mellanvårdsboende för personer i behov av
FoU-Södertörns skriftserie nr 111/13 MELLANVÅRDSBOENDE FOU SÖDERTÖRN FÖR PERSONER I BEHOV AV PSYKIATRISK VÅRD – UTVÄRDERING AV ETT PROJEKT Åsa Bringlöv & Hjördis Gustafsson FoU-Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Arbetsfältet är individ- och familjeomsorgen samt funktionshinderområdet (inklusive socialpsykiatrin). Mer information på www.fou-sodertorn.se Rapporten kan laddas ner: www.fou-sodertorn.se FoU-Södertörn Römossevägen 25 146 31 Tullinge Tel: 08- 530 621 80 Fax: 08- 530 621 81 E-post: info@fou-sodertorn.se MELLANVÅRDSBOENDE FÖR PERSONER I BEHOV AV PSYKIATRISK VÅRD – UTVÄRDERING AV ETT PROJEKT © FoU-Södertörn och författarna 2013 FoU-Södertörns Skriftserie nr 111/13 ISSN 1403-8358 2 2013-01-07 Slutrapport från Utvärdering av Hästskons mellanvårdsboende för personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk Arbetet vid Hästskons Mellanvårdsboende har följts från december 2010 till november 2012. Rapporten innehåller: · 1. Sammanfattning (sid 3) · 2. Presentation av utvärderingen (sid 4) · 3. Presentation av Hästskons Mellanvårdsboende (sid 5) · 4. Resultat (sid 7) · 5. Diskussion om behovet av mellanvård (sid 13) · 6. Källor (sid 15) · Bilaga (sid 17) 1. Sammanfattning FoU-Södertörn har på uppdrag av Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämnden utvärderat Hästskons Mellanvårdsboende för personer med komplexa vårdbehov. Undersökningen är upplagd som en praktiknära studie med löpande utvärderingsinsatser och återkoppling. Såväl boende som anhöriga och anställda har intervjuats vid flera tillfällen. Samarbetsparter har intervjuats enskilt vid enstaka tillfällen. Samtliga boende skattar (på en skala 1-10) att de mår bättre under vistelsen vid Mellanvårdsboendet än perioden innan inskrivning. De anhöriga bedömer att situationen förbättrats för deras respektive närstående sedan inskrivningen. De ger exempel på att i relation till tiden innan inskrivningen är deras anhöriga lugnare och lättare att få kontakt med. Vi kan konstatera att målgruppen blivit den som planerats. Av detta drar vi slutsatsen att det finns ett behov liknande Hästskons Mellanvårdsboende för denna grupp. Vår övergripande bedömning är att Hästskons Mellanvårdsboende: · underlättar psykiatriska och sociala insatser då de anställda är såväl förankrade hos som samfinansierade av huvudmännen (Tyresö kommun och Stockholms läns landsting) och dagligen samarbetar under samma tak, · innebär en positiv förändring för de boende gällande psykisk hälsa och social situation. Vår bedömning är att Hästskons Mellanvårdsboende: · geografiska närhet till Carema Hjärnhälsan AB och att verksamheten drivs som ett gemensamt projekt är faktorer som bidrar till god samverkan. Att 3 · · · personalomsättningen vid Carema Hjärnhälsan AB varit relativt stor har dock varit besvärligt, svarar mot behoven hos målgruppen som får en större stabilitet i tillvaron, utgör en bra grund för utredning av individernas behov i vardagen och utslussning till ett mer självständigt boende, fyller behov som inte har tillgodosetts tidigare. Utvecklingsområde: Utslussning · Av de klienter/patienter som har bott längre än ett år på Mellanvårdsboendet blir flera kvar. Skälet är dels att de behöver längre tid för att nå stabilitet och få en hållbar behandlingsallians att bygga vidare på, dels att det saknas lämpliga boendeformer att länka över till. Mellanvårdsboendet är ett steg mot ett mer självständigt liv, men en del personer är inte redo för eget boende, eller saknar egen lägenhet. Det behövs således dels boenden med samma omhändertagande nivå som Mellanvårdsboendet men med möjlighet att bo längre period, dels boenden med möjlighet att träna för eget hushåll och med personal tillgänglig delar av eller hela dygnet, dels tillgång till lägenheter i ordinarie flerfamiljshus. 2. Utvärdering FoU-Södertörn har på uppdrag av Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämnden utvärderat Hästskons Mellanvårdsboende för personer med komplexa vårdbehov. Ett avtal om utvärdering har slutits mellan Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning genom närsjukvårdsavdelningen och FoU-Södertörn. Avtalet gäller för perioden 2011-01-01- - 201212-31. Undersökningen är upplagd som en praktiknära studie med löpande utvärderingsinsatser och återkoppling. En delrapport gjordes för år 2011. Bakgrund Inför utformandet av planen för utvärdering gjordes en processkartläggning där utvärderarna tittade på beskrivningar av syfte, mål och medel i projektplan och socialförvaltningens enhetsplan. Syftet var att lyfta fram hur tänkta insatser skulle leda till de uppsatta målen. Kartläggningen diskuterades med Helena Gustavsson (Tyresö kommun) och Pia Astermyr (Carema Hjärnhälsan). Därefter gjordes revideringar av texten och en projektplan för utvärdering togs fram och godkändes under våren 2011. Frågeställning En övergripande frågeställning för utvärderingen formulerades: · Har vistelsen och/eller de insatser som erbjudits på Hästskons Mellanvårdsboende inneburit en förändring för de boende gällande psykisk hälsa och social situation? Senare har ytterligare frågor tillkommit: 4 · · · Hur har samverkan fungerat? Hur har de anställda vid boendet arbetat? Hur bedömer berörda chefer, personal och samarbetsparter behovet av Mellanvårdsboendet i framtiden, och i så fall, hur bör det vara utformat? Information från olika källor Frågeställningarna besvaras genom intervjuer med boende, anhöriga, anställda vid Mellanvårdsboendet, chefer vid boendet respektive Carema Hjärnhälsan samt samarbetspartner. Utöver det har de anställdas dokumentation över de boende, annan dokumentation från boendet samt statistik över vårdtillfällen och besök i öppenvård använts. För mer information om dessa källor se Bilaga 1. 