Framtidens Energi
Annons Annons DennAbrAnschtiDningärenAnnonsfrånnextMeDiA Energiförsörjningen ska bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi Zofia Lublin, avdelningschef på energimyndighetens analysavdelning. Sverige ligger i fronten när det gäller energieffektivitet och förnybar energi Ibrahim Baylan (S), energiminister Framtidens Energi – för en hållbar utveckling och konkurrenskraft Energifrågorna handlar om så mycket mer än kärnkraften Energiomställningen – ett pussel med många aspekter Svensk Energi kritisk till ny prövning av vattenverksamheter Regeringen förbereder en ny energikommission för blocköverskridande samtal. Här vill energiminister Ibrahim Baylan (S) se en diskussion om andra utmaningar än kärnkraften. En viktig fråga är regleringen av elen i kraftnätet när andelen förnybara källor växer. Energimyndigheten har en viktig roll i energiomställningen för att uppnå visionen om ett hållbart energisystem. Ordet hållbart omfattar både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter, vilket gör utvecklingsarbetet komplext, säger analyschef Zofia Lublin. Vattenverksamhetsutredningen bekymrar Kjell Jansson, vd på Svensk Energi. ”Om vattenverksamhet ska prövas enligt miljöbalken som om ett kraftverk aldrig funnits på platsen, kan verket, oavsett storlek, tvingas stänga. Något som kan ge oöverblickbara konsekvenser.” 4 Forskning och utveckling Ingår som bilaga i Dagens industri januari 2015. Fjärrvärme 5 Bostad – energi Svenska kraftnät 6 Eldistribution Bioenergi Vi omöjliggör omöjligheterna. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ska vara en internationellt ledande innovationspartner. Vi skapar värde och hållbar utveckling för näringsliv och samhälle genom att bidra med kompetens och nytta inom hela innovationskedjan. Annons Framtidens Energi DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA www.framtidensenergi.net Annons 3 Januari 2015 Om detta kan du läsa i Framtidens Infrastruktur Ny energikommission för blocköverskridande samtal kommer att behöva på lite sikt, menar OdenFramtidens energifrågor är många och rör berg. allt från koldioxidpriser till förnyelsebar energi, baskraft, smarta nät, energieffektivisering, optimeI arbetet med energiomställningen till ett hållbart ring, villkor, forskning, tillväxt och arbetstillfällen. I energisystem spelar förflyttningen från en fossilårets upplaga av tidningen har vi tagit pulsen på en beroende fordonsflotta till en fossiloberoende forrad olika aktörer som var och en, på donspark en viktig roll. För att främja sitt sätt, är med och bidrar till utveckden utvecklingen stödjer EnergimynEnergilingen av framtidens energi. digheten bland annat ElectriCity, ett försörjRegeringen förbereder nu en ny demonstrationsprojekt för elektrifieningen även ska rade fordon i Göteborg där elektriska energikommission för blocköverskridande samtal kring energipolitiken. bussar, både helt eldrivna och laddhybidra till att Här efterlyser energiminister Ibrahim brider, kommer att cirkulera längs en bibehålla konBaylan en diskussion om andra utmakollektivtrafikrutt i Göteborg. kurrenskraften i ningar än kärnkraften. En annan viktig aspekt av omvandsvensk ekonomi lingen till hållbart energisystem är att Regleringen av elen i kraftnätet är en av många viktiga framtidsfrågor energiförsörjningen även ska bidra till när andelen förnybara källor växer. Här påtalar att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi. Mikael Odenberg, generaldirektör Svenska kraftMer om detta och mycket annat hittar du inne i tidnät, vikten av ny, planerbar kraftproduktion. ningen. Trevlig läsning! – Dagens marknadsdesign kommer inte rikRedaktionen tigt att klara av att leverera det som marknaden FramtidensEnergi–förenhållbar utvecklingochkonkurrenskraftär producerad av NextMedia. SkribenterSandra Ahlqvist, Anette Bodinger, Lana Brunell, Hans Karlsson, Clas Lewerentz, Cristina Leifland, Annika Wihlborg, Christina B. Winroth OmslagsbilderiStock, Zofia Lublin: Energimyndigheten, Ibrahim Baylan: Kristian Pohl / Regeringskansliet GrafiskformStellan Stål Annonsförsäljning NextMedia, Media X Norr Tryck BOLD Printing/DNEX Tryckeriet I SAMHÄLLETS TJÄNST Svenska kraftnät har ett samhällsviktigt uppdrag. Förutom att vi utvecklar och förvaltar Sveriges stamnät för el ser vi också till att det alltid är balans mellan produktion och förbrukning av el i landet. Utan oss stannar Sverige. Läs mer om oss på www.svk.se. 4 Energifrågornahandlaromsåmycketmeränkärnkraft Intervju med energiminister Ibrahim Baylan. 5 Energiomställningen–komplextpusselläggande Ordet hållbart har många aspekter. 6 SvenskEnergikritisktillnyprövning Kan få oöverblickbara konsekvenser. 7 Smartanätkräversamspelmellanteknikochanvändare 7 Effektfråganmåstelyftaspåettheltannatsätt Intervju med Mikael Odenberg, gd Svenska kraftnät. 8 Nykraftvärmebanarvägföravvecklingavkärnkraft 8 Energibesparingsarbeteiallmännyttan Är individuell mätning kostnadseffektivt? 9 Energisektorisnabbförändring 9 Geoenergiutmanarvärmemonopolet 10 Energiforskningsomfårtillämpning SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i flertal projekt. 11 Femmyndigheteriplattformförhållbarastäder 12 NyttkraftfulltglashusiLinköping 13 Fordonselektrifieringviktigtförenergiomställningen 13 Göteborghöjerribbanmedtuffaklimatmål 14 ”Införteknikneutralabyggregler” Intervju med Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme. 15 Förstahandelsplatsenföröverskottsvärme 17 Säkertalkommunikationinomelförsörjning 17 VaasaEnergyWeek–förbranschfolkfrånhelaEuropa 18 VärmepumpteknikengårljusframtidtillmötesiEuropa 18 HVDC-anläggningförmergrönelinäten Unik anläggning simulerar variabla förhållanden. 19 Standardiseringpåskyndaretableringenavsmartaelnät 20 Gehögreforskningsanslagtillmindrelärosäten! Presenterade företag och organisationer 22 23 24 25 26 26 27 28 29 29 30 ChalmersStyrkeområdeEnergi EltelNetworks Empower Tieto Uppsalauniversitet E2B2 NIBEEnergySystems Relacom MSB–Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap VasaVind Denelbaseradeekonomin2050–Lundsuniversitet IngårsombranschtidningiDagensindustrijanuari2015 Frågor om innehållet besvaras av Carl Meijer E-post: carl.meijer@nextmedia.se Förmerinformationomtema-och kundtidningaridagspresskontakta: Niklas Engman Telefon 08-661 07 90, Mobil 070-774 84 90 E-post: niklas.engman@nextmedia.se Annons Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA 4 Framtidens Energi www.framtidensenergi.net Januari 2015 Energifrågorna handlar om så mycket mer än kärnkraften Regeringen förbereder nu en ny energikommission för blocköverskridande samtal kring energipolitiken. Här vill energiminister Ibrahim Baylan (S) se en diskussion om andra utmaningar än kärnkraften. En viktig framtidsfråga är regleringen av elen i kraftnätet när andelen förnybara källor växer. Text Clas Lewerentz Hur du ser på förutsättningarna att få till stånd en bred politisk samverkan när det gäller framtidens energifrågor? – Jag tror att det finns goda förutsättningar att komma överens. Det finns naturligtvis också svårigheter med tanke på att energidebatten i Sverige under 40 års tid dominerats av kärnkraftens vara eller icke vara. Men det händer så oerhört mycket just nu inom energisektorn, både i Sverige och utomlands, som visar på att det finns ett stort behov av att samlat titta på detta. Det händer mycket på distributionssidan, på effektivitetssidan och inom kostnadsreduktion på förnybar energi. Samtidigt ser vi ökade kostnader på kärnkraftssidan. En annan fråga som många har tagit upp är den snabba tekniska utvecklingen. Om Sverige vill vara ett land som leder utvecklingen då måste vi ha långsiktiga förutsättningar så att företag, aktörer och entreprenörer vågar investera i vårt land. Det handlar inte bara om att klara av el- och energiförsörjningen utan också att vara en exportör av tjänster, kunskap och produkter till andra länder. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet Regeringen EU:s energiministrar träffades i Bryssel nyligen för att prata om EU:s ramverk för klimat och energi till 2030. En av frågorna handlade om ett nytt styrsystem inom EU. Hur anser du att ett sådant styrsystem bör se ut? – När det gäller energifrågorna i 2030-ramverket så är de bindande på landsnivå. Därför gäller det för EUkommissionen att snabbt hitta ett styrsystem som gör att arbetet kan gå framåt, annars är risken stor att det Du har under hösten varit ute och träfbara blir fina ord på papperet. Sverige fat olika aktörer inom energisektorn ligger i fronten när det gäller energiefsom en del i det förberedande arbetet fektivitet och förnybar energi. För oss med energikommissionen. Vad är dina har detta varit en stor fördel. Det jag intryck och slutsatser av dessa möten? upplever i EU-sammanhang, särskilt när det gäller energieffektivitet, är att – Rent allmänt så har det varit enormt det kan uppfattas som bara en kostnad lärorikt. Det har varit möten inte bara och en börda. Kan vi få fram ett bra inom energisektorn utan också med instyrsystem som visar vägar framåt, inte dustrin, miljöorganisationer och några minst för de länder som sitter med ganav landets främsta forskare inom oliska ineffektiva energisyska delar av energisektorn. tem, så kan dessa länder Det har gett mig en mångOm också se att det kan vara fasetterad bild av det som Sverige en kostnadseffektiv histosker på energiområdet. ria och en konkurrensförEn viktig fråga som ofta vill vara ett land kommer upp är effektfrå- som leder utveck- del för industrin. gan − hur påverkas elsyslingen då måste När har Sverige 100 protemet när vi får in allt mer väderberoende elkraft? vi ha långsiktiga cent förnybar energi? En del av våra kärnkraft- förutsättningar – På sikt tror jag det är verksreaktorer håller på så att företag, ett väldigt bra mål att ha, att åldras och när ägardärför att vi har väldigt aktörer och na gör bedömningen att goda förutsättningar med det finns en slutpunkt för entreprenörer mycket vatten, skog, biodem, då blir den här ef- vågar investera i massa och att det blåser fektbalansen en oerhört vårt land mycket i vårt land. Vi har central fråga. Det måste redan idag lite drygt 50 finnas el i systemet 365 procent förnybart i vårt dagar om året, 24 timmar om dygnet. system tack vare vattenkraften framUnder större delen av året är det ingför allt och att vi har en ganska kraftig et större bekymmer, men vi vet att vi utbyggnad av vindkraften. Frågan är ibland har bistra vintrar då el-efterfråom vi någonsin kommer upp i exakt gan är väldigt hög. Hur ser vi då till att 100 procent. Jag tror att vi i alla fall det finns el i systemet och att det finns kan komma väldigt nära. När? Det är en kvalitet i effekten? en av de saker som man måste titta på − Regeringens ingång är att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi, säger energiminister Ibrahim Baylan (S). i energikommissionen − är detta möjligt och i så fall under vilka förutsättningar? För egen del tror jag det är möjligt, och det är också regeringens ingång. Sverige har en väldigt gynnsam situation de närmaste åren. Men det får inte göra att vi slår oss till ro och väntar på att utmaningarna ska dyka upp. Många av de saker vi behöver göra är långsiktiga. De är kostnadskrävande och ska vi få de nödvändiga investeringarna som gör att vårt energisystem är väldigt bra även 2040, 2050 och 2060, då krävs det att vi gör det här och nu. Därför är jag angelägen om att få igång arbetet i energikommissionen, avslutar Ibrahim Baylan. Annons Framtidens Energi DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA www.framtidensenergi.net Annons 5 Januari 2015 Energiomställningen – komplext pusselläggande Energimyndigheten har en viktig roll i energiomställningen för att uppnå visionen om ett hållbart energisystem. Ordet hållbart omfattar dock både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Därför är utvecklingsarbetet komplext. Energimyndigheten Text Christina B. Winroth vi inse att allt inte kommer att kunna uppfyllas till hundra procent, men sakta men säkert kan vi tillsammans lägga den ena pusselbiten till den andra för att komma så nära vår vision som möjligt, konstaterar Zofia Lublin. För att nå visionen arbetar energimyndigheten på bred bas genom att bland annat stödja forskning som syftar Framtidsscenario till att ta fram ny teknik och nya lösningMen hur kommer då morgondagens enar där energieffektivisering ergilandskap att se ut? och utveckling av förnybar – På energimyndigheten Dagens energiproduktion står i fogör vi återkommande sceindustri- narier om hur framtidens kus. Ytterligare en viktig uppgift är att utvärdera och länder har i stor energianvändning och arbeta fram olika styrmedel utsträckning energitillförsel kan se ut. som ligger till grund för po- byggt sina Scenarierna är på inget sätt litiska beslut, både inom enen prognos utan tecknar, samhällen på ergi- och klimatområdena. baserat på olika antaganden kring de politiska en– Visionen om ett håll- fossila bränslen ergimålen, en framtidsbild. bart energisystem är en stor utmaning. Det beror på att det Det senaste scenariot sträcker sig till finns ett antal olika hållbarhetsaspekt2030. Där ges bilden av ett Sverige som er som behöver tillgodoses för att enminskat sin energianvändning. ergisystemet ska kunna fungera på ett långsiktigt hållbart sätt. Ofta fokuseras mycket på energisystemets klimatpåverkan, men det är inte den enda viktiga aspekten. Det är också viktigt att energiförsörjningen är trygg, både idag och på lång sikt. I klarspråk innebär det att vi ska ha en jämn och säker tillförsel av energi som är tillgänglig i den mängd som efterfrågas, säger Zofia Lublin, avdelningschef på energimyndighetens analysavdelning. En annan viktig aspekt är att energiförsörjningen ska bidra till att bibehålla konkurrenskraften i svensk ekonomi. Detta utesluter dock inte förekomsten av ett omvandlingstryck på näringslivet att anpassa sin verksamhet och struktur till önskade riktlinjer. Ett av energisystemets största hållbarhetsproblem är den klimatpåverkan som orsakas av förbränning av fossila bränslen. Zofia Lublin framhåller att det är avgörande för omställningen att hitta sätt att hantera och minska dessa utsläpp. Samtidigt behöver energiförsörjningen anpassas så att den inte långsiktigt äventyrar ekosystemfunktioner och -tjänster eller människors hälsa, vare sig inom eller utom Sveriges gränser. – Det är också viktigt att omställningen sker på ett sätt så att vi inte försvårar för människor i andra delar av världen att tillgodose sina energibehov på ett hållbart sätt. I ärlighetens namn måste – För att kunna se resultatet av våra – Framför allt ser vi en minskning i insatser 2030, 2040 eller 2050 borde vi transportsektorn. Det hänger ihop med ha börjat igår. Vi kan inte att EU ställt krav på bränsfortsätta att bara prata utan lesnålare fordon och att andet måste bli på riktigt, andelen biodrivmedel kommer nars lämnar vi inte någon att öka. I industrin kommer jättefin värld till våra barn energianvändningen att vara och barnbarn. ganska oförändrad eller marFör att komma dit behövs ginellt minskad. Det är också nationsövergripande klivår bedömning att elprodukmatöverenskommelser och tionen kommer att öka fram konsensus. Dessutom måste till 2030, vilket är kopplat Zofia Lublin, avdelningstill utbyggnaden av vindkraft chef på energimyndighe- hänsyn tas till att de länder som fortfarande utvecklas och biobränslen. Resultatet tens analysavdelning. behöver få samma möjligheblir ett energiöverskott som Foto: Energimyndigheten ter att bygga sitt samhälle. Då är tillöppnar möjligheter för export, framhålgången på energi väsentlig. ler Zofia Lublin. – Dagens industriländer har i stor utsträckning byggt sina samhällen på Jämlikhetsfråga fossila bränslen. För att få någon slags För att få uppnå en planenlig omställrättvisa måste vi hjälpa länder under utning av energisystemet, som också går i veckling att göra en liknande resa, fastlinje med klimatmålen, är det hög tid att slår Zofia Lublin. lägga i en högre växel. Annons Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA 6 Framtidens Energi www.framtidensenergi.net Januari 2015 Svensk Energi