång med. Då sortimentet hela tiden byggs ut rekommenderar vi alla att kontakta vår kundservice för aktuell status eller logga in på vårt intranät hoyanet.se. Hur länge dröjer det innan ni är tillbaka med full kapacitet igen? – Hoya jobbar med en kraftfull återhämtningsoch expansionsplan, som bland annat består av investeringar på cirka 250 miljoner kronor i nya maskiner och verktyg samtidigt som man anställer mer personal till de europeiska RX-labben så ”Å hela Hoyas vägnar vill jag be om ursäkt för de problem denna störning vållat våra kunder, samtidigt som jag vill tacka för våra kunders förståelse, stöd och tålamod.” att de kan köras 7 dagar i veckan. I början på januari 2012 räknar vi med att kunna leverera mer än 90 procent av hela vårt sortiment. Övriga produkter som är mer komplexa att tillverka kommer att successivt tillkomma under våren. Kommer ni att förlägga produktionen till andra länder framöver? – Under början av 2012 kommer Hoya koncentrera sig på att återställa anläggningarna i Ayutthaya samtidigt som man förstärker kapacitet och logistik från anläggningarna i Pathumthani i Thailand, Guangzhou i Kina, Bihnh Duong i Vietnam. Nya Super RX-lab planeras även i Ungern och något ytterligare land i Asien. Något du vill hälsa era svenska kunder? – Å hela Hoyas vägnar vill jag be om ursäkt för de problem denna störning vållat våra kunder, samtidigt som jag vill tacka för våra kunders förståelse, stöd och tålamod. Alla på Hoya kämpar stenhårt för att snabbast möjligt komma tillbaka och återvinna allas hundraprocentiga förtroende för våra produkter och vår service. Internt har vi skapat projektnamnet ”We will be back – stronger than ever” och då känns det bra att i grunden ha en stark och stabil ägare. Detta kommer även komma till nytta i framtiden för våra kunder. Pontus Widlund blickar framåt. Hoya följer utvecklingen i Thailand uppmärksamt. optik 12-2011 26 UTBILDNING te xt w il helm jaresand Tony är årets Mäster Varje år utses en av Karolinska Institutets lärare till årets Mäster av studentorganisationen Medicinska Föreningen. Priset har delats ut sedan 1965 utifrån studenternas nomineringar. Årets utmärkelse gick till Tony Pansell. ”... jag tänkte först att det måste ha blivit något fel. Det är ju nästan fusen lärare på KI ...” Tony Pansell är lärare vid optiker- utbildningen och universitetslektor vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap. Han har tilldelats årets Mäster för att han lyckats ”fånga upp sina studenter genom att väcka deras intresse med sin entusiasm”. – När jag först fick reda på det tänkte jag att det måste blivit något fel. Det är ju nästan tusen lärare på KI, och jag är inte typen som brukar gå och vinna priser, säger Tony. När nyheten sjunkit in och han insett vad priset innebär ersattes förvåningen av glädje och ödmjukhet. – Undervisa är verkligen bland det roligaste jag vet. Det är ovärderligt att få se studenternas leenden när polletten trillar ned. Att mina egna elever dessutom nominerar mig till ett sådant här pris värmer något otroligt, säger han med inlevelse. Tony nominerades av studentföreningen Kaustika på optikerprogrammet. Kanske tack vare hans förhållningssätt till studenterna. – Min mentor Jan Ygge har betytt mycket för mitt sätt att undervisa och min syn på studenterna. Han har alltid framhållit att de är vår största tillgång, vår framtid. Men även min kollega Saber Abdi har betytt mycket. Trots den personliga triumf som utmärkelsen Mäster innebär påpekar Tony innebörden för kollektivet. Det är första gången priset tilldelas någon på optikerutbildningen. – Visst står jag i fokus, men det är kul för hela optikerutbildningen. Det är ett kvitto på att vi genom satsningar har lagt utbildningsnivån väldigt högt. Historiskt sett är det oftast läkare som tilldelas Mäster. Det är kul att vi optiker äntligen får vara med och synas i dessa sammanhang. Priset kommer enligt tradition att delas ut på Medicinska Föreningens Luciabal där även Nobelpristagarna i Fysiologi eller Medicin deltar. – Dags att hyra frack igen. Det ska bli spännande och ett fantastiskt minne att bära med sig framöver. optik 12-2011 27 Stor uppmärksamhet för volontärer T ext o ch foto : Wi lhelm JaresanD I vår reser Vision For All till Guatemala. Med sig har de massvis begagnade glasögon och några volontärer. Bland dessa går sex stycken sista året på Karolinska Institutets optikerutbildning. – Det har snackats om de här resorna ända sedan vi började på utbildningen. Det har blivit tradition att några från avgångsklassen försöker åka med på en sådan här resa. Jag bestämde mig i somras, det känns självklart att försöka hjälpa till, säger Christina Kleinhans. Men det är inte helt utan betänkligheter. Guatemala är inte det säkraste av länder, och det är oklart hur en osäker situation påverkar en. – Det känns skönt att man kommer ha varandra där nere. Till viss del för att känna sig tryggare, men också för att ha någon att prata med när dagen är slut. Jag antar att man kommer se en del hemska saker, och jag vet inte hur jag kommer reagera, säger hon. Ett annat problem är finansieringen. Del- tagarna bekostar själva resan, och den är inte billig. 18 000 kronor per person måste de samla ihop innan avresan. – Vi har sökt pengar nästan överallt. Men det har inte gått så himla bra. Folk har helt enkelt inte velat öppna plånböckerna. Utanför optikbranschen vet ingen vad Vision For All är, säger Kristin Eklund som är en av volontärerna från KI. Men det betyder inte att ingen bryr sig. Tjejerna upplyste om möjligheten att lämna in sina gamla glasögon till Vision For All genom lokala medier och fick otroligt bra respons. – Vi var med i lokalradion i Nyköping där vi pratade om resan och att man kunde lämna in sina gamla glasögon till välgörenhet. Eftersom lokalradions genomslagskraft är begränsad hade vi inga som helst förväntningar, säger Christina Kleinhans. Redan efter några dagar hade 60 par glasögon samlats in. Allihop i en och samma butik. Men det var efter en tidningsartikel i Södermanlands Nyheter som det verkligen började rulla. – Mina kollegor i butiken ringde och sa att det var kaos. Folk vällde in och lämnade otroliga mängder glasögon. På tre dagar hade vi samlat in över 300 par, det kändes helt grymt, säger hon. Men trots uppmärksamheten och engagemanget är det fortfarande långt kvar till att resan är finansierad. – Det är svårt att hitta tid till projektet. Heltidsplugg, examensjobb och massa annat ska hinnas med. Vi mailar så många potentiella sponsorer vi bara kan. Ringa hinner vi knappt, då blir vi bara runtskickade mellan olika växlar säger Kristin Eklund. – Men än har vi inte gett upp. Den 29 november hade vi julloppis med VFA/optikertema här på skolan. Får vi till slut inte ihop tillräckligt med pengar får vi helt enkelt ta ur egen ficka, säger Christina Kleinhans. Men det är inget som avskräcker tjejerna från att resa. – Det kommer absolut ändå vara värt det. Att få hjälpa utsatta människor och den positiva responsen man får tillbaka kommer att väga upp precis allting. Vi reser, fr v Kristin Eklund, Christina Kleinhans, Suzana Bäckman, Rebecca Palm, Karin Stegelius och Stephanie Quintana. optik 12-2011 28 BRANSCHPLOCK REDAK TÖR MATS AL ME GÅ R D, o p t i k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D Arv och affärer I januari når Oscar Jacobsons nya vårkollektion butiker- na. Kollektionen är uppdelad i två delar, Heritagelinjen och Businesslinjen. Den förstnämnda anspelar tydligt på 40- och 50-tal med mjuka vintageformer. Till exempel modell 7734 som är en smått uppdaterad clubmaster-båge. Kollektionens andra del, Businesslinjen, är lite färgstarkare än tidigare säsonger med djupa toner i blått och vinrött. Modell 7735 från businesslinjen är väldigt stilren med sina läderskalmar och den bruna fronten. En enkel båge med en lite lyxig känsla. Brännheta brillor Theo och Tim Van Steenbergen lanserar sin fjärde solglasög- onkollektion som duo. Kollektionen heter Hierro efter det spanska ordet för brännmärkning. Företeelsen kopplas oftast samman med boskap, men nu är det glasögonbärarnas tur att visa sin tillhörighet. De åtta olika modellerna är uppkallade efter spanska helgon och bär antingen Theos eller Tims ”brännmärkning”. Bågarna är fylliga och pryds av spanska broderier. Färgerna går i svart, vitt och rött. Till exempel modellen Isidro som är en tjock, droppformad båge med nyckelhålsformad bryggdel. Skalmarna är breda, fronten likaså. Hela bågen är svart och av acetat. Men fronten har små ”sprickor” som gör att den ser ut att vara tillverkad i behandlat läder. Vila i frid, Steve Steve Jobs fortsätter att skapa habegär även efter sin död. På senare tid har efterfrågan på de runda glasögon Jobs använde, Lunor Classic, ökat dramatiskt. Wall Street Journal var först med att påpeka fenomenet och körde en bild från HKTDC, glasögonmässan i Hongkong. Bilden visar en liten glasmonter från Lunor med en bild på Steve Jobs och ett par Lunor Classic med runda glas. Bredvid fanns en text som förklarade att vi förlorat ett stort geni och att han efterlämnade oss överväldigande idéer, och sina favoritglasögon. De pryder även framsidan till biografin ”Steve Jobs” av Walter Isaacson. Ny studie på gång Forskare på Case Western Reserve University School of Medicine ska genomföra en studie rörande ögonhinnetransplantationer. De ska ta reda på om det är möjligt att använda ögonhinnor från donatorer två veckor efter deras död, istället för den nuvarande gränsen på en vecka. Idag täcker tillgången efterfrågan, men en åldrande befolkning kan snabbt ändra på det. Forskarna hoppas att tesen stämmer för att på så sätt säkerställa tillgången på ögonhinnor för de kommande generationerna. Ny torisk från B+L Bausch+Lomb lanserar en ny kontaktlins, PureVision2 for Astigmatism with High Definition Optics. Denna toriska lins ska ge konsekvent, skarp och klar syn hela dagen. Detta tack vare ett stabiliseringssystem, Auto Align Design, som genom att kombinera prisma och perifer barlast samtidigt som man ökar linsens diameter ska ge en bättre stabilitet. Linsen kommer vara tillgänglig i butik från och med den 1 april nästa år. optik 12-2011 29 Skateboard i blicken Ingen kan ha missat att återvinning vunnit mycket mark. Nu görs det igen, fast på ett nytt sätt. Vuerich Brothers gör glasögon i återvunnet trä, men inte vilket som helst. De skär ut bågarna ur begagnade skateboards och monterar in solglas. Återvunna skateboards har tidigare använts till möbler och smycken, men det här är första gången materialet sätts framför ögonen. Som kvitto på sin framgång är bröderna nominerade till 2011 års Index-pris. Mystisk mask Nej, det är ingen ny Marvel- superhjälte som kommer på bio i jul. Den mystiska masken är Okias operainspirerade glasögon som nu vunnit silvermedalj på V.Award som arrangeras av mode- och designmagasinet V Magazine. Det är lätt att föreställa sig att masken funkar utmärkt i Venedig. Men den kan vara för vågad för oss nordbor… Eller? Safilo storhandlar Inbjudan till årets kontaktlinshändelse är på väg. En uppgraderad dag med inspirerande internationella föreläsare, mingel och CET-poäng. Var där det händer! Vilken dag passar dig? KÖPENHAMN 12/2 GÖTEBORG 26/2 I och med styrelsens godkännande köper nu Safilo upp Polaroid Eyewear. Ett köp som enligt Safilo stämmer väl överens med deras ambition att bygga upp en stark portfölj av egna märken. – Vi är extremt glada att ett så historiskt men ändå samtida märke som Polaroid nu blir en del av Safilo, säger Safilo Groups vd Roberto Vedovotto. Priset för detta legendariska företag på främst solglasögon kommer hamna någonstans runt 87,5 miljoner dollar – nästan 600 miljoner svenska kronor. optik 12-2011 Vill du veta mer? Besök www.jnjvisioncare.se eller prata med din ACUVUE® Account Manager. 30 KRÖNIKA TEXT JASMIN YAYA Ett varmt emottagande J Jasmin Yaya är leg.optiker och arbetar på Bågar & Glas i Stockholm. Vid sidan av det driver hon glasögonbloggen Bonocle: www.bonocle.com Kontakta Jasmin på: jasmin@bonocle.com ust nu befinner jag mig i staden Kerman och hälsar på mina gamla morföräldrar. Kerman har 400 000 invånare och omges av tre stora berg mitt i öknen i centrala Iran. Vädret är varmt och solen lyser starkt fastän träden pryds av vackra höstlöv. Igår åkte jag till en gata där jag vet att det finns många optiker och en butik som heter Eynake Zeiss (Zeiss Glasögon) som jag besökt några år tidigare. Klockan var halv åtta på kvällen en helt vanlig tisdagkväll. Gatan var full av ljud från trafiken och människorna på gatan. Butiken var full av kunder och jag tänkte för mig själv att det är bäst att jag kommer tillbaka en annan tid då det är lugnare. Precis då fick butiksägaren syn på mig och ropade glatt från andra sidan disken ”Hej Fröken!-Vilkavackra-glasögon-ni-har-vad-kan-jag-hjälpa-er-med?”. Han såg ut som Super Mario med sin tjocka mustasch och breda leende. Självklart stack jag ut med mina stora runda metallbågar bland alla andra med tråd- och hålgarnityr. Och jag som trodde jag valt mina mest diskreta bågar. Jag berättade att jag är optiker i Sverige och att jag är på besök i Kerman. Han log brett och frågade intresserat om hur det är att jobba som optiker i Sverige. Jag berättade om olika kedjor och enskilda butiker som finns och hur verkstäderna mer och mer plockats bort. Butiksägaren insisterade på att jag skulle bli serverad en kopp te medan han plockade fram flera chatull med butikens finaste glasögonbågar. Mitt i vårt samtal ropade han på alla sina anställda att de genast skulle komma och hälsa på mig, optikern från Sverige! Alla sju män presenterade sig och välkomnade mig varmt. Däribland fanns två verkstadsoptiker och en enda optiker som gör alla synundersökningar och linstillpassningar. Jag bad om att få titta på optikerns undersökningsrum. Där fanns en Topcon-autorefraktor, provglaslåda, E-syntavla med spegelsystem, läsprov, oftalmoskop och retinoskop. Optikern som utför mellan 10 till 20 undersökningar om dagen (hans arbetsdag är mellan 9-13 och 17-21) tillpassar också linser. Han var extra nöjd över silikonhydrogellinserna som passar bra i det tor�ra klimat som Kerman har men var ledsen över att Optifree-vätskorna inte längre går att få tag på sedan en tid tillbaka. Endagslinser tillpassades knappt alls för priset var ungefär sex gånger så mycket som för månadslinser. Sen bad jag om att få ta en titt på deras verkstad. Butiksägaren berättade att de har en verkstad i butiken där allt slipas för hand samt en verkstad med slipmaskiner två kvarter bort, men eftersom reparatörerna för slipmaskinerna inte kommer och lagar eventuella maskinfel slipas det mesta för hand på plats. Verkstadsoptikern tittade på mig och sa: ”Vet Ni, glasögon är för mig ett hantverk, från början till slut”. Jag höll med. Sen visade han hur han mäter ut PD på mineralglaset, ritar ut mallens form och så började han snabbt kröjsla glaset. En minut senare hade han kröjslat klart! (jag som satt i flera timmar i verkstan på utbildningen). Med en handslip jämnade han till kanten och så satte han fast glaset i en apparat som fräste trådranden. Hero photograph På mindre än tre minuter hade han slipat ett glas för hand. Den kvällen hade han fjorton jobb till. Jag var imponerad av hur snabbt och snyggt han slipade allt. Jag tackade för att jag fick se hur de arbetar, knäppte lite bilder i den nu lite lugnare butiken. Ute på gatan igen tänkte jag på hur varmt det är här i november och hur varmt jag blivit emottagen. optik 12-2011 3D OCT-2000® KR-1 SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera Från evolution till revolution. » Integreted, high resoultion (12.3MP) Nu tar vicamera ytterligare ett stort steg i vår stänfundus » » » » » diga jakt på att förbättra arbetsmiljön och för att underlätta det dagliga arbetet i butiFastMap™ software for dynamic ken. Genom introduktionen avimages KR-1 breddar viewing of 3D and fundus vi vårt refraktorprogram med ännu en modell – en konstruktion som går Embedded touch-screen forutanpå quickdet mesta du antagligen sett tidigare. and easy navigation Med sin vik- och roterbara skärm kan du placera den precis varacquisition som helst, varför inte Automated image i ett hörn(auto-focus, i butiken? Plötsligt öppnar sig helt process auto-shoot) nya möjligheter att uttnyttja oanvända ytor! Import, analyze and view OCT-1000 Du behöver inte längre sitta mittemot din kund,Stratus® även omdata det är fullt möjligt, utan kan and istället vrida skärmen så att du t.ex. istället Seamless integration EyeRoute® befinner dig bakom ellerwith vid sidan av, vilket naturligtvis också ger en helt oslagbar konImage Management system troll över momenten. KR-1 är självklart helautomatisk, mäter själv, byter öga själv och är allmänt en av de mest intressanta nyheterna på länge, en maskin som verkligen gör skillnad och nytta i verksamheten. Sverigepremiär i augusti 2011! 031-710 92 00 • www.topcon.se optileks ab En svensk glasleverantör Optileks Individuell Design TRU Adapt - progressiva glas för framtiden Prima - det första valet Optileks TRU Adapt Prima är ett instegsglas för presbyoper som använder alla de senaste beräkningsalgoritmerna för att ge ett fullt individualiserat glas som är lätt att vänja sig vid och älska! Select - ett namn, tre val Optileks TRU Adapt Select är tre skilda designer, Indoor, Natural och Outdoor som är framtagna med tanke på att vi har olika primära behov i vårt seende. Designerna individualiseras dessutom fullt ut efter bärarens bågval tack vare Digital Ray Path beräkningar. EGO - multiglaset Optileks TRU Adapt EGO tillhör nästa generations progressiva glas, ett glas där man inte bara tar hänsyn till bärarparametrar som klassiska Tru Adapt utan också bärarens livsstil, allt för att göra en lösning optimerat efter bärarens behov. Ett unikt glas med adaptions egenskaper vilket ger utmärkt seende efter patientens behov. Optileks AB • Badhusgatan 6 • 795 31 RÄTTVIK • SWEDEN Telefon: +46 248-133 55 • Fax: +46 248-121 10 www.optileks.se • order@optileks.se 33 VETENSKAP • Mina önskningar inför 2012 I skrivande stund närmar det sig Jul och Nyår. Känns som att man varje år blir lite förvånad över frågan om vad man önskar sig till jul och det nya året. Rent optometriskt önskar jag mig att frågan om de diagnostiska dropparna tas till beslut. Vi har arbetat med