Ortsfördjupning Skyttorp
Ortsfördjupningar [7.10] översiktsplan för uppsala kommun skyttorp 7.10 Förutsättningar och tendenser Befolkning och bostadsutbud 1990 2004 – 12 – 31 2030 Befolkning, totalt 573 679 735–1 100 Småhus (lgh) 163 181 64 80 Flerbostadshus (lgh) Tillkommande bostäder fram till år 2030 Summa bostäder (lgh) 261 En detaljplan för cirka 20 småhus finns färdig för antagande sedan hösten 2001. Teknisk försörjning 20 –150 227 I samband med ÖP 90 upprättades förslag till fördjupad översiktsplan som gick så långt som till en utställningsversion utan att sedan antas. I denna reserveras flera områden för en större utbyggnad. 280–410 tabell 7.8 Befolknings- och bostadsutveckling samt prognos till 2030. Bebyggelsestruktur, tidigare planer samt pågående planarbete och utbyggnad Skyttorp har uppstått som ett stationssamhälle och de tidigaste bostadshusen lokaliserades i närheten av järnvägen. Kring sekelskiftet startade ett par småindustrier i anslutning till järnvägen. Under slutet av 1920-talet startade trä- och snickerirörelse i liten skala som sedan expanderade och satte stark prägel på samhället. Bostadsbebyggelsen ökade snabbt med industrialiseringen på 1920-talet för att sedan i jämn och försiktig takt expandera under större delen av 1900-talet. Orten består av mindre delområden, runt skolan finns ett äldre villaområde från 1900-talets första hälft och öster om järnvägen ligger villabebyggelse från 1900-talets andra hälft. Idag är de stora industribyggnaderna intill stationen i stort sett tomma. Skyttorp har en generalplan från 1970 som är inaktuell. VA-anläggningarna klarar ett tillskott av max 150 nya bostäder eller drygt 400 nya innevånare. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala vattentäkterna i Uppsala och Vattholmaåsarna inrättades av Länsstyrelsen den första januari 1990. Bebyggelseområdet Södergärde (Örkälla) är ett område med fritidsbebyggelse där det pågår en omvandling till permanentboende och där avloppsfrågan lösts genom enskilda avloppsanläggningar. Kommunalt dricksvatten är anslutet till fritidshusområdet. Även samlad bebyggelse nordväst om samhället intill planområdet för Skyttorp har enskild avloppslösning. Riktlinjer bör tas fram för hanteringen av ny- eller utbyggnad inom eller intill dessa omvandlingsområden eller annan samlad bebyggelse med enskilda avloppslösningar. Naturvård, friluftsliv och kulturmiljö »Naturvård och friluftsliv« Fyrisåns (Vattholmaån) dalgång öster om samhället är någorlunda bred och bitvis öppen, medan naturen norr om samhället mest kantas av skog, mader eller smärre odlingsmarker. Skyttorp har mycket god tillgång på närfriluftsmarker. 26 Ortsfördjupningar [7.10] översiktsplan för uppsala kommun Det går dock knappast att peka ut något större skogsområde som är avsevärt mer skyddsvärt än andra som närströvmark. Närmast att nämna är några kvadratkilometer av skogsmarkerna öster om väg 290. I detta område finns ett elljusspår. Mindre, men skyddsvärda, friluftsmarker finns kring Vattholmaån. Det är ett småbrutet och omväxlande landskap. Med ett par spänger och åkerstigar skulle tillgängligheten kunna öka ytterligare. På östra sidan av ån precis norr om bron ligger Såghagen som är betydelsefull för landskapsbilden och skolundervisning. Enda sjön utanför ådalgångarna är den lilla Igelsjön norr om Skyttorp. Med en målmedveten restaurering kan rekreationsvärdet ökas. Det finns en golfbana söder om Salsta slott. »Kulturmiljö« Skyttorp är beläget strax väster om Fyrisån (Vattholmaån) och gränsar till dess dalgång som sedan sträcker sig söderut förbi Salsta och Vattholma. Utmed ån sträcker sig även Åsbyåsen där flera fornlämningar är belägna. Området är i tidigare inventeringar inte klassat som kulturhistoriskt värdefullt. Det finns dock kulturhistoriska och framför allt miljömässiga värden i området närmast åsen och ån som är väl värda att beaktas och lyftas fram i den fysiska planeringen. Även järnvägsstationen med sin tidstypiska tegelarkitektur och banvaktarstugan, samhällets äldsta byggnad, har kulturhistoriska värden som ska uppmärksammas. Trafik och kollektivtrafik Skyttorp ligger vid stambanan och Upptåget stannar på orten. Framkomligheten på väg 290 förbättras när ny E4 tas i bruk vilket avlastar väg 