kritisk till ny prövning av vattenverksamheter Vattenverksamhetsutredningen som kom i våras bekymrar Kjell Jansson, vd på Svensk Energi. – Om vattenverksamhet ska prövas enligt miljöbalken som om ett kraftverk aldrig funnits på platsen, kan verket, oavsett storlek, tvingas stänga. Något som kan ge oöverblickbara konsekvenser. Svensk Energi Text Anette Bodinger Svensk Energi lämnade i slutet av förra året sitt remissvar till Vattenverksamhetsutredningen. Föreningen stöder flera punkter i utredningen, men Kjell Jansson påpekar att den även innehåller ett antal förslag som kan få stora och oönskade konsekvenser om de genomförs. – Vi menar att ökad biologisk mångfald och bättre vattenkvalitet kan uppnås genom att effektivisera dagens system för omprövning. Utredningens förslag om ny prövning strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper och det saknas en grundlig analys av egendomsskyddet. Kjell Jansson påpekar att elbolagen i Sverige sedan flera år tillbaka erbjuder tim-mätning av elförbrukningen. – Idag är cirka 10 000 hushåll anslutna till tjänsten. Det är en bara en bråkdel av de 5,5 miljoner räkningar som skickas ut i landet. Här handlar det helt enkelt om att de En helt ny prövning leder dessutom till smarta näten finns, men att en beteenmycket stora samhällsekonomiska kostdeförändring tar längre tid än att införa nader, inte minst beroende på att enbart en ny teknik. miljömotiverade prövningar genomförs. – De smarta näten och De smartjänsterna som erbjuds ta näten kommer att slå igenom Smarta nät och tjänsterna på sikt, men det är ingEn annan aktuell fråga på et som säljs av sig självt. föreningens agenda är de som erbjuds Och ju lägre elpriser desmarta näten. kommer att slå sto mindre benägen är – EU-kommissionen preigenom på sikt man att förändra sitt besenterade nyligen en studie teende. Svenska folket där ”demand response” elvet också att vi har mest vattenkraft ler så kallad efterfrågeflexibilitet, sägs och kärnkraft i Sverige. Så av klimatkunna ge möjliga besparingar i EU på 60skäl finns ingen anledning att minska 100 miljarder euro årligen. Men frågan är sin elanvändning. Och tjänar man varhur stor potentialen för efterfrågeflexibiken miljö eller pengar på att minska litet är i praktiken? När vi ser på svenska sin elkonsumtion så är folk i allmänfolkets intresse av dessa frågor är det inte het kloka nog att undra what’s in it for särskilt stort. Kjell Jansson, vd Svensk Energi. me? Näten är redan smarta, nu är det kunderna, som kanske inte behöver bli smartare, men i alla fall upplysta om vad som är möjligt. Det är inte tekniken som är hämskon, den finns redan, avslutar Kjell Jansson. STANDARDER FÖR FRAMTIDENS LÖSNINGAR Internationellt samarbete och kunskapsutbyte − för säkerhet, interoperabilitet och energieffektivitet i dagens och framtidens elnät. VAR MED OCH PÅVERKA – Välkommen till SEK Svensk Elstandard! Svårt att hitta rätt standard? SEK ”Preview” underlättar i ditt arbete – elstandard.se/shop SEK Svensk Elstandard I Box 1284, 164 29 Kista I Telefon: 08-444 14 00 I E-post: sek@elstandard.se Fastställer all svensk standard inom elområdet Sveriges medlem i IEC sedan 1907 I www.elstandard.se SEK Svensk Elstandard | Box 1284, 164 29 Kista | Tel: 08-444 14 00 | E-post: sek@elstandard.se | www.elstandard.se www.elstandard.se/shop www.elstandard.se/shop Annons Framtidens Energi DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA www.framtidensenergi.net Annons 7 Januari 2015 Smarta nät kräver samspel Smarta energinät kräver både ny teknik och medvetna användare. Energibolagen satsar stora pengar både på att göra näten smartare och lotsa konsumenterna in i framtidens energimarknad. Smarta nät Text Anette Bodinger Utvecklingen går allt snabbare mot att industriföretag och privatkonFoto: Elisabeth Redlig Annika Viklund, VD för Vattenfall Eldistribution AB. sumenter måste acceptera att minska sin elanvändning när det är hög belastning på elnäten. För att klara det krävs smarta styrsystem och smarta elmätare. En viktig komponent är att konsumenterna måste samspela med producenterna för att kunna anpassa sin förbrukning till den faktiska elproduktionen. Ett led i det arbetet är E.ON:s 100Koll som bygger på att användarna kan se sin energiförbrukning i realtid. – Med 100Koll kan man se sin elanvändning var tionde sekund, men också få historisk statistik för jämförelse. På displayen visualiseras även inomhustemperaturen, kanske den största energislukaren i de flesta hem, berättar Anders Olsson, vice VD på E.ON Sverige. Vattenfall har en liknande satsning, Energy Watch, och erbjuder därutöver sedan drygt två år tillbaka alla sina elnätskunder kostnadsfria timvärden, oavsett elhandelsavtal. – För att kunder ska vilja flytta sin förbrukning till timmar med lägre elpriser och därigenom bidra till minskade utsläpp och ett effektivare utnyttjande av elnäten, vill vi hjälpa våra kunder att bli medvetna om sin egen förbrukning, säger Annika Viklund, VD för Vattenfall Eldistribution AB. Automation Smarta nät handlar också om att etablera mer förnyelsebar energi i existerande nät och optimera den infrastruktur som redan finns. – I Uppsala pågår ett projekt där vi inför mer automation i näten i syfte att snabbt kunna integrera den växande mängden solceller, värmepumpar och elbilar och samtidigt ge ökad leveranskvalitet. Smart Grid Gotland är ett projekt där vi tittare närmare på hur vi ska kunna etablera mer vindkraft i redan existerande nät, säger Annika Viklund. E.ON har ett liknande exempel från Öland. – När det skulle byggas mer vindkraft i Kårehamn hade vi inte tillräcklig kapacitet i nätet för att klara den utbyggnaden. I stället för att dra en ny stor ledning från fastlandet som kostar uppåt 300 miljoner kunde vi lösa det hela genom att implementera mer smarta nät. För att övervinna flaskhalsar i överföringskapaciteten installerades så kall- Anders Olsson, vice VD på E.ON Sverige. lad Dynamic Line Rating, en teknik som gör det möjligt att utnyttja nätets fulla kapacitet när som helst. – Genom att ta en investering på fem miljoner i ny informationsteknik, som innebar smarta sätt att mäta energiuttag, kunde vi krypa närmare gränserna i de befintliga investeringarna, undvika en jätteinvestering på 300 miljoner och tidigarelägga utbyggnaden av vindkraftverken med cirka tio år, fastslår Anders Olsson. Foto: Thomas Wiklund Mikael Odenberg, GD Svenska kraftnät: ”Effektfrågan måste lyftas på ett helt annat sätt” Energi- och klimatpolitiken utgör den främsta drivkraften för Svenska kraftnäts investeringar under de kommande åren. Det handlar om att kunna ta hand om mer förnybar elproduktion, men även att rusta upp det ålderstigna stamnätet. ka nätinvesteringarna – till mjukvara. Mjukvara handlar om hur vi klarar av att hantera kraftsystemet när det komText Christina B. Winroth mer in mycket volatil vindkraft och hur vi på sikt ska klara vår balanshållning när utfasningen av kärnkraften inleds, Sverige har ett gammalt stamnät konstaterar Svenska kraftdär de äldsta delarna av nänäts generaldirektör Mikael tets 400 kV-system är drygt Odenberg. 60 år gamla och delar av I den allmänna energidis220 kV-systemet ännu äldre. kussionen ser Odenberg hur Därför är det väsentligt att debatten oftast fokuserar på få en genomförbar förnyelsetillgången av energi, men planering, parallellt med oliexportsiffrorna visar på en ka nyinvesteringar, på plats. stark svensk energibalans. – I takt med att allt mer – Under 2013 nettoexporförnybar energi ska in i nätet terade vi 10 TWh och 2012 har fokus i många hänseen- Mikael Odenberg, generaldirektör Svenska slog vi exportrekord med 20 den förflyttats från hårdvara kraftnät. TWh. Det är en hög siffra – det vill säga från de fysis- Foto: Peter Knutson Vi behöver ha tillräckligt med el också kalla vinterdagar när det inte blåser Elnät med tanke på att vår inhemska förbrukning ligger på cirka 150 TWh. Men det går inte att bara prata energi, utan effektfrågan måste lyftas fram på ett helt annat sätt. Vi behöver ha tillräckligt med el också kalla vinterdagar när det inte blåser, säger Mikael Odenberg. Ny marknadsdesign Svenska kraftnäts bedömning är att en del av bortfallet från kärnkraften kommer att kunna hanteras genom utbyggda förbindelser, en del genom ökad flexibilitet på efterfrågesidan. Men på sikt kommer inte det att räcka. – Vi behöver också ny planerbar kraftproduktion. Dagens marknadsdesign kommer inte riktigt av att klara av att leverera det som marknaden kommer att behöva på lite sikt, säger Odenberg. För att stimulera till nybyggnad av kraftproduktion utanför elcertifikatssystemet, skulle en marknadsutveckling där priset inte bara sätts på energi – utan också på förmågan till flexibilitet och effekt – vara önskvärd. – Vi behöver också ge elmarknadens aktörer starkare incitament att uppträda på ett sätt som stöttar systemet i sin helhet, avslutar Mikael Odenberg. Annons Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA 8 Framtidens Energi www.framtidensenergi.net Januari 2015 Nya kraftvärmeverk banar väg för avveckling av kärnkraft – Det görs stora investeringar i kraftvärmeverk runt om i landet. I kronor räknat handlar det om 30 miljarder kronor under en fyraårsperiod. En välkommen utveckling som skapar förutsättningar för avveckling av kärnkraftverken, säger Gustav Melin, vd för Svebio. Bioenergi Text Anette Bodinger Svenska bioenergiföreningen, Svebio, arbetar för att öka användningen av bioenergi. – Vi har två stora utmaningar. Den första är inom elproduktionen, att se till att klara av effektbehovet när det blir kallt och kärnkraften har blivit för gammal. Det kommer vi att klara med en rad olika slags teknikutveckling, både inom produktion, användning och lagring av el och genom att använda mer värme istället för el när det är som kalllast. Den andra stora utmaningen är att få bort de fossila bränslena ur transportsektorn. År 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Något som jag tror är helt möjligt med tanke på den snabba utveckling som nu sker inom drivmedelssektorn. Föråldrade beräkningar Gustav Melin, vd för Svebio. Vägen dit kantas även av en del, jämföhamnar i ett omöjligt konkurrensläge i relsevis, mindre utmaningar. Skatten på förhållande till den vanlirapsdiesel är ett exempel. ga dieseln, som nu snabbt – Regeringen har sedan Den sjunker i pris. den första januari infört rådande Gustav Melin menar att en skatt på rapsbiodiesel. det vore bättre att räkna Motivet för skatten, så situationen kallad överkompensation kommer att leda om skatten kontinuerligt. – Då kan man ta hänsyn – att rapsbiodieseln var till onödigt hög till verkligheten så som för lönsam, har försvunden ser ut. Den rådande sinit i och med det kraftiga användning av prisfallet på olja. Beräk- fossila drivmedel tuationen kommer att leda till onödigt hög användningarna bakom skatten ning av fossila drivmedel och högre utbygger alltså på föråldrade priser från släpp av koldioxid. våren 2014. Skatten gör att biodieseln Foto: Anders Haaker Det låga oljepriset ser Melin som ett unikt tillfälle för politikerna att höja skatten på fossil bensin och diesel utan att det märks för konsumenterna. – Allt effektivare bilar och sjunkande oljepriser gör att drivmedelskostnaden minskar för varje körd mil. Om man vill stimulera en fortsatt omställning av våra transporter med bättre effektivitet och lägre klimatutsläpp måste man nu höja skatterna på de fossila drivmedlen. Avgifter är bevisligen det mest effektiva sättet när det kommer till att minska utsläppen och komma till rätta med klimatproblemet. Energibesparingsarbete i allmännyttan EU:s direktiv om krav på energimätning i lägenheter, som innebär att byggherrar ska installera individuella mätare för att mäta värme, kyla och varmvatten, har starkt ogillats av allmännyttan. Men nu ser Kurt Eliasson, vd på SABO, en ljusning. tagen incitament att energieffektivisera. Dessutom framhåller Kurt Eliasson att de metoder som används för att mäta inte fungerar särskilt väl. Text Christina B. Winroth – Boverket kommer att fortsätta med att utvärdera kostnadseffektiviteten i För SABO är det glädjande att att göra IMD obligatoriskt i det befintBoverkets utredning om när det är liga beståndet, men vi utgår från att de i kostnadseffektivt att införa individuall rimlighet borde komma ell mätning och debitering till samma slutsats som för (IMD) av värme och varmBoverket ny- och ombyggnation. vatten i flerbostadshus, pekommer kar på att IMD inte bör vara obligatorisk. att fortsätta med Beteendeförändringar – För de allmännyttiga SABO:s stora energieffekatt utvärdera kommunala bostadsföretiviseringsarbete går under tagen innebär det att de kostnadseffektinamnet Skåneinitiativet nu kan fortsätta sitt fram- viteten i att göra och omfattar 400 000 lägångsrika arbete med att IMD obligatogenheter, vilket gör det spara energi, säger Kurt till Sveriges genom tiderriskt Eliasson, vd för branschna största energieffektivioch intresseorganisationen seringsprogram. Målet är SABO. att minska energianvändningen med 20 Problematiken med IMD av värme procent mellan 2007 och 2016. är bland annat att när värme mäts och – Sedan 2007 har energiförbrukningseparatfaktureras, tappar bostadsföreen minskats med 12 procent i de lä- Energieffektivisering genheter som omfattas. Det motsvarar hushållsel till 200 000 lägenheter. Från att ha dragit i snitt 156 kWh/ kvm och år, används idag 138 kWh/kvm. Våra nyckelfärdiga kombohus förbrukar 60 kWh/kvm, väsentligt lägre än kraven i byggreglerna. Genom allmännyttans energisparkampanj involveras även hyresgästerna. – Kampanjen inbegriper Kurt Eliasson, 600 000 lägenheter. De bo- vd för SABO. endes beteende är viktigt och Foto: SABO därför satsar vi tillsammans med Hyresgästföreningen, Naturskyddsföreningen och Energimyndigheten på kunskapsförmedling. Av stor betydelse för det fortsatta energieffektiviseringsarbetet är hur svensk lagstiftning kommer att tolka EU:s energipolitiska mål. – Ovisshet om framtida regelverk tillsammans med företagsskattekommitténs förslag att ta bort ränteavdraget, är oroshärdar som tyvärr kommer att bromsa nyproduktion och investeringar i energieffektiviseringsinsatser. Det är synd, fastslår Kurt Eliasson. Annons Framtidens Energi Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA www.framtidensenergi.net 9 Januari 2015 Energisektor i snabb förändring Foto: Oscar Mattsson / Fotografi Oscar AB Stora förändringar väntar i energisektorn. Storskaliga energislag kommer att få sällskap av en mångfald nya, småskaliga lösningar. – Det krävs nya affärsmodeller och tekniker. De traditionella aktörerna har stort behov av att ställa om sitt ”mind-set”. Energisektorn Text Cristina Leifland Det säger Anders Ådahl, ansvarig Anders Ådahl, ansvarig för styrkeområde Energi på Chalmers i Göteborg. för styrkeområde Energi på Chalmers i Göteborg. Kärnkraften brottas med vi står inför. Samtidigt är omställninglyckligtvis blir mer i centrum. Vi forsstora lönsamhetsproblem och kommer en inom energisektorn ofta en fråga om kare måste också ställa på sikt att fasas ut. Bioenoch kostsamma investeringar och om vår forskningsportfölj ergin är etablerad, vind är Man bör till hur de förnybara tek- stora det finns inga givna svar för vad som är på stadig frammarsch och vara rätt. nikerna påverkar energirunt hörnet väntar även – Marknadens aktörer måste nog acsystemen i stort, politiskt, sol och kanske vågkraft. mycket försiktig ceptera att det inte finns några långsikekonomiskt och tekniskt, Detta nya landskap skapar med att sälja tiga lösningar och inte ha för stor tilltro säger han. utmaningar för de stora elteknologi till en långsiktigt stabil styrmedelspoliAnders Ådahl menar att bolagen. tik. Istället måste man anpassa sig till det finns en medvetenhet – Vi kommer att se en en marknad som kommer att präglas bland de stora elbolagen i Sverige och allt mer volatil energimarknad, där det av osäkerhet och tvära kast. Det drii energidebatten om de utmaningar som krävs helt nya modeller där kunderna ver mot småskaliga lösningar bort från det centralistiska som vi varit vana vid. Men svenska företag har en styrka i att de är relativt