Årsredovisning 2012
Årsredovisning 2012 14819 Årsredovisning.indd 1 2013-03-27 11.50 Sid 2 14819 Årsredovisning.indd 2 2013-03-27 11.50 Innehåll VD har ordet _________________________________________________________________________4 Bygdens bank sedan 1870_____________________________________________________________4 Ett bra år på företagsmarknaden _______________________________________________________6 Rätt erbjudande till varje kund på privatmarknaden __________________________________________________________________7 Omvärldsanalys ______________________________________________________________________8 Förvaltningsberättelse ________________________________________________________________10 Fem år i sammandrag _________________________________________________________________14 Resultat och balansräkningar __________________________________________________________15 Kassaflödesanalys____________________________________________________________________19 Noter_______________________________________________________________________________20 Styrelsens och VD:s underskrift ________________________________________________________46 Revisionsberättelse __________________________________________________________________47 Bolagsstyrning ______________________________________________________________________48 Huvudmän __________________________________________________________________________49 Sid 3 14819 Årsredovisning.indd 3 2013-03-27 11.50 VD har ordet Mina kollegor har verkligen tagit sig an utmaningen och våra kunder har varit med på noterna. Under året har vi arbetat med såväl kostnadssidan som att skaffa nya intäkter. Kundbasen har bearbetats och breddats med nya kunder och uppdrag, prissättningen har justerats och täckningsbidraget har ökat. Under året som gått har Leksands Sparbank även påbörjat ett stort och viktigt varumärkesarbete för att skapa en gemensam värdegrund. Vi tar vara på allt vi är stolta över i vår 142-åriga historia och har samtidigt modet att tillföra nya tankar. Vi står inför en genomgripande generationsväxling, såväl internt som på kundsidan, vilket gör det viktigare än någonsin att ha en gemensam kultur och stark identitet som kan föras vidare in i framtiden. Storsatsning på kompetens Tuffa mål – och stora framgångar Leksands Sparbank gick in i 2012 med höga förväntningar och tuffa mål för en ökad lönsamhet. Nu när året är slut kan vi konstatera att vi lyckats. Det går inte att peka ut en enskild framgångsfaktor bakom den ökade lönsamheten. I stället är det en mängd olika anledningar som har bidragit till att vi, trots en tung kundförlust under året har uppnått alla ekonomiska mål. Räntenivåerna har gett en god grund, men framför allt är det våra medarbetares hårda och engagerade arbete som gett resultat. För att behålla en god lönsamhet och konkurrenskraft oavsett konjunktur och ränteläge kommer Leksands Sparbank under 2013 och 2014 att satsa på kompetensutveckling inom ny teknik, affärsmannaskap, ledarskap och på att utbilda fler licensierade rådgivare. Att ha regionens mest kompetenta medarbetare kommer att vara en viktig konkurrensfördel i framtiden och är ett uttalat mål för oss. Vi kommer även att göra stora satsningar på marknadssidan med en ny tydlig kommunikationsstrategi, riktad mot identifierade målgrupper. Leksands Sparbank är på gång och det ska märkas överallt. Bankvärlden förändras. Bygdens bank sedan 1870 År 1870 var ett händelserikt år. Då spelades den allra första landskampen i fotboll någonsin, mellan Skottland och England på Kennington Oval i London. Resultatet blev 1-1. I det enade Italien blev Rom huvudstad efter en folkomröstning och i Sverige fick kvinnor rätt att ta studentexamen. Stort och smått, men för oss här på Leksands Sparbank har dock året 1870 en alldeles speciell betydelse. Det var då vi startade, slog upp dörrarna och blev bygdens bank. Sedan dess har vi stått på egna ben och fattat våra egna beslut. Det utgör en stor och viktig del av den grund vi står på. Varför en sparbank Artonhundratalets svenska bondesamhälle var fattigt och för många var det en kamp att ställa mat på bordet. Det var ingen bra grund för ett samhälle i förändring och risken fanns att landets utveckling skulle stagnera. Regeringen uppmanade därför socknar, församlingar, härad och länsstyrelser att bilda sparbanker för att uppmuntra sparandet. Vinsten skulle gynna kunderna och inte några ägare. En bank utan ägare Juridiskt är en sparbank närmast att likna vid en stiftelse. Verksamheten bedrivs inom ett avgränsat geografiskt område. Sparbanken saknar egentliga ägare och drivs utan enskilt vinstintresse. De vinster som uppkommer fonderas för att trygga insättarnas medel. En mindre del får också användas till allmännyttiga ändamål. Sid 4 14819 Årsredovisning.indd 4 2013-03-27 11.50 För att möta kundernas förväntningar och skapa välkomnande miljöer kommer vi att bygga om våra kontor. Under 2013 är det kontoret i Rättvik som moderniseras och anpassas till framtidens banktjänster och kunder. Vi kommer fortfarande ta emot kontanter, men arbetar för att minimera användningen. På sikt är målet kontantfria bankkontor dit kunderna kommer för att få rådgivning och mer avancerade tjänster. Webben – vårt fjärde kontor Leksands Sparbank är framgångsrik på sin marknad, men vi kan inte slappna av och tro att vårt försprång kan vara för alltid. Nischbankerna är på frammarsch och vi måste vara på tå för att möta konkurrensen. När allt fler tjänster sköts via internet eller mobilen måste vi betrakta tekniken som en kommunikationskanal och webben som ytterligare en plats där vi möter våra kunder. Vårt långsiktiga samarbetsavtal med Swedbank ger Leksands Sparbank tillgång till såväl IT-system och avancerad teknik som produktutveckling och nya tjänster. Genom vårt samarbete kan vi idag erbjuda fullservice med såväl banktjänster som försäkringsprodukter. kunder finns, även om vi förstås gärna fortsätter att bistå alla utflyttade kullor och masar som vill behålla sin bankkontakt. Tack vare våra duktiga medarbetare har vi under många år fått toppbetyg i undersökningar gällande kundnöjdhet. Det är en utmaning att behålla dessa betyg under den generationsväxling och kundföryngring vi står inför. Därför är det av största vikt att vi är en attraktiv arbetsgivare för kompetenta medarbetare. Vår vision är tydlig. Vi ska vara en bank där alla vill vara kund. Det ställer krav. Under året som gått har vi lagt en god grund och står nu väl rustade för att möta framtidens utmaningar. Vi har en spännande resa framför oss. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare för ett gott utfört arbete under året och till min styrelse för alla kloka beslut som fattats under 2012! Annika Nygårds, VD En bank där alla vill vara kund För att skapa trygghet för våra kunder vill vi också stödja bygdens utveckling. Det är ju här våra De ansvariga huvudmännen De som är ytterst ansvariga för sparbankens verksamhet är huvudmännen, som i Leksands Sparbank uppgår till 32 stycken. Hälften av huvudmännen utses av kommunfullmäktige i Leksand, Rättvik och Gagnef, resterande väljs in på årsstämman. Sparbankernas verksamhet regleras genom sparbankslagen. erfarenhet – oavsett nymodigheter och trender. Samtidigt inser vi att vi måste följa med vår tid och förbereda oss för nya generationers behov, krav och önskemål. Vi brinner för våra kunder och ska vara den bank som bygden behöver, såväl idag som i framtiden. En historia att vara stolt över Idag bejakar vi, och är stolta över, vår historia. Vi är kloka nog att inte förringa nästan 150 års Sid 5 14819 Årsredovisning.indd 5 2013-03-27 11.50 Ett bra år på företagsmarknaden För Leksands Sparbank har 2012 varit ett positivt år, med bra utveckling och god kundtillströmning, konstaterar Roger Åström tillförordnad företagsmarknadschef. Trots en sviktande konjunktur och orosmoln i Europa har den stora majoriteten av bygdens företag klarat sig förhållandevis bra. – Vi har många duktiga småföretagare som kunder. De kan konsten att snabbt ställa om sin produktion och verksamhet vilket gör att de är betydligt mindre konjunkturkänsliga. Bland årets många nya företagskunder finns såväl småföretagare som offentlig verksamhet. Leksands Sparbank har vunnit två stora offentliga upphandlingar och kommer under de närmaste åren att hantera både Leksand och Rättvik kommuns ekonomiska flöden med löner och övriga transfereringar. Inför året som kommer räknar Roger Åström med att den svagare konjunkturen kommer att börja märkas. – Det är en utmaning att behålla den goda lönsamheten, men med bra produkter och nya populära tjänster har vi alla möjligheter att fortsätta den goda utvecklingen. Det senaste året har vi sett en kraftigt ökad efterfrågan på produkter inom sjukvårdsförsäkring och tjänstepension. Våra kunder är intresserade av att säkra sin ekonomi och där kan vi erbjuda många bra alternativ. Nya tekniska lösningar ger också möjlighet att knyta fler kunder till banken. Något av det senaste är mobilbank för företag, en lösning som redan har fått många intressenter. – Det här tror jag kommer att bli riktigt stort. Det är en enkel produkt som gör det möjligt för våra kunder att öka sin egen effektivitet. Att kunna sköta sina bankärenden via telefonen förenklar vardagen för många företagare. Nu väntar intern kompetensutveckling för att även i framtiden kunna möta kundernas behov och efterfrågan. – Vi har en stor marknadsandel idag. För att behålla den måste vi vara proaktiva, på tå och i takt med våra kunder. Att vi är nära våra kunder ger oss goda förutsättningar att ge bra råd och erbjuda rätt produkter. Den möjligheten ska vi använda oss av, avslutar Roger Åström. Sid 6 14819 Årsredovisning.indd 6 2013-03-27 11.50 Rätt erbjudande till varje kund på privatmarknaden Närhet är ett viktigt ord för Leksands Sparbank. Den nära kontakten med kunderna är en förutsättning för att ge goda råd och göra bra affärer. Nu har en ny organisation skapat ett nytt och närmare arbetssätt förklarar Eva Landgård, chef Privatmarknad och Affärsutveckling. Strax efter årsskiftet 2012 genomfördes en omorganisation som innebar att bankens verksamhet på privatmarknadssidan delades upp på tre kontor med var sin internt rekryterad kontorschef. – Vi arbetar nära våra kunder. Nu vill vi också ha våra chefer nära medarbetarna för att skapa ett effektivt samarbete och snabbare kunskapsöverföring. Närheten är också ett ledord när de egna bankkontoren ska byggas om. – Nu tänker vi till för att skapa en trivsam och välkomnande miljö. Kunder som kommer in på kontoret ska först mötas av våra medarberare, inte av en traditionell bankdisk. Det ska vara kul att komma in på banken och kännas bekvämt att sitta här och diskutera sin ekonomi. Under året som gått har Leksands Sparbank inte bara fått många nya kunder utan också sett en fantastisk utveckling för sina mobila tjänster. – Mobilbanken ökar idag mycket mer än internetbanken. Det här är en tjänst som många uppskattar. Nu kan vi dessutom även erbjuda mobilbank för ungdomar under 18 år, vilket snabbt har blivit riktigt populärt. Ser du någon som står och skakar sin mobil i våra trakter är det säkert någon som skakar fram saldot på sitt konto. Swish har också blivit en stor framgång. Att kunna föra över pengar direkt via mobilen oavsett bank är en tjänst som har saknats på marknaden. Bland bankens produkter har försäkringssidan fått ett rejält uppsving under året. – Idag har vi den kompetens som behövs för att kunna ge riktigt bra rådgivning kring försäkringar och våra kunder uppskattar att få sitta ned i lugn och ro och gå igenom de försäkringar de behöver. Leksands Sparbank har idag en stor marknadsandel men kundbasen behöver kontinuerligt föryngras för att banken ska vara framgångsrik i framtiden. – Vi ska vara ett attraktivt val för unga vuxna och synas där de befinner sig. Därför kommer vi bland annat att vara med på Siljans Bomässa som utställare. Vårt mål är att erbjuda ett brett spektrum av produkter som människor i åldern 25-40 behöver, oavsett om det gäller sparande, lån, försäkringar eller pensionssparande. Gör vi det, kommer vi att vara lika viktiga för våra kunder i framtiden som vi är idag, säger Eva Landgård. Sid 7 14819 Årsredovisning.indd 7 2013-03-27 11.50 Omvärldsanalys Försämrad omvärldskonjunktur – men stabilisering på finansmarknaderna Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under fjolårets andra halvår. I EMU-länderna drogs tillväxten ned av omfattande budgetbesparningar och arbetslösheten steg snabbt och nådde rekordhöga nivåer under 2012. Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för världens tredje största ekonomi, Japan. En minskad världshandelstillväxt och en svagare konkurrenskraft på grund av yenens förstärkning ledde till en kraftigt försämrad japansk exportutveckling. Även tillväxtekonomierna Kina, Indien och Ryssland uppvisade en tydlig inbromsning under förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de få ekonomier där tillväxten tog fart under 2012, till största delen driven av ökad konsumtion och stigande investeringar. För första gången sedan 2005 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt började arbetslösheten att sjunka, om än från höga nivåer. Den amerikanska centralbanken, FED, var tydlig med att dagens låga styrränta på 0,25 % kommer att vara bestående så länge arbetslösheten är på dagens höga nivåer (drygt 8 %). Det är först när arbetslösheten sjunker ned mot 6,5 % som FED anser att penningpolitiken kan stramas åt. Sammanfattningsvis växte världsekonomin med 3,0 % förra året jämfört med 3,6 % år 2011. Mer än tre fjärdedelar av tillväxten kom från tillväxtekonomierna. Under 2012 gjordes flera ekonomisk-politiska framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken för att eurokrisen förvärras. Inrättandet av den Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör det möjligt att ge stöd till krisdrabbade länder, och beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd statsobligationer på andrahandsmarknaden har stärkt finansmarknadens förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan euroländerna. Det gäller i synnerhet länderna i södra Europa. I USA har utvecklingen varit den motsatta; tillväxten stärktes men de institutionella bristerna blev allt tydligare i takt med att landet närmade sig det s.k. budgetstupet. Även om den akuta risken för en omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd, kvarstår alltjämt de stora underskotten i de amerikanska statsfinanserna. Sammantaget ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande konjunkturåterhämtning till stigande globala börser. Det återstår dock många utmaningar i den globala ekonomin. Utformningen av den ekonomiska politiken och fortsatta ekonomiska reformer kommer att vara avgörande för hur tillväxten utvecklas framöver. Kraftig inbromsning i svensk ekonomi Den svenska ekonomins motståndskraft mot en svagare global konjunktur minskade under senare delen av 2012. Konjunkturindikatorer under fjolårets sista kvartal pekade på en krympande BNP och en risk för att ekonomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av 2013. Vi bedömer att den svenska ekonomin växte med drygt 1 % under fjolåret jämfört med närmare 4 % år 2011. Det är framför allt exportindustrin som har påverkats av den svagare globala konjunkturen, samtidigt som kronan har stärkts. Historiskt brukar den svenska kronan försvagas när omvärldskonjunkturen försämras, men starka offentliga finanser, högre reporänta gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen ledde till en ökad aptit för svenska tillgångar på finansmarknaderna, vilket stärkte den svenska kronan. De långa statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram till halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en mindre uppgång när investeringsintresset för mer riskfyllda placeringar ökade. Den svenska arbetsmarknaden uppvisade en påtaglig försvagning under slutet av 2012. En kraftig ökning i antalet varsel, inte minst i industrin, och färre antal nyanmälda lediga platser pekar på att arbetslösheten kommer att stiga till över 8 % av arbetskraften under innevarande år. Hushållen har samtidigt blivit mer pessimistiska om framtiden, även om hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts av den låga inflationen och det låga ränteläget. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåningstakt till hushållen har följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter under 2012 till 1,0 % i december. Kombinationen av en inflationstakt som ligger under Rikbankens inflationsmål på 2 % och en hög privat skuldsättningsgrad utgör den stora utmaningen för svensk penningpolitik framöver. Sid 8 14819 Årsredovisning.indd 8 2013-03-27 11.50 Den svenska kronan gentemot dollarn och euron Börsutvecklingen Börsutvecklingen Ränteutvecklingen i Sverige Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring Sid 9 14819 Årsredovisning.indd 9 2013-03-27 11.51 Förvaltningsberättelse Redovisning för verksamhetsåret 2012 Styrelsen för Leksands Sparbank, 583201-2529, får härmed avge Årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012, sparbankens 142:e verksamhetsår. Sparbanksstämman äger rum fredagen den 12:e april, kl 18:30 på Villa Långbers, Tällberg. Allmänt om verksamheten Leksands Sparbank har Leksands-, Rättviks- och Gagnefs kommuner som verksamhetsområde. Sparbankens huvudkontor finns i Leksand och därutöver finns kontor i Rättvik och Insjön. Sparbanken bedriver in- och utlåningsverksamhet. Vidare tillhandhåller sparbanken bl.a följande tjänster: ekonomisk och juridisk rådgivning, betalningsförmedling, ställande av borgen och garantier, uthyrning av bank- och servicefack, försäkringsförmedling, pensionsparrörelse samt värdepappersrörelse efter tillstånd. Leksands Sparbank ska vara en självständig och starkt lokalt förankrad fullservicebank, där alla vill vara kund. Sparbanken vänder sig till både privatpersoner, företag och organisationer. Vi ska vara en sparbank som skapar långsiktig ekonomisk trygghet och tillväxt för våra kunder. Det är även vår uppgift att vara med och ta ansvar för bygdens utveckling. Hos oss möter man enkelhet, kompetens, engagemang och närhet. Sparbankens ställning Balansomslutningen vid årets slut var 3 177 063 tkr, en ökning med 225 577 tkr (7,6%) under året. Affärsvolymen,förvaltade och förmedlade volymer, uppgick till 8 899 928 tkr, en ökning med 483 032 tkr (5,7%). Inlåningen vid årets slut uppgick till 2 510 491 tkr, en ökning med 124 893 tkr (5,2 %). Sparbankens kunder har förmedlade placeringar i Robur Fonder (inkl. PPM) och Robur Försäkring med ett marknadsvärde på 2 044 422 tkr, en ökning under året med 133 424 tkr (7,0%). Utlåningen uppgick vid årets slut till 2 291 969 tkr, en ökning med 138 861 tkr (6,4%). Sparbankens kunder har i Swedbank Hypotek förmedlade krediter på 1 390 347 tkr, en ökning med 41 314 tkr (3,1%). Sparbanken hade vid årsskiftet placerat 428 140 tkr i räntebärande värdepapper, 201 067 tkr i aktier och andelar samt 178 983 tkr i likvida medel. Likviditetsberedskapen är mycket god. Det primära kapitalet vid årets slut efter avräkning uppgick till 359 356 tkr och det supplementära kapitalet till 26 047 tkr vilket gör att sparban- kens kapitalbas blir 385 403 tkr. Kapitalbasen i förhållande till totalt minimikapitalkrav, 160 014 tkr, ger en kapitaltäckningskvot på 2,41. (not 34) Sparbankens ställning är mycket god. Sparbankens resultat Rörelseresultatet för år 2012 blev 31 570 tkr, en ökning jämfört med 2011 på 12 139 tkr (62 %). Räntenettot ökade med 3,9 % till 69 412 tkr, vilket till stor del beror på högre marknadsräntor och ökade volymer. Provisionsnettot ökade 0,6% till 29 443 tkr, ut- och inlåningsprovisioner ökade men värdepappersprovisioner minskade. Under posten Erhållna utdelningar har utdelning från Swedbank AB erhållits med 8 268 tkr. Under Nettoresultat av finansiella transaktioner har bokförts reavinster och förluster samt orealiserade värdeförändringar i samband med värdepappersaffärer. Även valutakursförändringar redovisas här. Rörelsekostnader exklusive kreditförluster och avskrivningar uppgick till 61 161 tkr, en minskning med 4,8%. Fastighets-, IT- och personalkostnader har minskat medan konsultkostnader och övriga kostnader ökat. Kreditförluster netto under året uppgår till -14 987 tkr, se not 12 för mer information. Nyckeltal som beskriver sparbankens utveckling, ställning och resultat redovisas under ”Fem år i sammandrag”. Personal En omorganisation genomfördes under början av 2012. Omorganisationen innebar bland annat att nya roller som kontorschef privat inrättades på våra tre kontor. Rekryteringen till dessa tjänster skedde internt. En kompetensförsörjningspolicy utarbetades under året för att möta framtidens krav på kompetens. Bland annat planeras ersättningsrekrytering för personal som inom de närmaste åren kommer att gå i pension. Fyra personer avslutade sin anställning under året medan en person började. Ytterligare ersättningsrekryteringar är påbörjade under året och personalplanering är en av de viktigaste processerna i sparbanken. Antal anställda var vid årets slut 52 (55) personer, antal årsarbetare under året var 45 (50). Varumärkesstrategiskt arbete Leksands Sparbank har påbörjat ett arbete med att stärka varumärket. Målet med vårt varumärkesarbete är att uppnå rätt image, ökad kännedom Sid 10 14819 Årsredovisning.indd 10 2013-03-27 11.51 och en tydlighet och konsekvens i det vi säger och genom detta arbete attrahera flera kunder. Vår varumärkesvision är: Leksands Sparbank ska uppfattas som en bank i tiden, för unga och gamla, för privatpersoner och företag, för medarbetare och övriga intressenter. En bank med anor och sikte på framtiden. Varumärkesstrategin fokuserar på de mer abstrakta och emotionella delarna av varumärket. För att alla ska styra åt samma håll, och varumärket stärkas med rätt värderingar, används värdeord som övergripande riktlinje för allt som görs. Värdeorden speglar de viktigaste och mest grundläggande värderingar som vi står för och vill associeras med. Varumärkesarbetet skall understödja vår vision – Vi ska vara en bank där alla vill vara kund. Kunder Sparbanken hade vid årsskiftet 24 645 aktiva kunder, en ökning sedan föregående år med 41 kunder. 22 410 är fysiska kunder och 2 235 är företag, föreningar eller organisationer. Av sparbankens kunder är 17 035 boende eller verksamma inom verksamhetsområdet, det vill säga i någon av Leksand, Rättvik eller Gagnefs kommuner. Vi kan också notera att cirka hälften av sparbankens kunder, 12 081, använder internet- eller mobilbanken regelbundet för sina vardagliga banktjänster. Samarbetsavtal med Swedbank AB Sparbanken har behov av mycket kvalificerade ITsystem och IT-tjänster, så att bankens redovisning säkerställs och att kunderna erbjuds en modern och rikstäckande bankservice. Ett konkurrenskraftigt och heltäckande produktutbud innehållande fond- och andra placeringsprodukter, finansiringsprodukter, bank- och kreditkortsprodukter etc. har funnits i banken sedan lång tid tillbaka. Leveransen av detta är långsiktigt garanterad genom att tidigare avtal med Swedbank har förnyats. Avtalet gäller till den 30 juni 2017 med möjlighet till förlängning 2 år i sänder. Aktieinnehav i Swedbank AB Leksands Sparbank äger 930 000 st stamaktier samt 630 000 st preferensaktier i Swedbank AB. Anskaffningsvärdet på aktierna är 74 525 tkr och vid bokslutsdatum var marknadsvärdet 197 994 tkr. Vid bokslutsdatum var kursen 127:00 respektive 126:80 på stam- och preferensaktier. Under året har innehavet haft en orealiserad positiv påverkan på det egna kapitalet med 58 843 tkr. Det egna kapitalet i bokslutet uppgår till 581 588 tkr efter styrelsens förslag till vinstdisposi- tion. Aktieinnehavet i Swedbank AB är kapitaltäckt till 100%. Vid dagen för styrelsens påskrift, 27 februari 2013, av Årsredovisning 2012 var kursen på både stamaktien och preferensaktien ca 156:- vilket ger en orealiserad förändring på eget kapital med ca 45 000 tkr sedan årsskiftet. Swedbanks förslag till utdelning för 2012, vilket utbetalas 2013, är 9,90 för både preferensaktien och stamaktien. Tas detta förslag på Swedbanks bolagsstämma innebär det en utdelning på totalt 15 444 tkr under 2013. Insatser för bygden I syfte att främja regional utveckling, som leder till ekonomisk och mänsklig tillväxt har sparbankens styrelse under 2012 beslutat att medverka och stödja följande projekt med tkr: Brudpiga Roddklubb - Roddens Hus Västanvik 200 Stiftelsen Engelbrekt - Maskinrenovering 100 Stiftsgården Rättvik - Kanoter, livräddningsutrustning 100 Hjortnäs-Sunnanängs Samf.förening - Vågbrytare Hjortnäs brygga 50 Leksands Baseboll och Softboll - Utrustning av träningslokal 30 Häradsbygdens SS - Utrustning nytt juniorlag 30 Siljansnäs Hembygdsförening - Produktion av modern sockenfilm 24 Summa 534 tkr Av 2012 års resultat föreslår sparbankens styrelse att avsättning sker med 1 000 tkr till Insatser för bygden. Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika ty per av risker som kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. För att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse fastställt policies och riktlinjer för de olika risktyperna. Sparbanken gör kontinuerligt en bedömning av risknivån i förhållande till det egna kapitalet i den process som kallas intern kapitalutvärdering (IKU). En mer omfattande skrivning om sparbankens risker finns i not 3. Sid 11 14819 Årsredovisning.indd 11 2013-03-27 11.51 Miljöengagemang Sparbanken är sedan november 2012 miljöcertifierad enligt ISO 14001:2004. I miljöarbetet följer vi bl a upp resultatet mot de miljömål som vi satt upp för verksamheten. Miljömålen är att vi ska bli kontantsmarta, att kort- och internettransaktioner ska öka med 3% per år och att vi ska minska pappersförbrukningen med 5% till 2014. Genom att öka våra kunders användning av bankens självbetjäningstjänster, känner vi att vi kan göra stor nytta för miljön, då många människor kan göra flertalet av sina bankärenden i hemmet, via internetbanken. Att inte använda kontanter, utan istället använda betalkort eller att betala via mobilen när man handlar, är självklart också sådant som är bra för miljön. Vår uppgift är att se till att kunden har alla möjligheter att göra ett bra miljöval, genom att använda bankens produkter. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Förväntningar om den marknadsmässiga och ekonomiska utvecklingen Sparbankens marknadsandel i verksamhetsområdet är hög. Inom delar av området finns dock stor potential för nya kundkontakter och ökad affärsvolym dels genom bra resurser genom kontoren dels genom dokumenterat hög kundnöjdhet. Kommunerna inom området har en god utveckling och stabilt befolkningsunderlag. Den ekonomiska prognosen är positiv och visar på ett förbättrat rörelseresultat de närmaste åren, ökad affärsvolym och bättre kostnadseffektivitet. Sid 12 14819 Årsredovisning.indd 12 2013-03-27 11.51 Sid 13 14819 Årsredovisning.indd 13 2013-03-27 11.51 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Nyckeltal Nyckeltal Volym 2012 2012 2011 2011 2010 2010 2009 2009 2008 2008 8 900 8 900 8 417 8 417 8 566 8 566 8 103 8 103 7 185 7 185 5,74 5,74 -1,74 -1,74 5,71 5,71 12,78 12,78 0,03 0,03 18,47 18,47 16,95 16,95 17,78 17,78 18,31 18,31 15,64 15,64 2,41 2,41 2,42 2,42 2,37 2,37 2,45 2,45 2,19 2,19 2,87 2,87 2,92 2,92 2,90 2,90 3,01 3,01 2,90 2,90 2,27 2,27 2,34 2,34 1,88 1,88 1,64 1,64 2,49 2,49 1,25 1,25 1,20 1,20 0,95 0,95 1,35 1,35 1,36 1,36 0,36 0,36 0,23 0,23 0,05 0,05 0,37 0,37 0,27 0,27 4,28 4,28 2,88 2,88 0,68 0,68 5,04 5,04 3,19 3,19 0,57 0,57 0,65 0,65 0,84 0,84 0,66 0,66 0,66 0,66 0,71 0,71 0,81 0,81 0,94 0,94 0,72 0,72 0,79 0,79 42,95 42,95 47,57 47,57 92,88 92,88 73,38 73,38 58,03 58,03 2,26 2,26 1,49 1,49 0,08 0,08 0,32 0,32 0,62 0,62 0,69 0,69 0,71 0,71 0,35 0,35 0,31 0,31 0,78 0,78 45 3 4550 3 3 5053 3 3 5356 3 3 56 54 3 5 54 5 Volym AffärsvolymAffärsvolym ultimo, mkrultimo, mkr förändring under förändring året, %under året, % Av sparbanken förvaltade Av sparbanken och förmedlade förvaltade och kundvolymer förmedlade kundvolymer Kapital Kapital Soliditet Soliditet Beskattat eget kapital Beskattat + 78eget % av kapital obeskattade + 78 % reserver av obeskattade i% reserver i % av balansomslutningen av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav Kapitalbas/Kapitalkrav Primärkapitalrelation Primärkapitalrelation Primärkapital före Primärkapital avräkning/kapitalkrav före avräkning/kapitalkrav Resultat Resultat Placeringsmarginal Placeringsmarginal Räntenetto i % av Räntenetto MO i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter Räntenetto +i rörelseintäkter % av genomsnittlig i % avaffärsvolym genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat iRörelseresultat % av genomsnittlig i % avaffärsvolym genomsnittlig affärsvolym