Apotekarsocietetens medlemstidning 5/2010 • årgång 23
e-lixir Apotekarsocietetens medlemstidning 5/2010 • årgång 23 i detta nummer Läkemedelskongressen 2010 Vem har makt inom läkemedelsområdet och vem tar ansvar? Detta var rubriken på årets Läkemedelskongress. Hur våra vetenskapliga sektioner som spänner från forskning till läkemedelsanvändning valde att tolka detta hittar du på sidorna 5-21. sid 5 Under Läkemedelskongressen lanserades vår nya www-adress apotekarsocieteten.se. I samband med detta ändrades även mailadresserna till oss på kansliet till fornamn.efternamn@ apotekarsocieteten.se. Tips och möten Nominerad Läkemedelsvärlden nominerad till Årets Tidskrift Fackpress sid 3 Post doc stipendier utlyses sid 3 Apotekarsocietetens pressrum Sedan oktober har vi ett pressrum på My NewsDesk. Via detta når vi ett stort antal redaktioner och journalister. Du hittar vårt pressrum på hemsidan www.apotekarsocieteten.se. innehåll nr Nu heter vi apotekarsocieteten.se sid 22 Doktorander premierade God Jul och Gott Nytt År önskar vi alla medlemmar I stället för att skicka julkort har vi valt att ge 10 000 kronor till Rotary som stöd för deras insamling »Polio plus« som är ett vaccinationsprogram för utrotning av polio. Efter många års arbete är det nu fyra länder i världen där polio fortfarande förekommer. Phabian Award, ett stipendium för årets bästa svenska doktorsavhandling inom området farmaceutisk och biomedicinsk analys instiftades 2004 av Sektionen för läkemedelsanalys där priset sponsras av AstraZeneca. sid 23 EUFEPS Farmacevtiska vetenskapens bidrag under de senaste 50 åren sid 25 5 2010 Våra länkar: www.apotekarsocieteten.se www.lakemedelsakademin.se www.lakemedelsvarlden.se www.eufeps.org www.lma-books.se 2 | Från Wallingatan 4 | Aktuellt 5 | Läkemedelskongressen 2010 22 | Tips och möten 23 | Kretsar och sektioner 25 | Eufeps APOTEKARSOCIETETEN SWEDISH ACADEMY OF PHARMACEUTICAL SCIENCES elixir 5/2010 – 1 – elixir 5/2010 från wallingatan Bäste medlem! När jag skriver dessa rader i början av december så befinner vi oss i en tid när hösten känns avlägsen. Mörkret är oundvikligt, likaså snökaos och den egentliga frågan är väl om vi ska få en kall eller slaskig vinter. Läkemedel är föreningens kitt. Kunskap på bredden och tvären gör Apotekarsocieteten så unikt. Det var årets Läkemedelskongress ett mycket bra exempel på. Här gavs otaliga tillfällen att inte enbart intressera sig för sitt eget »smala« område som du arbetar inom dagligen. Många tog också tillfället att bredda sina kunskaper inom andra områden – det kan aldrig vara fel – att stilla sin nyfikenhet! Apotekarsocieteten har under de senaste två åren arbetat med ett policyprogram för läkemedelsområdet. Jag anser det är viktigt att tala om var föreningen står i viktiga frågor. Om ni går in på vår hemsida, www.apotekarsocieteten.se så kan du ta del av detta. Programmet har fyra huvudområden: Forskning och utveckling, Tillverkning och handel, Läkemedelsanvändning och patientsäkerhet och Professioner i samverkan. I det senaste numret av Pharma industry (nr 5 – 10) har Anders Cronlund och jag skrivit en artikel som gör en jämförelse av Läkarförbundets och Apotekarsocietetens policyprogram och av socialdepartementets förstudie liga program diskuterar däremot frågor som generisk förskrivning, följsamhet och kostnader. Här hittar du hela artikeln. På Läkemedelsriksdagen 2011 kan du höra mer. Jag brukar säga att Apotekarsocieteten är en ung organisation med rötterna i 1600-talet. Innan 1971 var Apotekarsocieteten en apoteksägarorganisation. Efter bildandet av Apoteksbolaget fick Apotekarsocieteten ett nytt uppdrag, att verka som en oberoende, ideell förening med kompetens, kvalitet och samhällsnytta som ledord. Det innebär att vi nästa år, 2011 kan fira Apotekarsocieteten som 40 år i nuvarande form. Jag hoppas att du finner glädje av ditt medlemskap i denna unga förening! till ett nationellt strategiprogram för läkemedel. Det finns både likheter och skillnader i dokumenten. Som exempel kan ges att Läkarförbundet anser att arbetsgivarna måste bli mer positiva till läkemedelsforskning och kliniska prövningar. Apotekarsocieteten anser också att den kliniska forskningen bör stärkas och att de statliga anslagen till forskning inom life science bör höjas. Det nationella strategiprogrammet däremot, nämner inte läkemedelsutveckling i visionen för strategin. Samt- Andreas Furängen, VD Apotekarsocieteten e-lixir Apotekarsocietetens medlemstidning nr 5 • 2010 • årgång 23 Nästa nummer av e-lixir utkommer i december. Manusstopp 11 februari. Tidigare nummer hittar du på Apotekarsocietetens hemsida under rubriken e-lixir. För texter utan avsändare ansvarar redaktören. ISSN 1401-5374. Ansvarig utgivare: Andreas Furängen Mailadress till oss på Wallingatan: fornamn.efternamn@apotekarsocieteten.se alternativt @lakemedelsakademin.se Redaktör: Birgitta Karpesjö Andreas Furängen, Layout: vd Apotekarsocieteten Susanne Henriksson elixir 5/2010 – 2 – elixir 5/2010 Apotekarsocieteten, Box 1136, 111 81 Stockholm. Tel 08-723 50 00. Fax 08-20 55 11. hemsida: www.apotekarsocieteten.se e-post: info@apotekarsocieteten.se från wallingatan Läkemedelsvärlden nominerad till Årets Tidskrift Fackpress Postdoc stipendier utdelade Branschorganisationen Sveriges Tidskrifter delar varje år ut Tidskriftspriset som »verkar för en hög kvalitet inom tidskriftsbranschen genom att premiera goda förebilder och nyskapande insatser.« Den främsta kategorin är den som heter Årets Tidskrift. Och i år blev Läkemedelsvärlden, tillsammans med två andra tidningar, nominerad till detta pris, i kategorin Fackpress. Det var en mycket glad redaktion som tillsammans med övriga medarbetare på Wallingatan firade nomineringen med tårta. Under de senaste åren har tidningen genomgått en stor förändring såväl i text som i bild- och layoutmanér och Läkemedelsvärlden har fått en mer självständig och tydlig röst, vilket har uppfattats och uppskattats av juryn. I motiveringen framkom just Läkemedelsvärldens viktiga roll som sanitetsfaktor i en bransch med starka särintressen, såväl ekonomiska som politiska. Från Apotekarsocietetens stiftelser har under hösten delats ut stipendier för ett totalt belopp om 2.4 miljoner kronor. Av dessa var 4 stycken stipendier för post doc under ett år. Det var tidningen Starta Eget som vann Årets Tidskrift manipuleraD Fackpress då vetenskap priserna delades ut under Tidskriftsgalan den 20 oktober på Cirkus i Stockholm. Men att »Läkemedelsvärlden som ges ut av Apotekarsocieteten« var nominerad och blev presenterad av kända mediaprofiler för 650 middagsgäster från hela tidnings- och mediabranschen på Cirkus var en häftig upplevelse för de på redaktionen som var på plats. Det var ett nytt sammanhang för Apotekarsocieteten att synas i, och inte helt oviktigt för vårt ändamål. Mia Maria Ronell Utbytessystemet har haft målet att sänka läkemedelsnotan. Därför har företagen bara fokuserat på att få ner priset – inte på frågor som socialt ansvar och miljö. CHARLOTTE UNGER, MILJÖCHEF PÅ LÄKEMEDELSVERKET LäkemedelsVärlden. Oberoende om läkemedel. 1 Feb 2010. Pris 75 kr. Läkemedelsindustrin spökskriver systematiskt vetenskapliga artiklar. Det du tror är forskning är i själva verket marknadsföring. »Som att stycka en elefant« Snabb behandling Pengabrist. Nya innovationer är hotade av TIA-attack Första upphandlingen av sjukhusapotek tvingar landstingen att bena ut vad Apoteket gjort. Risken för stroke efter en TIAattack är mycket större än man tidigare trott. Biotech lider av sviterna efter finanskrisen. Branschen efterfrågar skattelättnader. Kunskapsakuten. Vad fungerar egentligen mot artros? IFs stiftelse för farmacevtisk forskning Markus Dahlgren, läkemedelskemi, Umeå universitet för ett års vistelse vid Yale University, New Heaven, USA. Rebecca Fransson, läkemedelskemi, Farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet för ett års vistelse vid University of Montreal, Canada. Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse Helena Bysell, galenisk farmaci, Uppsala universitet för ett års vistelse vid Monash Institute of Pharmaceutical Sciences, Melbourne, Australien. Hitesh Motwani, läkemedelskemi, Stockholms Univeristet för ett års vistelse vid Uppsala universitet. IF:s stiftelse för farmacevtisk forskning Förvaltas av Apotekarsocieteten, har till ändamål att främja studier, forskning och undervisning inom farmacins vetenskapsområden genom anslag och stipendier till studerande, forskare, lärare och institutioner. Stiftelsen utlyser härmed ett antal stipendier för ovanstående ändamål: • deltagandeivetenskapligakongresserellerliknande • resestipendieravseddaattmöjliggöraexamensarbetenutomlandsinom farmaci/-läkemedelsområdet om minst 20 p (30hp) under hösten 2011. • ettpostdoc-stipendiumáca250.000kronor. Sista ansökningsdag 31 januari 2011. Richard Dahlboms stiftelse Post doc stipendium om 60.000 kronor för forskning inom läkemedelskemi. Sista ansökningsdag 1 mars 2011. Göran Schills stiftelse Post doc stipendium om 60.000 kronor för forskning inom analytisk kemi. Sista ansökningsdag 1 mars 2011. elixir 5/2010 – 3 – elixir 5/2010 aktuellt Djurförsök och medicinsk forskning Ett seminarium med ovanstående titel arrangerades i september av Vetenskapsrådet, LIF, Reumatikerförbundet och KI. Programmet kretsade kring tre aspekter: Vad försöksdjur används till, kommunikation med djurrättsgrupper samt den filosofiska frågan om människors och djurs rättigheter. Allt arbete med försöksdjur bedrivs sedan många år enligt 3R-principen: Reduce, Replace and Refine. Jag talade i en paus med en disputerad apotekare från SOBI (Swedish Orphan Biovitrum), som berättade hur en metodförbättring lett till att djur som tidigare avlidit efter försöket nu överlevde och kunde återanvändas – Reduce. Många försök genomförs idag med vävnadseller celluppsättningar liksom med invasiva metoder och datorsimuleringar – Replace. Genom att sålla ut antalet läkemedelskandidater med in vitro metoder innan de prövas på djur, bättre uppfödning och djuretiska kunskapskrav på experimentatorn har lidandet för djuren minskat – Refine. Ian Cottgrave, toxikolog på AZ berättade om företagets djurpolicy och att 84 procent av dess försöksdjur används inom Safety Assessment, bland annat vid terratogena studier. Simon Festing, ordförande i Understanding Animal Research, UK (http:// www.understandinganimalresearch. org.uk/) talade om hur man i hans