1. No category

Etikrådets granskning av Carema Care
Innehåll
1
Bakgrund och uppdrag ..................................................................... 3
2
Granskningsprocessen ..................................................................... 4
3
Resultat .............................................................................................. 8
3.1
3.2
3.3
Kvalitetsarbetet.............................................................................. 8
HR-frågor ...................................................................................... 9
Bemötande av vårdtagare och närstående ..................................... 11
3.4
3.5
3.6
3.7
Upphandling .................................................................................. 11
Läkarmedverkan ............................................................................ 12
Forskningsarbete ........................................................................... 12
Handledning av personal ............................................................... 12
4
Granskningsgruppens reflektioner .................................................. 14
5
Granskningsgruppens bedömning................................................... 19
6
Bilaga, Vårdföretagarnas etiska riktlinjer ........................................ 20
2
1 Bakgrund och uppdrag
Under hösten 2011 var det stor medial uppmärksamhet kring företaget
Carema Care. Företaget kritiserades avseende både vårdkvaliteten i sina
äldreboenden och sina affärsmetoder. Mediernas massiva uppmärksamhet
ledde till att Vårdföretagarnas styrelse 2011-11-28 beslutade ”att inleda en
granskning av medlemsföretaget Carema Care med avsikten att utröna om
företaget avvikit från föreningens etiska riktlinjer”.
Uppdraget
Vårdföretagarnas Etikråd fick i uppgift att granska Carema Care utifrån
följande frågor:
Kan Vårdföretagarna ha fortsatt förtroende för Carema Cares ledning?
Kan ledningen styra företaget på ett sådant sätt att verksamheterna ges
förutsättningar för att ge de äldre vård och omsorg enligt Vårdföretagarnas
etiska riktlinjer?
Arbetsgruppen
Vårdföretagarnas Etikråd:
Inger Nyström, f.d. justitieråd och ordförande Etikrådet.
Olof Edhag, läkare och professor KI, tidigare överdirektör Socialstyrelsen
samt tidigare statlig utredare.
Kjell Kallenberg, präst och professor i livsåskådning, etik och hälsa vid
Örebro Universitet.
Extern konsult: Britt Mari Hellner, psykolog, disputerat inom demensvård,
avdelningsdirektör Socialstyrelsen.
Avgränsning av uppdraget
Fokus på omvårdnadsetik enligt Vårdföretagarnas etiska riktlinjer.
Ingen granskning av sådant som myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen och
Skatteverket, har till uppgift att granska.
Ingen granskning av enskilda verksamheter eller ärenden.
3
2 Granskningsprocessen
2011-11-30 Granskningsgruppens första möte
Granskningsgruppen började sitt arbete med ett förberedande möte där man
diskuterade hur granskningen skulle läggas upp. Vårdföretagarnas etiska
riktningslinjer och granskningsgruppens kunskaper och erfarenheter från
juridik, etik, medicin och äldreomsorg var vägledande. Gruppen bestämde
att låta Carema Cares ledning vid ett första möte fritt berätta sin version av
höstens händelser.
2011-12-13 Första mötet med Carema Care
Vid första mötet mellan Carema Cares ledning och granskningsgruppen
presenterade företaget sin version av höstens händelser och vilka åtgärder
som vidtagits. Carema Care 2 representerades av: VD Carl Gyllfors,
kvalitetschef Lena Freiholtz och HR-chef Margareta Sööder.
Granskningsgruppens roll vid mötet var att lyssna och ställa följdfrågor.
2011-12-20 Granskningsgruppens andra möte
Granskningsgruppen hade ett nytt möte efter det första mötet med Carema
Care, då gruppen gick igenom minnesanteckningar från mötet med företaget
och diskuterade inom vilka områden fördjupande frågor skulle ställas.
Följande frågeområden listades:
1. Kvalitetsarbete
a) Beskriv Carema Cares ledningssystem för kvalitet, Qualimax.
b) Hur följer man upp resultaten?
c) Vilket stöd får enheterna för att åtgärda brister?
d) Hur vet ni att ledningens beslut är kända och efterlevs?
e) Kvalitetsavdelningens medarbetare är sjuksköterskor. Ingår även personer
med annan kompetens, t.ex. arbetsterapeut, sjukgymnast, socionom,
psykolog eller läkare?
2. HR-frågor
a) Hur rekryteras verksamhetschefer, gruppchefer och vårdpersonal?
b) Hur kompetensutvecklas verksamhetschefer, gruppchefer och
vårdpersonal?
c) Hur kompetensutvecklas personal med bristfälliga kunskaper i svenska
språket?
d) Hur belönas duktiga medarbetare – möjlighet till intern karriär?
e) Hur hanteras personal som inte passar för arbetsuppgiften?
