20 år - Dietistaktuellt
ORGAN för sveriges kliniska dietister r å 20 VOLYM XX • NUMMER 5 • OKTOBER • 2011 Tema: geriatrik Organ för S v e r i g es K l i n i sk a D i e t is t e r Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin Postadress Box 48 261 21 Bjuv Telefon 042-702 50 Telefax 042-702 50 E-post redaktionen@dietistaktuellt.com WWW www.dietistaktuellt.com Annonser ADVISER AB Linda Larsson-Levin Telefon: 08-551 785 85 Mobil: 0733-22 88 35 E-post: linda@adviser.se Layout & Material STODAB info@stodab.se Tryckeri Lenanders Tryckeri AB TEMA: Geriatrik Ledare: Dietisten - en profession i utveckling 4 Nutrition of aged Alzheimer patients 8 Trots undernäring kan äldre bli bättre av träning 10 Låga och höga D-vitaminnivåer hos äldre kvinnor ökar risk 18 Coenzym 10 - livsnödvändig substans 12 Sarkopeni och kakexi – definitioner och kriterier 19 Screeningsformulär EAT-10 och MNA 22 Undersökning om hälsa och kolesterol 24 Dietister i Geriatrik firar 20 år 26 Utvärdering av NCP/IDNT-implementering 30 Europa positivt till införande av NCP 32 Pseudovetenskap vs. vetenskap –ett nutritionsperspektiv 36 DRF:s informerar 42 Kommande nummer Nr. 6/11 1/12 2/11 Manusstopp Utgivning 4 nov 25 nov 27 jan 17 feb 11 maj 25 maj Prenumerationer 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej. 10 12 22 24 26 34 TS-kontrollerad upplaga 2010: 5.900 Medlem av: OMSLAGSBILD: Stefan Gustafsson Tidskriften DietistAktuellt DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition. DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. DietistAktuellt oktober 2011 No 5 vol.XX 3 ledare Elisabet Rothenberg, leg dietist, med dr Ordförande DRF Dietisten - en profession i utveckling EFAD (The European Federation of the Associations of Dietitians, www. efad.nu) genomförde 22-24 september sitt 22th annual General Meeting (GM) i Wien. EFAD representerar 30.000 dietister i 29 länder. Ordförande sedan ett år tillbaka är Anne de Looy professor i dietetic Plymoth University. Utöver obligatoriska punkter tog GM beslut om utkast till en strategisk plan, som skall ange prioriteringar och färdriktning för EFAD åren 2011-2016. Planen inleds med ett mission statement ”To support member Associations in developing the role that dietitians have in reducing inequalities and improving nutritional health in Europe”, sedan följer vision, värdegrund och en aktionsplan. Planen utgör mycket intressant läsning och vittnar om en organisation, som under Anne de Looys ledning, fått en mycket tydligare och målinriktad kurs. De prioriterade frågorna ligger helt i linje med DRFs internt prioriterade områden, som handlar om att på olika sätt utveckla dietistrollen och där Nutrition Care Process och International Dietetics & Nutrition Terminology (NCP/IDNT) intar en mycket viktig roll. Tre kommittéer har formerats för att på olika sätt arbeta med professionsutveckling: the educational committée som ledas av Agneta Hörnell professor, Umeå, the professional practice committée som Ylva Orrevall med dr, Stockholm medverkar i, samt the Research and Evidence Based practice committée. Syften är att utveckla standards för utbildning och lifelong learing (LLL) och att verka för evidensbaserad praktik samt att understödja och utveckla verktyg för att förbättra yrkesutövningen samt verka för forskning inom nutrition och dietetik. En EU ansökan håller också på att färdigställas i syfte att utveckla NCP/IDNT för europeiska dietister. DRF ser oerhört positivt på EFADs prioriteringar. De kommer att innebära värdefull draghjälp i vårt eget arbete med att införa NCP/IDNT i Sverige. På flera håll i landet har kollegor börjat arbeta enligt NCP/IDNT, och väldigt många fler är intresserade. DRFs arbetsgrupp för terminologi och etik hade nyligen möte och diskuterade hur förbundet på bästa sätt kan underlätta och understödja införandet. Vi beslutade att en speciell del på hemsidan ska reserveras för NCP/IDNT där medlemmar kan ta del av dokument och på annat sätt följa utvecklingen, DietistAktuellt är en given kanal för information, vi kommer också att starta 4 vol. XX No 5 oktober 2011 DietistAktuellt ett mailnätverk liknande kommundietisternas för erfarenhetsutbyte och inspiration och sist men inte minst kommer en användarkonferens att arrangeras i Stockholm den 21/5 (inbjudan kommer). Gruppens och styrelsens ambition är att, med resurser som står tillbuds, stimulera och understödja införandet av NCP/IDNT som standardiserade språk för dietister. Vi gör detta med inställningen att det får ske långsiktigt, successivt och på frivillighetens grund. Ju fler arbetsplaster som startar desto fortare och lättare kommer det att gå. På sikt är det dock oundvikligt att alla dietister arbetar strukturerat enligt NCP och ställer nutritionsdiagnos till grund för ordinerade nutritionsbehandling. Allt större krav ställs på hälso- och sjukvården att systematiskt registrera prestationer för bättre uppföljning och utvärdering av hur effektiv vården är såväl ekonomiskt som med avseende på förväntat resultat. Detta sker bl a med hjälp av kvalitetsregister, var av SeniorAlert är ett. Skall vi dietister med rätt kunna hävda vår unika roll som ansvariga specifikt för nutritionsbehandling måste vi därför också förbättra strukturen i vårt arbete för att leva upp till samhällets förväntningar evidensbaserad, säker och effektiv vård. Det kommer att ställas krav också på oss att göra systematiska uppföljningar och resultatsammanställningar. Resurserna inom vård och omsorg kommer att bli allt mer ansträngda beroende på en åldrande befolkning och nya kostsamma metoder för utredningen och behandling. Det räcker inte att själv vara övertygad om att man gör nytta, man måste också kunna påvisa det på ett övertygande sätt för ledning och omvärld. Kravet på kontinuerlig vidareutbildning (LLL) kommer också att öka. En grundutbildning är bara en plattform som man självständigt, beroende på inriktning och intresse, får ta ansvar för att ständigt bygga på. Vår speciallistordning är ett viktigt led i formaliserad vidareutbildning och professionsutveckling. De tre första speciallisterna kommer att examineras under hösten och förhoppningen är att fler snart skall komma efter. EFAD ger oss nu viktig och stimulerande draghjälp när det gäller att utveckla professionsrollen samtidigt som engagemanget i EFAD innebär möjligheter för DRF att påverka och bidra till professionsutvecklingen för alla EFADs dietister i Europa. Geriatrik Noterat EU-satsning på ökad livskvalitet hos äldre Ö rebro universitet deltar i ett stort europeiskt forskningsprojekt om äldres hälsa. Syftet är att undersöka hur maten påverkar hälsan och utforma nya kostråd som kan motverka eller lindra många av de sjukdomar och hälsoproblem som förknippas med åldrande. Örebroforskarna bidrar med bioanalytisk kompetens i samband med provtagningar och analys av resultaten. – Vi ska undersöka vilken betydelse näringsintaget har för att uppnå bästa tänkbara hälsa hos äldre människor. Och till skillnad från tidigare forskning ska vi studera vilken betydelse kosten har som helhet, i stället för att fokusera på enskilda näringsämnen, berättar professor Robert Brummer, som är en av de tre Örebroforskare som deltar i EU-projektet. Åldrandet beskrivs i dag som en process där kroppen kontinuerligt anpassar sig till inre och yttre slitage, en påfrestning som ofta leder till kronisk, låggradig inflammation och ligger bakom många av de sjukdomar som vi förknippar med hög ålder. För många börjar hälsan försämras redan vid dryga 60 ålder. Men all forskning på området tyder på att det går att bromsa åldrandet, bland annat genom en ändrad diet. ”Näringstät” mat – Även om äldre människor har samma näringsbehov som yngre vuxna personer, krävs det en annan sammansättning av kosten. Energibehovet är mindre, men behovet av vitaminer och mineral är lika stort, eller till och med större, eftersom det med stigande ålder kan bli svårare att tillgodogöra sig näringsämnen. Därför måste maten vara mer koncentrerad, det vill säga ”näringstät”. Personer mellan 65 och 79 år kommer att rekryteras från olika delar av Europa, och genomgå en detaljerad medicinsk undersökning före och efter projektet, för att jämföra effekten av olika dieter. Forskarna vid Örebro universitet kommer bland annat att analy- sera blodvävnad, under ledning av professor Fawzi Kadi. Mätning av telomerer – Det biologiska åldrandet kan konstateras ända ner på cellnivå. Vi kommer till exempel att mäta längden på de så kallade telomererna, som sitter i varsin ände på varje kromosom. Telomererna har blivit en viktig parameter för att utvärdera vilken potential det finns för reparation och återuppbyggnad av kroppsvävnad, eftersom de blir något kortare för varje celldelning, säger Fawzi Kadi. Projektet, som har fått namnet NuAge, samordnas av universitetet i Bologna och bland de 31 deltagarna från 17 EU-länder finns både universitet och företag. Sverige representeras av Örebro universitet och Karolinska Institutet. EU satsar drygt 84 miljoner kronor, varav knappt 2 miljoner tilldelas Örebro universitet. Källa: Örebro Universitet Kroppens bakterier påverkar åderförkalkning N ya fynd tyder på att bakterier i munnen och eller tarmen kan påverka åderförkalkningsförloppet. Upptäckten kan leda till nya behandlingsstrategier. Det visar aktuell forskning från Sahlgrenska akademin. Resultaten publiceras i den tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS. – Orsakerna till varför vi får åderförkalkning har klarlagts under senare tid men kunskapen kring varför placken i ådrorna spricker och bidrar till proppbildning vet vi mindre om, säger Fredrik Bäckhed, docent på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska akademin. Inflammation ökar risken för att placket spricker i ådrorna, men de bakomliggande orsakerna som driver inflammationen är inte klarlagda. Vår kropp är hem för tio gånger fler bakterier än humana celler och forskning under senare år har påvisat att tarmfloran är förändrad vid fetma som i förlängningen kan leda till hjärtkärlsjukdom. Även försämrad tandhälsa 6 vol. XX No 5 oktober 2011 DietistAktuellt och tandlossning har koppling till åderförkalkning vilket indikerar att bakterier i munhålan eller tarmen kan påverka sjukdomsförloppet. – Vi har nu undersökt om vi kan återfinna samma bakterier i munhålan och- /eller tarmen som i åderförkalkningsplacket och om mun- och/eller tarmfloran kan ligga bakom utvecklingen av hjärtkärlsjukdom Först fann forskarna att mängden bakterier i placket korrelerade med mängden vita blodkroppar, ett mått på inflammation. Sedan undersökte de bakteriesammansättningen i munhålan, tarmen och i placket hos 15 patienter samt i munhålan och tarmen på 15 friska kontrollindivider med moderna sekvenseringsmetoder. De upptäckte då att bakterierna Pseudomanas luteola och Chlamydia pneumoniae återfanns i samtliga plack samt att flera bakterier återfanns i placket och framförallt i munnen, men även i tarmen, hos samma patient. Dessa resultat tyder på att bakterierna kan tränga in i kroppen från munhålan och tarmen och eventuellt driva på inflammationen i placket. Forskarna fann även att vissa bakterier i munnen och tarmen korrelerade med biomarkörer som är associerade med hjärtkärlsjukdom. – Att plackbakterier återfinns i munhålan och tarmen på samma individ öppnar upp för nya diagnos- och behandlingsstrategier genom att angripa kroppens bakterier. Dock måste fynden bekräftas i större studier och ett direkt orsakssammanband mellan de identifierade bakterierna och åderförkalkning etableras, säger Fredrik Bäckhed. FAKTA ÅDERFÖRKALKNING Åderförkalkningsrelaterade sjukdomar orsakar 40-50 procent av dödsfallen i Sverige varje år. Artikelns titel: Human oral, gut, and plaque microbiota in patients with atherosclerosis: 2010-11383R. Författare: Koren et al Källa: Sahlgrenska Akademien Geriatrik Aktuell forskning Nutrition of aged Alzheimer patients – support for living at home longer? T he population of Finland is aging at a M e r ja S uom i nen DSc (Nutrition), project manager Society for Memory Disorders Expertise in Finland www.muistiasiantuntijat.fi and www.ravitsemuskotona.fi merja.suominen@ravitsemuskuntoutus.fi 8 vol. XX No 5 oktober 2011 higher rate than that of other European countries. The number of people 65 and older is predicted to increase from 800,000 in 2000 to 1.4 million by 2030. Finns more than 80 years of age are expected to double. Hence, the issues we are facing are urgent. The risk of malnutrition increases with age. Malnutrition, low body mass index and involuntary weight loss reduce functional ability and psychosocial wellbeing. Nutritional problems are closely related to cases of multiple diseases. Protein-energy malnutrition may be due to insufficient food intake, disease, or a combination of both. Normal ageing involves a decrease in the amount of lean muscle tissue. This loss of muscle mass can be slowed with a quality, balanced diet and sufficient exercise. Although a few studies have examined nutritional treatment and shown it to be effective with regard to nutritional status and the use of health services in randomized, controlled settings, the effects of nutritional care on the functional ability, health, quality of life and use of health services among frail, aged people with memory disorder living at home are scarce. A four-year research project (2009-2012) on the nutritional treatment of aged individuals with Alzheimer disease who are living at home with DietistAktuellt their spouses has been implemented by the Society for Memory Disorders Expertise in Finland, as funded