3. Hästskons Mellanvårdsboende Hästskons Mellanvårdsboende drivs i samverkan mellan Tyresö kommun och Stockholms läns landsting genom Carema Hjärnhälsan. Uppgifter i avsnittet är hämtade från intervjuer, dokumentation och avtal träffade mellan Tyresö kommun och Stockholms läns landsting/Carema Hjärnhälsan AB.1 Målgruppen för boendet utgörs av: · unga personer med komplexa vårdbehov (psykisk ohälsa och missbruk), · personer som är dömda till öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) samt · personer som har permission från vård enligt LPT eller LRV inom slutenvården. Verksamheten bedrevs i projektform under två år till och med 2012-12-31. Hösten 2012 togs beslut om en förlängning till 2013-06-30. Bakgrunden till Mellanvårdsboendet är svårigheter att skapa hållbara lösningar vad gäller boende, vård och behandling. Bristen på stabilitet i boende, vård och behandling leder till att inläggningar inom akut- och slutenvård tenderar att upprepas. De boende erbjuds stöd, tillsyn samt psykiatrisk behandling. Projektets huvudsakliga mål är, enligt avtal 2010, att: · ge målgruppen vård, boende och dagligt stöd på hemmaplan · förbereda och planera inför ett mer självständigt boende med behovsanpassat stöd · undvika eller förkorta inläggningar inom slutenvården Mellanvårdsboendet har sex platser och är placerat i Hästskons stöd- och boendeenhet. De inskrivna har ett rum med toalett, dusch, kyl, frys och micro. Utöver detta finns kök, vardagsrum och lokaler som är gemensamma för boende och personal. 1 Avtalet 2010-06-18 ersattes 2011-11-24 av ett som syftade till att förtydliga rollerna hos de anställda vid boendet. I den mån avtalen skiljer sig åt noteras i avsnittet var informationen är hämtad. 5 Sedan tidigare finns ett upparbetat samarbete mellan kommun och psykiatri vad gäller beroende- och missbruksvård. Utöver detta tillförsäkras de boende somatisk sjukvård och tandvård. Tyresö kommun ansvarar för lokalkostnader samt lön för två heltidsanställda och timanställd helgpersonal. Carema Hjärnhälsan ansvarar för lönekostnader för två heltidsanställda. Kostnader som är specifika för Tyresö kommun respektive psykiatrin samt tele- och datakostnader står respektive enhet för. En styrgrupp för Mellanvårdsboendet leder verksamheten. I denna ingår, enligt avtal 2011, avdelningschefen för Individ- och familjeomsorg respektive Biståndsavdelningen, medicinsk ansvarig sjuksköterska, enhetschef och samordnare för Missbruksenheten, enhetschefen för Hästskons stöd- och boendeenhet, verksamhetschefen för Carema Hjärnhälsan Tyresö respektive Carema Mobil Psykiatri. Uppdraget är att samråda och besluta om verksamhetens inriktning, målgrupper, prioriteringar och ansvarsfördelning. Mellanvårdsboendet har en inremitteringsgrupp, enligt avtal 2011, som beslutar om inskrivning och utslussning av boende. Gruppen leds av enhetschefen vid Hästskons stöd- och boendeenhet och består av representanter från Carema Hjärnhälsan och kommunen. Personalgruppen består av fyra personer (heltid): en samordnare/boendestödjare och en boendestödjare anställda av kommunen, samt två mentalskötare anställda av Carema Hjärnhälsan2. Personalen arbetar dag, kväll och helg. Utöver dessa arbetar extrapersonal på helgerna. Under natten finns gemensam personal för hela enheten. Enhetschefen vid Hästskons stöd- och boendeenhet är arbetsledare i samråd med verksamhetschefen vid Carema Hjärnhälsan. Enhetschefen har arbetsgivaransvar för personerna anställda av kommunen. Verksamhetschefen vid Carema Hjärnhälsan har arbetsgivaransvar för de två anställda vid Carema Hjärnhälsan. Inskrivna I december 2010 skrevs de första klienterna in. I november 2012 hade totalt tio personer, två kvinnor och åtta män, varit inskrivna vid Mellanvårdsboendet. Samtliga var födda på 1970och 80-talen. Fyra personer har skrivits ut, en till stödboendet vid Hästskon, en till LSSboende, en åter till egen lägenhet, och en till annat boende med mer tillsyn. Sju personer flyttade in under verksamhetens sju första månader (2010-2011), tre mellan april och november 2012. Som orsak till inflyttning anges bostadslös (4 personer), utredning (2 personer), motivation (1 person), avvaktan LSS-boende (1 person), slutenvård (2 personer), LRV (1 person), öppen psykiatrisk tvångsvård/öppen rättspsykiatrisk vård (2 personer).3 2 Under det första året var en sjuksköterska och en mentalskötare anställda av Carema Hjärnhälsan. Då man fann att det inte fanns behov för sjuksköterskekompetens på heltid skrevs avtalet om till att gälla två mentalskötare. 3 För några personer anges flera skäl. Uppgifterna hämtade från Hästskons enhetschef. 6 En till två platser var ursprungligen avsedda för korta och tillfälliga placeringar. Dessa har inte använts i den omfattning som tänktes då behovet av långa vårdtider varit stort. Två personer som från början var jourplacerade i två till tre månader stannade kvar alternativt kom tillbaka. Sedan våren 2012 finns ingen plats reserverad för jourboende. 