1. No category

Släktforskningens dag
sid. 4
Den
mångsidige
forskaren
Erik Havton sid. 10
Wåra Rötter
Carolina på Blekhems slott sid. 12
Tjust Släktforskarförening
Nummer 2 • 2013 • Årgång 27
Boken om Odensvi berättar om socknen
sidan 6
Tjust
Släktforskarförening
Ordföranden har ordet
En uppmaning: Om föreningen i fortsättningen ska ha så höga ambitioner att kunna
sätta ihop ett meningsfullt månadsprogram och även anordna Gamlebyveckan behövs
fler som engagerar sig i föreningens arbete med att hitta föredragshållare eller föreläsare
till Gamleby. Det är ett digert arbete för styrelsen att kunna hitta något som faller alla i
smaken på våra månadsmöten.
Ordförande: Hans Wiberg
Så till det roliga: Efter ett medlemstapp före årsskiftet så har vi lyckats med att få nya
medlemmar. Nu är vi tillbaka på det antal vi var vid ingången av 2012.
Sekreterare: Valdy Svensson
I övrigt önskar jag alla en skön och varm sommar. Vi kommer tillbaka med nya krafter
efter sommaren.
Hans Wiberg
tel: 0490 - 214 28
e-post: hans.viberg@telia.com
Tel. 0490 - 188 18
e-post: valdy.svensson@bredband.net
Nya medlemmar
Kassör: Ann Persson
Tel. 070 - 334 98 27
e-post: kassor@tjustanor.com
Föreningens adress:
Tjust Släktforskarförening
c/o Stadsbiblioteket
Box 342
593 24 Västervik
Postgiro: 494 76 67 - 4
Föreningens org. nr: 833600 - 7128
Medlemsavgift 150 kr./år
Familjemedlem 50 kr./år
Internetadress: www.tjustanor.com
Redaktörer för Wåra Rötter:
Hans Wilensjö
Kristinebergsgatan 2 T
593 35 Västervik
Tel. 0490 - 321 46
e-post: hasse@wilensjo.se
Eva Johansson
Helgerum Berggård
590 93 Gunnebo
Tel. 0490 - 138 19
e-post: eva@evagun.se
Tor Wiklund
Kolsebro Ekdalen
597 97 Åtvidaberg
Tel. 0120 - 202 59
e-post: torwiklund@gmail.com
Wåra Rötter nr 3 – 2013
kommer i september
Material senast
15 augusti 2013
Omslagsbild:
Hårnålskurvan fanns tidigare vid Strömstad, vägen mellan Gamleby och Odensvi.
Foto:
Carl-Erik Carlsson
Upplaga:
600 exemplar
Utgivning:
4 gånger per år
Tryck:
Östkustens Tryckeri AB, Västervik
2
Wåra Rötter 2/2013
Margareta Lundqvist
Skyttegatan 12 B
593 54 Västervik
Birgitta Nilsson
Nedre Norrbackagatan 1
593 35 Västervik
Elisabet Johansson
Midgård 9 D
593 39 Västervik
Inger Didriksson
Viborgsgatan 21
593 35 Västervik
Anita Pettersson
Östersjövägen 42 A
593 51 Västervik
Monica Höjenberg
Torpa Gård 228
694 94 Vretstorp
Nils Thüring
Bodalsvägen 22
181 36 Lidingö
Bertil Lindgren
Mostavägen 6
749 70 Fjärdhundra
Magnus Bäckmark
Svinningevägen 38
184 92 Åkersberga
Ingemar Niklasson
Gullregnsvägen 121 A
224 56 Lund
Yvonne Nilsson
Sahultsvägen 8
590 91 Hjorted
Bo och Margareta Zeijlon
Allén 3 B
593 36 Västervik
Bert Petersson
Johannesbergsvägen 17
593 53 Västervik
Martin Danielsson
Björnsholm, Sågartorp 3
594 93 Björnsholm
Vad släktforskar du om? Skriv och berätta om din släktforskning i Wåra Rötter!
Vi vill ha in fler bidrag från våra många medlemmar.
Nya tidskrifter har kommit under våren, finns i
forskarrummet och på hemsidan: tjustanor.com
INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET
Sid. 2
Ordförande har ordet. Nya medlemmar.
Sid. 3
Årmötet 2013. Genvägar till DNA-forskning.
Sid. 4
Släktforskardagarna. Utflykt till Kalmar museum.
Sid. 5
Enkät. Tips på hemsidor för släktforskare.
Sid. 6-8 Bygdeforskning över Odensvi socken.
Sid. 9
Föredrag om släktforskning på nätet. Har du anor i Säbrå?
Varför skriva om din släktforskning.
Sid. 10-11 Den mångsidige forskaren Erik Havton. Sid. 11 Skänk lotterivinster. Besök på landsarkivet i Vadstena.
Sid. 12-13Carolina var amma på Blekhems slott.
Sid. 14 Boktips till släktforskare.
Sid. 15 Riksarkivet. Förbundsnytt.
Sid. 16 Program hösten 2013. Resa till Släktforskardagarna i Köping.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera innehållet. Citat ur Wåra Rötter får göras
om källan anges. För återgivande av signerade artiklar samt illustrationer krävs tillstånd
av författaren/illustratören/fotografen. Författarna är själva ansvariga för innehållet i
artiklarna. Redaktionen ansvarar inte för insänt material.
Årsmötet hölls den 13 mars
Ordförande Hans Wiberg hälsade cirka 40 medlemmar välkomna till 2013
års årsmöte på Utkiken. Efter parentation för avlidna medlemmar hölls
årsmötesförhandlingar. Till att leda
årsmötet utsågs K G Andersson samt
ordinarie sekreterare Valdy Svensson.
Ur verksamhetsberättelsen noterades
att föreningen har 555 betalande medlemmar.
Släktforskningens dag 17 mars 2012 var
mycket välbesökt, kursveckan i Gamleby
hade 29 nöjda deltagare, sex studiecirklar
har genomförts i samarbete med studieförbundet Vuxenskolan. En skrivarkurs
har hållits i egen regi med Eva Johansson
som ledare under hösten.
Förbundets släktforskarstämma i Gävle
representerades av Hans Wiberg på ordförandekonferensen, Eva Johansson på
redaktörskonferensen och Hans Wilensjö
på cirkelledarkonferensen medan Leif
Pettersson medverkade som försäljare på
förbundets bokhandel.
Tidningen Wåra Rötter har utkommit
med 4 nummer under året. Föreningens
hemsida www.tjustanor.com är välbesökt.
Den ekonomiska redogörelsen genomgicks och visar att föreningen har god
ekonomi och styrelsen fick ansvarsfrihet
för det gångna året.
En fråga ställdes om att föreningen under året har ett minus i ekonomin, vilket
förklarades med att under året har datorer
och tillhörande utrustning inköpts till vår
forskarlokal. Även CD-skivor för sökhjälp, inklusive flerlicenser, har inköpts
under året. Behovet täcker nu för ganska
lång tid framåt och föreningen kan därmed hålla släktforskarkurser med god lärarhandledning.
Val och tack
Val till styrelsen. Ny i styrelsen til�lika kassör utsågs Ann Persson, medan
Hans Wiberg kvarstår som ordförande,
Karl-Axel Karlsson som vice ordförande,
Valdy Svensson sekreterare och Kerstin
Johansson som vice sekreterare. Suppleanter är Nils Ottervik och Jan Hansson.
Kaffe- och lotterikommittén och redaktionen för Wåra Rötter tackades för gott
utfört arbete under året med blommor.
Våra två medarbetare Kerstin Johansson
och Leif Pettersson tackades med blommor för gott arbete och att de förmedlar
sin kunskap till våra medlemmar som söker forskningshjälp i lokalen. Blomstercheck tilldelades den avgående kassören
då hon inte kunde delta på årsmötet.
