1. No category

Läker tiden alla sår?
Sorg och trauma vid förlust av anhörig – vilka är
hälsokonsekvenserna?
Mikael Rostila,
CHESS
Stockholms
Universitet/
Karolinska
Institutet
Hur går sorg in i kroppen?
•  Sorgen kan påverka hälsan genom akuta
psykofysiologiska stress mekanismer (även känt som
“brustet hjärta”)
•  Förändringar i hälsobeteenden till följd av sorg såsom
rökning, ökad alkoholkonsumtion, bristfälliga mat och
träningsvanor
•  Sorg kan även påverka emotionella tillstånd
Förlust av en förälder
Rostila, M. & Saarela, J. (2011) Time does not heal all wounds: Mortality
following the death of a parent. Journal of Marriage and Family.
Rostila, M. & Saarela, J. Att förlora en förälder är dödligt: Vården måste
ta större ansvar även för anhöriga. Läkartidningen.
Bakgrund
•  Tidigare studier har visat att förlusten av en förälder har
konsekvenser för unga barns psykiska och fysiska
välbefinnande
•  Vi vet lite om konsekvenserna för vuxna barn
•  Detta är uppseendeväckande då de flesta förlorar sin
förälder i vuxen ålder
Konsekvenser av föräldrars död över livscykeln
Barndom och tonår
•  Förlusten av en förälder är oväntad vilket leder till högre
stressnivåer och starkare sorg
•  Stark anknytning och beroende av föräldrarna
•  Övergången till ett hushåll med en ensamstående förälder
Vuxenlivet
•  Förälderns död blir mer förväntad desto äldre barnet är
•  Relationer till egna barn och partner blir mer centrala
Men…
•  Förlusten av en förälder är naturligtvis smärtsam och
påfrestande för barn i vuxen ålder
Betydelsen av könstillhörighet
Barnets kön
•  Kvinnor hanterar stressfyllda och oväntade händelser på
ett bättre sätt än män
•  Kvinnor sköter i större utsträckning sjuka föräldrars
informella vård och omsorg vilket kan innebära en viss
lättnad när föräldern avlider
Män påverkas mer än kvinnor?
Förälderns kön
•  Barn känner generellt mest anknytning till modern
Är förlusten av en mor mer skadlig för hälsan?
Kan förälderns död i vissa fall innebära en
”lättnad”?
•  Stark oro och stress kan uppkomma när en förälder varit
svårt sjuk under en längre tid
•  En sjuk och gammal förälder innebär även informell vård
och omsorg - ofta under långa tidsperioder
I vissa fall en viss lättnad när föräldern får sin sista vila särskilt för äldre barn med gamla föräldrar
Mäns dödlighetsrisk till följd av förälders död efter ålder vid
förlusten, referensgrupp 1.0 (de som inte förlorat mor/far)
3,5
3
2,5
2
Mother died
Father died
1,5
1
0,5
0
Yes, 10-19 yrs Yes, 20-29 yrs Yes, 30-39 yrs Yes, 40-49 yrs Yes, 50-59 yrs
Kvinnors dödlighetsrisk till följd av förälders död, efter ålder vid
förlusten, referensgrupp 1.0 (de som inte förlorat mor/far)
7
6
5
4
Mother died
Father died
3
2
1
0
Yes, 10-19 yrs Yes, 20-29 yrs Yes, 30-39 yrs Yes, 40-49 yrs Yes, 50-59 yrs
Mäns dödlighetsrisk efter ålder och tid sedan moderns död,
referensgrupp 1.0 (de som inte förlorat mor/far)
6
5
4
Mother, <1 year
3
Mother, 2-4 yrs
Mother, 5-9 yrs
2
1
0
Yes, 10-19 yrs Yes, 20-29 yrs Yes, 30-39 yrs Yes, 40-49 yrs Yes, 50-59 yrs
Kvinnors dödlighetsrisk efter ålder och tid sedan moderns död,
referensgrupp 1.0 (de som inte förlorat mor/far)
8
7
6
5
Mother, <1 year
4
Mother, 2-4 yrs
Mother, 5-9 yrs
3
2
1
0
Yes, 10-19 yrs Yes, 20-29 yrs Yes, 30-39 yrs Yes, 40-49 yrs Yes, 50-59 yrs
Förlust av ett barn
Rostila, M. & Saarela, J. & Kawachi, I. (2012) Mortality in parents
following the death of a child: A nationwide follow-up study from
Sweden, Journal of Epidemiology and Community Health
Bakgrund
•  I ekonomiskt utvecklade samhällen förväntas det att
föräldrar dör före sina barn
•  Att ett barn dör före sin förälder anses därför som en av
de mest stressfyllda och traumatiska händelser en
människa kan uppleva
•  Forskning har visat att förlusten av ett minderårigt barn
påverkar föräldrars dödlighetsrisk medan vi vet lite om
hur förlusten av ett barn i vuxen ålder påverkar
föräldrarna
Varför påverkas föräldrarna?