4. Resultat Kapitlet inleds med en beskrivning av hur samverkan fungerat och hur arbetet bedrivits. Därefter ges bedömningar i relation till verksamhetens mål: · ge målgruppen vård, boende och dagligt stöd och · förbereda och planera inför ett mer självständigt boende med behovsanpassat stöd samt · undvika eller förkorta inläggningar inom slutenvården. Slutligen berör vi hur berörda chefer, personal och samarbetsparter bedömer/ser på behovet av Mellanvårdsboendet i framtiden, och i så fall, hur det bör vara utformat. Samverkan Sammanställning byggd på intervjuer med anställda vid boendet samt chefer vid boendet respektive Carema Hjärnhälsan. Samverkan mellan Mellanvårdsboendet och Carema Hjärnhälsan samt med andra aktörer inom kommunen beskrivs som bra, utifrån de intervjuer som gjorts med personal och cheferna i boendet och de avstämningsmöten som regelbundet hållits med cheferna och samordnaren. Samarbetet sker på olika sätt, dels direkt i verksamheten där personal från två huvudmän (socialtjänsten och Stockholms läns landsting genom Carema Hjärnhälsan) arbetar tillsammans, dels genom ett väl upparbetat nätverksarbete kring de enskilda klienterna. Utöver det finns en inremitteringsgrupp bestående av representanter för de verksamheter som har behov av Mellanvårdsboendet för sina klienter/patienter. Gruppen samarbetar kring intagning av nya boende och uppföljning av boendeplaceringar. Dessutom finns en styrgrupp för samverkan på ledningsnivå med chefsrepresentanter för dessa verksamheter. Under projektperioden har omsättning av personal inom Carema Hjärnhälsan varit relativt stor. En tjänst som flera innehaft är verksamhetschefens. Fyra personer har funnits på posten. Den verksamhetschef som medverkade i projektet inledningsvis slutade våren 2011. Fram till hösten 2011 fanns en temporär chefslösning. Den person som arbetade längst, ett år, tjänstgjorde från hösten 2011 fram till oktober 2012 då denne ersattes av en fjärde person. 4 4 Som framgår i kapitlet “Källor” är det den person som arbetade längst tid, från hösten 2011 till hösten 2012 som är intervjuad i denna utvärdering. 7 Vidare har ett antal läkare varit engagerade i olika omgångar. Hur ofta de har haft kontakt med Mellanvårdsboendet har varierat. En person kom var 14:e dag, andra mer sällan. Den sjuksköterska som övertog uppgifter som Mellanvårdsboendets sjuksköterska utfört (se nedan), slutade kort efter övertagandet av uppgifter. Även en arbetsterapeut som boendet just påbörjat ett samarbetade med slutade och ersattes av en annan. Omsättningen av personal resulterade i att samverkan som påbörjats mellan enskilda personer och Mellanvårdsboendets personalgrupp avbröts. Konsekvenserna mildrades genom att en mentalskötare vid Carema Hjärnhälsan fungerade som länk. Omsättningen av läkare har betytt att de boende inte haft en kontinuerlig kontakt med den yrkeskategorin och att medicinsk kunskap om patienterna som inte finns dokumenterat riskerar att försvinna. Samarbetet mellan Carema Hjärnhälsans verksamhetschef, som var anställd från hösten 2011 till hösten 2012, och chefen vid Mellanvårdsboendet beskrivs som väl fungerande och stimulerande. De två cheferna framhåller att samarbetet med de remitterande verksamheterna har en bra och funktionell utformning. Frågor och beslut tas upp på rätt nivå/i rätt forum, vilket gör att samarbetet upplevs fungera bra. Under verksamhetens andra år förstärktes samverkan mellan Mellanvårdsboendet och Carema Hjärnhälsan då den mentalskötare vid Carema Hjärnhälsan som fungerade som länk mellan organisationerna, blev kontaktperson för alla boende vid Mellanvårdsboendet. Några boende hade redan en upparbetad kontakt med personen när de flyttade till boendet. Kontakten beskrivs dock ha förbättrats efter inflyttning (se senare avsnitt). Kontaktmannaskapet innebär att mentalskötaren träffar de boende en till fyra gånger i månaden för stödjande samtal eller undervisar dem om deras psykiska sjukdom: om symtom, risk för återfall och vad man bör tänka på. Då mentalskötarna vid boendet dokumenterar i samma system som mentalskötaren vid Carema Hjärnhälsan kan de informera sig om varandras arbete med samma person. Både cheferna och de anställda i boendet beskriver nätverkstänkandet som präglar kommunens arbete inom individ- och familjeomsorgen som betydelsefullt. Det består av nätverksmöten med klient och anhörig samt professionella från olika verksamheter runt klienten. Regelbundna nätverksmöten beskrivs skapa struktur, trygghet och förutsägbarhet för klienten. Boendets chef och anställda har upparbetade kanaler med personal inom olika enheter i kommunen och beroendevården. Boendets personal konstaterar att kontakten med Carema Hjärnhälsans anställda under perioden har utvecklats från att det innehöll vissa svårigheter med att få tag i personer till väl fungerande; det är lätt att lyfta telefonen om man behöver diskutera frågor kring någon boende. En profession som inte ingår i avtalet men som funnits med i boendet är arbetsterapeut anställd vid Carema Hjärnhälsan som inledde ett samarbete våren 2012. Personen arbetar med bedömningar av de boende, förskriver hjälpmedel och handleder personalen. 