Gun-Britt Tjäder tackade föreningens
styrelse och dess medarbetare för god
ledningsförmåga och önskade ett lika bra
år 2013 som 2012. K G Karlsson avtackades med blommor för väl genomfört ordförandeskap under mötet av ordföranden
Hans Wiberg.
Föredrag om fem bröder
Efter mötet berättade Marcus Brännström om sina förfäder, de fem envisa
och kreativa bröderna från hans hembygd
Ullbergsträsk utanför Skellefteå. Se hans
enkätsvar på sidan 5.
Marcus Brännström avtackades med
blommor av ordföranden för sin intressanta och roliga berättelse.
Föreningen bjöd på smörgås med kaffe och ett större lotteri med en hemvävd
handvävd matta fick avsluta årsmöteskvällen. Mattan vanns av vår nya kassör
Ann Persson.
Hans Wilensjö
Nya styrelsen för Tjust släktforkarförening samlad inför ett nytt års arbete. Från vänster Ordförande Hans Wiberg, sekreterare Valdy Svensson, ledamöterna Jan Hansson,
Kerstin Johansson, Karl-Axel Karlsson och den nya kassören Ann Persson.
Foto: Hans Wilensjö.
Genvägar till DNA-forskning
Funderar du på DNA-test? Magnus Bäckmark, med rötter i Tjust, har skrivit en
handbok om DNA-forskning.
Här förklarar han vad det innebär och
hur det går till med jämförande DNAforskning, och hur det kan visa släktsamband mellan människor som lever idag.
Boken heter ”Genvägar”.
I nummer 2 av Genealogiska föreningens tidskift Släkt och hävd 2012 skriver
Magnus Bäckmark en artikel i ämnet. Där
berättar han om hur testen går till, förklarar en del termer som används, hur man
fastställer resultaten och vad de visar. Här
finns flera exempel, bland annat ett från
Lofta.
Magnus Bäckmark beskriver här hur
han efter DNA-prov fick träff på Sylvia
Salomon i USA, och att de delar 0,18 procent av sitt DNA, vilket tyder på ett släktskap. När de jämförde sina anor visade
det sig att de båda två har anor i Tjust via
en familj i Dynestad i Lofta. Sylvia kommer från Johan Larsson född 1751 och
Magnus från dennes syster Lisa Larsdotter född 1756. Sylvias farmors far Johan
Victor Carlsson utvandrade. Han var född
i Gamleby 1862.
I och med att båda tagit DNA-prov
finns resultaten sparade i databaser och
kan matchas mot andras resultat.
Magnus Bäckmarks släktforskning kan
du läsa om på hans hemsida hem1.passagen.se/gronstub/Anor/smaland.htm
Wåra Rötter 2/2013
3
Soldatforskning drog besökare
på Släktforskningens dag
Årets tema soldatforskning visade
sig vara av stort intresse för dem som
besökte vår släktforskarsal på Släktforskningens Dag den 16 mars. De som
sökte sina rötter i form av soldater i sin
släkt fick denna dag stor lön för mödan.
Redan 1986 så påbörjade Lars Oswald,
med medhjälpare, en mindre kartläggning
av vilka soldater som tillhört norra Kalmar län. Idag är resulterat i en stor pärmsamling i Tjust Släktforskarförenings lokal med över 50 välfyllda pärmar där det
är synnerligen lätt att hitta sina soldater i
sin egen släkt. Ja, inte bara ett namn utan
oftast hela familjen.
Även södra delarna av Östergötland
och i Kinda finns med och är mycket lätt
sökbart i klubblokalen. Systemet är upplagt efter socknar, därefter ligger soldattorpen i bokstavsordning, namnen på soldaterna, vilket nummer soldattorpet hade
och vilket kompani soldaten tjänstgjorde
i. I samlingen ingår även båtsmän och ryttare från förr.
Guldgruva för släktforskare
Har man bara kommit så långt, att man
vet socken och kanske vilket soldattorp
soldaten troligen bodde och arbetade på,
ja då är det rena guldgruvan för oss släktforskare. När man väl hittar så långt får
man reda på koordinaterna, på var torpet låg om det är rivet eller kanske rent
av ännu finns kvar. Så långt bak det nu
går att söka, oftast till Gustav Vasas dagar, finns här angivet år för år fram till
1890-talet då soldattorpen upphörde, för
allmän värnplikt.
Nu är det bara att slå upp sin soldat och
här får man då fram när soldaten föddes,
vilket namn han hade innan han blev soldat, soldatnamnet, när han blev antagen
till tjänst i sitt kompani, och när han avskedas, kanske på grund av sjukdom eller
om han omkommit i krig. När soldaten
dör i tjänst anges oftast dödsorsak.
Familjeförhållanden
Inte bara om själva soldaten får man
uppgifter om, utan också om hans hustru
när hon är född, giftermål och när hon
dör. Många soldater förbrukade även flera
hustrur där ofta dödsorsaken är barnsbörd. Det förekommer även anteckningar
Annika Bäckström får hjälp av alltid närvarande Valdy Svennson om sin förfader
som var soldat.
om att soldaten blir borta i krig och den
nya soldaten tar över både soldattorpet
och i vissa fall även änkan.
Alla deras barn, oavsett om soldaten
har haft flera giften, finns prydligt uppräknade, med födelsedatum och i vissa fall
även döda då de dött på soldattorpet.
Till slut står även soldatens föräldrar
med och i vissa fall även anmärkningar i
form av tjänsteår eller avsked på grund av
någon orsak, som sjuk på roten, eller att
han begär och får avsked. Även om soldaten under senare tid får pension.
Vår utställning kring soldater, visade
soldatkontrakt och även lite bilder på
soldater i tjänst. Många besökare kom
till forskarsalen och flera fick hjälp i sin
forskning.
Hans Wilensjö
Karl Axel Karlsson visar Ingbritt Bärnström hur man hittar var soldaten är född
och tjänstgjorde.
Besök på Kalmar museum
På lördagsmorgonen den 13 april 2013
samlades ett gäng släktforskare på
Stenhamra parkering för att bli hämtade med buss till Kalmar museum. Där
blev vi väl mottagna och informerade
om vad museet hade att erbjuda.
porträttmålare. Så tog hungern ut sin rätt
och vi blev serverade en jättegod räkmacka till kaffet på Jenny Nyströms Café.
Tiden var väl tilltagen så de som önskade kunde ta sig en tur till Kalmar köpcentrum.
Vi strövade runt i några timmar och
blev djupt imponerade av utställningen
om regalskeppet Kronan. Först de mäktiga kanonerna, sedan film och alla de
bärgade föremålen. Vi tittade också på
en utställning om piraters härjningar i
äldre tider med information som nog inte
många hade en aning om
Sist var vi på Kalmarflickan Jenny Nyströms utställning. Där kunde vi konstatera att Jenny Nyström som är mest känd
för sina vykort även var en mycket duktig
En grupp medlemmar från Tjust Släktforskarförening gjorde ett intressant besök på
länsmuseet i Kalmar den 13 april. Foto: Valdy Svensson.
4
Wåra Rötter 2/2013
Resan var mycket lyckad och vi sänder
ett varmt tack till museets personal samt
gärna lämnar en rekommendation att besöka dessa sevärdheter.
Valdy Svensson
Vad släktforskar du om?
Frågorna: 1. Vad forskar du om? 2. Vad är din mest intressanta upptäckt? 3. Hur länge har du släktforskat?
