2012-05-23 Del 2
19 Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Arne Alfredsson 2012-04-26 Kungälvs Transporttjänst AB yrkar kompensation för GRYAAB: s prishöjningar för 2011 och framåt (Dnr KS2012/555). Sammanfattning GRYAAB höjde från 1 januari 2011 sina priser för mottagning och behandling av slam med mellan 70 % och nära nog 105 %. Avtalet mellan kommunen och kommunens renhållningsentreprenör, Kungälvs Transporttjänst AB (KTRAB), stadgar att avgifterna för mottagning och behandling av slam ingår i KTRAB: s priser. I ett brev daterat den 23 februari 2012 meddelade KTRAB att bolaget anser det är oskäligt att bolaget ska stå för hela delen av de kostnadsökningarna. Bolaget vill också att Kungälvs kommun ska debiteras mottagnings- och behandlingskostnaderna separat. Entreprenören vill således omförhandla gällande avtal. Ekonomisk bedömning Någon ekonomisk bedömning går inte att göra i dagsläget. Utfallet beror på uppnådda resultat i förhandlingarna. Förslag till kommunfullmäktige Kommunchefen får i uppdrag att pröva omförhandling av gällande avtal. Expedieras till: Magnus Gyllestad För kännedom till: Samhällsbyggnad/Leif Johansson, Arne Alfredsson ADRESS TELEFON SAMHÄLLSBYGGNAD FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 vx 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 20 Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Roland Bengtsson 1(2) 2012-05-10 Revidering av taxa för upplåtelser av offentlig plats inom Kungälvs kommun 2012 (Dnr KS2012/1070) Sammanfattning Kommunfullmäktige antog ny taxa för upplåtelser av offentlig plats samt torghandel inom Kungälvs kommun den 14 april 2011. Den föregående taxan från 1987 upphörde därmed att gälla. Syftet var att få en heltäckande, generaliserbar och regionalt anpassad taxa till dagens förhållande. Vid tillämpning av den nya taxan för uteserveringar under 2012 på offentlig plats visar det sig att avgiften i flera fall blir avsevärt högre i förhållande till föregående år. Vilket tillståndshavare har påtalat för kommunen och att information om ny taxa ej nått ut. Det har därför inte haft möjlighet att anpassa verksamheten utifrån nya taxan. Det är rimligt justera taxan. Bakgrund För att ta i anspråk offentlig plats för annat ändamål än vad den upplåtits för enligt detaljplan krävs tillstånd från polismyndigheten. Polismyndigheten ska vid sin tillståndsgivning inhämta kommunens yttrande. För upplåtelsen har kommunen rätt att enligt fastställd taxa ta ut avgift. Grunderna för att ta ut avgifter för upplåtelser av offentlig plats är reglerade genom Lag (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m m. Motiven för det tidigare beslutet var bl a: • Behovet av en heltäckande och generaliserbar taxa – över tiden har vissa upplåtelser försvunnit och andra tillkommit och blivit mer vanliga. • Behovet av regional samordning – Kungälv ingår på ett allt tydligare sätt i Göteborgsregionen. Det är samma handläggare i Göteborg som i Kungälv hos polismyndigheten och i många fall verkar de sökande också på flera håll i regionen. Om man då har en likartad tillämpning och avgiftssättning underlättas handläggningen och förståelsen för taxan ökar. • Förnyelsen av Kungälvs centrummiljöer – Under de senare åren har gatu- och torgmiljöer i Kungälv genomgått genomgripande upprustning och förändring. Användningen av dessa miljöer bör hanteras också i taxan. Det tidigare beslutet (1987) angav en högsta nivå för uttaget av taxan till 600kr/kvm och år i zon 1. Detta har aldrig i praktiken använts utan har istället satts till mellan 200kr och 300kr per kvm och år för att därefter indexreglerats. 2011 års beslut har satt 1987års högsta taxeuttag som ny grundnivå utifrån tidigare redovisade motiv. ADRESS SAMHÄLLSBYGGNAD TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 2(2) Bedömning Kommunikationsarbetet kring den nya taxan har inte varit tillräckligt från kommunens sida. Därför är det rimligt att anpassning till ny taxa fastställd av KF 14 april 2011 sker under en 3 års period. Det är i taxans zon 1 som problematiken har uppstått och därför är det i den delen som anpassningen bör ske. Det är rimligt att justera beslutet på så sätt att det först från 2014 gäller fullt ut för verksamheter i zon 1 däribland uteserveringar. Det ger tillståndshavaren skälig tid att anpassa och förhålla sig till den nya taxan för utnyttjandet av offentlig plats för uteserveringar. Ekonomisk bedömning Ersättning utgår i form av en avgift med belopp, som kan anses skäligt med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, utnyttjarens fördel av denna, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter. Den föreslagna justeringen medför ett ekonomiskt bortfall för förvaltningen. Det gamla beslutet har utgjort budgetförutsättning för Samhällsbyggnads intäkter. Verksamheten kommer troligtvis att göra ett ekonomisk underskott om ca 100.000kr för 2012. Uppföljning av detta sker under året. Förslag till kommunfullmäktige Taxan för upplåtelser av offentligplats, enligt KF beslut 2011 04 14 §69 i zon 1 justeras enligt följande: 1. För 2012 gäller att 1987 års taxa + indexering + 33 % utgör ny taxa i zon 1 2. För 2012 gäller beslutet retroaktivit från 1/1 2012. Det betyder viss återbetalning och omfakturering av tidigare beslut. Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Expedieras till: Kommunkansli och juridik/Martin Rahl För kännedom till: Hamnverksamhet/Lena Hedlund Henrik Haglund Enhetschef Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 21 2012-05-09 1 (1) § 37/2012 Riktlinjer för utmanarrätt Kungälvs kommun (Dnr KS2012/921) År 2008 antogs utmanarrätten av kommunfullmäktige vilket innebär att näringslivet har möjlighet att utmana kommunen om att bedriva kommunala verksamheter mer effektivt och till en lägre kostnad. Förvaltningen fick 2011 i uppdrag att ta fram riktlinjer för hantering av utmanarrätten i Kungälvs kommun. Förvaltningen presenterar förslag på riktlinjer och process för utmanarrätten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterrad 17 april 2012 Bilaga Riktlinjer utmanarrätten Yrkanden Glenn Ljunggren (S): Ärendet återremitteras till förvaltningen som får i uppdrag att ta fram kostnaden för hanteringen av utmaningar samt vilka verksamheter som skulle kunna utmanas och hur många utmaningar andra kommuner beviljat. Göran Oskarson (FP): Enligt förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att näringslivsutskottet beslutar att anta Göran Oskarsons (FP) yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunstyrelsen Riktlinjer för utmanarrätten daterade den 18 april 2012 antas. __________ Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Expedieras till För kännedom till NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Henrietta Florén 1(2) 2012-04-17 Riktlinjer för utmanarrätt Kungälvs kommun (Dnr KS2012/921) Sammanfattning År 2008 antogs utmanarrätten av kommunfullmäktige vilket innebär att näringslivet har möjlighet att utmana kommunen om att bedriva kommunala verksamheter mer effektivt och till en lägre kostnad. Förvaltningen fick 2011 i uppdrag att ta fram riktlinjer för hantering av utmanarrätten i Kungälvs kommun. Förvaltningen presenterar förslag på riktlinjer och process för utmanarrätten. Bakgrund Utmanarrätten är en form av konkurrensprövning som innebär att kommunen öppnar för möjligheten att lägga ut drift av kommunal verksamhet på privata aktörer. Initiativet kommer från den privata aktören. Om kommunen väljer att anta en inkommen utmaning, leder det till att en upphandling genomförs, som öppnar för andra aktörer på marknaden att inkomma med anbud. År 2002 genomfördes en utredning inom kommunen för att ta fram riktlinjer för konkurrensutsättning och som en del i utredningen nämns möjligheten att införa utmanarrätten. Den 17 april 2008 antog kommunfullmäktige utmanarrätten. Se KF §126/2008. Förvaltningen har under vintern 2011 och våren 2012 arbetat fram förslag på riktlinjer och process för handläggning och beslut av inkomna utmaningar. Bedömning Kungälv kommun har antagit utmanarrätten och det har inkommit utmaningar till kommunen. Kommunen saknar riktlinjer och policydokument för utrednings- och beslutskedjan vid handläggning av och beslut om inkomna utmaningar. Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för utmanarrätten. ADRESS -1 TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 2(2) Ekonomisk bedömning Genom att skapa en tydlig process ökar förståelsen för handläggningskedjan och ger en tydlighet över vem som gör vad när en utmaning inkommer. Således kan bristande rutiner skapa mer arbete vilket minskar effektiviteten och ökar kostnaden för kommunen. Föreslagna riktlinjer skapar en tydlighet i handläggnings- och beslutsprocessen vilken skapar tydliga rutiner och ansvarsfördelning. Förslag till kommunstyrelsen Riktlinjer för utmanarrätten daterade den 18 april 2012 antas. Ing-Britt Runger Sektorschef kommunledningssektorn Expedieras till: För kännedom till: Pia Jakobsson Chef för ekonomisektionen RIKTLINJER FÖR UTMANARRÄTTEN INOM KUNGÄLVS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen, §XXX/YYYY ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 vx 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 2(6) Inledning Riktlinjerna omfattar samtliga verksamheter inom Kungälvs kommun och är kommunens styrdokument avseende handläggning och beslutsfattande i ärenden som rör utmanarrätten. Riktlinjerna ska samläsas med gällande författningar, förordningar och riktlinjer som rör den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen beslutar om riktlinjerna och är suveräna avseende om de ska tillstyrka utmaningen eller inte, vilket medför att kommunfullmäktige inte kommer att prova utmaningar. Vid hantering av utmaningsärenden ska de grundläggande upphandlingsprinciperna om likabehandling, antidiskriminering, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande iakttas. Målet med konkurrensprövning och utmanarrätten är, enligt Kungälv kommun konkurrensprövningsprogram, att skapa en god konkurrens i Kungälvs kommun, öka valfriheten för såväl medborgare och brukare som personal samt öka kvalitén och innovationer i verksamheten och samtidigt sänka driftskostnaderna. Syfte Syftet med utmanarrätten är att genomlysa den egna verksamheten genom konkurrensutsättning. Genom att låta privata initiativtagare utmana kommunen granskas den egna verksamheten och frågor om effektivitet och kvalitet samt frågor om god ekonomisk hushållning granskas. Syftet är vidare att öka valfriheten för kommunens medborgare, anställda och kunder/brukare. Genom att låta släppa in flera tjänste- och varuleverantörer på den kommunala marknaden ökar valfriheten och konkurrensen stärks. Kommunmedborgarna ska ha möjlighet att välja mellan flera olika varu- och tjänstedistributörer. Avgränsning All kommunal verksamhet får utmanas. Den verksamhet som utmanas måste dock vara möjlig att avgränsas från övrig verksamhet. Envar, både juridisk person och enskild, anställd eller näringsidkare får utmana kommunens verksamhet. Följande verksamheter får inte utmanas: verksamhet som rör myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner verksamhet som kommunen enligt lag eller förordning måste utföra med egen personal verksamhet som bedöms olämpligt att läggas ut i någon typ av entreprenadform verksamhet som redan konkurrensutsätts enligt LOV befintlig skol- och förskoleverksamhet. Om utmaningen avser en verksamhet inom ett av kommunen helägda bolag handläggs ärendet av bolaget i enlighet med bolagets rutiner. Om utmaningen rör sådan verksamhet som redan bedrivs i entreprenadform kommer utmaningen att avslås och istället betraktas som en intresseanmälan att delta vid en kommande upphandling av verksamheten. 3(6) Jäv Personal som deltar i upphandlingsprocessen får inte ha personliga engagemang som står i konflikt med kommunens/förvaltningens intressen. Personal som deltar i upphandlingsprocessen får inte delta vid formulerandet av ett egen-regianbud. Ärlighet ska prägla alla affärer. Varje form av muta är förbjuden, liksom gåvor och presenter till låga värden. Leverantörer ska väljas utan ovidkommande hänsyn. Utmaningsprocessen Kommunen tar löpande emot, handlägger och tar beslut i utmaningsärenden. Affärsgruppen är den enhet som har mandat att ta emot utmaningar. Samtliga utmaningar ska adresserat till affärsgruppen. Utmaningens innehåll Av utmaningen ska framgå: - Namn på utmanaren och kontaktuppgifter (organisationsnummer) - Kort beskrivning av hur den verksamhet som utmanas ämnas bedrivas - Kort beskrivning av utmanaren/företaget - Information om vilken verksamhet utmaningen avser - Information om utmaningen avser hela eller del av verksamheten, om enbart del ska det tydligt framgå vilken del av verksamheten utmaningen avser. - Kort beskrivning av hur verksamheten kommer att bedrivas och vem som ska driva verksamman. Handläggningsprocessen Affärsgruppen tar emot och diarieför samtliga inkomna utmaningar. Affärsgruppen gör en första kontroll av utmaningen när den inkommer och kan, vid behov, begära att utmanaren förtydligar eller rättar en ansökan för att den ska kunna behandlas. Utmaningen överlämnas sedan till handläggare för beredning. I beredningen granskar handläggaren utmaningen ur en juridisk aspekt och utreder om det är möjligt att utmana den verksamhet utmaningen avser. Samtliga inkomna utmaningar ska utredas. Utredningen resulterar i en tjänsteskrivelse som presenteras för affärsgruppen. Affärsgruppens mandat ger dem möjlighet att avslå en utmaning alternativt skicka utmaningen vidare till näringslivsutskottet eller kommunstyrelsen för att antas. Om utmaningen antas går ärendet tillbaks till förvaltningen och handläggaren som, tillsammans med berörd verksamhet utreder ärendet utifrån vilka konsekvenser det får om verksamheten läggs ut på entreprenad. Utredningen ska innehålla: riskanalys, marknadsanalys samt konskevensanalyser avseende juridik, personal, ekonomi och samhälle1. Utredningen presenteras för kommunstyrelsen som fattar beslut om att anta eller avslå utmaningen. Om utmaningen antas går ärendet till kommunens upphandlingsenhet som, tillsammans med berörd verksamhet, genomför en upphandling. Upphandlingen ska genomföras i enlighet med gällande lag samt relevanta styrdokument. Beslutsprocessen Affärsgruppen tar emot samtliga inkomna utmaningar. Affärsgruppen överlämnar ärendet till beredning och tar sedan beslut om huruvida utmaningen ska avslås eller skickas vidare till kommunstyrelsen för beslut. Om kommunstyrelsen väljer att anta utmaningen går ärendet tillbaks till förvaltningen för utredning. När 1 Se förtydligande om de olika analyserna i Konkurrensprövningsprogram för Kungälvs kommun 4(6) utredningen är färdig kommer ärendet tillbaks till kommunstyrelsen som beslutar att anta eller avslå utmaningen. Om utmaningen antas påbörjas en upphandlingsprocess. I och med att utmaningsrätten är frivillig saknas möjlighet till besvär. Kommunikation och information Beslut från affärsgruppen och kommunstyrelsen ska motiveras. Om kommunstyrelsen väljer att anta en utmaning ska det, i beslutet, framgå en tidplan för när upphandlingen ska annonseras och avtalet börja gälla. Den som inlämnat utmaning till kommunen ska löpande underrättas om processen och de beslut som fattas. 5(6) Definitioner Utmanarrätt Utmanarrätten är en form av konkurrensutsättning och är en viljeförkaring att kommunen tar emot intresseanmälningar (utmaningar) från privata aktörer om att lägga ut viss verksamhet för upphandling. Utmaningen kan både avse hela eller en del av en kommunal verksamhet. Konkurrensutsättning Konkurrensutsättning är strategier för granskning av kommunal verksamhet som syftar till att granska till om en verksamhet ska bedrivas i kommunal eller privat regi. Exempel på strategier för konkurrensutsättning är: avknoppning, bidragsfinansiering och att lägga ut verksamheten på entreprenad. Offentlig upphandling En upphandlande myndighets tilldelning av kontrakt med ekonomiska villkor såsom köp, leasing, hyra av varor, byggentreprenader eller tjänster. Upphandlingen ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud ska behandlas utan ovidkommande hänsyn. Upphandlingen genomförts i enlighet med Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) eller Lag (2008:962) om valfrihetsystem (LOV). Absolut sekretess Vid offentlig upphandling råder som huvudregel absolut sekretess fram till dess att den upphandlande myndigheten beslutat att tilldela kontraktet till en viss leverantör eller anbuden dessförinnan offentliggjorts. Detta innebär att uppgifter som rör anbud inte i något fall får lämnas till någon annan än den som lämnat anbudet innan alla anbud offentliggjorts eller beslut om leverantör och anbud fattats (tilldelningsbeslut) eller när kommunen avslutar upphandlingen på annat sätt, t.ex. avbryter den. När det råder absolut sekretess saknar det betydelse om utlämnande av en viss uppgift i och för sig bedöms som harmlöst – det är alltid förbjudet att röja uppgifter som omfattas av absolut sekretess. Den absoluta sekretessen innebär att uppgifter om vilka som har begärt ut förfrågningsunderlaget eller vilka som har kommit in med anbudsansökningar är hemliga under pågående upphandling. Det är inte heller tillåtet att ange hur många anbudsansökningar eller anbud som har inkommit innan upphandlingen är avslutad. Kommunen får vid en eventuell förhandling inte heller avslöja något om t.ex. prisnivåer i konkurrenters anbud till en viss anbudsgivare i syfte att pressa priserna i dennes anbud. Inte heller får namnen på konkurrerande leverantörer röjas. 