Läs Den sociala tryggheten (pdf)
guiden för bättre vardag Den sociala tryggheten ms-förbundets publikationer den sociala tryggheten Finlands MS-förbunds publikationsserie nr 38 1:a upplagan 2013 ISBN 978-952-9797-73-8 (pdf) Arbetsgrupp: Jurist Anu Aalto, juris kandidat Kommunikationschef Minna Heikkilä, filosofie magister Organisationsplanerare Marketta Kerminen-Tolvanen, fysioterapeut Specialplanerare Marju Toivonen, politices magister Rehabiliteringssocialarbetarna vid Masku neurologiska rehabiliteringscenter och socionomerna vid MS-rådgivningsbyrån i Helsingfors Handboken baserar sig dels på Järjestöjen sosiaaliturvaopas (www.sosiaaliturvaopas.fi), en handbok om sociala förmåner som har getts ut av ett antal organisationer tillsammans, och dels på social- och hälsovårdslagstiftningen. Ombrytning: Milla Rauma Illustrationer: Mari Oksanen Översättning: Kurt Kavander Finlands MS-förbund rf Vaihemäentie 10 PB 15, 21251 Masku tel. (02) 439 2111 tiedotus@ms-liitto.fi www.facebook.com/msliitto www.ms-liitto.fi Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 Innehåll När du behöver vård och omsorg hälsocentralsbesök, sjukhus- och tandvård................... 7 hemtjänst, hemsjukvård och hemvård............................... 8 FPA:s sjukvårdsersättningar ersättning för kostnader för privat hälsooch sjukvård.........................................................................10 ersättning för läkemedelskostnader.............................. 10 ersättning för resekostnader........................................... 12 Rehabilitering rehabiliteringsplan............................................................. 15 att söka sig till rehabilitering......................................... 15 rehabilitering inom den offentliga vården................... 16 rehabilitering via företagshälsovården........................ 16 rehabilitering via fpa.......................................................... 16 rehabilitering via organisationer.................................... 18 yrkesinriktad rehabilitering............................................. 19 försörjning under rehabiliteringsperioder.................... 19 Stöd för sysselsättning allmänt................................................................................. 22 stöd till arbetsgivare......................................................... 22 stöd till anställda............................................................. 24 samordning av pension och lön ....................................... 25 sjuk- eller invalidpension som lämnas vilande 2010–2013............................................................................... 25 Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 Studier yrkesvägledning.................................................................. 27 läroanstalter...................................................................... 27 studier i form av yrkesinriktad rehabilitering............. 27 Handikappbidrag och vårdbidrag ansökan om handikappförmåner....................................... 30 handikappbidrag för vuxna................................................ 30 vårdbidrag för pensionstagare......................................... 31 Försörjning sjukdagpenning.................................................................... 34 partiell sjukdagpenning..................................................... 34 pensioner............................................................................... 35 folkpension........................................................................... 35 sjukpension............................................................................ 36 delinvalidpension................................................................ 36 förvärvsarbete vid sidan av sjuk- eller invalidpension...................................................................... 37 garantipension..................................................................... 37 utkomststöd......................................................................... 38 Beskattning ansökan om skatteavdrag................................................. 40 avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga.............. 40 invalidavdrag....................................................................... 40 hushållsavdrag................................................................... 41 Rörelsemöjligheter rabatter och hjälp i samfärdsmedel................................. 43 taxiresor och färdtjänst................................................... 44 egen bil................................................................................... 45 Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 Boende och självständigt liv allmänt bostadsbidrag....................................................... 50 bostadsbidrag för pensionstagare................................... 50 kommunala tjänster i hemmet.......................................... 51 rätt att välja hemkommun................................................ 54 hjälpmedel............................................................................. 54 ombyggnadsarbeten och redskap i hemmet..................... 55 redskap som underlättar vardagen................................. 56 reparationsunderstöd till åldringar och funktionshindrade.............................................................. 56 serviceboende....................................................................... 56 personlig assistans............................................................. 58 tolkningstjänster............................................................... 59 dagverksamhet..................................................................... 59 Klientens och patientens ställning och rättsskydd patient inom hälso- och sjukvården................................ 61 klient inom socialvården................................................... 62 intressebevakningsfullmakt............................................. 64 sökande av ändring............................................................. 64 anmärkning och klagomål inom den kommunala vården och omsorgen.................. 66 MS-förbundet till din tjänst vägledning och rådgivning............................................... 68 rehabiliteringstjänster...................................................... 70 boendetjänster..................................................................... 70 Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 6 När du behöver vård och omsorg (Socialvårdslagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen och förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården) Socialvårdstjänsterna finns till för att du ska kunna bo hemma och klara dig i vardagen. Hemkommunen ska också ordna nödvändiga hälsovårdstjänster för invånarna. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 7 hälsocentralsbesök, sjukhus- och tandvård Hälsocentralen kan ta ut en engångsavgift för högst tre läkarbesök per kalenderår. Alternativet till engångsavgifter kan vara en årsavgift. För jourbesök kan hälsocentralen ta ut en jouravgift. På hälsocentralerna är till exempel besök hos hälsovårdare samt laboratorie- och röntgenundersökningar gratis. För tandvård betalar du en grundavgift och en separat avgift för själva undersökningen eller behandlingen. Om du är yngre än 18 år behöver du inte betala någon avgift för de öppenvårdstjänster som hälsocentralen tillhandahåller; detta gäller till exempel besök på läkarmottagning och tandvård. Sairaalahoidosta maksu voidaan periä poliklinikkakäynnistä, päiväkirurgisesta toimenpiteestä ja vuodeosastohoidosta hoitopäivältä. Sairaalan poliklinikkakäyntimaksu peritään myös alle 18-vuotiaalta. Personer under 18 år betalar vårddygnsavgift för högst sju dygn per kalenderår. För seriebehandling och rehabiliterande behandling, till exempel fysioterapi, betalar du en separat avgift för varje behandling. Avgiften kan dock tas ut för högst 45 behandlingsbesök per kalenderår. Läkarintyg inom primärvården är avgiftsfria om intygen anknyter till vård eller behandling. Övriga läkarintyg är avgiftsbelagda. För avgifterna inom den offentliga hälsovården finns ett avgiftstak per år. Efter att du har nått upp till avgiftstaket får du öppenvårdstjänster antingen helt gratis eller till nedsatt pris. Du ska själv hålla reda på när taket har nåtts. Hör dig på hälsocentralen eller sjukhuset för om du kan få ett kort för uppföljning av avgifterna. Om de avgifter som du redan har betalat har nått över avgiftstaket, kan du anhålla om att få tillbaka avgifterna i efterskott. Avgiftstaket gäller per person, men avgifter som har betalats för familjemedlemmar under 18 år kan räknas in i de avgifter som någondera vårdnadshavaren har betalat. Långvarig slutenvård ordnas för den som inte kan ges nödvändig heldygnsvård hemma eller i en servicebostad. Personer i långvarig slutenvård betalar en avgift som baserar sig på inkomsterna. Avgiften kan uppgå till högst 85 procent av patientens nettoinkomster. Om patienten har en Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 8 make som bor i samma hushåll och som har lägre inkomster, kan avgiften uppgå till högst 42,5 procent av makarnas sammanlagda nettoinkomster. Ett visst minimibelopp av nettoinkomsterna måste kvarstå till patientens eget förfogande. hemtjänst, hemsjukvård och hemvård För tillfällig hemtjänst och hemsjukvård tar kommunen ut en avgift per besök. För fortlöpande hemtjänst och hemsjukvård betalar servicemottagaren en månadsavgift, som beror på mängden och typen av tjänster, inkomsterna och familjens storlek. Också makens inkomster beaktas när mottagarens betalningsförmåga fastställs. Vissa kommuner har infört servicesedlar. Med hjälp av en sedel kan du skaffa hemvårds- och sjukvårdstjänster av privata vårdgivare. Om du har en långtidssjukdom som du kan behandla hemma får du förbrukningsartiklar via sjukvården. Förbrukningsartiklarna ingår i ett vårdbeslut, och behovet av sådana ska utredas i vårdplanen. Som förbrukningsartiklar betraktas till exempel vårdutrustning för diabetiker, förbandsmaterial, stomiprodukter, blöjor och sängskydd. För att du ska få den vårdutrustning som behövs för uppföljning av vården och sjukdomen ska den behandlande läkaren ha fastställt ditt individuella behov. Du börjar få vårdutrustning om läkaren bedömer att behovet är långvarigt, vanligtvis minst tre månader. Hälsocentralen ger ut artiklarna vanligen för tre månaders behov per gång. I samband med överlämningen bedöms alltid om artiklarna är nödvändiga och ändamålsenliga. Hälsocentralen följer upp distributionen och användningen individuellt. Vårdartiklarna kan antingen hämtas på hälsocentralen eller så levereras de hem till exempel i samband med hemsjukvårdens besök. Artiklarna är avgiftsfria, vilket betyder att du inte behöver betala någon självrisk, expeditionsavgift eller andra avgifter. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 9 FPA:s sjukvårdsersättningar (Sjukförsäkringslagen och sjukförsäkringsförordningen) Om du anlitar privat hälso- och sjukvård ersätter Folkpensionsanstalten (FPA) en del av sjukvårdskostnaderna. Dessutom ersätter FPA resekostnader som uppstår i samband med såväl offentlig som privat sjukvård. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 10 ersättning för kostnader för privat hälso- och sjukvård Om du anlitar en privat läkare eller tandläkare betalar du alltid en viss självrisk för läkar- eller tandläkararvodet, kostnaderna för själva tandvården och kostnaderna för undersökningen och behandlingen. FPAersättningen grundar sig på ersättningstaxor. FPA ersätter endast en viss procent av taxan för en privat läkares arvode och för själva undersökningen och behandlingen. För exempelvis expeditions-, operationssals-, vårddygns- eller poliklinikavgifter eller avgifter för förebyggande vård på privata inrättningar får du ingen FPA-ersättning över huvud taget. Du kan dock ansöka om ersättning för arvoden för läkarutlåtande som har utfärdats av privatläkare, om läkaren har utfärdat utlåtandet för läkemedelsersättning eller sjukdagpenning, och för intyg som FPA har bett att få. ersättning för läkemedelskostnader Du kan ansöka om FPA-ersättning för läkemedel, bassalvor och kliniska näringspreparat som en läkare har ordinerat för behandling av en sjukdom, men alla receptbelagda läkemedel ersätts inte av FPA. Du kan få direktersättning för läkemedel för högst tre månaders tid per inköp på apoteket. FPA ersätter inte kostnaderna för läkemedel som har ordinerats för att upprätthålla hälsotillståndet eller förebygga sjukdom. