Ett frihetligt skattesystem r o n o r r o k n o r 0 k 0 1 100 Tack till Erik Bengtzboe, Alexander Boman, Martin Bucht, Björn Dahlén, Erik Gestrinius, Caspian Rehbinder och Niklas Wykman för värdefulla diskussioner och/eller kommentarer. Eventuella fel är författarens egna. Moderata Ungdomsförbundet December 2012 Författare: Jacob Lundberg Omslag och layout: Jonas Lovéus Moderata Ungdomsförbundet | Stora Nygatan 30, Stockholm | info@muf.se muf.se Sammanfattning Rapporten föreslår en skattereform motsvarande en sänkning av skattetrycket från 45 procent till 38 procent av ekonomin. Om skatteintäkterna bara tillåts öka i takt med inflationen kan reformen genomföras under en sexårsperiod. Inkomstskatten föreslås bli platt genom att den statliga inkomstskatten avskaffas. Det skulle göra utbildning och arbetsdelning mer lönsamt. Momsen föreslås bli enhetlig eftersom staten inte bör favorisera viss konsumtion. På punktskatteområdet föreslås att energiskatten avskaffas, att koldioxidskatten blir enhetlig och sätts till priset på EU:s utsläppsrätter och att bensinskatten sänks. Slutligen föreslås att all kapitalbeskattning – exempelvis bolagsskatten och kapitalinkomstskatten – avskaffas. Detta eftersom att den som väljer att skjuta upp sin konsumtion inte bör betala högre skatt. 3 Ar Ko be m ts g s mu giv ka na ar tt lsk av 20 gif at t3 te + r3 2 5 % % 1 at li Kapital St t at % tsk 20 ms o tt ka nk ss ali ag apit K 30 Konsumtion M O M S 6, 12 ,2 5 % % I figur 1 visas de tre huvudsakliga skattebaserna: arbete, kapital och konsumtion. Pilarna indikerar hur resurserna rör sig: allt välstånd kommer från början från arbete. För att flytta resurser över tid kan man spara, det vill säga investera i kapital. I slutändan är dock konsumtion syftet med all ekonomisk aktivitet. Arbete l Bo Skatter är ett ständigt aktuellt ämne. Debatten hakar dock ofta upp sig på detaljer och enskildheter. I denna rapport tas ett principiellt grepp på hela skattesystemet: Hur blir skatterna så rättvisa som möjligt? Hur minimerar man skatternas snedvridande inverkan så att den samhällsekonomiska skadan blir så liten som möjligt? Rapportens principiella underbyggnad är liberalism och nationalekonomisk teori. Förhoppningen är att bidra till en djupare skattedebatt. % Inledning Rapporten går igenom de tre skattebaserna var för sig. Dessutom diskuteras punktskatter på miljöskadliga aktiviteter och alkohol. I slutet presenteras ett reformförslag som visar hur skattesänkningarna kan fasas in över några år utan nedskärningar. Skatter är ett komplicerat område. Det är därför nödvändigt med avgränsningar. I denna rapport behandlas bara de principiellt och ekonomiskt viktigaste skatterna. Beskattningen av bidrag och skillnaden mellan bidrag och arbete berörs inte, eftersom staten alltid kan välja att exempelvis direkt sänka bidragen i stället för att höja skatten på bidrag. Slutligen ges här en förenklad bild av nationalekonomiska teorier. Det finns inte utrymme att ta upp alla komplikationer som kan uppstå och alla invändningar som kan finnas. Alla slutsatser är författarens egna. 4 Figur 1. Schema över ekonomin med de viktigaste skatterna. Skatter på arbete Beskattningen av arbetsinkomster består i Sverige i huvudsak av den kommunala inkomstskatten, som uppgår till cirka 30 procent av lönen. Dessutom finns en statlig inkomstskatt på 20 procent på inkomster över 416 000 kr per år. På de allra högsta inkomsterna (över 587 000 kr per år) betalas ytterligare en skatt på fem procent. Dessa fem procent kallas värnskatt. Den statliga inkomstskatten är huvudorsaken till att det svenska skattesystemet är progressivt, vilket betyder att skattesatsen är högre i procent på högre löner. Detta är tydligt i figur 2. 