hemland bemött kritiken mot djurförsök. Redan i slutet av 1800-talet fanns organiserade grupper, som värnade om djurens väl och vid förra sekelskiftet fick landet världens första djurskyddslag. Detta som bakgrund till 1980talets militanta Animal Liberation Front, vars ledande medlemmar sedermera fick fängelsestraff på cirka 10 år var. Kvar på den organiserade djurrättssidan i England finns Antivi- visections, vilka arbetar lagligt med avslöjanden, media och lobbying. Deras huvudbudskap är att djurförsök är »cruel« och leder till »bad science«. De bemöts med att företagen blivit mer öppna och bjuder in dem och media för att berätta om och visa upp sin verksamhet. Detta har desarmerat nidbilderna av denna. Även patientorganisationer har engagerat sig i försvaret för djurförsök. Föredragshållarens huvudbudskap var att företagen bör visa öppenhet mot sina kritiker samt utforma och publicera regler för verksamheten. Dagens tredje avsnitt behandlade olika filosofiska skolors syn på djuren. Sedan ordförande i Reumatikerförbundet redovisat förbundets försvar för djurförsök och f.d. verksamhetschefen för Djurens Rätt redovisat skäl mot djurförsök gjorde Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, en genomgång av skälen för och emot djurförsök. Tännsjös bok Animal Ethics erhölls gratis vid seminariet och finns nu i Apotekarsocietetens bibliotek. I huvudsak vilar människors argument på någon eller en blandning av tre principer: a) Människans helighet, som även innefattar motstånd mot abort och stamcellsforskning och drar en gräns mot de oheliga djuren; b) Rättsprinciper (Contractualism) som är av varierande slag till exempel att våld mot djur förråar människan själv, egoism – varje art är sig själv närmast med flera.; c) utilitarism, som inte gör någon skillnad mellan människor och djur utan istället ställer frågan vilket handlande, som skapar mest lycka i världen. Det blir en vågskålsfilosofi inom vilken djurförsök är rätt ibland och fel ibland. Argument mot djurförsök finns i Sverige bland annat hos organisationen Forska utan djurförsök, (http://www. forskautandjurforsok.se/). I en paus talade jag med en representant från Jordbruksverket, som lett Sveriges arbete inför EU:s beslut elixir 5/2010 – 4 – elixir 5/2010 om ett nytt djurskyddsdirektiv (http:// www.djurforsok.info/). Detta är nu antaget och träder ikraft 2012. Det första mötet för att samordna svenska intressenters ståndpunkter hölls på Apotekarsocieteten i april 2008. Sedan följde möten på SMI i vilka undertecknad deltog. Den största stridsfrågan gällde ett förslag från djurrättsgrupper att förbjuda primater i medicinsk forskning. I Sverige används apor vid Smittskyddsinstitutet för PET- och HIV-forskning. Förbudet föll och det nya direktivet skärper visserligen kraven på djurförsök, men berör mer Sydeuropa och nya medlemsländer än Sverige, som redan uppfyllt flertalet krav. En avslutande debatt gällde hur motståndet mot djurförsök skall bemötas i Sverige. Ingen kungsväg framkom, men ökad information till skola och massmedia föreslogs liksom visningar av hur djurförsök faktiskt genomförs. Troligen kommer ytterligare ett möte på dagens tema att arrangeras för att fortsätta diskussionen. Då kan det vara dags att länka frågan till sällskapsdjur och djur för livsmedelsproduktion, som oftast innebär andra lidanden än de som försöksdjur utsätts för. Anders Cronlund läkemedelskongressen 2010 Håkan Åström Christoffer Fjellner Anders Cronlund Läkemedelskongressen– träffpunkt för hela läkemedelsbranschen. Vem har makt inom läkemedelsområdet? – och vem tar ansvar? Det var temat för årets Läkemedelskongress som samlat cirka 1 000 deltagare. Under dagarna diskuterades vad som är makt och vad som är ansvar och vem/ vilka olika personer, professioner och instanser som kan göra anspråk på att ha det. De olika seminarierna som var framtagna av Apotekarsocietetens sektioner anslöt på olika sätt till temat och anspelade på olika sätt på trender inom läkemedelsområdet, allt från F o U till användning av läkemedel. Måndag 8 november I sitt inledningsanförande pekade Andreas Furängen, Apotekarsocietetens vd på mångfalden inom Apotekarsocieteten, som därmed var väl ägnad att ta upp temat i årets kongress och pekade också på det pågående arbetet med den nationella läkemedelsstrategin. Mer om den på Läkemedelsriksdagen i januari, se separat annons (red anm). Eva Sjökvist-Saers, Apotekarsocietetens ordförande som fungerade som elixir 5/2010 – 5 – elixir 5/2010 moderator diskuterade temat ur ett övergripande perspektiv. Makten i Europa Först ut var EU-parlamentarikern Christoffer Fjellner, som leder ett av läkemedelskongressen 2010 de tre utskotten på läkemedelsområdet och som beslutsmässigt är uppdelat mellan EU-parlamentet och ministerrådet. Fjellners engagemang omfattar läkemedelsinformationen med bland annat de mest kontroversiella frågorna. I utskottet diskuteras läkemedelsindustrins information, bipacksedlarnas utformning och patientorganisationernas roll. Materialrätten mot bakgrund av det ökande inflytandet från Kina och Indien har på läkemedelsutvecklingen, är också på tapeten. Likaså de fattiga ländernas tillgång på läkemedel, vilket behandlas i ett särskilt program, Action for medicine. Relationer mellan EU och läkemedelsindustrin är stundtals problematisk. EU-myndigheterna skall stå för en lagstiftning, som har allmänhetens förtroende samtidigt som det skall skapas ett positivt företagsklimat för läkemedelsindustrin i Europa. Industrins makt och ansvar Håkan Åström medgav att läkemedelsindustrin har lågt förtroende, vilket gör att den lätt blir på defensiven. Läkemedelsföretagen skiljer sig inte från andra företag utan har en klar ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och VD/ledning. En viktig fråga är hur de genererade vinsterna skall fördelas mellan F o U och marknadsföring. Att ta fram nya läkemedel är en överlevnadsfråga, men det är samtidigt viktigt att informationen blir offentlig och når patienterna. Betalningen och prisnivåerna är en kontroversiell fråga. Allt bättre hälsoekonomiska studier motiverar högre priser, inte minst på produkter från bioteknikföretagen. kronor 2007 och varje nytt läkemedel kan kosta upp till 9 miljarder att utveckla. Om kostnaderna för nya läkemedel således blir allt högre blir nästa fråga om det finns köpare, som har råd att betala dem. Holmberg jämförde läkemedelsindustrin med flygplansindustrin, vars investeringar i nya flygplan måste locka fler passagerare. På samma sätt måste nya läkemedel få bred användning med huvudsaklig finansiering av offentliga försäkringssystem. Många länder, till exempel Tyskland, Spanien och Grekland, får allt svårare att klara av detta. Olika referenssystem och besparingar gör det allt svårare för läkemedelsföretagen, Nya hedersledamöter Apotekarsocietetens två nya hedersledamöter Lena Tönnervik och Bo Holmberg installerades under Läkemedelskongressens första dag. Båda valdes av ett enhälligt fullmäktige i maj med följande motivering. Lena Tönnervik för att hon med stort personligt engagemang under två decennier har utvecklat och renodlat Apotekarsocietetens ekonomiska förvaltning. Hon har på ett genomgripande sätt effektiviserat redovisning och förvaltning. Hennes fokus på struktur och transparens har varit speciellt värdefullt för arbetet med permutation och sammanslagning av stipendiestiftelser samt i föreningens finanskommitté. Bo Holmberg har under lång tid varit en föregångsperson och drivande i utvecklingen av svensk sjukhusfarmaci. Han har med passion och engagemang bevakat apoteksområdet åt Apotekarsocieteten och är initiativtagare till nyhetsbrevet Aktuellt inom Läkemedelsområdet. Under 1987-1994 var han vice ordförande i Apotekarsocietetens styrelse. Kan nya läkemedel utvecklas i en nedåtgående global ekonomi Frågan om nya läkemedel kan utvecklas i en nedåtgående global ekonomi diskuterades av Christoffer Holmberg. Eftersom ekonomierna alltmer hänger samman globalt drabbar finanskriser alla länder. Det i sin tur påverkar utvecklingen av nya läkemedel eftersom det krävs stora forskningsinvesteringar. Totalt var dessa 750 miljarder vilket till exempel Astra/Zeneca´s neddragning av forskningen i Lund är exempel på. I samband med huvudsymposiet presenterades också Apotekarsocietetens pris till årets nästa bipacksedel, som i år utdelades till GSK´s produkt Trandate. Bo Holmberg Bo Holmberg och Lena Tönnervik. elixir 5/2010 – 6 – elixir 5/2010 läkemedelskongressen 2010 Michael Hoffman Pengar, makt och tillgänglighet Sektionen för öppenvårdsfarmaci Öppenvårdssektionens diskussion om makt och ansvar fokuserade på tillgänglighet – vem som betalar för läkemedel och vad man är beredd att betala för att ha tillgång till läkemedel. Programmets första pass »Läkemedel – en klassfråga?« diskuterade tillgänglighet på läkemedel ur en ekonomisk Peter Andrée synvinkel. Hur hanterar man en situation där allt fler läkemedel förlorar subvention, och vem ska betala? Är det möjligt att försäkra sig mot att ett läkemedel förlorar subvention, och hur viktigt är det till exempel med fritt insulin för diabetiker? I passet medverkade Thony Björk (Apoteket AB), Kenneth Johansson (Centerpartiet), Mikael Hoffmann (Landstinget i Östergötland), Peter Andrée (Förenade Liv) och Margareta Nilsson (Diabetesför- Margareta Nilsson elixir Thony Björk 5/2010 – 7 – elixir 5/2010 bundet). Var och en av talarna gav sin syn på frågan, följt av en paneldebatt. Nästa pass, »Pengarna eller livet!