Rapportinlaga Flera länsstyrelser
LEKS Länsstyrelsernas energioch klimatsamordning Länsstyrelsens roll och ansvar i arbetet med konsumtion För mer information kontakta Veronica Moraeus, veronica.moraeus@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Dalarnas rapportserie, rapport 2015:07 www.lansstyrelsen.se/energi, www.rus.lst.se ISSN 1654-7691 Länsstyrelsens roll och ansvar Förstudie konsumtion Utvärdering och utveckling av former för extern samverkan i energi- och klimatarbetet i arbetet med konsumtion Länsstyrelsernas roll och ansvar i arbetet med konsumtion En förstudie Veronica Moraeus, Maria Saxe, Anita Lundmark och Emilie Vejlens Länsstyrelserna Gotland och Dalarna, LEKS och RUS Förord Konsumtionens stora påverkan på vår miljö och frågans ökade prioritering genom inte minst riksdagens tillägg till generationsmålet år 2010 samt den direkta kopplingen till många av länsstyrelsernas andra arbetsområden har bidragit till att en förstudie genomförts av Dalarnasoch Gotlands länsstyrelser. Resultatet belyser hur länsstyrelsernas roll ser ut idag, genom att visa på de insatser som utförs, samt ge förslag på hur det fortsatta arbetet med hållbar konsumtion kan se ut för att bäst använda länsstyrelsernas erfarenheter och arbetsstruktur. Det är angeläget att visa vad länsstyrelserna gör idag och kan göra i samverkan med andra aktörer för att tillsammans bygga ett mer hållbart samhälle, i enlighet med vårt uppdrag och genom att använda de verktyg vi har. Ett av våra viktigaste verktyg är regional samordning, att inom länen stödja olika aktörer som i sin tur påverkar konsumtionen och konsumenterna. Förstudien ger inspel till ett fortsatt spännande arbete inom hållbar konsumtion. Länsstyrelserna behöver också, på samma sätt som andra offentliga inköpare, agera föregångare och arbeta vidare med vilka krav vi kan ställa på vår egen konsumtion. Det har varit en fördel att arbetsgruppen har bestått av deltagare från flera länsstyrelser för att ta tillvara kunskap och dra nytta av olika erfarenheter. Arbetsgruppens deltagare: Maria Saxe, Veronica Moraeus Länsstyrelsen i Dalarnas län samt Emilie Vejlens, Länsstyrelsen i Gotlands län. Delfinansiering av projektet har skett via: • • LEKS, Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, arbetar för att stödja länsstyrelsernas arbete med att genomföra energiomställningen i länen. LEKS bildades 1 juli 2013 som en följd av pilotlänssatsningen för grön utveckling och finansieras av Energimyndigheten. Inom LEKS bedrivs ett antal utvecklingsprojekt. Dessa syftar till att lyfta länsstyrelsernas energioch klimatstrategiska arbete inom områden såsom miljöprövning, miljötillsyn, fysisk planering, landsbygdsutveckling, näringslivsutveckling och övergripande styrning och samverkan. Denna rapport är slutrapport för ett av dessa utvecklingsprojekt. RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete och det regionala arbetet i miljömålssystemet. RUS svarar för länsstyrelsegemensamma uppgifter och samordning mellan olika berörda parter i miljömålssystemet, inklusive nationella myndigheter och kommuner. Det innebär uppgifter inom hela miljömålsuppdraget, såväl uppföljning som mål och åtgärdarbete. RUS finansieras av anslag via Naturvårdsverket och har funnits sedan år 2001. Våren 2015 Inger Eriksson Länsråd i Dalarnas län Peter Molin Länsråd i Gotlands län Kristina Zetterström Länsråd i Östergötlands län Robert Andrén Länsråd i Värmlands län 2 Innehåll Sammanfattning .................................................................................................................................................... 4 Inledning ................................................................................................................................................................ 5 Definitioner och avgränsningar ......................................................................................................................... 6 Överblick konsumtionsområdet .......................................................................................................................... 7 Nationellt och internationellt arbete .................................................................................................................. 7 Konsumtionens miljöpåverkan och ett konsumtionsperspektiv ........................................................................ 10 Hållbara trender inom konsumtion .................................................................................................................. 13 Konsumtion, livskvalitet och tillväxt................................................................................................................. 14 Länsstyrelsernas ansvar och verktyg ................................................................................................................ 18 Har länsstyrelserna ett uppdrag kring konsumtion? ........................................................................................ 18 Länsstyrelsernas övriga uppdrag och kopplingen till konsumtionsområdet .................................................... 19 Länsstyrelsernas styrmedel .............................................................................................................................. 23 Konsumtion – ett tvärsektoriellt arbete ............................................................................................................ 23 Genomförda insatser........................................................................................................................................... 25 Exempel på genomförda insatser ..................................................................................................................... 25 Sammanfattning av genomförda insatser ......................................................................................................... 29 Förslag på insatser .............................................................................................................................................. 30 Insatser där länsstyrelserna kan ha en drivande roll ....................................................................................... 30 Insatser där länsstyrelserna kan ha en stödjande roll...................................................................................... 31 Att belysa och beräkna konsumtionens miljöpåverkan ................................................................................... 34 Vilka indikatorer och metoder finns? ............................................................................................................... 34 Sammanfattning gällande att mäta och beräkna konsumtionens miljöpåverkan ............................................. 36 Diskussion och slutsats........................................................................................................................................ 38 Länsstyrelsernas roll inom konsumtionsområdet ............................................................................................. 38 Länsstyrelsernas uppdrag ................................................................................................................................ 38 Prioriterade insatser för länsstyrelserna ......................................................................................................... 39 Verktyg och/eller indikator för regional uppföljning ....................................................................................... 40 Fortsatt arbete .................................................................................................................................................. 40 Referenser ............................................................................................................................................................ 43 Bilagor .................................................................................................................................................................. 44 3 Sammanfattning Generationsmålets strecksats, som beskriver att konsumtionsmönstren av varor och tjänster ska orsaka så små miljö- och hälsoproblem som möjligt, är en tydlig signal till alla myndigheter, inklusive länsstyrelser, att vi har ett ansvar att verka inom konsumtionsområdet. Ingångarna till området, via länsstyrelsernas uppdrag och sakområden, är flera och det är viktigt att dra nytta av och erfarenheter från det arbete som redan utförs och belysa vad mer som kan utföras inom området. Redan idag genomförs många olika insatser av länsstyrelserna för att minska konsumtionens miljöpåverkan. Det råder samtidigt en otydlighet i frågan om vilken roll som länsstyrelserna bör ha bland de regionala aktörerna inom området för att uppnå mest effekt. Det innebär att länsstyrelserna idag arbetar på olika sätt och med olika typer av insatser utan gemensam samordning vilket inte är effektivt. För att utveckla det regionala arbetet, både med insatser specifikt riktade mot hållbar konsumtion och inom länsstyrelsernas olika sakområden, har därför förslag på fortsatt arbete tagits fram. För att länsstyrelsernas arbete med hållbar konsumtion ska utvecklas och bli effektivt finns behov av övergripande insatser på nationell nivå. Länsstyrelsernas ansvarsroll kan behöva bli tydligare, omfattningen av arbetet behöver konkretiseras och möjligheterna att följa upp effekterna behöver förbättras. Behov av insatser på nationell nivå är: • • • En nationell strategi, som bygger på en tydlig politisk viljeyttring behövs, vilket ger förutsättningar för ett strukturerat och brett myndighetsarbete med en gemensam målbild Förtydligande av länsstyrelsernas ansvar, antingen genom ett särskilt uppdrag i regleringsbrevet eller genom ett tillägg i länsstyrelseinstruktionen, företrädesvis för miljömålsuppdraget. Genom en tydligare ansvarsroll kopplad till finansiering och andra resurser kan länsstyrelserna prioritera konsumtionsområdet och arbeta effektivare inom området Verktyg och/eller indikator, för att mäta konsumtionens miljöpåverkan på regional och kommunal nivå behövs. Detta för att skapa ett lokalt engagemang och möjliggöra uppföljning av konsumtionsarbetet. Oavsett om länsstyrelserna får ett förtydligat ansvarsuppdrag eller inte kommer länsstyrelserna att arbeta vidare med frågan. Därför är ett länsstyrelsegemensamt arbete en viktig del för att göra arbetet mer effektivt. Föreslagna insatser på intern länsstyrelsenivå är: • • • • • Forum för länsstyrelsegemensamt arbete, för att effektivt samordna det arbete och de insatser som utförs i olika län (RUS/LEKS) Identifiera möjliga samarbeten med andra aktörer, på regional nivå exempelvis kommuner, näringsliv, landsting, regionförbund och folkrörelseorganisationer/ folkbildning för att peka ut områden där tydliga synergieffekter kan uppnås genom samarbete Metodstöd för insatserna offentlig upphandling och bransch/sektor, för att underlätta länsstyrelsernas insatser inom två, av förstudien, prioriterade insatsområden Gemensamma riktlinjer för länsstyrelsernas egna inköp, som innefattar miljö och sociala krav, för att underlätta vid inköp samt agera föregångare, föregå med gott exempel Bredda ansvaret från miljöaspekt till hållbarhet (miljömässig, social och ekonomisk), då länsstyrelsernas breda ansvar inom många sakområden nyttjas bäst genom att öka förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete. 4 Inledning Länsstyrelserna har sedan början av 2000-talet haft i uppdrag att arbeta med strategier och åtgärdsprogram som styrts av internationella och nationella mål för att minska miljöpåverkan, energianvändning och klimatpåverkan. Under arbetets gång har behovet av att ta hänsyn till konsumtionens totala och globala miljöpåverkan inom dessa områden blivit allt tydligare. Exempelvis ger ökad import av varor och tjänster en felaktig bild av att man på nationell nivå lyckats minska miljöpåverkan, när problemen i realiteten ökar genom ökad miljöpåverkan och utsläpp i de producerande länderna. När generationsmålet fick sitt internationella tillägg 2010, fick alla myndigheter i miljömålssystemet, inklusive länsstyrelserna, ett tydligare ansvar att ta hänsyn till konsumtionens miljö- och hälsopåverkan, också i andra länder. Sedan dess har mycket skett på nationell nivå, med ett antal pågående arbeten nationellt gällande konsumtionens miljöpåverkan 1. I och med konsumtionens direkta koppling till många av länsstyrelsernas arbetsområden har insatser utförts av en del länsstyrelser inom området, både i samarbete med andra aktörer och på eget initiativ. Förstudiens syfte är att kartlägga hur länsstyrelserna arbetar med offentlig och privat konsumtion utifrån den roll och rådighet som finns idag samt att identifiera förbättringsmöjligheter för fortsatt arbete med att minska konsumtionens miljöpåverkan. Den huvudsakliga målsättningen är att ta fram en rapport som ger praktisk och användbar vägledning i länsstyrelsernas fortsatta arbete med konsumtion. Förstudien innefattar tre delar: • • • Exempel på insatser som genomförts av länsstyrelserna Möjliga verktyg för att mäta och beräkna konsumtionens miljöpåverkan på regional och lokal nivå Diskussion kring länsstyrelsernas framtida roll och ansvar i arbetet med konsumtion. Projektet vill verka för en samverkan kring området i det regionala arbetet. Projektet syftar även till att samla kunskap om och ge feedback på pågående nationellt och internationellt arbete utifrån länsstyrelsens regionala perspektiv, inte minst fokusområdet hållbar konsumtion i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 (FU15) 2 och det pågående arbete med att implementera FN:s tioåriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion i Sverige. Det sker genom kontakter under projektets gång, dels medverkan i arbetsgruppen för FU15 och dels genom information till miljömålssamordnare och energi- och klimatsamordnare via LEKS och RUS hemsidor. 1 En nationell utredning om möjliga åtgärder och vilka myndigheter som ska vara ansvariga för dessa, framtagande av indikatorer för konsumtionens klimatpåverkan och utredningar om metoder att mäta den globala miljöpåverkan, fördjupad utvärdering 2015 av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, FNs tioåriga ramprogram 10YFP och ett antal projekt som finansieras av naturvårdsverket. Mer om detta återfinns i kapitlet Översikt inom konsumtionsområdet. 2 Fördjupad utvärdering 2015 av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen 5 Målgrupp för förstudie/rapporten är: • Länsledning • Sakområden på länsstyrelserna som genom sina uppdrag/styrmedel direkt eller indirekt kan påverka konsumtionen, särskilt miljömåls- och energisamordnare • Motsvarande sakområden (se ovan) inom kommuner • Andra berörda offentliga aktörer. Målgrupperna för länsstyrelsernas insatser inom området är dock delvis andra och skiljer sig från fall till fall, se kapitlet Genomförda insatser. Inom ramen för förstudien har dialog förts med några av Dalarnas respektive Gotlands Länsstyrelse befintliga nätverk för att även inkludera dem som länsstyrelsernas föreslagna insatser kommer att beröra. Projektorganisationen för förstudien bestod av en arbetsgrupp, en styrgrupp och en referensgrupp 3. Definitioner och avgränsningar Förstudien fokuserar på länsstyrelsernas roll och ansvar i arbetet med konsumtionens miljöpåverkan. Målet är att hitta arbetsätt och insatser som främjar en övergripande hållbar utveckling och en hållbar konsumtion, vilket inkluderar alla tre aspekter av hållbarhet; ekonomiska, sociala och miljömässiga. Förstudien fokuserar dock på den miljömässiga dimensionen av hållbarhet, men övriga aspekter nämns och diskuteras i vissa fall. Med konsumtion avses i förstudien den slutliga användningen av varor och tjänster. Detta innebär att det framförallt är privat och offentlig konsumtion av varor och tjänster som inkluderas. Användning som sker i syfte att producera varor eller tjänster ingår inte i förstudien. Konsumtionens miljöpåverkan uppkommer på grund av utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar till luft, utsläpp av kemikalier, påverkan på biodiversitet samt användning av markoch vattenresurser. Konsumtionen i Sverige tillgodoses både av inhemskt producerade och importerade varor och tjänster. För att beräkna den totala miljöpåverkan belastas varje vara och tjänst med alla de utsläpp den orsakat under hela produktionskedjan, oavsett var den producerats. Förstudiens analys av exempel och förslag på fortsatta insatser innefattar åtgärder som påverkar efterfrågan men också ökar kompetensen vilket främjar miljömässigt hållbara konsumentbeteenden, utbudsskyltning som synliggör de miljömässigt bättre valen i butik och/eller att erbjuda nya affärsmodeller, som bidrar till ökad resurseffektivitet och minskad materiell konsumtion. Analysen innehåller bidrag från genomförda eller pågående insatser i arbetet med konsumtion där länsstyrelserna medverkat. En fullständig kartläggning av de insatser som genomförts på regional nivå ingår inte. Förklaringar till en del särskilda uttryck finns som fotnoter. 