Marcus Brännström
1. Själva släktträdet är klart sedan många
år tillbaka. 1997 sammanställde jag ett
ättlingaverk för min morfars farfars far
kyrkoherden och diktaren Anders Fjellner
och hans hustru Christina Päiviö. I höstas
hade vi en släktträff i Sorsele där över 100
ättlingar deltog och många lämnade kompletterande uppgifter om sina barn och
barnbarn, så det kommer en ny version av
ättlingaverket i sommar. Anders Fjellner
har kallats ”den märkligaste av alla samiska poeter” och fått epitetet ”Samernas
Homeros”. Fjellner arbetade bland annat
för att alla barn, även från fattiga familjer,
skulle få gå i skolan. Samtiden stod helt
oförstående! Kanske är det ingen slump
att många av hans ättlingar valt läraryrket,
det är en väldigt lärartät släkt…
2. När jag på en och samma eftermiddag hittade två konstnärer i släkten som
jag inte hade en aning om innan. Detta
tack vare en förkylning och en provprenumeration på ArkivDigital. Det var dels
skeppsporträttören Erik Hast, som var
min farmors farbror, dels popkonstnären
Albert Johansson, som var tremänning till
min far. Hemma i Västerbotten trodde alla
att Hast hade emigrerat till Amerika, men
han var bosatt i Helsingborg från 1904
och fram till sin död 1947. Hans skeppsporträtt är eftertraktade när de någon gång
säljs på t ex Bukowskis. På de stora auktionshusen hittar vi också verk av Albert
Johansson, en av få svenskar som ägnat
sig åt den amerikanska popkonsten. Sedan förra sommaren finns min utställning
om Hast och hans envisa och konstnärliga
bröder i Ullbergsträsk väckelsemuseum.
3. Har släktforskat i 20 år – med andra
ord mer än halva mitt liv. Min farbrors
jobbkollega visade mig grunderna med
mikrokort och andra källor som då fanns
att tillgå. Är glad att jag fått lära mig hantverket från grunden. Det har jag många
gånger haft nytta av, även i mitt yrke som
visarkivarie.
Linn Karlén
1. Jag har hittat anfäder ganska långt bak
på både mina far- och morföräldrars sida.
Nu är jag intresserad av att bredda bilden
och lära mig mer om hur de levde och kan
tänkas ha haft det under sin levnadstid.
Jackpot vore om jag kunde finna vem
som var far till min mormors mormor Alfrida Cornelius som föddes 1876. Det har
talats i släkten om att fadern skulle vara
någon annan inom Corneliussläkten, möjligtvis en militär. Enligt min mormor fick
Alfrida presenter skickade till sig som liten från vad man misstänkte var hennes
far. Det känns dock som en svår nöt att
knäcka.
I övrigt är jag intresserad av att spåra
de släktingar som emigrerade. Vi har ett
familjeporträtt som skickades hem från
Amerika där det vore intressant att få reda
på vilka personerna på bilden var.
Kjell Johansson
1. Jag forskar om min släkt och min hustrus släkt samt byarna Hörninge och Ramsättra i Köpings församling på Öland.
Därtill kommer en del ingifta släkter.
2. Jag visste att min farfar Carl Johansson
i Hörninge var riksdagsman på 1920-talet, men att min farfars farfars farfar Nils
Andersson i Södra Gärdslösa var riksdagsman för Bondeståndet på 1780-talet
visste jag inte. Han levde 1735-1806. Jag
såg i husförhörslängden att hustrun var
änka efter riksdagsmannen Nils Andersson och tillfrågade då Riksdagens Arkiv
och fick svar därifrån.
3. Har forskat i 18 år till och från.
2. Det var spännande när jag fann skrifter
om en av mina anfäders bröder, Henric
Cornelius, och hans betydelse för Gamlebys utveckling. Det var också roligt när
jag upptäckte att en av mina anfäders bröder är direkt anfader till Astrid Lindgren
och Dag Hammarsköld.
3. Jag har släktforskat i drygt ett år. Det
började med att jag tittade på gamla bilder
med min mormor och behövde ett sätt att
hålla ordning på vem som var vem. Jag
registrerade ett digitalt släktträd och blev
nyfiken på att veta mera om släktens historia.
Vill du vara med i enkäten? Kontakta
Eva Johansson på e-post:
eva@evagun.se.
Tre medlemmar får i varje nummer
svara på tre enkla frågor.
Tips på hemsidor för släktforskare
myswedishroots.com/ Här kan du får kontakt med andra släktforskare som har rötter i
både USA och Sverige. Man registrerar sig som medlem men det är gratis.
www.sedelmynt.se/ En hemsida med mycket information om pengar.
web.comhem.se/jansetreus/for.htm En privat hemsida med massor av länkar till personliga släktforskningshemsidor.
hiski.genealogia.fi/hiski?se För dig som forskar i Finland. Här hittar du rätt med hjälp
av en karta.
Wåra Rötter 2/2013
5
Föredömlig bygdeforskning i bokform
ger heltäckande bild över Odensvi socken
En av alla bilder som finns med i boken kommer från tröskningen i Slättfall, Karrum mellan 1904 och 1909 . Genom studiecirklarna
har den fått mångdubbelt högre värde genom att samtliga personer på bilden är namngivna. Bakre raden från vänster: Ivar Pettersson, Axel Blom, Axel Samuelsson, Ernst Karlsson, Arvid Enström och Hugo Svensson. Mittenraden: F. O. Enström, Melker Andersson, Werner Karlsson, Tekla Olsson, Lisa Sjöström, Samuel Johansson, Anton Svensson och Carl Johansson. Främre raden: Karl
Andersson, Maria Johansson och Kristina Johansson.
Text
Hans Brandin
Förra året fyllde Odensvi hembygdsförening 50 år och gav sig själv en fantastisk present. En bok om bygden,
med tillhörande CD, som är något alldeles extra och som kan tjäna som förebild för alla hembygdsföreningar och
byalag.
Bakom boken ligger ett mycket omfattande arbete där många personer är
inblandade. Huvudredaktör har Mariann
Gustafsson varit och hon har också svarat för släktforskningsdelen som finns på
CD:n - en guldgruva för alla släktforskare med någon anknytning till Odensvi
socken.
6
Wåra Rötter 2/2013
Omslaget till Boken om Odensvi pryds av
en bild på den staty av asaguden Oden
som Jerzy Przybyl skapat och som finns
på Odensviholms egendom.
Studiecirkel
En studiecirkel som pågick under tre
år lade grunden till boken. I studiecirkeln
samlades uppgifter om socknen. Äldre
ortsbor intervjuades och de kunde lämna
värdefulla uppgifter.
Kulturminnen, vägar, transporter, el
och tele, post, affärer, vatten, avlopp,
skog, sjösänkning, flottning, lantbruk,
industrier, skolor, bibliotek, fattigvård,
luffare, spöken och nöjen är några ämnen
som fått egna kapitel.
Alla föreningar, religiösa samfund,
några kända personer (Gunnar Wennerberg och Amelie Posse) liksom de dominerande gårdarna Odensviholm, Ogestad
och Kulla har också fått egna kapitel.
Det är intressant, lättläst och rikt illustrerat.
Nästan varje hus
Deltagarna gick dessutom systematiskt
igenom socknens 300 gårdar.
Fakta och anektdoter om gårdarna samlades in och kompletterades med bilder
ur föreningens enorma arkiv – ett arkiv
som omfattar 10 000 bilder. Så näst intill
vartenda hus finns med i boken på gamla
arkivbilder, ofta med namngivna personer
på bilden. Det förekommer också helt nytagna bilder.
Kartor och GPS-koordinater
Gårdarna presenteras rotevis med en
tydlig karta för varje rote eller ibland del
av rote. Det är lätt att hitta platserna på
kartan och det gör läsningen extra värdefull.
Fakta/Boken om Odensvi
Utgiven av Odensvi Hembygdsförening.
Huvudredaktör: Mariann Gustafsson
Bildredaktör: Per-Inge Linderson
Förlag: Västerviks museum
392 sidor + CD
Boken om Odensvi berättar om bygdens utveckling. I början av 1900-talet var utbyggnadena el-kraft intensiv och bygdens befolkning på hugget. Bilden är från Mulestads
kraftstation på 1920-talet. Nu är befokningen i full färd med att bygga upp ett fibernät
för bredband – parallellerna är uppenbara.