•  Stort trauma med påföljande sorg
•  Föräldrar kan känna skuld över att inte ha lyckats
fullfölja sin roll som ”beskyddare”
•  Givet att det är en högst oväntad händelse så kan det
innebära att släktingar/vänner inte reagerar på ett
lämpligt sätt
•  Föräldrarna måste inte bara hantera sorgen utan även
förändringar i familjen och dess roller
Betydelsen av förlust av barn under livscykeln
•  Ung ålder: Oväntad händelse, anknytningen och
beroendet mellan barnet och föräldern är stort – leder
till svår sorg, höga omedelbara stressnivåer, svårigheter
att acceptera förlusten
•  Vuxen ålder: Mer ”väntad” händelse, försämring av
hälsobeteenden på längre sikt, depression
Betydelsen av könstillhörighet
•  Genom livscykeln och speciellt i unga åldrar är
anknytningen generellt starkare till mamman än till
pappan.
•  Relationen mellan mamman och barnet präglas av ett
starkt känslomässigt band och en större stabilitet.
•  Mamman får också i större utsträckning vårdnaden av
barnet vid skilsmässa eller separation.
Förlusten av ett barn kan därför ha större konsekvenser
för mammans dödlighet
Moderns dödlighetsrisk till följd av barns död efter barnets ålder,
referensgrupp 1.0 (har ej förlorat barn)
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
Yes, 10-17 yrs
Yes, 18-25 yrs
Yes, 26-33 yrs
Yes, 34-41 yrs
Yes, 42-49 yrs
Faderns dödlighetsrisk till följd av barns död efter barnets ålder,
referensgrupp 1.0 (har ej förlorat barn)
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
Yes, 10-17 yrs
Yes, 18-25 yrs
Yes, 26-33 yrs
Yes, 34-41 yrs
Yes, 42-49 yrs
Effekten av barns död på föräldrars dödlighetsrisk
efter barns dödsorsak och ålder
Barnets
ålder
10-17
18-25
26-33
34-41
42-49
Naturliga
1.11
1.21
1.10
1.00
0.95
Onaturliga
1.48
1.48
1.13
1.06
1.04
0.90
Naturliga
1.13
1.02
0.91
0.95
0.91
Onaturliga
1.13
1.06
0.91
0.92
0.84
Mammor
Pappor
Moderns dödlighetsrisk efter tid sedan barnets död, referensgrupp
1.0 (har ej förlorat barn)
2,5
2
1,5
1-3 years
4-8 yrs
>8 yrs
1
0,5
0
Yes, 10-17 yrs
Yes, 18-25 yrs
Yes, 26-33 yrs
Yes, 34-41 yrs
Yes, 42-49 yrs
Faderns dödlighetsrisk efter tid sedan barnets död, referensgrupp
1.0 (har ej förlorat barn)
1,8
1,6
1,4
1,2
1-3 years
1
4-8 yrs
0,8
>8 yrs
0,6
0,4
0,2
0
Yes, 10-17 yrs
Yes, 18-25 yrs
Yes, 26-33 yrs
Yes, 34-41 yrs
Yes, 42-49 yrs
Förlust av ett syskon
Rostila, M. & Saarela, J. & Kawachi, I. (2013) The forgotten griever: A
nationwide follow-up study of mortality subsequent to the death of a
sibling. American Journal of Epidemiology.
Bakgrund
•  Få studier har undersökt hälsokonsekvenser av att
förlora ett syskon
•  Kan betraktas som de ”bortglömda” sörjarna
•  Trots detta kan relationen mellan syskon betraktas som
en av de längsta och starkaste relationer under en
människas livstid
•  Det är särskilt viktigt att studera detta i vuxen ålder då
det är mer vanligt att förlora ett syskon då
Varför påverkas syskon?