«tog sin utgångspunkt i den ökade kommersialiseringen av apoteksmarknaden. Är det alltid fult att sälja, som det ofta setts på apoteken? Hur klarar farmaceuten av de dubbla kraven att erbjuda kunden farmaci av god kvalitet och samtidigt uppfylla företagets försäljningsmål? I passet medverkade Gustav Sjöstrand (Öppenvårds- Kenneth Johansson läkemedelskongressen 2010 sektionen), Lars G Nilsson (Sveriges Pensionärers Förbund), Johan Wallér (Sveriges Apoteksförening) och Kjersti Bakken (Universitetet i Bergen). Den efterföljande diskussionen, där auditoriet var delaktig, handlade om vad kvalitet på farmaci är, och hur och vem som ska se till att det uppnås. Under det sista passet gavs utblickar på den avreglerade marknaden. Först talade Paul Folkesson om hur Optikerförbundet arbetar med kompetensutveckling och visade på hur ett system där varje kund kan se vilken kompetens en enskild optiker har leder till ett incitament för att fortbilda sig. Han gav också exempel på att kunder väljer att vänta på att komma till en optiker som engagerar sig i sin utbildning, vilket skulle kunna bli en intressant modell för apoteken. Robert Svanström och Johan Olofsson från det nystartade fristående företaget Din Apotekare berättade om sina erfarenheter av att starta ett helt eget apotek, och vilka utmaningar de råkat ut för under vägen. De visade på vikten av tillgänglighet av framför allt IT-stöd till entreprenörer och att Sverige har en bit kvar att gå innan vi kan säga att marknaden är öppen för fria företagare. Sist för dagen delade Klara Lundin från Familjeapoteket.se med sig av sina erfarenheter från arbete på internetapotek. Hon gav perspektiv på rådgivning där kunder vågar vara mer öppen eftersom hon eller han kan vara helt anonym, talade om möjligheter med leverans av receptbelagda läkemedel över internet och att det är möjligt att ha en tät kontakt med en stamkund även om man aldrig träffas fysiskt. Sektionen ordnade också under tisdagen och onsdagen totalt tre workshop-pass med titeln »Nätverkande och sociala medier« under ledning av Marianne Norelius (Apoteket AB), Hannah Gustafsson (ICA-skolan) och Karina Tellinger (Sveriges Kommuner och Landsting). Gustav Sjöstrand Vem har makten över läkemedel för djur? Sektionen läkemedel för djur Sektionen läkemedel för djur anslöt sig som vanligt till årets tema på Läkemedelskongressen och arrangerade en halvdag med ovannämnda rubrik som lockade ett drygt 80-tal åhörare som deltog livligt i debatt och frågestund. Ansvariga myndigheter inledde Tre myndigheter hade inbjudits att delta, högsta ansvariga myndighet Socialdepartementet representerat av departementsråd Helena Santesson Kurti, Jordbruksdepartementet och departementsråd Aase Tronstad samt Läkemedelsverket och Henrik Holst som tituleras veterinär koordinator. Lagen skiljer ju inte på humana läkemedel och djurläkemedel utan många bestämmelser är desamma. Vissa skillnader finns det ju och en är att humansjukhus får inköpa läkemedel direkt från partihandeln medan veterinära inrättningar måste köpa från öppenvårdsapotek. Det som också är speciellt är att veterinärer får förskriva både humana preparat och veterinära preparat, att veterinärmarknaden är mycket liten i Sverige, cirka 2 procent av totala försäljningen, att det finns »delmarknader« som lantbrukets djur och sällskapsdjur samt att det saknas prisreglering och subventioner. Departementsrådet berättade också att en ny utredning är på gång, departementet arbetar just nu med direktiven. Denna kommer att titta specifikt på tillgängligheten och annat som rör handel med djurläkemedel såsom tillstånd för djurapotek, vem som får driva sådana och e-recept för veterinärer. För häst är regelverket särskilt komplicerat eftersom hästen också är ett livsmedel, som sällskapsdjur motsvarar hästar elixir 5/2010 – 8 – elixir 5/2010 Helena Santesson Kurti ofta stora ekonomiska värden och behandlingarna är ofta dyra. För övriga sällskapsdjur gäller att det oftast finns en vilja hos ägarna att göra omfattande och dyra behandlingar. Lantbrukets djur kan behöva gruppvisa behandlingar, man vill undvika ekonomiska störningar av produktionen, det finns delegerad behandling och generösa jourdoser tillåts. För jourdoser gäller dock att veterinären inte får göra någon vinst på läkemedlen, endast påslag för lagring och svinn. Licensfrågan ledde till diskussioner Läkemedelsverkets möjlighet att utfärda licenser gäller då behandling med ett icke godkänt läkemedel är motiverad, verket bedömer denna motivation. Det kan finnas terapeutiska luckor inom landet som motiverar en licens. Veterinären skriver recept på preparatet i fråga och motiveringen för ansökan som sedan bedöms av Läkemedelsverket. Det apotek som veterinären anger ges sedan tillstånd att lämna ut läkemedlet. För apotekets del är detta förenat med en tillståndskostnad på enligt uppgift 165 kronor. Licensen är endast giltig ett år, därefter måste en ny ansökan med ny motivering göras. Det åligger också den ansökande veterinären att själv hitta läkemedelskongressen 2010 nödvändig information om läkemedlet vad gäller dosering, indikationer, biverkningar etc. Ibland kan apoteken, tillverkaren eller den svenska företagsrepresentanten hjälpa till med detta men det kan vara ett tidsödande arbete. Hans Kindahl, som var dagens sista föreläsare och representerade den praktiserande veterinären, höjde temperaturen i debatten avsevärt då han redovisade dagens licenssituation. 354 unika läkemedel har i dag licens i Sverige medan samtliga godkända preparat i Fass vet endast utgör 299 stycken. Läkemedelverket hanterar cirka 12 500 licenser för veterinärer årligen. Detta betecknade han som en oacceptabel situation. Närvarande apotekspersonal påpekade att det kan vara svårt att informera djurägare om dessa licenspreparat då de ska hämtas ut när ingen skriftlig information finns tillgänglig. Många av de preparat som nu används på licens har tidigare varit registrerade i Sverige men dragits tillbaka på grund av för dålig försäljning. En del närvarande läkemedelrepresentanter kunde berätta hur de kämpar med sina företag för att få behålla vissa viktiga läkemedel registrerade trots dålig lönsamhet. Försäljningen i Sverige behöver överskrida 500 000 kr/år för att det ska vara lönsamt att registrera. En bidragande orsak till dålig försäljning är att svenska veterinärer ofta bryter mot kaskadprincipen genom att förskriva humana läkemedel trots att det finns motsvarande veterinärmedicinska preparat registrerade. Anledning anges oftast vara att det blir billigare för djurägaren att lösa ut humanpreparaten. Apotekspersonalen kan inte påverka detta, det finns inga regler för att byta till andra preparat på veterinärsidan. Detta är dock att göra hela landets veterinärkår en stor otjänst, blir det inte tillfredställande försäljning så försvinner de veterinärmedicinska läkemedlen och alla tvingas söka licenser i stället. Djurförsäkringar kan ha viss påverkan I Sverige har vi mycket bra försäkringar för våra djur och att detta även ger försäkringsbolagen en viss makt över läkemedlen kunde Kent Karlstrand produktchef från Agria redogöra för. De flesta sakförsäkringar bygger på att skada inte ska inträffa men just djurförsäkringen är en unik försäkring, skada inträffar ofta, det vill säga alla djur behöver gå till veterinär under sin levnadstid. Förutom basförsäkring erbjuds därför en til�läggsförsäkring just för läkemedelskostnaden och intresset för denna ökar stadigt. Man får ersättning med upp till 3 000 kronor/år. Detta kan påverka djurägarens agerande och beslut i samband med veterinärbesöket. Dessutom inverkar det faktum att inte alla typer av läkemedel ersätts, det ska vara läkemedel godkända i Sverige och enligt kaskadprincipen. För andra preparat kan bolaget neka ersättning även om man oftast litar på veterinärens kunnande. Hur framtiden ser ut är svårt att bedöma, intensivvården ökar, djuren blir allt äldre vilket ger ökade läkemedelskostnader. Redan i dag överskrider kroniskt sjuka djur oftast gränsen för vad som ersätts. I år utbetalar Agria den svindlande summan av 3 miljoner per dag i ersättning till djurägare, 50 procent sker genom direktreglering hos veterinären. Om läkemedlens del av varje skada ökade med bara 50 kronor skulle detta betyda en ökad kostnad för Agria på 10 miljoner/år. Paneldebatt med fem företag Fem representanter för de nya apoteksaktörerna på marknaden fick presentera sig och svara på frågor som avslutning på dagen. Närvarande var Kristina Niemi, Cura apoteket ICA, Birgitta Molin, Djurfarmacia Trollhättan, PiaLena Wallin, Djurapoteket Eskilstuna Apoteket AB, Gabriella Sander, Djurapoteket Apovet och Jan-Krister Larsson, Veterinärens Apotek. En stor del av diskussionen upptogs av just licensproblematiken och man var eniga om att denna diskussion behöver fortsätta och alla aktörer måste samarbeta för att försöka finna en bättre lösning för framtiden. Lagerhållning och tillgänglighet var också en fråga som ledde elixir 5/2010 – 9 – elixir 5/2010 till en hel del diskussioner. Det påpekades att det inte enbart är apotekens fel att 24-timmarsregeln inte alltid kan uppfyllas. En bidragande orsak är att de två grossisterna, Tambro och Kronans Droghandel, inte har öppet under helgerna. Apoteket Cura som nu finns inhyst hos 25 ICA Maxiaffärer i delar av landet med mycket distriktsveterinärer har på grund av affärernas generösa öppettider blivit något av jourapotek. Djurfarmacia kan expediera recept inkomna före klockan 18 till nästa dag, Djurapoteket i Eskilstuna kan skicka hem till nästa dag recept som inkommer före 15.30. Apovet har full information på sin hemsida, där finns både prisuppgifter och uppgifter om lagerhållning. Det påpekades dock att det före avregleringen fanns 900 apotek i landet, just nu finns drygt 1 000 och om några år kommer det att finnas kanske 1 500. Efterfrågan på djurläkemedel har dock inte ökat i samma utsträckning utan ligger på cirka 2 procent försäljning som tidigare. Sprider man då ut detta på nästan dubbelt så många apotek kommer inte tillgänglighet och lagerhållning att öka. Marknaden är komplex med olika behov i olika delar av landet och detta måste man hitta lösningar för. Brist på prisinformation togs också upp till diskussion. På frågan om djurläkemedel kommer att bli billigare eller dyrare i framtiden var meningarna delade. Prissättningen är ju fri och beror mycket på konkurrensen på marknaden, fler generika måste komma för att priserna ska sjunka. Kanske blir det i framtiden säsongbundna priskrig för vissa varor, till exempel avmaskningsmedel på våren. Text och foto: Christina Arosenius läkemedelskongressen 2010 Svenska läkemedelsprofiler Farmacihistoriska sällskapet Farmacihistoriska sällskapet genomförde under måndagen traditionsenligt, i närvaro av ett tillfredställande antal åhörare, sitt halvdagsprogram. I sektionens serie om svenska läkemedelsprofiler porträtterades apotekaren, samlaren och mecenaten Carl David Carlsson av undertecknad. Redan under sin livstid kom Cede, som han kallades, att verka som mecenat och donator. Han understödde Apotekarsocieteten med rika gåvor och han donerade en enastående samling av och kring Albert Enströmssamling till Eksjö stad. Samlingen utgör grunden i Eksjö museum. I sitt testamente gjorde Cede Apotekarsocieteten till sin universalarvinge vilket i dag kanske främst gör sig påmint genom