Boken innehåller även en tabell med
GPS-koordinater för torpgrunder, de allra
flesta är dessutom skyltade. Ett utmärkt
underlag för släktforskarexpeditioner för
att hitta pusselbitar till, eller miljöer ur
egna eller andras släkthistoria.
Till boken hör en CD. Där har Mariann
Gustafsson sammanställt uppgifter från
husförhörslängder om samtliga hushåll!
Ett otroligt arbete som är synnerligen värdefullt.
Läs mer om Odensviboken på nästa sida
Omslagsbilden:
Vid Strömstad, på vägen mellan Gamleby och Odensvi fanns tidigare en hårnålskurva där en biltransport välte i kvarndammen i
september 1967. Vägar har ett eget kapitel i Boken om Odensvi. Fotograf: Carl-Erik Carlsson.
Harry Johansson på en motorcykel. Bilden är tagen i Boda, Odensvi mellan 1930
och 1950 och finns i det enormt stora bildarkiv som byggts upp i Odensvi och som
har betytt väldigt mycket i arbetet med
Boken om Odensvi. Foto: Gustav Johansson.
Gruppen som arbetat med Boken om Odensvi är, stående från vänster: Gunnar Greek,
Åke Nilsson, Sven-Erik Gustafsson, Mariann Gustafsson, Sture Petersson, Per-Inge
Lindersson och Jan Dahlberg. Sittande från vänster: Sonja Petersson, Ragnar Gustavsson (framliden) och Alice Gustavsson.
Wåra Rötter 2/2013
7
”Om jag hade insett omfattningen
hade jag aldrig börjat forskningen”
Mariann Gustafsson höll på att sammanställa CD:n i tre år
CD:n som hör till Boken om Odensvi
är mycket värdefull för släktforskare
eller för fastighetsägare som vill veta
lite mer om sitt hus eller sommarnöje.
Samtliga hushåll inom Odensvi socken
finns med och uppställningen på CD:n
följer samma indelning som boken. Husbilder och utdrag ur husförhörslängderna
kommer i samma ordning. Det gör det lätt
att följa med och hitta.
Stort arbete
Det är ett beundransvärt arbete som
Mariann Gustafsson gjort och hade hon
insett vilken omfattning uppgiften hade
så skulle boken kommit utan CD.
- Det var mycket mer arbete än jag
kunde ana, säger Mariann Gustafsson. Att
jag började över huvud taget var en ren
slump.
- Min man, Sven-Erik, var med i styrelsen för Odensvi hembygdsförening som
fick ett antal pärmar i gåva av släktforskarföreningen. De innehöll handskrivna avskrifter från husförshörslängder i
Odensvi.
- Han lånade hem dem och jag bläddrade först lite förstrött och sedan växte tanken fram att forska i Sven-Eriks släkt. Det
var väldigt behändigt att ha allt samlat i
en pärm och sitta hemma i soffan.
Studiecirkel
Sven-Eriks släkt var snart inringad, han
är en genuin Odensvibo.
- Sedan drog vi igång en studiecirkel
om bygden och där diskuterade vi boken,
byggnader, personer och kom fram till att
man kunde göra små häften om varje rote
i socknen, det finns fem.
- Men så insåg vi att det inte fanns någon heltäckande bok om Odensvi och då
satte vi igång med det stora projektet, säger Mariann Gustafsson. Jag tänkte att jag
säkert skulle orka gå igenom husförshörslängderna i hela socknen och jag älskar
deckararbetet som det innebär. Så där togs
första steget till CD:n.
Mariann Gustafsson orkade och det är
många mycket tacksamma för, inte minst
undertecknad själv.
Hans Brandin
Mariann Gustafsson växte upp i Täby, norr om Stockholm och är gift med konstnären
Sven-Erik ”Gössebäck” Gustafsson. Hon är huvudförfattare, redaktör och projektansvarig för Boken om Odensvi. Foto: Anders Jacobsson.
En fantastisk hjälp i min egen släktforskning
Sedan några år släktforskar jag själv
och jag önskar att jag vore lika strukturell och målmedveten som Mariann
Gustafsson visat sig vara.
Men jag har haft så bråttom att få svar
på frågor jag haft om släkten under många
år så jag har spretat hit och dit och inte
fått någon riktig fason på forskandet än så
länge.
Många svar har jag fått, många återstår
och nu måste vi nog vallfärda till Vadstena för att knäcka några svåra nötter.
Hjälp av CD:n
Jag visste att min mormor var född i
Skramstad kvarn utanför Gamleby och att
hennes far var född i Klefverne intill Löta
i Odensvi. Jag hade nystat lite mer och
funnit att släktingarna rört sig runt sjön
Tynn (jag bor för övrigt själv nära vattenleden från Tynn ut mot havet).
8
Wåra Rötter 2/2013
Men där hade jag stannat och istället
kastat mig över mysterierna med farfar,
morfar och farmor.
När jag köpte Boken om Odensvi upptäckte jag genast CD:n och den satt i datorn redan efter några minuter.
I ett huj hade jag en stor del av släkthistorien nedskriven och klar!
Det visade sig att en del av släkten funnits i Löta sedan tidigt 1600-tal.
”Gudfruktig, redlig och förståndig”
Om en anfader stod det:
”Tyrs Jönsson död 26/3 1693 (72 år)
fadern soldat, gift 2 gånger, 5 barn. En
mycket gudfruktig och redlig och förståndig man”.
Bara den beskrivningen anser jag vara
bevis nog för vårt släktskap, men som
sagt finns alla uppgifter från husförhörslängderna redovisade.
Från samma fromma släkt kommer för
övrigt Mariann Gustafssons man SvenErik, som således är min frände.
Det var en fantastisk upplevelse att så
snabbt få fram allt om den delen av släkten och jag är säker på att CD:n som hör
till boken kommer att hjälpa många andra
på liknande vis.
Hans Brandin
Boken kan vinna pris
Boken om Odensvi har utsetts att representera Kalmar län i den rikstäckande
tävlingen Årets hembygdsbok 2012, en
tävling som arrangeras av Sveriges hembygdsförbund. Om Odensviboken vinner
blir priset 5 000 kronor, ett pris som delas
ut i samband med bokmässan i höst.
Föredrag om Tjustforskning på nätet
Anders Thornström arbetade i många
år som arkivarie på Krigsarkivet. Den
18 september kommer han till Tjust
Släktforskarförening och håller föredrag om släktforskning på nätet.
Anders Thornström växte upp i Västervik. Hans far var jägmästare och familjen
flyttade hit 1959, när Anders var tio år.
1968 tog han studenten som latinare, i den
sista riktiga studentkullen på Västerviks
gymnasium. Efter värnplikten kom han
till Uppsala och studerade till arkivarie.
Numera är han pensionär och bor i Norrtelje.
Onsdag den 18 september kommer han
att berätta om hur man kan använda nätet
i släkt- och hembygdsforskning. Framför
allt blir det information om vad man kan
hitta om människor och bygder från Västervik och Tjust bland Krigsarkivets åtta
hyllmil, och vänder sig särskilt till dem
som inte är så vana vid att forska i stora
arkiv.
Han kommer också att visa Libris, Rötter, NAD, Arkiv Digital, Svar, Hans Högmans hemsidor och domböcker.
Anders Thornström har tidigare hållit
liknande föredrag i både Västervik och på
Gamlebyveckan.
Eva Johansson
Anders Thornström.
Har du anor i Säbrå?
Den 9-10 augusti samlas ättlingar till kyrkoherden Laurentius Svenonius och till
Margareta Hansdotter, från Säbrå i Hälsingland. De levde 1507-1573 respektive
1594-1657. Släktträffen sker i Säbrå.
Margareta Hansdotter var sondotter till
kyrkoherde Svenonius. Som vuxen blev
hon prästfru i Leksand och fick 14 barn,
och kallas Stormor i Dalom.