60% rn Vä om nk ai lig n at te St at sk 50% n te at sk st 40% 30% 20% 10% 0% 0 350000 700000 Figur 2. Marginalskatt (skatt på sist intjänade hundralappen) i procent för olika årsinkomster. Exklusive arbetsgivaravgifter och moms. 60% Det finns goda skäl för att införa platt skatt i Sverige genom att avskaffa den statliga inkomstskatten. (För att skatten ska bli platt för bör dessutom jobbskatteavdraget och grundavdraget förenklas så att deras storlek i förlängningen är samma för alla skattebetalare, oberoende av inkomst.) Den statliga inkomstskatten är i praktiken en straffskatt på den som utbildat sig länge och ansträngt sig i arbetslivet. Sverige är det land som har högst marginalskatt på höga inkomster i världen. 1 Om arbetsgivaravgifter och moms räknas in får en höginkomsttagare bara behålla 26 av 100 extra intjänade kronor. 74 kronor går i skatt. 2 Höga marginalskatter är skadligt för ekonomin främst eftersom arbetsdelning blir mindre lönsamt. Om två höginkomsttagare, exempelvis en revisor och en advokat, vill byta tjänster med varandra måste advokaten vara mer än fyra gånger mer produktiv på juridiska tjänster än på revisionstjänster och vice versa – givet att den totala marginalskatten är 75 procent. Om exempelvis advokaten bara är dubbelt så produktiv som revisorn på juridiska tjänster och revisorn är dubbelt så produktiv som advokaten på revisionstjänster, kommer ingen arbetsdelning att äga rum fastän båda hade tjänat på det. I stället kommer advokaten att sköta sin egen deklaration och revisorn kommer att skriva sitt eget testamente. Det hade varit samhällsekonomiskt effektivt om båda specialisterat sig på det de är bra på, men skatten gör att arbetsdelningen inte är lönsam.3 50% 40% 30% 20% 10% 0% I stället för progressiv skatt kan man ha platt skatt, som innebär att skattesatsen är samma för alla skattebetalare. En platt skatt kan kombineras med ett grundavdrag, vilket betyder att de första kronorna man tjänar är skattefria. Därefter betalar man full skatt på beloppet som överstiger grundavdraget. Många länder i Östeuropa och före detta Sovjetunionen har infört platt inkomstskatt under 2000-talet med gott resultat. 0 350000 700000 Figur 3. Föreslagen marginalskatt på arbetsinkomster. KPMG (2011) Flood & Manuchery (2012), s. 15 3 Henrekson (1998), s. 146 1 2 5 För värnskatten (de sista fem procenten av den statliga inkomstskatten) är argumenten för ett avskaffande särskilt starka. Ruta 1 visar att experterna i det närmaste är eniga om att värnskatten bör slopas eftersom dess snedvridande effekt är så hög att ett avskaffande skulle vara självfinansierande. Det beror på att höginkomsttagare skulle arbeta mer om deras marginalskatt sänktes. Denna arbetsutbudseffekt är så stor att skattesänkningen finansierar sig själv. Förutom att det i allmänhet är eftersträvansvärt att sänka de högsta marginalskatterna finns det särskilda skäl för att ha just platt skatt. Ett argument för platt skatt är att personer kan vilja fördela sitt arbete olika mellan åren. Om inkomstskatten är progressiv betalar en person som jobbar mycket ett år för att sedan resa jorden runt nästa år mer skatt än någon som jobbar lika mycket men fördelat över två år (se ruta 2). En platt skatt skulle ta bort denna orättvisa, förutsatt att allas årsinkomst överstiger grundavdraget. Ett liknande resonemang gäller för makar. Ett progressivt skattesystem missgynnar makar som väljer att turas om att arbeta i stället för att båda arbeta samtidigt. Ett annat argument för platt skatt är att det är enkelt att förstå och administrera. Det skulle också bli mindre krångel med skattejämkning eftersom alla vet hur hög skattesats man kommer att ha. Risken för restskatt skulle alltså bli lägre. ”Värnskatten bör avskaffas. Även med konservativa antaganden när det gäller skattebetalarnas reaktioner på skattesatser, är det sannolikt att värnskatten orsakar en nettoförlust för statsinkomsterna.” 