förändringsbenägna och duktiga på snabba innovationer. Sverige långt fram Sverige har trots allt ett bra utgångsläge och kan fortsätta vara ett föregångsland inom energi, framhåller Anders Ådahl. Det finns ett stort kunnande och landet ligger långt fram när det gäller FoU. Bioenergi, materialvetenskap, högspänningsteknologi, energisystemförståelse och energieffektivisering är några områden där Sverige ligger i framkant. Men det är svårt att behålla nya tekniker i Sverige. – Tyvärr försvinner mycket lovande ny teknik. Sol, vind och vatten går inte att äga, men däremot teknologin för att utnyttja dem som energi. Det är en stor politisk risk att vi förlorar vår ”security of technology supply” och blir beroende av andra länder. Därför bör man vara mycket försiktig med att sälja teknologi, säger han. Energipolitiken behöver därmed också bli mer näringsinriktad. – Vi behöver också synas mer i EU och andra internationella sammanhang. Vi har väldigt stark energiforskning, men tar ibland för lite plats. Geoenergi utmanar värmemonopolet Fjärrvärmebolagens höga värmepriser och dominanta ställning har länge debatterats av både politiker och näringslivsrepresentanter. Dramatiska prisstegringar har lett till krav på nya affärsmodeller. Som ett svar på de kraven växer nu grön geoenergi i partnerskap fram. Geoenergi Text Christina B. Winroth Framtidens modell är enligt Häggqvist att energi- och fastighetsbolag tillsammans, i partnerskap, anlägger skräddarsydda produktionsenheter där energibolaget ansvarar för att anläggningen finansieras, installeras, levererar energi och underhålls. – Med en sådan affärsmodell ligger det i bådas intresse att skapa en så effektiv anläggning som möjligt. De stora energijättarna kommer att följa efter när geoenergin visar den gröna vägen framåt för fastighetsbolagen, fastslår Jonas Häggqvist. uppstickare på marknaden kan utmana det klassiska värme- och kylamonopolet och det traditionella sättet att leverera och köpa värme och kyla. – Det växer fram en helt ny bransch som på allvar kan förändra det svenska värmemonopolet. Ett bra exempel på att förändringen redan har börjat är Stockholmsstadsdelen Kista, där Adven levererar värme och kyla till närmare tio procent av alla kontorsfastigheter. Är geoenergi i partnerskap morgondagens alternativ till fjärrvärmeleverantörernas monopolliknande utbud? Om Jonas Häggqvist, vd för Adven Sweden som nyligen förvärvade svenska Eco2 Energy, får rätt är det bara en tidsfråga innan lokalt producerad värme och kyla baserad på geoenergi har slagit igeGeoen- Uppvaknande nom på bred front. I takt med att allt fler fastergi är – Geoenergi, eller bergighetsägare får upp ögonen värme, är en effektiv och en effektiv och för geoenergins fördelar, energismart teknologi, energismart som inte bara levererar grön speciellt där det finns ett teknologi energi utan också öppnar behov av både värme och för miljöcertifieringar som kyla. LEED och BREAM i fastigMed en affärsmodell där energibolahetsbeståndet, kommer de etablerade gen erbjuder såväl rätt kompetens som fjärrvärmeleverantörerna som förlitar investeringsfria geoenergianläggningsig på icke-förnybara produktionstekar, ser Häggqvist hur Adven och andra nologier att behöva tänka om. – Det är bara en tidsfråga innan grön geoenergi slår igenom hos fastighetsbolagen som först nu har ett alternativ till värmemonopolet, säger Jonas Häggqvist, vd för Adven Sweden. Annons 10 DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA Framtidens Energi www.framtidensenergi.net Annons Januari 2015 Energiforskning som får tillämpning För SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, är energi ett av de viktigaste områdena. Marin energi, bioekonomi, fossiloberoende fordonsflotta och energieffektivisering är områden där det sker spännande satsningar. Forskning Text Cristina Leifland SP är ett ledande internationellt forskningsinstitut som arbetar tvärvetenskapligt för att utveckla ny teknik för hållbara lösningar. SP fungerar som en innovationspartner till såväl akademin som industrin och har ett tydligt fokus på att hitta tillämpningar så att forskning kan komma ut på marknaden och skapa välstånd. I sin tillväxtstrategi för de kommande tre åren har SP formulerat en plattform för hållbar tillväxt, som medarbetare, ledning och styrelse gemensamt har arbetat fram. Foto: SeaTwirl SeaTwirl är ett vindkraftverk som består av ett flytande, roterande torn med en vertikal vindturbin ovan vatten – Vår vision är att vara en internaytan. SeaTwirls vikt bärs upp av vattnet och förankring sker med hjälp av förankringslinor till botten. tionellt ledande innovationspartner och vårt uppdrag är att stärka näringsli– Vi hjälper dessa bolag med branschvets konkurrenskraft. Energi är ett av ofta talas om ”food vs fuel” där utna istället skulle kunna exporteras till gemensamma utmaningar för att på sikt våra starkast växande forskningsomgångspunkten är att det är fel att göra fjärrvärmenäten. göra dem kommersiellt konkurrenskrafråden, berättar SP:s koncernchef Maria bränsle av mat. Vi visar här att det går – Idag är fjärrvärmenäten ofta upptiga. Den marina miljön är mycket kräKhorsand. att göra tvärtom – vi gör mat av bränsbyggda så att kommungränsen också utvande och kostnaden för ett Förnybar el är ett cenle. I Sverige, med sin stora gör systemgräns. Det finns fall besök för tillsyn, underhåll tralt forskningsområde där skogsindustri, är detta ett där värme produceras med eller reparation kan slå hårt havsbaserad energiutvinområde med enorm potenprima bränslen i en kommun, mot kostnadsbilden. Samtining får en allt viktigare roll. tial, säger Maria Khorsand. medan restvärme i granndigt går det inte att hitta lönDet finns ett flertal svenska Ett tredje område som står kommunen inte utnyttjas. Vi samhet om man gör onödigt företag som utvecklar teki fokus på SP är strävan mot arbetar för en bättre systemrobusta och kostnadsdrivanniker för att omvandla vågen fossiloberoende fordonseffektivisering, vilket tekniskt de lösningar, säger Markus energi till el. SP verkar för flotta. Ett exempel är Deliver sett är ganska enkelt. Men det Norström, ansvarig för afatt stärka sektorn, bland andär elektronikexperter från finns idag få incitament för färsområde Energi på SP. nat genom att vara värd för SP medverkat i utvecklingsaktörerna att samarbeta. I sin Maria Khorsand, Markus Norström, an VINNOVA:s satsning ”Off- koncernchef SP. arbetet av en eldriven trans- svarig för affärsområde roll som innovationspartner shore Väst” som engagerar portbil, i ett projekt som Energi på SP. har SP möjlighet att titta på Prisbelönt metod ett 70-tal olika organisasamfinansieras av EU-komdetta ur ett helhetsperspektiv, Ett annat fokusområde är tioner. Flera av dessa är missionens sjunde ramprogram. Målet berättar Markus Norström. bioekonomi – när ett samVår utvecklingsbolag med egen är att bilen, som premiärvisades i somhälle lever av det som är Ett annat projekt inom energieffektivision är hållbart producerat i våra ras, ska kunna minska miljöpåverkan i visering är Ecoinflow, som syftar till att utveckling och produktion av vågkraftverk och att vara en tätorter med hela 40 procent. En viktig ekosystem. I höstas fick SP:s minska elanvändningen inom sågverksflytande vindkraftverk. internationellt uppgift för SP har varit att säkerställa projekt Green Feed motta industrin med 1 TWh. Det är ett energiTest och demonstrationsatt nivåerna av elektromagnetiska fält EARTO Innovation Prize system för energiledning som man står i ledande innovaanläggningar är en cenligger under gränsvärdet. för en helt ny metod där avstartgroparna för att införa på ett 30-tal tral del för framtagning tionspartner fall från skogsindustrin omsågverk i Europa. av nya tekniker. SP arbetar vandlas till fiskfoder. – Våra projekt syftar till att skapa Tillvarata restvärme för att tillsammans med nationella och direkt nytta och värde för våra kun– Metoden har tillämpats med stor Ett av de viktigaste områdena är effekinternationella aktörer skapa maritima der, framhåller Maria Khorsand. Det är framgång tillsammans med våra parttivisering, inte minst inom industrin. test- och utvecklingsarenor som stödjer bara så vi kan närma oss visionen att ners på Island och ska nu börja anIdag försvinner stora mängder restvärföretag och akademi genom hela innovara en internationellt ledande innovavändas i större skala. Detta projekt är me från industrin utan att tillvaratas. vationsprocessen. tionspartner. särskilt roligt eftersom det i debatten Forskning på SP visar att delar av den- Annons Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA Framtidens Energi www.framtidensenergi.net 11 Januari 2015 Plattform för hållbara städer Hållbar stadsutveckling är en fråga som är högaktuell. Därför har en plattform med fem myndigheter skapats för att öka samverkan och sprida kunskap. Gustafsson på Boverket, som är samordnande för plattformen. Hållbara städer Det är på det lokala och regionala planet som man har kunskap om förutsättningar och behov Fokusområden Text Cristina Leifland Plattformen har fyra fokusområden: Människan i centrum, där livskvaliDet var i februari i fjol som retet och hållbar livsstil är viktiga frågeringen gav i uppdrag åt Boverket, gor, Kunskapsutveckling, som syftar Energimyndigheten, Naturvårdsverket, till att omsätta tvärvetenskaplig kunTillväxtverket och Trafikverket att geskap i praktiken, Samvermensamt upprätta och förkan, som riktar in sig på ett valta plattformen. Syftet är flertal sektorer och ledarökad samverkan, samordskapsfrågor samt Ekononing, kunskapsutveckling, miska förutsättningar, som kunskapsspridning och erutgör beslutsunderlag för farenhetsutbyte. Plattformen exempelvis hållbara invesär även ett stöd för de regioteringar, upphandlingar och nala strukturfondsprogramaffärsmodeller. Möten kring mens arbete med hållbar fokusområdena planeras på stadsutveckling. Hans Gustafsson, en rad olika orter. – Den har en tydlig ut- Boverket. Forskning och utveckling gångspunkt i delegationen Foto: Ola Åkeborn är en viktig och genomgåenför hållbara städer, som var de del av arbetet och tanken är att exen regeringssatsning mellan 2008 och empelvis webbsända föreläsningar så 2012. Men plattformen står på sina att ny forskning och information om ny egna ben och kommer att vara en pådriutveckling kommer så många som möjvande och sammanhållande kraft för en ligt till del. hållbar stadsutveckling, berättar Hans – Vår ansats är att ta ett helhetsgrepp och arbeta på såväl den lokala, som regionala och nationella nivån. Plattformen blir en gemensam kanal för alla som arbetar med den här frågan. Vår stora utmaning nu är att bli operativa och medverka till att arbetsgrupper startas och kanske till och med pilotprojekt för att få igång det praktiska arbetet, säger Hans Gustafsson. Olika behov Det finns ingen färdig lösning för hållbar stadsutveckling, utan det är en process i ständig förändring som måste anpassas till skilda förutsättningar, framhåller Hans Gustafsson. – En kärna är att vi ska ut och träffa dem som arbetar med hållbar stadsutveckling inom olika sektorer och på olika nivåer. Det är på det lokala och regionala planet som man har kunskap om förutsättningar och behov. Det finns ett oerhört stort intresse för de här frågorna och en stark efterfrågan att staten tar initiativ för att knyta ihop kunskap och sprida den vidare. BIOENERGI I SVERIGE – STÖRRE ÄN OLJA! TWh 140 Bioenergi 130,2 120 33,6 % 102,5 100 80 57,8 55,2 60 40 20 18,7 9 9,7 4,8 ga s m ep um pa r ur N at Vä r Ko l ft lja ra nk K är O dk ra ft ra ft Vi n nk te Va t B io br ä ns le 0 Siffrorna gäller slutlig energianvändning 2013 i alla sektorer, exklusive omvandlings- och distributionsförluster. Produktionen för elexport (10,1 TWh) är inräknad. Bioenergi inkluderar torv och avfall. Källa: Svebio, baserat på statistik från Energimyndigheten. VISSTE DUSlutlig ATT energianvändning i Sverige 2011 – industri, elproduktion, värme, transport, etc. • Bioenergi är redan idag Svergies största energikälla och ökar år för år. • Modern bioenergi ger el till dina apparater, värme eller kyla till ditt hus, och drivmedel så att du kan ta dig dit du ska. • Hållbar modern bioenergi skapar inkomster och jobb i alla delar av Sverige. • Mellan år 2000 och 2010 ökade bioenergianvändningen med 44 TWh samtidigt som virkesförrådet i Sveriges skogar ökade med 224 miljoner kubikmeter. Läs mer på www.svebio.se Välkommen på Nordic Baltic BioeNergy i riga 14-16 april! Kom och ta del av de möjligheter bioenergin erbjuder för att utveckla hållbara och lönsamma energilösningar för ökad energisäkerhet och försörjningstrygghet i de baltiska länderna och hela Östersjöregionen. Programmet hittar du på: www.nordicbalticbioenergy.eu Nordic Baltic Bioenergy är organiserat av: Guldsponsorer: Silversponsor: Mediapartner: INTERNATI NAL Annons Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA 12 Framtidens Energi www.framtidensenergi.net Januari 2015 Nytt kraftfullt glashus i Linköping Det väntas tillökning på Gärstadverket i Linköping. Den befintliga värmepannan får snart sällskap av Lejonpannan, en ny kraftvärmeanläggning som med hjälp av avfall ska leverera el och fjärrvärme till Linköpingsborna från och med 2016. Kraftvärme Text Lana Brunell Många som passerat förbi Linköping med bil har förmodligen lagt märke till det stora glashuset precis invid E4. Det är Tekniska verkens kraftvärmeanläggning som höjer sig upp över slättlandskapet. Men vyn håller på att förändras för här byggs ett syskonglashus som redan döpts till Lejonpannan. Två skäl till ny panna Anledningen till nybygget som pågår för fullt, är att den gamla moderanläggningen, kallad KV 1, som eldas med olja, kol och trä ska gå i pension. Visserligen inte fullt ut förrän tidigast 2025 eftersom Linköping inte klarar sig utan den i dagsläget, men en nedtrappning ska ske redan i höst. De viktigaste skälen till att KV 1 ska bort är att politikerna vill fasa ut kol och olja, att kraftvärmeverket ligger på en central attraktiv tomt, bara ett stenkast ifrån Resecentrum, där kommunpolitikerna vill utveckla stadskärnan och att Linköping växer och behöver mer energi. Lejonpannan är första steget att lösa de uppgifterna. Tjuvstart redan i höst Fram till mars 2016 äger de olika leverantörerna Lejonpannan. Tekniska verken tar över först när den provkörts i sex månader. Men redan i september börjar man elda i pannan. Så här kommer vyn från E4 att se ut när Lejonpannan står färdig. Marcus Mattsson är projektledare – Att man väljer glas handlar bara för bygget och visar runt i anläggningen om arkitektur. Linköping vill visa upp där nästan 300 personer, från flera olika en vacker fasad mot E4, förklarar Marländer, jobbar med att få Lejonpannan cus Mattsson. färdig. Som projektledare för – Nu är huset tätt och Lejonpannan har han fasDet som i slutet av januari är pancinerats över hur alla inskiljer nan redo att provtryckas. blandade företag har Snart påbörjas de elek- Tekniska verkens lyckats föra arbetet framåt triska installationerna och förbränningsanmed hjälp av en 3D-modell idag lyfter vi turbinen och av huset. Alla leverantörer läggningar från generatorn på plats genom har ritat sin del och lagt in andra är det taket. i modellen så projekteringDet är ytterligare en unika kretsloppet en har kunnat styras därimilstolpe i bygget, konstafrån. terar Marcus Mattsson nöjt. – Det är helt otroligt att det faktiskt funkar, säger Marcus Mattson. Svårigheter med projektet – Den största prövningen har varit att få ihop tiderna mellan de olika leverantörerna, där vi på Tekniska verken är samordnande. Och att flera hundra personer, med olika språk, ska jobba i samma hus fast med helt olika saker, tycker Marcus Mattsson. Det nya huset kommer att likna sin äldre syster. Ungefär lika stort, fast med välvd glasfasad mot E4 och med betydligt mindre glas i övrigt på ytterväggarna. Projektledare Marcus Mattsson på taket till Lejonpannan, i väntan på turbinen som snart ska lyftas in. Världens mest resurseffektiva region Hållbarhetstänkande är Tekniska verkens måtto. Företagets vision är att skapa världens mest resurseffektiva region. – Det som skiljer Tekniska verkens förbränningsanläggningar från andra är det unika kretsloppet. Här finns helheten. Vi samlar in avfall på olika sätt, det kan t.ex. vara Gröna påsen för matavfall eller sådant som slängs på återvinningscentralerna. Avfall som inte går att återanvända eller återvinna omvandlar vi till biogas, el och värme och allt sker inom samma område. Lejonpannan ska i huvudsak eldas med avfall som enligt Marcus Mattsson är mest resurseffektivt. Det är bra ur miljösynpunkt och billigare bränsle än alternativen. Men den kan också eldas med biobränsle och returträ. – Genom att ta hand om avfall från när och fjärran hjälper vi länder som inte har sopförbränningsanläggningar, med ett enormt miljöproblem. Jag tror inte så många vet att det ligger 140 miljoner ton sopor på deponier i Europa och spyr ut metangas som är farligare för klimatet än vad koldioxid är, säger Marcus Mattson. 