– ā la mode! - Optikbranschen
Ett magasin från optikbranschen Silmo – à la mode! Paris heta trender Nydisputerad: Anna senaste doktorn på KI Flygande start för InnZSight på Arlanda Kalmar i samarbete med Kongsberg i masterutbildning NR 10.11 STANDARD GLAS OPTIFOG GLAS OPTIFOG GLAS NY TEKNIK FÖR IMFRIA GLAS START Rafflande inspirationskick H östen är här med allt vad det innebär. Dagarna blir kortare och kvällarna mörka. Snålblåsten börjar kännas sval och ute i naturen brinner träden av orange, gult och rött. Det är en årstid som för många känns lite lätt vemodig. Efter den varma och väna sommaren är hösten en lite strävare följeslagare. Men det finns också bra saker med hösten. Den är modets bästa årstid. Möjligen i konkurrens med våren. Men visst innebär hösten ännu mer mode än våren? Det är då man kan fixa till garderoben som fått förfalla under lediga dagar på sommaren. Det är också då man behöver en ny halsduk som skyddar mot kylan. Eller ett par nya glasögon som piffar upp den tilltagande blekheten i ansiktet. 4 3 alla var där ... I detta nummer rapporterar vi från Silmo i Paris. Årets upplaga av mässan var en rafflande uppvisning i former, färger, samt gamla och nya material. En riktig inspirationskick som allt fler svenska optiker verkar ha hittat till. Glädjande nog, kan tilläggas. Det betyder att svenska optiker har ett starkt sug efter trendkoll, och efter att se vad som kommer att gälla inom deras område framöver. Att svenska optiker också har stor kunskapstörst vet vi. Det visade sig på InnZSight-konferensen – och det kommer förmodligen visa sig på anmälningarna som kommer strömma in till Linnéuniversitetet. Från och med nu samarbetar nämligen Kalmar med Kongsberg och Philadelphia om masterutbildningen. 8 Trevlig läsning! MATS AL ME GÅ R D redaktör 20 ... och alla trenderna brillor för bistånd ANNONS och DISTRIBUTION REDAKTION 08-410 114 20 optik@radicalpr.se Mats Almegård, redaktör Micke Jaresand Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2011 optik 10-2011 ... och mer ur innehållet: • Masterutbildning i Kalmar • Anna – senaste KI-doktorn • Flygande konferensstart • Komfortabel frukost • Branschnytt • Branschplock • Krönika • Vetenskap 14 16 19 26 24 28 30 33 4 T EK N I K TEXT mats almegård | Foto: w il helm jaresand , optik 10-2011 5 Spetsdesign på Silmo Paris bjöd på sensommar av det varmare slaget. Silmo bjöd på mängder med nyheter och en stark känsla av tillväxt. Det berodde inte enbart på det fina vädret: besökarsiffrorna gick upp jämfört med förra året. OPTIK var på plats och fann både spetsdesign och nya grepp som bådar gott för framtiden. optik 10-2011 6 S I L M O 2011 text o ch foto mats almegård Anette Löv och Frida Andersson, Mårtensson Optik, Ronneby ”Det är inspirerande att se allt vi inte har hemma. Vi har hittat massor av nya varumärken och kommer köpa in några. Det är också viktigt att träffa formgivare och andra för de varumärken som vi redan har, eftersom det inspirerar och vi lär oss mer om varumärkets historik.” Mycket tittgodis på mässgolvet i Paris. Noxes Peter Sandell och Miloud Dardek är säkra på att relanseringen av Vuarnet kommer att bli en stor succé. Paris Nord Villepinte fylldes under fyra heta dagar med representanter från optikbranschen i en lång rad länder. De var på plats för att inspirera och låta sig inspireras av nya produkter inom teknik, maskiner, material, kontaktlinser, glasögonbågar, solglasögon och allt annat man kan tänka sig. I vissa fall saker som bara vagt har en koppling till vad man normalt förknippar med en optikbutik! Eller alla speciella produkter som man inte ser någon annanstans. Som exempelvis Simon Chims glasögonbågar som görs av återvunnet papper. Visst ligger mässan lite väl långt utanför Paris, men det är smidigt att ta sig från flygplatsen. Och nackdelen med ett avlägset läge vägs upp av att mässhallarna är ljusa och luftiga. Att det var 34 671 besökare på plats märktes knappt. Det var bara de montrar som stod närmast de stora glasfönstren som hade det lite svettigt i sensommarsolen. – Vi är väldigt nöjda med besökarantalet. Jämfört med 2010 hade vi totalt fem procent fler besökare. Hela 56 procent av besökarna kommer från utlandet. Det är vi mycket glada över, säger Astrid de Brisoult, som är kommunikationsansvarig på Silmo. I vanlig ordning nominerades också ett antal lyckliga till den prestigefyllda tävlingen Silmo d´Or. Själva utdelningen hölls under torsdagkvällen på Le Bourget Air Museum. Besökarna kunde njuta av en upptäcktsfärd bland museets pjäser, vilket bland annat inkluderade ett gammalt Concordeflygplan. Garanterat en höjdpunkt för många stora barn! Många utställare brukar skaka på huvudet åt Silmo d´Or och kalla det en intern angelägenhet för fransmännen. Visst är det så att det mest är franska företag som kammar hem de Lillemor Holmgren och Linda Lindström, Ögrens Optik, Örnsköldsvik ”Vi tycker det är oerhört inspirerande. Vi är här och letar efter varumärken som vi inte har och så tycker vi det är mycket roligt att se alla nyheter. Paris och Silmo är verkligen värt en resa!” åtråvärda guldstatyetterna – men inte enbart. I år vann till exempel danska Lindberg i kategorin ”teknisk innovation”. Lindberg hämtade hem priset för sina avancerade och vackra bågar ”Lindberg Precious Horn”. Mässan bjöd dock inte bara priser och produkter. På Silmo Academy samlades cirka 20 föredragshållare för ett två dagar långt symposium som behandlade frågor inom vetenskap och utbildning. De 300 besökarna fick garanterat med sig matnyttig kunskap hem. För de allra flesta är dock Silmo platsen där de nya trenderna visas upp och där alla optikintresserade kan se vad som kommer att vara hett under de kommande månaderna. En av de mer uppmärksammade lanseringarna stod franska Vuarnet för. Det var många som med nostalgiska leenden pratade om detta alpint sportiga varumärke och styrkan i dess comeback. Om man ska tro snacket i mässgångarna lär vi se många med Vuarnet på näsan i skidbackarna i vinter. optik 10-2011 7 Oliver Goldsmith – en retro kille. Retro är fortfarande rätt. Men det är inte längre någon dimmigt nostalgisk blick på dåtiden som gäller. Nu tar producenterna snarare byggstenar från designhistorien – och sätter ihop dem till något nytt. Är det jag som är retro? – Jag har varit med i branschen så länge att jag knappt kan räknas till retro. Eller så ÄR jag retro. Jag vet inte längre, säger Oliver Goldsmith och skrattar. Möjligen är det så. Denne elegante engelsman har försett celebriteter som Grace Kelly, Nina Simone och Peter Sellers med glasögon. Det är lätt att tänka stora acetatbågar, men faktum är att Oliver Goldsmith nu går i bräschen för att återuppliva ”retro metals”. Tänk John Lennon, tänk runda former, smäckrare och elegantare än tidigare. Runt är överhuvudtaget hett just nu. Den rundade panton fortsätter att vara starkt trendig. Men för den som verkligen vill vara rätt till våren är det runda bågar med skalmar som sitter mitt på den runda fronten som gäller. Särskilt för killar. På damsidan är det kattformade lika rätt som det runda. Gärna i acetat som innehåller flera optik 10-2011 färger. Antingen ton i ton, eller kontrasterande och oväntade kombinationer. För även om acetat och metall har jämnats ut mer och mer i kollektionerna runt om på mässan, är det fortfarande en övervikt åt acetathållet. Färger som champagne, transparent och opaka varianter av grå, vit och ljusgul är helrätt. Andra saker som dominerar på modefronten är matta ytor – oavsett om det är acetat eller metall. Det ska inte glänsa så mycket i modet 2012. Andra, något mer nischade material, som fortfarande kommer starkt är både trä och horn. Det är inte längre så att man måste se ut som en skogsmulle bara för att man vill ha träbågar. Absolut fräckast är österrikiska Rolf och deras stenskifferblästrade träbågar. Men smakar det, så kostar det: cirka 25 000 kronor per båge till slutkonsument. Kostar det så smakar det. 8 SILMO 2011: Trender Text Mats Almegård Stilrena träbågar med ovanligt namn: Feb31st En perfekt modell från Götti: Anna i grönt blir en favorit. Clark Kent-brillor är aldrig fel. Dessa kommer från Black Novum. Färgstarka träbågar från W-Eye Ungdomliga gentlemannamärket Hackett satsar på runt i metall. Japanska Frency & Mercury och en modell som garanterat kommer att slå till våren: My Burrito! Attityd i kubik: ”Ipish” från Moscot. Snart på alla hipsters i stan. Elegant lätthet i denna retrobåge från Linda Farrow Luxe. Klockrent kattöga i rökigt grå från Cutler & Gross. Handgjorda glasögon från Toronto. Rapp Eyewear övertygade stort på årets Silmo. Xavier Garcia Barcelona blandar trä och metall. Vit och pärlemor är hett. Barton Perreira kallar sin variant ”cosmic pearl”. Kantigt, kattigt och oväntat från Zanotti Fragonara. Innovativa Mykita: Deras Phoebe är en stilsäker rund båge. Kirk Originals drar på med färgerna. Som att konstant ha en isglass i ansiktet. Vinylfactory tolkar musikhistorien. Denna båge heter ”Bowie”. Runda former och mjuka färgval från Modo´s 3.1 Philip Lim. 80-talet är inte dött. Tom Stevens återanvänder formerna och de ettriga färgerna. optik 10-2011 Marc O’Polo eyewear is looking for a distributor For further details please contact: silke.schaller@eschenbach-optik.com www.eschenbach-optik.com 10 SILMO 2011 text mats almegård Tidigare är det mest de innovativa stålbågarna som stått i fokus när det handlat om den tyska huvudstaden och glasögon. Nu etablerar sig Lunettes Kollektion med snygga acetatbågar. Mad Men-inspirerat från Berlin Uta Meyer vill kombinera tidlösa former med den pulserande staden Berlin. För fem år sedan öppnade Uta Geyer Lunettes Brillenagentur i Berlin. Tanken var att sälja oanvända vintageglasögonbågar från olika leverantörer. Det gör Uta Geyer även fortsatt. Idag har hon två butiker i olika stadsdelar: en i Prenzlauer Berg och en i Mitte. Där säljer hon glasögon från Dior, Jaguar, Cazal och många, många fler. Det var när Uta Meyer pluggade mode och film på universitetet som hon upptäckte att det fanns ett ganska skralt utbud av vintageglasögon. – I alla fall om man letade efter kvalitet. Jag ville då ha ett par glasögon i kattögestil. Men det fanns verkligen inte att få tag på någonstans. Då bestämde jag mig för att börja köpa upp gamla lager och ge berlinarna chansen att få riktigt bra vintagemode, säger Uta Meyer. Etableringen fungerade utmärkt. Det fanns en stor efterfrågan på snygga vintageglasögon. I den kreativa och lätt bohemiska staden Berlin är det många som tycker om att ta sin stil ett extra steg, så även lite ”svårare” modeller gick enkelt att sälja. Snart började Uta Geyer fundera på egen tillverkning för att möta den stora efterfrågan på retroglasögon. – Min tanke var att kombinera tidlösa former med det pulserande Berlin av idag. Sen ville jag också hylla traditionen genom att tillverka glasögonen för hand i små fabriker i Italien, som om de vore gjorda på femtiotalet. Hur menar du då? – Vi bibehåller så mycket handarbete och så många traditionella inslag i produktionen som är möjligt. Vi arbetar med acetat från Mazzuchelli och sedan tillverkas glasögonen för hand. Men även glasögonfodralen är handtillverkade. Ernst Ließ är ett bokbinderi som funnits i Berlin sedan 1869. De tillverkar våra fodral för hand. Mottagandet av Lunettes Kollektion, som glasögonmärket fick heta, har varit minst sagt bra. När IOFT-mässan i Tokyo utsåg årets bästa glasögon för män 2011 vann Lunettes Kollektion med sin modell Artsy-Fartsy: en distinkt modell som är något överdimensionerad – och väldigt retro. Den här retrotrenden. Ska den aldrig ta slut? – Nej det tror jag inte den gör. Just nu är vi influerade av Mad Men och femtiotal, men vi har också börjat se hur retrotrenden nu snarare handlar om sent åttiotal och tidigt nittiotal. Retro finns konstant. Den ändrar bara form. Precis som modet i övrigt. optik 10-2011 en Nu äv med g för dim atism g i t as LACREON™-teknologin för fukt som aldrig tar slut. % kumulativt kvarvarande vätande ämne i linsen (ug/lens) 100 80 60 Ingen förlust av vätande ämne under användning 40 20 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Tid (timmar) Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad komfort i slutet av dagen. Med LACREON™ -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen1. Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper, vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen. 1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området. ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, 1•DAY ACUVUE® MOIST® for ASTIGMATISM, LACREON™ och SEE WHAT COULD BE™är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011. 12 S ILM O 2011 Text oc h foto MATS AL ME GÅ R D Det senaste varumärket hos svenska glasögondistributören C Design är Mad in Italy. Som namnet antyder står varumärket för knäppa infall, galna idéer och tokiga påfund – allt med ursprung i Italien. Tina Sjunnesson med den galne italienaren Claudio Dalla Longa. Galet italienskt även i Sverige – Namnet är för oss ett sätt att säga att våra glasögon är tillverkade i Italien och att vi italienare är komplett knasiga, säger Claudio dalla Longa och skrattar. Sedan två år tillbaka saluför Claudio varumärket Mad in Italy tillsammans med sin bror Giorgio Dalla Longa. De båda bröderna är dock inga nykomlingar i branschen. Redan 1985 startade de Vista Eyewear, företaget som idag lanserar varumärket Mad in Italy. – Tidigare har vi arbetat som underleverantörer till en lång rad välkända italienska glasögonföretag. Men på senare tid har vi valt att lansera ett eget varumärke och satsa hårt på detta. Claudio Dalla Longa är designern som har omsatt brödernas kreativa idéer till glasögonbågar. Det är han som är hjärtat i Mad in Italy-projektet, när det är handlar om design. De mer övergripande tankarna kring marknadsföring och profilering överlåter han dock åt brodern Giorgio. – Vi var ute efter att göra speciell italiensk design. Italien har en stark designtradition och den finns i vårt DNA. Sen var det ju inte direkt någon bra ekonomisk konjunktur när vi startade. Det var en av anledningarna till märkets namn, säger Giorgio. OPTIK träffar Claudio och Giorgio på Silmo i Mad in Ita- lys monter. På plats finns också C Designs Tina Sjunnesson som är svensk agent för Mad in Italy: – Jag älskar Mad in Italy. Marknadsföringen är helt tokig och tilltalar mig verkligen. Glasögonbågarna ligger helt rätt i tiden med vintagestil. Konstruktionerna är vackra och det är bara en designer som Claudio som kan göra detta rent designmässigt, säger Tina. Montern vi sitter i är tillverkad i återanvänd papp. Detta är ett sätt att visa Silmo-besökarna varumärkets inriktning. Mad in Italy-kollektionerna görs nämligen med återanvänt jeanstyg på skalmarna. Ett slags recycling-möter-retro-tänkande som känns unikt och aktuellt. – Vi gör det med double injection där vi använder hett gummi med rostfritt stål i skalmarna. På skalmarna appliceras sedan jeanstyget, säger Claudio. Hur kom ni på att ni skulle använda jeans? – Vi har jobbat med andra material tidigare och tyckte att jeans kändes nytt och fräscht. Så vitt vi vet är vi ensamma om detta. Men vi stannar inte där. Nästa lansering innehåller också glasögonbågar med kork på skalmarna. Vi italienare dricker ju en del vin, haha. C Design distribuerar Mad in Italys glasögonkollektioner i Norden. Detta samarbete kom till stånd i somras, efter att Tina Sjunnesson besökt fabriken och diskuterat ett samarbete med bröderna Dalla Longa. – Vi är galna och därför jobbar vi gärna med andra som också är det. Tina passar in i gänget, säger Claudio och skrattar. – Det känns tryggt att veta att de tycker jag är lika galen som dem. Det är en av sakerna jag tycker mest om med Mad in Italy: de vill göra glasögonvärlden roligare och då behövs en lagom dos av galenskap, säger Tina. optik 10-2011 UPGRADE Tid för UPGRADE. I en ACUVUE®-värld står linsbäraren i fokus. Erbjud kontaktlinser som överträffar förväntningar. Målet är synhälsa vid varje tillfälle till varje kund - varje dag! Ge dina kunder upplevelsen redan idag, nu är det tid för UPGRADE. optik 10-2011 ACUVUE® och SEE WHAT COULD BE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011. 