4
3. Bemötande av närstående
Utifrån uppgifter om kundombudsman och kurator på Koppargården vill vi
höra mer om hur Carema Cares ledning ser på bemötande av närstående och
på de närståendes roll?
4. Forskningssamarbete
Vid besöket den 13 december fick vi höra helt kort om forskningssamarbete
med Ersta-Sköndals högskola och Vårdalstiftelsen, berätta mer.
5. Läkarmedverkan
Vi har hört om läkarmedverkan på Koppargården. Hur ser det ut i övriga
verksamheter?
Hur går det med rekryteringen av en chief medical officer?
6. Handledning
Har personalen tillgång till handledning?
7. Upphandling
a) Hur följer Carema Care upp den verksamhet som upphandlas?
b) Vad tar man reda på om kompetensen hos den personal man tar över?
c) Beräknar man kostnader för kvalitetsförbättringar?
8. Värdegrund
Reflektioner över Carema Cares värdegrund och jämförelse med
Vårdföretagarnas fyra grundläggande värden: Omtanke, tillförlitlighet,
kompetens och samhällsansvar.
2011-12-22 Andra mötet med Carema Care
Avsikten med det andra mötet mellan Carema Cares ledning och
granskningsgruppen var att gå igenom de frågor som granskningsgruppen
hade formulerat. För att vinna tid hade frågorna tillställts ledningen några
dagar i förväg.
Mötet började med att kvalitetschefen Lena Freiholtz gjorde en genomgång
av företagets kvalitetsarbete med kvalitetsledningssystemet Qualimax som
grund.
På grund av den mediala uppmärksamheten samma morgon kring
Caremaspelet, som medierna beskrev som ”spelet om äldrevården”, blev
emellertid VD och HR-chefen efter en stund tvungna att lämna mötet för att
möta pressen och bemöta kritiken som framförts. Kenneth Hammarlund från
HR-avdelningen ersatte då Margareta Sööder och besvarade
granskningsgruppens frågor inom HR-området.
5
Granskningsgruppen fick också tillfälle att prova Caremaspelet under
Kenneth Hammarlunds ledning.
Eftersom VD och HR-chefen inte kunde vara med på hela mötet och
granskningsgruppen inte hunnit ställa alla frågor på listan, kom vi överens
om att ha ytterligare ett möte, 2012-01-12.
2012-01-12 Tredje mötet med Carema Care
Det tredje mötet mellan Carema Cares ledning och granskningsgruppen
användes till frågor om upphandling, bemötande av närstående,
läkarmedverkan, handledning av personal, forskningssamarbete och
reflektioner kring Vårdföretagarnas fyra grundläggande värden: Omtanke,
tillförlitlighet, kompetens och samhällsansvar.
Först gjorde kvalitetschefen en genomgång av Vårdföretagarnas
grundläggande värden och gav Carema Cares tolkning av dem och hur de
kommer till uttryck i Carema Cares verksamhet. Därefter jämförde
kvalitetschefen Vårdföretagarnas och Carema Cares värdegrunder med
innehållet i Den Goda Dagen, Carema Cares koncept för äldreomsorgen.
Särskild uppmärksamhet ägnades åt Carema Cares tredje grundvärde ”Vi är
resurseffektiva intäktskonstnärer”.
Dokument som Carema Care har ställt till granskningsgruppens
förfogande
1. Carema i media hösten 2011. En sammanställning av vad som skrivits
och sagts om företaget med ledningens kommentarer.
2. Beskrivning av Carema Cares organisation och arbetsprocesser.
Powerpointpresentationer 2011-12-13 och 2012-01-12.
3. Qualimax – hur Carema Care arbetar med kvalitet.
Powerpointpresentation.
4. Carema Cares ledningssystem Qualimax med instruktioner och exempel
från granskade verksamheter.
5. Kvalitetspolicy – Carema Care, 2011-04-20.
6. Rutin för kvalitetsråd, 2011-04-26.
7. Kundombudsmannens roll, ansvar och befogenheter, 2011-12-14.
8. Kontaktmannens ansvar, 2011-09-28.
9. Rutin för kommunikation med närstående, 2011-09-28.
10. Rutin för kund/närståenderåd, 2011-09-28.
11. Läkarsamverkan, 2011-02-24.
12. Arbetsmiljöpolicy, 2011-10-21.
6
13. Överenskommelse om samarbetsrutiner för Nymilens äldreboende.
14. Genom att utveckla människor utvecklar vi organisationen.
Sammanställning av tjänster – samarbetsavtal mellan Carema Care och
Arbetslivsresurs.