30 ton avfall i timmen kommer att eldas i Lejonpannan. – Tänk att en lastbil med stort släp väger runt 20 ton så förstår du hur mycket det är, förklarar Marcus Mattson. Inga fler systerpannor Vid Gärstadverket finns plats för ytterligare kraftvärmeanläggningar, men fler pannor är inte planerade just nu enligt Marcus Mattsson. – Först och främst ska Lejonpannan bli klar och sedan ska den hämtas hem ekonomiskt, när den är färdig vilar vi ett par år. Fast på sikt vet man aldrig om det blir ytterligare en till, men det tar vi då i så fall, säger Marcus Mattsson och skrattar. Fakta Lejonpannan Kostnad: 1,15 miljarder Byggnadsarea: ca 5 040 m2 Bruttoarea: ca 16 930 m2 Byggnadshöjd: ca 44 m Skorstenshöjd: ca 67 m Kapacitet: Pannan 83 MW Rökgaskondensering 10 MW Turbin 21 MW Producera 500 GWh energi, motsvarar ca 25 000 villors årsbehov De värmeupptagande ytorna i pannan är ca 13 000 m2, vilket motsvarar 2 fotbolls planer Klimatpåverkan: 76 % mindre olja 72 % mindre kol 97 000 ton/år mindre koldioxid, motsvarar 30 000 bilar/år Annons Framtidens Energi Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA www.framtidensenergi.net 13 Januari 2015 Fordonselektrifiering viktigt för energiomställningen Forskning & innovation För att främja utvecklingen av fossiloberoende fordon stödjer Energimyndigheten ElectriCity, ett demonstrationsprojekt för elektrifierade fordon i Göteborg där elektriska bussar, både helt eldrivna och laddhybrider, kommer att cirkulera längs en kollektivtrafikrutt i Göteborg. Projektet är ett samarbete mellan Volvokoncernen och ett flertal aktörer som Göteborgs stad, energibolag, länsstyrelse och kollektivtrafikbolag. – Linjen ska gå från Lindholmen Science Park på Hisingen över centrala Göteborg till Johanneberg Science Park i Chalmersområdet. Bussarna kommer att vara extremt bränslesnåla, tysta och helt emissionsfria. Ombord kommer resenärerna att ha tillgång till ny teknik och minst en av hållplatserna kommer att vara inomhus. En tyst och utsläppsfri kollektivtrafik kan köra på platser i staden som idag inte är tillgängliga – därför öppnar busslinjen också nya ElectriCity, ett demonstrationsprojekt för elektrifierade fordon i Göteborg. möjligheter för hur städer koncept testas i full skala, bland annat och tätorter planeras. ett framtida hållbart energii haven utanför Lysekil, Skottland och system är marin energiom– I anknytning till demon- Rémy Kolessar, Energi Spanien. Detta vill myndigheten stimuvandling vartill myndigheten strationsprojektet kommer myndigheten. lera ytterligare. avsatt 53 miljoner kronor det att finnas ett behov av nya – Viktiga mål för forskningsprotill forsknings- och innovationsprotjänster kopplade till elbusslinjerna med grammet är att bidra till ökad samvergrammet med namnet Marin energiomallt från trafikinformationstavlor till resekan mellan och inom näringsliv och vandling. planering och andra innovativa tjänster. akademi samt bidra till utvecklingen av Havet är en i stort sett outnyttjad Det kommer även att behövas insatser hållbara elproduktionssystem. Svensk förnybar energiresurs med potential på elnätssidan för att förse bussarna med forskning har en stark position inom att bidra till en kostnadseffektiv enerladdningsplatser, säger Kolessar. marin energiomvandling och med den giförsörjning i Norden och i EU. Teknihär satsningen vill vi stärka den ytterliker för att utvinna energi ur haven har Marin energiomvandling gare, avslutar Rémy Kolessar. idag mognat till en nivå där ett flertal Ett intressant utvecklingsområde för Göteborg höjer ribban med tuffa klimatmål År 2050 har Göteborg en hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser. Målet är att minska till en fjärdedel av dagens utsläpp – per invånare. Och den tuffa resan att klara klimatmålet är igång. Energi & klimat Göteborgs Stad har i sitt klimat program valt att räkna med utsläpp av växthusgaser som in vånarnas konsumtion för med sig globalt – och inte bara de som sker inom stadens gränser, vilket är det vanliga. Den genomsnitt lige göteborgaren står idag för ca 8 ton växthusgaser per år – och utsläppen ska ner till max 2 ton per person och år till 2050. – Det är roligt att se och nödvändigt för det fortsatta arbetet, säger Anna. Företagen en del av lösningen – Effekter av klimatförändringarna syns på många håll i världen, också i Göteborg. Fortsätter utsläppen av växthusgaser som idag blir effekterna bara värre, även hos oss, säger Anna Svensson, projektledare på stadsbyggnadskontoret för Step Up, ett EU-finansierat projekt som fokuserar på innovativa energi- och klimatprojekt i tidiga skeden av stadsutvecklingsprocessen. Under de två år som Step Up-projektet pågått har det hänt viktiga saker; idag finns ett klimatprogram som sticker ut ordentligt genom att det tar med göteborgarnas konsumtion i utsläppsberäkningarna. Och inte bara utsläpp som sker inom kommunens geografiska gränser – som är det vanliga. – Vi har satt tuffa – men ärliga – kriterier för att minska våra utsläpp av växthusgaser, säger Anna. En annan sak som förändrats är att medvetenheten om frågans allvar har ökat. I Göteborg pågår en rad insatser för att minska klimatpåverkan. Och det finns spännande samarbeten mellan industri och stad. Men det behövs mer, och i det jobbet är det antagna klimatprogrammet en stor hjälp. – Staden har många möjligheter att skapa förutsättningar för att minska utsläppen. Men det räcker inte – vi vill ha mer samarbete i tidiga planeringsskeden. Utanför kontorsväggarna, över förvaltningsgränserna, med medborgare och med näringslivet. – Företagen är en del av lösningen i allra högsta grad. Ett exempel är energisektorn – vi stadsplanerare skulle behöva tänka mer megawattimmar och energibolagen skulle behöva tänka mer stadsutveckling. Bostäder vid kollektivtrafik Ett annat exempel på klimatsmart planering är att bygga bostäder där det redan finns service och bra kollektivtrafik – så man inte tvingar människor till onödigt bilberoende. I Göteborg stöttar översiktsplan och strategisk utbyggnadsplanering detta. – Allt går inte att reglera i fysisk planering, men vi på stadsbyggnadskontoret har en viktig roll och möjligheter att skapa förutsättningar för en mer hållbar livsstil. STEP UP STEP UP – Strategies Toward Energy Performance in Urban Planning Ett EU-finansierat projekt omenergiplaneringochhållbarstadsutveckling.Fyrastäderingår: Göteborg,Glasgow,GentochRiga.STEPUPskaihopmedpartnerstädernaochutifrånklimatprogram: • taframenergimodeller • visauppinnovativaenergilösningarochprojekt • provanyaidéerochsamverkansformer • engageraaktörerinomteknik,stadsplaneringochfinansiering • nåEuropastremiljömålår2020:minskad energiförbrukning,merförnybarenergioch minskadeCO2-utsläpp. Läsmer: www.goteborg.se/klimatprogram www.stepupsmartcities.eu Foto: Volvo Bus Corporation I arbetet med energiomställningen till ett hållbart energisystem spelar förflyttningen från en fossilberoende fordonsflotta till en fossiloberoende fordonspark en viktig roll. Det framhåller Rémy Kolessar, avdelningschef för forskning och innovation vid Energimyndigheten. Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA 14 Framtidens Energi ”Inför teknikneutrala byggregler” Fjärrvärme Text Cristina Leifland vilken kvalitet byggnaden håller i övrigt. Gemensamma, energieffektiva lösningar som fjärrvärme, däremot, missgynnas eftersom detta är ”köpt” energi. En tredjedel av vår totala energianvändning utgörs av uppvärmning av Restvärme väljs bort fastigheter och varmvatten. Det är därOm en fastighet har en bergvärmepump för oerhört viktigt med optimal energimed kapacitet att producera värme åt prestanda samtidigt som effektivisering flera närliggande fastigheter räknas deti denna sektor kan få stora ta också som köpt energi positiva effekter. och de fastigheterna då får Det är en sämre energiklassning. Men dagens byggregler viktigt Detta gäller också om motverkar en effektivare bergvärmepumpen finns i användning av energi ef- att man gör rätt fjärrvärmenätet. Det innetersom Boverkets krav på från början och bär att den restvärme som energiprestanda baseras bygger välkonfjärrvärme utnyttjar väljs på hur mycket energi som struerade hus bort och man satsar istälfastigheten måste köpa, let på enskilda lösningar snarare än på hur mycket som klarar olika med högre total energianden använder. Reglerna energisystem vändning. gynnar alltså fastigheter som har exempelvis egen värmepump – Man kan kan bygga billigare eller solceller oavsett om detta är den hus som är undermåliga vad gäller mest effektiva lösningen och oavsett klimatskal och ventilation så länge som fastigheten har egen energiproduktion. Byggherrar väljer bort fjärrvärmen till förmån för eldrivna Fjärrvärme värmepumpar. Vi menar att man måste se till helheten och att det är den totala användningen av energi som är Svensk Fjärrvärme är branschorganisatiodet centrala ur ett hållbarhetsperspeknen för Sveriges fjärrvärmeföretag, som producerar och distribuerar fjärrvärme, tiv, inte var energin produceras, säger kraftvärme och fjärrkyla. Idag består Ulrika Jardfelt. organisationen av cirka 140 företag, som tillsammans står för 98 procent av fjärrvärmen i Sverige. De flesta medlemsföretag är kommunalt ägda. Till organisationen är också ett 60-tal andra företag knutna, bland annat leverantörer och konsulter som är verksamma i fjärrvärmebranschen. Svensk Fjärrvärmes medlemmar levererar omkring 50 TWh per år och har drygt halva marknaden för värme och varmvatten. Andelen fjärrvärme är idag 93 procent i flerbostadshus, 82 procent i lokaler och 16 procent i småhus. Fjärrvärme finns i 285 av Sveriges 290 kommuner och är den billigaste uppvärmningsformen i de flesta av dem. Den svenska fjärrvärmebranschen sysselsätter omkring 5 000 personer och har cirka 21 000 mil ledningar. Branschen omsätter cirka 33 miljarder per år (en procent av BNP) och investerar cirka sju miljarder. Källa: Svensk Fjärrvärme Aktuell fråga Frågan är högaktuell eftersom det idag planeras och byggs ett stort antal nya bostäder och många miljonprogramområden står inför omfattande ombyggnationer. – Det är viktigt att man gör rätt från början och bygger välkonstruerade hus som klarar olika energisystem. Men dagens byggregler kan tyvärr resultera i att man väljer lösningar som är billigare, men inte långsiktigt hållbara, säger Ulrika Jardfelt. Fjärrvärmen, som ofta utnyttjar förnybar och återvunnen energi, är idag väl utbyggd i Sverige och mer än hälften av alla bostadshus och lokaler värms med fjärrvärme. Den är en av de viktigaste orsakerna till att Sverige kraftigt har minskat sina koldioxidutsläpp under de senaste decennierna. Foto: Mikael Dubois / Svensk Fjärrvärme Dagens byggregler ger inte incitament till att skapa bästa möjliga energiprestanda när nya hus byggs. Det menar Ulrika Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme. – Reglerna bör vara teknikneutrala. Kraven vid nybyggnation leder ofta fel och resulterar i slöseri med energi, säger hon. www.framtidensenergi.net Annons Januari 2015 Annons Framtidens Energi Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA www.framtidensenergi.net 15 Januari 2015 Första handelsplatsen för överskottsvärme Världens första återvinningsmarknad för överskottsvärme har öppnat i Stockholm. Det är Fortum Värme som öppnar upp sina nät för handel med värme och kyla och som därmed går i bräschen för att utveckla fjärrvärmemarknaden och skapa den hållbara staden. Fjärrvärme Text Cristina Leifland tillvarata även mindre flöden från en mångfald olika verksamheter i en organiserad form och i stor skala. Systemet bygger på beprövad teknik och är flexibelt nog att ta emot såväl prima värme som värme av lägre kvalitet. Alla verksamheter och företag som har överskottsvärme och som ligger nära Fortums fjärrvärmenät kan ansluta sig till systemet och sälja sin överskottsvärme på Öppen Fjärrvärmes börs. Öppen Fjärrvärme®, som är namnet på Fortum Värmes handelsplats för överskottsvärme, invigdes i oktober och är den första i sitt slag. Handelsplatsen innebär att verksamheter som producerar överskottsvärme, exempelvis datahallar och livsmedelsbutiker, kan sälja Stor potential överskottet, som därmed tas Potentialen för att återAnders Egelrud, vd tillvara i fjärrvärmenätet. för Fortum Värme. vinna överskottsvärme är Värmen säljs på en öppen mycket stor. Enbart överbörs till marknadspris. skottsvärmen från befintliga datahal– Det är ett naturligt led i vår strälar i Stockholm kan värma upp till van att skapa värmesystem för hållbar 60 000 normalstora lägenheter i ett helt stadsutveckling. Alla vinner på detta år. Fram till nu har denna överskottskoncept – kunderna kan omvandla en värme gått till spillo, vilket är en stor kostnad till en intäkt, vi som leverankostnad både för de berörda företatör kan ersätta annan energiproduktion gen och långsiktigt för hela samhället. med överskottsvärmen och för miljön Anders Egelrud framhåller att när sysoch samhället i stort är det ett steg mot temet är utbyggt kan det bli en viktig en hållbar, cirkulär ekonomi med ett effektivt och lönsamt energisystem. Det innebär också att vi ändrar vår relation till våra kunder, som nu blir en aktiv del i att skapa framtidens fjärrvärmesystem, säger Anders Egelrud, vd för Fortum Värme. faktor i framtida stadsplanering. Da– Det är oerhört viktigt att utveckla aftahallar, livsmedelsbutiker och annan färsmodellen i nära samarbete med kunverksamhet med stora mängder överderna så att vi får en optimal modell för skottsvärme kan placeras så att deras samtliga parter. Det måste få ta tid att överskottsvärme enkelt mogna och ta form, säger kan tillvaratas av fjärrvärAnders Egelrud. Fjärrvärmenätet och säljas vidare. Andra kommuner och menätet internationella aktörer – Fjärrvärmenätet är en har visat stort intresse för fantastisk plattform för att är en fantastisk systemet med öppen fjärrforma framtidens hållbara plattform för att stad. I takt med att Stock- forma framtidens värme. Ett stort seminarium med internationella holm växer och nya omhållbara stad datahallsaktörer hålls i råden planeras kan man dagarna och trycket har skapa gröna industriklusvarit mycket stort, berättar Anders ter kring den öppna fjärrvärmen. Detta Egelrud. kommer att påverka både stadens ut– Vi har varit tvungna att tacka nej veckling och framtidens fjärrvärme i en till ett flertal intresserade på grund av positiv riktning, säger han. att ett så stort antal deltagare har anmält sig. Det är många som vill följa hur Stort intresse det här konceptet implementeras och Öppen Fjärrvärme startade 2012 som utvecklas och hur det kan integreras i ett pilotprojekt med ett 10-tal medverstadsplaneringen för en hållbar stad. kande företag och organisationer. FörDet handlar om stora framtidsfrågor utom dessa pionjärer har Fortum Värme och det är roligt att man kan utnyttja identifierat ytterligare ett 100-tal möjlifjärrvärmens fantastiska infrastruktur ga kunder och man för nu diskussioner till gagn för alla. om avtal med ett 40-tal intressenter. 