RäntabilitetRäntabilitet på eget kapital på eget kapital Årets resultat i % Årets av genomsnittligt resultat i % av eget genomsnittligt kapital eget kapital K/I-tal före kreditförluster K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader Summa exkl kreditförluster kostnader exkloch kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efterK/I-tal kreditförluster efter kreditförluster Summa kostnader Summa inkl kreditförluster kostnader inkloch kreditförluster värdeförändringar och värdeförändringar på övertagen egendom på övertagen i relation egendom till räntenetto i relation+till räntenetto + rörelseintäkter rörelseintäkter Osäkra fordringar Osäkraoch fordringar kreditförluster och kreditförluster Reserveringsgrad Reserveringsgrad för osäkra fordringar för osäkra fordringar Nedskrivning förNedskrivning sannolika förluster för sannolika i % av osäkra förluster i % av osäkra fordringar bruttofordringar brutto Andel osäkra Andel fordringar osäkra fordringar Osäkra fordringar Osäkra nettofordringar i % av total netto utlåning i % av tilltotal utlåning till allmänheten ochallmänheten kreditinstitut (exkl banker) (exkl banker) och kreditinstitut Kreditförlustnivå Kreditförlustnivå Kreditförluster i Kreditförluster % av ingående ibalans % av ingående för utlåning balans till för utlåning till allmänheten, kreditinstitut allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) (exkl banker) Övriga uppgifter Övriga uppgifter Medelantal anställda Medelantal anställda Antal kontorAntal kontor Sid 14 1 14819 Årsredovisning.indd 14 1 2013-03-27 11.51 Resultat- och balansräkning Resultat- och balansräkning tkr Resultaträkning 1 januari - 31 december Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader[1] Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning per den 31 december Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital S:a skulder mm och eget kapital [1] 2012 2011 2010 2009 2008 69 412 29 443 852 9 398 109 105 -53 542 -9 006 -14 987 -77 535 31 570 -5 655 -4 587 21 328 66 795 29 253 -377 5 838 101 509 -56 042 -9 801 -16 235 -82 078 19 431 45 -4 105 15 371 48 140 28 900 696 975 78 711 -56 280 -10 204 -7 876 -74 360 4 351 45 -1 266 3 130 40 296 26 914 14 178 21 951 103 339 -58 050 -10 545 -6 140 -74 735 28 604 45 1 357 30 006 59 931 25 211 -361 12 892 97 673 -54 270 -10 188 -12 688 -77 146 20 527 45 -4 419 16 153 15 606 213 328 2 291 969 428 140 201 067 13 826 13 127 3 177 063 49 951 2 510 491 28 358 0 2 588 800 6 675 581 588 3 177 063 11 103 196 295 2 153 108 419 452 143 183 15 187 13 158 2 951 486 41 005 2 385 598 23 839 0 2 450 442 1 021 500 023 2 951 486 12 772 244 969 2 259 860 80 000 148 413 15 039 17 366 2 778 419 60 001 2 201 641 16 214 6 247 2 284 103 1 065 493 251 2 778 419 19 237 87 478 2 201 534 33 041 111 181 13 818 16 160 2 482 449 707 2 009 567 12 043 5 107 2 027 424 1 110 453 915 2 482 449 18 739 193 326 1 966 773 135 099 92 433 14 704 16 509 2 437 583 5 280 2 018 046 28 168 4 650 2 056 144 1 155 380 284 2 437 583 inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst eller förlust 21 328 Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - avsättning till Insatser för bygden - överföring till reservfonden 1 000 20 328 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,41 ( föregående år 2,42). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 385 mkr (360 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 160 mkr (149 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Sid 15 14819 Årsredovisning.indd 15 1 2013-03-27 11.51 Sid 16 14819 Årsredovisning.indd 16 2013-03-27 11.51 Resultaträkning Resultaträkning Not 1 januari - 31 december tkr Ränteintäkter Resultaträkning Räntekostnader 1 januari - 31 december Räntenetto tkr Erhållna utdelningar Ränteintäkter Provisionsintäkter Räntekostnader Provisionskostnader Räntenetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Erhållna utdelningar Övriga rörelseintäkter Provisionsintäkter Summa rörelseintäkter Provisionskostnader Allmänna administrationskostnader Nettoresultat Avskrivningar av på finansiella materiella transaktioner anläggningstillgångar Övriga Övriga rörelseintäkter rörelsekostnader Summa Summa rörelseintäkter kostnader före kreditförluster Allmänna administrationskostnader Avskrivningar materiella anläggningstillgångar Resultat förepå kreditförluster Övriga rörelsekostnader Kreditförluster, netto Summa kostnader före kreditförluster Rörelseresultat Not 4 5 6 7 4 8 5 9 6 7 10 8 19 9 11 10 19 11 12 13 14 12 Bokslutsdispositioner Resultat före resultat kreditförluster Skatt på årets Kreditförluster, Årets resultat netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Rapport över totalresultat Skatt på årets resultat 1 januari - 31 december Årets resultat tkr Årets resultat Rapport över totalresultat Övrigt totalresultat 1 januari 31 december Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas tkr Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets Årets resultat övrigt totalresultat Övrigt totalresultat Årets totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat 13 14 Rapport över totalresultat 2012 2011 111 728 -42 316 2012 69 412 8 389 111 728 34 887 -42 316 -5 444 69 412 852 8 389 1 009 34 887 109 105 -5 444 -53 542 852 -1 387 1 009 -7 619 109 105 -62 548 -53 542 -1 387 46 557 -7 619 -14 987 -62 548 31 570 104 272 -37 477 2011 66 795 5 027 104 272 34 832 -37 477 -5 579 66 795 -377 5 027 811 34 832 101 509 -5 579 -56 042 -377 -1 629 811 -8 172 101 509 -65 843 -56 042 -1 629 35 666 -8 172 -16 235 -65 843 19 431 21 328 15 371 62 136 -899 21 328 61 237 82 565 62 136 -899 61 237 82 565 -8 499 0 15 371 -8 499 6 872 -8 499 0 -8 499 6 872 -5 655 46 557 -4 587 -14 987 21 328 31 570 -5 655 -4 587 21 328 45 35 666 -4 105 -16 235 15 371 19 431 45 -4 105 15 371 Sid 17 5 14819 Årsredovisning.indd 17 2013-03-27 11.51 Balansräkning Balansräkning Balansräkning Per den 31 december Per den 31 december tkr tkr Tillgångar Tillgångar Kassa Kassa till kreditinstitut Utlåning Utlåningtill tillallmänheten kreditinstitut Utlåning Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier ochtillgångar andelar Materiella Materiella tillgångar - Inventarier Inventarieroch mark --Byggnader - Byggnader och mark Övriga tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder, Skulder tillavsättningar kreditinstitut och eget kapital Skulder från till kreditinstitut Inlåning allmänheten Inlåningskatteskuld från allmänheten Aktuell Aktuellskulder skatteskuld Övriga Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader förutbetalda intäkter Summa skulder ochoch avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Obeskattade Eget kapital reserver Eget kapital Reservfond Reservfond Fond för verkligt värde Fond resultat för verkligt värde Årets Årets resultat Summa eget kapital Summaskulder, eget kapital Summa avsättningar och eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Postersäkerheter inom linjen Ställda för egna skulder Ställda säkerheter för egna skulder Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser Åtaganden Åtaganden Not Not 15 15 16 16 17 17 18 18 19 19 20 20 21 21 22 22 23 23 24 24 25 25 26 26 27 27 15 606 11 103 15 606 11 103 213 328 196 295 213 328 2 153 108 196 295 2 291 969 2 291 969 2 153 108 428 140 419 452 428 140 419 452 201 067 143 183 201 067 143 183 649 1 417 649 1 417 13 177 13 770 13 177 13 770 1 087 172 1 087 172 12 040 12 986 12 040 2 951 486 12 986 3 177 063 3 177 063 2 951 486 49 951 49 951 2 510 491 2 510 491 2 734 2 734 9 834 9 834 15 790 15 790 2 588 800 2 588 800 6 675 6 675 434 397 434 397 125 863 125 863 21 328 21 328 581 588 581 588 3 177 063 3 177 063 41 005 41 005 2 385 598 2 385 598 1 017 1 017 8 619 8 619 14 203 14 203 2 450 442 2 450 442 1 021 1 021 420 026 420 026 64 626 64 626 15 371 15 371 500 023 500 023 2 951 486 2 951 486 inga inga 27 824 27 824 265 430 265 430 inga inga 27 324 27 324 253 629 253 629 Not Not 28 28 29 29 Rapport över förändringar eget kapital Rapport över iförändringar i eget kapital Rapport över förändringar i eget kapital 2011 2011 Tkr Tkr Ingående eget kapital 2011-01-01 Ingående eget kapital 2011-01-01 Årets resultat Åretsövrigt resultat Årets totalresultat Årets Åretstotalresultat övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Vinstdisposition Avsättning Insatser för bygden Avsättning Insatser för2011-12-31 bygden Utgående eget kapital Utgående eget kapital 2011-12-31 Reservfond Reservfond 2012 2012 Tkr Tkr Ingående eget kapital 2012-01-01 Ingående eget kapital 2012-01-01 Årets resultat Åretsövrigt resultat Årets totalresultat Årets Åretstotalresultat övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Vinstdisposition Avsättning Insatser för bygden Avsättning Insatser för2012-12-31 bygden Utgående eget kapital Utgående eget kapital 2012-12-31 Reservfond Reservfond 416 996 416 996 0 00 00 3 1300 3 130 -100 -100 420 026 420 026 420 026 420 026 0 00 00 15 3710 15 371 -1 000 -1 000 434 397 434 397 Fond för verkligt Årets resultat Fondvärde för verkligt Årets resultat värde 73 125 73 125 0 -8 4990 -8 499 -8 499 -8 499 0 00 64 6260 64 626 3 130 3 130 15 371 15 371 0 15 3710 15 371 -3 130 -3 130 0 15 3710 15 371 Fond för verkligt Årets resultat Fondvärde för verkligt Årets resultat värde 64 626 64 626 0 61 2370 61 237 61 237 61 237 0 00 125 8630 125 863 15 371 15 371 21 328 21 328 0 21 3280 21 328 -15 371 -15 371 0 21 3280 21 328 Totalt eget kapital Totalt eget kapital 493 251 493 251 15 371 15 371 -8 499 -8 499 6 872 6 872 0 -1000 -100 500 023 500 023 Totalt eget kapital Totalt eget kapital 500 023 500 023 21 328 21 328 61 237 61 237 82 565 82 565 0 -1 0000 -1 000 581 588 581 588 Sid 18 14819 Årsredovisning.indd 18 5 5 2013-03-27 11.51 Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner Avskrivningar Kreditförluster Betald inkomstskatt 2012-12-31 2011-12-31 31 570 19 431 -460 1 387 15 219 -4 107 43 609 997 1 629 16 621 -2 646 36 032 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten Ökning av värdepapper Ökning av inlåning från allmänheten Förändring av övriga tillgångar Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten -154 080 -422 305 124 893 31 2 420 -405 432 90 132 -3 818 183 958 2 747 1 924 310 975 Investeringsverksamheten Minskning av finansiella tillgångar Investering i finansiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 418 329 0 -26 418 303 0 -339 900 -1 777 -341 677 -280 -280 -645 -645 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 12 591 166 392 178 983 -31 347 197 739 166 392 tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen Därtill finns en beviljad, ej utnyttjad, kredit hos Swedbank AB Tillgängliga likvida medel 15 606 163 377 178 983 100 000 278 983 11 102 155 290 166 392 100 000 266 392 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Not: Omklassificering av värdepappersportföljen har skett under året vilket till stor del förklarar de relativt stora förändringarna mellan investeringsverksamhet och förändring i rörelsekapital, se även avsnitt d redovisningsprinciper. Sid 19 14819 Årsredovisning.indd 19 7 2013-03-27 11.51 Noter kronor och de finansiella rapporterna presenteras 1 Uppgifter om sparbanken i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat Årsredovisningen avges per 31 december 2012 anges, är avrundade till närmaste tusental. och avser Leksands Sparbank, organisations– nummer 583201-2529. Leksands Sparbank har (d) Bedömningar och uppskattningar i de sitt säte i Leksand. Besöksadressen till huvud– finansiella rapporterna kontoret är Sparbanksgatan 1, 793 31 Leksand. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens 2 Redovisningsprinciper ledning gör bedömningar och uppskattningar samt (a) Överensstämmelse med gör antaganden som påverkar tillämpningen av normgivning och lag redovisningsprinciperna och de redovisade belopSparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut pen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinpå historiska erfarenheter och ett antal andra spektionens föreskrifter och allmänna råd om faktorer som under rådande förhållanden synes Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersvara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar bolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsoch antaganden används sedan för att bedöma de föreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 redovisade värdena på tillgångar och skulder som samt Rådet för finansiell rapporterings rekommeninte annars framgår tydligt från andra källor. Verkdation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad liga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden IFRS och med detta avses standarder som har ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningantagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga ar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är period ändringen görs och framtida perioder om möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och ändringen påverkar både aktuell period och frammed hänsyn till sambandet mellan redovisning och tida perioder. Bedömningar gjorda av sparbankens beskattning. ledning vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av rapporterna och gjorda uppskattningar som kan styrelsen den 27 februari 2013. medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som Under året har sparbanken omklassificerat stora presenteras i de finansiella rapporterna, om inte delar av sin värdepappersportfölj från investeringannat framgår. ar som hålls till förfall till finansiella tillgångar som kan säljas. Huvudmotivet till omklassificeringen är (b) Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter kopplat till de nya regelverken om likviditetshantering. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och (e) Utländsk valuta skulder är redovisade till upplupet anskaffningsTransaktioner i utländsk valuta värde, förutom vissa finansiella tillgångar och Sparbankens funktionella valuta är svenska skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas eller när säkringsredovisning till verkligt värde till den funktionella valutan till den valutakurs som tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillvärderas till verkligt värde består av derivatingångar och skulder i utländsk valuta räknas om till strument, finansiella instrument klassificerade den funktionella valutan till den valutakurs som som finansiella tillgångar eller finansiella skulder föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser värderade till verkligt värde via resultaträkningen som uppstår vid omräkningarna redovisas i eller som finansiella tillgångar som kan säljas. resultaträkningen. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska Sid 20 14819 Årsredovisning.indd 20 2013-03-27 11.51 Sid 21 14819 Årsredovisning.indd 21 2013-03-27 11.51 erhåller avgifter och provisioner för utförda tjäns(f) Ränteintäkter och räntekostnader, ter som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt samt utdelning nedan: Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämp(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den efning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är fektiva räntan den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskatProvisioner och avgifter som är en integrerad del av tade framtida in- och utbetalningar under den effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt förväntade räntebindningstiden blir lika med utan som justering av effektivräntan på resultatdet redovisade värdet av fordran eller skulden. raden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för förekommande fall periodiserade belopp av ertillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ hållna avgifter som medräknas i effektivräntan, av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kredittransaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprung- faciliteten kommer att utnyttjas. liga värdet av fordran/skulden och det belopp (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt som regleras vid förfall. med att tjänsterna löpande utförs Ränteintäkter och räntekostnader som presenteTill dessa avgifter hör främst avgifter för kreditras i resultaträkningen består av: faciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas •Räntor på finansiella tillgångar och skulder som samt avgifter och provisioner för ställande av värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioeffektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra ner periodiseras som intäkt över den period som fordringar tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de • Räntor från finansiella tillgångar som klassifice- ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån rats som tillgängliga för försäljning till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock • Räntor från finansiella tillgångar och skulder maximerat till en viss andel av under året intjänad som värderas till verkligt värde över resultat förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande räkningen. netto efter avräkning för kreditförlust. Utdelning från aktier och andelar redovisas i pos(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när ten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla en viss tjänst utförts betalning fastställts. Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds (g) Provisions- och avgiftsintäkter räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsEn provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) avgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är förknippade med transaktionen kommer att är relaterad till en utförd transaktion redovisas tillfalla sparbanken, (iii) färdigställandegraden på omedelbart som intäkt. balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan (h) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster beräknas på ett tillförlitligt sätt. i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsoch avgifter till UC. Transaktionskostnader som redovisning redovisas enligt metoden successiv beaktas vid beräkning av den effektiva räntan vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas ej här. redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna Sid 22 14819 Årsredovisning.indd 22 2013-03-27 11.51 underskottsavdrag redovisas endast i den mån (i) Nettoresultat av finansiella transaktioner det är sannolikt att dessa kommer att kunna Posten Nettoresultat av finansiella transaktioutnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar ner innehåller de realiserade och orealiserade reduceras när det inte längre bedöms sannolikt värdeförändringar som uppstått med anledning att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resulav finansiella transaktioner. Nettoresultat av tat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och finansiella transaktioner består av: skatt avseende tidigare år. • Realiserade och orealiserade förändringar i (m) Finansiella instrument verkligt värde på de tillgångar och skulder som Finansiella instrument värderas och redovisas i redovisas enligt fair value option. enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräk• Realisationsresultat från avyttring av finan- ningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, siella tillgångar och skulder aktier och andra egetkapitalinstrument, obliga tionsfordringar och räntebärande värdepapper • Realisationsresultat från finansiella tillgångar samt derivat. Bland skulder och eget kapital som kan säljas återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. • Valutakursförändringar (i) Redovisning i och borttagande (j) Allmänna administrationskostnader från balansräkningen Allmänna administrationskostnader omfattar En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp personalkostnader, inklusive löner och arvoden, i balansräkningen när sparbanken blir part enligt pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanrepresentationskostnader samt kassadifferenser. ken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld (k) Bokslutsdispositioner tas bort från balansräkningen när förpliktelsen Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläckts. och upplösningar av obeskattade reserver. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas (l) Skatter och redovisas med ett nettobelopp i balansräkInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och ningen endast när det föreligger en legal rätt att uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att årets resultat utom då underliggande transaktion reglera posterna med ett nettobelopp eller att redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansär beslutade eller i praktiken beslutade per balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkdagen, hit hör även justering av aktuell skatt ningen i samband med att lånebelopp utbetalas hänförlig till tidigare perioder. till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras mellan redovisade och skattemässiga värden på redan innan lånet betalats ut eller när utlåningstillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten räntan inte täcker sparbankens upplåningskostnaskatt baserar sig på hur redovisade värden på der för att finansiera lånet. tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med (ii) Klassificering och värdering tillämpning av de skattesatser och skatteregler Finansiella instrument redovisas initialt till som är beslutade eller i praktiken beslutade per instrumentets verkliga värde med tillägg för balansdagen. Uppskjutna skattefordringar transaktionskostnader förutom för derivat och de avseende avdragsgilla temporära skillnader och Sid 23 14819 Årsredovisning.indd 23 2013-03-27 11.51 instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång Lånefordringar och kundfordringar som redovisas till verkligt värde via resultaträkLånefordringar och kundfordringar är finansiella ningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive tillgångar som inte är derivat, som har fastställda transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument eller fastställbara betalningar och som inte är klassificeras vid första redovisningen delvis utinoterade på en aktiv marknad. I balansräkningen från i vilket syfte instrumentet förvärvades, men representeras dessa av balansposterna Utlåning också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Klassificeringen avgör hur det finansiella instruÖvriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till mentet värderas efter första redovisningstillfället upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffsåsom beskrivs nedan. ningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Inbäddade derivat Kund- och lånefordran redovisas till det belopp Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra från värdkontraktet och redovisas på motsvafordringar. rande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras Investeringar som hålles till förfall inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är Investeringar som hålles till förfall är finansiella nära förknippade med värdkontraktets ekonomistillgångar omfattar räntebärande värdepapper ka egenskaper och risker eller om det finansiella med fasta eller fastställbara betalningar och instrumentet i sin helhet värderas till verkligt fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångkontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade ar i denna kategori värderas till upplupet derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller anskaffningsvärde. en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det Finansiella tillgångar som kan säljas kombinerade avtalet värderas till verkligt värde I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas och att värdeförändringarna löpande redovisas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i resultaträkningen. i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klasFinansiella tillgångar värderade till verkligt sificera i denna kategori. Innehav av aktier och värde via resultaträkningen andelar som inte redovisas som dotterföretag, Denna kategori består av två undergrupper: intresseföretag eller joint ventures redovisas dels finansiella tillgångar som utgör innehav för här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande handelsändamål , dels andra finansiella tillgångar till verkligt värde med periodens värdeförändsom sparbanken initialt valt att placera i denna ka- ringar redovisade i övrigt totalresultat och de tegori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella ackumulerade värdeförändringarna i en särskild instrument i denna kategori värderas löpande till komponent av eget kapital, dock ej värdeförändverkligt värde med värdeförändringar redovisade ringar som beror på nedskrivningar (se redovisi resultaträkningen. I den första undergruppen ningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på ingår derivat med positivt verkligt värde med monetära poster vilka redovisas i resultaträkundantag för derivat som är ett identifierat och ningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument i enlighet med effektivräntemetoden instrument som innehas för handelsändamål i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. redovisas såväl realiserade som orealiserade För dessa instrument kommer eventuella transvärdeförändringar i resultatposten Nettoresultat aktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar redovisningen för första tillfället och därefter i aktieindexobligationer, som innehåller både en ingå vid löpande värdering till verkligt värde att räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken ingå i fond för verkligt värde till dess att instruhar valt att klassificera aktieindexobligationer till mentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av verkligt värde via resultaträkningen med hänvistillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, ning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i val innebär att hela instrumentet värderas till resultaträkningen. verkligt värde och att värdeförändringarna lö pande redovisas i resultaträkningen. Sid 24 14819 Årsredovisning.indd 24 2013-03-27 11.51 Fordringar och skulder i utländsk valuta Andra finansiella skulder För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, valutakursrisk används valutaterminer. För skydd t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande (iii) Finansiella garantier fordran eller skulden och säkringsinstrumentet Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken redovisas till balansdagens terminskurser och har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller (p) Metoder för bestämning av verkligt värde ändrade avtalsvillkor. (i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad (n) Lånelöften För finansiella instrument som är noterade på Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en aktiv marknad bestäms verkligt värde med (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex på balansdagen utan tillägg för transaktionskostränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill nader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både finansiellt instrument betraktas som noterat på sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsen aktiv marknad om noterade priser med lätthet villkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade mäklare, branschorganisation, företag som tillhanlånelöften gäller att (a) att det inte kan regleras dahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmynnetto, (b) sparbanken har inte som praxis att dighet och dessa priser representerar faktiska och sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och regelbundet förekommande marknadstransaktio(c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas ner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov inte. För finansiella skulder bestäms verkligt identifieras redan innan lånet betalats ut eller där värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är utlåningsräntan inte täcker långivarens upplånoterade på en aktiv marknad återfinns i balansningskostnader redovisar sparbanken en avsättposterna Aktier och andelar samt Obligationer ning beräknad som det diskonterade värdet av och andra räntebärande värdepapper. Den största framtida förväntade betalningar om detta belopp delen av företagets finansiella instrument åsätts är större än det periodiserade värdet av eventuellt ett verkligt värde med priser som är noterade på mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. en aktiv marknad. (o) Derivat och säkringsredovisning (ii) Finansiella instrument som inte är noterade på Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexpone- en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument ringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs värdet genom att använda en värderingsteknik. att det finns en entydig koppling till den säkrade De använda värderingsteknikerna bygger i så hög posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter den säkrade posten, att säkringsdokumentation och företagsspecifika uppgifter används i så låg upprättats och att effektiviteten kan mätas på grad som möjligt. ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas Aktier och räntebärande värdepapper vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en Verkligt värde för finansiella instrument som inte effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I är derivatinstrument beräknas (i) med referens de fall förutsättningarna för säkringsredovisning till finansiella instrument som i allt väsentligt är inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrulikadana eller till nyligen genomförda transaktiomentet till verkligt värde med värdeförändringen ner i samma finansiella instrument alternativt om via resultaträkningen. sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) Sid 25 14819 Årsredovisning.indd 25 2013-03-27 11.51 upplupet anskaffningsvärde framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta Sparbanken utvärderar om ett nedskrivnings– diskonterade till aktuella marknadsräntor på behov finns och om en kreditförlust ska redovisas balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden på individuell basis för alla lån som är väsentliga. har använts, beräknas framtida kassaflöden på Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknads- ändamål satts till 50 tkr. Någon gruppreservering görs ej i sparbanken. En nedskrivning (kreditförbaserad ränta på liknande instrument på balanslust) beräknas som mellanskillnaden mellan det dagen. Då andra värderingsmodeller har använts diskonterade nuvärdet av förväntade framtida är indata baserade på marknadsrelaterade data på kassaflöden (inklusive kassaflöden från evenbalansdagen. tuellt i anspråkstagande av pant), diskonterade Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffmed lånets ursprungliga effektivränta och lånets ningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som värde ej kan fastställas (se not 18). en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter (q) Kreditförluster och nedskrivningar på nedskrivningar beräknas som det sammanlagda finansiella instrument diskonterade värdet av framtida kassaflöden, re(i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar dovisas förändringen av det nedskrivna beloppet Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken som ränta till den del som ökningen inte beror på om det finns objektiva belägg som tyder på att om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i Vid en förändrad bedömning av förväntade frambehov av nedskrivning till följd av att en eller flera tida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två händelser (förlusthändelser) inträffat efter det bedömningstillfällen skall däremot denna förändatt tillgången redovisas för första gången och att ring redovisas som kreditförlust eller återvinning. dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppFör lån där en omförhandling av de ursprungliga skattade framtida kassaflödena från tillgången lånevillkoren görs till följd att låntagaren har eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för finansiella svårigheter redovisas som en kreditföratt en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar lust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödehar ett nedskrivningsbehov innefattar observerna enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: terade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet a) betydande finansiella svårigheter hos emittenmed de omförhandlade villkoren så klassificeras låten eller gäldenär, net inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänbetalningar av räntor eller kapitalbelopp, het betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller betydande finansiella svårigheter som kommit juridiska skäl som sammanhänger med låntagasparbanken till kännedom genom analys av finanrens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som siella rapporter, inkomstdeklarationer eller på anlångivaren annars inte hade övervägt, nat sätt i den löpande utvärderingen av kundens d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som nedskrivningar på tillgångar tillhörande kateinträffat och som har en negativ inverkan på möjgorierna investeringar som hålles till förfall och ligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klas- till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade sificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. med den effektiva ränta som gällde då tillgången Finansiella tillgångar som redovisas till Sid 26 14819 Årsredovisning.indd 26 2013-03-27 11.51 redovisades första gången. Tillgångar med en kort delse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaff ningsvärde Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas En nedskrivning av en finansiell tillgång som redoEgetkapitalinstrument som klassificerats som visats till anskaffningsvärde återförs inte förrän en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit (iii) Bortskrivningar av lånefordringar utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs större än 20% som betydande, och en period om bort från balansräkningen när kreditförlusten anminst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning ses vara konstaterad vilket är när konkurs- förvalav ett egetkapitalinstrument som är klassificerat tare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordförlust i eget kapital via övrigt totalresultat till ringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning resultaträkningen. på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan som en minskning av kreditförluster på resultatrasäljas redovisas i resultaträkningen i posten den Kreditförluster netto. Nettoresultat av finansiella transaktioner. (r) Materiella tillgångar (ii) Återföring av nedskrivningar (i) Ägda tillgångar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt och det har skett en förändring i de antaganden att framtida ekonomiska fördelar kommer att som låg till grund för beräkningen av det nedskrivkomma sparbanken till del och anskaffningsvärna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran det för tillgången kan beräknas på ett tillföråterförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprung- litligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag liga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring för ackumulerade avskrivningar och eventuav nedskrivningar på lån (kreditförluster) redoella nedskrivningar med tillägg för eventuella visas som en minskning av kreditförluster och uppskrivningar. Det redovisade värdet för en specificeras särskilt i not. materiell anläggningstillgång tas bort ur balans räkningen vid utrangering eller avyttring eller Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer om en senare ökning av återvinningsvärdet obvid avyttring eller utrangering av en tillgång jektivt kan hänföras till en händelse som inträffat utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset efter det att nedskrivningen gjordes. och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan (ii) Tillkommande utgifter säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsåterförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt värdet endast om det är sannolikt att de framtida totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde ekonomiska fördelar som är förknippade med från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka tillgången kommer att komma banken till del och redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitav räntebärande instrument, klassificerade som ligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat- räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en hän- Sid 27 14819 Årsredovisning.indd 27 2013-03-27 11.51 liga tillgångar för att betala alla ersättningar till redovisas som kostnad i den period de uppkommer. anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöAvgörande för bedömningen när en tillkommande ring under innevarande period och tidigare. utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även En förmånsbestämd pensionsplan definieras som i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redoPensionsplanen för sparbankens anställda har visade värden på utbytta komponenter, eller delar bedömts vara en förmånsbestämd plan som av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock samband med utbytet. gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som Reparationer kostnadsföres löpande. omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken (iii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestäm da. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter se nedan till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt spar- maskiner och andra 5 - 12 år banken under en period. Premier betalas till SPK tekniska anläggningar baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier - inventarier, verktyg framgår av not 10. 5 - 20 år och installationer (t) Avsättningar Rörelsefastigheterna består av ett antal kompoEn avsättning skiljer sig från andra skulder genom nenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeatt det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller perioderna har bedömts variera mellan 10-100 år beloppets storlek för att reglera avsättningen. En på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga avsättning redovisas i balansräkningen när det skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhål- finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är lande till avskrivning enligt tidigare redovisningstroligt att ett utflöde av ekonomiska resurser regler är emellertid försumbar. Sparbanken har kommer att krävas för att reglera förpliktelsen därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan på 50 år, vilket överensstämmer med det skattegöras. rättsliga avdraget. (u) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas En eventualförpliktelse redovisas när det finns restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid ett möjligt åtagande som härrör från inträffade varje års slut. händelser och vars förekomst bekräftas endast (s) Ersättningar till anställda av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som Ersättningar efter avslutad anställning en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att Pensionering genom försäkring krävas. Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräck- Sid 28 14819 Årsredovisning.indd 28 2013-03-27 11.51 3 Finansiella risker i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. KreditdeleI sparbankens verksamhet uppstår olika typer gationerna rapporterar regelbundet till styrelav finansiella risker som kreditrisker, marknadssen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt risker, likviditetsrisker och operativa risker. I uppställda mål med avseende på etik, kvalitet syfte att begränsa och kontrollera risktagandet och kontroll. En genomgående princip är bl a att i verksamheten har sparbankens styrelse, som alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av ytterst ansvarig för den interna kontrollen i minst två personer. Kreditrisken utgör sparbansparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksam- kens största riskexponering och utvecklingen av kreditförlusterna följs både noggrant och heten. Sparbankens styrelse har det övergripande kontinuerligt. Utvecklingen av kreditförlustnivån ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen finns under Fem år i sammandrag. har i särskild instruktion inom vissa ramar delege rat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin Den avgörande bedömningsgrunden för spartur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalanalysera de risker som sparbanken har i sin verkningsförmåga. För att ytterligare minska risken är samhet och att för dessa sätta lämpliga begränsmerparten av sparbankens krediter dessutom ningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för motpartsrisker i sparbankens värdepappersportatt kontrollera att dessa är korrekta och t ex återfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter mässiga ramar och endast i värdepapper med hög och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och kreditvärdighet. tydliga processer skapar sparbanken förutsätt ningar för en god riskkontroll, där varje anställd Större kreditengagemang (kredittagarens samtförstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns liga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) en samlad funktion för självständig riskkontroll omprövas minst en gång årligen i behörig kreditdirekt underställd verkställande direktören vars beviljande instans. För större företagsengagemang uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna tillämpas riskklassificering i samband med nybesamt vid behov föreslå ändringar i styrdokument viljning av kredit och i samband med den årliga och processer. omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser Kreditrisk beroende på risken för obestånd och risken vid ett Med kredit-/motpartsrisk avses risken att spareventuellt obestånd. banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till förpliktelser. Detta omfattar också den risk som att minimera kreditförlusterna genom en tidig sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna finansiella garantier för att garantera en tredje och en åtföljande snabb handläggning av förekomparts betalningsfullgörande till innehavaren av mande kravärenden. Övervakningen sker med den finansiella garantin. Till denna risk räknas stöd av ett särskilt kravsystem som med automaockså den risk som sparbanken har i förmedlade tik bevakar och påminner om när kravåtgärd är lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda erforderlig. fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den Sparbankens kreditriskexponering brutto och bakomliggande transaktionen kan avse en netto samt koncentrationer med avseende på kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett motparter samt lånefordringar per kategori av derivatinstrument. låntagare visas i tabeller på följande sidor. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har Sid 29 14819 Årsredovisning.indd 29 2013-03-27 11.51 Kreditriskexponering, brutto och netto 2012 Krediter1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav: kreditinstitut Summa Värdepapper Andra emittenter - AAA - AA -A - BBB eller lägre - utan rating Summa Övrigt Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering om isk våra Kreditriskexponering, brutto och netto 2011 Krediter1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritids-fastigheter3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav: kreditinstitut Summa Värdepapper - AAA - AA -A - BBB eller lägre - utan rating Summa Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering Total kreditriskexponering (före nedskriv-ning) Nedskrivning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter 20 957 0 20 957 20 957 0 941 108 136 755 152 607 0 0 304 941 108 136 755 152 303 919 370 125 755 149 902 21 738 11 000 2 401 481 181 314 294 302 166 1 289 2 349 068 15 816 3 837 19 078 0 39 035 465 365 310 457 283 088 1 289 2 310 033 446 563 300 528 8 571 1 289 1 971 646 18 802 9 929 274 517 0 338 387 161 514 50 242 106 070 85 365 24 949 428 140 0 0 0 0 0 0 161 514 50 242 106 070 85 365 24 949 428 140 0 0 0 0 0 0 161 514 50 242 106 070 85 365 24 949 428 140 185 094 80 336 9 760 275 190 3 052 398 0 0 0 0 39 035 185 094 80 336 9 760 275 190 3 013 363 0 0 9 760 9 760 1 981 406 185 094 80 336 0 265 430 1 031 957 Total kreditriskexponering (före nedskriv-ning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter 1 329 884 574 164 279 146 605 457 831 302 164 242 245 340 2 199 027 0 0 0 342 0 5 102 23 580 0 29 024 1 329 884 574 164 279 146 263 457 831 297 062 218 665 340 2 170 003 1 329 855 624 149 306 143 496 426 640 279 199 6 296 340 1 861 890 0 28 950 14 973 2 767 31 191 17 863 212 369 0 308 113 140 000 59 000 155 452 45 000 20 000 419 452 170 172 83 457 10 429 264 058 2 882 537 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 29 024 140 000 59 000 155 452 45 000 20 000 419 452 170 172 83 457 10 429 264 058 2 853 513 0 0 0 0 0 0 0 0 10 429 10 429 1 872 319 140 000 59 000 155 452 45 000 20 000 419 452 170 172 83 457 0 253 629 981 194 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 5 inklusive krediter utan säkerhet 3 inklusive bostadsrätter 6 Standard and Poor's rating 4 inklusive bostadsrättsföreningar Sid 30 8 14819 Årsredovisning.indd 30 2013-03-27 11.51 Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank samt andra sparbanker. Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa 2012 2011 18 056 1 112 588 1 199 174 425 438 1 186 2 331 004 0 1 024 798 1 156 009 426 748 1 325 2 182 132 90 376 87 746 2 630 9 491 7 974 1 517 90 879 90 660 219 61 018 60 088 930 39 035 38 350 685 29 024 28 927 97 18 056 1 074 238 1 198 489 425 438 1 186 2 291 969 0 995 871 1 155 912 426 548 1 325 2 153 108 Definitioner: Oreglerad fordran är fordran för vilken räntor, amorteringar och övertrasseringar är förfallna till betalning sedan mer än 60 dagar. Osäker fordran är en fordran för vilken det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren och för vilken säkerhetens värde ej med betryggande marginal täcker både kapitalbelopp och räntor, inklusive ersättning för eventuella förseningar. Sid 31 8 14819 Årsredovisning.indd 31 2013-03-27 11.51 Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten. Dessutom ska förhållandet mellan utlåning och inlåning inte överstiga 100. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Löptidsinformation, 2012 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer mm Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder och eget kapital Summa skulder och eget kapital Total skillnad Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 år Längre än 5 år Utan löptid men högst 5 mån men högst 1 år år På anfordran 15 606 0 0 0 0 0 15 606 183 328 30 000 0 0 0 0 213 328 193 061 0 0 391 995 61 918 100 070 0 191 988 141 897 75 315 0 217 212 519 160 252 755 0 771 915 1 375 933 0 0 1 375 933 0 0 228 020 228 020 2 291 969 428 140 228 020 3 177 063 49 951 0 0 0 0 0 49 951 1 959 847 210 578 288 290 45 760 0 6 016 2 510 491 0 0 0 0 0 616 621 616 621 2 009 798 -1 617 803 210 578 -18 590 288 290 -71 078 45 760 726 155 0 1 375 933 622 637 -394 617 3 177 063 0 Löptidsinformation, 2011 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) Summa redovisat värde Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 år Längre än 5 år Utan löptid mån men men högst 5 högst 1 år år På anfordran Summa redovisat värde Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer mm Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning Övriga skulder och eget kapital Summa skulder och eget kapital Total skillnad 11 103 0 0 0 0 0 11 103 156 295 10 000 30 000 0 0 0 196 295 137 201 0 0 304 599 75 719 95 648 0 181 367 116 742 49 000 0 195 742 495 434 274 804 0 770 238 1 328 012 0 0 1 328 012 0 0 171 528 171 528 2 153 108 419 452 171 528 2 951 486 41 005 1 820 260 0 279 440 0 228 704 0 50 819 0 0 0 6 375 41 005 2 385 598 0 0 0 0 0 524 883 524 883 1 861 265 279 440 228 704 50 819 0 531 258 2 951 486 -1 556 666 -98 073 -32 962 719 419 1 328 012 -359 730 0 Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering. Sid 32 14819 Årsredovisning.indd 32 2013-03-27 11.51 Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 5 051 tkr. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt finanspolicyn är målsättningen för sparbankens räntebundna exponeringar att den genomsnittliga räntebindningstiden/durationen inte ska överstiga 3 år. Per den 31 december 2012 var räntebindningstiden 0,31 år. 2012 Räntebindningstider för Högst 1 mån tillgångar och skulder Ränteexponering Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer mm Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Diff tillgångar och skulder Kumulativ exponering Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta 0 0 0 0 0 0 0 15 606 183 328 30 000 0 0 0 0 0 0 2 208 550 125 609 0 2 517 487 35 639 302 531 0 368 170 0 0 0 0 30 570 0 0 30 570 12 210 0 0 12 210 5 000 0 0 5 000 0 0 0 0 0 0 228 020 243 626 49 951 0 0 0 0 0 0 0 1 959 847 0 0 210 578 0 0 128 970 0 0 159 320 0 0 41 016 0 0 4 744 0 0 0 0 0 6 016 28 359 588 262 2 009 798 210 578 128 970 159 320 41 016 4 744 0 622 637 507 689 157 592 -128 970 -128 750 -28 806 256 0 -379 011 507 689 665 281 536 311 407 561 378 755 379 011 379 011 0 Sid 33 14819 Årsredovisning.indd 33 2013-03-27 11.51 2011 Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer mm Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Diff tillgångar och skulder Kumulativ exponering 0 0 0 0 0 0 0 11 103 166 295 0 0 30 000 0 0 0 0 2 065 682 89 000 0 2 320 977 38 119 330 452 0 368 571 0 0 0 0 4 000 0 0 34 000 40 307 0 0 40 307 5 000 0 0 5 000 0 0 0 0 0 0 171 528 182 631 41 005 1 927 175 0 0 0 179 726 0 0 0 84 979 0 0 0 137 131 0 0 0 44 890 0 0 0 5 322 0 0 0 0 0 0 0 6 375 23 839 501 044 1 968 180 179 726 84 979 137 131 44 890 5 322 0 531 258 352 797 188 845 -84 979 -103 131 -4 583 -322 0 -348 627 352 797 541 642 456 663 353 532 348 949 348 627 348 627 0 Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 5 051 tkr ( 4 166 ) givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen. Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbankens valutarisk är hänförlig till resevalutalagret, där risken är liten. Övriga valutaexponeringar i sparbankens verksamhet hanteras i LUS-systemet där valutarisken elimineras. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). För sparbanken är innehavet i Swedbank AB den största aktiekursrisken där värdeförändringar på aktien bokförs mot övrigt totalresultat/ fond för verkligt värde ( se även redovisningsprinciper). En kursförändring på Swedbanks aktiekurs med 1 krona på påverkar fond för verkligt värde med 1 560 tkr utifrån nuvarande aktieinnehav. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Sid 34 8 14819 Årsredovisning.indd 34 2013-03-27 11.51 4 Räntenetto tkr Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga Summa Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav: kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Summa räntenetto Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 5 Erhållna utdelningar tkr Swedbank AB Övriga aktier Summa 6 Provisionsintäkter tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner Summa 7 Provisionskostnader tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner tkr Aktier/andelar Valutakursförändringar Summa Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Valutakursförändringar Summa Nettoresultat på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat. 9 Övriga rörelseintäkter tkr Intäkter från rörelsefastigheter Övriga rörelseintäkter Summa 2012 2011 3 477 96 684 11 566 1 111 728 5 775 93 128 5 334 35 104 272 -1 191 -39 900 -2 028 -1 225 -42 316 69 412 -1 465 -34 698 -1 892 -1 314 -37 477 66 795 1,99 2,06 2,27 2,34 8 268 121 8 389 4 977 50 5 027 5 164 7 389 3 393 241 11 244 2 411 5 045 34 887 2012 5 280 6 259 2 725 202 11 962 2 630 5 774 34 832 2011 -3 741 -1 110 -593 -5 444 -4 065 -1 053 -461 -5 579 577 275 852 -868 491 -377 577 275 852 -868 491 -377 61 236 -8 499 739 270 1 009 688 123 811 Sid 35 8 14819 Årsredovisning.indd 35 2013-03-27 11.51 10 Allmänna administrationskostnader tkr Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - inhyrd personal - revision - hyror och andra lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader tkr 2012 Ledande befattningshavare 2012 2011 -21 270 -7 775 -3 202 -1 789 -1 709 -35 745 -21 429 -8 114 -3 729 -1 887 -1 558 -36 717 -506 -9 059 -1 596 0 -1 154 -1 101 -1 777 -2 604 -17 797 -53 542 -521 -9 712 -1 416 -19 -963 -1 123 -3 431 -2 140 -19 325 -56 042 2011 Övriga anställda Ledande befattningshavare Övriga anställda Löner 1 591 19 679 1 464 19 964 Sociala kostnader 582 7 193 554 7 561 Summa 2 173 26 872 2 018 27 525 Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda avser 2 387 tkr (3 791) andra ledande befattningshavare än styrelse och VD. Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning för VD och ledamöter i ledningsgrupp fastställs av styrelsens särskilt ansvariga ledamöter enligt av styrelsen fastställd ersättningspolicy. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller fast styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, vinstandelar, övriga förmåner samt pension. Någon rörlig ersättning utgår ej. Med andra ledande befattningshavare avses de 4 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Ersättning till verkställande direktören för 2012 har beslutats av styrelsen. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2012 Grundlön / styrelsearvode tkr Styrelsens ordf Lars Åke Larsson Styrelseledamot Anders Nygårdh Styrelseledamot Anna Franzon Styrelseledamot Cecilia Österlind Styrelseledamot Lars Wallén Styrelseledamot Maria Werpers Dahl Styrelseledamot Johan Matz Styrelseledamot Birgitta Dalin Styrelseledamot Lars Ryno Johansson VD Annika Nygårds Andra ledande befattningshavare Summa (4 personer) Sammanträdesarv ode Övriga förmåner Pensions-kostnad Vinstandels stiftelse Övriga ersättningar 60 22 11 11 11 11 11 0 0 976 130 64 46 28 56 24 22 16 78 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 342 0 0 0 0 0 0 0 0 0 30 1 1 0 3 0 0 0 0 4 5 191 87 57 42 67 35 33 16 82 1 359 2 382 3 495 0 464 108 114 570 912 120 150 5 19 3 185 5 154 Summa Sid 36 8 14819 Årsredovisning.indd 36 2013-03-27 11.51 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare Grundlön / styrelse-arvode tkr Vinstandels stiftelse Övriga ersättningar Summa 0 0 0 0 0 0 0 0 11 4 0 0 0 0 0 0 0 0 71 323 0 0 0 0 0 0 0 0 0 22 10 0 0 0 1 0 0 0 0 2 224 49 57 47 37 55 51 22 319 1 033 3 791 4 857 0 384 264 279 843 1 237 230 252 10 23 5 138 7 032 Styrelseledamot Anders Nygårdh Styrelseledamot Anna Franzon Styrelseledamot Cecilia Österlind Styrelseledamot Birgitta Dalin Styrelseledamot Lars Wallén Styrelseledamot Michael Stenback tf VD Rolf Pellas (9 personer) Pensions-kostnad 154 28 46 36 25 44 40 11 0 0 Styrelseledamot Lars Åke Larsson Summa Övriga förmåner 60 21 11 11 11 11 11 11 237 682 Styrelsens ordf Lars Ryno Johansson VD Annika Nygårds Andra ledande befattningshavare 2011 Sammanträde sarvode Avsättning till vinstandelsstiftelse Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för VD och övrig bankledning som för övriga medarbetare. Den rörliga ersättningen utgör en liten del av total ersättning och bedöms inte utgöra någon risk för sparbanken. Pensioner Verkställande direktörens pensionsförmån utgörs av en löpande premiebetalning som motsvarar 35% av för var tid aktuell lön. Avgångsvederlag I det fall Leksands Sparbank säger upp verkställande direktörens anställningsavtal och verkställande direktören därigenom skiljs från sin tjänst i sparbanken, ska sparbanken förutom lön under uppsägningstiden, 12 månader, även utbetala ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlaget ska vara pensionsgrundande. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören 6 månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa 2012 1 242 5 356 6 598 2011 750 8 563 9 313 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 333 tkr (869 tkr) i krediter utan säkerhet. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6 5 kap. lämnas på sparbankens hemsida, www.leksandssparbank.se. Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor - varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 28 17 45 29 21 50 2012 2011 6 4 5 5 3 2 6 3 518 251 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Sid 37 8 14819 Årsredovisning.indd 37 2013-03-27 11.51 11 Övriga rörelsekostnader tkr Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa 2012 2011 -1 020 -597 -2 250 -3 623 -129 -7 619 -1 036 -561 -2 418 -3 949 -208 -8 172 12 Kreditförluster, netto tkr Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -5 208 -10 547 5 176 -15 765 233 577 -14 987 10 030 -17 539 386 1 435 -16 235 13 Bokslutsdispositioner tkr Avsättning till periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa -5 700 45 -5 655 0 45 45 14 Skatter Redovisat i resultaträkningen tkr Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) Totalt redovisad skattekostnad -4 587 0 0 -4 587 -2 495 33 -1 643 -4 105 2012 2011 % Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för kreditförluster Avstämning av effektiv skatt tkr Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Skatt hänförlig till tidigare år Förändring av uppskjuten skatt Redovisad effektiv skatt 2012 % Skatt hänförligt till övrigt totalresultat tkr Finansiella tillgångar som kan säljas Övrigt totalresultat Före skatt 3 418 3 418 15 Utlåning till kreditinstitut tkr Swedbank AB - svensk valuta - utländsk valuta Summa 2011 -26,3% -0,3% 8,9% 0,0% 0,0% -17,7% 25 915 -6 816 -71 2 300 0 0 -4 587 -26,3% -1,7% 15,2% 0,2% -8,4% -21,1% 19 476 -5 122 -332 2 959 33 -1 643 -4 105 2012 Skatt 899 899 Efter skatt 2 519 2 519 Före skatt 0 0 2011 Skatt 0 0 201 582 11 746 213 328 183 299 12 996 196 295 Sid 38 8 14819 Årsredovisning.indd 38 2013-03-27 11.51 16 Utlåning till allmänheten tkr Utestående fordringar, brutto - svensk valuta Summa Varav: osäkra individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Redovisat värde, netto 2012 2011 2 331 004 2 331 004 90 879 39 035 2 291 969 2 182 132 2 182 132 61 018 29 024 2 153 108 Individuellt värderade osäkra lånefordringar Förändring av nedskrivningar, tkr Ingående balans 1 januari 2012 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2012 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper tkr Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut - icke finansiella företag - finansiella företag - utländska emittenter Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Individuellt värderade osäkra lånefordringar 29 024 15 765 -5 176 22 951 17 538 -10 030 -578 39 035 -1 435 29 024 2012 verkligt värde 161 513 125 092 141 535 0 428 140 redovisat värde verkligt värde 161 513 125 092 141 535 0 428 140 428 140 140 276 100 146 169 351 8 989 418 762 3 140 0 18 Aktier och andelar tkr Kreditinstitut Övriga Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper 2012 197 994 3 073 201 067 199 429 1 638 Företag Aktier - Swedbank AB stamaktier - Swedbank AB preferensaktier - Aktieportfölj - Indecap AB - Sparbankernas Försäkrings AB - Dalafondens kreditgarantiförening Summa Antal 930 000 630 000 28 500 2 997 240 Börsvärde 118 110 79 884 1 435 0 0 0 199 429 2011 139 152 4 031 143 183 142 735 448 Redovisat värde 118 110 79 884 1 435 515 1 123 0 201 067 Sid 39 8 14819 Årsredovisning.indd 39 2013-03-27 11.51 19 Materiella tillgångar tkr Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2011 Förvärv Pågående arbete Utgående balans 31 december 2011 Inventarier Totalt 24 670 144 0 24 814 21 717 1 436 197 23 350 46 387 1 580 197 48 164 Ingående balans 1 januari 2012 Förvärv Utrangering Utgående balans 31 december 2012 24 814 26 -375 24 465 23 350 0 0 23 350 48 164 26 -375 47 815 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2011 Årets avskrivningar Utgående balans 31 december 2011 -22 361 -1 036 -23 397 -8 987 -593 -9 580 -31 348 -1 629 -32 977 Ingående balans 1 januari 2012 Årets avskrivningar Utrangeringar Utgående balans 31 december 2012 -23 397 -794 375 -23 816 -9 580 -593 0 -10 173 -32 977 -1 387 375 -33 989 Redovisade värden Per 1 januari 2011 Per 31 december 2011 2 309 1 417 12 730 13 770 15 039 15 187 Per 1 januari 2012 Per 31 december 2012 1 417 649 13 770 13 177 15 187 13 826 2012 2011 3 1 084 1 087 21 151 172 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter tkr Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övriga upplupna intäkter Summa 1 091 3 434 7 515 12 040 1 207 4 488 7 291 12 986 22 Skulder till kreditinstitut tkr Övriga Summa Beviljad limit hos Swedbank Varav: kontokredit 49 951 49 951 110 000 100 000 41 005 41 005 110 000 100 000 23 Inlåning från allmänheten tkr Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa 2 498 780 11 711 2 510 491 2 372 637 12 961 2 385 598 794 469 069 2 010 710 657 419 29 918 2 510 491 889 430 860 1 921 650 625 514 32 199 2 385 598 20 Övriga tillgångar tkr Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa Sid 40 Byggn. o mark 24 Övriga skulder tkr 8 14819 Årsredovisning.indd 40 2013-03-27 11.51 24 Övriga skulder tkr Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Insatser för bygden Övriga skulder Summa 2012 2011 5 625 640 886 2 683 9 834 6 029 683 166 1 741 8 619 9 130 6 397 263 15 790 6 985 6 947 271 14 203 1 020 -45 975 1 065 -45 1 020 Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering 2013 Utgående balans 31 december 5 700 5 700 0 0 Summa obeskattade reserver 6 675 1 020 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter tkr Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa 26 Obeskattade reserver tkr Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Fastigheter Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar utöver plan Utgående balans 31 december 27 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara den del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen. 28 Ansvarsförbindelser tkr (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa 29 Åtaganden tkr (nom belopp) - Kreditlöften - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa 14 459 13 365 27 824 17 834 9 490 27 324 80 336 185 094 265 430 83 457 170 172 253 629 30 Närstående Närståenderelationer Det finns personer i sparbankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i sparbanken. Krediter till dessa närstående företag uppgår till 7 070 tkr. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Räntan är prissatt med marknadsmässiga villkor. Kreditbeloppen är ej väsentliga för sparbankens ställning eller resultat. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. Sid 41 8 14819 Årsredovisning.indd 41 2013-03-27 11.51 31 Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar och skulderoch skulder 2012 2012 Finansiella tillgångar värderade till Låne-fordringar verkligt värde via och kundresultaträkningen fordringar Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer mm Aktier och andelar Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa 0 0 0 0 1 435 0 0 1 435 0 0 0 0 0 Investeringar som hålles till förfall 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15 606 213 328 2 291 969 0 0 12 040 1 087 2 534 030 0 0 0 0 0 Finansiella tillgångar värderade till Låne-fordringar verkligt värde via och kundresultaträkningen fordringar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer mm Aktier och andelar Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa 0 0 0 0 3 583 0 0 3 583 0 0 0 0 0 Andra finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde 0 0 0 428 140 199 632 0 0 627 772 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 49 951 2 510 491 12 568 15 790 2 588 800 15 606 213 328 2 291 969 428 140 201 067 12 040 1 087 3 163 237 49 951 2 510 491 12 568 15 790 2 588 800 15 606 213 328 2 291 969 428 140 201 067 12 040 1 087 3 163 237 49 951 2 510 491 12 568 15 790 2 588 800 Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde 0 0 0 0 139 600 0 0 139 600 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 41 005 2 385 598 9 636 14 203 2 450 442 11 103 196 295 2 153 108 419 452 143 183 12 986 172 2 936 299 41 005 2 385 598 9 636 14 203 2 450 442 11 103 196 295 2 153 108 418 761 143 183 12 986 172 2 935 608 41 005 2 385 598 9 639 14 203 2 450 445 Innehav för handelsändamål 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2011 Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategor Finansiella tillgångar som kan säljas Investeringar som hålles till förfall Innehav för handelsändamål 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 103 196 295 2 153 108 0 0 12 986 172 2 373 664 0 0 0 0 0 0 0 0 419 452 0 0 0 419 452 0 0 0 0 0 Sid 42 25 14819 Årsredovisning.indd 42 2013-03-27 11.51 Vissaupplysningar upplysningarom omfinansiella finansiellainstrument instrumentsom somvärderats värderatstill tillverkligt verkligtvärde värdei iårets årets totalresultat Vissa Vissa upplysningar omlämnas finansiella instrument som värderats till verkligt i åretstotalresultat totalresultat nedanstående tabeller upplysningar omhur hur verkligt värdebestämts bestämts förvärde definansiella finansiella instrumentsom som I IInedanstående tabeller lämnas upplysningar om verkligt värde för de instrument nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. värderas till värde värderas tillverkligt verkligt värdei ibalansräkningen. balansräkningen. Uppdelning av hurverkligt verkligt värde bestämtsgörs görs utifrånföljande följande trenivåer. nivåer. Uppdelning Uppdelningav avhur hur verkligtvärde värdebestämts bestämts görsutifrån utifrån följandetre tre nivåer. Nivå1:1:enligt enligtpriser prisernoterade noteradepå påen enaktiv aktivmarknad marknadför församma samma instrument Nivå Nivå enligt på enobserverbar aktiv marknad för sammainstrument instrument Nivå2:1: 2:utifrån utifrånpriser direktnoterade ellerindirekt indirekt marknadsdata sominte inte inkluderasi inivå nivå 1 Nivå direkt eller observerbar marknadsdata som Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inteinkluderas inkluderas i nivå11 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden Nivå Nivå3:3:utifrån utifrånindata indatasom sominte inteärärobserverbara observerbarapå påmarknaden marknaden 2012 2012 2012 tkr tkr tkr Obligationer ochandra andra räntebärandevärdepapper värdepapper Obligationer och Obligationer och andraräntebärande räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och Aktier ochandelar andelar Summa Summa Summa Nivå11 Nivå Nivå 1 428 140 428 140 428 140 199 429 199 429 199 429 627 569 627 569 627 569 Nivå22 Nivå Nivå 2 00 0 1 638 1 638 1 638 1 638 1 638 1 638 Nivå33 Nivå Nivå 3 00 0 00 0 0 00 Summa Summa Summa 428 140 428 140 428 140 201 067 201 067 201 067 629 207 629 207 629 207 2011 2011 2011 tkr tkr tkr Aktier ochandelar andelar Aktier och Aktier och andelar Summa Summa Summa Nivå11 Nivå Nivå 1 142 735 142 735 142 735 142 735 142 735 142 735 Nivå22 Nivå Nivå 2 448 448 448 448 448 448 Nivå33 Nivå Nivå 3 00 0 00 0 Summa Summa Summa 143 183 143 183 143 183 143 183 143 183 143 183 Beräkningav avverkligt verkligt värde Beräkning Beräkning av verkligtvärde värde Följande sammanfattar de metoderoch ochantaganden antagandensom som främstanvänts använts föratt att fastställaverkligt verkligt värdepå på definansiella finansiella Följande sammanfattar de Följande sammanfattar demetoder metoder och antaganden somfrämst främst använtsför för attfastställa fastställa verkligtvärde värde påde de finansiella instrument som redovisas itabellen tabellenovan. ovan. instrument som redovisas i instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiellainstrument instrumentnoterade noteradepå påen en aktivmarknad marknad Finansiella Finansiella instrument på enaktiv aktiv marknad För finansiella instrumentnoterade somärärnoterade noterade påen enaktiv aktivmarknad marknadbestäms bestäms verkligtvärde värdemed medutgångspunkt utgångspunktfrån från tillgångens För finansiella instrument som på För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestämsverkligt verkligt värde med utgångspunkt fråntillgångens tillgångens noteradeköpkurs köpkurspå påbalansdagen balansdagenutan utantillägg tilläggför förtransaktionskostnader transaktionskostnader (t excourtage) courtage) vidanskaffningstillfället. anskaffningstillfället. Ett noterade (t ex vid Ett noterade köpkurs på balansdagen utan tilläggpå förentransaktionskostnader (t ex courtage) vidlätthet anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat aktiv marknad om noterade priser med finns tillgängliga påen en finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på finansiellt instrument betraktasbranschorganisation, som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsbörs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsbörs, hos enoch handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller myndighet dessapriser priser representerar faktiskaoch och regelbundet förekommande marknadstransaktioner påtillsynsmyndighet och faktiska förekommande marknadstransaktioner på myndighet ochdessa dessa Eventuella priserrepresenterar representerar faktiska ochregelbundet regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. affärsmässiga affärsmässigavillkor. villkor.Eventuella Eventuellaframtida framtidatransaktionskostnader transaktionskostnadervid viden enavyttring avyttringbeaktas beaktasinte. inte. Finansiellainstrument instrumentsom sominte inteär är noteradepå påen enaktiv aktivmarknad marknad Finansiella Finansiella instrument sominstrument inte ärnoterade noterade en aktiv marknad beräknas baserat på framtida kassaflöden av Verkligt värde förfinansiella finansiella sominte intepå ärderivatinstrument derivatinstrument Verkligt värde för instrument som är beräknas på framtida av Verkligt värdeoch för finansiella instrument som intemarknadsräntor är derivatinstrument beräknasbaserat baserat framtidakassaflöden kassaflöden av har kapitalbelopp räntadiskonterade diskonterade tillaktuella aktuella påbalansdagen. balansdagen. defall fallpå diskonterade kassaflöden kapitalbelopp och ränta till marknadsräntor på I IIde diskonterade kassaflöden har kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använtsärärmarknadsbaserad marknadsbaseradränta räntapå på liknandeinstrument instrumentpå påbalansdagen. balansdagen. Dåandra andra värderingsmodellerhar har använtsärär använts använts är marknadsbaserad ränta påliknande liknande instrument på balansdagen.Då Då andravärderingsmodeller värderingsmodeller haranvänts använts är indatabaserade baserade påmarknadsrelaterade marknadsrelaterade datapå påbalansdagen. balansdagen. indata på data indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. 32 Händelser Händelserefter efterbalansdagen balansdagen 32 32 efter balansdagen 32 Händelser Händelser efter balansdagen Som framkommit i offentliga uppgifter så är Leksands Sparbank en av de fordringsägare som sagt ja till en ackordsuppgörelse Som framkommit i ioffentliga uppgifter så Leksands Sparbank en som jajatill en Som framkommit offentliga uppgifter såärärIF Leksands Sparbank enav avde defordringsägare fordringsägare somsagt sagt till enackordsuppgörelse ackordsuppgörelse medLeksands Leksands Ishockey ABoch ochLeksands Leksands Fastighets AB.Ackordsuppgörelsen Ackordsuppgörelsen beslutad avMora Mora Tingsrätt februari med IFIF Ishockey AB IFIFFastighets AB. ärär beslutad av Tingsrätt i iifebruari med Leksands IF Ishockey AB och Leksands Fastighets AB. Ackordsuppgörelsen är beslutad av Mora Tingsrätt februari 2013och ochdomen domenvinner vinnerlaga lagakraft krafti imars mars2013. 