6(6) Bilaga 1. Processkarta Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2011-05-25 1 (1) § 176/2011 Lägesrapport kring besöksupplevelse på Marstrandsön (Dnr KS2011/557) Uppdraget att ta fram en plan för en upprustning av facilitet som rör besöksnäringen pågår. På kort sikt arbetar förvaltningen med åtgärder inför sommarsäsongen 2011. På längre sikt innebär uppdraget att ett flertal berörda aktörer bör samlas under hösten 2011 för att diskutera ansvar, omfattning, teknik, ekonomi och gemensam målsättning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 12 maj 2011. Beslut Informationen antecknas till protokollet. __________ Samtliga närvarande ledamöter från socialdemokraterna lämnar en anteckning till protokollet enligt bilaga. För kännedom till KOMMUNSTYRELSEN Ira Carlsson, Åsa Berglie, Lars Remler, Kjell Persson, Linda Andersson, Anette Svahn, Noel Cornér Justeras sign Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Håkan Hambeson 22 1(4) 2012-05-03 Återrapportering av kommunstyrelsens uppdrag om Besöksupplevelse Marstrandsön (Dnr KS2011/557) Sammanfattning Förvaltningen har tillsammans med Statens fastighetsverk arrangerat ett möte med föreningar och företag i Martrand i syfte att diskutera och prioritera behov av insatser och satsningar på i första hand Marstrandsön. Mötet resulterade i en lista med 10 prioriterade åtgärder samt en bedömning av vad som är genomförbart 2012 och 2013. En viktig slutsats av mötet, och som också poängterades under en workshop om destination Marstrand i november 2011, är nödvändigheten av samverkan och gemsamma satsningar. Det är nyckeln till att lyckas med en framgångsrik hållbar utveckling av besöksnäringen. Bakgrund Kommunstyrelsen fattade den 16 mars följande beslut: 1. Förvaltningen (kommunchefen) får i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen snarast med ett komplett förslag enligt intentionerna i alliansens skrivelse daterad den 28 februari 2011 2. Dialog skall även ske med Sällskapet St Erik. En lösning för alla hygienfaciliteter skall presenteras som en del av förslaget. Utdrag ur alliansens skrivelse från den 28 februari 2011: ”I dagarna invigdes Marstrands Havshotell som är den största enskilda investeringen i åretruntbetonad turism-verksamhet på Marstrand någonsin. Det är oerhört positivt och vårt samhälle får genom denna etablering också positiva bieffekter. En av dessa är t ex försörjningen av deltids-brandmän till räddningstjänsten på orten. I dialoger som kommunstyrelsens presidium fört med olika företrädare för Marstrands lokala näringsliv har det efterlysts satsningar som kommer boende och besökare till del som gör besöksupplevelsen än mer positiv. De exempel som lyfts fram handlar om relativt små satsningar på exempelvis promenadstigen runt Marstrandsön, toaletter, badstegar och nakenbadet.” ”Med denna skrivelse föreslår Alliansen att det för 2011 avsätts en smärre summa för att rusta badplatser och promenadstråket och/eller andra faciliteter som är berör besöksnäringen runt Marstrandsön och att detta arbete samordnas med kommunala sommarjobb. Det är också viktigt att arbetet sker i dialog med Statens Fastighetsverk och Marstrandsföretagarna & co/Marstrands samhällsförening. Förslaget innebär inte att Kungälvs kommun påtar sig ett sig ett driftsansvar för anläggningar som ej ryms inom dagens åtagande men vi kan vara positiva att hjälpa till med investeringar. Alliansen avser att därefter göra återkommande årliga satsningar i Marstrands offentliga rum.” Förvaltningen har tagit sig an kommunstyrelsens uppdrag genom tre strategier: ADRESS KOMMUNLEDNINGSSEKTOR TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 2(4) 1. Identifiera snabba förbättrande åtgärder som kan genomföras inom befintliga resurser och/eller genom tillförande av smärre ekonomiska medel. 2. Organisera och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete i syfte att kunna genomföra prioriterade åtgärder. Här ingår samverkan mellan Statens fastighetsverk samt övriga berörda parter, Gemensamt identifiera behov och bland dem värdera och prioritera, I strategin ligger även att arbeta med hur finansiering av åtgärder kan lösas. 3. Koppla frågan om besöksupplevelse Marstrandsön till ett större sammanhang där destinations- och besöksnäringsutveckling identifieras som allt viktigare frågor. För att klara strategi 1 och 2 har en samordning med Statens fastighetsverk (SFV) inletts, som äger marken utanför Marstrandsöns bebyggelse. Dessutom har en samordning av befintliga kommunala resurser och organisationen som på olika sätt kan bidra till en förbättrad besöksupplevelse på Marstrand inletts. Ett antal åtgärder har genomförts under 2011 och planeras för 2012. Bland annat röjning i Sankt Eriks park och upprustning av nakenbadet. Slutligen har ett arbetsmöte genomförts med intressenter på Marstrand. Strategi 3 hanteras i ett parallellt spår och är kopplat till EU-projektet Framtidskuster och den workshop, Destination Marstrand, som gjordes i november 2011. Bedömning De frågor som väcks i samband med uppdraget är många. Det handlar om insatser i form av investeringar och underhållsinsatser men också i form av hur drift och skötsel organiseras och finansieras. Dessutom handlar det om produkt- och tjänsteutveckling för att möte de krav och förväntningar som ställs på infrastruktur, service och upplevelser. Kraven och förväntningarna ställs av näringsidkare, föreningar och privatpersoner i Marstrand men också av besökare och de identifieras av forskare och turismnäringsutvecklare som väsentliga för en positiv besöksnäringsutveckling. Uppdraget kräver dialog och samverkan mellan alla intressenter. Här måste dialogen/diskussionen leda fram till en samsyn kring ambitioner, ansvarsfördelning och finansiering. Den 3 april genomfördes ett möte på Marstrands havshotell med syfte att gemensamt identifiera och prioritera behov. Följande organisationer och företag deltog: Statens fastighetsverk, Kungälvs kommun (kommunledningssektorn, trafik- gata park, fritid, entreprenad, hamnverksamheten), Samhällsföreningen Marstrands framtid, Sällskapet Sankt Erik, Marstrands Havshotell, Marstrands Hembygdsförening, Södra Bohuslän turism, Marstrandsföretagarna & Co samt Carlstens fästning Efter inledning och presentation av insatser som planeras för 2012 av Statens fastighetsverk och Kungälvs kommun genomfördes grupparbetet: Bruttolista med prioriteringar, Lista utifrån den ordning som deltagarna prioriterat punkterna. 1. 2. 3. 4. 5. Renovera stigen enligt Statens fastighetsverks prioritering Nr 1: Förbättra stig så att det går att ta sig från Båtellet till Betongbryggan med barnvagn Historiska skyltar Renovera stigarna enligt Statens fastighetsverks prioritering Nr 2: Det går att ta sig runt ön utan risk för att snubbla. Skapa App med information om stigarna Badgästtoalett - Söder 3(4) 6. 7. 8. 9. 10. Enas om enhetliga bänkar – framför allt i hamnen Rusta upp nakenbadet Skylt med information om Pater Noster Badgästtoalett nakenbadet Badtemperatur på nätet Det finns dessutom behov av en ”toalettstrategi” för hela Marstrandsön I de fortsatta diskussionerna om när i tid olika insatser skulle kunna genomföras skapades en lista över prioriterade åtgärder 2012 och 2013 samt vad som troligtvis inte kan genomföras de närmaste tre åren på grund av omfattande planeringsarbete och höga investeringskostnader. Åtgärder 2012 - Arbete med vägvisningsskyltar påbörjas - Arbete med renovering av gångvägar enligt Statens fastighetsverks prioritering Nr 1 påbörjas - Samarbete kring historiska skyltar, skylt med information om Pater Noster och App kring stigar påbörjas innan sommaren 2012 mellan Statens fastighetsverk och förslagsvis hembygdsföreningen. Statens fastighetsverk bjuder in till möte. Arbetet beräknas fortsätta under 2013. - Vita sträck längs slingor 2012 utförs av Kungälvs kommun och Statens fastighetsverk - Akut hål längs norra stranden åtgärdas av Kungälvs kommun och Statens fastighetsverk - Säkerhetsinventering ska göras av arbetslag från Kungälvs kommun. - Arbete med att renovera gångväg prioritering Nr 2 påbörjas. - Toalett på badplatsen Söder. Process påbörjas under 2012 av Kungälvs kommun men toaletten står inte klar under 2012. - Investering och underhåll av nakenbad behöver fastställas under 2012 – Kungälvs kommun i samarbete med Statens fastighetsverk - Badtemperatur rapportera till GP – Björn Jonsson från Södra Bohuslän turism undersöker hur GP vill ha information och meddelar Håkan Hambeson - Nakenbadet akuta åtgärder genomförs under 2012 – Kungälvs kommun ansvarar Åtgärder 2013 - Arbete med skyltar fortsätter - Arbete med stigar fortsätter Inte troligt att arbete med åtgärd behandlas under de närmsta tre åren - Toalett på nakenbadet – komplicerad fråga, inte troligt att åtgärd kommer att åtgärdas under de närmsta åren. - Rusta upp nakenbadet – Kommun och Statens fastighetsverk behöver utreda fråga. Vision om badet behöver tas fram. Mötet avslutades med följande summering: - Gruppen vill träffas igen, tid för nästa möte, september 2012 Uppföljning vid nästa möte - vad har genomförts under sommaren och vad återstår Förvaltningen tar med sig mötets synpunkter till kommunstyrelse Statens fastighetsverk och Kungälvs kommun kommer att samarbeta kring flera önskemål 4(4) - Statens fastighetsverk och Hembygdsföreningen har inlett ett samarbete Ekonomisk bedömning Genom samordning av befintliga resurser, planlägga stående uppdrag till kommunens arbetslivscentrum samt aktivt samarbete med intressenter i Martrand kan vi få bättre effekt av redan satsade resurser. Vi förslår därutöver att kommunstyrelsen avsätter en smärre summa årligen som möjliggörarpengar och startkapital för större satsningar. Förslag till beslut Förvaltningen får i uppdrag att bidra till ett gemensamt arbete tillsammans med övriga intressenter att öka besöksupplevelsen på Marstrand och Koön. Utgångspunkter för arbetet är den prioritering och åtgärdslista för 2012 och 2013 som har arbetats fram. I förvaltningens uppdraget igår: 1. Samordna interna resurser som redan satsas i Marstrand 2. Formulera ett stående uppdrag till kommunens arbetsmarknadsenhet för lämplig årligen återkommande förebyggande underhållsarbetet för friluftsliv och naturmark 3. Tydliggöra kommunens uppdrag och ansvarsområden intern och mot externa aktörer inklusive att ta fram en toalettstrategi för Marstand 4. Medverka till samverkan och gemensam utveckling av besöksupplevelsefrågor med övriga externa aktörer 5. Från och med årsplan 2013 årligen avsätta 200 000 kr för att möjliggöra större insatser tillsammans med andra aktörer. 6. Aktivt medverka till extern medfinansiering av större insatser Patrik Skog Enhetschef Åsa Berglie Utvecklingsledare Håkan Hambeson Utvecklingsledare Expedieras till: Runger, Patrik Skog, Ann-Mari Broberg, Jonas Arngården, Ulf Hesslind För kännedom till: Lars Remler, Kjell Persson, Martin Martinsson, Linda Andersson, Anette Svahn, Noel Cornér Anteckningar från möte - Besöksupplevelsen på Marstrandsön och Koön Plats: Marstrands havshotell 2012-04-03 Närvarande: Åsa Bergelie Kungälvs kommun, Bo Sandgren Samhällsföreningen, Margareta Unenge Statens fastighetsverk, Johan Wilhelmsson Kungälvs kommun, Mikael Amundsson Föreningen Sankt Erik, Ulrika Palmblad Statensfastighetsverk, Susanne Kirkegård Kungälvs kommun, Bosse Tingbäck Marstrands Havshotell, Lars-Gunnar Johansson Marstrands Hembygdsförening, Göran Kristensson Marstrand Hembygdsförening, Björn Jonson Södra Bohuslän turism, Kerstin Nyström Marstrandsföretagarna, Knut Bergsten Marstrandsföretagarna, Cecilia Meijer Sant Erik/Samhällsföreningen/Egenföretagare, Mikael Nädele, Slottsarkitekt/SFV, Eiwe Svanberg Carlstens fästning, Lars Remler Kungälvs kommun, Kolbjörn Waern Waren Landskap AB, Martin Martinsson Kungälvs kommun, Kjell Persson Kungälvs kommun, Jörgen Olovsson Kungälvs kommun, Håkan Hambeson Kungälvs kommun. 1. Alla hälsas välkomna av Kungälvs kommun och Statens fastighetsverk - Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun har gett förvaltningen i uppdrag att föra dialog med Sankt Eriks vänner angående besöksupplevelsen på Marstrand och Koön. Olika aktörer på orten har därför bjudits in till detta möte. - Resultatet av dagen redovisas för Kommunstyrelsen. 2. Presentation Gun Zetterberg mötets facilitator presenterar sig och mötet fortsätter med att alla närvarande presenterar sig. 3. Gruppens förväntningar av dagen Gruppen listar gemensamt förväntningar på dagen: - Konkreta och enkla förslag på förbättringar Prioriteringar Beröra stigarna Marstrandsön Mål för stigarna på Marstrand Koön Luttrad - inga förväntningar Inga förväntningar Omstart av samprocess mellan alla parter Snappa upp lokal kunskap om Marstrandsön ADRESS Nämndhuset · 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 2(6) - Inventering av vad som behöver göras Alla gör som Gun säger 4. Hur ska vi få detta möte riktigt uselt? - Att alla klagar och vi kommer inte längre - Att vi inte håller oss till ämnet - Att mötet inte blir konstruktivt och gör att vi inte kommer fram till något - Deltagare är inte engagerade på mötet - Mötet blir uselt om vi bara pratar pengar - Att telefoner är på, om vi inte kommit överens om något annat Alla mötesdeltagare sätter 3 ”plottar” på den punkt som man tycker är värst och 2 på den som är näst värst. Detta leder fram till spelreglerför mötet. 5. Spelregler för mötet - Vi är kreativa och tänker framåt - Vi begränsar oss till uppdraget - Vi engagerar oss 6. En utblick Kungälvs kommun - Åsa Berglie visar bildspel över vad som ska göras i år på Marstrandsön och Koön – se bildspel ”Grönt är skönt” Statens fastighetsverk - Ulrika Palmblad b berättar om ambitionen för säsongen 2012 - 10 stycken skyltar och digital karta som går att skriva ut. Byta ut sopkorgar så att det är av samma sort. Statens fastighetsverk - Kolbjörn Waern visar bildspel från promenadstigar på Marstrandsön. - Bildspel visar hur gångvägar ser ut idag, vilka gångvägar som prioriteras att underhållas samt visar förslag på var skyltar kan sitta. 7. Identifikation av behov Lista över önskemål om vad som behöver göras under punkterna nedan Stigar Skyltar Toaletter Renhållning Stigar - Koöns stigar behöver ritas ut på karta Förslag om App med information om stigarna Utsmyckning Bad 3(6) - Skyltar - Renovera stigarna enligt Statens fastighetsverks prioritering Nr 1: Förbättra stig så att det går att ta sig till betongbryggan vid Skallens fyr med barnvagn Renovera stigarna enligt Statens fastighetsverks prioritering Nr 2: att det går att ta sig runt ön utan risk för att snubbla. En inventering av ön/ fästningen behöver göras och synliggöras så att personer med funktionsnedsättning själva kan avgöra om det är möjligt att utifrån sin funktionsnedsättning att ta sig fram på en till exempel en stig. Önskemål om historiska skyltar. Hembygdsföreningens bidrar gärna med sin kunskap Skyltar på ön behöver vara enhetliga speciellt vid färjan Skyltar kan se olika ut det är pittoreskt Se över vägskyltar på Marstrandsön Önskemål om skylt med information om Pater Noster Information kring Marstrand i mobilen på samma sätt som till exempel Åstol erbjuder besökare information om ön. Toaletter - Badgäststoaletter vid badplatsen – Söder - Badgäststoaletter vid badplatsen – Norr - Toalett intill nakenbadet - Toalett vid Galgholmen badplatsen ”LL” Renhållning - Större hål på sopbingarna - Det saknas soptunnor vid badplatsen ”LL” Söder om Galgholmen - Sopställe för engångsgrillar saknas vid badplatsen ”LL” på Galgholmen - Fler soptunnor mellan färja och badplatsen Söder - Sophantering vid Engelsmannen - Sophantering vid kanonerna på Koön Utsmyckning - Popplar i paradisparken behöver bytas ut till mindre så att alla är i samma storlek. - Enas om en modell av bänkar vid och runt hamnkajen - Snyggare sopkorgar runt ön - Information ska vara lättillgänglig och snygg - TuristApp över Marstrand Bad - Fler badstegar - Marknadsföring av de 22 badstegarna som finns - Säkerhetsgenomgång av baden - Upprustning av nakenbad - Ta fram en vision om nakenbadet - Batemperatur mäts och visas - Räcken på badplatser 4(6) - Fler trappsteg behövs på badstegar så att man kan gå djupare ner i vattnet Parkerad fråga - Förbättrade stigar på Klöverön. Mötet koncentrerades till frågor om Koholmen och Marstrandsön 8. Prioritera behov av önskemål Deltagarna prioriterar punkter på lista genom att sätta ”plottar” på de punkter som de tycker är viktigast. Bruttolista med prioriteringar, Lista utifrån den ordning som deltagarna prioriterat punkterna. 1. Renovera stigen enligt Statens fastighetsverks prioritering Nr 1: Förbättra stig så att det går att ta sig till Betongbryggan med barnvagn 2. Historiska skyltar 3. Renovera stigarna enligt Statens fastighetsverks prioritering Nr 2: Det går att ta sig runt ön utan risk för att snubbla. 