290. Gatunät: Väg 707 är genomgående med tunnel under järnvägen. Vägförening väghållare. Kollektivtrafik: Upptåget, landsvägsbuss. Åktid till centrala Uppsala 19 minuter (tåg). Vägstandard till Uppsala: Väg 290, huvudsakligen 90 km/tim. Åktid till centrala Uppsala 27 minuter. Bilar per 1000 invånare (2003): 378 (386 är genomsnittet för tätorter utanför staden) Gång- och cykeltrafik: Gång- och cykelväg längs den planskilda huvudvägen. Arbetsmarknad och pendling Antal företag (2003): 45, varav 30 i tätorten, resten i omlandet. Antal företag med 2–9 anställda: 5. FörvärvsAndel som Andel som arbetande natt- arbetar inom den arbetar i befolkning egna bygden Uppsala stad 347 12% 60% Andel som arbetar utanför kommunen 10% Service Förskola, grundskola årskurs 1–6, fritidsgård, sporthall, fotbollsplaner, bad i Fyrisån, dagligvarubutik, bensinstation, pizzeria samt apotekstjänst och systembolagsombud. Planeringsprinciper/riktlinjer Skyttorp kan byggas ut till kapacitetsgränsen för VAanläggningarna med högst 150 bostäder. Stationen kan på sikt attrahera fler att bosätta sig på eller nära orten. Skyttorps attraktionskraft kan även ökas om bostadsbyggandet kan inriktas på speciella nischer. Styckebyggartomter och bebyggelsegrupper med särpräglad profil kan vara en möjlighet. Bebyggelsen bör även lokaliseras till de delar av Skyttorp som är attraktivast, det vill säga i närheten av åsen och Fyrisån. Alltför stor täthet (små tomter) kan vara mindre attraktivt på det här avståndet från Uppsala. Skyttorp har stor andel bostäder i flerbostadshus och bedöms inte ha marknadsförutsättningar för fler inom närmaste framtid. Det bör dock hållas öppet för framtida tätare bebyggelse i stationsnära lägen. Mark för verksamheter och service såsom handel, kontor och industri samt förskolor, skolor och vårdboende med mera kan ordnas i de föreslagna bebyggelseområdena. Kommunal service och verksamheter som inte är miljöfarliga kan ligga intill bostäder. Miljöfarliga verksamheter kan lokaliseras till delar av de äldre industriområdena och eventuellt öster om väg 290 intill befintlig bergtäkt. Hänsyn ska då tas till befintligt elljusspår. Omlandet (se plankarta 1a, ÖP 2010) Bebyggelsetillskott i omlandet bör prövas positivt främst i lägen som ligger så till i vägsystemet att stationssamhället måste passeras för vidare färd mot Uppsala stad. På så sätt kan tillskotten förväntas i högre grad bidra med serviceunderlag för orten och det finns större incitament till att använda tåget än i andra lägen. Bebyggelseutveckling Marken väster och sydväst om Skyttorp består huvudsakligen av organiska jordar, vilket innebär dåliga förutsättningar för bebyggelse. Fyrisåns dalgång och Åsboåsen är de kvaliteter som bör tillvaratas för att skapa en attraktiv boendemiljö i Skyttorp. Ny bebyggelse bör därför lokaliseras intill dessa områden, men inte på dem. Omvandling Örkälla: Omvandling av fritidshus till åretruntbostäder. VA-försörjningen måste ordnas på ett långsiktigt hållbart sätt. Nya bebyggelseområden b1 Tensta-Åsby 4:84 med flera. Det finns ett förslag till detaljplan för området men den är inte antagen. Förslaget innehåller 18 småhus. 27 Ortsfördjupningar [7.10] översiktsplan för uppsala kommun Område medbevarandevärde; friluftsliv, naturvård, kulturmiljö ”Blått /grönt” kärnområde Utredningsområde för bebyggelse Nytt bebyggelseområde Befintlig tätortsmiljö med möjlighet till viss förtätning/omvandling Ny E4 med anslutande vägar Särskild bevakningszon Se även; Generell förklaring till beteckningar på plankartor och i text på sista sidan i detta dokument. b2 Åsby Området väl lämpat för bostäder och ligger i närheten av den vackra Åsbyåsen. Området bör utforams med hänsyn till landskapsbild och rekreationsvärden. Kan rymma cirka 30–40 småhus. Detaljplan behöver ej föregås av program. b3 Område öster och norr om gamla sågen Det stora område som ligger norr om Vikstavägen (väg 707), mellan järnvägen och Fyrisån är mest attraktivt att bebygga. Närheten till såväl skola, pendeltågstation samt landskapet runt Fyrisån är en stor tillgång. En nackdel är det rikliga förekomsten av hästgårdar inom området. Så länge de ligger där kan bara den sydligaste delen av området planläggas för vanliga bostäder. Utrymme bör lämnas för