4 ”[E]tt avskaffande av värnskatten [är] sannolikt den förändring av inkomstskatterna som skulle ge den största samhällsekonomiska effektivitetsvinsten. Den skulle leda till fler arbetade timmar och förstärka drivkrafterna att utbilda sig.” 5 ”Våra överslagskalkyler tyder på att ett slopande av värnskatten sannolikt har små effekter på skatteintäkterna.” 6 ”… för rimliga antaganden på hur känsligt arbetsutbudet är för den grupp med så pass höga inkomster så skulle ett avskaffande av värnskatten leda till oförändrade eller ökade skatteintäkter.” 7 Ruta 1. Expertutlåtanden om värnskatten. Sørensen (2010). Se även Altenberg (2011) Finanspolitiska rådet (2011), s. 20 6 Holmlund & Söderström (2008) 7 Finansdepartementet (2011), s. 143 4 5 6 Exempel 1: Emma Inkomst år 1: 400 000. Skatt: 250 000 Inkomst år 2: 0. Skatt: 0 Exempel 2: Fatima Inkomst år 1: 200 000. Skatt: 100 000 Inkomst år 2: 200 000. Skatt: 100 000 Låt oss föreställa oss ett progressivt skattesystem där inkomstskatten är 50 procent upp till 200 000 och därefter 75 procent. Emma jobbar dubbelt i ett år för att spara ihop pengar till en resa. Hon betalar 50 procents skatt på sina första 200 000 och 75 procents skatt på den del av inkomsten som överstiger 200 000. Skatten på nästa 200 000 blir därför 150 000.Total skatt blir 100 000 + 150 000 = 250 000. Fatima jobbar som vanligt och tjänar 200 000 per år. Hon drabbas alltså inte av den högre skattesatsen på 75 procent utan betalar 100 000 per år i skatt, totalt 200 000 över de två åren. Varför ska Emma straffbeskattas för att hon väljer att koncentrera sina inkomster till ett år och därmed ha hög inkomst just det året? Ruta 2. Hur progressiv skatt slår olika beroende på hur arbete fördelas mellan åren. Ett problem med arbetsbeskattningen i Sverige är att en av de största skatterna – arbetsgivaravgiften – närmast är osynlig. Det är en skatt på drygt 30 procent av lönen före skatt (bruttolönen) som arbetsgivaren betalar in. Men eftersom arbetsgivaravgiften inte syns på de flestas lönebesked underskattar många hur stor deras skattebörda är. Begreppet lön som det används i vardagen är därför en social konstruktion i ordets rätta bemärkelse. Löntagaren får bruttolön minus kommunalskatt utbetalt på sitt konto, medan arbetsgivarens kostnad är bruttolön plus arbetsgivaravgift. Själva bruttolönen existerar bara på papper och är inte en relevant siffra för någon. Därför vore det rimligt att döpa om arbetsgivaravgiften till löneskatt – så att det är tydligt att den är en skatt – och göra den synlig på lönebeskedet. Förslag: • Den statliga inkomstskatten avskaffas • Grundavdraget och jobbskatteavdraget förenklas • Arbetsgivaravgiften döps om till löneskatt 7 Skatter på konsumtion När man diskuterar konsumtionsskatter är det viktigt att komma ihåg att skatter på konsumtion i grunden är samma sak som skatter på arbete. Anledningen är att man arbetar för att kunna konsumera, antingen omedelbart eller i framtiden. 8 Ett exempel kan illustrera det: Peter tjänar 100 kr per timme. För det vill han köpa chipspåsar, som kostar 20 kr. Staten kan nu välja mellan att beskatta antingen arbete eller konsumtion. Den kan införa en inkomstskatt på 20 procent, vilket skulle dra in 20 kr. Peter kan då köpa fyra chipspåsar för sin återstående inkomst. Eller så kan staten införa en skatt på 5 kr per påse. Chipspåsarna skulle då kosta 25 kr och Peter kan köpa fyra stycken. Statens skatteinkomster är fortfarande 20 kr. Vi ser alltså att det inte skulle spela någon roll om beskattningen ligger på arbete eller på konsumtion. Peter bryr sig om vad han kan köpa för sin lön, inte pengarna i sig. Den verkliga världen är mer komplicerad än exemplet ovan. Exempelvis gör möjligheten att handla eller arbeta utomlands att det kan vara klokt att sprida beskattningen över både arbete och konsumtion, i stället för att lägga beskattningen på en av skattebaserna. Momsen (mervärdesskatten) är en skatt på konsumtion som betalas i varje led av produktionen. Varje producent