utdelning av medel ur Apotekare C D Carlssons stiftelse. Christer och Elisabeth Carling berättade om tillkomsten av Turbuhaler, ett långvarigt och mödosamt tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete i mötet mellan ingenjörsvetenskap och farmaci. Många ting och begrepp berördes alltifrån »manickens« utveckling och konstruktion och plasters kvalité till pulverteknologi och statisk elektricitet. Allt genomsyrat av begrepp som doseringsnoggrannhet, reproducerbarhet och användarvänlighet vid tillverkning i miljonskala. Tyvärr var sektionens danske gäst Hanne Kirkegaard, som skulle redogöra för uppbyggnaden och verksamheten vid Leo Pharma Historical Archives and Museum, förhindrad att delta. Sektionens styrelsemedlem Lennart Ernerot, som ingick i en grupp som under året besökt Leo Pharma, gav ett improviserat inlägg. Han redogjorde för Leo Pharmas (tidigare Lövens) mycket lovvärda omhändertagande Björn Lindeke och dokumentation av företagets historiska utveckling samt dokumentens organisation och tillgängliggörande för forskning. Apotekare Jan-Erik Ögren presenterade den nyligen utkomna boken om apoteken i Skellefteå med omnejd. I boken gör ett antal apotekare historiska tillbakablickar och beskriver utvecklingen och verksamhetan vid apotek i Västerbotten. Inte minst viktigt är hur man interagerar med politiker, sjukvården och media. Med energi och uthållighet fick man till slut också ihopa medel så en kun tryck boka. Programmet avslutades med två föredrag med kopplingar till svensk sjukhusfarmaci, där Pål Stenberg redogjorde för den biomedicinska forskningen på sjukhusapoteket i Malmö och Fred Fritzson berättade om vårt pågående arbete med att dokumentera sjukhusfarmacins historia. Bioanalytisk och biomedicinsk forskning etablerades på ett antal av landets regionsjukhus under senare delen av 1900-talet, då ett antal disputerade apotekare kom att anställas på landets sjukhusapotek. Den goda kemiska kompetens som därigenom tillfördes sjukvården kom, som i fallet i Malmö, elixir 5/2010 – 10 – elixir 5/2010 att resultera i intima samarbeten mellan farmaceuter och läkare som skulle bli av stor betydelse för en rationell läkemedelsterapi. Samarbetena kom också att leda till nya forskningsrön och ny kunskap, i exemplet från Malmö gällande bland annat vissa blodfaktorer, transglutaminaser med mera. Försök att dokumentera svensk sjukhusfarmacis historia, har pågått ett antal år och har visat sig vara en mödosam historia som nu äntligen verkar ha kommit igång. Det har visat sig svårt att få fram dokument, men man upplever nu något av en ketchupeffekt. Det har lossnat. Eftermiddagen avslutades med sektionens årsmöte som genomfördes i närvaro av 22 röstberättigade medlemmar. Årsmötet omvalde till ordförande Björn Lindeke. Till övriga styrelseledamöter omvaldes Jan-Olof Brånstad, Lennart Ernerot, Leif V Eriksson, Elisabeth Göthberg, Bo Ohlson och Greta Roslund. Till styrelsen nyvaldes Astrid Kågedal och Claes Wallén. Ordföranden avtackade avgående styrelseledamöterna Ingegerd Agenäs och Gunilla Sjödin. Till valberedning omvaldes Alar Krepp (sammankallande), Jan G Bruhn och Jan-Erik Ögren. Björn Lindeke läkemedelskongressen 2010 Christina Rångemark-Åkerman Karin Sandström Anne Hiselius Anna Bäsén Tisdag 9 november Andra dagen inleddes av Johan Wallér, som konstaterade att förändringen på apoteksmarknaden ger nya valmöjligheter för såväl kunder som medarbetare på apoteken. Nya entreprenörer ges möjligheter, men samhällsansvaret övervakas av staten genom lagar och avtal. Just det senare betonade moderatorn Ingrid Stenberg, chefredaktör för Läkemedelsvärlden när hon bollade över till Christina Rångemark-Åkerman, generaldirektör på Läkemedelsverket som tog upp myndigheternas makt och ansvar i Europa och Sverige. Vi lever i en globaliserad värld och genom EU´s godkännandemyndighet EMA styrs också vilka läkemedel vi skall ha i Sve- rige. Ramverken här utgörs av lagar, som stiftas av riksdagen, förordningar av regeringen och föreskrifter och allmänna råd av myndigheterna. Til�lämpningen av dessa kan överklagas av rättsväsendet. Läkemedelsverket påverkar EU´s godkännandeprocedur som ett ofta anlitat referensland. Verket har också fått utökade arbetsuppgifter, inte minst genom omregleelixir 5/2010 – 11 – elixir 5/2010 ringen av apoteksmarknaden. Ett nytt centrum för läkemedelsanvändning (CBL), ansvaret för Giftinformationscentralen, läkemedelsupplysningen, medverkan i att bilda en nationell läkemedelsstrategi och övertagande av Apoteket AB`s forskningsverksamhet är exempel på de vidgade arbetsuppgifterna. För att nå framgång i dessa uppdrag måste en god samverkan läkemedelskongressen 2010 åstadkommas med andra intressenter. Patientens makt berördes av Karin Sandström, som är ordförande Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) med 39 medlemsorganisationer och 450 000 enskilda medlemmar. Patienterna arbetar på tre nivåer: individuellt, grupp och organisation. Den enskilde individen får ökat inflytande genom kunskaper och information. På gruppnivå sker det genom informell kontaktverksamhet, bland annat via internet. Patientförbunden arbetar på central, regional och lokal nivå. De är mestadels välkomna hos olika delar av sjukvården och har till exempel bildat brukarråd med Apoteket AB och LIF. Problemet är resursbrist och vilken makt patienten verkligen har, är en öppen fråga. Anna Bäsen, medicinjournalist på Expressen, lämnade olika synpunkter på medicinjournalistikens makt i allt från larm till lyckopiller. Det viktigaste är att göra komplicerad information begriplig. Inflytandet kan variera och vid konfliktsituationer är målsättningen att alla berörda kommer till tals, inte minst enskilda berörda individer. Sökandet av information sker genom de gängse informationskanalerna IT och litteratur, men kontakterna med vårdprofessionerna är mycket omfattande. Olika kontaktmönster utvecklas också och samröret mellan patientorganisationerna och läkemedelsindustrin har påtagligt ökat under senare tid enligt föredragshållaren. Huvudsymposiet dag 2 avslutades med anförande av Anne Hiselius, årets Rune Lönngren-stipendiat, och hon gav nya perspektiv på ordination av läkemedel. Patienterna har enligt henne en övertro på IT-teknikens möjligheter att med förskrivarstöd ge samma information mellan läkare och apotek. En brist är att ordinationen till patienten inte inkluderar skriftlig information om målsättningen med läkemedelsbehandlingen. Det är också av största vikt att olika professionerna kan samverka mellan varandra och patienterna. Ett steg i rätt riktning är ett nystartat projekt, som syftar till utveckla nationella ordinationsmallar. Bo Holmberg Fredrik Hed Budskap som styr valet av läkemedel, Vem har makten – Och vem tar ansvar? Sektionen för läkemedelsinformation Ett halvdagssymposium arrangerades i avsikt att belysa och diskutera vilka budskap som styr valet av läkemedel, framför allt i förskrivningsögonblicket. Under ledning av moderator Fredrik Hed från Viva text & Pharma diskuterade deltagare från Reumatikerförbundet och Läkarförbundet tillsammans med representanter från läkemedelsindustri, apotek och myndigheter vad som påverkar val av läkemedel. Fredrik Hed inledde dagens program med en rad tankeväckande bilder, ord och frågor till publiken med hjälp av mentometerknappar. Fredrik pratade om att information är makt och att all information har en egen drivkraft att vara fri och ständigt uppdateras, vara tillgänglig och användbar, gratis eller billig samt vara förståelig och kunna delas, särskilt med den mängd informationskanaler som vi har idag. Ingeborg Björkman presenterade sina studier som visat att valet av antibio- Ingeborg Björkman Lars Lööf elixir 5/2010 – 12 – elixir 5/2010 läkemedelskongressen 2010 tika vid likartade infektioner skiljer sig mellan sjukhusläkare och allmänvårdsläkare. Resultaten pekade på att allmänläkarna hade patienten mer i fokus än vad sjukhusspecialisterna hade. Anne Carlsson från Reumatikerförbundet gav sin bild som representant för patienten och menade att kommunikationen mellan läkare och patient är A och O för att uppnå en optimal behandling. En påläst och välinformerad patient förstår bättre vad läkaren har ordinerat, hur läkemedlet ska användas och kan därmed ta ett större ansvar för sin behandling. Den yttersta makten har patienten, som i slutändan styr över sin behandling, menade Anne Carlsson. Som representant för läkarkåren talade Eva Nilsson Bågenholm från läkarförbundet om den professionella autonomin och menade att en läkare aldrig accepterar att bli bunden i sitt val av behandling och att det med dagens lättillgängliga information är enklare att göra ett medvetet, välinformerat val till sin patient. Anders Tegnell talade om Socialstyrelsens mål att kunskapsstyrning ska vara baserad på bästa tillgängliga medicinska kunskap och att deras instruktion är att bygga upp och sprida denna genom att säkerställa att evidensbaserad kunskap finns, skapa en evidensbaserad praktik och att stödja verksamheterna med implementering av sådan kunskap. Fokus för de riktlinjer som utarbetas ligger inom områden som är kontroversiella, vid vattendelare, vid stora praxisvariationer eller vid olika indikationer. Christina Rångemark Åkerman från Läkemedelsverket berättade att verkets huvuduppgifter är att värdera ett läkemedels nytta – risk-balans genom läkemedlets hela livscykel, värna om läkemedels tillgänglighet, motverka illegal handel samt tillhandahålla medicinsk information till alla som har behov av den. Christina höll även med Fredrik att Läkemedelsverket bör se över sin kommunikation och anpassa den till dagens informationskanaler, såsom till exempel Facebook. Läkemedelskommittéerna representerades av Lars Lööf som menade att kommittéerna fungerar som kanalen för myndigheterna att nå verkstadsgolvet, och att de på så vis kan påverka genom sitt rådgivande till förskrivare eller ledningsorgan eller genom sitt kunskapsnätverk de besitter. Apoteksaktörerna representerades av Monica Hagman från Apoteket och Annika Svedberg från Apotek Hjärtat som menade att en fördel med den avreglerade apoteksmarknaden är att den har bidragit till en ökad tillgänglighet, elixir 5/2010 – 13 – elixir 5/2010 nya tjänster, och ökat kundfokus. För att möta dessa behov hos patienterna kommer vi se ett ökat rådgivningsstöd, konceptapotek och tillsättning av »specialister« som kommer att verka som informatörer inom