4. Skapa App med information om stigarna 5. Badgästtoalett - Söder 6. Enas om enhetliga bänkar – framför allt i hamnen 7. Rusta upp nakenbadet 8. Skylt med information om Pater Noster 9. Badgästtoalett nakenbadet 10. Badtemperatur på nätet Det finns dessutom behov av en toalettstrategi för hela Marstrandsön 9. KRAFTFÄLTET ”Under de närmaste 3 åren arbetar vi med att förverkliga prioriteringarna gällande besöksnäringen i Marstrand och Koön” Drivande krafter Begränsande krafter Kunskap Tid Resurser av föreningar Ekonomi Prioriteringar Lagar och bestämmelser Munväder kommunledning/politik Underhållsplan av upprustning 5(6) Status på åtgärder Gruppen diskuterar när det är möjligt att genomföra de punkter som gruppen anser bör prioriteras Tidslinje 3 april 2012 2013 3 april 2015 Åtgärder 2012 - Arbete med vägvisningsskyltar påbörjas - Arbete med renovering av gångvägar enligt Statens fastighetsverks prioritering Nr 1 påbörjas - Samarbete kring historiska skyltar, skylt med information om Pater Noster och App kring stigar påbörjas innan sommaren 2012 mellan Statens fastighetsverk och förslagsvis hembygdsföreningen. Statens fastighetsverk bjuder in till möte. Arbetet beräknas fortsätta under 2013. - Vita sträck längs slingor 2012 utförs av Kungälvs kommun och Statens fastighetsverk - Akut hål längs norra stranden åtgärdas av Kungälvs kommun och Statens fastighetsverk - Säkerhetsinventering ska göras av arbetslag från Kungälvs kommun. - Arbete med att renovera gångväg prioritering Nr 2 påbörjas. - -Toalett på badplatsen Söder. Process påbörjas under 2012 av Kungälvs kommun men toaletten står inte klar under 2012. - Investering och underhåll av nakenbad behöver fastställas under 2012 – Kungälvs kommun i samarbete med Statens fastighetsverk - Badtemperatur rapportera till GP – Björn Jonsson från Södra Bohuslän turism undersöker hur GP vill ha information och meddelar Håkan Hambeson - Nakenbadet akuta åtgärder genomförs under 2012 – Kungälvs kommun ansvarar Åtgärder 2013 - Arbete med skyltar fortsätter - Arbete med stigar fortsätter Inte troligt att arbete med åtgärd behandlas under de närmsta tre åren - Toalett på nakenbadet – komplicerad fråga, inte troligt att åtgärd kommer att åtgärdas under de närmsta åren. Rusta upp nakenbadet – Kommun och Statens fastighetsverk behöver utreda fråga. Vision om badet behöver tas fram. 10. Utvärdering av förväntningarna på mötet De blåa färgerna symboliserar hur väl gruppen anser att förväntningarna med mötet är uppfyllda. Förväntningar är uppfyllda Förväntningar är nästan uppfyllda Förväntningar är till hälften uppfyllda 6(6) Förväntningar är inte uppfyllda Utvärdering av förväntningar på mötet Konkreta och enkla förslag på förbättringar Prioriteringar Beröra stigarna Marstrandsön Luttrad, inga förväntningar Inga förväntningar Omstart av samprocess mellan alla parter Snappa upp lokal kunskap om Marstrandsön Inventering av vad som behöver göras Alla gör Gun säger Mål för stigarna på Marstrand Koön Förväntningar är uppfyllda Förväntningar är uppfyllda Förväntningar är uppfyllda Förväntningar är inte uppfyllda Förväntningar är nästan uppfyllda Förväntningar är nästan uppfyllda Förväntningar är uppfyllda Förväntningar är uppfyllda Förväntningar är uppfyllda Förväntningar är uppfyllda 11. Avslut och uppföljning - Gruppen vill träffas igen, tid för nästa möte, september 2012 - Uppföljning vid nästa möte - vad har genomförts under sommaren och vad återstår - Håkan och Åsa tar med sig synpunkter till kommunstyrelse - Statens fastighetsverk och Kungälvs kommun kommer att samarbeta kring flera önskemål - Statens fastighetsverk och Hembygdsföreningen har inlett ett samarbete Åsa Berglie, Håkan Hambeson och Ulrika Palmblad tackar för att alla kom /Vid anteckningarna Clara Helgesson Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Håkan Hambeson 23 1(2) 2012-05-07 Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunernas Kvalitet i Korthet 2011 (Dnr KS2012/1048) Sammanfattning Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) handlar om att utveckla dialogen med medborgarna om kommunens kvalitet i servicen men också att vara ett verktyg för styrning och verksamhetsutveckling. Med anledning av att 2011 är första gången Kungälv är med föreslås att resultatet antecknas och läggs som grund för 2012 års undersökning som genomförs höst. Bakgrund Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. För varje område har mått och mätformer tagits fram. Detta prövades och utvecklades under perioden 2007 till 2010 av ett antal kommuner. Under 2011 har cirka 160 kommuner arbetat med verktyget. Idén om KKiK uppkom genom insikten att gapet mellan förtroendevalda och medborgarna, i Sverige liksom i många andra länder, blivit allt större. Färre går med i politiska partier, det är stor ojämlikhet i valdeltagande mellan olika områden och förtroendet för politiker minskar. Medborgarna har också bristfälliga kunskaper om kommunens ansvar och behovet av prioriteringar av resurser. En av de största utmaningarna för kommunerna är därför att utveckla dialogen med medborgarna om kommunens kvalitet i servicen. I samband med att Kvalitetsnätverk Västkust lades ned 2010 valde Kungälvs kommun och merparten av nätverkets kommuner att ansluta sig till KKiK. Förutom att årligen utveckla, följa upp och rapportera de mått som ingår i KKiK arbetar det nya nätverket med att utveckla metoder för analys av nyckeltal och resultat. Frågan om hur resultatet kommuniceras i syfte att ge effekt för styrning och verksamhetsutveckling diskuteras också. 2011 är det först året Kungälv deltar i uppföljningen enligt KKiK. Alla måtten återkommer årligen. Vissa justeringar görs varje år där det framkommer behov av förbättringar. Bedömning Resultatet av den 39 mått som ingår i KKiK och redovisningen i jämförelse med 160 kommuner kräver viss omtanke för att göras begriplig och överskådlig. Vi har valt att låna ett upplägg från Kungsbacka kommun som delar in jämförelseresultatet mellan kommuner i fyra grupper: De 25 % bästa kommunerna, de 25 % näst bästa, de 25 % näst sämsta och de 25 % sämsta. På det viset ser vi snabbt hur vi ligger till utan att förlora oss i resultatsiffror och inbördes placering. ADRESS KOMMUNLEDNINGSSEKTOR TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 2(2) Kungälvs kommun har inte svarat på alla frågor. Vi kom in relativt sen och några mått kräver ett större arbete i förvaltningen. Där arbetet blev för stort i förhållande till tiden har vi valt att avstå från att rapportera och lämnar måttet blankt. Mått nr 1 blev felaktigt och därför avstod vi även där från att rapportera. Kungälvs kommuns resultat visar att av 40 mått är 11 orange eller röda d v s potentiella förbättringsområden. 22 mått är gröna eller gula. Sex mått har Kungälv inte rapporterat på och ett mått gäller inte för 2011 (valresultat). Vi ser att Kungälv får i stort ett gott resultat inom området Kommunens tillgänglighet. Däremot ger området Trygghetsaspekten i din kommun ett dåligt sammanlagt resultat p g a lågt trygghetsindex i medborgarundersökningen 2010. Dessutom är två mått inte redovisade av oss. Även området Din delaktighet och kommunens information får ett sammanlagt resultat under medel. Din kommuns effektivitet är ett område där vi har ett flertal mått som är gula eller gröna. Din kommun som samhällsutvecklare ger också ett sammanlagt resultat som är positivt. Av de röda måtten är mått 34 Företagsklimat enligt SKL:s Insikt en fråga som vi redan fokuserar på. Att SCB:s medborgarundersökning från 2010 visar ett lågt resultat på Hur trygg känner sig medborgarna i kommunen (mått 10) är mindre diskuterat och stämmer inte med en generell uppfattning om att Kungälv är en trygg kommun. Här kommer en ny medborgarundersökning våren 2012 ge ett nytt resultat som det finns anledning att fördjupa sig i om det visar samma resultat. Med anledning av att det är första gången Kungälv är med och att vi inte har svarat på alla frågor föreslås att resultatet antecknas och läggs som grund för 2012 års undersökning som kommer att mäta samma mått med eventuellt någon mindre justering. Förslag till beslut 1. Resultatet från kommunernas Kvalitet i Korthet 2011 noteras. Inga nya förbättringsåtgärder vidtas förutom de som redan är igång. 2. Förvaltningens sektorer får i uppdrag att analysera de mått som berör dem med utgångspunkt från förutsättningar för att svara på 2012 års frågor samt att föreslå lämpliga målvärden/ambitionsnivåer för måtten. Patrik Skog Enhetschef Expedieras till: För kännedom till: Håkan Hambeson Utvecklingsledare Förvaltningsledningen Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner ? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet ur fem perspektiv. → Tillgänlighet → Trygghet → Delaktighet och information → Effektivitet → Kommunen som samhällsutvecklare Redovisningen ger en årlig översikt av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Syftet är dels att ge våra medborgare en bild av den service som deras skattepengar används till och därmed möjlighet till dialog om kvaliteten. Dels ger resultatet ett underlag för våra förtroendevalda att använda i styrning och verksamhetsutveckling. I denna rapport visas Kungälvs kommuns resultat 2011 jämfört med medelresultatet bland de kommuner som deltar i respektive kvalitetsfråga. Kungälvs placering i förhållande till övriga kommuner delas in i fyra grupper för att på ett enkelt sätt synliggöra hur vi ligger till. Bästa Näst Näst Sämsta Färgmarkeringen visa Kungälvs placering 2011 i förhållande till de kommuner som jämförts i frågan 25% bästa sämsta 25% Kungälvs Medel- Kungälvs Kvartilresultat resultat placering placering Din kommuns tillgänglighet 1. Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? [Andel %] 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? [Andel %] 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? [Andel %] 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? [Antal timmar] 40 74 49 95 orange 95 81 5 grön 13 12 48 gul 5. Hur många timmar/vecka har kommunen öppet simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar? [Antal timmar] 6. Hur stor del av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? [Andel %] 30 100 27 75 41 1 gul grön 7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? [Antal dagar] 8. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? [Antal dagar] 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt (tid för utbetalning) för att få ekonomiskt bistånd? [Antal dagar] 0 21 1 grön - 53 14 - 1 Kungälvs Medel- Kungälvs Kvartilresultat resultat placering placering Trygghetsaspekter i din kommun 10. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? [Index 1-100] 11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? [Antalet 12a. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? [Planerad, Barn/personal] 12b. Hur många barn i snitt per årsarbetare är faktiskt närvarande i förskolor i kommunen? [Barn/personal] Din delaktighet och kommunens information 13a. Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? [Andel %] 14. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? [% av maxpoäng] 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? [% av maxpoäng] 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? [Index 1-100] Din kommuns effektivitet 17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? [Kronor/barn] 18a. Nationella prov åk 3 % (endast kommunens skolor) 18b. Nationella prov åk 3 % (endast kommunens skolor) 19. Elever åk 9 med minst godkänt i svenska, matte och engelska, % 20. Hur effektiva är kommunens grundskolor? [Kostnad kr per betygspoäng] 21. Elever boende i kommunen som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV, % 22. Vad är kostnaden för kommunen för gymnasieskolan som elever boende i kommunen tar del av? [Kr/elev i förhållande till %andel som fullföljer gymnasiet] 23. Serviceutbud särskilt boende, andel av maxpoäng 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? [Kronor/brukare] 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? [NKI-index 1-100] 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? [Andel % av maxpoäng] 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? [Kronor/brukare] 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? [NKI-index 1-100] 29. Serviceutbud LSS grupp- och serviceboende, index 30. Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats, % 2 53 5,5 - 60 13 5,5 4 101 77 - röd 79 40 39 Inget val 75 46 41 64 83 89 gul orange orange 116 683 114 546 utgår 78 72,4 88,6 88,1 321 341 81 77 18 486 23 477 108 orange 42 82 58 32 32 grön gul gul grön grön 75 559 795 549 121 79 70 55 68 86 014 129 812 76 75 78 82 100 77 94 8 22 64 1 gul orange grön orange grön gul orange grön Kungälvs Medel- Kungälvs Kvartilresultat resultat placering placering Din kommun som samhällsutvecklare 31. Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, % 32. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? [Nya företag/1000 inv] 33. Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? Förändring +- antal per 1000 inv 34. NKI Företagsklimat enligt SKL:s Insikten 35. Sjukpenningtal 36. Andel återvunnet material av hushållsavfall % 37. Miljöbilar i kommunorganisationen % 38. Andel ekologiska livsmedel % 39. Nöjd Region Index - Helhet 3 83,3 8,2 9,7 58 5,2 29 40 14 67 77,4 6,4 8,9 66 6,2 39 43 12 61 8 30 67 100 20 95 68 43 26 grön grön gul röd grön orange orange gul grön Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Christina Gunnesby 24 1(2) 2012-05-03 Donationsfonder - årsredovisning 2011 samt utdelning 2012 (Dnr KS2012/999) Sammanfattning Kungälvs kommun förvaltar ett antal stiftelser i form av donationsfonder. Ekonomisektionen har till uppgift att upprätta årsredovisning medan kommunstyrelsen utgör dess styrelse. Stiftelsernas styrelse fastställer och undertecknar årsredovisningen för räkenskapsåret 2011. Det utdelningsbara kapitalet utgörs av utdelningar på aktier samt räntor på obligationer och konton. Bedömning Medel disponibla för utdelning under år 2012 är: Stiftelsen Fiskeredskapsfonden Stiftelsen Rådman Otto Svenssons fond för beredande av ökade färskvattentillgångar i Marstrand Stiftelsen Rådman Otto Svenssons representationsfond Stiftelsen Elevrådets miljöstipendium, gymnasiet Stiftelsen Marianne Segrams donationsfond Stiftelsen Gunnar och Elsa Ornäs fond för handikappade Stiftelsen Sölve & Hilma Bergers gåva Stiftelsen Bild, form och grafisk design gymnasiet Stiftelsen Skolans samfond för gymnasiet Stiftelsen Skolans samfond för grundskolan Stiftelsen Samfond för behövande Summa: 4 902 6 062 3 907 344 5 000 0 0 5 000 0 0 0 25 215 Förslag till beslut Respektive resultat- och balansräkning fastställs av stiftelsernas styrelse. Utdelning kan ske ur stiftelserna för år 2012 med 25 215 kr. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. ADRESS -1 TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 2(2) Magnus Gyllestad Kommunchef Expedieras till: Christina Gunnesby Marita LeijonLagergren Anja Paulsson Susanne Ivarsson Paulsson För kännedom till: Lars Davidsson Chefsekonom Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 25 2012-05-02 1 (1) § 40/2012 Redovisning av klagomål 2011 för sektor arbetsliv och stöd (Dnr KS2012/503) Sektor arbetsliv och Stöd har under 2011 mottagit tre anmälningar om klagomål enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 4 kap 4 §. Klagomålen avser brister i handläggning och bemötande. Brister utreds och åtgärdas i respektive verksamhet. Synpunkter och klagomål används i verksamheternas förbättringsarbete. Frågor om bemötande och hur man skall förhindra att brister uppstår tas regelbundet upp på arbetsplatsträffar samt i förvaltningens Värdskapsutbildning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Redovisning av klagomål 2011 för sektor arbetslivs och stöd daterad 2 mars 2012 Förslag till kommunstyrelsen Informationen antecknas till protokollet. __________ Expedieras till Sektor arbetsliv och stöd/Ann-Mari Broberg, Jonas Arngården, Susanne Albinsson, Johan Lindfelt För kännedom till SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Johan Lindfelt 1(2) 2012-03-02 Redovisning av klagomål 2011 för sektor Arbetsliv och stöd (Dnr KS2012/503) Sammanfattning Sektor Arbetsliv och Stöd har under 2011 mottagit tre anmälningar om klagomål enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 4 kap 4 §. Klagomålen avser brister i handläggning och bemötande. Brister utreds och åtgärdas i respektive verksamhet. Synpunkter och klagomål används i verksamheternas förbättringsarbete. Frågor om bemötande och hur man skall förhindra att brister uppstår tas regelbundet upp på arbetsplatsträffar samt i förvaltningens Värdskapsutbildning. Bakgrund Av socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOFS 2006:11, om ledningssystem för kvalité i verksamheter enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) framgår det hur synpunkter och klagomål skall hanteras. Enligt 4 kap 4 § ska det finnas rutiner för att samla in och använda synpunkter och klagomål för att förebygga fel och brister, utveckla verksamheten och identifiera nya eller ej tillgodosedda behov. Synpunkter och klagomål skall kunna lämnas både av brukare och anhöriga samt andra personer och organisationer. Denna rutin inklusive blankett finns tillgänglig på intranätet för all personal. Synpunkter och klagomål diarieförs. Blankett finns numera också på kommunens hemsida. Till individ- och familjeomsorg har det kommit in två registrerade klagomål under 2011. I båda fallen har klagomålen framförts direkt till socialstyrelsen. Socialstyrelsen har gjort tillsyn i berörda verksamheter, nämnden har yttrat sig i ett av fallen vilket då avslutats av socialstyrelsen. I det andra fallet har verksamheten begärt och beviljats anstånd av socialstyrelsen. 1. Klagomål från brukare om brister i bemötande och hantering. 2. Klagomål från brukare om brister i bemötande vid ett telefonsamtal. Till funktionshinderverksamheten har det kommit in två registrerade klagomål från en brukare till verksamheten. 1. Klagomål från brukare om brister i bemötande och handläggning. 2. Klagomål från brukare om brister i bemötande och handläggning. ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 2(2) Bedömning Inom sektorn hanteras varje klagomål av ansvarig chef. Brister i rutiner och omsorger om brukare utreds och åtgärdas skyndsamt. Kontakter har i ovanstående ärenden tagits med brukare för att rätta till det som inte fungerat tillfredsställande. I båda fallen där klagomål framförts till socialstyrelsen har socialstyrelsen efter tillsyn beslutat att avsluta ärendena efter inhämtande av yttrande. Synpunkter och klagomål används i verksamhetens förbättringsarbete. Frågor om bemötande och hur man skall förhindra att brister uppstår tas upp på arbetsplatsträffar. Förslag till kommunstyrelsen Informationen antecknas till protokollet. Ann-Mari Broberg Sektorchef Expedieras till: Johan Lindfelt verksamhetsutvecklare Sektor Arbetsliv och Stöd/Ann-Mari Broberg, Jonas Arngården, Susanne Albinsson, Johan Lindfelt 26 Sammanträdesprotokoll 2012-02-16 1 (1) Sammanträdesdatum Sida § 27/2012 Översyn av arbetsresor för färdtjänstresenärer (Dnr KS2011/2562) Färdtjänstberättigade personer som har arbete har laglig rätt att resa med färdtjänst till och från arbetet, hela eller delar av resan. I Kungälvs kommuns tillämpningsföreskrifter för färdtjänst kallas sådana resor arbetsresor. Enligt kommunens nuvarande avgiftsbestämmelser är arbetsresor högre subventionerade än övriga färdtjänstresor. Detta gäller för resenärer med fast anställning. Laglig skyldighet att ha lägre egenavgift för arbetsresor än för övriga färdtjänstresor föreligger inte. Av färdtjänstlagens 11 § framgår följande: ”Avgifterna skall vara skäliga och får inte överstiga tillståndsgivarens självkostnader”. Detta gäller alla färdtjänstresor, oavsett syftet med resorna. Om egenavgiften för arbetsresor med färdtjänst är densamma som för övriga färdtjänstresor, Västtrafiks baspris för enkelbiljett + 15 % inom Kungälvs kommun och baspris + 25 % till övriga kommuner i färdtjänstområdet, skulle kommunens nettokostnader för dessa resor vid nuvarande antal resenärer, reduceras från cirka 634 000 kronor till cirka 537 000 kronor per år, en besparing på cirka 97 000 kronor per år. Om antalet arbetsreseresenärer ökar, blir besparingen större. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Översyn av arbetsresor för färdtjänstresenärer 2011-11-04 Bilaga Protokollsutdrag 2011-11-04 Protokollsutdrag - Översyn av arbetsresor för färdtjänstresenärer - Samhällsbyggnadsutskottet 2011-12-28 Förslag till kommunfullmäktige Nuvarande taxebestämmelser för arbetsresor med färdtjänst upphör att gälla 201204-01. Från och med denna dag ska egenavgiftens konstruktion vara densamma för alla färdtjänstresor; Västtrafiks baspris för enkelbiljett + 15 % inom Kungälvs kommun och baspris + 25 % till övriga kommuner i färdtjänstområdet. __________ Expedieras till KOMMUNFULLMÄKTIGE Sektor samhällsbyggnad/Per Kaarle, Henrik Haglund, Maija-Carin Folkstedt Justeras sign Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2011-12-15 1 (1) § 214/2011 Översyn av arbetsresor för färdtjänstresenärer (Dnr KS2011/2562) Färdtjänstberättigade personer som har arbete har laglig rätt att resa med färdtjänst till och från arbetet, hela eller delar av resan. I Kungälvs kommuns tillämpningsföreskrifter för färdtjänst kallas sådana resor arbetsresor. Enligt kommunens nuvarande avgiftsbestämmelser är arbetsresor högre subventionerade än övriga färdtjänstresor. Detta gäller för resenärer med fast anställning. Laglig skyldighet att ha lägre egenavgift för arbetsresor än för övriga färdtjänstresor föreligger inte. Av färdtjänstlagens11 § framgår följande: ”Avgifterna skall vara skäliga och får inte överstiga tillståndsgivarens självkostnader”. Detta gäller alla färdtjänstresor, oavsett syftet med resorna. Om egenavgiften för arbetsresor med färdtjänst är densamma som för övriga färdtjänstresor, Västtrafiks baspris för enkelbiljett + 15 % inom Kungälvs kommun och baspris + 25 % till övriga kommuner i färdtjänstområdet, skulle kommunens nettokostnader för dessa resor vid nuvarande antal resenärer, reduceras från cirka 634 000 kronor till cirka 537 000 kronor per år, en besparing på cirka 97 000 kronor per år. Om antalet arbetsreseresenärer ökar, blir besparingen större. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Översyn av arbetsresor för färdtjänstresenärer daterad den 4 november 2011. Förslag till kommunfullmäktige Nuvarande taxebestämmelser för arbetsresor med färdtjänst upphör att gälla 201204-01. Från och med denna dag ska egenavgiftens konstruktion vara densamma för alla färdtjänstresor; Västtrafiks baspris för enkelbiljett + 15 % inom Kungälvs kommun och baspris + 25 % till övriga kommuner i färdtjänstområdet. __________ Reservation lämnas av Morgan Persson (UP). Expedieras till Per Kaarle, Henrik Haglund, Maija-Carin Folkstedt För kännedom till SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Jenny Olofsson 1(5) 2012-04-17 Information för beslut kring översyn av arbetsresor för färdtjänstresenärer (Dnr KS2011/2562) Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2012-02-16 om att upphöra med subventionerade färdtjänstresor till och från arbetsplatsen för de som har färdtjänst, så kallade ”arbetsresor” Från och med 2012-04-01 är kostnaden för färdtjänstens resor densamma för alla resenärer oavsett ändamålet med resan. Taxan för resorna är baserade på Västtrafiks baspris + ett procentuellt påslag beroende på vart resenären reser. Bakgrund Lagen om färdtjänst 1§ Denna lag gäller särskilt anordnade transporter för personer med funktionshinder (färdtjänst). 6§ Färdtjänst får anlitas av den som efter ansökan fått tillstånd till det. 7§ Tillstånd till färdtjänst skall meddelas för dem som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Tillståndet omfattar inte transporter som av någon annan anledning bekostas av det allmänna. Lag (2006:1114). 10§ För resor med färdtjänst får tillståndsgivaren ta ut en avgift enligt grunder som bestäms enligt 11§. 11§ Är en kommun tillståndsgivare bestäms grunderna för avgifterna av kommunen. Kungälvs tidigare riktlinjer Färdtjänstberättigade personer i Kungälvs kommun har fram till 2012-03-31 haft förmånen att kunna resa färdtjänst till och från arbetet till subventionerat pris sk ”arbetsresor” . Kostnaden har varierat men det har varit kostnad för motsvarande månadskort för kollektivtrafiken och nu senaste åren kostat motsvarande ett månadskort med kollektivtrafiken + 25 %. Dessa subventionerade resor till och från arbetet har funnits kvar i Kungälvs kommun sedan färdtjänsten fortfarande låg kvar under Socialtjänstlagen. I dagsläget 2012-04-15, har kommunen 6 personer som reser till och från arbetet med färdtjänst. Det finns 249 personer som är födda mellan 1947 och 1991, i arbetsför ålder, som är beviljade färdtjänst i Kungälvs kommun. Det är dock en bråkdel av de som är färdtjänstberättigade som skulle vara aktuella för ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Det har varit ca 20 personer som har rest så kallade ”arbetsresor” under senare år. ADRESS SAMHÄLLSBYGGNAD TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 2(5) Dessa tidigare så kallade ”arbetsresor” har beviljats för de personer som har en fast anställning. De personer som har sysselsättning och reser till och från Daglig verksamhet via Arbetsliv och stöd innefattas inte av dessa arbetsresor. Andra kommuner Inom närområdet har följande kommuner tagit bort sina subventionerade resor till och från arbetet: Lilla Edet, Tjörn, Orust, Alingsås, Kungälv. Öckerö tar bort subventionerade arbetsresor from 120701. Stenungsund har påbörjat diskussion om att ta bort dessa resor, enligt uppgift från handläggare där. En jämförelse mellan olika sätt att ta sig till och från sin arbetsplats: Nedan exemplifieras olika kostnader för olika resenärer boende i Kungälvs kommun som tar sig till och från sitt arbete på olika sätt. Milersättningen uppskattas till 40 kronor per mil utifrån kostnad för fordonsinnehav, skatt, försäkring och drivmedel. Bilpendlare inom Kungälv Han har 3 mil från bostaden till Kungälvs centralort. Det blir 6 mil till arbetet tur och retur. Han kör egen bil med en dagskostnad 6x40=240 kr , dvs 1200 kronor per vecka. Och 4800 kronor per månad. Bilpendlare Kungälv – Göteborg Han har 4 mil från bostaden till arbetet i Göteborg. Det blir 8 mil att köra egen bil med en dagskostnad på 8x40= 320 kr, 1600 kronor per vecka. Och 6400 kronor per månad. Busspendlarel Kungälv Han bor Kungälvs ytterområde och reser buss från sin bostad till Kungälvs centralort, betalar Västtrafiks månadskort på 610 kronor i månaden. Busspendlare Kungälvs – Göteborg Han bor i Kungälvs ytterområde och reser 4 mil till Göteborg med buss dagligen och betalar Västtrafiks månadskort på 1085 kronor i månaden. Färdtjänstresenär inom Kungälv Han reser från punkt A till punkt B inom Kungälvs kommun, en sträcka på knappt 3 mil. Egenavgiften på resan är 50 kr/väg, dvs 100 kr per dag. Veckokostnad på 500 kronor och motsvarande 2000 kronor i utgift i månaden baserat på 40 enkelresor. Den faktiska taxikostnaden för denna resenär uppgick under mars månad 2012 till 10.194kronor. (29 st genomförda resor). Färdtjänstresenär Kungälv-Göteborg B reser från Kungälvs kommun till Göteborgs kommun. Egenavgiften är 98 kronor per dag, dvs 196 kronor per dag. Veckokostnad på 980 kronor och motsvarande 3920 kronor per månad vid 40 resor per månad. Den faktiska taxikostnaden denna resenär uppgick under mars månad 2012 till 12.091 kronor (32 st genomförda resor). Med buss Egen bil Färdtjänst Resa inom Kungälv 610 kr/mån 4800 kr/mån 2000 kr/mån Resa Kungälv – Göteborg 1085 kr/mån 6400 kr/mån 3920 kr/mån 3(5) Alla de personer som exemplifierats ovan har möjlighet att göra avdrag för sina resor i den allmänna självdeklarationen för de belopp som överstiger 9000, enligt Skatteverket. Därutöver finns skattereduktion för överstigande kostnader som gäller för alla. För personer med funktionsnedsättning kan handikappersättning ansökas via Försäkringskassan, beroende på fördyrade kostnader pga sitt handikapp, upp till 69% av prisbasbeloppet årligen. Kommunens faktiska kostnad per år för resor till och från arbetet, före resenärernas egenavgift är betald. År 2010: 669.985.30 kr År 2011: 699.051.26 kr Under första kvartalet under de tre senaste åren är kommunens faktiska kostnad före egenavgift betald: Jan-Mars 2010: 138.469.97 kr Jan-Mars 2011: 204-237.41 kr Jan-Mars 2012: 212,426,59 kr Kommunens intäkter i form av egenavgifter: Från och med 2012-04-01 är egenavgiften för färdtjänstresor till och från arbetet per månad: Regionen runt Kungälv-Göteborg Inom Kungälv 3920 kr (1 resenär) 3920 kr (4 resenärer) 2000 kr (1 resenär) Sammanslagna egenavgifter på 21.600 kronor per månad, 11 månader/år ger en intäkt på 237.600 kronor i egenavgifter. Till och med 2012-03-31 var intäkterna/egenavgifterna för arbetsresor Regionen runt 2167,50 kr (1resenär) Kungälv-Göteborg 1267,50 kr (4 resenärer) Inom Kungälv 762,50 kr (1 resenär) Sammanslagna egenavgifter på 9440 kr per månad, och reser 11 månader/år ger en intäkt på egenavgifter på 103,840 kr. Kungälvs kommuns ökade intäkter i form av betalda egenavgifter är 133,760 kronor per år baserat på nuvarande 6 resenärer. Likhet inför lagen I Kungälvs Kommun finns det ca 1400 färdtjänstberättigade personer. Det finns en stor andel personer som är färdtjänstberättigade som troligtvis har sämre inkomster än det fåtal resenärer som reser till och från sitt arbete. Det kan vara till exempel arbetslösa, sjukskrivna och framförallt en stor grupp med ålderspensionärer. Många pensionärer reser dagligen till sin make/maka som har en plats på särskilt boende (då har de kostnader för resor, dubbla boende mm) Det är klart att det är en kännbar övergång för de 6 personer som genom kommunen tidigare haft förmånen att få subventionerat sina resor till och från arbetsplatsen. 4(5) Enligt kommunallagen 2 kap §2 står skrivet ” Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat” Kommunens kärna är att alla kommuninvånare skall behandlas lika inför lagen. Vad gäller färdtjänsten så torde det vara mest rättvist att alla betalar enligt gällande färdtjänsttaxa. Personer med funktionsnedsättning har ytterligare ekonomisk förmån i form av Handikappersättning som skall täcka fördyrade kostnader pga. funktionshinder. Övrigt finns avdrag att göra i den allmänna självdeklarationen hos Skatteverket. Är personer i behov av ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd så har Kommunen via Socialtjänsten det yttersta ansvaret för att invånarna får det stöd och hjälp de behöver. Färdtjänstens uppgift är att bedöma och fatta beslut enligt lagen om färdtjänst. Om personer som har färdtjänst är i behov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning ligger det yttersta ansvaret hos Socialtjänsten, och det är upp till varje enskild individ att vända sig dit. Förklaring Av de 1400 färdtjänstberättigade personer som finns i Kungälvs kommun har nu 6 personer fått ändrade taxor för sina resor fram och tillbaka till sin arbetsplats då subventioneringen av färdtjänstresorna upphört 2012-04-01. Enligt Lag om färdtjänst finns inte någon skyldighet för kommunen att subventionera kostnaden för resor till och från arbetet. Kommunerna i vårt närområde har börjat ta bort de subventionerade färdtjänstresorna till och från arbetet. Färdtjänstens uppgift är att ansvara för att färdtjänst anordnas inom den egna kommunen och om det finns särskilda skäl även mellan kommunen och annan kommun. Kungälvs kommun har under många år subventionerat resorna till och från arbetet för arbetsföra personer med funktionsnedsättning, trots att ingen skyldighet finns att bekosta detta. Utifrån den borttagana subventionen för dessa resor skulle kommunen få en ökad intäkt om ca 133000 kronor beräknat på de 6 resenärer som reser till och från arbetet med färdtjänst idag. För de enskilda färdtjänstresenärerna som nu får betala ordinarie färdtjänsttaxa till och från arbetet, finns det reseavdrag till och från arbetet genom självdeklarationen hos Skatteverket, precis som för övriga kommuninvånare. Därtill har personer med funktionsnedsättning möjlighet till kompensation för fördyrade kostnader genom den Handikappersättning som ansöks hos Försäkringskassan. För personer som har behov av ytterligare ekonomiskt bistånd för exempelvis resor, finns möjligheten att ansöka om försörjningsstöd enligt Socialtjänstlagen. Det torde inte åligga färdtjänsten att ytterligare subventionera kostanden för resor till och från arbetet. Det yttersta ansvaret för kommunens invånare är en fråga för socialtjänsten, där var och en har en möjlighet att ansöka. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet 5(5) Per Kaarle Miljöchef Expedieras till: För kännedom till: Jenny Olofsson Färdtjänsthandläggare Maija-Carin Folkstedt Färdtjänsthandläggare Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 27 2012-05-09 1 (2) § 35/2012 Omarbetat förslag till lönepolicy (Dnr KS2011/727) Ett förslag till omarbetad lönepolicy har tagits fram. Förslaget står i samklang med beslutade riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 april 2012 Bilaga lönepolicy Tilläggsyrkande Glenn Ljunggren (S): Följande tillägg görs i policydokumentet: Under rubriken Utgångspunkter: Skriften Lön, din anställning och lönesättning ska vara känd av alla medarbetare. Under rubriken Utgångspunkter :Lönesättning ska vara känd av chefer och medarbetare. Under rubriken Strategi : individuell uppdrag ändras till en individuell uppdragsbeskrivning där det tydligt beskrivs…. Under rubriken Strategi :Årligen skall en lönekartläggning genomföras för att upptäcka... Under rubriken Strategi: Chefsutbildning skall regelbundet genomföras … Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att näringslivsutskottet beslutar att anta Glenn Ljunggrens (S) yrkande. Omröstning begärs inte. Tilläggsyrkande Göran Oskarson (FP): Texten under rubriken Mål ändras till En ökad lönespridning ska vara ett medel för premiering av och stimulering till goda arbetsinsatser, ska stimulera till vidareutveckling samt visa på en möjlig yrkes- och lönekarriär. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att näringslivsutskottet beslutar att anta Göran Oskarsons (FP) yrkande. Omröstning begärs inte. NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2012-05-09 2 (2) Beslut Följande tilläggs görs i policydokumentet: Under rubriken Utgångspunkter: Skriften Lön, din anställning och lönesättning ska vara känd av alla medarbetare. Under rubriken Utgångspunkter :Lönesättning ska vara känd av chefer och medarbetare. Under rubriken Strategi : individuellt uppdrag ändras till en individuell uppdragsbeskrivning där det tydligt beskrivs…. Under rubriken Strategi :Årligen skall en lönekartläggning genomföras för att upptäcka... Under rubriken Strategi: Chefsutbildning skall regelbundet genomföras … Texten under rubriken Mål ändras till En ökad lönespridning ska vara ett medel för premiering av och stimulering till goda arbetsinsatser, ska stimulera till vidareutveckling samt visa på en möjlig yrkes- och lönekarriär. Förslag till kommunstyrelsen Omarbetad lönepolicy antas att gälla från och med den 1 juni 2012. __________ Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Expedieras till Birgitta Paulsson, Personal För kännedom till NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign LÖNEPOLICY - förslag Mål Lönepolicyn ska stödja organisationens grundläggande mål, helhet, medborgarfokus och lärande. Lön är ett styrmedel som används för att stimulera, motivera och engagera medarbetare att nå uppsatta mål så att verksamheten bedrivs effektivt med kvalité. Löneskillnader mellan medarbetare och yrkesgrupper ska kunna förklaras utifrån värdering av yrken och medarbetares grad av måluppfyllelse. Lönespridning ska vara ett medel för premiering av och stimulering till goda arbetsinsatser, ska stimulera till vidareutveckling samt visa på en möjlig yrkes- och lönekarriär. Utgångspunkter Lönesättningen i kommunen styrs av kommunens övergripande mål, kommunens politiskt beslutade arbetsvärdering av yrken, de centrala löneavtalen, kommunens ekonomiska förutsättningar och värdegrund samt löneläget på marknaden. Kompletterande dokument som ligger till grund för det lönepolitiska arbetet är Grunder för lönesättning i Kungälvs Kommun, Kommungemensamma värderingsnivåer och Riktlinjer för lönesättning. Lönebildningen är en integrerad del av kommunens verksamhetsplanering och budgetprocess. Oavsett var i organisationen man arbetar, ska man känna igen de principer som styr lönesättningen. Lönesättning sker vid nyanställning, löneöversyn och i samband med internrekrytering till annan befattning med förändrade arbetsuppgifter. Löneprocess och lönesättningsmodell skall vara väl känd av alla chefer i Kungälvs kommun. Chefer har ett särskilt ansvar för att lönesättningens grunder görs tydliga. Medarbetarens måluppfyllelse följs upp i dialog mellan chef och medarbetare. Den individuella bedömningen av prestationen utgår och förklaras utifrån de kommungemensamma ”värderingsnivåerna” och de individuella målen. Prestation bedöms utifrån samma utgångspunkter oavsett anställningsform, omfattning av anställning, ålder, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning eller annan osaklig grund. PERSONAL ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 vx 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 2(2) Strategi Grunden för en trovärdig lönesättning är fungerande medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare. Medarbetarsamtalen är indelade i Utvecklingssamtal, Uppföljningssamtal och Lönesamtal. Varje medarbetare har ett individuellt uppdrag där det tydligt beskrivs VAD som ingår och HUR det förväntas att uppgifterna i uppdraget ska utföras. Lönebildningen är en naturlig del i förvaltningens styrning för att kunna nå de politiska målen Årligen genomförs en lönkartläggning för att upptäcka, åtgärda och förhindra icke önskvärda löneskillnader. Utgångspunkt för analysen är den fasställda arbetsvärderingen. Nya yrken och yrken med förändrat innehåll arbetsvärderas kontinuerligt. Chefsutbildning genomförs regelbundet inom områdena arbetsvärdering och lönesättning. Styrning och ansvarsnivåer Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för den kommunala lönepolitiken. Kommunstyrelsen fattar beslut om att avsätta medel om det efter den årliga löneanalysen finns behov att åtgärda icke önskvärda löneskillnader mellan likvärdigt värderade yrken. Sektorchef har det yttersta ansvaret för att lönesättningen i sektorn följer centrala avtal, kommunens lönepolitik och spelregler samt för samordningen inom sektorn. Lönesättande chef ansvarar för lönesättning på individnivå och för att medarbetarna får kunskap och förståelse för hur lönesättningsmodellen fungerar. Medarbetare har ansvar för att sätta sig in i hur lönesättningsmodellen fungerar och i samtalen beskriva hur det överenskomna uppdraget har genomförts. Personalfunktionen ansvarar för att det finns en löneprocess med spelregler för lönebildning och löneöversyner samt för samordning av löneöversyner. De fackliga organisationerna tillsammans med arbetsgivaren bidrar till att utveckla formerna för lönesättningsarbetet Uppföljning Sektorchef ansvarar för att de, inför varje löneöversyn, politiskt beslutade målen genomförs. Personalfunktionen ansvarar för att ta fram årlig lönekartläggning, omvärldsbevakning av löneutveckling i regionen samt att lönesättningen i förvaltningen följer de lönepolitiska spelreglerna. Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Ulla-Britt Ek 1(2) 2012-04-17 Omarbetat förslag till lönepolicy (Dnr KS2011/727) Sammanfattning Ett förslag till omarbetad lönepolicy har tagits fram. Förslaget står i samklang med beslutade riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument. Bakgrund Under föregående år presenterade förvaltningen ett förslag till reviderad lönepolicy. Den återremitterades från Kommunstyrelsen till Näringslivsutskottet för omarbetning. Efter dialog med representanter för Näringslivsutskottet och Kommunstyrelsen har ett omarbetat förslag nu tagits fram. Lönepolicyn anger kommunens förhållningssätt och värderingar inom området samt anger den ansvarsfördelning som gäller. Tidigare ”Policy för löner” från år 1997 utgår från äldre kollektivavtal, en annan organisationsstruktur och var framtagen före genomförd arbetsvärdering. Bedömning Förslaget till lönepolicy är i samklang med befintliga lönekollektivavtal och den av kommunstyrelsens fastställda arbetsvärdering. I förslaget finns hänvisningar till de lokala verktyg som finns för att hantera frågorna i förvaltningen. I policyn framgår att det ska finnas koppling mellan individuell lön och måluppfyllelse. Ekonomisk bedömning Avsikten med policyn är att lönepolitiken ska användas som ett styrmedel. Härigenom ska den indirekt bidra till en klok användning av befintligt löneutrymme. Förslag till kommunstyrelsen Omarbetad lönepolicy antas att gälla från och med den 1 juni 2012. Magnus Gyllestad Kommunchef Ulla-Britt Ek Personalchef ADRESS -1 TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 2(2) Expedieras till: För kännedom till: Birgitta Paulsson, Personal Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 28 2012-05-02 1 (1) § 41/2012 Vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd (Dnr KS2012/852) Förslag till revidering av vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd har utarbetats av Försörjningsstödsenheten. De reviderade vägledande bestämmelserna är i enlighet med gällande lagstiftning, riktlinjer från Socialstyrelsen, delegeringsordningen i Kungälvs kommun samt fördelningen av delposter i riksnormen enligt beslut i Kommunstyrelsen den 21 mars 2012, KS § 112/2012. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Arbetsliv och stöd/Försörjningsstöd daterad 12 april 2012 Vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun daterad 5 april 2012 Tilläggsyrkande Gun-Marie Daun (KD): Bestämmelserna gäller från och med den 1 juni 2012. Proposition Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att utskottet beslutar att anta GunMarie Dauns (KD) yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunstyrelsen Vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun daterade 5 april 2012 antas. Bestämmelserna gäller från och med den 1 juni 2012. __________ Expedieras till Ann-Marie Broberg, Jonas Arngården, Anna Ljungberg För kännedom till Annica Emanuel, Robin Akbas SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Anna Ljungberg 1(2) 2012-04-12 Vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd (Dnr KS 2012/852) Sammanfattning Förslag till revidering av vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd har utarbetats av Försörjningsstödsenheten. De reviderade vägledande bestämmelserna är i enlighet med gällande lagstiftning, riktlinjer från Socialstyrelsen, delgeringsordningen i Kungälvs kommun samt fördelningen av delposter i riksnormen enligt beslut i Kommunsstyrelsen den 21 mars 2012, KS § 112/2012. Bakgrund Vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd reviderades senast i mars 2011. I de nu reviderade vägledande bestämmelserna har prisbasbelopp, riksnorm och andra schabloniserade kostnader för försörjningsstöd förändrats. Tydligare riktlinjer för handläggning och bedömningar av ärenden utifrån barnperspektiv samt utifrån kvinnofrid eller våld i nära relationer har arbetats in i materialet. De reviderade vägledande bestämmelserna har också kompletterats med tydligare riktlinjer för kostander i samband med begravning, kostnader för postbox/poste restante, kostnader för möblerade andrahandsuthyrningar samt för kostnader för fackavgifter för att förhindra uteslutning. Bedömning Vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd måste kontinuerligt följas upp och revideras för att garantera en rättsäker handläggning. Detta förslag är en revidering av de vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd som antogs i mars 2011, och uppfyller därmed dessa krav. Ekonomisk bedömning Prisbasbeloppet (tidigare Basbeloppet) räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget enligt bestämmelserna i SFS 2010:110 och fastställs av regeringen. Det fastställa prisbasbeloppet samt den av regeringen beslutade höjningen av riksnormen för 2012, kommer att medföra ökade kostnader för försörjningsstödet i kommunen. Hur stor ökningen blir, beror på antalet ärenden och de sökandes behov. De vägledande bestämmelserna för ekonomiskt bistånd syftar också till att skapa en trygghet och en rättssäkerhet i myndighetsutövningen av försörjningsstöd. De vägledande bestämmelserna för ekonomiskt bistånd ska också vara ett stöd och ge tydliga riktlinjer i handläggningen av försörjningsstöd enligt gällande delegeringsordning. ADRESS TELEFON ARBETSLIV OCH STÖD FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 vx 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 2(2) Förslag till kommunstyrelsen Vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun daterade 5 april 2012 antas. Bestämmelserna gäller från och med den 1 maj 2012. Ann-Mari Broberg Sektorschef Anna Ljungberg Vik. enhetschef Expedieras till: Ann-Mari Broberg, Jonas Arngården, Anna Ljungberg För kännedom till: Annica Emanuel, Robin Akbas Vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd i Kungälvs kommun CA 110311/ 120405 1 Innehållsförteckning • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Lathund Barnomsorgskostnad Barnperspektiv Begravningskostnad Bilinnehav Boende Högsta godtagbara boendekostnad Andrahandsboende/inneboende Hemmaboende ungdomar/vuxna Boendekostnad under fängelsevistelse Boendekostnad under vård/behandling på institution Boendekostnad för tillfälligt boende El Fackavgift Flyttkostnad Fickpengar Förebyggande/rehabiliterande insatser Försäkringar Förmedling Kriminalvården Glasögon/kontaktlinser Hemförsäkring Hemtjänstavgift Hemutrustning Hyresskuld Kläder & skor Kosttillägg Legitimationshandling Läkarvård & medicin Magasinering Matpengar Postbox/Poste Restante Psykoterapikostnader Resekostnader/sociala resor/sjukvårdsresor Rättshjälpskostnader Separation/skilsmässa Kvinnofridsärenden/våld i nära relationer Spädbarnsutrustning Städning/sanering Tandvård Telefon Umgänge 3 4 5-6 7-8 9 10 - 14 10 - 11 11 - 12 12 - 13 13 13 13 15 16 17 18 18 19 19 20 21 22 23 24 25 25 26 27 27 - 28 29 30 31 31 32 33 33 34 35 35 36 37 38 - 39 2 Riktlinjer försörjningsstöd Prisbasbelopp 2012 44 000 kr (42 800 kr) (Siffror inom parentes avser 2011) Lathund Begravningskostnader 50 % av pbb 22 000 kr (21 400 kr) Elskuld 15 % av pbb 30 % av pbb 6 600 kr (6 420 kr) 13 200 kr (12 840 kr) 1:e socialsekreterare Enhetschef Externt boende (t.ex Tillfället, vandrarhem/hotell) Socialsekreterare 0 – 3 månader 1:e socialsekreterare 4 – 8 månader Enhetschef 9 – 12 månader Flyttkostnader 1:e socialsekreterare Enhetschef 20 % av pbb 30 % av pbb 8 800 kr (8 560 kr) 13 200 kr (12 840 kr) Förebyggande/rehabiliterande insatser Enhetschef 10% av pbb 4 400 kr (4 280 kr) Glasögon Kostnad för båge 1,5 % av pbb Hemutrustning 20 % av pbb per person och år Hyresskuld Enhetschef 660 kr (642 kr) 8 800 kr (8 560 kr) upp till 3 månader Högsta godtagbara boendekostnad 1 - 2 vuxna 5 125 kr/månad (4 925 kr/månad) 1 - 2 vuxna + 1 barn 6 250 kr/månad (6 025 kr/månad) 1 - 2 vuxna + 2 barn 7 725 kr/månad (7 450 kr/månad) 1 - 2 vuxna + 3 barn 9 625 kr/månad (9 250 kr/månad) 1 – 2 vuxna och fler än 3 barn 9 625 kr/månad + 1.475 kr/månad/barn utöver 3 (9 250 kr/månad + 1 475 kr/månad/barn utöver 3) Spädbarnsutrustning 13 % av pbb Tandvård Socialsekreterare 1:e socialsekreterare Enhetschef 16 % av pbb 25 % av pbb 35 % av pbb Umgängesresor 20 % av pbb (10%) 5 720 kr (5 564 kr) 7 040 kr (6 848 kr) 11 000 kr (10 700 kr) 15 400 kr (14 900 kr) 8 800 kr (4 280 kr) 3 Godtagbara kostnader inom försörjningsstödet och bistånd till livsföring i övrigt Utöver utgifterna i riksnormen ingår preciserade utgifter som hushållet har regelbundet i försörjningsstödet. Dessa utgifter är följande: Barnomsorgskostnad Barnomsorgskostnad är att anses som en godkänd utgift vid ansökan om försörjningsstöd om barnet har plats i kommunal barnomsorg eller barnomsorg som kommunen stöder. Sökande har själv skyldighet att se till att barnomsorgsavgiften är baserad på aktuell inkomstuppgift. Vid en bruttoinkomst understigande 11 000 kr per månad (25 % av basbeloppet) utgår ingen barnomsorgsavgift. Föräldrarna ansvarar för att ansöka om nedsatt avgift/betalningsbefrielse. Kontakta en kösamordnare Centrala Kungälv, Komarken, Romelanda, Kärna, Hålta eller Marstrand Telefonnummer: 0303-23 90 35 eller via E-postlänk till Marita Andersson Munkegärde, Olseröd, Ulvegärde, Ullstorp, Kareby, Kode eller Ytterby Telefonnummer: 0303-23 97 28 eller via E-postlänk till Marita Larsson Wirtberg Kösamordnarna har telefontid: Måndag, Tisdag, Torsdag och Fredag klockan 10.00-12.00. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 4 Barnperspektivet 1 kap 2 § SoL: ”När åtgärder som rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.” I enlighet med FN:s barnkonvention artikel 3, skall barnets bästa alltid komma i främsta rummet och alltid beaktas, utredas och redovisas i beslutsprocessen. I socialtjänsten uppdrag ingår att synliggöra och ta hänsyn till barns situation med särskild fokus på familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Enligt prop. 1996/97:124 skall barnperspektivet särskilt lyftas fram och beaktas när familjer vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd eller annat bistånd till familjen. I propositionen sägs vidare att varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning om vad som är bäst för just det barnet. I en beslutssituation måste olika förslag vägas mot varandra. Vidare står det att ”Barnets bästa är inte alltid avgörande för vilka beslut som fattas, men skall alltid beaktas, utredas och redovisas”. Rutiner för hur barnperspektivet skall beaktas i ekonomiska biståndsutredningar: 1. Fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. 2. Vid långvarigt ekonomiskt bistånd i samarbete med föräldrarna uppmärksamma barnets behov och situation med en tydlig koppling till den ekonomiska situationen. 3. Vid behov och i samråd med föräldrarna göra hembesök för att bedöma vilket bistånd familjer behöver med hänsyn till barnets behov. 4. Vid behov och i samråd med föräldrarna tala med barnet, med beaktande av dess ålder och mognad, för att bedöma vilket bistånd familjer behöver med hänsyn till barnets behov. 5. Bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med stöd i lokala riktlinjer och policydokument, barnkonventionen och med hjälp av de kunskaper som finns om barn och barns behov. 6. Upprätta genomförandeplaner för hur självförsörjning ska uppnås där barnets situation ingår som en del. 7. Bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden, t ex boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritidsaktiviteter och ungdomars ferieinkomster. 8. Barn som har eget arbete under ferier får behålla hela sin inkomst om familjen uppbär ekonomiskt bistånd (dnr SN2002/40-754 ½ 35). 9. Dokumentera hur barnets behov beaktas, vilka eventuella överväganden som gjorts och hur detta påverkat beslutet. Att en utredning ska ha ett barnperspektiv betyder inte att man ska göra en ”barnavårdsutredning”. Det måste finnas en tydlig koppling till familjens ekonomiska villkor och hur dessa påverkar barnet. Vid handläggning av ekonomiskt bistånd ska socialtjänsten ta reda på både om det finns hemmavarande barn och om det finns andra barn som berörs. När en familj tillfälligt ansöker om bistånd behövs det oftast inte göras någon särskild bedömning 5 av barnets situation, om det inte redan från början bedöms vara så att biståndsbehovet riskerar att bli långvarigt. Att beakta barnets behov ska ske i samarbete med föräldrarna. Det skall alltid dokumenteras i utredningen om familjen har kontakt med någon annan enhet inom socialtjänsten. Det kan vara svårt att bedöma vad som bör finnas i ett barns hem. Familjens egna val och prioriteringar måste respekteras. Trots detta är det viktigt att ha en öppen dialog med familjen, de kanske inte alls upplever det som en prioritering utan i stället som att det inte finns medel trots att barnen har behov. Om familjen saknar något av följande finns det skäl att fråga hur de själva tänker om detta. 1. 2. 3. 4. 5. Barnet bör ha en egen sovplats med ordentlig och bekväm madrass. Familjen bör ha sänglinne och handdukar. Barnet bör ha möjlighet och utrymme att leka. Familjen bör ha en trivsam plats att äta vid. Familjen bör ha fullgoda husgeråd som kastruller, stekpannor, tallrikar, bestick, slevar, glas och muggar/koppar. Förebyggande och rehabiliterande insatser kan beviljas med max 10 % av basbeloppet per barn/år. Det kan gälla bistånd till: • Avgifter för fritidsaktiviteter • Lägerverksamhet • Skolresa • Sommaraktivitet • Cykel inkl hjälm Kom ihåg! Förebyggande och rehabiliterande insatser till barn kan även beviljas av Barn- & Ungdomsenheten och 10 % av basbeloppet gäller Socialtjänsten i sin helhet per barn/år. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 6 Ansökan om bistånd till begravningskostnader, enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Bistånd till begravningskostnader kan beviljas med ett halvt basbelopp enligt 4 kap 1 § SoL. Begravningskostnader täcks i första hand av tillgångarna i dödsboet. Begravningskostnader går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet, t ex obetald hyra, hushållsel, telefon eller kostnader för utflyttning och städning av bostaden. Rätten till bistånd bedöms utifrån dödsboets ekonomiska situation och inte dödsbodelägarnas. Socialtjänsten kan dock beakta t ex. om den avlidne har gett bort eller sålt tillgångar till en dödsbodelägare förmånligt strax före dödsfallet. Socialtjänsten kan även vara uppmärksam på hur tillgångarna i dödsboet är värderade. Försäkringar som faller ut kan vara en tillgång i dödsboet. Om dödsboet saknar tillgångar helt eller delvis, kan socialnämnden ge ekonomiskt bistånd som möjliggör en värdig begravning upp till ett halvt basbelopp. Hänsyn tas till allmänt vedertagna begravningstraditioner och i förekommande fall olika religiösa och etniska gruppers speciella önskemål om hur en begravning skall ordnas. Den avlidnes och anhörigas önskemål beträffande formerna för begravningen bör respekteras, om kostnaden är skälig. Gravsten med inskription ingår i beloppet (som utgör ett halvt basbelopp) men får högst vara 15 %. En lättare och skälig kostnad till förtäring kan ingå, viss blomdekoration, samt max en dödsannons. Om det är osäkert i fall det finns försäkringar som kan täcka begravningskostnader helt eller delvis, kan socialtjänsten ge ekonomiskt bistånd som förskott förmån. I en förälders försörjningsskyldighet ligger även ett ansvar att efter förmåga stå för kostnader för ett barns begravning. Vistelsebegreppet gäller. Begravningslagen 5 kap.2 § Om den avlidne inte efterlämnar någon som ordnar med gravsättningen skall den ordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd eller, om den avlidne inte har varit folkbokförd i Sverige av den kommun där dödsfallet inträffade. För kostnaderna har kommunen rätt till ersättning av dödsboet. ÄB 18:2 Om ingen finns som förvaltar dödsboet åligger det socialnämnden att göra detta. För kostnaderna har kommunen rätt till ersättning av dödsboet. 