14 UTBILDNING Text mats almegård | foto wil h elm jaresand Det tidigare samarbetet mellan Högskolan i Buskerud, Kongsberg i Norge och Pennsylvania College of Optometry/Salus University i USA kring utbildningen Master of Science in Clinical Optometry utvidgas nu till att inkludera Sverige i form av Linnéuniversitetet. Masterutbildning startar i Kalmar ”Genom att samarbeta kring denna utbildning vill vi höja kompetensen på optiker i Sverige men även på vår egen stab. Vi ser det som ytterligare ett steg framåt.” Linnéuniversitetet i Kalmar kliver in som samarbetspartner i masterutbildningen Master of Science in Clinical Optometry bredvid Högskolan i Buskerud och SALUS/PCO. Utbildningsansvarig vid Linnéuniversitetet, Peter Gierow, är mycket nöjd över beslutet. – Att samarbeta med Kongsberg ter sig väldigt naturligt för oss. De hjälpte oss väldigt mycket när vi skapade optikerutbildningen i Kalmar med tips om hur upplägg och organisation kunde skötas. Jag och dåvarande vd på Optikbranschen, var där tillsammans på studiebesök och vi blev väldigt väl omhändertagna, säger Peter Gierow. Förutom detta samarbete finns det en koppling via Janne Dugstad som är dekan vid Högskolan i Buskerud och som också sitter i programrådet vid Linnéuniversitetet. Bland annat via henne har det diskuterats huruvida Kalmar inte borde gå med i samarbetet om masterutbildningen. – En del svenska optiker har ju gått tidigare. Catarina Ericson som tidigare var lärare här i Kalmar var den första som gick masterutbildningen. Så vi har ju känt till utbildningens möjligheter länge. Tidigare har det fallit på reglementet. Det har inte varit så lätt att skapa samarbeten av detta slag, men nu är vi mer självständiga och kan köra. Varför vill ni ha samarbetet? De svenska optiker som vill gå har ju tidigare gjort det utan att behöva en studieort i Sverige? – Nu blir det en fastare punkt i Sverige för mastern och det är jättebra. Ju fler svenskar som är i grupperna, desto fler studietillfällen förläggs till Kalmar. I klartext innebär det att om 2/3 utgörs av svenskar sker 2/3 av kurstillfällena i Sverige. Detta är ett bra komplement till magisterutbildningen på KI eftersom denna utbildning har andra förhandskrav än magistern. Jörgen Gustafsson, Peter Gierow och Abraham Gonen utanför Pennsylvania College of Optometry som är en del av SALUS University. Grundläggande moment som fysiologi, farmakologi och mikrobiologi läses tillsammans med kurskamraterna i Sverige eller Norge under sammankomster på helger. Klinikveckorna då praktiken görs är dock alltid förlagda till Philadelphia i USA. – De har ett oerhört välutbyggt patientunderlag. Varje år får de 100 000 nya patienter. De kan välja ut exakta fall och presentera dem för studenterna. Det är mycket unikt och lärorikt. Räknat i tid tar utbildningen två år. Peter Gierow menar att det inte är några problem att hinna jobba under tiden, men lägger till: – Det blir två intensiva år. Med mycket nya kunskaper. Genom att samarbeta kring denna utbildning vill vi höja kompetensen på optiker i Sverige men även på vår egen stab. Vi ser det som ytterligare ett steg framåt. Peter ser också detta samarbete som en möjlig start på ytterligare projekt och samarbeten. – Vi kanske kan samordna med KI också och köra nordiska kurser. Andra idéer är forskningsutbyte med SALUS/ PCO. Den som har en optikerlegitimation och kontaktlinsbehörighet har rätt att söka masterutbildningen. Men det börjar bli bråttom. Sista ansökningsdatum är 15 december. Utbildningen drar sedan igång med den första sammankomsten i januari. – Det brinner lite i knutarna och vi arbetar febrilt med att få alla bitar på plats. Jag kan bara uppmana så många som möjligt att söka. Kursavgiften ligger på 28 000 dollar. Denna delas upp på fyra terminer genom vårt nya avtal med SALUS/PCO. Utoptik 10-2011 DANISH DESIGN över det så tillkommer administrativa avgifter och resekostnader. – Jämfört med andra universitetsutbildningar i USA är det en låg kostnad. Men det är klart att det handlar om mycket pengar. Samtidigt ska man minnas att det är fullt möjligt att arbeta under utbildningen, säger Peter. Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson upp- optik 10-2011 WWW.INFACE.COM IF 9237 manar alla att söka vidareutbildning, oavsett om det handlar om magister, diagnostisk optometri, eller masterutbildningen: – Nu har alla chansen. Oberoende av tidigare utbildningsbakgrund har vi nu tre bra alternativ i landet. Gå någon av dessa utbildningar! Så kan vi göra mer i vår kliniska vardag. De som vidareutbildat sig blir inte bara bättre i samarbete med ögonläkare, utan också säkrare i sin bedömning av vad som är sjukt eller friskt med syn och seende. Kort sagt patientsäkerheten ökar. Vi siktar ju på att svensk optometri ska bli Europas bästa. Då krävs det att optikerna vidareutbildar sig. När vi äntligen får rätten att använda diagnostika krävs dessutom någon av dessa utbildningar. Varför är mastern ett bra alternativ? – Utbildningarna kompletterar varandra väldigt bra. För optiker med äldre utbildningsbakgrund, som jag själv, är det bra att man slipper läsa in kompletterande kurser innan man kan bli antagen. Det är också bra att mastern ligger på helger så att de som är etablerade inom yrket kan fortsätta arbeta under tiden som de studerar. Genom nya prissättningen med betalning av en fjärdedels kursavgift per termin blir ekonomin mer hanterbar än tidigare, när man sitter med familj och hus. 16 U T BI LD N I N G Text Mats Almegård | Foto Wilh elm Jaresand Den 30 september disputerade Anna Lindskoog Pettersson med avhandlingen Ocular aberrations and visual quality in aspheric and multifocal contact lenses. Hon är därmed en i raden av nybakade doktorer i optometri vid Karolinska Institutet/St Eriks. Anna Lindskoog Pettersson vill hitta nya strategier vid tillpassning av linser. Doktor på aberrationer Som många optiker vet är optiken i ögat hos de flesta människor inte idealisk, eftersom olika brytningsfel stör avbildningen på näthinnan. Den lägre ordningens aberrationer som närsynthet, översynthet och astigmatism är något man – i alla fall i optikbutikerna runt om i landet – talar om dagligen. Men sen finns det också den högre ordningens aberrationer och dessa påverkar också hur vi ser. Det är den senare sortens aberrationer som Anna Lindskoog Pettersson valt att undersöka i sin avhandling. – Syftet med min avhandling var att utveckla metoder för att mäta förändringar i optiska aberrationer och ackommodation hos personer som tillpassats med vanliga kontaktlinser och linser med aberrationskontroll. Jag ville hitta nya strategier för att underlätta tillpassningen av de här linserna för att på så vis uppnå en högre nivå av visuell kvalitet, säger Anna. För att utvärdera resedualvärdet av sfärisk aberration på en standardlins samt linser med sfärisk aberrationskontroll använde Anna en aberrometer i sina undersökningar. – Man kan säga att den fungerar precis som en autorefraktor men för den högre ordningens aberrationer. Den sfäriska aberrationen kan påverka synkvaliteten mycket. Med en vågfrontsmätare kan man som optiker komma åt att se värdet på dessa. Vad är det mest intressanta i din forskning för optiker runt om i Sverige? – Att min avhandling hjälper oss att få en större förståelse för aberrationer. Jag tror att många optiker redan idag arbetar med frågor av det slag som jag berör. Men det kan nog vara mer känslobaserat än teoretiskt. Hur menar du? – En kund som klagar på en viss sak kan få en lins av en viss typ. Sån kunskap har man som optiker. Men med min avhandling kan man också se varför den linsen fungerar på just det synfelet. Annas avhandling består av fyra artiklar som redan publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Det är ovanligt att alla artiklarna är publicerade då man disputerar, oftast är det en eller flera arbeten som fortfarande väntar på ett godkännande från en vetenskaplig tidskrift. Men Anna är helt klar med sin avhandling alltså. Men det visste hon inte då hon disputerade. Bara några dagar efter disputation kom dock en bekräftelse på att den sista av hennes artiklar blivit antagen av en vetenskaplig tidskrift. Var det nervöst att disputera? – Nej, jag lämnade ifrån mig manus vid midsommar. Sedan dess har jag läst på sekundärlitteraturen och förberett mig. Jag visste att jag hade gjort så mycket jag bara kunde, och då får man väl vara nöjd. Sen blir det ju alltid lite nervöst när man sitter där framför en publik. Men det gick bra. Det känns skönt just nu. Arbetet har varit intensivt och roligt, men det ska bli kul att gå vidare och undersöka något nytt nu. Vad händer nu då? – Först och främst fortsätter jag undervisa. Sen har Marika Wahlberg Ramsay och jag ett projekt tillsammans, där vi undersöker huruvida vi kan hjälpa barn och ungdomar som har svårt med närseendet genom att förskriva kontaktlinser till dem. Hon vill alltså stanna kvar vid KI för att un- dervisa och forska. Kanske får hon egna doktorander så småningom. Själv är hon väldigt nöjd över att ha haft bihandledare från både KTH (Peter Unsbo) och KI (Jan Ygge och Maria Nilsson) och en huvudhandledare från KI (Rune Brautaset). – Både Peter och Rune har varit med från start. KI är en ung utbildningsplats och då får man se sig om efter vetenskapligt stöd på andra institutioner. Peter har varit mycket hjälpsam och hjälpt mig mycket i arbetet med vågfrontsmätningarna. Rune har varit fenomenal som huvudhandledare. Jag skulle vilja säga att han har betytt mest för svensk optometri i modern tid. Jag är den tredje doktoranden som disputerat och en fjärde är redan på gång. Han har dragit igång magisterutbildningen och arbetar för de diagnostiska dropparna. Det är verkligen inte illa. optik 10-2011 Upptäck mer med optomap , helt enkelt ® Tel: 0707 57 22 59 gborjesson@optos.com www.optos.com Den patenterade laserskanningsteknologin från Optos ger panoramabilder av näthinnan som täcker upp till 200°. Det innebär ca 82 % av näthinnan i en enda bild. Bilderna skapas digitalt på 0,25 sekunder och kan omedelbart betraktas för bedömning. Bilder kan tas genom pupillöppning ner till 2 mm och dilatation är inte nödvändig. optomap är ett registrerat varumärke för Optos plc. Alla rättigheter reserverade. AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL Tydlig klar syn på alla avstånd* TIDIGA PRESBYOPER LÅG ADD +1,25D ETABLERADE PRESBYOPER MEDIUM ADD +1,50D TILL +2,00D HÖG ADD +2,25D TILL +2,50D Precision Profile Lens-designen ger klar syn på alla avstånd* med jämn övergång från nära till långt håll. Jämn övergång från begynnande till etablerade stadier av presbyopi tack vare 3 ADD systemet. På 86% av begynnande presbyoper passar det första paret AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL vid tillpassning.1 Om du har frågor, kontakta din CIBA VISION representant eller vår kundservice. *In emerging presbyopes. AIR OPTIX® AQUA Multifocal (lotrafilcon B) Dk/t = 138 @ -3.00D. AIR OPTIX® AQUA Multifocal: For daily wear or up to 6 nights extended wear for presbyopia. References: 1. CIBA VISION, data on file, 2008. CIBA VISION Nordic AB, Telefon: 031-722 66 10, Stora Åvägen 25, S-436 34 Askim, www.cibavision.se 19 Stefan Skjöld, Malmö Intresset för att besöka konferensen InnZsight var mycket stort. Åhörarna fick bland andra lyssna till vd Dheeraj Bansal, bilden t.v och professor Jose M. Gonzalez-Meijome. Det är ett bra evenemang med bra nivå. Jag bestämde mig för att åka direkt när jag hörde talas om det. Vi har en scheimpflug och har beställt en oct så det känns viktigt att lära mer om maskinerna. Fullsatt på Arlandakonferens ”Viktigaste instrumentet är du själv” Mer än 300 besökare kunde ta del av nya råd och rön på konferensen InnZSight. Arrangörerna InnZ var mycket nöjda och hade redan innan dagen började bestämt att InnZSight blir en årligen återkommande konferens. – Tyvärr har vi varit tvungna att säga nej till en del som anmälde sig sent. På grund av lokalerna gick det inte att ta hit fler. Vi får utvärdera och göra annorlunda nästa år. Nu valde vi Arlanda och Sky City för att det skulle vara enkelt att ta sig hit för alla. Vi är också säkra på att fredagen är en bra dag. Då har de som vill möljlighet att kombinera detta med en helg i Stockholm, säger en nöjd Janne Eriksson på InnZ. Blir det fest för er ikväll då? – Nej, vi packar ihop alla maskiner. Kanske festar vi på en hamburgare. Nej, förresten – det gjorde vi igår när vi packade upp. Utanför själva konferenssalen hade InnZ monterat upp alla sina maskiner och instrument, så att besökarna kunde få en ordentlig förevisning. Varken Janne eller vd Dheeraj Bansal sticker under stol med att InnZSight handlar om marknadsföring. Men de poängterar att det är mycket mer än så. – Svenska optiker saknar tillfällen att vidareutbilda sig. Vi vill ge dem möjligheter. Det är viktigt för oss att inte bara sälja utrustning, utan också att få kunderna att förstå hur man kan använda den. I England är en korneal topograf näroptik 10-2011 mast given vid kontaktlinstillpassningar, men så är det inte i Sverige. Jag vill upplysa om faktum av det slaget, säger Dheeraj. Schemat för dagen var uppdelat i ämnen som berörde det