3 Läs mer om projektets organisation, genomförande och analys i bilaga 1 ”Om projektet” 6 Överblick konsumtionsområdet Nationellt och internationellt arbete Sverige var relativt tidigt ute med att inse betydelsen av att analysera och ta fram insatser för att leda konsumtionen mot ökad hållbarhet. På FN-konferensen i Johannesburg 2002 lovade Sverige att arbeta för en omställning till en mera hållbar produktion och konsumtion. Konferensen var en uppföljning av FN- konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, vars slutdokument Agenda 21, tar upp behovet av hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Sedan dess har ett antal nationella strategier och handlingsplaner för hållbar produktion och konsumtion har utarbetats 4 och ett resultat av arbetet blev en utredning om en handlingsplan för hållbar konsumtion, som resulterade i slutbetänkandet Bilen, biffen och bostaden - Hållbara laster – smartare konsumtion år 2005 5. För en framtida vision och färdplan behövs en aktuell nationell och brett förankrad strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för hållbar konsumtion. Detta har också Naturvårdsverket föreslagit i sin redovisning av ett regeringsuppdrag. 6 År 2008 kom Naturvårdsverket ut med sin rapport Konsumtionens klimatpåverkan, där Sveriges utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv beräknas. I rapporten påvisas att utsläppen som orsakas av konsumtionen i Sverige är större än de utsläpp som orsakas direkt och av produktionen i landet. Rapporten drar slutsatsen att det är viktigt att även analysera växthusgasutsläppen från ett konsumtionsperspektiv och inte enbart utifrån de utsläpp som sker inom landet, eftersom konsumtionsperspektivet ger en bättre bild av hur våra egna konsumtionsmönster påverkar de globala utsläppen och därmed klimatet. Samtidigt med detta pågick arbete med att beräkna ekologiska fotavtryck 7 och rättvisa miljöutrymmen. Detta arbete drevs av miljörörelsen. Beräkningar av Sveriges rättvisa miljöutrymme presenterades 1997 av Miljöförbundet Jordens Vänner i rapporten Ställ om för rättvist miljöutrymme. Mål och beräkningar för ett hållbart Sverige. I Det saknade miljömålet 8 från 2004 föreslog samma organisation att konsumtionsperspektivet skulle lyftas fram mer i miljömålssystemet. År 2006 kom den första standarden för beräkning av ekologiska fotavtryck, vilken uppdaterades 2009 9. År 2010 gav Naturvårdsverket ut rapporten Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. Rapporten var ett resultat av att dåvarande Miljömålsråd lyft fram frågan om svensk konsumtions 4 Några exempel: Konsumenterna och miljön – En handlingsplan för hållbar utveckling (Skr. 1997/98:67), Nationell strategi för hållbar utveckling (Skr. 2001/02:172), Trygga konsumenter som handlar hållbart – Konsumentpolitikens mål och inriktning (Prop. 2005/06:105), Tänk om! En handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen (Skr. 2005/06:107), Strategi för hållbar ekologisk produktion och konsumtion 2006 5 SOU 2005:51 6 Se http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&downloadUrl=/upload/miljoarbete-isamhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2014/hallbar-konsumtion/ru-hallbar-konsumtion20140915.pdf 7 Indikatorn ekologiskt fotavtryck (EFP) mäter människornas förbrukning av naturresurser. Ofta presenteras den som en genomsnittsinvånares förbrukning per år. 8 Om miljöpåverkan i andra länder av svensk konsumtion, med förslag till nytt miljökvalitetsmål, Miljöförbundet Jordens Vänner, Björn Möllersten, 2004 (2:a uppl. 2009) 9 Standarden gällande ekologiska fotavtryck är framtagen inom Global Footprint Network, se mer http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/GFN/page/application_standards/ 7 globala miljöpåverkan i den fördjupade utvärderingen 2008. Rapporten presenterar olika sätt att beräkna miljöpåverkan och även en ungefärlig uppskattning av omfattningen av miljöpåverkan inom valda delar av de fem områdena klimat, luft, vatten, mark och kemikalier. År 2010 kompletterades generationsmålet för den svenska miljöpolitiken med globala aspekter. ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” En av sju strecksatser till generationsmålet är dessutom att konsumtionsmönstren av varor och tjänster ska orsaka så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Att det i generationsmålet uttrycks så tydligt att miljömålen ska uppfyllas utan att det orsakar ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sverige innebär att det behövs kunskap om hur vår konsumtion påverkar miljön och hälsan i andra länder. Området hållbar konsumtion har nyligen fått ett ökat fokus även internationellt. I Rio 2012 kom världens länder efter många års förhandlingar överens om ett tioårigt ramprogram för hållbar konsumtion och produktion (10 YFP). Totalt har omkring 130 länder skrivit på en avsiktsförklaring om att arbeta med dessa frågor. Implementeringen av detta FN-arbete är nu igång med Naturvårdsverket som sammanhållande i Sverige. Länsstyrelserna deltar med en representant i den nationella referensgruppen för detta arbete. Tanken är att hela samhället ska engageras för att genomföra åtgärder och att goda exempel rapporteras till en gemensam webbplats 10. Ramprogrammet innehåller fem delprogram. Sverige vill särskilt jobba med delprogrammen Hållbara livsstilar och utbildning samt Offentlig upphandling. Övriga program är Turism, Bygg och Livsmedel. Det finns även andra pågående arbeten med direkt koppling till konsumtion, bland annat Naturvårdsverkets avfallsförebyggande program 11, Konsumentverkets arbete med en ny rikstäckande upplysningstjänst kallad Hallå konsument, Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets arbete för att minska matsvinnet 12 samt Kemikalieinspektionens arbete med att ta fram en handlingsplan för en giftfri vardag 13. Nordiska ministerrådet har en arbetsgrupp för Hållbar Konsumtion och Produktion som under 2013 – 2014 har jobbat med grön offentlig upphandling, miljöinformation och hållbara livsstilar samt miljöteknologi. Nordiska ministerrådet har även gett ut ett policy- sammandrag om myter inom konsumtionsområdet med syfte att förbättra nordiskt beslutsfattande 14. Under det sista året har mycket hänt inom området. I Sverige pågår den fördjupade utvärderingen av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen (FU15) där hållbar konsumtion är ett av tre fokusområden. I FU12, tre år tidigare, hade ett av huvudbudskapen varit att det behövs strategier för hållbar konsumtion. Inom ramen för det nu pågående arbetet tas ett antal underlagsrapporter inom viktiga områden fram: 10 http://www.scpclearinghouse.org/ 11 Läs mer om det avfallsförebyggande programmet på http://www.naturvardsverket.se/ 12 Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag att under 2013-2015 att minska det onödiga matavfallet, matsvinnet, i alla led av livsmedelskedjan. Uppdraget genomförs i samverkan med Naturvårdsverket och Jordbruksverket och flera rapporter med studier och faktakunskap kring mat har tagit fram inom uppdraget. Läs mer om uppdraget på http://www.slv.se/ 13 https://www.kemi.se/Start/Handlingsplan-for-en-giftfri-vardag/ 14 Nordiskt policy-sammandrag - Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion, Nordiska Ministerrådet, 2013. 8 • • • • Styrmedel och andra insatser för att minska svensk konsumtions påverkan på hälsa och miljö i andra länder, har identifieras och sammanfattats i en rapport av SEI. Scenarier, strukturella hinder och möjligheter avseende en omställning mot mer hållbara konsumtionsmönster har analyserats av Chalmers tekniska högskola. Köttkonsumtion och flygresande har särskilt studerats i rapporten. Behovet av åtgärder för att kunna dra nytta av digitalisering i omställningen av mer miljömässigt hållbara konsumtionsval och beteenden har analyserats av Center for Sustainable Communications (CESC) på Kungliga tekniska högskolan. I den tredje underlagsrapporten har IVL identifierat framgångsfaktorer vid användning av styrmedel med syfte att påverka konsumtionsbeteenden i en miljömässigt hållbar riktning. Den fördjupade utvärderingen om konsumtion ska resultera i en syntesrapport som kommer beskriva nuläge, hinder, möjligheter och utmaningar, och även ge förslag på åtgärdsområden och insatser. Uppdraget slutredovisas i september 2015. Länsstyrelserepresentanter delar i arbetet. I juni 2014 kom EUs meddelande om cirkulär ekonomi; Mot ett kretsloppssamhälle: Program för ett avfallsfritt Europa 15. I meddelandet betonas vikten av ett ökat kretsloppstänk, med mer återvinning och minskat utflöde av material från Europa. ”I en värld där efterfrågan på och konkurrensen om begränsade och ibland knappa resurser kommer att fortsätta att öka och ansträngda resurser leder till ökad miljöförstöring och sårbarhet, kan Europa få ekonomiska och miljömässiga fördelar om man utnyttjar dessa resurser på bästa sätt.” /EU COM(2014) 398 final/2 Europeiska miljöbyråns (EEA) årsrapport 16 2014 handlade om miljöpåverkan från produktion och konsumtion och EEAs årliga tidskrift Signals handlade 2014 om Livskvalitet och Miljö 17. Naturvårdsverket har efter ett regeringsuppdrag i september 2014 redovisat förslag 18 på 23 åtgärder som kan bidra till en mer hållbar konsumtion. Åtgärderna som är riktade mot 24 myndigheter kommer att påverka utbud eller efterfrågan för privatkonsumtion. Det handlar bland annat om boende, konsumtion av mat och transporter. De förslag till åtgärder och styrmedel som presenteras är sådana som Naturvårdsverket bedömer kan genomföras på kort sikt. De konstaterar också att därutöver behöver befintliga styrmedel ses över, nya styrmedel utvecklas och det behövs en svensk nationell strategi för hållbar konsumtion. Länsstyrelserna har genom RUS lämnat synpunkter på förslagen. Arbetet med hållbar konsumtion har, enligt beskrivningarna ovan, pågått i många år men det är först de senaste åren som frågan kommit upp mer på den politiska agendan. Detta genom pågående viktiga utredningar gällande konsumtionens miljöpåverkan, åtgärder inom hållbar konsumtion och alternativa mått som kan komplettera BNP som mått på välfärd. Förutsättningarna för det fortsatta arbete inom området beror till stor del på hur resultatet från dessa utredningar tas om hand. 15 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52014DC0398R(01)&from=EN 16 Environmental indicator report 2014 – Environmental impacts of production-consumtion systems in Europe. 17 http://www.eea.europa.eu/signals 18 Se http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&downloadUrl=/upload/miljoarbete-isamhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2014/hallbar-konsumtion/ru-hallbar-konsumtion20140915.pdf 9 Konsumtionens miljöpåverkan och ett konsumtionsperspektiv Vår konsumtion orsakar både lokal och global miljöpåverkan. Sedan 70-talet har produktionen och energianvändningen i Sverige förändrats och den lokala miljöpåverkan har minskat betydligt 19. Konsumtionen i landet har dock ökat avsevärt på senare år 20 och en allt större andel av konsumtionsvarorna importeras från länder med kraftigt växande produktion av varor och tjänster så som Kina och Brasilien, vilket betyder att den miljöpåverkan som uppkommer på grund av vår konsumtion i allt större utsträckning sker utomlands 21. För att uppnå generationsmålet behöver vi ta hänsyn till all miljöpåverkan vår konsumtion orsakar. Konsumtions- och produktionsperspektiv Traditionellt mäts miljöpåverkan i ett produktionsperspektiv, d.v.s. ett lands miljöpåverkan beräknas utifrån den miljöpåverkan som uppkommer av produktionen och den direkta användningen inom landets gränser. Det är tillexempel utsläpp av växthusgaser ur ett produktionsperspektiv som inrapporteras till EU och används som indikator av bland annat IEA, OECD samt inom Kyotoprotokollet. Även annan miljöpåverkan, så som utsläpp av kemikalier, vattenanvändning m.m. mäts och begränsas oftast nationellt. För att beräkna konsumtionens totala och globala miljöpåverkan används istället ett konsumtionsperspektiv. I konsumtionsperspektivet inkluderas den miljöpåverkan som varje vara och tjänst orsakat i andra länder medan den miljöpåverkan som uppkommer i Sverige på grund av varor som exporteras exkluderas, se Figur 1. På så sätt får man ett mått på hur mycket miljöpåverkan vår slutliga användning av varor och tjänster ger upphov till globalt. Produktionsperspektiv Miljöpåverkan i Sverige för varor vi exporterar Miljöpåverkan i Sverige Miljöpåverkan utomlands för varor vi importerar + Internationella transporter Konsumtionsperspektiv Figur 1. I ett produktionsperspektiv beräknas och redovisas all miljöpåverkan i Sverige, oavsett var varan används. I ett konsumtionsperspektiv exkluderas miljöpåverkan som uppkommer på grund av produktion av varor vi exporterar och miljöpåverkan kopplat till importerade varor och tjänster tillkommer. Ekologiska fotavtryck är ett sätt att mäta den totala miljöpåverkan som konsumtionen ger upphov till i ett land. Sverige har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6,4 globala hektar och ligger på 10:e plats i listan över länder med störst fotavtryck per person. Det tillgängliga globala utrymmet är 1,7 globala hektar. Om alla andra länder hade ett lika stort avtryck som 19 Exempel på miljöpåverkan som minskat nationellt är växthusgaser, svaveloxider och kväveoxider. 20 Som exempel kan nämnas att detaljhandelns försäljningsvolym ökat med över 100 % sedan 1995, enligt SCBs data om Detaljhandelns försäljning, 1956–2013 21 Exempel på konsumtionsvaror som till stor del importeras idag är mat, elektronik och kläder. Dessa tre kategorier analyseras djupare i Europeiska miljöbyråns årsrapport (EEA, 2014). 