15. Den Goda Dagen. Carema Cares koncept för äldreomsorgen.
16. Genomlysning av kvalitetssystem och kvalitetsarbete. Ernest & Young.
December 2011.
7
3 Resultat
3.1 Kvalitetsarbetet
Kvalitetsavdelningen
Kvalitetsavdelningen, som tidigare bestått av en chef och sex medarbetare,
har utökats med ytterligare tre medarbetare. Samtliga är sjuksköterskor men
har även erfarenheter som MAS, verksamhetschef och biståndshandläggare.
När det gäller annan kompetens i kvalitetsarbetet, t.ex. sjukgymnast,
arbetsterapeut, socionom eller psykolog, har ledningen löst det så att man
handlar upp dessa kompetenser.
Rutiner och policydokument för att säkerställa kvalitet
Carema Care har under 2011 utarbetat flera nya rutiner och policydokument
för olika arbetsområden. Företagets kvalitetspolicy och rutiner för
kvalitetsrådet antogs i april 2011. Under september 2011 kom dokument
som reglerar kundombudsmannens roll, ansvar och befogenheter,
kontaktmannens ansvar samt rutiner för kommunikation med
kund/närstående och kund/närståenderådet. Dokument som reglerar
läkarsamverkan antogs i februari 2011 och en arbetsmiljöpolicy i oktober
2011.
Ledningssystemet
Ledningssystemet bygger på kvalitetsinstrumentet Qualimax, som är
omfattande och ägs av Carema Care. Det är verksamhetschefens ansvar att
se till att Qualimax används. Systemet är IT-baserat och består av fyra delar:
Ledning, Mätning, Förbättring och Dokumentation. Det är baserat på goda
exempel från Carema Cares egen verksamhet och Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd i SOSFS 2005:12, 2006:5 och 2006:11. Det är
också certifierat enligt ISO 9001 och 14001.
Kvalitetsutvecklare från Carema Cares kvalitetsavdelning besöker samtliga
enheter och gör kvalitetstillsyn minst en gång om året, återkopplar
resultaten till verksamhetschefen och dokumenterar resultaten i IT-systemet
Q-maxit.
I förbättringsloggen samlas uppgifter från kvalitetstillsyn,
avvikelserapportering, egenkontroll och förbättringsförslag från
medarbetare. Loggen ger den ansvariga regionchefen överblick och
möjlighet att följa upp arbetet. Förbättringsloggen kan också användas i
dialog med uppdragsgivare.
8
Kvalitetsutvecklarna genomför återkommande nätverksträffar för utbildare
inom olika kompetensområden, bl.a. för Qualimax.
Det är ledningens uppfattning att Qualimax används regelbundet och på det
sätt som avses och att det med noggranna uppföljningar av resultaten är ett
bra instrument för att säkerställa vård- och omsorgskvalitet. Varje månad
följs kvalitetsfrågorna upp och läget rapporteras i möten mellan under- och
överordnad chef, s.k. Full kollmöten.
Ett mål med kvalitetsarbetet är enligt ledningen att Carema Care ska öka
antalet rapporterade avvikelser men minska antalet allvarliga incidenter.
Granskningsgruppen har haft tillgång till Qualimaxrapporter från ett antal
verksamheter.
Verksamhetschefens ansvar i kvalitetsarbetet
Det är verksamhetschefens ansvar att se till att Qualimax används och att
man registrerar avvikelser och klagomål och använder förbättringsloggen.
Två gånger om året gör verksamhetschefen egen verksamhetstillsyn
(egenkontroll) som innehåller 160 frågor.
Varje verksamhetschef har stöd av en namngiven kvalitetsutvecklare.
Den Goda Dagen
Den Goda Dagen är Carema Cares interna handbok för äldreomsorgen. Den
innehåller företagets verksamhetsidé, organisation och åtaganden. Mest
omfattande är den del som handlar om åtaganden. I den delen beskrivs i
detalj hur Carema Care menar att de äldre ska tas om hand i olika situationer
såväl i vård- och omsorgsboende som i demensboende och i hemtjänst. Den
Goda Dagen täcker de flesta aspekter av vård och omsorg från visioner och
värderingar till konkreta omvårdnadsråd och kvalitetskrav.
Nationella kvalitetsregister
Carema Care medverkar i Palliativa registret och Senior Alert.
3.2 HR-frågor
Gruppchefer rekryteras både internt och externt. De har ansvar för 12 – 15
medarbetare och ska vara ett föredöme i sin arbetsgrupp. Alla gruppchefer
utbildas i minst två dagar i Carema Cares värdegrund. Sedan har de ansvar
för att utbilda sin egen personal under 2 x 4 timmar, även nyanställda och
sommarvikarier. En ny gruppchef behöver inte utbilda all personal igen,
men har ansvar för att kontrollera att alla har fått utbildning i företagets
9
värdegrund. Bemötandeproblem kan vara skäl till att man på nytt ger en
arbetsgrupp utbildning i värdegrunden.