främre respektive det bakre segmentet. Namnkunniga talare från Sverige och Europa fanns på plats. – Det är mina studievänner och givetvis använder jag mitt kontaktnät för att få hög höjd på InnZSight. Vi vill visa vad vi kan och nästa år kommer det att bli ännu mer välutvecklat. Hur har ni valt ut de ämnen som föreläsarna ska ta upp? – Vi har utgått från vad våra kunder har sagt till oss och frågat oss om. Saker de vill höra mer om. Vi vill ge dem kunskap och information som de behöver. Professor Alejandro Cerviño från universitetet i Valencia, Spanien, berättade bland annat om hur man kan använda en autorefraktor. Professor Jose M. Gonzalez-Meijome från universitetet i Minho, Portugal, upplyste om fördelarna med kornealtopografi. Men båda underströk att det viktigaste instrumentet i kliniken är optikern själv. – Under de senaste årtiondena har utvecklingen inom instrument varit enorm. Med hjälp av dem kan vi idag inhämta enorma mängder information. Det är viktigt att fundera på hur man använder instrumenten för att optimera användningen. Det allra viktigaste kliniska instrumentet är du själv, sa Alejandro Cerviño. Mikaela Löfvenberg, Uppsala Det är intressant och värdefullt, och öppnar nya sätt att tänka. Det är intressant att exempelvis höra om hur man använder en topograf på ett annat sätt. Aziz Fezolhbegi, Göteborg Det är intressant och bra med nya kunskaper. Jag tycker att upplägget är bra. 20 V I S I O N FO R A LL TEX T o c h foto w il helm jaresand Glasögonen som skänkts till Vision for All genomgår en noggrann inspektion innan det avgörs om dom kan användas. Juliana Musakwa tvättar de glasögon som passerat den första inspektionen. Arbetsdag med Vision for All i Ljungsbro: Gamla glasögon tvättas, mäts upp och märks – för vidare transport ut i världen. Där hjälper de behövande till ett bättre seende. Brillor för bistånd Banankartongerna står utspridda i Ljungsbroskolans matsal. De är fyllda med begagnade glasögon som samlats in från hela landet. Precis till vänster om ingången står Marie Andersson och sorterar glasögon. Vanligtvis jobbar hon som optiker på Syncentralen i Västervik. Hur länge hon har varit medlem i Vision For All vet hon inte. Men ett par resor har hunnits med. – Här sorterar vi alla glasögon vi får in. De som är i tillräckligt bra skick sparas. Men är glaset för repat eller bågen alltför sliten slängs de. Det behöver inte vara snyggt, men det ska vara bra! säger Marie. När de undermåliga glasögonen sållats ut är det dags att tvätta de som klarade granskningen. De godkända glasögonen skickas vidare till nästa steg i processen: tvättning. Två av skolmatsalens bord får idag tjäna som tvättplatser. Bakom ett av borden står Juliana Musakwa vid en stor balja. Iförd klassiskt gula diskhandskar skrubbar hon glasögon med en tandborste. Främst näspartiet, men även glasen. Hon flyttade till Sverige från Zimbabwe för ett år sedan när hennes man började läsa lärarprogrammet på Linköpings Universitet. – Min lärare på SFI (Svenska för invandrare, red.anm.) pratade om det här stället. Det lät bra så jag bestämde mig för att komma hit och hjälpa till. Jag tycker det är kul och givande. Ges möjligheten skulle jag verkligen vilja följa med på en av resorna, säger Juliana. Efter att glasögonen tvättats skickas de vidare till station nummer tre för att torkas. Det måste göras noggrant. Annars finns risken att det blir mätfel när optikerna kontrollerar styrkorna i glasen. Utrustade med trasor från sönderrivna lakan torkar Carolina Sundmar-Joge och Magdalena Bogren ivrigt glasögon. De går tredje året på Katedralskolans samhällsvetenskapliga linje med ekonomiinriktning. – I trean är en av kurserna att man ska göra ett projektoptik 10-2011 INTRODUKTIONSERBJUDANDE! Vi erbjuder 20% rabatt på NIDEKS sortiment ända fram till årsskiftet! Ring oss gärna på 031-97 79 40, så berättar vi mer. Visste du att vi är distributör av CSO och Frastemas sortiment? EssMed Optical AB Metallvägen 20 435 33 Mölnlycke Tel: 031-97 79 40 www.essmed.se info@essmed.se 22 V I S I O N FO R A LL Tomas Skagerstedt jobbar till vardags som förskollärare. ”Det vi gör här är väldigt logiskt. Optikeryrket inskränks inte av nationella gränser. Vårt jobb är att hjälpa alla till en bättre syn.” arbete. Vår ursprungliga idé var att samla ihop kläder och åka till Rumänien med en organisation som heter Hjärta till Hjärta. Men det blev för dyrt. Så tipsade mamma om det här, vilket lät jättebra, säger Carolina Sundmar-Joge. När glasögonen torkats ordentligt tar optikerna över. De mäter upp styrkorna i glasen och sorterar i positiva, negativa och oanvändbara. Den sfäriska styrkan får inte skilja mer än 0,75 D mellan höger och vänster glas. Samtidigt får inte den cylindriska styrkan överstiga 0,75 D. I år har fler internationella studenter och optiker än någonsin kommit för att hjälpa till. Bland annat från Danmark och Island, men även de italienska optometristerna Anto Rosetti och Pietro Gheller från universitetet i Padua. – Jag är här för att dela med mig av vårt överflöd till de som behöver det. Men jag skulle inte direkt kalla det välgörenhet. Det är bara en del av jobbet, något vi måste göra. I Italien händer det för lite sådant här, vi saknar den viktigaste biten för att få det att fungera. Vi behöver någon med både stark hängivelse och personlighet. Någon som John Godoy, säger Anto Rosetti. Kollegan håller med. – Det vi gör här är väldigt logiskt. Optikeryrket inskränks inte av nationella gränser. Vårt jobb är att hjälpa alla till en bättre syn, säger Pietro Gheller. När optikerna mätt upp alla styrkor, lagt glasögonen i plastpåsar och märkt dem med antingen röd eller blå spritpenna stuvas de återigen ned i banankartongerna. De packas in i containrar, som i sin tur skeppas dit de behövs. Ett team på några optiker och assistenter gör containrarna sällskap. Tomas Skagerstedt är till vardags förskolelärare på särskolan i Ljungsbro. Han har varit med i Vision For All sedan begynnelsen. I våras följde han för första gången med på en resa till Peru. De svåra förhållandena som människorna där levde under var stundtals chockerande. – Det var både kul och tråkigt. Kul att hjälpa till, men trist att se landets rikedomar koncentrerade till så få. Ibland kändes det vi gjorde lite futtigt. Vad spelar vårt jobb för roll i det stora hela? Men många bäckar små får man komma ihåg. Även om det ibland är lätt att glömma. Fattigdomen var slående. Indianerna gick runt och hade inte ens vatten att tvätta sig i. Men när man såg deras ansikten lysa upp efter att ha fått ett par glasögon kändes det helt rätt igen. John Godoy. Motorn och drivande kraft i Vision for All. optik 10-2011 CV/DD/FDSP/PA/110411/SE blinkaktiverad återfuktning ger stabilare tårfilm*. vi kan bara hålla med forskarna. När vi utvecklade DAILIES® AquaComfort Plus® hade vi en sak för ögonen. Att ta fram marknadens bekvämaste endagslins. Därför gav vi den tre fuktgivande ämnen, en i blistern för ökad initial komfort och två som friges och väter linsens yta vid varje blinkning. Dessa ämnen bidrar till resultatet: en stabilare tårfilm för högre komfort och bättre synskärpa från morgon till kväll. DAILIES® PLUS™ – förbättrad blinkaktiverad återfuktning som varar längre Icke invasiv tårfilm BUT utanpå linsen (sekunder) 20 s. 15 s. 1•DAY ACUVUE® MOIST® SofLens® daily disposable 18,3** 16,3** 15,4 15,5** 14,1 13,4 13,1 12,4 11,5 10 s. 5 s. 0 s. 8h 12 h 16 h Tid sedan linsen sattes in (timmar) *Wolffsohn J, Hunt O, Chowdhury A. ”Objective clinical performance of ‘comfort enhanced’ daily disposable soft contact lenses”, Contact Lens & Anterior Eye 2010. **p<0.05 optik 10-2011 Det var vår övertygelse. Nu har vi fått det bekräftat av en oberoende klinisk studie, som har genomförts vid Aston University och publicerats i Contact Lens & Anterior Eye. I studien mätte forskarna tårfilmens stabilitet efter 8, 12 och 16 timmars bärtid. Tack vare den unika, blinkaktiverande återfuktningen och kombinationen av de fuktgivande ämnena PEG och PVA har bärare av DAILIES® AquaComfort Plus® en stabilare tårfilm även efter 16 timmars bärtid. Med andra ord hjälper vi inte bara fler endagslinsbärare att se skarpt med hög komfort. Vi gör det dessutom under längre tid – genom innovation och klinisk precision. Vill du veta mer? Följ utvecklingen på www.cibavision.se. 24 B R AN S CH N Y T T Opti inleder det optiska året Nästa optikår inleds med en stor internationell mässa i München. Redan den 13 till 15 januari är det dags att resa söderut för att spana in nya produkter och få nya impulser för 2012. Arrangör för mässan är GHM: Gesellschaft für Handwerksmessen mbH, vars chef heter Dieter Dohr. OPTIK ringde upp honom för att se hur mässplaneringen ligger till, så här två och en halv månad innan mässan öppnar. Hur långt har ni kommit med förberedelserna för nästa års mässa? – Förberedelserna för 2012 började sista mässdagen under Opti’11. Vi arbetar året runt med mässan. För närvarande är vår mest hektiska period, vi diskuterar med utställare, vi gör scheman över hela utställningen och har precis startat med biljettförsäljningen. Förra året ökade besökarantalet till 22 700 och Opti är nu verkligen en av mässorna att räkna med, internationellt sett. Ökningen i besökarantalet har föregåtts av en intensifierad marknadsföring. Dieter Dohr tycker också att det börjar märkas att Opti erbjuder en helhet för besökarna. – Allt finns på plats. Glasögon, optiska instrument, kontaktlinser, butiksinredning och så vidare. Allt en optiker behöver. Men lockar ni till er de internationella kunderna, eller handlar det om tyska besökare? – När GHM tog över för fyra år sedan var mässan väldigt tyskinriktad. Vi har arbetat hårt för att göra den mer internationell och vi har också lyckats väldigt bra. Förra året samlade vi 470 utställare från totalt 26 länder. Den internationella delen besökare ligger på 22 procent. Behövs det verkligen en stor europeisk mässa till: räcker det inte med Silmo och Mido? – Vår erfarenhet är, att optikerna i Europa önskar fylla sina lager så snabbt som möjligt och att januari är en väldigt bra månad. Dessutom har vi YES!området där unga företag visar fräck och vågad design. Ett perfekt ställe att suga in alla trender under kommande året. Så varför ska svenska optiker flyga till München? – För att de får en perfekt överblick över hela optikbranschen och dess alla nyheter, redan i början av året. Utställningshallarna ligger nära varandra, vilket gör att det är lätt att skaffa sig en överblick och det är också en mässa som inbjuder till avslappnade samtal i en lugn miljö. Dessutom är ju München en vansinnigt vacker stad. Det tar 40 minuter med bil till Alperna, så varför inte kombinera nytta med nöje? Dieter Dohr vill att svenska optiker ska förena nytta med nöje. Ögonundersökningar på nätet LensOn.com erbjuder nu sina kunder optiktjänster. Detta genom ett samarbete med Se & Synas-kedjan. Sedan den 11 oktober har LensOn erbjudit sina kunder möjligheten att boka tid för ögonundersökning genom konceptet ”Kolla ögonen” på sin hemsida. De konkreta synundersökningarna står optikkedjan Se & Synas för. Men LensOn siktar på ett bredare samarbete med fler aktörer och söker nu aktivt fler optikbutiker som är intresserade av att samarbeta. – Alla som är anslutna till Optitech-systemet kan bli partner fullt ut. I de fallen kan vi erbjuda direktbokning i optikerns tidbok via vår hemsida. Butiker som inte är anslutna till Optitech, men som är intresserade av ett samarbete med oss får stå för själva hantera kundens bokning. Förutom onlinebokning erbjuder vi också vouchers på hemsidan som gäller för synundersökningar hos optikerna, säger Carl Fredrik Kanington, leg optiker och partneransvarig på Lenson. Att en kontaktlinsbutik på nätet nu erbjuder kunderna optiktjänster är, enligt Lensons vd och grundare Kim Persson, ett sätt att höja ögonhälsan i landet: – För nätkunder handlar det mycket om smidighet och tillgänglighet. Vi gör nu undersökningarna tillgängligare för nätkunderna. Givetvis handlar det också om att sälja fler linser. Men inte bara. Vad handlar det mer om? – Att få kunderna att besöka optikern regelbundet och att optikern då passar på att uppgradera kunden till nya produkter. Förutom höjd patientsäkerhet är målet att minska antalet dropouts, säger Carl Fredrik Kanington. optik 10-2011 3D OCT-2000® KR-1 SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera Från evolution till revolution. » Integreted, high resoultion (12.3MP) Nu tar vicamera ytterligare ett stort steg i vår stänfundus » » » » » diga jakt på att förbättra arbetsmiljön och för att underlätta det dagliga arbetet i butiFastMap™ software for dynamic ken. Genom introduktionen avimages KR-1 breddar viewing of 3D and fundus vi vårt refraktorprogram med ännu en modell – en konstruktion som går Embedded touch-screen forutanpå quickdet mesta du antagligen sett tidigare. and easy navigation Med sin vik- och roterbara skärm kan du placera den precis varacquisition som helst, varför inte Automated image i ett hörn(auto-focus, i butiken? Plötsligt öppnar sig helt process auto-shoot) nya möjligheter att uttnyttja oanvända ytor! Import, analyze and view OCT-1000 Du behöver inte längre sitta mittemot din kund,Stratus® även omdata det är fullt möjligt, utan kan and istället vrida skärmen så att du t.ex. istället Seamless integration EyeRoute® befinner dig bakom ellerwith vid sidan av, vilket naturligtvis också ger en helt oslagbar konImage Management system troll över momenten. KR-1 är självklart helautomatisk, mäter själv, byter öga själv och är allmänt en av de mest intressanta nyheterna på länge, en maskin som verkligen gör skillnad och nytta i verksamheten. Sverigepremiär i augusti 2011! 