specifika områden. Cecilia Kennerfalk från LIF representerade läkemedelsindustrin och talade om vikten av att se på vilka som har skyldighet att ge information utifrån den kompetens som finns för att möta allmänhetens behov, snarare än vilka som har rätten. Amelia Adamo talade om medias roll och makt, för sin del ansåg hon att hälsorelaterade inslag aldrig ska vara det som lockar läsare genom till exempel förenklade budskap på omslaget, det var av etiska skäl, menade hon. Amelia förklarade även att samtliga av deras hälsorelaterade texter granskas av läkare eller annan hälso-sjukvårdspersonal. Dagen avslutades med paneldebatt och mentometerfrågor och det som tydligt framträdde under dagen var att patienten blir allt viktigare och att samhället behöver en välinformerad patient. Utmaningen ligger nu i att förvalta den information som faktiskt redan finns, samarbeta och lära av varandra samt anpassa den till dagens informationskanaler. Sofia Johansson läkemedelskongressen 2010 Växtbaserade läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott – vem säljer, vem väljer? Sektionen för farmakognosi Blocket började med en exposé av hur växtbaserade läkemedel och andra produkter kunnat användas i öppenvården och vara patienter till god nytta, alltsen den tid när provinsialläkare utnämndes via kungligt brev och till nu. Havregrynsgröt till frukost kan vara ett tips för att få bukt med blodfetterna. Intressant var Moa Vlastos lilla undersökning på hennes egen arbetsplats angående kollegornas inställning till naturläkemedel, växtbaserade läkemedel och kosttillskott. Utav fyra läkare var en negativ mot produkterna medan tre läkare tyckte sig sakna kunskap om produkterna. Av Charlotte af Klercker fick vi höra att den typiska kunden som köper egenvårdsprodukter är mellan 30 och 50 år och vill ha hjälp med trötthet, oro eller att få bukt med sin vikt, om det är en kvinna. Den typiske mannen är mellan 25 och 40 och handlar tränings- eller förkylningsprodukter. Visad effekt är viktig, men reklam och rekommendationer betyder också mycket för val av produkt. påtalade att för apotek i dagligvaruhandeln är kundens önskemål av stor vikt för produktsortimentet. Vill kunden ha en produkt så kan den komma att tillhandahållas, även om det inte är visat att den har någon effekt. Etiskt dilemma? Branschorganisationen Svensk Egenvård har gjort mycket för att Foto: Ulrika Huss Melin Föreläsare från hälso- och sjukvården, producentorganisation, apotek, dagligvaruhandel, myndighet och media var inbjudna att ge sina synpunkter på vem som har makt och ansvar för växtbaserade egenvårdsprodukter, i ett ökande flöde av produkter, försäljningsställen och marknadsföring. Paneldebatt om vem som har makt och ansvar inom området växtbaserade läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott. Från vänster: Nils Bergå Nygren, Moa Vlastos, Charlotte af Klercker, Ingrid Atteryd, samt Kristina Niemi. producenterna ska kunna följa regler och riktlinjer, bland annat genom att sammanställa branschriktlinjer för kosttillskott. Branschen har också ett egenkontrollprogram. I och med att begreppet naturläkemedel i framtiden enbart kommer att vara sådant som inte är växtbaserat, exempelvis mineraler, och växtbaserade produkter skall godkännas som läkemedel med högre krav på säkerhet och visade effekter, så tror Ingrid Atteryd att fler av dessa produkter kommer att glida över till kosttillskottssidan. Produktgruppen kosttillskott växer, 2008 omsatte den 1983 miljarder SKr, och kommer troligen att fortsätta att växa. Får man säga vad som helst om de produkter man säljer? Yttrandefriheten har en stark ställning i Sverige, och i princip kan en person inte förbjudas att säga vad den vill; vilket också gäller försäljare av kosttillskott i dagligvaruhandeln, även om de skulle ge dåligt underbyggda råd och rekommendationer. Nils Bergå Nygren ansåg att journalister har en frihet under ansvar. Inom tryckta media finns ett pressetiskt elixir 5/2010 – 14 – elixir 5/2010 regelverk med Pressombudsmannen och Pressens opinionsnämnd. Övertramp sker dock i alla fall. Ett problem kan vara när journalister saknar fackkunskaper, och måste förlita sig helt på den eller de personer som intervjuas. Fler fackutbildade journalister skulle stärka medias trovärdighet. Föreläsare under den intressanta, informativa och trivsamma eftermiddagen var: Moa Vlastos, Landstinget i Västmanland; Charlotte af Klercker, Apoteket Hjärtat; Kristina Niemi, Cura Apotek; Ingrid Atteryd, Svensk Egenvård; Nils Bergå Nygren, Sveriges Farmaceutförbund. Moderator var Erika Svedlund och i paneldebatten medverkade även Barbro Gerdén, Läkemedelsverket och Ulla Beckman Sundh, Livsmedelsverket. Ulla Beckman Sundh läkemedelskongressen 2010 Under Läkemedelskongressen uppvaktades professor Lars Bohlin som ny hedersledamot i Sektionen för farmakognosi. Lars utsågs till hedersledamot vid sektionens årsmöte för sitt djupa och genuina intresse för att öka kunskapen om läkemedel och andra bioaktiva substanser från naturen. Genom sin forskning och utbildning i ämnet farmakognosi vid Uppsala universitet har Lars bidragit till ett ökat kunnande inom detta område. Under kongressen delade också adjungerad professor Jan G Bruhn ut Fonden för farmakognosis stipendium till Robert Burman, nybliven Farmacie doktor. Fonden för farmakognosis stipendiater prisas för sitt arbete med att föra ut kunskap om läkemedel från naturen. Stipendiet har möjliggjorts genom den verksamhet som bedrevs av Centrum för Tillämpad Farmako- Foto: Erika Svedlund Sektionen för farmakognosi uppvaktar ny hedersledamot och stipendiat Från vänster. Adjungerade professor Jan G Bruhn, pharm dr Robert Burman och professor Lars Bohlin. Text och gnosi och de sponsorer som stödde verksamheten. Stiftelsens huvudsakliga ändamål är att stärka utvecklingen av ämnesområdet farmakognosi vid Uppsala universitet avseende kompetensutveckling och kunskapsöverföring till samhället. Erika Svedlund Sjukhusfarmacins roll i framtiden – vem tar ansvar för kvalité och styrning? Sektionen för sjukhusfarmaci Förutsättningarna för sjukhusfarmacin i Sverige har radikalt ändrats efter avregleringen av apoteksmarknaden och förändringarna i lagen om handel med läkemedel (SFS 2009:366). Landstingen har fått ett större ansvar och sjukhusens läkemedelsförsörjning är numera en konkurrensutsatt marknad med olika aktörer. Syftet med sektionens program till årets läkemedelskongress var att belysa några aspekter av sjukhusfarmacins roll i framtiden. Vem tar ansvar för kvalitet och styrning? Först ut var Björn Wettermark från Stockholms läns landsting som talade om läkemedelsstatistik som verktyg för uppföljning och styrning av läkemedelsförskrivning. Sverige har länge haft världens bästa läkemedelsstatistik på aggregerad nivå. Sedan juli 2010 har dock landstingen fått tillgång till data om uthämtade recept på individnivå, vilket ger förfinade möjligheter till analys och uppföljning. Det går bland annat att följa incidens på ett säkrare sätt och ordning för insättning av läkemedel, till exempel huruvida patienter med ARB har provat ACEhämmare först. Genom förbättrad läkemedelsstatistik kan man utforma relevantare kvalitetsmått för styrning av läkemedelsförskrivningen. Björn betonade dock att statistik i sig inte elixir 5/2010 – 15 – elixir 5/2010 förändrar förskrivningsmönster utan statistiken måste användas som underlag för diskussion med läkarna. Upphandling är ett annat verktyg för styrning som landstingen har till sitt förfogande. Att upphandling inte är helt enkelt belystes av Anders Bergström från Norrbottens läns landsting. Det finns exempel där upphandlade produkter fungerat dåligt i den kliniska vardagen och kliniker istället har slutit separata avtal med läkemedelsindustrin i strid med upphandlingen. Förändringar i lagen om offentlig upphandling har dock tvingat landstingen att göra mer korrekta upphandlingar och efterleva dem bättre, vilket å andra läkemedelskongressen 2010 Kelly Babcock Ulrika Gillespie Anders Bergström sidan har lett till att upphandlingar överprövas i större utsträckning av industrin. Ett bra exempel är den nationella upphandlingen av HPV-vaccin. Enligt Anders Bergström är upphandling ett bra styrmedel under förutsättning att processen är transparent och att brukarna involveras tidigt så att man får bra förfrågningsunderlag. Programmet efter lunch handlade om farmaceuternas roll i sjukvården. Landstingen har generellt blivit mer intresserade av läkemedelsfrågor och har anställt många apotekare på senare tid. En trend, som bland andra observerats av Ulrika Gillespie från Akademiska sjukhuset i Uppsala, är dock att de apotekare anställs av landstingen tenderar att komma bort från det patientnära kliniska arbetet genom att de får ökade administrativa arbetsuppgifter och ansvar. Ulrika påtalade i sitt anförande också vikten att hålla ihop farmaceutprofessionen och undvika interna strider, något som riskerar att försvåras på en avreglerad sjukhusfarmacimarknad. Huvudtalaren för dagen, sjukhusapotekaren Kelly Babcock från Ottawa, knöt an till vikten av en stark profession i sitt anförande om situationen i Kanada. Där är apotekare är en självklar del av vårdteamet. På hans sjukhus arbetar apotekarna 90 procent av sin tid med patientnära kliniskt arbete, men genomsnittet i riket är cirka 50 procent. En nyckelfaktor i utvecklingen av klinisk farmaci har just varit ett stark kollegial miljö där fokus har legat på att maximera patientnära farmaceutisk omsorg, främja lärande och kompetensutveckling samt kvalitetssäkring av farmaceutisk service genom forskning. Andra framgångsfaktorer har varit att maximera apoteksteknikernas befogenheter för att frigöra apotekartid till kliniskt arbete samt att utveckla nära band med läkare och sjuksköterskor. Kvalitetssäkring av klinisk farmaci var ämnet för Tommy Erikssons anförande. Tommy är forskningschef inom Apoteket Farmaci och har tillsammans med kollegor i Skåne utvecklat den så kallade LIMM-modellen för bättre och säkrare läkemedelsanvändning. Modellen har belönats med Guldskalpellen 2009 som är Dagens Medicins pris för bästa innovation i svensk sjukvård. Enligt Tommy ligger nyckeln till kvalitetssäkrad klinisk farmaci i att fokusera på aktiviteter som leder till direkt påvisbar patientnytta och att arbeta efter evidensbaserade modeller och processer som genererar mätbara och reproducerbara resultat. En del i kvalitetssäkringen