10 Sverige skulle det behövas 3,7 jordklot, i stället för det enda vi har. 22 Även Sveriges utsläpp av växthusgaser är stora om man tittar ur ett konsumtionsperspektiv. Mellan 12 och 14 ton CO2ekv per person istället för mellan 4-5 ton som redovisas ur ett produktionsperspektiv. I rapporten konsumtionsbaserade miljöindikatorer 23 påvisas att Sveriges utsläpp av växthusgaser totalt sett ökat ur ett konsumtionsperspektiv mellan år 2000 och 2008, trots att Sverige redovisar en minskning ur ett produktionsperspektiv under samma period. Naturvårdsverkets tidsserie av data gällande konsumtionens klimatpåverkan visar att denna trend fortsatt fram till 2011 24, se figur 2. Totala utsläppen varierar mellan åren men trenden är att de direkta utsläppen d.v.s. utsläppen som uppkommer i Sverige på grund av den slutliga konsumtionen i Sverige minskar, medan utsläppen som uppkommer i andra länder på grund av vår konsumtion ökar. I rapporten dras slutsatsen att huvudsakliga orsaken till ökningen är en ökad konsumtion som till stor del tillgodoses av en ökad import. Växthusgasutsläpp i Sverige ur ett konsumtionsperspektiv 100% 120 80% 70% 100 60% 80 50% 40% 60 30% 40 20% 20 10% 0% Miljoner ton koldioxidekvivalenter 140 90% 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Totala utsläpp Figur 2. Sveriges utsläpp av växthusgaser har totalt sett ökat ur ett konsumtionsperspektiv mellan år 1993 och 2011 (gröna linjen), trots att Sverige redovisar en minskning ur ett produktionsperspektiv under samma period. De blå staplarna visar andelen av utsläpp orsakade av vår konsumtion i Sverige (mörkblå andel) respektive utomlands (ljusblå andel). Data från Naturvårdsverkets tidsserie gällande konsumtionens klimatpåverkan. Vilken konsumtion orsakar mest miljöpåverkan? I ett konsumtionsperspektiv står den privata konsumtionen, d.v.s. hushållens konsumtion för merparten av miljöpåverkan. Hushållen står för nästan 80 % av det samlade ekologiska fotavtrycket (EFP) och 60-80% av totala växthusgasutsläppen 25. Bland hushållens miljöpåvekan finns fyra tydliga konsumtionskategorier; mat, resor, boende och shopping, som står för ungefär en fjärdedel av hushållens miljöpåverkan var. 22 Siffor från WWFs hemsida från avsnittet Så beräknar man ekologiska fotavtryck, www.wwf.se 23 Konsumtionsbaserade miljöindikatorer - Underlag för uppföljning av generationsmålet, Naturvårdsverket rapport 6483 24 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser--utslapp-av-svensk-konsumtion/ 25 Enligt REAPs data för 2004 står hushållen för 64 %. I Rapporten Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan (2010) anges 80 %. 11 EFP CO2ekv 0% 10% 20% 30% Mat och dryck 40% 50% Resor 60% Boende 70% 80% 90% 100% Shopping Figur 3. Bland hushållens miljöpåvekan finns fyra tydliga konsumtionskategorier; mat, resor, boende och shopping, som står för ungefär en fjärdedel av hushållens miljöpåverkan var. Mat, dryck och tobak står för en stor andel av mark- och vattenanvändningen (mer än 50 %) och cirka en femtedel av västhusgasutsläppen. Inom detta område är den ökande köttkonsumtionen en aspekt som ofta diskuteras. Köttproduktion, och framförallt produktion av rött kött (nöt och fläsk) är betydligt mer resurskrävande än produktion av vegetabiliska livsmedel. Kött är en vara som vi i Sverige i allt större utsträckning importerar och det finns farhågor att den ökande produktionen i utvecklingsländer leder till indirekt förändrad markanvändning och regnskogsskövling. En hållbar nivå på konsumtion anges ofta vara att äta enligt livsmedelsverkets rekommendationer 500 g rött kött i veckan 26, idag äter vi ungefär dubbelt så mycket. Resor och boende står tillsammans för stora utsläpp till luft (växthusgaser, svaveloxider, ozonförstörande emissioner etc.) samt stor resursanvändning. Det är framförallt energianvändningen i dessa kategorier som ger upphov till den stora miljöpåverkan. Shopping är en bred kategori som inkluderar allt från inköp av varor (dock ej matvaror), rekreation och kultur och köp av tjänster. Generellt kan sägas att ökande tjänstesektor och en förskjutning av konsumtion från varor till tjänster, rekreation och kultur är önskvärt då dessa generellt har lägre miljöpåverkan. Särskilda insatser för att minska miljöpåverkan från kategorin kan vara insatser för att stimulera ökande återanvändning, reparation och återvinning av varor. Ökande andel varor av hög kvalitet som håller länge och som det lönar sig att reparera är därför viktigt. Inom kategorin har textilier och elektronik pekats ut som särskilt miljöpåverkande, framförallt på grund av den utberedda användningen av kemikalier inom produktionen av dessa varor. Insatser som syftar till att underlätta för konsumenter och näringsidkare att öka andelen delade resurser genom gemensamt ägande, utlåning, uthyrning eller leasing av varor med hög ”stillaståendefaktor” 27 kan också minska miljöpåvekran från konsumtionen. Förutom hushållens konsumtion är all konsumtion inom offentlig verksamhet ett viktigt område att arbeta med. Offentlig verksamhet står för ungefär lika stor miljöpåverkan totalt som var och en av de ovan nämnda konsumtionsgrupperna inom privat konsumtion. 26 Se exempelvis Naturvårdsverkets rapport: Hur vi kan leva hållbart 2030? 27 exempelvis bilar, verktyg, vissa typer av kläder, m.m. 12 Hållbara trender inom konsumtion Det händer mycket inom området konsumtion just nu, både internationell och nationellt, men det finns också många pågående konsumenttrender som bidrar till att minska miljöpåverkan från konsumtionen. Främsta trenden är framväxandet av en ny livsstil, där hälsa och hållbarhet värdesätts högt. Man talar till och med om en ny växande grupp av konsumenter som kallas LOHAS (Lifestyles of Health and Sustainability). Cirka 35 % av konsumenterna i Sverige anses tillhöra gruppen 28. Med denna framväxande grupp växer även en ny marknad fram med produkter och tjänster som denna grupp föredrar, hälsosam och ekologisk mat, produkter av återvunnet och giftfritt material, miljöbilar, m.m. Det finns även en tydlig trend kring en önskan om ett samhälle baserat på samvaro och självförverkligande och inte masskonsumtion 29. Som exempel på trender inom området mat kan nämnas att det vuxit fram en rörelse med syfte att få fler att äta vegetariskt en eller flera gånger i veckan 30. Det är både privat personer, kommuner och privata resturanger som hakat på den trenden. Till exempel har det under hösten 2014 införs köttfria dagar på flera restauranger vid Göteborgs universitet och i flera kommuner pågår försök med köttfria dagar på förskolor och skolor 31. Det blir också allt vanligare att konferenser med anknytning till miljö, energi och klimat serverar vegetarisk mat 32. Det är även en trend att mat ska vara hemmagjord, ekologisk och egenodlad/närodlad. Exempel på detta är den så kallade surdegsbrödstrenden 33, den ökande försäljningen av ekologiska och krav märkta varor 34 och att hela 87 % av konsumenterna i COOP-rapporten 2009 angav att det ansågs viktigt att handla närodlat. Gällande boende är den ökande efterfrågan gällande energieffektiva byggnader; såväl kontor, skolor, sjukhus som bostäder, en tydlig trend enligt en rapport från Skanska 35. I rapporten skriver de också att det kommer att bli allt vanligare att byggnader konstrueras så att de kan producera sin egen energi och bli självförsörjande, eller till och med kunna producera ett överskott av energi. Flera byggbolag har visat intresse för sådana passivhus/plushus. 36 Gällande boende på resande fot har nya affärsmodeller och ett ökat delande och en ökande uthyrning märkts av. Exempel på detta är så kallad Couch surfing, där privata personer lånar ut 28 30 % anges av LOHAS Sweden (http://www.lohas.se) och 34 % anges i Kravs Marknadsrapport 2014. 29 Från Hållbar Konsumtion – 2014, presentation om trender inom området (Algehed, m.fl. 2014). 30 Rörelsen Meatless Mondays startade i USA 2003, Meat-free Monday kallas det motsvarande brittiska initiativet och i Sverige heter det köttfria måndagar. 31 Som exempel kan nämnas att det på åtta av tio förskolor och sex av tio skolor i Haninge har en vegetarisk dag i veckan, se http://mitti.se/kottfria-dagar-infors-pa-allt-fler-skolor-i-haninge-2/ 32 Exempel på detta är konferenserna Klimatomställning Göteborg 2.0, Klimatforum 2015, Dalarnas Energi och klimatseminarium 2014 33 http://www.svd.se/naringsliv/livsstil/surt-fortfarande-hett_7564680.svd 34 Ekologiska livsmedel och alkoholfria drycker ökade med nästan 12 procent under 2013 jämfört med 2012 (SCB). En halvårsrapport som konsultföretaget Ekoweb gjort på uppdrag av KRAV visar att den totala försäljningen av ekologiskt och KRAV-märkt ökade med hela 30 procent under första halvåret 2014. 35 Enligt Skanskas Green Urban Development Report 2010 36 Exempelvis Trivselhus Sunlightkoncept, och http://plushusen.se/ 13 ett rum eller soffa till andra privat personer på resande fot, och AirBnB som kommersiellt förmedlar privata bostäder till privata resenärer. Gällande resor finns också en del trender. En är att körkortstagandet bland 18-åringar har minskats sedan början av 1990-talet 37. En annan är det ökande antalet laddbara fordon, elbilar och plug-in hybrider. 38. Det finns inom detta område en trend kring ökat delande/hyra av fordon. Exempel på detta är ökningen av medlemmar i bilpooler 39 och den framväxande tjänsten Uber som förmedlar taxitjänster. Ett ökat intresse för cykling och ett ökat intresse för förmånscyklar, hos såväl arbetsgivare som bland anställda, är något man noterar i Cykeltrendrapporten 2014. Gällande shopping finns många intressanta trender. Inte minst gällande möjligheterna att hyra låna varor som används sällan. Det finns idag lånegarderober/klädotek i flera städer 40 och en Toolpool i Malmö 41. Att handla begagnat, på loppis, second hand eller blocket är också en växande trend. Under 2013 utannonserades varor på blocket för motsvarande 11 % av Sveriges BNP 42. Det finns även en trend gällande konsumtionskritik och flera författade och bloggare som testat på så kallat köpstop 43. Det finns mycket att vinna på att jobba med att förstärka och sprida dessa pågående trender. Genom att utnyttja trenderna vid olika insatser kan aktörerna också göra det lätt för den enskilde konsumenten att göra rätt. Beteendeförändringen i konsumtionsmönster kan i de sammanhangen upplevas som något positivt både för konsumenten och för samhället. För att känna till vilka de aktuella trenderna är behöver de regionala aktörerna omvärldsbevakning inom området. Konsumtion, livskvalitet och tillväxt Det finns en farhåga att hållbar konsumtion kräver stora uppoffringar, minskad materiell standard och en minskad livskvalitet. Det finns dock flera studier som granskat detta och kommit fram till slutsatsen att livskvalitet förvisso är kopplad till BNP-utveckling (och därmed i många fall även ökad miljöpåverkan), men att denna koppling upphör vid en viss nivå av BNP 44. Det innebär i praktiken att när vi har en viss materiell standard blir vi inte lyckligare av att konsumera mera. Det har också visats i många studier att de människor som är lyckligast i stor utsträckning 37 BilSweden anger att andelen 18-åringar med körkort sjönk från 49 till 25 procent mellan 1990 och 2000, senaste åren har man dock sett en ökning igen och andelen låg under 2013 på 30 %. 38 Enligt elbilsstatistk.se ökade antalet laddbara fordon från drygt 1500 i slutet av 2012 till nästan 8000 i slutet av 2014. 39 Exempelvis sunfleet anger att deras medlemsantal växer med ca 20 procent per år. 40 Lånegarderoben i Stockholm (startade 2010), Klädoteket i Malmö, Klädoteket Göteborg och Klädbibliotek i Norrköping, Uppsala och Umeå, Tekocirkeln i Sundsvall (startade under 2014) 41 http://malmojarnhandel.se/maskinuthyrning/ 42 Uppgift från Blocket.se 43 Exempelvis Gunilla Brodrej som skrivit Modemanifestet och Sofie Hedström sp, skrev Shopping detox. 44 se bland annat Klimatomställningen och det goda livet (Naturvårdsverket, 2011), Klimatomställning Göteborg 2.0 (Mistra Urban Futures, 2014) samt den Nordiska policy sammandraget: Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion (Nordiska Ministerrådet, 2013). 14 sysslar med aktiviteter som inte nödvändigtvis behöver ha så stor miljöpåverkan, exempelvis socialt umgänge, fysisk aktivitet och engagemang i välgörenhet. Figur 4. Bilden visar att livstillfredställelsens förändringar inte verkar relatera till förändingen av hushållens utgifter. Hushållens utgifter har ökat kontinuerligt sedan 1995medan livstillfredställelsen varit relativt konstant sedan 2005. Källa: Bild från rapporten Klimatomställning Göteborg 2.0 (Mistra Urban Futures, 2014, publicerad med tillåtelse av Jörgen Larsson). För att få ökad effekt och framgång i arbetet med att förändra konsumtionen mot en konsumtion med mindre miljöpåverkan bör alla aktörer som arbetar med frågan mot allmänheten fokusera på de positiva aspekterna med en förändring, och hitta synergieffekter där en förändrad konsumtion och livsstil även leder till ökat välbefinnande. Ett bra exempel på detta är Socialstyrelsens och Landstinget Dalarnas arbete med hälsofrämjande processer som en drivkraft för hållbar utveckling 45. Detta perspektiv utvecklas vidare i ett pågående RUS-projekt 46 vars syfte är att ta fram en vägledning i hur hälsofrämjande processer kan underlätta ledarskap, samverkan och delaktighet i arbetet för ett hållbart samhälle. I projektet presenteras principiella möjligheter att i samhällsplaneringen möta olika behov som till viss del förklarar människors agerande i vardagen på sätt som främjar både hälsa/välbefinnande och ett hållbart samhälle och dessutom upplevs relevanta för såväl beslutsfattare, professioner och allmänhet. Det handlar inte minst om strategier för att hantera stress och belastning. Hälsofrämjande processer som också främjar hållbar utveckling inklusive hållbar konsumtion kan på detta vis fungera som en viktig drivkraft för en mer gynnsam samhällsutveckling. Ett systematiskt arbete med ett sådant perspektiv har potential att skapa: • • Handlingskompetens på alla nivåer i samhället. Upplevelsen av att ha möjlighet och förmåga att påverka samhällsutvecklingen på ett gynnsamt vis. Acceptans för nödvändiga politiska beslut. Även gällande insatser som bedrivs gentemot näringsidkare bör aktörerna som jobbar inom området hitta sätt att kommunicera möjligheterna med att jobba med insatser som leder till en förändrad konsumtion. Dels bör nya sorters avtal, den växande konsumtentgruppen som efterfrågar hälsosamma och hållbara alternativ samt marknadsföringsaspekten lyftas fram som möjligheter för näringsidkarna. 45 Se exempelvis Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling, Landstinget Dalarna, 2010. 46 Hälsofrämjande processer som stöd för hållbar utveckling, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus 15 I rapporten Förbättra Nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion belyses ett antal myter som hindrar utvecklingen mot en hållbar konsumtion. En av dessa handlar just om behovet att lyfta fördelarna med mindre miljöbelastande livsstilar, se textruta nedan 47. Myt 7: Hållbarhet innebär att ”leva i grottor” Utmaning: […] att leva hållbart – har beskrivits som ett liv med umbäranden, ett tråkigt, obekvämt och fromt liv som innebär uppoffringar och en lägre nivå av välbefinnande. Detta perspektiv gör det svårt att främja hållbara livsstilar och att skapa acceptans och engagemang hos allmänheten. Det undergräver också möjligheten att främja system för gemensam användning eller kretslopp som skulle kunna minska den totala resursanvändningen och miljöpåverkan kopplad till konsumtion utan att påverka välbefinnande. Konsekvenser: […] Vi måste bättre förstå fördelarna med mindre miljöbelastande livsstilar för människor och samhällets välbefinnande och för miljön. […] Man måste bättre förstå den roll innovativa värdeskapande affärsmodeller har, t.ex. ”tjänstifiering”, för att möjliggöra ett hållbart liv. Det behövs stöd både från staten och näringslivet till den växande gemenskap av individer, kommuner och städer och möjliggör mer hållbara levnadssätt genom social innovation, t.ex. samhällen med låga koldioxidutsläpp och gemensam konsumtion. Det finns även en farhåga att hållbar konsumtion och ett hållbart samhälle endast kan uppnås med minskad BNP-tillväxt, vilket möjligen skulle resultera i en minskad utveckling och sämre sociala förutsättningar, gällande exempelvis jobb och finansiering av skola, vård och omsorg. För att utreda vilka utmaningar/konsekvenser en negativ eller stagnerad tillväxt (mätt i BNP) innebär har nätverket Steg 3 föreslagit att regeringen ska tillsätta en utredning gällande just detta 48. Syftet med utredningen skulle vara att förebygga och lösa dessa utmaningar. Det finns dock i stort en samsyn kring att en samhällsomvandling behövs ur flera perspektiv. Det är varken ekonomiskt, miljömässigt eller socialt hållbart att fortsätta utnyttja jordens ekologiska och sociala resurser på det sätt som sker idag. Oenigheten gäller mest hur denna omställning ska ske och vem som ska stå för kostnaden. Om hållbar konsumtion är möjlig med bibehållen livskvalitet och tillväxt är frågor som diskuteras och studeras och det är inte länsstyrelsernas roll att ställning i den frågan. Under FN konferensen i Rio 2012 fastslogs att det finns ett behov av att hitta alternativa sätt att mäta social välfärd och samhällsutveckling. Med anledning av detta tillsatte den svenska regeringen en utredning med uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå kompletterande mått till BNP 49. Alternativa välfärdsmått har även utretts inom ramen för EU projektet WWW For Europe 50. Slutsatsen i det europeiska projektet var att det finns ett antal alternativa mått och att även om alla dessa mått har någon typ av svaghet är de bättre än BNP som mått på social välfärd. Inom den ekonomiska forskningen inom klimatområdet har man också vid flera tillfällen konstaterat att kostnaden för insatser att minska koldioxidutsläppen är låg i ett nationellt perspektiv och att man dessutom tjänar på att ställa om innan kostsamma konsekvenser uppstår 51. I den nyligen utgivna rapporten ”Better Growth Better Climate - the new climate economy 47 Från rapporten Nordiskt policy-sammandrag - Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion (Nordiska Ministerrådet, 2013). 