Kvalitetsbokslut 2012
Kvalitetsbokslut 2012 AT T E N DO SKANDI NAVI EN Om Attendo Attendo startade sin verksamhet 1987. Då blev företaget först i Sverige med att bedriva äldreomsorg på entreprenad. Uppdraget var ett hemtjänstområde i Danderyd, norr om Stockholm. Sedan dess har fler kommuner valt att öppna upp den offentligt finansierade omsorgen för ökad valfrihet och konkurrens i syfte att bland annat främja kvalitetsutveckling. Sedan starten har Attendo utökat verksamheten till många fler platser och nya verksamhetsområden. Idag finns Attendo på ett 70-tal orter i Sverige, Norge och Danmark och har verksamhet inom såväl äldreomsorg som för personer med funktionsnedsättningar (LSS) och inom individ- och familjeomsorg (IOF). 2 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Innehåll VD-ord .............................................................................................. 4 Attendo i korthet............................................................................ 6 Intervju med kvalitetschefen ...................................................... 8 Så ser Attendo på kvalitet.......................................................... 11 Kvalitet – ett mångfacetterat begrepp .........................................12 Att mäta kvalitet – viktigt och komplext.....................................13 Värderingar en viktig del i förbättringsarbetet...........................14 SeniorLotsen – ett förslag till nationell kvalitetsuppföljning ......16 Allt börjar och slutar med medarbetarna ...................................18 Kvalitetssystem och kvalitetsarbete........................................ 21 Att göra rätt saker på rätt sätt ...................................................22 Kunskap föder kunskap ..............................................................24 Tradition att förebygga och analysera risker .............................25 Vi lär oss av varje händelse ....................................................... 26 Egenkontrollen – en årlig utvärdering ........................................27 Fortsatt utveckling och förbättring......................................... 29 En kunskapsbaserad praktik är framtiden ............................... 30 Kvalitetssystem i nästa steg ........................................................32 Innovationsmässan .....................................................................33 Koncept 2012 ...............................................................................34 Projekt 2012................................................................................ 40 Resultat 2012 ................................................................................. 45 Resultat i detalj ............................................................................ 53 Äldreomsorgen ............................................................................53 Omsorgen för personer med funktionsnedsättning (LSS).............71 Individ- och familjeomsorgen ......................................................81 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 3 Medarbetarna gör skillnad varje dag 2012 var ett hektiskt, roligt och utmanande år i Attendo. Vi drev en mängd utvecklingsprojekt och andra förbättringsarbeten. Vi lyfte för oss viktiga frågor i debatten om svensk vård och omsorg. Och vi imponerades av de fantastiska insatser som våra 14 000 medarbetare utförde – varje dag och dygnets alla timmar. 2012 publicerade Attendo som första aktör i omsorgsbranschen ett kvalitetsbokslut. Det var också året då vi bestämde oss för att inte längre bara prata om att det behövs en nationell och enhetlig kvalitetsuppföljning av Ammy Wehlin svensk äldreomsorg. Istället var vi först ut med ett förslag till en modell som visar hur det faktiskt går att genomföra – läs mer om SeniorLotsen på sidan 16. Vi bestämde oss för att konkretisera matens och måltidssituationens betydelse i ett nytt koncept som vi kallar Matlust. Vi arbetade även fram ett koncept för hur vi vill bidra till en trygg och säker tillvaro för barn som placeras i jour- och familjehem. Och det är bara ett axplock av alla betydelsefulla steg vi tog i utvecklingen av omsorgen tillsammans med våra ovärderliga medarbetare. Vi är stolta över alla konkreta projekt och koncept som vi utvecklat och som bidrar till att stärka vår verksamhet ytterligare. Men framförallt är vi stolta över våra medarbetare som varje dag gör skillnad. De som utöver alla självklara insatser i den dagliga omsorgen gör det lilla extra för äldre, personer med funktionsnedsättning eller de som 4 behöver stöd på annat sätt. De som tar hand om ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som flytt från en tillvaro så svår att vi knappt kan föreställa oss den. Som med kompetens och engagemang stöttar så att dessa unga kan läka och sedan gå ut i samhället och klara sig själva. Eller de medarbetare som ger våldsutsatta kvinnor en trygg fristad och stärker dem så att de kan resa sig och gå lite mer hela därifrån. Och alla våra medarbetare som finns där för äldre som tar sitt sista andetag och dessutom gör en svår stund till ett i förlängningen fint minne för närstående. Vi är även stolta över medarbetare som vågar stå upp för något som inte är okej och lyfta det till ytan i syfte att förbättra, trots att de vet att de kan få negativa reaktioner från sina kollegor. De fantastiska insatserna är otaliga, varje dag varje timme. Det vill vi lyfta. För det är dessa insatser som ger begreppet kvalitet en verklig dimension. 2012 präglades även av en livlig debatt om äldreomsorgen. En debatt om hur de äldre har det när de inte längre klarar sig själva, kanske drabbas av demenssjukdom eller till och med utgör en fara för sig själva och andra. Debatten behövs och det är bra att äldreomsorgen granskas. Omsorgstagare har ofta svårt att själva föra sin talan och därför är det viktigt att närstående, personal, kunder, medier och andra uppmärksamt följer vad som händer, sätter fingret på problem och på så sätt bidrar till att vi ständigt förbättrar oss. Ingen vinner på prestige eller konfrontation. Allra minst vi i välfärdsföretagen. De äldres intressen måste stå i centrum och i den mån vi brister i något avseende strävar vi direkt efter att åtgärda. Sam- ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Tre- i-t opp på Am my oc h M arga reta s pri orit erin gsli sta för 20 13 • Gör a Att endo, oc h där med bra nsc hen , till en änn u mer attr akti v arb etsg ivar e. • Fortsä tta driva fråg an om nat ion ell kva litetsuppföljn ing. Int ern t i Att endo med för det att vi utveck lar våra met ode r oc h mä ter kva litet inom fler om råd en. • A rbeta för att Att endo ska bli ett änn u mer öpp et oc h tran spa rent företag. tidigt önskar vi att debatten vore mer nyanserad och granskningen mer jämlik mellan kommunala och privat drivna verksamheter. Idag granskas privata verksamheter hårdare – inte bara av media utan även av myndigheter och kommuner. Om debatten om vilka aktörer som ska få utföra vård och omsorg – kommunala eller privata, vinstgivande eller non profit – lades åt sidan och vi kunde enas om att alla utförare behövs för att möta framtidens växande behov av resurser inom äldreomsorgen, då skulle vi istället kunna fokusera på de viktiga frågorna: Hur möter vi framtidens utmaningar? Hur hanterar vi den hotande platsbristen på äldreboenden? Och hur lockar vi fler att arbeta inom omsorgen? För fler krafter och mer resurser kommer att behövas, det vet vi. Det är oroväckande att så få unga söker vård- och omsorgsprogrammen och att det byggs så få äldreboenden när behoven blir allt större. Det är utmaningar som vi vill ge mer uppmärksamhet under 2013 och framåt. Vi behöver, tillsammans med andra parter, visa handlingskraft inför rekryteringsutmaningen och fokusera på att göra omsorgsyrket mer attraktivt. Vi fortsätter våra satsningar på att bygga boenden i egen regi för att bidra till att förebygga platsbristen. Vi fortsätter att driva frågan om en enhetlig och Ammy Wehlin, vd Attendo Skandinavien ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 nationell mätning m tn mä nin ing g av kvaliteten i äldreäld dre eomsorgen. Oc Och ch na naturligtvis fortfor o tt sätter vi satsa ats tsa a på aktiviteter teerr och samva-ro som ger livskvalitet – inte minst på våra livsstilsboenden med sina unika koncept. Margareta Nyström Dessutom ska vi göra Attendo till ett ännu mer öppet och transparent företag. I flera år har vi exempelvis tillämpat meddelarfrihet och publicerat lex Sarah och lex Maria på attendo.se. Men nu tar vi fler steg mot ett öppnare Attendo genom att inom kort bland annat publicera brukarnöjdhet och andra kvalitetsmått för varje enhet på vår webbplats. Vi behöver helt enkelt bli ännu bättre på att berätta om vad vi gör och vad vi står för. Eller vad tycker du? Margareta Nyström, vice vd Attendo Skandinavien 5 Kvalitetsåret 2012 i korthet: Fakta om Attendo: • Cirka 14 000 medarbetare inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt inom omsorg om personer med funktionsnedsättning (LSS) i Sverige, Norge och Danmark. • Vi driver ca 300 verksamheter inom äldreomsorg, IOF och LSS i Sverige • …och 5 verksamheter inom äldreomsorg i Norge samt 3 i Danmark. • Av Sveriges cirka 2700 äldreboenden drivs den största andelen i kommunal regi. Attendos andel är cirka 5 procent. • Attendo är medlemsföretag i Almega och PULSS. 99% av 285 externa granskningar godkändes. 70% var utan synpunkter Resultaten i vår Egenkontroll visar en förbättring från 93% 2011 till 96% 2012 Resultat i Socialstyrelsens Äldreguide visar att Attendo är bättre än rikssnittet Förbättring i Kvalitetstermometern, från 80% till 83% Vi gjorde 15 anmälningar enligt lex Sarah och 15 anmälningar enligt lex Maria. Ingen av dessa anmälningar fick krav på ytterligare åtgärd från Socialstyrelsen Brukarundersökningarna visar en nöjdhet på 82% i äldreomsorgen och 88% i omsorgen för personer med funktionsnedsättning Utvecklingsarbetet fortsatte med över 300 interna utvecklingsprojekt 100% av lex Maria och lex Sarah i Attendo utreds enligt händelseanalysmetoden Visste du att: I Attendo är 40 av de 50 högsta cheferna kvinnor. 2006 erbjöd Attendo 35 platser på boenden för ensamkommande flyktingbarn. 2012 hade platserna utökats till 700, för både barn, ungdomar och vuxna flyktingar. Prince Lee Samuel kom som ensamkommande flyktingbarn från Nigeria 1996. Idag ansvarar han för omsorgen om asylsökande på Attendo ABT Kosta där han är verksamhetschef. 6 Veronica Myhrström, regional verksamhetschef inom Attendo LSS, var första svenska kvinnan att bestiga Europas högsta berg Mount Elbrus. 2012 fyllde Sveriges äldsta person, Ruth Engström, 110 år. Dagen firades på Attendo Kampementet, där hon bott under ett antal år. Sveriges första vårdgris bodde på ett Attendoboende. I Attendos verksamheter arbetar flera vårdhundar. Ayla är snart färdigutbildad vårdhund och finns på Attendo Kampementet i Stockholm. Attendo Solängen fick delad förstaplats när Ängelholms kommun delade ut pris för bästa enhet inom äldreomsorgen. Juryn baserade sitt beslut på Socialstyrelsens jämförelser, nöjdheten hos de äldre samt sina egna kontroller. Attendo Åleryd vann en trädgårdstävling i Linköping. I tävlingen deltog 18 bidrag. Juryns motivering lyder bland annat ”…en välkomnande entré och en välanlagd upplevelseträdgård som både underhålls, förnyas och används…”. Fakta om Attendo LSS Vår verksamhet inom omsorg om personer med funktionsnedsättning har bland annat följande inriktningar inom LSS och SoL: • Personlig assistans • Ledsagning • Avlösning • Korttidsvistelser utanför hemmet (läger och korttidshem) • Bostad med särskild service för vuxna, barn och ungdomar • Daglig verksamhet • Öppen verksamhet och sysselsättning ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 SeniorLotsen En förutsättning för att kunna jämföra och välja äldreboende eller hemtjänst är att det finns tydliga mått på verksamhetens kvalitet som redovisas öppet. Attendo var vi först ut med ett förslag på en modell för nationell och enhetlig mätning av kvaliteten i äldreomsorgen – SeniorLotsen. Nu tar vi gärna emot synpunkter på vårt förslag och hopp pas på att kunna utveckpa la SeniorLotsen vidare tillsammans med andra parter inom äldreomsorgen. 0% av Attendos utredningar av lex Sarah och lex Maria fick krav på ytterligare åtgärd från Socialstyrelsen Fakta om Attendo Individ och Familj Vår individ- och familjeverksamhet har många olika inriktningar, bland annat: • Beroendevård • Boende för hemlösa • Boende för ensamkommande flyktingbarn och vuxna flyktingar • Halvvägshus inom kriminalvården • Jour och familjehem • Skola för unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning • Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor • Öppenvård för familjer och unga • Speciallösningar Ofta styrs vi av ett slags rättvisetänk, att alla ska få lika mycket av samma sak. Som chef behöver jag leda så att medarbetarna kan arbeta för ett individuellt anpassat stöd. /Marzenna Stenström, verksamhetschef, Attendo Kalkstensgatan 91% av Attendos äldreboenden har bättre resultat än snittet för landets alla äldreboenden (Äldreguiden 2012) ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Temadagar Varje år uppmärksammar vi olika temadagar i våra verksamheter. Exempel på temadagar under 2013 är: • Världsautismdagen, 2 april • Matens dag, 29 april-3 maj • Fallpreventionens dag, 8 september • Internationella dagen för äldre, 1 oktober • Nationella anhörigdagen, 6 oktober • Världsdagen för mental hälsa, 10 oktober • Internationella dagen för personer med funktionsnedsättning, 2 december 7 ”Kvalitet består av både mjuka och hårda värden” Som kvalitetschef har Anita Sandberg ett övergripande ansvar för Attendos kvalitetsarbete. Här berättar hon om hur hon ser på sin roll och på Attendos utveckling och utmaningar. Vad innebär inneb kvalitet för dig? Kvalitet är att ha brukarfokus - att individerna i vår omsorg är både säkoms ra oc och trygga. För att vi ska kunna uppnå n detta är det nödvändigt med det v vi kallar teknisk kvalitet. Den kan beskrivas som de rutiner och de system vi har för att säkra kvaliteten. Ett tydligt exempel på hur vi mäter teknisk kvalitet är egenkontrollen, där vi bland annat stämmer av att det finns aktuella rutiner som är relevanta för verksamheten. I brukarfokus ingår även hur vi bemöter individerna och att vi arbetar värderingsstyrt. Man kan med andra ord säga att kvalitet består av både mjuka och hårda värden. Vilket ansvar har du för att Attendo håller hög kvalitet och vad innebär det i ditt dagliga arbete? Jag är ytterst ansvarig för företagets kvalitet och att vi som vårdgivare har kvalitetssystem med allt vad det innebär. Mitt ansvar är att se till att det finns verktyg som möjliggör för varje verksamhetschef att tillsammans med medarbetarna hålla en hög kvalitet i den dagliga verksamheten. Kvalitet är inte ett isolerat fenomen utan ingår i alla delar i driften av en verksamhet, alla dagar och alla dygnets timmar. Jag och mitt team av kvalitetsutvecklare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och en omvärldsstrateg har en kontrollerande och övergripande funktion. Om ett problem förekommer ofta och i flera verksamheter behöver vi exempelvis kanske ta fram en ny riktlinje eller manual. I andra fall kan det vara en ny utbildning som behövs. ATTENDOS FRAMSTEG PÅ KVALITETSOMRÅDET 1990 Attendo grundas 1987 Attendo skapar kvalitetssystemet, AQ05, genom utbildning av kvalitetsamordnare chefens förlängda arm. Arbetsmetoden bygger på filosofin om att kvalitetsarbete 1995 2000 Attendo är först med att introducera social dokumentation i form av en hempärm Attendo inför en egen central MAS för uppföljning och utvärdering av verksamheten Attendo utvecklar systemet med en individuell kontaktman 8 Attendo inför central oberoende kvalitetsrevision av alla verksamheter. Attendo digitaliserar analysen av kvalitetsdata ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Vilka mål har Attendo för sitt kvalitetsarbete 2013 och på längre sikt? Vi har många mål! Under 2013 ska vi förbättra de verksamheter som har fler utmaningar än andra i kvalitetsarbetet. Vi ser i vår Kvalitetstermometer att en del verksamheter inte nått ända fram och vi behöver därför arbeta med att minska gapet mellan de som ligger högst och de som har en bit kvar. Dessutom ska vi såklart arbeta för att nå vårt mål om 85 procent godkända verksamheter i Kvalitetstermometern och för att brukarundersökningen ska nå ett ännu bättre resultat. På längre sikt är det satsningen på kunskapsbaserad praktik som gäller. I nuläget har vi en bra plattform i och med vår nyligen avslutade utbildningssatsning för evidensutvecklare i regionerna och på kvalitetsavdelningen. Under 2013 fastställer vi strategier för arbetet med. Verksamheterna har kommit olika långt och på sikt vill vi få igång en kunskapsbaserad praktik i hela företaget. Vad krävs för att Attendo ska lyckas nå målen? Hårt arbete. Engagemang och delaktighet hos medarbetarna är otroligt viktigt. Därför är det avgörande att kunskapen inte stannar hos verksamhetscheferna utan att de kan föra ut och hålla igång arbetet, samtidigt som de kan entusiasmera medarbetarna. till att bli verksamhetsska leva dygnet om För att detta ska lyckas krävs naturligtvis även tid. Varje verksamhetschef behöver därför förankra arbetet hos regionchefen som hjälper till att prioritera. Sedan finns ju också evidensutvecklarna som stöd, liksom vi på kvalitetsavdelningen. Det finns i alla verksamheter alltid förbättringsområden – vilka är de mest prioriterade i Attendo just nu? Att vi får en jämnare kvalitet i företaget - återigen, att vi minskar gapet mellan verksamheter som kommit olika långt. Lyckas vi med detta får vi en bättre mottaglighet för nya rutiner, riktlinjer och utbildningar i verksamheterna. Våra händelser som exempelvis läkemedelsavvikelser är alltid prioriterade. Det är viktigt att vi alltid håller arbetet med dessa aktuellt och att vi diskuterar och reflekterar över vilka åtgärder vi gör och att de verkligen är verksamma. Har man flera avvikelser månad efter månad och frekvensen inte minskar trots att man säger sig arbeta med förbättringsåtgärder, ja då kanske man måste ta nya grepp för att komma åt problemet. Det är viktigt att kvalitetsarbetet är något som ständigt pågår i varje verksamhet och att man arbetar förebyggande med till exempel riskanalyser – det är verkligen en kritisk framgångsfaktor. Attendo introducerar elektronisk inrapportering av kvalitetsdata 2005 2010 Attendo erbjuder alla individer egen tid med kontaktman Attendo blir först i Sverige med en oberoende kvalitetsavdelning Attendo startar livstilsboenden Attendo redovisar alla lex Sarah och lex Maria öppet på hemsidan Attendo lanserar Kvalitetstermometern och uppgraderar kvalitetssystemet ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 2012 lanserade Attendo ett förslag till nationell kvalitetsuppföljning – SeniorLotsen Attendo utvecklar en strategi för kunskapsbaserad praktik 9 10 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Så ser Attendo på kvalitet Kvalitet är ett begrepp som kan vara svårt att definiera och mäta. Likväl är det nödvändigt för att vi ska veta att vi erbjuder en säker omsorg och möjligheter till livskvalitet för individen. I detta avsnitt berättar vi om vår syn på kvalitet. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 11 SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET Kvalitet – ett mångfacetterat begrepp Nöjda individer är kvittot på att vi gör ett bra arbete. Men för att säkerställa hög kvalitet krävs även ett systematiskt förbättringsarbete, att vi alltid använder oss av bästa tillgängliga kunskap och ständigt håller värderingsarbetet levande. K VA L I T E T K A N B E S K R I VA S på olika sätt och med olika perspektiv. Grundpelaren är själva mötet med individen. Mer formaliserat tydliggörs kravet på kvalitet i vårt uppdrag och våra mål för verksamheten samt i gällande bestämmelser och avtal. Det ställer höga krav på kunskap och ett systematiskt förbättringsarbete. Kvalitet kan beskrivas utifrån nöjda individer, bästa tillgängliga kunskap och systematiskt förbättringsarbete. Men lilla vän, jag är ju högerhänt. NÖ J DA I N DI V I DE R Vi utgår alltid från individens behov och önskemål och vi utformar omsorgen med personen i centrum. Utgångspunkten är att individerna ska kunna behålla sina vanor. De äter mat de själva valt på den tid de önskar, känner sig lyssnade på och trygga med vår verksamhet och våra medarbetare. Våra medarbetare ska alltid arbeta för att stärka individens möjligheter till att självständig och ha makten över vara självs sitt eget liv. liv S Y S T E M AT I SK T F ÖR B ÄT T R I NG S A R BE T E Vår instäl inställning är att vi alltid kan bli Därför granskar vi systematiskt bättre. Dä med kritiska den egna verksamheten v arbetar med riskanalyser och ögon. Vi ar värderingar och allt vi gör följs upp för värderinga ständig förbättring. för BÄSTA TI TILLGÄNGLIGA KUNSKAP I vårt arbe arbete använder vi bästa tillkunskap, anpassar den till gängliga k individen ooch till den aktuella situationen. Vi dokumenterar våra arbetsmeföljer upp det vi gör och arbetar toder, följe med att ta tillvara kunskap och lärande i organisationen. organisat 12 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET Att mäta kvalitet – viktigt och komplext Det finns ingen etablerad formel som resulterar i ett allmängiltigt mått på vad kvalitet är. Men det är lika viktigt som det är komplext att finna olika sätt att mäta kvaliteten, både för att synliggöra och förbättra det vi åstadkommer och för att utvärdera nya initiativ och projekt. I ATTENDO L Ä G G E R vi mycket kraft på att finna nya och bättre sätt att mäta kvalitet i våra verksamheter. Resultatet av vårt arbete ligger till grund för resultatredovisningen i detta bokslut. Inom omsorgen är det ofta svårt att på ytan se om en verksamhet har god kvalitet eller inte. Av den anledningen är transparens och synliggörande av kvalitetsresultaten av stor vikt. Genom att synliggöra den aktuella nivån får medarbetarna en möjlighet att identifiera förbättringar som behöver genomföras. Vi mäter kvalitet inom olika områden. Bland annat genom att fråga individerna vad de tycker. Andra resultat får vi genom att mäta vad som går fel, till exempel antal fallolyckor. Genom att se till flera områden anser vi att vi får bra och relevanta mått på kvaliteten. Brukarundersökningar, tillsynsbeslut från olika myndigheter och uppföljningar är viktiga indikatorer. Kvalitetstermometern Attendo har utvecklat en kvalitetstermometer för att på ett enkelt och tydligt sätt väga ihop de viktigaste kvalitetsresultaten. Med termometern kan vi enkelt visa vilken kvalitetsnivå varje enskild verksamhet har. Inom Attendo pågår ständigt olika utvecklingsprojekt där vi provar nya och förhoppningsvis bättre sätt att bedriva vår verksamhet. Varje nytt initiativ genomförs först lokalt och sedan i större skala. För att veta vad som fungerar mäter vi resultatet före och efter en förändring. När vi väl ser vad som fungerar bra i praktiken kan vi sprida kunskap och arbetssätt till alla verksamheter. Det finns de som anser att bemanningstal är ett mått på kvalitet. Enligt vårt synsätt är det inte bemanningsgraden i sig som medför god kvalitet utan störst betydelse har organisation och ledarskap samt det formella och informella lärandet. En god kompetensutveckling och en ständigt lärande organisation, där ett kritiskt förhållningssätt, tid för reflektion och kreativitet ingår, är fundamentalt för att hålla en god kvalitet som hela tiden utvecklas. Där har ledarskapet avgörande betydelse. Enligt vårt synsätt är det inte bemanningsgraden i sig som medför god kvalitet utan störst betydelse har organisation och ledarskap samt det formella och informella lärandet. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 13 SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET Värderingar en viktig del i förbättringsarbetet Värderingsarbete handlar mycket om att reflektera över vad det innebär att vara människa i livets olika situationer. Alla individer ska bemötas med respekt. I det dagliga arbetet är relationen viktig för upplevelsen av kvalitet. Kompetens – Vi kan Vi ser möjligheter i alla situationer. Vi respekterar individens önskemål. Vi delar med oss av vår kunskap. Engagemang – Vi vill Vi ger det lilla extra. Vi är delaktiga och förmedlar trygghet och en känsla av meningsfullhet i alla möten och situationer. Hjälpsamhet – Vi bryr oss om Vi ser det friska. Vi är lyhörda för individens önskemål och behov. Vi bidrar till en lärande organisation. 14 DET Ä R I M Ö T E T med individen som kvalitet skapas. Våra värderingar påverkar vårt handlande och styr därmed kvaliteten i den omsorg vi erbjuder. Attendo har en tydlig värdegrund som beskriver vilka etiska värden och normer som ska vara grunden i allt vi gör. särskilt ansvar för värderingsarbetet. Men alla medarbetares delaktighet är viktig och därför behöver alla få verktyg som ger förutsättningar för ett levande och kreativt värderingsarbete. Vi behöver föra en ständig dialog och reflektera över vårt sätt att se på andra Vi arbetar ständigt för att kunna erbju- människor. Starka och ansvarskännande medarbetare vill och vågar påtala da individer vi möter i omsorgen ökad felaktigheter och behov av förbättringdelaktighet och bidra till en meningsar. Varje medarbetare ska ha vilja och full tillvaro. De ska känna att de kan kunna vara delaktig och ta ansvar för framföra sina åsikter och bli lyssnade på. Individen ska även få sina egna öns- verksamheten. Ledarskapet är naturligtvis avgörande och vi utbildar konkemål tillgodosedda utifrån kultur och tinuerligt våra chefer. Exempelvis har livsåskådning. många av cheferna gått en högskoleutFör att bli en värderingsstark organisa- bildning i Nationell värdegrund. tion krävs att vi arbetar aktivt med värderingar – det arbetet får aldrig stanna upp. Vi utbildar värderingscoacher med ”Jag har en positiv attityd.” ”Jag ger det lilla extra.” ”Jag pratar inte negativt om tredje person.” Dessa är exempel ur Attendos egenutvecklade Värdelek - en kortlek som används i värderingsarbetet i våra verksamheter. Kortens påståenden utgår från företagets värderingar och fungerar som inspiration vid samtal om värderingar och hur dessa påverkar medarbetarnas sätt att exempelvis hantera svåra situationer som kan dyka upp i arbetet. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET VÄ R D E R I N G S A R B E T E T I VA R D A G E N Verksamhetschefen Marzenna Stenström – Kalkstensgatans äldreboende ”Målsättningen för vårt värdegrundsarbete är att stärka individen. Vi behöver ständigt arbeta med våra värderingar för att på bästa sätt ge stöd till varje person. Det handlar ofta om vårt eget agerande. Ofta styrs vi av ett slags rättvisetänk, av samma sak. Som tänk alla ska få lika mycket my chef behöver jag leda så att medarbetare kan arbeta för ett individuellt anpassat stöd. Vi tar tillsammans fram målsättningen och samtalar om hur arbetet bör göras. Vi omsätter orden självbestämmande och integritet samt inflytande och delaktighet i vår vardag. Värderingsarbete gör etiska frågeställningar vardagsnära och hanterliga för våra medarbetare. Våra värderingar ska således synas i vardagen. Alla behöver medvetandegöras. Vi diskuterar vad som kan vara kränkande, reflekterar över vad vi gör och hur. Vi knackar först och frågar om vi får gå in, inte omvänt. De små sakerna är viktiga. Vi vet inte vad som upplevs som kränkande om vi inte har en dialog med den äldre. Vi måste fråga för att kunna utgå från personens önskemål, inte från våra egna eller närståendes. Värderingar är en stående punkt på arbetsplatsträffarna. Vi använder oss av filmer som belyser olika situationer inom äldreomsorgen. Tid behövs för reflektion i det dagliga arbetet där extern handledning är ett viktigt stöd. Vi arbetsledare har uppdraget att leda värderingsarbetet. Vi behöver lyssna in både de äldre och våra medarbetare. Ett värderingsarbete som ger effekt behöver konkreta mål och ska ingå i verksamhetens struktur. Det är ständigt pågående i vardagen; under planeringsdagarna, på handledningen och i fikapausen. Mitt uppdrag är att lägga strukturen och visa vägen. Vi måste ta hand om de äldre på bästa sätt här och nu, det kan inte vänta för de kanske inte är kvar nästa vecka.” Värderingscoachen Liselott Samuelsson – Ungbo ”Värderingsarbetet gör det roligt att gå till jobbet. Vi tänker på olika sätt och tillför våra erfarenheter i arbetet. Det hjälper oss att möta ungdomarna på rätt sätt, vi vet hur vi ska göra. Olikheterna berikar oss, vi får en bredd i vårt arbete. Värderingscoachens uppdrag är att göra sina kollegor medvetna. Att lyfta och aktualisera etiska frågeställningar och låta medarbetarna formulera egna svar, att hålla diskussionen levande. Vi träffas regelbundet för handledning och arbetsplatsträffar och använder Värdeleken för att diskutera och reflektera över arbetet. Vi pratar om varför vi valt det här jobbet. Det är skönt att arbetet har ett syfte, det är inte bara lönen som spelar roll. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Värdeorden är viktiga. På Ungbo innebär Engagemang att förstå att det vi gör har betydelse för ungdomarna. De finns här en kort period av sitt liv och den tiden kommer inte tillbaka. Det är viktigt att vara lyhörd och lyssna på deras synpunkter. Kompetens i mötet är att vara personlig rsonlig men inte privat. privat Det är att ha rätt utbildning och erfarenhet så att vi kan hjälpa ungdomarna på ett bra sätt. Det är också att vilja utvecklas i sitt arbete. Hjälpsamhet är att ge det lilla extra, att var en förebild för ungdomarna. Att vara närvarande och ge ungdomarna tid. ” 15 SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET SeniorLotsen: 2012 lanserade Attendo ett förslag till nationell kvalitetsuppföljning. Syftet är bland annat att göra det enklare för individen att jämföra boenden och hemtjänst samt att ge beslutsfattare förutsättningar till en tydlig uppföljning av kvalitet inom äldreomsorgen. Rapporten finns i sin helhet på www.attendo.se. Om du vill ha rapporten skickad till dig – beställ den på: info@attendo.se. SeniorLotsen – ett förslag till nationell kvalitetsuppföljning En förutsättning för att kunna välja, bedöma och jämföra verksamheter är att det finns tydliga och enhetliga mått på olika verksamheters kvalitet som redovisas öppet. De flesta som är engagerade inom äldreomsorgen är överens om behovet av nationella kvalitetsmått. I D A G F I N N S I N G E N samsyn på nationell nivå om vad som ska mätas i omsorgen för att få en bild av kvaliteten och göra den jämförbar. Attendo har tagit fram en modell med förslag till nationella kvalitetsmått för svensk äldreomsorg som vi kallar SeniorLotsen. SeniorLotsen mäter kvaliteten i tre dimensioner: • den enskildes egen bedömning • de nationella regelverken • de krav som ställs av kommunen i egenskap av beställare För varje dimension finns ett antal kvalitetskriterier som poängsätts. Poängen I Sverige används olika modeller och mått för att följa upp och utvärdera pri- räknas ihop och resulterar i godkänd, delvis godkänd eller ej godkänd kvavata och kommunala äldreboenden och hemtjänstverksamheter. Socialstyrelsen litet. Nivåerna illustreras med grönt, gult eller rött ljus. De mått som ansammanställer årligen kvalitetsdata i vänds är komplexa, men tillämpningen Äldreguiden. I öppna jämförelser redoär enkel och det visuella resultatet är visas de äldres uppfattning om äldreomsorgen. Kommuner och privata utfö- pedagogiskt. Uppföljningen ger en helhetsbild av kvaliteten i verksamheten. rare använder egna mått och system. Underlaget redovisas och görs tillgängAlla sätt är bra vart och ett för sig men ligt på en webbplats lätt åtkomligt för alla. det går inte att få en gemensam helhetsbild. Jämförelser är inte möjliga vare sig på verksamhetsnivå eller över- SeniorLotsen är ett första förslag som sedan behöver utvecklas vidare med gripande nivå. parterna inom äldreomsorgen, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omTanken med SeniorLotsen är att kvalisorg, SKL och andra utförare. teten ska följas upp på enhetsnivå, på varje enskilt äldreboende eller enskild hemtjänstverksamhet. Det ska vara lätt för äldre och deras anhöriga, beslutsfattare och andra att jämföra olika verksamheter med varandra. 16 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET Rött, gult eller grönt ljus för svensk äldreomsorg? ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 17 SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET 4,1 av 5 möjliga är snittbetyget för ”Jag är nöjd med min chef” Allt börjar och slutar med medarbetarna Medarbetare som känner engagemang och delaktighet är motiverade att göra ett kvalitativt arbete. Med den vetskapen förstår vi också hur viktigt det är att vi som arbetsgivare erbjuder en god arbetsmiljö och en möjlighet för medarbetarna att utvecklas i sina roller. M EDA RBETA RNA S Meddelarfrihet Alla medarbetare ska känna sig fria att uttrycka sina åsikter om sin arbetsplats. Attendo tog för flera år sedan initiativ till att tillämpa meddelarfrihet i företaget. Alla medarbetare ska därmed kunna uttala sig om sin arbetsplats i media utan att vi som arbetsgivare efterforskar källan. I N S A T S E R Ä R helt avgörande för vilken kvalitet vi ger i omsorgen. Därför är det av största vikt att vi som arbetsgivare säkrar en bra arbetsmiljö och möjligheter till inflytande för medarbetarna. En god arbetsmiljön är en röd tråd i allt kvalitetsarbete och något vi måste sträva efter dagligen. Den kommer inte av sig själv genom punktinsatser och brandkårsutryckningar. Nyckeln heter istället systematik. En ryggrad i det systematiska arbetsmiljöarbetet är tydliga och fungerande rutiner och riktlinjer, särskilt inom vård- och omsorgssektorn där säker vård och omsorg är bärande i vårt uppdrag. Riktlinjer och rutiner gör att medarbetarna känner sig trygga i sina roller och en viktig faktor är tydlig ansvarsfördelning. Våra medarbetarundersökningar visar också på höga betyg från medarbetarna när det gäller just detta. Ett värderingsstarkt ledarskap är en annan avgörande framgångsfaktor för att lyckas med en positiv arbetsmiljö och därmed en hög kvalitet gentemot de individer vi ger omsorg. Det är våra värderingar som ska guida oss i hur vi ska tänka och agera i olika situationer och de ska genomsyra vårt beteende i 18 våra respektive roller. Cheferna är ansvariga för att värderingsarbetet ständigt lever i verksamheten. För att medarbetarna ska trivas är det även viktigt att de får vara med och påverka sin egen arbetssituation. En förutsättning för detta är att chefer och medarbetare kontinuerligt för en dialog. En sådan ska naturligtvis finnas i det vardagliga arbetet men ett konkret exempel på forum för påverkan och samverkan är arbetsplatsträffarna. Där ska frågor som rör kvalitet, värderingar och arbetsmiljö avhandlas varje gång. Samtliga chefer utbildas kontinuerligt i våra verktyg för en god arbetsmiljö och efterlevnaden följs upp i samband med den årliga Egenkontrollen. Arbetsmiljön kartläggs även regelbundet i formaliserad form. Dels genom vår stora medarbetarundersökning som genomförs regelbundet, dels genom en kvartalsvis medarbetartermometer där vi snabbt kan få reda på hur medarbetarna trivs på sin arbetsplats och med sin chef. Vi är stolta över resultatet som visar att trivseln är hög och att samarbetet med cheferna fungerar mycket bra. Snittbetyget är 4.1 av 5 möjliga på påståendet ”Jag är nöjd med min chef”. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET Kompetensutveckling är viktigt – både för medarbetarnas egen utveckling och för de individer vi ger omsorg. Att medarbetare har lång erfarenhet inom vård- och omsorgsyrket är naturligtvis värdefullt men vi uppmuntrar de av våra medarbetare som inte har en vårdoch omsorgsutbildning att genomföra en sådan. De som väljer att gå en relevant utbildning får en löneökning och vi står även för kurslitteratur. Det är glädjande att andelen medarbetare som nyttjar denna möjlighet ökar från år till år. Under de senaste två åren har andelen medarbetare med utbildning ökat med hela sju procent. Vi skräddarsyr ofta utbildningar efter olika personalgruppers behov, exempelvis förstärkt kunskap i hur vi bemöter personer med utagerande beteenden eller specifika sjukdomar. För våra chefer är målet att samtliga ska ha en relevant högskoleutbildning. Idag saknar endast sex procent av cheferna en fullständig examen. Alla har dock lång erfarenhet från yrket och alla har genomgått olika grundläggande ut- bildningar inom sitt område. För cheferna satsar vi också på utbildning inom värdegrundsarbete, coachande förhållningssätt och praktiskt ledarskap. Flera av utbildningarna ger högskolepoäng. Vi arbetar även för att hitta karriärvägar inom företaget för medarbetare som vill utvecklas i nya roller och samtidigt stanna kvar i Attendo. Ofta handlar det om att ge medarbetare ansvarsuppdrag som värderingscoacher och kvalitetssamordnare eller chefstjänster. Vi använder även så kallad Job Rotation där man får möjlighet att byta verksamhet eller delta i uppstart av nya verksamheter. Dessutom erbjuder vi möjlighet till interna och externa mentorer samt att kunna delta i externa nätverk. 94% av Attendos verksamhetschefer har minst 2 års högskoleutbildning, att jämföra med rikssnittet på 64 %. (Socialstyrelsen 2012) Inte minst viktigt för arbetsmiljön är att vi genom vårt systematiska frisknärvaroarbete markant minskat antalet sjukskrivningar. Det har bidragit till en ökad kontinuitet och ökad trivsel bland medarbetarna. I detta arbete ingår bland annat ett bra samarbete med företagshälsovården och friskvårdsbidrag. ”Engagerade medarbetare är a och o för oss. Man kan inte utbilda till engagemang men som arbetsgivare kan man ge förutsättningar. Och där vilar vårt ansvar.” /Carina Andersson HR-chef ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 19 20 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Kvalitetssystem och kvalitetsarbete System, processer och mätmetoder kan låta tekniskt och aningen omänskligt när vi pratar om omsorg om människor. Men de behövs för att vi ska kunna säkra en god kvalitet. Läs om hur vi arbetar systematiskt, förebygger och förbättrar. Säg bara till om du behöver mer hjälp, Olle? ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 21 KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE Vad är skillnaden på Attendos kvalitetssystem och Kvalitetstermometern? Kvalitetssystemet är en samling av bland annat verktyg, rutiner, riktlinjer, stödfunktioner och koncept som ger en detaljerad helhetsbild och hjälper oss att tillhandahålla en så god omsorg som möjligt. Kvalitetstermometern är ett verktyg med syfte att på ett enkelt sätt synliggöra de viktigaste kvalitetsresultaten varje månad. Att göra rätt saker på rätt sätt Ett framgångsrikt kvalitetsarbete behöver stöd av väl utvecklade system och processer. I Attendo har vi sedan flera år ett eget system för kvalitetsarbetet. Det hjälper oss i såväl det dagliga som i det långsiktiga arbetet. K VA L I T E T S A R B E T E T Ä R UPPDEL AT i faser där systemet ger stöd i alla olika steg. Det innehåller en mängd gemensamma verktyg som alla medarbetare använder. Förutsättningar och innehåll varierar däremot beroende på målgrupp och uppdrag. I systemet ingår även stödjande funktioner som tillgodoser medarbetarnas behov av olika slags resurser. Vårt system ger en struktur för informations- och kunskapsflödet. Vi arbetar aktivt med förändrings- och förbättringsprocesser. Kvalitetsarbete är ett ständigt pågående kretslopp av processer som går in i varandra, förstärker och utvecklar verksamheten. Utifrån de resultat vi får och de nya förutsättningar som uppstår, justerar och förnyar vi sedan våra planer och vårt arbetssätt. Vi fokuserar på vad vi gör så att vi gör rätt saker, men även på hur vi gör så att vi gör saker på rätt sätt. Kvalitetsarbetet har fyra faser. Den första är att leda och planera arbetet så att förutsättningar för en god kvalitet skapas i verksamheten. Noggrann planering frigör tid för det som är kärnan i kvalitetsarbetet, relationen med berörd person. Policys och riktlinjer ger hjälp med exempelvis tystnadsplikt, hantering av läkemedel eller utredning av särskilda händelser. I det dagliga arbetet handlar det om att omsätta planer och kunskap i praktiskt handlande. Arbetsmetoder anpassas till individer och lokala förhållanden. Vårt kvalitetssystem är levande och inriktat på att stödja handlande. Ett exempel 22 är måltidskonceptet som har en tydlig instruktion för hur man kan duka inför en måltid för att ge personer med demens en bättre måltidsupplevelse. I uppföljningen kontrollerar vi att resultatet blev det förväntade. Vi frågar individer vad de tycker om allt från bemötande och mat till aktiviteter och utflykter. Vi frågar kunderna vad de tycker om vår verksamhet och medarbetare om hur de trivs. Är individer, medarbetare och kunder nöjda är det en första indikation på kvalitet, att vi är på rätt väg. Slutligen - i förbättringsarbetet analyserar vi resultaten och arbetar med förändring och utveckling. Förbättringsarbetet baseras på uppgifterna från uppföljningar och erfarenhet från medarbetare men även på nya forskningsresultat. All kunskap som vi samlar in används i arbetet med förbättringar och utvecklingsprojekt. Kvalitetssystemet är stort och kan vara svårt att överblicka. För att tydliggöra och förenkla använder vi kvalitetshjulet (se nästa sida). För att visualisera våra kvalitetsresultat har vi skapat Kvalitetstermometern som vi använder för att göra en temperaturtagning och få en samlad bild av kvaliteten i verksamheterna varje månad. Kvalitetstermometern hjälper oss att fokusera på rätt saker genom att vi snabbt ser vilka delar eller områden vi ska utveckla och förbättra. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE Kvalitetsarbetet är ett ständigt kretslopp. Vi planerar först vad vi ska göra, hur vi gör det, i vilken omfattning och vilket resultat vi vill uppnå. Vi följer sedan upp resultatet, undersöker orsaker och funderar över samband. Utifrån slutsatserna genomför vi förbättringar och föreslår lösningar som vi använder i nästa planering. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 23 KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE Exempel på utbildningar med fokus på kvalitet • Socialrätt • Introduktion till kvalitetsarbete för nya chefer • Kvalitetsarbete för kvalitetssamordnare • Risk och händelseanalys • Utredningsmetodik Kunskap föder kunskap Kompetenta medarbetare har förmågan att ständigt utveckla verksamheten. Vi strävar efter att alla medarbetare ska ha tillräcklig kunskap och bra redskap för att driva arbetet framåt. Därför prioriteras utbildningar och annan kompetensutveckling. • Balans och fallprevention • Värdegrund D E L A K T I GH E T, A N S VA R , I N F L Y T A N - och inte minst personlig utveckling för medarbetarna är fundamentalt för att det dagliga arbetet ska bli givande och fungera bra. Många av våra medarbetare får möjlighet att utvecklas på viktiga områden i nya roller som värderingscoacher, kvalitetssamordnare och dokumentationsstödjare. DE Vi följer årligen upp medarbetarnas behov av kompetensutveckling och reviiderar vårt utbildningsutbud. Nyligen n infördes utbildningar i socialrätt och h i utredningsmetodik. Socialrätten ger kununskap om hur lagstiftning omsätts i prakraktiskt handlande. Utredningsmetodik k ger kunskap om hur vi på bästa sätt utreder eder inträffade händelser i vår verksamhet. et. Vi samarbetar också med ämnesföreträdare på universitet. Närhet till forskning ger utbildningar fler dimensioner. Under 2012 deltog cirka 30 medarbetare i Socialstyrelsens Värdegrundsutbildning på Uppsala universitet och ytterligare 30 medarbetare i utbildningen Evidensbaserad praktik i socialt arbete på Ersta-Sköndal Högskola. Bravo Kalle, du fixade det. Självklart är målet med utbildningarna rna att medarbetarna ska kunna använda da sina kunskaper i sin vardag, i det dagagliga arbetet. De ska även vara nöjda och uppleva att utbildningen håller hög kvalitet. Våra utvärderingar visar att medarbetarna anser att utbildningar med ed fokus på kvalitet har hög relevans och h är direkt användbara i det dagliga arbetet. etet. 24 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE Tradition att förebygga och analysera risker Sedan 2002 arbetar vi systematiskt med riskanalyser för en säker verksamhet. På så sätt förebygger vi skador och möjliggör ett individanpassat och behovsstyrt stöd. Vi arbetar med riskanalyser på bland annat följande områden: • Fallprevention • Trycksår • Kost och nutrition • Skyddsåtgärder • Aggressivt beteende • Självskadebeteende DET med riskanalyser säkerställer att varje enskild individ är trygg och får en individuellt anpassad insats. Riskanalyser revideras fortlöpande för att vi ska kunna möta förändrade behov och säkra verksamhetens arbetsmiljö. F ÖR EBYG GA N DE A RBET ET Fallprevention inom äldreomsorgen är det område där vi arbetat längst med ett strukturerat förebyggande arbete. Fallolyckor är ett omfattande folkhälsoproblem som orsakar människor stort personligt lidande och höga kostnader för samhället. Omkring var tredje äldre person faller varje år. Det motsvarar ett fall varje minut. Vi började att arbeta med fallprevention redan 2002 och 2008 införde vi en funktion med specialistkompetens inom rehabilitering. Då tog vi även fram en broschyr med tips och råd kring hur man förebygger fall i hemmet. I uppdraget ingår att stödja arbetet med balans och fallprevention. Vi har tagit ett helhetsgrepp på området och ordnar interna utbildningar och systematisk samverkan i team. Vi har även utformat riktlinjer baserade på aktuell forskning. I teamarbetet deltar olika yrkeskategorier. Arbetet med parallella fallpreventiva insatser minskar antalet fall. Dokumentationen underlättas av vår standardvårdplan för fallprevention. Arbetet ser likartat ut oavsett verksamhet men är däremot anpassat utifrån individens unika behov. 90 procent av Attendos äldreboenden har rutiner för riskanalyser, att jämföra med 63 procent i snitt hos kommunala äldreboenden. Varje år den 8 september arrangerar vi Fallpreventionens dag i våra verksamheter i Skandinavien. Syftet är att uppmärksamma på hur vi kan förebygga, förhindra och lindra skador av fallolyckor. Information om att fallolyckor kan förebyggas och hur man gör har stor betydelse. Under 2012 lanserade vi en broschyr med checklista kring balans och hur fallolyckor bäst förebyggs. Vi är övertygade om att vi kan göra skillnad för individen och bidra med mer kunskapsintensiva insatser. • Andra utmanande beteenden Lite fysisk aktivitet stärker både kroppen och knoppen. Fallolyckor kan förebyggas Tips och råd från Attendo Fallolyckor är ett omfattande folkhälsoproblem som orsakar människor stort personligt lidande och höga kostnader för samhället. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 25 KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE Vi lär oss även av det som blir rätt Det är viktigt att lyfta fram och analysera negativa händelser, så att vi kan lära oss av dessa. Men det är lika viktigt att belysa det som vi gör bra. Genom att systematiskt identifiera vilka verksamheter som lyckas inom olika områden kan vi sprida metoder och arbetssätt mellan verksamheter. Då slipper vi uppfinna hjulet varje gång. Vi lär oss av varje händelse Genom att fånga upp det som inte fungerar bra, åtgärda och analysera kan vi undvika att samma händelse inträffar igen. Alla medarbetare ska ha ansvar och inflytande i arbetet med att hantera och förebygga händelser. H Ä N DELSEH A NTERI NG Ä R E N viktig del i vårt förbättringsarbete. När medarbetare rapporterar risker och händelser som inte ska inträffa vidtar vi åtgärder för att förhindra fortsatt skada, utreder orsaker och analyserar det inträffade. För varje händelse skrivs en händelserapport som lämnas till verksamhetschef och kvalitetssamordnare. Vi lär oss något av varje händelse. Det minskar risken för upprepning och förbättrar vårt arbete och våra rutiner. Varje månad samlas kvalitetssamordnare, verksamhetschef och andra medarbetare med olika kompetenser för att utvärdera alla händelser, synpunkter och klagomål. Gruppen analyserar alla rapporterade händelser och identifie- rar orsakssamband samt följer upp så att rätt åtgärder vidtas. I det ingår att bedöma behovet av långsiktiga åtgärder. Slutsatserna förs sedan vidare och diskuteras tillsammans med samtliga medarbetare under regelbundna arbetsplatsträffar. Vi arbetar även med företagsövergripande analyser. Syftet är att identifiera händelser som lokalt kan se ut som tillfälligheter. Det kan till exempel vara att kunskap saknas om hur lagstiftning ska omsättas i det dagliga arbetet, vilket resulterar i en intern utbildningsinsats eller ett utvecklingsprojekt som säkerställer att alla får rätt kunskap. Schematisk överblick av informationsflödet inom kvalitetsarbetet 26 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE Egenkontrollen – en årlig utvärdering Sedan 2003 är Egenkontrollen vår egen revision för årlig uppföljning och bedömning av varje enskild verksamhet utifrån ställda krav och mål. Egenkontrollen innebär en granskning av ett flertal faktorer som avgör kvaliteten – allt från aktiviteter till dokumentationsrutiner. F Ö R A T T G R A N S K A kvalitet krävs ett verktyg som ger översikt, tydlighet och förståelse för hur kvalitet mäts och värderas. Det ska omfatta tydliga mått på kvalitet på utvalda områden och vara ett underlag för diskussion om hur vi kan bli bättre. Det behövs generella indikatorer för att vi ska kunna jämföra verksamheterna. Samtidigt behöver måtten vara flexibla och relevanta för alla våra olika verksamhetsformer. Egenkontrollen består av fem områden: Ledning, Socialtjänst, Hälso- och sjukvård, Kompetens och Samverkan. Under varje område finns ett antal underrubriker som i sin tur genererar ett antal frågor. Sammanlagt består egenkontrollen av cirka 120 kontrollpunkter. Egenkontrollen revideras årligen under ledning av kvalitetsavdelningen. Mått och mätmetoder tydliggörs i en manual. Särskilt utbildade granskare kontrolle- ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 rar rutiner och dokumentation och intervjuar medarbetare om exempelvis deras kunskap på viktiga områden. Med detta verktyg har vi möjlighet till jämförelser över tid. Vi analyserar resultatet av uppföljningen och förändrar det som inte fungerar bra – det leder i sin tur till en utveckling av kvalitetsarbetet. Egenkontorollen består av fem huvudområden: 1. Ledning Tillstånd och avtal, ledningssystem, händelsehantering, livsmedelshantering och säkerhetsrutiner 2. Socialtjänst Dokumentation, aktiviteter, kost, tillgänglighet och delaktighet samt trygghet och säkerhet 3. Hälso- och sjukvård Dokumentation, hygien och läkemedel, omvårdnad och säkerhet 4. Kompetens Kompetensutveckling, metoder och arbetssätt samt värderingsarbete 5. Samverkan Extern och intern informationsöverföring samt samverkan och samordning Våra egenkontroller visar att uppföljning och regelbundna kontroller av kvalitetsarbetet ger effekt. Egenkontrollen för 2012 gav ett snitt på 96 procent godkända kontrollfrågor, en ökning från 93 procent för 2011. Av stor betydelse är den stolthet medarbetarna känner efter ett godkänt resultat, det motiverar till fortsatt bra kvalitetsarbete. En annan viktig faktor är ledningens tydliga fokus på och uppföljning av kvalitetsarbetet. 27 28 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Fortsatt utveckling och förbättring I Attendo utvecklar vi ständigt vår verksamhet och premierar förbättringsarbete. På följande sidor kan du bland annat läsa om kunskapsbaserad praktik, kost och måltidssituation samt säkra jour- och familjehemsplaceringar. Synd att den blev så liten. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 29 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING 63% av Attendos chefer känner till vad forskningsbaserad praktik innebär. En ökning med 25% sedan 2011. 17,5% av cheferna använder aktivt forskningen på sitt arbetsområde. Det finns således en stor potential för utveckling. En kunskapsbaserad praktik är framtiden Kunskapsbaserad praktik i det dagliga arbetet innebär att vi använder oss av bästa möjliga beslutsunderlag. Det betyder att vi ska ta hänsyn till forskning, individernas önskemål och erfarenhet samt vår egen erfarenhet när vi anpassar insatsen till specifika förutsättningar. V I A R B E T A R I D A G med ett kritiskt förhållningssätt i våra förändrings- och förbättringsprocesser. Vårt mål är en kunskapsbaserad praktik, eller evidensbaserad praktik som det formellt heter. I en kunskapsbaserad praktik ska våra insatser vila på vetenskaplig grund utöver att utförandet ska vara professionellt och hålla en hög kvalitet. Det handlar om att vi utvecklar en mer medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga kunskap. Arbetsmetoder och insatser ska dokumenteras och utvärderas för att vi sedan ska använda de insatser som visar på positiva effekter. Vi vill utveckla en best practice. Kunskapskällorna i detta arbete är bästa tillgängliga forskning, individens erfarenhet och vår egen professionella erfarenhet. I arbetet ska alla dessa kunskapskällor vägas samman med förutsättningarna i den aktuella situationen. Sedan sker en systematisk utvärdering av arbete och insatser. Hos oss har arbetet med att införa kunskapsbaserad praktik startat och implementeringen fortsätter i flera år framöver. Nio av tio av våra chefer anser att det är viktigt att vi har en kunskapsbaserad praktik. Kunskapsbaserat beslutsfattande innebär att vi inför varje beslut använder bästa tillgängliga kunskap. Det är en sammanvägning av bästa tillgängliga forskning, vår professionella erfarenhet, individens erfarenhet samt omständigheter i den aktuella situationen. ATT U T V E C K L A E N kunskapsbaserad praktik ger många fördelar. Ett kritiskt förhållningssätt till kunskap medför en långsiktig kompetensutveckling. Vårt beslutsfattande blir tydligt och verk- 30 samheten kan tillhandahålla ännu högre kvalitet. Genom att använda den bästa tillgängliga kunskapen ökar vi våra möjligheter att göra rätt saker men också att göra saker på rätt sätt. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING E V I DENSU T V ECK L A RE Emelie Mossberg Verksamhetschef på Henriksdals gruppbostad ”Det handlar om individens rätt att få bästa möjliga stöd och hjälp med en insats som ges på bästa sätt. När vi själva går till läkaren vill vi att läkaren ska använda en beprövad metod, varför skulle det vara annorlunda för individer i våra verksamheter? Vi som är professionella ska använda oss av den bästa tillgängliga vetenskapen och vår beprövade erfarenhet. Kunskapsbaserad praktik är så mycket mer än bara forskning. Det är också systematisk uppföljning och utvärdering för att vi ska dra lärdom av det vi gör. Individen har rätt att få följa sin egen utveckling genom att insatserna systematiskt följs upp. Vi arbetar med mätbara mål utifrån beställningen vi får, som vi följer upp med standardiserade instrument. Målet är ofta att förändra utagerande och utmanande beteenden. Det behövs tid för reflektion. Medarbetarna behöver förstå forskningen, anpassa den till individens situation och använda den i sitt dagliga arbete. Vi har schemalagd tid för uppföljning och utvärdering i pedagogiska team. Vi mäterr och analyserar resul resultatet. Har beteenderepertoaren förändrats? På vilket sätt och vad beror det på i så fall? Vad säger forskningen om den aktuella frågeställningen och gör alla på rätt sätt? Tillsammans reflekterar vi över resultatet av vårt arbete för varje individ. Vi samtalar om hur vi gör och hur stödet anpassas så att individen får leva ett så självständigt och innehållsrikt liv som möjligt.” Birgitta Ärlund Verksamhetsutvecklare, Individ och Familj ”Kunskapsbaserad praktik är ett förhållningssätt där individens erfarenhet är en viktig del i den sammanvägda bästa kunskapen. Vi behöver lyssna och väga in individens synpunkter på ett helt annat sätt än tidigare. Det räcker inte längre att ha en bra arbetsmetod arbetsmetod. Vi behöver systematiskt följa be upp individens erfarenheter och göra analyser där kritiskt tänkande och reflektion är viktiga delar. Vi måste våga granska oss själva och vår dokumentation med nya ögon. Nu är det dags att handla, att omsätta teorin i praktiken och visa var vi står. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Som evidensutvecklare kommer jag att ge stöd till cheferna för att de ska komma igång. De får hjälp att söka forskning för att få tillgång till den bästa kunskapen och jag är ett bollplank för dem i själva genomförandet och utvärderingen. Jag arbetar även för att sprida vår kunskap. Vi har nyligen startat en pilot på Attendo Erikslust, ett av våra integrationsboenden i Malmö för ensamkommande ungdomar. Vi vill utveckla arbetsmetoden som används, KASAM, med ett instrument för likartad uppföljning. Det behövs mer kunskap om hur ungdomar upplever ankomsten till och mottagandet i Sverige. Vi låter dem skatta olika delar när de kommer, i mitten av placeringen och i slutet. Vi hoppas att det ska ge oss kunskap som går att generalisera till våra andra boenden som också arbetar med ungdomars och vuxnas asylprocess och integration.” 31 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING Exempel på initiativ 2013: • Vi inför rollen evidensutvecklare för att driva arbetet med kunskapsbaserad praktik Kvalitetssystem i nästa steg • Vi utvecklar ett kunskapsstöd för att enklare sprida kunskap mellan verksamheterna Ett väl fungerande kvalitetsarbete går alltid att göra ännu bättre. Under 2013 genomför vi flera förbättringar; nya funktioner, ett utvecklat kunskapsstöd och kvalitetsregister samt ökad tydlighet. Bland annat. • Vi utökar användandet av kvalitetsregister FÖR • Vi uppgraderar vår Kvalitetstermometer för att tydliggöra riskanalyser och värderingar A T T S T Ö D J A kvalitetsarbetet inför vi två nya och viktiga funktioner; omvärldsstrateg och evidensutvecklare. Vår omvärldsstrateg ska tillhandahålla kunskap om lagar och författningar samt hålla verksamheten uppdaterad på förändringar. Våra evidensutvecklare ska tillsammans med kvalitetsavdelningen vara ett stöd i arbetet med kunskapsbaserad praktik. Stödet innebär bland annat att verksamheten ska få hjälp med att värdera vetenskapliga studier och utveckla metoder och arbetssätt. Under 2013 bygger vi ett kunskapsbibliotek på vår interna webb. Syftet är att göra det möjligt för våra medarbetare att på ett enkelt sätt få tillgång till forskning och vår egen beprövade erfarenhet. Vi utvecklar även användningen av kvalitetsregister genom att i större utsträckning jämföra resultat mellan verksamheter. Vi tror att det leder till ytterligare lärande. Sedan tidigare redovisar vi data från Addiction Severity Index (ASI), Palliativa registret samt Senior Alert och nu undersöker vi möjligheten att även delta i andra register. Vi vet att systematiska uppföljningar över tid gör det möjligt att dra slutsatser om generella förbättringar för enskilda personer. Om vi dessutom gör en sammanställning av data för flera individer så kan vi analysera och få svar på om våra insatser har positiv effekt. En stor förändring blir vår utveckling av Kvalitetstermometern. Från och med 2013 mäter vi ännu fler kategorier i termometern. Vi ska tydliggöra arbetet med riskanalyser och värderingar eftersom dessa kriterier är ytterst viktiga för att vi ska upprätthålla en god kvalitet. Vi ska även kontrollera att våra verksamheter inom Individ och familjeomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning har dokumenterade arbetsmetoder. Inom äldreomsorgen ska vi säkra att alla individer har en uppdaterad genomförandeplan. Vi ska tydliggöra arbetet med riskanalyser och värderingar eftersom dessa kriterier är ytterst viktiga för att vi ska upprätthålla en god kvalitet. 32 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING Innovationsmässan – erfarenhetsutbyte och inspiration Fokus på nya idéer, innovation och ett aktivt arbete för att synliggöra utveckling. Det är bakgrunden till vår årliga Innovationsmässa. Där presenterar våra medarbetare olika projekt, sprider kunskap om innovativa idéer och byter erfarenheter mellan verksamheter och segment. VI V I L L A T T idéer om utveckling ska komma från alla nivåer i verksamheten. För att inspirera till lokala projekt och sprida idéer arrangerar vi årligen vår Innovationsmässa. På mässan visar medarbetare upp sitt arbete och tar del av andras idéer till förbättringar. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Mässan är öppen för alla medarbetare och även för våra kunder och allmänheten. Utöver de innovationer som presenteras i olika montrar finns även miniseminarier där medarbetare berättar mer ingående om sitt projektarbete och vilka resultat det har medfört. 33 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING KONC EP T : L I V S S T I L SB OE N DE N Livsstilen får leva alla dagar året om Utevistelse & Trädgård Här erbjuds extra mycket tid till att vara utomhus när du vill, påta i trädgården, ta en skogspromenad, träna i utegym, gå stavgång, ta en cykeltur med mera. Vi läser ofta om livskvalitet. Men vad betyder det för gemene man? En gemensam faktor är ofta välbefinnande genom att vi får göra och uppleva allt vi kan och trivs med utifrån våra förutsättningar. Det har vi tagit fasta på när vi utvecklat våra livsstilsboenden. EN ARTIKEL SAMMANFATTADE ett av våra Kultur & Nöje Här erbjuds kulturell stimulans för att roa, ge mening och gemenskap, träna sinnen samt förstärka den egna identiteten. livsstilsboenden med ”That’s the future right there...”. Det är helt i linje med vår grundtanke för dessa boenden. Äldre ska få välja ett boende som passar var och ens livsstil, tycker vi. Många äldre gör sitt första val redan när de lämnar villan eller lägenheten för ett modernare och tryggare boende, kanske för att få närhet till sina fritidsintressen eller en möjlighet att umgås med grannar som har liknande intressen. Den som har behov av ett vård- och omsorgsboende ska ha samma valmöjlighet, därför erbjuder vi tre olika former av livsstilsboende; Utevistelse & Trädgård, Kultur & Nöje samt Sport & Spa. Miljön, medarbetarna och arbetsmetoderna är viktiga faktorer för att kunna utveckla boenden för individer med gemensamma intressen. För de äldre handlar det om att kunna stärka sin identitet och att så länge som det är möjligt få utöva bekanta aktiviteter och vistas i miljöer som ger njutning och trivsel. Det välkända skapar trygghet i vardagen, medan vardagen ska stärka känslorna till det bekanta. Den egna lägenheten och de individuella aktiviteterna är viktiga, men vardagen påverkas också positivt av att det erbjuds fler möjligheter till gemenskap och nya relationer. Sport & Spa Här finns många aktiviteter för kropp och själ, träning individuellt och i grupp samt sköna spaupplevelser. 34 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 FORTSATTUTVECKLING UTVECKLINGOCH OCHFÖRBÄTTRING FÖRBÄTRING FORTSATT A T T E N D O T OP E L I U S – L I VS ST I L SBOEN DE M ED S P O R T & S PA Gunnar Svensson Gunnar bor på Attendo Topelius sedan starten i mars 2012. Han var tidigare verksam som präst och har levt ett aktivt liv och gjort många resor. – Inriktningen mot sport och spa erbjuder många möjligheter till rörelse och att få hålla igång. Det är positivt med all träning och det sköna spabadet. Jag tränar varje dag enligt mitt program som sjukgymnasten har tagit fram. Gunnar är mycket nöjd med de trivselvärdar som finns på boendet, att de har tid för var och en och att de föreslår många aktiviteter för de äldre. – Innan snön kom var jag utomhus nästan varje dag. Vi promenerade, hade gymnastik eller satt och njöt i trädgården. I väntan på att det ska bli varmare ute föredrar jag att läsa, delta vid sångstunderna och gudstjänsten (som Gunnar själv aktivt initierat, red. anm.). Jag ser även fram emot att den fina puben ska ha invigning. Elin Hartvigsson Elin är sjukgymnast och Sport & Spaansvarig. Hon har arbetat i Attendo sedan 2008. Elin har tidigare arbetat som sjukgymnast på ett vanligt äldreboende och inom hemvården. När Attendo Topelius skulle öppna såg hon en möjlighet att få arbeta mer med aktiviteter och träning. – Vi har goda förutsättningar att erbjuda flera olika former av aktivering. Det är ett viktigt steg att ledningen satsat på att ha flera personer som enbart arbetar med aktiviteter - det ger så mycket glädje och nytta till brukarna. Våra aktiviteter blir verkligen av och även individer med demenssjukdom kommer ihåg dem, säger Elin. – Dessutom kan jag påverka rehabiliteringen mycket mer och träningssalen gör det enklare att träna på varierande sätt. Jag önskar att fler verksamheter såg möjligheterna med ett livsstilsboende och engagerade trivselvärdar. Elin Lövgren Elin är trivselvärd och har ett stort intresse för idrott. Hon har bland annat spelat fotboll och innebandy samt varit både tränare och domare. Den bakgrunden och boendets koncept var en perfekt kombination för henne. – Livsstilsboendet ger de boende en bra valmöjlighet. Att inriktningen är Sport & Spa betyder inte att man måste vara sportintresserad för att bo här, det är ett brett område och vi hittar aktiviteter som passar alla. Elin säger att hon kan se hur flera av de boende har förändrats under den tid de bott på Topelius. – En son till en av de boende sa häromdagen: ”Vad lång mamma har blivit”. Det är ett gott exempel på hur träningen har förbättrat mammans hållning och självkänsla. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Friskvårdscirkeln är ett omtyckt program. Här varieras aktiviteterna med allt från egna festmåltider och bjudningar till pulsgång och bowlingturnering. – Vi arbetar mycket med sinnesstimulering i form av färger och dofter. I vårt spa får alla boende koppla av i vardagen och bli ompysslade. Jag vill göra något roligt och betydelsefullt tillsammans med alla. 35 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING KONC EP T : M AT LU S T 70% ger maten betyg 4 eller 5 på en 5-gradig skala 76% ger betyg 4 eller 5 av 5 möjliga på trivseln vid måltiden Mat och måltid för ökad livskvalitet och mening God och näringsriktig mat i en trivsam miljö är en förutsättning för hälsa och livskvalitet. Måltidssituationen i sig är ett av livets glädjeämnen för många, men kanske har den som störst betydelse när man är äldre. Därför har vi utvecklat konceptet Matlust. KOSTEN Ä R V I K T I G för att främja hälsa, både som medicinsk behandling och som en social funktion som främjar livskvalitet. Med kost som ett nyckelområde har Attendo sedan 2011 en egen stödfunktion med inriktning på kost, bestående av kostekonom och dietister. Kostfunktionen arbetar med att utveckla måltiden så att det varje dag serveras god och näringsriktig mat i en trivsam miljö. De arbetar även med att kvalitetssäkra nutritionsvården samt utbilda medarbetare om kostens betydelse för hälsa och välbefinnande. För att säkra kvaliteten på nutritionsarbetet har vi arbetat fram en kostpolicy med tillhörande rutiner för nutritionsbehandling. Vårt fokus på mat blev ännu lite tydligare då vi med kokboken ”Matglädje hela livet” vann tidningen Allas matlustspris under 2011. All tillgänglig forskning inom området, i kombination med beprövad erfarenhet från våra verksamheter, ligger som grund för ”Matlust” - Attendos koncept för måltidsmiljö för alla över 65 år. Valfrihet under måltiden, mat som doftar gott och associerar till hemlagat är viktigt. Bra kryddning, ombonad matsalsmiljö och trevligt bemötande är tillsammans med tydliga rutiner och riktlinjer för hur måltidssituationen bör vara för att stimulera aptit och fungera som en trevlig stund på dagen, nyckelfaktorer som Matlust omfattar. Det finns många likheter med de resultat som Sveriges konsumenter sammanställde i början av 2012 från projektet ”Den Goda Maten”. Vårt mål är att Attendo ska utvecklas och bli ledande inom området måltidsmiljö. Både vår egen brukarundersökning och mätningar från Socialstyrelsen Forskningen, med FAMM (Five Aspect visar att vi är på rätt väg med kost och måltid. I Socialstyrelsens Öppna jämMeal Model) i spetsen, är entydig om förelser har 91 procent av Attendos boatt en bra måltidssituation ger direkta resultat på energiintag och bidrar till enden ett högre genomsnittligt betyg än snitten för hela Sverige. Men det finns önskat BMI (Body Mass Index). Vi ser utrymme att bli bättre. även i våra egna verksamheter att det finns ett samband mellan måltidsmiljö, hälsa och livskvalitet. 36 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING M AT LUST O C H K O S T I N D E X I N F Ö R S PÅ A L L A B O E N D E N I B Ö R J A N AV 2013 påbörjades arbetet med Matlust på samtliga verksamheter samheter inom äldreomsorgen. För att på ett bra sätt kunna utvärdera effekten n av våra nya arbetssätt behöver vi en konkret bild av var vi befiann oss innan an projektet startade. Därför inleddes utvecklingsarbetet med en baslinjemätning mätning som utfördes genom en måltidsobsersobservation på varje enhet i varje verksamerksamhet. Resultatet ligger som grund nd för det egna förbättringsarbetet som genomförs med genombrottsmetoden. Den n innebär att medarbetarna lämnar förslag till förändringar och att de själva älva sätter upp mål för enheten. Varjee arbetsgrupp mäter sedan noggrant förändringen för att se om den leder till den förbättring man hoppats på. Allt sker lokalt i verksamheten. Måltidsbsersbservationer genomförs kvartalsviss och fungerar som ett mätinstrument ent för att kvalitetssäkra måltidsmiljön. ön. Vilken fest, Ulla! Ja, man önskar att man hade en mage till. För att få ännu bättre verkan av förbättringsarbetet utbildas måltidsvärdar värdar i varje verksamhet. De ansvararr för att driva arbetet framåt och som stöd har de bland annat en måltidshandbok dbok och en utbildningsfilm. Fortsättningsvis utgör måltidsmiljön smiljön en viktig del i vår egen kvalitetsgranskgranskning. Måltidsobservationen tillsammans lsammans med rutiner i kostpolicyn, som till exempel nattfastemätningar och MNA-bedömningar (Mini nutrition assessment), sessment), ligger till grund för Attendos nya kostindex. Detta index ska ge ett värde rde på enheternas kostarbete och även utgöra en viktig del i kvalitetsledningssystemet. ystemet. Bra kryddning, ombonad matsalsmiljö och trevligt bemötande är några av Matlusts nyckelfaktorer. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 37 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING KONCEPT: TRYGG OCH SÄKER FAMILJE- OCH JOURHEMSPLACERING Hej Märta, får jag bli din extramamma ett tag? Koncept ”Trygg och säker familje- och jourhemsplacering” Attendo Individ och Familj Koncept ”Trygg och säker familje- och jourhemsplacering” Familjehem får utbildning i PRIDE, en metod som bygger på fem kompetenskategorier: • att vårda och fostra barn • att möta barns utvecklingsbehov och hantera störningar i utvecklingen • att stödja relationer mellan barn och deras familj • att ge barn tillgång till trygga, utvecklande relationer avsedda att bestå livet ut • att arbeta som medlem i ett professionellt team Observationerna sammanställs enligt BBIC:s sju behovsområden: • Hälsa • Utbildning • Känslo- och beteendemässig utbildning • Familj och sociala relationer • Socialt uppträdande • Klara sig själv 38 För varje barns bästa Vi vill minska risken att barn som är placerade i jouroch familjehem far illa. Under 2012 tog vi därför fram ett omfattande koncept med fokus på placeringsprocess, matchning och en anpassad insats för varje barns bästa. I VÅ R K O N S U L E N T S T Ö D D A familjehemsvård Jour och familj arbetar 20 konsulenter med att tillhandahålla familjehem och jourhem till placerande kommuner. Våra konsulenter är socionomer med flera års erfarenhet av arbete med barn. I vårt uppdrag ingår att utreda och handleda familjehem samt att följa upp barnens utveckling under tiden i familjehemmet. Under 2012 har ett intensivt arbete pågått för att säkra kvalitetsutveckling med fokus på barnets bästa. Vi vill garantera varje barn en trygg och säker tillvaro i relation till familjehem och miljö. En viktig del i arbetet är placeringsprocessen som delas in i faser; inför placering, inflyttning och boende samt utflyttning. Inför placeringen gör konsulenten en systematisk planering där riskbedömning, matchning och utredning av familjehemmet ingår. Riskbedömningarna görs enligt manual och avser hot och våld, kriminalitet, droganvändning och olika former av utmanande och utagerande beteenden. Matchningen görs med hjälp av information om barnet och om familjehemmets erfarenhet, kunskap och lämplighet för varje specifikt barn. Insatsen anpassas till varje individ och dokumenteras. Observationer av barnet görs under de första sex till åtta veckorna. Kraft läggs på att skapa vardagliga och tydliga ramar för fritid, umgänge, skola och fysisk och psykisk hälsa. Det kan även vara aktuellt med professionella behandlingsinsatser. Målet är att alla barn ska uppleva hög livskvalitet, trygghet och delaktighet genom att familjehemmet bemöter dem med värdighet och respekt. Vanliga mål för en placering är fungerande skolgång, fungerande rutiner i vardagen, adekvat psykisk hälsa och fritidsintressen. Barnets trygghet följs upp via besök och avstämningar av konsulenten. Likaså följs familjehemmets förmåga att skapa trygghet och delaktighet för barnet upp. När målen för placeringen uppfyllts görs en planering för en successiv utslussning. Ett avslutningsmöte hålls alltid tillsammans med alla inblandade personer för att göra en utvärdering av placeringen. Alla barn får information om sin placering, sina rättigheter och information om vart de kan vända sig för att påtala problem. Konsulentens arbete utvärderas kvartalsvis av en extern konsult. Resultaten analyseras och resulterar i förbättringar på olika områden, exemVåra familjehem får utbildning för sitt pelvis förutsättningar för barnet att utuppdrag av särskilt utbildade konsutrycka egna önskemål, kommunikation lenter. Handledning under uppdragets och tillgänglighet. gång är obligatoriskt. En konsulent ansvarar för vägledning och stöd till famil- För att möta behoven använder vi Pride och BBIC. jehemmet under hela placeringen. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING KONC E P T : S A M V E R K A N F ÖR I N F LY TA N DE O CH DE L A K T IGH E T Trygghet och delaktighet för individen En samordnad insats är en viktig del i arbetet i relationen till personer med funktionsnedsättning. Vi har utvecklat samordning och samverkan för att skapa trygghet och öka inflytande och delaktighet för individen. Nemas problemas! Samverkanskoncept Attendo LSS Samverkanskoncept Attendo LSS ATT att samarbeta med någon för att nå ett gott resultat. Tydliga samverkansformer skapar trygghet för den enskilde individen vilket i sin tur har stor betydelse för välbefinnandet. Vi vill arbeta systematiskt med att förbättra formerna för inflytande och delaktighet. SA M V ERK A ÄR Vårt mål med konceptet är att ha en tydlig samverkansmodell som främjar individens självständighet och livskvalitet. I modellen ingår ett arbetssätt där vi först och främst tar reda på vem och vad som är viktigt för varje individ, men också hur vi arbetar på verksamhetsoch central nivå för att hela tiden ligga i framkant vad gäller kontakter/aktörer och nya metoder som leder till ökat mervärde för individen. I vårt uppdrag ingår att vägleda och stödja, att underlätta för individen att engagera sig i aktuella frågor och att stimulera till nya möten. I samband med att en person flyttar in görs en utvärdering och frågor ställs om hur nöjd individen är med sina kontakter och sitt nätverk. Stödpersonen samtalar med berörd person och frågar vilka kontakter som är viktiga. Vi identifierar, utöver personliga kontakter såsom familj och vänner, även viktiga samhälleliga kontakter. Vi utgår från berörd individs intressen och erbjuder aktiviteter som ger tillfällen till personlig utveckling, gemenskap och erfarenhetsutbyte. Samverkanshjulet (se bild) gör stödet tydligare. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Varje individ följs upp regelbundet i samband med att genomförandeplanen följs upp. Under uppföljningen får individen värdera på en tre-poängsskala (bestående av ”glad”, ”neutral” och ”sur gubbe”) hur nöjd han/hon är med sina kontakter/sitt nätverk. Uppföljningen visar hur väl vi lyckats och hur situationen för personen utvecklats över tid. Med Samverkanshjulet belyser vi strukturen för olika samverkansformer. Hjulet beskriver tydligt hur vi arbetar på olika nivåer för att ge brukarna större möjlighet att komma till tals och uttrycka sina åsikter och synpunkter. Syftet är att i högre grad lyfta och prioritera deras självständighet, inflytande, medbestämmande och delaktighet. SAMVERKANSHJULET BESTÅR AV EN STRUKTUR FÖR NÄTVERK PÅ : Individnivå – som tydliggör relationer i en persons nätverk. Verksamhetsnivå – som beskriver våra samverkansformer på verksamhetsnivå, till exempel inflytanderåd, husmöte, lokala brukar- och anhörigorganisationer eller föreningsliv. Samverkanshjulet Attendos riksstämma För att ge individerna de bästa förutsättningarna till påverkan och samhällsutveckling har vi tagit fram ett forum som vi kallar ”Attendos riksstämma”. Det är en årlig konferens där vi behandlar större frågor som har tagits upp i de geografiska bostadsklubbarna samt andra aktuella ämnen inom området funktionsnedsättning. Dagen innehåller beslutspunkter, korta seminarium med olika teman, gäster som bjuds in på olika ämnen, workshops etc. Central nivå – som tydliggör samverkansform på central nivå, till exempel geografiska bostadsklubbar, Attendos riksstämma, riksförbund och intresseorganisationer. 39 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING PRO J E K T : ROB O CAT Personen fortsatte att klappa katten och konstaterade att den inte behöver gå på låda. Skänker välbefinnande till personer med demenssjukdom Tillsammans med forskare vid Mälardalens högskola har Attendo medverkat i utvecklingen av RoboCat – en katt som med ny teknik bidrar i vården av personer med demenssjukdom. V I D E L T A R G Ä R N A i projekt som kan utveckla omsorgen. Projektet med RoboCat har genomförts av Mälardalens högskola med hjälp av medarbetare och boende på Attendo Eskilshem i Eskilstuna. Det övergripande målet har varit att stärka möjligheterna till en meningsfull vardag och högre livskvalitet för personer med demenssjukdom. Det finns idag ingen behandling som botar demenssjukdom. Omsorgens fokus är därför att på olika sätt förbättra individernas välbefinnande. De boendes reaktioner på katten var positiva. Inför det faktum att det handlade om en robot var reaktionen från en av de boende; ”det ser jag väl”. Personen ifråga fortsatte att klappa katten och konstaterade att den inte behöver gå på låda. Katten har rörelser som påminner om andning, den blir varm och avger ett spinnande ljud efter några strykningar. 40 Våra medarbetare upplever att flera av personerna som provat Robocat har blivit lugnare. Katten har även medfört en ökning av naturliga samtalsämnen. De boende pratar med katten och när de klappar den och den spinner lyser de upp. De som har arbetat i projektet har dragit slutsatsen att även äldre med demenssjukdom behöver få bry sig om och ta hand om någon, inte bara själva bli omhändertagna. Visst är ett riktigt husdjur många gånger det optimala, men ett sådant är inte alltid möjligt och då kan en RoboCat fylla många behov och funktioner. Attendo Eskilshems projektledare Therese Vikner visade upp katten på Attendos innovationsmässa i Stockholm. Intresset från andra områden inom vården och omsorgen var stort. En RoboCat kan fylla ett behov, inte bara inom omsorgen för personer med demenssjukdom, utan även för personer med utvecklingsstörning och andra kognitiva funktionsnedsättningar. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING PRO J E K T : M I T T S I S T E HJ E M Medarbetare redesignade sin arbetsdag En mer effektiv planering av arbetet frigör tid för individerna i verksamheten. Det har ett projekt på Attendo Paulus i Norge tagit fasta på. I projektet har kreativitet och handfasta idéer lett till en omorganisation och ett synliggörande av medarbetarnas arbetsuppgifter. PA U L U S S Y K E H J E M 2012 ett projekt i samarbete med elever från Arkitektur och Designhögskolan i Oslo. Projektet heter ”Mitt siste hjem” och målet är att skapa en bättre vardag för de boende och ge medarbetare och boende mer tid med varandra. Man vill också skapa en smidigare arbetsvardag för medarbetare och en möjlighet att i högre grad planera arbetsdagen i förväg. PÅ B Ö R J A D E för lite tid, för få medarbetare, oförutsedda händelser, för lite kunskap, osäkra medarbetare och för mycket praktiska göromål som prioriteras först. Medarbetarna fick sedan strukturerat lämna förslag och idéer till förändringar. Arbetet organiserades med tydligare ansvarsområden som sedan testades på äldreboendet. Arbetsuppgifterna utfördes i team för de olika aktivitetsområden som valts ut; samverkan och akUnder hösten gjordes en kartläggning tivitet, mat och omsorg, omgivning och med syftet att undersöka äldreomsorgens potential för innovation och föränd- hygien samt översikt och medicin. ring. Ett tydligt önskemål från medarbetarna var att få använda mer tid med Arbetet planerades och arbetsfördelde boende och mindre tid med andra ar- ningen och ansvaret visualiserades bland annat genom att de olika arbetsbetsuppgifter. En fråga som valdes ut och som medarbetarna fick arbeta vida- uppgifterna fick olika färg. Man tog fram broscher i form av olikfärgade re med var hur man skulle frigöra mer tid för de boende i vardagen. De fick de- knappar som medarbetarna bar under signa en ny arbetsdag. Frågor som ställ- dagen. Det blev på detta sätt tydligt vem som ansvarade för vad. Resultatet blev des var: Hur kan arbetet organiseras en omorganisation och ett synliggöranså att det blir tydligare och mer förutde av medarbetarnas arbetsuppgifter. sägbart? Hur vill du att äldreomsorgen ska se ut i framtiden? Hur vill du ha det De flesta var positiva till förändringarna och verksamheten fortsätter med i ditt sista hem? Medarbetarna deltog i uppföljningarna för att visa på eventuelworkshops och samtal där syftet varit la effekter på medarbetarnas arbetstillatt ta fram förankrade lösningar. I arfredsställelse och en ökad andel aktivibetslagen och i fikarummet har medarbetare diskuterat och funderat över frå- teter för de boende. gorna. De hinder som identifierades var; ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 41 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING S A M V E R K A N SPRO J E K T FÖR Attendo är det viktigt att delta i den nationella utvecklingen av omsorgen. Detta gör vi bland annat genom gemensamma projekt med kommuner, Socialstyrelsen och andra samO S S PÅ PROJ EK TN A M N 42 arbetspartners. Målet är att finna nya innovativa sätt att göra omsorgen bättre för individer, närstående och medarbetare. Här presenterar vi några av samarbetsprojekten. SYF TE D ELTAGA RE Samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården Utveckla samarbetet mellan specialiserad hemtjänst för personer med demens och sjukvården Kungsholmens sdf, St:Eriks vårdcentral, Attendo Kundval Kungsholmen Fysisk trening for sykehjemsbeboere med demens Undersöka hur fysisk aktivitet kan förebygga utvecklingen av demens Aldring og Helse- Nationellt kompetenscenter, Högskolan i Oslo och Akershus, Attendo Hovseterhjemmet Bättre samverkan – bättre liv Utarbeta rutiner för en bättre samordning och samverkan Hägersten-Liljeholmens sdf, Karolinska sjukhuset, Huddinge sjukhus, vårdcentraler och Attendo kundval Söderort Kognitiva hjälpmedelsombud Uppmärksamma och nå ut med information om kognitiva hjälpmedel Dagliga verksamheter, korttidshem och särskilda boenden i region Attendo LSS Norr Implementering av Ipad Ge möjlighet att använda Ipad i arbetet med personer i verksamheterna Dagliga verksamheter, korttidshem och särskilda boenden i region Attendo LSS Mellan Att få bo och komma till ro Undersöka arbetet på ett äldreboende för personer som varit hemlösa Stockholms universitet och Attendo Gamlebo Sanse- og nyttehag i sykehjemmet Att skapa en trädgård och plattform för kontakter utanför boendet Universitetet i Ås och Attendo Paulus sykehjem Sommarcafé Ljungen Ge möjlighet till social samvaro och att få umgås Attendo Ljungens hemtjänst, Ljunghems särskilda boende och MICA Trygghetspakke og Helsebemannet kontajktsenter Testa och utvärdera nya omsorgskoncept och välfärdsteknologi för ökad trygghet och livskvalitet Attendo Norge, DIGNIO, Seniornett, Telenor och Högskolen i Östfold Kost och nutrition med genombrottsmetoden Förbättra kost och måltidsmiljö och utveckla matlag i servicehus Linköpings kommun, Attendo Solgläntan, Leanlink, Attendo Valla Park Aktiviteter med unge öyne Skapa relationer mellan generationer och utveckla varierade aktiviteter Ungdomar i Oslo och Attendo Hovseterhjemmet Ett samordnat stöd Utveckla samarbete mellan socialtjänsten och BuP för bättre samordning Speciallösningar, BuP Signal, BuP Sachska, Psykiatri Söder, Enskede Årsta Vantör sdf, SCÄ Forflytning og löft, velfeardsteknologi Att effektivisera arbetsgången och få säkra arbetsförhållanden i omvårdnadssituationerna Attendo Norge, Grobskovs kommun, Udsigten, Staeremosen, Zealand Care ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING Kloka ord från den ljusa sidan På Attendo Hököpinge Transit, ett boende för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar, driver medarbetare och de boende tillsammans ett värderingsprojekt – ”Kloka ord från den ljusa sidan”. Projektet har bland annat som syfte att vara vägledande i en positiv livsåskådning. Ä NDAMÅLET MED ORDSPRÅK på ett gene- rellt plan är att på ett enkelt sätt förmedla ett budskap eller en värdering som man ställer sig bakom. Eller att ge en extra tyngd i en argumentation genom användning av gamla lärdomar som visat sig hålla i längden. Tavlor med de utvalda ordspråken sätts upp på väggar och dörrar i boendet och finns där som en liten påminnelse med färg och inspirerande ord. Projektet är ett exempel på hur man kan anpassa diskussioner om värderingar till den enskilda verksamheten Projektet på Attendo Hököpinge Trans- och de som bor och arbetar där samt bygga en grund och skapa en ökad förit går ut på att medarbetare och ungståelse för gemensamma värderingar. domar under ett antal samtalstillfällen pratar om livets normer genom ordspråk Samtidigt som man tar hänsyn till personliga värderingar utifrån varje indioch visdomsord vars tema är positiva tankar kring livet. Medarbetare som tog vids ursprung och kultur. initiativet till projektet ville föra vidare en viktig språklig tradition och samtidigt visa att oavsett vilket språk man ”I vårt arpratar eller vilket land man kommer bete är det ifrån kan man hitta ett gemensamt uttryckssätt via internationella ordspråk viktigt att – vi tänker ofta i likadana banor genom medvetet dessa visdomsord. Ordspråken översätts försöka bitill svenska och engelska och alla får framföra sina egna tankar, uppfattningdra till att ar och anekdoter kring ordspråken. På detta sätt kunde medarbetarna avsätta tid för att umgås med ungdomarna i ett forum där man stärker kommunikationen mellan varandra genom att dela egna och andras tankesätt och erfarenheter med hjälp av världens ordspråk. Samtidigt ville medarbetarna skapa en harmonisk känsla bland ungdomarna. individer får en ökad förståelse för varandra. Vår nya värld formas genom vår förmåga att hjälpa människor att orientera sig i den nya värld de lever i” /Erkin Kahrovic, bitr. regional verksamhetschef ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Vänligheten är det språk som de döva kan höra och dom blinda kan se. /Mark Twain A journey of thousands miles begins with a single step. /Leo Teu Du får inte förlora tron på mänskligheten. Om några droppar i oceanen är smutsiga, så blir inte oceanen smutsig. /Mahatma Gandhi I am not my memories. I am my dreams. /Terry Hostetler Every accomplishment starts with the decision to try. /Unknown 43 44 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Resultat 2012 I detta kapitel presenterar vi en övergripande bild av resultatet för 2012. Det omfattar vårt kvalitetsarbete i äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen samt inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning. Du är ännu nöjdare idag, Gunvor. Vad roligt! ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 45 RESULTAT 2012 Fortsatt bättre 2012 har inneburit fortsatta förbättringar i resultatet av vårt kvalitetsarbete. I detta kapitel redovisar vi de övergripande resultaten på flera områden. F Ö R A T T FÅ en fullständig genomlysning av verksamhetens kvalitet använder vi olika infallsvinklar när vi samlar in information: Vi frågar vad de enskilda individerna och deras anhöriga tycker Vårt viktigaste mått på kvalitet är hur nöjd den enskilde är med vår verksamhet. Vi granskas av externa En välfungerande extern granskning är A och O för en trygg vård och omsorg. Vår verksamhet granskas regelbundet av myndigheter och andra instanser. Vi granskar oss själva Vi genomför en egen kvalitetsrevision på alla enheter en gång per år. Revisionen utförs av vår kvalitetsavdelning som tittar på att lagar och förordningar följs, att lokala rutiner och riktlinjer finns och efterlevs, att verksamheten har en fungerande dokumentation och att utlovade förbättringsåtgärder genomförts. Dessutom genomför vi varje månad en mer översiktlig temperaturtagning med Kvalitetstermometern. Kvalitetstermometern Kvalitetstermometern är ett verktyg som vi använder månadsvis för att genomföra en ”temperaturtagning” inom alla kvalitetsområden. Resultatet är en sammanvägning av de viktigaste kvalitetsresultaten och presenteras som ett tal mellan 0 och 100%. Under 2012 hade vi en positiv utveckling och vi uppnådde målet om 80%. De verksamheter som inte når hela vägen får stöd för att förbättra sig och komma upp på godkända nivåer. 46 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 RESULTAT 2012 BRU K A R NÖ J DH E T 91% För att mäta den upplevda kvaliteten får enskilda individer och närstående anonymt berätta vad de tycker om allt från mat till bemötande. Under 2012 genomfördes undersökningar i flera kommuner. Inom Attendos äldreomsorg var den övergripande nöjdheten 82%, vilket är i linje med tidigare år. Inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning var nöjdheten 88%. Med nöjd avser vi de som gett betyg 4 eller 5 på en 5-gradig skala. av Attendos äldreboenden har bättre resultat än snittet för landets alla äldreboenden (Äldreguiden 2012) 83% av Attendos äldreboenden har rutiner för att bedömma trycksår, att jämföra med 57% för hela landet (Äldreguiden 2012) 73% av närstående till individer där Attendo tillhandahållit palliativ vård har erbjudits läkarinformation, jämfört med 63% för övriga Sverige (Palliativa registret) EXTERNA GRANSKNINGAR Under 2012 fick vi beslut från 285 externa granskningar av Attendos verksamheter. Granskningarna genomfördes av både kommuner och Socialstyrelsen. 99% av dessa granskningar var godkända och 70% var utan synpunkter. För 2 av 3 granskningar som ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 fick allvarlig kritik kom kritiken från kommunernas Miljö och hälsa som identifierade brister inom bland annat livsmedelsförvaring. Alla synpunkter, oavsett om de anses vara små eller stora, leder till åtgärder i verksamheterna. 75% av Attendos klienter är fria från problem med alkohol vid uppföljningen av behandlingen, jämfört med 38% för övriga urvalet (Addiction Severity Index) 47 RESULTAT 2012 INTERNA GRANSKNINGAR 88% av enheterna har ett pågående värderingsarbete, en ökning från 83% 2011 98% av tillfrågade medarbetare på enheterna kunde korrekt beskriva hur de ska agera när de tar emot ett klagomål från boende eller närstående, en ökning från 92% 2011 99% av enheterna har upprättat patientsäkerhetsberättelse 93% av verksamheterna har lokala skriftliga rutiner för särskilda händelser 91% av tillfrågade medarbetare kan beskriva hur de hanterar situationer där det finns behov av skyddsåtgärder 48 E GE N KON T ROL L E N Varje år genomförs en stor intern kvalitetsrevision kallad Egenkontrollen. Där fördjupar vi oss i kvalitetsarbetet. Bland annat kontrollerar vi att verksamheten uppfyller formella krav från myndigheter och krav som ställs av våra kunder. Det är också en uppföljning av hur rutiner och riktlinjer i verksamheten är utformade och hur de efterlevs. Den oberoende granskningen utförs centralt under ledning av kvalitetsavdelningen. Kvalitetsavdelningen har tagit fram anpassade verktyg för bedömning av såväl äldreomsorgen i Sverige, Norge och Danmark som verksamhet enligt LSS (LSS och SoL) och verksamheter inom individ- och familjeomsorg. Egenkontrollen består av fem områden: Ledning, Socialtjänst, Hälso- och sjuk- vård, Kompetens och Samverkan. Varje område består av ett antal underkategorier och sammanlagt består Egenkontrollen av ungefär 120 kontrollfrågor som varje verksamhet ska vara godkända på. Resultatet från Egenkontrollen leder till en åtgärdsplan som ligger till grund för fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. Åtgärdsplanen följs upp varje månad till dess att samtliga påvisade brister är åtgärdade. Syftet med detta är att eventuella brister ska åtgärdas så snart det är möjligt och inte återkomma i nästa års Egenkontroll. För 2012 var totalt 96% av kontrollfrågorna godkända. Bäst var resultatet inom Samverkan med 98% godkända frågor. Detaljer för varje huvudkategori återges per segment längre bak i bokslutet. EGEN KO NTRO LL 2012 Hälso- och sjukvård 97% Kompetens 93% Ledning 9 4% Samverkan 98% Socialtjänst 96% Total 9 6% ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 RESULTAT 2012 H Ä N DEL SEH A N T ERI NGEN En händelse för oss är en registrering av något som inte gick enligt plan. Majoriteten av händelserna leder inte till någon skada för individen utan händelsen registreras eftersom det är något vi kan förbättra och för att det föreligger en risk för en framtida skada. Under 2012 har vi registrerat cirka 30 händelser per 100 brukare och månad. De vanligaste händelserna som förekommer är inom läkemedelshantering och fall - det kan till exempel vara att en medarbetare glömt att signera läkemedelslistan. Vi vet att i en komplex verksamhet med så många interaktioner och moment som i omsorgen, händer det saker man inte planerat. Det är viktigt för oss att uppmuntra alla medarbetare att ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 rapportera händelser för att vi systematiskt ska kunna arbeta med förbättringar så att dessa händelser undviks eller minimeras. För att säkerställa att vår händelsehantering och uppföljning fungerar som den ska följer våra kvalitetsutvecklare varje månad upp enheternas kvalitetsarbete. Detta innebär bland annat att vi kontrollerar att händelser rapporterats in, att det finns åtgärdsplaner, att åtgärder från tidigare månader implementerats samt att protokoll skrivs och görs tillgängliga för medarbetarna. Det sker alltid händelser i en normalt fungerande verksamhet – vilket även Socialstyrelsen konstaterat - och vi uppmuntrar hela tiden våra medarbetare att rapportera avvikelser. 49 RESULTAT 2012 NÄ R 100% av Attendos lex Maria och lex Sarah utreds med händelseanalysmetoden, att jämföra med 62% för Karolinska Sjukhuset (KS Kvalitetsbokslut 2011). E N H Ä N D E L S E är av allvarligare art kallar vi den för en särskild händelse. Det kan exempelvis vara att en boende är utsatt för ett missförhållande (lex Sarah) eller en vårdskada (lex Maria). Det kan också röra sig om stölder eller allvarliga klagomål. 0% av Attendos utredningar för lex Sarah och lex Maria fick krav på ytterligare åtgärd (Socialstyrelsen). V I S T R ÄVA R N A T U R L I G T V I S efter att ingen särskild händelse ska bli så allvarlig att den blir ett missförhållande (lex Sarah) eller en vårdskada (lex Maria). Vi uppmanar dock våra medarbetare att inte tveka att rapportera en särskild händelse till Socialstyrelsen och vi ska hellre rapportera en gång för mycket än en gång för lite när vi ser ett gränsfall. Under 2012 rapporterade Attendo 15 händelser som risk för missförhållande eller missförhållande och 15 händelser som risk för vårdskada eller vårdskada. Samtliga händelser har medfört att åtgärder vidtagits. 50 40 30 20 10 0 N Ä R D E T G Å R fel är det viktigt att snabbt åtgärda och förebygga de brister som uppkommit. I våra utredningar av särskilda händelser beskrivs vilka åtgärder som har vidtagits för att förhindra att händelserna upprepas. Dessa skickas sedan till Socialstyrelsen. Av de utlåtanden som vi fått från Socialstyrelsen kan vi utläsa att Attendos utredningar och åtgärder varit tillräckliga. Inte för någon av våra utredningar om allvarliga vårdskador (lex Maria) eller allvarliga missförhållanden (lex Sarah) under 2012 har myndigheten ställt krav på ytterligare åtgärder. En förklaring till det goda resultatet är att vi använder utredare som alla utbildats i utredningsmetodik och risk- och händelseanalys. UTRED N IN GSK VALITE T FÖR LE X SAR A H O CH LE X M ARIA Andel utredningar som fick krav på ytterligare åtgärd från Socialstyrelsen 50 Lex Sarah Lex Maria Kommunala utförare 7% 11% Privata utförare 6% 15% Attendo 0% 0% ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 RESULTAT 2012 VÅ R A UTBILDNINGA R Vi utvärderar alla utbildningar som vi genomför. Våra medarbetare bedömer kvaliteten på utbildningarna utifrån om den tillfört ny kunskap samt I N N O VA T I O N utbildningens relevans och användbarhet i verksamheten. Resultatet visar att våra medarbetare är nöjda med utbildningarnas innehåll och upplägg. OCH UT V ECK LINGSPROJEKT En viktig del i vårt utvecklingsarbete är våra projekt. Våra projekt består av både lokala initiativ och centrala satsningar. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Under 2012 pågick cirka 300 projekt. Majoriteten av dessa var lokala, det vill säga att projekten bedrevs i en enskild verksamhet. Men hela 18% av projekten drevs som ett samarbete mellan minst 2 enheter. 51 52 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Äldreomsorgen i detalj På följande sidor presenterar vi de detaljerade resultaten av vårt kvalitetsarbete för 2012 inom äldreomsorgen. Resultaten omfattar brukarundersökningar samt externa och interna granskningar. Krocket, Gudfadern eller stickning? ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 53 Resultat från brukarundersökningar VÅRT VIKTIGASTE MÅTT på kvalitet är hur Vårt bästa mått på nöjdheten är att mäta andelen nöjda och mycket nöjda brukare, det vill säga alla som svarat 4 eller 5 på en 5-gradig skala. Med detaljerad data från kommunerna kan vi omvandla deras resultat till denna skala. nöjd individen är med vår verksamhet. Varje år följer vi därför noga upp alla brukarundersökningar som genomförs. Många kommuner genomför egna brukarundersökningar där individerna i Attendos verksamheter deltar. Informationen är värdefull för oss eftersom den ger oss möjligheten att jämföra våra resultat med både kommunen och övriga utförare. Det gör det lättare för oss att se vilka områden vi kan förbättra. Resultatet under 2012 var i samma nivå eller bättre än andra utförare i kommunen. * * * *Information ej tillgänglig * * *Information ej tillgänglig 54 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Resultat från Kvalitetstermometern K VA L I T E T S T E R M O M E T E R N ÄR ETT verktyg för att enkelt kunna genomföra en ”temperaturtagning” inom alla kvalitetsområden. Resultatet är en sammanvägning av de viktigaste kvalitetsresultaten och presenteras som ett tal mellan 0-100 %. Under 2012 har vi haft en positiv utveckling inom både särskilda boenden och hemtjänst - samtliga uppnår målet på 80%. Insatser under året har också minskat gapet mellan resultaten i särskilda boenden och hemtjänst. Resultat från externa granskningar GENOM får vi värdefulla synpunkter på vår verksamhet. De externa granskare som besöker våra verksamheter har gedigen erfarenhet från många olika verksamheter och när deras tränade ögon berömmer vår verksamhet är det ett kvitto på att vi håller en god kvalitet. Vi är därför mycket stolta över våra goda resultat från granskningarna under 2012. E X T ER NA GR A NSK N I NGA R I data som presenteras ingår alla externa granskningar som slutfördes un- ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 der 2012. Det betyder att granskningar från slutet av 2011 men som slutfördes under 2012 också är inkluderade. Inom särskilda boenden innehåller endast 3 av 124 granskningar ( 2,5 %) allvarlig kritik. Två av dessa handlar om livsmedelshantering. Vi strävar självklart efter att ingen granskning ska leda till allvarlig kritik. Inom hemtjänsten uppnådde vi detta mål - av 33 granskningar innehöll ingen allvarlig kritik. 