betalar skatt på det mervärde som man skapat. I slutändan betalas dock momsen av hushållen eftersom producenterna skickar vidare kostnaden till slutkonsumenten. I dag finns tre momssatser: 6, 12 och 25 procent.Tanken med 1991 års skattereform var att momsen skulle vara samma på alla varor men intressegrupper har varit framgångsrika i att driva igenom lägre moms för just sin sektor. Därför har exempelvis mat och böcker fått lägre momssats. De flesta ekonomer är i dag överens om att momsen bör vara enhetlig. Det finns liten 8 9 8 Salanié (2003), s. 188 Atkinson & Stiglitz (1976) anledning att gynna konsumtion av vissa varor framför andra. När det finns olika momssatser uppstår också gränsdragningsproblem. Om politikerna har fördelningspolitiska mål med exempelvis en nedsatt matmoms nås dessa bättre med skatte- och bidragssystemen än genom att subventionera vissa varugrupper. 9 Därför bör dagens momssatser ersättas med en enda momssats. Om reformen ska vara intäktsneutral blir den nya momsen ungefär 20 procent. Förslag: • Momsen görs enhetlig Punktskatter Punktskatter tas ut på varor som staten vill minska konsumtionen av, typiskt sett av miljöeller folkhälsoskäl. De intäktsmässigt största punktskatterna finns på energi- och miljöområdet. Skatter (eller utsläppsrätter) är i regel det mest effektiva sättet att åtgärda ett miljöproblem. Anledningen till att man vill ha en skatt är att personen som köper en vara inte tar miljökostnaden i beaktande – miljöpåverkan är en negativ externalitet. Om staten inför en skatt som motsvarar miljökostnaden tvingas konsumenterna ta hänsyn till miljöeffekterna och samhällsekonomisk effektivitet uppnås. Dagens miljöskatter är dock långt ifrån att korrekt spegla miljöpåverkan. I Sverige finns exempelvis en energiskatt som måste betalas oavsett hur energin producerades. Svenska elkonsumenter tvingas därför betala stora summor i skatt trots att elproduktionen nästan helt består av vattenkraft och kärnkraft och därför har mycket liten miljöpåverkan. Energiskatten bör därför avskaffas. Sverige var ett av de första länder som införde en koldioxidskatt. Det bör finnas en koldioxidskatt eftersom koldioxidutsläppen annars hade varit för stora. Då varje ton koldioxid gör lika mycket skada oavsett vem som släpper ut det bör skatten vara enhetlig. I dag har vissa sektorer lägre koldioxidskatt. Nivån på skatten har baserats mer på politiska än på vetenskapliga hänsyn. Koldioxidskatten är i dag 1 080 kr per ton koldioxid. Forskningen pekar på en total global kostnad av klimatförändringarna på kring 10–20 dollar per ton, motsvarande 70–140 kr. Nordhaus (2011) kommer exempelvis fram till en koldioxidkostnad på 90 kr per ton, och Tol (2008) finner att litteraturen i snitt landar mellan motsvarande 40 och 340 kr per ton. USA:s regering använder värdet 21 dollar (140 kr) per ton för sina samhällskostnadsberäkningar.10 Det är också i den här regionen som priset på EU:s utsläppsrätter har hållit sig de senaste åren – ungefär 15 euro (130 kr) per ton koldioxid. Det står därför klart att koldioxidskatten är för hög i förhållande till samhällskostnaden. På sikt bör alla koldioxidutsläpp omfattas av EU:s utsläppshandel. Fram till att detta har skett bör alla koldioxidutsläpp som inte ingår i utsläppshandeln beskattas enhetligt och med en skatt som motsvarar den globala samhällskostnaden. Priset på utsläppsrätter är ett rimligt utgångsvärde. Bilismens samhällskostnader inkluderar koldioxidutsläppen, men också övrig miljöpåverkan och trafikolyckor. Dessa kostnader uppgår totalt till cirka 10 miljarder kronor (se ruta 3). Dessutom spenderar staten 22 miljarder kronor på att bygga och underhålla vägar, en kostnad som bilisterna rimligtvis bör bära. I idealfallet bör bilisterna betala för vägarna genom vägavgifter, men i brist på sådana är bensinskatten ett bra sätt att finansiera vägar. Bilismens totala