48 För mer information se http://www.steg3.se. 49 Utredningen tillsattes under 2014, se mer på http://www.regeringen.se/sb/d/18671/a/241428 50 Rapporten heter Evaluating Alternatives to GDP as Measures of Social Welfare/Progress, Mars 2014. 51 Se Azar och Schnider 2002 samt Stern et al, 2006 16 report” 52 finns en grundlig utvärdering av forskning, erfarenheter och innovation inom området. Genomgången visar att åtgärder för att minska utsläpp av koldioxid och mildra klimatförändringarna kan stimulera tillväxten, dock med ett viktigt förbehåll – åtgärder måste vidtas omedelbart. ”En systematisk satsning på hållbar konsumtion är samtidigt indirekt en strategi för teknikutveckling, nya affärsidéer och företag och en sund tillväxt av både ekonomin och jobben.” Från Bilen, biffen, bostaden – SOU 2005:51 52 Better Growth Better Climate - the new climate economy report, The Global Commission on the Economy and Climate, 2014. 17 Länsstyrelsernas ansvar och verktyg Har länsstyrelserna ett uppdrag kring konsumtion? Enligt länsstyrelseinstruktionen 53 tydliggörs att länsstyrelserna ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Idag finns inget nationellt mål gällande hållbar konsumtion. Dock finns ett nationellt mål inom miljömålssystemet där konsumtionens miljöpåverkan omnämns, det är det så kallade generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. I en av generationsmålets förtydligande strecksatser står: - Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Genom generationsmålet och dess strecksats om konsumtion har alla myndigheter, med utpekat ansvar i miljömålsarbetet, ansvar att verka för konsumtionsfrågan. I länsstyrelseinstruktionens 5 § gällande miljömålsarbetet 54 står att länsstyrelserna har ett särskilt ansvar att: 1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, 2. utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, 3. stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen, och 4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet. Förutom generationsmålet finns det andra mål, blanda annat ett nationellt mål gällande ekologisk produktion där ökad konsumtion av ekologiska matvaror i offentlig sektor finns omnämnt som en facilitator för att uppnå målet. Regeringen skriver att inriktningen bör vara att 25 % av den offentliga sektorns matinköp bör vara ekologiska 2010 55. Det finns också nationella Folkhälsomål som indirekt berör konsumtion, se mer under kapitlet Länsstyrelsernas övriga uppdrag och kopplingen till konsumtionsområdet. I och med dessa nationella mål tydliggörs att länsstyrelserna har ett ansvar att på regional nivå verka för genomslag av generationsmålet samt att konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt, såväl inom som utanför Sveriges gränser. Ansvaret enligt generationsmålet och inriktningen om ekologiska matvaror för offentlig sektor innefattar i dagsläget den miljömässiga delen av hållbar konsumtion samt den del av de sociala aspekterna som är knuten till människors hälsa. Däremot omfattar inte ansvaret sociala aspekter utöver hälsa eller de ekonomiska aspekterna av hållbar konsumtion. Dessa aspekter kommer dock delvis in i andra ansvarsområden som länsstyrelserna har, exempel på dessa ges senare i kapitlet. Naturvårdsverket, Livsmedelverket och Jordbruksverket har särskilda regeringsuppdrag att ta fram kunskapsunderlag och arbeta med området konsumtion. Länsstyrelserna har inte något utpekat uppdrag inom konsumtion eller några särskilda resurser för arbetet. Länsstyrelserna har idag ansvar för konsumtion genom generationsmålet men inte något tydligt definierat regionalt uppdrag eller några särskilda resurser för arbetet. I och med detta prioriteras 53 Instruktionen finns formulerad i förordning SFS 2007:825 med tillägg i SFS 2013:815. 54 Utdrag ur förordning (SFS 2007:825 och SFS 2013:815 §5 55 Se regeringens skrivelse 2005/06:88 18 ansvaret för arbetet med konsumtionsfrågan olika, utifrån generationsmålet och/eller energi- och klimatmålen, på länsstyrelserna. Det saknas idag en nationell strategi för hållbar konsumtion. En tydlig politisk viljeyttring skulle ge förutsättningar för ett strukturerat och brett myndighetsarbete och ge grund för att skapa en gemensam målbild för alla berörda aktörer. Länsstyrelsernas övriga uppdrag och kopplingen till konsumtionsområdet Länsstyrelserna har ett ansvar att utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. I och med detta har varje sakområde inom länsstyrelserna ett ansvar att, i de fall där det är möjligt och lämpligt, ta hänsyn till och inkludera arbete med att minska konsumtionens miljöpåverkan i sitt arbete. Det finns flera sakområden där länsstyrelserna idag utför insatser som berör konsumtionsområdet men som riktar sig mer mot produktion och tillverkning av produkter och som därför ligger utanför avgränsningarna för denna förstudie. Det gäller bland annat tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet och insatser inom lantbrukets konsumtion av foder, energi m.m. Eftersom konsumtion för produktion inte behandlas i förstudien så är inte alla förslag på vad som kan utföras utifrån länsstyrelsernas uppdrag beskrivna. Nedan beskrivs ett urval av de arbetsuppgifter och ansvarområden som länsstyrelserna har. Synergierna och kopplingarna är många och tydliga mellan konsumtionsområdet och flera av länsstyrelsernas nuvarande uppdrag. Vad som ingår i miljömålsuppdraget framgår under rubriken ovan. Miljömålsuppdraget Uppdrag: Framgår av Länsstyrelse instruktionens 5a §, se inledningen av kapitlet. Förutom det arbete som sker inom miljömålssystemet ska arbete även ske inom alla sakområden eftersom det är ett tvärperspektiv. Koppling till konsumtion: Är tydlig genom generationsmålet vilket har beskrivits i inledningen av kapitlet. Genom länsstyrelsernas uppdrag att samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, arbeta med åtgärdsprogram i bred förankring, stödja kommunerna och verka för att generationsmålet får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att det beaktas i det regionala tillväxtarbetet finns tydlig koppling till många områden. Inom området pågår mycket arbete redan idag vilket beskrivs i kap Genomförda insatser och mer sker och kan ske inom varje sakområde. Särskilda insatser kan tas upp i åtgärdsprogrammen. Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd Uppdrag: Miljöstrategiskt arbete (se ovan), tillsyn (tillsynsvägledning), prövning Länsstyrelserna bedriver tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Målet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken bildar en övergripande lagstiftning som rör all miljöpåverkan. För att miljöbalkens mål ska kunna uppnås ska dess regler tillämpas så att bland annat: • De försiktighetsmått vidtas som behövs för att motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö • Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. 19 • Verksamhetsutövare har en skyldighet att hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor (2 kap 5 § MB). Koppling till konsumtion: Länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalken ska bidra till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och att uppkomst av olägenheter för människors hälsa och miljön motverkas. Länsstyrelserna är även tillsynsvägledande myndighet för länets kommuner. Länsstyrelsernas miljöprövningsdelegation beslutar om tillstånd för uppförande eller ombyggnad av miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelserna sätter vid behov specifika villkor för tillstånden. Miljöbalkens utformning har ett produktionsperspektiv d.v.s. är inriktat på verksamheter inom Sverige som riskerar att orsaka skador och olägenheter. Verksamheter som befaras påverka människors hälsa eller miljön ska genom egenkontroll skaffa sig kunskap om verksamhetens omgivningspåverkan samt fortlöpande planera och genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skador och olägenheter. Miljötillsynen är traditionellt inriktat på verksamheters lokala miljöpåverkan, som buller och utsläpp till luft och vatten. Länsstyrelserna ansvarar inom länet för tillsynsvägledningen vilket består av utvärdering, uppföljning och samordning av den operativa tillsynen samt stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna. Enligt Naturvårdsverkets råd (NFS 2001:2) om egenkontroll bör dock verksamhetsutövare ”… även ta reda på hur verksamhetsens produkter, dvs. varor och tjänster, påverkar miljön.” För de verksamheter som omfattas av krav på miljörapport ska denna även innehålla redovisning av de undersökningar och åtgärder som genomförts för att minska miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som tillverkas. Syftet är att stimulera en mer hållbar konsumtion. Det är oklart i vilken utsträckning tillsynsmyndigheter prioriterat insatser för att minska konsumtionens miljöpåverkan. I länsstyrelsernas tillsynsroll ingår också regional avfallsplanering, dvs. att ha kunskap om kommunernas avfallsplanering och att stödja kommunerna. Avfallsförebyggande är enligt EU:s avfallsdirektiv numera en del av avfallsarbetet. Det innebär att förhindra att avfall uppstår och är egentligen ett arbete för hållbar konsumtion. Naturvårdsverket har i enlighet med direktivet tagit fram en avfallsförebyggande strategi. Där finns som förslag att länsstyrelserna kan vara sammanhållande kraft i regionalt arbete med avfallsförebyggande. En del län har bildat regionala arbetsgrupper för avfallsförebyggande arbete. Energi och klimat Uppdrag: I regleringsbrevet 2015 (uppdrag 40-42) anges att länsstyrelserna ska med ett långsiktigt perspektiv samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning, minskad klimatpåverkan och klimatinvesteringar. Uppdraget inom energi- och klimat utgår från regeringens samlade energi- och klimatpolitik som bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Man talar om ett konkurrenskraftigt och utsläppssnålt samhälle 2050 56. I detta avseende finns goda förutsättningar att även inkludera delar av den ekonomiska aspekten i arbetet. Koppling till konsumtion: Inom området pågår mycket arbete redan idag som syftar till att lokalt minska den direkta energianvändningen och klimatpåverkan. Exempelvis insatser för att energieffektivisera kommunernas förvaltningar och bolag, stödjande insatser för att främja förnybar energi och insatser kopplade till fysisk planering för att minska exempelvis transportsektorns växthusgasutsläpp. Förutom detta har många aktörer, exempelvis 56 Se EUs meddelande: KOM(2011) 112 slutlig 20 Naturvårdverket och Jordbruksverket, i allt större utsträckning insett att minskande nationella utsläpp till stor del är missvisande då det är vår konsumtion som orsakar stora delar av utsläppsökningarna i andra länder. Detta leder till att insatser för att förändra konsumtionen är ett viktigt strategiskt område för att minska klimatpåverkan globalt. Ökande användning av regionalal och lokala mål för konsumtionens klimatpåverkan och att Naturvårdsverket presenterar detta som en indikator på sin hemsida sedan 2014 är exempel på detta. Regional tillväxt Uppdrag: I de flesta län har regioner/regionförbund huvudansvar för regional utveckling/tillväxt inklusive transportinfrastruktur medan ansvaret i några län ligger kvar på länsstyrelserna. I många län ansvarar länsstyrelserna för vissa delar av de så kallade 1:1 medlen t.ex. för företagsinvesteringsstöd och regionala projekt. Länsstyrelserna i hela landet ansvarar för hela landsbygdsprogrammet och dess näringslivsstöd – se kap nedan. I de län där regionerna övertagit tillväxtansvaret har länsstyrelserna en viktig roll i att stödja arbete med tvärsektoriell kompetens inom bl.a. områden som miljö/natur, energi, resurshushållning, jämställdhet osv. Koppling till konsumtion: Det regionala tillväxtarbetet bygger på den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 57. Målgruppen för strategin är främst aktörer med regionalt utvecklingsansvar, länsstyrelser och nationella myndigheter. I strategin trycker man på vikten av en hållbar tillväxt som leder till långsiktigt hållbara samhällen och strukturfondsprogrammens inriktning i Sverige är tydligt kopplade till Europa 2020-strategin 58 och ska bidra till en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Det finns goda möjligheter att ställa krav på projekt som söker regionala utvecklingsmedel. Exempelvis kan ett krav vara att projektägaren ska ha vissa kunskaper inom hållbar utveckling. Det finns även möjligheter att genom olika projekt och uppdrag som länsstyrelsen driver, stötta utvecklingen av hållbart arbete och hållbar konsumtion. Detta kan ske genom kompetensutveckling inom upphandling och energieffektivisering till olika branscher som t. ex skidanläggningar, livsmedelsbutiker, drivmedelsstationer, restauranger och teknikföretag. Hållbar samhällsplanering och boende Uppdrag: Länsstyrelserna har ett uppdrag gällande samhällsplanering och boende. Exempelvis i den kommunala översiktsplaneringen har länsstyrelserna i uppdrag att bevaka statens intressen genom att granska att planeringen är lämplig utifrån vissa förutsättningar och redovisa statliga och mellankommunala intressen som är av betydelse för planens aktualitet. Länsstyrelserna har även en rådgivande och vägledande roll gällande samhällsplanering och ska ge kommunen underlag och råd i fråga om allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Koppling till konsumtion: Plan- och bygglagstiftningen har liksom Miljöbalken övergripande mål om hållbar utveckling och resurseffektivitet. Inom samhällsplaneringen används idag den så kallade fyrstegsprincipen, vilket innebär att det i planeringen alltid ska ifrågasätta om en ny infrastruktur behövs eller inte. Denna tolkas ofta som att cykel-, gång- och kollektivtrafik ska prioriteras vilket underlättar för konsumenter att välja de miljövänligare alternativen att transportera sig. I principens steg ett ingår också att förhindra resor om man kan lösa det man ska på annat sätt, exempelvis genom distansmötesteknik. Det finns även andra sätt att inom planeringen skapa förutsättningar för en resurseffektiv konsumtion. Exempelvis genom att planera för lokaler för samvaro, bilpoolsparkeringar, cykelverkstäder osv i nya bostadsområden. Hur man får in frågor om val av material för byggnader tidigt i planeringen och vilka krav som kan ställas genom PBL är andra frågors om rör samhällsbyggnad. 57 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020. 