031-710 92 00 • www.topcon.se 26 BRANSCHNYTT TEXT MATS AL ME GÅ R D | FOTO W I LH E LM JA R E SA N D Komforten främst under nyttig frukost Johnson & Johnson Vision Cares frukostföreläsningar har blivit en stor succé. När de gästade Freys Hotell i Stockholm fanns det inga lediga platser. Uppmärksamma optiker mumsade i sig en frukost och tog samtidigt ett CET-poäng. Ämnet för dagen var ”Vilka egenskaper hos en kontaktlins påverkar komforten?” och föreläsare var Tina Stenhammar, Professional Affairs Manager, Johnson & Johnson Vision Care Nordics. Tina gick bland annat igenom frågor som hade att göra med modulus, friktionskoefficient, syregenomsläpplighet, modalitet och vätbarhet. Hon satte dessa egenskaper i relation till linsbärarens komfort. Tina underströk att linsbärarens komfort är oerhört viktig att tänka på för optikerna. Först och främst givetvis för att man vill hjälpa sina kunder till en bra ögonhälsa och en bra syn. Men även av en mer egoistisk orsak: en kund som inte har bra komfort i sitt linsbärande upphör ofta att vara kund. Komfort är det avgörande i de flesta fall av så kallade ”dropouts”, det vill säga linsbärare som slutar med kontaktlinser. – Komfort är viktigt för att undvika dropouts. Därför är det viktigt att tänka på frågor som vätbarhet. Den har också med den optiska kvaliteten att göra. Glöm inte att ta med frågor i anamnesen om hur patienten jobbar och vilken miljö han eller hon vistas i, uppmanade Tina sina lyssnare. Att modulus och syregenomsläpplighet är andra viktiga faktorer är självklart, liksom friktionskoefficienten. Tina berättade att man som person blinkar 40 kilometer per år. Fyra mil! Det är långt. Men kanske inte så konstigt, med tanke på att man blinkar cirka 11 000 gånger per dag. Tina uppmanade till följande tankeexperiment för att visa hur viktig friktionskoefficienten är: – Tänk att ni gnuggar en lins mellan fingertopparna hela dagen, 11 000 gånger. Det blir jobbigt i längden – och då är fingrarna inte alls lika känsliga som hornhinnan. Att gnugga olika linsmärken mellan fingrarna kan även vara Tina Stenhammar talade om vikten av komfort för linsbärare. Och hur viktigt det är för en optiker att tänka på det. ett utmärkt sätt att påvisa hur stor skillnad det kan vara gällande friktion, något som nya studier har påvisat vara det som mest påverkar komforten. Optikern bör ständigt vara uppmärksam när kunden klagar på något eller nämner något i (vad som tillsynes kan vara) förbifarten, uppmanar Tina: – Hela 54 procent av alla dropouts slutar på grund av komfortproblem. Vår mission är att få kunderna att uppgradera till mer modena produkter. Vi har ju bland annat anordnat en Upgrade-dag och vi arbetar mycket för att få in det tänkesättet hos våra partners. Att man inte slutar för att en lins inte funkar, utan att man faktiskt blir informerad om de nya produkter som finns och vad de kan hjälpa bäraren med. Är optikerna dåliga på att få ut detta budskap? – Jag skulle inte vilja säga dåliga, men vi kan alla bli mycket bättre på att ta reda på kundens behov och säkerställa att komforten är den bästa för alla. Ibland tror jag att man behöver ta sig extra tid. Det är viktigt att man ändå förklarar vad man ser i spaltlampan och vad det innebär. För kunderna är det ju oerhört viktigt att känna att de går till en bra optiker som kan förklara för sina kunder varför just en specifik lins är det bästa valet utifrån kundens behov. Det gäller också att optiker känner att de är hälso- och sjukvårdspersonal och att de står upp för det. Enligt en rykande färsk studie som gjorts av ett oberoende marknadsundersökningsföretag på uppdrag av JJVC är kontaktlinsanvändningen relativt hög i Sverige, med en penetration på 29 procent av de som behöver synkorrektion. Det som däremot oroar är att andelen dropouts är väldigt hög. – Jag trodde knappt mina ögon. För varje elva nya linsbärare är det tio dropouts. De tio drop outs kan vara linskunder som använt linser i många år, men som slutar av olika orsaker. Dock påvisar den nya studien att 23 procent av de nya linskunderna slutar med linser redan en månad efter att de först tillpassades. optik 10-2011 Canon CR-2 PLUS Non-mydriatic kamera med FAF för fler möjligheter! Nya CR-2 Plus kommer att förbättra din kliniska verksamhet med snabbare, enklare och bättre diagnos samt övervakningsmöjligheter. Det perfekta komplementet till din befintliga utrustning för säkrare diagnoser av olika sjukdomar. Med CR-2 Plus är du beredd för alla framtida AMD screeningprogram. Om FAF avbildning: FAF blir allt mer populärt för diagnos av näthinnesjukdomar tack vare sin icke invasiva natur och möjlighet att ge mer information om hälsotillståndet hos näthinnans pigmentepitelium. FAF avbildning har visat sig vara mycket användbart för tidig upptäckt av åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), en av de största orsakerna till synförsämring. Nyligen genomförda undersökningar indikerar att FAF-avbildning är en hjälp vid diagnos av många andra sjukdomar såsom intraokulära tumörer. 0522 266 065 − www.innz.se optik 10-2011 28 BRANSCHPLOCK REDAK TÖR W IL HE L M JA R E S AND, op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D En italienare i New York Diesel tillbaka Inför vår/sommarsäsongen 2012 kommer Diesel tillbaka med nya solglasögon. De har bytt leverantör och tillsammans med Marcolin släpps tio bågar för kvinnor, elva för män och sju som funkar för alla. Glasögonen kommer i allt från militärfärger, matt, glansigt, fluorescerande och läder. Releasen firades med privat fest i Paris i anslutning till Silmo. Immagine Eyewear släpper ny kollektion. X-ide, som den heter, består av sju solbågar och sju oftalmiska. De är inspirerade av, och namngivna efter, New Yorks olika distrikt. Till exempel solbågen Prince, en pi- lotliknande modell med acetatfront och metallskalmar, som är inspirerad av gatan med samma namn i det populära området SoHo. Den medvetet avslappnade stilen sägs härstamma från områdets storhetstid. Drös av mätningar Ibland kan det vara svårt att förklara för kunderna varför det ena glaset är bättre än det andra. Nu släpper Survey Vision morgondagens hjälpmedel. Anypaden ska hjälpa optiker att visa möjliga förbättringar med glasögon. En kamera som sitter fast på paden filmar miljön runt om kring en och samlar samtidigt in en massa data. Utifrån det kan man se hur olika sorters glas påverkar ens syn, samtidigt som maskinen gör en hel drös med mätningar. På Safilos bolagsstämma godkändes förslaget om att utöka styrelsens storlek från sju till åtta ledamöter. Robert Polet nominerades till platsen. Han föddes 1955 i Kuala Lumpur och har sedan dess hunnit med flertalet toppositioner i olika styrelser. optik 9-2011 29 Ny version av kvalitetsnormen I dagarna skickades en reviderad version av kvalitetsnormen ut till alla anslutna företag. Den nya normen har anpassats till den nya lagstiftningen. Det är en liten förändring men den harmonierar med de krav som lagstiftaren nu ställer. Guld till Lindberg Danska Lindberg kammade hem guld i årets Silmo d´Or. Tävlingsgrenen ”Technological Innovation Frames” vanns med hjälp av deras nya Horn-design. Fronter av buffelhorn kombinerat med skalmar av titan ger en neutral och snygg färgkombination av brunt, beige och grått. Lindberg var det enda nominerade företaget från Skandinavien. Montblanc med Marcolin Marcolin och Montblanc Eyewear har kommit överens om att förlänga sitt licensavtal. Det nya avtalet är flerårigt och sträcker sig till december 2016. – Vi tackar vår partner för tio år av passion, kreativitet och hängivelse för märket och rörelsen. Vi är nöjda och stolta över att förlänga denna fantastiska relation, säger Lutz Bethge, vd Montblanc International Välj din egen logga Tommy Hilfiger släpper ny solbåge. Det är en traditionell form, med en okonventionell twist. Om man så behagar är det nämligen fullt möjligt att byta ut den klassiska Tommy Hilfiger-loggan mot exempelvis en dödskalle, en flamingo eller ett par miniatyrglasögon. Modellen, TH 1090/s, finns i blått med vita skalmar eller skinande svart med mattsvarta skalmar. optik 9-2011 I kvalitetsnormen version 13 formulerades att anslutna butiker ”…skall agera i enlighet med Optikerförbundets rekommendation för tolkning av Socialstyrelsens föreskrifter Legitimerade optikers arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården, SOSFS 1995:4”. Efter beslut i Optikbranschens styrelse byts nu ordet ”skall” ut mot ”bör”. Det tvingande kravet övergår därmed till att vara en rekommendation. – I praktiken är det här en väldigt liten förändring: Leg optiker rekommenderas fortfarande att kontrollera att giltig ordination föreligger och vi har fått signaler på att det absoluta flertalet leg optiker kommer att fortsätta agera på så sätt. Diskussionen gällde om det är rimligt att normen ställer högre krav än vad lagen gör. I det här fallet kan vi inte finna något skäl till detta säger Fredrik Thunell, vd på Optikbranschen. För patienten innebär det en marginell förändring: leg optiker har fortfarande ett övergripande krav att agera i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Lagkravet på journalföring består, liksom det faktum att alla som jobbar i optisk butik är hälso- och sjukvårdspersonal. Det funkar alltså inte att ”titta bort” och låta en assistent sälja linser till en kund som optikern själv skulle tveka att sälja till. – Kvalitetsnormens övergripande syfte är att säkerställa patientsäkerheten och här känner vi oss fortsatt trygga. Legitimationen är personlig och med den följer ett stort ansvar. Dagens optiker är så välutbildade och kunniga och tummar aldrig på patientsäkerheten. Den höga kompetensnivån säkrar att man inte lämnar ut kontaktlinser utan undersökning vid minsta misstanke om att allt inte står rätt till, säger Paul Folkesson, ordförande i Optikerförbundet. – Jag tror att alla OPTIKs läsare känner till vår grundinställning i frågan, fortsätter Fredrik Thunell. Patientsäkerheten är något vi strider för och inte tummar på. Men när lagen nu ser ut som den gör så måste vi också anpassa våra krav till den nya situationen. Genom att ställa alltför höga krav och inte lita på att optikern arbetar i enlighet med sitt ansvar riskerar vi skapa en situation där ”operationen var framgångsrik men patienten dog”. Med den förändrade formuleringen får vi en norm som säkrar hög patientsäkerhet och är i harmoni med leg optikernas verklighet utan att verka på ett konkurrenshämmande sätt. Optikbranschens kvalitetsnorm version 13.1 distribueras i mitten av oktober. 30 KRÖNIKA TEXT åsa ljunglöf Synundersökning mitt steg in i branschen F örsta gången jag klev in hos en optiker var när jag var 16 år och skulle skaffa övningskörningstillstånd. En aning nervös kan jag väl erkänna att jag kände mig för jag hade något halvår tidigare fått höra av skolsköterskan att min syn hade försämrats sedan senaste kollen i grundskolan. Då hade jag inte velat acceptera detta och jag kände mig nästan förolämpad av skolsystern. Jag tyckte inte att jag hade dålig syn. Hos optikern kom det nu fram att min fria visus var 0.5 på både höger och vänster och binokulärt… Ja där minns jag faktiskt inte om jag hade 0.5 där också eller om jag kom upp i 0.6. Hur som helst så var det ju godkänt och på mitt körkort som jag fick några år senare står det ingenting om glasögon. Optikern eller om det var assistenten som Åsa Ljunglöf är 21 år och jobbar i en optikbutik i Södertälje. Hon är utbildad optometritekniker i Norrtälje. ” Du ser tillräckligt bra för att köra bil, men du skulle nog tjäna på att ha ett par glasögon ... fråga bara skulle göra ett litet körkortstest på fem minuter. Jag sitter nu själv och gör körkortstest på nya unga övningskörare (och en del äldre för den delen också.) Det brukar oftast vara ganska trevliga femminutrare när man kollar av hur mycket de ser. Sedan händer det ju att jag har någon framför mig i stolen där jag får fram liknande visusvärden som jag själv fick för ett antal år sedan. Personer som ligger precis på gränsen för att bli godkända. Så vad säger man till dem? Jo det brukar väl bli något liknande det jag själv fick höra. ”Du ser tillräckligt bra för att få köra bil, men du skulle nog tjäna på att ha ett par glasögon”. Och då gör nog de flesta precis som jag och börjar köra utan någon korrektion. Men vad annars ska man säga? Någon därute som har något bra tips? gjorde körkortskollen berättade för mig att jag var godkänd, MEN att jag förmodligen skulle tjäna på att ha ett par glasögon när jag kör. Det var dock ingenting som jag var intresserad av, jag tyckte ju att jag såg bra. Mina första glasögon skaffade jag först när jag själv hade gett mig in i optikbranschen och glasögon plötsligt blev något roligt! Även nu går jag oftast utan glasögon till vardags, för jag tycker fortfarande inte att jag ser så dåligt. Men när jag kör bil känner jag absolut att jag måste ha dem! Jag bör inte köra bil utan dem även om jag får och jag har konstaterat att jag tycker att kravet på synskärpan på nya bilförare är på tok för lågt. Om jag fick bestämma så skulle kravet på bilisternas lägsta binokulära visus höjas till 0.8. Liknande kraven för de som har lastbilskort. Speciellt eftersom det inte är obligatoriskt att kolla ögonen igen om man väl har fått godkänt så borde man väl lägga ribban högt från början. Precis som jag så kommer nog många in till optikern för första gången just när det ska göra körkortstestet. Att det är skillnad på ett körkortstest och en vanlig synundersökning är det inte alla som vet. Det är ju inte så konstigt att man inte har koll på det om man aldrig har testat synen tidigare. Men det kan ju bli lite dumt ibland om man har bokat in en halvtimme åt en kund och sedan visar det sig att personen i optik 10-2011 Ett koncept från › Nu kan du göra din kunskap tillgänglig › Nu kan du jobba modernt och smidigt › Nu kan du bidra till ökad patientsäkerhet och bättre ögonhälsa › Nu kan du hitta nya vägar till nya kunder Vi söker … fler optikbutiker till konceptet Kolla Ögonen … dig som vill göra dina undersökningar tillgängliga … dig som vill profilera din kompetens online Kontakt: Läs mer på www.lenson.com/kollaogonen och kontakta Leg. optiker Carl Fredrik Kanington kollaogonen@lenson.com 0739-28 67 96 kollaogonen@lenson.com 0739-28 67 96 E-handelsföretaget LensOn (www.lenson.com) säljer linser och tillbehör via 12 sajter i Norden och Europa. Företaget grundades 2005 och omsätter idag ca 100 miljoner kr. LensOn visar stark tillväxt och utsågs nyligen till ”Gasellföretag” av Dagens Industri samt till ”Årets e-handlare” av konsumenterna på Pricerunner. se. Hela verksamheten med ca 30 anställda drivs från Stockholm. 