55 Ä L DR E GU I DE N Ä L DR EGU I DEN verktyg som Socialstyrelsen har tagit fram för att jämföra äldreboenden och hemtjänst. All information hämtas från officiell statistik och från landets kommuner och olika enheter. Socialstyrelsen gör årligen nya enkätundersökningar och uppdaterar Äldreguiden. ÄR ETT Äldreguiden 2012 undersökte för första gången äldreboenden och korttidsboenden tillsammans och benämner dem permanent särskilt boende. Frågeställningarna basers på 10 indikatorer. Resultaten presenteras i faktiska mått, uttryckta i procent. Två indikatorer presenteras med ja- eller nej-svar. På grund av förändringar i metod och frågor är endast ett fåtal indikatorer jämförbara med värden från föregående år. Socialstyrelsen valde att inte redovisa uppgifter om personaltäthet, antal visstidsanställda, andel legitimerad personal och antal anställda per chef. Måtten har inte ansetts vara tillförlitliga. 85 av Attendos äldreboenden har utvärderats. 77 av dessa (91%) får högre medelvärde än snittet för alla landets deltagande äldreboenden. Attendo får högre medelvärden inom genomförandeplan, delaktighet, riskbedömningar och läkemedel. Inom utbildning ligger Attendo något under medel för övriga Sverige. Inom hemtjänsten utvärderades 43 av Attendos hemtjänstområden. Attendo får högre medelvärde inom delområdena genomförandeplan och delaktighet men sämre inom utbildning och personalrörlighet. Äldreguidens indikatorer 2012: 1. Aktuell genomförandeplan: Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell genomförandeplan den 1 oktober 2011. 2. Delaktighet: Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende som varit delaktiga i att utforma sin aktuella genomförandeplan den 1 oktober 2011. 3. Utbildning: Andel personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. 4. Personalrörlighet: Andel månadsavlönad omsorgspersonal som slutat på enheten mellan den 1 oktober 2010 till den 1 oktober 2011. 5. Riskbedömning fall: Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell riskbedömning avseende fall den 1 oktober 2011. 6. Riskbedömning trycksår: Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell riskbedömning avseende trycksår den 1 oktober 2011. 7. Riskbedömning undernäring: Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell riskbedömning avseende undernäring den 1 oktober 2011. 8. Läkemedelsgenomgång: Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell läkemedelsgenomgång den 1 oktober 2011. 9. Eget rum: Samtliga personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende har eget rum/bostad eller delar bostad med anhörig den 1 oktober 2011. Bostaden har eget hygienutrymme och kokmöjlighet. 10. Bra måltidsordning: Boendet (permanent särskilt boende eller korttidsboende) kan erbjuda måltider fördelade över dygnet den 1 oktober 2011 enligt expertrekommendationer. 56 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Ä L D REBO EN D EN SVERI G E AT TEN D O 1. Genomförandeplan 87 97 2. Delaktighet 81 96 3. Utbildning 83 81 7 7 5. Riskbedömning fall 63 90 6. Riskbedömning trycksår 57 83 7. Riskbedömning undernäring 61 85 8. Läkemedelsgenomgång 69 85 SVERI GE AT TEN D O 1. Genomförandeplan 75 90 2. Delaktighet 71 89 3. Utbildning 75 72 9 11 4. Personalrörlighet HEMTJÄ NST 4. Personalrörlighet ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 57 PA L L I AT I VA R E GI S T R E T ett 1. Delaktighet - kommunikation nationellt kvalitetsregister som är till Inom detta område behandlas frågor för alla som vårdar människor i livets som rör läkarinformation, möjlighet slutskede. I enlighet med riktlinjerna att uttrycka önskemål om omsorgens från Sveriges Kommuner och Landsting innehåll och önskemål om dödsplats. ska registret vara tillgängligt för allmänheten, för vårdpersonal och för be2. Teamarbete - Omvårdnad slutsfattare. Inom detta område tar man upp omvårdnadsfrågor som munhälsa, Uppgifterna i registret bygger på en betrycksår och smärtskattning. skrivning från den sista veckan i en persons liv genom att medarbetarna 3. Symtomlindring som vårdat den just avlidna individen Inom detta område handlar frågorbesvarar cirka 30 frågor. Frågorna bygna om hur väl individen har lindrats ger på 4 huvudområden: från smärta, illamående, ångest och från rosslig andning SV ENSK A PA L L I A T I V R E G I S T R E T Ä R 4. Stöd till närstående Området undersöker stödet till närstående, exempelvis om eftersamtal erbjudits. 58 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 AT TEN D O AT TEN D O 2011 2012 K VALITE TSI N D IK ATO R SVERI G E SVERI G E SÄ RSK I LT SÄ RSK I LT BO EN D E 2011 BO EN D E 2012 Eftersamtal erbjudet 4 0 , 0% 55 , 9 % 4 6 ,7% 56 , 3% Läkarinformation till patienten 52 , 0% 53 ,7% 4 8 , 5% 5 0 , 4% Uppfyllt önskemål om dödsplats 31, 2% 3 6 , 4% 32 , 4% 3 5 , 8% Andel med dokumenterad munhälsa bedömd 61,1% 6 4 , 0% 6 0 , 6% 6 5 , 2% Andel utan trycksår vid dödsfallet 8 9 , 4% 8 8 , 3% 8 9 ,7% 9 0 ,1% Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 8 0 , 0% 8 4 , 0% 8 5 , 8% 8 6 , 5% Utförd (dokumenterad) validerad smärtskattning 10 , 5% 19 , 8% 8 , 8% 18 , 3% Lindrad från smärta 8 0 , 0% 87, 0% 82 ,1% 8 4 , 5% Lindrad från illamående 8 4 , 2% 87, 4% 8 3 ,7% 8 5 , 8% Lindrad från ångest 76 , 5% 8 3 , 3% 76 ,7% 79 , 0% Lindrad från rosslig andning 76 , 0% 79 , 2% 76 ,1% 77, 3% Läkarinformation till närstående 71, 2% 73 , 2% 6 2 , 6% 6 3 ,1% Attendo har under 2012 förbättrat de flesta resultaten som registreras i Palliativa registret. Exempelvis har andelen som erbjuds eftersamtal ökat från 40% till 56%. Andelen med mänsklig närvaro i dödsögonblicket har ökat från 80% till 84%. Vi fortsätter arbeta inom detta område för att förbättra resultaten ytterligare. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 I jämförelse med andra särskilda boenden i Sverige har Attendo högre resultat inom flera områden, exempelvis Läkarinformation till patienten, Uppfyllt önskemål om dödsplats, och Lindring från smärta. 59 Lex Maria regleras från 1 januari 2011 i Patientsäkerhetslagen. Lagen innebär att vårdgivare har skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om patient i hälso- och sjukvården drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Händelser under 2012 EN H Ä N D E L S E F Ö R oss är en registrering av något som inte gick enligt plan. Majoriteten av händelserna leder inte till någon skada för individen, utan registreras eftersom det är något vi kan förbättra och för att den utgör en risk för en framtida skada. De vanligaste händelserna som förekommer är inom läkemedelshantering och fall. Det kan till exempel vara att en medarbetare glömt att signera läkemedelslistan eller att en medarbetare eller boende blivit hotad. För att inrapporterad data ska bli korrekt krävs ett systematiskt kvalitetsarbete. Av den anledningen säkerställer vi regelbundet att enheterna är godkända i det systematiska arbetet. Inom särskilda boenden låg andelen godkända stabilt runt 96% och hemtjänsten har förbättrat sitt arbete under året, från 91% i Q1 till 95% i Q4. Antal händelser per kvartal har legat stabilt mellan 9000 och 10000 händelser, där majoriteten är inom särskilda boenden. I äldreboenden är fall den vanligaste formen av händelse och det är även en anledning till vårt aktiva arbete inom fallprevention. I hemtjänsten är den vanligaste händelsen inom läkemedelshantering. 60 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 När en händelse är av allvarligare art, till exempel när en individ blivit skadad, kallar vi det för en särskild händelse. I särskilda händelser inkluderar vi även allvarliga klagomål. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 61 L E X S A R A H O CH L E X M A R I A I NOM Ä L DR E OM S OR GE N VI för att en särskild händelse inte ska bli så allvarliga att den blir en lex Sarah eller lex Maria. Vi drar oss dock inte för att rapportera en särskild händelse till Socialstyrelsen och vi rapporterar hellre en gång för mycket än en gång för lite när vi ser ett gränsfall. Under 2012 rapporA RBETA R NAT U RL IGT V I S terade vi 6 lex Sarah och 15 lex Maria inom äldreomsorgen. Samtliga händelser har medfört att åtgärder vidtagits. Nedan följer tabeller med samtliga lex Sarah och lex Maria som inträffat inom Attendos äldreomsorg under 2012. LE X SAR A H H Ä N D EL SE ÅTGÄRD BESLUT Händelsedatum: 2012-10-17 • Medarbetaren omplaceras. Datum: 2012-12-18 Anmälningsdatum: 2012-11-21 av Attendo • Kontinuerlig handledning av demensteam införs. Socialstyrelsens beslut: Ärendet avskrivs. Medarbetare ger en boende en örfil efter att den boende spottat på medarbetaren. • Värderingsarbetet intensifieras inom arbetsgruppen. Händelsedatum: 2012-08-19 • Byte till sänglarm i stället för rörelselarm. Anmälningsdatum: 2012-10-04 av Attendo Individ faller ur sin säng. Närstående lämnar in klagomål till boendet. • Sänggrindar installeras efter samtycke. • Riskbedömning genomförs av arbetsteam. Datum: 2013-01-10 Socialstyrelsens beslut: Händelsen bedöms inte som ett missförhållande. Ärendet avslutas • Ny signeringslista införs för loggning av varje funktionskontroll av larm. • Genomgång med hela medarbetargruppen av lokal rutin för larmkontroller. • Ommöblering av rummet så att boende enkelt kan nå larmdosan. Händelsedatum: 2012-05-12 Anmälningsdatum: 2012-07-09 av Attendo Medarbetare upptäcker brister i omvårdnad av en boende. • Genomgång av ansvarsområden och fördelning av arbetet under dygnet med arbetsgrupperna. • Utbildning i socialtjänstlagen, kommunikation samt bemötande. Socialstyrelsens beslut: Utredning och åtgärder är tillräcklig för att förhindra upprepning. Ärendet avslutas. • Genomgång och utbildning av medarbetarnas skyldighet att rapportera risk för missförhållanden. 62 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 H Ä N D EL SE Händelsedatum: 2012-05-04 Anmälningsdatum: 2012-06-18 av Attendo Medarbetare finner blåmärken på en boende. ÅTGÄRD • Medarbetare som misstänks för att vara hårdhänt säger upp sig själv. • Genomgång av medarbetarnas skyldighet att rapportera risk för missförhållande. BESLUT Datum: 2012-06-21 Socialstyrelsens beslut: Utredning och åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas. • Värderingsgrunden diskuteras med tätare intervall på arbetsplatsen. • Värderingsarbetet förstärks med ytterligare en värderingscoach. Händelsedatum: 2012-02-22 Anmälningsdatum: 2012-03-16 av Attendo Boende med demenssjukdom dricker rengöringsmedel som finns i individens lägenhet. • Individen skickas omgående till sjukhus för läkarvård. • Hela verksamheten kontrolleras och alla kemtekniska produkter avlägsnas eller låses in enligt rutin. Datum: 2012-12-11 Socialstyrelsens beslut: Utredning och åtgärder är tillräckliga för att förhindra upprepning. Ärendet avslutas. • Ny lokal rutin för kemtekniska produkter skrivs och översyn av samtliga rutiner genomförs. • Boende och närstående informeras om vikten att meddela medarbetarna före de placerar rengöringsmedel i lägenheterna. • Firma för larm kontaktas för att få loggning av larm. Händelsedatum: 2012-02-10 Anmälningsdatum: 2012-04-02 av Attendo Medarbetare slår en boende. • Medarbetaren stängs genast av från arbetet och sägs sedan upp. • Värderingsarbetet intensifieras på boendet. Datum: 2012-05-22 Socialstyrelsens beslut: Relevanta åtgärder är vidtagna. Ärendet avslutas. LE X M ARIA H Ä N D EL SE ÅTGÄRD BESLUT Händelsedatum: 2012-05-22 • Delegeringen tas bort. Datum: 2012-12-27 Anmälningsdatum: 2012-06-20 av Växjö kommuns MAS • Introduktionen till sjuksköterskor anpassas till sjuksköterskornas arbetsuppgifter och arbetssituation. Socialstyrelsens beslut: Vidtagna åtgärder är korrekta och relevanta. Ärendet avslutas. Dubbel dos av smärtlindrande medicin ges via plåster av medarbetare utan delegering. • Nya sjuksköterskor får genomgång från MAS om alla rutiner. • Arbetsmiljön ses över och förbättras för att undvika framtida händelser. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 63 H Ä N D EL SE Händelsedatum: 2012-05-19 Anmälningsdatum: 2012-07-18 av Attendos MAS Boende blir dålig efter att ha fallit, sjuksköterska avvaktar med att skicka individen till sjukhus. ÅTGÄRD • Information till sjuksköterska om gällande riktlinjer för fall och fallskada. Rutinerna repeteras även med övriga medarbetare. • Revidering av sjuksköterskornas dokumentationsrutin och rutin för kontakt med närstående. BESLUT Datum: 2012-10-31 Socialstyrelsens beslut: Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas. • Medarbetare utbildas i att ta blodtryck. • Ny rutin för att sjuksköterska bättre ska kunna tillvarata övriga medarbetares iakttagelser. Händelsedatum: 2012-05-10 Anmälningsdatum:2012-05 av Täby kommuns MAS Vikarierande medarbetare ger medicin till boende ur egen ficka, utan att tillkalla sjuksköterska. Händelsedatum: 2012-07-04 Anmälningsdatum: 2012-08-30 av Attendos MAS Boende håller kvar medicinen i munnen under flera timmar. Händelsedatum: 2012-07-25 Anmälningsdatum: 2012-11-09 av Mölndal kommuns MAS Boende i mobil duschstol tippar framåt och glider av stolen. Händelsedatum: 2012-09-10 Anmälningsdatum: 2012-10-15 av Mölndal kommuns MAS Medarbetare ger en boende fel läkemedel. 64 • Den vikarierande medarbetaren stängs av från arbetet. Socialstyrelsens beslut: Inväntas. • Rutiner för hanteringen av läkmedel tas upp med all nattpersonal för att säkerställa att samtliga medarbetare har rätt kunskapsnivå. • Medarbetare får utbildning i dokumentation samt utbildning i bemötande och professionalitet. • Revidering av rutiner för delegering, intern informationsöverföring och dokumentation. • Individen skickas omedelbart till sjukhus för röntgen. Datum: 2013-02-06 Socialstyrelsens beslut: Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas. Socialstyrelsens beslut: Inväntas. • Alla hjälpmedel med tillhörande dokumentation undersöks. • Ansvariga för rehabilitering tar fram bruksanvisningar till förskrivna hjälpmedel och genomför utbildning med medarbetare. • Individen skickas till sjukhus för undersökning. • Revidering av rutiner för läkemedelshanteringen genomförs. Datum: 2013-02-18 Socialstyrelsens beslut: Tillräckliga åtgärder är vidtagna. Ärendet avslutas. • Ett projektarbete för säker läkemedelshantering inleds på boendet. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 H Ä N D EL SE Händelsedatum: 2012-09-07 Anmälningsdatum: 2012-10-15 av Attendos MAS Individ får av misstag i sig annans persons läkemedel. En dag senare faller individen. Händelsedatum: 2012-09-20 Anmälningsdatum:2012-11-09 av Attendos MAS Sårvård utförs inte på rätt sätt för individ med svårläkt bensår. ÅTGÄRD • Individen skickas till sjukhus, men avlider efter operation. BESLUT Socialstyrelsens beslut: Inväntas. • Revidering av rutin för läkemedel och delegering samt fallriskbedömning genomförs. • Genomgång av reviderade rutiner med alla medarbetare och på sjuksköterskemöte. • Individen skickas till sjukhus för sårrevision. Socialstyrelsens beslut: Inväntas. • Rutin för kontakt med anhöriga vid ändrat hälsotillstånd samt för planering och information vid palliativ vård upprättas. • Utbildning till sjuksköterskorna i hantering av svåra operationssår. Händelsedatum: 2012-09-26 Anmälningsdatum: 2012-11-22 av Bålsta kommuns MAS Boende hittas på golvet efter att ha fallit. Läkare kontaktas inte. Individen lägger sig för att vila och förlorar medvetandet. Händelsedatum: 2012-10-08 Anmälningsdatum: 2012-10-17 av Linköping kommuns MAS En boende får frånvaroattack med kramper, men sjuksköterska följer inte upp situationen. • Individen skickas till sjukhus och avlider senare. Socialstyrelsens beslut: Inväntas. • Revidering av rutiner för fallriskbedömning, fallprevention och teamarbete. • Ökad uppföljning av följsamhet till rutinerna • Rutin för kontakt med sjuksköterska och rutin för dokumentation tas upp på arbetsplatsträffar. Socialstyrelsens beslut: Inväntas. • Ny rutin skrivs för att alltid följa upp och göra för nödvändiga kontroller där jour eller nattsjuksköterskan varit involverad. • Rutinen för kontakt med närstående, vid förändring av hälsotillstånd, revideras. • Utbildning för undersköterskor kring medicinska parametrar och symtom på allvarliga sjukdomstillstånd. Händelsedatum: 2012-10-26 Anmälningsdatum: 2012-12-26 av Linköping kommuns MAS Individ faller ur lyft och slår i höger sida av kroppen. • Individen skickas till sjukhus för röntgen. Socialstyrelsens beslut: Inväntas. • Introduktionsmaterialet för handhavande av liftar förtydligas. • Utbildning och genomgång av rutin för liftens handhavande för samtliga medarbetare. • Markering sätts på lift där det framgår att två medarbetare krävs för förflyttning. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 65 H Ä N D EL SE Händelsedatum: 2012-10-30 Anmälningsdatum:: 2013-02-18 av Mölndal kommuns MAS Sjuksköterska använder av misstag en kasserad vaccinationsspruta. Händelsedatum: 2012-08-21 Anmälningsdatum: 2013-02-22 Boende glider ur sin rullstol och får en fraktur. Händelsedatum: 2012-03-26 Anmälningsdatum: 2012-04 Boende får dubbel dos medicin och faller vid en senare tidpunkt. ÅTGÄRD • Kontakt tas med läkare för konsultation. BESLUT Socialstyrelsens beslut: Inväntas. • Prover tas kontinuerligt på berörd individ under efterföljande 6 månader. • Mölndals MAS informeras och bedömer initialt att händelsen inte ska anmälas enligt lex Maria. Ny MAS ändrar beslutet och anmäler enligt lex Maria. • Individen skickas till sjukhus för undersökning. • Rutiner förtydligas. • Alla medarbetare informeras om rutiner och genomförandeplanernas innehåll. • Individen skickas till sjukhus för undersökning och observation och återvänder hem utan skador. • Anvisningar för administrering av mediciner förtydligas. Datum: 2013-03-05 Socialstyrelsens beslut: Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas Datum: 2012-12-11 Socialstyrelsens beslut: Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas. • Revidering av rutin för läkemedelshantering och för rapportering av läkemedel. • Förändring av schema. Händelsedatum: 2012-03-14 Anmälningsdatum: 2012-04 En boende faller vid förflyttning från en stol till sängen och får en fraktur. • Läkare tillkallas och undersöker individen. • Individen skickas till sjukhus för röntgen. • Rutiner för hanteringen vid överflyttning repeteras av alla medarbetare. Datum: 2012-12-11 Socialstyrelsens beslut: Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas. • Sjukgymnasten undersöker och säkerställer att alla sängar är i fullgott skick. 