Ortsfördjupning Lövstalöt
Ortsfördjupningar [7.6] översiktsplan för uppsala kommun lövstalöt 7.6 Förutsättningar och tendenser Befolkning och bostadsutbud 1990 2004 – 12 – 31 Befolkning, totalt 890 930 Småhus ( lgh) 331 333 3 3 Flerbostadshus ( lgh) Tillkommande bostäder fram till år 2030 Summa bostäder ( lgh) 2030 1 150 75 334 336 410 tabell 7.4 Befolknings- och bostadsutveckling samt prognos till 2030. Bebyggelsestruktur, tidigare planer samt pågående planarbete och utbyggnad Villasamhället Lövstalöt har till sin huvuddel vuxit fram under 1900-talets mitt och senare del. Under 1960-talet tillkom huvuddelen av villabebyggelsen i samhället. Ett planarbete för ett 70-tal småhus pågår i Fansta. Teknisk försörjning Vattenförsörjningen av Bälinge och Lövstalöt sker med grundvatten ur Uppsalaåsen. Vattentillgången är god i Bälinge, som får dricksvatten från vattenverket i Lövstalöt. Vattenverket har kapacitet att försörja sammanlagt 4 000 personer med vatten. Avloppsvattnet från Bälinge och Lövstalöt går i ledning in till Kungsängsverket. En ny avloppspumpstation på den drygt 11,7 kilometer långa ledningen behövs om ytterligare bebyggelse ska vara möjlig. Då kan kapaciteten öka från dagens 3 000 personer till 4 000 personer. Det innebär att orterna sammantaget kan expandera med cirka 400 bostäder med små investeringsbehov. Ett ytterligare befolkningstillskott kräver ny ledning till Uppsala. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala vattentäkterna i Uppsala- och Vattholmaåsarna inrättades av Länsstyrelsen den första januari 1990. Naturvård, friluftsliv och kulturmiljö »Naturvård och friluftsliv« Lövstalöt har svag tillgång till närfriluftsmarker. Det enda egentliga området av något värde ligger på andra sidan nuvarande E 4, från tätorten sett, men kan nås med planskild korsning. Stora delar av det området har speciella natur- och landskapskvaliteter. En del av Högstaåsen är naturreservat och en sträcka av Björklingeåns omgivningar är landskapsbildsskyddsområde. Mest utnyttjad som närfriluftsmark för Lövstalöt är avsnittet Lövstahagarna – norra delen av före detta Lyttaåsen. Området som helhet skulle kunna fås att med hjälp av nya stigar och spänger fungera väl som en större friluftsmarksenhet. En del besöksmål inom området är värdefulla även för mer långväga besökare »Kulturmiljö« På ”Löten” låg i äldre tider några backstugor och soldattorp (Backstugan på 3:3 är av särskilt värde). 1892 byggdes där en skola och på 1930-talet tillkom några egnahem utmed riksvägen och vägen mot Fansta. År 1940 uppfördes snickerifabriken vid stora vägen. Lövstalöt är i tidigare inventeringar inte klassat som kulturhistoriskt värdefullt. Däremot gränsar det i flera delar till riksintresset Björklingeåns och Fyrisåns dalgångar. Den 13 108 Ortsfördjupningar [7.6] översiktsplan för uppsala kommun Område medbevarandevärde; friluftsliv, naturvård, kulturmiljö Befintlig tätortsmiljö med möjlighet till viss förtätning/omvandling ”Blått /grönt” kärnområde Ny E4 med anslutande vägar Utredningsområde för bebyggelse Särskild bevakningszon Se även; Generell förklaring till beteckningar på plankartor och i text på sista sidan i detta dokument. Nytt bebyggelseområde raka vägen från Uppsala till Björklinge, anlagd under på 1600-talet, går utmed samhällets östra del. Antal företag med 2 – 9 anställda: 10, med 10 – 49 anställda: 3. Lövsta by har en bibehållen radbystruktur med bland annat ett bra exempel på en centralsvensk gård av ålderdomligt slag. Öster om samhället ligger fornlämningsområdet Enevad som i likhet med Lövsta by ingår i riksintresset. FörvärvsAndel som Andel som arbetande natt- arbetar inom den arbetar i befolkning egna bygden Uppsala stad Trafik och kollektivtrafik Lövstalöt ligger vid E 4 och har goda bussförbindelser. Med ny E 4 blir situationen ännu bättre än idag då mycket av trafiken kommer att välja den nya vägen. Gatunät: Två infarter från E 4. Väg 635 som avgränsar orten norrut, leder till Bälinge. Vägföreningen är väghållare Kollektivtrafik: Stadsbuss och Landsvägsbuss. Åktid till centrala Uppsala 15 minuter. Vägstandard till Uppsala: E 4 med 50, 70 och 90 km/tim. Åktid till centrala Uppsala 15 minuter. Bilar per 1 000 invånare (2003): 453 (386 är genomsnittet för tätorter utanför staden) Gång- och cykeltrafik: Väl utbyggt gång- och cykelvägnät. Två gång- och cykeltunnlar under E 4. Gångoch cykelväg till Bälinge. Arbetsmarknad och pendling Antal företag (2003): 65, varav 50 i tätorten, resten i omlandet. 