32 Topcon retinalkameror och 3D OCT-2000 ® SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera digitala fotospaltlampor Från Topcon kommer några (12.3MP) av världens » Integreted, high resoultion bästacamera funduskameror och spaltlampor med fundus kvalitet i yppersta toppklass. » FastMap™ softwarehar formycket dynamic Funduskamerorna högt anse- viewing of 3D and fundus images ende och används sedan lång tid av en majoritet inom ögonsjukvården. » Embedded touch-screen for quick Även våra spaltlampor förses allt oftare and easy navigation » med digitalkamera för att möjliggöra Automated image dokumentation ochacquisition underlätta remittering. Med dessa kameror kan du både spela in process (auto-focus, auto-shoot) rörlig video och ta stillbilder. » Import, analyze and view OCT-1000 Alla våra kameraenheter använder sig and Stratus® data av samma bildbehandlingsprogramvara, Topcon IMAGEnet ibase, vilket gör att » Seamless integration with EyeRoute® samtliga bilder, från både främre och Image Management system bakre segment, lagras på samma kund i samma databas. Hanteringen kunde inte vara enklare, något som ett stort antal av våra kunder redan upptäckt. Är du också intresserad av att tillsammans med oss utveckla din verksamhet? optik 10-2011 031-710 92 00 • www.topcon.se 33 VETENSKAP • Hur ska kvalitet mätas? ” Vi har svårt se hur ett examensarbete mäter hur bra optiker man har blivit. Förvisso visar det på vetenskaplig mognad, men inte på hur bra man är i sin yrkesroll som optiker. För drygt en vecka sedan träffade representanter för optikerutbildningarna vid Linné Universitetet och Karolinska Institutet Högskoleverket (HSV) för en redovisning om hur HSV avser att granska våra utbildningar. Det nya sättet att granska Sveriges 1 600 olika utbildningar denna gång baserar sig på examensarbeten och hur vi når Högskoleförordningens mål. Man anser från HSV att examensarbeten är det bästa mått på hur bra en student har blivit och hur bra utbildningen har varit. Detta sätt att mäta kvalitet i högre utbildning har kritiserats hårt av många yrkes- och konstnärliga utbildningar. En kritik även vi från optikerutbildningarna håller med om. Vi har svårt se hur ett examensarbete mäter hur bra optiker man har blivit. Förvisso visar det på vetenskaplig mognad, men inte på hur bra man är i sin yrkesroll som optiker. Även bedömargruppen, som leds av representanter från den Norska utbildningen och med ledamöter från Optikerförbundet och den danska utbildningen, verkar hålla med om detta i och med att de har spaltat upp i detalj övriga parametrar som vi ska besvara inom åtta veckor. Även ”hemlighållandet” av dessa parametrar fram tills nu och den korta svarstiden verkar för oss som bedriver utbildning rätt svårt att förstå. Varför ha så bråttom med detta? Slutgiltigt om utvärderingen så bör det nämnas att det är enbart måluppfyllelse och inte hur vi når målen som ska värderas denna gång. Även det är ett udda sätta att evaluera utbildningar. De jag har pratat med som var med på den vetenskapliga optometriska dagen som arrangerades den 7 oktober på Arlanda i regi av Innz Med säger att det var en mycket givande dag. Mycket roligt att så många svenska optiker deltog på kongressen. Att ständigt fylla på kunskapsbasen tror jag är en förutsättning om vi ska överleva som yrkeskår. För att överleva behövs också att vi utbildar optiker kontinuerligt. Som jag nämnde i förre numret av tidningen så har vi haft svårt rekrytera studenter till våra grundutbildningar. Det är få som går ut gymnasiet med naturbehörighet och Sverige har många utbildningar som kräver detta. Optiker är just för tillfället tyvärr inget man väljer när man samtidigt är behörig för att studera till bland annat läkare eller civilingenjör. Blickar vi framåt så vet i att ungdomskullarna minskar vilket med största sannolikhet gör att vi kommer få ännu svårare att attrahera ungdomen samtidigt som de populära yrken som t.ex. läkare fortfarande kommer ha lika många sökande. Vid Karolinska Institutet har vi därför, redan från hösten 2012, bestämt oss för att ta in studenter med en bredare gymnasieutbildning (dvs. inte lika hårda naturvetenskapliga krav) än vi tills nu har gjort. Jag har stor tro på att detta kommer ge oss flera sökande och att vi kommer att utbilda lika duktiga kliniker. Rune Brautaset • Ögonbottendiagnostik – jämförelser av fundusbedömningar 34 • Synens betydelse för balansen 38 optik 5-2011 optik 10-2011 34 VETENSKAP Ögonbottendiagnostik – jämförelser av fundusbedömningar Av: Ashkan Ahari, ka r olinska ins ti tu te t Det har alltmer börjat diskuterats huruvida optiker är redo att inta en större roll i dagens ögonbottendiagnostik, med ett förbättrat samarbete inom sjukvården kan väntetider kortas ner och patienten kan få vård mycket tidigare (Hau et al 2006). Eftersom att sjukdomar som exempelvis glaukom väntas öka de kommande 20 åren (Banes et al 2006) är det väldigt viktigt att ett sjukdomsförlopp diagnostiseras så tidigt som möjligt för att remissen ska kunna behandlas snabbt och så att en behandling kan sättas in tidigt för ett mer lyckat resultat. Optikerna utgör första instansen inom primärögonvården och är därför väldigt betydelsefulla, kanske mer än någonsin i och med en ökande medellivslängd. Det är allmänt känt att det finns ett samband mellan en hög ålder och ögonsjukdomar (Hau et al 2006). På senare år har det blivit vanligare att ögonmottagningar har optiker i personalen vilket tyder på att yrket har erhållit en mer klinisk inriktning. Det har även blivit vanligt med butiker som erbjuder möjligheten att utföra hälsokontroller där en komplett undersökning av ögat utförs i syfte att kontrollera ögats hälsa. Bland de moment som ingår är att fotografera ögonbotten med funduskameror, för att dessa bilder ska kunna analyseras rätt krävs en erfaren och skicklig bedömare. Ett annat viktigt instrument inom ögonbottendiagnostik är oftalmoskopet som enligt Optikerförbundets kvalitetsnorm är en obligatorisk del av varje butiks utrustning (Optikerförbundet, 2006). Detta betonar hur viktig optikerns roll som undersökare är, en bra ögonbottenbedömare tar del av och kan utföra den vitala och tidiga diagnostiken. I andra länder har en annan modell för ögonsjukvård utvecklats, ett s.k. ”Shared Care”-system som t.ex. används i Storbritannien. Detta är ett allmänt system där flera aktörer i olika nivåer från hälso- och sjukvård samarbetar för att kunna ge patienter en så god behandling som möjligt. Ett exempel är optiker, ögonläkare och allmänläkare (Burns-Cox 1995). Systemet är väldigt kostnadseffektivt och mer tillgängligt för patienterna, men kräver mer av optikerna. En förutsättning för att det ska fungera är att optikerna ska ha en tillräcklig kompetens för att kunna insamla den information som exempelvis en ögonläkare behöver för uppföljning av en patient. Många jämförelsestudier i Storbritannien har utförts som tyder på att optiker håller en god kunskapsnivå och diagnostisk förmåga i förhållande till ögonläkare (Banes et al 2006; Pierscionek et al 2008). Det anses därför att optiker med fördel kan delta i ögonsjukvården på sjukhus då en erfaren optiker utför fler synundersökningar än personal inom ögonsjukvården (In- gram et al 2001). Det betyder att de får se fler ögonbottnar vilket i sin tur betyder att de skulle kunna bidra med viktiga observationer och bedömningar. Optikerprogrammet (grundutbildningen) Optikerprogrammet är en tre år lång utbildning som omfattar 180 hp. I utbildningen ingår bl.a. kurser som Allmän anatomi (4,5 hp), Ögats sjukdomar (ÖS) (7,5 hp), Mikrobiologi (3hp) och Patologi (3hp) som utvecklar studentens kunskaper inom sjukdomsdiagnostik. ÖS är den huvudsakliga sjukdomsinriktade kursen som relaterar till ögonen. Under kursen gång får studenten lära sig att använda viktiga diagnostiska instrument som biomikroskopet och oftalmoskopet, dessa kunskaper testas i ett praktiskt prov för att säkerställa studentens förmåga. Därefter ingår det även i vissa kurser moment som bygger vidare på kunskaperna från ÖS, t.ex. fundusseminarier där eleverna tillsammans med en lärare får gå igenom ett flertal ögonbottenbilder. Även två praktiska prov i ögonbottendiagnostik ingår i utbildningen, ett enklare under det andra året som går ut på att skilja patologiska näthinnebilder från normala och ett mer avancerat under det tredje året som kräver att studenten ska kunna utvärdera bilden och med korrekta termer kunna beskriva det som visas. optik 10-2011 35 Fig 1. Bild 5 i enkäten, ej patologisk. Fig. 2. Bild 10 i enkäten, choriodalt naevus. Magisterprogrammet i klinisk optometri Magisterprogrammet omfattar 60 hp och är ett år långt och vänder sig endast till legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet. Urvalet bedöms efter sökandes tidigare utbildning, relevant arbetslivserfarenhet samt motivering. Utbildningens tyngdpunkt ligger på att vidareutveckla grundkunskaperna inom sjukdomsdiagnostik och refraktion. Utbildningen har som mål att fördjupa kunskaper och färdigheter på avancerad nivå (Socialstyrelsen, 2007). Några av kurserna som går på magisterutbildningen är Ögats sjukdomar och diagnostik (7,5 hp), Neurooptometri (7,5 hp) och Diagnostisk klinik (7,5 hp). Detta kan jämföras med grundutbildningen som endast har en kurs med motsvarande högskolepoäng med inriktning på sjukdomsdiagnostik. Utbildningen har även ett större antal patienter, dessa får kompletta hälsoundersökningar och kommer av andra anledningar än vanliga glasögonrefraktioner. Studenterna får därför under utbildningens förlopp möjligheten att få undersöka patienter med sjukliga tillstånd. Magisterutbildningen ger även möjligheten att utnyttja diagnostiska droppar under utbildningens gång vilket grundutbildningen inte ger. Dessa droppar underlättar diagnostiken då man exempelvis kan dilatera pupiller på patienter för att lättare kunna erhålla en bättre och större näthinnebild vid oftalmoskopering. I nuläget får optiker med magisterutbildning inte utnyttja diag- nostiska droppar, men ett pågående lagförslag ämnar att ändra på detta. Syften med studien är att göra en jämförelse av optikerstudententernas och magisterstudenternas ögonbottenbedömningar. Studien kommer även att undersöka om arbetslivserfarenhet påverkar förmågan att utvärdera en ögonbottenbild. optik 10-2011 Material och metod Material Jämförelsen utfördes via en enkät som innehöll tio fundusfotografier. Enkäten ämnade dela in populationen i ett antal grupperingar genom ett antal inledande frågor, den huvudsakliga grupperingen var att dela in magisterstudenter och optikerstudenter samt ej erfarna och optiker med minst ett års yrkeslivserfarenhet. Magisterstudenterna med minst ett års erfarenhet hade i genomsnitt 2,1 års yrkeslivserfarenhet. Metod Populationen som genomförde enkäten var Karolinska Institutets magisterstudenter i klinisk optometri samt studenter som gick utbildningens sista år. Totalt utfördes enkäten på tio magisterstudenter och tio optikerstudenter från termin 6. Fem av magistergruppens deltagare hade minst ett års yrkeslivserfarenhet. Kriterierna för att vara med var att deltagarna var magisterelever eller optikerstudenter från sista terminen. Magis- terutbildningens studenter valdes av den anledningen att de alla var färdiga optiker och att utbildningens syfte är att vidareutveckla deras kunskaper inom diagnostik. Grundutbildningens studenter valdes som referens till magistrarna för att kunna jämföra och utvärdera kunskapsnivån på magisterstudenterna. Studien genomfördes på vårterminen då grundutbildningsstudenter och magisterstudenter är i slutet av sin utbildning. Detta för att få en så god bild som möjligt av studenternas förmåga efter genomgången utbildning. Fotografierna valdes i relation till optikerns vardagssituation, de mest förekommande sjukdomarna valdes och kriterierna var att bilderna skulle ha tillräckligt god bildkvalitet och att dessa inte skulle vara alltför tvetydiga (för exempel se Figur 1 och 2). Enstaka bilder på svårare tillstånd togs med i syfte att undersöka nivån på bedömarna, samt att bredda enkätens kunskapsnivå. Om en bild inte kunde erhållas med god kvalitet var kravet att fynden som fanns på bilden skulle vara övertydliga för att kunna ge en helhetsbild som kunde diagnostiseras. Varje bild visades i en minut och totalt tog visningen 10 minuter. Pauser togs mellan varje fundusbild för att försökspersonerna skulle få möjlighet att kunna fylla i protokollet ordentligt. Bilderna visades för fem undersökare i taget i samma rum samtidigt. Detta gjordes för att samtliga försökspersoner skulle sitta precis lika långt ifrån visningsskärmen. Om en hel grupp skulle bedöma bilderna vid samma tillfälle skulle halva gruppen ha suttit vid ett annat avstånd än de fem som satt på främre raden. Fotografierna presenterades på en tvskärm och bilderna förstorades i Microsofts bildvisningsprogram . Eftersom att försöksgrupper var små var det bäst att ha försökspersonerna så nära skärmen som möjligt för att minimera avvikelser som t.ex. synfel. Därför valdes ett mindre rum med en tv-skärm. Grupperna fick precis samma förutsättningar då de fick vara i , 36 VETENSKAP Normal/patologisk Fynd Diagnos Åtgärd Bild 1 Normal Bild 2 Patologisk Drusen Drusenpapill Uppföljning Bild 3 Patologisk Drusen AMDRemiss Bild 4 Patologisk Drusen AMDRemiss Bild 5 Normal Bild 6 Normal Bild 7 Patologisk Kolobom Kolobom Uppföljning Bild 8 Patologisk Atrofi AMD Uppföljning Bild 9 Patologisk Drusen AMDRemiss Bild 10 Normal Naevus ChoriodaltRemiss (födelsemärke naevus (Första gången) Tabell 1. Rättningsmall för enkäten. Antal rätt Antal fel Totalt bedömda bilder bedömda bilder Magisterutbildningen 8 2 10 Grundutbildningen 7 3 10 Totalt 15 5 20 Tabell 2. Tabellen visar hur data för ett Fishertest kan se ut. Jämförelse mellan magisterutbildningen och grundutbildningen Normal/patologisk Fynd Diagnos Bild 1 i.s. i.s. i.s. i.s. Bild 2 i.s. 0,0031 (M) 0,0055 (M) (M) Bild 3 i.s. i.s. 0,0573 (M) Bild 4 i.s. 0,0867 (M) i.s. i.s. Bild 5 i.s. i.s. i.s. i.s. Bild 6 i.s. i.s. i.s. i.s. Bild 7 i.s. 0,0325 (M) 0,0325 (M) (M) Bild 8 i.s. i.s. i.s. i.s. Bild 9 i.s. i.s. i.s. i.s. Bild 10 i.s. 0,0108 (M) i.s. i.s. Åtgärd 0,0055 i.s. 0,0108 Tabell 3. Tabellen redovisar resultaten från analys av varje bild, datan som presenteras är p-värden för varje enskild bild vid jämförelse mellan grupperna. De bilder vars resultat har påvisat signifikans samma rum med samma skärm. Ögonbottenbilderna följdes med tillhörande frågor, fynd, diagnos och åtgärd (remiss, återbesök etc). Rättningskraven var att fynden skulle beskrivas med adekvata termer, korrekt diagnos och rätt vald åtgärd samt om bilden var patologisk eller ej. Variablerna var antal korrekta rätt per bild per fråga för att möjliggöra separata jämförelser för varje fråga till varje bild mellan grupperna. Statistisk analys All data jämfördes i analysprogrammet Graphpad Instat 3 där all data analyserades med Fishers test på varje bild. Testet är lämpligt för analys av kategoridata vid små stickprovsstudier och datan presenteras vanligtvis enligt formen på Tabell 2. Samtliga analyser var tvåsidiga och hade en signifikansnivå på p = 0,05. Resultat Ingen signifikans kunde påvisas på första frågan till alla bilder, men däremot fanns det en skillnad mellan grupperna på bild 2, 7 och 10 på fynd-delen som tabell 3 visar, till fördel för magistergruppen. Även på diagnos hade magisterstudenterna fler antal rätt på två av bilderna vilket p-värderna redovisar ( 0,0055 och 0,0325 ). På åtgärd hade magisterstudenterna ett signifikant bättre resultat än grundstudenterna på två bilder, bild 2 och 7. Ingen signifikans kunde finnas på samtliga bilder på alla