Budgetunderlag för Umeå universitet avseende perioden 2014–2016

Umeå universitet, 901 87 Umeå
Telefon: 090-786 50 00. Telefax: 090-786 99 95
E-post: umea.universitet@umu.se
www.umu.se
Dokumenttyp BUDGETUNDERLAG
Datum 2013-02-19
Dnr: UmU 211-2734-12
Budgetunderlag för Umeå universitet
avseende perioden 2014–2016
Fastställt av universitetsstyrelsen den 19 februari 2013
Umeå universitet 901 87 Umeå.
2
Innehåll_____________________________
1. Inledning ............................................................................................................................... 3 2. Sammanfattande bedömning och prioriteringar .................................................................... 4 3. Strategiska överväganden ..................................................................................................... 5 3.1 Umeå universitets vision och mål ....................................................................................... 5 3.2 Umeå universitets ekonomiska utveckling och strategiska utmaningar ............................. 6 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ....................................................................... 8 4.1 Allmänt................................................................................................................................ 8 4.2 Umeå universitets uppdrag, utbildning på grund- och avancerad nivå ............................... 8 4.3 Utbildningsutbudet .............................................................................................................. 8 4.4 Utbyggnad av läkar- tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar ....................................... 10 5.1 Umeå universitets uppdrag, forskning och utbildning på forskarnivå .............................. 12 5.2 En nod för registerdata- och biobanksforskning ............................................................... 12 5.3 En nationell metabolomiknod ........................................................................................... 13 5.4 Nationellt centrum för arktisk forskning........................................................................... 15 6. Investeringar i anläggningstillgångar .................................................................................. 16 7. Investeringar i lokaler ......................................................................................................... 16 8. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret ........................................................................ 17 9. Avgiftsbelagd verksamhet................................................................................................... 17 Tabellbilaga - förteckning ........................................................................................................... 17 Umeå universitet 901 87 Umeå.
3
1.
Inledning
Umeå universitet har i regeringsbeslut 2012-11-01 I:1 anmodats att till regeringen lämna
budgetunderlag senast den 22 februari 2013, enligt direktiv som återfinns i bilagan till
nämnda beslut. Föreliggande budgetunderlag för perioden 2014-2016 är fastställt av
universitetsstyrelsen den 19 februari 2013.
Arbetet med att stärka Umeå universitets ställning som ett framstående forsknings- och
utbildningsuniversitet fortlöper. En central och mycket viktig del i detta arbete är
implementeringen av den anställningsordning som beslutades i slutet av 2011, och som utgör
utgångspunkten för ökad stabilitet och långsiktighet i lärartjänster. Målet är att ge
lärare/forskare vid Umeå universitet konkurrenskraftiga förutsättningar, både avseende
karriärvägar för unga forskare och långsiktigt fördelaktiga förhållanden för etablerade
lärare/forskare. En sådan utveckling kommer att stärka Umeå universitets attraktionskraft
som ett framstående utbildnings- och forskningsuniversitet i ett internationellt perspektiv.
Den brittiska tidskriften Times Higher Education (THE) publicerade under våren 2012 en
ranking som rangordnar universitet som grundats 1962 eller senare. Umeå universitets
placering är plats 23 i världen och universitetet rankas som det bästa svenska och
skandinaviska lärosätet yngre än 50 år.
Forskning
Under 2012 har grunden lagts för en ny fördelningsmodell för anslagsmedel avseende
forskning och forskarutbildning i syfte att ytterligare främja forskningskvaliteten inom
universitetets alla vetenskapsområden. Målet är att främja en forskning som leder till nya
kunskapssprång, vilket kräver en långsiktighet som tillåter hög risk i forskningen. Den nya
modellen träder i kraft fr.o.m. 2014.
Universitet har de senaste åren arbetat med att identifiera starka miljöer, unga forskare samt
infrastruktur. Umeå universitet har tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå,
Göteborgs universitet och Chalmers under våren tilldelats närmare 80 miljoner kronor av
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Bidraget avser två teknikplattformar;
metabolomikforskning respektive kärnmagnetisk resonans, NMR. Målet är utveckling av
nationella teknikplattformar, som erbjuder nya metodmöjligheter inom bland annat medicinsk
forskning och växtforskning. Dessutom erhölls medel för hjärnavbildning, som rör
utvecklingen av en plattform mellan Karolinska institutet, Lunds, Linköpings och Umeå
universitet. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har under hösten 2012 beslutat dela ut drygt
115 miljoner kronor till fyra projekt som leds av forskare vid Umeå universitet. De fyra
projekten behandlar ALS – intensifierad jakt efter de felveckade proteinerna, Cancer - att
angripa tumörers förmåga att sprida sig, Diabetes – att rädda de insulinproducerande
cellerna samt Cellpolaritet - hur växtceller finner sin form.
Utbildning
Antalet studenter som ansöker till universitetet fortsätter att öka och i april 2012 hade 6
procent fler ansökningar kommit till universitetet jämfört med året innan. Universitetet
arbetar nu intensivt med att få ett bättre strukturerat utbildningsutbud med fokus på en ökad
utbildningskvalité, i synnerhet stärka avancerad nivå, forskningsanknytning,
samverkansinslag och internationalisering. Arbetet med att fokusera och höja kvaliteten i
utbildningsutbudet drivs ytterligare på av nödvändigheten att minska utbudet för att komma
ned till takbeloppet. Universitetet överskrider takbeloppet med 21 miljoner kronor år 2012,
men antalet helårsstudenter har reducerats med ca 600 så att antalet år 2012 var totalt 17 144.
Högskoleverket har granskat vissa utbildningsexaminas kvalitet i landet och kommer de
Umeå universitet 901 87 Umeå.
4
närmaste åren att fortsätta granska de allra flesta examina. Under 2012 har 44 examina vid
Umeå universitet granskats och 6 (14 procent) erhöll omdömet mycket hög kvalitet, 33 (75
procent) erhöll omdömet hög kvalitet och 5 (11 procent) erhöll omdömet bristande kvalitet.
Samverkan och innovation
Samverkan ska bidra till forskningens och utbildningens kvalitet och till att forskning kommer
till nytta i näringsliv och offentlig sektor. Det betyder att samverkan med samhälle och
näringsliv också utvecklar och stärker utbildning och forskning. I universitetets
verksamhetsplan 2013—2015 finns många mål som inbegriper samverkansaktiviteter. Hög
kvalitet i forskning och utbildning är en förutsättning för en innovativ miljö och därmed de
grundläggande verksamheterna för att Umeå universitet ska vara en attraktiv och effektiv del i
innovationssystemet. Forskning och utbildning bidrar både enskilt och i kombination till att
den kunskap och kompetens som finns vid universitet kommer till nytta i samhället. Umeå
universitet har ambitionen att ha ett utvecklat innovationsstöd som stödjer alla
vetenskapsområden.
Universitetet och de kommunala bolagen Umeå Energi, Umeva och Bostaden satsar
tillsammans över 28 miljoner kronor på ett nytt forskningssamarbete. Tillsammans med de
kommunala bolagen ska universitetets forskare utveckla energieffektivare byggnader, grönare
teknik och ekonomi. Sliperiet, som del av universitetets konstnärliga campus, är en dynamisk
miljö under utveckling för kunskap och kompetensutbyte mellan Umeå universitet, näringsliv
och offentlig sektor och en miljö som stödjer samverkansaktiviteter i utbildning, forskning och
innovation.