454 13 % 63% Andel som arbetar utanför kommunen 15 % Service Förskola, biblioteksbuss, fotbollsplan, liten dagligvarubutik samt en pizzeria. Den mesta kompletterande servicen finns i Bälinge. Planeringsprinciper/riktlinjer Lövstalöts närhet till Uppsala och god kollektivtrafik ger goda förutsättningar för pendling. Tätorten kan endast byggas ut på åkrarna västerut och där finns inga närnaturområden. Parker kan anläggas som kompensation men det tar lång tid innan de är uppvuxna. Eftersom Lövstalöt och Bälinge har en gemensam VA-försörjning ska ytterligare bebyggelse i de olika orterna vägas mot varandra. För närvarande talar mycket för att det är Bälinge som kan ta emot den största delen av den framtida utbyggnaden. Lövstalöt är en utpräglad småhusort och kan så förbli med de begränsade tillskott som förutsätts ske under planperioden. Orten har förhållandevis litet serviceutbud och närhet finns till Bälinge, som har mer service och bättre förutsättningar för att få kompletterande bostadsutbud. Mark för verksamheter finns att tillgå inom der befintliga industriområdet intill E4. 14 109 Ortsfördjupningar [7.6] Åsstråket öster om nuvarande E4 utvecklas mera som rekreationsmark för samhället vartefter täktverksamheten avslutas. Omlandet (se plankarta 1a, ÖP 2010) Den lantliga karaktären ska bevaras och omlandet hållas fritt från ny bebyggelse och andra ingrepp som kan försvåra en planmässig utbyggnad främst mot Bälinge efter planperioden. Ingrepp som försvårar fortsatt hävd och djurhållning ska undvikas. Små tillskott till befintliga bebyggelsegrupper kan prövas. Undantag kan också medges för bostad i samband med generationsskifte inom jordbruket och tillskott med anknytning till friluftsliv, jord- och skogsbruk eller annan landsbygdsnäring. översiktsplan för uppsala kommun Inom omlandet kan bygglovsansökningar avslås med hänvisning till detaljplanekravet för områden med högt bebyggelsetryck. Bebyggelseutveckling B6 Fansta Detaljplanearbete för cirka 70 småhus pågår i området. Den planerade huvudgatan söderut från Bälingevägen kan i en framtid förlängas ner till Fansta om förutsättningarna för bebyggelse skulle omvärderas. Inga riksintressen berörs. 15 110 Förklaring till beteckningar på ortskartan och i texten (Texten anpassad redaktionellt efter antagandet av översiktsplan 2010) Befintlig tätortsmiljö med möjlighet till viss förtätning/omvandling Markerade områden utgör delar av tätorten och/eller bebyggelsegrupper i tätortens närhet där viss förtätning, permanentning av fritidshus eller omvandling från exempelvis verksamhetsmiljöer till bostadsmiljöer bedöms vara möjlig. Nytt bebyggelseområde Område med relativt begränsad utbredning som bör kunna planläggas utan omfattande programarbete eller fördjupad översiktsplan (FÖP) som grund. En del av de områden som markerats är redan planlagda eller är under planläggning. Utredningsområde för bebyggelse Utredningsområdena är väl tilltagna och ska rymma såväl ny bebyggelse och anläggningar som områden för bevarande och utveckling av befintliga värden, t ex naturmark och kulturmiljöer. Planläggning för ny bebyggelse måste föregås av programarbete eller upprättande av fördjupad översiktsplan, där kvarstående avvägning mellan allmänna intressen görs. Inom vissa utredningsområden ska enstaka nya hus kunna tillkomma utan detaljplanekrav. På så vis får t ex ingående befintliga bebyggelsemiljöer möjlighet att kompletteras under tiden fram till dess att program/detaljplan upprättats och i vissa fall – när alternativa utbyggnadsområden inte finns – kan sådana mindre bostadstillskott kortsiktigt vara av betydelse för att stödja lokal service. Det är dock mycket viktigt att kompletterande bebyggelse kan klara VA-försörjningen på ett godtagbart sätt. Särskild bevakningszon I särskilda ”bevakningszoner” (ligger oftast inom utredningsområden) ska exploatering avvakta tills ytterligare utredningar genomförts. Det handlar exempelvis om partier som behövs för att säkerställa infarter till utredningsområdena som helhet och olika delar inom dem eller om platser som avsätts som reservat för pendeltågstationer med kringfunktioner. ”Blått/grönt kärnområde” Beteckningen har blivit inaktuell i och med att översiktsplan 2010 trätt i kraft. Kan läsas som nedanstående beteckning (bevarandevärde mm) Område med bevarandevärde; friluftsliv, naturvård, kulturmiljö Dessa ofta vidlyftiga områden sammanfattar var rubricerade intressen finns. Där de överlagras med beteckningen ”nytt bebyggelseområde” har exploateringsintresset företräde. Omlandet (OBS markerat endast på plankarta 1a i översiktsplan 2010) Omlandet innefattar det område som skrafferats runt varje tätort på plankarta 1a i den kommuntäckande översiktsplanen och inte är markerat som nytt utbyggnadsområde eller utredningsområde för bebyggelse på plankartan som tillhör ortsfördjupningen. Varje ortsfördjupning har egna riktlinjer för lovprövning mm inom omlandet. Därutöver ska de allmänna intressena beaktas, utom i de avseenden där riktlinjerna för respektive omland säger något annat.
© Copyright 2024