8 0 0 1 4 1 rr 20 För ko Bahnhof Thule Illustration: Fortum Sverige föregångare Kylbatteri Den svenska fjärrvärmebranschen har länge varit en föregångare när det gäller att återvinna överskottsvärme från exempelvis avloppsverk och stora industrier. Med Öppen Fjärrvärme tar Fortum Värme steget att Kylbatteri Datahall Värmepump Kylbatteri Datahall Värmeväxlare Värmepump Datahall Värmepump Fjärrkyla Fjärrvärme VI UNDERLÄTTAR MÄNNISKORS ARBETE I SÅVÄL VARDAG SOM KRIS Sedan 1978 har vi fokuserat på att tillhandahålla lösningar till verksamheter där kommunikationen är central. Våra integrerade system skräddarsys enligt era behov, krav och visioner och baseras alltid på den mest lämpade tekniken från ledande tillverkare. Våra lösningar ansvarar idag för kommunikationen hos bl.a. • Ringhals Kärnkraftverk • Fortum Distribution • Svenska Kraftnät • OKG AB • Forsmark Kärnkraftverk • Jämtkraft • Umeå Energi • Göteborg Energi www.celab.se Annons Framtidens Energi Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA www.framtidensenergi.net 17 Januari 2015 Säkrar talkommunikationen inom elförsörjning Svenska kraftnät arbetar för att säkra den svenska elberedskapen och stärka landets elförsörjning i att motstå och hantera svåra påfrestningar. Ett led i detta arbete är att verka för att elbranschen samlas kring pålitliga kommunikationslösningar och -verktyg. lig och säker kommunikationslösning är kärnan i ett sådant arbete och därför har myndigheten ett explicit uppdrag Text Sandra Ahlqvist att verka för att aktörer inom elförsörjning med ansvar inom samhällets krisberedskap ansluter sig till det nationella De flesta associerar Svenska kraftradiokommunikationssystemet för samnät med uppgiften att övervaka och verkan och ledning, Rakel. transportera el på stamnätet och se till – Rakel har byggts ut i att det är balans mellan prohela Sverige med syfte att duktion och förbrukning av underlätta den dagliga komenergi i Sverige. Uppdraget munikationen hos organiär samhällskritiskt och mynsationer som arbetar med digheten ansvarar även för ordning, säkerhet eller hälsa. utbyggnaden av nya ledningTryggheten i systemet omfatar såväl nationellt som över tar bland annat uthållighegränserna. ten vid strömavbrott, men – Svenska kraftnät har även att samtalstrafiken är som myndighet flera olika Michaela Stenman, krypterad. I egenskap av elfunktioner, men den mest Svenska kraftnät. beredskapsmyndighet arkanske mest kända är att de Foto: Svenska kraftnät betar vi med såväl riktade underhåller och utvecklar åtgärder som inkomna anmälningar för stamnätet och därmed tryggar landets att säkra olika organisationers talkomelförsörjning. För att möta de utmamunikation och kan med hjälp av elbeningar elmarknaden står inför framöver redskapsmedel finansiera både inköp av planeras nyinvesteringar på omkring 55 hårdvara och abonnemangskostnader miljarder kronor under de kommande för sådana funktioner som är relevanta tio åren. ur ett nationellt elberedskapsperspektiv. Säkerhet Bistår med finansiering Michaela Stenman arbetar på enheten för beredskap och säkerhet som bland annat axlar rollen som Sveriges elberedskapsmyndighet. Enhetens uppgift är att stärka Sveriges elförsörjning och förbereda inför krissituationer med långvariga elavbrott som riskerar att slå ut viktiga samhällsfunktioner. En enhet- Talgrupper för kritiska områden Michaela Stenman själv har en bakgrund inom statsvetenskap, systemvetenskap och kommunikation och arbetade tidigare inom telekommunikation, men sökte sig till Svenska kraftnät för att hon ville bidra till en bättre krisberedskap i samhället. kontinuerligt förvaltnings- och utveck– Sedan årsskiftet ansvarar jag för imlingsarbete har pågått sedan dess. I nuplementeringen av Rakel både internt läget används systemet i huvudsak inom och ut mot energibranschen. Svenska drift, anläggning och säkerhet samt kraftnät har haft en aktiv dialog med inom krisledningsorganisationen och aktörer inom området för att identifiemålet är att etablera Rakel även i varra vilka kommunikationsbehov som är dagen för att vara bekväm med systede mest grundläggande inom branschen met när behovet uppstår. och därefter etablerat talgrupper för Myndigheten förfogar även över dessa kritiska områden inom elförsörjen reparationsberedskap som utöver ning. Talgrupperna har sammanställs i branschnödvändigt material även omElförsörjningens riktlinjer för samverfattar cirka 200 Rakelmobiler som kan i Rakel och efterföljs riktlinjerna har lånas ut till organisationer inom elförvi den mest grundläggande kommunikasörjningen vid en uppkommen händeltionen inom elförsörjningen säkerställd. se. Under 2014 har Svenska kraftnät ak– Förhoppningen är att alla relevanta tivt hjälpt ett trettiotal företag inom elaktörer, speciellt de som berörs av riktförsörjning att ansluta sig till Rakel och linjerna, har implementerat Rakel inom målet för 2015 är att fortsätta i samma en femårsperiod. Paraltakt. lellt med detta förstärker – Visst är systemet bra Det är vi och sprider geografiskt även i den enskilda instalförst när ut vårt eget utbud för att lationen, men det är först kunna stödja elförsörjnär majoriteten ansluter majoriteten sig som den riktiga nyt- ansluter sig som ningen vid händelser som är så svåra att de inte kan tan uppstår eftersom vi då den riktiga förväntas klara det under säkrar talkommunikationyttan uppstår sitt ordinarie ansvar. Jag är nen i en hel bransch. dock övertygad om att fler och fler parter kommer att se nyttan och Ska användas i vardagen ansluta sig till systemet under de komSvenska kraftnät installerade Rakel mande åren, avslutar Stenman. i sin egen organisation 2010 och ett I Vasa går kvalitet framför kvantitet I Vasa finns Nordens ledande kluster av energiteknologi. Här arrangeras sedan tre år tillbaka det internationella evenemanget Vaasa EnergyWeek. Genom att förena flera sedan tidigare etablerade energievenemang har man på kort tid lyckats göra veckan till ett måste för branschfolk från hela Europa. Vaasa EnergyWeek Text Anette Bodinger I Vasa har man sedan länge arrangerat flera regionala, nationella och internationella evenemang riktade till experter inom energibranschen. Sina olikheter till trots, intresserar evenemangen delvis samma aktörer. – Genom att förena ett antal olika energievenemang har vi inte bara lyckats med att skapa ökad uppmärksamheten för de enskilda evenemangen. Vaasa EnergyWeek har även stärkt Vasas position som flaggskepp för energisektorn i Finland, säger Robert Olander, marknads- föringsdirektör för Teknologicentrum. 2012 arrangerades energiveckan för första gången. Då hade tusentalet besökare sökt sig till Vasa. Sedan dess har det hänt en hel del. Förra året kunde Robert Olander räkna in 2 400 deltagare. – I år räknar vi med drygt 3 000 besökare. Det tycker vi är lagom, det viktiga är inte att det kommer mycket folk, utan att det är rätt folk som kommer. För Vaasa EnergyWeek är inte en publik mässa av traditionellt snitt, snarare en mötesplats för företag och andra intressenter inom branschen. – Det är en vecka där branschfolk från hela Europa ges tillfälle att träffa så många Robert Olander, marknadsföringsdirektör för Teknologicentrum. kollegor som möjligt för att diskutera teknologi, affärer och utveckling. Hos oss går kvalitet framför kvantitet. För oss är det också ett utmärkt tillfälle att visa omvärlden vad som finns inom energiklustret i Vasa, fastslår Robert Olander. Vaasa EnergyWeek hålls i år den 16–19 mars. Annons Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA 18 Framtidens Energi www.framtidensenergi.net Januari 2015 Värmepumptekniken går en ljus framtid till mötes i Europa För att samtliga EU-länder ska kunna nå det europeiska klimatmålet fram till år 2020 krävs omfattande investeringar i nya energieffektiva och förnyelsebara energikällor. Här framstår värmepumpar som ett mycket attraktivt alternativ. Potentialen för att sprida svensk värmepumpteknik i övriga Europa bedöms som mycket god. Värmepumpar Text Annika Wihlborg och byter nu upp sig till andra generationens värmepumpar. Hjälper EU att nå sina klimatmål – Vår svenska kompetens och erfarenhet av värmepumpar är en värdefull tillgång Sverige är ett europeiskt föregångsi andra europeiska länder, land vad gäller värmepumpsom kämpar för att kunna teknik. Marknaden för Vår leva upp till EU:s klimatmål berg- och luftvärmepumpar svenska och direktiv. På kontinentog fart redan i mitten på kompetens och ten konkurrerar värmenittiotalet och idag räknar pumpar i stor utsträckning man med att mer än varterfarenhet av fortfarande med gaspanannat svenskt småhus är utvärmepumpar nor, en uppvärmningsform rustat med en värmepump. är en värdefull som nått vägs ände vad gälSverige är dessutom ett av tillgång ler ytterligare energibespafå Europeiska länder där ringspotential. På EU-nivå utbytesmarknaden kommit framhålls dessutom värmepumpar som igång ordentligt. Många svenska hushåll den bästa tillgängliga teknologin, säger har använt värmepump i mer än tjugo år Martin Forsén, Manager International Affairs på NIBE och President för EHPA, den europeiska branschorganisationen för värmepumptillverkare. Mångsidig energiform Ytterligare en faktor som talar till värmepumparnas fördel är det faktum att byggnadsbeståndet runtom i Europa anpassas till förnyelsebara energikällor från bland annat värmepumpar. Ett flertal länder har dessutom infört subventioner för hushåll som konverterar till värmepumpteknik. – Värmepumptekniken är mångsidig och har många användningsområden i såväl villor som större fastigheter. Tekniken implementeras dessutom i energieffektiva tvättmaskiner med inbyggda torktumlare och elbilar som saknar överskottsvärme från en förbränningsmotor. Ett annat tillämpningsområde under tillväxt är komfortkyla för bostäder. Hittills har luftkonditionering under den varma årstiden betraktats som lyx i många europeiska länder. Med allt högre komfortkrav och varmare somrar Martin Forsén, Manager International Affairs på NIBE. kommer luftkonditionering i framtiden sannolikt att betraktas som en självklarhet. Där har värmepumpar en stor fördel eftersom de kan konstrueras för att producera både värme och kyla med en och samma enhet, säger Martin Forsén. HVDC-anläggning för mer grön el i näten På Risholmen, nära vindkraftverket Big Glenn, står Göteborgs Energis HVDC-anläggning. En helt unik anläggning som skapar framtida möjligheter att främja hög leveranssäkerhet med mer förnybar el i elnätet. Leveranssäkerhet Text Christina B. Winroth HVDC-anläggningen ingår som en del i forskningscentret Göteborg Wind Lab, ett samarbete mellan Göteborg Energi och Svensk VindkraftsTekniskt Centrum (SWPTC) vid Chalmers tekniska högskola. – Tack vare HVDC-anläggningen kan vi erbjuda en unik möjlighet att bedriva forskning och utveckling för att bidra till kunskap för att vind- och solenergi i framtiden ska kunna ta större plats i elsystemet, med driftssäkra leveranser av el, säger Eva Gillander, utvecklingschef vid Göteborgs Energi och ansvarig för bolagets forsknings- och utvecklingsarbete. Kortfattat ger HVDC-anläggningen forskare möjligheter att laborera med elnätet och testa olika scenarier. Baserat på testfakta är det i förlängningen möjligt att ange föreskrifter för hur ett elnät med större andel förnybar elproduktion ska vara uppbyggt för att skapa leveranssäkerhet. Leveranssäkerhet – Eftersom sol- och vindproduktion varierar med vädret krävs det att elnätet är konstruerat för att hantera en mer variabel kraftproduktion. HVDC-anläggningen kan simulera exempelvis spänningsdippar och växlande frekvens, förklarar Christo- Sveriges största vindkraftverk Big Glenn. fer Åslund, samordnare för vindkraftsutveckling vid Göteborgs Energi. – När vi i framtiden får in mer förnybar produktion i landets elnät, måste vi också kunna behålla en hög leveranssäkerhet. Därför är det viktigt att fler lär sig om hur vindkraft på bästa sätt kan anslutas till elnätet. Här kan HVDC-anläggningen bidra till en kunskapsutveckling på området, säger Eva Gillander. Annons Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA Framtidens Energi www.framtidensenergi.net 19 Januari 2015 Standardisering påskyndar etableringen av smarta elnät Utvecklingen av smarta elnät, smart grids, gör framsteg i många EU-länder, inte minst i Sverige. Många betraktar dem som en nödvändighet inför framtiden och standardisering kan bidra till att påskynda utvecklingen. Smarta elnät Text Annika Wihlborg Smarta elnät kallas ofta ”Framtidens elnät”. De gör det lättare att öka andelen förnybar elproduktion och att öka elkundernas inflytande. Inom SEK Svensk Elstandard finns grupper för aktörer som arbetar med smarta nät, där man på olika sätt bidrar till standardisering och teknikutveckling. I grupperna finns medlemmar från olika företag, branschorganisationer, högskolor och statliga myndigheter och nya medlemmar är välkomna. Syftet är att delta i arbetet som sker på internationell och europeisk nivå, inom organisationerna IEC och CENELEC. Resultaten fastställs sedan som svensk standard av SEK Svensk Elstandard, som är den En långsiktigt framgångsrik introduktion av smarta elnät kräver investeringar i ny teknik svenska organisationen för standardisering på det elektrotekniska området. – Genom möten mellan erfarna och nya aktörer sker ett värdefullt erfarenhetsutbyte mellan olika människor och olika delar av branschen. En långsiktigt framgångsrik introduktion av smarta elnät kräver investeringar i ny teknik och en av de frågor som diskuteras smarta och hållbara städer flitigt är vad som behöver och samhällen. Smarta elmoderniseras i det befintliga nät är en väsentlig del av de elnätet, och hur, för att unsmarta städerna. I den här Anna-Karin Back, SEK derlätta den utveckling det Svensk Elstandard. temagruppen strävar vi efhandlar om, säger Anna-Kater att samla aktörer som ägrin Back, som arbetar med elkraftområnar sig åt olika aspekter av begreppet det på SEK Svensk Elstandard. smarta städer, vilket bland annat inkluderar en hållbar livsstil, säger Anna-Karin Back. Nätverk samlar svenska aktörer Hon betonar att SEK Svensk Elstan– För en tid sedan initierade vi även ett dard är en neutral part som gör det nätverk, en temagrupp, med fokus på möjligt för svenska experter att bidra till nya och uppdaterade standarder och andra tekniska regler. Väl anpassade standarder gör arbetet smidigare när elnätet förnyas och moderniseras. Framväxten av smarta elnät kan skyndas på och om branschen tillämpar ett enhetligt arbetssätt kan underhåll och upprustning av befintliga elnät bli effektivare. Kostnadseffektiviteten kan därigenom öka i hela anläggnings- och driftsprocessen. Searching for career opportunities? Please visit www.eltelnetworks.se Annons Annons DEnnA brAnschtiDning är En Annons Från nExtMEDiA 20 Framtidens Energi www.framtidensenergi.net Januari 2015 Politiska beslut om fördelning av forskningsmedel fattas på felaktiga premisser, säger Erik Dahlquist, professor i energiteknik på Mälardalens högskola. − De beslutsfattare som vill centralisera forskningen till några få stora universitet vet inte vad de talar om. Forskning Text Clas Lewerentz – Normalt hör vi politiker säga att vi måste fokusera forskningsmedel till de stora universiteten därför att de små lärosätena inte står sig nationellt och internationellt. Men sanningen är en annan, säger Erik Dahlquist. Erik Dahlquist är forskningsledare för Framtidens energi på Mälardalens högskola (MDH), en av Sveriges starkaste forskningsmiljöer inom processoptimering riktad mot processindustri och energisektor. Under 2014 utvärderades Framtidens energi av universitetet i Leyden för att se vilket genomslag deras publicerade artiklar haft i internationell vetenskaplig press. Resultaten visar att MDH står sig mycket bra i jämförelse med de tyngsta internationella universiteten. Foto: Mälardalens Högskola Ge högre forskningsanslag till mindre lärosäten! De lokala högskolorna har oftast mycket nära samarbeten med industrin Högskoleforskning i världsklass MIT i USA, som brukar lyftas fram som det mest inflytelserika universitetet i världen i den här typen av undersökningar, får 1.74 i citeringsindex (MNCS) för teknik och it-området i Leydens undersökning. Framtidens energi får 1.94, vilket placerar MDH i topp. Medelvärdet för området energiteknik globalt när det gäller citeringar i vetenskapliga artiklar är 1.0. 