2.
Sammanfattande bedömning och prioriteringar
Universitetet vill i detta budgetunderlag
prioritetsordning:
1
2
3
4
5
för perioden 2014-2016 yrka följande, i
att universitetet anhåller om att erhålla nya resurser avseende grundutbildningsram och
ALF-medel till utbyggnad av läkarprogrammet med 40 nybörjarplatser fr.o.m. år
2014.
att universitet kan avräkna ytterligare 34 helårsstudenter och helårsprestationer inom
design avseende arkitektutbildning fr.o.m år 2014, i enlighet med förslag till
statsbudget 2010 (Prop. 2009/10:1).
att universitetet anhåller om att få uppdrag att utgöra en nod i ett nationellt nätverk
för registerdata- och biobanksforskning samt äskar resurser motsvarande 20
mnkr/år för att vidareutveckla en effektiv och ändamålsenlig struktur och organisation,
som också innebär effektiv logistik och ökad kompabilitet mellan olika system (avsnitt
5.2).
att universitetet anhåller om att få uppdrag att utgöra en nationell nod för
metabolomik tillsammans med SLU samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för
att under perioden vidareutveckla denna plattform med den organisation och struktur
som uppfyller krav för att kunna nyttjas som en nationell plattform, samt vidareutveckla
metoder och den vetenskapliga styrka som redan idag gör att plattformen intar en
internationellt stark position (avsnitt 5.3).
att universitet anhåller om att få uppdrag avseende arktisk forskning samt 50 mnkr/år
för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk forskning (avsnitt
5.4).
Umeå universitet 901 87 Umeå.
5
3.
Strategiska överväganden
3.1 Umeå universitets vision och mål
Umeå universitet genomgår ett omfattande utvecklingsarbete för att nå det högt satta
övergripande och långsiktiga målen i visionsdokumentet Umeå universitets 2020 – Vision och
mål och redogör i nedanstående avsnitt för strategiska utmaningar.
Universitetsstyrelsen fastställde den 8 juni 2012 visionsdokumentet Umeå universitet 2020 –
Vision och mål De övergripande målen syftar till att åstadkomma långsiktighet i verksamheten
som möjliggör risktagande i forskningen, kreativa miljöer som ökar närheten och synergier
mellan forskning och utbildning, samt på olika sätt främjar samverkan och samarbeten mellan
olika parter som bidrar till ökad kvalitet i forskning och utbildning. De långsiktiga målen inom
utbildningen avser ett attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer, hög lärarkompetens, möten
med forskning och omgivande samhället samt en stark internationell dimension. De
långsiktiga målen inom forskningen och forskarutbildningen avser genombrottsforskning,
forskning som antar samhällets utmaningar, tillgång till den bästa forskningsstrukturen samt
en attraktiv forskarutbildning. De långsiktiga målen som vidareutvecklar det goda och
effektiva universitetet avser bl.a. god arbetsmiljö, samordnat verksamhetsstöd samt trygga och
tillgängliga lokaler. Umeå universitet står inför en omfattande förändring avseende arbetet
med verksamhetsplaneringen. Förändringen kan indelas i två kategorier:
1) Verksamhetsplaneringen från och med 2013 kommer att vara betydligt mer långsiktig,
vilket innebär verksamhetsplaner om treårscykler. Universitetsstyrelsen har beslutat
att treåriga verksamhetsplaner ersätter de ettåriga från och med år 2013. Däremot
kommer arbetet att stödjas av årliga uppföljningar.
2) Tidigare form av verksamhetsuppdrag kommer att ersättas med delmål, vilka utgör en
precisering och konkretisering utifrån ovan angivna nya visions- och måldokument
Umeå universitet 2020 – Vision och mål.
Universitetet står nu inför ett mer omfattande och långsiktigt planeringsarbete som ska vila på
mer genomgripande analyser av nuläget och omvärlden, benchmarking mot andra
verksamheter etc. Syftet är att för verksamheten sätta mål som kan tjäna som utgångspunkt för
ett strategiarbete som kan leda till mer omfattande och nödvändiga förändringar av
verksamhetens olika delar på kortare och längre sikt.
Det första steget i det arbetet utgörs av att precisera delmål för perioden 2013–2015. Rektor
kommer att besluta om delmål för hela verksamheten i juni 2013. Delmålen kan vara av
generell art och gälla hela universitetets verskamhet över alla vetenskapsområden likväl som
de konstnärliga områdena, men kan också vara av mer specifik art beroende på
verksamhetens olika förutsättningar och möjligheter.
Fakulteterna skriver kontrakt med rektor om delmål och strategier som fakulteterna utarbetar
för att nå långsiktiga mål i UmU 2020 avseende den del av arbetet som råder under forskning
och forskarutbildning. Kontrakten kommer att baseras på ovanstående delmål (vilandes på
analys), strategier och uppföljning. Fördelning av anslag utifrån hur fakulteterna lyckats
genomföra sina strategier och nå hög måluppfyllelse blir aktuellt först efter tre år, d.v.s. inför
fördelning av anslag år 2017.
Umeå universitet 901 87 Umeå.
6
3.2 Umeå universitets ekonomiska utveckling och strategiska
utmaningar
Umeå universitet har en stabil ekonomi och redogör i nedanstående avsnitt för strategiska
utmaningar.
Budgetunderlaget ska enligt direktiven innehålla en bedömning av lärosätets ekonomiska
utveckling och eventuella strategiska utmaningar i verksamheten under perioden.
Ekonomisk utveckling
I nedanstående tabell framgår universitetets ekonomiska resultat respektive intäkter de senaste
fem åren, i miljoner kr.
År
Ekonomiskt
resultat
Intäkter
År 2008
+48
År 2009
+55
År 2010
+126
År 2011
+64
2012
+12
3 166
3 445
3 640
3 774
3 939
Av tabellen framgår att universitetet de senaste fem åren haft positiva ekonomiska resultat.
Intäkterna har ökat sedan år 2008 med 773 mnkr eller 24 procent. Umeå universitet har per
2012-12-31 ett myndighetskapital motsvarande 686 mnkr.
Universitetsstyrelsen har i sin beslutade verksamhetsplan och budget tagit fram en prognos för
intäkts- och kostnadsutvecklingen år 2013-2015. Denna prognos visar att kostnaderna bedöms
öka något mer än intäkterna under dessa år. Universitetets bedömning är därmed att
myndighetskapitalet beräknas minska genom planerade åtgärder, inte minst kommer
myndighetskapitalet att utgöra en resurs för att inom de närmaste åren nå de högt satta
långsiktiga målen utstakade i Umeå universitet 2020.
Umeå universitet var år 2011 det lärosäte i landet som hade lägst andel lokalkostnader i relation
till totala kostnader, 9,4 procent. Universitetsledningen följer noga utvecklingen av lokalbestånd
inklusive tomma lokaler och vidtar löpande åtgärder efter förslag från lokalförsörjningsenheten.
Rektor beslutar om samtliga investeringar över 3 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta är
bedömningen att universitetet har god kontroll och förmåga att hantera de eventuella
utmaningar som kan komma avseende förändrade lokalbehov.
Sammanfattningsvis har Umeå universitet en stabil ekonomi och har som ambition att nyttja
tilldelade resurser i hög grad. Vi ser inga risker för betydande intäktsminskningar eller
oplanerade underskott i verksamheten de närmaste tre åren. Om universitetet mot förmodan
skulle drabbas av betydande intäktsminskningar eller oplanerade underskott, kommer vi att
vidta åtgärder. Vi bedömer att det finns tillräcklig ekonomisk stabilitet för att kunna hantera
sådana situationer.