66 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Resultat från vår interna kvalitetsrevision Egenkontrollen E GE N KON T ROL L samtliga verksamheter en gång per år och innebär en kontroll av att verksamheten uppfyller formella krav från myndigheter. Det är en uppföljning av om rutiner och riktlinjer i verksamheten finns och att de efterlevs. Genom Egenkontrollen säkrar vi vår interna process och vi får genom resultatet ett konkret underlag för att kunna förbättra och förändra verksamheten så att vi når uppsatta mål. GENOM F ÖR S I frågor. Sammanlagt består Egenkontrollen av ungefär 120 kontrollpunkter. För godkänt resultat krävs att 95% av kontrollfrågorna är godkända samt att verksamheten har en godkänd dokumentation om 97%. Resultatet leder till en åtgärdsplan för de delar i Egenkontrollen som inte blivit godkända. Åtgärdsplanen ligger till grund för fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. Resultatet med tillhörande åtgärdsplan ska sedan diskuteras inom verksamI Egenkontrollen granskas hur verkheten för att resultera i en tidsplan för samheten följer gällande riktlinjer utiförbättringsarbetet och vem som är anfrån lagar och författningar. Det ingår även att granska om avtal och tillstånd svarig för de olika delarna. Verksamföljs och om utlovade förbättringsåtgär- hetschefen har huvudansvaret för att de delar som inte blev godkända åtgärdas. der är vidtagna och följs. Om verksamUppföljning ska också ske på de enhetsheten har haft tillsyn från någon myndighet och denna har funnit brister ska möten som verksamhetschefen har tillen åtgärdsplan ha utarbetats och arbe- sammans med regionchefen. Resultatet och åtgärdsplanen följs även upp på de tet vara påbörjat. månatliga regionmötena där VD, regionchef, controller och kvalitetsutveckGranskningen utförs från den centrala kvalitetsavdelningen. Det ingår även lare deltar. Åtgärdsplanen följs upp tills samtliga brister är åtgärdade och då att ställa frågor till medarbetarna om släcks Egenkontrollen. Syftet med detta viktiga riktlinjer och rutiner för att se om de är kända och implementerade. En är att brister ska åtgärdas så snart det viktig del är kontrollen av individdoku- är möjligt och inte återkomma i nästa mentationen som görs med särskild be- års Egenkontroll. dömningsmall. Inom dokumentationsområdet har vi under de senaste åren genomfört utbildEgenkontrollen består av fem områden: ningsinsatser för att förbättra oss. DetLedning, Socialtjänst, Hälso- och sjukvård, Kompetens och Samverkan. Under ta har gett resultat och andelen godkända inom dokumentation är nu 99%. varje område finns ett antal underrubriker som i sin tur genererar i ett antal ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 67 93% av verksamheterna har godkänts i en extern kvalitetsgranskning av läkemedelsrutinerna under de 2 senaste åren 98% har upprättat patientskerhetsberättelse 80% har ett pågående värderingsarbete, viss nedgång från 82% 2011 K ATEG O RI A N D EL GODK Ä N DA H Ä L S O - O C H S J U K VÅ R D Dokumentation 99% Det finns godkända rutiner för sjukvårdsdokumentation. Det finns en godkänd granskning av befintlig dokumentation. Hygien 9 7% Det finns godkända hygienrutiner som efterlevs. Läkemedel 9 4% Det finns godkända rutiner för hantering och förvaring av läkemedel. Omvårdnad 9 7% Det finns godkända rutiner för nattfasta, fallriskbedömning, trycksårsbedömning, tandvård, inkontinenshjälpmedel och vård i livets slutskede. Säkerhet 9 8% Det finns dokumentation från läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Det finns godkänd syrgashantering, skriftliga riktlinjer från MAS, regelbunden kvalitetsuppföljning av delegeringar av MAS samt lätt tillgängliga rutiner för kontakt med läkare och sjuksköterska. 9 0% Det finns kostombud och kvalitetssamordnare samt att enheten har ett fungerande värderingsarbete. Arbetsmiljö 92% Det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete, sammanställning av tillbud och arbetsskador, rutiner för hot och våld, riskbedömningar, samt protokollförda arbetsmiljöträffar. Struktur 9 7% Det finns aktuella verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, tillstånd, samt ramavtal/placeringsavtal Livsmedel 9 4% Det finns godkännande från kommunens miljö och hälsa och rutiner för korrekt livsmedelshantering. Händelsehantering och förbättringsarbete 9 6% Det finns rutiner för händelsehantering. Enhetens lokala kvalitetsgrupp har dokumenterade protokoll och korrekt ifyllda händelserapporter Säkerhet 9 6% Det har genomförts funktionskontroller av larm minst 1 gång/månad, samt kontroller av arbetstekniska hjälpmedel. Det finns rutiner för hantering av sekretesshandlingar, nycklar, bilar och brukares privata medel. 98% av enheterna har en lokal rutin för hot och våld 92% K R AV F Ö R G O D K Ä N T RESU LTAT KO M PE T E N S Stödfunktioner har aktuell verksamhetsberättelse L E DN I N G 68 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 K ATEG O RI A N D EL GODK Ä N DA K R AV F Ö R G O D K Ä N T RESU LTAT SA M VERK AN Extern och intern 9 7% Informationsöverföring 99% Det finns godkända rutiner för skriftlig och muntlig informationsöverföring internt och externt. Dokumentation 99% Det finns godkända rutiner för dokumentation inom SoL. Det finns ett godkänt resultat på dokumentationsgranskning. Insatser 99% Det erbjuds aktiviteter i tillräcklig omfattning. Det finns kontaktman för samtliga brukare och tydliga inflyttningsrutiner. Kost 9 6% Det finns godkända rutiner för kost och måltider samt ett kostråd. Säkerhet 9 5% Det finns godkända rutiner för lex Sarah, kontakt vid akut situation, hanterande av utmanande beteenden, användning av kemtekniska produkter samt ett godkänt planeringssystem. Det finns regelbunden kontakt med kommun/beställare samt rutiner för klagomål och förbättringsförslag. Enheten ordnar också regelbundna möten för God Man/Förvaltare, närstående samt för brukare. S O C I A LTJÄ N S T ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 95% av tillfrågade medarbetare kunde beskriva arbetsföljden för händelsehantering 95% av enheterna hade dokumenterad kontroll av brukarlarm varje månad 100% av tillfrågade medarbetare kunde beskriva hur de ska inhämta information om en brukare och hur informationen ska föras vidare 94% av medarbetarna kunde beskriva vad anmälningsplikt enligt lex Sarah innebär 69 70 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Omsorg om personer med funktionsnedsättning (LSS) i detalj På följande sidor presenterar vi de detaljerade resultaten av vårt kvalitetsarbete för 2012 inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Resultaten omfattar brukarundersökningar samt externa och interna granskningar. Anna, ska du inte ha krok? ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Nej, jag vill inte bli störd. 71 Resultat från kvalitetstermometern K VA L I T E T S T E R M O M E T E R N ÄR ETT verktyg för att enkelt kunna genomföra en ”temperaturtagning” inom alla kvalitetsområden. Resultatet är en sammanvägning av de viktigaste kvalitetsresultaten och presenteras som ett tal mellan 0-100%. Under 2012 hade vi en positiv utveckling och vi uppnådde målet om 80% under sista kvartalet. Resultat från brukarundersökningar VÅ R T på kvalitet är Resultatet under 2012 är bra och i samhur nöjd den enskilde är med vår verkma nivå eller bättre än andra utförare i samhet. Varje år följer vi därför noga dessa kommuner. upp alla brukarundersökningar som genomförs. Vår egen undersökning genomförs varje eller vartannat år. Senaste undersökningen gjordes hösten 2011. Två kommuner, Stockholm och Västerås, har genomfört brukarundersökningar under året där individer från Attendos verksamheter deltagit. V I KT IGA ST E M ÅT T Vårt bästa mått på nöjdhet är att mäta andelen nöjda eller mycket nöjda – det motsvarar alla som svarat 4 eller 5 på en 5-gradig skala. Vi frågar alltid efter detaljerad data från kommunerna så att vi kan omvandla resultatet till denna skala. 72 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Resultat från externa granskningar G E N O M E X T E R N A G R A N S K N I N G A R får vi värdefulla synpunkter på vår verksamhet. De externa granskare som besöker våra enheter har gedigen erfarenhet från många olika verksamheter och när deras tränade ögon ger vår verksamhet ett bra omdöme är det ett kvitto på att vi håller en god kvalitet. Vi är därför mycket stolta över våra goda resultat från granskningarna under 2012. I data som presenteras ingår alla externa granskningar som slutfördes un- ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 der 2012. Det betyder att granskningar från slutet av 2011 men som slutfördes under 2012 också är inkluderade. Totalt fick Attendo beslut från 93 externa granskningar under 2012. Majoriteten av dessa kom från kunden, alltså den placerande kommunen. Ingen av granskningarna medförde allvarlig kritik på verksamheten. Alla eventuella anmärkningar från granskningar åtgärdas, oavsett om de anses vara små eller stora. 73 Resultat från händelsehanteringen EN H Ä N D E L S E F Ö R oss är en registrering av något som inte gick enligt plan. Majoriteten av händelserna leder inte till någon skada för individen, utan registreras eftersom det är något vi kan förbättra och för att händelsen utgör en risk för en framtida skada. De vanligaste händelserna som förekommer är inom läkemedelshantering och hot och våld. Exempel på händelser kan vara att en medarbetare glömt att signera läkemedelslistan eller att en individ blivit hotad. För att inrapporterad data ska bli korrekt krävs ett systematiskt kvalitetsarbete. Därför säkerställer vi regelbundet att enheterna är godkända i det systematiska arbetet. Inom omsorgen 74 om personer med funktionsnedsättning (LSS) låg andelen godkända enheter runt 96% under året. Antal händelser per kvartal har legat stabilt mellan 1500 och 2000 händelser. Den vanligaste formen av händelse är hot och våld, vilket förklaras av att vi har flera verksamheter med utagerande individer. När en händelse är av allvarligare art, till exempel när en individ blivit skadad, kallar vi det för en särskild händelse. Vårt mål är naturligtvis alltid att antalet särskilda händelser ska vara så lågt som möjligt. I särskilda händelser inkluderar vi också allvarliga klagomål. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 V I S T R ÄVA R E F T E R att händelser inte ska bli så allvarliga att de blir lex Sarah eller lex Maria. Vi drar oss dock inte för att rapportera en särskild händelse till Socialstyrelsen och vi rapporterar hellre en gång för mycket än en gång för lite när vi ser ett gränsfall. H Ä N D EL SE Under 2012 rapporterade vi 9 stycken lex Sarah inom LSS. Samtliga händelser har medfört att åtgärder vidtagits. Nedan följer en redovisning av inträffade lex Sarah inom LSS i Attendo under 2012: ÅTGÄRD BESLUT Händelsedatum: 2012-08-29 • Ny rutin införs för utebliven insats. Datum: 2012-11-12 Anmälningsdatum: 2012-10-25 av Attendo • Arbetsrättsliga åtgärder vidtas i förhållande till berörd medarbetare. Medarbetare lämnade boendet med en boende kvar i sin lägenhet. • Genomförandeplan och riskanalys för berörd boende upprättas. Socialstyrelsens beslut: Vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas. Händelsedatum: 2012-08-20 • Måltidsrutin förändras Datum: 2012-10-16 Anmälningsdatum: 2012-09-13 av Attendo • Rutinen för Hot och Våld ses över. Socialstyrelsens beslut: Ärendet avslutas. En boende skadar en annan boende med kniv vid en gemensam måltid. • Individuell riskanalys görs med handlingsplan för aktuell boende. Händelsedatum: 2012-07-31 • Utarbetad riskanalys över epilepsilarm. Datum: 2013-01-14 Anmälningsdatum: 2012-09-21 av Attendo • Förbättrade rutiner att låsa in kemikalier. Boende blir inlåst på sitt rum då det bedömts fi nnas en säkerhetsrisk. • Genomgång och ev. revision av individens morgonrutiner. Socialstyrelsens beslut: Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga för att undanröja risk för upprepning. Ärendet avslutas. Händelsedatum: 2012-06-04 • Rutin för hur förskrivning av hjälpmedel följs upp och uppgraderas. Anmälningsdatum: 2012-07-23 av Attendo Individ får rullstolens sele om halsen och svårt att andas. Händelsedatum: 2012- 06-04 Anmälningsdatum: 2012-07-23 av Attendo Person lyfts i vårdarbälte med taklift och spänns fast i rullstolen med samma bälte. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 • Återkommande värderingsövningar med fokus på bemötande mellan medarbetare och boende. • Instruktioner dokumenteras i berörd persons akt, samt kommuniceras till alla medarbetare. • Ny rutin införs om att alla hjälpmedel som förskrivs följs med en skriftlig instruktion från arbetsterapeut. • Förskrivning och instruktioner dokumenteras i individdokumentationen i verksamheten och kommuniceras till berörda medarbetare. Datum: 2012-07-27 Socialstyrelsens beslut: Ärendet avslutas. Datum: 2012-07-27 Socialstyrelsens beslut: Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas. 75 H Ä N D EL SE ÅTGÄRD BESLUT Händelsedatum: 2012-03-28 • Berörd person skickas till sjukhus. Datum: 2012-12-06 Anmälningsdatum: 2012-07-05 av Attendo • Förtydligande av rutiner kring kontakt med sjukvård för informationsöverföring när individer insjuknar. Socialstyrelsens beslut: Ärendet avslutas. Boende med diarré, lunginflammation och trycksår, får vänta över helgen innan läkare tillkallas. • Förtydligande av rutiner för dokumentation. • Byte av tvättlappar till annat fabrikat för att minimera risken för trycksår. • Kartläggning av medarbetarna behov av handledning och stöd i arbetet. Händelsedatum: 2012-05-07 Anmälningsdatum: 2012-07-27 av Attendo Boendes PEG faller ur halsen och sätts på plats av person utan rätt utbildning. • Rutiner för egenvård revideras så att sjukvården kopplas in för att hantera situationen. • Utbildning av alla medarbetare för att säkerställa rätt kunskapsnivå. Datum: 2012-08-07 Socialstyrelsens beslut: Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas. • Upprätta riskanalys och handlingsplan för varje barn. • Rutin för introduktion av nya medarbetare revideras. Händelsedatum: 2012-04-15 Anmälningsdatum: 2012-05-31 av Attendo Två barn avviker från en närliggande lekplats. Händelsedatum: 2012-03-02 Anmälningsdatum: 2012-05-03 av Attendo Medarbetare drar i persons handleder så personen tappar balansen och ramlar. 76 • Handlingsplan och bemötandeplan upprättas för varje barn. • Ny rutin för planering av arbetet på enheten. Datum: 2012-06-08 Socialstyrelsens beslut: Vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas. • Utökad handledning i TEACCH samt fördjupat metodarbete. • Samtal med berörda medarbetare och uppdatering av bemötandeplaner och rutiner. • Utbildning i Autism samt TEACCH och motiverande arbetsuppgifter. • Nätverksmöte kring individen där daglig verksamhet, boendet, god man/ närstående, handläggare och ev. autismcentrum/handläggare medverkar. Datum: 2012-06-18 Socialstyrelsen beslut: Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga för att avhjälpa risken för missförhållande. Ärendet avslutas. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Resultat från vår interna kvalitetsrevision Egenkontrollen E GE N KON T ROL L G E N O M F Ö R S I samtliga verksamheter en gång per år och innebär en kontroll av att verksamheten uppfyller formella krav från myndigheter. Det är en uppföljning av hur rutiner och riktlinjer i verksamheten finns och efterlevs. Genom Egenkontrollen säkrar vi vår interna process och vi får genom resultatet ett konkret underlag för att kunna förbättra och förändra verksamheten så att vi uppnår uppsatta mål. I Egenkontrollen granskas hur verksamheten följer gällande riktlinjer utifrån lagar och författningar. Det ingår även att granska om avtal och tillstånd följs och om utlovade förbättringsåtgärder är vidtagna och följs. Om verksamheten har haft tillsyn från någon myndighet och dessa har funnit brister ska en åtgärdsplan ha utarbetats och arbetet vara påbörjat. För godkänt resultat krävs att 95% av kontrollfrågorna ska vara godkända samt att verksamheten ska ha en godkänd dokumentation på 97%. Resultatet resulterar i en åtgärdsplan för de delar i Egenkontrollen som inte blivit godkända. Åtgärdsplanen ligger till grund för fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. Resultatet med tillhörande åtgärdsplan ska sedan diskuteras inom verksamheten för att resultera i en tidplan för förbättringsarbetet och vem som är ansvariga för de olika delarna. Verksamhetschefen har huvudansvaret för att de delar som inte blev godkända åtgärdas. Uppföljning ska även ske på de enhetsmöten som verksamhetschefen har tillsammans med regionchefen. Resultatet och åtgärdsplanen följs även upp på de månatliga regionmötena där VD, regionchef, controller och kvalitetsutvecklare deltar. Åtgärdsplanen följs upp tills samtliga brister är åtgärdade och då släcks Egenkontrollen. Syftet med detta är att brister ska åtgärdas så snart det är möjligt och inte återkomma i nästa års Egenkontroll. Granskningen utförs centralt från kvalitetsavdelningen. Det ingår även att ställa frågor till medarbetarna om viktigare riktlinjer och rutiner för att se om de är kända och implementerade. En viktig del är kontrollen av individdoku- Egenkontrollen ger resultat genom att mentationen som görs med särskild be- belysa brister. Exempelvis visade resuldömningsmall. tatet 2011 att endast 69% av enheterna hade ett fungerande värderingsarbete. Egenkontrollen består av fem områden: Under året förbättrades detta och 2012 Ledning, Socialtjänst, Hälso- och sjukhade hela 97% ett fungerande värdevård, Kompetens och Samverkan. Under ringsarbete. varje område finns ett antal underrubriker som i sin tur genererar ett antal frågor. Sammanlagt består Egenkontrollen av ungefär 120 kontrollpunkter. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 77 97% av enheterna har pågående värderingsarbete, en ökning från 69% 2011 85% av enheterna har en rutin och checklista för introduktion av nyanställda, en minskining från 89% 2011 77% har avvikelsehantering inom livsmedelshanteringen K ATEG O RI A N D EL GODK Ä N DA H Ä L S O - O C H S J U K VÅ R D Dokumentation 9 8% Det finns godkända rutiner för dokumentation och arkivering av sjukvårdsdokumentation. Det finns en godkänd granskning av befi ntlig dokumentation. Hygien 99% Det finns godkända hygienrutiner som efterlevs. Läkemedel 9 7% Det finns godkända rutiner för hantering av läkemedel, samt att verksamheten godkänts av extern granskare. Omvårdnad 9 8% Det finns godkända rutiner för tandvård, inkontinenshjälpmedel och vård i livets slutskede. Säkerhet 9 7% Det finns dokumentation från läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Det finns skriftliga riktlinjer från MAS, regelbunden kvalitetsuppföljning av delegeringar av MAS samt lätt tillgängliga rutiner för kontakt med läkare och sjuksköterska. Metoder Arbetssätt 8 3% Det finns beskrivning av enhetens arbetssätt eller metod som efterföljs Stödfunktioner 99% Det finns kostombud och kvalitetssamordnare. Det finns ett fungerande värderingsarbete. Arbetsmiljö 9 0% Det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete, sammanställning av tillbud och arbetsskador, rutiner för hot och våld, riskbedömningar, samt protokollförda arbetsmiljöträffar. Struktur 9 7% Det finns aktuella verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Det finns tillstånd och ramavtal/placeringsavtal. Livsmedel 9 3% Det finns godkännande från kommunens miljö och hälsa och det finns rutiner för korrekt livsmedelshantering. Händelsehantering och förbättringsarbete 89% Det finns rutiner för händelsehantering och den lokala kvalitetsgruppen har protokoll och korrekt ifyllda händelserapporter. Säkerhet 9 3% Det har genomförts funktionskontroller av larm minst 1 gång/månad, samt kontroller av arbetstekniska hjälpmedel. Det finns rutiner för hantering av sekretesshandlingar, nycklar, bilar samt individers privata medel. 74% av enheterna har en lokal kvalitetsgrupp som möts månadsvis, en ökning från 69% 2011 98% av medarbetarna kunde korrekt beskriva hur man ska gå tillväga om man får ett klagomål från klient/brukare eller närstående 78 K R AV F Ö R G O D K Ä N T RESU LTAT KO M PE T E N S L E DN I N G ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 K ATEG O RI A N D EL GODK Ä N DA K R AV F Ö R G O D K Ä N T RESU LTAT 96% av enheterna har rutin för delaktighet SA M VERK AN Extern och intern 99% Det finns regelbunden kontakt med beställare samt rutiner för klagomål och förbättringsförslag. 100% Informationsöverföring 9 8% Det finns godkända rutiner för skriftlig och muntlig informationsöverföring internt och externt. av medarbetarna kan korrekt beskriva hur de arbetar med att sätta barns bästa i fokus 9 7% Det finns godkända rutiner för dokumentation och arkivering av dokumentation samt systematisk uppföljning. Det finns ett godkänt resultat på dokumentationsgranskning. S O C I A LTJÄ N S T Dokumentation Aktiviteter 9 8% Det erbjuds aktiviteter i tillräcklig omfattning som är planerade och anslagna. Kontaktman och delaktighet 9 3% Det finns utsedd kontaktman för samtliga individer, det finns rutiner för delaktighet och tydliga inflyttningsrutiner så att boenden vet hur de kan påverka. Arbete för barns bästa 9 8% Det finns lokala rutiner för arbete med barns bästa och anställda är väl införstådda med gällande regelverk. Vuxenverksamheter har säkerhetsrutiner för barn som kommer på besök. Kost 9 4% Det finns godkända rutiner för kost och måltider samt att man genomför kostråd. Säkerhet 92% Det finns godkända rutiner för lex Sarah, kontakt vi akut situation, hantering av utmanande beteenden samt användning av kemtekniska produkter. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 92% av medarbetarna kunde korrekt beskriva vad anmälningsplikt enligt lex Sarah innebär 79 80 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Individ- och familjeomsorgen (IOF) i detalj På följande sidor presenterar vi de detaljerade resultaten av vårt kvalitetsarbete för 2012 inom individ- och familjeomsorgen. Resultaten omfattar brukarundersökningar samt externa och interna granskningar. Ligger ni bra här? Zzzzz. Zzzz. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 81 8,7 av 10 fick Attendos socionombemanning som omdöme för bemötande och service. Resultat från kundundersökningen 2 012 G E N O M F Ö R D E Novus en kundundersökning inom Attendo Individ och Familj. Slutsatsen från undersökningen var att 6 av 10 kunder i helhet är nöjda med Attendo IOFs insats. 15 % gav betyget 1 eller 2 på en 5-gradig skala. 6 av 10 upplever Attendo som ett öppet och ärligt företag. U N DER Även inom Attendos socionombemanning genomförs regelbundet undersökningar bland kunderna. Här får vi exempelvis omdömet 8,7 av 10 när det gäller samarbetet med mottagande verksamhetschef. N ÖJ D H E T M ED AT TEN D O I O F (BE T YG 4 EL L ER 5 PÅ 5 - G R A D I G SK A L A) 82 1. Hur nöjd är du med hur Attendo sköter sina uppgifter i sin helhet? 61% 2. I vilken utsträckning upplever du att följande påstående stämmer in på Attendo?: Attendo är ett företag som upplevs som öppet och ärligt 6 0% 3. Vilken är din allmänna uppfattning om Attendo som utförare av vård och omsorg i relation till andra aktörer på marknaden som du känner till? 42% 4. Vilket förtroende har du för Attendo som utförare av vård och omsorg? 4 0% 5. Om du bortser från hur vård upphandlas och enbart ser till din egna personliga uppfattning, hur troligt är det då att du skulle rekommendera Attendo som utförare av vård och omsorg till en kollega eller någon annan med likartat arbete som du? 3 8% ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Övriga resultat inom individ- och familjeomsorgen EN H Ä N D E L S E F Ö R oss är en registrering av något som inte gick enligt plan. Majoriteten av händelserna leder inte till någon skada för individen, utan registreras eftersom det är något vi kan förbättra och för att händelsen utgör en risk för en framtida skada. G E N O M A T T R E G I S T R E R I N G av alla avvikande händelser sker ser vi vad vi kan förbättra ytterligare. De vanligast förekommande händelserna inträffar inom läkemedelshantering och inom hot och våld. För att inrapporterad data ska bli korrekt krävs ett systematiskt kvalitetsarbete. Inom Attendo säkerställer vi att vår händelsehantering och uppföljning fungerar som planerat genom att Attendos kvalitetsutvecklare regelbundet genomför en genomlysning av enheternas kvalitetsarbete. Det innebär bland ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 annat att vi kontrollerar att händelser rapporterats in, att det finns åtgärdsplaner, att åtgärder från tidigare månader implementerats samt att protokoll skrivs och görs tillgängliga för medarbetarna. Mellan 89% och 96% av enheterna var godkända varje kvartal. Antalet registrerade händelser har varierat mellan 800 och 1000 stycken per kvartal. När en händelse är av allvarligare art, till exempel när en individ blivit skadad, kallar vi det för en särskild händelse. Vårt mål är naturligtvis att antalet särskilda händelser ska vara så lågt som möjligt. I särskilda händelser inkluderar vi även allvarliga klagomål. 83 K VA L I T E T S T E R MOM E T E R N K VA L I T E T S T E R M O M E T E R N ÄR ETT verktyg som används för att relativt snabbt och enkelt kunna genomföra en ”temperaturtagning” inom alla kvalitetsområden. Resultatet är en sammanvägning av de viktigaste kvalitets- resultaten och presenteras som ett tal mellan 0-100%. För segmentet IOF har termometern under 2012 gått från 72% till 76%. Målet om 80% uppnåddes dock inte och det har föranlett åtgärdsplaner. E X T E R N A GR A N SK N I NG A R G E N O M E X T E R N A G R A N S K N I N G A R får vi värdefulla synpunkter på vår verksamhet. De externa granskare som besöker våra verksamheter har gedigen erfarenhet från många olika verksamheter och när deras tränade ögon berömmer vår verksamhet är det ett kvitto på att vi håller en god kvalitet. Vi är därför mycket stolta över våra goda resultat från granskningarna under 2012. 84 D E N D A T A S O M vi presenterar inkluderar alla externa granskningar som slutfördes under 2012. Granskningarna omfattar 35 inspektioner från Socialstyrelsen och placerande kunder. Ingen av dessa inspektioner ledde till någon allvarlig kritik. De synpunkter vi fick är alla åtgärdade. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 FA M I L J E H E M S VÅ R DE N U N D E R 2 012 vi 407 placeringar i våra familjehem. Andelen fullföljda placeringar var 50%. Andelen placeringar som inte fullföljdes enligt intention i vårdplanen var 50% (med H A DE Socialstyrelsens breda definition där alla placeringar som ej avslutas i enlighet med socialtjänstens intention vid placeringens start ses som ett sammanbrott). RESU LTAT Andel fullföljda placeringar 5 0% Andel sammanbrott som inte fullföljdes enligt vårdplan 5 0% Målen med bäst uppfyllnad (där målet uppfylldes helt): Adekvat psykisk hälsa 56% Ej använda droger 5 0% Fungerande skolgång 42% BAKGRU N DSDATA F Ö R PL ACERI N GAR Antal placeringar Genomsnittlig placeringstid - Jourplaceringar - Förstärkt familjevård 4 07 s t 3 8 9 dyg n 9 9 dyg n 2 3 6 dyg n - flickor (genomsnittsålder) 19 å r - pojkar (genomsnittsålder) 13 å r Vanligaste målen i en placering: Fungerande skolgång 82% Fungerande vardagsrutiner 78% Adekvat psykisk hälsa 6 8% Fritidsintressen 6 8% ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 85 Resultat från vår interna kvalitetsrevision – Egenkontrollen E GE N KON T ROL L samtliga verksamheter en gång per år och innebär kontroll av att verksamheten uppfyller formella krav från myndigheter. Det är en uppföljning av att rutiner och riktlinjer i verksamheten finns och efterlevs. Genom Egenkontrollen säkrar vi vår interna process och vi får genom resultatet ett konkret underlag för att kunna förbättra och förändra verksamheten så att vi uppnår uppsatta mål. GENOM F ÖR S I För godkänt resultat krävs att 95% av kontrollfrågorna är godkända samt att verksamheten har en godkänd dokumentation på 97%. Resultatet resulterar i en åtgärdsplan för de delar i Egenkontrollen som inte blivit godkända. Åtgärdsplanen ligger till grund för fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. Resultatet med tillhörande åtgärdsplan ska sedan diskuteras inom verksamheten för att resultera i en tidplan för förbättringsarbetet och vem som är I Egenkontrollen granskas hur verkansvarig för de olika delarna. Verksamsamheten följer gällande riktlinjer utihetschefen har huvudansvaret för att de från lagar och författningar. Det ingår även att granska om avtal och tillstånd delar som inte blev godkända åtgärdas. följs och om utlovade förbättringsåtgär- Uppföljning ska också ske på de enhetsmöten som verksamhetschefen har tillder är vidtagna och följs. sammans med regionchefen. Resultatet och åtgärdsplanen följs även upp på de Granskningen utförs av den centrala månatliga regionmötena där VD, regikvalitetsavdelningen. Det ingår även onchef, controler och kvalitetsutvecklaatt ställa frågor till medarbetarna om viktigare riktlinjer och rutiner för att se re deltar. Åtgärdsplanen följs upp tills om de är kända och implementerade. En samtliga brister är åtgärdade och då viktig del är kontrollen av individdoku- släcks Egenkontrollen. Syftet med detta mentationen som görs med särskild be- är att brister ska åtgärdas så snart det är möjligt och inte återkomma i nästa dömningsmall. års Egenkontroll. Egenkontrollen består av fem områden: Några tydliga förbättringar under 2012 Ledning, Socialtjänst, Hälso- och sjukvård, Kompetens och Samverkan. Under inom IOF är att andelen enheter med ett pågående värderingsarbete har ökat från varje område finns ett antal underrub82% till 90% och även att andelen enheriker som i sin tur genererar i ett antal ter där samtliga medarbetare har visat frågor. Sammanlagt består Egenkonutdrag ur belastningsregistret har ökat trollen av ungefär 120 kontrollpunkter. från 90% till 97%. Dessa exempel belyser vikten av kontinuerlig uppföljning och hur uppföljningarna leder till förbättrade resultat inom kvalitetsområdet. 86 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 K ATEG O RI A N D EL GODK Ä N DA K R AV F Ö R G O D K Ä N T RESU LTAT av narkotikaklassade preparat var kontrollräknade H Ä L S O - O C H S J U K VÅ R D Dokumentation 10 0% Det finns godkända rutiner för gallring, bevarande och arkivering av sjukvårdsdokumentation samt godkänd granskning av befi ntlig dokumentation. Hygien 10 0% Det finns godkända rutiner för hygien och egenvård. Läkemedel 10 0% Det finns godkända rutiner för hantering av läkemedel samt att hanteringen godkänts av extern granskning. Omvårdnad 10 0% Det finns godkända rutiner för munhälsa och rutiner i samband med dödsfall. Säkerhet 99% Det finns godkända rutiner för delegeringar, kontakt med sjukvården samt rutiner för informationsöverföring med sjukvården. KO M PE T E N S Metoder Arbetssätt 99% Det finns ett godkänt metodarbete, enhetens arbetssätt och metoder är dokumenterade och det finns en systematisk uppföljning av individerna. Stödfunktioner 95 % Det finns kostombud, kvalitetssamordnare och ett fungerande värderingsarbete. L E DN I N G Arbetsmiljö 9 7% Struktur 10 0% Livsmedel 9 5% 100% Det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete, sammanställning av tillbud och arbetsskador, rutiner för hot och våld, riskbedömningar samt protokollförda arbetsmiljöträffar. Det finns aktuella tillstånd och placeringsavtal samt verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Det finns godkännande från kommunens miljö och hälsa och det finns rutiner för korrekt livsmedelshantering. Händelsehantering och förbättringsarbete 9 8% Det finns rutiner för händelsehantering, protokoll från lokal kvalitetsgrupp samt att händelser dokumenterats korrekt . Säkerhet 9 8% Det finns rutin för hantering av sekretesshandlingar och utdrag ur belastningsregistret. 100% av enheterna har tydliga rutiner för informationsöverföring med sjukvården både i planerade och akuta fall 90% av enheterna har ett pågående värderingsarbete - en ökning från 82% 2011 90% av enheterna har ett systematiskt arbetsmiljöarbete en ökning från 83% 2011 100% av enheterna har en lokal rutin för hot och våld 100% av enheterna hade aktuellt tillstånd från Socialstyrelsen som både följdes och var tillgängligt 83% har rapporterat avvikelser för livsmedelshanteringen enligt rutin Det finns rutin för hantering av nycklar, bilar och privata medel. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 87 100% av tillfrågade medarbetare kunde korrekt beskriva vad anmälningsplikt när barn far illa (14 kap. 1 § SoL) innebär i 97% av verksamheterna har samtliga anställda lämnat utdrag från belastnings- och misstankeregistret - en ökning K ATEG O RI A N D EL GODK Ä N DA SA M VERK AN Extern och Intern 10 0% Det finns regelbunden kontakt med beställare samt rutin för klagomål och förbättringsförslag. Information 99% Det finns godkända rutiner för skriftlig och muntlig informationsöverföring internt och externt. S O C I A LTJÄ N S T Dokumentation 10 0% från 90% 2011 100% av tillfrågade medarbetare kunde korrekt beskriva hur de ska inhämta information om en brukare och hur informationen ska föras vidare 100% av medarbetarna kunde korrekt beskriva vad anmälningsplikt enligt SoL 14:1 innebär K R AV F Ö R G O D K Ä N T RESU LTAT Det finns godkända rutiner för dokumentation, systematisk uppföljning och arkivering av dokumentation. Det finns en godkänd dokumentationsgranskning. Kontaktman, delaktighet och aktiviteter 9 7% Det finns en utsedd kontaktman och rutin för inflytt eller mottagande. Det finns rutiner för delaktighet och inflytande. Det finns rutiner för barns bästa. Alla medarbetare är införstådda med gällande regelverk och det finns förebyggande arbete för att undvika skador. Kost 9 8% Det finns godkända rutiner för kost och måltider samt att det finns ett kostråd. Säkerhet 9 6% Det finns godkända rutiner för lex Sarah- anmälan av barn som far illa, utmanande beteenden och för att förebygga övergrepp och trakasserier. Anmälningsskyldighet när barn far illa Den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga eller i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga ska genast anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. Samma skyldighet gäller också den som arbetar inom privat verksamhet som berör barn och unga samt personal i vård och omsorg. Den som har anmälningsskyldighet kan inte vara anonym. Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Den som överväger att göra en anmälan kan konsultera socialtjänsten innan en anmälan görs utan att röja barnets identitet. Verksamheter som har anmälningsskyldighet bör ha tydliga rutiner för hur en anmälan ska göras. Anmälaren har också en uppgiftsskyldighet. Det betyder att de ska lämna uppgifter som kan ha betydelse för socialtjänstens utredning. Källa: Socialstyrelsen 88 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 Resultat från Addiction Severity Index DE V E R K S A M H E T E R S O M idag ingår i Attendo har sedan 2004 använt Addiction Severity Index (ASI) som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevården. Sammanlagt har drygt 2000 ASI-intervjuer och cirka 500 uppföljningar genomförts. Resultaten som redovisas nedan är hämtade från databasen ASI-Netana- lys som används för att göra analyserna. Uttaget gjordes 2013-01-30. Grundintervjuerna är gjorda mellan mellan 2010-01-07 och 2012-12-18 och baseras på den senaste uppföljningen för varje individ. I Netanalys presenteras data ställd i relation till det samlade underlaget i hela databasen. I statistik och löpande text nedan benämns det samlade underlaget som ”övriga”. Addiction Severity Index (ASI) ASI är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning samt för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet utvecklades i slutet av 1970-talet och rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem. Metoden förvaltas och utvecklas av Socialstyrelsen. ASI-intervjuns användbarhet i svensk socialtjänst har prövats i några studier. De visar att alliansen mellan socialarbetare och klient inte påverkas negativt och att ASI-intervjun upplevs som värdefull både av klienter och av socialarbetare. K L I E N T E R N A S B A KGRU N D I N D I V I D E R N A I N O M A T T E N D O S verksamheter skiljer sig jämfört med övriga individer. Attendo har större andelar som är villkorligt frigivna, som bor i egen lägenhet, som ägnar sig åt olaglig verksamhet och som tidigare har utsatts för fysisk misshandel. När vi jämför typ av problem har Attendos en större andel klienter med både alkohol och narkotika som dominerande missbruk och som någon gång fått behandling för alkoholmissbruk. Det är en större andel som har injicerat de senaste sex månaderna, som någon gång fått behandling för narkotika och som har koncentrationsproblem. Enligt individernas egen skattning har de behov av hjälp med problem som rör alkohol, narkotika, kriminalitet, familj och umgänge samt psykisk hälsa. Problemen med alkohol och narkotika överväger. Inom Attendos verksamheter har män större problem med fysisk hälsa, narkotika och kriminalitet medan kvinnor har större problem med alkohol, familj och umgänge samt psykisk hälsa. Flera av både männen och kvinnorna har indikationer på ett tungt alkoholmissbruk. Män har fler indikationer på ett tungt narkotikamissbruk och kvinnor har fler indikationer på en svår psykisk problematik. R E S U LTAT Resultaten visar att Attendos resultat överträffar övrigas, framförallt inom alkoholproblematik och psykisk hälsa. Förändringen i intervjuarskattningar mellan grund- och uppföljningsintervju (mätmetod 1) visar att Attendo har den största förbättringen på området alkohol. Genom att analysera utfall (mätmetod 3) mäter man hur många klienter som bedömts vara problemfria inom varje problemområde initialt och vid uppföljningen. Attendo har fler problemfria individer i en jämförelse med det övriga samlade underlaget inom alla problemområden. Vi beräknar också andelen klienter som förändrats med minst två skalsteg på intervjuarskattningen (mätmetod 2) och ser en ökning av andelen individer som förbättrats inom områdena alkohol, psykisk hälsa, familj och umgänge. En fjärde metod är att låta klienterna själva uppskatta antal dagar med problem (mätmetod 4). Klientens egen skattning visar att Attendos klienter upplever en förbättring inom alla problemområden. ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 89 Mätmetoder Det finns tre sätt att analysera och uppskatta effekten av behandlingen. 1. Intervjuarskattning Vi jämför den bedömning som gjordes av klienten i grundintervjun med uppföljningsintervjun och mäter förbättringen i antal skalsteg. 1. F Ö R Ä N D R I N G I A N TA L S K A L S T E G I I N T E R VJ U A R S K AT T N I N G A R M E L L A N G R U N D - O C H U P P F Ö L J N I N G S I N T E R VJ U S A M T E S -VÄ R D E N F Ö R K L I E N T E R I AT T E N D O O C H F Ö R D E T Ö V R I G A S A M L A D E U N D E R L A G E T ( ” Ö V R I G A”) Område ATTENDO ÖVRIGA 0,33 0,25 0 ,15 0,5 0,63 0 ,19 0,25 Alkohol 4 , 53 1 ,73 1,63 0,62 Narkotika 1,83 1,33 0, 58 0,42 Kriminalitet 0,94 0,68 0,42 0,3 Familj umgänge 1 , 57 0,92 0,66 0,38 Psykisk hälsa 1 , 61 1 ,1 2 0,62 0,43 N Fysisk hälsa 2. Reliabel förändring Vi använder intervjuarskattningen om den förändrats minst två skalsteg, vilket motsvarar en reliabel förändring med 95 % säkerhet. 3. Jämförelse andel problemfria klienter Jämför hur många klienter som bedömts vara problemfria initialt och vid uppföljningen (problemfri definieras som intervjuarskattning = 0). Detta sätt att visa förändring baseras enbart på värdet 0 i intervjuarskattningarna och kan antas vara mindre påverkat av oklarheter i definitioner av skalsteg och statistiska artefakter. 4. Klientskattning av antal dagar med problem Klienternas uppskattar själva antal dagar med problem den senaste månaden. Måttet mäter hur klienterna själva upplever sina problem. 90 ES*-värden Differenser i skalsteg i intervjuarskattning mellan grundintervju och uppföljningsintervju Arbete försörjning ATTENDO ÖVRIGA 51 2 476 0, 56 *ES = effect-size är Cohen´s d-värde. En vanlig tolkning är att värden över 0,80 betraktas som stor effekt, värden mellan 0,50 och 0,80 som måttligt stor effekt, värden mellan 0,20 och 0,50 som liten effekt och värden under 0,20 som ingen effekt alls. 2. RELIABEL FÖR Ä N D RI N G AN DELEN KLIENTER SOM FÖR Ä N D R ATS MED MINST 2 SK ALSTEG PÅ INTERVJ UARSK AT TNIN GEN A N D EL FÖ RSÄ M R A D E O CH FÖ RBÄT TR A D E KLIENTER I AT TEN D O O CH FÖ R D E T ÖVRI GA SA ML A D E U N D ERL AG E T I PRO CEN T Sämre Område Förbättrad ATTENDO ÖVRIGA ATTENDO ÖVRIGA Fysisk hälsa 14 16 29 27 Arbete försörjning 14 16 25 31 Alkohol 2 10 92 50 Narkotika 0 7 24 33 Kriminalitet 2 6 25 25 Familj umgänge 8 15 51 37 Psykisk hälsa 8 14 53 41 ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 3. PRO BLEMFRIA KLIENTER A N D EL EN K L I EN T ER S O M Ä R PRO BL E M FR I A I N I T I A LT O CH V I D U PPFÖ L J N I N G EN I PRO CEN T Område Attendo N=51 UPP- INITIALT Övriga N=2476 ÖKNING AV ANDEL FÖLJNING ÖKNING UPP- INITIALT AV ANDEL FÖLJNING PROBLEMFRIA PROBLEMFRIA Fysisk hälsa 45 75 30 36 46 10 Arbete försörjning 55 67 12 29 39 10 0 75 75 17 38 21 Narkotika 71 88 17 44 60 16 Kriminalitet 69 92 23 56 75 19 Familj umgänge 37 76 39 25 42 17 Psykisk hälsa 24 69 45 19 37 18 Alkohol 4. KLIENTSK AT TNIN G: MEDELVÄRDE AV ANTAL DAGAR MED PRO BLEM D E SEN AS TE 3 0 DAGAR N A KLIENTERNAS SK AT TNING AV ANTAL DAGAR MED PROBLEM INOM OLIK A OMR ÅDEN D E SEN AS T E 3 0 DAGA R N A V I D G RU N D - O CH U PPFÖ L J N I N G S I N T ERVJ U Område Attendo Övriga INITIALT UPPFÖLJNING INITIALT UPPFÖLJNING Fysisk hälsa 9 3 10 9 Arbete försörjning 9 6 11 8 18 2 11 5 Narkotika 6 1 8 5 Kriminalitet 3 0 3 1 Familj/anhöriga 7 2 5 3 Andra personer 2 1 2 1 10 7 7 4 12 5 14 9 Alkohol Familj och umgänge: Ensamhet Psykisk hälsa ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012 91 Attendo Kvalitetsbokslut 2012. Tryck: Planograf. Mars 2013. Attendo Box 715, 182 17 Danderyd 08-586 252 00
© Copyright 2024