Lär känna din bygd 2013-10-07 Lär känna din bygd 2013-10-07 ”Varför är det som det är i den fysiska miljön och vad blir det i framtiden? ” Ingvar Blomster Innehållsdeklartion Inledning - overtyr I går Avbrott för information om vägar I dag I morgon ”Das war das”-avslutning Inledning - overtyr 1 Lär känna din bygd 2013-10-07 HAMMARSKOG OCH DALBYBORNA De äldsta svenska avbildningen av en midsommarstång sägs vara från Dahlbergs Suecia-verk, där han på avbildningen av Hammarskogs herrgård i Uppland har tecknat bönder som dansar kring en midsommarstång i förgrunden. Stången har ett flertal vertikalt placerade kransar kring stången. Erik Dahlberg fick 1661 uppdrag att "geografiskt afteckna Sveriges förnämsta städer m. m. samt däröver göra en kort beskrifning". Hans teckningar stacks sedan på koppar av holländska och svenska grafiker och utgavs, dock utan texten, under titeln Suecia antiqua et hodierna. Fortsatt dans i Dalby Västeråker på 1920-talet Dalby-Västeråker på 1920-talet 2 Lär känna din bygd 2013-10-07 Riksrådet Knut Posse 1655 Hammarskog på 2000-talet Midsommarfirande fortfarande Bygden i går 3 Lär känna din bygd 2013-10-07 Kvek gården Karta från 1860 - före laga skifte 4 Lär känna din bygd 2013-10-07 Gräna by före laga skifte 1865-1866 Gräna by – byggnader som återstod 1987 5 Lär känna din bygd 2013-10-07 1920-talet - Första sommarhusen i bygden 1950-talet – Nya mangårdsbyggnader och egna hem 1960-1990 – Nya hus för personer med anknytning till socknarna KOMMUNAL PLANERING FRÅN FÖRR Generalplan 69 – Dalby och Västeråker ingår i Uppsala kommun Kommunprogram 75 – Program under ”gröna vågens” tid. Glesbygden ska minska Översiktsplan 90 – Prognosen innebar ökning 1990-2010 med 2000 personer Generalplan 1969 6 Lär känna din bygd 2013-10-07 Landsbygdsbefolkningen beräknades minska från 16.800 personer 1974 till 13.500 personer år 1985 Lite om… Vägar, kommunikationer Karta från 1860 – landsvägar i samma läge 7 Lär känna din bygd 2013-10-07 VÄGAR och KOMMUNIKATIONER Väghållningen börjar i Norden regleras i riks- och landskapslagar. Häradsväg var i Sverige före 1891 en förbindelseled av mindre betydelse än landsväg men större än en sockenväg. En häradsväg skulle vara minst 6 alnar (3,6 meter) bred, men skillnaden mellan häradsväg och sockenväg var dock inte särskilt väldefinierad. Enligt 1891 års väglag ersattes både häradsväg och sockenväg med bygdeväg. Huvudansvaret för underhållet av vägarna låg på den jordägande menigheten. I Sverige läggs ansvaret för vägarna på staten 1944. Staten genom Trafikverket ansvarar idag för de statligt ägda allmänna vägarna. Kommunerna förvaltar kommunala gator. Enskilda vägar förvaltas av vägföreningar eller av enskild fastighetsägare. Dalby och Västeråker ingår i Trafikverkets driftområde Enköping. Regionkontoret ligger i Eskilstuna Första mjölkbilen med passagerare Evert Lundqvist vid vår buss 8 Lär känna din bygd 2013-10-07 Vår buss vid bussstationen Trafikverket besöker och besiktigar alla våra vägar en gång minst var 14:e dag. Vägarna är indelade i underhållsklasser som avgör hur ofta och hur snabbt Trafikverket underhåller vägen. När Trafikverket får en fråga/ påpekande eller önskemål om bättre eller tätareunderhåll, t.ex. lagning av skador m.m. så kan Trafikverket göra en trafikräkning, det kan ta en månad eller så innan detta genomförs. Visar det sig då att trafiken ökat så att detta föranleder att vägen bör ha en högre klass, så klassas den om. Vägar kan förstås också klassas ner. Planändringar eller nya detaljplaner, exploatering eller permanentning av fritidshusboende kan leda till att vägar behöver beläggas eller få ett betydligt bättre underhåll. Det är då bra om anslutande vägföreningar eller boende hör av sig till Trafikverket med sina önskemål, synpunkter och frågor. Trafikverkets driftsentreprenörer är ofta kunniga om vägens status och funktion men har ju inte alltid koll på kommunens planer eller områdets utveckling. Enklaste sättet att nå Trafikverket är på telefon 0771 921 