Umeå universitet 901 87 Umeå.
7
Strategiska utmaningar
Umeå universitet, liksom övriga universitet och högskolor i världen, kommer att möta en ökad
konkurrens om studenter, lärare och teknisk/administrativ personal. Kvaliteten på vår
utbildning och forskning sätts på prov, men också universitetens förmåga att i samverkan och
samspel med övrig offentlig verksamhet, näringslivet och samhället i stort ta ett ökat ansvar
för att ny kunskap och teknik kommer samhället till del. Universitetets största strategiska
utmaning är att fortsättningsvis i ökad grad erbjuda attraktiva förutsättningar för kreativa och
meriterade forskare/lärare liksom för studenter. För att kunna möta denna utmaning ska
tjänster och karriärvägar vara internationellt konkurrenskraftiga i form av resurser,
långsiktighet och stabilitet.
En av de stora utmaningarna inom forskningen utgörs av tillgång till tung infrastruktur. För
Umeå universitet och för hela regionen kommer det att vara av stor betydelse i vilken
utsträckning universitetet kan utgöra en nod i landet inom ett eller några få områden. Detta
kommer också att ha betydelse för vår möjlighet att vara en viktig knutpunkt i det europeiska
och internationella samarbetet och för våra möjligheter att utveckla framgångsrika allianser
både inom och utom Europa för gemensam utveckling av högre utbildning och forskning, för
att också bidra till att framgångsrikt möta samhällets stora utmaningar.
Den största utmaningen inom utbildning är att fortsatt öka kvaliteten i universitetets hela
utbildningsportfölj och att även fortsättningsvis vara ett attraktivt lärosäte för studenter när
antalet personer 20-24 år minskar i befolkningen, dvs fr.o.m. år 2014 och framåt. En analys av
var nybörjarstudenter kommer ifrån visar att flest nybörjare till Umeå universitet kommer från
Stockholms län, följt av Västra Götalands län och först på tredje plats kommer Västerbottens
län. Umeå universitets marknadsandel i Västerbottens län är dock betydande, höstterminen
2011 valde 64 procent av nybörjarstudenterna från länet att studera vid Umeå universitet. De
allra flesta norrlandskommuner minskar sin befolkning årligen, Umeå undantaget, och det är
därför viktigt för universitetet att även framåt kunna rekrytera betydande andel av studenter
från mellersta och södra Sverige, samt inte minst från andra länder.
Umeå universitet 901 87 Umeå.
8
4.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
4.1 Allmänt
Umeå universitet bedriver en bred och omfattande utbildning på grund- och avancerad nivå och
erbjuder en mängd olika utbildningsprogram och kurser inom områdena medicin, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora, det konstnärliga området och lärarutbildning.
Universitetets utbildningsanslag uppgår till 1 240 mnkr för budgetåret 2013 (exkl. ALF och
TUA).
4.2 Umeå universitets uppdrag, utbildning på grund- och avancerad nivå
Regeringen har i förslag till statsbudget för 2013 angivit följande områden avseende Umeå
universitets utbildning på grund- och avancerad nivå: 1. Kvalitetsförstärkning i form av höjda
ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik. 2.
Tillfällig satsning på högskoleplatser 3. Anslagsminskning p.g.a. införande av studieavgifter. 4.
Anslagsminskning för inaktiva studenter. 5. Fler platser inom lärarutbildning samt
effektivisering lärarutbildning. 6. Fler platser på läkarprogrammet. 7. Fler platser på
tandläkarprogrammet. 8. Fler platser avseende civil- och högskoleingenjörer.
I Umeå universitets regleringsbrev för 2013 anges att universitetet ska anordna
decentraliserad utbildning motsvarande minst 100 helårsstudenter, att universitetet ska
erbjuda utbildning i miljövetenskap i Kiruna, att universitetet varje år ska erbjuda utbildning i
samiska och meänkieli samt att universitetet ska bygga upp och utveckla lärarutbildning i
samiska. Under 2012-2015 ska minst 39 procent av de professorer som anställs eller befordras,
vara kvinnor.
Umeå universitetet bedömer möjligheterna att klara fastställt uppdrag som mycket goda och
riskerna att uppdrag inte klaras som små. När det gäller uppdraget om andel kvinnliga
professorer är det ett av universitetsstyrelsen prioriterat mål sedan flera år där särskilda
resurser har anvisats och många aktiviteter pågår, regeringens mål för perioden 2012-2015 är
högt satt utifrån att andelen kvinnliga professorer är 27 procent år 2012.
4.3 Utbildningsutbudet
Budgetunderlaget ska enligt direktiven innehålla en redovisning av lärosätets planering av
utbildningsutbudet, bl.a. när det gäller vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser
som ligger till grund för besluten om utbildningsutbudet. De lärosäten som omfattas av
utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningarna ska särskilt redovisa hur de avser att genomföra
denna utbyggnad. Andra prioriteringar av utbildningsutbudet som bör redovisas är t.ex.
fördelningen mellan program och kurser samt fördelningen mellan campus och
distansutbildning.
Universitetsstyrelsen har i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 – Vision och mål
fastställt nedanstående mål för utbildningsutbudet:
” Våra utbildningar är nationellt ledande och internationellt respekterade och
präglas av nationell och internationell studentrörlighet. Studenterna deltar aktivt i
planering och utveckling av utbildning på alla nivåer. Andelen utbildning på
avancerad nivå är hög. Internationella studenter väljer Umeå universitet. Vi har
ett attraktivt utbildningsutbud som utvecklas tillsammans med framstående
utländska universitet.”
Umeå universitet 901 87 Umeå.
9
Inför år 2013 har 12 procent av budgetramen för utbildning på grund- och avancerad nivå och
inför år 2014 kommer totalt 15 procent att fördelas utifrån nedanstående, av
universitetsstyrelsen beslutade kriterier. För varje kriterium har ett nyckeltal tagits fram som
är möjligt att mäta och följa upp. För kriterierna Avancerad nivå och Internationalisering utgår
nyckeltalet från ett genomsnitt av de senaste tre åren.
-
Forskningsanknytning (Disputerade lärare)
-
Avancerad nivå (Helårsstudenter avancerad nivå)
-
Internationalisering (Helårsstudenter inresande studenter)
-
Samverkan (Externa examensarbeten. Kommer möjligen att kompletteras med
praktik/VFU till ett senare budgetår)
Sammanfattningsvis innebär universitetsstyrelsens beslut att budgetpropositionens
förändringar får genomslag samt att kriterier har tagits fram i syfte att ytterligare utveckla
utbildningars kvalitet. Resultatet av denna strategi kommer troligtvis att innebära att andelen
studenter som tar examina kommer att öka de närmaste åren, att andelen programstudenter
ökar samt att andelen campusstudenter ökar.
I nedanstående tabell framgår antal examina de senaste fyra åren.
Antal examina totalt
År 2009
3 834
År 2010
4 145
År 2011
4 222
År 2012
4 063
Av tabellen framgår att antal examina ökat 2010-2011, men att det är en minskning år 2012.
Drygt hälften av examina är yrkesexamina och knappt hälften är generella examina, dessutom
finns ett sjuttiotal konstnärliga examina.
I nedanstående tabell framgår andel av helårsstudenter som studerar på program respektive
fristående kurs.