8 En organisation som boendets personal har haft svårigheter att samverka med är en enhet inom slutenvårdspsykiatrin som inte givit tillräcklig information om boende under den tid de varit inlagda. Det tar tid att upparbeta ett fungerande samarbete mellan olika organisationer. Flera faktorer har bidragit till det samarbete som finns mellan Hästskon och Carema Hjärnhälsan idag (november 2012): En är att det finns en samfinansierad verksamhet med anställda från de två verksamheterna under samma tak. En annan är att enhetschefen för Hästskon och den verksamhetschef för Carema Hjärnhälsan som arbetade mellan hösten 2011 och hösten 2012 hade ett gott samarbete. En tredje är att en mentalskötare fungerade som länk mellan boendet och Carema Hjärnhälsan när personalomsättningen varit stor. En orsak till att samverkan fungerat även med andra aktörer är att det sedan tidigare funnits en upparbetad struktur för samverkan kring gemensamma patienter/klienter med komplexa vårdbehov på grund av psykisk sjukdom och missbruk, som Mellanvårdsboendet har fogats in i. Arbetssätt Sammanställning byggd på intervjuer med anställda vid boendet samt chefer vid boendet respektive Carema Hjärnhälsan. Det tar tid innan en ny verksamhet sätter sig. De anställda ska lära känna varandra samt de boende. I detta projekt är det dessutom två organisationer som ska utarbeta gemensamma rutiner och arbetssätt. Personalgruppen var under det första året, 2011, i en fas då de sökte och prövade arbetssätt under ledning av Hästskons chef som är väl förtrogen med målgruppen och kommunen. Parallellt fylldes verksamheten med boende. De anställda vid Carema Hjärnhälsan har sedan hösten 2011 kontinuerliga samtal om psykiatrisk vård med verksamhetschefen. Personalgruppen har under det andra året fortsatt att söka och hitta rutiner och arbetssätt. De har följt utbildningar, till exempel i case management. I november 2012 beskrivs det gemensamma arbetet vara: · Vid inskrivning tas en genomförandeplan fram tillsammans med den boende. Den uppdateras löpande. · Med utgångspunkt i individuella behov och önskemål: stöd i vardagen med hushållsysslor; påminnelser och motivation till dagliga aktiviteter som sysselsättning, sällskap till läkare, gemensamma aktiviteter. · Kontaktmannaskap med möten var 3:e vecka. Samtliga boende har en kontaktperson från kommunen och en från Carema Hjärnhälsan. I samtalen används utredningsinstrument och metoder som nätverkskarta, case management, psykoedukation och MAPS. · Nätverksarbete med möten med andra professionella, anhöriga och boende cirka en gång i månaden. · Bomöten varannan vecka där boende deltar och kan komma med förslag på aktiviteter. · Medicinsk vård. Delar ut medicin från dosett. · Mellanvårdsboendet erbjuder kontakt med brukaren i tre månader. 9 Den sjuksköterska som arbetade det första året hade specifika medicinska arbetsuppgifter. För övrigt hade denna person samma arbetsuppgifter som den övriga personalen på boendet. Under det andra året nedtecknades specifika arbetsuppgifter som de anställda från Carema Hjärnhälsan skulle ha i boendet (avtal 2011-11-24). Här nämns till exempel att skötarna ska ”säkra att patienterna erhåller behandling för sina psykiatriska vårdbehov”; ”medverka i och ta initiativ till psykopedagogiska interventioner”. Detta medförde dock inte att de olika kategorierna fick olika arbetsuppgifter. Att personalgruppen är anställd av olika huvudmän är inget de märker av i det dagliga arbetet. Vid planeringsdagar deltar både enhetschefen vid boendet och verksamhetschefen vid Carema Hjärnhälsan. Kommunen och sjukvården/psykiatrin har olika system för dokumentation. De anställda från kommunen dokumenterar enligt SoL, de från sjukvården/psykiatrin enligt HSL. För att dokumentera enligt HSL krävs dataprogrammet Take care som finns att tillgå endast i Carema Hjärnhälsans lokaler. Detta innebär att de anställda från Hjärnhälsan en gång i veckan besöker Carema Hjärnhälsans lokaler och därmed har kontinuerlig kontakt med de anställda, vilket i sig främjar samhörigheten med den egna organisationen. Dessvärre innebär det vissa praktiska svårigheter som att övrig dokumentation finns inom Hästskons lokal och att det inte går att ta tillfället i akt att dokumentera när det är lugna stunder vid Mellanvårdsboendet. Personalgruppen var vid Mellanvårdsboendets start ny i kommunen och nya för varandra. De uttrycker sig som att de i vissa situationer har famlat. Troligen har situationen underlättats såväl av deras engagemang och intresse som av att arbetsledaren/enhetschefen är väl förtrogen med målgruppen, arbetet och kommunen och att hon och verksamhetschefen som arbetade hösten 2011 till hösten 2012 hade ett gott samarbete. Mål: Ge målgruppen vård, boende och dagligt stöd på hemmaplan Sammanställning byggd på den dokumentation som Mellanvårdsboendets personal gjort över boende samt på intervjuer med boende och anhöriga. Av de anställdas dokumentation av fem boende framgår att samtliga balanserar på gränsen mellan relativ psykisk stabilitet och psykisk instabilitet och några dessutom mellan att vara nyktra och att missbruka alkohol eller narkotika. Några har av professionella föreslagits, alternativt för en tid flyttats över till, psykiatrisk slutenvård. Andra har tillfälligt avstängts på grund av droger. Vistelsen i sig är en form av utredning där även mediciner samt behandling av till exempel psykolog och mentalskötare kan prövas. Några klienter har utretts för psykiatriska alternativt neuropsykiatriska diagnoser. Flera prövar