by Finland’s Slot Machine Association. The aim of the trial is to find out whether tailored nutritional care of aged persons with Alzheimer disease and their spouses could be used to affect their nutritional status, energy, protein and nutrient intake, BMI, functional ability, psychosocial wellbeing, caregiver burden, and use of health services (cost-effectiveness). Food diaries and content of the intervention The study is a randomized intervention trial. Aged couples living at home were recruited for the study between August 2010 and April 2011. Intervention lasts one year for each couple. At baseline and at the end of the trial, the spouse fills in three-day food diaries for her/himself and the Alzheimer patient. A trained nutritionist provides the spouses with oral and written instructions on how to keep the food diary. They receive food measures of 100 ml, 15 ml and 5 ml to measure the amounts of food items they consume. After the researchers receive the completed food diaries, the nutritionist checks them by phone to make sure the amounts of food items, cooking methods and, for example, the type of milk or fat that was recorded was done correctly. After they have sent their food diaries to the researchers, the couples are Geriatrik randomized. The couples subject to intervention receive tailored nutritional care, while the control group is offered a written guide on nutrition for aged people. After analyzing the food diaries, the nutritionist visits the intervention couples at their homes. On the bases of the food diaries, the home visit and a nutritional anamnesis, the nutritionist draws up an individualized nutritional care plan and speaks to the couple about their nutrition. The objective is not to change food habits, but to complement possible limitations in their diets and ensure sufficient intake of energy, protein and other nutrients. The nutritionist recommends those food items they are familiar with. If a clear deficiency of some nutrients is detected and it is difficult to complement this failing naturally, nutritional supplements are recommended. In order to increase protein in the diet, good protein sources are recommended. If the couple seems unable to increase the quantity of energy, protein and/or other nutrients in their diet, complementary dietary drinks consisting of protein and other nutrients are supplied for daily use. It is also recommended that all intervention couples take 20 µg of vitamin D supplement daily. The nutritionist visits each couple 4-8 times during the intervention, according to their needs. The couples subject to the intervention receive oral and written advice on exercise that strengthens muscles and that is easy to perform at home. In addition, couples have the possibility to take part in peer support group meetings. Couples willing to participate receive a free taxi card for transport to and from the meetings. All participants are given taxi cards for transport to and from the research center at baseline and again at 12 months. The intervention ends in April 2012. Preliminary results will be reported at the end of the year, and baseline results will be available earlier. Three nutritionists have been working on the research, one of them half-time. Preliminary results show that the measuring of food intake with the adjusted methods has proven feasible and important among the aged participants, and results ranges in food and nutrient intake vary considerably among the individuals. Therefore, it is very important to tailor nutritional advice and care to each individual’s specific needs. Research team: Merja Suominen, Satu Jyväkorpi, MSc (Nutrition) Taija Puranen MSc (Nutrition) References: Shatenstein B, Kergoat MJ, Reid I, Chicoine ME. Dietary intervention in older adults with early-stage Alzheimer dementia: early lessons learned. J Nutr Health Aging. 2008;12:461-9. Review. Rivière S, Gillette-Guyonnet S, Voisin T et al. A nutritional education program could prevent weight loss and slow cognitive decline in Alzheimer’s disease. J Nutr Health Aging. 2001;5:295-9. Shatenstein B, Kergoat MJ, Reid I. Poor nutrient intakes during 1-year follow-up with community-dwelling older adults with early-stage Alzheimer dementia compared to cognitively intact matched controls. J Am Diet Assoc. 2007;107:2091-9. The population of Finland is aging at a higher rate than that of other European countries. DietistAktuellt oktober 2011 No 5 vol.XX 9 Geriatrik Ny avhandling Trots undernäring kan äldre bli bättre av träning E M ai n e Car l sson Dietist, med dr Geriatriken Norrlands universitetssjukhus maine.carlsson@germed. umu.se 10 vol. XX No 5 oktober 2011 n avhandling vid Umeå universitet visar att ett högintensivt träningsprogram har god effekt på den fysiska kapaciteten bland äldre människor både med och utan demenssjukdom som bor i särskilt boende. Ett proteintillskott förbättrade dock inte effekten av träningen. Avhandlingen visar även att en probiotisk dryck inte har någon effekt på förstoppning bland äldre personer med demenssjukdom. I en randomiserad kontrollerad studie bland 191 äldre personer på olika äldreboenden i Umeå genomfördes högintensiv träning under tre månader samt ett proteintillskott serverades efter varje träningstillfälle. Deltagarna förbättrade sin fysiska funktion och de blev mer självständiga i sina dagliga aktiviteter. Träningen gav dock ingen effekt på muskelmassan och proteindrycken förbättrade inte resultatet. Fler studier behövs emellertid för att se om kroppssammansättningen kan påverkas hos denna grupp av mycket sköra äldre personer. Ett viktigt resultat av studien var dock att de som var undernärda inte hade sämre effekt av träningen. Studien visade även att de som var undernär- DietistAktuellt da oftare hade varit drabbad av en urinvägsinfektion under det senaste året, var mera beroende av hjälp vid måltiden samt att de som hade en svårare demenssjukdom var mer undernärda än övriga deltagare. I en annan studie som ingick i avhandlingen fick 15 äldre personer på ett demensboende 2 dl av en probiotisk yoghurt dryck varje dag under sex månader. Förutom att den probiotiska drycken inte hade någon effekt på förstoppning visade studien även att födointaget var otillräckligt och att nattfastan var allt för lång, att vikten gick ner, samt att de som deltog i studien hade en väldigt låg aktivitetsnivå. Även här behövs fler studier med fler deltagare för att kunna säga om probiotika kan påverka problemet med förstoppning hos äldre personer. Avhandlingens huvudbudskap är att ett högintensivt träningsprogram kan förbättra funktion och självständighet hos äldre personer trots att de led av både undernäring och demenssjukdom. Den visade även att nattfastan måste bli kortare och att det finns samband mellan undernäring och urinvägsinfektioner. Coenzym Q 10 Coenzym Q10, ubikvinon eller ubikinon Livsnödvändig substans som minskar med åldern D M ag n u s N y l ander Dr Med & docent nutritionsforskare och tandläkare 12 vol. XX No 5 oktober 2011 et allmänna intresset för Coenzym Q10 som ibland också kallas vitamin Q, blev stort under början av 1990-talet. Q10 används alltmer som ett terapeutiskt och profylaktiskt komplement vid olika sjukdomar, bl.a. hjärtsjukdomar och tandlossningssjukdom, gingivit samt parodontit. Q10 kan också ses som ett tillskott för att förebygga sjukdom och att stärka hälsan i allmänhet. Som kosttillskott är Q10 oftast i storleksordning 30 till100mg per dag. Vid exempelvis hjärtsvikt så ordineras ofta högre doser eller flera intag av 100mg kapslar per dag. Åldrande Halterna av Q10 är högst i hjärtat och andra vävnader med hög ämnesomsättning. Vävnadshalterna av Q10 i dessa vävnader är normalt betydligt lägre vid hög ålder hos människor och djur, men de individuella variationerna är inte helt kända. (Appelkvist et al 1991). Låga vävnadsnivåer av Q10 kan vara accentuerat genom ärftliga faktorer, sjukdomar, olika slags oxidativ stress samt och inte minst bristfälligt näringsintag eller nutrition. En väl sammansatt kost med alla nödvändiga mikronutrienter, är en förutsättning för att den kroppsegna produktionen av Q10 ska fungera. Låga vävnadsnivåer av Q10 kan vara en av flera orsaker till DietistAktuellt åldrandet. I en svensk studie analyserades Q10 i blod från mycket gamla människor (Nylander et al 1993). Studien inkluderade åldringar, som var mellan 90 och 102 år gamla. En undergrupp diagnostiserades som dementa (främst Alzheimers sjukdom). Dementa hade statistiskt säkerställt lägre nivåer av Q10 i blodet än icke dementa åldringar. Fortsatt forskning får visa om låga nivåer av Q10 kan ha ett samband med utvecklingen av demenssjukdom och åldrande. Hundra gamla möss En amerikansk studie väckte tidigt ett stort intresse för Q10 och åldrande (Bliznakov et al 1981). I denna studie användes hundra 17 månader gamla möss (med samma genetiska anlag) som delades in i två grupper. En grupp injicerades med en emulsion av Q10 i bukhålan en gång per vecka. De återstående 50 mössen utgjorde kontroller och injicerades med en motsvarande emulsion. Vid 27 månaders ålder levde fortfarande 20 möss som erhållit emulsionen med Q10. Alla kontrollmöss hade dött. Tre av mössen som fick Q10 blev extremt gamla för denna typ av mus. Genomsnittlig överlevnadstid var 5 månader för kontrollmössen och 8 månader för mössen som fick Q10, vilket var en statistiskt signifikant skillnad. Vid ett personligt samtal (MN) med den framstående Q10-forska- ren Emile Bliznakov framhöll han att Q10:s immunförsvarshöjande effekt förmodligen var den främsta orsaken till att mössen som fick Q10 levde betydligt längre än kontrollmössen som inte fick Q10. I en senare finsk djurstudie har Q10 däremot inte visat någon positiv effekt på livslängden (Alho, personlig information)1. Enligt teorin om”The Free Radical Theory of Aging” d.v.s. fria radikalers inverkan på åldrandet, så är degenerativa eller nedbrytande förändringar vid åldrandet relaterat till bildningen av fria radikaler och oxidativa skador i olika delar av cellerna. Åldersrelaterade skador har visats i DNA i cellkärnor och mitokondrier samt cellmembraner och enzymer. Vårt antioxidativa försvarssystem består till en viktig del av samverkande enzymer, peptider och flera vitaminer samt vitaminliknande ämnen bland annat Q10. Mot bakgrund av detta är antioxidanter av givet intresse vid åldrandet. Kemi och cellulära funktioner Q10 är en kinon med en lång sidokedja eller ”svans” bestående av 10 länkar eller isoprenoidenheter (se figur), av essentiell betydelse för människan och många däggdjur. Q10 finns dels intracellulärt, dels extracellulärt och då främst bundet till blodets lipoproteiner. Intracellulärt är Q10 primärt lokaliserat i mitokondriernas inre membran. Där tjänstgör Q10 som en livsnödvändig elektron- och protontransportör i andningskedjan, som utgör slutsteget i vår energiproduktion med produktion av energirikt adenosintrifosfat (ATP). Det är denna energi som cellerna i våra vävnader använder till bland annat muskelarbete och uppbyggnad av olika ämnen. Q10 har även andra funktioner i cellerna. I reducerad form utgör Q10 en viktig fettlöslig antioxidant. Q10 är, liksom E, en fettlöslig molekyl och dessa utgör tillsammans en betydande del i skyddet mot oxidativ skada eller lipidperoxidationer (härskning) i cellmembranen. Q10 är den enda kända fettlösliga antioxidanten som våra celler själva kan syntetisera och dessutom ”reparera” eller reducera, genom enzymatiska reaktioner efter det att Q10 använts som antioxidant i skyddet mot lipidperoxidationer. Olika forskningsresultat visar att Q10 är en av flera anEn direkt jämförelse av dessa studier är emellertid omöjlig att göra, då den finska studien utfördes med annan mer osäker och inexakt metodik där mössen själva fick äta pellets som sprutats med Q10. 