denna fråga sedan 2006. Det hela började med möten mellan Stefan Seregard från Ögonläkarföreningen, Claes Tollin från Socialstyrelsen, Sigbjörn Olofsson från Optikbranschen/Optikerförbundet och undertecknad. Vi insåg redan då att alla var överens om att detta var vägen framåt. Tråkigt dock att den process vi sedan drivit tagit så lång tid. Men nu ligger förslaget hos regering och departement som en del av den stora behörighetsutredningen. Hoppas verkligen riksdagen fattar sitt beslut under 2012 som de har ”lovat”. Som utbildningsanordnare önskar jag även att våra utbildningar får flera sökande 2012. Vi har för tillfället för få studenter båda i Kalmar och på KI. Detta kanske hör ihop med det negativa omtalande vi varje halvår får i samband med att facket (SACO) presenterar sin analys av arbetsmarknaden. Helt utan underlag hamnar optiker varje gång på yrken med arbetsbrist utan att det hos Arbetsförmedlingen finns mer än en procents arbetslöshet bland optiker. Undrar om SACO vet att vi utbildar färre än vad vi hade planerat för? I övrigt önskar jag mig att det kliniska ska stå i fokus 2012 och att vi optiker ska kunna profilera oss som första instans inom ögonvården. Hoppas jag inte får flera frågor från ögonläkare 2012 om en optiker kan använda spaltlampa! Ja, inte konstigt att vi har svårt etablera oss inom ögonvården om detta är den rådande bilden av en optiker. God fortsättning på Julen och Gott Nytt År! Rune Brautaset Vetenskap i detta nummer optik 5-2011 optik 12-2011 Hur påverkar fixationsdisparitet läshastigheten? 34 Korrelationen mellan pupilldistans och graden av stereoseende 38 34 VETENSKAP Av Martin Tunhav, karolinska institutet ( ex a m s a r b ete) Hur påverkar fixationsdisparitet läshastigheten? Läsning kan beskrivas som alternerande fixationer och sackader. Detta är en krävande uppgift för det okulära systemet. För att undvika diplopi måste ögonen göra korresponderande rörelser för att bilden av texten ska hamna rätt på näthinnorna. Ett flertal studier konstaterar samma sak: Att vid läsning gör vi konstanta felinställningar av ögonen. Dessa felinställningar är oftast inte så stora att de märks eller påverkar ordförståelsen, men kan spela roll vid olika parametrar inom läsningen. Om man belastar ögonen med prisma och skapar en fixationdisparitet, läser vi lika snabbt fortfarande? Studien utfördes på 16 personer som fick läsa fyra artiklar under vilken läshastigheten mättes. Försökspersonerna skulle alla ha ett fungerande binokulärseende och inte ha särskilda läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av en Sheedymeter mättes mängden prisma fram som skulle motsvara 0’, 4’-, 8’- och 12’ eso-fixationsdisparitet. Dessa prisma skulle de ha på sig när de läste texterna. Mätvärdena analyserades genom en ANOVA (med 95 % konfidensintervall). Resultatet var att vid jämförelse då försökspersonerna hade 0’ respektive 12’ eso-fixationsdisparitet var det en signifikant skillnad läshastigheten. Bakgrund Läsning är något som fortfarande spelar en fundamental och viktig roll i vårt samhäl- le än idag och har gjort sedan skriftspråket utvecklades för tusen-tals år sedan. De flesta av oss börjar lära sig läsa redan vid 6-7 års ålder och fortsätter sedan använda det livet igenom vare sig de gillar det eller tycker det är ett nödvändigt ont. Läsning består av alternerande fixationer och sackader. Varje fixation är ca 150-300 ms och åtföljs av en snabb ögonrörelse som flyttar blicken till nästa ord (sackad) där en ny fixation görs (Kliegl et. Al, 2006). Det är huvudsakligen vid dessa fixationer, då ögonen står stilla, som informationen tas upp från texten. Detta sätter höga krav på vårt okulära system och i synnerhet på vergenssystemet, dvs det system som styr hur ögonen hur ögonen samarbetar. Vergenssystemet måste vara finjusterat så att ögonen kan göra korresponderande vergensrörelser så att båda ögonen fixerar i samma riktning så att texten inte upplevs dubbel. Detta blir inte lättare av att en text egentligen är ett onaturligt stimuli för ögonen eftersom den är 2-dimentionell. För att vi ska kunna se ett objekt som enkelt och binokulärt krävs det att ögonen är i sådan riktning att bilden faller på korresponderande näthinnepunkter. Diplopi är det huvudsakliga stimuli som triggar ögonmusklerna (vergenssystemet) att göra dessa korresponderande exakta rörelser (Noorden & Campos, 2002). Vinkelskillnaden av två teoretiskt perfekt infallande bild- linjer mot fovea i vardera öga och de verkliga infallande bildlinjerna av objektet är det som kallas fixationsdisparitet (FD) och mäts i bågminuter (Steinman et al., 2000). Hur sofistikerat vergenssystemet än må vara är det inte ett helt exakt system. Tidigare studier visar att när vi läser en text, fixerar vi inte alltid samma bokstav med båda ögonen. Det kan skilja så mycket som en hel bokstav (Liversedge et al., 2006). Det finns dock utrymme för fel. Om bilden faller inom det som kallas Panums fusionsområde kan hjärnan fusionera ihop de två bilderna sensoriskt så att vi upplever den som en (Evans, 2007). Hur stort Panums fusionsområde är finns det olika uppgifter om, eftersom det är svårt att mäta exakt. Det finns studier som påstår att den kan vara upp mot 30 bågminuter, vilket är större än storleken på en bokstav (Vernet & Kapoula, 2009). Ett flertal studier har visat att FD vid läsning varierar med ögonrörelserna (Jainta et al., 2010; Liversedge et al., 2006; Kliegl et. al, 2006). Resultaten av dessa studier är emellertid varierande. Kliegl et al. (2006) kom fram till att de flesta av fixationerna vid läsning var korsade (eso-FD), medan Liversedge et al. (2006) kom fram till att de flesta av fixationerna var orto och okorsade (exo-FD). Paterson, Jordan & Kurtev (2009) visade i sin studie att det är inte bara vid läsning optik 12-2011 35 FD- jämförelse Skillnad Prob (P) i medelhastighet 0’ och 4’ 3.77 0.97 0’ och 8’ 1.54 0.97 0’ och 12’ 23.86 0.04 4’ och 8’ -2.23 0.99 4’ och 12’ 20.1 0.11 8’ och 12’ 22.23 0.06 Signifikant skillnad Nej Nej Ja Nej Nej Nej Tabell 1 nedan visar var det en signifikant skillnad då medelvärdet av läshastigheten för testerna mellan 0’ och 12’ eso jämfördes (P=0,04)! De andra jämförelserna visade inte någon signifikant skillnad. av en löpande text som vi har en varierande FD. De undersökte FD när deltagarna fick fokusera ett ord i taget i en slumpvis position på en av sex olika skärmar. Med hjälp av Eye-trackingteknik kunde de som med de andra studierna nämnt ovan konstatera att försökspersonerna ofta fixerade oprecist. Dock visade den sistnämnda studien att dessa felinställningar inte påverkade ordförståelsen i under deras testförhållanden. S. Jainta et al. (2010) skriver i sin rapport att det är osäkert om FD kan påverka olika parametrar inom läsning som t ex fixationstid. Denna studie syftar till att undersöka just detta: Är FD en del av de parametrar som kan påverka läshastigheten? Om den gör det, hur mycket påverkar olika mängd FD läshastigheten? Metod Försöken utfördes på 16 personer (8 män och 8 kvinnor) mellan 21 och 39 år. Kravet var att personerna skulle vara över 18 år och att de inte hade särskilda läs- och skrivsvårigheter som t ex dyslexi, och att de hade ett fungerande binokulärseende. I urvalsgruppen var både studenter och arbetande. Av anledning av de relativt få försökspersonerna (FP) som ingick i studien användes en Hyper Greco Latin Square (HGLS) som optik 12-2011 Diagram 1. Y-axeln visar antal ord/min och x-axeln fixationsdispariteten (eso). Strecken utifrån punkterna är läshastighetsvariationen. är ett schema speciellt framarbetad för ge tillförlitliga resultat för studier med få deltagare (Öquist, 2006). I den här studien brukades HGLS:en som ett schema för vilken text och vilken FD varje FP skulle använda sig av vid varje läsning. Vid testerna mättes läshastigheten (tyst läsning) vid en varierande grad av FD. FP fick läsa fyra texter under tre minuter vardera. Texterna lästes på ca 40 cm avstånd i normal rumsbelysning. En av de fyra texterna lästes utan någon FD och tre av de texterna med. I slutet av testet ställdes en fråga: Upplevde du det jobbigare/mer ansträngande att läsa texterna med fixationsdisparitet än texten utan. Texterna var artiklar från högskoleprovet. Läsbarhetsindex (LIX) utnyttjades för att ta fram texter som var av liknande svårighetsgrad. Texterna varierade i LIX mellan 45-48, vilket betyder att alla föll under kategorin medelsvår text enligt LIX-tabellen. Även om texterna hade ungefär samma LIX så var det ändå svårt att bedöma huruvida texterna innehållsmässigt var lika svåra. Hur svår en text verkar påverkas av personen som läser den; en person kan helt enkelt av intresse uppleva en text lättare än en annan och vice versa. Deltagarna instruerades att läsa texterna som de brukar och att läsa alla texterna med så lika prestation som möjligt, dvs inte skynda sig igenom en text för att se- dan ta det lugnt på en annan. För att kunna avgöra om läsningen var någorlunda jämn i hastighet under testets gång, användes kortare kontroll-texter före och efter varje läsning av de fyra artiklarna. Kontrolltexternas jämfördes inte med de andra texterna eftersom