HST, i procent År 2009
Andel program
65%
Andel kurser
35%
År 2010
64%
36%
År 2011
66%
34%
År 2012
68%
32%
År 2012 studerade 68 procent av helårsstudenterna vid Umeå universitet på ett program ( 11
699 helårsstudenter), medan resterande 32 procent studerade på fristående kurser, andelen
studenter som studerar på program har de senaste åren genom strategiska ställningstaganden
ökat. År 2012 är antalet programstudenter ungefär lika många som föregående år medan antalet
helårsstudenter på fristående kurser minskat med 10,4 procent. Andelen programstudenter är
högst inom medicinsk fakultet och andelen studenter på fristående kurser är högst inom
humanistisk fakultet.
I nedanstående tabell framgår andel av helårsstudenter som studerar på campus respektive
distans de senaste åren.
HST, i procent
Andel campus
Andel distans
År 2009
75%
25%
År 2010
73%
27%
År 2011
73%
27%
År 2012
75%
25%
År 2012 studerade 75 procent av helårsstudenterna på campus (12 789 helårsstudenter) medan
övriga 25 procent studerade på distans. År 2012 minskar antalet distansstudenter med 12,1
Umeå universitet 901 87 Umeå.
10
procent jämfört med föregående år, medan antalet campusstudenter är ungefär lika många år
2012 som föregående år.
Universitetet har de senaste åren överskridit takbeloppet och utifrån det pågår ett arbete i syfte
att begränsa utbudet för att komma ner till takbeloppet. År 2012 har åtgärder vidtagits så att
antalet helårsstudenter är 789 eller 4,6 procent färre jämfört med år 2011. Samtliga fakulteter
har minskat sitt utbud av fristående kurser för att klara kraven på minskning och bl.a. har
antalet kortare nätbaserade kurser med dålig genomströmning samt sommarkurser reducerats.
Målet med anpassningen av utbildningsutbudet är att behålla bredden i utbildningarna, att
skydda samt utveckla programutbildningar samt att prioritera utbildningar på avancerad nivå
och utbildningar med hög grad av internationalisering och samverkan. Innan varje förändring
som planeras i utbildningsutbudet ska en analys av bl.a. arbetsmarknadsanknytning och
studenternas efterfrågan genomföras.
4.4 Utbyggnad av läkar- tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar
Nedan finns en bedömning av universitetets förutsättningar att utöka läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna. Universitet ser det som helt nödvändigt att universitetet tillförs
nya resurser avseende grundutbildningsram och ALF-medel till nedan angivna utbyggnad.
Samtliga fyra landsting i norrland åtar sig att tillhandahålla klinisk praktik för utökat antal
utbildningsplatser inom läkarutbildningen samt inom den verksamhetsförlagda utbildningen
(VFU-platser) för utökat antal utbildningsplatser inom sjuksköterskeutbildningarna.
I Prop. 2012/13:1 Utbildning och universitetsforskning framgår att Umeå universitets
tandläkarutbildning utökas med 12 nybörjarplatser per år fr.o.m. höstterminen 2013.
Universitetet är positiva till denna utökning, men vill poängtera att vi ser det som en viktig
faktor att Tandläkarutbildningsavtalet (TUA) omförhandlas då ersättningen enligt nu gällande
avtal inte motsvarar kostnaderna för utbildningen.
Läkarprogrammet
I samband med den utökning av läkarprogrammet som skedde i budgetpropositionen 2008
uttalade regeringen att ”Utökningen vid Umeå universitet innebär att det blir möjligt att
påbörja en mer decentraliserad form av läkarutbildning, som i större utsträckning än i dag ska
ske ute i regionen”. Eftersom prognoserna tyder på att efterfrågan på läkare kommer att vara
fortsatt hög och att svårigheterna att rekrytera läkare i Norrland med all säkerhet kommer att
kvarstå bör den påbörjade regionaliseringen av läkarutbildningen utökas. Den regionaliserade
läkarutbildningen vid Umeå universitet invigdes i januari 2011 genom att utbildningen på
termin sex startade på fyra studieorter. Hösten 2013 kommer de studenter som gör de kliniska
delarna av programmet vid de tre länssjukhusen i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund att ha
genomfört hela läkarutbildningen.
Den regionaliserade läkarutbildningen har visat sig vara en stor framgång, både för
studenterna, universitetet och för samhället. Det är dock mycket kostsamt att bedriva
utbildning med fasta lärare på flera långt från varandra liggande orter i Norrland, med få
studenter på varje ort. För att få ekonomisk stabilitet i utbildningen bör därför en utökning
med totalt 40 studenter per år göras, en utökning som kan göras med bibehållande av hög
kvalitet. Samtliga fyra landsting åtar sig enligt skriftlig överenskommelse att tillhandahålla
klinisk praktik för utökat antal utbildningsplatser inom läkarutbildningen
Umeå universitet 901 87 Umeå.
11
Vårt förslag är därför att utökningen 2014 blir 40 studenter fördelat på Umeå och de tre
regionaliseringsorterna. Detta skulle innebära att universitetet 2014 tar in totalt 40 fler
läkarstudenter per år.
Sjuksköterskeprogrammet
En analys visar att det kommer att bli en stor brist på sjuksköterskekompetens i norra
Norrland bl.a. på grund av stora pensionsavgångar och en allt äldre befolkning. En nationell
brist inom ett kompetensområde slår vanligen hårdast mot landets glesare befolkade regioner.
Umeå universitet bedriver framgångsrikt sjuksköterskeutbildning på distans sedan många år.
De studenter som framför allt attraheras av distansutbildningar är de som av olika skäl är
bundna till sin nuvarande bostadsort och som sedan blir yrkesverksamma inom samma
geografiska område.
Umeå universitet finansierar från och med 2013 en utbyggnad med 10 nybörjarplatser per år
inom befintlig budgetram i enlighet med budgetunderlag för åren 2013-2015 samt
överenskommelse med fyra berörda landsting. Umeå universitet avser att från och med 2014
fortsätta denna utökning av sjuksköterskeutbildningen med 10 nybörjarplatser per år under en
femårsperiod. Vid antagningen till sjuksköterskeprogrammet år 2018 kommer därmed antalet
nybörjarplatser vid programmet vara 50 fler än år 2012. Den beslutade utökningen under
2013 har fördelats med 5 platser i Örnsköldsvik och 5 platser i Skellefteå.
Sammanfattning
Landstingen i Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland åtar sig att
tillhandahålla klinisk praktik för utökat antal utbildningsplatser inom läkarutbildningen samt
verksamhetsförlagd utbildning (VFU-platser) för utökat antal utbildningsplatser inom
sjuksköterskeutbildningarna samt även för tandläkarutbildningen.
Nuvarande och kommande behov av sjuksköterskor och läkare i Norrland är mycket stort och
Umeå universitet ser därför fram emot att medverka till att många fler utbildas. Umeå
universitet ser det som helt nödvändigt att universitetet tillförs nya resurser avseende
grundutbildningsram och ALF-medel till ovan angivna utbyggnad.
4.5 Designprislappar
I Prop. 2009/10:1 (Förslag till statsbudget för 2010) anges på sidan 163 ”Umeå universitet har
tillstånd att examinera arkitekter och universitetet har påbörjat utbildning som leder till
arkitektexamen som kommer att vara fullt utbyggd 2014….För 2014 bör gälla att
universitetet ges möjlighet att avräkna ytterligare 34 helårsstudenter och helårsprestationer
inom utbildningsområdet design.”