Vid varje enhet hålls ca 10 arbetsplatsträffar per år, där man varje gång tar
upp och diskuterar ett grundvärde av dem som ingår i Carema Cares
värdegrund.
Det är svårt att rekrytera vårdpersonal. Finner man inte rätt person avvaktar
man i samråd med personalen med att anställa.
Företaget har en utbildningskatalog som fylls på löpande, när man ser nya
kompetensbrister. Personal som inte har svenska som första språk erbjuds
språkutbildning. Företaget tillämpar individuell lönesättning.
Duktig vårdpersonal kan t.ex. belönas med utbildning till Silvia-syster.
Carema Care ger också ekonomiskt stöd till personal som vill fortbilda sig
inom sin profession. Andra karriärvägar är att bli ansvarsombud som t.ex.
kostombud, dokumentstödjare eller kundombudsman. Företaget har också
25 så kallade värdegrundsambassadörer. Under 2010 finansierade Carema
Care undersköterskeutbildning för ca 100 vårdbiträden.
Tjänster av arbetsterapeuter och sjukgymnaster köps in från systerföretaget
Care Team.
HR-chefen hävdar att HR-avdelningens uppgift är att stödja chefer i en
decentraliserad organisation. Chefernas roller är under utveckling, något
som HR-avdelningen arbetar kontinuerligt med. I synnerhet när man övertar
en verksamhet är detta en viktig uppgift.
HR-avdelningen gör undersökningar bland personalen om bl.a. motivation
och förtroende för ledningen. Höstens debatt om företagets skatteupplägg
och bonussystem kan avläsas i att personalens förtroende för ledningen har
sjunkit.
Inom Carema Care tillämpas meddelarskydd och meddelarfrihet precis som
för personal i offentligt drivna verksamheter. Sedan fyra år finns
meddelarfriheten inskriven som en del i Carema Cares informationspolicy.
Den medarbetare som slutar sin anställning blir kontaktad av företaget och
ombedd att anonymt ge sin bedömning av arbetsplatsen.
Det som beskrivs som det svåraste i HR-avdelningens arbete är att få all
personal att omsätta företagets värderingar i praktiken.
10
3.3 Bemötande av vårdtagare och närstående
För att förbättra kontakten med de närstående har Carema Care infört
befattningen kundombudsman, som har till uppgift att fånga upp såväl
vårdtagares som närståendes synpunkter och förmedla dem till ledningen på
olika nivåer.
Kundombudsmannens roll, ansvar och befogenheter finns definierade i ett
styrdokument. Till uppgifterna hör att så långt det är möjligt företräda
vårdtagare och närstående, kontakta verksamhetschefer, regionchefer och
affärsområdeschefer i ärenden som kommit till kundombudsmannens
kännedom och följa upp de frågor som aktualiserats.
Kundombudsmannen ska registrera samtliga inkommande samtal som rör
vårdtagare inom Carema Care i Q-maxit (se sidan 5).
Varje enhet ska ha en närståendepärm med viktig information till de
närstående. Verksamhetschefen har ansvar för att hålla pärmen uppdaterad
och kontaktpersonen har ansvar för att informera de närstående om pärmen.
Två gånger per år ska de närstående bjudas in till informationsträff på
enheten.
Vid enheterna ska det också finnas ett kund-/närståenderåd, sammansatt av
verksamhetschef, medarbetare, vårdtagare och närstående. De ska träffas
regelbundet med syftet att fånga upp synpunkter, klagomål och
förbättringsförslag.
3.4 Upphandling
Carema Care lämnar ca 200 anbud per år. Anbudsavdelningen arbetar enligt
en strukturerad modell. I de fall man inte vinner en upphandling följer man
upp vad orsaken var, t.ex. vad som saknats i anbudet. Höstens
uppmärksamhet i media har påverkat företagets möjligheter att vinna
upphandlingar. Den har också haft negativa konsekvenser för andra privata
vårdgivare.
Avtalsperioden löper vanligtvis i 3 – 5 år med möjlighet till förlängning i 2
+ 2 år.
När Carema Care övertar en verksamhet har personalen rätt att stanna kvar
och alla erbjuds ett medarbetarsamtal. Det är ca 10 procent av personalen
som inte kommer till det samtalet. I genomsnitt avstår ca 30 procent av
cheferna att fortsätta när Carema Care övertar en verksamhet. Ofta beror det
11
på att chefen inte vill åta sig det nya uppdraget, men i vissa fall bedömer
Carema Care att den aktuella chefen inte har den rätta kompetensen.