921. Bygden i dag 9 Lär känna din bygd 2013-10-07 Nya lite större bosättningar inom Dalby och Västeråker Hässle 2013 10 Lär känna din bygd 2013-10-07 Markanvändning Översiktsplan2010 Stadens närmaste omgivning – Stadens omland Inom omlandet gäller generellt stor försiktighet avseende markanvändningsförändringar. Omlandsmarkeringen har två funktioner: att bevara värden och säkra framtida stadsutveckling. För det första innefattas i omlandet det stora slättlandet med skogsbryn runt Uppsala stad. Karaktären av tydlig gräns mellan stad och landsbygd liksom karaktären av staden på slätten är viktig att bevara. Jordbruksmarken är av hög klass. Berg- och moränkullarna i slättlandskapet har ofta höga natur- och rekrationsvärden. Slättlandet ska därför bevaras öppet och kullarna bör inte få ytterligare bebyggelse. Ingrepp som försvårar fortsatt hävd ska undvikas, liksom ny bebyggelse och andra anläggningar som saknar koppling till jordbruket. Bebyggelse/anläggningar som ändå tillkommer ska anpassas till skala och utformning för att ej påtagligt framträda. För det andra innehåller omlandet delar som i en mer avlägsen framtid kan komma att behövas för stadens expansion eller ny transportinfrastruktur, samtidigt som ett högt bebyggelsetryck föreligger här på grund av närheten till staden. Omlandet ska därför också ses som ett strategisktområde för framtida stadsutbyggnad som hålls fritt från bebyggelsetillskott och andra förändringar som kan försvåra en senare ändamålsenlig utbyggnad och/eller bevarande för rekreationsändamål. Detaljplanekravet enligt PBL 5 kap 1§ kan hävdas för omlandet. Dalbydalgången – skydd för landskapsbilden 11 Lär känna din bygd 2013-10-07 Översiksplan 2010 Skydd för landskapsbilden I naturvårdslagen (NVL) 19 § i dess lydelse före den 1 januari 1975 står att läsa: ”Finnes anledning att antaga att nybyggnad, upplag eller annat arbetsföretag av visst slag, som ej omfattas av tillståndstvång enligt 18 §, skulle inom visst område komma att i väsentlig mån skada landskapsbilden, äger länsstyrelsen förordna att företag av det slaget icke må utföras inom det området utan länsstyrelsens tillstånd. I samband med tillstånd må länsstyrelsen meddela sådana föreskrifter att företagets menliga inverkan på landskapsbilden såvitt möjligt begränsas eller motverkas.” NVL 19 § förändrades 1974, men beslut enligt 19 § som tagits före 1974 gäller fortfarande med sin gamla lydelse och innebörd. Förordnandet gäller inte företag som ska prövas enligt miljöbalken. I Uppsala kommun finns tolv förordnanden enligt landskapsbildsskyddet. Sex för större avsnitt, dalgångar och sex mer begränsade, därav fyra kyrkor. Riksintressen 12 Lär känna din bygd 2013-10-07 Riksintresset FISKE och FRILUFTSLIV OCH TURISM Fiske Enligt MB 3 kap 5 § ska mark- och vattenskyddsområden som har betydelse för vattenbruket så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Mälaren inklusive Ekoln är av riksintresse för yrkesfisket. Friluftsliv och turism Mark- och vattenområden som har betydelse ur allmän synpunkt med hänsyn till turismen och friluftslivet ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka eller skada natur- och kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter eller i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Områdena som är av riksintresse för friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket (MB kap 3 och 4). Mälaren är med hänsyn till de samlade natur- och kulturvärdena av riksintresse enligt MB 4 kap. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om de kan ske på ett sådant sätt som inte påtagligt skadar natur- och kulturvärdena. Vid bedömningen ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. Bestämmelserna innebär dock inte någon restriktion för utvecklingen av tätorter och det lokala näringslivet. Naturvårdsinventering ur Översiktsplan 2010 Kulturmiljöer - ur översiktsplan 2010 13 Lär känna din bygd 2013-10-07 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Hagunda Upplandsmuseet 1987 Lämplighetsprövning Föregår avstyckning av nya tomter Bygglov Krävs för nybyggnad av bostadshus Krävs inte för ekonomibyggnader Bygglovbefrielse för friggebodar 15 kvm. Bygglov krävs inte för mindre tillbyggnad och för komplementbyggnader i anslutning till huvudbyggnaden Strandskyddsområdet Skydd för landskapsbilden Undantag från bygglovplikt Enligt plan- och bygglagen 8 kap 4b § får mindre tillbyggnader och komplementbyggnader på en- och två-bostadshus utföras utan bygglov om huset ligger utanför detaljplanelagt område och inte ingår i samlad bebyggelse. Kommunen avgör vad som är att betrakta som ”mindre tillbyggnad” och komplementbyggnad. Byggnadsnämnden beslutade 2004-03-18 att som ”mindre tillbyggnad” betraktas tillbyggnader på upp till 50 procent av den befintliga huvud byggnadens bruttoarea, dock högst 40 kvadratmeter, under förutsättning att hela byggnaden nyttjas till samma ändamål som tidigare. En komplementbyggnad är en byggnad i högst en våning belägen i huvudbyggnadens omedelbara närhet samt fyller ett behov som komplement till bostaden. Åtgärden får inte utföras närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Tillstånd kan komma att krävas enligt annan lagstiftning såsom t ex miljöbalken, kulturminneslagen, naturvårdslagen eller väglagen. 14 Lär känna din bygd 2013-10-07 Samlad bebyggelse Dalby Udd/Säby, Gunggräna, Björk Områden med samlad bebyggelse Områden där byggnadsnämnden tolkat att samlad bebyggelse föreligger. Inom de markerade områdena krävs bygglov för mindre tillbyggnader och komplementbyggnader vilket inte annars krävs utanför detaljplan. Bygglovplikten inom samlad bebyggelse motiveras av att ansamlingen av byggnaderna är av sådan art och omfattning att åtgärderna här i högre grad kan inverka på olika enskilda och allmänna gemensamma intressen. Utformningen av den bebyggda miljön ur Översiktsplan 2010 • Vid bebyggelsekompletteringar på landsbygden ska platsernas värdefulla karaktärsdrag tas tillvara och utvecklas • Viktiga siktlinjer ska inte skymmas. Det gäller t ex siktlinjer från vägar till kyrkor, och andra större karaktärsbyggnader. Värdefulla utblickar mot dalgångar, sjöar och vattendrag ska värnas. • Nya tomter och byggnader på landsbygden ska placeras i anslutning till befintlig bebyggelse, där det uppstått luckor i byarna, eller till lägen som liknar traditionella tomtplatser. Traditionella tomtplatser är i skogsbryn och på höjdlägen. Inom och invid det öppna slättlandskapet är byggnaders placering särskilt viktig. • Master och torn av teknisk karaktär bör lokaliseras i skogsområden eller i anslutning till andra höga anläggningar eller utformas som karaktärsbyggnad med hög arkitektonisk kvalitet. . 15 Lär känna din bygd 2013-10-07 Utformningen av den bebyggda miljön ur Översiktsplan 2010 forts.. Kyrkomiljöer: • Kulturhistorisk hänsyn till kyrkans placering och utformning i landskapet ska ges största vikt vid tillskott och förändringar i kyrkomiljön och kringliggande landskap. Såväl utblickar mot kyrkan som utblickar från densamma ska värnas Bygden i morgon Ökar befolkningen? Växer landskapet igen? Förfaller ekonomibyggnaderna? Stiger vattnet ? Växer Dalby-Västeråker ytterligare? Generellt sett har kommunikationslägen och tillgång till service blivit allt viktigare vid bostadsval. Närhet till vatten alltid intressant men knappast troligt med fler strandtomter i området. Vägar och allmänna kommunikationer kommer marginellt att kunna förbättras. Stora exploateringar inte aktuella. Utvecklingen sker genom avstyckningar gjorda av fastighetsägare på trakten. Andrahandsvärdet borde vara en frågeställning för tillkommande bosättare. 16 Lär känna din bygd 2013-10-07 Befolkningsutvecklingen Förr fanns det både höns, får, kor och hästar! Idag bara hästar? Underhållet av bebyggelsemiljön 17 Lär känna din bygd 2013-10-07 Das war das - avslutning Bevara de små byggnaderna! Detaljer – vredet och handtaget 18 Lär känna din bygd 2013-10-07 Fjädern som håller dörren - snart 100 år Tack för mig ! 19
© Copyright 2025