Vet du att du har någon av dessa två personer i dina anor är du alltså välkommen
till släktträffen.
Arrangör av släktmötet är Allmännyttiga ideellla kulturföreningen Laurentius
Svenonius och Stormor i Dalom. På föreningens hemsida finns mer information:
www.sabraanor.se.
Varför skriva om sin släktforskning?
Under hösten deltog jag i en skrivarkurs. Målet var i första hand att komma igång och ge en beskrivning av mitt
eget liv och framförallt kring mina förefäders leverne.
Många av oss har ju i många år kanske
hållit på med släktforskning och samlat
på oss både bilder och kanske korta berättelser om våra förefäder. Var och en har
säkert ett släktforskarprogram som visar
födelse, dop giftermål, hur många barn familjen fick för att till slut ha en dödsnotis,
noga infört med både var och när du funnit uppgifterna. Men kommer våra kommande generationer att vara intresserade
av en väldigt massa döda anteckningar,
födelse, dop, giftermål och död?
Vem ska jag skriva för? Vad ska jag
skriva om? Hur kommer jag igång?
Skriv din släktberättelse
Många av oss har nog tänkt hur det var
kring en större släktträff då farmor och
farfar firade guldbröllop eller någon annan större händelse inom familjen och vad
som hände där. Kanske egna minnen från
det kalla utedasset, dit man måste bege sig
trots många minusgrader. Eller mörkläggningsgardinerna under andra världskriget
och snön som kom in i drivor på vinden,
där vi bodde som barn. Eller en äldre som
beskriv det kalla stampade jordgolvet, då
jag som barn frågade varför han hade så
stora blodådror. Andra trevliga minnen
från din egen ungdom, den gamla dansbanan dit ungdomen gick för att mötas, som
numera bara är ett buskage, i den så förr
fina björkbacken.
Skriver du inte ner dessa små historier
så blir de som gamla kort, som gamla
släktingar skänkt dig. Ingen idag levande
vet vem dessa fina uppklädda personer
på fotot är. Tänk om man visste hur deras liv en gång framlevts. Lyckligt eller
eländigt?
Skriv för nya generationer
Mina barnbarn, nu i tidiga tonåren, frågar ju varför jag har det ärret på armen eller hur lärde du dig att simma? Ja, minnet
kommer ju omedelbart hur kallt det var att
sitta på gräsmattan och göra simövningar
för att sedan gå ner i det iskalla vattnet
och försöka hålla sig flytande. Vi hade
inga varma simhallar med bastu. Andra
gånger sken solen och vi ville inte gå upp
från det varma vattnet.
Ja det är ju för de kommande generationerna vi måste skriva ner våra berättelser. Vi hade ju varken telefon eller TV då
vi var barn och vi tvingas ju svara hur vi
hittade morfar eller mormor så långt bort
utan telefon eller bil. Det är frågor som
börjar hagla runt öronen, från våra barnbarn som är vetgiriga och de lever i en
annan värld än den vi växte upp i under
1900-talet.
Skrivhandbok
Skriv din egen historia om dig själv,
dina föräldrar och tidigare generationer.
Om du har bilder så ge bilderna text. De
kommer att vara guld värda för våra ättlingar om så där 100 år och ännu längre
fram.
Du får god hjälp på vägen hur du kommer igång genom en sådan skrivarkurs
som jag gick, och genom den nya skrivhandboken ”Skriv för din släkt!”, skriven
av vår medlem och redaktör Eva Johansson.
Mer information finns på www.slaktforskaren.se.
Hans Wilensjö
Wåra Rötter 2/2013
9
Den mångsidige forskaren Eric Havton
Eric Havton var en ”hederns och ärans
man” enligt Västerviks dödbok. Om
Eric Havton skriver Barbro Magnusson i en uppsats förra året. Han levde
1779-1848 och var en nyfiken och bildad hembygdsforskare.
1801 miste Eric sin far, som dog i lungsot. Modern Maria gick bort 1810, i slag.
Barbro Magnusson är medlem i Tjust
Släktforskarförening och forskade om
Eric Havton för några år sedan, efter att
hon gått en släktforskningskurs. Hon
intresserade sig för honom efter att ha
studerat de medeltida kalkmålningarna
i Lofta kyrka, vilket också Eric Havton
gjorde.
Hennes uppsats ingår i Kunskapskällans skriftserie.
Från Mjöshult till Tångered
Den 6 oktober 1779 föddes Eric i Mjöshult i Hjorted, son till sjötullsvisitatören
Olof Hane och dennes hustru Maria Welin. Eric blev deras andra barn. Hans två
år äldre storasyster hette Catharina. Det
var stor åldersskillnad mellan föräldrarna,
när Eric föddes var hans mor 22 år och
hans far 40 år.
1788 har familjen flyttat till Tångered i
Loftahammar, som då är kyrkbyn i socknen. Olof Hane har bytt yrke till guldsmed. Här föddes också sönerna Lars Peter 1790 och Sven Gustav 1792.
Eric Havton var under sitt liv en kyrksam person och Barbro Magnusson reflekterar över om detta intresse kan ha
grundlagts redan i barndomen i Loftahammars kyrka.
Studerade i Uppsala
Att studera var nog givet för den unge
Boken om seder och bruk i Tjust är den
enda av Eric Havton som gavs ut. Manuset finns på Kunskapskällan.
Foto: Eva Johansson.
10
Wåra Rötter 2/2013
Eric Havton tecknade ett självporträtt i
medelåldern. Från Havtonsamlingarna
på Kunskpskällan.
Eric. Han tog studenten i Linköping och
kom 1802 till Uppsala universitet. Där
träffade han fornforskaren Leonhard
Fredrik Rääf, som troligen påverkade honom att bli intresserad av historia. Han
hade också senare kontakt med den samtida fornminnesforskaren och professorn
Nils Henrik Sjöborg i Lund.
Även Erics två yngre bröder fick studera, Lars Peter blev apotekare och Sven
Gustav blev kadett.
Redan i Linköping bytte Eric efternamn
från Hane till Havton. Han förklarade
betydelsen med att det kommer från det
grekiska ordet autos, som betyder ”själv”
men ”det skall betyda att jag var den
samme som förut, till bevis herför jag ock
ändtligen behöll initialbokstaven H”.
Informator med mera
En tid efter studierna tog han tjänst som
informator hos Fredrik Vilhelm Fleetwood och Lovisa Christina Key, som då
bodde på Mörtekärr, sedan på Mistekärr
och från 1820 på Vindö i Östra Ed. Jämsides med att undervisa de fyra barnen
under tiden i Mistekärr var Eric Havton
också dykeriinspektör och dykerikommissarie i Västerviks distrikt. Det innebar
att han hade ansvar för att förlista fartyg
och deras laster bärgades. Han hade också
i uppgift att redovisa lysningarnas stämpelavgifter till staten. Dessutom var han
med vid bouppteckningar.
När barnen Fleetwood växt upp stannade Eric kvar i familjen. Det här var en
kunskapstörstande och bokälskande familj, med stora samlingar litteratur. Eric
läste och ägde själv många böcker. I början av 1820-talet donerade han ett hundratal böcker till den nya skolan i Västervik. Carolina, en av döttrarna i familjen
Fleetwood, gifte sig med sin kusin Emile
Key och blev så småningom farmor till
Ellen Key.
I Mistekärr skrev han en bok om skärgården, men den blev inte klar. Här började han också skriva på boken om seder
och bruk i Tjust, som senare trycktes. I
den berättar han om folktro, talesätt och
ordspråk och en hel del mer eller mindre
dråpliga historier.
Dessutom samlade han uppgifter om
bemärkta personer i Tjust och om kyrkor
som skulle tas ur bruk, och skrev ett til�lägg till Sivers historia om Västervik.
I Västra kvarteret nummer 4, bakom rådhuset, bodde Eric Havton när han flyttat till
Västervik. Foto från Västerviks Museum.