Det är av mycket stor vikt för den fortsatta utbyggnaden av arkitektutbildningen att den
planerade ökningen av designprislappar fullföljs.
Umeå universitet 901 87 Umeå.
12
5.
Forskning och utbildning på forskarnivå
5.1 Umeå universitets uppdrag, forskning och utbildning på forskarnivå
Regeringen har i förslag till statsbudget för 2013 angivit nedanstående avseende Umeå
universitets forskning och utbildning forskarnivå.

Anslagsökning med 53 tkr utifrån omfördelning av forskningsanslag utifrån
parametrarna externa medel och vetenskaplig produktion/citeringar.
Umeå universitetet bedömer möjligheterna att klara fastställt uppdrag som mycket goda och
riskerna att uppdrag inte klaras som små.
5.2 En nod för registerdata- och biobanksforskning
Umeå universitet anhåller om att få uppdrag att utgöra en av flera noder i ett nationellt
nätverk för registerdataforskning och biobanksforskning samt äskar resurser motsvarande
20 mnkr/år för att under perioden vidareutveckla en effektiv och ändamålsenlig struktur och
organisation, som också innebär effektiv logistik och ökad kompabilitet mellan olika system.
I senaste forskningspropositionen gör regeringen bedömningen att Sverige har unikt goda
förutsättningar för registerbaserad forskning och avsätter därför via Vetenskapsrådet 50
miljoner kronor för att stimulera området. Umeå universitet anser att detta är en riktig
satsning, särskilt om sådan forskning kombineras med biobanksbaserad forskning. För extra
hög verkningsgrad bör regeringens satsning därför kompletteras med riktade medel till de
universitet som redan i dagsläget har utvecklade register och biobanker som byggts upp under
lång tid så att de går att använda för att förutsäga senare uppkommen sjukdom, dvs banker
som redan i nuläget är lämpliga för forskning (sk. mogna biobanker). Det är bara på sådana
ställen som forskningen inom denna svenska paradgren snabbt kan genomgå en kraftig
expansion.
Umeå universitet har genom en långsiktig uppbyggnad av högkvalitativa forskningsregister,
befolkningsdatabaser och biobanker samt strategiska forskningssatsningar förvärvat en
nationellt och internationellt mycket stark ställning inom registerbaserad forskning och
biobanksforskning. Vid universitetet finns Demografiska databasen med ett nationellt uppdrag
att tillgängliggöra befolkningsdata för forskning och utbildning, ASTRID-databasen för
simuleringsmodeller av arbetsmarknad och befolkningsutveckling, den världsunika
kognitionsdatabasen
BETULA,
Northern
Sweden
Biobank,
Sveriges
största
befolkningsbaserade och för forskning redan mogna biobank samt ett flertal andra prospektiva
forskningsregister och mogna biobanker, bland annat inom epidemiologi , neurovetenskap och
cancer. En viktig satsning i detta sammanhang är SIMSAM-lab med registerdata som förenar
epidemiologisk kunskap med omfattande geografisk och socio-ekonomisk information. Umeå
universitet är dessutom sedan 2009 ansvarig för koordineringen av VR:s nationella SIMSAMsatsning som är ett nätverk bestående av sex noder och en nationell forskarskola knutna till
olika svenska universitet. Vetenskapsrådet har beslutat att bidra med finansiering för att
upprätta och driva forskningsprojekten ESS (European Social Survey) och SHARE som
nationella infrastrukturprojekt. ESS är en attityd- och beteendeundersökning som hittills
genomförts fem gånger i mer än 30 Europeiska länder, inklusive Sverige. Share är en
tvärvetenskaplig, komparativ och intervjubaserad undersökning om hälsa, åldrande och
pensionering i Europa.
Umeå universitet 901 87 Umeå.
13
Umeå universitet och Västerbottens läns landsting har kommit överens i ett samverkansavtal
om att bygga upp ett registercentrum Norr. Syftet är bl.a. att förenkla datafångst, utveckla ITplattform, utveckla rapportformat, förbättra support inom juidik och etik samt skapa ett bättre
stöd för utveckling och säkerhet för hälsodatabaser och sjukdomsdatabaser. För att stimulera
biobanksforskning har Umeå universitet bildat en särskild enhet för biobanksforskning och
molekylär epidemiologi (EBF). Till dessa enheter skall internationell rekrytering genomföras.
En annan stor satsning är NORTHPOP, där genealogisk information vid Demografiska
databasen länkas samman med biobanksinformation. Därmed skapas vid universitetet en
nationell resurs som vida överstiger isländska DeCode till sitt omfång. Den
forskningsinformation som blir tillgänglig får ett unikt värde framförallt inom epigenetisk
forskning kring våra folksjukdomar.
Universitetets satsning på att samordna, utveckla och nyttiggöra dessa register, och banker
samt den kompetens som byggts upp inom området, bör stärkas och vidareutvecklas med syfte
att Umeå ska bli en nationell nod för registerdata/biobanksforskning. Under 2011 har en
infrastruktursatsning initierats med syfte att samordna forskningsbiobanker, nationella
register och longitudinella befolkningsdata. Universitetet satsar också på att bygga en struktur
och kompetens för att utveckla tekniken kring s.k. federerade databaser. Detta möjliggör ett
effektivt utnyttjande av de unika svenska registren för storskalig forskning och skapar
världsunika möjligheter att nå ny kunskap om hur arv, miljö och livsvillkor påverkar vår hälsa i
ett långt tidsperspektiv. Särskilt stor betydelse bedöms denna infrastruktursatsning i Umeå få i
samspel med andra nationella och lokala satsningar syftande till ökad förmåga att mäta
multipla faktorer i lagrade blod och vävnadsprover, exempelvis via Science for Life i Stockholm
och metabolomikplattformen i Umeå. Med hjälp av dessa synergistiskt verkande satsningar
kommer forskningen i Umeå rörande exempelvis diabetes, neurodegenerativa sjukdomar,
infektionssjukdomar och cancer att kunna göra betydande framsteg. Särskilt stor betydelse
bedöms denna infrastruktursatsning (i synergi med satsningen på metabolomik, se nedan)
komma att ha för forskning om diabetes, demenssjukdomar , infektionssjukdomar, och olika
cancerformer, sjukdomar som idag utgör en stor börda såväl för den enskilde som för
samhället. Databaserna ger också möjligheten att analysera komplexa samhällsförändringar
med betydelse för tillväxt och välfärd.
Umeå universitet anhåller mot bakgrund av ovanstående om 20 mnkr per år 2014-2016 för
infrastrukturuppbyggnad av nationell nod – som en tung del i ett nationellt nätverk - för
registerdataforskning lokaliserad till Umeå. Ökade resurser behövs för att till fullo kunna
vidareutveckla en effektiv och ändamålsenlig struktur och organisation, som också innebär
effektiv logistik och ökad kompabilitet mellan olika system, för att Sverige som nation till fullo
ska kunna utnyttja en i internationellt hänseende unik resurs som erbjuder svensk forskning
ett stort internationellt försprång.
5.3 En nationell metabolomiknod
Umeå universitet anhåller om uppdrag att utgöra en nationell nod för metabolomik
tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet Umeå (SLU-Umeå) samt äskar resurser
motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden vidareutveckla denna plattform med den
organisation och struktur som uppfyller krav för att kunna nyttjas som en nationell
plattform, samt vidareutveckla metoder och den vetenskapliga styrka som redan idag gör att
plattformen intar en internationellt stark position.