1 tioxidanter, bland annat C-vitamin, som kan reducera eller ”reparera” E-vitamin till aktiv form efter det att E-vitaminet verkat som antioxidant och oxiderats. Annan forskning visar att Q10 också har betydelse för cellmembranens fluiditet eller ”spänst” och därmed funktion. Fortsatt forskning får visa om låga nivåer av Q10 kan ha ett samband med utvecklingen av demenssjukdom och åldrande. Kroppens egen produktion av Q10 Q10 syntetiseras i stort sett i alla kroppens celler, dock inte i de röda blodkropparna (erytrocyterna). Q10:s karaktäristiska kinonring syntetiseras från aminosyran fenylalanin, som först omvandlas till den kemiskt snarlika aminosyran tyrosin. Därefter omvandlas tyrosin i sin tur genom olika enzymatiska steg till den kinonring som utgör grundstrukturen till Q10-molekylen. En för ämnesomsättningen nödvändig kemisk förening (Acetyl-CoA) utgör början till den kedja av 10 isoprenoidenheter, som gör Q10-molekylen komplett. Flera kemiska steg vid syntesen av Q10, kräver olika ämnen bland annat vitamin B6 (pyridoxin). Förekomst av Q10 i födan Utöver den kroppsegna produktionen (endogena syntesen) erhåller vi Q10 och flera andra liknande kinoner med olika långa sidokedjor, via födan. Det är svårt att göra beräkningar av det Q10 som intas av Q10 med födan. Ett ordinärt intag är drygt 10 mg per dag. De individuella variationerna är dock stora. De som har ett extremt högt intag av fet fisk, exempelvis strömming och makrill, kan mycket väl ha ett intag av Q10 över 50 mg per dag. Oxkött och framför allt hjärta är andra exempel på Q10 föda, som innehåller mycket Q10. Grönsaker, bland annat DietistAktuellt oktober 2011 No 5 vol.XX 13 spenat, broccoli och flera vegetabiliska oljor innehåller en del Q10. Upptag och omsättning av Q10 Det Q10 som finns i kroppen härrör alltså dels från den endogena produktionen, dels från ett exogent intag med födan. Den endogena syntesen av Q10 är livsnödvändig och betydligt större än tillskottet med födan. Därmed inte sagt att intaget med födan är oväsentligt. Hos en grupp försökspersoner, som erhöll parenteral nutrition helt utan Q10, sjönk den genomsnittliga nivån av Q10 i blodet (där Q10 utgör en mycket viktig antioxidant som skyddar LDLkolestrol mot att peroxideras eller härskna) med 40 procent inom en vecka. Q10 är en icke vattenlöslig och relativt stor molekyl, vilket kan göra att upptaget i mag-tarmkanalen är förhållandevis lågt. Kosttillskott med Q10 ger en maximal nivå i blodet efter omkring 5 timmar. En andra ”peak” (toppnivå) uppträder efter cirka 24 timmar. Troliga orsaker till detta är en omfördelning av Q10 efter inkorporering i plasmalipoproteiner och/eller en cirkulation där Q10 via levern har gått ut i tarmen och tagits upp igen (entero-hepatisk cirkulation). Den genomsnittliga biologiska halveringstiden är drygt 30 timmar. Q10-nivån i blodet blir högre under betydligt längre tid, när Q10 tas i samband med måltid. En ordinär kostsupplementering ger nästan alltid ett betydande tillskott i blodet inom en vecka. I en omfattande svensk biotillgänglighetsstudie av författaren (MN) och medarbetare var Q10-nivån i plasman i genomsnitt cirka 1,1 mikromol/l före supplementering. Efter 10 dagars intag av 60 mg Q10 per dag (gelatinkapslar med sojaolja), var genomsnittshalten cirka 1,9 mikromol/l. Ökningen i halt var därmed i genomsnitt drygt 70 procent. Den individuella variationen av Q10-nivån i blodet var stor både före och efter supplementering med Q10. Immunförsvar Djurstudier har visat att tillskott av Q10 kan stärka immunförsvaret (fagocytoskapacitet) samt påskynda ökningen av antikroppar vid infektioner (Bliznakov et al 1970). Amerikanska studier har visat att Q10 har stärkande effekter på immunförsvaret hos friska försökspersoner (Folkers et al 1993, Hanioka et al 1993, Mcree et al 1993). 14 vol. XX No 5 oktober 2011 DietistAktuellt Parodontit Nästan alla äldre utvecklar tandlossning (parodontit), som förmodligen utgör världens vanligaste bakteriesjukdom. Den primära orsaken är att bakterieplack samlas på tänder och i tandköttsfickor (gingivalfickor). Bakteriella gifter (antigener) går in i omgivande vävnad och tandköttet (gingivan) blir svullen, inflammerad och lättblödande. Ett inflammerat tandkött (gingivit) har etablerats vilket utgör början till tandlossning. Får sjukdomen ohejdat fortsätta kommer ”tandupphängningsapparaten” med benfästet (parodontiet) att irreversibelt brytas ned, d.v.s. det förlorade benfästet kan inte återbildas*. För att förebygga eller hejda tandlossning är det primära att hålla rent från bakterieplack med bland annat tandborste och tandtråd. Vid svår tandlossning krävs dessutom kirurgiska ingrepp. Framskriden tandlossning är också avhängig av immunförsvarets funktioner. Immunförsvaret skyddar mot de bakteriella vävnadsförstörande angreppen. Amerikanska forskare har publicerat forskningsresultat, som tyder på att tandlossningspatienter har en obalans i angrepp (bakterier i tandköttsfickor) och försvar (immunförsvarsceller), där bakterierna tagit överhanden (Hanioka et al 1993, Mcree et al 1993). Genom att stärka immunförsvaret kunde man också minska inflammationsgraden (gingiviten) i tandköttet (gingivan). Angående patienter med tandlossning har en rad amerikanska, japanska och svenska studier, framför allt amerikanska och japanska, rapporterat goda terapeutiska effekter efter tillskott av Q10. Ett undantag utgörs av en dansk studie som inte kunde visa någon säkerställd effekt av Q10 (Glavind et al 1994). De kliniska förbättringar man erhöll i flera studier visades genom minskad tandköttsblödning och minskat fickdjup samt genom studier av bakterieplackets sammansättning. Parallellt med kliniska förbättringar indikerar vissa laboratoriemätningar immunförsvarsstärkande effekter, genom att kvoten mellan T4 (CD4) och T8 (CD8) lymfocyter signifikant ökade (Hanioka et al 1993, Mcree et al 1993). Sammantaget indikerar alltså den publicerade forskningen att Q10 är ett lämpligt komplement till annan behandling vid tandlossning i både profylaktiskt och terapeutiskt syfte, men även för att allmänt stärka immunförsvaret. Hjärtsjukdom Den mesta dokumentationen om Q10 och dess terapeutiska effekter är kopplad till hjärtsvikt. Vid hjärtats pumpande kräver dess muskulatur (myokardiet) ständig, tillräcklig tillförsel av energi i form av ATP. Vi måste därmed ha en ständig, tillräcklig produktion av ATP. En förutsättning för normala hjärtfunktioner är därför, att det alltid finns tillräckliga nivåer av Q10 i hjärtat. En italiensk multicenterstudie (Trimarco et al 1993), som inkluderade över 600 patienter, visade att 150 mg Q10 per dag signifikant minskade symptomen (bland annat lungödem och kardialastma) hos patienter med hjärtsvikt. Behovet av sjukhusvård minskade också. I en svensk randomiserad dubbelblind, cross-over multicenterstudie gavs patienter med hjärtsvikt 100 mg Q10 peroralt per dag under 3 månader (Hofman-Bang et al 1995). I denna studie gavs Q10 utöver annan gängse medicinsk behandling. Resultaten visar att Q10 gav små, men ändå statistiskt säkerställda förbättringar. Hjärtats pumpförmåga vid fysiskt arbete och den maximala prestationsförmågan förbättrades. Patienterna fick också fylla i omfattande frågeformulär, som visade att Q10 dessutom gav förbättrad livskvalité. Även detta resultat var statistiskt säkerställt. En omfattande utvärdering av Q10forskningen understryker att flera internationella studier har visat liknande förbättringar hos hjärtsviktspatienter som supplementerats med Q10 (Soja & Mortensen 1996). Arterioskleros, som i folkmun kallas åderförkalkning med hjärt-kärlsjukdom som följd, utgör ett stort lidande för stora delar av världens befolk- ning och är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Ledande forskare anser idag att peroxiderat (härsket) LDLkolesterol utgör en betydande orsak till hjärt-kärlsjukdom. Forskningen pekar på att Q10 har en viktig förebyggande funktion mot hjärtkärlsjukdom. Vid australiensiska studier (Stocker et al 1991) isolerade man LDL-kolesterol från friska försökspersoners blod. I laboratoriet utsattes sedan LDL-kolesterolet för oxidativ stress (fria radikaler). Den experimentella exponeringen för fria radikaler konsumerade eller minskade kontinuerligt LDL-kolesterolets antioxidativa skydd. C-vitamin var den första antioxidanten som förbrukades och därnäst den reducerade formen av Q10. Intressant nog härsknade LDL-kolesterolet först när nästan allt reduce- Kraft att njuta Resource® Addera Plus är en klar näringsdryck, smaksatt med fylliga, naturliga fruktjuicer. Innehåller massor av energi som snabbt ger ny kraft. Den är läskande och lättdrucken och passar perfekt som måltidsdryck eller mellanmål. Är lämplig för personer som behöver extra tillskott av energi och protein. Finns i sex goda smaker: Apelsin, Äpple, Hallon-Svarta vinbär, Päron-Körsbär, Ananas-Apelsin och Druva-Äpple. För mer information kontakta gärna vår kundservice på telefon 020-78 00 20. DietistAktuellt oktober 2011 No 5 vol.XX 15 rat Q10 förbrukats. Då var ändå cirka 95 procent av E-vitaminet och cirka 80 procent av betakarotenet fortfarande intakt i LDL-kolesterolet. Forskarna konkluderade sin forskning med att reducerat Q10 är en effektivare antioxidant än både Evitamin och betakaroten, i avseende att skydda LDL-kolesterolet mot härskning. I en annan studie administrerade forskarna (Stocker et al 1992) 300 mg Q10 peroralt per dag under 11 dagar, till en grupp av friska försökspersoner. Detta resulterade i att LDL-kolesterolet tolererade oxidativ stress eller angrepp från fria radikaler, betydligt bättre. Centrala referenser Appelkvist EL, Kalen A, Dallner G. Biosynthesis and regulation of Coenzyme Q. In: Folkers K, Littarru GP, Yamagami T (Eds). Biochemical and Clinical Aspects of Coenzyme Q, Vol. 6. Elsevier, Amsterdam, pp 141-150, 1991. Emile G. Bliznakov MD; The Miracle Nutrient Coenzyme Q10” Biochemical and Clinical Aspects of Coenzyme Q. volume 3, in 1981. Folkers K, Morita M, McRee J Jr; Extending Life by Fifty Percent The activities of coenzyme Q10 and vitamin B6 for immune responses; Biochem Biophys Res Commun. 1993 May 28; 193 (1): 88-92. Glavind L, Moe D, Klausen B and Diamant B. Effekt of ubiquinon (coenzym Q10) på marginal parodontitis. (The effect of (coenzyme Q10) on marginal periodontitis.) : Tandlægebladet 1994; 98: 287–292 Hanoika T, et. al. Effect of Topical Application of CoQ10 on Adult Periodontitis – , 1993, Molec. Aspects Med. Vol. 15, Elsevier Science Ltd. Hofman-Bang C, Rehnquist N, and Swedberg K: Coenzyme Q10 as an adjunctive treatment of congestive heart failure. J Am Coll Cardiol 1995;19:216A. Morisco, C., Trimarco, B. and Condorelli, M. Effect of coenzyme Q10 in patients with congestive heart failure: a long-term multicenter randomized study. Clinical investigations. 71, S134136. 1993. Nylander M, Weiner JA, Cavalli-Björkman C, Dellenvall K, Morita M & Folkers K 1993. Coenzyme Q10 in blood as related to to serum lipids in aging Swedish people. Oral presentation and Abstract, The International Symposium on The Biomedical and Clinical Aspects of Coenzyme Q10, 1993, Karolinska Institutet, Stockholm. Soja AM, Mortensen SA. Treatment of congestive heart failure with coenzyme Q10 illuminated by meta-analyses of clinical trials. Mol Aspects Med 1997;18:S159-68. Stocker R, Bowry VW, Frei B. Ubiquinol-Q10 protects human low density lipoprotein more efficiently against lipid peroxidation than does a-tocopherol. Proc Natl Acad Sci U S A. 1991;88:1646 –1650. Stocker, R.; Mohr, D.; Bowry, V.W.; 1992. Dietary supplementation with coenzyme Q10 results in increased levels of ubiquinol-10 within circulating lipoproteins and increased resistance of human low density lipoprotein to the initiation of lipid peroxidation. Biochim Biophys Acta 1126: 247-254. En komplett referenslista kan rekvireras från: redaktionen@dietistaktuellt.com Dagens 70-åringar är smartare än gårdagens I dag klarar 70-åringar intelligenstester betydligt bättre än vad 70-åringar gjorde förr. Dessutom har det blivit svårare att upptäcka demens i tidig fas. Men glömska är fortfarande ett tidigt symtom. Det visar nya forskningsrön baserade på H70-studien vid Sahlgrenska akademin. I H70-studien tar forskarna reda på vilka symptom som kan förutsäga demensutveckling och om symptomen förändrats i senare födda generationer. Deltagarna består av en stor andel av Göteborgs 70-åringar och har genomgått flera olika undersökningar över åren, bland annat en rad tester som mäter minne, snabbhet, språk, logik och rumsuppfattning. Nya resultat från studien publicerades för en tid sedan i den ansedda amerikanska tidskriften Neurology. – Utifrån testresultaten har vi försökt identifiera personer i riskzonen för att utveckla demens, något som fungerade bra för gruppen 70-åringar födda 1901-02. Men för den senare generationen 70-åringar, födda 1930, gav samma tester ingen vägledning om demensrisken, säger Simona Sacuiu, läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare på enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi vid Sahlgren- 16 vol. XX No 5 oktober 2011 DietistAktuellt ska akademin. 70-åringarna födda 1930, vilka undersöktes 2000, presterade betydligt bättre på intelligenstesterna jämfört med generationen som föddes 1901-02 och undersöktes 1971. Skillnaderna i testresultat mellan de som utvecklade demens de efterföljande fem åren och de som inte gjorde det var obetydliga hos 70-åringarna födda 1930 och undersökta 2000. Medan ett stort antal tester upptäckte tidig demens hos 70-åringarna födda 1901-02 och som undersöktes 1971. – Det som delvis kan förklara förbättringen är bättre förlossningsvård, bättre kost, högre utbildningskvalitet, bättre behandling av högt blodtryck och andra kärlsjukdomar, och inte minst de högre intellektuella krav som finns i dagens samhälle, där tillgång till avancerad teknik, som tv och internet har blivit vardag, säger Simona Sacuiu. Studien visade att minnesstörningar var det enda som kunde ge en indikation om vilka 70-åringar som befinner sig riskzonen för demens. Men långtifrån alla som hade dåligt minne utvecklade demens. – Därför är det viktigt att personer med minnesstörning får en ordentlig utredning. För att effektivt kunna upptäcka demens tidigt behövs bra verktyg där bland annat olika tester ingår. Dessa måste dock hela tiden anpassas till nya generationer eftersom äldre presterar allt bättre i standardiserade psykologtester, uppger Simona Sacuiu. Samtidigt var förekomsten av demens i stort sett oförändrad - det är lika vanligt hos 70-75 åringar idag som för 30 år sedan. I studien ingick över 800 demensfria 70-åringar, efter fem år hade fem procent av dem utvecklat demens. – Den ökade kunskapen om tidiga tecken på demens kan bidra till att patienterna får snabbare hjälp och stöd av sjukvården, säger Simona Sacuiu. FAKTA H70-STUDIEN Studien startade med en undersökning av 70-åringar 1971. Dessa följdes sedan upp regelbundet under 30 år. År 2000 startade en ny H70 studie som pågår alltjämt. Totalt ingår data om mer än 2000 äldre göteborgare i studien. Deltagarna har undersökts både kroppsligt och mentalt och gjort det möjligt för flera forskargrupper att beskriva olika trender av fysisk och mental hälsa i den åldrande befolkningen. Geriatrik Rapport från ESPEN Sarkopeni och kakexi – definitioner och kriterier ESPENS invigningsdag inleddes