samhällskostnad kan därför uppskattas till cirka 32 miljarder kronor. Bilisterna betalar samtidigt cirka 38 miljarder i skatt genom bensinskatt, fordonsskatt, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringar. Här finns alltså en överbeskattning som bör åtgärdas genom att sänka bensinskatten med 27 procent, motsvarande 1,80 kr per liter. Då skulle skatteintäkterna motsvara samhällskostnaden. Kostnader för vägar Trafikolyckor Koldioxidutsläpp Övrig miljöpåverkan (partiklar, svaveldioxid, marknära ozon, kväveoxider) Total samhällskostnad 22 200 000 000 3 400 000 000 11 2 400 000 000 12 4 200 000 000 13 32 200 000 000 Ruta 3. Bilismens externa samhällskostnader Greenstone m.fl. (2011) MSB (2008), uppräknat med inflationen 18 miljoner ton värderade med priset på EU:s utsläppsrätter. 13 Trafikanalys (2011) anger 5 öre per fordonskilometer. Med 80 miljarder fordonskilometer och antagande om konstant marginalkostnad fås beloppet efter inflationsjustering. Trafikanalys uppger att bilismen är underbeskattad men det beror på att de använder för hög koldioxidkostnad. 10 11 12 9 Förutom miljöskatter är alkohol- och tobaksskatterna de viktigaste punktskatterna. Många resonerar att alkoholskatten existerar av samma skäl som miljöskatterna: att fånga de externa kostnader (rattfylleri, slagsmål, sjukskrivningar med mera) som alkoholen orsakar och se till att dessa syns på prislappen. Detta resonemang är dock ett feltänk. Det finns ingen automatik i att alkoholen orsakar samhällsproblem på samma sätt som koldioxidutsläpp orsakar klimatförändringar. Alkoholproblemen beror på enskilda individers val. Alla som dricker alkohol bör inte bestraffas för att några missköter sig. Ett liknande resonemang gäller tobaksskatten: eftersom individer inte har valt att omfattas av den skattefinansierade sjukvården kan man inte kräva att de ska betala för att deras rökande ökar belastningen på vården. Därför bör alkohol- och tobaksskatterna egentligen avskaffas helt på sikt. Givet att det finns en politisk vilja att hålla nere alkoholkonsumtionen är dock punktskatter det mest effektiva sättet att göra detta. Det är mer angeläget att reformera andra aspekter av alkohol- och tobaksregleringen (exempelvis Systembolagets monopol) än att ta bort skatterna. Därför är förslaget endast att sänka alkoholskatten till EU-snittet för att motverka smuggling. Det bör noteras att om punktskatterna fångar en samhällskostnad bör även denna kostnad beläggas med moms. Det är alltså principiellt korrekt att exempelvis bensinskatten är momsbelagd. 10 Förslag: • Energiskatten avskaffas • Bensinskatten sänks • Koldioxidskatten görs enhetlig och sätts till priset på EU:s utsläppsrätter • Alkoholskatten sänks till EU-snittet Skatter på kapital I Sverige betalas skatt på kapital främst genom bolagsskatten (skatt på företagens vinster) och reavinstskatten (skatt på kapitalvinster när en tillgång säljs till ett högre pris än den köptes för). Skatt betalas också på företagens aktieutdelningar till hushållen, samt på räntor på bankkonton och liknande. Som noterades ovan är konsumtion syftet med all ekonomisk aktivitet. Sparande är därför bara ett sätt att flytta konsumtion i tid. Det man sparar läggs till ens kapital. Skatt på kapital är därmed en skatt på sparande. Som en grundläggande princip bör kapital inte beskattas. För att se detta kan vi göra en liknelse med resonemanget om konsumtionsskatter ovan. Där konstaterades att momsen bör vara enhetlig: äpplen och päron bör beskattas lika. Samma resonemang kan appliceras på äpplen i år och äpplen nästa år. Om kapital beskattas måste den som föredrar äpplen nästa år betala mer skatt än den som föredrar äpplen i år. Anta att ett äpple kostar 110 kr och att räntan är 10 procent. Ett äpple i år kostar då 110 kr och ett äpple nästa år kostar 100 kr, sett från dagens tidshorisont. Det beror på att en person kan spara 