58 Se EUs meddelande: KOM(2010) 2020 slutlig 21 En fråga som uppmärksammats mer under senare år är att värna jordbruksmarken och inte exploatera den. Jordbruksmarken kommer att behövas för bland annat livsmedelsproduktion i framtiden. Lantbruk och landsbygd Uppdrag: Länsstyrelserna ska enligt regleringsbrev 2015 verka för ett effektivt regionalt genomförande av Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020 i syfte att uppnå de i programmet angivna målen i enlighet med kommande förordning om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Koppling till konsumtion: I Jordbruksverkets beskrivning av urvalskriterier för finansiering av insatser inom landsbygdsprogrammet står att ”samtliga insatser i landsbygdsprogrammet ska koppla till de tvärgående unionsprioriteringarna för miljö, klimat, jämställdhet, mångfald, innovation och sysselsättning. Särskilda miljö-, klimat- och innovationskriterier finns för flertalet delåtgärder och fokusområden.” Länsstyrelsernas arbete med lantbrukets egen konsumtion av foder, energi m.m. bedöms vara konsumtion för produktion (dvs. inte konsumtion enligt avgränsningen i denna förstudie). Inom ramen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 finns det goda möjligheter för länsstyrelserna att arbeta med konsumtionsfrågor. I första hand kan det ske genom kompetenshöjande insatser eller stöd till projekt för t.ex. marknadsföring av ekologiska varor och andra säljfrämjande åtgärder för lokalproducerade varor och tjänster. Folkhälsa Uppdrag: Länsstyrelserna ska verka för att fastställda nationella folkhälsomålet 59uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas arbete med bl.a. regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak. Koppling till konsumtion: I folkhälsomålet finns många möjliga synergieffekter med arbetet med konsumtionens minskade miljöpåverkan, framförallt inom de tre målområdena: Miljöer och produkter, Fysisk aktivitet och Matvanor och livsmedel. Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". Mänskliga rättigheter Uppdrag: Länsstyrelserna ska verka för frågor som rör mänskliga rättigheter. Koppling till konsumtion: Hållbar konsumtion i ett globalt perspektiv och delvis även i ett nationellt perspektiv har en social rättighetsdimention. Den begränsade mängden resurser är idag väldigt ojämn fördelad mellan befolkningen och detta är i grunden en fråga om mänskliga rättigheter. I Länsstyrelserna arbete kan dessa perspektiv föras in. 59 Folkhälsomålen http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-ochlevnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/ 22 Länsstyrelsernas styrmedel Länsstyrelserna förfogar över ett antal styrmedel och verktyg som kan används för att bättre lyfta frågan om konsumtionens miljöpåvekan. De olika styrmedlen kan delas in i tre grupper: • • • Ekonomiska Reglerande och administrativa Informativa Ekonomiska styrmedel är exempelvis de bidrag och stöd som förmedlas genom landsbygdsprogrammet, regionala utvecklingsmedel och det regionala serviceprogrammet. Förutom dessa förfogar länsstyrelserna i olika grad över tillfälliga stöd och projektmedel inom många olika områden som t ex; LOVA, GREPPA, företagsstöd, landsbygdsstöd, energieffektivisering och förnybar energi. Dessa stöd kan där det är lämpligt kopplas med tydligare krav på hållbar konsumtion av så väl varor som tjänster. Reglerande och administrativa styrmedel är exempelvis granskning och tillsyn enligt plan- och bygglagen (PBL), tillsyn och prövning enligt miljöbalken (MB) och tillsynsvägledning. Informativa styrmedel är exempelvis sammanställande av kunskapsunderlag gällande specifika förutsättningar i regionen eller dåligt belysta områden nationellt, rådgivning till verksamhetsutövare, kompetenshöjande insatser samt allmänna informations- och kommunikationsinsatser. Länsstyrelserna har även en särskild uppgift att som statens regionala företrädare förmedla kunskap mellan regionala aktörer och statliga myndigheter. Länsstyrelserna arbetar ofta i samverkan med länets aktörer i regionala och lokala projekt och nätverk. De redan upparbetade kontaktnäten i länet är ett viktigt verktyg. Länsstyrelserna har ofta flera olika nätverk med kommuner, landsting, nationella myndigheter med regional representation, företag, branschorganisationer, ideella organisationer, utbildning och folkbildning och andra aktörer som kan användas för samverkan och informationsspridning. De flesta länsstyrelserna har upparbetade nätverk med länets kommuner inom flera sakområden; exempelvis nätverk för de kommunala fysiska planerarna och arkitekterna, miljösamordnarna, näringslivshandläggarna och energi- och klimatstrategerna. Även de kommunala konsumentvägledarna kan vara viktiga deltagare i dessa nätverk. Nätverk inom branscher och sektorer såsom exempelvis avfall, VA och bygg förekommer också. Att föra in frågan om konsumtion i dessa existerande nätverk torde vara en relativt enkel och kostnadseffektiv åtgärd. Förutom de tre ovannämnda styrmedlen är offentlig upphandling ett viktigt verktyg. Med hjälp av miljökrav vid offentlig upphandling kan länsstyrelserna både påverka sina egna inköp och i samverkan med kommunerna och andra offentliga myndigheter arbeta fram riktlinjer och policys för inköp. Ökande miljökrav från offentliga aktörer verkar dessutom stimulerande på marknaden för varor och tjänster med mindre miljöpåverkan samt fungerar som en inspiration och kunskapshöjande insats bland verksamheternas anställda och i vissa fall även medborgarna. Konsumtion – ett tvärsektoriellt arbete Länsstyrelserna har länge arbetat med flera tvärsektoriella frågor, exempelvis integration, jämställdhet, miljömål, energi och klimat m.m. och har till skillnad från många nationella myndigheter flera sakområden inom organisationen. Inom länsstyrelsernas breda uppdrag finns goda möjligheter att få bra effekt i arbetet genom att både föra in konsumtionsperspektivet i sakområden samt belysa de redan pågående insatserna inom området. 23 En utmaning med alla tvärsektoriella uppgifter är att de måste beaktas och vägas utifrån flera olika perspektiv. Det ligger därför i sakens natur att det uppstår meningsskiljaktigheter och att målkonflikter behöver hanteras. Precis som andra tvärsektoriella frågor behöver konsumtion komma in i alla sakområden och hanteras utifrån respektive sakfråga för att länsstyrelsernas olika verktyg ska kunna användas och ge bäst effekt på ett naturligt sätt. Tvärsektoriella frågor medför diskussioner mellan olika sakområden och det kan vara svårt att komma överens om en avvägning mellan dessa. För att komma vidare till beslut i dessa diskussioner handlar det till viss del om att öka förståelsen för varandras sakområden och prioriteringar men också om hur diskussionen genomförs. För att stödja dessa processer, där målkonflikter uppstår, 60 finns det en anledning att ta hjälp av någon form av arbetsmetodik för att bättre hantera situationen och komma fram till ett gemensamt långsiktigt hållbart beslut. Ett sådant verktyg skulle kunna underlätta och stödja många av länsstyrelsernas olika arbetsfält. En framgångsfaktor i tvärsektoriellt arbete är att identifiera och stimulera synergier. Områden där flera perspektiv (exempelvis ekonomi, miljö och hälsa) relativt enkelt hittar synergier med varandra är exempelvis: • • • • Förenkla för lokala små och medelstora livsmedelsföretag att delta i offentliga upphandlingar. Korta leveranskedjor är en möjlighet att minska konsumtionens miljöpåverkan samtidigt som det gynnar en hållbar tillväxt i näringslivet. Företagsutveckling och insatser som hjälper regionens företag att marknadsföra sina miljövänliga varor och tjänster. Att stimulera efterfrågan och öka marknaden, exempelvis genom regeringens inriktning om att 25 % av matvarorna i offentligsektor skulle vara ekologiska 2010, är också något som stödjer utvecklingen av varor och tjänster med mindre miljöbelastning. Arbeta för förändrade matvanor och ökad fysisk aktivitet. Insatser för minskad köttkonsumtion och ökad cykelpendling till arbetet är exempel på åtgärder där synergieffekterna mellan arbetet med folkhälsa och konsumtionens miljöpåverkan är tydlig. Fler exempel på synergieffekter finns i Landstinget Dalarnas arbete med hälsofrämjande processer som en drivkraft för hållbar utveckling 61. Med utgångspunkt från hälsofrämjande processer som drivkraft kan arbetet för hållbar konsumtion integreras med andra angelägna samhällsmål såsom ekonomisk utveckling, investeringar och nya jobb, fortsatt hög välfärd, höjd utbildningsnivå samt minskade skillnader i hälsa. Ökad förståelse för hälsofrämjande processers betydelse för samhällsutvecklingen skapar ökat intresse för tvärsektoriell samverkan 62. 60 Ett exempel på en rapport från ett område där många intressen måste beaktas: Naturvårdsverkets rapport 5639, Leder målkonflikter till ineffektiv naturvård? En av slutsatserna säger att det behövs utvecklas bättre metoder för konflikthantering och bättre kunskap kring hur man kommunicerar. 61 Se exempelvis Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling, Landstinget Dalarna, 2010. 62 Hälsofrämjande processer som stöd för hållbar utveckling http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus 24 Genomförda insatser Som framgår ovan har länsstyrelserna redan idag ett ansvar att arbeta för att konsumtionsmönster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Hur detta arbete ska bedrivas är inte beskrivet, och det har innan denna förstudie inte heller funnits något länsstyrelsegemensamt arbete kring konsumtion. Det är därför angeläget att både beskriva hur länsstyrelserna arbetar med insatser för att minska konsumtionens miljöpåverkan idag och att titta vidare på vilka insatser som länsstyrelserna kan och bör jobba vidare med. Exempel på genomförda insatser För att ta reda på om och hur länsstyrelserna arbetar med hållbar konsumtion skickades ett antal frågor ut till länsstyrelsernas miljömålssamordnare och energi- och klimatsamordnare 63. Grundfrågan var om de arbetar med frågan i så fall varför och på vilket sätt. Några andra frågor som svaren skulle kunna ge underlag för var: • Finns det exempel på insatser som kan lyftas som goda exempel, som fler länsstyrelser skulle kunna genomföra? • Finns det konsumtionsområden som länsstyrelserna inte arbetar med och vad kan det i så fall bero på? • Hur finansieras arbetet? Gensvaret blev att 17 länsstyrelser skickade in exempel på ett 40-tal insatser gällande konsumtion där länsstyrelserna varit delaktiga 64. Av de svar som kom in framgår att många länsstyrelser redan idag arbetar med insatser både lokalt och regionalt för att minska konsumtionens miljöpåverkan och därmed bidrar till omställningen av samhället. Trots att resultatet tyder på att många är medvetna om frågan och redan arbetar med den, har det under projektets gång framkommit att många länsstyrelser känner en osäkerhet gällande vilka insatser som länsstyrelserna kan och bör genomföra. Om och i så fall vilka insatser som genomförs med länsstyrelserna som initiativtagare är idag i hög grad beroende av intresset på den enskilda länsstyrelsen, både på chefs- och handläggarnivå 65. Svaren visade också att det ofta är otydligt vilken effekt genomförda insatser ger. Ofta saknas både utvärdering och uppföljning. Utifrån vilket uppdrag har insatserna genomförts? De flesta insatser har genomförts utifrån miljömålsuppdraget eller uppdraget att samordna energi- och klimatarbetet i länet. Länsstyrelserna har således tolkat att det inom ramen för miljömålsuppdraget kopplat till Generationsmålet eller uppdraget att samordna energi- och klimatarbetet i länet finns utrymme för aktiviteter kopplade till omställningen för en miljömässigt hållbar konsumtion. Några länsstyrelser (t ex Skåne och Dalarna) har också med konsumtionsmål och/eller insatser gällande minskning av konsumtionens miljöpåverkan i sina regionala program och strategier 66 som har förankrats både inom och utom länsstyrelsen. 63 Se bilaga Exempel från länen på konsumtionsinsatser okt 2014 64 Alla svar finns med i bilaga Exempel från länen på konsumtionsinsatser okt 2014 och även sammanställt i två översikter som hör till bilagan 65 Muntligen vid projektets Kick-off 3 april 2014 66 Inom områdena energi/klimat och miljömål 25 Att länsstyrelserna i huvudsak utgått från miljömålsuppdraget eller energi- och klimatuppdraget kan bero på att de som tillfrågats just arbetar med dessa områden. Även om de ombads undersöka även andra sakområden är det möjligt att förstudien hade fått en annan vinkling om vi vänt oss direkt till företrädare för andra sakområden på länsstyrelserna. Det finns ett par exempel där insatserna motiverats utifrån andra uppdrag. Det gäller t ex för insatser som utgått från landsbygdsprogrammet och som framförallt är kopplade till mat. En insats i Skåne som syftar till kunskapshöjning och informationsspridning bland länets företagare har motiverats utifrån miljömålsuppdraget, energi- och klimatuppdraget samt uppdraget gällande regional tillväxt/näringslivsutveckling. En väg för att få igång fler aktiviteter mot omställning kan vara att utnyttja och utveckla länsstyrelsernas tvärsektoriella arbete och på så sätt få tillstånd fler aktiviteter utifrån andra uppdrag än miljömålsuppdraget. Genom att lyfta konsumtionsfrågan mer i flera sakområden kan den få ett mycket större genomslag, (se mer under rubriken: Länsstyrelsernas övriga uppdrag och kopplingen till konsumtionsområdet). Länsstyrelsernas roll I de exempel på insatser som skickades in har länsstyrelserna haft olika roller. Det kan till exempel vara initiativtagare till ett första möte, stödja andra aktörer, projektägare, ingå i styrgrupp eller vara finansiär. I de flesta fall är länsstyrelserna projektägare. När länsstyrelserna fungerar som initiativtagare eller projektdeltagare, och driver projektet tillsammans med andra aktörer, kan flera insatser genomföras i samhället med mindre resurser från länsstyrelserna. Länsstyrelserna kan också ha en mer samordnande och vägledande roll och stödja kommuner och andra aktörer som arbetar närmare konsumenterna/medborgarna, genom att sprida goda exempel och vägleda de kommuner som inte arbetar lika proaktivt med frågan. I dag finns få exempel på tvärsektoriella insatser eller insatser kopplade till andra länsstyrelseuppdrag än miljömålsuppdraget. Genom att arbeta med konsumtionens miljöpåverkan inom ramen för övriga uppdrag kan länsstyrelserna få andra roller, exempelvis en granskande funktion kopplat till företagsstöd eller landsbygdsstöd. Andra aktörer Det är tydligt att länsstyrelserna ofta samarbetar med flera aktörer och utnyttjar befintliga nätverk. Flera länsstyrelser har i de insatser de beskrivit arbetat tillsammans med kommunerna i respektive län. Samarbete med landsting, regionförbund, studieförbund och ideella organisationer som naturskyddsföreningen är också vanliga. Kommunerna, studieförbunden och ideella organisationer har ofta erfarenhet av att arbeta med konsumtionsfrågorna och några av dessa har erfarenhet av att driva folkbildande insatser, så som seminarier och cirkelgrupper 67. Genom att länsstyrelserna samverkar med andra aktörer blir arbetet effektivare och fler insatser kan genomföras med mindre länsstyrelseresurser i form av tid och pengar. 67 Exempelvis Medvetna val i Falun/Borlänge (Dalarna), MiljöVarDag i Karlstad (Värmland) och Hållbara Familjer i Gävle (Gävleborg). 26 Målgrupper De vanligaste målgrupperna bland de inskickade exemplen är allmänhet eller offentlig verksamhet men det finns även några insatser som riktar sig till företag inom besöksnäringen eller företag inom området mat (Gotland och Södermanland). Några av de inskickade exemplen visar på insatser där länsstyrelserna arbetat direkt mot konsument i form av allmänhet genom insatser som tidning, information på nätet, kalender eller radio jinglar (Skåne, Blekinge, Jönköping, västra Götaland). Traditionellt jobbar länsstyrelserna inte ofta med allmänheten som målgrupp och länsstyrelsernas befintliga nätverk består till största del av de aktörer som beskrivs ovan samt verksamhetsutövare och kommunala tjänstemän. Det är vanligare att länsstyrelserna arbetar som stöd till kommuner som i sin tur har direkt kontakten med allmänheten. På samma sätt kan länsstyrelserna arbeta gemensamt med andra aktörer som beskrivs ovan och vars naturliga målgrupper är allmänheten. Utvärdering och förväntad effekt Några av länsstyrelserna har genomfört utvärdering av sina insatser, men i de flesta fall saknas sådan. Flera av aktiviteterna pågår ännu och är därför inte utvärderade. Genomförda och dokumenterade utvärdringar finns t ex för de aktiviteter som Länsstyrelsen i Jönköping och Karlstads kommun har genomfört. 