med att två av ESPENs särskilda intressegrupper (SIG), Nutrition in Geriatrics och Cachexia-Anorexia in Chronic Wasting Diseases, hade ett möte där man en gång för alla försökte fastställa definitioner och kriterier för de båda överlappande begreppen sarkopeni och kakexi. D r Tommy Cederholm som är ordfö- rande SIG Nutrition in Geriatrics, inledde med att redovisa för hur gruppen i samarbete med flera organisationer och föreningar under fem års tid arbetat fram till en konsensusdefintion rörande kriterier för diagnosen sarkopeni. Den lyder som följer: M ag n u s Forsl in Dietistaktuellt forslin@dietistaktuellt.com ”Sarcopenia is a clinical entity, with multifactorial causes, such as senescence, chronic disease, physical inactivity and poor food intake. Sarcopenia should be seen first, but not exclusively, as an age-related condition defined by the combined presence of reduced muscle mass, that is, a T score of mass (corrected for height, body weight or fat mass) of 2 standards or less, and reduced muscle function measured as gait speed less than 0.8 or 1 m/s.” (1) I sammanhanget presenterade Tommy Cederholm en intressant studie som tydligt visar korrelationen mellan gånghastighet hos äldre och förväntad livslängd, t ex är man 75 år och har en gånghastighet på 0.6 m/s, kan man förvänta ytterligare 7 års levnad, är hastigheten 1.6 m/s är 18 vol. XX No 5 oktober 2011 DietistAktuellt motsvarande förväntad livslängd 95 år (se bild 1) (2). Trots dessa, enligt nämnda konsensus, mycket användbara kriterier finns fortfarande vissa delade meningar, bl a råder oenighet om just gånghastigheten – 0.8 eller 1 m/s. En annan fråga handlar hur man skall definiera muskelmassa – bör man skall använda sig av T score eller absoluta värden? Frågan om huruvida begreppet ”funktion” bör ingå i kriterierna har också varit föremål för diskussion. Här finns en gråzon mellan begreppen ”kakexi” och ”sarkopeni”. Ett förslag har varit introducera termer som primär och sekundär sarkopeni. Den primära sarkopenin beror enbart på åldrande, medan den sekundära sarkopenin relateras till minskad aktivitet (t ex sängliggande eller stillasittande livsföring), näringsbrist (otillräckligt protein- och/eller energiintag, malabsorption, gastrointestinala sjukdomar, medicin som orsakar anorexi, etc), eller sjukdom (t ex organsvikt, inflammation, endokrina diagnoser, etc). Tommy Cederholm menade att den sistnämnda sekundära formen överlappar i viss ut- Geriatrik sträckning i definitionen av kakexi (se nedan), men ansåg ändå att rådande konsensus är tillräckligt genomarbetad och effektiv, för att man nu skall kunna gå vidare och söka nya utmaningar.Fortsatt diskussion och finjustering av begreppen får man dock räkna med. Dr Elisabet Rothenberg poängterade att man behöver ett kriterium som kan utgöra ett alternativ till gånghastighet, eftersom det inte är ovanligt att dessa patienter just är sängbundna. Kriterierna för kakexi SIG-teamet Cachexia-Anorexia in Chronic Diseases företräddes av Dr Maurizio Muscaritoli och Dr Jacqueline A E Langius och de presenterade de kriterier som fastställer diagnoserna prekakexi och kakexi. I konsensusgruppen har man sedan tidigare kommit fram till att kakexi föreligger: Vid en viktförlust om minst 5% under 12 eller färre månader (alternativt ett BMI som är mindre än 20 kg/m2). Dessutom måste minst tre av följande fem punkter vara uppfyllda: • Minskad muskelstyrka • Trötthet • Anorexi • Muskelmassa under index (Low fat-free mass index) • Onormal biokemisk balans - ökad inflammatoriska markörer (CRP, IL-6) - Anemi (Hb < 12g/dL) - Låg serum albumin (< 3.2 g /dL) (3) Prekakexi i sin tur, föreligger då samtliga nedan kriterier är uppfyllda: 1. En underliggande kronisk sjukdom 2. Ofrivillig viktförlust om ≤ 5% av den patientens normala kroppsvikt under de senaste 6 månaderna. 3. Kronisk eller återkommande systemisk inflammationsrespons (SIR) 4 Anorexi eller anorexirelaterade symptom (4) Maurizio Muscaritoli från Department of Clinical Medicine,”Sapienza,” University of Rome. Utöver dessa två kriterieuppsättningar har professor Kenneth Fearon formulerat diagnoskrite- Figure 1. Predicted Median Life Expectancy by age and Gait Speed DietistAktuellt oktober 2011 No 5 vol.XX 19 Geriatrik Anorexi rier för kakexi vid cancer, som konsensusgruppen ställer sig bakom (även om kriterierna i viss mån avviker från framför allt Evans): Diagnosis of cancer cachexia • Weight loss >5% over past 6 months (in absence of simple starvation; or • BMI <20 and any degree of weight loss >2%; or • Appendicular skeletal muscle index consistent with sarcopenia (males < 7,26 km/m2; females <5,45 kg/ m2) and any degree of weight loss >2% (5) Kakexi vid cancer brukar beskrivas i termer av tre progressiva utvecklingsfaser: prekakexi, cahexia och refractory(≈ svårbehandlad) cahexia, men alla patienter går inte igenom samtliga steg. Om man betraktar kakexi som en konsekvens av anorexi och metabola förändringar, måste intervention omfatta både aptitstimulerande åtgärder och introduktion av kosttillägg. För att påverka ämnesomsättAge-related sex hormones apoptosis mitochondrial dysfunction Neurodegenerative diseases motoneuron loss Cachexia Starvation Malabsorption SARKOPENI Endocrine corticosteroids GH, IGF-1 insulin resistance Disuse immobility physical inactivity zero gravity Figure 2. Tillstånd som kan komma att leda till sarkopeni. (7). ningen bör man häva inflammation med hjälp av anti-inflammatorisk och/eller anabol medicinering, samt med EPA (i en nyligen publicerad studie ökade lungcancerpatienter som genomgick kemoterpi i vikt, samtidigt som muskelreduktion avstannade då de gavs fiskolja som supplement (6). Några kriteriepunkter Efter konsensusredovisningarna diskuterades det hur man skulle avgränsa några av de olika kriterierna som skulle uppfyllas för att prekakexi och kakexi skulle vara fallet. Den allmänna meningen var att prekakexi kunde föreligga även om patienten inte hade någon uttalad viktförlust, men de andra villkoren var uppfyllda. Om viktförlusten däremot uppnår nämnda ≤ 5%, övergår patienten definitionsmässigt till ett kakektiskt tillstånd. En annan fråga som väcktes gällde CRP-nivåer – det finns idag inget standardiserat, internationellt giltigt enhetssystem för biomarkören, så istället för att ange ett exakt tröskelvärde, föreslår man att en avvikelse från det lokalt tillämpade normalvärdet är att betrakta som inflammation (är normalvärdet 5, så är 5.1 ekvivalent med inflammation). 20 vol. XX No 5 oktober 2011 DietistAktuellt Kriteriet för anorexi var ett tredje diskussionsämne. Det är ett kriterium som nu också ingår i beskrivningen av prekakexi. Anorexi är förenklat uttryckt minskad matlust (inte att förväxlas med den psykiatriska diagnosen anorexia nervosa), som ofta uppträder i samband med kroniska sjukdomar. För cancerpatienter har man tagit fram en modifierad version av formuläret Functional Assessment of Anorexia/ Cachexia Therapy (FAACT). (Under mötet föreslogs mot bakgrund av studier företagna av Dr Alessandor Laviano, att AS (anorexia score) justerades från 24p till ett cut off-värde på omkring 30p. Detta för att det tidigare värdet inneburit ett allt för snävt urvalskriterium och att det bidrog till att man förbisåg flera patienter med anorexi. Under mötet enades man om ovan precisering och justering av kriterierna rörande viktförlust, anorexia score och CRP. Någon invände att CRP kan vara högt pga en sekundär diagnos, t ex urinvägsinfektion och skulle då vara missvisande vad gäller definitionens intention. Men eftersom det finns ett krav på kronisk och återkommande inflammatorisk reaktion i definitionen, faller anmärkningen. Maurizio Muscaritoli betonade att begreppet prekakexi har en stark pedagogisk innebörd. Inte minst för de kliniskt verksamma grupper som inte är så bekanta med nutrition och dess betydelse vid behandling av kroniska sjukdomar, som olika specialistläkare, t ex onkologer. De är omedvetna om de förändringar av organismen som tillståndet medför, men tydliga kriterier visar att intervention är av avgörande betydelse för att patienten skall klara av att genomgå exempelvis kemoterapi. Han tillade också att nutritionsbehandling redan vid prekakexi kan i sig vara otillräckligt, och andra åtgärder kan behöva vidtas för att råda bot på underliggande metabol alteration, och för att förebygga reell kakexi. Resterande del av konsensusmötet handlade om SIG-gruppernas framtida utmaningar, bl a diskuterades utsikterna att kunna initiera större internationella observations- och interventionsstudier, och framför betonades allt möjligheterna att ta till vara på data som redan finns insamlat i tidigare genomförda studier. En primär målsättning är att man med dessa data som bas, skall kunna ta fram praktiska guidelines vad gäller prevention och behandling av kakexi och sarkopeni. Referenser (1) Cederholm et al. Clinics in Geriatric Medicine 2011;27(3):341-353 (2) Studentski et al. JAMA 2011;305;50-58. (3) Evans et al. Clin Nutr 2008;27:793-9 (4) Muscaritoli et al. Clin Nutr. 2010;29(2):154-9 (5) Fearon et al. Lancet Oncol 2011;12(5); 489-95 (6) Murphy RA, Mourtzakis M, Chu QS, Baracos VE, Reiman T, Mazurak VC. Supplementation with fish oil increases first-line chemotherapy efficacy in patients with advanced nonsmall cell lung cancer. Cancer. Feb 15 2011. (7) Muscaritoli et al., Consensus definition of sarcopenia, cachexia and pre-cachexia: Joint document elaborated…, Clin Nutr(2010), doi:10.1016/j.clnu.2009.12.004 Geriatrik Screeningformulär EAT-10 och MNA I den bästa av världar identifieras och behandlas alla människor som är i behov av nutritionsbehandling. Verkligheten är tyvärr en annan, dock kan ett screeningformulär vara en del i processen att nå dit. För att göra screeningprocessen effektiv och målinriktad är det av vikt att besluta vad man ska screena för och vilka grupper som ska screenas. I nom nutritionsområdet finns det fle- Car ol a G ranholm Nordisk Produktchef Nestlé HealthCare Nutrition Carola.Granholm@se.nestle. com 22 vol. XX No 5 oktober 2011 ra screeningformulär och Nestlé Nutrition Institute har varit med och utvecklat ett par stycken. MNA ® (Mini Nutritional Assessement) är ett validerat bedömningsverktyg som kan identifiera geriatriska patienter som är 65 år och äldre och undernärda eller i riskzonen för undernäring. MNA ® utvecklades för nästan 20 år sedan och är den mest validerade screeningmetoden för undernäring hos äldre. MNA finns i två format, ett ursprungligt baserat på 18 frågor och en reviderad variant baserat på sex frågor. MNA guiden har reviderats efter kommentarer och funderingar från användare av MNA. Den finns nu uppdaterad på engelska och den svenska versionen beräknas vara på vara på plats under oktober månad. Guiden finns på http://www.mna-elderly.com/ under ”MNA Forms”. Några av uppdateringarna i guiden berör punkterna A, C, D, E, förändring av BMI-tabellen samt bilden för Demispan. DietistAktuellt Relativt nytt är screeningformuläret EAT-10 som används för att identifiera dysfagipatienter och bedöma dysfagisymtomens svårighetsgrad. EAT-10 består av tio frågor och tar två minuter att fylla i. EAT-10 är tillämplig på ett brett urval av dysfagipatienter, t.ex: • • Orofaryngeal dysfagi Esofageal dysfagi EAT-10 är utvecklat och validerat av Peter Belafsky, M.D., Ph.D. Associate Professor Director of Voice and Swallowing Center, UC Davis Health System, Department of Otolaryngology, Sacramento, CA, USA. Det finns många olika screeningformulär att välja på och det är viktigast att det man väljer är utarbetat för den målgrupp som ska utvärderas, att formuläret är validerat och att det mäter de variabler/symtom som ska utvärderas. Om du har frågor gällande MNA eller EAT-10 är du varmt välkommen att höra av dig till mig. Geriatrik Mini Nutritional Assessment MNA® Efternamn: Kön: Ålder: Vikt, kg: Fyll i poängsiffran i rutorna och summera för bedömning. Förnamn: Längd, cm: Datum: Screening A Har födointaget minskat under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? 0 = ja, minskat avsevärt 1 = ja, minskat något 2 = nej, ingen förändring B Viktförlust under de senaste tre månaderna 0 = ja, mer än 3kg 1 = vet ej 2 = ja, mellan 1 och 3kg 3 = nej, ingen viktförlust C Rörlighet 0 = är säng- eller rullstolsbunden 1 = kan ta sig ur säng/rullstol men går inte ut 2 = går ut med eller utan hjälpmedel D Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste tre månaderna? 