Stora donationer
1835, vid 56 års ålder, var det trots allt
dags att lämna Vindö. Då flyttade han till
Västervik och blev bankkamrer, efter ett
förslag från friherre Nordenfalk på Blekhem. I brevet om jobberbjudandet på den
nya sparbanken skriver Nordenfalk att
Eric är ”allmänt känd för ordentlighet
och sedlighet”. Han blev också kassör för
Smålands Bank, som startade 1837. 1843
utsågs han till rådman.
I Västervik bosatte han sig i Västra
kvarteret nummer 4, vid rådhuset. I ett
grannhus hittade han sin hustru, den
39-åriga Maria Gustava Berg, och de gifte
sig ett år senare. Hennes far var rådman
och handelsman. En svåger till henne engagerade sig i att få bättre skolgång för
barnen i staden och Eric drogs med i engagemanget.
I sitt testamente från 1837 donerade
makarna etthundra riksdaler till Loftahammars församling. Pengarna skulle användas till att bygga en sockenskola och
där skulle eleverna få lära sig både läsa,
skriva och räkna men också att slöjda. Det
vara bara några år före folkskolestadgan.
En betydligt större donation gjordes
till Västerviks skolas bibliotek, dit parets
samtliga böcker, kartor, manuskript, samlingar och anteckningar skänktes. Totalt
över 1500 band, som idag finns i Havtonrummet på Kunskapskällan på Västerviks
gymnasium.
1848 dog Eric Havton i sviterna av en
lunginflammation. Barbro Magnusson
konstaterar att bouppteckningen visar ett
mycket burget borgarhem. Hustrun levde
till 1870. Några barn fick de aldrig.
Eva Johansson
I Kunskapskällan i biblioteket på Västerviks gymnasium finns Eric Havtons efterlämnade samlingar i ett eget rum. Här finns möjlighet till egen forskning.
Foto: Eva Johansson.
Skänk lotterivinster!
Har du något hemgjort hantverk som du
kan tänka dig att dela med dig av?
Vid varje medlemsmöte hålls lotterier,
som är ett viktigt bidrag till föreningens
ekonomi. Och det är roligt för vinnarna
att komma hem med något nytt och vunnet från mötet.
Lotterikommittén tar gärna emot vin-
ster som ett bidrag till föreningen, vinster
som sedan lottas ut. Allra helst ska det
vara något hemgjort, men andra vinster
går också bra.
Vinster som du vill skänka kan du ta
med dig till medlemsmötet, eller lämna
till Leif Pettersson i forskarsalen.
Besök på landsarkivet i Vadstena
Återigen har föreningen ordnat en bussresa för intresserade släktforskare att få
möjlighet att besöka landsarkivet och få
se gamla handlingar.
Denna gång den 24 april var vi 15 personer. De flesta av oss hittade något intressant.
Personalen fick plocka många olika
slag, exempelvis Åtvidabergs Bergslags
ting med förteckning över arbetare vid
Kopparverket vid gruvorna. Det var en
fröjd att se den gamla vackra handstilen.
Det är ju så högtidligt att få bläddra i en
tjock dombok ibland, iförd vita bomullsvantar.
Kanske ordnar vi en ny resa till hösten
om intresse finns.
Valdy Svensson
Här kan vi läsa om vilka som arbetade på Kopparverket. Foto: Valdy Svensson.
Wåra Rötter 2/2013
11
Carolina var amma på Blekhems slott
Text
Eva johansson
Carolina Matilda Jonsdotter arbetade
som piga på Blekhem några år i slutet
av 1800-talet. Hon är också mormors
mor till Björn Ejdervall i Östhammar,
en av Tjust Släktforskarförenings medlemmar. Han har hörsammat vårt upprop om släktberättelser från anställda
vid de många godsen i Tjust.
Troligen kallades hon Carolina. Hon
föddes i Tryserum i norra delen av Tjust
den 21 maj 1856, dotter till Jonas Andersson från Tryserum och Clara Jonsdotter
från Hannäs. Föräldrarna brukade en sjättedels skattegård i Ingelsbo, ägd av änkan
Chatarina Nilsdotter. Ingelsbo ligger alldeles söder om sockenkyrkan i Tryserum.
Carolina kom från en släkt som anammat namnet Wallentin. En bror hette August Vallentin, deras farfar hette Anders
Wallentinsson och farfars far, född på
1760-talet i Hannäs, hette Wallentin Andersson. På Hannäs kyrkogård finns flera
gravstenar med detta annars ganska ovanliga namn.
Själv var Carolina inte så förtjust i sina
egna två namn, hon tyckte att de var ”jädrans tunga” som hon ska ha sagt på sin
ålderdom.
Till Blekhem 1878
Carolina var tredje barnet i familjen och
fick till slut åtta syskon. 1865 flyttade familjen till Melby i Västra Eds socken och
bodde där några år innan de återvände till
Tryserum.
18 år gammal var det dags för Carolina
att lämna föräldrahemmet. Hon kom då
till en av sina faddrar som piga, Carl Erik
Andersson i Kägglö. Efter sex år och flera
arbetsplatser städslades hon som piga på
Blekhems slott i Törnsfalls socken. Här
förändras hennes liv.
Som piga arbetade Carolina inne på
slottet, under hushållerskan Christina
Lind. Närmare uppgifter om hennes arbete finns inte, men i släkten vet man att hon
tjänstgjorde som amma åt friherre Nordenfalks nyfödde son Johan. Han föddes en
vecka före jul 1880. Den första oktober
samma år hade den ogifta Carolina fått en
dotter som fick namnet Linnéa Maria. Far
till barnet blev grenadjären Carl Gustaf
Lindberg i Lindfall. De gifte sig aldrig.
Som barn hade han kommit till Kålåker
i Törnsfall från Västervik med sin familj.
En lång rad anställda
När Carolina var piga på slottet fanns
det gott om anställda här. Inspektor Ekman som sedan ersattes av inspektor
Carlberg, bokhållare Nordenström med
sin familj, mejerskan Emma Sofia Johansdotter, kusken Erland Johansson, och
en lång rad pigor och drängar. Hos familjen Nordenfalk bodde också fem fröknar
Trozelli med en bror. Mycket folk, och liv
och rörelse på ägorna.
Till 1882 var Carolina kvar som piga
och amma på slottet, sedan bodde hon ”på
socknen”. Vad det innebär för Carolinas
del vet inte Björn Ejdervall. Kanske kan
Byn Ingelsbo ligger alldeles intill Tryserums kyrka. Här föddes Carolina 1856 och bodde här de första nio åren av sitt liv. Foto: Tor Wiklund.
12
Wåra Rötter 2/2013
Den gamla klockan från Amerika tickar
och går än hemma hos Björn Ejdervall.
Klockan är ett arv på hans mors sida, och
ska ha skickats hem till Sverige av någon
av de utvandrade bröderna från Ankarsrum. Foto: Björn Ejdervall.
hon ha varit sambo med barnafadern en
tid? Eller hade hon slängts ut från slottet
och fick klara sig själv och den lilla dottern? Fadern övergav i alla fall sin lilla
familj och utvandrade 1885 till USA, tillsammans med sin bror Johan.
I november samma år lämnade Carolina
socknen och flyttade till Ankarsrum med
dottern Linnéa.
Änkling och bruksarbetare i
Ankarsrum
I Ankarsrum fick hon plats hos änklingen Johan Alfred Larsson, järnarbetare
på bruket. Han stod ensam med fyra söner
mellan fyra och femton år. Deras mor Matilda Magnusdotter hade dött i barnsängsfeber efter att lillasyster Desideria fötts
den 23 maj 1885. Desideria kom till bagare Reutendahl i Västervik som fosterbarn men bröderna stannade kvar hemma
hos sin far.