frågor. Det mest nämnvärda resultatet var på bild 4 på diagnosdelen vars signifikansvärde var det enda som låg under 0,1, de andra värdena låg ovanför vilket tyder på att det inte finns alltför stor skillnad mellan grupperna. Diskussion Resultaten visar att det finns en del skillnader mellan magisterstudenterna och grundutbildningens elever i ögonbottendiagnostik, vilket är i enlighet med magisterutbildningens mål (Socialstyrelsen, 2007). På fyndfrågan har magistergruppen ett mer utvecklat diagnostiskt vokabulär som kan beskriva en ögonbottenbild korrekt. På vissa av de normala fundusbilderna som presenterades kunde magistergrupperna även ange ett antal allmänna iakttagelser som t.ex. cup/disc-ratio, annorlunda blodkärlkorsningar och dylika strukturella variationer. Det tydliggör att magisterstudenterna har erhållit en helt annan inställning till ögonbottenbedömningar, minsta möjliga fynd, patologiskt eller ej, noterades i enkäten. De enda bilderna där signifikans fanns var bild 2 och 7, dessa var på drusenpapill och på kolobom. På åtgärd fanns signifikans på samma bilder samt bild 10 som visade ett naevus. Optikerstudenterna hade svårt att bedöma om man remitterar naevus eller inte, då födelsemärket på bilden (se fig 2) låg väldigt nära makula bör patienten i fråga remitteras. Man remitterar i regel alla nyupptäckta födelsemärken på näthinnan för att kunna dokumentera det. De tydligaste skillnaderna mellan grupperna som enkäten påvisar är att grundutbildningens studenter mer eller mindre endast har förmågan att kunna avgöra ett sjukligt öga från ett normalt samt att vidta korrekta åtgärder. Magisterstudenterna har i och med utbildningen erhållit mer kunoptik 10-2011 37 Jämförelse mellan magisterutbildningen och grundutbildningen Normal/patologisk Fynd Diagnos Åtgärd Bild 1 i.s. i.s. i.s. Bild 2 i.s. i.s. i.s. Bild 3 i.s. i.s. i.s. Bild 4 i.s. i.s. 0,0754 (UE) Bild 5 i.s. i.s. i.s. Bild 6 i.s. i.s. i.s. Bild 7 i.s. i.s. i.s. Bild 8 i.s. i.s. i.s. Bild 9 i.s. i.s. i.s. Bild 10 i.s. i.s. i.s. Referenser i.s. i.s. i.s. i.s. i.s. i.s. i.s. i.s. i.s. i.s. Tabell 4. Tabellen redovisar resultaten från analys av varje bild, datan som presenteras är p-värden för varje enskild bild vid jämförelse mellan grupperna. i.s. = icke signifikant, UE = utan erfarenhet hade flest antal rätt. skaper och kan därför beskriva och diagnostisera ett fundusfotografi mer korrekt. Resultatet är inte helt entydigt, men det beror troligen på försöksgruppernas storlek och enkätens kunskapsnivå. Bilderna som valdes ut var väldigt vanliga och kan därför ha varit för enkla. För att kunna påvisa skillnad mellan grupperna krävs en högre svårighetsnivå på bilderna samt ett större antal bilder i enkäten. Jämförelsen mellan magisterstudenter som hade minst ett års erfarenhet som optiker med andra magisterelever som hade kommit från grundutbildningen direkt visade ingen större skillnad, men då antalet försökspersoner i varje grupp var få kan det vara svårt att dra några absoluta slutsatser. De studenterna med arbetslivserfarenhet hade i genomsnitt 2,1 års erfarenhet och detta är inte alltför mycket i förhållande till gruppen utan erfarenhet, en jämförelse med en grupp med över fem och tio års erfarenhet skulle ha varit önskvärd. Efter en av gruppernas enkätundersökning följde en diskussion om att deltagarna hade gått olika årgångar av optikerprogrammet, vissa hade haft mer diagnostiska moment än andra. Då yrket och programmet har börjat få en mer sjukvårdsinriktning på senare år kan kunskapsnivåerna variera inom en större grupp med varierande yrkeslivserfarenhet. Det har inte utförts liknande undersökningar just i Sverige, men andra studier optik 10-2011 som jämför optiker och ögonläkare har gjorts ( Culham et al 2006). Culhams studie påvisade att det finns en viss samstämmighet inom diagnostiseringen av glaukom då jämförelser av synfältsmätningar och ögonbottenbedömningar indikerade att optiker mycket väl skulle kunna delta i ett närmare samarbete med ögonläkare. Det är därför väldigt intressant att man i framtiden utför fler jämförelsestudier mellan optiker och ögonläkare samt magisteroptiker, som med mer avancerade verktyg, så som diagnostiska droppar, kan bidra till svensk optometri och ögonsjukvård. Det skulle kunna finnas möjlighet för att en optiker med magisterutbildning skulle kunna utföra mer avancerade hälsoundersökningar. Det är givetvis omöjligt att de tar över någon av ögonläkarnas uppgifter då de inte har samma kunskapsgrund som en ögonläkare, det är just i samarbete med ögonläkare som de kan utvecklas och kan få möjlighet att ta del i mindre uppgifter så som diabeteskontroller och förundersökningar. Studien visade att det fanns en del skillnader mellan magisterstudenter och optikerstudenter, men kunde inte påvisa någon signifikans mellan magisterstudenter med minst ett års yrkeslivserfarenhet och magisterstudenter som påbörjat utbildningen direkt efter grundutbildningen. Hau, S., Ehrlich, D., Binstead, K., Verma S. (2006) An evaluation of the optometrists’ ability to correctly identify and manage patients with ocular disease in the accident and emergency department of an eye hospital. Br. J. Ophtalmol. 91, 437-40. Banes, M.J., Culham, L.E., Bunce, C., Xing, W., Viswanathan, A., Garway-Heath, D. (2006) Agreement between optometrists and ophthalmologists on clinical management decisions for patients with glaucoma. Br. J. Ophtalmol. 90, 579-85. Pierscionek, T.J., Moore, J.E., Pierscionek, B.K. (2008) Referrals to opthtalmology: optometric and general practice comparison. Ophthalmic Physiol Opt. 29, 32-40. Ingram, D.V., Culham, L.E. (2001) Opthtalmologists and optometrists – interesting times? Br. J. Ophtalmol. 85, 769-70. Optikerförbundet – Kvalitetsnorm i synvården, 2006 http://web1.japp.nu/projects/optikbranschen/upload/info/files/kvalnorm_Version_12.pdf Burns-Cox, C.J. (1995) Shared care, past and future. Br. J. Ophtalmol. 15, 379 -81. Biedner, B., Sachs, U., David, R. (1983) Interobserver variations in tonometry and optic disc assessment. Glaucoma 5: 160-3. Harper, R., Reeves, B., Smith, G. (2000) Observer variability in optic disc assessment: implications for galucoma shared care. Br. J. Ophtalmol. 20, 265 -73. Leydhecker, W., Krieglstein, G.K., Colloni, E.V. (1979) Observer variation in applanation tonometry and estimation of the cup:disc ratio. Glaucoma Update, Springer, Berlin 101-117 Karolinska Institutet, Optikerprogrammet, St: Eriks ögonsjukhus http://pingpong.ki.se/public/courseId/5850/coursePath/5549/ecp/lang-sv/publicPage.do Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk optometri , Socialstyrelsen (2007) www.ki.se/ua/utbildningsplan/3OP07.pdf 38 VETENSKAP Av Linn éa Carlsson Synens betydelse för balansen Sammanfattning Balansen tar hjälp av synen, det vestibulära organet i örat, ledmuskelsinnet och mekanoreceptorer i huden. Syftet med den här studien var att ta reda på om balansen blir påtagligt sämre när inga synintryck finns och hur beroende vi är av synen när vi subjektivt ska bestämma vad som är vertikalt. Sambandet mellan bra balans och en bra rumsuppfattning undersöktes även. Studien gjordes på 20 friska personer där balansen mättes med och utan syn stående på ett ben i antal nedtramp under en minut. Rumsuppfattningen mättes med ett datortest kallat Rod and Frame där man åtta gånger i en lutande ram ska sätta ett streck rakt, i gravitationsriktningen. Resultatet av studien visade på att de flesta får det svårare att hålla balansen när de inte får några synintryck och att det blir svårare att bestämma vad som är gravitationsriktningen när man inte har några synliga referenser att ta hjälp av. Sambandet mellan ett bra Rod and Frame test och ett bra balanstest visade sig inte ha någon signifikans. Introduktion Synen är en viktig del i hur vi upplever saker men spelar också in i våra rörelser och i vår rumsuppfattning. Balanssinnet består av fyra olika delar som samarbetar och ger överlappande information till det centrala nervsystemet. De vestibulära receptorerna i innerörat, fotoreceptorerna i näthinnan, mekanoreceptorer i fotsulan, och ledmuskelsinnet i ben, ryggrad och nacke. Hur mycket av varje del man använder sig av är individuellt. (Hafström, 2007) Vestibulära organet De vestibulära receptorerna, innerörats balansorgan, hjälper oss att bli medvetna om i vilket läge vi befinner oss och hur vi rör oss, det är en automatisk reflex och inget vi kontrollerar. (Brodal, 2004) Det vestibulära organet består av två hinnsäckar, Utriculus och Sacculus. Utriceln har tre båggångar kopplade till sig. Den laterala båggången befinner sig i det horisontella planet medan bakre och främre befinner sig i det vertikala planet, i det fall att huvudet har en rak och neutral position. Båggångarna reagerar när rörelse sker i eller runt deras egna plan. Både båggångarna, Utriculus och Sacculus har hårceller som ligger inbäddade i en geléliknande massa. (Kandel et al., 2000) I Sacculus och Utriculus innehåller massan så kallade Otholither, kristaller av kalciumkarbonat. Otholiterna fungerar som lod och hjälper till att uppfatta linjära rörelser, exempelvis linjär acceleration som då man åker hiss. De är tyngre än sin omgivning och reagerar därför mer på gravitationen. (Brodal,2004) Rotation av huvudet får den geléliknande massan i båggångarna att röra på sig, vilket i sin tur gör så att hårcellerna böjs. Det leder, beroende på vilken riktning rörelsen har, till aktivering eller inhibering av receptorcellerna så att dessa vet vilket håll rörelsen går. (Brodal, 2004) Båggångarna arbetar i par, exempelvis laterala båggången på höger sida arbetar tillsammans med den laterala båggången på vänster sida av huvudet. (Hafström, 2007) Det vestibulära organet har en så kallad statisk känslighet och ger konstant samma signal om en position kvarhålles utan rörelser, vi kan då hela tiden ha en uppfattning om hur vi befinner oss. Det har även en dynamisk känslighet som ger ökade signaler med en ökad linjär acceleration. (Brodal 2004) (Kandel et al., 2000) Synen och balansen Med hjälp av synen kan vi uppskatta avstånd, veta var vi är och finjustera rörelser. (Hafström, 2007) Studier har visat att vissa personer förlitar sig mer på sin syn än på sina övriga informationskällor till balansen när det gäller att veta vad som är gravitationsriktningen. (Asch et al., 1948);( Rock, 1992) I en studie av Asch och Witkin visades ett lutande rum för var och en av de 76 testpersonerna som deltog i studien. De skulle då uppskatta var den sanna vertikala och horisontella riktningen låg med hjälp av ett streck som flyttades tills det att strecket optik 10-2011 , Bättre seende dag som natt. ZEISS glas med i.Scription-teknologi. See more. Live more. ZEISS precision lenses. 40 VETENSKAP befann sig i rätt rikting enligt testpersonen. I de fall där de endast såg det lutade rummet hade de flesta placerat strecket lutandes mer åt rummets riktning än åt den sanna riktingen. Även då medelvärdet visade på att de flesta följde med rummets riktning såg de en stor spridning av resultaten. Rummet lutade i 22° och testpersonerna hade satt strecket i allt från 2° till 22°. De flesta hade blivit lurade av synen då de skulle uppskatta var de verkliga horisontella och vertikala planen låg. Witkin och Asch kom fram till att den kännande informationen kommer i andra hand efter synen för de flesta när de bedömer var de befinner sig i förhållande till sin omgivning. Om det uppstår en konflikt mellan var kroppen känner var den är och var synen ser att man befinner sig är det för de flesta synen som får bestämma. Resultaten visade att vissa personer tar hjälp av sin syn mer än andra när de bedömer hur de förhåller sig till sin omgivning och räknas då vara mer visuellt fältberoende. (Asch et al., 1948) Tester har även utförts där personer har fåtts att tappa balansen för att sedan snabbt justera den. Det visade sig att om personen såg att kroppen flyttades i förhållande till sin omgivning blev justeringsreflexen mycket starkare än om personen inte såg det. (Brodal, 2004) Mekanoreceptorer Receptorerna finns i fotsulan och sänder information så att benmusklerna reflexmässigt kontraherar för att kompensera för en rörelse. Hjärnan känner av skillnaden i tryck på hälen i förhållande till tårna och får en uppfattning om hur kroppens massa är lutad. (Brodal, 2004) Ledmuskelsinnet Ledmuskelsinnet (även kallat Proprioceptorerna) finns i ben, ryggrad och nacke där de håller reda på huvudets förhållande till kroppen. De hjälper hjärnan att tillsammans med vestibulära organet veta om endast huvudet rör sig eller om kroppen rör sig tillsammans med huvudet. (Hafström, 2007) När vi känner att vi håller på att falla, så som att halka, sker det en reflex som spänner musklerna, på motsatt sida som underlaget är lutat för att kompensera för fallet. Sedan sker en viljestyrd justering för att återfå sin balans och hållning. (Brodal, 2004) Om någon av de fyra informationskällorna blir skadad måste balansen förlita sig mer på dem som finns intakta. (Hafström, 2007) Rod and Frame Rod and Frame är ett datortest som mäter om man är visuellt fältberoende eller ej. Testet går ut på att i ett mörkt rum orientera ett streck i vad man tror är gravitationsriktningen. Strecket befinner sig i en lutande ram som lutar antingen åt höger eller åt vänster. De som sätter strecket i ramens riktning mer än andra anses vara visuellt fältberoende och de som inte gör det anses vara visuellt fältoberoende. (Hafström, 2007) S. E. Asch och H. A. Witkin uppfann testet och det beskrivs för första gången i en artikel från 1948. (Rock, 1992) Syftet med denna studie var att ta reda på om balansen blir påtagligt sämre när man inte får några synintryck och att se om de som gjorde ett bra balanstest även fick ett bra resultat på Rod and Frame testet. Det kunde då eventuellt visa på att just de personerna förlitar sig mer på sina andra balanssinnen än synen, att de personerna skulle vara visuellt fältoberoende. Material och Metod I studien deltog 20 friska försökspersoner i åldrarna 20-29, 5 män och 15 kvinnor som inte hade några balansproblem och ej heller åt mediciner som kunde störa balansen. Åldersgränsen var satt att vara från 18 år till och med 45 år för att utesluta presbyopi. Försöken genomfördes i ett av undersökningsrummen, och alltid i samma rum med samma utrustning, på St. Eriks ögonsjukhus. Testtillfällena var utspridda under några dagar under tre veckor och varje testperson utförde testet separat. Försöket började med balanstestet där de fick välja vilket ben de ville balansera på med instruktionerna att de skulle ha händerna utefter sidorna, inte stödja benen mot varandra och sätta ner det andra