49 procent av artiklarna som producerats inom forskningsinriktningen Framtidens energi har publicerats i de tidskrifter som rankas i den högsta femtedelen inom energiteknikområdet. Detta kan jämföras med medelvärdet som ligger på 20 procent globalt. – Det här visar att även en liten högskola kan få stort internationellt ge- Erik Dahlquist, professor i energiteknik på Mälardalens högskola. nomslag inom vetenskapsområdet. Den politiska kopplingen mellan liten, distribuerad högskola och ointressant forskning är mycket skev. Det finns massor av konkurrenskraftig forskning på de små högskolorna och universiteten, säger Erik Dahlquist och pekar på bland annat solenergiforskningen på Högskolan Dalarna och byggteknikforskningen på Linnéuniversitetet i Växjö. Forskning lockar studenter – Det ska inte vara så att man förfördelas bara för att man är en liten högskola. Men så är det idag. Fördela pengarna så att de mindre lärosätena kan bygga en vettig forskningsdel. En mycket stor del av utbildningen av ingenjörer sker ute i landet. Därför är det viktigt att detta stöds aktivt av riksdagspolitiken, säger Erik Dahlquist och tillägger: – Utan stöd till forskning kan vi inte attrahera studenterna. För regionerna utanför storstäderna är det viktigt att få ingenjörer utbildade lokalt, annars blir det problem att få dem att flytta tillbaka. De lokala högskolorna har dessutom oftast mycket nära samarbeten med industrin och försörjer företag med mycket kompetent personal. Industrisamarbetet är oerhört viktigt för att kunna hålla bra klass på forskningen samtidigt som forskningsresultaten kommer till direkt nytta. Vaasa EnergyWeek offers interesting events and forums for experts in both the public and private sectors. The mix of six events provides a unique opportunity to update your energy knowledge, spanning both business and technical issues. Meet people with the same burning interest for energy as yourself, join discussions and expand your professional network to the next level. Read more: www.energyweek.fi Vaasa, Finland SATSA PÅ ENERGI ELLER ELKRAFT – 8000 ingenjörer och tekniker behövs de närmaste fem åren! www.svenskenergi.se 22 © NextMedia Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto Chalmers i fronten genom tvärdisciplinär forskning Maria Abrahamsson, forskarassistent och docent Anders Hellman, profilledare för Material för energitillämpningar på Chalmers. Chalmers är ett av de universitet i Sverige som satsar mest på energiforskning och på flera områden är man världsledande. Här bedrivs både ren grundforskning och tillämpad forskning i nära samarbete med industrin. I fokus står de stora samhällsutmaningarna. Styrkeområde Energi på Chalmers spänner över ett brett fält och inrymmer såväl specifika tekniska lösningar som hela energisystem och samhällsrelaterade frågor. Forskningen omfattar bland annat hållbar energiomvandling, bioenergi, nya energilösningar i städer, energisystem, nya elnät, morgondagens fordonsteknik och koldioxidinfångning. Inom flera av dessa områden ligger Chalmers i den internationella täten. Ett av de större profilområdena är material för energitillämpningar och Chalmers arbetar här gränsöverskridande för att på bästa sätt adressera de stora framtidsfrågorna om energiförsörjning för ett hållbart samhälle. – Det finns ett naturligt överlapp mellan energi och material. Detta tvärdisciplinära arbetssätt ger ett forum för att sätta material in i ett brett sammanhang lokalt, nationellt och internationellt, säger docent Anders Hellman, profilledare för Material för energitillämpningar på Chalmers. eller kemiskt bränsle, exempelvis vätgas från vatten, med hjälp av fotokatalysatorer är exempel på denna forskning. Det andra fokusområdet är lagring och transport av energi, där batterier och kraftkablar är av central betydelse. – Chalmers är sedan länge framstående inom batteriforskning med ett brett tillvägagångssätt för att förstå dagens och morgondagens behov. Det finns ett mycket nära industrisamarbete och forskningen har fått många tillämpningar. Vad gäller kraftkablar är den stora utmaningen hur vi ska skapa kablar som tål de mycket höga spänningar som krävs för långa transporter, exempelvis från Sahara till Sverige, berättar Anders Hellman. Det tredje fokusområdet är energikonvertering, ett brett forskningsfält om hur man effektivt kan omvandla en form av energi till en annan. Termoelektriska material som omvandlar värme till el samt nya material för bränsleceller är exempel på denna forskning. Tre fokusområden Solenergiforskning Forskningen inom profilen har tre fokusområden. Det första handlar om infångning av energi från solen. Forskningen är inriktad på att skapa material som fångar solljus så att det sedan kan användas som energi. El från solceller Maria Abrahamsson är forskarassistent och forskar om omvandling av solenergi till solbränsle. Precis som med all energiforskning på Chalmers har hennes forskning en tydlig tvärdisciplinär karaktär och den är indelad i tre områden. I det första tittar forskarna på molekyler kombinerat med halvledarmaterial för att kunna ta fram bättre molekyler för ljusabsorption. Syftet är att skapa material som kan lagra energi i kemiska bindningar och omvandla koldioxid till exempelvis metanol eller metan. – I framtiden kan detta få många olika applikationer, berättar Maria Abrahamsson. En tänkbar tillämpning är att kemiskt reducera den koldioxid som bildas vid förbränning av kol, så att effekterna av att utnyttja kolreserverna kan minimeras under tiden som mer långsiktigt hållbara energikällor utvecklas. De andra två områdena handlar om fotonfission respektive fotonfusion för förbättrade solceller. Solel kräver att fotonerna innehåller mer energi än ett visst tröskelvärde, samtidigt som energi som är mycket högre än tröskelvärdet går förlorad och blir till värme. – I fotonfissionen blir en foton med onödigt hög energi istället två fotoner med lägre energi. I fotonfusionen, å andra sidan, strävar vi efter att två röda fotoner med låg energi ska slås ihop för att skapa en grön foton med högre energivärde. Syftet med båda metoderna är att skapa mer effektiva solceller med längre livslängd, förklarar Maria Abrahamsson. Chalmers vision ”för en hållbar framtid” är den bakomliggande drivkraften och inte minst inom energiområdet har Chalmers en lång tradition av att ligga i den internationella fronten. Det finns världsledande seniora forskare samtidigt som universitetet har knutit till sig många lovande unga forskare. I dagsläget är över 400 seniora och yngre forskare engagerade inom energirelevant forskning. i Chalmers Styrkeområde Energi tar sig an de stora energirelaterade samhällsutmaningarna och gör skillnad för framtiden genom forskning, utbildning och innovation. Med starka interna och externa nätverk öppnar vi upp nya och nödvändiga tvärvetenskapliga och tvärfunktionella möjligheter. Vår vision är att ytterligare stärka vår position som ett internationellt ledande universitet för ett framtida hållbart energisystem attraktivt för både industri och samhälle. www.chalmers.se/energy 23 © NextMedia Eltel stödjer investeringarna för framtidens energibehov För att möta framtidens energiutmaningar är det angeläget att redan idag upprätta infrastruktur på ett resurssnålt och effektivt sätt. Eltel har anpassat sin affärsmodell för att hjälpa kunderna att bygga elnät för framtiden. Unik affärsmodell Inom de kommande åren står energibranschen inför stora utmaningar. Enligt Stefan Lindskog och Lars Hammarstedt, ansvariga för affärsenheterna Power Distribution och Power Transmission i Sverige, kommer marknadens krav på förstärkning och utbyggnad av kraftnätet att kräva stora resurser i form av kvalificerade medarbetare, som inte finns att tillgå i Sverige. Det är här Eltel kommer att spela en stor roll. – Vår affärsmodell bygger på att vi över hela norra Europa har resurser och kompetens inom energiområdet som vi med kort varsel kan lyfta in i den svenska marknaden för att stötta branschen. Vi är en aktör med gedigen egen kompetens som vi redan i anbudsskedet ställer Lars Hammarstedt och Stefan Lindskog, ansvariga för affärsenheterna Power Transmission och Power Distribution i Sverige. till kundernas förfogande. Med en organisation på fler än 3000 experter inom design, byggnation och underhåll i vår affärssegment Power som arbetar oberoende av geografi är vår modell helt unik, säger Stefan Lindskog. Egen teknisk och mekanisk kompetens Den nordiska energisektorn är i stort behov av nya investeringar och de ständigt föränderliga förutsättningarna kommer att ställa stora krav på branschens aktörer, vars verksamheter redan idag brottas med krångliga regelverk och en alltmer ansträngd konkurrenssituation. Genom att Eltel har egen kompetens för elektrisk och mekanisk konstruktion, montage av anläggningar samt drifttagning av dessa samlad inom organisationen kan företaget garantera säkerhet och kvalitet, både vad gäller villkor, effektiviseringar, ekonomi och miljö. – I och med att vi är en stor koncern kan vi hantera resursökningarna på ett smidigt sätt genom våra egna medarbetare som alla följer samma säkerhetskrav och uppförandekod och har genomgått samma utbildningar, oavsett var de kommer ifrån inom bolaget. Inom elbranschen saknar nätägare egna resurser för att hantera exempelvis konstruktion, montage, idrifttagning, skötsel och underhåll av olika anläggningar. De förlitar sig i stället på företag som Eltel för att tillgodose kundernas behov. Ju tidigare vi blir engagerade i ett projekt, desto bättre möjligheter har vi att bistå med rådgivning och stöd för att minimera inverkan på omvärlden och reducera kostnaderna för kunden. Går i bräschen för området Eltel har historiskt sett gått i bräschen för utvecklingen av entreprenadmarknaden i många länder inom kraftområdet. I synnerhet har företaget varit väldigt aktivt inom både linje- och transformatorbyggnation. – Eltel har en stark etablerad närvaro inom kraftområdet i norra Europa och så sent som i december 2014 tecknade företaget ett avtal i Polen värt drygt 400 miljoner kronor. Projektet omfattar modernisering och utveckling av en 400/220 kV transformatorstation i västra Polen, säger Lars Hammarstedt. I Sverige jobbar vi med branschens stora aktörer, såsom E.ON, Fortum, Vattenfall och Svenska Kraftnät och vi kommer att bli betydligt mer aktiva här i framtiden. Vi har även ambitionen att i högre utsträckning än idag stödja utbyggnaden och anslutningarna av vindkraft. Även utanför Europa är företaget aktivt. Tidigare i år påbörjade Eltel byggnationen av ett kombinerat linje- och stationsprojekt värt 1 miljard kronor i Zambia, det största enskilda projektet i företagets historia. Eltel ser väldigt positivt på framtiden, såväl på kort sikt som på längre sikt. Energisektorn är ett segment som kommer att växa och målet är att företaget ska ha en ledande roll i den utvecklingen. i Eltel är norra Europas ledande infranetföretag och har specialiserat sig på att planera, bygga och underhålla samhällets livsviktiga el- och telenät. Inom energisektorn är Eltel en fullserviceleverantör av kraftdistributions- och transmissionstjänster. Eltel har 8 500 anställda och omsätter drygt 1 miljard euro. I Sverige har företaget omkring 1 900 anställda fördelade över hela landet. Eltel är certifierade enligt SS-EN ISO 9001:2008 och 14001:2004. Eltel Networks Box 12623 112 92 Stockholm Tel vxl: 08-585 376 00 info.sweden@eltelnetworks.com www.eltelnetworks.se 24 © NextMedia Empower gör Sverige smartare – Smart handlar i det här fallet om flexibilitet, kostnadseffektivitet, miljömedvetenhet och att göra saker på ett nytt, innovativt och mer hållbart sätt. På så vis bygger vi på Empower ett smartare samhälle säger Andreas Enbom, affärsområdeschef för Power Network Division i Sverige. helt ny modern och sofistikerad arkitek– Vi har tjänster och system som Empower har funnits i Sverige sedan tur. Jämfört med de traditionella systetäcker hela energimarknadsprocessen, 2008. Historien sträcker sig dock längre men innebär detta mindre investeringar alltifrån mätningshandling till kundän så. Verksamheten startade i Finland för kunden som kan implementeras på fakturering, detta ökar våra kunders i slutet av 1980-talet. Under de gångkortare tid. Bolaget har t.ex. konkurrenskraft. Tillsammans driver na åren har affärsidén, att även tagit fram en ny tjänst vi utvecklingen framåt på ett smart, efkombinera kompetens inom för NBS (Nordic Balance fektivt och lösningsorienterat sätt, säger både IT och energimarknad, Settlement) som gör det möjMagnus Eriksson. gjort Empower till en av de ligt för kunderna att anpassa snabbast växande aktörerna sig efter de nya meddelandepå den finska och baltiska Utvecklingsprojekt formaten som gäller. marknaden. Nu står orgaEmpower deltar i flera internationella nisationen redo att göra om teknikutvecklingsprojekt. – En gemensam nordisk samma succé i Sverige. – Vi jobbar bland annat med utelmarknad innebär liknanUnder Empowers första veckling av intelligenta kraftnät, laddde rutiner och hantering i Andreas Enbom, affärstid i Sverige har mycket tid områdeschef för Power alla länder. Att det enskilda ningssystem för elbilar, metoder för ägnats åt att få kunderna Network Division i energieffektivisering samt system och företaget då skall ha egna att förstå att det idag går att Sverige. tjänster som är väl anpassade till en resurser, system och rutigöra saker annorlunda än tidigare. gemensam nordisk elmarknad, säger ner för basprocesserna är inte en kost– Vi har gått från att ha en kund till Magnus Eriksson. nadseffektiv lösning. Det är bättre att att ha sju kunder inom olika segment av kunderna fokuserar på det som är en Ett aktuellt projekt är samarbetet energimarknaden inom två år. Grunden konkurrensfaktor för dem med ett amerikanskt bolag är lagd och vi räknar med att den stora – till exempel marknadsfökring spänningsoptimering i utväxlingen kommer under 2015, säger ring, adderat kundvärde, näten, som är nästa steg för Andreas Enbom. prognos och handel. Sedan smarta nät. Det kan vara kan vi på Empower ta hand möjligt att justera nivån lite, om basadministrationen, sävilket skapar en energieffekNya lösningar ger Magnus Eriksson, chef tivisering och optimering av I Finland är Empower marknadsledanför Information Manageelnäten. Även kunden uppde inom IT-lösningar och tjänster för ment. lever en energieffektiviseenergisektorn. Bolagets förmåga att ring. kombinera IT med operativa tjänster, en Han påpekar att energiboMagnus Eriksson, chef kompetens mycket få bolag har, är nycklagen i Finland är föregång- för Information Manaeln till framgång, och har kommit ur are inom nordisk elhandel. gement. Spännande framtid att dagligen hantera energimarknadens Empower IM har därför Framtiden innebär stora processer för sina kunder. Empowers gott om erfarenhet av att utveckla tjänsmöjligheter för Empower. Den nordiska innovationsförmåga visas exempelvis ter för en energimarknad som är i förslutkundsmarknaden, som bl.a. innebär i utvecklingen av ett helt nytt moduländring. Framgångarna i Finland och att alla energiföretag från 2016 måste system (ENERIM) för energibolag som en mer harmoniserad energimarknad i ha ett nytt dataformat för rapportering täcker in funktionerna i de gamla CIS-, Norden gör att Empower nu vill växa i av mätvärden, har redan börjat märkas EDM-, MDM- och EMS-systemen i en Skandinavien. i mötesagendan. – Vi har fått ett antal nya intressenter som står inför ett val, att förändra det som görs idag eller tänka helt nytt, säger Magnus Eriksson. Även Andreas Enbom ser ljust på framtiden. – Om vi lyckas med de saker vi planerat inför 2015 har vi världens chans att bli ett av de största bolagen inom vår bransch. i Empower bygger, installerar, underhåller och reparerar el- och telekomnät, underhåller kraftverk och fabriker samt levererar IT-lösningar och informationshanteringstjänster. Våra kunder finns i Norden och vi har cirka 2 700 medarbetare på ett hundratal kontor i Finland, Sverige, Norge, Estland, Lettland och Litauen. Utöver detta arbetar vi i tätt partnerskap med fler än 200 underleverantörer. Vår absolut viktigaste tillgång är våra medarbetare och deras kunnande. Vi