deras LIX skiljde sig och de var betydligt enklare, men användes för se om hastigheten varierade före och efter de längre texterna. Sheedymeter För att skapa FD användes vid försöken prisman och en Sheedy-meter (Sheedy). Sheedyn användes för avgöra vilket prisma som skulle motsvara en viss FD (enligt HGLS:en) för varje mätning. En Sheedy kan mäta båda horisontell och vertikal FD. På baksidan kan undersökaren ta fram önskad FD genom att vrida på ett rund skruv. På framsidan (den sida som patienten ser) är det ett runt svart fönster med två vertikala verniersträck som är polariserade 90 grader mot varandra. Med polariserade glasögon ser vardera öga ett streck för sig. När instrumentet är inställt på 0’ så är linjerna fysiskt rakt under varandra. Om personen som tittar på strecken med polfiltret inte har någon FD så ser strecken ut att vara rakt under varandra. Om det övre strecket ser ut att vara till höger om det undre har personen en eso-FD, och om de övre strecket är till vänster , 36 VETENSKAP Diagram 2. Y-axeln visar antal ord/min och x-axeln fixationsdispariteten (eso). Strecken utifrån punkterna är läshastighetsvariationen. om det undre har personen exo-FD. Bas-in prisma inducerar en förändring mot esoFD, och bas-ut inducerar en förändring mot exo-FD (Sheedy, 1980). Procedur Med instrumentet skruvade undersökaren fram de olika FD-lägena 0’, 4’-, 8’- och 12’ eso. Valet av eso-FD framför exo-FD var att dels begränsa studien men också för att eso-FD är mer associerat med problem och svårare att tolerera än exo-FD (Sheedy, 1980). Storleken på FD valdes utifrån att det skulle stegra sig från ett lågt värde till ett relativt högt utan att texten initialt skulle bli dubbel. Eftersom 10 ’ fixationsdisparitet är den statistiska separationen mellan bra and dåligt värde enligt Sheedy (1980) så valdes värden runt omkring detta. Undersökaren placerade sedan en prismastav framför försökspersonens (med pol-filtret) ena öga och ändrade prismat tills personen upplevde linjerna så raka under varandra som möjligt. Sheedy (1980) skriver att de flesta patienter kan avgöra om strecken är raka inom två bågminuter. Undersökaren väntade därefter cirka en minut så att FP hade chans att adaptera till prismat för att avgöra om linjerna fortfarande var i linje. Adaptation med prisma sker normalt inom en kort tidsperiod under förutsättning att prismat är inom personens fusionsområde (Nilsson et al., 2008). FP fick ha sin korrektion i en provbåge och undersökaren lade in det prisma som mäts fram med hjälp av Sheedyn. FPs när-pd ställdes också in. Detta var framförallt viktigt då personen hade en hög korrektion då glaset i sig själv får en icke helt försumbar prismaeffekt detta eliminerades dock. Inför varje ny text utfördes mätningen av vilket prisma som FP skulle ha för FD enligt HGLS-schemat. Resultat Mätvärdena analyserades genom en 1-sidig mätningsrepeterande ANOVA (med ett 95 % konfidensintervall). Medelhastigheten för kontroll-texterna som lästes före de längre texterna var 282,79 ord/min och kontroll-texterna efter var 302,86 ord/min. Analyserat genom ett parvis t-test (2-sidigt (med 95 % konfidensintervall) var det skillnaden signifikant (P=1,15E-4). På frågan om deltagarna upplevde det jobbigare/mer ansträngande att läsa med fixationsdisparitet svarade 11 Ja och 5 Nej. Det gav ingen signifikant skillnad (P=0,13). Diskussion Eftersom jag i studien endast har mätt läshastigheten och inte mätt faktiska ögonrörelser så kan jag bara spekulera kring orsaken till utfallet. Som tidigare nämnt är Panums fusions- område det område inom vilket felinställning av ögonen kan ske utan att bilden av objektet (i detta fall ett ord eller bokstav) blir dubbel. När jag har ansträngt ögonen med prisma i sådan grad så jag vid mina mätningar skapat 4’, 8’ och 12 ’ eso har jag rört mig ut på ena sidan av Panums fusionsområde. Det skulle i så fall betyda att marginalerna för felinställda ögonrörelser minskar. Som tidigare studier nämnt (Jainta et al., 2010; Liversedge et. al, 2006; Kliegl et al., 2006), så varierar FD när vi läser, vilket innebär att i vissa blickriktningar kan FD vara större än 12’ eso. Den kan också vara mindre utifrån att vissa studier tyder på att vissa fixationer är exo. Hursomhelst kan detta kanske vara en anledning till varför FP läste långsammare med 12’ eso. I de fall bilden under läsningen föll utanför Panums fusionsområde upplevdes texten som dubbel eller i alla fall otydligare och var en av orsakerna att läsningen sinkades jämfört med de andra mätningarna. Varför det inte blev någon signifikant skillnad i läshastighet mellan de andra mätningarna kanske helt enkelt berodde på att bilden initialt inte var tillräckligt långt ut på Panums fusionsområde så att den föll utanför under läsningens gång. En annan förklaring av resultatet skulle kunna vara att ögonfelinställningens påverkan på nästa fixation. När ögonen vid en fixation redan är lite felinställda, kan man tänka sig att det är svårare att hitta rätt till nästa ord. Kanske får man göra fler regressioner (tillbakablickande ögonrörelser) vilket stör rytmen i läsningen. Adaptation är en annan faktor som bör diskuteras. Mätning av FD utfördes endast före läsningen. Det betyder att jag vet inte om FD var densamma efter läsningen som före. Kanske kan det vara att för testen med 4’- och 8’ eso-FD kunde ögonen adaptera under läsningens gång, men för 12’ eso-FD var det för vissa FP för mycket att adaptera till; systemets resurser räckte inte till. Vad gäller testets reliabilitet så vill jag nämna några punkter. Texterna lästes under 3 min och utifrån det räknades läshastigheten ut. Under en kortare tid som detta skulle man kunna öka sin prestation tillfälligt och läsa lika snabbt. Trots detta har jag fått ut en signifikant skillnad i läsoptik 12-2011 37 hastigheten för de längre texterna. Varför det inte blev någon signifikant skillnad mellan de kortare texterna var antagligen därför att FP under en så kort tidsperiod kunde öka sin prestation. Om resurser funnits hade det varit önskvärt att öka tiden för läsningen för att ge mer tillförlitliga resultat. Instruktioner till hur FP skulle läsa var något jag funderade över mycket då jag jag misstänkte att det skulle ha stor inverkan på resultatet. Det jag var ute efter var att FP skulle läsa med så lika prestation som möjligt för de olika texterna och att de skulle läsa som de brukar men utan att stanna upp och gå tillbaka i texten. Eftersom varje person endast jämfördes med sig själv spelade det inte så stor roll om en läste lite snabbare än han/hon brukar och en annan läste långsammare - så länge de läste texterna lika. Detta var något jag endast kunde instruera om. En annan valmöjlighet som jag tog ställ- ning till i undersökningen var om läshastigheten skulle mätas då FP läste tyst eller högt. Fördelen med högläsning är att man skulle kunna kontrollera att personen verkligen läst allt. Problemet med högläsning är dock att det sätter begränsning för hur snabbt man läser. Även om det skulle gå långsammare att läsa texterna med de olika graderna av FD så kan man tänka sig att verbaliseringen skulle sätta en ännu större hastighetsbegränsning, vilket skulle resultera i att skillnaden i inte skulle i fås fram. Med tyst läsning är dock problemet att man kan inte helt kontrollera att personen förstått vad de läst, men förståelsen av texterna var inte det som söktes. Referenser • Evans, B. J., (2007) Binocular Vision Anomalies (5:e upplagan). Edinburgh, New York: Elsevier, Butterworth, Heinemann. • Jainta, S. J., Hoormann, J., Kloke, W. B. & Jaschinski, W. (2010) Binocularity during reading fixations: Properties of the minimum fixation dispa- rity. Vision research 50, 1775-1785. • Kliegl, R., Nuthmann, A., & Engbert, R. (2006 Tracking the mind during reading: The inluence of past, present, and future words on fixation durations. Journal of Experimental Psychology - General, 135, 12-35. • Liversedgde, S. P., Rayner, K., White, S. J., Findlay, J. M. & McSorley, E. (2006) Binocular Coordination of the Eyes during Reading. Current Biology 16, 1726–1729. • Noorden, G. K., Campos, E. C. (2002) Binocular Vision and Ocular Motility. St. Louis: Mosby, Inc. • Paterson, K. B., Jordan, T. R. & Kurtev, S. (2009) Binocular Fixation Disparity in Single Word Displays. Journal of Experimental Psychology: Human Perception and performance 35, 1961- 1968. • Sheedy, J. (1980) Actual measurement of fixation disparity and its use in diagnosis and treatment. Journal of the American Optometric Association 51, 1079-1084. • Steinman, S. B., Steinman, B. A. & Garzia, R. P., (2000) Foundations of Binocular Vision. New York : McGraw-Hill Co. • Vernet, M., Kapoula, Z. (2009) Binocular motor coordination during saccades and fixations while reading: A magnitude and time analysis. Journal of Vision 9(7):2, 1-13. Eschenbach was founded in Nuremberg in 1913 and has developed into one of the most remarkable players in the optical industry with its three divisions, Eyewear, Optics and Technical Optics. Eschenbach’s Eyewear Division is the market leader in Germany and numbers among the top six European suppliers of eyeglass frames