Analys och identifiering av metaboliter (små molekyler) i biologiska prover kan ge avgörande
information och kunskap för att förstå fysiologin och regleringsmeknismerhos en organism;
inte minst för att nalkas en systemförståelse hos celler och organismer. Metabolomik som den
här metodologin kallas har därför rönt allt större intresse på senare år då den ger nya
möjligheter att lösa grundläggande medicinska och biologiska frågor. Inom medicinsk
forskning ger metabolomik möjligheter att förstå orsak till och tidigt kunna diagnostisera samt
Umeå universitet 901 87 Umeå.
14
följa behandlingseffektivitet för tex infektioner, antibiotikaresistens hos bakterier, cancer,
diabetes och neurologiska sjukdomar som ALS och Parkinsons sjukdom.
Umeå har idag en högkvalitativ metabolomikplattform utvecklad i nära samarbete och
samlokaliserad med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. I Umeå finns världsledande
expertis inom metabolomikområdet med avancerad teknisk utrustning kopplad till
kringresurser och expertis inom kemometri och biostatistik. Denna kombination ger unika
förutsättningar för att bedriva framgångsrik forskning om sjukdomarnas kärnaspekter orsaker/sjukdomsmekanismer, diagnostik och behandling. Metabolomikplattformen i Umeå
servar även forskare från andra universitet i landet och kompletterar därmed landets andra
omics-noder i Uppsala-Stockholm inom genomik- och proteomikområdet som erhållit
betydande statliga satsningar inom SciLifeLab.
Våren 2012 stärkte universitetet sin position som nationell nod för metabolomikforskning och
kärnmagnetisk resonans, NMR. Tillsammans med SLU, Göteborgs universitet och Chalmers
tekniska högskola tilldelades Umeå universitet närmare 80 miljoner kronor av Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse.
Umeå universitet är i den internationella forskningsfronten inom växt- och
skogsbiologi/bioteknik, med Umeå Plant Science Centre (även utsett till Berzelii-center) som
är internationellt framstående inom just växtmetabolomik. Vid universitetet finns även
internationellt välrenommerad infektionsforskning
med ett 10-årigt Linnestöd från
Vetenskapsrådet samt den nationella infrastrukturen ”Laboratoriet för molekylär
infektionsmedicin”, den svenska EMBL-noden av det nordiska partnerskapet inom molekylär
medicin. Forskare vid Umeå universitet medverkar även i regeringens satsning på strategiska
forskningsområden inom cancer, neurovetenskap och diabetes, av vilka samtliga områden
innefattar forskargrupperingar som i år tilldelades stora ekonomiska stöd från Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse. Alla ovan nämnda starka forskningsområden är nära sammankopplade
med den pågående infrastrukturuppbyggnaden inom metabolomikområdet. Värt att nämna är
även det pågående samarbetet med Universitetet i Tromsö (Umeå universitets
alliansuniversitet), vilka gör en stor riktad satsning för att hitta nya former av antibiotika,
vilket kan ytterligare stärka Umeås position inom metabolomikområdet.
Kemister vid Umeå Universitet har även internationellt välrenommerad forskning kring
spridning och effekter av antibiotika och andra läkemedel i den yttre miljön med ett flertal
nationella och internationella samarbeten. Nationellt är forskningen i särklass och gruppen
ingår sedan 2008 i MistraPharma, ett 8-årigt svenskt forskningsprogram med stöd av MISTRA
för identifiering och reducering av miljörisker associerat med läkemedel. Kemister medverkar
också i INTERACT, ett starkt Formasfinansierat forskningsprogram om interaktionen om
biocider och metallers roll i utvecklingen av antibiotikaresistens. Dessutom finns ett
väletablerat samarbete mellan miljökemister och infektionsläkare, veterinärer, och
molekylärbiologer inom det nationella nätverket IEE (Infection Ecology and Epidemiology),
som stöds av Vetenskapsrådet.
Sammantaget har Umeå universitet en bredd och excellens inom forskningsfältet
infektion/antibiotika som mycket väl kan ta sig an de komplexa utmaningar inom fältet som
beskrivs i forskningspropositionen.
Mot bakgrund av ovanstående äskar Umeå universitet, i samarbete med SLU-Umeå, om en
satsning på 20 mnkr per år under åren 2014 – 2016 för att vidareutveckla denna plattform
med den organisation och struktur som uppfyller krav för att kunna nyttjas som en nationell
infrastrukturnod, samt vidareutveckla metoder och den vetenskapliga styrka som redan idag
gör att plattformen intar en internationellt stark position.
Umeå universitet 901 87 Umeå.
15
5.4 Nationellt centrum för arktisk forskning
Umeå universitet anhåller om att få uppdrag avseende arktisk forskning samt äskar resurser
motsvarande 50 mnkr/år för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk
forskning.
Arktis är idag ett område av stort intresse – och ett allt ökande internationellt intresse. Det
föranleds väsentligen av det faktum att mycket av världens samlade energi- och
mineraltillgångar finns här. Det handlar även om de nya farleder som möjliggörs av
avsmältning. Vi vet också att klimatförändringar i Arktis påverkar hela den övriga världen.
Dessutom finns här ett unikt djurliv och ekologiskt system. Låt oss heller inte glömma att det
bor 4 miljoner människor i Arktis. Sammantaget är detta goda incitament för ett ökat
forskningsfokus i Arktis.
Sverige har goda möjligheter att utvecklas till en tongivande aktör inom arktisk forskning och
högre utbildning. För att kunna ta steget från att vara observatörer och passiva aktörer i flera
sammanhang behövs förstärkningar i form av särskilda resurser avseende infrastruktur.
Målsättningen är att med fokus på forskning och utbildning utveckla initiativ och
ansvarstagande inom Arktiska Rådet, EU och i ett globalt urfolksperspektiv.
I Sveriges strategi för den arktiska regionen påtalas att det behövs ”förstärkningar i
samarbetsformer och forskningens infrastruktur” för att kunna skapa möjligheter för samspel
mellan forskning, högre utbildning, politik och samhälle. I december 2012 invigdes Arcum Arktiskt Centrum vid Umeå universitet. Centret är en stark forskningsmiljö som är nationellt
ledande inom flera områden och har arbetat fram ett koncept som ett tvärvetenskaplig svar på
dagens och framtidens utmaningar.
Arcum har en innovativ och tvärvetenskaplig utgångspunkt. Potentialen för internationella
samarbeten är uppenbar, föresatsen att möta Arktis utmaningar är distinkt, det finns en
tillgång till unika forskningsinfrastrukturer och viljan att samverka med människor, samhällen
och näringsliv i norr är väl uttalad. Nyfikenhet, passion, långsiktiga perspektiv och en
inbjudande miljö karaktäriserar verksamheten. Centret erbjuder excellenta möjligheter till
ämnesdisciplinära och tvärvetenskapliga samarbeten. Arcum har en primär styrka i sin tillgång
på framgångsrika forskare, samtidigt som nya ämnesområden och unga forskare kontinuerligt
ansluter till verksamheten. De tillför nya perspektiv på de nordliga och urfolksrelaterade
frågorna och skärper den mänskliga dimensionen genom kulturvetenskap, hälsa, miljö, klimat,
juridik och socio-ekonomisk forskning.