0 = ja 2 = nej E Neuropsykologiska problem 0 = svår demens eller depression 1 = lindrig demens 2 = inga neuropsykologiska problem 2 F1 Body Mass Index (BMI) = vikt (kg) / längd (m ) 0 = BMI mindre än 19 1 = BMI 19 till mindre än 21 2 = BMI 21 till mindre än 23 3 = BMI 23 eller mer OM DU INTE KAN RÄKNA UT BMI, ERSÄTT FRÅGA F1 MED FRÅGA F2. SVARA INTE PÅ FRÅGA F2 OM DU REDAN HAR SVARAT PÅ FRÅGA F1. F2 Vadens omkrets i cm (Calf Circumference, CC) 0 = CC mindre än 31 cm 3 = CC 31 cm eller mer Screeningresultat (max 14 poäng) 12-14 poäng: 8-11 poäng: 0-7 poäng: Normal nutritionsstatus Risk för undernäring Undernärd ® För en fördjupad bedömning, använd den långa versionen av MNA som finns på www.mna-elderly.com Ref. Vellas B, Villars H, Abellan G, et al. Overview of the MNA® - Its History and Challenges. J Nutr Health Aging 2006;10:456-465. Rubenstein LZ, Harker JO, Salva A, Guigoz Y, Vellas B. Screening for Undernutrition in Geriatric Practice: Developing the Short-Form Mini Nutritional Assessment (MNA-SF). J. Geront 2001;56A: M366-377. Guigoz Y. The Mini-Nutritional Assessment (MNA®) Review of the Literature - What does it tell us? J Nutr Health Aging 2006; 10:466-487. ® Société des Produits Nestlé, S.A., Vevey, Switzerland, Trademark Owners © Nestlé, 1994, Revision 2009. N67200 12/99 10M Mer information finns på: www.mna-elderly.com DietistAktuellt oktober 2011 No 5 vol.XX 23 Geriatrik Undersökning om hälsa och kolesterol Tre av fyra medelålders svenskar har kolesterolvärden som ligger över rekommenderad nivå, 5 mmol/L. Höga kolesterolvärden är ingen sjukdom i sig, men en riskfaktor för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Idag den vanligaste dödsorsaken i Sverige. I mars i år frågade undersökningsföretaget YouGov 1012 män och kvinnor om deras hälsa och specifikt om kolesterol. Deltagarna bor i Sverige, både i storstäder, i mindre städer och på landsbygden och är mellan 40 och 69 år. A v de tillfrågade hade 49 procent ge- Ag n e ta K jäl l man leg dietist agneta.kjallman@ telia.com 24 vol. XX No 5 oktober 2011 nomgått en eller flera hälsoundersökningar under det senaste året.Vanligast var att kontrollera blodtrycket. Hela 90 procent av dem som genomgått en hälsoundersökning svarade det Därefter kom blodsocker och 66 procent hade undersökt sina blodfetter. Inte fler än 59 procent kontrollerade vikten. En större andel av dessa tillhör den yngre gruppen mellan 40 och 49 år. Det var betydligt fler i åldersgruppen 50-69 år som kontrollerade blodtrycket. Dessa faktorer är riskfaktorer för sjukdomar i hjärta och kärl. En ändrad livsstil har positiva effekter på riskfaktorerna. Dessutom är förändringarna ofta utan biverkningar. 48 procent varade att de ibland tänker på sitt kolesterolvärde och 8 procent är funderar ofta på det. Bland de äldre var intresset för kolesterol större än bland de yngre. Helt naturligt tänker fler på sitt kolesterolvärde om man nyligen har genomgått en hälsoundersökning och kontrollerat värdet vid det tillfället. En intressant iakttagelse var att de som bor i Stockholmsområdet funderar oftare på sin kolesterolnivå än de som bor i övriga delen av landet, speciellt jämfört med södra Sverige. Man såg inga signifikanta skillnader mellan könen. Men, nästan hälften, 44 procent, tänker DietistAktuellt aldrig på sitt kolesterol. Av dem som tänker på sitt kolesterolvärde svarar 60 procent att de gör något för att hålla värdet på en hälsosam nivå. Resten, dvs 40 procent gör ingenting. 218 (65 %) av dem som tänker på sitt kolesterol har svarat att de anpassar kosten och äter mer hälsosamt. Det var en öppen fråga, därför varierade svaren, men det var många som åt mer fisk och grönsaker. En del angav att de använde mer olivolja och rapsolja. Andra svarade att de äter vegetariskt och kontrollerar fettinnehållet i maten. 26 procent hade börjat motionera eller rör sig mer än tidigare. Vissa av dem svarar också att de äter mer hälsosamt fett och drar ner på fettet. 28 procent äter medicin eller omega-3 tillskott. Av dem angav 14 (4 %) att de hade börjat äta omega-3 i någon form. Havre innehåller en stor andel lösliga fibrer – betaglukaner. Genom att fibrerna binder gallsalter i mag- och tarmkanalen minskar både det totala och LDL-kolesterolet. Kvoten mellan HDL och LDL förbättras på så sätt. Betaglukaner fördröjer också blodsocker- och insulinsvar både hos friska och personer med typ 2 diabetes. EFSA – den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet – har uttalat sig positivt om betaglukaner för Geriatrik behandling av förhöjda kolesterolvärden och vid förebyggande behandling för att bibehålla normala kolesterolvärden. För att få effekt rekommenderas 3 gram betaglukaner per dag. Det motsvarar 3 glas havredryck (endast havredrycker tillverkade av Oatly innehåller betaglukaner) eller 2 portioner havregrynsgröt. Därför ställdes även frågor om havre. Undersökningen visar på stor okunskap om havrens hälsoeffekter. När de som säger sig äta havreprodukter i någon form får välja flera olika skäl att äta havre, är det bara 12 procent som kryssar i för att sänka sitt kolesterolvärde. Av de som medvetet äter produkter med havre äter de flesta, 64 procent, havregrynsgröt. Därefter kommer bröd med havre och müsli. 6 procent väljer havredryck och 3 procent havresmoothie eller havreyoghurt. Slutsatsen som kan dras är att ungefär hälften av de tillfrågade personerna mellan 40 och 69 år genomgår en hälsoundersökning varje år eller oftare. Nästan lika många tänker på sitt kolesterolvärde, men det är långtifrån tanke till handling. 40 procent av dem som tänker på sitt kolesterol gör inga som helst förändringar. Av dem som gör förändringar anpassar de flesta kosten och äter mer hälsosamt, men det är inte så många som väljer 316642_YOSA_220x152_Diet_2810_2511_Layout 1 2011-05-10 09.01 Sida 1 produkter med havre. Laktos- och mjölkfria havremål som är bra för alla magar! Yosa är ett fräscht, fiberrikt och välsmakande frukost- och mellanmål som tillverkas av fullkornshavre tillsammans med bär och frukter. Alla produkterna är naturligt fria från laktos, gluten, soja och kolesterol. Dessutom är de fettsnåla. Mjölksyrebakterier och bifidobakterier tillförs och bildar en unik och mycket hälsosam probiotisk syrakultur som främjar magens och tarmarnas funktion, balanserar blodsockerhalten och ger en lång mättnadskänsla. För mer information se www.yosa.se eller skicka ett mail till yosa@ancrona.se Vi jubilerar Dietister i Geriatrik (DIG) firar 20 år DIG firar i år 20 årsjubileum och det föll på min lott att göra en kort minneskavalkad om föreningens dåd och råd under åren 1991 -2011 och även passa på att presentera dess syfte och verksamhet. Här följer några axplock från DIG:s historia. J nat dessa ord: ”Låt mig än en gång få uttrycka min glädje över att vi nu är en grupp dietister som vill jubileum som referensgrupp som firades åstadkomma människovärdig mat till våra äthanden 10 mars 2011 i Läkarsällskapets lodikappade”. kaler. Vi firade genom att ha en seminarieefGruppen som då bildades i Göteborg blev setermiddag med följande inbjudna gäster til�dermera DIGlika föreläsagruppen. Elisare: Anette Anbeth Øverby blev dersson, Ingvar vår första ordföBosaeus, Tomrande och övriga my Cederholm, dietister som inWasty Klasson, gått/ingår i grupIngaLill Landin, pen är Gun-Britt Torsten MossFahger, Gerd berg och Gunnel Faxén Irving, Stuhr. DessutIngrid Jacobsson, om hade DIGBrita Karlström, medlemmarna IngaLill Landin, egna inlägg. HeElisabet Rothla programmet enberg, Anja Sahandlade om geTidigt 90-tal. Vasa-dietisterna: fr.v Ingalill Landin, Elisabeth Rotenberg letti, Sara Vigebo riatrisk nutrioch Ingrid Jacobsson och Kerstin Östtion. erberg. Vi hade ordning och reda i gruppen redan I begynnelsen från början med årsmöten, styrelsemöten, proDet hela började med att ”Vasa-dietisterna” tokoll, kassör, sekreterare, verksamhetsberättelkallade till ett möte i Göteborg i maj 1991. ser, verksamhetsplaner, programförklaring och Efter detta möte skrev Elisabet Øverby ett stadgar. tackbrev till ”Vasa-dietisterna” med bland anag var med och arrangerade DIG:s 20-års B r i ta K ar l st r öm professor emerita leg dietist knuten till institutionen för kostvetenskap och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet. 26 vol. XX No 5 oktober 2011 DietistAktuellt Det första styrelsemötet hölls i Bjuv i oktober 1991 och det var endast Elisabet Rothenberg och Elisabet Øverby som var närvarande. DIG:s Verksamhet Vi har arrangerat en rad utbildningar under årens lopp för bland annat Uppsala universitet, Livsmedelsverket, diverse kommuner samt i egen regi. Vartannat år har olika yrkesgrupper inbjudits till ”Nätverksdagar”, och åren däremellan har utbildningsdagar arrangerats. DIG initierade också det första mötet för kommundietister. Detta resulterade senare i det numera aktiva nätverket för kommundietister. Vi har tagit fram utbildningsmaterial i olika former om geriatrisk nutrition och vi har även granskat andras material. Boken ”Mat och kostbehandling för äldre – problem och möjligheter” kom ut första gången 1998 och gavs då ut av Livsmedelsverket. En efterföljare till denna bok, ”Geriatrisk nutrition”, kom ut 2010 och det var tre av gruppens medlemmar som skrev den. Gruppen har även varit involverad i Vårdguiden, Livslots och Vårdals tematisk rum ”Näring och ätande”, med mera. DIG har vidare uppvaktat Socialstyrelsen, Kommunförbundet och Livsmedelsverket angående äldres nutritionsfrågor och DIG har varit remissinstans, fungerat som expertgrupp vid åtskilliga tillfällen, senast 2011 för Socialstyrelsens rapport ”Näring för god vård och omsorg”. Gruppen har ett stort nätverk och har arbetat tillsammans med myndigheter,, industrier, kommuner, universitet, pensionärsföreningar och inte minst enskilda eldsjälar. DIGs programförklaring En första programförklaring antogs 1992 och en ny utarbetades 2001: Huvudmålsättningen är att på olika sätt verka för ett bättre näringsomhänderragande och därmed minska risken för undernäring bland äldre. Detta sker genom att: • arbeta för att mat och annan näringstillförsel blir en vedertagen del av de äldres medicinska bebandling. • samarbeta med övrig våldpersonal för att utveckla näringsbehandling anpassad till äldre med olika sjukdomar och behov. • utveckla rutiner inom såväl sjukvården som äldreomsorgen för att finna dem som är i riskzonen för att utveckla undernäring och för att snabbt sätta in insatser • sprida kunskap till kolleger och övrig vårdpersonal inom området geriatrisk nutrition. • verka för att nutritionsansvariga dietister (NAD) anställs i alla landets kommuner • verka for att dietister anställs inom äldreomsorgen for att arbeta med utbildning till övrig personal och för att lägga upp individuell näringsbehandling till äldre med behov. • medverka i och ta aktiv del av forskning inom området. • verka för att livsmedelsutbudet och produktutvecklingen av näringspreparat och kosttillägg anpassas till äldres specifika behov. • påverka myndigheter och andra organisationer i frågor rörande området. Från 20-årsjubileumet den 10 mars 2011: fr.v Inga Lill, Anja, Brita, Ingrid, Elisabet, Sara, Kerstin och Gerd Sammanfattning Vi tycker att våra första 20 år har varit framgångsrika och att DIG- gruppen uträttat mycket för ökad förståelse och kunskap om nutrition för äldre och vi har funderat på om det berott på tur eller skicklighet. Det osagt bildades förmodligen DIG vid precis rätt tidpunkt då efterfrågan var stor på mer kunskap inom äldrenutritionens område, och allt fler förstod att mer utbildning och kunskap behövdes. Ädelreformen hade just införts och där hade nutritionen glömts bort totalt, men DIG-gruppen visste, innan kommunerna och äldreomsorgen insåg det, att många äldre var sjuka och undernärda. Ett faktum som så småningom blev uppenbart även för kommunerna. Men vi är ingalunda färdiga med vår insats då behovet av mer kunskap fortfarande är mycket stort. Idag består DIG-gruppen av en bra mix av ambitiösa och kunniga dietister med såväl erfarenhet från kliniskt arbete och undervisning som forskning inom området geriatrisk nutrition. Nästa 20 års period DIG kommer att fortsätta arbetet med att förmedla kunskap om geriatrisk nutrition på olika sätt och på olika nivåer DIG kommer att med friska krafter på olika sätt fortsätta att verka för ökad kunskap och förståelse för geriatrisk nutrition samt verka för att förbättra äldres näringsstatus vid hälsa och sjukdom. DietistAktuellt ”Låt mig än en gång få uttrycka min glädje över att vi nu är en grupp dietister som vill åstadkomma människovärdig mat till våra äthandikappade”. Elisabet Øverby oktober 2011 No 5 vol.XX 27 T MUL XTR NGREDIENT t I t I BÄTT R E TO L E R A Isosource®Mix är den enda sondnäringen som innehåller riktig mat. Den innehåller ingredienser som kan motverka både diarré och förstoppning.* Tjugo års erfarenhet av Isosource®Mix talar för en mycket god tolerans. Blir du nyfiken på Isosource®Mix? Beställ en utförlig produktfolder via vår kundservice telefon 020 – 78 00 20. Boka samtidigt in en av våra produktspecialister så får du uppleva en sondnäring som är så nära riktig mat som möjligt! *Volkert et al Clin Nutr 2006;25:330-360. Nestlé HealthCare Nutrition, Box 6026, SE-102 31 Solna Kundservice 020-78 00 20 E post healthcarenutrition@nestle.com NS ! F Om magen får bestämma! ÖR A Isosource® Mix Nutritionsbehandlingsprocessen Utvärdering av NCP/IDNT-implementering N tister. Ett häfte med utvalda, översatta delar av IDNT har tryckts upp, och skall användas med den fullständiga on line-manualen. Vidare har ett flertal artiklar som fokuserat på detta publicerats i Dietistakutellt. utritionsbehandlingsprocessen (NCP), utarbetat av den amerikanska Ve r onc i a E r i ksson leg dietist DRF veronica@drf.nu dietistorganisationen ADA (American Dietetic Association), hjälper dietisten att på ett strukturerat sätt kritiskt granska utredningsdata och fatta beslut om hur man bäst åtgärdar ett nutritionsproblem samt tillhandahåller en säker och effektiv nutritionsbehandling. Den består av fyra steg: 1) Nutritionsutredning, 2) Nutritionsdiagnostik, 3) Nutritionsåtgärd och 4) Nutritionsuppföljning och utvärdering ( JADA, augusti 2003, Vol 103, nr 8. 