3.5 Läkarmedverkan
För att förbättra kvaliteten på läkarmedverkan i äldreomsorgen rekryterar
Carema Care för närvarande en läkare som chief medical officer.
Landstinget har ansvar för läkarinsatserna i äldreboendena. Läkarinsatserna
kan antingen tillhandahållas av landstinget direkt eller vara upphandlade.
Landstinget tilldelar sedan de olika äldreboendena läkare.
Carema Cares ledning har inte varit nöjd med läkarinsatserna vid
Koppargården. Samarbetet med det företag som levererar läkarinsatserna
har inte varit bra. Mellan november 2010 och mars 2011 hade
Koppargården sju olika läkare. Det har inte varit möjligt för Carema Care att
välja läkare eftersom detta styrs av Landstinget, som väljer
läkarorganisation vart femte år.
3.6 Forskningsarbete
En person i Carema Cares ledningsgrupp ansvarar för att utveckla
forskningssamarbete. Man har idag visst samarbete med Vårdalstiftelsen
och Ersta-Sköndals högskola och för också diskussioner med
Alzheimerfonden, forskare vid KI och forskare inom området
funktionsnedsättning. I samarbetet ingår att ta emot studenter från
högskolorna och ha utbyte när det gäller projekt, studier och uppsatser.
För att sprida kunskap och ge medarbetarna möjlighet till
kompetensutveckling väljer Carema Care ut vetenskapliga artiklar med
relevans för verksamheten och gör dem tillgängliga på företagets intranät.
Carema Care ger också ekonomiskt stöd till medarbetare som vill påbörja
forskningsförberedande studier.
3.7 Handledning av personal
Den dagliga handledningen av personalen är gruppchefens uppgift.
Medarbetare vid HR-avdelningen kan också ge handledning, för att t.ex.
lösa konflikter. Vid behov köper Carema Care dessutom in handledning
utifrån.
Ledningen menar att man överväger frågan att satsa mer systematiskt på
handledning särskilt när det gäller vården i livets slutskede och kontakten
12
med anhöriga. Där har företaget just nu ingen direkt utbildningsinsats.
Vidare förklarar ledningen att det kan finnas skäl att utvidga demensteamet.
13
4 Granskningsgruppens reflektioner
Dagens äldreomsorg
Förbättrade levnadsvillkor har lett till att vi idag har förutsättningar att leva
ett långt liv med i stort sett bibehållen hälsa och funktionsförmåga till hög
ålder. Medellivslängden har ökat avsevärt under de senaste decennierna och
därmed också de äldres andel av befolkningen. År 2030 beräknas de över 80
år ha ökat till 8 procent av befolkningen (källa: Statistiska Centralbyrån).
Denna utveckling är naturligtvis glädjande. Samtidigt lever många tack vare
de medicinska landvinningarna längre med sina sjukdomar – den
medicinska paradoxen – vilket ställer stora krav på samhällets vård- och
omsorgssystem.
Genom Ädel-reformen som genomfördes 1992 fick kommunerna hela
ansvaret för äldreomsorgen, inte bara för hemtjänst och ålderdomshem som
tidigare utan också för långvarig hälso- och sjukvård, som tidigare bedrivits
av landstingen vid sjukhem och långvårdskliniker. Det är emellertid
fortfarande landstingen som har ansvaret för läkarinsatserna, antingen
genom egna anställda läkare eller inhyrda. Detta gör det svårare för
kommunerna att påverka kvaliteten på läkarinsatserna i sina äldreboenden.
De äldre som idag flyttar till äldreboende är i de allra flesta fall så sköra och
sjuka att de inte längre klarar av att bo i sin egen bostad, inte ens med
insatser av hemtjänst och hemsjukvård. De har flera sjukdomar och stor
läkemedelskonsumtion. Många lider av måttlig eller svår demens. Det
innebär att de förutom serviceinsatser har behov av kvalificerad sjukvård
och omvårdnad. Detta ställer stora krav på såväl medicinsk kompetens som
omvårdnadskompetens. Samma kompetenskrav gäller för en del av
hemtjänstens insatser.
I många fall kan vårdtagarens förmåga till kommunikation och kontakt vara
kraftigt nedsatt och därigenom försvåra möjligheten till förståelse och
samverkan mellan den vårdade och vårdaren.
För närstående kan det vara förenat med skuld att lämna sina gamla på
institution. Det ställer stora krav på personalens förmåga att kommunicera. I
dag möter man dessutom människor med olika kulturbakgrund, som måste
få sina behov tillgodosedda utifrån egna seder och traditioner.