Den arktiska forskningen på Umeå universitet innefattar djupanalyser av situationens
bakgrund och nuläge. Forskningen berör flera teman. Ett sådant är landutnyttjande och
naturresurser, som beaktar de komplexa systemen för skogsbruk, jordbruk, gruvdrift och
rennäring. Kultur och identitetsprocesser är ett annat tema, som tillsammans med sociala,
juridiska, politiska och demografiska perspektiv har stor betydelse. Konkurrenssituationen är
central, där produktivitet, turism och regional utveckling är kritiska områden i relation till
klimatförändringar, hållbar utveckling och globalisering. Forskningen om effekten av miljöoch klimatförändringars inverkan på nordliga ekosystem på land och i vatten är en angelägen
del av aktiviteterna. Det innefattar organisk, bioorganisk och medicinsk kemi i syfte att
utnyttja de minsta molekylerna som forskningsverktyg för att studera och förstå komplexa
biologiska system. Medicinsk forskning samarbetar i ambitiösa ansträngningar att skapa en
långsiktig förståelse för hälsoutvecklingen i norr, med fokus på nya riskfaktorer och
tillkommande problem.
Förutom de uppenbara dimensionerna av klimat-, miljö- och ekonomisk forskning som
efterlyses i Sveriges strategi för den arktiska regionen har ett nationellt centrum för arktisk
forskning möjlighet att utveckla två andra områden av stor betydelse. Det ena är den
Umeå universitet 901 87 Umeå.
16
mänskliga dimensionen och det andra berör forskningen om samernas samhälle och kultur.
Samerna är ett av få kvarvarande urfolk i Europa. De har bott i Sápmi i över 2 500 år, men den
samiska kulturen representerar samtidigt en av Europas mest okända tillgångar. En lång rad
av statliga utredningar har under 2000-talet pekat på behovet av mer forskning kring samiska
frågor för att kunna åstadkomma en positiv utveckling. Forskningen ska leda till djupare och
bredare kunskaper och ett synliggörande av samernas kultur, samhälle och historia. Resultaten
ska skapa nya utgångspunkter för hälsa, miljö, kultur och folkrätt i Sápmi och därmed också
förbättra förutsättningarna för Skandinaviens sista urfolk. Det forskningsprogram som
regeringen beslutade om 2010 och som verkställdes 2012 ges i Sveriges strategi för den
arktiska regionen syftet att uppnå ”en bättre samordning av de som utför och finansierar
samerelaterad forskning”. Ett nationellt centrum för arktisk forskning kan ta ansvar även för
denna uppgift, vilket underlättas av att det vid Umeå universitet sedan tolv år finns ett
Centrum för samisk forskning (CeSam).
Vi är övertygade om att Arcum tydliggör Umeå universitets vilja och kapacitet att delta i det
omistliga arbetet för en hållbar utveckling i Arktis. Med ett statligt anslag motsvarande 50
mnkr/år skulle en omfattande och gedigen nationell forskningsmiljö avseende arktisk
forskning kunna byggas upp. Den skulle ge plats för studenter, doktorander och forskare från
åtskilliga ämnesdiscipliner och skulle också bli en internationell mötesplats med gästforskare i
miljön. Forskningen skulle integreras i undervisningen på universitetet, en forskarskola skulle
etableras, en aktiv roll i det internationella forskningsstrategiska arbetet skulle intas och
omfattande samarbeten skulle innefatta det omgivande samhället och bl.a. samerna.
Genom ett nationellt center för arktisk forskning skulle Sverige bli en ledande aktör på den
internationella forskningsarenan och ta ett efterfrågat och nödvändigt ansvar.
6.
Investeringar i anläggningstillgångar
De totala investeringarna i anläggningstillgångar beräknas år 2013 vara 215 mnkr vilket är en
högre nivå än 2012. För år 2014 beräknas de totala investeringarna vara på ungefär samma
nivå som 2013, vilket även gäller för medan investeringarna minskar något år 2014-2015.
Orsaken till denna höga nivå är att universitetet kommer att genomföra betydande
investeringar i Sliperiet på konstnärligt campus, Ladokkonsortiets ökade investeringar,
satsningen på interaktiva miljöer, renovering av Humanisthuset respektive Biologihuset samt
ökade investeringar i forskningsinfrastruktur.
7.
Investeringar i lokaler
Investeringar för åren 2014-2016 bygger på prognoser. Flera projekt är inte i detalj
kostnadsberäknade eller beslutade, men behov/önskemål finns.
Under perioden kan det bli aktuellt med en ombyggnation av Biologihuset till ett Medicinskt
biologiskt centrum vilket skulle föranleda en framställan till regeringen om att få teckna
hyresavtal som kräver regeringens medgivande enligt förordningen (1993:528) om statliga
myndigheters lokalförsörjning.
Satsningen på Konstnärligt campus innebär att Umeå universitets lokalkostnader ökade 2012.
Ovan nämnda planerade ombyggnation av Biologihuset till ett Medicinsk biologiskt centrum,
samt en omfattande renovering av Humanisthuset kommer att öka lokalkostnaderna från och
med 2015.
Umeå universitet 901 87 Umeå.
17
Andra större kommande investeringar är ombyggnation och renovering av Sliperiet (f.d.
Konsthögskolan), samlokalisering av Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, samt
en satsning på interaktiva fokus- och lärmiljöer. Sammanfattningsvis kan man konstatera att
även de kommande åren kommer investeringsnivån sannolikt att hamna högt.
8.
Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret
Som framgår av tabell 4 föreslås att låneramen utökas till 650 mnkr år 2014-2016, från 550
mnkr år 2013.
Umeå universitet har per 2012-12-31 nyttjat låneram motsvarande 420 mnkr, vilket är en
ökning med 77 mnkr jämfört med 2011-12-31. Denna ökning ligger främst inom konstnärligt
campus, speciallaboratoriet samt Ladokkonsortiet. Vi ser även år 2013-2015 enligt ovan ökat
investeringsbehov avseende Sliperiet på konstnärligt campus (f.d. Konsthögskolan som är i
stort behov av renovering) samt renovering av befintligt humanisthus. Ladokkonsortiet har
ökande investeringsbehov för projektet Ladok 3. Under 2013-2016 kommer universitet att öka
investeringar i forskningsinfrastruktur samt planerar en satsning på interaktiva miljöer m.m.
Summan av universitetets investeringsbehov samt Ladokkonsortiets investeringsbehov
innebär att vi ser att även den tidigare begäran angående låneram kommer att vara otillräcklig
inför år 2014 och vi begär därför en utökning med ytterligare 100 mnkr till 650 mnkr i låneram
år 2014-2016.
9.
Avgiftsbelagd verksamhet
Intäkter och kostnader för
planeringsperioden, se tabell 6.
avgiftsbelagd
verksamhet
Tabellbilaga - förteckning
Tabell 1
Tabell 2
Tabell 3
Tabell 4
Tabell 5
Tabell 6
Total budget
Utbildning på grund- och avancerad nivå
Forskning och utbildning på forskarnivå
Investeringar i anläggningstillgångar
Lokalförsörjning
Avgifter
Umeå universitet 901 87 Umeå.
förväntas
öka
något
under
18
Tabell 1 Total budget
År 2012
År 2013
År 2014
År 2015
År 2016
ÅR -1
Utfall
År 0
Pro gno s
År 1
Ber.
År 2
Ber.
År 3
Ber.