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 11 Ersättningsgrupper Grundersättningen för receptbelagda läkemedel är 42 procent. Merparten av de receptbelagda läkemedlen hör till denna ersättningsgrupp. Om du lider av en svår och långvarig sjukdom kan du ansöka om specialersättning för läkemedelsbehandlingen. Till ansökan ska du bifoga ett Bläkarutlåtande. En del dyra läkemedel är begränsat grundersättningsgilla. I sådana fall kan du få grundersättning endast om du lämnar in en ansökan och ett B-läkarutlåtande till FPA. ERSÄTTNINGSGRUPPER Grundersättning 42 % av priset på läkemedlet Lägre specialersättning 72 % av priset på läkemedlet Högre specialersättning 100 %. Självrisken per läkemedel vid ett och samma inköp är 3 euro. Kostnaderna för receptbelagda läkemedel har ett kostnadstak per år. När du har nått taket betalar FPA ersättning för resten av priset på läkemedlet, och du betalar själv bara en självrisk på 1,50 euro per läkemedel vid ett och samma inköp. Du kan lämna in ansökan om ersättning för de kostnader som har överstigit taket för läkemedelskostnader till FPA också i efterskott. Läkemedel som FPA inte betalar ersättning för räknas inte med i taket för läkemedelskostnader. Elektroniska recept Med elektroniska recept, s.k. eRecept, avses elektroniskt utfärdade recept som läkaren sparar i en databas, receptcentret. I receptcentret sparas de elektroniska recepten tillsammans med de expedieringsuppgifter som apoteken har antecknat i 2,5 år. Av läkaren får du en patientanvisning med uppgifter om det ordinerade läkemedlet, som underlättar apoteksbesöken. För att du ska få sjukförsäkringsersättning måste du alltjämt visa upp ditt FPA-kort på apoteket. Den som är myndig kan kontrollera sina egna uppgifter i receptcent- Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 12 ret på adressen www.kanta.fi genom att logga in med sina personliga nätbankskoder eller ett chipförsett ID-kort. Systemet med elektroniska recept införs stegvis i olika områden. ersättning för resekostnader Du kan ansöka om FPA-ersättning för resor till läkare, läkarordinerade undersökningar och behandlingar på hälsocentral, sjukhus eller privat läkarstation och rehabilitering. Du kan få ersättning för resor till en privat hälso- och sjukvårdsenhet endast om du får FPA-ersättning också för själva undersökningen eller behandlingen. Vanligen får du ersättning för färden till närmaste undersöknings- eller vårdenhet enligt billigaste färdmedel. FPA ersätter också resor med egen bil eller taxi om ditt hälsotillstånd eller trafikförhållandena så kräver. För att du ska få ersättning för en resa med allmänt färdmedel till offentlig hälso- och sjukvård eller FPA-rehabilitering räcker det med att du lämnar in en ansökan om reseersättning. Om du anlitar taxi eller något annat specialfordon eller om resan är längre än 50 kilometer ska du till ansökan bifoga kvittot och vårdplatsens motivering till fordonsbehovet. För resor till offentlig hälso- och sjukvård kan en vårdanställd utfärda ett intyg över att du behöver taxi eller specialfordon. Intyget kan gälla per resa eller tills vidare. Om vårdpersonalen har ansett att du behöver en följeslagare ersätts också följeslagarens resekostnader. Följeslagaren ska då ansöka om ersättning i ditt namn. För att du ska få ersättning för resor till öppen- eller slutenvårdsrehabilitering som betalas av FPA måste du ha ett rehabiliteringsbeslut från FPA. Till ansökan om reseersättning ska du bifoga ett deltagarintyg som har utfärdats av serviceproducenten. Du kan också få ersättning för resor till exempelvis anpassningsträningskurser som ordnas av organisationer, om du har sökt dig till kursen med stöd av en skriftlig läkarremiss som rekommenderar detta. Ett annat villkor är att kursprogrammet omfattar vård, behandling, undersökning eller vårdhandledning som ges av en läkare eller någon annan Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 13 vårdanställd (sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska, fysioterapeut, laboratorieskötare, specialtandtekniker eller psykolog). Till ansökan om reseersättning ska du bifoga kursprogrammet och ett deltagarintyg där det anges vilken läkare som har utfärdat remissen för anpassningsträningskursen och en kopia av rehabiliteringsbeslutet. För resor på grund av sjukdom eller rehabilitering betalar du en självrisk per enkelresa. Resekostnaderna har ett årligt avgiftstak. Om du under ett kalenderår når över avgiftstaket, ersätter FPA den överstigande delen helt och hållet. Resekostnaderna kan bestå av dina egna, en följeslagares eller en familjemedlems kostnader. Ansök om ersättning inom sex månader från det att resan har betalats. Genom att underteckna en fullmakt kan du befullmäktiga taxichauffören att för din räkning ansöka om reseersättning med stöd av sjukförsäkringen. Då betalar du endast självrisken för resan. Fullmaktssystemet kommer att ersättas av ett direktersättningssystem under åren 2011–2013. Det innebär att du ska beställa resor som ersätts av FPA via en särskild beställningscentral. Du visar upp ditt FPA-kort för taxichauffören och betalar endast självrisken för resan. Spara det intyg över rätten att anlita taxi som du har fått från hälso- och sjukvården. FPA kan begära det efteråt. Om du beställer en resa på något annat sätt än från den särskilda beställningscentralen ska du först betala hela resan själv och därefter ansöka om reseersättning via FPA. Beställ resan via beställningsnumret i ditt eget sjukvårdsdistrikt genast när du har fått reda på mottagningstiden eller senast före kl. 16 dagen före resan. Ring beställningsnumret också i brådskande fall. Du kan be om att få en taxi från din egen hemkommun. När du ringer upp beställningsnumret ska du ange dina personuppgifter och bl.a. eventuella hjälpmedel. Flera passagerare kan åka i samma taxi. Svårt funktionshindrade som får medicinsk rehabilitering har dock rätt att anlita en från tidigare bekant taxi: då beställs resorna direkt via taxichauffören, varvid resorna inte heller samordnas. Närmare information om direktersättningssystemet ges av FPA. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 14 Rehabilitering (Hälso- och sjukvårdslagen, lagen och förordningen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, förordningen om medicinsk rehabilitering, arbetspensionslagarna, lagen om handikappförmåner, lagen och förordningen om service och stöd på grund av handikapp) Rehabiliteringen har som mål att bevara och förbättra arbets- och funktionsförmågan och möjliggöra ett så självständigt liv som möjligt. Rehabilitering ordnas av exempelvis den offentliga hälsooch sjukvården, FPA och arbetspensionsanstalterna. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 15 rehabiliteringsplan Om du behöver rehabilitering ska en skriftlig rehabiliteringsplan göras upp; planen anger hur rehabiliteringen ska genomföras. För vissa förmåner krävs en rehabiliteringsplan enligt lag. Rehabiliteringsplanen är viktig i synnerhet när man planerar en långtidssjuks framtid. Planen görs upp i samråd mellan dig som rehabiliteringsklient, de anhöriga och rehabiliteringspersonalen. Efter behov ska rehabiliteringsplanen ändras eller uppdateras. Rehabiliteringsklienten ska ha en klar uppfattning om hur planen framskrider och vem som bär ansvaret för de olika etapperna. REHABILITERINGSPLAN Rehabiliteringsplanen ska redogöra för rehabiliteringsklientens nuläge och egna föresatser och för de delmål, rehabiliteringsformer och rehabiliteringsmetoder genom vilka målen ska nås. Rehabiliteringsresultaten och rehabiliteringsbehovet ska följas upp och utvärderas. att söka sig till rehabilitering Initiativet till rehabilitering kan tas av klienten själv, social- och hälsovården, företagshälsovården, FPA, ett försäkringsbolag eller arbets- och näringsbyrån. Om du ansöker om rehabilitering ska du foga ett B-läkarutlåtande till ansökan. Om du ansöker om FPA-rehabilitering för personer med en svår funktionsnedsättning ska du dessutom foga en skriftlig rehabiliteringsplan till ansökan. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 16 rehabilitering inom den offentliga vården Hälsocentralerna och sjukhusen svarar för medicinsk rehabilitering som är direkt sjukvårdsrelaterad. Som medicinsk rehabilitering betraktas till exempel hjälpmedelstjänster, fysioterapi, rehabiliteringshandledning och slutenvårdsrehabilitering. Det är i huvudsak den offentliga vården som ansvarar för rehabiliteringen av rehabiliteringsklienter som inte har svåra funktionsnedsättningar och för rehabiliteringen av svårt funktionshindrade personer över 65 år. rehabilitering via företagshälsovården Företagshälsovården spelar en viktig roll i utredningen av rehabiliteringsbehovet och arbetsförmågan liksom i hänvisningen till rehabilitering. Arbetsförmågan bedöms exempelvis genom arbetsprövning och arbetstidsändringar. Under vissa förutsättningar ordnar arbetspensionsanstalterna yrkesinriktad rehabilitering för anställda som av hälsoskäl riskerar att förlora arbetsförmågan under de närmaste åren. rehabilitering via fpa FPA ordnar och ersätter medicinsk rehabilitering för svårt funktionshindrade som är yngre än 65 år. För andra är medicinisk rehabilitering behovsprövad. FPA ordnar och ersätter också yrkesinriktad rehabilitering för personer med nedsatt funktionsförmåga. FPA-rehabiliteringen har som mål att upprätthålla och främja rehabiliteringsklientens arbetsoch funktionsförmåga. Om du har fått sjukdagpenning i över 60 dagar ska FPA utreda rehabili- Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 17 teringsbehovet och efter 150 dagar med sjukdagpenning informera dig om olika rehabiliteringsmöjligheter. Om du ansöker om FPA-rehabilitering ska du till ansökan bifoga en rehabiliteringsplan som har gjorts upp av en läkare inom den offentliga vården. Planen ska ange rehabiliteringsbehovet, sjukdomen eller skadan och vilka besvär denna orsakar. Medicinsk FPA-rehabilitering för svårt funktionshindrade Den som ansöker om medicinsk FPA-rehabilitering för svårt funktionshindrade ska till ansökan bifoga en skriftlig rehabiliteringsplan från den offentliga vården. Rehabiliteringsplanen ska redogöra för sjukdomen eller skadan, begränsningarna i funktionsförmågan, rehabiliteringens innehåll, mål och medel, rehabiliteringsklientens motivation och tidigare rehabiliteringsresultat. Om det är nödvändigt att en anhörig deltar i en rehabiliteringskurs ska detta anges i rehabiliteringsplanen. Medicinsk FPA-rehabilitering för svårt funktionshindrade kan bestå av perioder med intensiv och individuellt planerad sluten- eller öppenvårdsrehabilitering som grundar sig på specialkompetens. När en klient med en svår funktionsnedsättning fyller 65 år övergår ansvaret för att ordna rehabilitering från FPA till hälso- och sjukvården i klientens hemkommun. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 18 FPA-rehabilitering enligt prövning FPA ordnar och ersätter rehabilitering enligt prövning i huvudsak för personer i arbetsför ålder som har en skada eller sjukdom som inverkar menligt på arbetsförmågan. Rehabilitering enligt prövning kan i vissa fall beviljas personer över 65 år som inte arbetar. Rehabilitering enligt prövning kan bestå av exempelvis en period av slutenvårdsrehabilitering eller en anpassningsträningskurs. Som rehabilitering enligt prövning kan betraktas också arbetsunderlättande hjälpmedel såvida arbetsgivaren eller hälso- och sjukvården inte har ansvar för att skaffa sådana. Om du ansöker om rehabilitering enligt prövning ska du bifoga ett B-läkarutlåtande till ansökan. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MEDICINSK REHABILITERING FÖR SVÅRT FUNKTIONSHINDRADE • • • • Om du har en sjukdom, ett lyte eller en skada som gör det mycket svårt att klara av vardagssysslorna hemma, i skolan, i arbetslivet och i andra livssituationer utanför den offentliga slutenvården betraktas du som svårt funktionshindrad. För att få rehabilitering krävs att du på grund av de besvär som sjukdomen, lytet eller skadan orsakar behöver rehabilitering i minst ett års tid. Ett ytterligare villkor för att få rehabilitering är att du får antingen höjt eller högsta handikappbidrag eller höjt eller högsta vårdbidrag för pensionstagare. Du ska dessutom vara yngre än 65 år. rehabilitering via organisationer Patient- och handikapporganisationerna anordnar anpassningsträning och rehabiliteringskurser. Rehabiliteringen finansieras av FPA, Penningautomatföreningen RAY och den offentliga vården. Närmare information om rehabilitering via organisationer och om ansökan till sådan ges av organisationerna och FPA. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 19 yrkesinriktad rehabilitering Om din arbetsförmåga är väsentligt nedsatt på grund av en sjukdom eller skada kan du få yrkesinriktad rehabilitering. Yrkesinriktad rehabilitering av personer i arbetslivet och personer med funktionsnedsättning som har arbetat en längre tid (cirka fem år) ordnas av arbetspensionsanstalterna. Rehabiliteringsformerna innefattar till exempel arbetsprövning, arbetsträning och omskolning. Om du ansöker om yrkesinriktad rehabilitering ska du bifoga ett läkarintyg och en rehabiliteringsplan till ansökan. FPA ordnar och ersätter yrkesinriktad rehabilitering för sådana personer med funktionsnedsättning som har en kort eller splittrad arbetshistorik. Dessutom förutsätts att personens arbetsförmåga och inkomstmöjligheter är väsentligt nedsatta eller att personen riskerar att förlora arbetsförmågan på grund av en sjukdom eller funktionsnedsättning. Målet för den yrkesinriktade rehabiliteringen är att bevara eller förbättra arbets- och förvärvsförmågan. I praktiken kan yrkesinriktad rehabilitering bestå av bl.a. utredningar av rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna, arbets- och utbildningsprövning, yrkesutbildning och arbetsträning. Arbets- och näringsbyråerna ordnar yrkesinriktad rehabilitering i huvudsak för sådana personer med funktionsnedsättning som är eller riskerar att bli arbetslösa. Rehabiliteringen kan bestå av till exempel yrkesvägledning eller arbetskraftsutbildning. För personer med funktionsnedsättning ska bedömning av arbetsförmågan samt arbets- och utbildningsprövning ordnas efter behov. försörjning under rehabiliteringsperioder Rehabiliteringspenning som tryggar försörjningen under en rehabiliteringsperiod kan ansökas via FPA. Rehabiliteringspenning betalas om målet för rehabiliteringen är att du ska komma in på arbetsmarknaden, kunna fortsätta arbeta eller återgå till arbetslivet. Om rehabiliteringen ersätts av ett försäkringsbolag svarar bolaget också för försörjningen under rehabiliteringsperioden. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 20 Om du är 16–67 år gammal och deltar i rehabilitering har du rätt till rehabiliteringspenning via FPA för den tid som du är förhindrad att arbeta. För att du ska kunna få rehabiliteringspenning krävs att du har fått ett rehabiliteringsbeslut. FPA kan betala rehabiliteringspenning också till anhöriga som deltar i anpassningsträning och familjerehabilitering. Rehabiliteringspenningen omfattar en självrisktid på 0–30 dagar som varierar enligt rehabiliteringen och de sociala förmåner som du har haft före rehabiliteringen. Under självrisktiden kan du inte få rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenningen är i regel lika stor som den sjukdagpenning som FPA betalar ut. Du kan få rehabiliteringspenning för högst sex dagar per vecka. Rehabiliteringspenningen räknas som skattepliktig inkomst. För att trygga den yrkesinriktade rehabiliteringen och främja sysselsättningen av funktionshindrade ungdomar i åldern 16–19 år kan FPA bevilja rehabiliteringspenning för unga. Villkoret är då att en sjukdom, ett lyte eller en skada väsentligt försämrar arbetsförmågan eller yrkesvalsmöjligheterna. Kommunen ska göra upp en personlig studie- och rehabiliteringsplan som sökanden sänder in till FPA. Om planen omfattar en examen betalas rehabiliteringspenningen oavsett ålder tills utbildningen har avslutats. Under perioder av yrkesinriktad FPA-rehabilitering uppgår rehabiliteringspenningen till 75 procent av arbetsinkomsterna och minst till rehabiliteringspenningens minimibelopp. Om du får rehabiliteringspenning till minimibelopp kan du dessutom få skattefri ersättning för uppehälle enligt prövning. Ersättningen ger dig kompensation för extra kostnader, till exempel resekostnader, som uppstår på grund av att du deltar i rehabilitering. Ersättning för uppehälle betalas under perioder av rehabilitering företrädesvis inom öppenvården. Arbetspensionsanstalterna betalar rehabiliteringspenning för perioder av aktiv yrkesutbildning. Rehabiliteringspenningens storlek räknas så att din kalkylerade invalidpension höjs med 33 procent. Om du vid sidan av den yrkesinriktade rehabiliteringen delvis fortsätter att förvärvsarbeta kan du få partiell rehabiliteringspenning. Om du till exempel under väntan på rehabilitering eller för tiden mellan två rehabiliteringsperioder varken får sjukdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning kan arbetspensionsanstalten bevilja dig rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. Arbetspensionsanstalten kan bevilja dig ersättning också för andra kostnader som orsakas av rehabiliteringen, såsom rese- eller studiekostnader. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 21 Stöd för sysselsättning (Lagen om offentlig arbetskraftsservice, lagen om omställningsskydd, lagen om sociala företag, lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete, lagen om kollektivavtal, arbetsavtalslagen, lagen om företagshälsovård, arbetarskyddslagen, lagen om likabehandling, lagen om integritetsskydd i arbetslivet) Personer med en funktionsnedsättning eller långtidssjukdom kan få många slags stöd för sysselsättning och fortsatt arbete. Stödåtgärderna kan riktas till både arbetsgivare, anställda och praktikanter. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 22 allmänt Om du har en funktionsnedsättning och söker arbete kan den arbetsgivare som anställer dig få lönesubvention och ekonomiskt stöd för arrangemang som hänför sig till arbetsförhållandena. Arbets- och näringsbyråerna liksom den offentliga vården erbjuder olika tjänster för arbetslösa arbetssökande med en funktionsnedsättning eller långtidssjukdom. Som stöd för rehabiliteringsplaneringen kan arbets- och näringsbyrån ordna såväl undersökningar för bedömning av arbetsförmågan, arbetsoch utbildningsprövning som arbetsträning. Om du är arbetssökande och riskerar att förlora arbetsförmågan kan du ha rätt till yrkesinriktad FPA-rehabilitering. I så fall kan du via FPA få stöd för arbetsprövning eller till exempel för studier till ett nytt yrke. Som anställd kan du erbjudas olika tjänster via företagshälsovården och arbetspensionsanstalterna, som har i uppgift att stöda de anställdas arbetsförmåga och förebygga arbetsoförmåga. Företagshälsovården ordnar efter behov ett s.k. trepartssamtal där företagshälsovården, arbetsgivaren och du som anställd tillsammans kan diskutera olika lösningar som kunde hjälpa dig att fortsätta arbeta. Arbetsgivaren kan få ekonomiskt stöd för arrangemangen. Arbetspensionsanstalterna ordnar yrkesinriktad rehabilitering, till exempel arbetsprövning i olika arbetsuppgifter på arbetsplatsen. stöd till arbetsgivare Lönesubvention Arbets- och näringsbyrån kan bevilja lönesubvention till en arbetsgivare som på den öppna arbetsmarknaden anställer en icke sysselsatt arbetssökande med funktionsnedsättning. Subventionen kan beviljas för arbete i arbetsavtalsförhållande eller läroavtalsutbildning. Lönesubvention kan beviljas för deltidsarbete av hälsorelaterade skäl, men i övrigt måste arbetstiden uppgå till minst 85 procent. Lönesubventionen består av en Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 23 grunddel och en tilläggsdel, som uppgår till 60–90 procent av grundstödet. Arbetsgivaren ska alltid ansöka om lönesubvention innan ett anställningsförhållande ingås. Arbets- och näringsbyrån klargör på begäran arbetsgivarens rätt till lönesubvention och fattar besluten från fall till fall. Om du söker arbete på egen hand kan arbets- och näringsbyrån bevilja dig en lönesubventionssedel som du kan visa upp som bevis på att arbets- och näringsbyrån kan bevilja arbetsgivaren lönesubvention. Stöd för anpassning av arbetsförhållandena Det är i första hand arbetsgivaren och i vissa situationer FPA och försäkringsbolagen som ansvarar för anpassningen av arbetsförhållanden. Om du är funktionshindrad eller långtidssjuk ska arbetsgivaren på arbetsplatsen vidta skäliga anpassningsåtgärder för att du ska kunna stanna kvar i arbetet och kunna sysselsättas. När det bedöms vad som är skäligt beaktas i synnerhet kostnaderna för åtgärderna, arbetsgivarens ekonomiska ställning och möjligheterna att få stöd av offentliga medel eller från annat håll. FPA svarar dock för dyra och avancerade personliga hjälpmedel som en svårt funktionshindrad person behöver för att kunna arbeta. Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen Arbets- och näringsbyrån kan på ansökan bevilja en arbetsgivare stöd för specialarrangemang för de yttre förhållandena på arbetsplatsen, såsom för anpassning av maskiner, redskap och metoder och för hjälp som ges av en kollega. Arbetsgivaren ska ansöka om stödet antingen när anställningsförhållandet börjar eller senare för att främja den anställdas möjligheter att klara sig i arbetet. Till ansökan ska arbetsgivaren bifoga ett läkarutlåtande och företagshälsovårdens eller arbetarskyddsmyndighetens bedömning av stödets nödvändighet. Arbetsgivaren kan också ansöka om särskilt stöd för specialarrangemang i fråga om hjälp som ges av en kollega. Stödet för specialarrangemang uppgår till högst 2 500 euro per anställd. För svårt funktionshindrade är stödet högst 3 500 euro. Stödbeloppet för anskaffning av nya maskiner, anordningar eller möbler kan vara större om de faktiska kostnaderna överstiger maximibeloppen. För Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 24 hjälp som en kollega ger i ett nytt arbete kan arbetsgivaren få 250 euro per månad i ett år. För hjälp som en kollega ger en svårt funktionshindrad person är stödet 350 euro per månad i två år. Stöd till företagare och yrkesutövare Om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning kan FPA bevilja dig näringsstöd för att grunda företag och skaffa arbetsredskap. Om du redan är företagare kan du få stöd för anskaffning av arbetsredskap, om redskapen behövs på grund av sjukdomen eller skadan och redskapen kommer att användas av dig personligen. Stödet uppgår till högst 80 procent av det godkända kostnadsförslaget och högst 17 000 euro. Om du som företagare omfattas av arbetspensionsrehabilitering kan du också hos din arbetspensionsanstalt ansöka om näringsstöd för arbetsplatsarrangemang och till exempel maskiner och anordningar som underlättar arbetet. stöd till anställda Rehabiliteringspenning för en period av yrkesinriktad rehabilitering betalas vanligen till den anställda. Om arbetsgivaren betalar dig lön under exempelvis en arbetsprövningsperiod betalas rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren. Svårt funktionshindrade anställda kan ansöka om stöd i form av hjälpmedel via FPA, om det är fråga om dyra hjälpmedel och nödvändiga tekniska specialapparater. Den som på grund av en svår funktionsnedsättning inte längre klarar av att ta sig till och från arbetet med egen bil eller kollektivtrafik kan ansöka om färdtjänst via kommunens handikappservice. Svårt funktionshindrade personer har också rätt till en personlig assistent i arbetet eller studierna. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 25 samordning av pension och lön Om du får folkpension kan du vid sidan av pensionen ha inkomster som når upp till garantipensionsbeloppet utan att det påverkar pensionen. Om du får invalidpension eller partiell invalidpension enligt arbetspensionslagarna har du rätt att ha löneinkomster som motsvarar minst garantipensionsbeloppet beroende på din individuella inkomstgräns. sjuk- eller invalidpension som lämnas vilande 2010–2013 Om du får sjuk- eller invalidpension och överskrider inkomstgränsen kan du ansöka om att pensionen lämnas vilande. Du kan lämna pensionen vilande i 3–24 månader utan avbrott. Under den tid pensionen lämnas vilande berörs du inte av några som helst inkomstgränser. Om inkomsterna däremot sjunker under inkomstgränsen fortsätter pensionen till samma belopp som tidigare utan att arbetsförmågan behöver bedömas på nytt. Om du som sjuk- eller invalidpensionstagare har beviljats vårdbidrag för pensionstagare får du högsta handikappbidrag under den tid du lämnar pensionen vilande. För arbete vid sidan av pensionen eller för den tid du lämnar pensionen vilande tjänar du in ny pension enligt 1,5 procent av årsarbetsinkomsten. Du kan senare anhålla om att den nyintjänade pensionen läggs till ålderspensionen. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 26 Studier (Lagen om offentlig arbetskraftsservice, lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning, lagen om vuxenutbildning, arbetspensionslagarna, lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner) Man kan drabbas av en sjukdom redan innan man har valt yrke. I så fall är det skäl att i yrkesplaneringen och valet av studieplats beakta de utmaningar som sjukdomen medför Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 27 yrkesvägledning Arbets- och näringsbyråerna ger yrkesvägledning, och på arbetsförvaltningens webbplats finns olika yrkesvalstest. På arbets- och näringsbyrån kan du också boka tid till en yrkesvalspsykolog som hjälper dig att kartlägga dina individuella styrkor och din lämplighet för olika områden. Närmare information finns på adressen www.mol.fi. läroanstalter De flesta som lider av någon sjukdom klarar av att studera vid vanliga läroanstalter. Enligt lagen om likabehandling ska utbildningsanordnarna främja likabehandling så att funktionshindrade och studerande med olika behov kan antas till utbildning och klara sig i studierna. Specialarrangemang kan vidtas i fråga om till exempel prov- och undervisningssituationer, hjälpmedel, material och tjänster. Den yrkesinriktade specialundervisningen finns till för studerande som behöver särkilt stöd eller särskilda arrangemang på grund av till exempel en sjukdom eller skada. Specialundervisning kan anordnas också vid vanliga yrkesläroanstalter. I sådana fall utarbetas en individuell plan för hur undervisningen ska anordnas för studeranden. Närmare information om specialläroanstalter finns på adresserna www.edu.fi, www. studieinfo.fi och www.valteri.fi. studier i form av yrkesinriktad rehabilitering Om en sjukdom begränsar ditt yrkesval eller tvingar dig att byta bransch kan du ansöka om utbildning i form av yrkesinriktad rehabilitering. Unga kan söka till yrkesinriktad rehabilitering via FPA. Rehabiliteringspen- Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 28 ning via FPA kan beviljas för att hjälpa den sökande att slutföra oavslutade studier eller att delta i ny yrkesutbildning. Närmare information ges av FPA. Anställda kan hos arbetsgivarens pensionsförsäkrare ansöka om yrkesinriktad rehabilitering i form av stöd för omskolning.. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 29 Handikappbidrag och vårdbidrag (Lagen och förordningen om handikappförmåner) Handikappförmånerna stöder funktionshindrade och långtidssjuka personers förmåga att självständigt klara sig i vardagen. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 30 ansökan om handikappförmåner Du kan ansöka om handikappförmåner via FPA. Till ansökan ska du bifoga ett C-läkarutlåtande eller annat läkarutlåtande som beskriver det funktionshinder som din sjukdom eller skada medför och ditt behov av hjälp, handledning eller tillsyn. handikappbidrag för vuxna Om du har fyllt 16 år, har en sjukdom eller en funktionsnedsättning och arbetsförmågan är nedsatt i minst ett år kan du få handikappbidrag för vuxna. Handikappbidrag beviljas för att underlätta vardagen, arbetet eller studierna. Din funktionsförmåga anses vara nedsatt om en sjukdom försämrar din förmåga att reda dig själv, sköta nödvändiga hushållssysslor eller klara av dina arbetsuppgifter eller studier. Dessutom ska sjukdomen eller skadan i sig medföra särskilda kostnader samt orsaka men, behov av hjälp, handledning eller tillsyn eller särskilda kostnader som kan bedömas på medicinska grunder. Handikappbidraget är skattefri inkomst och kan beviljas personer som arbetar eller studerar eller får partiell sjukpension. SÄRSKILDA KOSTNADER Med särskilda kostnader avses nödvändiga extra kostnader som orsakas av en sjukdom eller skada. De kan bestå av sjukvårds- och läkemedelskostnader, kostnader för hushållsarbeten, hemtjänst och hemsjukvård liksom extra resekostnader. Kostnaderna måste omspänna minst sex månader. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 31 Handikappbidrag enligt tre olika storlekar Om en sjukdom eller skada orsakar dig väsentliga besvär och fortlöpande särskilda kostnader kan du ha rätt till handikappbidrag med grundbelopp. Du kan dock inte få handikappbidrag med grundbelopp enbart på grund av besvär eller enbart på grund av särskilda kostnader. De särskilda kostnaderna ska uppgå till minst samma belopp som handikappbidraget med grundbelopp per månad. Om du på grund av en sjukdom eller skada orsakas betydande besvär och betydande särskilda kostnader eller behöver regelbunden handledning eller tillsyn eller en annan persons hjälp för att sköta personliga rutiner, hushållsarbete eller ärenden utanför hemmet varje vecka kan du ha rätt till höjt handikappbidrag. Med personliga rutiner avses bl.a. på- och avklädning, skötsel av personlig hygien, rörelsemöjligheter och sociala kontakter. Du kan få höjt handikappbidrag på basis av enbart särskilda kostnader, men de ska då uppgå till minst samma belopp som bidraget. Om du har en svår funktionsnedsättning har du rätt till det högsta handikappbidraget. Du kan få bidraget även på basis av betydande särskilda kostnader, med kostnaderna ska då uppgå till minst samma belopp som bidraget månatligen. Om du får partiell invalidpension innebär det att du delvis arbetar eller att du står till arbetsmarknadens förfogande. I så fall har du inte rätt till vårdbidrag för pensionstagare, men kan däremot få handikappbidrag. vårdbidrag för pensionstagare Vårdbidrag för pensionstagare beviljas för att stöda sjuka och funktionshindrade personers möjligheter att bo och få vård hemma. Dessutom kompenserar bidraget de särskilda kostnader som sjukdomen eller funktionsnedsättningen orsakar. Funktionsförmågan ska vara nedsatt i minst ett år. Du anses ha nedsatt funktionsförmåga om en sjukdom försämrar din förmåga att reda dig själv, utföra de nödvändiga hushållsarbetena eller uträtta ärenden utanför hemmet. Vidare ska sjukdomen orsaka ett regelbundet behov av hjälp, behov av handledning eller tillsyn eller särskilda kostnader. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 32 Du kan få vårdbidrag för pensionstagare om du har fyllt 16 år, bor i Finland och har pension eller motsvarande inkomst. Vårdbidraget är skattefri inkomst. Storleken på vårdbidraget för pensionstagare Om du behöver hjälp med dina personliga rutiner eller handledning och tillsyn i detta avseende minst varje vecka har du rätt till vårdbidrag med grundbelopp. Med personliga rutiner avses bl.a. på- och avklädning, skötsel av personlig hygien, rörelsemöjligheter och sociala kontakter. Om du behöver hjälp, handledning och tillsyn enbart i hushållsarbeten eller uträttande av ärenden har du inte rätt till vårdbidrag. Du kan få vårdbidrag med grundbelopp också på basis av enbart särskilda kostnader, om kostnaderna i genomsnitt uppgår till samma belopp som vårdbidraget med grundbelopp per månad. Om du i ett flertal personliga rutiner dagligen behöver tidskrävande hjälp eller handledning och tillsyn har du rätt till höjt vårdbidrag. Du kan få höjt vårdbidrag också på basis av särskilda kostnader om du har en sjukdom som medför särskilda kostnader till ett betydande belopp och beloppet är minst lika stort som bidraget per månad. Om du behöver en annan persons hjälp och tillsyn dygnet runt har du rätt till det högsta vårdbidraget. Du kan få bidraget också på basis av särskilda kostnader, om kostnaderna uppgår till minst samma belopp som bidraget per månad. Vårdbidraget är skattefri inkomst. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 33 Försörjning (Sjukförsäkringslagen och sjukförsäkringsförordningen, folkpensionslagen och folkpensionsförordningen, arbetspensionslagarna, lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete, lagen om garantipension, lagen om utkomststöd) Om du på grund av en sjukdom, ett lyte eller en skada drabbas av övergående eller permanent arbetsoförmåga tryggar sjukdagpenningen eller pensionen din ekonomi. Om sjukdagpenningen, pensionen eller tillgångarna inte räcker till för att täcka de dagliga utgifterna kan du få utkomststöd. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 34 sjukdagpenning Om du är 16–67 år, arbetsoförmögen på grund av sjukdom och har arbetat i minst tre månader före sjukskrivningen kan du ansöka om sjukdagpenning via FPA. Du har rätt till dagpenning efter en självrisktid på tio dagar. Om du har arbetat mindre än tre månader före sjukskrivningen är självrisktiden 55 dagar. Dagpenningen är en skattepliktig inkomstrelaterad förmån som betalas för vardagar. Sjukdagpenningens storlek bestäms vanligen utgående från den årsarbetsinkomst som har fastställts i beskattningen. FPA får beskattningsuppgifterna direkt via skattemyndigheten. Du kan få sjukdagpenning även om du saknar arbetsinkomster helt och hållet. Då får du sjukdagpenning till minimibelopp. Sjukdagpenning betalas i allmänhet för högst 300 dagar. Den betalas för vardagar, dvs. från måndag till lördag. Sjukdagpenningen utgör skattepliktig inkomst. Om din rätt till sjukdagpenning upphör men arbetsoförmågan fortgår, ska du ansöka om sjuk- eller invalidpension. Om sjukdagpenningsperioden har löpt ut och du inte har beviljats pension är det bäst att du för att trygga försörjningen anmäler dig som arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån. Detta gäller även om ditt anställningsförhållande fortfarande är i kraft. partiell sjukdagpenning Om du är 16–67 år och tidigare har arbetat heltid kan du via FPA få partiell sjukdagpenning som stöd för att återgå till arbetet och kunna fortsätta arbeta. Om du ansöker om partiell sjukdagpenning och inte har fått sjukdagpenning tidigare har du en självrisktid. I övriga fall tillämpas inte någon självrisktid. Du kan börja arbeta deltid först efter självrisktiden, och arbetstiden måste minska med 40–60 procent från tidigare. Den partiella sjukdagpenningen motsvarar hälften av sjukdagpen- Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 35 ningen. Du kan få förmånen för minst 12 och högst 72 vardagar. Den partiella sjukdagpenningen utgör skattepliktig inkomst. pensioner Det finska pensionssystemet består av ett arbetspensionssystem och ett folkpensionssystem. Arbetspensionen tillväxer enligt dina arbetsinkomster. Folkpensionen är avsedd som ett minimiskydd. Den tryggar försörjningen om du inte har tjänat in någon arbetspension alls eller om din arbetspension är liten. Folkpensionen betalas ut av FPA och arbetspensionerna av arbetspensionsanstalterna. Lämna in ansökan om pension till FPA eller den arbetspensionsanstalt där du är försäkrad. Förmånerna inom vartdera systemet omfattar bl.a. ålderspension, sjukpension (invalidpension inom arbetspensionssystemet), arbetslöshetspension och familjepension. Pensionssystemen skiljer sig från varandra. Ålderspensionen gör det möjligt för dig att lämna arbetslivet på deltid eller helt och hållet när du har nått en viss ålder. folkpension Du kan få folkpension om du bor i Finland och inte får någon arbetspension alls eller om din arbetspension är liten. Större arbetspension innebär mindre folkpension. Dessutom beror folkpensionens storlek på den tid som du har bott i Finland mellan 16 och 65 års ålder. Om du är pensionerad kan du via FPA få barnförhöjning för barn under 16 år. Barnförhöjning kan beviljas om du får folkpension, invalidpension på basis av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, delinvalidpension eller arbetslöshetspension. Barnförhöjningen betalas för dina egna eller makens barn om barnen är under 16 år och bor i samma hushåll som du själv. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 36 sjukpension Om du är 16–65 år gammal och på grund av en sjukdom, ett lyte eller en skada inte klarar av att försörja dig kan du få sjukpension via FPA. Sjukpensionen enligt folkpensionssystemet betalas till ett fast belopp, men om du har andra pensionsinkomster blir sjukpensionen mindre. Om du har arbetat och är 18–62 år gammal kan du få invalidpension enligt arbetspensionssystemet. Invalidpensionen grundar sig på hur länge du har arbetat och hur stora dina inkomster har varit. Inom vartdera systemet kan pensionen bestå av sjukpension (invalidpension inom arbetspensionssystemet) som beviljas tills vidare eller rehabiliteringsstöd som beviljas i form av tidsbegränsad sjukpension (invalidpension). När du ansöker om pension bedöms din arbetsförmåga på basis av ett läkarutlåtande. I bedömningen beaktas också din ålder, ditt yrke, din utbildning, din boningsort och dina möjligheter att få arbete som motsvarar din yrkeskunnighet. Inom arbetspensionssystemet omvandlas invalidpensionen till ålderspension när du fyller 63 år. Sjukpensionen för folkpensionstagare omvandlas till ålderspension när du fyller 65 år. INVALID- ELLER SJUKPENSION OCH REHABILITERINGSSTÖD Invalid- eller sjukpensionen kompenserar dig för inkomstbortfall under långvarig arbetsoförmåga. Rehabiliteringsstödet är en invalid- eller sjukpension som beviljas för en bestämd tid. Du kan få rehabiliteringsstöd under den tid dina möjligheter att återfå arbetsförmågan utreds eller medan du deltar i rehabilitering. delinvalidpension Du kan få delinvalidpension endast med stöd av arbetspensionslagarna. Delinvalidpensionens storlek beror på hur länge du har arbetat och hur stora dina förvärvsinkomster har varit. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 37 Du kan få delinvalidpensionen om du trots en sjukdom klarar av att fortsätta förvärvsarbeta. Du kan också få delinvalidpension om du är arbetslös men alltjämt arbetsför. Då kan du vid sidan av delinvalidpensionen få arbetslöshetsdagpenning till sänkt belopp. Du kan få delinvalidpension tills vidare eller i form av partiellt rehabiliteringsstöd för en begränsad tid. Beloppet motsvarar hälften av den fulla invalidpensionen. Om du vill kan du ansöka om ett förhandsbeslut om din rätt till delinvalidpension; beslutet gäller i nio månader. förvärvsarbete vid sidan av sjukeller invalidpension Om du får sjukpension kan du vid sidan av pensionen tjäna minst ett belopp som motsvarar garantipensionsbeloppet per månad utan att det påverkar din löpande pension. Om du får invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan du tjäna till och med mer. Det exakta beloppet anges i pensionsbeslutet. Om inkomsterna överstiger gränsen kan du lämna pensionen vilande för minst tre månader och högst två år. Om du har lämnat din pension vilande börjar du få pension på nytt efter det att du slutar arbeta eller förvärvsinkomsterna understiger den ovan angivna gränsen. garantipension Garantipensionen tryggar en minimipension för alla som bor i Finland. Ansökan om garantipension ska lämnas till FPA. Pensionens storlek beror på dina övriga pensioner. Däremot påverkar inte familjeförhållandena dess storlek. Dina förvärvsinkomster, kapitalinkomster eller tillgångar minskar inte garantipensionen. Inte heller vårdbidraget eller bostadsbidraget för pensionstagare eller stödet för närståendevård påverkar beloppet. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 38 Garantipensionen kan minska det allmänna bostadsbidraget och utkomststödet. Om du får enbart deltidspension, delinvalidpension eller familjepension kan du inte få garantipension. utkomststöd Om dina inkomster och tillgångar inte räcker till för de dagliga utgifterna kan du ha rätt till utkomststöd, som beviljas av kommunens socialbyrå. Utkomststödet består av grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd. Grunddelen ska täcka nästan alla dagliga kostnader medan det kompletterande utkomststödet är avsett enbart för särskilda kostnader, såsom sjukdoms- och läkemedelskostnader. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 39 Beskattning (Inkomstskattelagen och inkomstskatteförordningen) Om du är långtidssjuk kan du få skatteavdrag i inkomstbeskattningen. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 40 ansökan om skatteavdrag Du kan få skatteavdrag i inkomstbeskattningen. För att få skatteavdrag ska du som skattskyldig lämna skattemyndigheten en ansökan om avdrag och efter behov en skriftlig utredning som stöd för anspråket. avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga Om dina inkomster eller tillgångar har minskat väsentligt på grund av sjukdom, arbetslöshet eller underhållsskyldighet kan du ansöka om avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Nedsatt skattebetalningsförmåga som beror enbart på sjukdom kan ge rätt till avdrag om dina och familjens sjukkostnader överstiger 700 euro. Avdragsrätten beror dessutom på makens inkomster. Avdraget beror på prövning även om villkoren uppfylls. Den skattskyldigas och familjens sammanlagda sjukkostnader ska under skatteåret uppgå till minst 700 euro och samtidigt till 10 procent av summan av förvärvs- och kapitalinkomsternas nettobelopp. Avdraget på förvärvsinkomsterna, från vilka kostnaderna för inkomstens förvärvande har dragits av, uppgår till högst 1 400 euro. invalidavdrag Om du har ett bestående men på grund av en sjukdom, ett lyte eller en skada har du rätt till invalidavdrag. Invaliditetsgraden ska uppgå till minst 30 procent. Om invaliditetsgraden är 100 procent får du fullt invalidavdrag. När du ansöker om avdraget för första gången ska du lämna skattebyrån ett läkarintyg som anger invaliditetsgraden och tidpunkten för när funktionshindret har uppkommit. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 41 Om du får full sjuk- eller invalidpension anses du ha en invaliditetsgrad på 100 procent, och om du får delinvalidpension anses invaliditetsgraden vara 50 procent utan särskild utredning.I statsbeskattningen är det fulla avdraget 115 euro och i kommunalbeskattningen 440 euro. hushållsavdrag I beskattningen kan du delvis dra av vissa kostnader för arbeten som du låter utföra i ditt hem eller i din fritidsbostad. Detta gäller hushålls-, omsorgs- och vårdarbete, underhåll och ombyggnad liksom installation, underhåll och handledning i fråga om data- och informationstekniska apparater. Avdragsrätten gäller också arbete som du som skattskyldig låter utföra i dina egna föräldrars eller dina svärföräldrars hem eller fritidsbostad. Avdraget beviljas för det år under vilket du har betalat arbetsersättningen eller lönen med lönebikostnader. I hushållsavdrag kan du dra av 15 procent av den betalda lönen, alla lönebikostnader och 45 procent av den arbetsersättning som du har betalat till en företagare eller ett företag som har införts i förskottsuppbördsregistret. År 2012 är det maximala hushållsavdraget per skattskyldig 2 000 euro. Självrisken är 100 euro. Du kan få avdraget endast om det företag eller den företagare som har utfört arbetet har införts i förskottsuppbördsregistret. Avdraget beviljas inte om du för samma arbetsprestation har fått till exempel stöd för närståendevård eller en vård- och omsorgssedel via kommunen. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 42 Rörelsemöjligheter (Fordonsskattelagen, bilskattelagen, handikappservicelagen) Långtidssjukas möjligheter att ta sig fram underlättas av lagstadgade stödåtgärder och rabatter som olika aktörer beviljar frivilligt. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 43 rabatter och hjälp i samfärdsmedel Många aktörer inom kollektivtrafiken beviljar pensionärer och rörelsehindrade rabatt. Hur aktörerna omsätter rabatterna i praktiken varierar betydligt. Inom tåg- och flygtrafiken gäller en lagstadgad plikt att hjälpa rörelsehindrade passagerare. Övriga aktörer inom kollektivtrafiken ordnar hjälp på det sätt som de önskar. Bussar Om du är yngre än 65 år och har full eller tidsbegränsad pension kan du få 30 procent i rabatt på över 80 kilometer långa enkelresor med buss. För att få rabatten ska du visa upp ditt FPA-kort med foto, ditt arbetspensionskort eller Matkahuoltos pensionärskort. Om du har fyllt 65 år får du rabatt genom att visa upp ditt ID-kort. Rörelsehindrade kan få invalidrabatt inom lokaltrafiken, men praxisen varierar från ort till ort. Närmare information ges av kommunens trafikverk och bussbolagen. Tåg, färjor och flyg Om du är pensionerad kan du få en pensionärsrabatt på 50 procent av tågbiljettspriset. Den som har fyllt 65 år ska visa upp sitt ID-kort för att få rabatt. Den som är yngre än 65 år får rabatt om han eller hon visar upp ditt FPA-kort med foto, sitt arbetspensionskort eller VR:s pensionärskort. Om du behöver hjälp med att stiga på eller av tåget kan be du om att VR:s personal hjälper till. Ledsagare får åka gratis. Assistans ska beställas på förhand. Närmare information om tjänsterna för funktionshindrade ges av VR. Också rederibolagen kan efter behov assistera passagerarna vid ombord- och landstigning. Närmare information ges av rederibolagens försäljningstjänster. Pensionärer kan få rabatt även på flygresor. Passagerare som behöver assistans på flygfältet ska med fördel meddela detta på förhand. Närmare information om rabatterna ges av flygbolagen. Angående assistans på flygfältet kan du begära mer information hos flygbolaget, på flygplatserna och hos Finavia, som driver flygplatserna. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 44 taxiresor och färdtjänst Svårt funktionshindrade får ersättning för färdtjänst enligt handikappservicelagen, såsom för taxiresor, via kommunens socialvård. Kommunen ska ordna skälig färdtjänst för svårt funktionshindrade som har särskilt svårt att ta sig fram och som på grund av sin skada eller sjukdom inte kan anlita kollektivtrafik utan oskäligt stor möda. Vid sidan av resor som är nödvändiga med tanke på arbete och studier ska färdtjänst också ordnas i form av minst aderton månatliga enkelresor på fritiden i boende- och närkommunerna. Du får själv bestämma hur många av färdtjänstresorna som du företar i boendekommunen och hur många i närkommunerna. Färdtjänst ska finnas tillgänglig under alla veckodagar och under olika dygnstider. Med resor som är nödvändiga med tanke på arbete och studier avses i regel resor hemifrån till arbets- eller studieplatsen och tillbaka hem. Kommunen ska ersätta ett tillräckligt antal sådana resor. I lagen fastställs inget minimi- eller maximiantal. Färdtjänsten kan vara avgiftsbelagd, men avgiften får motsvara högst den avgift som betalas för kollektivtrafik på orten eller en annan skälig avgift. Om du bokar färdtjänst på förhand får taxiföretagaren inte ta ut någon avgift för förhandsbokningen. Om du behöver en följeslagare ska du uppge detta när du ansöker om färdtjänst hos hemkommunen. Följeslagare ska ordnas till exempel om taxichauffören inte kan ge tillräcklig assistans. Servicen är avgiftsfri. Närmare information får du av socialvården i din hemkommun. Kommunen beviljar färdtjänst också med stöd av socialvårdslagen. Kommunen kan ordna individuell färdtjänst för att du ska klara dig självständigt och kunna bo hemma. Varken socialvårdslagen eller socialvårds- Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 45 förordningen innehåller närmare bestämmelser om hur färdtjänsten ska ordnas, och ingen har subjektiv rätt till tjänsten. Det är kommunen som inom ramen för sin budget slår fast bl.a. kriterierna för rätten till färdtjänst, färdernas antal och de avgifter som ska tas ut för dem. Närmare information om färdtjänsten får du av socialvården i din hemkommun. egen bil Du kan få stöd för att skaffa och använda egen bil. Stöd för att skaffa bil Som behovsprövad stödåtgärd enligt handikappservicelagen kan socialvården i din hemkommun ersätta hälften av anskaffningspriset för andra redskap, maskiner eller anordningar än sådana som hör till den medicinska rehabiliteringen, om du på grund av en skada behöver dessa för att kunna ta dig fram. Du kan ansöka om ersättning för anskaffning av till exempel en bil inom ett halvt år från det att kostnaderna har uppkommit. Kommunens socialvård beviljar i form av handikappservice ersättning för kostnaderna för sådana nödvändiga anpassningar av bilen som skadan förutsätter. Kostnaderna kan orsakas av till exempel manövreringsanordningar, servostyrning, lyftanordning för rullstol samt motor- och kupévärmare. Närmare information får du av socialvården i din hemkommun. Återbäring av bilskatt Om du är funktionshindrad kan du med stöd av villkoren i bilskattelagen (51 §) få återbäring av den bilskatt som ingår i bilpriset antingen helt eller delvis. Du kan få återbäring av bilskatt för en bil som för första gången registreras i Finland i följande fall: 1. Du har ett bestående rörelsehinder eller en synskada med en invaliditetsgrad på minst 80 procent och kommer att använda bilen person- Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 46 ligen. Du behöver inte köra bilen själv. Med rörelsehinder avses skada eller sjukdom i benen. Av bilskatten återbärs högst 3 770 euro. För en bil med automatväxel är återbäringen högst 4 980 euro. 2. Du har en invaliditetsgrad på minst 60 procent och bilen fyller ett väsentligt behov för att du ska kunna sköta din tjänst, ditt arbete eller dina yrkesutbildningsstudier. Av bilskatten återbärs högst 3 770 euro. För en bil med automatväxel är återbäringen högst 4 980 euro. 3. Din rörelseförmåga är nedsatt på grund av att du saknar ett ben eller båda benen eller har bristfällig funktion i benen så att invaliditetsgraden är minst 40 procent och fordonet fyller ett väsentligt behov för att du ska kunna sköta din tjänst, ditt arbete eller dina yrkesutbildningsstudier. Av bilskatten återbärs 60 procent, dock högst 2 460 euro. ANSÖKAN OM ÅTERBÄRING AV BILSKATT Ansök om återbäring av bilskatt skriftligen inom sex månader från det datum när bilen har registrerats eller vid avbetalningsköp från det datum när du har blivit ensam ägare till bilen. Sänd ansökan till Södra tulldistriktet under adressen Hangö tull, 10900 Hangö. Du kan också anhålla om ett förhandsbeslut om återbäring av bilskatt innan bilen har registrerats i ditt namn. Bifoga följande handlingar till ansökan: • Ett läkarutlåtande (t.ex. B-utlåtande) som så noggrant som möjligt • • • anger invaliditetens art/invaliditetsgraden och den funktionella skadan En tillförlitlig utredning av varför och hur ofta du anlitar bilen Ett intyg av arbetsgivaren som anger anställningstidens längd, hur lång väg du har till arbetsplatsen, dina möjligheter att anlita kollektivtrafik och behovet av bil för arbetsresor och skötseln av arbetet samt ett anställningsintyg som har utfärdats av arbetsgivaren (om du behöver bil i ditt arbete) En kopia av ditt eget eller förarens körkort Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 47 Bilskattelättnad Tullstyrelsen kan bevilja bilskattelättnad med stöd av bilskattelagen (50 §). Vid särskilt vägande skäl kan du få tillbaka skatten antingen helt och hållet eller till en så stor del som bedöms vara skälig. Skattelättnad har också beviljats dels föräldrar som behöver bil för att kunna transportera ett barn med svår funktionsnedsättning och dels personer med funktionsnedsättning som inte uppfyller villkoren i 51 § i bilskattelagen men som oumbärligt behöver bil för att kunna ta sig fram. Du kan ansöka om skattelättnad också på förhand. Kom ihåg att ange att ansökan grundar sig på 50 § i bilskattelagen. När Tullstyrelsen handlägger ansökan fäster den särskild uppmärksamhet vid arten av den skada som hindrar eller avsevärt inskränker rörelseförmågan, behovet av bil, bilens lämplighet och ändamålsenlighet samt familjens ekonomiska och sociala ställning. Sänd ansökan till Tullstyrelsen under adressen PB 512, 00101 Helsingfors. Befrielse från grundskatt för fordon Det är bilens innehavare som är skattskyldig. Enligt fordonsskattelagen omfattar skatteperioden för en bil en period på 12 månader, som börjar när bilen registreras för första gången eller på nytt eller när du köper en begagnad bil. Om du som bilägare i fordonsregistret har en anteckning om återbäring av bilskatt enligt 50 eller 51 § befrias du från grundskatten för fordon automatiskt. Om du som bilägare inte har fått bilskatteåterbäring eller bilskattelättnad, men har ett av polisen utfärdat parkeringstillstånd för handikappade måste du däremot separat ansöka om befrielse från grundskatten. Bifoga en kopia av parkeringstillståndet för handikappade till ansökan. Ansökningsblanketter fås på besiktningsställena, hos polisen och på adressen www.polisen.fi. Även om du redan har lämnat in ansökan ska du betala fordonsskatten senast på förfallodagen. Om ansökan godkänns, betalas skattåterbäringen in på det bankkonto som du har uppgett i ansökan. Sänd in ansökan om befrielse till Trafiksäkerhetsverket Trafi. Befrielsen beviljas den som är skattskyldig för fordonet. Du kan befrias endast från grundskatten. För dieseldrivna fordon ska drivkraftsskatten för fordon betalas. Närmare information om ansökan och beviljande av befrielse får du av Trafi. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 48 Parkeringstillstånd för handikappade Om du är svårt funktionshindrad eller behöver transport kan polisen bevilja dig parkeringstillstånd för handikappade. Ansök om tillståndet på en blankett som fås hos polisen. Du kan också skriva ut blanketten på adressen www.polisen.fi/blanketter. Parkeringstillståndet för handikappade ger dig rätt till gratis parkering på avgiftsbelagda parkeringsplatser. Tillståndet ger dig också rätt att parkera på områden där parkering i övrigt är förbjuden. Dessutom ger tillståndet dig rätt att låta bilen stå längre än tidsangivelsen på en parkeringsplats med en begränsad parkeringstid. Om parkeringen medför uppenbarliga olägenheter kan polisen uppmana dig att flytta bilen till en lämplig plats. Parkeringstillståndet för handikappade ger inte rätt att parkera på privata områden, såsom i anslutning till affärscentrum. Om du parkerar på ett sådant område ska du iaktta de befintliga trafikmärkena. Tillståndet ska finnas framsatt på vindrutans insida under hela parkeringstiden. Tillståndet är individuellt och gäller i alla EU-länder i högst tio år. Därefter kan tillståndet förnyas. Parkeringstillståndet för handikappade är avgiftsbelagt. Om du har beviljats parkeringstillstånd för handikappade kan du också ansöka om befrielse från grunddelen av fordonsskatten. Dispens från körkortstillstånd och körrätt Trafiksäkerhetsverket Trafi kan av särskilda skäl bevilja dig dispens från ålders- och hälsovillkoren för körkortstillstånd och körrätt. Beviljandet av dispens prövas från fall till fall på basis av fritt formulerade utredningar och utlåtanden. Besluten är avgiftsbelagda. Närmare information får du av Trafi. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 49 Boende och självständigt liv (Lagen om bostadsbidrag, lagen om bostadsbidrag för pensionstagare, socialvårdslagen och socialvårdsförordningen, lagen om stöd för närståendevård, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om servicesedlar, förordningen om medicinsk rehabilitering, hjälpmedelsförordningen, lagen och förordningen om service och stöd på grund av handikapp, lagen och förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården, lagen om hemkommun, lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter) Du kan få ekonomiskt stöd för att bo i ditt eget hem. Du kan också få hjälpmedel och tjänster för att klara dig i vardagen. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 50 allmänt bostadsbidrag Du kan få bostadsbidrag för boendekostnaderna i en hyres-, bostadsrättseller ägarlägenhet. Bidragets storlek beror bl.a. på hushållets storlek, boendeutgifterna och inkomsterna. Storleken beror dessutom på hur stor bostaden är och i vilken kommun den finns. Bostadsbidraget omfattar en självrisk. Om du har en funktionsnedsättning och behöver skrymmande hjälpmedel kan dessa beaktas när bidraget fastställs. Du kan ansöka om bostadsbidrag via FPA. Om livssituationen förändras ska du själv meddela FPA om förändringarna. Bostadsbidraget är skattefritt. bostadsbidrag för pensionstagare Om du får pension, har låga inkomster och bor i hyres- eller ägarlägenhet kan du ansöka om bostadsbidrag för pensionstagare via FPA. Bidragets storlek beror förutom på boendekostnaderna även på familjeförhållandena, familjens storlek samt inkomsterna och tillgångarna. Egen bostad räknas inte som tillgångar. Om livssituationen förändras ska du själv meddela FPA om förändringarna. Bostadsbidraget för pensionstagare är skattefritt. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 51 Om du bor tillsammans med ett eller flera barn eller andra personer än din sambo eller make kan du välja om du vill ansöka om allmänt bostadsbidrag eller bostadsbidrag för pensionstagare. kommunala tjänster i hemmet Hemservice Om du på grund av nedsatt funktionsförmåga, familjeförhållandena, en sjukdom eller skada eller någon annan motsvarande orsak behöver hjälp för att klara dig i den normala vardagen kan du få hemservice via kommunen. Som vardagssysslor betraktas till exempel skötsel av personlig hygien, på- och avklädning samt matlagning. I stödformerna ingår också måltids-, bastu-, butiks- och städtjänster. Hemservicen kan vara regelbunden eller tillfällig. Kommunen kan ordna en del av hemservicen med hjälp av servicesedlar. Närmare information får du av socialvården i din hemkommun. Hemsjukvård Hemsjukvården har som mål att också den som lider av en sjukdom ska kunna bo kvar hemma. Hemsjukvårdspersonalen tillhandahåller olika hälso- och sjukvårdstjänster i hemmet. Du kan avgiftsfritt få sjukvårdsartiklar och hjälpmedel som underlättar boendet hemma. Om du behöver fortlöpande och regelbunden hemsjukvård måste du ha en läkarremiss. Kommunen kan ta ut en månadsavgift för fortlöpande och regelbunden hemservice och hemsjukvård. Avgiften fastställs enligt servicens art och omfattning, servicemottagarens betalningsförmåga och familjens storlek. För tillfälligt hjälpbehov tar kommunen ut en avgift per besök. Hemtjänster mot servicesedel Servicesedlarna är avsedda att öka dina möjligheter att välja vilka vårdoch omsorgstjänster du vill anlita. Det är kommunen som beslutar om Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 52 den inför servicesedlar och för vilka tjänster och i vilken omfattning sedlarna kan användas. Kommunen beslutar också om servicesedlarna är inkomstrelaterade eller lika stora för alla. Vid fortlöpande regelbunden hemvård är servicesedlarna inkomstrelaterade. Kommunen fattar ett överklagbart beslut om värdet på de inkomstrelaterade servicesedlarna. Du har alltid rätt att neka till en servicesedel; då ska kommunen hänvisa dig till tjänster som ordnas på annat sätt. Däremot har du inte rätt att kräva att få en servicesedel. För att du ska kunna få en servicesedel måste du först genomgå en bedömning av service- och vårdbehovet och få en serviceplan. Kommunen ska redogöra för servicesedelns värde, serviceproducenternas priser, självrisken och dess uppskattade storlek och avgiften för tjänster som ordnas på annat sätt. Information om serviceproducenterna, tjänsterna och priserna ska finnas offentligt tillgängliga på internet eller på något annat lämpligt sätt. Du kan själv välja den serviceproducent som passar dig bäst. Värdet av en servicesedel ska vara skäligt. Du behöver inte betala någon självrisk för tjänster som också i övrigt är avgiftsfria. Om du får en servicesedel för anskaffning av ett hjälpmedel för medicinsk rehabilitering ska den räcka till för att du ska kunna skaffa ett normalt hjälpmedel enligt ditt eget behov. Självrisken för en servicesedel räknas inte in i det årliga kostnadstaket för kommunal hälso- och sjukvård. Självrisken för hälso- och sjukvårdstjänster ger inte rätt till ersättning enligt sjukförsäkringslagen. Däremot ersätts resekostnader enligt sjukförsäkringslagen. Stöd för närståendevård Kommunerna tillhandahåller stöd för närståendevård inom ramen för sina egna anslag. Stödet för närståendevård utgör en helhet som omfattar dels närståendevård och dels i vård- och serviceplanen särskilt angivna vård- och omsorgstjänster för den vårdbehövande. Stödet för närståendevård omfattar dessutom vårdarvode till närståendevårdaren och lediga dagar för honom eller henne. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 53 Kommunen kan bevilja stöd för närståendevård • om du på grund av en sjukdom eller skada eller någon annan mots• • • • • varande orsak behöver vård eller annan omsorg om vården kan ges i ditt hem om en anhörig eller någon annan närstående är beredd att ansvara för vården med stöd av andra nödvändiga tjänster om närståendevårdarens hälsa och funktionsförmåga svarar mot de krav som vården ställer om ditt hem är lämpligt för tillhandahållandet av vård om stödet bedöms vara förenligt med ditt bästa och är tillräckligt med tanke på ditt välbefinnande, din hälsa och din säkerhet. Stöd för närståendevård söks via kommunen. Om kommunen beviljar stödet ingår kommunen och närståendevårdaren ett avtal om närståendevård; en vård- och serviceplan ska bifogas avtalet. Närståendevårdaren står dock inte i anställningsförhållande till kommunen. Närståendevårdarens vårdarvode utgör skattepliktig inkomst och ger rätt till arbetspension. Arvodet fastställs enligt hur bindande och krävande vården är. Arvodets storlek bestäms av kommunen. Minimibeloppen är lagstadgade. Under en vårdmässigt tung övergångsperiod, till exempel i samband med att den vårdbehövande har skrivits ut från sjukhus, är arvodet större. Om den vårdbehövande är beroende av sin närståendevårdare dygnet runt har närståendevårdaren rätt till minst tre lediga dygn per månad. Under den tiden är kommunen skyldig att ordna avlösarservice. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 54 rätt att välja hemkommun Om du har en långvarig vårdrelation på över ett år utanför din hemkommun har du rätt att välja hemkommun. Rätten gäller om du är placerad i slutenvård, familjevård eller boende med boendeservice. hjälpmedel Syftet med olika hjälpmedel är att underlätta rörelsehindrade eller sjuka personers möjligheter att klara sig i vardagen, såsom att ta sig fram, klä på och av sig, sköta sin personliga hygien, kommunicera, ta hand om hushållsarbetet och studera. Om du behöver något hjälpmedel kan du själv, dina anhöriga eller en vårdanställd ta initiativ till anskaffningen. Hjälpmedelsbehovet bedöms av den behandlande läkaren och efter behov av till exempel en ergoterapeut eller fysioterapeut. De behov som har noterats i hjälpmedelskartläggningarna ska antecknas i vård- och rehabiliteringsplanen. Som hjälpmedel för medicinsk rehabilitering betraktas till exempel: • rörelsehjälpmedel, såsom rullstol, käpp, kryckor, rollator och lyfta• • • • • nordning hygienhjälpmedel, såsom duschstol och toaletthöjare stöd, såsom knästöd, stödkorsett, ankelstöd, handledsstöd och halskrage hjälpmedel för på- och avklädning och för andra dagliga göromål, såsom griptång och strumppådragare hjälpmedel i bostaden, såsom elsäng, uppstigningshandtag, sängbensförlängare, ledstång och sittdyna syn-, hörsel- och kommunikationshjälpmedel, såsom förstoringsskärm för tv och hörapparat. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 55 Det är hälsocentralerna som har ansvaret för de grundläggande hjälpmedlen, såsom kryckor, käppar och rollatorer. Centralsjukhusen svarar i sin tur för tillhandahållandet av avancerade och dyra hjälpmedel, såsom elrullstolar, elmopeder och ledarhundar. Hjälpmedelsutlåningen står till tjänst med rådgivning och handledning, anskaffning och uppföljning av hjälpmedelsanvändningen. Där utprovas också hjälpmedlen efter ditt behov. Behovet av hälso- och sjukvårdshjälpmedel utreds gratis. Detsamma gäller utprovning, överlåtelse i användarens ägo eller till användarens disposition, instruering och uppföljning av användningen samt underhåll. Den som behöver hjälpmedel kan också vända sig till socialvården. Kommunen kan ersätta till exempel hjälpmedel som du behöver i samband med fritidsaktiviteter. ombyggnadsarbeten och redskap i hemmet Om du på grund av en skada eller sjukdom är svårt funktionshindrad och om du för att klara av att leva ett normalt liv måste företa ombyggnadsarbeten i eller skaffa redskap eller anordningar till ditt hem, ska kommunen ersätta skäliga kostnader för sådana. Som ombyggnadsarbeten i bostaden betraktas bl.a. anläggning av ramper och ombyggnad av toalett. Ombyggnadsarbeten betraktas som en subjektiv rätt, vilket innebär att alla personer med en svår funktionsnedsättning har rätt till kostnadsersättning för sådana arbeten. Ansök om ersättning inom ett halvt år från det att kostnaderna har uppkommit. Närmare information får du av den kommunala handikappservicen. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 56 redskap som underlättar vardagen Om du på grund av en skada eller sjukdom är svårt funktionshindrad och behöver redskap, apparater och anordningar för att klara dig i vardagen, kan kommunen ersätta kostnaderna för anskaffningen av dessa antingen helt eller delvis. Ett villkor är att du behöver utrustningen för att kunna ta dig fram, kommunicera, klara dig på egen hand hemma eller på fritiden och att utrustningen inte omfattas av den medicinska rehabiliteringen. Vid ansökan om ersättning ska du redogöra för i vilken mån du behöver redskapet eller anordningen för att du trots din skada eller sjukdom ska kunna klara dig i vardagen. Ansök om ersättning inom ett halvt år från det att kostnaderna har uppkommit. Kommunen kan också ställa redskap, apparater eller anordningar gratis till ditt förfogande. Kommunen beviljar stödet enligt prövning, vilket innebär att kommunen fastställer ersättningsgrunderna inom ramen för sin budget. Närmare information får du av den kommunala handikappservicen. reparationsunderstöd till åldringar och funktionshindrade Kommunerna och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) beviljar enligt social och ekonomisk prövning understöd för reparation av åldringars och funktionshindrades bostäder. Närmare information ges av kommunen eller ARA. serviceboende Om du behöver mycket hjälp i de dagliga rutinerna, men inte slutenvård, blir det aktuellt med serviceboende. Serviceboende omfattar alltid både bostad och boendetjänster. Du svarar själv för bostaden och bostadskostnaderna. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 57 Serviceboende innebär att du bor i ditt eget hem och att de tjänster och stödåtgärder som du behöver ordnas i hemmet, som kan vara en hyres-, ägar-, delägar- eller bostadsrättslägenhet. Serviceboende kan ordnas i till exempel vanliga lägenheter, särskilda servicehus, grupphem och boendegrupper. Det väsentliga är att den boende har en egen bostad som lämpar sig för hans eller hennes behov. Boendetjänsterna kan vara mångformiga och individuella. Serviceboende enligt socialvårdslagen Serviceboende enligt socialvårdslagen ordnas i huvudsak för äldre och långtidssjuka personer. Klientavgiften för serviceboende bestäms enligt klientens egna inkomster. Serviceboende enligt handikappservicelagen Om du på grund av en sjukdom är svårt funktionshindrad och i vardagen fortlöpande eller i synnerligen hög grad behöver en annan persons hjälp, men inte är i behov av slutenvård, ska kommunen ordna serviceboende för dig. Serviceboendet omfattar bostad och tjänster som är nödvändiga för att du ska kunna bo hemma och klara av dina vardagssysslor, såsom hjälp på grund av rörelsehinder, på- och avklädning, städning och medicinering. Serviceboende kan ordnas i servicehus eller grupphem. Då betalar du hyra för bostaden på normalt sätt. Personalen på servicehuset assisterar dig i vardagslivet. Om du är svårt funktionshindrad kan serviceboende också ordnas i ditt eget hem så att den hjälp som du behöver av en annan person tillhandahålls inom ramen för de kommunala tjänsterna och stödåtgärderna. För serviceboende i ditt eget hem kan du få till exempel personlig assistans, stöd för närståendevård och ombyggnadsarbeten i bostaden. I en individuell serviceplan fastslås de boendetjänster och andra tjänster som du behöver i vardagen. Tjänsterna är avgiftsfria. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 58 personlig assistans Om du är långtidssjuk eller funktionshindrad på grund av en kronisk eller progressiv sjukdom eller en skada och behöver återkommande hjälp av en annan person har du rätt till personlig assistans. Denna är avsedd för att du ska klara av de dagliga sysslorna, ditt arbete eller dina studier, kunna ha fritidsaktiviteter, engagera dig samhälleligt och upprätthålla sociala kontakter. Assistans förutsätter att du själv kan fastställa vad assistansen ska omfatta och hur den ska omsättas i praktiken; du ska således själv leda arbetet. Personlig assistans för dagliga sysslor, arbete och studier ska ordnas i den omfattning som du behöver. För fritidsaktiviteter, samhälleligt engagemang och upprätthållande av sociala kontakter ska kommunen ordna minst 30 timmar assistans per månad. Det är kommunen som har ansvar för att ordna personlig assistans. Tjänsten är gratis för mottagaren. PERSONLIG ASSISTANS KAN ORDNAS PÅ FÖLJANDE SÄTT: 1. Enligt arbetsgivarmodell med den hjälpbehövande som arbetsgivare 2. Med servicesedel med vilken den hjälpbehövande kan köpa tjänsten 3. Som kommunens egen verksamhet 4. Som assistentservice som kommunen köper av en serviceproducent Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 59 tolkningstjänster Det är FPA som har ansvaret för tolkningstjänster för personer med hörsel-, syn- och hörsel- samt talskada. I allmänhet behöver du hos FPA ansöka om rätt till tolkningstjänst endast en gång. Om du behöver tilläggstimmar, studietolkning, eller tolkning på en utlandsresa ska du ansöka om dem separat. Besluten om tolkning fattas av FPA:s Center för tolkningsservice för handikappade, som också förmedlar tolkar. Närmare information om tolkningstjänsten får du av FPA:s Center för tolkningsservice för handikappade. dagverksamhet Om du har en svår funktionsnedsättning på grund av en skada som omöjliggör arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen och om du inte har rätt till dagverksamhet enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda ska du få dagverksamhet via kommunen. Dagverksamheten ska då i mån av möjlighet ordnas så att du kan delta i verksamheten fem dagar i veckan eller mer sällan, om du kan delta i arbetsverksamhet på deltid eller det finns andra individuella skäl för detta. Dagverksamheten är avgiftsfri. Transporter och måltider kan dock vara avgiftsbelagda. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 60 Klientens och patientens ställning och rättsskydd (Socialvårdslagen, lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården, handikappservicelagen, lagen om patientens ställning och rättigheter, patientskadelagen, lagen om intressebevakningsfullmakt, lagen om patientens ställning och rättigheter, förvaltningsprocesslagen, förvaltningslagen, pensionslagarna, lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, lagen om försäkringsdomstolen, lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, sjukförsäkringslagen) Som klient inom omsorgen och som patient inom vården har du både rättigheter och skyldigheter. Du kan också söka ändring i och anföra klagomål över beslut. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 61 patient inom hälso- och sjukvården Patientens rättigheter Alla patienter har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Vården ska ordnas och patienterna bemötas så att deras människovärde inte kränks och så att deras övertygelse och integritet respekteras. En patient har rätt att förstå och bli förstådd i frågor som hänför sig till vården, och all vård och behandling ska ges i samförstånd med patienten. Om en patient vägrar att ta emot den föreslagna vården eller behandlingen ska han eller hon i mån av möjlighet beredas annan vård eller behandling. Om en myndig patient av någon orsak inte själv kan fatta beslut om vården eller behandlingen, ska patientens lagliga företrädare eller en nära anhörig höras för att utreda patientens vilja. Om detta visar sig vara omöjligt, ska patienten vårdas på ett sätt som kan anses vara förenligt med patientens bästa. För patientsäkerhetens skull är det bra om du som patient försäkrar dig om att alla uppgifter om ditt hälsotillstånd är felfria och finns till vårdgivarens förfogande. Du kan också på förhand uttrycka din vilja i fråga om vård och behandling i form av en viljeyttring (vårdtestamente). I viljeyttringen fastställer du på förhand vården och behandlingen i det fall att du på grund av medvetslöshet, ålderdomssvaghet eller någon annan motsvarande orsak inte själv klarar av att delta i vårdbesluten. Alla hälso- och sjukvårdsenheter har en patientombudsman som har i uppgift att hjälpa de patienter som är missnöjda med vården eller behandlingen att reda ut och eventuellt anföra besvär eller klagomål i saken. Dessutom ger patientombudsmannen allmän information om patientens rättigheter. Patientskador Men och förluster till följd av undersökning, vård och behandling ersätts på basis av en patientskadeförsäkring. Ersättningarna betalas av Patientförsäkringscentralen. Skadeanmälan kan göras vid personskador, dvs. sjukdom, kroppsskada eller död, som har orsakats av vård, behandling eller undersökning. Innan anmälan görs kan det vara till fördel att disku- Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 62 tera frågan till exempel med den behandlande läkaren eller patientombudsmannen. Patientskadeanmälan ska lämnas in inom tre år från det att skadan har inträffat. Av särskilda skäl kan ersättning krävas också senare, men dock senast inom tio år från vården eller behandlingen. Närmare information ges av Patientförsäkringscentralen. Läkemedelsskador Läkemedelsskadeförsäkringen ersätter oväntade biverkningar av läkemedel som har sålts i Finland. Den som ansöker om ersättning ska fylla i och lämna in en särskild skadeanmälningsblankett till Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget. Innan anmälan görs kan det vara till fördel att diskutera frågan till exempel med den behandlande läkaren eller patientombudsmannen. Närmare information ges av Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget. klient inom socialvården Serviceplan Alla former av hjälp, rehabilitering och stöd som en klient inom socialvården behöver för att klara sig i vardagen ska antecknas i en serviceplan. Planen utarbetas av klienten och socialvården i samråd. En serviceplan ska utarbetas för alla klienter, förutom om det är fråga om tillfällig rådgivning eller om en plan av någon annan orsak är uppenbart onödig. Serviceplanen utarbetas i samråd med klienten och efter behov med klientens anhöriga eller dennas företrädare med respekt för klientens självbestämmanderätt. Socialvården ska informera klienten om hur avgifterna för de tjänster som ingår i serviceplanen fastställs och om hur stora de är. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 63 Av serviceplanen ska framgå • vem som har utarbetat planen • den ansvariga personen • klientens nuvarande situation inklusive behov samt de tjänster och • • stödåtgärder som klienten får från tidigare de tjänster och stödåtgärder som klienten måste få samt en detaljerad plan över på vilket sätt och hur ofta dessa ska ordnas uppgifter om justering av planen, till exempel med vissa intervall eller när klientens behov eller situation förändras. Klienten ska vägledas i hur han eller hon kan ansöka om tjänsterna och stödåtgärderna i serviceplanen. Närmare information om serviceplanen fås av socialvården i kommunen. Bedömning av servicebehovet och behandling utan dröjsmål I brådskande fall ska behovet av socialtjänster bedömas utan dröjsmål. Alla som har fyllt 75 år, som har beviljats det högsta vårdbidraget för pensionstagare via FPA och som betraktas som handikappade enligt handikappservicelagen har rätt att få en bedömning av servicebehovet. För övriga personer finns inga utsatta tider. En bedömning av servicebehovet medför inte att tjänsterna beviljas automatiskt, utan det gäller att ansöka om tjänsterna separat. Närmare information fås av socialvården i kommunen. Ansökan och beslut Oftast ska du ansöka om tjänster och understöd skriftligen. Kommunen ska behandla ansökningarna utan onödigt dröjsmål och alltid sända sökanden ett beslut med motivering till beslutet. Du kan söka ändring i ett beslut som du har fått. Varje kommun ska ha en socialombudsman som har i uppgift att hjälpa socialvårdsklienter som är missnöjda med en tjänst eller ett beslut med att reda ut och eventuellt anföra besvär eller klagomål i saken. Dessutom ger socialombudsmannen allmän information om klientens rättigheter. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 64 intressebevakningsfullmakt Genom en intressebevakningsfullmakt kan du på förhand ge en annan person fullmakt att sköta dina ärenden, om du till exempel på grund av sjukdom inte längre klarar av att sköta dina ärenden själv. Fullmakten ska upprättas skriftligen och i närvaro av två vittnen, som genom sina underskrifter bestyrker handlingen. Som fullmaktsgivare kan du själv ange vad fullmakten ska omfatta. Du kan bevilja fullmaktstagaren rätt att förvalta dina tillgångar eller ordna din hälso- och sjukvård. Anlita med fördel en juridisk expert när du gör upp en intressebevakningsfullmakt. När du som fullmaktsgivare inte längre klarar av att sköta dina egna ärenden ska fullmaktstagaren be magistraten fastställa fullmakten. Magistraten övervakar fullmaktstagarens agerande i framför allt ekonomiska angelägenheter. Närmare information om intressebevakningsfullmakten fås av magistraten. sökande av ändring Ett myndighetsbeslut ska alltid delges sökanden. Tiden för sökande av ändring räknas från och med det att du har fått del av beslutet. Som bilaga till beslutet ska finnas en besvärsanvisning med information om till vilken myndighet du ska lämna in en eventuell besvärsskrift och om hur och inom vilken tid beslutet kan överklagas. I besvärsskriften ska du ange orsakerna till varför du söker ändring och de handlingar som du åberopar. I besvärsskriften framför du dina egna krav med motivering. En myndighet kan själv ändra ett beslut som myndigheten har fattat (rättelse). Innan du besluter dig för att söka ändring kan du därför med fördel diskutera frågan med den myndighet som har fattat beslutet. Besvär i frågor som gäller den sociala tryggheten behandlas i regel gratis. Du kan söka ändring på egen hand utan juridisk hjälp. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 65 Sökande av ändring inom socialvården Om du är missnöjd med ett kommunalt socialvårdsbeslut kan du ansöka om rättelse hos socialnämnden inom 14 dagar från det att du har fått del av beslutet. Om du är missnöjd också med det beslut som socialnämnden fattar kan du överklaga detta beslut hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från det att du har fått del av beslutet. Om du är missnöjd med ett beslut av förvaltningsdomstolen gällande sådana tjänster eller stödåtgärder som omfattas av skyldigheten att ordna tjänster eller stödåtgärder enligt handikappservicelagen (personlig assistans, serviceboende, färdtjänst) kan du direkt anföra fortsatta besvär hos högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från det att du har fått del av beslutet. Du kan anföra fortsatta besvär över andra beslut om handikapptjänster endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar dig besvärstillstånd. Du kan inte anföra fortsatta besvär över sådana förvaltningsdomstolsbeslut som gäller storleken på avgifter enligt socialvårdslagen. Sökande av ändring inom hälso- och sjukvården Om du är missnöjd med ett hälso- och sjukvårdsbeslut ska du i första hand kontakta beslutsfattaren eller dennas chef. Du kan framställa en anmärkning hos vårdenhetens ansvariga chef (chefsläkaren i ett sjukvårdsdistrikt och överläkaren på en hälsocentral), anföra klagomål hos regionförvaltningsverket eller föra saken till förvaltningsdomstolen. Närmare information och råd om hur du kan söka ändring får du av patientombudsmannen. Sökande av ändring i FPA:s beslut Om du vill söka ändring i ett FPA-beslut ska du göra det skriftligt inom 30 dagar från det att du har fått del av beslutet. Efter att ha fått besvärsskriften prövar FPA om beslutet kan ändras. Om alla dina krav godkänns förfaller besvären, varvid FPA ger dig ett beslut om rättelse. Om FPA inte rättar beslutet hänskjuter FPA besvären och sitt utlåtande i saken till besvärsnämnden för social trygghet. Du kan söka ändring i nämndens beslut hos försäkringsdomstolen inom 30 dagar från det att du har fått del av nämndens beslut. Närmare information får du via FPA. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 66 Sökande av ändring i arbetspensionsanstalternas beslut Om du söker ändring i ett beslut som har fattats av en arbetspensionsanstalt och anstalten på basis av din besvärsskrift inte anser sig kunna ändra beslutet, hänskjuter anstalten besvären med bilagor till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Du kan söka ändring i nämndens beslut hos försäkringsdomstolen. Närmare information fås av arbetspensionsanstalterna och besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. anmärkning och klagomål inom den kommunala vården och omsorgen Om du är missnöjd med det bemötande eller den behandling eller vård som du har fått kan du framställa en skriftlig anmärkning hos de tjänsteinnehavare som ansvarar för vården och omsorgen i din kommun. En tjänsteinnehavare ska bemöta din anmärkning skriftligen och i bemötandet ange hur frågan har avgjorts och grunderna för avgörandet. Du kan inte söka ändring i ett bemötande. Den kommunala vården och omsorgen övervakas av regionförvaltningsverket, som svarar för den praktiska tillsynen och avgörandet av klagomål. Du kan anföra klagomål hos regionförvaltningsverket över förvaltningsbeslut, den praktiska verksamheten, såsom behandlings- och vårdåtgärder, eller det sätt på vilket du har blivit bemött. Du ska anföra klagomål skriftligen. I sitt avgörande kan regionförvaltningsverket ge den som saken berör en anmärkning eller vägledning om rätt tillvägagångssätt. Klagomål är inget rättsmedel. Närmare information om klagomål ges av regionförvaltningsverket. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 67 MS-förbundet till din tjänst Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 68 vägledning och rådgivning Social trygghet, hälsovårdstjänster och stödåtgärder MS-förbundet står till tjänst med mångsidig vägledning och rådgivning i samband med de livsomställningar som MS eller en sällsynt progressiv neurologisk sjukdom för med sig. Norma-rådgivningstjänsterna är gratistjänster som vänder sig till dem som har MS eller en sällsynt neurologisk sjukdom, deras anhöriga och yrkesutövare i branschen. På det riksomfattande Norma-rådgivningsnumret 040 528 7888 kan du få svar på frågor om den sociala tryggheten, hälsovårdstjänster och stödåtgärder. Dina frågor besvaras av förbundets organisationsplanerare och socionomer. Du kan begära vägledning och rådgivning om det är något som du funderar över, till exempel hur du ska få hjälp med att klara av vardagen, kunna röra dig utanför hemmet, kunna bo hemma eller för att klara dig i ditt arbete eller dina studier. Du kan också ställa frågor per e-post under adressen norma@msliitto.fi. Frågorna besvaras av MS-förbundets socionomer, organisationsoch specialplanerare och förbundets jurist, som sänder svaret till din e-post. På MS-förbundets webbplats under adressen www.ms-liitto.fi/kysymyksia finns exempel på rådgivningstjänstens svar på olika frågor (på finska). Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 69 Sysselsättning Specialplaneraren inom sysselsättningstjänsterna kan ge dig individuell rådgivning exempelvis om du har svårt att hitta arbete, funderar över hur du kunde förlänga din yrkesverksamma tid eller står inför en pensionering. Rådgivningen kan också omfatta arrangemang av studie- eller arbetsförhållanden, byte av yrke och utredning av olika stöd och förmåner. Sysselsättningstjänsterna kan anlitas inte bara av personer som har MS eller en sällsynt neurologisk sjukdom utan också av till exempel arbetsgivarna, de anställda på arbets- och näringsbyråerna, företagshälsovården och yrkesutövarna inom vård och omsorg. Rättsskydd MS-förbundets jurist kan ge dem som har MS eller en sällsynt neurologisk sjukdom liksom deras anhöriga juridisk hjälp i frågor som anknyter till sjukdomen. Det kan handla om att anföra besvär eller klagomål på grund av ett problem i samband med tillgången till en förmån eller tjänst inom vård och omsorg. Du kan också kontakta juristen om du behöver hjälp med att göra upp till exempel en intressebevakningsfullmakt. Motion Specialplaneraren inom motionstjänster kan hjälpa dig att hitta en lämplig motionshobby och idrottsplats. Du kan kontakta specialplaneraren också om du observerar brister i till exempel en motionslokals tillgänglighet eller i tillgången till motionsassistent eller färdtjänst. Sällsynta neurologiska sjukdomar MS-förbundet fungerar som en paraplyorganisation för de grupper av sällsynta neurologiska sjukdomar som saknar egna diagnosspecifika föreningar. MS-förbundets specialplanerare med ansvar för sällsynta progressiva neurologiska sjukdomar kan ge dig svar på om det i Finland finns andra personer med samma sjukdom, om sjukdomen omfattas av något diagnosrelaterat nätverk och hur du kan få kontakt med en stödperson. Specialplaneraren kan ge dig information också om sammankomster, temadagar och rehabilitering. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 70 rehabiliteringstjänster MS-förbundets rehabiliteringstjänster omfattar rehabiliterings- och anpassningsträningskurser i grupp, individuell öppenvårdsterapi, öppenvårdsterapi i grupp, rehabiliteringskurser i slutenvård för olika diagnosgrupper och individuell slutenvårdsrehabilitering. Tjänsterna produceras av Masku neurologiska rehabiliteringscenter och öppenvårdsenheten Avokuntoutus Aksoni. För mer information om rehabiliteringstjänsterna kan du gå in på webbplatsen www.ms-liitto.fi/kuntoutus (på finska) eller kontakta MS-förbundets rådgivningstjänst. boendetjänster MS-förbundets tre servicehus – Merenpisara i Helsingfors, Pihapihlaja i Seinäjoki och Satakieli i Villmanstrand – ordnar boendeservice enligt handikappservicelagen och handikappserviceförordningen, såsom långtids- och korttidsboende, boendeträning, assistentservice och dagverksamhet. Närmare information om boendeservicen finns på webbadressen www.ms-liitto.fi/asumispalvelut (på finska). För närmare information kan du också vända dig till MS-förbundets rådgivningstjänst eller kontakta servicehuset direkt. SVAR PÅ FRÅGOR: www.ms-liitto.fi/kysymyksia Rådgivningsnumret 040 528 7888 (mån.–tors. kl. 9–12) E-postadressen norma@ms-liitto.fi Experterna vid MS-förbundets samtliga verksamhetsenheter kan nås via telefonväxeln på numret 02 439 2111. Direkt kontaktinformation finns på webbadressen www.ms-liitto.fi/yhteystiedot. Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 anteckningar Den sociala tryggheten © Finlands MS-förbund rf 2013 ms-liitto.fi bilaga 2013 Social- och hälsovårdsbelopp Hälsocentralsavgifter Engångsavgift ............................................................ högst 13,80 € Årsavgift..................................................................... högst 27,50 € Jouravgift.................................................................... högst 18,90 € Sjukhusavgifter Poliklinikbesök........................................................... högst 27,50 € Dagkirurgiskt ingrepp................................................ högst 90,30 € Vårddygnsavgift.......................................................... högst 32,60 € Avgift för seriebehandling Fysioterapi................................................................. högst 7,50 € Läkarintyg För körkort................................................................. högst 40,90 € Övriga intyg............................................................... högst 33,90 € Slutenvård Till patientens eget förfogande.................................. minst 99 € Hemsjukvård och hemvård, tillfällig Hembesök av läkare................................................... högst 13,80 € Hembesök av annan personal.................................... högst 8,70 € Servicesedel för vård och omsorg Maximivärde per timme ............................................ 25 € Minimivärde per timme............................................. 7 € Årligt avgiftstak inom hälso- och sjukvården................... 636 € Utkomststöd Grunddel för ensamboende....................................... 477,26 €/mån Grunddel för ensamförälder...................................... 524,99 €/mån Stöd för närståendevård Minst ......................................................................... 374,51 €/mån Under en vårdmässigt tung övergångsperiod minst.. 749,01 €/mån den sociala tryggheten © finlands ms-förbund rf 2013 FPA-ersättningar Läkemedelsersättning Tak för läkemedelskostnaderna per år....................... 670 ,00 € Reseersättning Självrisk per resa........................................................ 14,25 €/resa Ersättning för användning av egen bil........................ 0,20 €/km Årlig självrisk............................................................. 242,25 € Rehabiliteringspenning Minimibelopp............................................................ 23,77 €/dag Ersättning för uppehälle.................................................... 9 €/dag Lönesubvention Grunddel.................................................................... 32,46 €/dag Garantipension.................................................................. 738,82 €/mån. Sjukdagpenning Minimibelopp............................................................ 23,77 €/vardag Handikappförmåner Handikappbidrag Handikappbidrag med grundbelopp................ 92,31 €/mån. Höjt handikappbidrag....................................... 215,40 €/mån. Högsta handikappbidrag................................... 417,68 €/mån. Vårdbidrag för pensionstagare Vårdbidrag med grundbelopp........................... 61,83 €/mån. Höjt vårdbidrag................................................. 153,91 /mån. Högsta vårdbidrag............................................. 325,46 €/mån. Full folkpension Ensamstående............................................................ 630,02 €/mån. Person i parförhållande.............................................. 558,83 €/mån. Tillåtna övriga inkomster vid sidan om full pension.55,62 €/mån. Gränsbelopp för övriga inkomster efter vilket ingen folkpension betalas Ensamstående................................................... 1302,30 €/mån. Person i parförhållande..................................... 1159,88 €/mån. Tillståndsavgift Parkeringstillstånd för handikappade....................................... Tillståndsavgift 30 € den sociala tryggheten © finlands ms-förbund rf 2013
© Copyright 2024