verkar på en internationell arena, varje dag samarbetar våra medarbetare med människor inom vårt geografiska område för att uppnå vår vision om att bygga ett smartare samhälle. Empower Transportvägen 7 117 43 Stockholm Tel: 010-475 70 00 www.empower.eu 25 © NextMedia Tieto först ut med moln för energibranschen Tieto är redan idag störst på molntjänster i Norden. Nu går företaget i bräschen för branschspecifika molnlösningar för elmarknaden. Tieto har valts som leverantör av en ny molnbaserad elhandelstjänst för Vattenfall i Finland, en lösning som är den första i sitt slag. – Det innebär ett helt nytt sätt att konsumera IT inom energibranschen och det är otroligt spännande. Detta är en lösning för en framtida harmoniserad nordisk energimarknad, säger Peter Ekeroth, kundansvarig inom Energy & Utility på Tieto. Traditionellt har energibranschen köpt och ägt sin egen IT. Med Tietos molnbaserade lösningar levereras allt som en tjänst, vilket innebär stora fördelar för kunden. Lösningen är ett komplett paket och kunden använder och betalar endast för de delar de har behov av. – Det är mycket billigare och mer flexibelt och agilt, vilket är oerhört viktigt i en bransch som står i snabb förändring och där konkurrensen är stor. Lösningen är helt skalbar och det är lätt att lägga till tjänster vid behov. En viktig komponent är att Tieto tar hand om framtida förändringar i regelverken, vilket annars är en stor utmaning för elbolagen, berättar Cristina Petrescu, affärsområdeschef Energy & Utility, Tieto. Tietos molntjänst för Vattenfall är en helhetslösning för kärnprocesser och innehåller bland annat funktioner för CRM (kundhantering), försäljning, digitala onlinetjänster och fakturering. Under skapandet av tjänsten har säkerheten varit en ledstjärna. – Detta har varit vårt främsta fokus eftersom tjänsten måste vara extremt driftsäker. Vi har gjort mycket omfattande säkerhetsanalyser och vår lösning uppfyller alla branschens höga säkerhetskrav, säger Peter Ekeroth. Störst i Norden Tieto är Nordens största IT-tjänsteföretag och dessutom störst på molntjänster i Norden. Detta är en stor fördel när företaget nu tar en ledande roll i molntjänster för elbranschen. Den globala organisationen ger styrka och spetskompetens inom en rad olika områden samtidigt som det finns en unik kunskap om den lokala marknadens behov och krav. Cristina Petrescu, affärsområdeschef och Peter Ekeroth, kundansvarig inom Energy & Utility på Tieto. – Vi kan nyttja vår starka position för att skapa synergier och erbjuda än mer kostnadseffektiva och säkra lösningar. Molntjänster ingår i så gott som alla våra erbjudanden idag och vi ser en enorm potential för energibranschen, säger Peter Ekeroth. Molntjänster för elbranschen innebär inte bara att kunden kan kapa kostnader och skapa en större effektivitet. Precis som med andra Tieto-lösningar är den också ett verktyg för kunden att sätta konsumenten i fokus och ta nya marknadsandelar. – Utan avancerade IT-lösningar fungerar inte elnäten och detta blir allt tydligare i takt med ökad digitalisering, att hemmen blir ”smarta” och att konsumenterna nu börjar producera egen el med solceller och vindkraft. I slutändan handlar det om att medverka till ett hållbart samhälle genom smarta IT-lösningar som hjälper slutkunder att få kontroll över sin energikonsumtion, framhåller Cristina Petrescu. Proaktiv rådgivare Tieto har 40 års erfarenhet av att skapa IT-lösningar i framkant. Under årens lopp har Tietos roll gått alltmer från att vara en ren leverantör av IT-tjänster till att i nära samarbete med kunden hjälpa denna att navigera och anpassa sig till den föränderliga energibranschen och nya regleringar. – Vi är mycket aktiva och håller noggrann uppsikt över vad som sker på marknaden. Idag fungerar vi framför allt som en rådgivare med stort branschkunnande, som skapar lösningar som möjliggör att våra kunder kan ligga steget före på sina respektive marknader, förklarar Cristina Petrescu. Cristina Petrescu och Peter Ekeroth framhåller att energibranschen är inne i en oerhört dynamisk period, med stora förändringar och utmaningar. Harmoniseringar, nya regelverk och miljö står i fokus, samtidigt som slutkunder blir alltmer aktiva. För att följa förändringar på marknaden har Tieto delat upp sin portfölj i tjänster för elhandelsbolag och elnätsbolag. – Vi anpassar vårt erbjudande till företagens behov och marknadens skiftningar. Tieto vill aktivt bidra till det hållbara samhället genom effektiva och smarta lösningar, som ligger i den absoluta framkanten. i Tieto är Nordens största IT-tjänsteföretag, och erbjuder helhetslösningar för näringsliv och offentlig sektor, samt produktutvecklingstjänster inom kommunikation och inbäddad teknologi. Företaget verkar på global nivå inom produktutveckling samt via globala leveranscenter. Vårt mål är att utveckla företag och samhälle med hjälp av IT samt skapa möjligheter för våra kunder att transformera sina verksamheter. Vi tror på utveckling och resultat som märks. Tieto grundades 1968 och har huvudkontor i Helsingfors. Vi är cirka 14 000 anställda i ungefär tjugo länder och har en omsättning på cirka 1,6 miljarder euro. Aktien är listad på Nasdaq OMX i Helsingfors och Stockholm. Mer information hittar du på www.tieto.com. 26 © NextMedia Nästa batterigeneration av tallkåda Batterier är bland det mest miljöfarliga vi har i vardagen. Vid Uppsala universitet forskar Kristina Edström på nästa generation batterier som kan komma att bestå av naturprodukter från svensk skog. Dagens batteriteknik har förändrat vårt beteende ganska radikalt. Litiumbatterierna gör att telefoner och datorer kan bäras längre bort från vägguttagen och energimängden medför att vi kan göra saker som vi inte kunde för femton år sedan. Med en elbil minskar luftföroreningarna avsevärt. Samhället kommer att kräva att vi ska vara mer rörliga vilket skapar behov av ännu bättre batterier i framtiden. – Teoretiskt sett kan de bli tio gånger bättre än idag, men praktiskt kan vi bara göra dem två, tre gånger så bra. Det finns en gräns för hur mycket energi vi kan stoppa in i ett batteri innan det blir farligt, som en bomb. Det är en säkerhetsfråga. Däremot kan vi hitta bättre material som både går att snabbladda och återvinna, säger Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet. Svårtillgängliga metaller Litium hämtas från saltsjöar i Sydamerika och gruvor i Afghanistan, Ryssland och Kina. Resurserna räcker nog för framtidens behov, men det kan vara geopolitiskt svårt att få fram och i längden krävs det billigare material. I ett fungerande litiumbatteri finns även Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet. Foto: Staffan Claesson andra metaller som koppar, aluminium, kobolt, nickel, järn och mangan. – Ska du göra en fordonsflotta med elbilar så kommer det att behövas en hel del mineral och det som finns måste kanske gå dit medan det blir andra förnybara material till telefoner och datorer. Vi tittar bland annat på att göra batterier av tallkåda och alfalfa som håller minst i I ett litiumjonbatteri lagras energi som kemisk energi. Litiumjonbatteriet är det uppladdningsbara batteri som kan lagra mest energi (ca 200 Wh/kg) av alla kommersiella batterier. Det fungerar så att litiumjoner rör sig genom en elektrolyt och mellan elektroderna i batteriet. Den negativa elektroden består oftast av kol, till exempel grafit. Den positiva elektroden består vanligen av metall-oxider eller metallfosfater. Litiumbatteriet är en familj av olika kemier som kan optimeras antingen för att lagra mycket energi eller för att klara höga effekter. Kontakt: Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet Tel: 018-471 3713 kristina.edstrom@kemi.uu.se www.kemi.uu.se lika bra som dagens litiumbatterier och där litium enkelt går att återvinna. Råmaterialet hämtas då från befintliga restprodukter i skogsindustrin. Flexibelt och miljövänligt Möjligheterna att ladda sin elbil kräver inga bensinmackar utmed vägarna utan det går att placera ut laddstolpar på strategiska platser. Redan idag erbjuder Arlanda och Landvetter laddstolpar för sina besökare, liksom IKEA, McDonalds och liknande butikskedjor eller köpcentrum. – Det som kan bidra till längre batteritid, på grund av batteriets begränsningar, är om andra sidan lyckas göra energisnålare produkter som drar mindre el. Det behövs ett samarbete mellan dessa båda sidor, säger Kristina Edström. © NextMedia Storsatsning på hållbar energianvändning Nästan 40 procent av all energi i Sverige används i bebyggelsen. I forskningsprogrammet E2B2 läggs därför stor vikt vid att utveckla kunskap och metoder för energieffektivisering i bebyggelsen. I slutet av januari öppnar nästa utlysning och du har återigen möjlighet att söka medel för dina forskningsidéer. – Det handlar om hur byggnader kan I E2B2 arbetar forskare och olika sambli mer energieffektiva men också hur hällsaktörer tillsammans för att omformänniskors vanor, val och ma samhällets byggande och livsstilar påverkar energianboende för att effektivisera vändningen, säger Anna. energianvändningen. Nu har du en möjlighet att få vara En helhetssyn behövs för en del av satsningen. att framgångsrikt kunna energieffektivisera bebyggelsen – I utlysningen som öppoch bidra till energisystemets nar i januari efterfrågar vi omställning. Att kommuner, särskilt idéer till fler marknäringsliv och akademi samnadsnära lösningar som verkar kring detta är därför bygger på samhällets behov Anna Sander, vd för IQ viktigt. Flera av programmets och branschens utmaningar. Samhällsbyggnad projekt är tvärvetenskapliga Forskningen ska göra nytta och hanterar breda frågeställningar. och åstadkomma verklig energieffektivisering, säger Anna Sander, vd för IQ – Genom att IQ Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad, den sektorsövergrisamordnar E2B2 öppnas också möjligpande förening som driver E2B2. heter till synergier med andra FoI-områden, exempelvis inom stadsutveckling Helhetssyn på energieffektivisering och BIM, liksom match-making mellan olika aktörer, fortsätter Anna. Programmets mål är att komma fram till hur energieffektivisering i bebyggelsen ska gå till, att tydliggöra vilka hinMånga fördelar för deltagarna der som finns och vad som kan göras Det finns många fördelar för företag för att överbrygga dem. att delta i E2B2. Deltagarna får till ex- empel möjlighet att utveckla nya och bättre produkter och tjänster och ett kunskapsförsprång i förhållande till konkurrenter. I förlängningen leder det till ökad konkurrenskraft och attraktionskraft. – Man lär sig massor av att vara med i ett forskningsprojekt! Man breddar sitt nätverk och allt från bygg- och energiföretag till forskare, arkitekter och kommuner är välkomna att söka stöd, avslutar Anna Sander. i E2B2 är en bred kunskapssatsning som ska bidra till ökad energieffektivisering i samhällsbyggnadssektorn. Programmet stöder forskning, utveckling, demonstration och innovation inom bebyggelsens hela energianvändning. E2B2 omfattar forskning om byggnaders hela livscykel där planering, produktion, renovering, ombyggnation, demontering och rivning ingår. Även forskning om människors livsstilar, hur människor använder energi i boendet och vilka val som görs omfattas av programmet. E2B2 organiseras av IQ Samhällsbyggnad i samverkan med Energimyndigheten och i slutet av januari öppnar nästa utlysning. E-post: info@e2b2.se www.E2B2.se 27 © NextMedia Värmepumpar från NIBE bidrar till skon sam och kostnadseffektiv uppvärmning Fram till år 2020 ska Sverige, i linje med EU-direktiv, minska sin energiförbrukning med 20 procent jämfört med år 2008. Energibesparingsmålet avspeglas bland annat i skärpningar av Boverkets byggregler. Energibesparingsmålen går ofta hand i hand med minskade energikostnader, inte minst för fastighetsägare och privatpersoner som väljer att investera i en bergvärmepump. Energibesparingspotentialen är hög och en rad smarta tekniska funktioner skapar förutsättningar för ytterligare besparingar. Genom att installera en bergvärmepump från NIBE kan privatpersoner och företag minska sin energikostnad med uppemot 80 procent. En bergvärmepump ger i allmänhet en utväxling på fyra till fem gånger den energi som krävs för att driva pumpen, vilket gör det till Niklas Rönnäng, fören lönsam och säljningschef för NIBE skonsam upp- i Sverige. värmningsform. – Under ett flertal år har fastighetsägarnas intresse för bergvärmepumpar varit stabilt högt, vilket beror på en rad faktorer som hög energibesparing och kostnadseffektivitet, miljövänlig uppvärmningsform och användarvänlighet. Bergvärmemarknaden har mognat till den grad att även utbytesmarknaden har börjat ta fart. Vi har därför lanserat en bergvärmepump som anpassats utifrån utbytesmarknadens behov genom att anpassa sig efter den energimängd varje borrhål genererar. Det gör att användaren maximerar effekten av varje enskilt borrhål, säger Niklas Rönnäng, försäljningschef för NIBE i Sverige. NIBE Uplink ger användaren en snabb överblick över aktuell anläggningsstatus. Den som valt att installera en bergvärmepump har gjort ett ekonomiskt och miljömässigt klokt val med en inbyggd hög energibesparingspotential. NIBE utvecklar dock löpande nya tjänster som gör det möjligt att ytterligare öka besparingspotentialen. Ett sådant exempel är NIBE Uplink, som ger användaren en snabb överblick över aktuell anläggningsstatus och gör det möjligt att effektivt följa och styra sin värme- och varmvattenkomfort. NIBE Uplink möjliggör bland annat distansstyrning av värmepumpen, vilket innebär att använ- daren exempelvis kan anpassa husets uppvärmning när de reser bort. En del av framtidens smarta hem pumpar kommer att öka framöver. Flera av våra senaste modeller, däribland NIBE F1255, är därför utrustade med varvtalsstyrning, säger Niklas Rönnäng. NIBE erbjuder även solcellspaket som med fördel kombineras med företagets värmepumpar. Överskottsenergin som produceras under sommarhalvåret kan säljas tillbaka till det öppna elnätet, vilket sedan 1 januari 2015 dessutom ger rätt till ett skatteavdrag på 60 öre per såld kWh. – Ytterligare en funktion är Smart Price Adaption, som håller värmepumpen uppdaterad med aktuella elpriser. Funktionen förser värmepumpen med information om det kommande dygnets elpriser, för att sedan anpassa driften efter dessa. Elpriserna i kombination med förväntade värme- och varmvattenbehov styr sedan automatiskt värmepumpen. Detta i syfte att minska energikostnaden och på Omfattande internationell potential sikt bidrar det till en mindre miljöpåverNIBE har rönt stora framgångar även på kan. Ytterligare besparingar på 5-10% den internationella marknaden genom bedöms vara möjliga med denna nya såväl organisk tillväxt som förvärv. Potenfunktion, säger Niklas Rönntialen för NIBEs värmepumpsäng. lösningar är omfattande i såväl Europa som USA. FöreI framtiden kan NIBEs tagets styrka är beprövade och värmepumpar bli en del av tekniskt avancerade lösningar en samlad smart home-lössom samtidigt är användarning, som skapar förutsättvänliga och tar fasta på konningar att effektivt styra sumentens behov. och övervaka hemmets samlade el- och värmeförbruk– Många länder betraktar ning via en enda mjukvara, Sverige som ett föregångsKjell Ekermo, affärssom dessutom kan programland vad gäller bergvärmelösområdeschef för NIBE meras till att på egen hand Energy System. ningar. Det är en teknik som anpassa varmvattenprodukvi nu exporterar till länder tionen utifrån användarens vanor. där behovet av att ställa om till förnyelsebara energikällor är stort och bergvärme – Vi är dessutom övertygade om att fortfarande är relativt ovanligt. Förra efterfrågan på varvtalsstyrda värme- året tog vi steget in på den nordamerikanska marknaden, vilket var en viktig milstolpe, säger Kjell Ekermo, affärsområdeschef för NIBE Energy System. i NIBE Energy Systems är Nordens största tillverkare av villavärmeprodukter, är störst i Europa och Nordamerika inom huvudområdet bergvärmepumpar samt har en marknadsledande position i norra Europa inom området varmvattenberedare. NIBE Energy Systems omsatte strax under 6 miljarder SEK 2013 och ingår i en koncern med NIBE Industrier