1063). Vidare insågs tidigt behovet av ett gemensamt språk för att kunna utvärdera och påvisa betydelsen av dietistens insatser. Detta resulterade i en terminologi, International Dietetics and Nutrition Terminology (IDNT); den är likvärdig ICD-10, men anpassad för dietistens profession och dennes unika villkor. Sedan två år tillbaka har DRF, som du säkert redan vet, arbetat med att översätta och införa NCP och IDNT. Bland annat var temat på årets Kongress just detta och representanter från ADA var med och utbildade omkring 300 die- Samarbete med USA och Kanada För att utvärdera införandet av NCP och IDNT i USA har ADA årligen genomfört en enkätundersökning bland sina medlemmar. I denna undersökning mäter de kännedom om NCP och IDNT, hur långt de kommit i processen, vilka svårigheter de stöter samt vad de tycker om processen. Detta var något vi inom DRF och Terminologigruppen tyckte skulle vara värdefullt även för oss. När vi tog kontakt med ADA för att fråga om vi kunde få utgå från deras enkät då vi utformade våra frågor fick vi veta att även den kanadensiska dietistorganisationen (National association of Canadian registered dietitians) också arbetade med att ta fram en enkät för sina medlemmar. Detta blev då ett utmärkt tillfälle att utveckla frågorna tillsammans och däri- Tabell 1. Procentuell andel av respondenterna som anger sig vara på olika införandestadier av de olika momenten i NCP Nutritionsutredning Inte medveten om behovet 10 % Medveten om behovet 33 % Nutritionsdiagnos 11 % 30 % Nutritionsåtgärd 11 % Nutritionsuppföljning och utvärdering 11 % 30 vol. XX No 5 oktober 2011 DietistAktuellt Planerar att införa 29 % Genomgår utbildning 1% Infört i arbetet 9% Vet inte 12 % Inte relevant för mitt arbete 7% 25 % 1% 16 % 11 % 6% 35 % 21 % 3% 8% 17 % 7% 35 % 27 % 2% 8% 12 % 5% Nutritionsbehandlingsprocessen NCP ger en enhetlig struktur och ram för nutritionsbehandlingen Ett standardiserat språk ger dietister en gemensam vokabulär för att identifiera nutritionsproblem Den möjliggör en tydligare dokumentation Den möjliggör mer konsekvent vård när patienten byter vårdinstans Den uppmuntrar till kritiskt tänkande genom kunna jämföra resultaten med varandra. I skrivande stund har inte de slutgiltiga svaren från den kanadensiska undersökningen kommit in varför de resultaten inte diskuteras här. Resultat Enkäten sändes ut som en länk strax efter Kongressen i maj via DRFs elektroniska nyhetsbrev till alla medlemmar med sin e-post adress registrerad och 343 av er svarade. Av de som svarade arbetade över hälften på sjukhus och de flesta (67 %) har arbetat som dietist i mer än 5 år. Kännedom och applicerbarhet i arbetet Vad vi snabbt insåg var att det arbete som lagts ner på att informera om denna process och DRFs strävan efter att arbeta enligt denna process har nått ut till medlemmarna; över 2/3 (68,2%) av respondenterna är medvetna om NCP/IDNT och hela 62% av dessa svarade att de helt eller delvis instämmer med att det är ett relevant arbetsredskap att använda inom sitt arbetsområde. Några kommentarer var: ”Detta skulle lyfta inte bara min verksamhet utan hela dietistkåren”, ”Bra, därför att det tydliggör dietistens angreppssätt av aktuell frågeställning och för att dokumentationen/kommunikationen likriktas vilket ökar patientsäkerheten”. De främsta anledningarna till att man inte kände att de kunde använda NCP/IDNT i sitt arbete var att vissa redan är ålagda att använda ett annat system t ex ICF (International Classification of Functioning) samt att man är rädd att detta system gör att man fokuserar på ett problem och missar helheten. Vi frågan om NCP/IDNT är lätt att förstå var det 46 % av er som delvis eller helt höll med. Införandet av NCP/IDNT i arbetet Gällande införandet eller fundering att införa NCP/IDNT i arbetet svarar 89 % att de har börjat eller funderar på att införa det i sitt arbete. En av frågorna i undersökningen gällde hur långt man kommit i de olika momenten i NCP. Svaren presenterad i tabell 1, som visar att hur långt man kommit processen för införandet vekar var liknande för de olika stegen, vilket kan tyda på att man börjar införa alla delar samtidigt. En fråga var ställd till alla de som hade påbörjat introduktion eller funderade på att införa NCP/IDNT och det gällde vilka fördelar de Den underlättar kommunikationen ansåg stämma överens med annan hälso- och sjukvårdspersonal med implementeringen. Den hjälper dietister att bli erkända Resultaten visas i diasom en del av teamet gram 1. Det finns inga fördelar Även en fråga om vad med att införa NCP och IDNT respondenterna hade för farhågor och oroade sig Diagram 1. Andel som instämöver inför införandet visade att den största oron mer med påståenden gällande införande av NCP/IDNT var att produktiviteten skulle minska under själva införandet. Resultaten visas i diagram 2. Utbildning och framtid Vid förfrågan om var de fått informaAtt min produktivitet kommer tion om NCP/IDatt minska under genomförandet NT var den vanligaste Jag känner att NCP kommer att källan Konferenser/ reducera tiden jag är med patienter möten (37%), därefJag har svårt att skriva PES uttalanden ter i fallande ordning: Artiklar (24%), DisJag är orolig för att NCP kommer att ändra mittarbetskussioner med kolsätt från individuell behandling till generella vårdplaner leger (20%), UtbildJag är orolig för att annan hälso- och sjukvårdpersonal ning anordnad av Kainte kommer att läsa mina nutritionsdiagnoser (PES) rolinska Universitetssjukhuset, KS (7%), Jag har inga farhågor inför att införa NCP och IDNT Workshop andordnad av KS (6%) och till Diagram 2. Andel som instämsist Utbildning på arbetsplatsen (5%). mer gällande orosmoment inför Det finns ett stort behov av vidare informainförandet av NCP/IDNT tion och utbildning inom detta område och 91% angav att de behöver med utbildning. Hur respondenterna önskar få denna utbildning ses i diagram 3. * * * Avsikten med den här undersökningen är att den ska göras årligen och att vi därigenom kommer att kunna se hur arbetet med införandet av NCP/ IDNT fortgår. Därför vill vi först och främst tacka alla som svarade på enkäten och samtidigt uppmana alla att när vi skickar ut nästa att ta er tiden att fylla i den. Tack på förhand. Workshops Handledning Förslag på litteratur Fallstudier On-line verktyg Mer information Vill du veta mer om undersökningen eller vill du beställa den svenska översättningen av IDNT (det gröna häftet) som också omfattar tillgång till on line-manualen, kan du kontakta mig, Veronica, på veronica@drf.nu. Diagram 3. Andel av respondenterna som gärna vill se vidareutbildning i respektive form. DietistAktuellt oktober 2011 No 5 vol.XX 31 Nutritionsbehandlingsprocessen Rapport från EFAD General Meeting Europa positivt till att (ochinföra NCP Sverige ligger främst) Mellan den 22 och 24 september avhöll EFAD (the European Federation of the Associations of Dietitians) sin 22th annual General Meeting i Wien, och ett ämne på dagordningen som det kom att ägnas mycket tid och stort intresse för var frågan om implementeringen av Nutrition Care Process (NCP) och International Dietetics & Nutrition Terminology (IDNT) i de europeiska länderna (Läs om årsstämman i övrigt i denna utgåvas ledare). D M ag n u s Forsl in Dietistaktuellt forslin@dietistaktuellt.com 32 vol. XX No 5 oktober 2011 ietist Ylva Orrevall, en av NCPs brinnande missionärer här i Sverige, sitter med i en av EFAD tillsatt arbetsgrupp – the Professional Practice Committee, som har i uppgift att bl a arbeta med frågor rörande behandlingsprocesser och terminologi. Övriga medlemmar är Constantina Papoutsakis (Grekland/USA), Pauline Douglas (Storbritannien) och Jolein Iestra (Nederländerna). – Gruppen fick en förmiddag där vi inför alla delegaterna redovisade principerna och grunderna i NCP och IDNT, berättar Ylva. Jag hade också möjlighet att tillsammans med Naomi Trosler – som f ö medverkade på DRFs kongress i våras – genomföra en gruppövning med ett patientfall. Intresset var mycket stort. På mötet redovisade också de holländska dietisterna hur de har utvecklat International Classification of Functioning (ICF) för att passa dietisterna bättre. Detta arbete finns dock inte översatt. Flera av de tysktalande länderna i Europa har i dag blivit ålagda att använda ICF i sin ursprungsform. Även om ICF, liksom NCP/IDNT, är tänkt som ett internationellt standardiserat språk och dessutom är lanserat av WHO, så är det många som beskriver att det har stora brister. Framför allt utgår det inte från dietisternas behov av att kunna beskriva problem DietistAktuellt relaterade till intag, vilket NCP/IDNT gör, utan är framtaget för andra kliniska professioner. NCP som myndighetsbeslut Det är utan tvekan så att Sverige, Australien och Canada är de länder utanför USA som kommit längst i arbetet med att införa NCP/ IDNT. EFADs Professional Practice Committe genomförde nyligen en enkätstudie för att se hur intresset för IDNT ser ut i Europa och vilka som har påbörjat implementering. – Portugal, Frankrike och Italien är länder som också ligger i startgroparna förklarar hon. Och Israel har kommit en bra bit på väg. Det är intressant att betrakta just den israeliska implementeringen. I Israel försöker man införa systemet uppifrån via myndighetsbeslut. Enkäten visade att en överväldigande majoritet ansåg att det finns ett stort behov av kurser för de lärare som utbildar dietister. En närmare redovisning av resultatet från enkäten kommer i nästa nummer av DA. – I allmänhet kan man säga att det samlade resultatet från vårt IDNT-frågeformulär var positivt och bådar gott för framtiden, även om det är ett stort arbete som väntar både oss här i Sverige och våra europeiska kolleger. DRF:s referensgrupp i Diabetes söker nya medlemmar Vi i referensgruppen Diabetes önskar ersätta avgående medlemmar och bredda kompetensen i gruppen. Att profilera kostråden vid diabetes känns i allra högst grad aktuellt och dietistens roll och funktion bör uppgraderas och framhävas. Du som är intresserad och i huvudsak arbetar med diabetes, skriv kort om dig själv och ditt arbete till Gunilla Willsteen, ordförande på mailadress: gunilla.willsteen@skane.se Kistamässan 25-26 NOVEMBER 2011 FREDAG 11-17 • LÖRDAG 10-16 Klipp ut – ta med biljetten till mässan Entré 60 kr Fyll i nedanstående uppgifter. Var god texta! Marknadsledaren på glutenfritt bröd Har du god smak? ...då rekommenderar du Fria – lika gott som vanligt bröd. Namn: Befattning: Bli vän med oss på Facebook. Företag: Förening: Adress: Postadress: Telefon: e-post: info@fria.se • www.fria.se • 031-734 13 30 Biljett Dietistaktuellt 11.indd 1 2011-08-22 10.30 DietistAktuellt oktober 2011 No 5 vol.XX 33 Vokalgruppen Amanda gjorde uppskattade framföranden mellan invigningstalen. Till vänster i bild anas Ingvar Bosaeus, Pierre Singer och Jan Palmblad 33rd ESPEN Congress on Clinical Nutrition and Metabolism “Nutrition in translation” Svenska Mässan, Göteborg, 3-6 September 2011 D et var hög tid att ESPEN avhöll sin M ag n u s For sl in Dietistaktuellt forslin@dietistaktuellt.com 34 vol. XX No 5 oktober 2011 kongress i Göteborg – det var tolv år sedan man senast var i Sverige. ESPEN blev formellt en organisation 1980, men dess stadgar befästes under ett internationellt, men informellt möte i Stockholm året innan. Ett möte som också anses vara den första kongressen. Just det informella anslaget är något man velat bibehålla och värnat om. Även om organisationen vuxit stadigt under åren – den har nu medlemmar från världens alla hörn, och kongresserna är effektiva och mycket innehållsrika proffsarrangemang – så har ESPEN ändå lyckats hålla fast vid sin grundidé om att erbjuda en plattform för en öppen och ledig dialog mellan kliniker, forskare och andra professionella inom området nutrition och metabolism. ESPEN är för ”branschen” ett oundgängligt forum vad gäller nätverkande och kunskapsöverföring. Öppningsceremonin inleddes som sig bör med ett anförande av ESPENS ordförande, pro- DietistAktuellt fessor Pierre Singer från Israel. Han menade att Göteborg, i och med denna kongress, nu kom att utgöra världens största nutritionscentrum mot bakgrund av att det hade kommit mer än 2.700 delegater från 83 länder (nutritionskompetensen på andra platser var m a o starkt beskuren). Pierre Singer fortsatte att berätta om hur ESPEN växer också vad gäller verksamhetsomfång. Man är i dag engagerad i ett flertal internationella projekt, som t ex NutritionDay (som för närvarande omfattar mer än 100.000 patienter), och man håller i egna utbildningar som engagerar 160 lärare världen över. Utbildningarna sker under begreppet LLL courses (Leonardo da Vinci Life Long Learning Project) och har till avsikt att öka kvaliteten på den praktiska nutritionsbehandlingen i världen. Vidare är ESPEN bidragsgivare vad gäller forskning inte minst beträffande evidensbaserad medicinsk dito med nutritionen som förtecken. ESPEN utvecklar även guidelines och klinis- Ak tiv bakterieku l r tu ka definitioner, och organisationen bedriver lobbyverksamhet för att påverka politiker att fatta riktiga beslut i nutritions- och hälsofrågor. Professor Ingvar Bosaeus, kongressens preses, förklarade tanken bakom det tema man hade valt detta år – ”Nutrition in Translation”. – Med denna devis vill vi betona två aspekter som vi tror att denna kongress kommer att präglas av: Dels vikten av att kunskap inom andra stora vetenskapliga discipliner kan översättas till nutritionsrelaterad vetenskap, dels att aktuell vetenskaplig kunskap kan överföras till klinisk praktisk behandling. Bara det omfattande programmet i sig med över 50 symposier och över 500 abstracts, gav knappast några skäl till att betvivla att avsikterna skulle infrias. Dietist och dr Elisabet Rothenberg, kongressens Skattmästare och även representant för Göteborgs stad i egenskap av 1:e vice ordförande i kommunfullmäktiges presidium, hälsade de samlade delegaterna välkomna. Hon presenterade bl a Göteborgs företräden och gav inblickar om stadens historia, kultur och vackra skärgårdsnatur. Invigningen avslutades med en särskild gästföreläsning som hölls av professor emeritus Jan Palmblad – ”Plague and Iron” – i vilken han lanserade teorin att järnrik kost bidrog till en ökad mortalitet under de vågor pest som drabbat världen under historien. Kött var i allmänhet förbehållet män och välsituerade; en grupp som hade en procentuellt sett högre dödlighet än barn, kvinnor och fattiga, vilka i större utsträckning var hänvisade till spannmålsprodukter. Förklaringen är att järn i blodet är en förutsättning för att sjukdomsbakterien Yersinia pestis skall kunna föröka sig. Därför trodde man att pesten var guds straff för frosseri och ett syndfullt leverne. Mer från ESPEN på sidan 18. Diarré hos spädbarn och betydelsen av en sund tarmflora Bifidobakterier har stor betydelse Det är via bröstmjölken som spädbarn får ett viktigt bidrag till att bygga upp ett starkt immunförsvar. Omkring 70% av kroppens immunförsvar finns nämligen etablerat i mag-tarmkanalen. Spädbarn som får bröstmjölk utvecklar en tarmflora som domineras av bifidobakterier, vilket är en betydande faktor till varför dessa barn har mindre besvär med maginfektioner. I de fall när amning inte är möjligt eller det finns behov att komplettera med modersmjölksersättning, finns det numera ett gott alternativ. NAN Pro innehåller den aktiva bakteriekulturen Bifidobacterium Lactis som ökar koloniseringen av bifidobakterier i tarmen. 