7 ÄB 20:8 När en person har avlidit ska dödsbodelägarna lämna in en bouppteckning till Skatteverket. Avsikten är att klarlägga vilken egendom och vilka skulder den avlidne hade. Bouppteckningen ska ge delägare och borgenärer insyn i den avlidnes rättsställning och ligga till grund för efterföljande bodelning eller arvskifte. När den dödes tillgångar endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och det inte finns fast egendom eller tomträtt i boet kan istället en dödsboanmälan göras hos Skatteverket. Dödsboanmälan görs enligt 20 kap § Ärvdabalken av socialnämnden i den avlidnes vistelse kommun till Skatteverket. Delegerad rätt att fatta beslut beträffande att inge dödsboanmälan till skattemyndigheten har Agneta Bertilsson på Försörjningsstödsenheten samt Susanne Karlsson budgetrådgivare på Medborgarservice. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Kostnader i samband med begravning Bistånd till resa och blommor/krans kan beviljas i samband med nära anhörigs begravning. Som nära anhörig betraktas föräldrar, egna eller makes barn och syskon samt mor- och farföräldrar. • Resa till begravning inom Sverige • Krans max 2 % av pbb • Blommor max 1 % av pbb Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 8 Bilinnehav Ekonomiskt bistånd kan i princip inte beviljas till sökande som innehar bil (gäller även mc och släp). Bilinnehav kan godtas med högst 3 månader för avyttring. Inkomsten från en försäljning ska alltid medräknas vid beräkning av ekonomiskt bistånd. Om bilen är köpt via kreditköp får endast den summa som kvarstår sedan krediten reglerats räknas som inkomst. Eventuell skuld som kvarstår efter bilförsäljningen betraktas som vilka skulder som helst. Undantag: • Om den sökande har beviljats bilstöd från Försäkringskassan. • Om bilen är en förutsättning för att den sökande ska kunna ta sig till och från sitt arbete eller om den behövs i arbetet godtas bilinnehav. Om innehav av bil godtagits ska bistånd till kostnader för bilen inte beviljas. Eventuell milersättning som utbetalas på lön räknas inte som inkomst, då den ska täcka de faktiska driftskostnaderna för bilen som den sökande har i sitt arbete. Om den enskilde behöver bil för arbetsresor beräknas kostnaden till 18,50 per mil vilket inkluderar samtliga kostnader för bil motsvarande reseavdrag i skattehänseende för inkomståret 2011/taxeringsår 2012. Eventuell rätt till skattejämkning för arbetsresor ska beaktas. Innehav av bil av andra skäl eller ersättning av bilkostnader ska prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Vid värdering av bil, tänk på att kolla av senaste besiktningsprotokollet. Tips på webbsida är www.gp.se motor/bilvärdet för att värdera bilen. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 9 Boende – allmänt Bistånd beviljas endast till skälig boendekostnad. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendestandard skall vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Om boendekostnaden bedöms vara för hög i förhållande till vad som är skäligt för det aktuella hushållet är det rimligt att ställa krav på byte av bostad. Detta är främst motiverat vid långvarigt biståndsbehov. Om bostaden representerar ett ekonomiskt värde, t.ex. i form av egen villa eller bostadsrättslägenhet, och biståndsbehovet bedöms bli långvarigt bör det också utgöra ett skäl för byte av bostad. Hushåll med behov av försörjningsstöd som flyttar till nytt boende och hushåll som kan bli i behov av försörjningsstöd efter en flyttning har ett ansvar att planera sitt boende så att hushållet får minsta möjliga behov av ekonomiskt bistånd. Om den enskilde kan förväntas vara i behov av försörjningsstöd efter flyttningen har han/hon skyldighet att välja det billigaste boendet som tillgodoser hushållets behov. Om det kan anses rimligt att den sökande flyttar till billigare bostad, men han eller hon ändå inte gör det, skall biståndet för boendekostnaden fastställas till ett skäligt belopp helt utan beaktande av den faktiska boendekostnaden. Skälig rådrumstid är 4 månader om det inte föreligger särskilda skäl. Bistånd till högre boendekostnad efter flyttning under pågående biståndsperiod utgår normalt inte såvida inte flyttning är nödvändig för att den enskilde skall uppnå skälig levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla följande situationer: • då det finns medicinska och/eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning • då bostaden inte uppfyller en skälig bostadsstandard med hänsyn till fysisk miljö och utrustning. Vid bedömning av skälig boendekostnad skall hänsyn tas till barns behov av utrymme också då den som uppbär försörjningsstöd enbart har barnet hos sig under umgängestid. Behovet av utrymme skall ställas i relation till omfattningen av umgänget. Barn som vistas hos umgängesföräldern oregelbundet eller sällan har inte samma behov av utrymme som barn som vistas hos föräldern ofta eller regelbundet. Om barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna (växelvis boende), skall båda föräldrarnas boendekostnad beräknas som ”boendeförälder”. Högsta godtagbara boendekostnad Följande siffror för högsta godtagbara boendekostnad är desamma som RFV använder sig av vid beräkning av bostadsbidrag (FKFS 2011:14). Vid bedömning av vad som är en rimlig hyreskostnad skall det dessutom tas hänsyn till att bostaden skall vara storleksmässigt anpassad till familjens behov till så låg hyra som möjligt: 1 - 2 vuxna 1 - 2 vuxna + 1 barn 1 - 2 vuxna + 2 barn 1 - 2 vuxna + 3 barn 1 – 2 vuxna och fler än 3 barn 5 125 kr/månad 6 250 kr/månad 7 725 kr/månad 9 625 kr/månad 9 625 kr/månad + 1.475 kr/månad/barn utöver 3 10 Högsta godtagbara yta enligt RFV 1-2 vuxna 1-2 vuxna + 1 barn 1-2 vuxna + 2 barn 1-2 vuxna + 3 barn 1-2 vuxna + 4 barn 1-2 vuxna + 5 barn 60 kvm 80 kvm 100 kvm 120 kvm 140 kvm 160 kvm Bostadsrätt eller villa Bostadsrätt eller villa är en realiserbar tillgång om den genom försäljning kan ge inkomster till försörjningen. Om biståndsbehovet bedöms bli långvarigt, mer än 3 månader utgör detta skäl till försäljning av bostaden. Krav ska då ställas på att bostaden lämnas till mäklare för försäljning. I boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen plus räntan på lån för lägenheten. Under förutsättning att den sökanden har möjlighet att göra skatteavdrag räknas 70 % av räntan som kostnad I boendekostnad för villa ingår tillsammans med räntan eventuella kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, villaförsäkring och tomträttsavgäld. Under förutsättning att den sökanden har möjlighet att göra skatteavdrag räknas 70 % av räntan som kostnad Amortering av lån skall aldrig räknas in i den totala boendekostnaden, då amortering utgör kapitalbildning. Andrahandsboende För andrahandsboende gäller samma regler beträffande skälig standard och kostnad samt krav på flyttning som vid förstahandskontrakt. Ett av fastighetsägaren godkänt andrahandskontrakt ska eftersträvas, men kan inte krävas. Godkänt andrahandskontrakt skall krävas vid boende hos Förbo och Kungälvsbostäder. Ett skriftligt avtal mellan sökanden och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas. Detta bör innehålla överenskommelse om hyrestidens längd, ömsesidig uppsägningstid, hyran storlek och vad som ingår i hyran. Lägenhetens adress ska framgå. Förstahandskontrakt eller hyresspecifikation ska begäras in, men kan inte ställas som krav för rätt till försörjningsstöd. Koll bör göras med Skatteverket om vilka personer som är folkbokförda på aktuell adress. Om andrahandskontraktet inte är godkänt av fastighetsägaren ska som huvudregel hembesök göras för att kontrollera kontraktets riktighet, att lägenheten existerar, 11 antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande bör vara folkbokförd på adressen, men kan inte ställas som krav för rätt till försörjningsstöd. Kostnad för eventuella möbler vid andrahandsuthyrning. Kostnaden bör vara skälig utifrån bostadens storlek och möblernas skick. Vid ansökan om bostadsbidrag accepteras inte kostnad för möbler och om det inte finns något avtalat om kostnaden för möbler gör FK ett schablonavdrag på 15 % av den avtalade hyran. Inneboende Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den sökande disponerar enligt uppvisat avtal med hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den inte är oskälig. Hembesök ska som huvudregel göras för att kontrollera avtalets riktighet, antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande bör vara folkbokförd på adressen, men kan inte ställas som krav för rätt till försörjningsstöd. Delad lägenhet När syskon eller kamrater delar lägenhet ska hushållsgemenskap förutsättas om inget talar emot det. Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar på kostnaderna i hushållet. Vid prövning av försörjningsstöd när sökanden delar lägenhet ska nettohyran delas på antal boende i lägenheten inklusive barn. Hemmaboende ungdomar Ungdom som avslutat gymnasiet men inte tidigare betalat hyresdel till föräldrarna. Huvudregeln är att bistånd till hyresdel inte ska beviljas. Undantag görs när den unge är medlem i en familj som har försörjningsstöd eller som riskerar att bli behov av det, vilket kan bli aktuellt på grund av föräldrarnas/förälders bostadsbidrag/bostadstillägg minskar eller dras in (Regeringsrättens dom 941017 målnr 6411-1993). Ungdom som tidigare betalt hyresdel föräldrarna Hyresdel beviljas om den sökande tidigare en period själv betalt hyresdel. Perioden ska inte ligga mer än 3 månader bakåt i tiden och vara av minst 3 månaders varaktighet. Hyresdel räknas ut enligt det beräkningssätt som FK använder: Varje rum får talet 2 och kök talet 1, talen summeras och hyran delas med summan av talen och multipliceras sedan med 2. Kom ihåg! att gemensamma hushållskostnader ska delas på antalet personer i hushållet. 12 Övriga hemmaboende vuxna/inneboende hos nära släkting/kollektivt boende För övriga hemmaboende vuxna gäller att nettoboendekostnaden (hyra bostadsbidrag) delas på antalet personer i hushållet. Kom ihåg! att gemensamma hushållskostnader ska delas på antalet personer i hushållet. Boendekostnad under fängelsevistelse Den som avtjänar ett fängelsestraff kan normalt sett inte anses ha rätt till försörjningsstöd. Häktade personer samt personer som avtjänar en faktisk strafftid på 6 månader eller mindre kan dock beviljas den faktiska boendekostnaden under hela häktnings- eller strafftiden, om de annars riskerar att bli bostadslösa (Rättsfall RÅ 83 2:79). Den som kan få tillstånd av sin hyresvärd att hyra ut sin bostad i andra han bör rekommenderas att göra detta. Vid beviljad boendekostad under fängelsevistelse kan också kostnad för el- och nätavgift, hemförsäkring och fackavgift utgå. Boendekostnad under vård/behandling på institution Ensamstående person som erhåller vård/behandling på sjukvårdsinstitution eller i hem för vård eller boende kan beviljas bistånd till hyra för den egna bostaden om sökanden skall vistas i bostaden under t. ex permissioner. Om vårdtiden är längre än sex månader, och den sökande inte kommer att vistas i bostaden, skall möjligheten att hyra ut bostaden i andra hand undersökas. Magasinering av bohaget kan bli aktuellt. Boendekostnad för tillfälligt boende Tillfälligt boende avser vandrarhem, billigare hotell och köpt plats på t.ex Tillfället i Goteborg samt boende på kvinnojour. Beslut om bistånd i form av externt jourboende upp till : Socialsekreterare 0 – 3 månader 1:e socialsekreterare 4 – 8 månader Enhetschef 9 – 12 månader Därefter skall ansökan prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Kom ihåg! Beslutet om tillfälligt boende är en insats. 13 Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 14 El Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den fasta kostnaden för hushållsel, ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräkningar. 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7 personer 180 kWh/månad 240 kWh/månad 280 kWh/månad 340 kWh/månad 380 kWh/månad 430 kWh/månad 460 kWh/månad Kom ihåg! Konsumentverkets beräkningar är baserade på en årsförbrukning i ett flerfamiljshus där man har tillgång till gemensam tvättstuga. Ekonomiskt bistånd till elskuld kan utgå då sökande står inför avstängningshot och inte har någon egen möjlighet att reglera skulden, genom avbetalningsplan eller dylikt med max 30 % av basbeloppet efter beslut av enhetschef. En ansökan om bistånd till en räkning som förfallit till betalning inom en månad före tidsbeställningsdagen bör inte betraktas som en skuld utan medräknas som en accepterad utgift vid ekonomisk beräkning. Elskuld kan beviljas vid ett tillfälle/år och därefter ska ansökan prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 15 Fackavgift Faktisk kostnad för fackföreningsavgift och a-kasseavgift accepteras som en godtagbar utgift vid ekonomisk beräkning. Den sökande ska dock undersöka möjligheten till reducerad avgift hos aktuell fackförening. För att förhindra uteslutning på grund av obetalda fackföreningsavgifter kan försörjningsstöd beviljas till skuld med max 6 månader/10 % av pbb efter beslut av 1:e socialsekreterare. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 16 Flyttkostnad Flyttning bör alltid ske i samråd med socialtjänsten för att bistånd ska kunna beviljas. Vid ansökan om flyttkostnader ska socialtjänsten utreda om det föreligger särskilda skäl att bevilja kostnaderna för flyttningen. Den sökande ska i första hand ombesörja flyttningen själv. Om det föreligger särskilda skäl kan ekonomiskt bistånd utgå till kostnad för hyra av bil och släp samt bensinkostnader. I de fall där sökande flyttar för att få mindre lägenhet alternativt billigare hyra, kan det finnas skäl till att bevilja bistånd till telefonflytt. Ekonomiskt bistånd utgår ej till kostnad för flyttanmälan med eftersändning i och adressändringen görs gratis på Skatteverket och myndigheter och företag får den nya adressen. Om den sökande inte på egen hand kan ombesörja flytten på egen hand kan bistånd beviljas med max 30 % av basbeloppet efter beslut av enhetschef. Tänk på att AF kan bevilja flyttkostnad vid arbete på annan ort. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 17 Fickpengar Bistånd till fickpengar kan beviljas till sökande som bor i särskilda boenden eller för vård på sjukhus eller behandlingshem. Fickpengar avser följande utgiftsposter: (aktuella belopp är inlagda i Treserva) • Kläder/skor • Fritid/lek • Hygien • Dagstidning • Telefon Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Förebyggande/rehabiliterande insatser Förebyggande/rehabiliterande insatser kan beviljas utifrån särskilda skäl t ex träningskort under en period för att den enskilde skall få struktur i sin vardag. Förebyggande/rehabiliterande insatser kan beviljas med högsta 10 % av pbb/person och är efter beslut av enhetschef. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 18 Försäkringar Kungälvs kommun har tecknat en kollektiv olycksfallsförsäkring med Gjensidige under perioden 2011-01-01—2013-12-31 vilket omfattar bl.a • Barn i förskoleverksamhet, fritids och skola har en olycksfallsförsäkring som avser hela dygnet. • Deltagare på ALC har en olycksfallsförsäkring under den tid de deltar i ALC:s verksamhet, samt färd till och från denna. Skadehantering All skadeanmälan görs till: • Gjensidige Försäkring Box 3031 103 61 Stockholm tele 0771-326 327 • Mail: personskador@gjensidige.se • Skadeanmälan finns på kommunens hemsida Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Förmedling Bistånd i form av förmedling är en service som Socialtjänsten kan erbjuda personer som har svårigheter att hantera sin ekonomi. Syftet med förmedling är att ombesörja inbetalning av hyran, elräkningar och eventuell avbetalning av medicin till Apoteket samt att portionera ut resterande belopp enligt önskemål från den enskilde. Socialtjänsten ska regelbundet undersöka möjligheten om sökande kan klara sin egen ekonomi eller om behov av God Man eller Förvaltare skall utredas. Bistånd i form av förmedling beviljas efter beslut av 1:e Socialsekreterare. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 19 Kriminalvården Personer som avtjänar ett fängelsestraff har under denna period ”sysselsättningsplikt” och erhåller ersättning med cirka 10 kr/timme. Denna ersättning används till viss del till vissa ändamål som t ex vid permission och frigivning. Kriminalvården ansvarar för att den intagne har lämpliga kläder för årstiden vid frigivning. Tandvård: Den intagne ansvarar i första hand för att bekosta eventuell tandvård. Saknar den intagne medel till att bekosta tandvården har Kriminalvården ansvar för den akuta tandvården och om straffet överstiger 2 år har även Kriminalvården ansvar för en grundläggande tandvård. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 20 Glasögon/kontaktlinser Den sökande ska uppvisa intyg och kostnadsförslag som styrker behovet av glasögon och vad som ingår i begärt pris. Bistånd utgår med faktisk kostnad för ofärgade glas, synundersökning och arbetskostnad. Kostnad för bågar beviljas med maximalt 1,5 % av basbeloppet. Bistånd till specialslipade eller specialbehandlande glas, såsom färgade eller extra tunna glas, beviljas ej om behovet inte är styrkt av läkarordination. Den extra kostnaden godtas om speciell slipning eller behandling är det enda alternativet för att korrigera sökandens synfel. Bistånd till vanliga läsglasögon som är avsedda för personer över 40 år med avtagande synskärpa s.k ålderssynthet beviljas ej. Behovet kan tillgodoses inom ramen för riksnormens post för hälsa och hygien. Vad det gäller glasögon till barn är det viktigt att ta hänsyn till extra kostnader kring ytbehandling av glas och försäkring. Kostnad för kontaktlinser godtas om det är det enda alternativet för sökanden och behovet är styrkt med läkarintyg eller intyg från optikern. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 21 Hemförsäkring Hemförsäkring är en godkänd utgift utöver riksnormen. I grundförsäkringen bör lös egendom, rättsskydd och skadeståndskrav ingå. Skälig kostnad för hemförsäkring i mellanstor stad/storstad enligt Konsumentverket (2011) bör vara: 1 person 100 kr -- 150 kr/månad 2 personer 110 kr -- 150 kr/månad 3 personer 120 kr -- 170 kr/månad 4 personer 130 kr -- 180 kr/månad 5 personer 130 kr -- 190 kr/månad 6 personer 140 kr -- 200 kr/månad 7 personer 150 kr -- 210 kr/månad Kom ihåg! Hemförsäkring kan ingå i fackavgiften. Hemförsäkringen kan bli dyrare för personer med skulder hos Kronofogden. Alla med sociala hyreskontrakt eller hyresgaranti skall ha en hemförsäkring enligt hyresavtalet. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 22 Hemtjänstavgift Ekonomiskt bistånd till hemtjänst är att anses som en godkänd utgift vid ansökan om försörjningsstöd. Dock ej kostnaden för matdistributon. Vid långvarigt behov av försörjningsstöd bör kontakt tas med hemtjänsten för eventuell omräkning av hemtjänstavgiften. Om man har behov av trygghetslarm behöver man en fast telefon. Kostnaden för trygghetslarm är 165 kr/månad om man har Telia. Har man valt Tele2, Com Hem tillkommer en extra kostnad med 100 kr/månad. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 23 Hemutrustning Vid ansökan om hemutrustning ska alltid hembesök göras rutinmässigt. Det är särskilt viktigt att beakta barns behov vid ansökan om hemutrustning. Vid separation ska bohaget delas. Hel grundutrustning – avser en mer omfattande grundutrustning som ska användas under lång tid. Beviljas endast till sökande som inte inom överskådlig tid kommer att kunna förbättra sina inkomster och själv bekosta en grundutrustning. Hel grundutrustning består av möbler till kök, sovrum och vardagsrum. Dessutom av lampor, husgeråd, sängutrustning, handdukar och mattor samt städartiklar och dammsugare samt tv och radio. Begränsad hemutrustning – avser behov av tillfälligt behov av försörjningsstöd och där man inte kan vänta med inköp tills de har egen inkomst. Biståndet syftar till att den sökande ska kunna ta en lägenhet i besittning och innefattar möbler i kök och sovrum samt husgeråd. Begränsad hemutrustning består av säng, lampor, köksbord och köksstolar, köksredskap, städartiklar, sängutrustning och handdukar. Komplettering av hemutrustning – bistånd till löpande kompletterande hemutrustning beviljas vid behov till sökande. Prövning av behovet ska göras i förhållande till vad som kan anses vara skälig levnadsnivå och vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Skälig kostnad för tv med max 2 500 kr och dammsugare med max 800 kr avseende barnnfamiljer. Skälig kostnad för tv med max 1 800 kr och dammsugare med max 600 kr till 1 – 2 vuxna (priser avser köp av ny tv och dammsugare vilket medför 2 års garanti). Kom ihåg! Separat hemutrustningslista uppdaterad 110818 avseende prisuppgifter från IKEA och Net on Net. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 24 Hyresskuld Ekonomiskt bistånd till hyresskuld kan utgå i de fall då det finns starka sociala och andra skäl för att sökande skall få behålla lägenheten, gäller framförallt barnfamiljer. Hyresskuld upp till 3 månaders hyra efter beslut av enhetschef. Kontakt skall tas med hyresvärden innan beslut om hyresskuld beviljas. Hyresskuld kan beviljas vid ett tillfälle/år och därefter ska ansökan prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Kläder och skor Kostnad för kläder och skor ingår i gällande riksnorm. Bistånd utöver norm utgår generellt inte. Bistånd utöver norm kan beviljas vid t ex kraftig viktminskning med max 4 klädnormer per person/år efter beslut av 1:e Socialsekreterare. Kostnad för arbetskläder/skor kan beviljas om arbetsgivaren ej tillhanda håller detta. Intyg från arbetsgivaren krävs. Kostnad för kläder i samband med student kan beviljas till familjer med långvarigt (mer än 1 år) behov av ekonomiskt bistånd och där ungdomen inte erhållit extra tillägg till studiebidraget under gymnasietiden med max 2 klädnormer. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 25 Kosttillägg Det finns många människor som drabbas av sjukdomar och sjukdomssymptom som gör att man måste undvika vissa livsmedel. Konsumentverket gör beräkningar av hur mycket dyrare det kan vara i jämförelse med den kost som man normalt äter för att täcka sitt näringsbehov (Konsumentverket/rapport 2012:1). Merkostnad för glutenfri kost - kvinna 324 kr/månad - man 393 kr/månad - barn 230 kr/månad Behovet av glutenfri kost skall styrkas med läkarintyg och behovet skall omprövas 1 ggr/år. Merkostnad för komjölksprotenfri kost - kvinna 148 kr/månad - man 188 kr/månad - barn 100 kr/månad Behovet av komjölksprotenfri kost skall styrkas med läkarintyg och behovet skall omprövas 1 ggr/år. Merkostnad för fettreducerad kost för vuxna Behovet av fettreducerad kost skall endast användas efter medicinsk bedömning i samråd med ansvarig läkare och dietist. Personer som ordinerats fettreducerad kost skall alltid utbildas och följas upp av dietist. Merkostnad för fettreducerad kost får ske i samråd med dietist i det enskilda fallet och behovet skall omprövas 1 ggr/år. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 26 Legitimationshandling Kostnad för legitimationshandling ingår i begreppet ”skälig levnadsnivå”, varför bistånd vid behov bör beviljas. Pass eller svenskt medborgarskap behövs generellt inte för att leva i Sverige, varför bistånd ej beviljas. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Läkarvård och medicin Kostnad för läkarvård och annan medicinsk behandling inom den allmänna sjukvården accepteras som en godtagbar utgift vid ekonomisk beräkning upp till högkostnadsskyddet med max 1 100 kr för en 12 månaders period. Kostnad för förebyggande vård avseende mammografi och cellprov är en godkänd utgift, men kostnad för vaccination, uteblivet besök, kostnad för intyg och journalkopia beviljas ej. Fri läkarvård för barn till och med 19 år. Kostnad för sjukhusvistelse utgår för det belopp som överstiger livsmedelsposten i riksnormen med 55 kr/dygn för en ensamstående person och 45 kr/dygn för en person som är gift/sammanboende. Kostnad för medicin enligt recept är en godtagbar utgift vid ekonomisk beräkning under förutsättning att medicinen ingår i högkostnadsskyddet med max 2 200 kr för en 12 månaders period. Sökande ska i första hand hänvisas att betala sin medicin via avbetalning till Apoteket. Kostnad för sjukvårdsresor avser taxiresor som bedöms som nödvändiga av läkaren via intyg till eller från sjukhuset. Egenavgiften är en accepterad utgift vid ekonomisk beräkning. Högkostnadsbeloppet är 1.500 kr för en 12 månaders period Frikort utfärdas av Sjukreseenheten 031-63 05 05 och har telefontid 9:00 – 11:45 och 13:00 – 15:00. 27 Kostnad för ambulanstransport är en accepterad utgift vid ekonomisk beräkning. Avgifter för utfärdande av intyg. I lag om allmän försäkring regleras endast avgift för vård på grund av sjukdom och förlossning. I all övrig vård, t.ex. utfärdande av intyg, ska patienten i princip betala den faktiska kostnaden för åtgärden. Regionen fastställer taxor och deras huvudprincip är att den som begär intyget eller undersökningen ska stå för kostnaden. Vissa undantag finns, för intyg till Försäkringskassan tas ingen avgift om kassan begär intyget direkt av läkaren. Ekonomiskt bistånd till kostnad för intyg skall beviljas om handläggare begärt intyget eller om intyget är en förutsättning för fortsatt handläggning av ärendet t.ex vid ansökan om sjukersättning eller liknande. Ekonomiskt bistånd till kostnad för andra intyg utgår normalt inte. Om ett intyg är en förutsättning för att få eller behålla arbete kan kostnaden beviljas efter särskild prövning t ex förnya körkort för yrkesförare, friskintyg för arbete i livsmedelsindustri eller liknande. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 28 Magasinering Först och främst skall sökande själv ordna med magasineringen av sitt bohag. Om skäl finns, med hänsyn till bohagets värde, magasineringsbehovets varaktighet, sökandens sociala situation och omständigheter i övrigt är faktorer som är viktiga vid bedömning av rätten till bistånd. Den enskilde skall i första hand stå för avtalet avseende magasinering. Kan den enskilde inte stå för avtalet på grund av t ex betalningsanmärkningar kan socialtjänsten stå för avtalet, men avtal skall skrivas mellan socialtjänsten och den enskilde. Det är viktigt att tidsbegränsa magasineringstiden genom att avtala med sökande genom en skriftlig överenskommelse, där magasineringstiden är max 3 månader och därefter får omprövning ske. Kostnad för magasinering kan beviljas efter beslut av 1:e socialsekreterare med max 20 % av pbb/år. Magasineringskostnad över 6 månader skall prövas av Sociala Myndighetsnämnden. När Kronofogden avhyser en person/familj från en bostad ansvarar de för magasineringen under 3 månader. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 29 Matpengar Matpengar kan beviljas vid 2 olika situationer: • Sökande är inte berättigad till bistånd på grund av olika orsaker mer trots det står utan pengar till mat. • Sökande har erhållit bistånd enligt riksnorm eller har haft egna inkomster motsvarande norm men av olika orsaker står helt utan medel till mat. I dessa fall kan en nödprövning göras för att undvika att sökande lider nöd. Vid nödprövning utöver riksnorm mer än 2 gånger under än 12 månaders period ska fördjupad utredning göras och eventuell anmälan till Överförmyndarnämnden enligt bestämmelserna Sof 42 § och LSS 15 § 6 p. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 30 Postbox/Poste Restante Det optimala är att den sökande är folkbokförd på den adress där de bor. Av olika skäl kan inte alltid den sökande vara folkbokförd på den adress där de bor. När den sökande inte kan vara folkbokförd på den adress där de bor skall den sökande först och främst ordna med eftersändning av sin post. Om det ej går att ordna med eftersändning av post kan det bli aktuellt med postbox/poste restante för att den sökande skall få tillgång till sin post. Kostnad för postbox/poste restante efter beslut av 1:e socialsekreterare med max 5 % av pbb/år Egna Noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Psykoterapikostnader Psykoterapeutisk behandling ligger under sjukvårdens ansvar och grundar sig på medicinska kriterier. Om sjukvården inte kan tillgodose sjukvårdsbehov genom psykoterapeutisk behandling ankommer det på sjukvården att anvisa alternativa sjukvårdsinsatser (prop. 2000/01:80, sid 93). Ansökan om psykoterapikostnader prövas av Sociala Myndighetsnämnden och omprövas var 6:de månad. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 31 Resekostnader/sociala resor/sjukvårdresor Bistånd till sociala resor kan efter ansökan accepteras vid ekonomisk beräkning för de sökande som ej har rätt till arbetsresor. Sociala resor accepteras med 300 kr/vuxen person och månad. Sökande som är arbetslös och har kontakt med Arbetsförmedlingen omfattas av sociala resor. Bistånd till arbetsresor avser möjlighet att resa till och från arbets-/praktikplatsen eller delta i andra aktiva åtgärder som kommunen eller Arbetsförmedlingen anordnar. Avståndet mellan arbetet och hem skall vara minst 4 km för att bistånd skall beviljas, dock bör individuella bedömningar göras. Bistånd för sjukvårdsresor avser taxiresor som bedöms som nödvändiga av läkaren via intyg till eller från sjukhuset. Egenavgiften är en accepterad utgift vid ekonomisk beräkning. Högkostnadsbeloppet är 1.500 kr för en 12 månaders period Frikort utfärdas av Sjukreseenheten 031-63 05 05 och har telefontid 9:00 – 11:45 och 13:00 – 15:00. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 32 Rättshjälpskostnader Från och med 1997 gäller en ny rättshjälpslag. Villkoren för att få hjälp från staten för advokatkostnader har skärpts enligt den nya lagen. Huvudregeln är att sökande i första hand ska utnyttja rättsskyddet i sin hemförsäkring. Bistånd till rättshjälp/rättsskydd och rådgivningsstund kan utgå i frågor om vårdnad och umgänge om barn och vid äktenskapsskillnad vid misshandel inom familjen. Kostnad för rättshjälp kan beviljas efter beslut av 1:e socialsekreterare med max 50 % av pbb/år. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Separation/skilsmässa Vid en skilsmässa har parterna försörjningsansvar för varandra tills Tingsrätten har dömt till äktenskapsskillnad. Ogifta sammanboende skall likställas med gifta om de lever under äktenskapsliknande förhållanden. Vid prövning av rätten till försörjningsstöd ska särskild hänsyn tas till barnets/barnens situation, om det förekommer våld mot vuxna och barn, (kvinnofrid) och den faktiska situationen. Ansökan om äktenskapsskillnad lämnas in till Göteborgs Tingsrätt och kostnaden är 450 kr. Kostnad för ansökningsavgift kan beviljas utifrån våld/kvinnofrid. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 33 Kvinnofridsärenden/våld i nära relationer Enligt 5 kap 11 § SoL har Socialnämnden ett särskilt ansvar vad gäller som utsätts för våld eller hot om våld. Till Socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp enligt 5 kap 11 § SoL. Vid beräkning av försörjningsstöd kan det vara aktuellt att godta kostnader för: • Tillfällig adressändring • Namnbyte • Säkerhetspaket (låsbyte, titthål, kedja) • Dubbla hyreskostnader under uppsägningstid • Kostnad för äktenskapsskillnad • Hemutrustning (beakta att eventuell bodelning kommer att ske) • Kläder • Mobiltelefon/inkoppling av fast telefoni Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 34 Spädbarnsutrustning Kostnad för babyutrustning kan beviljas i samband med barns födelse. Avser utgifter för anskaffning av säng, sängutrustning, vagn samt vissa kläder till en skälig kostnad av max 13 % av basbeloppet. Halva beloppet kan utbetalas strax före beräknad nedkomst och resterande utbetalas efter barnets födelse. För efterkommande barn kan ett lägre belopp beviljas, men hänsyn bör tas till hur stor ålderskillnad det är mellan syskonen. Kostnad för sittvagn kan beviljas utöver till familjer med långvarigt (mer än 1 år) behov av ekonomiskt bistånd med max 500 kr. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Städning/sanering Bistånd till kostnad för städning/sanering av bostad kan beviljas efter särskild prövning om det finns risk för att hyreskontraktet kommer att sägas upp på grund av sanitär olägenhet. Diskussion skall föras med boendesekretare/boendekoordinator inför eventuell städning/sanering. Ansökan om städning/sanering prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 35 Tandvård Försörjningsstöd utgår till akut tandvård och annan tandvård som bedöms som nödvändig tandvård. Försörjningsstöd utgår ej till optimal tandvård. Med akut tandvård avses behandling vid värk, infektiösa tillstånd och traumaskador. Exempel på behandling kan vara tandutdragning, akut rotbehandling och enstaka fyllningar för att undanröja värk. Detta är behandling som oftast måste utföras omedelbart vilket medför att kostnadsförslag ej kan inväntas. Det ska av tandvårdsräkning eller genom kontakt med behandlande tandläkare framgå att behovet av behandling var akut. Det bör uppmärksammas att ”akut besök” på räkningen inte innebär att behovet av behandling var akut. Med nödvändig tandvård avses att sökande ska uppnå godtagbar tuggförmåga, förhindra väsentligt försämrad tandstatus och är en förutsättning för att fungera socialt och kunna arbeta. Kostnaden för tandläkarens undersökning i samband med kostnadsförslaget ska inkluderas i biståndet men inte kostnad för uteblivit besök. Följande ska beaktas vid ansökan om bistånd till nödvändig tandvård: • Kostnadsförslag skall alltid begäras • Förtroendetandläkare, Lars Hallgren ska konsulteras vid ansökningar om dyrare eller mer omfattande tandvård för en oberoende bedömning utifrån begreppet nödvändig tandvårdsbehandling • En individuell bedömning ska även göras om den sökandes förmåga att sköta sin tandhygien, exempelvis i samband med missbruk Tandvårdskostnad upp till 16 % av pbb kan beviljas av socialsekreterare, upp till 25 % av pbb av 1:e Socialsekreterare och upp till 35 % av pbb av Enhetschef. Kostnad därutöver prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Kom ihåg! Personer med bestående behov av omfattande vård och omsorg eller lider av vissa sjukdomar kan ha rätt till tandvårdsstöd ”det gröna kortet”. Även personer som har beviljats särskilt boende via Funktionshinderverksamheten kan omfattas av ”det gröna kortet. Privat ansökan om Grönt Kort bedöms av Tandvårdsenhetens bedömningstandläkare (Regionens Hus Tandvårdsenheten 405 44 Göteborg tele 031-63 05 00). Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 36 Telefon Mobiltelefon med telefonkort kan jämställas med och utgöra ett billigare alternativ till fast telefoninstallation. Innan beslut om bistånd till mobiltelefon skall diskussion föras med 1:e socialsekreterare utifrån bl.a behov och varför behovet inte kan tillgodoses med beviljat bistånd avseende riksnormen/gemensamma hushållskostnader, budgetposten dagstidning, telefon och tv-licens. Bistånd till telefoninstallation är en accepterad utgift i samband med att den enskilde har beviljas bistånd till trygghetslarm. Om personen har skuld till Telia eller har betalningsanmärkningar skall ansökan om reglering av skuld och depositionsavgift prövas av Sociala Myndighetsnämnden. Egna noteringar: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 37 Umgänge Socialtjänsten ska enligt barnkonventionen stimulera umgänge med båda parter. Om det finns ekonomiska hinder som parterna inte kan lösa, ska socialtjänsten göra umgänget möjligt. Traditionellt umgänge Den förälder som barnet är folkbokfört hos har rätt till underhållsstöd från Försäkringskassan om den andre föräldern helt eller delvis inte betalar underhållsbidrag. Förälder som uppbär försörjningsstöd och som barnet inte huvudsakligen bor tillsammans med erhåller tillägg för umgänge med dagsbelopp motsvarande riksnormens budgetposter för livsmedel, lek/fritid och hygien för aktuell åldersgrupp. Under 1 år 1 – 2 år 3 år 4 – 6 år 7 – 10 år 11 – 14 år 15 – 18 år 19 – 20 år 44 kr/dag 48 kr/dag 37 kr/dag 47 kr/dag 53 kr/dag 63 kr/dag 72 kr/dag 73 kr/dag Rätten till umgänge ska kontrolleras och omfattningen ska framgå av dom, avtal eller intyg från boföräldern. Om den andre parten uppbär försörjningsstöd skall motsvarande avdrag göras för denne vid längre umgänge till exempel vid lov. Avdrag för boendeföräldern görs ej vid sedvanligt umgänge varannan helg. Växelvis boende Vid växelvis boende, då barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna kan vardera föräldern ansöka om underhållsstöd (utfyllnadsbidrag) hos Försäkringskassan. Vid växelvis boende kan föräldern erhålla bistånd motsvarande de personliga kostnaderna för barnet/barnen den tid den eller dessa bor hos föräldern. Personliga kostnader utgår då ej till den andre föräldern. Båda föräldrarna kan räkna barnet som del i familjen vid beräkning av gemensamma hushållskostnader. Inkomster (barnbidraget) som rör barnet delas lika mellan föräldrarna. 