Dagens äldreomsorg är alltså en mycket komplex verksamhet, som har till
uppgift att ge vård och omsorg till de allra svagaste äldre och omfattar allt
från serviceinsatser till avancerad sjukvård och vård i livets slutskede.
14
Granskningsgruppens uppdrag
Sedan hösten 2011 har Carema Cares äldreomsorg varit föremål för massiv
uppmärksamhet i medierna. Det startade med att Carema Cares ledning tog
initiativ till en dialog med Hässelby/Vällingby stadsdelsförvaltning med
anledning av att man upptäckt att utbildning av personalen vid
Koppargården inte utförts enligt avtal. Carema care betalade därför ett vite
till staden. En artikel i Dagens Nyheter startade sedan en intensiv
granskning av Carema Cares äldreomsorg och företagets ekonomiska
konstruktion. I dag används Carema Care i medierna som ett begrepp med
närmast symbolisk betydelse i kritiken av (risk)kapitalismen som
ekonomiskt system. Medierna har skildrat olika exempel på vanvård av
äldre i äldreboenden drivna av företaget. I flera fall har det i efterhand visat
sig vara felaktiga beskrivningar och osanna påståenden.
Som tidigare nämnts har granskningsgruppens uppdrag gällt att undersöka
om medlemsföretaget Carema Cares ledning kan styra företaget på ett
sådant sätt att verksamheterna ges förutsättningar för att ge de äldre vård
och omsorg enligt Vårdföretagarnas etiska riktlinjer. Granskningen har
avgränsats till vad som görs av den nuvarande ledningen av Carema Care
och har alltså inte omfattat vad som gjorts tidigare. Granskningen har inte
heller omfattat sådant som t.ex. Socialstyrelsen, Skatteverket eller
Arbetsmiljöverket har till uppgift att granska. Enskilda verksamheter eller
ärenden har inte heller granskats, med undantag för vissa av de ärenden som
har skildrats i medierna och där Carema Care menar att uppgifterna i många
fall har varit felaktiga. Carema Cares ledning har då redogjort för de
faktiska sakförhållandena. Här följer några exempel:

DN den 3 november 2011. En boende som fick sova på golvet. I detta
fall handlade det om en vårdtagare som själv önskade sova på en madrass på
golvet, i stället för i en vanlig säng. Den boendes önskemål tillgodosågs i
samråd med de anhöriga.
DN den 11 november 2011. Blöjvägningen. Carema Care låter väga
inkontinensskydden under två dygn för vissa vårdtagare när de flyttar till ett
äldreboende. Detta görs utifrån ett kvalitetssäkringssystem vid urinläckage,
framtaget av nätverket Inkontinens Kommun Landsting (NIKOLA) för att
prova ut rätt typ av skydd. Det är en del i ett inkontinensprogram med syfte
att ge vårdtagaren optimal komfort och inte en åtgärd för att spara pengar.
DN den 13 november 2011. Avlidit ensam framför sin TV. En person på
ett äldreboende i Falun påstods ha lämnats ensam, sittande i sin rullstol
framför TVn där personen sedan har avlidit. På grund av sekretess kan
Carema Care inte redogöra för händelsen närmare. Efter att fallet undersökts
kan man emellertid konstatera att dödsfallet inte inträffat på det sätt som det
beskrivits i tidningen.
15
Meddelarskydd. Det har förekommit uppgifter i medierna om att
personalen saknar meddelarskydd. Detta stämmer inte. Samtliga
medarbetare har meddelarfrihet och meddelarskydd.
Granskningsprocessen
Granskningsgruppen har haft tre möten med Carema Cares ledning.
Ledningen har presenterat verksamheten ingående och gett
granskningsgruppen tillgång till företagets styrdokument för äldreomsorgen,
egna kvalitetsrapporter samt en rapport från den granskning som utförts av
Ernest & Young. Mötena har präglats av öppenhet och en vilja från
företagets sida att uttömmande besvara alla frågor och ge den information
granskningsgruppen har begärt.
Kvalitetsarbetet
Carema Care har ett omfattande system för att följa och utveckla
äldreomsorgens kvalitet. Företagets kvalitetsavdelning leds av en
kvalitetschef som har nio medarbetare. Under företagets nya ledning har
kvalitetsavdelningen sedan våren 2011 arbetat fram rutiner och dokument
som tydligt beskriver ledningens krav på hur verksamheten ska skötas.
Handboken Den Goda Dagen ger tillsammans med styrdokumenten tydliga
budskap om vad ledningen kräver av såväl chefer som medarbetare.
Kvalitetsinstrumentet Qualimax är omfattande och uppfyller
Socialstyrelsens krav på kvalitetsledningssystem (se sidan 8).