som moderbolag. NIBE Industrier är sedan 1997 noterade på Stockholmsbörsen och har, liksom NIBE Energy Systems sitt huvudkontor i Markaryd. Utöver NIBE Energy Systems består koncernen av ytterligare två affärsområden, NIBE Element och NIBE Stoves. NIBE Energy Systems Hannabadsvägen 5 285 21 Markaryd Tel: 0433-73 00 00 www.nibe.se 28 © NextMedia Innovativt samarbete stärker Relacoms och Prometeras positioner I oktober 2014 tecknade Relacom ett stort och strategiskt viktigt avtal med energimätbolaget Prometera. Samarbetet förstärker Prometeras kapacitet att leverera validerade mätvärden med hög kvalitet och stärker dessutom Relacoms position som attraktiv samarbetspartner till små och medelstora aktörer i energibranschen. Prometera, som grundades 2012, erbjuder mätvärdesinsamling med energibolag som målgrupp. Företaget är ett helägt dotterbolag till två offentliga energibolag: Öresundskraft och Kraftringen. Uppdraget innebär att Relacom under de kommande två åren löpande ska hantera fälttjänster inom felsökning, åtgärdsarbete och avläsning inom Öresundsregionen. Det totala antalet mätpunkter är cirka 240 000 stycken, fördelat på el, fjärrvärme, fjärrkyla och gas. Ordervärdet beräknas till 30 miljoner kronor och det nuvarande samarbetskontraktet sträcker sig till 2016. – Samarbetet gör att vi ytterligare stärker vår kapacitet att kunna leverera validerade mätvärden med hög kvalité och leveransförmåga till våra kunder så att vi möter framtidens krav, säger Prometeras vd Annelie Jonsson. Gedigen erfarenhet avgjorde valet – Många stora elbolag anlitar externa leverantörer för den här typen av tjänster. De något mindre aktörerna har hittills i större utsträckning valt att utföra tjänsterna i egen regi. Prometera är banbrytande som ett av de första medelstora elbolagen som väljer att inleda samarbete med en extern leverantör av felsökning, åtgärdsarbete och avläsning, säger Relacoms Sverigechef Karl-Göran Svensson. När Prometera bestämde sig för att anlita en extern leverantör av fälttjänster genomfördes en offentlig upphandling. Tidigare erfarenhet av likartade uppdrag och ett effektivt arbetssätt med väl fungerande rutiner och systemstöd var avgörande urvalsfaktorer. – Vi fokuserade i hög utsträckning på att hitta en leverantör med välfungerande och beprövade leveransprocesser. Relacom uppfyllde samtliga upphandlingskrav och präglas dessutom av en slutkundsfokusering som är viktig i vår bransch. Energibranschen befinner sig i en omfattande förändringsprocess som i mångt och mycket påminner om den utveckling telekombranschen genomgått på senare år. Relacoms erfarenhe- ter från telekombranschen vägde därför tungt när vi valde vår nya samarbetspartner, säger Annelie Jonsson. Möjlighet att följa orderflödet Små- och medelstora elbolag är en viktig målgrupp för Relacom. Om samarbetet med Prometera blir framgångsrikt är målsättningen att samarbetsmodellen ska kunna spridas till andra delar av landet, vilket kan öka Relacoms marknadsandel på området. Relacom betraktar samarbetet med Prometera som en långsiktig satsning som kan bidra till ökad tillväxt inom ett av företagets tre prioriterade affärsområden. – Vår målsättning är att bli marknadsledande inom felsökning, åtgärds- – Under våra första år har vi fokusearbete och avläsning. Genom att liera rat mycket på att tillgodose behoven för oss med attraktiva samarbetspartners våra kunder i Öresundsregionen, men ökar vi våra förutsättningar att nå våra på sikt är vår målsättning att bli en akgemensamma mål. Vår tekniskt avantör på den nordiska marknacerade men samtidigt anden för energimätningar. Vi vändarvänliga IT-plattform har även utvecklat ett samger våra samarbetspartners arbete med Relacom på det möjlighet att följa hela ormättekniska området, ytterderflödet, från beställning ligare ett område där vi ser till utförd tjänst och dessuten betydande potential till om får tillgång till relevanta gemensam utveckling och rapporter och statistik som expansion gentemot såväl underlättar uppföljningen. privat som offentlig sektor, Det medför en trygghet som säger Annelie Jonsson, som förhoppningsvis innebär att Karl-Göran Svensson, Sverigechef Relacom. uppskattar Relacoms lyfler överväger att anlita en hördhet och flexibilitet inför Prometeextern partner i framtiden, säger Karlras och deras kunders behov. Göran Svensson. i Relacom agerar både global leverantör av nätservice till världsledande operatörer och lokal partner till företag, kommuner, elbolag, nätägare och konsumenter. Bredden gör att vi erbjuder allt från byggnation av rikstäckande mobilnät och service av el- och telenät till att dra fiber till nya bostadsområden eller säkra trådlös kommunikation på arbetsplatser och i bostäder. Inom den svenska energiverksamheten arbetar 150 medarbetare med fält- och mättekniska tjänster. Relacom AB Tel: 08-553 90000 Prometera AB Tel: 042-19 98 00 www.relacom.se www.prometera.se 29 © NextMedia Rakel effektiviserar energisektorn – Inom energibranschen förbereder aktörerna sig för vintern och för många ligger fokus på att säkerställa en robust och säker radiokommunikation. Kommunikationssystemet Rakel är det otvetydigt mest pålitliga alternativet idag, säger Kurt Andersson. Kurt Andersson, kundansvarig för Rakel på Myndigheten för samhälls skydd och beredskap (MSB), har under en stor del av sitt yrkesliv arbetat med det svenska samhällets beredskap inför oväntade kriser, stora som små. – Jag har alltid brunnit för frågor kring krisberedskap. Utan elförsörjning stannar Sverige och med tanke på hur tätt knutna många av våra samhälls funktioner är till varandra finns det stor nytta i att säkerställa samhällskritiska verksamheter. Rakel utvecklas kontinuerligt Rakel (Radiokommunikation för effek tiv ledning) är ett fristående system som är oberoende av andra, kommer siella kommunikationsvägar. Under det senaste decenniet har systemet bistått såväl blåljusorganisationer, kommu energisektorn att integrera Rakel med redan befintliga system och därmed göra det enklare att använda i var dagen, framhåller Kurt. Överlägset bäst täckning Kurt Andersson, kundansvarig på Rakel och ledningssystem hos MSB. nala förvaltningar som energibolag med robust och säker kommunikation. – Rakel utvecklas kontinuerligt med ökad kapacitet och nya funktioner uti från den internationella kommunika tionsstandarden Tetra. Vi siktar också framöver på att utforma lösningar för Rakel säkrar redan idag arbetet i distri butionsnät och produktionsanläggningar inom energibranschen. Gruppsamtal gör att man i realtid kan informera flera per soner eller arbetslag samtidigt utan att riskera att information går förlorad. Syste met fungerar också som en säker kommu nikationsväg för larm och fjärrstyrning. – Det är ett snabbt system utan upp kopplingstid, och med överlägset bäst täckning i jämförelse med telekom system i Sverige idag. Dessutom klarar det minst sju dygns totalt strömbortfall tack vare bland annat egna förbindel ser via radiolänk och automatstartande reservkraftverk. Den initiala investe ringen sparas snabbt in genom bättre möjligheter att förkorta exempelvis återställningstider. Rakel kan även bidra till att skapa trygghet för medarbetare ute i fält genom en prioriterad nödsam talsfunktion. Kombinationen av dessa och andra unika funktioner gör Rakel till en lönsam investering, avslutar Kurt. Besök gärna www.msb.se/rakel för att prenumerera på nyhetsbrev samt i Rakel är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Systemet tål hårda väderförhållanden och fungerar även när andra typer av system överbelastas. Rakel täcker 95% av landets yta och når 99,9% av landets befolkning. Rakel underlättar den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Ett grundabonnemang kostar 790 kronor per månad (500 kronor per månad för kommunala organisationer). All tal- och datatrafik i Rakel ingår i abonnemangspriset. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 Karlstad Tel: 0771-240 240 www.msb.se ta del av informativa filmer och goda exempel från energibranschen. © NextMedia Vasa Vind på tröskeln till byggstart Vasa Vind utvecklar, bygger och driver landbaserade vindkraftparker i Sverige. Verksamheten startade från noll för sju år sedan. Sedan dess har det hänt en hel. Bolaget har i dag åtta vindkraftparker under utveckling. VD Annette Eriksson har varit med från start och kan konstatera att utvecklingen, med vindkraftsmått mätt, gått snabbt. – Vi har idag åtta stora projekt i vår portfölj, varav ett är byggklart. Det består av tre projekt, belägna tätt intill varandra i Jämtland, med en total pro duktion på 1 TWh per år och en kapa citet på 300 MW. Bygget beräknas ta cirka tre år inklusive all nödvändig administration, men senast 2018 räknar vi med att de totalt 126 vindkraftverken ska vara i drift. Förutom de tre byggklara projekten i Jämtland, Trekilen bestående av Munk flohögen, Raftsjöhöjden och Åskälen Österåsen innehåller portföljen även blivande vindparker i Fröskog, Västra Kinneskogen och Hällberget. Totalt omfattar projekten 300 vindkraftverk i Vasa Vind etablerade sig i Sverige 2008 (då under namnet SSE Renewable) och är idag en av de snabbast expanderande vindkraftaktörerna. Bolaget är helägt av HG-Capital, som investerar i förnybar energi via fonder. Verksamheten är inriktad på att utveckla, bygga, äga och driva landbaserade vindkraftparker i Sverige. Huvudkontoret ligger i Stockholm, ett mindre kontor finns i Umeå. Vasa Vind har vindkraftprojekt om drygt 1 000 MW i olika stadier av utveckling. Trekilen i Jämtland om 300 MW är det som ligger längst fram och är nu i projekteringsfas. Vasa Vind Barnhusgatan 22 111 23 Stockholm Tel: 08-545 184 80 www.vasavind.se från Överkalix i norr till Mariestad i söder. – Vi utvecklar alla våra projekt själva, bygger dem själva och vi har också för avsikt att driva dem själva, fastslår Annette Eriksson. Viktig fråga Om allt går enligt planerna ska alltså Vasa Vinds första vindkraftverk tas i produktion om tre år. – Ja och om fem år räknar vi med att ha skaffat oss en driftportfölj på ca 800 MW, då kommer verksamheten att kraftfullt bidra till det nationella målet för vindkraften. Detta förutsätter dock en del och just nu ser det inte så ljust ut för någon som vill bygga energipro duktion. Hindret är framförallt de låga pri serna på el och elcertifikat. – Till och med befintlig energipro duktion har problem med att få ihop kalkylerna. Jag tror att det är många som står och stampar lite nu och und rar vad som kommer att ske politiskt. Jag ser helst att man inte gör en politisk fråga av kontrollstationen nu när man ska lägga ribban för det framtida elcer tifikatsystemet. Det vore önskvärt att ha ett supportsystem även efter 2020. Nu krävs politisk handling för att vind Annette Eriksson, VD för Vasa Vind. kraften ska få den plats den ska ha i det svenska energisystemet. 30 © NextMedia Sveriges elbehov fördubblat 2050 – Sveriges totala energianvändning består till stor del av icke-förnybara resurser med betydande klimatutsläpp. Om vi elektrifierar transportsektorn och andra sektorer för att ersätta fossila bränslen kan Sveriges elbehov fördubblas till 2050, säger Jörgen Svensson, koordinator för Den elbaserade ekonomin 2050. Den elbaserade ekonomin 2050 är ett samarbetsprojekt mellan flera svenska universitet och företrädare från bran schen. Syftet är att ta fram ett förslag till innovationsagenda som kartlägger och analyserar vilka möjligheter och vilken roll svensk industri kan ha i det framtida elsystemet, både vad gäller el förbrukning och elförsörjning. Driv kraften bakom projektet, som stöds av Vinnova och Energimyndigheten, är att Sverige saknar en gemensam vision för morgondagens elsystem. – I t.ex. Storbritannien och Tyskland har man gemensamma mål som skapar drivkrafter för industrin. Lite av det är vad vi vill skapa i det här projektet. För utom att ta fram en agenda är syftet att skapa samarbetsforum som i nästa steg kan leda till utveckling av produkter som i går i linje med denna kommande gemen samma vision om det framtida elsyste met, säger Jörgen Svensson, koordinator och lektor i Industriell Elektroteknik och Automation, Lunds Tekniska Högskola. Balansgång Han påpekar att Sveriges totala energi behov idag kan minska även om elbehovet fördubblas. I ett framtids scenario kommer elanvändningen att öka dramatiskt genom elektrifiering av uppvärmning, transporter och basin dustrins processer. Utbyggnad av data center och omlokalisering av elintensiv industri från områden med smutsigare elproduktion kan öka efterfrågan yt terligare. Mot denna bakgrund och att många äldre elkraftverk avvecklas fram till år 2050 finns ett stort behov av ny elproduktion. – Sverige och Norden har goda förut sättningar att kunna producera mycket stora mängder förnybar el, men ökad elanvändning och förnybar variabel produktion leder till nya utmaningar i elförsörjningen som helhet. Det Jörgen Svensson beskriver är ett scenario som kan vara verklighet om bara 35 år. – Sverige har en vision om att vara kli matneutralt 2050. En målbild är sällan Jörgen Svensson, Lunds Tekniska Högskola. exakt, men man måste ändå finna nå gon slags hållbar strategi. En flexibel väg beroende på vad som händer och vilka teknologier som är mest ekonomiska, kopplat till miljö och konkurrenskraft. Projektet startade i augusti 2014, till sommaren ska man presentera ett förslag till innovationsagenda med en bred, långsiktig systemsyn och vision. Förhoppningen är att projektet sedan ska få en fortsättning i form av ett Vin novaprogram. – För Sverige gäller det att ta vara på den här chansen att ligga i framkant och skapa möjligheter för industriell utveck ling. Att konkret visa att Sverige är ett land som satsar på detta område är den bästa reklam som går att få, säger Jör gen Svensson. Den elbaserade ekonomin 2050 bygger på att visionerna om nollutsläpp och grön ekonomi i Sverige och EU skapar helt nya utgångspunkter och förutsättningar för teknikutveckling, innovation och marknader. Syftet är att analysera möjligheterna för svensk industriell utveckling inom den elbaserade ekonomin på alla nivåer, från elproduktion till användning, med fokus på industrin. Vilka möjligheter erbjuder utvecklingen av ett nytt elsystem i Norden? Inom vilka delområden har Sverige förutsättningar att ta ledningen? Målet är ett förslag till innovationsagenda med en bred, långsiktig systemsyn och vision. Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel: 046-222 00 00 www.delba2050.se Ny teknik från Taurus ger effektivare och miljövänligare framställning av etanol En snabbt växande marknad Taurus Energys kostnadseffektiva och miljövänliga framställning av etanol är idag på stark frammarsch som framtidens motorbränsle. Stigande oljepriser och en allt striktare internationell miljölagstiftning är några av de anledningar som bidragit till det stora intresset. Världsmarknaden för etanol som motorbränsle uppskattas snart uppgå till mer än 300 miljarder svenska kronor per år. Vill du vara med och växa med oss i en branch på frammarsch besök: www.taurusenergy.eu B-porto Porto betalt HÅLLBAR STADSUTVECKLING Tillsammans för ett bättre liv i staden Samarbete behövs för att främja en hållbar utveckling. Det anser också regeringen som därför har gett fem myndigheter uppdraget att skapa en plattform för hållbar stadsutveckling. Boverket håller samman uppdraget som genomförs tillsammans med Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Trafikverket. Plattform för hållbar stadsutveckling ska bidra till samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte på lokal, regional och nationell nivå. Plattformen ska möta städernas, tätorternas och stadsregionernas olika förutsättningar och behov för att driva på hållbar utveckling. Under 2015 arrangerar myndigheterna gemensamt fyra plattformsmöten och ett konvent – gå in på myndigheternas webbplatser för mer information: www.boverket.se www.trafikverket.se www.naturvardsverket.se www.tillvaxtverket.se www.energimyndigheten.se Adresskälla: NextMedia. Avs: Bring Citymail, Box 90108, 120 21 Stockholm. Returadress: BOLD Printing, Esbogatan 11, 164 94 Kista PLATTFORM FÖR
© Copyright 2024