är också att införa ackreditering av sjukvården och sjukhusfarmacin utifrån standarder som utvecklas av myndigheter och professionella organisationer baserat på goda exempel och forskning. Kelly Babcock replikerade här att även om standarder och kvalitetssäkring är viktigt, så finns det en risk att det kan hämma utveckling. Hans egen erfarenhet är att man kommer långt bara med att vistas på sjukhusavdelningarna och göra ett gott arbete. Det var så klinisk farmaci tog fart i Kanada. Efter anförandena gavs publiken, som nästan uteslutande utgjordes av anställda inom sjukhusapotek och landsting, möjlighet att tycka till genom ett antal mentometerfrågor. Det visade sig att de flesta instämde med talarnas synpunkter. Hela 78 procent av publiken tyckte att sjukhusfarmaceuter gör störst nytta i det patientnära teamet. Ekonomi (44 procent) och andra professioners motstånd (37 procent) upplevs utgöra de största hindren för att få in fler farmaceuter i patientnära arbete. Drygt hälften (54 procent) av publiken ansåg att farmaceuter måste ta mer plats och bli synligare och tydligare i patientsäkerhetsarbete. Sektionen för sjukhusfarmaci kan bidra till att stärka rollen för sjukhusfarma- Tommy Eriksson Malin Östbring-Carlsson Maria Gradén elixir 5/2010 – 16 – elixir 5/2010 läkemedelskongressen 2010 ceuter genom att arbeta med certifiering och vidareutbildning (43 procent) samt opinionsbildning och debatt (26 procent). Sektionsprogrammet avrundades med tre korta exempel på klinisk farmaci från Kalmar, Dalarna respektive Stockholm. Malin Östbring-Carlsson berättade att klinisk farmaci i Kalmar län är tämligen väl utvecklat med multiprofessionella team där apotekare ingår för mångbesökare, äldre och reumatiker. Det finns totalt sju klinikapotekare fördelade på länets tre sjukhus som arbetar inom medicin, geriatrik, psykiatri och kirurgi. Apotekarna är också involverade i patientskolor inom reumatologi, njurmedicin, kardiologi och dialys, vilket är mycket uppskattat av patienterna. I Dalarna har man också satsat på klinisk farmaci. Under året har ett projekt pågått där två kliniska apotekare har introducerats i slutenvården och dito fem inom primärvården i olika delar av länet. Projektet har utfallit väl och lett till att landstinget nu har utlyst Zahra Shah-Shahid dessa tjänster i egen regi. Maria Gradén berättade att projektet har omfattat läkemedelsgenomgångar för äldre och mottagningsbesök hos apotekare på vårdcentraler. Det faktum att apotekarna i primärvården har haft tillgång till journalen har förbättrat kvaliteten på apotekarnas medverkan i läkemedelsgenomgångarna enligt Maria. Framgångsfaktorerna för detta projekt var slående lika de som anförts tidigare under dagen, nämligen att vara verksamhetsnära, synas, verka för kontinuitet och ha ett nätverk för samhörighet. Avslutningsvis redogjorde Zahra Shah-Shahid för en interventionsstudie som genomförts på akuten vid Södersjukhuset i Stockholm. För de 200 patienterna interventionsgruppen gjorde en klinisk apotekare en läkemedelsavstämning vid inskrivning, läkemedelsgenomgång, läkemedelsremiss till nästa vårdinstans samt efterföljande uppföljning. Kontrollgruppen bestod av 201 patienter. Resultaten visade att patienterna i interventionsgruppen hade 3,5 färre vårddagar/år än dem i kontrollgruppen och läkemedelsbehandlingen förbättrades enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. I genomsnitt identifierades 3 läkemedelsrelaterade problem per patient. Från det efterföljande årsmötet för sektionen för sjukhusfarmaci kan rapporteras att Malin Östbring-Carlsson, Lina Waern och Elisabeth Nilsson invaldes som nya styrelseledamöter för att ersätta Per Nydert, Peter Persson, Malin Kuno-Edvardson och Jeanette Jonsson som alla har valt att inte sitta kvar i styrelsen. Matts Balgård Små molekyler, små företag – stora visioner? Sektionen för läkemedelskemi Utmaningarna för att behålla den svenska kompetensen inom forskning och utveckling av småmolekylära läkemedel var huvudtemat för debattdagen »Små molekyler, små företag – stora visioner?«, under årets Läkemedelskongress. Närmare 80 personer samlades till debattdagen, som arrangerades av Apotekarsocietetens sektion för läkemedelskemi och tidningen Kemivärlden Biotech. Många små företag redogjorde för sina projekt och utvecklingsstrategier och föreläsarna fick svara på många intresserade frågor från auditoriet. Re- presentanterna från de små företagen berättade om sina forskningsprojekt. Små företag, med endast ett fåtal anställda, tvingas ofta att driva sina projekt med fokus på företagets och projektets överlevnad snarare än att kunna fokusera på att nå största möjliga patientnytta. Till exempel kan val av terapiområde styras av möjligheten att uppnå regulatoriska krav i en liten klinisk studie. Patenttiden är en annan viktig som faktor påverkar hur utvecklingen sker och vad som anses värt att utveckla. Rolf Johansson på AstraZeneca gav det stora läkemedelsbolagets syn. Inom AZ, liksom hos många andra läkemedelsbolag, har andelen biologiska läkemedel i projektportföljen ökat på elixir 5/2010 – 17 – elixir 5/2010 senare år. Men företaget lägger fortfarande 85 procent av sin forskningsbudget på småmolekylär forskning och de små molekylerna har sin självklara plats, konstaterar Rolf Johansson. – Småmolekylära läkemedel kommer naturligtvis att finnas kvar. Vem bryr sig om det är en liten eller stor molekyl – bara den gör tricket. Så resonerar de stora läkemedelsbolagen, läkemedelskongressen 2010 säger han. Rolf Johansson konstaterar att det ofta sägs att biologiska läkemedel går snabbare att utveckla än små molekyler och oftare lyckas hela vägen till marknaden. Han förutspår dock att utvecklingstiderna för små och stora läkemedel kommer att närma sig varandra när de »enklaste« proteinläkemedlen, som nya insuliner och genotropin, nu är framtagna. Martin Wikström på Naturvetarna konstaterade att det i Sverige inte finns någon sammanhållen life science-strategi, men att regeringen har uttalat att det ska tas fram en innovationsstrategi. – I en sådan strategi är det viktigt att forsknings- och innovationspolitiken samordnas bättre, att man tydligare visar på life science-industrins betydelse för landet, tittar på företagens behov och på vilka utbildningssatsningar som behövs, säger han. Dagen avslutades med en paneldiskussion där deltagarna bland annat fick ange den åtgärd i en innovationsstrategi som de anser skulle vara viktigast för life science-industrin i Sverige. – Främja det långsiktiga ägandet, sa Torun Nilsson, författare till boken »När Sverige sålde Nobelindustrin«. – Det behövs en akademisk tvärvetenskaplig enhet, som inte är uppdelad på fakulteter, där fokus ligger på läkemedelsutveckling. Där kan till exempel överblivna projekt från industrin leva vidare, en sorts inkubator där man delar fritt på information och lär av varandra. Man borde kunna avsätta regeringspengar i procentklassen av BNP till det, säger Rolf Johansson, AZ. – Fokusera på att behålla kompetensen i Sverige – läggs allt ut på kontrakt utanför landet finns snart ingen kompetens kvar att ens beställa det vi vill ha gjort i Kina, sa Anki Malmborg på investeringsbolaget LuBio i Lund. – Mer pengar måste finnas tillgängliga för små bolag så att de snabbare kan komma igång med de studier som krävs för att lyckas, avslutar Benjamin Pelcman, från Apotekarsocieteten och BeepCo. Sara Nilsson, KemivärldenBiotech Agneta Larhed, Apotekarsocieteten Paneldiskussion kring frågan Vem tar ansvar för läkemedelsanvändningen. Onsdag 10 november Den sista dagens huvudsymposium inleddes av Anders Blanck, LIF som erinrade om att sjukvården är en politisk angelägenhet. De stora olikheterna i landet gör den nationella läkemedelsstrategin mycket angelägen. I arbetet med denna måste även F o U på läkemedelsområdet ingå. Det senare betonades även av förmiddagens moderator, Erik Fredholm,LIF som öppnade med frågan om vem som styr området. Universitetens makt och ansvar är en viktig fråga för att Sverige enligt gällande forskningspolitik skall ligga i frontlinjen, ansåg Sharon Rider från Uppsala universitet i sitt anförande. Under de senaste 20 åren har vi dock sett en förändring från universitetens självreglerande roll att själva välja forskningsfrågor och metoder till att de idag skall vara motorer för ekonomisk utveckling. Staten som finansiär anser sig ha rätt att bestämma deras inriktning. Vi får en situation där kostnaderna för kunskapsproduktionen bärs Anders Blanck Erik Fredholm elixir 5/2010 – 18 – elixir 5/2010 läkemedelskongressen 2010 Studenter möttes Sharon Rider Märit Johansson av medborgarna medan den utvunna kunskapen privatiseras. Detta kan ses som att gå emot andemeningen i de europeiska universitetens rättsförklaring, som tecknades i Bologna 1988. Utvecklingen av nya och effektiva läkemedel kräver välfungerande system för att slussa akademiska upptäckter till kommersialisering, men också starka och långsiktiga ekonomiska resurser. Detta påstående inledde Märit Johanssons föredrag och hon tog också upp betydelsen av samarbetet i Karolinska Institutets Science Park, (KISP), för vilket hon är VD. Organisationen består av ett 50-tal företag och samarbetet ger synergieffekter och rationella administrativa rutiner. De akademiska innovationernas väg till affärer omfattar stegen idé – utveckling – affärsutveckling – start-up-företag. I innovationssystemet kommer Karolinska Development AB in och i dess förvaltning ingår bland de största produktportföljerna inom life-science i Europa. I pågående projekt ingår 12 läkemedelskandidater i klinisk fas och 21 läkemedelssubstanser har first-inclass-potential. I den följande debatten under ledning av Sofia Kälvemark och med Göran Sjöstrand och Kristina Fritjofsson, båda representerande apotek, Lars Nilsson, Sveriges Pensionärsförbund, Christina Rångemark Åkerman, Läkemedelsverket och Ingela Segerborg, Pfizer, som deltagare, togs frågan om vem som har ansvar för läkemedelsanvändningen upp. Det sammanfattande intrycket av diskussionen var att en förbättring kräver ökad samverkan. Det gäller centralt, till exempel mellan myndigheter, patient- och pensionärsföreningar. De enskilda patienterna har ett eget ansvar, men i de vardagsnära problemen kan deras situation förbättras genom ökat samarbete mellan sjukvård och apotek. Årets Bengt Danielsson – föreläsning hölls av Bengt Mattsson, som gav en beskrivning av läkemedels- Bengt