and sunglasses. We are looking for sales representatives in Sweden (employed or freelance) You enjoy dealing with customers and would like to be successful in a responsible job? We offer strong, fast-moving eyewear collections. If you have proven success in the optical field, please send your detailled application documents to silke.schaller@eschenbach-optik.com. Eschenbach Optik GmbH · Schopenhauerstraße 10 · D-90409 Nürnberg · www.eschenbach-optik.de 38 VETENSKAP Av Erik U llmark, karolinska institutet ( ex a m en s a r b ete) Korrelationen mellan pupilldistans och graden av stereoseende För att kunna bedöma djup så spelar retinal disparitet en väsentlig roll. Det finns olika typer av retinal disparitet som t.ex. horisontell och vertikal. Beräkningar på området har visat att personer med stort pupillavstånd kan få större disparitet och på så sätt bättre stereoseende. Syftet med denna studie är att se om det finns någon korrelation mellan pupillavstånd och stereoseende. Metod: Urvalet som studien valde att rikta in sig på var personer mellan tjugo och trettio år med binokulärseende. Deltagarna var tvungna att ha en binokulär synskärpa på 1,0 på avstånd och en binokulär synskärpa på 8-punkter på nära håll. De fick inte ha en glasögonkorrektion som var större än +/- 2,50 D. Om inklusionskriterierna var uppfyllda så mättes pupillavståndet. Sedan fick deltagarna förflytta ett lok genom att dra i ett snöre. Loket skulle ställas in till olika avstånd och genom att se hur stor felmarginal deltagarna hade så kunde stereoseendet bedömas. Datauppgifterna analyserades i Graphpad Instat 3. Resultat: Det fanns endast ett resultat med signifikans. Det var när loket var bortom en 250 centimeters markering och sedan skulle ställas in på det avståndet. Resultatet visade att de med mindre pupillavstånd var bättre på att ställa in loket. Diskussion: Det gick att hitta ett samband mellan pupillavstånd och stereoseende. Dock så gick resultatet emot tidigare forskning på området. Det kan bero på att det finns flera faktorer vid stereoseende som inte är helt kartlagda. Introduktion Människan insåg tidigt att ögonen får olika synintryck som tillsammans skapar en tredimensionell värld. Bland annat så noterade Aristoteles förekomsten av fysiologiska dubbelbilder. På denna tid så ansågs binokulär disparitet och dubbelbilder som något man var tvungen att överkomma snarare än något som kunde användas (Howard & Rogers, 1995). Senare studerade Alhazen ögat och han kom att bli en av optikens pionjärer. Han levde i nuvarande Irak i början av 1000-talet och tog fram olika teorier för hur människan kunde bedöma avstånd. Han studerade mest monokulära ledtrådar som objektsstorlek och linjärt perspektiv men hade också idéer om binokulära ledtrådar. Bland annat förstod han att antalet grader som ögonen konvergerar vid fixation av ett objekt måste kunna ge information om objektsavståndet (Crone, 1992). I slutet av 1500-talet så skrev Fader Franciscus Aguilonius flera böcker om optisk design. Han menade att eftersom ögonen ser världen utifrån olika perspektiv så kommer bilderna på de bägge näthinnorna vara olika. Utifrån dessa tankar blev han först med att introducera termen horopter men med en något annorlunda definition mot den som finns idag. Aguilonius definierade horoptern som ett område i rymden där både sammansatta- och dubbelbilder hamnade (Morgan, 1993). Det blev istället Vieth (1818) som blev först med att definiera geometrin bakom korresponderande punkter och att objekt på horoptern skapade sammansatta bilder. Denna horopter kom att kal�las Vieth-Muller cirkeln (Howard & Rogers, 1995). Idag vet man att djupseendet är uppbyggt av både monokulära och binokulära ledtrå- dar, och man kan klara sig överraskande bra på enbart de monokulära ledtrådarna. De monokulära ledtrådarna är lika tydliga vare sig ett eller bägge ögonen används (Schwartz, 2004). De olika ledtrådarna som finns är, storlek, linjärt perspektiv, yta, position, tydlighet, ljus och skugga, vinkel mot horisonten, rörelseparallax och ackommodation. Avståndet till ett objekt bestäms av storleken på den retinala bilden. Om två objekt antas vara lika stora så upplever man att det objekt som ger minst bild på retina är längre bort än det andra objektet. Om det inte finns två objekt att jämföra så kan man använda sig av igenkännande storlek. Vi har ofta en uppfattning om hur stort ett objekt är. T.ex. så har alla en uppfattning om hur stor en fotboll är. När fotbollen skapar en liten bild på näthinnan så tolkar hjärnan det som att fotbollen är långt borta. Linjärt perspektiv har stor anknytning till storlek. Om man t.ex. tittar längs en järnväg så uppfattas djup tack vare de horisontella strecken som brädorna på järnvägen skapar. Hjärnan antar att alla brädorna är identiska. Detta gör att de brädor som är på toppen av bilden kommer skapa mindre bilder på retina vilket ger en upplevelse av att de är längre bort. När objekt är små och tätt packade på en yta så upplever vi att de är längre bort. Detta eftersom vi antar att alla objekt i en bild har samma storlek. Position uppstår när ett objekt skymmer ett annat objekt. Då blir upplevelsen att det objekt som är skymt måste vara längre bort. Objekt som syns tydligt antas vara närmoptik 11-2011 re än objekt som ger en suddig bild på näthinnan. När ljus faller på ett objekt så skapas en skugga som antas falla bakom objektet och vi får då en känsla av djup. Ett objekt hamnar på en viss vinkel mot horisonten som hjälper till att avgöra avståndet. När vi rör oss medan vi fixerar ett objekt så lägger vi märke till objekt i den omgivande miljön. Objekt som är närmre än fixationen rör sig i motsatt riktning mot en själv och objekt som är bortom fixationen rör sig i samma riktning som en själv. Vid ackommodation så ökar styrkan på linsen vilket gör att vi kan titta på mer närliggande objekt. Det är osäkert i vilken utsträckning vi använder oss av den här informationen för att bedöma djup (Schwartz, 2004). Alla system av linser har en främre och en bakre nodalpunkt. Ljus som går genom den främre punkten kommer ut genom den bakre utan att ha ändrat riktning (Freeman & Hull, 2003). På det schematiska ögat är bakre nodalpunkten belägen 16,79 mm framför retina på den optiska axeln. Bakre och främre nodalpunkt är separerade med cirka 0,3 mm. Genom nodalpunkterna passerar ljuset obrutet från en punkt i objektsplanet till en punkt i bildplanet på retina (Rabbetts, 2007). Allt som passerar obrutet genom ögat kallas för visuella linjer. Fovea är den centrala delen av retina och är den plats där synskärpan är högst. Den visuella linjen som passerar mitten av fovea och genom fixationspunkten kallas för visuella axeln. Sedan finns även en optisk axel som definieras som det ljus som passerar i mitten av ögats alla komponenter. Den visuella axeln hos ögat ligger ungefär 5 grader från optiska axeln. Dessa sammanfaller inte på grund av att pupillen inte sitter centralt i förhållande till linsen och hornhinnan (Howard & Rogers, 1995). Ögonen är igenomsnitt placerade 65 mm ifrån varandra och får därför lite olika bilder på näthinnan. Vänster öga ser mer av ett objekts vänstersida och höger öga ser mer av objektets högersida. Skillnader i sidled på detta sätt kallas för horisontell Figur 1. Geometrisk horopter (överst) och empirisk horopter. disparitet och ger en tredimensionell känsla. Skillnader upptill och nertill i de binokulära bilderna kallas för vertikal disparitet (DeAngelis, 2000). Orienteringsdisparitet är när det är en skillnad i orienteringen av de två bilderna. Cyclodisparitet är när det är olika rotation på de två bilderna. För varje punkt på retina i ett öga så finns det endast en korresponderande punkt på retina i det andra ögat. När bilder hamnar på de korresponderande punkterna så har man ingen disparitet. När dispariteten blir för stor så övergår den till diplopi (Howard & Rogers, 1995). Genom att använda båda ögonen är det lättare att bedöma avstånd, vilket människan har nytta av när hon interagerar med omvärlden. O´Connor, Birch, Anderson och Draper (2010) har gjort en studie där de jämför den motoriska precisionen hos personer med normal, nedsatt eller ingen stereopsis. Försökspersonerna fick göra olika motoriska uppgifter, under mono- och binokulära förhållanden, som att t.ex. träda pärlor på en nål. Resultaten visade att de med normalt stereoseende utförde uppgifterna snabbast. Studien visade även en tydlig försämring på att utföra uppgifterna under monokulära förhållanden (O´Connor et al.,2010). Det finns två olika typer av korresponderande näthinnepunkter, geometriska och empiriska. De geometriska är de punkter som har samma koordinater och bestäms matematiskt medan de empiriska måste mätas fram och skildrar de ”verkliga” korresponderande punkterna. Bägge horoptrarna kan ses i figur 1 (Hillis & Bank, 2001) Horoptern är den linje av punkter i rymden som projicerar bilder på korresponderande näthinnepunkter. Enligt Vieth-Muller kan man se det som en cirkel som går genom ögonens nodalpunkter och genom punkten för fixation. Om man tittar på ett objekt (F) och sedan för in ett annat objekt (P) bakom fixationspunkten så kommer det skapas en synvinkel mellan bilderna. Den binokulära dispariteten för F i de bägge ögonen är noll eftersom bilden faller på fovea i båda ögonen. Ett objekt som ligger innanför horoptern skapar en bild med korsad horisontell disparitet och ett objekt utanför horoptern skapar en bild med okorsad horisontell disparitet (Howard & Rogers, 1995). Det finns en uträkning för att ta reda på den retinala dispariteten och den är beroende av tre olika avstånd: 1. Avståndet, W, från ögonen till fixationsobjektet (F). 