68 Hur man kan arbeta med utvärdering både av själva projekten och av resultat effekt är något som man inom länsstyrelserna behöver utveckla former för. Det som redovisas är både kunskapshöjande effekt och direkt påverkan på miljön. På frågan om förväntad effekt finns många olika svar som t ex minskade utsläpp av klimatpåverkande CO2, ökad kunskap om möjligheten att ställa miljökrav hos upphandlare inom offentlig verksamhet, minskat matsvinn, en mer miljömässigt hållbar besöksnäring. Framgångsfaktorer Bland de exempel på insatser som lämnats in pekar länsstyrelserna på några olika framgångsfaktorer. En faktor som nämns av i stort sett alla svarande länsstyrelser är samverkan mellan många aktörer. Andra faktorer som nämns är lokala eldsjälar/engagerade ledare, användandet av konkreta exempel, arbete i existerande nätverk, att målgruppen själva identifierade vilka aktiviter de behövde samt digitala medier – som upplevdes som enkelt och inte särskilt resurskrävande att använda. Ett par av de framgångsfaktorer som nämns av länsstyrelserna är identiska med de som identifierades inom projektet Effektiva miljömålsåtgärder som genomfördes i fyra län (Länsstyrelsen Dalarna 2011). I det projektet var de två viktigaste framgångsfaktorerna för miljömålsåtgärder konstruktiv medverkan från många olika aktörer och så kallade eldsjälar, dvs. personer med stort engagemang och tydlig målbild. Länsstyrelserna ingår ofta i flera olika nätverk med kommuner, företag, ideella organisationer, universitet och andra aktörer som kan agera. Genom befintliga nätverk och i många fall goda kunskaper om de regionala aktörerna finns stora möjligheter att få många aktörer att delta i projekt som bidrar till en mer miljömässigt hållbar konsumtion. Därmed har länsstyrelserna goda 68 Utvärderingarna av dessa insatser finns att läsa här: karlstad.se/filer/Miljo/Miljo_och_energiprojekt/Projektsammanfattning_miljovardag.pdf och www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/hallbar-upphandling.aspx 27 förutsättningar att nyttja två av de framgångsfaktorer som identifierats, nämligen samverkan mellan många aktörer och arbete i existerande nätverk. En faktor som inte togs upp men som bör kunna bidra till ett mer framgångsrikt arbete är länsstyrelsernas tvärsektoriella arbete. Att länsstyrelserna inom huset har kunskap och arbetar inom många olika områden är något att ta vara på och utnyttja bland annat genom att integrera arbetet med länsstyrelsernas övriga uppdrag. Utförda insatser inom de olika konsumtionsslagen Av de olika konsumtionsslagen som ingår i förstudien (mat, boende, resor, shopping, offentlig verksamhet) finns exempel från alla områdena bland länsstyrelsernas inskickade insatser. Många av insatserna var informativa insatser som berörde de flesta om områdena. Skillnaderna i hur man tagit sig an de olika konsumtionsslagen ser mer ut att bero på vilka samarbetspartners/nätverk man har. Flera av länen har arbetat med mat i olika former. Några län har pekat på möjligheten att hjälpa kommunerna med verktyg för miljömässigt bättre offentlig upphandling av mat. Andra har använt det nationella projektet Matlandet som avstamp. Att just mat är en fråga som berör alla och där alla kan vara delaktiga kan vara en orsak till att länsstyrelserna valt den. En annan orsak kan vara den nationella skrivningen om att 25 % av offentliga sektorns inköp av livsmedel ska vara ekologiska varor år 2010, ett mål som är i det närmaste uppfyllt. 69 För mat finns dessutom kommunerna och deras upphandling som en naturlig ingång och även länsstyrelsernas kontakter med företag på landsbygden. Gällande resor och boende har de flesta insatser varit informativa och riktade till allmänheten. Flera länsstyrelser har också arbetat med konsumtionsområdet shopping genom att informera allmänheten på olika sätt (tidningar, hemsida, julkalender, studiecirkel) för att öka kunskapen och därmed ge förutsättningar för den enskildes val. Exempel på insatser är riktad information inför julhandeln om allt från begagnatmarknad och återvinning till miljöeffekter. En annan möjlig insats gällande shopping är att länsstyrelserna kan ge förutsättningar för företagen att erbjuda kunderna en miljömässigt bättre produkt. Det kan ske till exempel genom utbildningar av företagare kring hur man genom skyltning lyfter fram miljömässigt bra produkter. Inom shopping finns möjligheter för länsstyrelserna att bidra genom att sprida goda exempel till besöksnäring och handel. Bland företag kan man idag också hitta goda exempel som till exempel Claes Ohlsson som erbjuder reparation till självkostnadspris, Malmö järnhandeln som lånar ut verktyg till sina kunder via en ToolPool och H & M som tar emot och återvinner gamla kläder. Dessa företag är inte bara föregångare utan är även ett tecken på att handeln själva känner ett behov av förändring. Gällande offentlig upphandling har de insatser som skickades in främst handlat om mat. Det finns dock goda möjligheter att även arbeta med andra områden så som Material vid byggnation, Förbrukningsmaterial, Textilier, Möbler samt Entreprenörer och inhyrda tjänster. I Gävleborg har en studie gällande miljökrav i offentlig upphandling nyligen publicerat 70. Denna kan ge viktig vägledning i det fortsatta arbetet. 69 Ekocentrums rapport 2014 (http://www.ekomatcentrum.se) visar att målet nästan var uppnått i landet 2013 (23 %). Då hade 58 kommuner o landsting nått målet och de två kommuner som hade nått längst var upp i 49 % (Lund och Borlänge). De skriver också att det är brist på ekologiska produkter som bidrar till att inte målet har nåtts på nationell nivå. 70 Omvärldsanalys av miljökrav i offentlig upphandling, Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2014:8. 28 Sammanfattning av genomförda insatser Länsstyrelserna arbetar till viss del redan idag med insatser både lokalt och regionalt för att minska konsumtionens miljöpåverkan. Samtidigt finns på en del håll en osäkerhet om och i så fall vilka insatser som länsstyrelserna bör genomföra. Där det sker något idag är det i hög grad beroende av intresset på den enskilda länsstyrelsen, både på chefs- och handläggarnivå 71. I och med att ett nationellt arbete påbörjats med hållbar konsumtion och frågan lyfts upp mer av den politiska nivån har dock denna osäkerhet minskat. Ytterligare förtydliganden och prioriteringar i uppdragen skulle kunna ge arbetet med konsumtion ett tydligare fokus i länsstyrelsernas verksamhet och bidra till gemensamma strategier. De exempel som länsstyrelserna tar upp visar att länsstyrelserna har möjligheter att både medverka till att insatser initieras och sedan stödja andra aktörer för att åtgärder ska genomföras som bidrar till omställningen regionalt mot en mer miljömässigt hållbar konsumtion. Länsstyrelserna har arbetat med alla de efterfrågade konsumtionsslagen mat, resor, boende, shopping och offentlig upphandling. Det är vanligare att länsstyrelserna arbetar som stöd till kommuner och andra aktörer som i sin tur har direkt kontakten med allmänheten. Eftersom det är ett mer resurseffektivt för länsstyrelserna kan det vara ett bra sätt att arbeta på. Länsstyrelserna har ofta flera olika nätverk med kommuner, landsting, region förbund, branschföreträdare, företag, ideella organisationer, universitet och andra aktörer som kan agera. Genom sina befintliga nätverk och i många fall goda kunskaper om de regionala aktörerna finns stora möjligheter att få många aktörer att delta i projekt som bidrar till en mer miljömässigt hållbar konsumtion. Förutom de roller som identifierades genom inskickade exempel kan andra funktioner uppkomma då länsstyrelserna arbeta mer med konsumtionsfrågan inom andra sakområden än miljö. En väg för att få igång fler aktiviteter mot omställning kan vara att utnyttja och utveckla länsstyrelsernas tvärsektoriella arbete. Länsstyrelserna behöver utveckla formerna för utvärdering och effektbedömning/beräkning av projekt. Det är viktigt att i framtida insatser utnyttja de framgångsfaktorer som identifierats i länens arbete med konsumtion. Den mest framträdande var samverkan mellan många aktörer och utnyttjande av befintliga nätverk. Andra faktorer var lokala eldsjälar/engagerade ledare, användandet av konkreta exempel, och att målgruppen själva identifierade vilka aktiviter de behövde. En faktor som inte togs upp i exemplen var länsstyrelsernas tvärsektoriella arbete. Att länsstyrelserna inom huset har kunskap och arbetar inom många olika områden är något att ta vara på och utnyttja bland annat genom att integrera arbetet med länsstyrelsernas övriga uppdrag. 71 Muntlig information vid projektets kick-off 3 april 2014 29 Förslag på insatser Nedan presenteras förslag på insatser som länsstyrelserna kan genomföra i samarbete med andra aktörer i länet för att bidra till en hållbar konsumtion. Delar har plockats från länens olika exempel och vilken roll länsstyrelserna bör ha har förtydligats i förslagen. De kopplar alla till länsstyrelsernas uppdrag med generationsmålet inom miljömålsuppdraget eller uppdraget att samordna energi- och klimatarbetet i länet. Förslag på hur länsstyrelserna kan arbeta med konsumtion inom andra sakområden behöver också tas fram men ingår inte bland de här förslagen. Föreslagna insatser bygger på att de framgångsfaktorer som identifierats i förstudien (från länens exempel) utnyttjas; samverkan med andra aktörer, lokala eldsjälar, konkreta hjälpmedel, samverkan kring gemensam fråga, använda länsstyrelsernas befintliga nätverk och de styrmedel och uppdrag vi har. För att få bästa effekt bör man vara noga med projektplaneringen. Viktigt är exempelvis att tänka igenom vilka åtgärder som kan bidra till att insatsen får en hög förväntad effekt och utforma insatsen efter aktuella och lokala förutsättningar. Vid planering av utförandet bör även utvärdering och uppföljning ingå. Detta inkluderar även utvärdering av uppnådd effekt, vilket inte alltid är möjlig att mäta, men en viktig faktor för att bedöma insatsens resultat. Viktigt att tänka på för att insatserna ska ge bättre effekt: • Välj rätt tidpunkt När passar det bäst för att folk ska kunna medverka? Detta skiljer sig beroende på målgrupp. När i den kommunala årscykeln passar det bäst att förmedla kunskap om miljökrav i offentlig upphandling? Pågår något annat initiativ som länsstyrelsen kan växla upp genom att bidra med kunskap och samordning? • Bjud in på rätt sätt Vid arbete med kommuner och näringsliv kan man fundera på hur man initierar arbetet och hur man bjuder in till möte. Genom att t ex Landshövdingen deltar kan fler lockas att vara med. Att bjuda in i samverkan med en branschorganisation kan vara lämpligt liksom att ta upp frågan om inbjudan vid ett möte med lämplig befintlig nätverksgrupp. • Engagera och entusiasmera Mycket av arbetet inom miljöområdet har traditionells byggt på att människor ska göra rätt val av miljöhänsyn. Detta har man dock insett inte är tillräckligt. Att använda synergier och pågående trender, t.ex. hälsofrågor, är viktig i alla sektorer och kan underlätta arbetet med att få tillstånd en förändring. Det är även viktigt att förmedla enkla och tydliga budskap, samt presentera goda exempel så att deltagarna vet hur de själva kan gå vidare med arbetet efter insatsen. Det är även viktigt att få engagerade föreläsare som får igång åhörarna vare sig det är offentlig upphandling eller avfallsfrågor det handlar om. Ta också med lokala eldsjälar! Insatser där länsstyrelserna kan ha en drivande roll Två insatser som alla länsstyrelser kan genomföra är stöd och utbildning inom offentlig upphandling och stödja bransch/sektor vid framtagande av åtgärder för fortsatt arbete med hållbar konsumtion. I dessa insatser är förslagsvis länsstyrelsen projektägare vilket innebär att länsstyrelserna tar initiativ till och driver insatsen. De kopplar till länsstyrelsernas uppdrag inom miljömålsuppdraget genom att verka för att generationsmålet får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att det beaktas i det regionala tillväxtarbetet. De kopplar också till uppdraget att samordna energi- och klimatarbetet i länet genom att vägleda kommuner och företag. Några län har redan idag genomfört eller planerar att genomföra liknande 30 insatser och det bör vara en lämplig grundnivå för alla länsstyreler att genomföra dem, anpassade efter regionala förutsättningar och behov. Utbildning inom offentlig upphandling med inriktning mot miljökrav Länsstyrelserna kan vara initiativtagare och/eller projektägare och samarbeta med länets kommuner och landsting samt Konkurrensverket (tidigare miljöstyrningsrådet) och den nya Upphandlingsmyndigheten 72. Utbildningens syfte är att visa på hur man konkret ställer miljökrav vid offentlig upphandling samt varför det ska göras. Målgrupp för utbildningen är i första hand inköpare inom offentlig verksamhet samt politiker. Genom att de får bättre redskap för att ställa miljökrav vid upphandling kan miljöpåverkan minska både regionalt och globalt. Vid upphandling kan flera av delarna för hållbar konsumtion finnas med. Insatsen passar in i länsstyrelsernas uppdrag - att verka för samtidigt som man stödjer och vägleder sina kommuner och landsting. Genom att samordna utbildningen bidrar man också till nätverkande mellan deltagarna. Län som genomfört liknande aktiviteter är exempelvis Jönköping och Gävleborg. För att långsiktigt kunna stödja kommunerna och landstingen bör länsstyrelserna få ett nationellt uppdrag att fungera som regionalt stöd i offentlig upphandling. Stödja arbetet med att ta fram åtgärder inom en specifik bransch/sektor Länsstyrelsen bjuder in till möte och samlar en sektor (eller bransch) för att gemensamt plocka fram åtgärder för hållbar konsumtion som olika aktörer sedan på egen hand kan arbeta vidare med. Det bör vara en som är viktig för länet t ex besöksnäring, mat, skogsnäring. Vid inbjudan använder man sig av befintliga nätverk och kontakter med aktörer i länet som kan sprida den vidare. Ta även med branschföreträdare vid planeringen av mötet. Mötet kan innehålla både information och diskussion kring hållbarhetsfrågor. I mindre grupper identifieras vad aktörerna redan idag gör inom hållbar konsumtion och vad de skulle kunna göra ytterligare. Deltagarna prioriterar sedan vilka åtgärder man anser viktigast att gå vidare med. Vissa åtgärder ska företagen, kommuner eller intresseföreningar driva vidare och andra kan länsstyrelsen arbeta vidare med, kanske gemensamt med andra. I det fortsatta arbetet med åtgärder kan länsstyrelsen medverka i styrgrupper eller referensgrupper då andra aktörer är projektägare. En möjlighet med att sitta med i grupper kan vara att man kan påtala vikten av utvärdering och uppföljning. Det är viktigt att den uppföljning som görs i olika län kan göras på samma vis så att det går att jämföra utfallet av olika åtgärder. Passar in i länsstyrelsernas uppdrag att verka för framtagande och genomförande av åtgärdsprogram för miljömålen, inom länet, samtidigt som man stöder sina olika aktörer och bidrar till nätverkande mellan deltagarna. Det kan också vara ett tillfälle att föra ut information kring nationella projekt t ex det avfallsförebyggande arbetet och matsvinn. Län som genomfört liknande aktiviteter är till exempel Södermanland och Gotland. Insatser där länsstyrelserna kan ha en stödjande roll Länsstyrelserna har en viktig roll att förmedla information från den nationella nivån till regionala och lokala aktörer. Det gäller t ex för pågående nationella arbeten som matsvinn, giftfri vardag, avfallsförebyggande arbetet och andra projekt som handlar om konsumtion. Länsstyrelserna skulle också kunna arbeta mer aktivt som kontakt mellan lokala/regionala nivån och den nationella när det gäller information och aktiviteter som rör FN:s tioåriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion. 72 Inrättande av Upphandlingsmyndighet http://www.regeringen.se/sb/d/18050/a/252015 31 För att stödja de aktörer som arbetar direkt mot allmänheten som