•  Stort trauma med påföljande sorg
•  I vuxen ålder innebär det att individen förlorar en
följeslagare och en källa till emotionellt och praktiskt
stöd i livet
•  Det innebär även en oroande markör om ens egen
dödlighet och att man själv ”står näst på tur”
•  Stödet från vänner och släktingar kan vara bristfälligt då
förlusten av ett syskon ibland uppfattas ha mindre
betydelse än andra förluster samtidigt som störst fokus
riktas mot föräldrarna
Betydelsen av förlust av syskon under livscykeln
•  Unga vuxna: förlusten är oväntad vilket leder till en mer
komplicerad sorgeprocess. Detta försvåras av att
föräldrarna är upptagna av sin egen sorg samtidigt som
vänner/familj främst stöttar dem
•  Äldre vuxna: Förlusten blir mer förväntad desto äldre
syskonet blir. Äldre vuxna har oftast även en egen familj
vilket medför att de har ett bättre stöd samtidigt som
egna barn/partner blir viktigare relativt sett
Betydelsen av könstillhörighet
•  Tidigare forskning har visat att kvinnor lägger ner mer
tid på relationen med syskon jämfört med män
•  De anger även generellt högre kvalitet på de sociala
relationerna inom familjen
Har förlusten av ett syskon större konsekvenser för
kvinnor än för män?
Mäns dödlighetsrisk till följd av syskons död, referensgrupp 1.0
(har ej förlorat syskon)
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Yes, 18-29 yrs
Yes, 30-39 yrs
Yes, 40-49 yrs
Yes, 50-59 yrs
Yes, 60-69 yrs
Kvinnors dödlighetsrisk till följd av syskons död, referensgrupp 1.0
(har ej förlorat syskon)
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Yes, 18-29 yrs
Yes, 30-39 yrs
Yes, 40-49 yrs
Yes, 50-59 yrs
Yes, 60-69 yrs
Mäns dödlighetsrisk efter tid sedan syskonets död, referensgrupp
1.0 (har ej förlorat syskon)
7
6
5
4
1 year's
2-5 years
>5 yrs
3
2
1
0
Yes, 18-29 yrs
Yes, 30-39 yrs
Yes, 40-49 yrs
Yes, 50-59 yrs
Yes, 60-69 yrs
Kvinnors dödlighetsrisk efter tid sedan syskonets död,
referensgrupp 1.0 (har ej förlorat syskon)
6
5
4
1 year's
3
2-5 years
>5 yrs
2
1
0
Yes, 18-29 yrs
Yes, 30-39 yrs
Yes, 40-49 yrs
Yes, 50-59 yrs
Yes, 60-69 yrs
Ytterligare studier visar att förlusten av ett syskon
påverkar risken för:
•  Självmord (Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I.
‘Suicide after the death of a sibling: A nationwide followup study from Sweden’. BMJ Open)
•  Stroke (Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I. ‘Fatal
stroke after the death of a sibling: A nationwide followup study from Sweden’. PLoS One)
•  Hjärtinfarkt (Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I.
‘Myocardial infarction after the death of a sibling: A
nationwide follow-up study from Sweden’. Journal of
American Heart Association)
Hälsokonsekvenser av att förlora en anhörig – en
sammanfattning
•  Förlust av en förälder (speciellt mamman) har
framförallt konsekvenser för minderåriga barn (10-19
år). Bland äldre barn innebär förlusten en lägre
dödlighet på kort sikt. Bland de yngre hade förlusten
framförallt effekter på kort sikt.
•  Det är framförallt förlusten av ett minderårigt barn som
påverkar dödlighet bland föräldrar. Mammor tycks mer
sårbara än pappor. Främst ökad dödlighet på längre sikt
•  Förlusten av ett syskon har konsekvenser över hela
livscykeln (18-69 år). Effekterna är särskilt stora när
förlusten sker i yngre åldrar. Kvinnor är mer sårbara än
män. Största effekterna på längre sikt.
Möjliga åtgärder utifrån dessa studier:
•  Sjukvården bör lämna det ofta förekommande
individuella perspektivet på sjukdom och död
•  Viktigt med god vård i livets slutskede
•  Psykologiskt stöd till anhöriga
•  Uppföljning av personer som förlorat en
anhörig
Tack för er uppmärksamhet!
Mer läsning om hälsans sociala bestämningsfaktorer:
Rostila, M. & Toivanen, S (2012) Den
orättvisa hälsan. Om socioekonomiska
skillnader i hälsa och livslängd. Liber,
Stockholm.
mikael.rostila@chess.su.se