Ett år efter inflyttningen föddes Carolinas andra dotter, Gerda. Far till barnet är
husbonden Johan Alfred Larsson. Gerda
levde bara i fem månader. I juli 1888 föddes dottern Signe, som sedan blev mormor till Björn Ejdervall. Men det dröjde
På Blekhems slott blev Carolina amma åt den nyfödde sonen till baron Nordenfalk, sedan hon själv fått barn 1880. Foto: Tor Wiklund.
Ansedel Carolina Matilda Jonsdotter
Född 1856-05-21 i Ingelsbo, Tryserum.
Död 1930-01-01 i Ankarsrum, Hallingeberg.
Föräldrar: Jonas Andersson och Clara
Jonsdotter.
Gift 1892-09-11 med Sven Johan Alfred
Larsson i Ankarsrum (död 1917-11-11).
Barn med Carl Gustaf Lindberg:
dottern Linnéa Maria född 1880-10-01 på
Blekhem, Törnsfall.
Barn med Sven Johan Alfred Larsson,
alla födda i Ankarsrum:
dottern Gerda född 1886-11-14, död
1887-03-20
dottern Signe född 1888-07-06
sonen Ludvig född 1890-10-02
dottern Helga född 1897-11-14
I Törnsfalls husförhörslängd ser vi att Carolina en tid bodde tillsammans med sitt barns
far Carl Gustaf Lindberg och att hon är kyrktagen som hans hustru trots att de inte var
gifta. Källa: Arkiv Digital Törnsfall AI:14 (1878-1884) Bild 710 / sid 60
till september 1892 innan Carolina och
Johan Alfred gifte sig, två år efter att sonen Ludvig fötts. Då hade sönerna i det
första giftet flyttat hemifrån, äldste sonen
Carl Wilhelm hade utvandrat till Amerika.
1910 utvandrade sonen Albert tillsammans med hustru och två barn. Även sonen Axel ska ha utvandrat.
Carolina och Johan Alfred fick sitt sista
barn 1897, dottern Helga. Då var Carolina
41 år och Johan Alfred 57. 20 år senare
dog Johan Alfred. Efter att han varit järnarbetare på bruket blev han emaljarbetare.
I dödboken anges att han dog av lungsjukdom men enligt de efterlevande var det en
arbetssjukdom han fick av emaljpulvret.
Amerikaklockan tickar
Signe flyttade till Stockholm 1907.
Carolina dog på nyårsdagen 1930, 73 år
gammal.
I Björn Ejdervalls hem finns en Amerikaklocka som fortfarande tickar och går.
En av Signes halvbröder i USA ska ha
skickat hem den medan Signe ännu var
ett barn och den ska ha hängt över småbarnens vagga.
I efterlämnade dokument från Signe
finns den här texten om hennes far. Kanske var den ämnad för hans gravsten.
Har du anor från slotten och herrgårdarna i Tjust? Anställda i olika yrken
eller statare? Skicka in din släktberättelse till Wåra Rötter! Eller skicka in
dina forskningsresultat så skriver vi en
artikel av dina uppgifter
”Lycklig vi skatta
Den som först hinner
Fram och får lägga
tröttad sin stav
Hvilan vi unna
Den som först vinner
målet och finner
Redo för sin grav.”
Sven Johan Alfred Larsson
Född 1840
Död 1917-11-11
Wåra Rötter 2/2013
13
Boktips: Eva Johansson
Boktips för släktforskare
Den klassiska boken om Lort-Sverige
Sommarhalvåret 1938 reste radiojournalisten Lubbe Nordström runt i
Sverige och undersökte bostadsförhållandena på landsbygden, tillsammans
med teknikern Axel Hedin. Det blev en
serie radioreportage och boken LortSverige.
Han skildrar här övergången från det
fattiga Sverige till det välmående Sverige, som väntade runt knuten. Vi var redan
inne i folkhemsbygget, men levde till stor
del fortfarande i elände.
Snart har det gått 75 år sedan dess.
Färden gick från Stockholm, ner genom
Östergötland till Småland och Skåne,
uppåt igen via Halland, Mellansverige,
till Norrland och så hemåt igen.
Den här boken är intressant för oss
släktforskare eftersom den ger en så stark
bild av den tidens Sverige, och hur människorna på landet levde då. Landsbygden
får liv.
Bostadsförbättringsbidrag
Socialdemokraterna regerade sedan
valet 1932 men hade inte majoritet. Därför hade man ingått sitt kohandelsavtal
med Bondeförbundet, för att kunna ta sig
ur 30-talskrisen och i stället bygga upp
folkhemmet. En del i detta var bostadsförbättringsbidragen, för att folket skulle
få människovärdiga bostäder. Om man
kunde satsa en del pengar själv fick man
bidrag att antingen bygga nytt eller bygga
om och restaurera.
Många bodde riktigt eländigt, efter flera
fattiga år och försämrad ekonomi i Sverige de första decennierna under 1900-talet.
Förslumningen hade pågått länge.
Slit och smuts
Lubbe Nordström beskriver målande
hur folk bor.
Inget vatten inne, och inte heller avlopp. I de många stugorna utan centralvärme tränger man ihop sig hela familjen
i köket, och möjligen också i kammarn,
om det finns spis där. Man bor alltså
trångt, och med bristande hygien sprids
sjukdomar och dålig hälsa. Och inte vädrade man heller, för att inte släppa ut den
lilla värmen man hade. Lungtuberkulosen
tog många unga liv.
På en del håll var bostadshuset fortfarande hopbyggt med fähuset, som i äldre
tider. Och det var inte ovanligt att drängkammarn fanns i en avbalkning av lagården.
De fattiga kvinnorna med barn hemma
var utarbetade eftersom hemmet var svår-
Lubbe Nordström fotograferade på sin reportageresa om Lort-Sverige.
Foto: pressfoto av okänd fotograf.
Den wallraffande pigans berättelse
Hon har kallats för Sveriges och kanske
världens första wallraffare. I maj 1914 tog
journalisten Ester Blenda Nordström jobb
en månad som piga på en gård i Sörmland. Det resulterade i flera reportage om
livet som piga.
Reportagen blev mycket populära och
gavs så småningom ut i en bok. Nu har
boken getts ut på nytt, och är mycket läsvärd.
Ester Blenda Nordström. Foto: förlaget
14
Wåra Rötter 2/2013
Fakta:
Författare: Ester Blenda Nordström
Titel: En piga bland pigor
Förlag: Bakhåll förlag
skött och tungt, och många arbetade utanför hemmet för att överleva ekonomiskt.
Utan dagens barnomsorg och arbetsbesparande maskiner var det ett evigt slit.
Pigorna var på väg att försvinna, de som
tidigare gjort hushållsarbetet möjligt, eftersom de unga flickorna sökte sig till industrin och städerna.
Det var ett lortigt och snuskigt Sverige
han mötte, där man ännu levde kvar i det
gamla.
Livet på landet
Lubbe Nordström och Axel Hedin kommer till den ena dragiga och lusiga stugan
efter den andra, med uppruttna väggar,
drypande av fukt och mögel. Och kalla.
De fattigas bostäder hade till stor del
inte underhållits de senaste decennierna.
Någonstans i södra Sverige beskriver
han vad det luktar i en litet eländigt småbrukarhem vid vägen: ”barnkiss, potta,
fläskos från spisen, sura kläder, lagård,
allt som var fattigdom, snusk, bedrövlighet.”
Samtidigt växte det nya Sverige fram,
i industrisamhällena och förorterna, och
jämförelsen mellan bra och dåligt var lätt
att göra. Plötsligt fick man upp ögonen för
hur man kunde ha det. Och vi får en helhetsbild av landsbygdslivet tack vare de
goda exemplen bredvid de dåliga.
Boken finns på bibliotek och på antikvariat.
Fakta:
Författare: Ludvig Nordström
Titel: Lort-Sverige
Förlag: Kooperativa Förbundets bokförlag
Ester Blenda Nordström var anställd på
Svenska Dagbladet i Stockholm.