till exempel kommuner, bildningsförbund eller ideella föreningar som naturskyddsföreningen kan länsstyrelsen vid nätverksträffar sprida information om olika former av informationsinsatser. Insatserna ska genomföras av andra aktörer men länsstyrelsen kan till exempel delta i projektets styrgrupp. Genom styrgruppen kan länsstyrelsen till exempel bidra med stöd och kontakter kring sakfrågor, exempel på hur man gjort i andra län och se till att uppföljning och effektmål tas med. Länen kan också bevaka att man i insatserna utnyttjar synergier och trender för att få så bra effekt som möjligt (se längre ner). Länsstyrelserna kan den här vägen även arbeta med kunskapsförmedling och kompetenshöjning samt sprida information om nationella uppdrag. Förmedla information, kunskap och kompetenshöjande insatser Seminarier med olika tema anordnas av t.ex. bildningsförbund i olika kommuner med allmänheten som målgrupp. Syftet är att inspirera och sprida kunskap till de som redan är lite nyfikna/intresserade och som sedan kan fungera som ambassadörer och sprida kunskapen vidare. Beroende på tema lockas olika grupper. Teman kan vara; kemikalier i barns vardag, avfall, byggmaterial, återbruk, livskvalitét, mat, cirkulär ekonomi. Handlar det om gifter i barns vardag kan det vara lämpligt att annonsera via förskolor och barna-/mödravårdscentraler, om byggnadsmaterial via byggmarknader osv för att nå rätt målgrupp. Vid seminarierna har alla delarna av hållbar konsumtion (sociala, ekonomiska och miljömässiga) möjlighet att bli belysta. Det är viktigt med inspirerande föreläsare och bjud gärna även med några lokala eldsjälar. Passar in i länsstyrelsernas roll som kunskapsförmedlare inom flera olika områden där sedan andra genomför aktiviteter och konkreta åtgärder. Län som genomfört liknande aktiviteter är exempelvis Halland och Jämtland. Föregångsfamiljer är en typ av projekt där lämpligen någon av länets kommuner eller studieförbund är projektägare. Andra aktörer som kan medverka är olika studieförbund, kommuner och dess bolag, Landsting, Naturskyddsföreningen med fler. Länsstyrelsens roll kan vara att ingå i styrgrupp/referensgrupp för att bland annat påtala vikten av utvärdering och uppföljning. Det är viktigt att den uppföljning som görs i olika län kan göras på samma vis så att det går att jämföra utfallet av olika åtgärder. Cirkelgrupper med hållbar konsument/hållbara familjer kan använda sina kunskaper och sprida sina konkreta åtgärder vidare till andra. De fungerar som kunskapsspridare och kan visa på konkreta och direkta resultat för andra invånare i kommunen. Olika tema kan väljas som rör transporter, mat, avfall, boende eller konsumtion. Beroende på upplägg kan alla delar av hållbar konsumtion beaktas. Län som genomfört liknande aktiviteter är till exempel Värmland och Gävleborg. Allmänna informationsinsatser har generellt låg verkningsgrad. Detta kan förebyggas genom: • Ökad relevans och igenkänningsfaktor för målgruppen Riktade informationsinsatser ger generellt bättre verkan. Inom området kan man tänka sig att det innebär ett branschvist arbete med verksamheter och intressevist arbete med allmänheten. • Kommunicera enkla, tydliga och positiva budskap Det finns mycket kunskap och forskning kring vilka konsumtionsmönster som orsakar minst respektive mest miljöpåverkan. Oftast är dock sambanden komplexa och svåra att kommunicera på ett tydligt sätt. Ett exempel på en sådan komplex fråga är: Är ekologiska importerade livsmedel bättre eller sämre än icke-ekologisk lokalproducerad mat? Svaret blir dessutom oftast olika beroende på vem man frågar. En viktig uppgift för alla aktörer inom området är att gemensamt ta fram enkla och tydliga budskap som allmänheten kan förhålla sig till. Det är viktigt att kommunicera möjligheterna med en förändrad 32 konsumtion, både för allmänheten och också för näringsidkarna. Då ökar motivationen att faktiskt genomföra en förändring. • Förstärk pågående trender Det finns en mängd trender inom konsumtionsområdet just nu. Både gällande allmänhetens konsumtion och också näringslivets bidrag till minskad miljöpåverkan från konsumtion. Dessa trender bör användas som en hävstång för arbetet. Man har mycket att vinna på att arbeta med de områden där det idag naturligt sker en positiv utveckling, delvis genom andra drivkrafter. 33 Att belysa och beräkna konsumtionens miljöpåverkan Att beräkna konsumtionens miljöpåverkan är viktigt av framförallt två anledningar; • det möjliggör analys och diskussion kring påverkan och ger underlag för eventuella informationssinsatser, samt • möjliggör utvärdering av pågående trender och insatser inom området. Internationellt pågår mycket arbete med att skapa olika globala databaser med syfte att mäta och beräkna konsumtionens miljöpåverkan. Ett exempel är World Input-Output Database (WIOD) som används som underlag i Europeiska miljöbyråns årsrapport. Andra exempel är Exiobase 73, Eora and EUREAPA. Det finns dock ännu ingen gemensam standard för beräkningarna och de flesta av dessa verktyg är inte möjliga att använda på regional eller kommunal nivå. Att beräkna konsumtionens miljöpåverkan på en regional och lokal nivå är viktig för den lokala förankringen. Dels är det viktigt vid användandet av informativa styrmedel, med regionala och/eller lokala siffror skapas ett större lokalt engagemang. Dels är det viktigt ur ett uppföljningsperspektiv. Alla länsstyrelserna och kommuner jobbar med miljömål såväl som energi- och klimatstrategier på regional och kommunal nivå, och allt fler vågar sätta mål även för konsumtionens klimatpåverkan, se exempelvis Dalarnas energi- och klimatstrategi från 2012 och Göteborgs stads mål gällande konsumtionens klimatpåverkan 2030 som antogs 2014 74. För att kunna följa upp arbetet inom detta område krävs en repeterbar men inte alltför arbetskrävende metod för beräkning av konsumtionens klimatpåverkan regionalt och lokalt. Det finns även ett antal exempel på kommuner som beräknat ekologiska fotavtryck och/eller konsumtionens klimatpåverkan: • Flera kommuner har beräknat sitt ekologiska fotavtryck, exempelvis Eskilstuna (2010), Haparanda (2011) och Huddinge (2012) 75. Dessa beräknades med verktyget REAP. • Göteborg stad har tillsammans med Mistra Urban Futures, SP och Chalmers drivit ett projekt kallat Klimatomställning Göteborg 2.0. Inom ramen för projektet har en egen metod för beräkning av konsumtionens klimatpåverkan per person tagits fram. • I Sollentuna kommun har man med hjälp av miljökonsulten Giraff beräknat klimatpåverkan från den kommunala konsumtionen, utifrån denna beräkning har man sedan vidtagit åtgärder 76. Dessa exempel tyder på att ett intresse finns. Här skulle länsstyrelserna kunna stödja de kommuner som är intresserade av att göra beräkningar genom att se över vilken metod som kan och bör användas så att man även initialt får jämförbara siffror. Vilka indikatorer och metoder finns? I Naturvårdsverkets rapport Konsumtionsbaserade miljöindikatorer 77 konstateras att det idag finns tillräckligt robusta metoder för att beräkna utsläpp till luft, men att metodiken för att beräkna 73 http://www.exiobase.eu/terms-of-use 74 Målet finns i det Klimatstrategiskt programmet för Göteborg som antogs 2014 75 Ekologiskt fotavtryck för Huddinge kommun, Bo Svärd, 2012 76 Klimatpåverkan av inköp för Sollentuna Kommun, 2014 77 Konsumtionsbaserade miljöindikatorer - Underlag för uppföljning av generationsmålet, Naturvårdsverket rapport 6483, 2012. 34 annan miljöpåverkan behöver utvecklas. Det gäller exempelvis kemikalier, markanvändning, vattenanvändning och biodiversitet. Det finns idag miljömålsindikatorer 78 och uppföljningsmått för miljömålen som ger visst underlag. Nationellt beräknas t ex köttkonsumtionen och konsumenttillgängliga kemiska produkter och med regional upplösning även ekologisk mjölk, ekologisk kött samt återvinning av förpackningar. Dessa mått saknar dock den internationella dimensionen och konsumtionens globala miljöpåverkan är inte inkluderad. Tillgängliga verktyg och indikatorer är: • REAP – som beräknar både ekologiska fotavtryck och klimatpåverkan • Naturvårdsverkets indikator ”växthusgaser utsläpp av svensk konsumtion” 79 • Beräkningsunderlaget till klimatomställning Göteborg 2.0. Nedan följer en kort beskrivning av respektive verktyg. REAP REAP (Resources and Energy Analysis Programme) är framtaget av Stockholm Environment Institute (SEI) i samverkan med WWF. REAP baseras på samma globala handels data 80 som den europeiska modellen EURAPA. SEI har även varit med i framtagandet av den europeiska modellen. REAP kan användas för att beräkna både ekologiska fotavtryck och växthusgasutsläpp ur ett konsumtionsperspektiv på nationell, regional och kommunal nivå 81. Verktyget är mycket enkelt att använda och innehåller även en funktion för att göra scenarier och lägga in egna data. En nackdel med verktyget är att det idag inte uppdateras, och att både de handelsdata och livsstilsgrupperingar som ligger till grund för beräkningarna skulle behöva uppdateras. De handelsdata som används är från 2004. En annan nackdel är transparansen. Det finns idag ingen publik beskrivning av underliggande antaganden och beräkningsfaktorer. SEI anger dock att både uppdatering av verktyget och offentliggörande av underliggande antaganden och beräkningsfaktorer är möjligt 82. Naturvårdverket/SCB Naturvårdsverkets indikator utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion baseras på de nationella miljöräkenskaperna som administreras av SCB 83. Miljöräkenskaperna finns publicerade på SCBs hemsida som en tidsserie från 1993 till 2008, medan indikatorn finns från 1993 till 2011 på naturvårdsverkets hemsida (se även Figur 2). På SCBs hemsida finns även en beräkning av hushållens CO2-utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv där resultatet för ett genomsnittshushåll i ett specifikt län kan tas fram (för år 2006). I beräkningarna av hushållens CO2-utsläpp har dock en förenklad beräkningsmodell använts där man antar att varor och tjänster som produceras utomlands har genererat utsläpp 78 79 80 http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser--utslapp-av-svensk-konsumtion/ Global Trade Analysis Project 81 Handelsdata nycklas ut på regioner/kommuner genom livsstilsgrupperingar 82 Samtal med Katarina Axelsson på SEI. 83 http://www.mirdata.scb.se/MDInfo.aspx 35 som om de vore producerade i Sverige. Detta medför att utsläppssiffrorna är lägre skattade än de totala siffror som finns i indikatorn utsläppen av växthusgaser från svensk konsumtion. Den mer korrekt beräknade indikatorn finns enbart på nationell nivå, men enligt SCB finns inget som hindrar att man även tar fram denna uppdelat på regional och kommunal nivå 84. Detta kan göras på samma sätt som för hushållens CO2 utsläpp med hjälp av utgiftsundersökningar. En möjlig lösning är att lägga in detta som en variabel i rAps 85, det regionala analys- och prognossystemet som administreras av Tillväxtanalys och SCB. Mistra urban futures, Chalmers, SP och Göteborg stad Inom ramen för arbetet med klimatomställning Göteborg 2.0 tog Chalmers och SP fram en excelmodell för att beräkna växthusgasutsläpp i ett konsumtionsperspektiv för en medelgöteborgare idag och 2050. Excelmodellen är öppen för användning men det finns idag ingen användbar manual och det är troligen en del jobb med att sätta sig in i modellen 86. Fördelen med modellen är att den är transparent. Det går även att göra scenarier och lägga in egna data i modellen. Modellen utgår från individnivå, d.v.s. medelgöteborgaren och medelfamiljen. Dessa går dock inte att skala upp till kommunal eller regional nivå. Sammanfattning gällande att mäta och beräkna konsumtionens miljöpåverkan Det finns ett intresse bland kommuner och länsstyrelser att beräkna konsumtionens miljöpåverkan på regional och kommunal nivå. Detta kan enkelt göras redan idag med hjälp av REAP, men verktygets data skulle behöva uppdateras och årlig uppföljning är idag inte möjligt med verktyget. En annan möjlighet gällande indikator för konsumtionens miljöpåverkan är att fördela Naturvårdsverkets/SCBs nationella siffror gällande konsumtionens klimatpåverkan och räkna ut länets andel genom att räkna utsläpp per person, som Länsstyrelsen i Västmanland gjorde i sin rapport Avtryck av konsumtionen i Västmanlands län 87. Med den nya tidsserien som naturvårdsverket tagit fram kan detta ge en bild av utvecklingen nationellt. Dock tappas en del av möjligheterna med regional förankringen. REAP och SCBs nationella siffror skiljer relativt mycket 88. Vad detta beror på är oklart. Olika värden ger en osäkerhet kring tillförlitligheten för siffrorna. En mer noggrann jämförelse mellan REAP och SCBs sätt att räkna skulle behövas. Detta kommer troligen göras i det nyss påbörjade forskningsprojektet PRINCE som finansieras av Naturvårdsverket. Projektet syftar till att jämföra och utvärdera olika verktyg för att mäta och beräkna konsumtionens miljöpåverkan. Projektet som drivs av SCB i samverkan med SEI (som administrerar REAP), Chalmers och KTH är ett treårigt projekt, så resultaten förväntas inte förrän i slutet av 2017, eller början av 2018. Inom projektet finns inte några planer på att titta på en regional indikator. 84 Samtal med Anders Wadeskog på SCB. 85 Läs mer om rAps på https://www.h5.scb.se/raps/ 86 Samtal med Lisa Bolin, SP. 87 Länsstyrelsens rapportserie, 2010:2 88 Som exempel kan nämnas utsläpp av växthusgaser där SCB redovisar motsvarande 12.2 ton CO2 ekv per person och REAP 14.2 ton CO2 ekv per person, för år 2004. 36 En annan möjlighet är att använda Chalmers och SPIs excelmodell för att beräkna klimatpåverkan från en genomsnittlig medborgare, men insatsen i form av tid för att göra detta, bedöms vara en stor nackdel. De data som behövs i arbetet ska helst tas fram på nationell nivå med regional upplösning. Länsstyrelserna och kommunerna kan generellt inte avsätta resurser för sådant arbete. Förutom att beräkna konsumtionens miljöpåverkan i den geografiska kommunen kan kommuner och annan offentlig sektor beräkna miljöpåverkan från sina inköp, och på så sätt påverkan den offentliga sektorns bidrag till konsumtionens miljöpåverkan. Detta görs med fördel på faktiska inköpsdata men med vedertagna miljöpåverkansfaktorer. EU har under 2013 gett ut rekommendationer om gemensamma metoder att mäta och kommunicera miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv för produkter och organisationer 89, vilken med fördel kan användas. 