sysselsättningar, arbetsträning eller studier under vistelsen. Samtliga har regelbundet träffar där det professionella och ibland det privata nätverket ingår. Här finns möjlighet att utvidga det professionella nätverket inför en utflyttning. Av beskrivningen får flera efter hand en större stabilitet i tillvaron. Av dokumentation och intervjuer är bedömningen att Mellanvårdsboendet har resurser: 10 · att främja de boendes psykiska hälsa. Samtliga boende skattar (på en skala 1-10) att de mår bättre under vistelsen vid Mellanvårdsboendet än perioden innan inskrivning. Föräldrarna bedömer att situationen förbättrats för deras respektive anhöriga sedan inskrivningen. De ger exempel på att i relation till tiden innan inskrivningen är deras anhöriga lugnare och lättare att få kontakt med. Några uttrycker att vistelsen innebär att de blivit avlastade. · att ge struktur och trygghet i vardagen. Här finns möjlighet att bli väckt på morgonen, laga samt äta frukost och middag på fasta tider, och bli påmind om och få sällskap till egna aktiviteter och möten. Den som vill kan träna fysiskt (pingis, gym), ägna sig åt aktiviteter som att titta på film och spela biljard. Utöver detta uppskattar flera boende gemenskapen med andra boende samt informella samtal med anställda. Flera uppskattar friheten i att kunna välja gemenskap, men också bli lämnad ifred. Det är också möjligt att hjälpa till i köket, städa eller följa med och handla, men också avstå. Föräldrarna menar att boendet ger struktur och trygghet. Två funderar på om de boende behöver mer aktiviteter/stimulans. · att ge ett gott psykiatriskt omhändertagande, men att den kan utvecklas. Boende som uppger att de har behov av medicinsk expertis sätter värde på att de får en adekvat medicinering. Några uppskattar veckosamtal med en anställd vid Carema Hjärnhälsan som undervisar om medicin och diagnoser. Att boendet ligger i nära anslutning till Carema Hjärnhälsan gör det enklare att ta sig dit. Som exempel nämner en boende och en förälder att kontakten med Carema Hjärnhälsan innan inskrivningen på Mellanvårdsboendet försvårades av långa geografiska avstånd mellan det egna hemmet och Carema Hjärnhälsan. Under Mellanvårdsboendets första år fanns en sjuksköterska anställd vid boendet, vilket några boende uppskattade. Denne hade uppsikt över de inskrivnas hälsa och/eller diskuterade medicin och suget efter droger samt vid behov gav medicin. Under projektperioden har det, som nämnts tidigare, varit omsättning av läkare. Det gör att de boende har träffat flera olika läkare. En boende uppger att det betyder att man som patient möter olika uppfattningar om sin diagnos. En boende och en förälder skulle önska att vistelsen inneburit kontinuerliga terapeutiska samtal och/eller kognitiv terapi.5 Mål: Förbereda och planera inför ett mer självständigt boende med behovsanpassat stöd Sammanställning byggd på den dokumentation som Mellanvårdsboendets personal gjort över boende samt intervjuer med boende och anhöriga. Att skapa rutiner i vardagen, som att utföra hushållssysslor och hantera ekonomi, kan sägas vara sådant som ingår i förberedelsen för ett självständigt boende. Liksom att, vid behov, bli medicinskt och psykiatriskt utredd, få adekvat medicinering och förståelse och kunskap om 5 De anställda vid boendet uppger vid genomläsning av föreliggande rapport i manusform att det är möjligt att få såväl terapeutiska samtal som kognitiv terapi. 11 sin diagnos/diagnoser. Vad som också ingår i förberedelsen är en bostad, sysselsättning/arbete, ordning på sin ekonomiska situation, kontakt med professionella och privata nätverk. I juni 2012 hade två av de intervjuade personerna flyttat, varav en kommit tillbaka och återigen flyttat. Ytterligare två personer beskriver att de planerar för en snar flytt. Bedömningen är att Mellanvårdsboendet delvis ger en bra förberedelse, men också behöver utvecklas. Mellanvårdsboendet: · utgör en bas för personer som o vill undvika alkohol och andra droger, o utreds för till exempel neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser, o etablerar kontakt med andra vårdgivare, o prövar mediciner och hjälpmedel (som förskrivs av arbetsterapeut), o får kunskap och förståelse för medicinen och sina funktionsnedsättningar samt o följer kurser och prövar sysselsättningar. · prövar nya vägar för utslussning. En person som saknade sysselsättning vid utskrivningen erbjöds att, mot gratis mat, delta i inköp av mat och matlagning vid Mellanvårdsboendet. Uppgiften gav sysselsättning, gemenskap och en social kontroll. · ger förutsättningar för kontakt med professionella. Nätverksmötena upplevs som positiva av boende och föräldrar. (Antalet tillfällen föräldrarna deltagit varierar från ett till flera.) Boende och anhöriga beskriver att de boende får komma till tals med ämnen som berör dem. Deltagarna tar upp vad som hänt sedan sist och vilka planer som finns. Under utslussningsfasen förbereds kontakt med klientombud/boendestödjare. I samband med att personen flyttar ut tar de över ansvaret medan personal vid boendet fasas ut. · lokalmässigt inte är idealisk som förberedelse för ett självständigt boende. Det är svårt att förbereda sig för ett eget hushåll i ett kollektiv. Här ges begränsat utrymme för att träna sig i att klara ekonomi, sköta ett hushåll eller hantera ensamhet. Samtidigt bör det påpekas att för alla är det inte ett eget boende som är nästa steg efter Mellanvårdsboendet. Bedömningen är: · att utslussning är ett utvecklingsområde. Tillgången till bostäder och sysselsättning behöver utvecklas. Några personer, som saknar bostad, ger uttryck för att vistelsen på Mellanvårdsboendet är en väg till en egen bostad. Det är dock så att en del personer blir kvar lång tid då det saknas lämpliga alternativ. Mål: Undvika och förkorta inläggningar Statistik om vårdtillfällen och besök i slutenvård och öppenvård har hämtats från VALdatabasen. 