be- Exempel på testbild, Rod and Frame. net om de kände att de tappade balansen. Detta gjordes först i en minut med hälften av personerna blundandes och andra hälften seende. Sedan fick de chans att vila en stund för att sedan stå på samma ben i ytterligare en minut och göra samma sak fast då ha ögonen öppna om man första minuten blundat och vice versa. Hela balanstestet gjordes utan skor och tiden togs till första nedtrampet. Antalet nertramp räknades under första och andra minuten. Efter balanstestet fick deltagarna fylla i ett frågeformulär (se bilaga 1) där de fick uppge ålder, kön, eventuella mediciner som kunde störa balansen, om de hade balansproblem och deras allmäntillstånd. Därefter fick de fylla i hur svårt de tyckte det var att hålla balansen med och utan syn. Skalan var 1 till 5 där 1 var lätt och 5 svårt. Nästa steg i testet var Rod and Frame testet där testpersonen fick sitta och luta hakan i ett hakstöd och se på en skärm 33 cm bort. Personer som behövde korrektion använde kontaktlinser i stället för glasögon för att undvika att bågarna gav någon information om vad som var rakt. För att göra det extra mörkt stod allt på en svart filt som även användes till att avskärma personen från omgivningen. Hela rummet släcktes ner för att det skulle bli så mörkt som möjligt och eltejp sattes på det som lyste, t ex knappar på skärmen. På skärmen satt ett svart papper med ett hål som bilden visades i för att inte ge några ledtrådar av vad som var rakt från kanterna på skärmen. Ett måttband använoptik 10-2011 41 des för att se till att alla satt lika långt från skärmen. Rod and Frame testet var inställt att visa 8 olika bilder med ramen (frame)lutandes i 18° i ordningen VVHHVVHH och strecket (rod) lutades i ordningen VHHVVHHV. (höger H och vänster V). Ramen var 23 grader hög och 23 grader bred med tjockleken 0,2 grader. Strecket var 21 grader långt och 0,2 grader tjockt. Både ramen och strecket hade en färg som innehöll lika mycket grönt, rött och blått. Alla färger med värdet 20, ljusstyrka 19 och nyans 160. De visades på en bakgrund som var svart med ljusstyrka 0 för att inte ge ifrån sig någon större mängd ljus. Bilden hade ett mått på 700 mm horisontalt och 377 mm vertikalt med en upplösning på 1920 horisontellt och 1200 vertikalt. Testpersonerna fick instruktionen att de skulle få se en lutande ram och i den ett streck som de skulle placera rakt, i vad de trodde var gravitationsriktningen eller rakt som en flaggstång. Till hjälp hade de en mus försedd med en kula som de kunde rotera tills det att strecket tycktes bli rakt och då klicka på sidan av musen för att få fram nästa bild. De hade ingen tidspress för att se hur lång tid de tog på sig och fick i början veta att de skulle få se åtta bilder totalt för att hjälpa dem att inte tappa intresset efter en kortare stund. Rod and Frame testets resultat räknades om utifrån hur strecket hade satts i förhållande till ramen. När strecket sattes i samma riktning som ramen räknades resultatet som positivt, och när strecket sattes i motsatt riktning i förhållande till ramen blev resultatet negativt. Resultaten analyserades både i Instat och i Excel. Resultat Det var ingen av testpersonerna som uppgav att de hade problem med balansen i vardagen. Resultatet av testpersonernas egna bedömningar av svårigheten i balanstestet visade på att alla tyckte det var svårare att hålla balansen när de blundade jämfört med när de såg. Vissa tyckte det bara var lite svårare medan andra bedömde det som väldigt svårt. optik 10-2011 Undersökning Balans med syn Balans utan syn 1=lätt och 5 =svårt Testpersonernas svårighetsgradering Medelvärde 1,3 3,65 Det märktes även på de flesta att de började vingla betydligt mer och göra fler finjusteringar när de balanserade utan syn. Större delen av personerna gjorde fler nedtramp balanserandes utan syn i jämförelse med när de tittade och balanserade. Endast 2 personer fick samma resultat i båda balanstesterna då de inte trampade ner någon gång i de båda balanstesterna. Nedtramp med syn Nedtramp utan syn Medelvärde 0,15 4,1 De flesta behövde anstränga sig mer för att inte tappa balansen när de blundade, de såg mer spända ut. Eftersom de inte hade några skor på sig under balanstestet kunde man även se att fötterna fick jobba mer med att justera små rörelser. Ett fåtal kommenterade att det kändes jobbigt i fötterna. Medeltid på Rod and Frame-testen Medelvärde på Rod and Frame-resultaten För att undersöka om det fanns ett samband mellan resultatet i balanstestet och det i Rod and Frame testet sorterades testdeltagarna in i två grupper. De som haft få nedtramp (0-4 st) i grupp 1 och de som haft många nedtramp (5-9 st) i grupp 2. Medelvärdet av Rod and Frame testen i grupp 1 visade sig då vara lägre än i grupp 2. Skillnaden var dock relativt liten, gruppen med få nedtramp hade medelvärdet 0,40° och gruppen med fler nedtramp medelvärdet 0,59°. En jämförelse i Instat mellan antalet nedtramp och resultatet i Rod and Frame testet fick ett p-värde på 0,2470 och var inte signifikant. Serie 1=nedtramp med syn. Serie 2 =nedtramp utan syn Jämförelsen mellan balanstestet med och utan syn blev extremt signifikant med ett p-värde på <0,0001. Medelvärdet av samtligas sammanlagda värden på Rod and Frame testet blev 0,48°. Testet gav dock en stor spridning, då en testperson hade 3,8° som mest och en annan testperson hade -0,8° som mest. Serie 1=nedtramp utan syn. Serie 2=medelvärde Rod and Frame test , 42 VETENSKAP Diskussion Resultatet av studien visade att det inte fanns någon signifikans mellan ett bra Rod and Frame värde och ett bra resultat på balanstestet. Subjektivt tyckte de flesta att det var svårare att hålla balansen när de blundade stående på ett ben jämfört med när de balanserade på ett ben seende. Objektivt gjorde de flesta fler nedtramp och finjusteringarna ökade när de blundade. Det fanns ett fåtal som inte tyckte det var svårt att balansera med ögonen stängda jämfört med ögonen öppna men alla uppgav att det var svårare, ingen graderade svårigheten samma i båda balansförsöken. Det märktes tydligt att synen var en viktig källa till en stadig balans. Att det skilde sig i antal nedtramp mellan testpersonerna kan ha berott på olika saker, exempelvis om testpersonen var ärlig eller ej och satte ner foten när han eller hon kände att det började svaja. Många såg testet som en tävling och undvek in i det längsta att sätta ner foten även om de började svaja betydligt mer. Jag kunde ha varit lite tydligare i instruktionerna då det troligen skulle ha blivit några fler nedtramp. Personerna kan ha tolkat instruktionerna olika och muskelstyrkan i benet kan ha spelat in. Även om man emellan balanstesterna fick chans att vila så kan det vara ansträngande att stå på ett ben om testpersonen annars inte gör det. Det kan leda till fler nertramp och har då inget med balansen att göra utan mer med styrkan. För att förhindra det skulle jag kunnat ha valt ett annat balanstest där man exempelvis står med båda fötterna på golvet, en fot framför den andra. Men det skulle istället varit svårare att räkna nedtramp. Det bästa skulle ha varit att ha en elektroniskt balansplatta som detekterar minsta lilla rörelse. En av tankarna med den här studien var att kunna se om de personer som inte hade så många nedtramp i balanstestet med stängda ögon även skulle få ett bra Rod and Frame-resultat. Skillnaderna i testresultaten var väldigt små jämfört med dem som hade det svårt att hålla balansen när de blundade. Det visade sig även att vissa som haft problem med balanstestet utan syn gjort lika bra ifrån sig på testet som de som tyckte det var lätt att balansera utan syn. Det var några som utmärkte sig i testet, till exempel testperson 18 som både gjorde ett bra Rod and Frame resultat och ett bra balanstest och stod stadigt under nästan hela testet. Personen var ett väldigt bra exempel på en person som enligt studien skulle ha varit visuellt fältoberoende. En annan person som stack ut var testperson 16 som hade ett relativt bra värde på Rod and Frame men som var den som hade flest nertramp av alla testpersoner. Det var en av testpersonerna som inte stämde överens med det förväntade. Tiden togs till det första nedtrampet för att se hur tidigt testpersonen tappade balansen. Tanken var att tiden skulle kunna visa hur stadig personen var men efter att alla tester hade gjorts tycktes inte tiden vara till någon hjälp, det var mest ett värde som var bra att ta i fall att det skulle kunna vara till hjälp senare, därför valdes värdena bort från resultatet. Balanssinnet tar inte enbart hjälp av det vestibulära organet och synen, utan även av ledmuskelsinnet och receptorerna i fotsulan och alla informationskällor spelar in i tolkningen av var man befinner sig. Det finns en möjlighet att proprioceptorerna och receptorerna i fotsulan kan ha gett information till vissa i Rod and Frame testet, då testpersonerna satt ned med fötterna i golvet. Det är detta tillsammans med det vestibulära organet som en del av studiens hypotes utgått ifrån, nämligen att de skulle ha varit mer visuellt fältoberoende och känt var de befunnit sig. Och därmed gjort bättre ifrån sig i alla tester. Men det var inget som den här studien kunde bevisa. Det var i början inte helt självklart hur testresultaten från Rod and Frame testet skulle sammanställas och räknas på. Det naturliga var i början att inte räkna med negativa eller positiva värden och sammanställa medelvärdet utifrån avvikelsen från 0. Men det har gjorts studier på hur man bäst analyserar resultaten från ett Rod and Frame test. Det bästa är att ta hänsyn till om testpersonen följt med ramen eller ej och sätta ett positivt värde om strecket satts lutandes med ramen och ett negativt värde för om strecket placerats åt andra hållet. Visserligen kan det bli så att testresultaten nästan tar ut varandra men vad jag förstod det så syns det tydligare om personen blivit lurad av ramen och då fått många positiva värden som tillsammans ger ett högt medelvärde. Att analysen i Instat av personens Rod and Frame värde mot personens nedtramp inte visat sig vara signifikant kan dels ha berott på balanstestet, men även på att Rod and Frame testet inte gjorts på rätt sätt. Testpersonerna kan ha fått någon ledtråd som jag inte hittat. I det tidigare testet som Asch och Witkin gjorde var det ett helt rum som lutades så det kanske inte går att jämföra Rod and Frame testet på datorn helt med det. Det enda som man kunde hitta som bekräftade hypotesen var att gruppen som haft fler nedtramp även hade ett högre Rod and Frame-medelvärde än den grupp som trampat ner minst. Det visar på att det finns en liten skillnad men den är så pass liten att det inte riktigt går att räkna med den. Tanken bakom att testpersonerna inte haft någon tidspress var att de skulle få ta den tid de själva tyckte behövdes. Stress blev inte något man behövde räkna med och tidresultaten blev lite mer individuella, det går att se om de tvekat lite längre eller vetat direkt vad som var vertikalt. Visst var det så att vissa kanske inte tog sig tid att tänka efter och gjorde så snabbt de kunde, men de allra flesta gav intrycket av att de tänkte efter lite före de bestämde sig. Det är troligt att problemet med resultatet beror på brister i balanstestet då detta test inte helt blev som jag hade tänkt mig. Ett annat resultat i balanstestet kan ha gjort att resultatet mer skulle ha stämt överens med studiens förväntade resultat. Därför skulle det vara intressant att göra om testet för att se om resultaten upprepar sig eller blir annorlunda. Det skulle även vara intressant att testa en större spridning på åldrarna då det i denna studie endast deltog vuxna i åldrarna 20-29 år. En större spridning av åldrarna skulle göra resultatet mer allmängiltigt. De flesta var väldigt positiva till testet och tyckte det var roligt vilket var bra då de behöll koncentrationen på vad de skulle göra och det var en glad stämning. optik 10-2011 43 Slutsatsen av studien blev att synen har en stor betydelse för de flesta när det gäller att hålla en stadig balans och att det med den här studien inte gick att bevisa om det föreligger ett samband mellan visuellt fältoberoende och en god balans. University Press, New York, sid 221-232, 2004, ISBN:0-19-516560-8 Människan en fantastisk skapelse, 1986, National Geographic Society Dietz V., Duysens J., Significance of load receptor input during locomotion: a review. Gait Posture 2000;11 http://www.ne.se.proxy.kib.ki.se/lang/ balanssinne?i_h_word=inner%C3%B6rat Referenser: Asch, S. E. och Witkin, H. A., 1948, Studies In Space Orientation. 2. Perception of the Upright With Displaced Visual Fields and With Body Tilted Hafström, A., Visual influences on vestibuler compensation and postural Control, 2007, Lund University, sid. 9-35, 53-67, ISBN:978-91-85559-48-0 Bra Böckers Stora Läkarlexikon A-BARI, 1992, ISBN: 91-7133-143-3 Brodal, P., The Central Nervous System Strukture and Function, 2004, 3rd edition, Chapter 9 The Sense of Equilibrium, Oxford optik 10-2011 http://www.biomedcentral.com/17560500/3/9/figure/F1?highres=y Kandel, E. R., Schwartz, J. H., Jessell T. M., Principles of Neural Science, 2000, kap 40-41, sid 801-831, ISBN: 0-07-112000- Rock, I., University of California, Comment on Asch and Witkins “Studies in Space Orientation 2” Journal of Experimental Psychology: General. 