2 493
2 255
2 228
2 222
2 223
622
629
633
635
637
800
24
832
24
849
24
866
24
883
24
3 939
3 740
3 734
3 748
3 767
2 397
398
2 476
397
2 478
395
2 473
405
2 469
405
988
789
779
778
786
138
142
145
148
148
6
6
6
6
6
3 927
3 810
3 804
3 811
3 814
12
-70
-70
-63
-47
0
0
0
0
0
12
-70
-70
-63
-47
Utgående myndighetskapital
(inkl. årets kapitalförändring) 2
686
616
546
483
436
Utgående o förbrukade bidrag
799
729
659
596
549
To tal budget
(mnkr)
Verksamhetens intäkter
Anslag1
Avgifter
Bidrag
Finansiella intäkter
Summa intäkter
Verksamhetens kostnader
P ersonal
Lokaler
Drift/Övrigt
Avskrivningar
Finansiella kostnader
Summa ko stnader
Verksamhetsutfall
T ransfereringar
Årets kapitalförändring/ Årets
resultat
1
Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3.
Umeå universitet 901 87 Umeå.
19
Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
År 2012
År 2013
År 2014
År 2015
År 2016
ÅR -1
År 0
År 1
År 2
År 3
Utbildning på grundnivå o ch
avancerad nivå (mnkr)
Utfall
Pro gno s
Ber.
Ber.
Ber.
Verksamhetens intäkter
T akbelopp 1
Beräknad avräkning2 (A)
Särskilda åtaganden (B)
1 197
1 219
144
1 209
1 231
31
1 205
1 205
31
1 200
1 200
31
1 200
1 200
31
Anslag (A+B)
Avgifter
Bidrag
Finansiella intäkter
1 363
252
26
10
1 262
252
27
10
1 237
252
27
10
1 231
252
28
10
1 232
252
28
10
Summa intäkter3
1 650
1 550
1 525
1 520
1 521
942
221
427
41
2
966
220
323
44
2
974
218
316
45
2
964
220
313
47
2
960
220
311
47
2
1 634
1 556
1 556
1 547
1 541
16
-6
-31
-27
-19
Verksamhetens kostnader
P ersonal
Lokaler
Drift/Övrigt
Avskrivningar
Finansiella kostnader
Summa ko stnader
Årets kapitalförändring/ Årets
resultat
1
Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2013 i 2013 års prisnivå.
2
Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare
uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer.
3
Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter.
B= Inkluderar även anslag för ALF och TUA år 2012, vilket minskar även driftkostnader år 2013-2016.
Umeå universitet 901 87 Umeå.
20
T abell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå
År 2012
År 2013
År 2014
År 2015
År 2016
ÅR -1
År 0
År 1
År 2
År 3
Utfall
Pro gno s
Ber.
Ber.
Ber.
Anslag
Avgifter
Bidrag
Finansiella intäkter
1 130
371
774
14
993
378
805
14
991
382
822
14
991
384
838
14
991
386
855
14
Summa intäkter
2 289
2 190
2 209
2 227
2 246
Verksamhetens kostnader
P ersonal
Lokaler
Drift/Övrigt
Avskrivningar
Finansiella kostnader
1 454
177
561
97
4
1 509
177
466
99
4
1 504
177
463
101
4
1 509
185
465
102
4
1 509
185
474
102
4
Summa ko stnader
2 293
2 254
2 248
2 264
2 273
-4
-64
-39
-37
-27
Fo rskning o ch utbildning på
fo rskarnivå (mnkr)
Verksamhetens intäkter
1
Årets kapitalförändring/ Årets
resultat
1.
Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2012 i
2012 års prisnivå.
1= Inkluderar även ALF och TUA år 2012, vilket minskar även driftkostnader år 2013-2016.
Umeå universitet 901 87 Umeå.
21
T abell 4 Investeringar i anläggningstillgångar
Enhet: mnkr (Miljoner kr)
2012
Investeringar i
ÅR -1
1
anläggningstillgångar
IB lån i Riksgäldskontoret
Beräknad nyupplåning
varav investeringar i
immateriella anläggningstillgångar
Beräknad amortering
UB lån i Riksgäldkontoret
Föreslagen låneram
2
2013
År 0
Utfall
2014
År 1
Pro gno s
2015
År 2
Ber.
2016
År 3
Ber.
Ber.
343
184
420
215
510
220
580
200
625
185
36
107
420
48
125
510
40
150
580
20
155
625
20 3)
160
650
450
550
650
650
650
Beräknad ränteutgift
Ränteantaganden för nyupplåning
(%)
5
10
15
15
15
1,5
2
2,5
2,5
2,5
Summa ränto r o ch
amo rteringar
112
135
165
170
175
1
Enligt definition i 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Kommentarer
3) lagt till 48 mnkr Ladokkonsortiet 2013, 40 mnkr 2014
Umeå universitet 901 87 Umeå.
22
T abell 5 Lokalförsörjn in g
År 2012
Redo visning av lo kaler (mnkr)
Area, kvm LOA, utifrån
lo kalförsörjningsplanen
föregående års utgång


ökning under året

minskning under året

vid årets utgång (A)
Förbättringsutgift på annans

nyinvesteringar

ÅR -1
Utfall
242 324
4 333
År 2014
År 1
Ber.
År 2015
År 2
Ber.
År 2016
År 3
Ber.
246 657
245 107
244 369
241 950
246 657
1 550
245 107
738
244 369
2 419
241 950
241 950
144
203
272
257
215
23
25
88
29
108
39
29
45
2
44
317
317
316
325
325
1 285
1 295
1 294
1 344
1 344
398
397
395
405
405
1 613
1 620
1 618
1 673
1 673
10,1%
10,4%
10,4%
10,6%
10,6%
avskrivningar
To tal årshyra enligt hyresavtal,
År 2013
År 0
Pro gno s
Geno msnittlig hyra
2
(kr/m LOA)
3
Lo kalko stnader (C)
Geno msnittlig lo kalko stnad
Lo kalko stnadens andel av
verksamhetens to tala ko stnader
1
Utgående belopp enligt balansräkningens balanspost.
2
Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, samt återställningskostnader vid avflyttning.
3
Total årshyra reducerad med erhållna/förväntade externa hyresintäkter. Beräknas B/A.
4
Total lokalkostnad enligt resultaträkning år 2012, inga avdrag är gjorda för externa hyresintäkter. Beräknas C/A.
Ett hyreskontrakt har yta angiven i BTA. Fr o m 2012 års utgång har vi justerat denna yta till LOA
genom att beräkna LOA=BTA/1,2. Hyresavtalet började gälla 2012-01-01 och ersatte då ett mindre
avtal som också varit angivet i BTA.
Korrekt yta vid årets utgång 2011 skulle ha varit 241 554 kvm.
Umeå universitet 901 87 Umeå.
23
Tabe ll 6 Av gifte r
År 2012
Avgifter (tkr)
ÅR -1
Utfall
Intäkter
Uppdragsverksamhet
varav tjänsteexport
Offentligrättslig
verksamhet
Kostnader
År 2013
År 2014
År 2015
År 0
Pro gno s
År 1
Ber.
År 2
Ber.
Intäkter
Kostnader
Intäkter
233 104
7 305
249 343
7 305
235 000
7 000
240 000
7 000
240 000
7 500
742
795
745
745
745
Umeå universitet 901 87 Umeå.
Kostnader
Intäkter
245 000 240 000
7 500
7 500
745
745
Kostnader
245 000
7 500
745