12 Statistik från VAL-databasen visar att · året före vistelsen på Hästskon hade patienterna totalt 174 vårddagar inom slutenvården. Under tiden på Hästskon fanns ingen slutenvård registrerad på dessa patienter. · öppenvårdskontakter inom vuxenpsykiatri har fördubblats under tiden på Hästskon jämfört med året innan. · för de personer som haft kontakt med den lokala integrerade beroendevården före vistelsen på Hästskon har dessa kontakter kraftigt ökat under tiden på Hästskon (fem till sex gånger fler kontakter). Hur dessa siffror ska analyseras utifrån perspektiven vårdkvalitet och vårdkostnader kan vi inte bedöma. Innebär Mellanvårdsboendet en förändring för de boende? Intervjuer med boende, anhöriga och anställda vid samma enhet pekar på att den mellanvårdsform som Tyresö kommun och Stockholms läns landsting/Carema Hjärnhälsan skapat innebär en förändring för de boende gällande psykisk hälsa och social situation. Dock konstaterar personalen att de boendes svårigheter har varit större än man från början trodde; ett år är i flera fall för kort period för att nå stabilitet och en hållbar behandlingsallians att bygga vidare på. 5. Finns behovet av Mellanvårdsboendet efter projekttidens slut? Vi har ställt frågan till cheferna vid Carema Hjärnhälsan respektive Mellanvårdsboendet, samt till samarbetsparter vid Carema Hjärnhälsan, individ- och familjeomsorgsavdelningen, missbruksenheten och biståndsenheten. Behovet av ett Mellanvårdsboende beskrivs vara lika stort idag som då det startade. Det är också klientgrupper som ökar. Något reellt alternativ till Mellanvårdsboendet finns inte, enligt de intervjuade. Med ett bra stödboende anser man att annat befintligt stöd kan användas bättre. Innan Mellanvårdsboendet skapades gjordes placeringar utanför kommunen, vilket bedöms vara mer kostsamt. Till detta kommer att man inte uppnår vinsterna det innebär att samtidigt kunna använda befintligt stöd. Ett av syftena med Mellanvårdsboendet var att minska antalet inläggningar inom slutenvården, som bedömdes vara en konsekvens av bristande stöd på hemmaplan. Skälen var både ekonomiska – inläggningarna är kostsamma – och humana – bättre hälsa och livskvalitet för klienterna/patienterna. I den forskning som finns kring hur behandling av personer med samsjuklighet (psykisk sjukdom och missbruk) bör utformas, som även formulerats i de riktlinjer som Socialstyrelsen har sammanställt, framhålls att man bör behandla psykiska sjukdomar och missbruk samtidigt och integrerat (Socialstyrelsen 2007; Cruce 2008; SOU 2011:35). Motsatsen har visat sig vara kostnadskrävande. Utan adekvat stöd och behandling tenderar insatserna för den aktuella målgruppen att bli kostsam och få liten eller ingen effekt (Palmstierna 2004). Kostnaderna drabbar både landstinget/psykiatrin och kommunen. Hur detta samarbete ska utformas kan 13 variera. Å ena sidan är det en fråga om vem som ska finansiera en verksamhet som berör både psykiatrin och socialtjänsten, å andra sidan en fråga om innehållet i verksamheten. I hälso- och sjukvårdslagen regleras öppen respektive sluten hälso- och sjukvård (5 § HSL). Mellanvård regleras ej i denna lagstiftning. Begreppet mellanvård används inte heller i den lagstiftning som reglerar socialtjänstens verksamhet (SoL). Mellanvårdsverksamheternas utformning blir därmed beroende av överenskommelser och avtal mellan de berörda huvudmännen. Kommun och landsting kan således komma överens om en mellanvårdsform för personer som inte får sina behov tillgodosedda genom det befintliga utbudet av insatser från hälso- och sjukvård respektive socialtjänst. Det handlar om personer med behov av såväl sociala som psykiatriska och medicinska insatser vilka motiverar en samverkan mellan huvudmännen (Blomgren, 2012). Den form som prövats i Hästskons Mellanvårdsboende är ett exempel på ett sådant samarbete. Idag finansieras Mellanvårdsboendet gemensamt av landstinget/psykiatrin i Stockholms län genom Carema Hjärnhälsan och av Tyresö kommun. Både verksamhetschefen vid Carema Hjärnhälsan och enhetschefen vid Mellanvårdsboendet ser stora fördelar med att verksamheten finansieras av och bedrivs med personal från både psykiatrin och kommunens socialtjänst. Dessa fördelar rör både ekonomi och behandling. De hänvisar till bättre utnyttjande av ekonomiska resurser, bättre och mer sammanhållen behandling, delat ansvar och förbättrad samverkan. Ytterligare en aspekt som tas upp är att psykiatrins insatser inte enbart rör kontakter med läkare, psykiater och sjuksköterska, utan att en stor och betydelsefull insats från psykiatrin kan göras av mentalskötare från psykiatrin i patientens vardag, vilket möjliggörs genom Mellanvårdsboendet. En förutsättning för detta är att kopplingen till den psykiatriska mottagningen inte är för svag. I en rapport om utformningen av mellanvårdsformer konstateras att gemensam finansiering är