1992. Vol 121. Nr 4, sid 404-406 Tortora och Grabowski, Principles of Anatomy and Physiology, 9th edition, ISBN: 0-471-36692-7 44 EFTER TEXT SÖKES, SÄLJES Vi söker säljare, Norra Sverige för Glas och Instrument Säljare Komunikativ – Aktiv Kompetent – Engagerad Beskriver ledorden dig, fångar de ditt intresse, skicka då din ansökan till eva.e@essilor.se snarast. För mer information se www.essilor.se Optikbutik till Salu Stockholms pärla till salu! I Stockholm, innanför tullarna, bra läge. Säljs p.g.a. förändrade familjeförhållanden. Brevsvar ”Stockholm” Optikerbutik med god lönsamhet, ensam på orten och goda utvecklingsmöjligheter. Nordvästra Stockholm. Optiker sökes Göteborg Leg Optiker med kontaktlinsbehörighet Enbart synundersökningar /kontroller. Du får gärna arbeta deltid. Kontakt: erik.edman@favoptic.com 08 -753 09 99 Optikmagasinet söker optiker och erbjuder goda villkor för rätt person. Butikerna är belägna i större köpcentrum i Skåne och Halland och ingår i ett familjeföretag med lång erfarehet av branschen. Läs er på vår hemsida www.optikmagasinet.se Optikmagasinet Sydväst AB Ringblommevägen 15 268 74 Billeberga Tfn 0430-497 00 För mer information: optikaffar@spray.se Funduskamera till salu Essilor funduskamera Kowa nonmyd 7 med Nikon 10meg Förutom bildprogram finns eye diagnostik installerat så du kan skicka bilderna till en ögonläkaren för bedömning. Höj / sänkbart bord ingår Pris 50000:- ex moms Finns i Göteborg 0703-685853 Michael Visste du att annonsöverskottet i OPTIK finansierar svensk forskning inom optometri? Med en annons bidrar du till branschens utveckling! Hör av dig till Renée Lindén på renee.linden@conmedia.se eller 08-601 25 20 optik 10-2011 45 SATSA PÅ DIN FRAMTID SATSA PÅ A-OPTIK Optiker och optikerassistent/säljare sökes till butikerna i Ljungby, Alvesta, Växjö, Hässleholm och Höganäs. Vi söker sociala, kunniga och ansvarsfulla personer som kan jobba självständigt och under eget ansvar. Kunden måste alltid sättas i fokus och du behöver kunna fokusera på uppgiften till 100 % för att bli en av oss. Till Dig som uppfyller dessa krav och har rätt motivation erbjuder vi mycket attraktiva lönevillkor kompletterad med en rörlig prestationsbaserad gruppbonus varje månad Målsättningen är att bli ett glatt gäng som gör roliga saker tillsammans och framgångsrikt jobbar i en positiv atmosfär mot våra gemensamt uppsatta mål. En av de viktigaste tillgångarna för oss på A-optik är därför att vi har en öppen och kontinuerlig dialog mellan butikerna för att hjälpa och stötta varandra på bästa möjliga sätt. Vi arbetar med väl beprövade och mycket framgångsrika leverantörer av kvalitetsglas och bågar. Toppmodern optisk utrustning är en självklarhet för alla A-optik butiker. Att ha roligt på jobbet är jätteviktigt och att Du som anställd hos oss ska få chansen att utvecklas i Ditt yrkesval, vi uppmuntrar alltid vår personal till mer kunskap och utbildning. Hör av er direkt så pratar vi om lösningar och möjligheter! Med vänlig hälsning Johan Olofsson, vd, teknologie doktor E-mail: per.johan.olofsson@telia.com Sms: 070-777 53 55 För dej som vill ha ett omväxlande arbete som kontaktlinsbehörig optiker i Västerbottens inland. Vi servar människor i tre kommuner och vår rörelse är väl inarbetad sedan 30 år. Möjligheter till ett rikt friluftsliv ex.vis jakt, fiske,skidor i en vacker fjällnära miljö. Övertagande kan diskuteras. Ring Jan-Erik Lönnback 070-6584334 DAGS ATT BÖRJA PLANERA FÖR ANNONSERINGEN 2012! Visste du att annons-överskottet i OPTIK finansierar svensk forskning inom optometri? Med en annons bidrar du till branschens utveckling! Hör av dig till Renée Lindén på renee.linden@conmedia.se eller 08-601 25 20 optik 10-2011 46 EFTER TEXT CIBA VISION med huvudkontor i Atlanta, USA är världsledande inom kontaktlinser. Vi marknadsför produkter såsom DAILIES®, AIR OPTIX™, NIGHT&DAY™ och FreshLook®. CIBA VISION ingår i Novartis-koncernen, som är ett av världens ledande företag inom läkemedel och hälsoprodukter. CIBA VISION har nordiskt huvudkontor i Göteborg och omsätter drygt 700 miljoner kronor. För ytterligare information om CIBA VISION, se vår hemsida: www.cibavision.com. Distriktsansvarig säljare Vi kan erbjuda dig en spännande och stimulerande befattning i ett internationellt företag. Tjänsten innebär ett självständigt och utåtriktat arbete som säljare inom vårt sortiment av kontaktlinser och linsskötselprodukter. Du får ansvar för ett distrikt som omfattar södra Sverige. I dina arbetsuppgifter ingår att, genom kontakt med optiker och butikskedjor, sälja in våra produkter och kampanjer samt upprätthålla och förbättra kundrelationerna. Du kommer också att vara involverad i mässor och andra kundaktiviteter. Som medlem i vårt nordiska försäljningsteam är vår förhoppning att du kommer att bidra med idéer och analyser som främjar företagets och våra kunders försäljning av CIBA VISIONs produkter. Vi ser gärna att du har erfarenhet från optikbranschen med ett redan etablerat kontaktnät, men det viktiga är att du tycker om att sälja och att skapa kontakt med andra människor. Du bör ha goda kunskaper i engelska som är vårt koncernspråk och vana att arbeta i Windowsmiljö. Lämplig bostadsort tror vi är någonstans i Skåne-regionen. Personliga egenskaper som vi värdesätter är initiativkraft, entusiasm, affärsmässighet samt förmåga att arbeta målinriktat. Du sporras av att målen är högt satta och har en förmåga att arbeta välstrukturerat under eget ansvar. Har du några frågor när det gäller tjänsten är du välkommen att ringa Juha Lange på telefon 070-522 66 72. Välkommen med din ansökan senast 25/11 till lisbeth.wallgren@cibavision.com eller till CIBA VISION Nordic AB, Att: Lisbeth Wållgren, St. Åvägen 25, 436 34 Askim. Vi söker en bågkonsult Som, med känsla för historien bakom och den exklusiva kvaliteten hos våra varumärken; Rodenstock, Baldessarini, Porsche Design och Mercedes Benz, kan bära dessa kollektioner till än större framgångar. Bågar och glasögonkoncept Rodenstock säljer bågar, och glas, av mycket god kvalitet. De varumärken vi säljer på licens har samma fokus på kvalitet och exklusivitet. Våra varumärken och deras produkter bygger alla på en lång historia av teknisk expertis, framstående forskning och god formgivning. Det vi nu söker Vi har för avsikt att investera långsiktigt i en driven och målinriktad bågkonsult. Vi vill att du själv är med och påverkar hur tjänsten utformas. Vi kan tänka oss att tillsammans med dig skapa en tjänst som bygger på konsultativt driven glaskonceptförsäljning. Personen vi söker Du är en god försäljare/utbildare och du är duktig på kundvård. Kanske har du optikerutbildning eller annan kunskap från optikbranschen. Du kan bära och representera kvalitetsvarumärken och har känsla för trender och stilar. Placeringen är Stockholm och norra Sverige. Tjänsten är en tillsvidareanställning på 100%. För mer information ring marknadschef Mats Solman på tel. 0761-17 17 18. Skicka in din ansökan senast den 18 november till: Rodenstock, Box 6519, 751 38 Uppsala. optik 10-2011 Vi expanderar och söker: Optiker Borås Göteborg Karlskrona Norrköping Optikerassistent Karlskrona Vi söker dig som: • Är legitimerad optiker • Har några års erfarenhet • Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö • Meriterande med linsbehörighet Vi söker heltids- och deltidsoptiker. Butikschef Karlskrona Vi söker dig som: Vi söker dig som: • Har erfarenhet från detaljhandeln • Har förmågan att motivera och • Är kommunikativ entusiasmera andra • Gillar att arbeta med människor • Har erfarenhet från detaljhandeln • Har ambition att vidareutveckla dig • Har dokumenterad ledarerfarenhet • Är serviceminded, positiv och har • Vill vara med att utveckla och driva social kompetens ett vinnande team Vi söker heltids- och deltidsassistenter. Tjänsten är heltid och tillsvidare. Vid frågor ring Per Stommel på 0708-20 19 19. Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar optik 10-2011 Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se SÖKES: Du som är egen företagare med optikerbutik, eller som vill starta eget, och som sätter ett stort värde på frihet och självbestämmande. FINNES: Sveriges största sammanslutning av privatägda optikerbutiker med stor gemenskap och en stor mix av centralt stöd. Hos oss får du alla fördelar som en privat butiksägare har samtidigt som du kan dra nyttan av att vara flera och på så sätt bli en starkare aktör. Vi erbjuder: Självbestämmande Du äger själv din butik och bestämmer själv hur du vill profilera den. Samt vilka tjänster och produkter du vill erbjuda. Vårt enda krav är att du erbjuder dina kunder kompetens, valfrihet och omtanke. Rikstäckande gemenskap Det finns en stor fördel att vara en bland flera. Att få stöd och gemenskap från övriga 136 butiksmedlemmar i KlarSynt, medlemmar som du träffar på våra mässor och events. Eller som du håller kontakten med via vårt väl utvecklade intranät. Centralt stöd Vi arbetar hela tiden aktivt med att bygga ut våra tjänster till KlarSynts medlemmar. Att se till att vi servar er med relevanta tjänster och produkter. Givetvis ingår här bra inköpsavtal från starka leverantörer, en bred mix av marknadsföringsmaterial, aktiv affärsutveckling av våra koncept som SynTrygg, DelBetala och LinsBoxen samt mycket, mycket mera. Kompetensutveckling Att främja och stödja vidareutbildning för optiker är en självklarhet för oss. Det gör vi bland annat genom satsning på interna seminarier och utbildningar samt ekonomiskt stöd vid externa utbildningar. IT-support Vi kan erbjuda dig ett av branschens absolut bästa och mest kompletta affärs- och optiksystem – ServeIT. Nordiskt samarbete Genom Nordic Optical Alliance samverkar vi med 450 likasinnade privatledda optikerbutiker i Norge, Danmark och Sverige för att samordna inköp samt affärs- och IT-utveckling. Vill du kunna erbjuda dina kunder kompetens, valfrihet och omtanke så kontakta oss så kan vi berätta mer om vad vi kan erbjuda dig. Inger Tallén, VD, 08-678 45 00, inger@klarsynt.se Anna Östlund, marknadschef, 08-678 45 00, anna@klarsynt.se Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke. www.klarsynt.se Toppunktsavstånd, ekonomiska nyckeltal, modefaktorer … Våra optiker kan räkna med mycket! Se alla lediga tjänster inom Synsam på www.synsam.se. Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest progressiva och innehåller starka varumärken så som Persol, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl. VÄLKOMMEN TILL SPECSAVERS! Karriärmöjligheter inom Sveriges största och gladaste optikerfamilj! Som en del av vår fortsatta tillväxt år 2011/2012 har vi ett antal platser i Sverige där vi vill etablera oss. Så om du drömmer om att bli franchisetagare och ha din egen butik så finns möjligheten här. Vi söker både optiker och retailers. Om du vill veta mer, tveka inte utan ring Karin Wikström på 031-771 98 44 eller maila på karinw@specsaversnordic.com VI SÖKER ÄVEN: Borås Leg. Optiker Kontakta Sulejman eller Merima Hadzic, 033-418 118 eller 0707-145 760, boras.bc@st.se.specsavers.com Strängnäs Leg. Optiker med kontaktlinsbehörighet Kontakta Mikael Milestrand, 0152-222 90 eller strangnas.bc@st.se.specsavers.com optik 10-2011 Specsavers introducerar Tiger Of Sweden under oktober 2011 optik 10-2011 VI SÖKER DIG! Vi växer och söker butikschefer, kontaktlinsoptiker och optikerassistenter. Är du vår nya medarbetare? Läs mer om våra lediga jobb under www.synoptik.se Kontakt: HR@synoptik.se 08-626 19 Synoptik är en del av holländska Grand Vision B.V., världens ledande operatör av optisk detaljhandel med drygt 4 400 butiker i 41 länder. Vi är en av de ledande kedjorna på den svenska marknaden, med idag 104 butiker. Vi satsar offensivt och har bland annat genomfört ett omfattande investeringsprogram där 75 butiker har moderniserats och byggts om i linje med vårt moderna och framgångsrika butikskoncept. Vi har öppnat 18 butiker de senaste två åren och har ambitionen att öppna ytterligare ca 40 butiker i Sverige. Ett viktigt steg på vägen är att etablera ett framgångsrikt franchisekoncept. Du kan läsa mer om Grand Vision på grandvision.com. schen optikbran Ett magasin från Ett magasin från 53 optikbranschen Ett magasin från optikbranschen Silmo de! – à la mo MIDO – vi var där Vasuma ti amo! Optileks i Rättvik gillar utmaningar Utbildningsvägarna till behörighet Ökat intresse n för sportglasögo : TEMA ÖR INTERI 1 NRyle3.1 vill Alivest revolutionera optikbutikerna t Inredning ett viktig konkurrensverktyg Framtidens butik – så ser den ut Accretio låter hela butiken bli en del av skyltfönstret Paris heta trender NR 8.11 Nydisputerad: Anna senaste doktorn på KI Flygande start för InnZSight på Arlanda ete Kalmar i samarb med Kongsberg i masterutbildning NR 10.11 Vi når en hel bransch GRUNDPRISER VANLIGA ANNONSER Helsida (220x285 mm, utfallande +3 mm runt om, 194x258 mm, satsytan): 19 600 kr Uppslag (440x285 mm, utfallande +3 mm runt om): 39 200 kr Halvsida, liggande (220x142 mm, utfallande +3 mm, 194x128, satsytan): 10 800 kr Halvsida, stående (95x258): 10 800kr Kvartssida (95x128 mm): 5 400 kr Kvartssida, liggande “streamer” (194x60): 6 000 kr Kvartssida, stående “streamer” (62x258): 6 000 kr Omslag 2 och 3: 24 600 kr Omslag 4 (OBS lämna 30 mm i överkant för returadress): 29 600 kr EFTERTEXTANNONSER Köpes, Säljes, Sökes: 30 kr/spaltmillimeter. Miniformat 62 x 100 mm. 1 spalt: 62 mm, 2 spalt: 128 mm, 3 spalt: 194 mm Tillägg för layout 750 kr per timme. Viss plats garanteras inte. Vid oklarhet om format eller tekniska frågor ring Curt Lundberg på 08-22 70 23 ANNONSFÖRSÄLJNING ConMedia Konsult AB Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se ANNONSMATERIAL Optikbranschen Gunilla Dagerman, 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se FAKTURERING Fakturering från Optikbranschen i samband med materialdagen. Betalning 10 dagar netto. FAKTA OPTIK Sidantal: 60+4. Tryck: Genomgående fyrfärg. Tryck och papperskvalitet är satt efter internationell varumärkesstandard. Utgivning: 12 nummer, 11 utgåvor/år. Upplaga: 3 000 exemplar. Uppskattad räckvidd: 9 000 läsare. Spridningsområde: rikstäckande. WEBBANNONSER Alla annonser publiceras utan extra kostnad i webbversionen av Optik: www.optikbranschen.se optik 10-2011 Utgivningsplan 2011–2012 Nr Utgivningsdag Materialdag Bokning I blickfånget 11 24 nov 8 nov 4 nov Mode 12 28 dec 8 dec 5 dec Solglasögon Under 2012 har OPTIK följande utgivning: 1 27 jan 5 25 maj 10 26 okt 2 24 febr 6 21 juni 11 23 nov 3 30 mars 8 24 aug 12 12 dec 4 27 april 9 28 sept Foto: Wilhelm Jaresand BESTÄLL VFA-KALENDERN, NU! Enstaka ex. 75 Kr. Vid köp av 5 eller fler 60 kr/st. Om du beställer minst 100 så får du med ditt företags logotyp eller text. En perfekt Present, Julklapp eller Nyårsgåva till släkt, vänner och arbetskamrater. Ring eller mejla din beställning snarast till: Thomas Persson persson.th@telia.com tel: 0706-63 25 00 OBS! Fraktkostnad tillkommer. Årets skarpaste familj iD-familjen glädjer fler och fler. De bygger alla på FreeFrom Design Technology™ med den avancerade vertikala/horisontella uppdelningen. HoyaluxiDMyStyle, vårt bästa progressiva glas med nästan obegränsade möjligheter till personlig anpassning. HoyaluxiDInStyle med en avancerad design för maximal stabilitet och synkomfort. HoyaluxiDLifeStyle är dubbelsidigt med en standardiserad framsida. Ger rätt känsla oavsett riktning och avstånd. HoyaluxiDWorkStyle, vårt bästa arbetsprogressiva glas som ger en optimal syn på djupet och bredden med bibehållen skärpa på långt håll. Börja med att välja rätt familjemedlem. Och se fram mot fler nöjda kunder. www.hoyanet.se Posttidning B CV/DD/DTO1/PA/110919/SE Tidningen Optik Karlbergsvägen 22 113 27 Stockholm Föreläsning med den världsberömde Professor Lyndon Jones Waterloo University School of Optometry JUST NU SER DU VÅR STÖRSTA HEMLIGHET. Men du vet inte vad den heter. Du vet vet inte vad den består av. Du vet inte vad den kan. Ännu. Missa inte den stora nordenlanseringen den 3 november. Anmäl dig på www.thetotaltour.com
© Copyright 2024