1. No category

RondEllen
Nykarleby stads personaltidning – Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 2 – 2011
2
RondEllen 2 - 2011
Bit inte i det
förgiftade äpplet
Undertecknad, Tomas Knuts och Johan Österbacka har
under hösten gjort en turné på stadens inrättningar
med målsättningen att informera om arbetarskydd,
intern kontroll och personalenkäten. Med facit på hand
har vi nog inte direkt blivit mottagna som rockstjärnor,
men jag är personligen varm i hjärtat efter alla dessa
tillfällen, dels för det trevliga turnégänget men mesta av
allt för all den motiverade och samvetsgranna personalen vi har, det är ni som är rockstjärnorna.
Under vår turné har vi samtalat om många olika ämnen
och jag tycker verkligen att vi lyckats beröra den
vardag som just den aktuella personalgruppen
befinner sig i. Tyvärr handlar det mesta
om pengar och då snarast bristen på
dem. Något som vi försökt ta fasta
på och som inte egentligen kostar
något är att visa varandra mera
uppskattning, både så att den
kommer uppifrån men även sidledes kollegor emellan. Ett tack,
ett uppmuntrande ord eller ett
leende kan rädda vilken mulen
decemberdag som helst.
Älä puraise myrkytettyä omenaa
Allekirjoitettu, Tomas Knuts ja Johan Österbacka ovat
syksyn aikana olleet kiertueella kaupungin laitoksissa
tavoitteena informoida työsuojelusta, sisäisestä tarkastuksesta ja henkilöstökyselystä. Näin jälkikäteen
voin todeta että vastaanotto ei ollut samanlainen kuin
rockitähtien, mutta henkilökohtaisesti olen ollut hyvällä
mielellä näitten tilaisuuksien jälkeen, osittain hauskan
kiertueporukan ansiosta, mutta ennen kaikkea motivoidun ja tunnollisen henkilöstön ansiosta, sillä tehän itse
asiassa olette rockitähtiä.
Kiertueemme aikana olemme keskustelleet monesta eri
asiasta ja olen sitä mieltä että olemme todella onnistuneet koskettaa juuri sitä arkea jossa
kyseinen henkilöstöryhmä on, valitettavasti kyse on useimmiten rahasta,
ja tarkemmin sanottuna sen puute.
Olemme yrittäneet pitää mielessä
että arvostaisimme toisiamme
enemmän, sekä korkeammalta
tasolta että sivulta päin työtovereiden kesken. Kiitos, rohkaiseva
sana tai hymy voi valaista minkä
synkän syyspäivän tahansa.
En annan sak som många kommenterade i personalenkäten var personalförmånerna, deras omfattning och under
vilka former de ordnas. Jag tycker att staden
har ett relativt stort utbud av förmåner som befrämjar
välbefinnandet i arbetet. Den senaste kultursatsningen
var mycket lyckad, hela 298 av stadens ca 400 anställda
valde att se pjäsen Snövit och 7 bröder på sin fritid. Själv
såg jag Brodwaymusikalen Spamalot på Oscarsteatern i
Stockholm och blev besviken, orsaken var att jag två dagar innan hade sett Scalas pjäs och fullkomligt älskade
den. Tänk vilka förmågor det finns i vårt Österbotten
och Nykarleby!
Toinen asia henkilöstökyselyssä joka
tuli esille on henkilöstön edut, niitten
laajuus ja missä muodoissa ne järjestetään. Mielestäni kaupungilla on suhteellisen
laaja valikoima työn hyvinvointia edistäviä etuja. Viime
kulttuuripanostus oli erittäin onnistunut, kaikkiaan
298 kaupungin 400:ta työntekijästä meni katsomaan
esitystä Snövit och 7 bröder vapaa-ajallaan. Itse olin
Tukholmassa katsomassa Spamalot-näytelmää Oscarsteatterissa ja petyin, syy oli että kaksi päivää aikaisemmin olin nähnyt Scalan esityksen ja kerrassaan rakastin
sitä. Ajatella että Pohjanmaalla ja Uudessakaarlepyyssä
on sellaisia kykyjä!
Nu i juletider vill jag bara ge er en uppmaning, bit inte i
det förgiftade äpplet för vi behöver er alla!
Näin joulun alla haluan antaa vain yhden kehotuksen,
älä puraise myrkytettyä omenaa sillä tarvitsemme teitä
kaikkia!
God jul, från oss alla till er alla!
Hyvää joulua kaikille!
Gunilla Lillbacka
Käännös: Paula Bonäs
........det är ni som är r
RondEllen 2 - 2011
3
Personalenkäten 2011
Nykarleby stads personalenkät genomfördes under
våren 2011 och har nu sammanställts och presenterats på de flesta arbetsplatser.
Tyvärr var svarsprocenten inte högre än drygt 40 %
(177 svar registrerades). Det betyder med andra ord att
resultaten inte nödvändigtvis ger en helt rättvis bild av
hur stadens personal upplever sin situation. Förhoppningsvis ger enkätresultaten ändå en fingervisning om
vad som fungerar och vad som bör utvecklas.