2013.Uppgörelsen Uppgörelseninnebär innebäratt attLeksands LeksandsSparbank Sparbankskriver skriverner neren enfordran fordran påtotalt totalt 2013 på 2013 och domen vinner laga kraft i mars 2013. Uppgörelsen innebär att Leksands Sparbank skrivermycket ner en fordran pågjorda totalt 25 mkr, vilket har reserverats i sparbankens resultat. Leksands Sparbanks ställning är dock fortsatt god efter 25 mkr, vilket har reserverats i sparbankens resultat. Leksands Sparbanks ställning är dock fortsatt mycket god efter gjorda 25 mkr, vilket har reserverats i sparbankens resultat. Leksands Sparbanks ställning är dock fortsatt mycket god efter gjorda nedskrivningar och sparbanken har ett eget kapital som uppgår till drygt 580 mkr per 2012-12-31, se mer i not 34. nedskrivningar nedskrivningaroch ochsparbanken sparbankenhar harett etteget egetkapital kapitalsom somuppgår uppgårtill tilldrygt drygt580 580mkr mkrper per2012-12-31, 2012-12-31,se semer meri inot not34. 34. 33 Viktiga uppskattningar och bedömningar 33 Viktiga Viktigauppskattningar uppskattningar ochbedömningar bedömningar 33 och 33 Sparbanksledningen Viktiga uppskattningar och bedömningar har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens Sparbanksledningen har utvecklingen, avseende sparbankens Sparbanksledningen hardiskuterat diskuterat utvecklingen,valet valetoch ochupplysningarna upplysningarna avseende sparbankens viktigaredovisningsprinciper redovisningsprinciper ochuppskattningar, uppskattningar, samt tillämpningen avdessa dessa principer ochuppskattningar. uppskattningar. viktiga och samt tillämpningen av principer viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principeroch och uppskattningar. Viktigabedömningar bedömningarvid vidtillämpning tillämpningav avsparbankens sparbankensredovisningsprinciper redovisningsprinciper Viktiga Viktigabedömningar bedömningar tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper Viktiga vidvid tillämpning avsparbankens sparbankens redovisningsprinciper beskrivsnedan. nedan. Viktiga bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciperbeskrivs beskrivs nedan. Klassificeringav avfinansiella finansiella tillgångaroch ochskulder skulder Klassificering Klassificering av finansiellatillgångar tillgångar ochnärmare skulder hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Sparbankens redovisningsprinciper definierar Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och i iolika kategorier: Sparbankens redovisningsprinciper definieraroch närmare tillgångar ochskulder skulderska skaklassificeras klassificeras olika kategorier: av Klassificering av finansiella tillgångar skulderhur för"handel" "handel"förutsätter förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för att dessa motsvarar beskrivningen av Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. Finansiellatillgångar tillgångaroch ochskulder skuldersom somsparbanken sparbanken initialtvalt valt attvärdera värdera tillverkligt verkligt värdevia via resultaträkningenförutförutFinansiella Finansiella tillgångar under och skulder som sparbankeninitialt initialt valtatt att värderatill till verkligtvärde värde viaresultaträkningen resultaträkningen förutsätteratt attkriterierna kriterierna redovisningsprinciper uppfyllts. sätter under redovisningsprinciper uppfyllts. sätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. Klassificering avfinansiella finansiella tillgångarsom sominvestering investering somhålles hållestill tillförfall förfallförutsätter förutsätteratt attsparbanken sparbankenhar har enuttrycklig uttrycklig Klassificering av tillgångar som Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles tillvad förfall förutsätter attredovisningsprinciper. sparbanken haren en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med som anges under avsikt att avsiktoch ochförmåga förmåga attinneha innehatillgångarna tillgångarnatill tillförfall förfalli ienlighet enlighetmed medvad vadsom somanges angesunder underredovisningsprinciper. redovisningsprinciper. Nedskrivningar förkreditförluster kreditförluster Nedskrivningar för Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster skernormalt normaltutifrån utifrånen enindividuell individuell bedömningoch ochbaseras baseraspå påledningens ledningensbästa bästauppskattning uppskattningav av Viktiga källorför tillkreditförluster osäkerhet i uppskattningar Nedskrivning sker Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuellbedömning bedömning och baseras påen ledningens bästa uppskattning av nuvärdetav avkassaflöden kassaflöden somförväntas förväntas erhållas. Viduppskattning uppskattning av dessakassaflöden kassaflöden görs bedömning avmotpartens motpartens Nedskrivningar för kreditförluster nuvärdet som erhållas. Vid av dessa görs en bedömning av nuvärdetfinansiella av kassaflöden somoch förväntas erhållas. Vidpåuppskattning av dessasäkerhet. kassaflöden görs en bedömning av motpartens partens situation realisationsvärdet varje underliggande Varje osäker fordranbästa bedöms pådess dessmeriter meriter Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrånpå envarje individuell bedömning och baseras på ledningens uppskattning av partens finansiella situation realisationsvärdet underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på partens finansiella situationoch och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på riskkontrollen. dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende nuvärdet av kassaflöden sompå förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden godkänns görs en bedömning av motpartens och med kassaflöden som återvinningsbara av riskkontrollen. ochstrategin strategin medavseende avseende påuppskattade uppskattade kassaflöden sombedöms bedöms återvinningsbara godkänns avden denoberoende oberoende riskkontrollen. partens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen. Sid 43 26 26 26 14819 Årsredovisning.indd 43 2013-03-27 11.51 34 34 Kapitaltäckning Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd nivå för storleken på kapitalbasen på några års sikt som baseras på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbankens hemsida www.leksandssparbank.se. Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. tkr Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen Periodiseringsfond (78% därav) - orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde - styrelsens förslag till vinstdisposition Primärt kapital före avräkning Avräkning av aktier Summa primärt kapital Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier Summa supplementärt kapital Total kapitalbas 2012 2011 581 589 4 446 -125 863 -1 000 459 172 -99 816 359 356 500 023 0 -64 626 -1 000 434 397 -74 525 359 872 125 863 -99 816 26 047 64 626 -64 626 0 385 403 359 872 Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar med säkerhet i fastighet Oreglerade poster Exponeringar i form av säkerställda obligationer Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav Kapitaltäckningskvot 6 411 63 733 45 444 26 514 536 1 292 1 618 145 548 6 415 55 571 41 357 27 807 511 1 120 1 651 134 432 14 466 14 466 14 178 14 178 160 014 148 610 2,41 2,42 Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet (1,00). Sid 44 26 14819 Årsredovisning.indd 44 2013-03-27 11.51 Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en Kapitalplanering egen process för Intern KapitalUtvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i egen process för Intern KapitalUtvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i interna kapitalutvärderingen genomförs minst 2 gånger per år. relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs minst 2 gånger per år. 35 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ettarrangemang omfattande samarbete med Swedbank AB. Dettai samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för 35 som inte redovisas balansräkningen 35 Ekonomiska Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Swedbank Försäkring. närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek Leksands Sparbank har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym på 1 390 347 tkr. och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Swedbank Försäkring. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt Leksands Sparbank har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym på 1 390 347 tkr. belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Swedbank Försäkring har sparbanken förmedlat Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt fondsparande på 1 520 316 tkr och försäkringssparande på 519 026 tkr. belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Swedbank Försäkring har sparbanken förmedlat Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. fondsparande på 1 520 316 tkr och försäkringssparande på 519 026 tkr. De totala provisionerna avseende de ovan nämnda volymerna uppgick under 2012 till ca 20 000 tkr. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. De totala provisionerna avseende de ovan nämnda volymerna uppgick under 2012 till ca 20 000 tkr. Sid 45 26 14819 Årsredovisning.indd 45 26 2013-03-27 11.51 Styrelsens och VD:s underskrift Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 februari 2013 i Leksand. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på huvudmännens årstämma den 12 april 2013. Lars Åke Larsson Anders Nygårdh ordförande vice ordförande Maria Werpers Dahl Cecilia Österlind Johan Matz Lars Wallén Karolina Gudmundsson Marianne Bejersten personalrepresentant personalrepresentant Anna Franzon Annika Nygårds VD Revisorspåteckning Min revisionsberättelse har avgivits den 14 mars 2013. Stefan Persson Auktoriserad revisor Originalet till Resultat- och Balansräkningen har påtecknats av revisorn. Sid 46 14819 Årsredovisning.indd 46 2013-03-27 11.51 Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Leksands Sparbank org nr 583201-2529 Rapport om årsredovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Leksands Sparbank för år 2012. Styrelsens ansvar för årsredovisning Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Leksands Sparbank finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning 14819 Årsredovisning.indd 47 i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Leksands Sparbank för år 2012. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och sparbankens reglemente. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Leksand den 14 mars 2013 Stefan Persson Auktoriserad Revisor Av huvudmännen utsedd revisor Sid 47 2013-03-27 11.51 Bolagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.” För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 32 huvudmän. Hälften av dessa väljs av Leksands, Rättviks och Gagnefs medan återstående 16 väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns slutet av årsredovisningen. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Lasse Nygård som ordförande samt ledamöterna Kristina Haag-Larsen, Heléne Rocking, Jan Skarner och Bo Pettersson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på sparbanksstämman att välja styrelseordförande. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 7 ledamöter. Därutöver ingår 2 personalrepresentanter och 2 suppleanter för dessa samt VD. Av styrelsens 10 ledamöter är 6 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns i slutet av årsredovisningen. Upplysningar om ersättningar, övriga och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Ordföranden gör även en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 17 tillfällen. Kontakt och möten har även skett med andra sparbanker. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats strategi- och strukturfrågor, års- och delårsbokslut, riskanalys och kapitalutvärdering, verksamhetsplan inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, framtidsfrågor, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter. Styrelsens kommittéer och internrevision Kreditkommittén fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I kommittén ingår styrelsens ordförande, ledamot i styrelsen, VD och kreditchef. Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. Sid 48 14819 Årsredovisning.indd 48 2013-03-27 11.51 Huvudmän Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samt revisorer, framgår av nedanstående uppställning. Vald första Mandatperiod per gången årsstämma 2007 2015 2012 2015 2011 2015 2011 2015 2011 2015 2011 2015 2009 2015 2011 2015 1998 2015 2011 2015 Valda av Leksands kommun Jansson Birgitta Larsson Magnus Laurell Magdalena Lundqvist Therese Lysén-Hedvall Ewa Park Bengt Pettersson Bo Stenmark Mats Swedhs Christer Winter Jörgen Ort Leksand Siljansnäs Siljansnäs Tällberg Tällberg Insjön Siljansnäs Leksand Insjön Insjön Vald av Gagnefs kommun Ahlgren Anders Gagnef 2011 2015 Valda av Rättviks kommun Bihl Lisa Haag-Larsen Kristina Hansson Solveig Karlsson Christer Roos Anna-Maja Rättvik Rättvik Rättvik Rättvik Rättvik 1999 1999 2007 2003 2011 2015 2015 2015 2015 2015 Valda av huvudmännen Forssell Lena Hagman Lena Rocking Heléne Skarner Jan Kallur Märta Nygård Lasse Persson Märta Sommarström Monica Ljunggren Ingegerd Marits Kerstin Olsson Torbjörn Åslund Margareta Dahlin Marianne Hasselberg Anette Matsson Jan-Olof Werpers Andreas Leksand Leksand Rättvik Leksand Rättvik Leksand Djura Rättvik Rättvik Leksand Leksand Leksand Leksand Leksand Leksand Rättvik 1997 1997 2005 1998 2006 1984 1999 1999 2006 1983 2003 2006 1982 2004 2012 2007 2013 2013 2013 2013 2014 2014 2014 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2016 2016 2016 Styrelse vald av huvudmännen Larsson Lars Åke, ordförande Nygårdh Anders, vice ordförande Österlind Cecilia Franzon Anna Wallén Lars Werpers Dahl Maria Matz Johan Nygårds Annika Gudmundsson Karolina* Bejersten Marianne* 2011 2007 2008 2008 1992 2012 2012 2013 2014 2014 2014 2013 2013 2013 Bankdirektör Banktjänsteman Banktjänsteman Leksand Leksand Ekerö Leksand Leksand Leksand Rättvik Sågmyra Vikarbyn Insjön 2010 2010 2013 2014 Banktjänsteman Banktjänsteman Siljansnäs Rättvik 2012 2011 2013 2014 Aukt.revisor Aukt.revisor Stockholm Leksand 2007 1987 2015 2016 Andersson Ulrika* -suppleant Forsberg-Larson Sandra* -suppleant * = personalrepresentanter Revisorer Stefan Persson Thomas Lind -suppleant Sid 49 14819 Årsredovisning.indd 49 2013-03-27 11.51 Anteckningar Sid 50 14819 Årsredovisning.indd 50 2013-03-27 11.51 Sid 51 14819 Årsredovisning.indd 51 2013-03-27 11.51 Leksand Rättvik Insjön Sparbanksgatan 1 Torget Hjultorget 34 Postadress Box 77, 79322 Leksand Postadress Box 44, 79521 Rättvik Postadress Box 45, 793 11 Insjön Tel 0247-886 00 Fax 0247-142 14 Tel 0247-886 00 Fax 0247-107 10 Tel 0247-886 00 Fax 0247-409 00 E-postadress Webb info@leksandssparbank.se leksandssparbank.se 14819 Årsredovisning.indd 52 2013-03-27 11.51
© Copyright 2024