100 kr i år, inkassera räntan och nästa år ha råd att köpa ett äpple. Om det däremot finns en kapitalinkomstskatt på 30 procent stiger priset på nästa års äpple (sett från i dag) till 103 kr. Så mycket måste en konsument lägga undan i år för att kunna köpa ett äpple nästa år. Personen får 10 kr i ränta men betalar 3 kr i skatt – räntan efter skatt är alltså 7 kr. Vi ser därför att skatten snedvrider valet mellan att konsumera äpplen i år eller att konsumera äpplen nästa år. Av denna anledning bör all beskattning läggas på arbete och konsumtion och inte på kapital. Då betalar alla samma procentsats i skatt oavsett när de väljer att konsumera. All beskattning hamnar i slutändan på arbete. Frågan är då om man ska beskatta allt arbete lika eller om man ska ha olika beskattning be- roende på vad man använder arbetsinkomsterna till. Ska den som arbetar och sparar betala mer skatt i procent än den som arbetar och konsumerar? Som ruta 4 illustrerar innebär kapitalbeskattning att den som väljer att konsumera i framtiden får betala mer skatt än den som konsumerar i dag. Det är orättvist och samhällsekonomiskt ineffektivt. Slösa tjänar och konsumerar betalar moms procent skatt 100 kr 20 kr 20 % Spara tjänar och sparar får ränta betalar kapitalinkomstskatt konsumerar betalar moms total skatt total inkomst procent skatt 100 kr 20 kr 30 % 6 kr 114 kr (= 100 + 20 – 6) 23 kr 29 kr (= 6 + 23) 120 kr (= 100 + 20) 24 % Ruta 4. Spara betalar mer skatt än Slösa om man har kapitalbeskattning. Slutligen bör stämpelskatten som tas ut vid köp och pantsättning av fastigheter avskaffas. Den är onödigt snedvridande och innebär att den som byter bostad ofta måste betala mer i skatt. Förslag: • Bolagsskatten avskaffas • Kapitalinkomstskatten avskaffas • Stämpelskatten avskaffas 11 Förslag på skattereform För att konkretisera de förslag som lagts fram i denna rapport visas här ett förslag på skattereform där de föreslagna skatteförändringarna fasas in över några år. Förslaget är att den offentliga sektorns inkomster bara tillåts öka i takt med inflationen efter 2012. Skatteintäkterna fryses alltså på en nivå strax under 1 600 miljarder kronor i 2012 års penningvärde, vilket illustreras av figur 4. Eftersom ekonomin växer kommer skattetrycket då att minska kontinuerligt. Då kan alla de skattesänkningar som föreslås i denna rapport genomföras över en sexårsperiod. Reform Andel av BNP Avskaffad statlig inkomstskatt Enhetlig moms Avskaffad bolagsskatt Avskaffad kapitalinkomstskatt Avskaffad stämpelskatt Lägre alkoholskatt Avskaffad energiskatt Lägre bensinskatt Lägre koldioxidskatt Summa 1,3 % 0% 2,8 % 1,0 % 0,2 % 0,1 % 0,8 % 0,1 % 0,6 % 7,0 % Ruta 5. Sammanfattning av skatteförändringar I beräkningarna görs antagandet att BNPtillväxten blir som regeringens prognos fram till 2016 och därefter 2,5 procent per år. Det antas alltså att alla de föreslagna skatteförändringarna inte får någon inverkan på tillväxten alls. Detta är ett extremt konservativt och orealistiskt antagande. Om utbildning och investeringar blev mer lönsamt i Sverige skulle den ekonomiska tillväxten bli högre. Skattesänkningarna skulle därför vara helt eller delvis självfinansierande. Dessa beräkningar visar hur lång tid det skulle ta att fasa in skattesänkningar motsvarande 7 procent av BNP under antagandena att BNP-tillväxten är opåverkad och att dessa skatters andel av BNP är konstant över tid. 12 I år är skattetrycket 45 procent. Om skatteintäkterna bara tillåts öka i takt med inflationen kommer skattetrycket att falla med ungefär en procentenhet per år (se figur 5). År 2018 kommer skattetrycket att ha fallit med sju procentenheter till 38 procent. Reformerna i ruta 5 kan alltså genomföras under perioden 2013–2018. I räkneexemplet visas att skattetrycket skulle fortsätta att falla och nå 32 procent av BNP 2025. Det är något över nivån i Schweiz och Japan, två av världens mest välfungerande länder. Under denna andra fas av skattesänkningar kan man genomföra reformer som riktar sig till bredare grupper, som till exempel höjt grundavdrag eller lägre marginalskatt på arbetsinkomster. Dessa skattesänkningar skulle vara lika stora som reformerna i ruta 5. Anledningen till att avskaffad kapitalbeskattning och lägre skatt på höga inkomster prioriteras är att dessa skatter gör den största samhällsekonomiska skadan. På sikt tjänar hela samhället på ett mer effektivt skattesystem. 