Mattsson företagens nya strategi att utveckla stödjande insatser. Företagen måste av naturliga skäl generera vinster för att kunna satsa på F o U. Det gör dock att förtroendet för dem ofta är dåligt och för att förbättra detta satsar de i den nya strategin alltmer på olika insatser för att motverka ohälsa och förebygga sjukdomar. Insatserna följer två linjer, varav den ena inriktas mot sociala faktorer och den andra mot miljöproblem. De filantropiska insatserna riktas framför allt mot utvecklingsländerna och har kontinuerligt ökat i storlek Bara Pfizer lägger till exempel ner 2,4 miljarder dollar årligen på aktiviteterna. Bo Holmberg elixir 5/2010 – 19 – elixir 5/2010 Under onsdags eftermiddagen på Läkemedelskongressens sista dag anordnades After Congress för studenter från hela landet. Det bjöds på snittar och bubbel samt tävling, ett stort GRATTIS till Sofi Johansson, Elisabeth Furängen och Sanna Storgård som alla vann fina priser från Apotekarsocieteten, Läkemedelsvärlden samt Läkemedelsakademin. Emma Sabelström från LIF informerade om möjliga karriärvägar inom läkemedelsindustrin vilket uppskattades av studenterna som även fick möjlighet att ställa en hel del frågor till Emma. Linda Eriksson från AstraZeneca i Mölndal berättade om företagets framtida storsatsning. I samband med implementering av AstraZenecas nya R&D Strategi (som baseras på fyra huvudprioriteringar: stärka forskningsportföljen, tillväxt, förändra verksamheten och vårt beteende och företagskultur), kommer forskningsanläggningen i Mölndal att förstärkas på flera fronter. Den farmaceutiska utvecklingen av läkemedel kommer att växa med cirka 200 nya tjänster inom de närmaste 3 åren och Mölndal får ett betydande ansvar för framställning och distribution av kliniskt prövningsmaterial för AstraZenecas studier världen över. Det blev en trevlig stund att umgås och samtidigt knyta kontakter inför arbetslivet. Petra Flygare läkemedelskongressen 2010 Unga lovande forskare inom galenisk farmaci och biofarmaci Sektionen för galenisk farmaci och biofarmaci Under Läkemedelskongressens sista dag arrangerade Sektionen för galenisk farmaci och biofarmaci ett program under temat Unga lovande forskare inom galenisk farmaci och biofarmaci. Dagen började med en mycket trevlig postervisning där det bjöds på kaffe och en smörgås. Cirka 10 personer från Uppsala universitet, Chalmers och Luleå högskola presenterade sina postrar. Här gavs tillfälle till att diskutera forskning och knyta nya kontakter. Annette Larsson Jonas Berggren, Recipharm AB var moderator och hälsade cirka 40 åhörare från såväl akademi och industri välkomna. Pär Matsson, forskare vid institutionen för farmaci på Uppsala universitet var först ut och talade utifrån ämnet Genetisk variation som ett verktyg för att bestämma reglering av ABC-transportproteiner. Detta följdes av Denny Mahlin, forskarassistent vid institutionen för farmaci på Uppsala universitet som berättade om Nya sätt att förutsäga och förbättra amorfa materials stabilitet. Båda föredragen var uppskattade och flera frågeställare ville veta mera eller lämna sina synpunkter. Förmiddagens program avslutades med utdelning av pris till den av juryn utsedda postern. Priset gick till Annika Borde, doktorand på Chalmers för postern Stabilization of Vibrio cholerae during freeze-drying: Towards an oral elixir 5/2010 – 20 – elixir 5/2010 dry-formulated cholera vaccine. Juryns motivering var: »Postern presenterade resultat på ett tydligt sätt med en god vetenskaplig nivå inom ett vetenskapligt viktigt område. Postern hade en tydlig röd tråd med stöd av enkla och tydliga bilder och en lättförstålig slutsats«. Annika får gå gratis på valfri temadag som sektionen arrangerar tillsammans med Läkemedelsakademin. Joel Hellrup Pär Matsson läkemedelskongressen 2010 Innovativ svensk läkemedelsforskning Apotekarsocietetens vetenskapliga sektioner Under Läkemedelskongressen anordnade Apotekarsocietetens vetenskapliga sektioner ett halvdagsprogram på temat Innovativ svensk läkemedelsforskning. Innovativ läkemedelsforskning har bedrivits i Sverige under många decennier och har resulterat i betydelsefulla innovationer såsom Losec och Genotropin. Är vi lika innovativa i Sverige idag? Fyra föredragshållare beskrev olika exempel på aktuell innovativ läkemedelsforskning i Sverige. I en paneldebatt diskuterades också bland annat innovationsklimatet och framtiden för svensk läkemedelsutveckling. Claes Post, LiU Innovation, Linköpings universitet var moderator och inledde med en kort överblick över några av de trender som påverkar utvecklingen av nya läkemedel. Det faktum att FoU-kostnaderna ökat dramatiskt samtidigt som allt färre nya substanser godkänns sätter stort fokus på innovation och nytänkande inom läkemedelsutvecklingen. Pontus Blomberg, som är enhetschef på Vecura, en del av Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, gav en överblick av avancerade terapier. Med avancerade terapier avses här genterapi, somatisk cellterapi och vävnadstekniska produkter. I dagsläget finns endast ett fåtal läkemedel för avancerad terapi i världen men ett stort antal kliniska studier pågår. Ett exempel på en produkt som godkänts i EU är ChondroSelect (TiGenix) för behandling av broskskador. I Sverige drivs utveckling inom detta område inom både akademi och mindre företag. SMI och smittskyddsinstitutet har testat ett lovande genvaccin mot HIV på friska frivilliga. Vid Sahlgrenska sjukhuset har broskskador framgångsrikt behandlats med autolog broskcellsinplantering. Andra sjukdo- Claes Post Pontus Blomberg mar där arbete pågår är bland annat Alzheimers sjukdom, cancer, Parkinsons sjukdom och kardiovaskulära sjukdomar. Kostnaden för avancerade terapier är än så länge mycket hög. Huntexil™ är ett nytt läkemedel som visat positiva effekter på motoriken vid Huntingtons sjukdom. Clas Sonesson, Neurosearch, Göteborg, beskrev utvecklingen av detta nya läkemedel. Huntexil™ är en dopaminerg stabiliserare – en ny substansklass. Genom att inhibera dopamin D2-receptorer i hjärnan stabiliseras psykomotoraktiviteten. Utvecklingen av Huntexil™ har utgått från ett systembiologiskt perspektiv och screeningen av substanser har gjort in vivo. På så sätt kan visserligen färre substanser undersökas än vid så kallade high throughput screening men detta uppvägs av att man får mer information om de undersökta substanserna. Nya läkemedel betyder inte bara nya aktiva substanser. Hans Lennernäs, Uppsala universitet, berättade om sitt arbete med att åstadkomma en mer effektiv behandling av prostatacancer med hjälp av en ny beredningsform. Genom att injicera en depotberedning av 2-hydroxiflutamid direkt i prostata kan höga lokala koncentrationer uppnås samtidigt som den systemiska exponeringen hålls på en låg nivå. På så sätt hoppas man kunna undvika biverkningar. För att åstadkomma en långsam frisättning används kalciumsulfat som bildar en fast långsamt eroderande struktur in vivo. Det kanske största hotet mot vår framtida hälsa är utveckling av anti- biotikaresistens hos patogena bakterier. Pia Keyser, Creative Antibiotics, Umeå, presenterade ett nytt koncept för antibiotikautveckling. Genom att angripa virulensen hos patogena bakterier utan att påverka tillväxten hos normala bakterier minskas risken för utveckling av resistens. Till den minskade risken för resistensutveckling bidrar också att bakterierna bara berövas sin förmåga att infektera celler men inte dödas. Detta uppnås genom att man inhiberar det så kallade typ III sekretionssystemet hos gram-negativa bakterier. Man arbetar med tre olika projekt nämligen infektioner i brännsår, diarré och sexuellt överförbara sjukdomar. Under den avslutande paneldebatten diskuterades hur Sverige kan fortsätta att spela en roll inom innovativ läkemedelsforskning. Panelen ansåg att svårigheten att finansiera forskning och utveckling var ett viktigt problem. Finansieringsproblemet är störst i senare faser. Det borde finnas bättre förutsättningar för att växa till medelstort företag i Sverige utan att bli uppköpt av utländska investerare. Ett annat problem är svårigheten att genomföra kliniska studier i Sverige. Små biotechbolag samarbetar nära akademin och det framhölls att den akademiska forskningen också behöver strategisk satsning för ömsesidig och innovativ input i svensk läkemedelsforskning. Affärsstrateger som kan utveckla små företag på ett effektivt och kompetent sätt är också en bristvara. Charlotte Asker-Hagelberg Torkel Gren elixir 5/2010 – 21 – elixir 5/2010 tips och möten Från småföretagare till läkemedelsexpert – apotekarminnen under drygt 100 år Läkemedelsutvecklingen under 1900-talet är enastående. Vid seklets ingång fanns vissa smärtstillande medel, bedövn ingsmedel, hjärtmedicinen digitalis, kinin, laxerm edel och jodsprit, men därutöver få effekti va läkemedel. Alla läkemedel tillverkades på apoteken och apoteksinnehavaren kunde ha både en papegoja och röka cigarr i butiken. Under motstånd från den egna yrkeskåren sökte sig apotek are från och med slutet av 30-talet till den växande läkemedelsindustrin. Apotekarutbildningen var länge hantverksmässigt inriktad och modern forskning tillkom först runt 1960. En förskjutning i utbildningen skedde från botanik till kemi och farmakologi och senare med alltmer inslag av samhällsaspekter. Påfallande många medver kande i denna antologi är de första akadem ikerna i släkten. Bortset t från tidigare generationers studieresor till främst Tyskland var flera också först med att ge sig ut i världen. Sällan hade de några planerade karriärer, men kom i flera fall att bli pionjärer inom sina verksamhetsom råden. Den arbetsinsats, som många av dem lade ner på sina examina och sitt yrkesliv är idag ovanlig. Nihile sine labore! Under seklet försvann tillverk ningen från apoteken och packade läkemedel fyllde fabriksförhyllorna. Allt fler apotek are kom att ägna sig åt forskning, information och frågor kring läkeme dels användning. De blev läkemedelsexperter. Antologin består av 14 apotekares minnen från denna tid. Författarna berättar om sin bakgrund, sina intressen och inspiratörer samt tillfällig heter som styrt deras liv. Bidragen är en blandning av intervjuer, nyskriv na texter och resuméer av självbiografier. Anders Cronlund, redaktö r APOTEKARSOCIETETE N SWEDISH ACADEM PHARMACEUTICAL Y OF SCIENCE Från småföretagare till läkemedelsexpert – apot ekarliv under drygt 100 år I boken berättar 14 apotekare