Flera av de fall som skildrats i medierna har varit ärenden som Carema Care
på eget initiativ redan hade Lex Maria-anmält eller avvikelserapporterat,
innan de kom till mediernas kännedom, detta som ett led i företagets
fortlöpande kvalitetsarbete.
Granskningsgruppens intryck är att Carema Cares nya ledning arbetar
ambitiöst och målinriktat för att garantera sina vårdtagare ett så gott
omhändertagande som möjligt. Ledningen har under det senaste halvåret
förstärkt bemanningen på kvalitetsavdelningen och satsat stora resurser på
kvalitetsarbetet. Kvalitetsavdelningen har utarbetat tydliga styrdokument
och lagt fast rutiner för att säkra kvaliteten på äldreomsorgen. Strukturerna
finns på plats.
Ledningens bedömning är att deras intentioner ännu inte fått fullt genomslag
i verksamheten. Chefernas roller är ännu inte helt utvecklade. Vad som
måste förbättras är dialogen, i första hand med gruppcheferna, om deras
ansvar för varje åtgärd i den dagliga vården och för bemötandet av
vårdtagarna. Till gruppchefernas ansvar hör också att se till att medarbetarna
får utrymme och uppmuntran att samtala öppet både om innehållet i vården
16
och om svårigheter i arbetet. Först om ledningens intentioner och
värderingar genomsyrar all praktik kan innehållet i Den Goda Dagen
förverkligas.
HR-arbetet
Ett stort problem i dagens äldreomsorg är att vårdpersonalens arbete har
blivit tyngre och ger mindre stimulans samtidigt som arbetsuppgifterna
kräver större kompetens och större resurser. Vårdarbetet måste ges ett
innehåll som gör att det känns meningsfullt och att det finns utrymme för
utveckling av den egna kompetensen och personligheten. Det är vidare
nödvändigt att arbetsmiljön är god och att samarbetet på arbetsplatsen
fungerar och är positivt. Ökade kunskaper och erfarenheter ger trygghet och
kontinuitet till såväl de äldre som vårdpersonalen. All äldreomsorg måste
utgå från den människa som vårdas. Bemötandet måste präglas av respekt
och lyhördhet. En god ledning är avgörande för att mål och visioner ska
kunna omsättas i det vardagliga arbetet.
Det är svårt att i dag rekrytera vårdpersonal med rätt kompetens. Det gör att
det ställs mycket stora krav på gruppcheferna som ska handleda
vårdpersonalen i det dagliga arbetet. Carema Cares ledning är väl medveten
om att gruppchefernas roll och funktion måste utvecklas, särskilt när man
övertar en verksamhet.
Struktur och arbetsglädje
Ett generellt problem i äldreomsorgen är att uppfylla myndigheters och
arbetsgivares omfattande krav på dokumentation utan att dessa krav går ut
över själva vård- och omsorgsarbetet. Den aspekten diskuterades under
mötena mellan Carema Care och granskningsgruppen och ledningen var
fullt medveten om problematiken.
Carema Care har satsat stora resurser på att skapa strukturer som visar hur
man ska göra för att vården ska bli trygg och säker och följa gällande
riktlinjer. En nyckel till god omvårdnad är emellertid motiverad personal.
Det kan finnas anledning att fundera över hur man får personalen att känna
arbetsglädje, när dokumentation och registrering tar en allt större del av
arbetstiden. Dokumentation till övermått kanske inte förbättrar vårdens
kvalitet. Det kan till och med finnas en risk för att dokumentationen blir
viktigare än själva omvårdnaden.
Det går inte att inspektera eller kontrollera fram en bra vård. För mycket
kontrollerande kan innebära en risk för att man reglerar sönder sin
verksamhet, ägnar sig åt formalia, registrerar, dokumenterar och konfererar
för att tillfredsställa myndigheter, politiker, arbetsgivare och ledning i stället
17
för att ägna sig åt vårdtagarna. Det väsentliga kan tappas bort eller komma i
andra hand, nämligen mötet med människan i vården.
Läkarinsatserna i äldreboenden
Ett problem som allt sedan Ädelreformen infördes har rapporterats från flera
kommunala boenden, framför allt i storstäderna, har varit tillgången till
läkare. För god läkarkompetens krävs adekvat kunskap för att kunna lösa de
boendes medicinska problem, tillgänglighet, tillräckligt med avsatt tid och
inte minst kontinuitet. Kontinuitet i läkarkontakten är något som de boende
rankar högt, då kvaliteten i äldreboenden analyseras.
Inom några av Carema Cares enheter har kontinuiteten inte varit
tillfredsställande. Vid Koppargården har t.ex. sju olika läkare tjänstgjort –
eller snarare kommit som konsulter – under en period på fyra månader.