2000 1500 1000 500 0 2007 2010 2013 2016 2019 2022 Figur 4. Den offentliga sektorns skatteinkomster historiskt (2007– 2012) och i detta förslag (2013–2025). Miljarder kronor i 2012 års penningvärde. 2025 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2025 Figur 5. Skattetryck (skatteintäkter som andel av ekonomin) historiskt (2007–2012) och i detta förslag (2013–2025). 13 Referenser Altenberg, Per (2011), ”De nya moderaterna och hunden som inte skällde”, blogginlägg 29 juni <http://libereko.se/blog/de-nya-moderaterna-ochhunden-som-inte-skallde> Atkinson, Anthony B. & Stiglitz, Joseph E. (1976), ”The Design of Tax Structure: Direct versus Indirect Taxation”, Journal of Public Economics 6 Ekonomifakta (2012), ”Marginalskatt i Sverige och internationellt” <http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/Marginalskatt/> Finansdepartementet (2011), Långtidsutredningen 2011. SOU 2011:11 <http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/02/48/0e37f98b.pdf> Finanspolitiska rådet (2011), Svensk finanspolitik: Finanspolitiska rådets rapport 2011 Flood, Lennart & Manuchery, Chiya (2012), Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning, Fores studie 2012:5 Greenstone, Michael, Kopits, Elizabeth & Wolverton, Ann (2011), “Estimating the Social Cost of Carbon for Use in U.S. Federal Rulemakings: A Summary and Interpretation”, MIT Department of Economics working paper 11-04 <http://18.7.29.232/bitstream/handle/1721.1/71554/Greenstone11-04.pdf?sequence=1> Henrekson, Magnus (1998), ”En ond cirkel för tjänstesektorn”, Arbetsmarknad & Arbetsliv 4 (2) <http://www.ifn.se/wfiles/reprints/xreprint471.pdf> Holmlund Bertil & Söderström Martin (2008), ”Hur påverkas inkomsterna av skatteförändringar?”, rapport 2008:28. Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering <http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2008/r08-28.pdf> KPMG (2011), KPMG’s Individual Income Tax and Social Security Rate Survey 2011 <http://www.kpmg.com/se/sv/kunskap-utbildning/nyheter-publikationer/pressmeddelanden/pressmeddelanden-2011/documents/press20110929.pdf> MSB (2008), Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor: Beräkningar <https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25603.pdf> Nordhaus, William (2011), “Estimates of the Social Cost of Carbon: Background and Results from the Rice-2011 Model”, Cowles Foundation discussion paper 1826 <http://dido.econ.yale.edu/P/cd/d18a/d1826.pdf> Salanié, Bernard (2003), The Economics of Taxation. Cambridge, Mass.: MIT Press Sørensen, Peter Birch (2010), Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2010:4. Stockholm: Regeringskansliet <http://www.econ.ku.dk/pbs/Dokumentfiler/Comments%20(English)/Swedish%2520tax%2520policy.PBS.pdf> Tol, Richard (2008), ”The Social Cost of Carbon: Trends, Outliers and Catastrophes”, Economics: The Open-Access, Open-Assessment E-Journal 2 <http://dspace.cigilibrary.org/jspui/bitstream/123456789/28253/1/The%20Social%20Cost%20of%20Carbon%20-Trends%20Outliers%20and%20 Catastrophes.pdf?1> Trafikanalys (2011), ”Internalisering av trafikens externa effekter – nya beräkningar för väg och järnväg”, PM 2011:6 <http://trafa.se/PageDocuments/ Internalisering_av_trafikens_externa_effekter_-_nya_beraekningar_foer_vaeg_och_jaernvaeg.pdf> 14 15 Moderata Ungdomsförbundet | Stora Nygatan 30, Stockholm | info@muf.se muf.se