2. Avståndet, D, från fixationsobjektet (F) till ett annat objekt (P). 3. Avståndet mellan pupillerna, pd. Om man placerar F på avståndet W och skillnaden i avstånd mellan P och F är D så kan man räkna ut vinkeldispariteten. Små vinklar i grader blir samma i radianer vilket ger: Dispariteten = (pd x D) / W2 (i radianer). Detta innebär att dispariteten vid symmetrisk konvergens är proportionell mot pupillavståndet och det djup som objektet befinner sig på i förhållande till fixationspunkten. Från detta kan man också få fram att disparitet som ges av ett objekt är proportionell mot inversen av fixations- , 40 VETENSKAP avståndet i kvadrat. Detta innebär att stereoseendet borde bli bättre vid ett större pd (Simpson, 2010). Inom ett visst område av disparitet så upplevs två liknande bilder som ett enkelt objekt. Det här området kallas för Panums fusionsområde och bilder som faller inom det kommer att ge en sammansatt bild. Vinkeln som området upptar är beroende av flera faktorer som bland annat retinal excentricitet, objektets stimuli och omgivningens stimuli. Bilder som hamnar utanför Panums område ger diplopi (Howard & Rogers, 1995). Stereoseendet är inget som är konstant utan förändras med åldern. Studier som gjorts har visat på en reduktion av stereopsis i de äldre åldersgrupperna. Personer som är mellan tjugo och tjugonio kan i genomsnitt upptäcka djupskillnader vid 8.37 bågsekunder medan personer mellan femtio till sextiosju upptäcker dessa skillnader först vid 11,21 bågsekunder (Rabbets, 2007). Andra faktorer som påverkar stereoseendet är glasögonkorrektion. Plusglas ger en bildförstoring medan minusglas ger en bildförminskning. Detta kan komma att påverka stereoseendet då bildförstoring kan förbättra stereoseendet. Bildförstoring uttrycks i procent och vid en korrektion på +5,00 dioptrier så blir bildförstoringen 1,121 medan en korrektion på -5,00 dioptrier ger en bildförminskning på 0,928. Kontaktlinser påverkar inte bildförstoringen i någon större utsträckning eftersom vertexdistance tas bort (Rabbets, 2007). Även pupillen är med och reglerar hur pass bra stereoseendet är. När pupillen är liten så blir stereoseendet bättre. (Grosvenor, 2007). Syfte Syftet med detta examensarbete är att se om det finns någon korrelation mellan pupillavståndet och stereoseendet. Djupseendet bör förbättras då pupillavståndet blir större. Detta baseras på ren geometri och det bör därför utredas hur väl det stämmer överens med empiriska studier i ämnet. Frågeställningen i denna studie är, finns det ett samband mellan pd och stereoseendet. Nollhypotesen säger att det inte finns någon korrelation medan alternativhypotesen säger att det finns ett samband mellan pd och stereoseendet. Metod Urval: Deltagarna i studien rekryterades genom Karolinska Institutets optikerutbildning och från vänskapskretsen. Det fanns flera inklusionskriterier för att deltaga i studien. Urvalet som denna studie valt att inrikta sig på är personer i åldrarna tjugo till trettio år med binokulärseende. Deltagarna måste ha en binokulär synskärpa på minst 1,0 i decimalsynskärpa på avstånd. På nära håll (40 centimeter) måste deltagarna se 8 punkter binokulärt. För att minimera inverkan av bildförstoring så fick deltagarna inte ha glasögonkorrektion som vara större än +/- 2,50 Dioptrier. Om deltagarna i studien hade kontaktlinser så fick de ha i princip hur höga styrkor som helst. Före deltagandet i studien så fick alla medverkande fylla i en blankett för samtycke till deltagande i forskningsstudien. De fick även med sig ett informationsblad som förklarade syftet med studien. I studien deltog 30 personer med en medelålder på 23,8 år. Deltagarna med minst pupillavstånd hade 55,5 millimeter medan de med störst hade 68,0 millimeter. Det genomsnittliga avståndet var 60,8 millimeter. Av alla deltagare så var 16 stycken okorrigerade, 7 stycken använde kontaktlinser och 7 stycken använde glasögon. Mätningar: Innan mätningarna fick deltagarna uppge sin ålder. Monokulär och binokulär avståndssynskärpa mättes i decimalsynskärpa med hjälp av visus-skärmen Topcon CC – 100p. Monokulär och binokulär synskärpa på nära håll mättes i punkter med hjälp av ett närprov på 40 centimeter. Binokulärseendet kontrollerades med hjälp av polariserade glasögon och polariserade rader på visus-skärmen (Topcon CC – 100p). Deltagarna fick själva berätta vilken korrektion de hade och om de var osäkra så mättes korrektionen med hjälp av en vertometer av märket Topcon CL – 100. Om deltagarna uppfyllde de inklusionskriterier som fanns för studien så mättes pupillavståndet. Detta gjordes med hjälp av en pd-mätare av märket Top- con Digital Pd Meter och mättes i millimeter. Datauppgifterna som samlades in för beskrivning av stereoseendet kom från ett instrument som enbart byggdes för detta ändamål. Instrumentet bestod av en bräda som var tre meter lång och 0,3 meter bred. Från mitten av ena kortsidan på instrumentet så löpte två stycken linjer utmed vilka det med jämna mellanrum fanns utborrade hål. Dessa linjer hade en vinkel från rälsen som var cirka 2,9 grader. Hålen blev större och större längsmed hela brädan. I hålen kunde man sedan placera rödfärgade pinnar som stack upp. Hålen var borrade med en halvmeters intervall längsmed hela brädan. Pinnarna blev gradvis större desto längre bort de hamnade på brädan för att de hela tiden skulle uppta samma synvinkel för ögat. Längs mittlinjen av instrumentet så placerades en räls. På rälsen kunde ett lok placeras på vilken det gick att fästa en pinne av samma diameter som för det avstånd som skulle mätas. Loket kunde flyttas framåt och bakåt med hjälp av ett snöre som var fäst fram och bak på loket och löpte under instrumentet. De olika diametrarna på pinnarna var 3, 8 och 10 millimeter. På sidan av instrumentet fanns ett måttband och med hjälp av en vinkelhake av märket Hultafors så kunde avläsning ske. Graden av stereoseende mättes i millimeter. Instrumentet kan ses i figur 2. Figur 2. Instrumentet sett ovan ifrån. De röda prickarna föreställer pinnarna på det avstånd som skulle testas. Den svarta rektangeln föreställer loket. Insamling av data: På det här instrumentet så utfördes fyra mätningar på tre olika avstånd, vilket gav totalt tolv mätningar för varje deltagare. De olika avstånden där mätningarna skedde var 0,5 meter, 1,5 meter och 2,5 meter. Mätningarna gjordes alltid i samma ordning, med först 2,5 sedan 1,5 och slutligen 0,5 meters avstånd. Vid varje mätning satt endast två pinnar på instrumentet samt en pinne på loket. Vid optik 12-2011 41 Mätning 1 1 1 2 2 2 3 3 3 4 4 4 Avstånd (cm) Felavstånd (cm) 250 6,67 150 3,12 50 1,28 250 1,37 150 0,5 50 0,33 250 4,69 150 3,12 50 1,69 250 1,48 150 0,56 50 0,32 Tabell 1. Tabellen visar vilken mätning som gjorts på vilket avstånd och vad som blev det genomsnittliga felavståndet vid de olika mätningarna. första mätningen så var de tre pinnarna parallella. Deltagarna skulle sedan dra loket emot sig tills de kunde se att de inte längre var parallella. Vid den andra mätningen så var lokets pinne bortom de andra två pinnarna. Deltagarna fick sedan dra loket tills det hamnade parallellt med de andra pinnarna. Den tredje mätningen liknade den första men istället för att dra loket emot sig så drogs loket bort från deltagarna. Vid den fjärde mätningen så skulle de göra samma sak som vid den andra mätningen med det enda undantaget att loket från början skulle vara närmre deltagarna än de två andra pinnarna. För att få så lika ljusförhållanden som möjligt så var belysningen i rummet alltid på högsta nivå och persiennerna vara nerdragna för att ljuset utifrån inte skulle påverka resultatet. Instruktioner: Deltagarna blev instruerade att de endast fick dra loket åt ett håll vid varje mätning och inte dra loket fram och tillbaka. Vid första mätningen var instruktionen: ”Pinnarna är parallella med varandra och du ska dra loket emot dig. Du skall stanna loket när du med säkerhet kan säga att lokets pinne är framför de andra pinnarna.” Vid den andra mätningen så fick de instruktionen: ”Lokets pinne är bortom de andra pinnarna. Dra loket mot dig och stanna när du upplever att alla pinnarna är parallella med varandra”. Instruktionerna vid mätning tre och fyra var likadana som vid mätning ett och två med enda skillnaden att loket skulle dras bort från deltagaren. optik 12-2011 Figur 3. Denna figur visar resultatet av mätning 4 på avståndet 2,50 meter. På x-axeln ses pupillavståndet i millimeter medan y-axeln visar felavståndet från parallellt i centimeter. Varje punkt i grafen motsvarar en deltagare i studien och anger den personens pupillavstånd