en framgångsfaktor då den gör att båda parter känner ansvar för samarbetet och verksamheten (Kristiansson och Lindkvist, 2009). Mellanvårdsboendet fyller således en viktig funktion. Vad som behöver utvecklas är enligt vår bedömning steget efter detta. Målsättningen enligt enhetsplanen för Hästskons stöd- och boendeenhet var att vårdtiden på Mellanvårdsboendet skulle pågå maximalt ett år (Tyresö kommun 2011). Vårdtiden har generellt blivit längre. Bakgrunden är i några fall att det saknas lämpliga boendeformer efter Mellanvårdsboendet. I slutrapporten för det nationella projektet ”Mellanvårdsformer och stöd i boende för psykiskt störda lagöverträdare” (Kristiansson och Lindkvist, 2009) ges fem exempel på boenden som bedöms svara mot de behov som finns. Även om exemplen gäller lagöverträdare framhåller författarna att boendestödsformer behöver utvecklas för alla som till följd av ”långvarig kronisk sjukdom” inte klarar av att bo utan stöd (ibid: 3). Boendealternativen spänner från ordinärt boende med stöd av enbart psykiatrins öppenvård eller i kombination med kommunens boendestödverksamhet till boenden med personal tillgänglig dygnet runt. Det är viktigt, framhåller författarna, att boendeformer och stödinsatser anpassas efter individens 14 behov. Om det saknas ett varierat utbud finns risk för att vård- och stödnivån blir för omfattande eller för låg. När personerna ska förberedas för ett eget boende krävs boendeträning. Henriksen et al. (2009) som skrivit en delrapport i projektet ”Mellanvårdsformer och stöd i boende för psykiskt störda lagöverträdare” menar att var och en ska ha möjlighet att i lägenheten/rummet utföra enklare matlagning och att boendeträning ska ske där. För att etablera sig i samhäller är det, utöver bostad, viktigt med aktivering/sysselsättning (Henriksen et al. 2009). Om individen inte får det stöd som behövs finns risk för återinsjuknande, stagnation och institutionalisering (Kristiansson och Lindkvist, 2009; Henriksen et al. 2009). Då det för enskilda kommuner kan vara svårt att skapa boendeformer med olika former av omhändertagandenivåer kan en lösning vara att inom ett större geografiskt område skapa en gemensam boendeplaneringsorganisation som planerar boendeverksamheter som kan stå till kommunerna och psykiatrins förfogande (Lindkvist, 2007). Vi kan konstatera att målgruppen blivit den som planerats. Av detta drar vi slutsatsen att det finns ett behov liknande Mellanvårdsboendet för denna grupp. Av intervjuer har vi förstått att Mellanvårdsboendet fyller behov som inte har tillgodosetts på annat sätt tidigare. Ett år visade sig dock vara kort tid att arbeta med flera av dessa klienter som var i behov av mer omfattande insatser än man trodde då boendet startade. Vi konstaterar att Mellanvårdsboendet inte ensamt räcker till för att tillgodose målgruppens behov. Där Mellanvårdsboendets insatser tar slut och klienten ska slussas vidare har det för några personer saknats lämpliga boendeformer och tillgång till lägenheter att länka vidare till. Konsekvensen blir att personer som behöver Mellanvårdsboendets stödnivå lång tid och att personer som är redo för ett mer självständigt liv bor kvar. Intervjuerna med boende visar att detta skapar osäkerhet om framtiden. Detta kan i sin tur leda till psykisk instabilitet. Den som svävar i ovisshet om när och vart den ska flytta saknar kontroll och överblick över sin framtid. Om sysselsättningen inte är ordnad blir även den ekonomiska situationen oviss. 6. Källor Blomgren G, (2012) Mail, från jurist vid SLL, med rubriken ”Sluten vård – och mellanvård/betalningsansvarighetslagen.” Författarna av rapporten har fått mailet sig vidarebefordrad från anställd vid SLL. Cruce, G (2008) Riskbruk och beroende av alkohol, narkotika och tobak hos personer med svår psykisk sjukdom. Förekomst och återhämtning. Avhandling. Lunds universitet Henriksen A, Häger AK, Gille H, Kilsberger O, Lewin P 2009. Mellanvårdsenhet. Förslag från Örebro och Värmlands län. Delrapport 1. I: Mellanvårdsformer och stöd i boende för psykiskt störda lagöverträdare. Slutrapport. Socialstyrelsen. Kristiansson M & Lindkvist C (2009) Mellanvårdsformer och stöd i boende för psykiskt störda lagöverträdare. Slutrapport. Socialstyrelsen. 15 Lindkvist C (2007) Boendeformer för personer med psykiska funktionshinder dömda till rättspsykiatrisk vård, delrapport nr 23. Boendeprojektet Palmstierna, Tom (2004) Behandling av personer med komplexa vårdbehov pga psykisk störning och missbruk. Stockholms läns landsting, Fokusrapport Socialstyrelsen (2007) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård SOU 2011:35 Bättre insatser vid missbruk och beroende Tyresö kommun (2011) Enhetsplanen för Hästskons stöd- och boendeenhet. Socialförvaltningen. Tyresö kommun och Carema Hjärnhälsan AB 2010. Hästskons mellanvårdsboende för personer i behov av psykiatrisk vård. Avtal 2010-06-18 Tyresö kommun och Carema Hjärnhälsan AB 2011. Avtal Tyresö kommun och Carema Hjärnhälsan rörande Hästskons mellanvårdsboende. Avtal 2011-11-24 16 Bilaga 1: Material Intervjuer Totalt har 36 intervjuer gjorts. 