89 RECOMMENDATION, 2013/179/EU 37 Diskussion och slutsats Länsstyrelsernas roll inom konsumtionsområdet Konsumtionsfrågan är en utmaning på alla nivåer i samhället med exempelvis förändrade konsumtionsmönster samt balansen mellan tillväxt och hållbarhet. Tydliga nationella viljeyttringar och tillhörande styrmedel från politisk nivå är en viktig del i arbetet för att leda frågan i rätt riktning. Just nu pågår ett antal utredningar som syftar till att skapa förutsättningar för arbetet på nationell nivå. Som exempel kan nämnas utredningen kring alternativa välfärdsmått och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om olika myndigheters ansvar, som redovisades under 2014. Det nationella arbete som pågår, och utfallet/implementeringen av detta påverkar i hög grad utvecklingen inom området och länsstyrelsernas möjligheter att verka inom området. En nationell strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för hållbar konsumtion är önskvärd. Det är därför angeläget att länsstyrelserna kommer med ett förtydligande kring hur deras roll och ansvar kan se ut för att göra mest nytta. Som konstaterats arbetar de flesta länsstyrelserna redan idag med konsumtionsfrågan. Arbetet sker på olika sätt, utan samordning. Eftersom det idag saknas riktad finansiering prioriteras arbetet olika på länsstyrelserna. Flera kommuner, och även en del landsting och regioner, har i nuläget arbetat mer aktivt med hållbara konsumtionsinsatser än vad länsstyrelserna har. De har möjlighet att verka närmare konsumenterna/medborgarna och stor erfarenhet av hur man bäst åstadkommer en ändring av exempelvis konsumtionsmönster, vilket är en av nycklarna till framgång inom området. Exempelvis skulle samarbete mellan kommunens konsumentrådgivare och länsstyrelserna kunna ge en bra synergi. Tillsammans med en tydlig politisk styrning skulle det vara mest naturligt och lämpligt att länsstyrelserna tilldelas en regionalt samordnande roll inom konsumtionsområdet, på liknande sätt som uppdraget kring miljö och energi- och klimatområdet. I den rollen finns stora möjligheter att utnyttja länsstyrelsernas styrkor såsom god kännedom om regionala och lokala förutsättningar och redan etablerade nätverk med många olika aktörer. Länsstyrelserna blir då en länk mellan det nationella, regionala och det lokala med fokus på att stödja kommuner och andra aktörer i de insatser som utförs. En sådan samordnande roll är lämplig att knyta till det befintliga miljömålsuppdraget. I den samordnande rollen skulle även kunna ingå implementeringen av FN:s tioåriga ramverk för hållbara konsumtions- och produktionsmönster (FN 10 YFP) på regional och lokal nivå. Vid ett förtydligande i ansvarsrollen som regional samordnare samt vid fortsatt utveckling av arbetet inom konsumtionsområdet behövs tilldelade resurser för att arbetet ska kunna genomföras. Länsstyrelsernas uppdrag Länsstyrelserna har, i och med vårt uppdrag att verka för att generationsmålet uppnås, ett ansvar att verka för att konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt såväl inom som utanför Sveriges gränser. På vilket sätt och i vilken omfattning länsstyrelserna ska agera är utifrån dessa skrivningar är inte tydligt vilket också visar sig i variationen i exempel på insatser som utförts på olika länsstyrelserna fram tills idag. 38 Uppdraget tolkas och värderas olika vilket leder till att ambitionsnivån beror på hur stort engagemanget är hos medarbetarna kring konsumtionsfrågan. Uppdraget i länsstyrelseinstruktionen utifrån miljömålsuppdraget omfattar den miljömässiga delen av hållbar konsumtion samt den delen av de sociala aspekterna som berör människors hälsa. Hållbar utveckling och hantering av målkonflikter och stimulans av synergier med de andra dimensionerna av hållbar utveckling ska dock ingå i miljömålsarbetet. I länsstyrelsernas uppdrag att verka för regional tillväxt samt uppdrag att verka för social hållbarhet kan också hållbar konsumtion komma in. Länsstyrelserna har också ett ansvar att utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Inom länsstyrelsernas breda uppdrag finns goda möjligheter att få bra effekt i arbetet genom att både föra in konsumtionsperspektivet i sakområdena samt belysa de redan pågående insatserna inom området. Varje sakområde inom länsstyrelserna har ett ansvar, i de fall där det är möjligt och lämpligt, ta hänsyn till och inkludera den miljömässiga delen av konsumtionsområdet i sitt arbete. Det finns flera sakområden där länsstyrelserna idag utför insatser som berör konsumtionsområdet men som riktar sig mer mot produktion och tillverkning av produkter och som därför ligger utanför avgränsningarna för denna förstudie. Det gäller bland annat tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet och insatser inom lantbrukets konsumtion av foder, energi m.m. Ett annat sakområde där konsumtion beaktas redan idag, av många länsstyrelser, är samhällsplanering till exempel genom fyrstegsprincipen. Dessa olika insatser bör lyftas upp och kartläggas för att länsstyrelsernas hela bild gällande arbete inom konsumtionsområdet ska förtydligas. Prioriterade insatser för länsstyrelserna Förutom det arbete som pågår, både tvärsektoriellt och inom sakområdena, kan också fler insatser genomföras. Exempel på redan utförda insatser som med fördel kan användas igen, se bilaga 4. I förstudien presenteras några typer av insatser inom konsumtionsområdet som länsstyrelserna kan genomföra. De kopplar till länsstyrelsernas uppdrag inom miljömålsuppdraget genom att verka för att generationsmålet får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att det beaktas i det regionala tillväxtarbetet. De kopplar också till uppdraget att samordna energi- och klimatarbetet i länet genom att vägleda kommuner och företag. De två som särskilt lyfts fram och som alla länsstyrelser kan genomföra är: • Utbildning inom offentlig upphandling • Stödja arbetet med att ta fram åtgärder inom en specifik bransch/sektor Genom att peka ut dessa insatser och i fortsatt arbete ta fram underlag för arbetet kan länsstyrelserna hålla en gemensam grundnivå och arbeta effektivt med gemensamt metodstöd. Det är två åtgärder som kan ge fart åt det regionala arbetet med hållbar konsumtion. För att länsstyrelserna långsiktigt, inte bara genom punktinsatser, ska kunna stödja kommunerna och landstingen bör länsstyrelserna också få ett nationellt uppdrag att fungera som regionalt stöd i offentlig upphandling. Länsstyrelserna bör även kunna stödja privata företag med utbildning i hur de kan ställa krav som minskar påverkan på miljön vid sina inköp/upphandlingar. 39 Viktigt vid planering av insatser är även att planera in utvärdering och uppföljning, vilket bör inkludera någon typ av utvärdering av uppnådd effekt. Pågående arbete inom det LEKSfinansierade projektet ”Verktygslåda för uppföljning och utvärdering av åtgärder i det regionala energi- och klimatarbetet”, 90kan med fördel användas. Arbete pågår också med att ta fram olika verktyg för åtgärdsuppföljning inom miljömålssystemet, se RUS hemsida 91. Verktyg och/eller indikator för regional uppföljning Med ökat fokus på konsumtionens miljöpåverkan internationellt, nationellt, regionalt och kommunalt ökar även behovet av att mäta och beräkna denna påverkan och dess utveckling över tid. På internationell och nationell nivå pågår flera projekt om just detta. Det finns även ett intresse bland kommuner och länsstyrelser att beräkna konsumtionens miljöpåverkan på regional och kommunal nivå för att kunna följa upp uppsatta mål och inte minst för att skapa ett lokalt engagemang. Idag finns dock inget sådant uppföljningsverktyg med tillfredställande uppdatering. REAP är det verktyg som ligger närmast det som önskas. Möjligheten att regionalisera SCBs beräkningar är också intressant, dock innefattar dessa bara klimatpåverkan, medan REAP även beräknar ekologiska fotavtrycket. En viktig roll för länsstyrelserna är att bevaka och föra fram önskemål om att även regionala och kommunala indikatorer och uppföljningsverktyg tas fram i det nationella arbetet. En uppföljning av regionala och lokala indikatorer bör vara en del av den av Naturvårdsverket samordnare miljömålsuppföljningen. Nya gemensamma IT-stöd kan behövas för detta, vilket i så fall lämpligen hanteras inom länsstyrelsernas förvaltningsobjekt ”Vatten och miljömål”. Fortsatt arbete För att länsstyrelsernas arbete med hållbar konsumtion ska utvecklas och bli effektivt behövs vissa övergripande insatser på nationell nivå. Länsstyrelsernas ansvarsroll behöver bli tydligare, omfattningen av arbetet behöver konkretiseras och möjligheterna att följa upp effekterna behöver förbättras. Behov av insatser på nationell nivå • Nationell strategi En tydlig politisk viljeyttring på nationell nivå behövs med en strategi för hållbar konsumtion. En sådan strategi ger förutsättningar för ett strukturerat och brett myndighetsarbete. Strategin bör innehålla etappmål, utpekat ansvar till olika myndigheter, styrmedel och en handlingsplan med förslag till åtgärder. Då skapas en gemensam målbild och en gemensam bild av vägen dit, vilket är viktigt för att uppnå resultat. Naturvårdsverket har också föreslagit ett långsiktigt strategiskt arbete, tydliga uppdrag till berörda myndigheter och ett ökat samarbete mellan olika aktörer. 92 90 2015:05, Länsstyrelsen i Jönköpings län http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/energi/Sv/uppfoljning/verktyg-for-uppfoljning/Pages/default.aspx 91 http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/Sv/stod-i-atgardsarbetet/metodutveckling-atgardsprogram-ochatgarder/Pages/default.aspx 92 Redovisning regeringsuppdrag http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&downloadUrl=/upload/miljoarbete-isamhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2014/hallbar-konsumtion/ru-hallbar-konsumtion20140915.pdf 40 • Förtydligande av länsstyrelsernas ansvar Förtydligandet kan göras antingen genom ett särskilt uppdrag i regleringsbrevet eller genom ett tillägg i länsstyrelseinstruktionen. I instruktionen kan det formuleras som ett tillägg i 4:e punkten i 5 a § verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i konsumtionen av varor och tjänster, i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet. Ett särskilt uppdrag behövs också för att länsstyrelserna långsiktigt ska kunna fungera som regionalt stöd inom offentlig upphandling. Genom en tydligare ansvarsroll kopplad till finansiering och andra resurser kan länsstyrelserna prioritera konsumtionsområdet och arbeta effektivare inom området. Resurser behövs både för det operativa arbetet i länen och för en länsstyrelsegemensam samverkan inom området. • Verktyg och/eller indikator för hållbar konsumtion För att skapa ett lokalt engagemang och möjliggöra uppföljning av konsumtionsarbetet behövs ett verktyg och/eller en indikator för att mäta konsumtionens miljöpåverkan på regional och kommunal nivå. Idag finns inte sådana data med tillfredställande aktualitet. Arbetet med att ta fram indikatorer bör ske på nationell nivå, men det är mycket viktigt att indikatorerna också har en regional och lokal upplösning. Detta behöver tas upp med nationella myndigheter. Fortsatt arbete på länsstyrelserna Oavsett om länsstyrelserna får ett tydligt ansvarsuppdrag eller inte kommer länsstyrelserna arbeta vidare med frågan. Ett länsstyrelsegemensamt arbete kan göra arbetet mer effektivt, exempelvis genom att arbeta vidare inom följande områden: • Forum för länsstyrelsegemensamt arbete För att dra nytta av det arbete och de insatser som utförs i olika län bör det finnas en samordning mellan länsstyrelserna. Inom miljömål/energi agerar RUS/LEKS på liknande sätt, varför det skulle vara naturligt att den samordnade rollen hamnande där. Genom samordning kan länsstyrelserna dela goda exempel och erfarenheter, ta fram förslag på vad som kan göras inom olika sakområden, diskutera möjliga mät- och beräkningsmöjligheter m.m. Kunskaps- och informationsinsamling och spridning kring vad som pågår nationellt och internationellt kan också ske i detta forum. • Möjliga samarbeten med andra aktörer Inom området konsumtion finns många berörda aktörer på regional nivå, exempelvis kommuner, näringsliv, landsting, regionförbund och folkrörelseorganisationer/ folkbildning. Det är alla aktörers ansvar att tydliggöra samspelet med varandra. Fokus bör ligga på områden där tydliga synergieffekter kan uppnås genom samarbete. Exempelvis samverkan med landstinget gällande kopplingen mellan konsumtion och folkhälsa. För arbete direkt mot allmänheten bör huvudansvaret ligga på exempelvis kommuner. • Metodstöd för insatserna Offentlig upphandling och Bransch/sektor Ett möjligt fortsatt länsstyrelsegemensamt arbete kan vara att, med hjälp av de projektbeskrivningar som finns i de inskickade exemplen, ta fram metodstöd i form av projektplaner för de två insatserna Offentlig upphandling och Branscher/sektor. Metodstöden bör innehålla SWOT-analys av insatsen och förslag på effektbedömning. Man bör även identifiera möjlig samverkan mellan länsstyrelserna i form av exempelvis gemensam upphandling av föreläsare till seminarier, gemensamt framtagande av 41 • • informationsmaterial m.m. Beskrivningar av hur man kan arbeta med olika branscher kan tas fram. De kan innehålla exempelvis förslag på föreläsare, metoder och goda exempel för olika branscher och målgrupper såsom besöksnäring, handel, och lantbruk och kommuner. Gemensamma riktlinjer för länsstyrelsernas egna inköp Offentliga verksamheter behöver genom olika insatser arbeta för miljökrav och sociala krav i den offentliga upphandlingen. Även om kommuner och landsting på regional nivå är de stora upphandlarna så är det viktigt att länsstyrelserna agerar föregångare och ställer miljökrav och sociala krav i våra inköp, vilket kan ske genom utveckling av länsstyrelsernas miljöledningsuppdrag. Detta gäller allt från resor, bilar, upphandling av konferenser till beställning av fika. Arbetet skulle underlättas väsentligt med gemensamma riktlinjer och metodstöd. Bredda ansvaret från miljöaspekt till hållbarhet Genom generationsmålet omfattar länsstyrelsernas ansvar idag de miljö- och hälsoproblem som orsakas av konsumtionsmönster. I och med länsstyrelsernas breda ansvar inom många sakområden bör ansvaret innefatta de tre dimensionerna i hållbarhet (miljömässig, social och ekonomisk) för att ge bästa förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete. 42 Referenser Azar och Schneider, 2002, Are the economic costs of stabilizing the atmosphere prohibitive? Ecological Economics Vol. 42 (2002), p. 73-80 EEA, 2014, Environmental indicator report 2014 – Environmental impacts of productionconsumtion systems in Europe. Copenhagen, Denmark. Förordning (SFS 2007:825 och SFS 2013:815) med länsstyrelseinstruktion Länsstyrelsen Dalarna Rapport 2011:24, 2011, Är miljömålsåtgärder effektiva? – En utvärdering i fyra län Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2010, Avtryck av konsumtionen i Västmanlands län, länsstyrelsens rapportserie 2010:2, Västerås Länsstyrelsen Gävleborg, Omvärldsanalys av miljökrav i offentlig upphandling, Rapport 2014:8 Mistra Urban Futures, 2014, Klimatomställning Göteborg 2.0 – tekniska möjligheter och livsstilsförändringar, Rapport 2014:02 Naturvårdsverket, 2012, Konsumtionsbaserade miljöindikatorer - Underlag för uppföljning av generationsmålet Naturvårdsverket, 2012, Hur vi kan leva hållbart 2030 Naturvårdsverket, 2011, Klimatomställningen och det goda livet Naturvårdsverket, 2010, Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Nordiska Ministerrådet, 2013, Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion Klimatomställning Göteborg 2.0 - Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar Landstinget Dalarna, 2010, Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling Regeringen, Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende länsstyrelserna Statistiskt centralbyrån, 2013, Uppdatering av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan, kan laddas ner från http://www.naturvardsverket.se The Global Commission on the Economy and Climate, 2014, Better Growth Better Climate - the new climate economy report, kan laddas ner från http://static.newclimateeconomy.report WWWFOREurope, 2014, Evaluating Alternatives to GDP as Measures of Social Welfare/Progress, kan laddas ner från www.foreurope.eu WIOD consortium, 2012, The world input output Database (WIOD): contents, sources and methods. 43 Bilagor Bilagor till denna rapport publiceras enbart elektroniskt. Dessa finns på följande hemsidor: LEKS hemsida www.lansstyrelsen.se/energi RUS hemsida www.rus.lst.se 1. Om projektet 2. Rapportlista-exempel på rapporter som tar upp konsumtion 3. Exempel från länen på konsumtionsinsatser okt 2014 (Word) 3.1 Sammanställd översikt av län som svarat till projektet sep 2014 (Excel) 3.2 Sammanställd översikt av svar fördjupningsfrågor från länen okt 2014 (Excel) 4. Anteckningar från workshop med studenter 5. GIS bilder av regionala värden från REAP 6. Exempel på kalkylatorer av klimatpåverkan och fotavtryck 7. Svar på frågor vid resultatpresentation via Lync 44 LEKS Länsstyrelsernas energioch klimatsamordning Länsstyrelsens roll och ansvar i arbetet med konsumtion För mer information kontakta Veronica Moraeus, veronica.moraeus@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Dalarnas rapportserie, rapport 2015:07 www.lansstyrelsen.se/energi, www.rus.lst.se ISSN 1654-7691 Länsstyrelsens roll och ansvar Förstudie konsumtion Utvärdering och utveckling av former för extern samverkan i energi- och klimatarbetet i arbetet med konsumtion
© Copyright 2024