50% färre dagar med diarré hos småbarn1 NAN Pro är inte enbart kliniskt dokumenterad för att ge tillväxt motsvarande den hos ammade barn, utan bidrar också till att aktivt stärka barnets tarmflora och immunförsvar. En prospektiv randomiserad studie som följt spädbarn under 4 månader visar att tillskott av Bifidobacterium Lactis i modersmjölksersättning betyder hälften så många dagar med diarré.1 De barn som fått tillskott av bifidobakterier hade dessutom signifikant färre episoder av diarré under studieperioden.1 Elisabet Rothenberg, kongressens Skattmästare och även representant för Göteborgs stad i egenskap av 1e vice ordförande i kommunfullmäktiges presidium, hälsade de samlade delegaterna välkomna, och passade på att berätta om värdplatsen Göteborg – en stad ”väl värd en mässa”. Viktig information: Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under de första månaderna i livet. Om möjligt bör därför bröstmjölk alltid vara första alternativet. 1) Ziegler EE , et al. J. Pediatr. Gastroenterol. Nutr. 2003;37:388. Reflektion Pseudovetenskap vs. vetenskap ett nutritionsperspektiv Under de senaste åren har de kostråd som rekommenderas till befolkningen i allmänhet och till patientgrupper i synnerhet, blivit kritiserade för att inte i tillräcklig grad ta hänsyn till den nya forskningen om ”fettets lov” och därmed vilseleda på grund av detta. Syftet med denna artikel är att i ljuset av kriterier för vetenskap samt karaktäristiken för pseudovetenskap, spegla den kraftigt kolhydratrestriktiva kosten ”low-carbohydrate, high-fat”, LCHF, mot de rådande evidensbaserade kostråden. Artikeln tar sin utgångspunkt i en debattartikel av Torbjörn Fagerström och Dan Larhammar publicerad i Uppsala Nya Tidning den 14 september 2011 (1). L iksom alla vetenskaper har sina pseu- I ng r i d L ar sson leg dietist, med dr Obesitasmottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg M e t t e A xe lsen klinisk näringsfysiolog, universitetslektor, med dr Avd för Klinisk Näringslära Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet 36 vol. XX No 5 oktober 2011 dovetenskaper – astronomin sin astrologi, psykologin sin parapsykologi, medicinen sin homeopati – har även nutritionen sin beledsagare i form av de som förespråkar LCHF. I mitten av 1990-talet presenterade Walter Willett en ny modell för sunda livsmedelsval, en omvänd matpyramid med raffinerade kolhydrater såsom vitt bröd, ris och pasta (och sockerrika livsmedel) i toppen istället för i botten av pyramiden (2). Modellen baserades på forskning om Medelhavskostens, och vegetabiliska och fiberrika livsmedels hälsofördelar. I pyramiden rekommenderades även fullkornsprodukter, mindre rött kött, måttligt intag av vin samt daglig fysisk aktivitet. När modellen kom utgjorde den ett paradigmskifte såtillvida att vitt bröd, ris och pasta inte längre rekommenderades utgöra basen i kosten utan något vi skulle inta med viss försiktighet. Forskningen baserades på kliniska interventionsstudier och prospektiva studier med uppföljningstider på upp till 20 år. Matpyramiden har fått ett komplement i en uppdaterad ”Healthy Eating Plate” (3). Samtidigt med den nya matpyramiden kom de första kliniska interventionsstudierna på Atkinsdieten – först DietistAktuellt vid behandling av fetma, och sedermera vid diabetes. De senare med kort uppföljningstid, och med effekter av tveksam betydelse (en eventuell stegring i HDL-kolesterol) (4). Från journalisthåll bakades dessa vitt skilda koncept – det ena en hjärt-vänlig kost baserad på vegetabilier och omättade fetter baserad på god vetenskaplig och empirisk grund, och det andra en kost baserad på animaliska produkter och hög andel mättade fetter (med avsaknad av långtidsdata) – ihop till ett koncept som lanserades i dagstidningarna under rubriken – ”Forskarna överens - Ät låg-GIkost”. Enligt journalisterna utgjorde denna ”nya” samlade vetenskap bevis för att ta bort kolhydraterna ur kosten som givetvis var en förvrängd konklusion. På detta sätt erhöll LCHF legitimitet, då samma tidningar även kallade LCHF för ”låg-GI-kost”. Många akademiska företrädare för medicin, med obefintlig eller bräcklig nutritionskunskap, blandade liksom journalisterna dessa ”läror” och gick till försvar för LCHF. Om LCHF fungerar – preventivt eller i behandlingssyfte – vet vi ännu inte, vilket diskuteras senare i denna artikel. Emellertid finns det orsak att skärskåda fenomenet ”LCHF-rörelsen” för att bli uppmärksam på de pseudovetenskapliga argument som finns. Denna artikel önskar belysa vad LCHF sak- Reflektion Apropå sanningsrelativism nar visavi de rådande evidensbaserade kostråden med hänsyn till de krav på vetenskaplighet som ställs på kostråd, som ska ges som en medicinsk behandling eller som rekommendationer till befolkningen, och därigenom diskutera hur grundförutsättningarna för pseudovetenskap är kopplade till de känsloyttringar där enskilda människor känner sig misstrodda för vad de känner och erfarit genom förändrade matvanor. Pseudovetenskap är sådana läror som anses vila på vetenskaplig grund men som bryter mot viktiga kriterier på vetenskaplighet (1). Fagerström och Larhammar skriver att pseudovetenskapen framförallt saknar ett kritiskt förhållningssätt. Detta kommer till uttryck i form av dels ”att den egna övertygelsen inte tillåts bli påverkad av kritisk analys, respekt för data, eller öppenhet för alternativ, dels vittgående anspråk beträffande verksamhetens undergörande krafter”. För närvarande saknas ett gott vetenskapligt underlag för kraftig kolhydratreducerad kost (≤20 E% kolhydrat) för diabetiker (5). De studieresultat som finns kommer från korttidsstudier (<6 månader), har oftast få deltagare och/eller stor andel avhopp. Detta begränsar tolkning av slutsatser samt generaliserbarhet till större patientgrupper. Om man speglar detta mot enskilda personers självupplevda hälsoförbättring efter att ”lagt om kosten” och som upplever att de mår mycket bättre än före kostomläggningen är det lätt att förstå att man inte är mottaglig eller ens känner behov av kritisk analys. Känslan av att ha kontroll över sina matvanor, diabetiker som fått ett svängande blodsocker att fluktuera mindre och en eventuell viktminskning, kan leda till stärkt självförtroende vilket kan vara en del av de gynnsamma effekterna av att ”lägga om kosten”, särskilt om man gör det på egen hand. Att ovan beskrivna scenario kan ha ”undergörande kraft” är inte svårt att förstå. Fagerström och Larhammar skriver vidare: ”Medan vetenskap bygger på tvivel, öppenhet och respekt för fakta, bygger alltså pseudovetenskap på dogmer och slutenhet” (1). Det saknas, som påpekats ovan, randomiserade kontrollerade studier på diabetiker där LCHF jämförts med kontrollkost under längre tid än 6 månader (5). Således har vi ingen kunskap om långtidsresultat på nyckelmått såsom HbA1c, blodfetter, blodtryck, vikt och midjeomfång. Vi har idag också en- dast begränsad kunskap om biverkningar av kosten. Med ett vetenskapligt förhållningssätt kan man inte extrapolera resultat från flera korttidsstudier till vad man tror är effekter på lång sikt och säga att dessa är jämförbara. Det hjälper heller inte att enskilda diabetiker hävdar att de fått lägre blodsocker och t o m kan påvisa detta med objektiva metoder då vi inte vet om detta gäller för alla diabetiker med eller utan övervikt/ fetma, riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och/eller hypertension eller inte. För att bygga upp en klinisk kunskapsbas kring en kost måste vi mäta, dokumentera och analysera under vedertagna former. Erfarenheter om mat, sjukdom och hälsa kan lätt hamna i kategorin kunskapsrelativism som kan uttryckas som ”den enes sanning är lika god som den andres” (1). Var och en äger sina matvanor vilket kan leda till att man överför sin sanning att gälla för alla. Tror man att den enskildes blodsockernivåer ger likvärdig kunskap om effekt av LCHF som en randomiserad kontrollerad studie över tid är det inte svårt att bli företrädare för en åsikt som sätts mot företrädare för en annan åsikt, där fakta för respektive åsikter blir ovidkommande (1). Ur nutritionssynpunkt har en av de ständiga frågorna under hela dietdebatten varit: Hur vet vi att personer som uppger att de äter enligt LCHF verkligen gör det? Det finns för det första ingen enhetlig definition på sammansättningen av LCHF, för det andra kan personer utifrån egna preferenser tillåta sig att äta olika kolhydrathaltiga livsmedel som i slutändan ger en kost som inte alls är så kolhydratrestriktiv som man tror. Det saknas även kunskap om vad patienterna, i förekomman- ”Så ja, herr Karlsson. Har man ett blodsocker på 20 mmol/l och Merkurius i antescedenten, då brukar vi på avdelningen ta till det lite grövre artilleriet.” DietistAktuellt oktober 2011 No 5 vol.XX 37 de fall, byter ut kolhydraterna på tallriken mot. En korttidsstudie på kolhydratrestriktiv kost visade att deltagarna förutom att sänka sitt kolhydratintag, varken åt mer fett eller protein, vilket resulterade i viktnedgång (6). En retrospektiv registerstudie visade att personer som gått ner i vikt med kolhydratrestriktiv kost främst bytt ut kolhydratrika livsmedel mot bladgrönsaker (7). Energireduktionen som är en förutsättning för den viktreduktion man oftast får av kosten, beskriver tydligt att det blir missvisande att endast uttrycka intaget av fett, protein och kolhydrat i en energireducerad kost i form av energiprocent utan att också ange absoluta intagsmängder av desamma. Vidare, om man byter ut sockerrika livsmedel som läsk, godis, choklad och kakor mot grönsaker kan detta förklara den gynnsamma sänkningen av kolesterol och triglycerider och höjningen av HDL-kolesterol som ses i korttidsstudier och som enskilda personer vittnar om. Med denna beskrivning vill vi påvisa att faktabakgrunden inte är irrelevant. Fakta om samband mellan kost, sjukdom och hälsa kan endast dokumenteras genom vetenskapliga studier och endast verifieras eller förkastas genom vetenskapliga studier. Fagerström och Larhammar skriver ”Ändå behandlas ofta de uppfattningar som har sin grund i vetenskap respektive pseu- dovetenskap som om de vore jämförbara kategorier, som om de vore åsikter av samma tyngd.” (1). Enskilda personers självupplevda hälsoförbättringar får inte tolkas som fakta för andra än den enskilde själv, vilket är stort nog för den personen. När den enskilde patienten önskar prova LCHF skall det ske i kombination med erforderlig uppföljning i form av biokemiska och antropometriska mätningar samt uppföljning av följsamhet till kosten (5). På detta sätt kan data sammanställas för att öka den kliniska kunskapen om en diet som ännu inte är tillräckligt vetenskapligt utprovad. Dietistkåren har i den rådande debatten beskyllts för att vara trångsynt och ovillig att anamma ”nya rön” och att dietister borde vidga sina vyer. Det som kännetecknar vår yrkeskår är att vi låter den nutritionsbehandling/rådgivning vi utför bli påverkad av kritisk analys, att vi har kunskap om och respekt för data, och att vi är öppna för nya alternativ baserade på god vetenskaplig grund. Så sker också idag. Att följa den vetenskapliga litteraturen inom sitt område och att hålla sig uppdaterad med systematiskt framtagna underlag bland annat från SBU och Socialstyrelsen är det bästa sättet att hålla sina vyer vidgade. Det är viktigt att vara varse den många gånger okritiska hanteringen pseudovetenskap får av journalister i media (1). Det är inte åsikter vi ska sprida, såsom pseudovetenskapen gör – det är kunskap med syfte att ge vetenskapligt underbyggda kostråd för bästa Annons Dietistaktuellt Calmino - Proibs 111028 183x65 vf.pdf 1 2011-10-17 effekt och patientsäkerhet. Referenser 1.Fagerström T, Larhammar D. Granska pseudovetenskapen. Uppsala Nya Tidning. 2011-09-14. www.unt.se/inc/print/granska-pseudovetenskapen-1441988-default. aspx. Hämtad 14 september 2011. 2. Willet WC, Sacks F, Trichopoulou A, Drescher G, Ferro-Luzzi A, Helsing E, Trichopoulou D. Mediterranean diet pyramid: a culural model for healthy eating. Am J Clin Nutr 1995;61(suppl):1402S1406S. 3. Harvard School of Public Health. Healthy Eating Plate. www.hsph.harvard.edu/ nutritionsource. Hämtad 6 oktober 2011. 