Eftersom det är landstinget som anvisar läkare till äldreboendena har detta
förhållande legat utanför Carema Cares kontroll. Det kan sannolikt menligt
ha påverkat vården.
För att förbättra läkarförsörjningen inom Carema Cares verksamheter pågår
rekrytering av en chefläkare med placering i företagets ledning. Detta är ett
lovvärt försök som borde kunna sätta press på landstingen så att frågan om
läkarförsörjningen blir löst på ett så bra sätt som möjligt. Att problemet inte
är isolerat visas av att det har funnits en diskussion om att i större
kommuner tillsätta tjänster som kommunläkare.
18
5 Granskningsgruppens bedömning
Äldrevården i Sverige har stora generella problem. Även om insatser görs
kommer dessa problem rimligen att finnas kvar under överskådlig tid och
medverka till uppkomsten av brister i vården och oacceptabla händelser av
det slag som särskilt uppmärksammats vid några av Carema Cares enheter.
Det är mot denna bakgrund granskningsgruppen gör sin bedömning.
Carema Cares ledning har öppet och utan förbehåll redovisat företagets
verksamhet och dess hantering av kvalitets- och personalfrågor. Det saknas
anledning att anta annat än att ledningen är seriös i sitt sätt att arbeta och har
vilja och förutsättningar att leda företaget på ett sådant sätt att de äldre får
en så god och säker vård som möjligt.
Betydande resurser och kompetens har tillförts det senast halvåret för att få
ledningens intentioner och värderingar på plats i den konkreta vården. Det
är också granskningsgruppens uppfattning att ledningen, främst mot
bakgrund av den gångna höstens händelser, inser värdet av att tydligare
engagera vårdpersonalen i förbättringsarbetet genom samtal, handledning
och utbildning. Ledningens stöd för kompetenshöjande utbildning kommer
att fortsätta liksom stödet för språkutbildning för personal som inte har
svenska som första språk.
Granskningsgruppen är enig i sin uppfattning att Vårdföretagarna kan ha
fortsatt förtroende för Carema Cares ledning och dess förmåga att leda
företaget på ett sådant sätt att verksamheterna ges förutsättningar för att ge
de äldre vård och omsorg enligt Vårdföretagarnas etiska riktlinjer.
Stockholm den 3 februari 2012
Inger Nyström
Olof Edhag
Kjell Kallenberg
Britt Mari Hellner
19
6 Bilaga, Vårdföretagarnas etiska riktlinjer
Alla medlemsföretag inom Vårdföretagarna har ett ansvar för hur branschen
verkar och hur den uppfattas. Detta gemensamma ansvar är avgörande för
branschens goda utveckling och tillväxt och därmed för dess framtid.
Att vara medlem i Vårdföretagarna innebär inte bara att medlemsföretagen
ska följa av samhället givna regler utan också att de ska uppfylla
Vårdföretagarnas krav på att arbeta för en hög kvalitet och en god etik. För
fördjupad information sök Fördjupning etik på www.vardforetagarna.se.
För att säkerställa att dessa krav uppfylls har Vårdföretagarna antagit en
värdegrund för sina medlemmar. Den sammanfattas med de fyra ledorden
omtanke, tillförlitlighet, kompetens och samhällsansvar. För fördjupad
information sök Fördjupning värdegrund www.vardforetagarna.se.
Varje enskild vård- och omsorgstagare ska ges en säker och tillgänglig vård
och omsorg av hög kvalitet genom att medlemsföretagens verksamhet
vägleds och präglas av omtanke, tillförlitlighet, kompetens och
samhällsansvar. Varje huvudman och beställare får också därigenom en
trygg, lyhörd och effektiv leverans av beställda tjänster.
Av en medlem i Vårdföretagarna förväntas därför att medlemsföretaget
följer gällande lagstiftning och givna myndighetsföreskrifter,
registrerar sig för F-skatt och moms samt betalar skatter och avgifter
i tid,
efterlever Vårdföretagarnas och Svenskt Näringslivs stadgar,
agerar på sådant sätt att det bidrar till god affärskultur i branschen,
följer tillämpliga kollektivavtal och erbjuder alla anställda en god
arbetsmiljö utan negativ särbehandling eller diskriminering,
har en öppenhet i sin organisation så att missförhållanden utan
dröjsmål kommer till ledningens kännedom,
bemöter alla patienter/brukare/närstående med respekt- och omtanke
och utifrån individuella behov.
Om Vårdföretagarna får kännedom om att en medlem inte följer de Etiska
riktlinjerna kan Vårdföretagarna uppmärksamma och granska ärendet.
Ytterst kan en medlem som inte följer riktlinjerna uteslutas ur föreningen av
Vårdföretagarnas styrelse.
20