en infartsgata från Vikstavägen. Området kan rymma cirka 50 traditionella småhus om hänsyn inte tas till hästgårdarna. Detaljplan behöver ej föregås av program. b4 Den gamla sågen De gamla industrierna ligger centralt i tätorten och antingen kan de användas till olika typer av verksamheter, men en del av industriområdet kan även omvandlas till bostadsområde, gärna med flerfamiljshus och verksamheter som inte är miljöfarliga. Marken kan vara föro- renad.Vid en omvandling kan industriområdena sammanlagt rymma cirka 50–70 lägenheter. Detaljplan behöver ej föregås av program. b5 Del av Tensta-Åsby 34:1 Område söder om Vikstavägen med någorlunda goda markförhållanden. Järnvägen skär av området från Åsbyåsen och Fyrisåns dalgång. Kan rymma cirka 50 småhus. Detaljplan behöver ej föregås av program. b6 Tensta-Åsby 34:1 Centralt beläget område med gammal industribebyggelse som även fortsättningsvis kan användas till verksamheter eller omvandlas till bostadsområde. Detaljplan behöver ej föregås av program Övrigt Hagalund – Tensta-Säby Området ligger i skogen norr om sågen och öster om järnvägen. Det är nära stationen och har vackra omgivningar. Här medför hästgårdarna svårigheter att planlägga för vanliga bostäder. Å andra sidan kan det vara just den typ av nischat boende som kan vara intressant i Skyttorp. Området bör inte planläggas av hänsyn till hästgårdarna. 28 Förklaring till beteckningar på ortskartan och i texten (Texten anpassad redaktionellt efter antagandet av översiktsplan 2010) Befintlig tätortsmiljö med möjlighet till viss förtätning/omvandling Markerade områden utgör delar av tätorten och/eller bebyggelsegrupper i tätortens närhet där viss förtätning, permanentning av fritidshus eller omvandling från exempelvis verksamhetsmiljöer till bostadsmiljöer bedöms vara möjlig. Nytt bebyggelseområde Område med relativt begränsad utbredning som bör kunna planläggas utan omfattande programarbete eller fördjupad översiktsplan (FÖP) som grund. En del av de områden som markerats är redan planlagda eller är under planläggning. Utredningsområde för bebyggelse Utredningsområdena är väl tilltagna och ska rymma såväl ny bebyggelse och anläggningar som områden för bevarande och utveckling av befintliga värden, t ex naturmark och kulturmiljöer. Planläggning för ny bebyggelse måste föregås av programarbete eller upprättande av fördjupad översiktsplan, där kvarstående avvägning mellan allmänna intressen görs. Inom vissa utredningsområden ska enstaka nya hus kunna tillkomma utan detaljplanekrav. På så vis får t ex ingående befintliga bebyggelsemiljöer möjlighet att kompletteras under tiden fram till dess att program/detaljplan upprättats och i vissa fall – när alternativa utbyggnadsområden inte finns – kan sådana mindre bostadstillskott kortsiktigt vara av betydelse för att stödja lokal service. Det är dock mycket viktigt att kompletterande bebyggelse kan klara VA-försörjningen på ett godtagbart sätt. Särskild bevakningszon I särskilda ”bevakningszoner” (ligger oftast inom utredningsområden) ska exploatering avvakta tills ytterligare utredningar genomförts. Det handlar exempelvis om partier som behövs för att säkerställa infarter till utredningsområdena som helhet och olika delar inom dem eller om platser som avsätts som reservat för pendeltågstationer med kringfunktioner. ”Blått/grönt kärnområde” Beteckningen har blivit inaktuell i och med att översiktsplan 2010 trätt i kraft. Kan läsas som nedanstående beteckning (bevarandevärde mm) Område med bevarandevärde; friluftsliv, naturvård, kulturmiljö Dessa ofta vidlyftiga områden sammanfattar var rubricerade intressen finns. Där de överlagras med beteckningen ”nytt bebyggelseområde” har exploateringsintresset företräde. Omlandet (OBS markerat endast på plankarta 1a i översiktsplan 2010) Omlandet innefattar det område som skrafferats runt varje tätort på plankarta 1a i den kommuntäckande översiktsplanen och inte är markerat som nytt utbyggnadsområde eller utredningsområde för bebyggelse på plankartan som tillhör ortsfördjupningen. Varje ortsfördjupning har egna riktlinjer för lovprövning mm inom omlandet. Därutöver ska de allmänna intressena beaktas, utom i de avseenden där riktlinjerna för respektive omland säger något annat.
© Copyright 2024