38 Resor i samband med umgänge med barn Behovsprövningen ska omfatta: • Barnets behov av umgänge • Båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar • Skäligheten av kostnaden för resan Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för att barns behov av umgänge tillgodoses. Den förälder som barnet bor hos ska vara med och bekosta umgänget utifrån ekonomisk förmåga och vad som är skäligt i förhållande till båda föräldrarnas ekonomi. Den förälder som ska utöva umgänge har dock huvudansvaret för kostnaderna. Även barn med förälder som vistas i fängelse har rätt till umgänge med denne. Om föräldrarna inte kommer överens om hur reskostnaderna ska betalas, kan bistånd till kostnad för umgängesresa beviljas, dock med max 20 % av pbb och per familj och år. Resekostnader i samband med umgänge ska jämföras med vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att bekosta, Egna noteringar: ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 39 Sammanträdesprotokoll 29 Sammanträdesdatum Sida 2012-05-02 1 (1) § 43/2012 Avtal socialtjänstjour (Dnr KS2011/1531) Kungälvs kommun har haft avtal med socialjouren i Göteborg under många år. Erfarenheten från socialjourens arbete har varit bra. Det har varit en hög kvalitativ verksamhet. Under 2010 genomfördes en omorganisation inom Socialjouren i Göteborg vilket bl.a. innebar väsentligt högre kostnader för de anslutna kommunerna. Utifrån kostnadsökningen arbetade kranskommunerna ett gemensamt förslag för att samverka i en gemensam jour, jouren föreslogs ha sitt säte i Kungälv. Vid kommunstyrelsens sammanträde augusti 2011 återremitterades ärendet till förvaltningen i avvaktan på en dialog med Göteborgs presidium. Vid möte med Göteborgs presidium uttrycktes en gemensam ambition att ha kvar avtal med Göteborg och förhandlingar inleddes för att få en lägre kostnadsnivå. Efter flera möten mellan representanter från kranskommunerna och Social resurs har nu ett förslag på nytt avtal tagits fram. Samtliga kranskommuner, som tidigare hade avtal med socialjouren, inryms i det nya avtalet och ytterligare tre kommuner kommer att ansluta till socialjouren. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avtal socialtjänstjour från sektor arbetsliv och stöd daterad 18 april 2012 Avtal om socialjour daterat 26 mars 2012 Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen får i uppdrag att teckna avtal med Göteborg Stad, Social resursförvaltningen avseende socialjour för perioden 1 april 2012 – 21 december 2013. __________ Expedieras till Ingegerd Ragnarsdotter, Monica Fundin, Ann-Sofie Holvila, Anna Ljungberg För kännedom till SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Jonas Arngården 1(2) 2012-04-18 Avtal socialtjänstjour (Dnr KS2011/1531) Sammanfattning Kungälvs kommun har haft avtal med socialjouren i Göteborg under många år Erfarenheten från socialjourens arbete har varit bra. Det har varit en hög kvalitativ verksamhet. Under 2010 genomfördes en omorganisation inom Socialjouren i Göteborg vilket bl.a innebar väsentligt högre kostnader för de ansluta kommunerna. Utifrån kostnadsökningen arbetade kranskommunerna ett gemensamt förslag för att samverka i en gemensam jour, jouren föreslogs ha sitt säte i Kungälv. Vid KS augusti 2011 återremitterades ärendet till förvaltningen i avvaktan på en dialog med Göteborgs presidium. Vid möte med Göteborgs presidium uttrycktes en gemensam ambition att ha kvar avtal med Göteborg och förhandlingar inleddes för att få en lägre kostnadsnivå. Efter flera möten mellan representanter från kranskommunerna och Social resurs har nu ett förslag på nytt avtal tagits fram. Samtliga kranskommuner, som tidigare hade avtal med socialjouren, inryms i det nya avtalet och ytterligare tre kommuner kommer att ansluta till socialjouren. Bakgrund Kungälvs kommun har haft avtal med socialjouren i Göteborg under många år De senaste åren har Kungälvs haft avtal om helger och vardagkvällar. Erfarenheten från socialjourens arbete har varit bra. Det har varit en hög kvalitativ verksamhet. Under 2010 genomfördes en omorganisation inom Socialjouren i Göteborg vilket bland annat innebar väsentligt högre kostnader för de ansluta kommunerna. För Kungälv innebar avtalet en kostnad om 577 tkr per år, vilket motsvarade drygt 14 kronor per innevånare. För kranskommunerna skulle det totalt bli drygt 17 kronor per innevånare. I samband med denna prishöjning kom kranskommunerna att börja diskutera möjligheterna att skapa en egen socialjour. Intresset visade sig vara stort, både från de kommuner som har avtal med Göteborg och från de kommuner som inte har något avtal. I tjänsteutlåtande augusti 2011 förseslogs att bilda en särskild socialtjänstjour för kranskommunerna. jouren föreslogs ha sitt säte i Kungälv. Ärendet återremitteras till förvaltningen (sektor arbetsliv och stöd) i avvaktan på att presidiet för en dialog med kommunstyrelsen i Göteborgs presidium. I mötet med Göteborgs presidium deltog KS presidie, ordförande i sociala utskottet, samt sektorschef arbetsliv och stöd. Vid mötet uttrycktes klart en ambition att Kungälv skulle vara kvar i samarbetet med socialjouren i Göteborg, prisbilden skulle vara förhandlingsbar. Förvaltningen var angelägen om att hålla samman kranskommunerna i förhandlingen med Göteborg. En grupp utsågs mer representanter från fyra kranskommuner. Diskussion med representanter från socialjouren fördes under hösten 2011 och kring årsskiftet kom ett förslag om nytt avtal och ett nytt pris. Kranskommunerna fick också en förlängning av det tidigare avtalet med 3 månader, med möjlighet till yterliggare förlängning under förhandlingstiden ADRESS ARBETSLIV OCH STÖD TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 kommun@kungalv.se www.kungalv.se 2(2) Bedömning Det nya priset bygger på innevånarantalet i kommunen samt utnyttjandet av socialjouren. Det nya avtalet innebar totalt en kostnadsminskning, för kranskommunerna, från föregående förslag. Förslaget innebär en återgång till tidigare prisnivå 14 kronor per kommuninnevånare. För Kungälv innebar dock detta nya denna avgiftskonstruktion en höjning av avgiften från det tidigare förslaget. I det nya avtalet betalar Kungälv 602 t kr per år. Ökningen mot det tidigare förslaget beror på att Kungälv utnyttjat socialjouren mer det senaste året. Ekonomisk bedömning Avtalet med Social resursförvaltning finansieras inom arbetsliv och stöd Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen får i uppdrag att teckna avtal med Göteborg Stad, Social resursförvaltningen avseende socialjour för perioden 1 april 2012 – 21 december 2013. Jonas Arngården Sektorschef Expedieras till: För kännedom till: Ingegerd Ragnarsdotter, Monica Fundin, Ann-Sofie Holvila, Anna Ljungberg 30 MOTION, KOMMUNFULLMÄKTIGE Kungälv 2012-03-20 Motion om att erbjuda tomträtter till Allmännyttan. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor, inte bara de med särskilt goda ekonomiska förutsättningar, ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en trygg boendemiljö. Syfte med denna motion är att hitta metoder att bygga mer och till lägre kostnader. Det handlar om ungdomar, äldre, näringslivet och flyktingar. Bostadsbristen måste byggas bort. För att få ner kostnader i samband med nybyggnation bör Kungälvs Kommun erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter/Allmännyttan. Det kommer också att innebära att Kommunen /Bokab kommer att få ersättning under en längre tid samt att de som bygger hyresrätter kommer att slippa lägga ut X antal miljoner innan bygget påbörjas. Den största vinsten gör hyresgästerna då ett tomträttsavtal innebär att det totala kvadratmeterpriset inte blir så högt. Tomträtter till hyresrätter kan inte jämföras administrativt med de tomträtter Kommunen har med enskilda. Tomträtter till flerfamiljsbostäder kommer att ha större kvadratmeter, samt att det inte kommer att vara så många. En tomträtt ger rätt att använda en specifik fastighet som ägs av Kungälvs kommun/Bokab. För detta betalar du som fastighetsägare en årlig avgift, tomträttsavgift (f.d. avgäld) till kommunen. En tomträttshavare har i princip samma rätt att använda marken som en ägare till en friköpt fastighet och har rätt att belåna fastigheten. Tomträttsavgift regleras genom ett tomträttsavtal. Därför föreslår vi kommunfullmäktige besluta att • i syfte att få ner kostnader i samband med nybyggnation och öka nybyggnationen bör Kungälvs Kommun erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter/Allmännyttan. • kommunstyrelsen skyndsamt utreder de ekonomiska förutsättningar och möjligheter till att låta tomträtt bli en möjlighet för framtida bostäder Ulla Johansson (s) Vice ordförande Kungälvsbostäder Mats Frisell (s) Oppositionsledare Samhällsbyggnadsutskottet 31 32 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 33 2012-01-19 1 (1) § 19/2012 Motion om publicering av inkomna motioner på Kungälvs hemsida. (Dnr KS2012/250) Hans Henriksson (MP) har lämnat in motion om publicering av inkomna motioner på Kungälvs kommuns hemsida. Beslut Motionen remitteras till kommunstyrelsen. __________ Expedieras till KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen/ Sara Baghchehsaraee Justeras sign Kungälv 12-01-18 Till Kungälvs kommunfullmäktige MOTION om publicering av inkomna motioner på Kungälvs hemsida. För medborgaren är det idag svårt att få reda på vilka motioner de olika partierna har lämnat. Genom att införa dom på kommunens hemsida, lämpligen med en egen rubrik under ”Kommun och politik”, skulle det betyda att förslagen vore lättillgängliga inte bara för medborgarna utan även för politiker. Jag föreslår att dom läggs in som PDF-filer och markeras med det parti som står bakom förslaget. Underhand ska även tillhörande handlingar läggas in. På det viset kan medborgarna enkelt se vilka förslag som har väckts och hur dom har behandlats. Ett sådant system skulle förmodligen öka intresset för demokratiska frågor. Det vore även lämpligt att lägga in samtliga motioner under samma mandatperiod om förslagsställaren så begär. Tekniskt är det mycket enkelt att lägga in en egen flik för motioner med tillhörande handlingar. Jag föreslår därför − att motioner läggs in under en egen flik på Kungälv hemsida och kompletteras med tillhörande handlingar − att mandatperiodens samtliga motioner oxå läggs in om motionsläggaren så begär För Miljöpartiet Göran Ragndahl Denna motion upptages som min egen Hans Henriksson 34 37 Inkomna skrivelser för perioden 2012-04-11 - 20 Besökt Dok. nr. KS2012/940-1 KS2012/930-1 KS2012/929-1 KS2012/928-1 KS2012/927-1 KS2012/926-1 KS2012/924-1 KS2012/843-3 Beskrivning Synpunkt om resekostnader med färdtjänst Hyreskontrakt Kristallsalen 2012 Karin Eklund Hyreskontrakt Hyreskontrakt Kristallsalongen 2012 Monica Sanborn Hyreskontrakt Kristallsalen Hyreskontrakt kristallsalen Remiss 2012-07-26--2012-08-02 Tillstyrkt dispens från trafikföreskrift, Marstrandsfärjan 12-05-14 Dokumentdatum 2012-04-18 2012-04-17 2012-04-17 2012-04-17 2012-04-17 2012-04-17 2012-04-17 2012-04-11 Vår ref: Maija-Carin Folkstedt Mi Eriksson Mi Eriksson Mi Eriksson Mi Eriksson Mi Eriksson Roland Bengtsson Lena Hedlund Kallelse Sammanträdesdatum 2012-05-23 39 Redovisning av delegeringsärenden till kommunstyrelsen 2 KS2010/2476-7 Brev till vägföreningen 3 KS2011/2256-4 Avslag på skadeståndskrav. 4 KS2011/1846-5 Avslag på skadeståndskrav. 5 KS2012/953-1 Uppsägning, 2012-03-22. 6 KS2012/1003-1 Överenskommelse efter kontraktets tecknande. Kungälvs Brukshundsklubb avstår 50 kvm till förmån för telemast. 7 KS2012/1004-1 Överenskommelse efter kontraktets tecknande. Hyresrätten till lokalen skall ej underkastas Jordabalken 12 kap §§ 57-60. 8 KS2010/2724-19 Överenskommelse om uppskov med avflyttning nr 5. 9 KS2011/1644-3 Brev. Avslag på ersättningskrav. 10 KS2011/1914-4 Avslag på begäran om ersättning. 11 KS2010/2476-9 Brev. Ärendet avslutat. 12 KS2011/1657-3 Brev. Avslag på ersättningskravet. 13 KS2012/1013-1 Uppsägning. 14 KS2011/931-7 Del av Vena 1:3, tecknat kontrakt om tillfälligt sidoarrende 2012 15 KS2012/843-3 Tillstyrkt dispens från trafikföreskrift, Marstrandsfärjan 16 KS2012/879-2 Tillstyrkt dispens från trafikföreskrift, Marstrandsfärjan 17 KS2012/885-2 Av kommunen påskriven ansökan och ADRESS DELEGERINGSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Nämndhuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 vx 0303-132 17 kommun@kungalv.se www.kungalv.se Kallelse Sammanträdesdatum 2012-05-23 överenskommelse om fastighetsreglering mellan Tega S:1 och Kastellegården 1:52 samt Vena 1:3 18 KS2012/922-2 KS2012/922-1 - Remiss 2012-04-23--2012-0624 19 KS2012/738-3 Delegeringsbeslut - upplåtelse allmän platsmark - Beviljas 20 KS2011/2856-1 Yttrande 21 KS2012/345-2 Yttrande 22 KS2011/2925-3 Tillstyrkt 23 KS2012/534-2 Tillstyrkt - Delegeringsbeslut 24 KS2012/846-2 Tillstyrkt upplåtelse allmän platsmark, byggnadsställning, Långgatan 8, Marstrand 25 KS2011/56-2 Delegeringsbeslut-upplåtelse allmän platsmarkBeviljas 26 KS2011/2731-2 Yttrande 27 KS2011/2748-2 Yttrande 28 KS2011/2802-2 Yttrande 29 KS2012/425-2 Dispens från trafikföreskrift, Vita Fläcken Beviljas 30 KS2012/984-2 Tillstyrkt dispens från trafikföreskrift, Marstrandsfärjan 31 KS2012/959-2 Tillstyrkt nyttjande av allmän platsmark, framför Societetshuset 32 KS2012/382-2 Tillstyrkt nyttjande av allmän platsmark på Hamngatan 7, M-d 33 KS2012/741-2 Tillstyrkt nyttjande av allmän platsmark, Hamngatan 35, M-d DELEGERINGSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN Kallelse Sammanträdesdatum 2012-05-23 34 KS2012/311-2 Tillstyrkt nyttjande av allmän platsmark, Hamngatan 27 B, M-d 35 KS2012/740-2 Delegationsbeslut-upplåtelse allmänplatsmarkbeviljas 36 KS2012/954-2 Delegationsbeslut-upplåtelse allmän platsmarkbeviljas 37 KS2012/903-2 Dispens Vita Fläcken, Daniel Kaldemark Beviljas 38 KS2011/29-11 Undertecknat köpekontrakt för Marstrand 12:3 39 KS2011/29-12 Överenskommelse om fastighetsreglering berörande Marstrand 12:3 och Marstrand 6:55 40 KS2011/29-13 Överenskommelse om ledningsrätt för VAledningar inom Marstrand 12:3 41 KS2012/1054-2 Tillstyrkt dispens från trafikföreskrift, Marstrandsfärjan 42 KS2012/1038-7 Transporttillstånd 43 KS2011/2700-2 Tillstyrkt upplåtelse allmän platsmark, Hotelltorget, Koön 44 KS2012/340-2 Tillstyrkt nyttjande av allmän platsmark för flytande båtmässa, Marstrand 45 KS2012/773-2 Motionslopp på cykel, Kexrundan 2012 46 KS2012/897-1 Dispens från trafikföreskrift, Vita Fläcken Beviljas 47 KS2012/900-1 Dispens Parkering Vita Fläcken, Ulla-Britt Svensson - Beviljas 48 KS2012/917-2 Delegationsbeslut-upplåtelse allmän platsmarkbeviljas 49 KS2012/920-2 KS2012/920-1 - Remiss 2012-04-28--Kl: 20:00- DELEGERINGSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN Kallelse Sammanträdesdatum 2012-05-23 24:00 50 KS2012/943-2 Transporttillstånd 51 KS2012/1009-2 Tillstyrkt upplåtelse allmän platsmark, varuvisning, Kungsgatan 4 B, Marstrand 52 KS2012/951-2 Delegeringsbeslut - upplåtelse allmän platsmark - beviljas 53 KS2012/948-2 Tillstyrkt dispens från trafikföreskrift, Marstrandsfärjan 54 KS2012/972-2 Tillstyrkt dispens från trafikföreskrift, Marstrandsfärjan 55 KS2011/1151-11 Lägenhetsarrende för jordgubbsförsäljning inom Komarken 1:1 56 KS2012/870-2 Delegeringsbeslut-upplåtelse allmänplatsmarkbeviljas 57 KS2012/388-2 delegeringsbeslut-upplåtelse allmän platsmarkbeviljas 58 KS2012/704-2 Tillstyrkt nyttjande av allmän platsmark, Kvarngatan M-d, byggställning 59 KS2012/1083-1 Skrotningsprotokoll OYA 554, Bultgatan, Kungälv 60 KS2012/1084-1 Skrotningsprotokoll AKO-580, Bultgatan, Kungälv 61 KS2012/1085-1 Skrotningsprotokoll GOT 620, Kongahällatomten, Kungälv 62 KS2012/1086-1 Skrotningsprotokoll PBP 836 Tvetgatan, Kungälv 63 KS2012/1088-1 Skrotningsprotokoll - JSL 240 Nordmannagata, Kungälv DELEGERINGSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN Kallelse Sammanträdesdatum 2012-05-23 64 KS2012/1089-1 Skrotningsprotokoll RTX 330 Nordmannagatan, Kungälv 65 KS2011/28-10 Undertecknat köpekontrakt för Marstrand 12:2 66 KS2012/636-2 Delegeringsbeslut 67 KS2012/757-2 Tillstyrkt nyttjande av allmän platsmark, Hamngatan 31, M-d 68 KS2012/760-2 Delegationsbeslut-upplåtelse allmän platsmarkbeviljas 69 KS2012/774-2 Delegeringsbeslut - upplåtelse allmän platsmark - Beviljas 70 KS2012/924-2 Delegationsbeslut-upplåtelse allmän platsmarkbeviljas 71 KS2012/941-2 Tillstyrkt dispens från trafikföreskrift, Marstrandsfärjan 72 KS2012/1037-2 Delegationsbeslut-upplåtelse allmän platsmarkbeviljas 73 KS2011/138-23 Ansökan till arrendenämnden, villkorsändring rörande arrendekontrakt Trankärr 2:1 m fl fastigheter 74 KS2012/1068-1 Kungälvs kommun erbjuder nationell program genom samverkansavtal med GR. Elev tas emot som sökande i andra hand men endast till lediga elevplatser 75 KS2012/1077-2 Delegationsbeslut upplåtelse allmänplatsmarkbeviljas 76 KS2012/1038-9 Transporttillstånd - RMM 997 77 KS2012/1038-10 Transporttillstånd - HKZ 934 78 KS2012/1038-11 Transporttillstånd - XTL 727 DELEGERINGSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN Kallelse Sammanträdesdatum 2012-05-23 79 KS2012/1038-12 Tillståndsbevis - LFR 979 80 KS2012/850-2 Delegationsbeslut-upplåtelse allmänplatsmarkbeviljas 81 KS2012/446-4 Tillstyrkt upplåtelse allmän platsmark, stenkaj, Koön 82 KS2012/1038-8 Transporttillstånd DELEGERINGSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN
© Copyright 2024