och felavstånd. I grafen visas också en trendlinje och korrelationskoefficienten i kvadrat. Analys: De datauppgifter som samlades in analyserades i programmet ”Graphpad Instat 3” Datauppgifterna behandlades som att de var av typen regression och korrelation. Resultatet fördes in i grafer där det analyserades som ickeparametriska korrelationer. Metoden för analys var Spearmans korrelation eftersom det troligen inte skulle vara en distribution enligt Gaussian. Hänsyn togs inte till huruvida loket drogs för långt eller för kort. Detta gjorde att det endast var positiva värden som fördes in. Anledningen till att enbart använda positiva värden var för att undvika att positiva och negativa värden tog ut varandra. Resultat Vid elva av de totalt tolv mätningarna så fanns det ingen signifikans som visade på ett samband mellan pupillavstånd och stereoseende. Alla dessa mätningar hade ett p-värde som var större än 0,05. I tabell 1 visas det genomsnittliga felavståndet för samtliga mätningar. Analysen av de fjärde mätningarna visade dock att det fanns en mätning med signifikans för sambandet. Det var på 2,5 meters avstånd som p-värdet var under 0,05. På det avståndet var pinnen i genomsnitt 1,48 centimeter ifrån parallellt och p-värdet var 0,0040. Resultatet av denna mät- ning kan ses i figur 3. Den fjärde mätningen vid 2,5 meters avstånd hade ett värde på korrelationskoefficienten i kvadrat som var 0,2017. Diskussion Syftet med studien var att hitta ett samband mellan pupillavståndet och stereoseendet. Resultaten kunde dock inte styrka detta samband vid elva av de totalt tolv mätningarna då det inte fanns någon signifikans vid analysen av mätningarna. Vid en mätning fanns det dock signifikans, vid mätning 4 på 2,50 meter (p = 0,0040). Det var vid denna mätning som lokets pinne var närmre deltagaren och skulle sedan placeras parallellt med de övriga pinnarna. Resultatet visade dock på motsatt effekt mot vad teorin säger. Enligt formeln för disparitet (Dispariteten = (pd x D) / W2) så skall stereoseendet bli bättre vid ett större pupillavstånd (Simpson, 2010). Även Howard & Rogers (1995) beskriver att dispariteten mellan bilder av ett objekt är proportionell mot pupillavståndet och mot det avstånd som skiljer mellan ett objekt och fixationspunkten. Resultatet i denna studie visade att de som hade ett mindre pupillavstånd var bättre på att få de tre pinnarna parallella med varandra. Det resultatet går emot den , 42 VETENSKAP forskning som tidigare gjorts på området. Den tidigare forskningen har mest varit matematisk och använt geometrin för att kunna härleda skillnaden i disparitet vid olika pupillavstånd. Då har inte hänsyn tagits till alla de olika faktorer som är inblandade i stereoseendet. Värdet på korrelationskoefficienten i kvadrat (R2 = 0,2017) var för lågt för att tydligt kunna se ett samband mellan de två variablerna. Korrelationskoefficienten i kvadrat skall ange hur mycket av variationen i ena variabeln som kan förklaras av variationen i den andra variabeln och här var sambandet lågt. En anledning till att det blev så få resultat med signifikans kan vara att testen utfördes på för långt avstånd. Enligt Schwartz (2004) så fungerar stereoseendet som bäst inom armlängds avstånd. Om föremål är längre bort så måste de vara separerade med ett stort avstånd. Då denna studie endast hade en separation mellan pinnarna som var 2,9 grader så kan det kanske ha påverkat resultatet. Ytterligare en anledning till att det endast blev ett resultat med signifikans kan vara att det inte går att bedöma avstånd på enbart retinal disparitet. Blohm, Khan, Ren, Schreiber & Crawford (2008) har gjort en studie i ämnet och kom fram till att retinal disparitet i perifera fovea inte räcker för att kunna bedöma djup. Hjärnan måste även använda sig av en 3D-bild av huvud-ögon geometrin, d.v.s. uppskatta huvudets position, för att kunna bedöma djupet. Vid denna studie så var det ingen fixation av huvudets position vilket även det kan ha påverkat resultatet. Även den varierande synskärpan mellan deltagarna skulle kunnat komma att inverka på studien. Så verkar dock inte vara fallet vid en djupare analys. Ett eventuellt samband mellan synskärpan och felavståndet (vid mätning 4 på 2,5 meters avstånd) kan inte styrkas. Detta då det endast gav en korrelationskoefficient i kvadrat som var 0,0066, vilket tyder på att det inte finns något linjärt samband mellan variablerna. Ytterligare påverkan på studien kan vara rälsen på instrumentet som kan ha gett monokulära ledtrådar till deltagarna. Rälsen gjorde att deltagarna kunde använda sig av det linjära perspektivet för att ställa in loket. I framtida studier kan det vara en idé att försöka minimera de monokulära ledtrådarna i så stor utsträckning som möjligt. Instrumentet med vilket studien utfördes kan förbättras på många punkter. Mätningarna kunde inte bli helt exakta då deltagarna fick dra i ett snöre för att flytta loket. Snöret kunde ibland fastna lite, vilket då gjorde det svårt för deltagarna att ställa in loket med precision. Mer tid hade kunna lagts på att utforma ett bättre sätt för att förflytta loket. Det är svårt att spekulera i vilken inverkan framförandet av loket hade. Även motivationen varierade bland deltagarna. Vissa tog god tid på sig och ville få ett så bra resultat som möjligt medan andra kändes mer oengagerade. Mätningarna på 0,50 meter var väldigt osäkra. Detta beroende på att pinnarna på det avståndet var väldigt tunna och det var svårt att få dem att stå helt parallellt. Ofta så fick justeringar av pinnarna göras flera gånger under en mätning. Den undersökningsmetod som valdes var nog ändå rätt eftersom den gav en gradering på stereoseendet i millimeter. Andra test som TNO och Titmus har olika steg mellan sina figurer. T.ex. har TNO figurer på mellan 480 till 15 bågsekunder (Elliott, 2007). Det gör att dessa tester hade gett en intervalldata som hade varit svårare att analysera medan denna studie hade kvotdata som på ett mer noggrant sätt kunde visa på skillnader på resultat mellan olika deltagare. Mer forskning behöver bedrivas för att utreda alla de olika faktorer som är delaktiga i stereoseendet. Bland annat är det viktigt att studera hur hjärnan analyserar de synintryck som den får från retinal disparitet och korresponderande näthinnepunkter. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att teori är en sak men praktik är något helt annat. Det som i teorin kan tyckas vara självklarheter behöver inte allas överensstämma med hur det ser ut i verkligheten. Det går inte heller att studera stereoseendet utifrån en viss specifik utgångspunkt utan det måste ses utifrån ett bredare perspektiv, där hänsyn tas till alla faktorer som är delaktiga vid stereoseendet. Referenser • Blohm, G., Khan, A., Ren, L., Schreiber, K., & Crawford, D. (2008). Depth estimation from retinal disparity requires eye and head orientation signals. Journal of vision, 8(16):3, 1-23 • Crone, R. (1992). The history of stereoscopy. Documenta Ophthalmologica, 81, 1-16. • DeAngelis, G. (2000). Seeing in three dimensions: the neurophysiology of stereopsis. Trends in Cognitive Sciences, 4, 80-86. • Elliott, D. (2007). Clinical procedures in primary eye car (3rd ed.). Philadelphia: Butterworth-Heinemann. Freeman, M., & Hull, C. (2003). Optics (11th ed.). London: Butterworth-Heinemann. • Grosovner, T. (2007). Primary care optometry. London: Butterworth- Heinemann Hillis, J., & Banks, M. (2001). Are corresponding points fixed. Vision Research, 41, 2457-2473. • Howard, I., & Rogers, B. (1995). Binocular vision and stereopsis. New York: Oxford university press. • Morgan, M. (1993). New perspectives on binocular stereopsis. Current Biology, 3, 161-163. • O’Connor, A., Birch, E., Anderson, S., & Draper, H. (2010). The functional significance of stereopsis. Investigative Ophthalmology & Visual Science, 51, 2019-2023. Rabbets, R. (2007). Clinical visual optics (4th ed.). Philadelphia: Butterworth- Heinemann. • Schwartz, S. (2004). Visual Perception (3rd ed.). New York: The McGraw Hill Companies. • Simpson, T. (2010). Opt 219 Stereopsis. Opublicerat manuscript. optik 12-2011 VI SÖKER DIG! Vi växer och söker butikschefer, kontaktlinsoptiker och optikerassistenter. Är du vår nya medarbetare? Läs mer om våra lediga jobb under www.synoptik.se Kontakt: HR@synoptik.se 08-626 19 Synoptik är en del av holländska Grand Vision B.V., världens ledande operatör av optisk detaljhandel med drygt 4 400 butiker i 41 länder. Vi är en av de ledande kedjorna på den svenska marknaden, med idag 104 butiker. Vi satsar offensivt och har bland annat genomfört ett omfattande investeringsprogram där 75 butiker har moderniserats och byggts om i linje med vårt moderna och framgångsrika butikskoncept. Vi har öppnat 18 butiker de senaste två åren och har ambitionen att öppna ytterligare ca 40 butiker i Sverige. Ett viktigt steg på vägen är att etablera ett framgångsrikt franchisekoncept. Du kan läsa mer om Grand Vision på grandvision.com. 44 EFTER TEXT SÖKES, SÄLJES Göteborg och Malmö Leg Optiker med kontaktlinsbehörighet Enbart synundersökningar /kontroller. Du får gärna arbeta deltid. Kontakt: erik.edman@favoptic.com 08 -753 09 99 Arbeta i Norge Vi söker professionella optiker för vikariattjänstgöring. Skickliga butikssäljare välkomnas också att ta kontakt. i NORGE MycketArbeta förmånliga villkor. Vi söker professionella optiker för vikariattjänstgöring. Mer info på vår hemsida: Skickliga butikssäljare välkomnas också att ta kontakt. www.optikkpartner.no Orminge Ur & Optik AB Saltsjö-Boo Till salu Mycket förmånliga villkor. Mer info på vår hemsida: Maila för info: www.optikkpartner.no Maila för info: tom@optikkpartner.no tom@optikkpartner.no För info ring 08-7158050 Åke eller Bo Effektivt sätt att Köpa/Sälja/Leta/Hitta Det finns mycket att göra bland eftertextannonserna i OPTIK Till exempel: Sälja/köpa butik Leta personal Köpa/sälja instrument När du vill annonsera kontakta Renée Lindén, info@conmedia.se 08-601 25 20 När du vill svara på en signaturannons kontakta Gunilla Dagerman, kansli@optikbranschen.se 08-612 89 60 Visste du att annonsöverskottet i OPTIK finansierar svensk forskning inom optometri? Med en annons bidrar du till branschens utveckling! Hör av dig till Renée Lindén på renee.linden@conmedia.se eller 08-601 25 20 optik 12-2011 Vad gör du om två månader, sex månader, två år? Vi vet vad vi kan göra tillsammans! Se alla lediga tjänster inom Synsam på www.synsam.se/Om Synsam/Lediga Tjänster. Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest progressiva och innehåller starka varumärken så som Persol, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl. VI VET ATT VÅR NÄSTA FRANCHISETAGARE ÄR EN FANTASTISKT DUKTIG PERSON, VI HAR BARA INTE HITTAT DIG ÄNNU. VI SÖKER DIG SOM ÄR UTBILDAD OPTIKER ELLER FÖDD TILL ATT SÄLJA! VI SÖKER ÄVEN Helsingborg Optikerassistenter Vi söker optikerassistenter till vår nya butik i Helsingborg city! Vi behöver personal på både heltid och deltid. Skicka din ansökan och CV till Magnus Rosvall; helsingborgcity.bc@st.se.specsavers.com Kiruna Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet Meriterande med mastersutbildning och arbetsplatsoptometri. Kontakta Rebecka Björkelöv, 0980-13740 kiruna.bc@st.se.specsavers.com Skövde Lidköping Falköping Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet jens.demegard@st.se.specsavers.com Tel nr: 0500-459580 Mobil: 070-6772275 Specsavers behöver fler duktiga franchisetagare. Om du vill veta mer, tveka inte utan ring Karin Wikström på Nu letar vi efter både optiker och lokala entreprenörer som 031-771 98 44 eller maila på karinw@specsaversnordic.com vill öppna sin egen Specsaversbutik tillsammans med oss. Du kan lita på att resurserna och erfarenheten hos världens Du kan läsa mer om oss på www.specsaverspartnership.com största privatägda optikerkedja hela tiden hjälper dig till ett och www.specsavers.se försprång gentemot konkurrenterna. Om du vill ta del av vår framgång, kontakta oss med en gång! optik 12-2011 DU? optik 12-2011 SÖKES: Du som är egen företagare med optikerbutik, eller som vill starta eget, och som sätter ett stort värde på frihet och självbestämmande. FINNES: Sveriges största sammanslutning av privatägda optikerbutiker med stor gemenskap och en stor mix av centralt stöd. Hos oss får du alla fördelar som en privat butiksägare har samtidigt som du kan dra nyttan av att vara flera och på så sätt bli en starkare aktör. Vi erbjuder: Självbestämmande Du äger själv din butik och bestämmer själv hur du vill profilera den. Samt vilka tjänster och produkter du vill erbjuda. Vårt enda krav är att du erbjuder dina kunder kompetens, valfrihet och omtanke. Rikstäckande gemenskap Det finns en stor fördel att vara en bland flera. Att få stöd och gemenskap från övriga 136 butiksmedlemmar i KlarSynt, medlemmar som du träffar på våra mässor och events. Eller som du håller kontakten med via vårt väl utvecklade intranät. Centralt stöd Vi arbetar hela tiden aktivt med att bygga ut våra tjänster till KlarSynts medlemmar. Att se till att vi servar er med relevanta tjänster och produkter. Givetvis ingår här bra inköpsavtal från starka leverantörer, en bred mix av marknadsföringsmaterial, aktiv affärsutveckling av våra koncept som SynTrygg, DelBetala och LinsBoxen samt mycket, mycket mera. Kompetensutveckling Att främja och stödja vidareutbildning för optiker är en självklarhet för oss. Det gör vi bland annat genom satsning på interna seminarier och utbildningar samt ekonomiskt stöd vid externa utbildningar. IT-support Vi kan erbjuda dig ett av branschens absolut bästa och mest kompletta affärs- och optiksystem – ServeIT. Nordiskt samarbete Genom Nordic Optical Alliance samverkar vi med 450 likasinnade privatledda optikerbutiker i Norge, Danmark och Sverige för att samordna inköp samt affärs- och IT-utveckling. Vill du kunna erbjuda dina kunder kompetens, valfrihet och omtanke så kontakta oss så kan vi berätta mer om vad vi kan erbjuda dig. Inger Tallén, VD, 08-678 45 00, inger@klarsynt.se Anna Östlund, marknadschef, 08-678 45 00, anna@klarsynt.se Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke. www.klarsynt.se Vi expanderar och söker: Optiker till Norrköping. Vi söker dig som: • Är legitimerad optiker • Har några års erfarenhet • Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö • Meriterande med linsbehörighet Vi söker heltids- och deltidsoptiker. Vid frågor ring Per Stommel på 0708-20 19 19. Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se Nordens ledande kedja för ögonbehandlingar söker legitimerade optiker Känner du att det är dags att ta nästa steg i din karriär? Memira ger dig möjligheten att utvecklas i en miljö tillsammans med ditt team både på kliniken och inom företaget. Vi erbjuder ett mycket stimulerande arbete med förundersökningar och uppföljande kontroller vid refraktiv kirurgi. Att vara optiker på Memira innebär ett ansvar för undersökningsverksamheten, utveckling av kliniska resultat och att ge kunden högkvalitativ optometrisk/oftalmologisk vård och service. Arbetet kräver ett gott samarbete med kirurgteam och kollegor på kliniken. Som person är du positiv, framåt och gillar utmaningar. Vi söker optiker till hela Sverige. Läs mer på: www.memira.se/jobb Din ansökan skickar du till: rekrytering@memira.se Memira – Den trygga och enkla vägen till ett liv utan glasögon och linser! Ledande inom ögonlaser OPTIK når en hel bransch GRUNDPRISER VANLIGA ANNONSER Helsida (220x285 mm, utfallande +3 mm runt om, 194x258 mm, satsytan): 19 600 kr Uppslag (440x285 mm, utfallande +3 mm runt om): 39 200 kr Halvsida, liggande (220x142 mm, utfallande +3 mm, 194x128, satsytan): 10 800 kr Halvsida, stående (95x258): 10 800kr Kvartssida (95x128 mm): 5 400 kr Kvartssida, liggande “streamer” (194x60): 6 000 kr Kvartssida, stående “streamer” (62x258): 6 000 kr Omslag 2 och 3: 24 600 kr Omslag 4 (OBS lämna 30 mm i överkant för returadress): 29 600 kr EFTERTEXTANNONSER Köpes, Säljes, Sökes: 30 kr/spaltmillimeter. Miniformat 62 x 100 mm. 1 spalt: 62 mm, 2 spalt: 128 mm, 3 spalt: 194 mm Tillägg för layout och korrektur 750 kr per timme. Viss plats garanteras inte. Vid oklarhet om format eller tekniska frågor ring Curt Lundberg på 08-22 70 23 FAKTURERING FAKTA OPTIK Sidantal: 60+4. Tryck: Genomgående fyrfärg. Tryck och papperskvalitet är satt efter internationell varumärkesstandard. Utgivning: 12 nummer, 11 utgåvor/år. Upplaga: 3 000 exemplar. Uppskattad räckvidd: 9 000 läsare. Spridningsområde: rikstäckande. WEBBANNONSER Alla annonser publiceras utan extra kostnad i webbversionen av Optik: www.optikbranschen.se Utgivningsplan 2012 1 27 jan 8 24 aug 2 24 febr 9 28 sept 3 30 mars 10 26 okt 4 27 april 11 23 nov 5 25 maj 12 12 dec 6 21 juni ANNONSFÖRSÄLJNING ConMedia Konsult AB Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se ANNONSMATERIAL Optikbranschen Gunilla Dagerman, 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Fakturering från Optikbranschen i samband med materialdagen. Betalning 10 dagar netto. optik 12-2011 Posttidning B CV/DD/DTO1/PA/110919/SE Tidningen Optik Karlbergsvägen 22 113 27 Stockholm Mer vatten där du behöver det. Mindre där du inte behöver det. Nu introduceras den första silikonhydrogelkontaktlinsen med graderat vatteninnehåll 33 vilket innebär en vattenhalt som ökar från 33% i linskärnan till över 80% i linsytan. VATTENHALT (%) En ny era kontaktlinser för en ny era av komfort. Jämfört med andra endagslinser ger DAILIES TOTAL1® kontaktlinser: • den högsta syregenomsläppligheten1 (Dk/t 156 vid -3,00 D) • överlägsen glideffekt2 DAILIES TOTAL1® kontaktlinser ger exceptionellt bestående komfort.3 Resultaten talar för sig själva. Men lita inte bara på vad vi säger. Prova dem på dina kunder. Vi erbjuder vår Komfortgaranti – pengarna tillbaka om man inte är nöjd*. * Tala med din försäljningsrepresentant för mer information. Beräknat på linsens syregenomsläpplighet. CIBA VISION data registrerade 2010. Baserat på kritisk friktionskoefficient mätt med lutande plan; signifikans påvisad vid0,05-nivån, CIBA VISION data registrerade 2010. 3 I en randomiserad deltagarblind klinisk studie, CIBA VISION data registrerade 2011. 1 2 Se produktinstruktionerna för fullständig information om användning, skötsel och säkerhet. COMFORT ENGINEERED TO LAST
© Copyright 2024