4. Westman EC, Yancy WS. Jr, Mavropoulos JC, Marquart M, McDuffie JR. The effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low-glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus. Nutr Metab (Lond) 2008;5:365. Statens beredning för medicinska utvärdering. Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 201, 2010. 6. Boden G, Sargrad K, Homko C, Mozzoli M, Stein P. Effect of a Low-Carbohydrate Diet on Appetite, Blood Glucose Levels, and Insulin Resistance in Obese Patients with Type 2 Diabetes. Ann Intern Med 2005;142:403-411. 7. Feinman RD, Vernon MC, Westman EC. Low carbohydrate diets in family practice: what can we learn from an internetbased support group J Nutr 2006;5:26. 11:36:44 Den goda nyheten för oroliga magar! PROIBS® är ett nytt livsmedel för kostbehandling av IBS/Colon irritabile En dryck med frisk citronsmak som tas 1-2 ggr per dag Beställ prover och information på info@proibs.se Läs mer på www.proibs.se PROIBS® är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål - kostbehandling av IBS/ColonIrritabile och är näringsmässigt inte ett komplett livsmedel eller lämplig att använda som enda näringskälla. PROIBS® är ett komplement till övrig kost och kan drickas av alla. Kostbehandling bör ske i samråd med läkare eller dietist. Rekommenderas från 13 år. Konsumentkontakt: 031-40 72 50 - info@proibs.se - Calmino group AB - Sahlgrenska Science Park 38 vol. XX No 5 oktober 2011 DietistAktuellt Rapport från uppskattat NEON-arrangemang Forskarmöte om nutrition, fysisk aktivitet, hälsa och tillväxt bland skolbarn Under två halvdagar i mitten av september träffades ett 80-tal forskare inom nutritionsepidemiologi i Göteborg för det årliga nationella NEON mötet (se fakta ruta om NEON). Temat för årets möte var ”Nutrition, physical activity, health and growth among school children”. Deltagarna vid mötet kom från olika delar av Sverige men även från Norge, Danmark och Finland. F örsta dagen träffades forskarna på In- Av Christel Larsson professor i kostvetenskap vid Institutionen för kostoch idrottsvetenskap, Göteborgs universitet vol. XX No 5 oktober 2011 DietistAktuellt har deltagit. Ungdomarnas kostintag, fysiska aktivitet, kroppssammansättning och blodprov för analys av exempelvis metabol profil, immunförsvar och genotyp har undersökts och resultaten har presenterats i flera vetenskapliga publikationer. Förekomsten av övervikt och fetma var 27 % bland pojkarna och 21 % bland flickorna. I genomsnitt ägnade 42 % av pojkarna och 69 % av flickorna mindre än 60 minuter dagligen åt fysisk aktivitet på moderat eller kraftfull nivå, och drygt hälften av ungdomarna hade ett fettintag över 35 energiprocent. Ohälsosamma livsmedelsval bland ungdomarna var associerat med låg socio-ekonomisk status, låg utbildningsnivå hos föräldrar samt ökad förekomst av övervikt och fetma hos barnen. Även professor Eva Roos från Folkhälsans forskningscenter i Finland var inbjuden talare, och hon berättade om dagens aktuella kunskaper om Professor Luis Moreno från Zaragoza universitet i Spanien berättade om HELENA Foton: Torsten Arpi 40 stitutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet där fyra studenter från Restaurangmanagerprogrammet inledde mötet med att bjuda på en god och näringsriktig lunchmåltid: Quinoasallad med citron och örtmarinerad kyckling toppad med riven parmesanost. Till det serverades nybakat bröd med oliver och soltorkade tomater. Professor Luis Moreno från Zaragoza universitet i Spanien var en av de inbjudna föredragshållarna. Han är koordinator för forskningprojektet Healthy Lifestyle in Europe by Nutrition in Adolescence (HELENA), som handlar om ungdomars levnadsvanor och hälsa i Europa. Professor Moreno berättade om de intressanta resultaten som projektet hitintills genererat där över 3000 ungdomar (12.5 till 17.5 år) från nio olika europiska länder samband mellan måltidsmönster och vikt bland skolbarn. Hon belyste svårigheten att finna en gängse definition vad en måltid är och hur måltidsmönster bör mätas. En genomgång av tvärsnittsstudier visar att personer som äter frukost samt fler måltider per dag har lägre vikt. Även de som mer regelbundet äter familjemåltider under veckan visade sig ha en lägre risk för övervikt och fetma. Ännu kvarstår det att bekräfta sambandet i fler longitudinella studier och det behövs interventionsstudier med olika måltidsmönster för att undersöka orsakssamband mellan måltidsmönster och barns kroppsvikt. Deltagarna fick information från forskningskoordinator Elisabeth Strandhagen om hur Svensk nationell datatjänst (SND) kan vara en resurs i forskningsprocessen samt möjlighet att göra ett studiebesök i SNDs vackra lokaler i Gregerfeltska Villan i centrala Göteborg. Under dagen fick även två doktorander möjlighet att presentera och diskutera resultat från sina projekt. Stephanie Bonn från Karolinska institutet berättade om en web-baserad metod för att mäta kost och fysisk aktivitet bland barn och tonåringar, vilket följdes av en intressant diskussion av Inger Therese Lillegaard från Vitenskapskomiteen for mattrygghet i Oslo. Resultat om samband mellan unga barns TV användning och konsumtion av söta drycker presenterades av doktorand Steingerdur Olafsdottir från Göteborgs universitet följt av en intressant diskussion ledd av Amanda Amorim Adegboye från Köpenhamns universitets sjukhus. Dagen avslutades med en solig båttur till Älvsborgs Fästning där deltagarna fick möjlighet att nätverka, träffa kollegor, skapa nya kontakter och njuta av en middag i västkustens tema. Mötets andra dag hölls på Avdelningen för klinisk näringslära vid Göteborgs universitet och inleddes med ett föredrag av professor Kerstin Albertsson Wikland som berättade om barns tillväxt och markörer för hälsa och sjuklighet. En gedigen genomgång av mätning av barns tillväxt och hur eventuella avvikelser kan behandlas fascinerade åhörarna. Den andra talaren för dagen var medicine doktor Agneta Sjöberg från Göteborgs universitet som berättade om nationella och regionala undersökningar av barnfetma i Sverige. Studier på senare tid visar att den ökade förekomsten av övervikt och fetma bland barn har avstannat och att förekomsten är högre bland barn med låg socioekonomisk status samt i områden med lägre befolkningstäthet. Resultaten är dock baserade på lokala och regionala data men sammanfattningsvis är det dubbelt så hög förekomst av övervikt och fyrdubbelt så hög förekomst av fetma bland barn i Sverige idag jämfört med mitten av 80-talet. Även under denna dag fick två doktorander möjlighet att presentera och diskutera resultat från sina projekt. Jessica Magnusson från Karolinska institutet berättade om övervikt bland barn i relation till astma och allergi-sensibilisering vid 8 års ålder, vilket följdes av en intressant diskussion av Gabrielle Eiben från Göteborgs universitet. Resultat om näringsintag bland ungdomar med glutenintolerans presenterades av doktorand Ethel Kautto från Umeå universitet följt av en intressant diskussion ledd av Anna Bergström från Karolinska institutet. Under dagen fanns det även möjlighet att ta del av 15 vetenskapliga postrar och utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter vilket just är målsättningen med de nationella årsmötena för forskarnätverket NEON. FAKTA NEON F orskarnätverket ”Network in Epidemiology & Nutrition” (NEON) grundades 1998 och kan tack vare stöd från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) utföra regelbundna aktiviteter inom nutritionsepidemiologi. NEONs målsättning är att stärka svensk forskning inom nutritionsepidemiologi med avseende på samarbete, kompetens och resurser. Nätverket är öppet för alla forskare och doktorander med ett intresse för frågor som rör nutrition och epidemiologi och har idag över 200 medlemmar. Inom NEON ingår även en subgrupp, NEONchild, för de 60-tal medlemmar som har specifikt intresse av nutritionsepidemiologi bland barn och ungdomar. Exempel på aktiviteter som arrangeras av NEONs arbetsgrupp (som består av 12 forskare från Malmö, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå) är: • Årliga nationella forskarnätverksmöten med aktuella teman inom nutritionsepidemiologi. Syftet med mötena som hålls vid olika universitet i Sverige, är att ge möjlighet för forskare att träffas och delge nya resultat från olika studier, diskutera metodologisk utveckling och skapa nya kontakter. • Möjliggöra mini-möten med en mindre grupp juniora och seniora forskare i syfte att stimulera forskningssamarbete inom nutritionsepidemiologi. • Möjliggöra deltagande vid internationella vetenskapliga konferenser, nutritionsepidemiologiska kurser och besök vid forsknings institutioner. • Stimulera samverkan med andra nordiska forskarnätverk inom nutritionsepidemiologi genom gemensamma möten. • Tillhandahålla en hemsida och elektroniska sändlistor för NEON och NEONchild i syfte att underlätta informationsspridning och kommunikation inom nätverket. Se hemsida: www.neon.sahlgrenska. gu.se/ DietistAktuellt oktober 2011 No 5 vol.XX 41 DRF informerar Kassör Veronica Eriksson Stockholm veronica@drf.nu Ledamot Peter Stenberg Lund peter@drf.nu Ordförande Elisabet Rothenberg Göteborg elisabet@drf.nu Informations- & kommunikationsansvarig Åsa Ottoson Göteborg asa@drf.nu Vice ordförande Lena Ljungkrona-Falk Mariestad lena@drf.nu Studeranderepresentant Amanda Löfberg amanda@drf.nu Sekreterare Evelina Dahl evelina@drf.nu VÄLKOMMEN TILL EXTRA ÅRSMÖTE I SAMBAND MED HÖSTMÖTE Vi hälsar alla medlemmar välkomna på DRF:s extra årsmöte, som ligger i samband med höstmötet, den 11 november på Naturvetarnas kansli, Planiavägen 13, Nacka. Det extrainsatta årsmötet hålls med anledning av en stadgeändring. Höstmötet äger rum den 11/11 kl. 10.00-16.00 och årsmötet hålls samma dag från kl. 16.00. Ytterligare information om mötet utkommer i slutet av sommaren. Styrelsen ser fram emot att träffa så många medlemmar som möjligt! Anmälan till det extra årsmötet skickas senast 28 oktober till Evelina Dahl via e-post: evelina@ drf.nu Varmt Välkommen! DRF:s styrelse Efterlysning DRFs arbetsgrupp för etisk kodex och terminologi söker dig med intresse att delta i DRFs terminologiarbete gärna med primärvårds- eller kommunanknytning. Arbetsgruppen har funnits sedan 2005 och arbetar aktivt med att strukturera och definiera terminologin inom nutritionsområdet, har tagit fram etisk kodex för dietister och fungerar som DRFs instans för remissförfarande i t ex Socialstyrelsens terminologiarbete. Gruppen deltog i översättningen av ADAs IDNT och planerar nu för att införliva International Dietetics Nutrition Terminology (IDNT) i vår terminologi. Vi brukar ha ca 3-4 möten om året. För frågor och intresseanmälning maila Elisabet. Rothenberg@vgregion.se Motivera gärna ditt intresse för deltagande i gruppens arbete och bifoga gärna styrkta handlingar om tidigare erfarenheter av terminologi/ sökordsarbete. Sista ansökningsdag: 1 december. På DRFs hemsida under Viktiga dokument hittar du 42 vol. XX No 5 oktober 2011 Etisk kodex och vårt terminologidokument. Medlemmar: Elisabet Rothenberg medlem i gruppen sedan starten 2005 och ansvarig att leda terminologiarbete internt och tillsammans med andra professioner externt. Engagerad i Socialstyrelsen arbete med gemensamt fackspråk för vård och omsorg. Kunnig i terminologiarbetets principer och vill gärna fortsätt att utveckla DRFs nutritionsterminologi i harmoni med IDNT och andra terminologier. * * * Christina Sollenberg medlem i gruppen sedan 2008. Vidareutbildad inom Hälsoinformatik och jobbar idag enbart med informatikfrågor i Stockholms läns landsting. Har varit med i det nationella arbetet kring informationsstruktur och DietistAktuellt fackspråk som representant för DRF. Sitter med i många nationella grupper genom mitt arbete och bevakar parallellt frågorna även för DRF. *** Ylva Orrevall medlem i gruppen sedan starten 2005. Är projektansvarig för den svenska översättningen av ”International Dietetics & Nutrition Terminologi (IDNT). Anställd på Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset med uppdrag att förbättra dietisternas nutritionsbehandlingsprocess och att implementera IDNT. Involverad i doktorandarbete om dietistens journaldokumentation vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala Universitet. *** Lotta Copland medlem i gruppen sedan 2010. Utveckingsansvarig på Enheten för Klinisk Nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan början av 2000-talet. Nu med speciellt fokus på att implementera nutritionsbehandlingsprocessen enligt ADAs Nutrition Care Process och IDNT. Jobbar just nu SU-övergripande med att ta fram nya dokumentationsmallar i den elektroniska journalen. DRFs representant i Nationell Plattform för Förbättringskunskap. *** Veronica Eriksson är medlem i gruppen sedan 2010. Var med från början i utvecklingsgruppen på Karolinska Universitetssjukhuset som började arbeta med Nutrition Care Process och IDNT. Arbetar dock nu på Unilever Sverige AB men är DRFs syrelses ansvarige för NCP/IDNT. POSTTIDNING B Returadress: Dietistaktuellt Box 48 267 21 BJUV Let’s go fruity! NutriniKid Smoothie – ett kosttillägg som barnen gillar. Nu i ny smak – Bär och frukt. • Innehåller naturliga bär och frukter • Finns i två smaker: Sommarfrukt och Bär och frukt* • Mer för barnen att välja på • Barnvänlig återförslutningsbar flaska • MF6 kostfiberblandning för att magen ska må bra Båda smakerna förskrivs på Livsmedelsanvisning och kan beställas receptfritt på Apotek. ivs på kr rs kr rs KT Fö Fö Nutricia, tel. 08-24 15 30 www.nutricia.se L MÄR e vsm dels Li L MÄR visning an e vsm dels Li visning an ivs på * Bär och Frukt innehåller jordgubbe, hallon, äpple, päron, citron och morot KT Ny smak!
© Copyright 2024