Under arbetet på gården antog hon en annan identitet, för att kunna smälta in och
inte avslöja sig som journalist. Hon deltog
i det dagliga slitet tillsammans med pigan
Anna, drängarna och bondfolket.
I boken berättar hon om ett hårt arbete
från tidig morgon till sen kväll, trötta fötter och nariga händer, om gemenskapen
med Anna och bondfrun, om nöjen med
munspelslåtar och dans på logen. Vi får
följa med henne i slakten och i stortvätten.
Det är vardagslivet för hundra år sedan
som kommer oss nära. Välskrivet och
med många ögonblicksbilder som kan ge
oss insikt i den tidens liv.
ADonline för Ipad
Så här ser det när du är inne i en kyrkbok.
Med väljaren nere i högra hörnet kan du
snabbt bläddra till olika sidor.
För er som släktforskar på Arkiv Digital
och har surfplatta finns nu en app. Du laddar ner den gratis till din surfplatta via
Appstore, precis som du gjort när du skaffade programmet. Sedan loggar du in med
din vanliga inloggning och kan använda
den direkt.
Appen är lätt att använda och utseende
och funktioner påminner om det vanliga
datorprogrammet, men är mer begränsat.
När du loggat in söker du efter den församling eller det arkiv du vill gå till och
går sedan vidare via små blå pilar till höger. Bara att klicka sig fram.
Du kan scrolla dig fram i sidled mellan kyrkböckernas sidor, eller gå via en
meny eller knappar med en och fem sidor
åt gången.
Det du inte kan göra än är att spara bilder direkt via appen. Men på Arkiv Digital arbetar man med utvecklingen.
Än är den bara klar för Ipad men kanske
kommer en app för Android att bli klar till
släktforskningsdagarna i augusti, berättar
Mikael Hertzman på Arkiv Digital för tidningen Släkthistoriskt forum.
Instruktioner finns på hemsidan www.
arkivdigital.se/online/ipad.
Ny handbok och cd
Har du smeder eller gotlänningar i
din släkt?
Släktforskarförbundet har nu gett
ut en ny handbok
i släktforskning,
den här gången
om smedforskning, med titeln ”Smedforska!”. Författare är Ulf Berggren, som skriver om hur man kan forska om smeders
arbete och liv. Smederna var en mycket
flyttbenägen grupp i det gamla Sverige.
Här får du också tips om var du kan hitta
bilder på senare tiders smeder. Ulf Berggren tar upp både valloner, andra invandrade och svenska smeder.
En annan nyhet i Rötterbokhandeln är
en CD med Revisionsbok för Gotland från
1653, uppdelad på tre böcker. Böckerna
innehåller uppgifter om beskattningen
av gotländska hemman efter att Gotland
blivit svenskt 1645. Revisionsböckerna
är alltså jordeböcker för de tre delarna av
Gotland detta år. CD:ns innehåll består av
pdf-filer av de tre böckerna.
De föreläser i
Köping
Dick Harrison, Kalle Bäck och Lars
Ericsson Wolke. Elisabeth Renström
och Gunilla Nordlund. Och många fler.
Det är en diger lista på föreläsare som
nu bokats till släktforskardagrna i Köping
den 23-25 augusti.
Huvudattraktion är förmodligen den
prisbelönte historieprofessorn Dick Harrison, känd från flera sammanhang men
framför allt som författare av både historiska romaner och faktaböcker. Han har
bland annat skrivit en bok om det medeltida Söderköping, om tempelriddarna, om
digerdöden och om Robin Hood. I Köping
ska han föreläsa om Bergslagens industrihistoria och dessutom ta oss med på en
historisk resa genom västra Mälardalen.
Elisabeth Renström och Gunilla Nordlund producerar radioprogrammet Släktband i P1. De har belönats med flera fina
priser för sitt arbete. I Köping ska de tala
om arkivfynd och dolda skatter och om
sina tio år med radioprogrammet.
I skrivande stund är 21 föreläsare bokade, inom många olika områden.
Andra som kommer är Linköpingsprofessorn Kalle Bäck som ska tala om
gårdslivet på 1800-talet, Peter Sjölund
som tar upp ämnet DNA-forskning och
Ted Rosvall som talar om emigranter.
Flera föreläser om soldatlivet, nämligen
mlitärhistorikern Rune Hasslöf, Lars Ericsson Wolke och Håkan Henriksson. Det
blir också föreläsningar om smedsforskning och valloner.
Det kan bli svårt att hinna med alla intressanta föredrag.
På släktforskardagarnas hemsida www.
sfd2013.se finns mer information.
Eva Johansson
Släktforskare på Facebook
På Facebook är det lätt att komma i
kontakt med andra släktforskare, både
i Sverige och utomlands. Här kan man
gå med i olika grupper för släktforskare.
Till exempel den stora gruppen som heter
Släktforskning och har över 3000 medlemmar. Fler mindre grupper finns också.
Sök på ordet släktforskning så får du träffar.
Här finns också grupper för vissa intresseområden, som till exempel vallon-
forskning och olika geografiska områden,
dansk, norsk och finsk släktforskning,
emigrantforskning med mera.
I grupperna på Facebook kan du ställa
frågor och får som regel snabbt svar, ungefär som på Anbytarforum.
Alla större aktörer inom släktforskning
har även egna sidor med nyhetsuppdateringar, till exempel Sveriges Släktforskarförbund, Arkiv Digital, Riksarkivet,
Ancestry och Släktdata.
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
ska tala om sitt radioprogram Släktband i
P1. Foto: Patrik Renström/Sveriges Radio.
Wåra Rötter 2/2013
15
Tjust Släktforskarförening
c/o Stadsbiblioteket
Box 342, 593 24 Västervik
Program hösten 2013
Onsdag18 september
Tid: 18.45
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Anders Nordström informerar om krigsarkivet.
Se artikel på sidan 9.
Onsdag25 september
Tid: 18.00
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Pratkväll.
Onsdag16 oktober
Tid: 18.45
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Kaj Kjällström om gästgiverier och skjutsstationer.
Onsdag30 oktober
Tid: 18.00
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Pratkväll.
Onsdag13 november
Tid: 18.45
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Återkommer senare, se vår hemsida tjustanor.com.
Onsdag27 november
Tid: 18.00
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Pratkväll.
Onsdag11 december
Tid: 18.45
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Luciakaffe.
Vid varje träff: kaffe, lotterier och anbyten. Anteckna träffarna i din kalender. För ev. reservation om tider och plats se vår
påminnelse om träffen i Västerviks-Tidningen under föreningar, lördagen före aktuell träff eller kontakta någon i styrelsen.
Besök också vår hemsida: www.tjustanor.com
Välkommen att följa med till årets händelse Släktforskardagarna i Köping den 24 augusti.
Vi reser med fina Ukna buss och resan startar från Stenhamraparkeringen kl 06:30.
Bor Du utmed vägen till Norrköping är Du välkommen att stiga på vid önskad plats.
Bjud gärna med någon icke släktforskare som vill uppleva vad som finns i
släktforskningens värld. Kostnad 260:- kr inkl. bussresa och entré.
Önskar Du program kostar det 20:- vilket Du köper vid framkomsten.
På väg till Köping fikar vi i Katrineholm. Kaffe och fralla cirka 40 till 45:- kronor.
Hemresa cirka 16:00 från Köping och åter hemma i Västervik cirka 19:30.
FÖR ANMÄLAN OCH YTTERLIGARE INFORMATION KONTAKTA KERSTIN:
kerstin@tjustanor.com el. 076-899 56 14.
När Du anmält Dig betalar Du 260:- kr till Postgiro 4947667-4.
Så snart avgiften är bokförd är Du berättigad att medfölja oss till Köping.
Bussen tar 50 passagerare så vänta inte för länge med Din bokning.
UKNA Busstrafik AB