14 (varav 2 telefonintervjuer) med sammanlagt 6 boende 7 telefonintervjuer med sammanlagt 4 anhöriga 8 intervjuer med sammanlagt 5 anställda i boendet (enskilda och i grupp) 2 intervjuer med enhetschef vid Hästskon respektive verksamhetschef vid Carema Hjärnhälsan 5 intervjuer (varav 2 telefonintervjuer och 1 skriftlig) med samarbetsparter. · Intervjuer med boende Från verksamhetens start till mars 2012 var sju personer inskrivna på boendet. Sex av dessa är intervjuade en eller flera gånger under året. (Fyra har intervjuats vid två till fyra tillfällen. Resterande två boende är intervjuade vid ett tillfälle.) Intervjuerna har syftat till att få information om hur de boende uppfattat vården, vad de anser att de behöver och om det är vad de får. Tanken med att ha återkommande intervjuer är att fånga de boendes bild under skilda perioder av vårdtiden. · Intervjuer med anhöriga Fyra boende har gett medgivande om intervju med anhörig. De består av tre föräldrar och en nära släkting. I sammanställningen benämns de föräldrar. Intervjuerna har gjorts via telefon. Tre har intervjuats vid två tillfällen, en vid ett tillfälle. Syftet har varit att få de anhörigas syn på boendet vid olika tillfällen under vårdtiden. · Intervjuer med anställda vid Mellanvårdsboendet De anställda på Mellanvårdsboendet har intervjuats kontinuerligt. Syftet har varit att få en beskrivning av arbetssätt och samarbete i vardagen. Under det första året intervjuades samordnaren/boendestödjaren från kommunen och sjuksköterskan från Carema Hjärnhälsan enskilt (ett tillfälle) och tillsammans (ett tillfälle). Under det andra året har intervjuerna intensifierats, fram till november 2012 har personalgruppen intervjuats fem gånger (konstellationen har varierat). · Möten med samordnaren, chefen för Hästskons Mellanvårdsboende och chefen för Carema Hjärnhälsan i Tyresö som var anställd från hösten 2011 till hösten 2012. Intervjuer med de två sistnämnda och med samarbetsparter vid Carema Hjärnhälsan, individ- och familjeomsorgsavdelningen, missbruksenheten respektive biståndsenheten Utvärderarna har kontinuerligt (ca två gånger/halvår) haft möten med de två cheferna samt samordnaren vid Mellanvårdsboendet. Syftet med dessa har varit att ta del av hur verksamheten utvecklas samt att fortlöpande återkoppla resultat från utvärderingen. Våren 2012 gjordes intervjuer med de två cheferna samt samarbetsparter. Intervjuerna har berört frågor om verksamheten svarar mot de behov som finns och hur utformningen av verksamheten och de arbetssätt/metoder som används fungerar, svårigheter och goda 17 erfarenheter av projektet, samarbetet, samt om det finns behov av verksamheten i framtiden och hur den i så fall bör bedrivas. Dokumentation · Tillgång till avkodad lokal dokumentation om planering och insatser för de boende För att kunna följa den planering som görs för de boende, vilka insatser de får samt andra viktiga händelser har två dokumentationsmallar tagits fram. En som görs vid inflyttning och utflyttning samt en som görs månadsvis för att följa processen under boendetiden. I utvärderingen har dokumentation fram till augusti 2012 använts. · Verksamhetsplan, verksamheten. avtal, minnesanteckningar, lägesavstämningar som gäller Statistik · Statistik om vårdtillfällen och besök i öppenvård utifrån VAL-databasen (om medgivande från de boende). Ett av projektets huvudsakliga mål är att undvika eller förkorta inläggningar i slutenvård. Genom tillträde till statistik om vårdtillfällen kommer en jämförelse av besök vid öppenvård och slutenvårdsvistelser göras före, under samt efter boende på Hästskons Mellanvårdsboende. 18 Rapporter i FoU-Södertörns skriftserie inom funktionshinderområdet 2010-2013 Rapport 113/13 Arbete och studier för personer med neuropsykiatriska funktionshinder utvärdering av ett projekt. Hjördis Gustafsson Rapport 112/13 Din egen makt – utvärdering av en studiecirkel. Ulrika Singman Rapport 111/13 Mellanvårdsboende för personer i behov av psykiatrisk vård – utvärdering av ett projekt. Åsa Bringlöv & Hjördis Gustafsson Rapport 110/12 Att hantera övervikt och alkoholmissbruk- exempel från gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Anahita Assadi Rapport 108/12 Socialt stöd i vardagen – boendestöd för människor med psykiska funktionshinder. Gunnel Andersson Rapport 106/12 När mat och alkohol blir på gruppbostaden blir ett dilemma – om livsstilsrelaterad problematik bland personer med utvecklingsstörning. Karin Steive Rapport 105/11 Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. ”När världen blir obegriplig eller går för fort”. Sammandrag. Hjördis Gustafsson & Kristina Engwall Rapport 104/11 Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. ”När världen blir obegriplig eller går för fort”. Hjördis Gustafsson, Kristina Nordqvist & Kristina Engwall Rapport 103/11 Mitt framtida boende - tankar och funderingar från ungdomar med funktionsnedsättning. Charlotte Fagerstedt Rapport 98/11: Boendestöd för personer med Aspergers syndrom. Hjördis Gustafsson Rapport Forskningsöversikt – boende och sysselsättning för personer med utvecklingsstörning. Kristina Engwall Rapport 92/10: Arbetsterapeuten inom kommunal socialpsykiatri - en utvärdering av en ny yrkesroll. Åsa Bringlöv Anneli Muhr Eva Nyberg Rapport 90/10: En bild av stillhet? – en studie om bildterapeutiskt arbete i psykiatrisk rehabilitering. Gunilla Borg Rapport 84/10: Dilemman i omsorgsarbete – att stödja personer med funktionsnedsättningar i deras boende. Lotte Alsterdal (redaktör) Rapport 82/10: Arbetssätt och metoder inom LSS-verksamheter. Lotte Alsterdal, Kristina Engwall, Hjördis Gustafsson 19
© Copyright 2024