om sin bakgrund, utveckling och insatser på läkemedelsområdet. Påfallande många är de första akademikerna i sin släkt. Sällan hade de några planerade karriärer, men kom i flera fall att bli pionjärer inom sina verksamhetsområden. Vid 1900-talets ingång fanns få effektiva läkemedel och apotekaren kunde både ha en papegoja och röka cigarr i butiken. Under seklet försvann tillverkningen från apoteken och fabriksförpackade läkemedel fyllde hyllorna. Allt fler apotekare kom att ägna sig åt forskning, information och frågor kring läkemedelsanvändning. De blev läkemedelsexperter. Medverkande: Carl Wilhelm Sebardt (1841 – 1918); Harry Wärff (1902 – 1990); Gerd Nordgren (1909 – 2008); Rune Lönngren. (1917 – 2010); Finn Sandberg (1920); Gunnar Törnqvist (1922); Sven O Eriksson (1923); Rune Casslén (1924); Stig Agurell (1932); Ingegerd Agenäs (1936); Klas Gustavii (1937); Lars G Nilsson (1937); JanErik Ögren (1939); Anders Cronlund (1943). Boken finns presenterad i Farmacevtisk Revy nr 7/10. Den ges ut med stöd av Apotekarsocieteten, Apoteket AB, Läkemedelsindustriföreningen, Från småföretagare till läkemedelsexpert – apotek arliv under drygt 100 år 14 korta memoarer redige rade av Anders Cronlund S Kärl till försäljning Farmaciförbundet, Sveriges Farmacevtförbund samt Farmaceutiska fakulteten och har sammanställts utan alla ersättningar. Eventuellt överskott från försäljning kommer att fonderas till stöd för utgivning av memoarer inom läkemedelsområdet. Redaktör: Anders Cronlund 270 sidor, Apotekarsocietetens förlag, pris 110:- inkl moms, porto tillkommer. Beställ på www.lma-books.se eller på 08 723 50 00. Farmacihistoriska sällskapet förfogar över ett antal större keramikkärl till försäljning (se bild). Prisidé 200-300 kr styck beroende på kvalité. Köpsugen? anmäl dig till historiker@swepharm.se, alternativt bjorn. lindeke@swepharm.se Eller hör av dig på telefon 08-723 50 83. HÄLSA PÅ GLAS Apotek, medicin och pillerburkar under 300 år 27/11 2010 - 29/5 2011 Mycket är på gång inom Apotekarsocieteten och Läkemedelsakademin Mer information och alla aktiviteter hittar du på www.apotekarsocieteten.se resp. www.lakemedelsakademin.se elixir 5/2010 – 22 – elixir 5/2010 smålands museum sveriges glasmuseum S. Järnvägsgatan 2, Växjö tel: 0470-70 42 00 www.smalandsmuseum.se kretsar och sektioner Phabian-dagen i Lund – 2010 »The Phabian Award« Phabian Award, ett stipendium för årets bästa svenska doktorsavhandling inom området farmaceutisk och biomedicinsk analys instiftades 2004 av Sektionen för läkemedelsanalys där priset sponsras av AstraZeneca. I samband med prisutdelningen anordnas också ett program där de nominerade kandidaterna presenterar sin forskning. Årets Phabian arrangemang anordnades den andra november i Belfragesalen högst upp i Biomedicinska Centrat i Lund med vidsträckt utsikt över den Skånska slätten. Årets pris delades mellan Stina Lindman från Lund med avhandlingstiteln; »Perplexing Protein Puzzles« och Muhammadreza Shariatgorji från Stockholm med arbetet; »Novel cleanup, concentration and laser desorption/ionizatiuon strategies for mass spectrometry«. Prissumman på 25 000 kronor delades mellan de båda vinnarna och pristagarna kommer därutöver att under ett år att fungera som adjungerade ledamöter till styrelsen i sektionen för läkemedelsanalys. Ytterligare två kandidater fick hedersutmärkelser, Erik Portelius från Göteborgs universitet samt Erik Allard från Uppsala universitet. De fyra Phabian-nominerade presenterade sina arbeten på förmiddagen och på eftermiddagen var programmet uppbyggt kring presentationer från AstraZeneca, där Sven Kjellström (AstraZeneca R&D, Lund) presenterade biomarkmörutveckling för kliniska studier och där framtida läkemedelskandidateffekter kan profileras. Thomas Laurell från Lunds Tekniska Högskola gav en presentation; Acoustophoresis – en ny klinisk teknologi som sorterar, manipulerar Stina Lindman och György Marko-Varga. och hanterar celler i mikrofluidiksystem. Presentationen handlade om mikrofluidikutvecklingen inom ett flertal forsknings-konsortia, med applikationer i dedicerade mikrostrukturutvecklingar för att kunna isolera/ processa/analysera och karakterisera celler i biologiska matriser såsom blod. György Marko-Varga gav en presentation om biobankers betydelse och utveckling för framtida läkemedel och diagnostik. Det Globala projektet att kartlägga alla kroppens Proteiner (kodade av genomet), beslutades vid senaste HUPO World Congress i Sydney i oktober 2010. Det svenska initiativet som stöds av Swedish Proteomics Society godtogs och kommer att bli det nästkommande stora ’Science initiativet’, där Biobanker kommer att få en central roll. Det var en blandad publik med deltagare från olika akademiska institutioner men även läkemedelsindustrin och olika instrumentfirmor var represenelixir 5/2010 – 23 – elixir 5/2010 Muhammadreza Shariatgorji och György Marko-Varga. terade liksom även kollegor och släkt och vänner till de nominerade. Dagen avslutades med en rundvandring på BMC och proteinlaboratorierna med imaging och masspektrometriplattformar för biomarkörkvantifiering i kliniska studier samt en demo-runda i Acoustoforetiska Cell labben (avd. för elektrisk mätteknik) där vi fick en titt in i mikro & nanostrukturernas värld. György Marko-Varga Fredrik Nilsson kretsar och sektioner Föreläsning av professor Lars Bohlin i Lund Torsdagen 28 oktober 2010 gav Lars Bohlin, professor vid avdelningen för farmakognosi, Institutionen för läkemedelskemi, Uppsala Universitet en föreläsning för Skånska kretsen i samarbete med sektionen för farmakognosi. Rubriken var »På jakt efter nya läkemedel i naturen«. Vi var 36 stycken. Stort intresse visades från hälsokostbranschen men även deltagare från industrin, sjukvården och apotek. Vi bjöds på en fantastisk resa från Linné och hans lärjungars resor ut i världen via Digitalis och dagens »Naturläkemedel«som Ginkgo Biloba, Johannesört och Ginseng till Medical food som Cacao fram till da- gens forskning på Violer och Havstulpaner. En mycket intressant och givande kväll med många positiva reaktioner efteråt. Roligt med ett samarbete som föll så väl ut Gunilla Söderström Skånska kretsen säkerhet, kostnadseffektivitet och miljö – delar av den nationella läkemedelsstrategin Moderator Peter Aspelin, professor Karolinska Institutet Välkommen till Läkemedelsriksdagen för att lyssna på föredrag och paneldebatter, samt delta i diskussioner och mentometeromröstningar med myndigheterna, socialdepartementet och andra viktiga aktörer. Anmäl dig på www.lakemedelsriksdagen.se tid och plats 20 januari 2011 City Conference Centre (Folkets Hus), Stockholm Läkemedelsriksdagen är ett årligt återkommande evenemang på initiativ av Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Statens beredning för medicinsk utvärdering. Läkemedelsriksdagen arrangeras av Läkemedelsakademin. elixir 5/2010 – 24 – elixir 5/2010 eufeps Den farmacevtiska vetenskapens bidrag Nya idéer, begrepp och andra framgångar Om läkemedelsanvändning Vad har farmacevtisk vetenskap egentligen bidragit med för slutmålet bättre hälsa under 50 år? FIP Board of Pharmaceutical Sciences (BPS), där EUFEPS är medlem, bad nyligen ett antal forskare (75) bidra till en ”tioi-topp-lista”. Svaren (från 52 av dem per den 24 augusti i år) kategoriserades och presenterades preliminärt i den senaste läkemedelsvärldskongressen (PSWC2010), som hölls den 12-18 november 2010 i New Orelans LA USA med omkring 9000 deltagare. Om nya läkemedel • Klassificering av farmakologiska receptorer, inklusive i subgrupper av dem, för att bättre förstå komplexa system och interaktionen mellan aktiva komponenter och receptorer • Datorer i design och modellering på molekyl- och receptornivå • Molekylärbiologiska landvinningar i form av nya verktyg och tekniker, plus stratifiering av patienter i både utveckling och användning av läkemedel • Automatiserad screening • Biokemiska signalsystem, metaboliska nätverk, bättre kartläggningar av sjukdomar och individuella egenskaper ning av ”klassiska” läkemedelsformer med hög kvalitet • Förbättrad processutveckling och -styrning med hjälp av datorer • Systematisk tillämpning av biotillgänglighetskonceptet i läkemedelsutvecklingen • Bättre karaktärisering av modifierade läkemedelsformer (oralt och parenteralt) plus nya hjälpsubstanser • Utveckling av målstyrda läkemedelsformer och -system • Nya administrationsformer för hud och andningsorgan, som ger bättre biotillgänglighet Om farmakokinetik och -dynamik Om registrering av läkemedel • Förståelse av sambandet kinetik och dynamik och bättre insikt om reaktioner och dosering • Begreppet (kinetisk) ”clearence” • Helkropps- och fysiologibaserad kinetisk modellering för bättre prediktion av interaktion och variabilitet • Populationskinetik eller icke-lineär modellering med bättre kunskap om hur läkemedels verkan varierar i en population trots begränsad tillgång till data Om läkemedelsformulering • Utveckling och införande av successivt mer avancerad teknik för tillverk- • Riktlinjer och standarder för säkrare och tryggare individuell dosering; regler som underlättar läkemedelsutveckling och regulatoriska beslut • Kortare registreringsväg väg för generiska produkter • Acceptans för genetiska biomarkörer med avseende på farmakokinetisk och -dynamisk variabilitet och sjukdomsstatus • Metodik för värdering av läkemedelsrelaterade risker • Underlättande reglering för utvärdering av läkemedelsprodukter, inklusive det biofarmacevtiska klassificeringssystemet elixir 5/2010 – 25 – elixir 5/2010 • Effektiv läkemedelsbehandling till reducerade kostander med generika – och fortsatt innovation för att nå nya profukter påmmarknaden • Maximering av terapeutiskt värde parallellt med minimering av oönskade effekter till totalt sett lägre kostnad • Nya, bioteknologiska sätt att behandla sjukdomar med komplexa molekyler (vacciner, antikroppar, proteiner och genterapi) – i tidigt stadium dock • Läkemedelsformer för förbättrad följsamhet, behandlingsresultat och färre biverkningar • Personlig läkemedelsterapi baserad på individuella attribut, ännu på ”barnstadiet” trots starka samhälleliga och vetenskapliga krafter i rörelse FIP PBs avsikt är att närmare redogöra för resultatet i två kommande rapporter, en för beslutsfattare och en för en vidare krets. Den senare inte minst avsedd för dem som tänker sig en karriär inom läkemedelsvetenskapen. Hans H. Lindén
© Copyright 2024