Av svaren kom 56 % från bildningssektorn, 20 % från
allmän förvaltning, 18 % från tekniska sektorn och
6 % från Kraftverket. Sett till hela personalstyrkan är
svarsfördelningen i enkäten förhållandevis representativ
mellan sektorerna totalt sett. En fjärdedel av de som svarade var män och trefjärdedelar kvinnor. Detta motsvarar också ganska bra hur det ser ut i organisationen som
helhet.
Nästan hälften av männen som svarade på personalenkäten har förmansuppgifter, medan endast en av fem
sade sig ha förmansuppgifter bland kvinnorna.
91 % av de
svarande
upplever
att de
uppgifter
som utförs inom
sin egen
arbetsplats
är viktiga för
kommunens
invånare, medan 72 %
kan rekommendera Nykarleby stad som arbetsgivare.
Värt att notera under denna punkt är att den äldre
personalen är positivare till staden som arbetsgivare än
den yngre generationen. När det gäller tillfredsställelsen med den fysiska arbetsmiljön finns det dock större
missnöje, 46 % är nöjda medan 29 % är missnöjda.
En annan punkt där det finns utvecklingsbehov är
samarbetet mellan sektorerna. En stor del av personalen
verkar inte ha desto mera erfarenhet av sektorsöverskridande samarbete, men närmare en femtedel anser att
samarbetet inte fungerar bra mellan sektorerna. Andra
områden där det finns anledning att fundera på bättre
kommunikation är behoven av utvecklingssamtal och
regelbundna arbetsplatsmöten.
I enkäten fanns också två frågor som berörde stress och
stresshantering. Rent allmänt kan man konstatera att
den administrativa personalen upplever sig ha svårare
att hantera stress än fältpersonalen. Som helhet säger
sig 77 % kunna hantera stress tillfredsställande, medan
72 % upplever sig vara stresståliga.
När det gäller information och inflytande riktas den
största kritiken mot de förtroendevalda. Endast 25 %
Redaktionen/toimitus Tfn 78 5….
Barbro Julin 6401
Kristina Backlund 6119, 050 300 4271
Niklas Knutar
040 964 0955
Gunilla Lillbacka 6115, 044 721 9002
Peter Back
044 721 9079
Emil Wingren
044 721 9077
Johan Österbacka 050 529 6622
Chefredaktör och ansvarig utgivare /
Päätoimittaja ja vastaava julkaisija: Gunilla Lillbacka
Grafisk formgivning /
Graafinen suunnittelu: Deform / Emil Wingren
Tryck / paino: Oy Arkmedia Ab
Upplaga / painos: 600
Pärmfoto / kansikuva: Niklas Knutar
Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta
och ändra inlämnat redaktionellt material.
rockstjärnorna.............
4
RondEllen 2 - 2011
Gör man ett försök att grovt sammanfatta resultaten
från enkäten kan man aningen karikerat konstatera att
drygt 70 % av stadens personal uppger sig vara relativt
nöjda med det mesta, ca 20 % finns i ”gråzonen” medan
knappa 10 % är missnöjda.
Några stora allmänna skillnader kan inte ses mellan sektorerna. På vissa punkter skiljer sig vissa yrkesgrupper
från andra och dessa har också lyfts fram på den presentationsrunda som gjorts i samband med informationen
om arbetarskyddet och den interna kontrollen.
upplever att de förtroendevalda lyssnar på personalens
åsikter och 18 % anser att de förtroendevalda känner till
förhållandena på arbetsplatserna. De yngre anställda är
här betydligt nöjdare än de äldre anställda.
Tomas Knuts
I stort sett uppger tre av fyra att de är nöjda med sina
förmän. Mera uppskattning för utfört arbete och förmåga att arbeta i enlighet med uppsatta mål är de punkter
som förmännen framför allt kunde förbättra.
När det gäller stadens personalbefrämjande aktiviteter
uppger ca hälften av personalen att de är nöjda, medan
22 % önskar mera förmåner. Kommentarer i anknytning
till detta tema var också de vanligaste som kom fram i
de öppna kommentarerna som fanns till sist i enkäten.
Många kommenterade och efterfrågade ett större utbud
av personalbefrämjande aktiviteter, bättre kommunikation, delaktighet och regelbundna arbetsplatsmöten.
Henkilöstökysely 2011
Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstökysely
toteutettiin kevään 2011 aikana ja siitä on nyt tehty
kooste mikä onkin jo esitelty useimmilla työpaikoilla.
Vastausprosentti ei valitettavasti ollut suurempi kuin
40 % (177 vastausta rekisteröitiin). Se tarkoittaa toisin
sanoen sitä että vastaukset eivät välttämättä anna täysin
oikeaa kuvaa siitä miten kaupungin henkilöstö tilanteensa kokee. Toivottavasti kyselyn tulos antaa kuitenkin jonkinlaista vihjettä siitä mikä toimii ja mitä pitäisi
kehittää.
56 % vastauksista tuli opetussektorilta, 20 % yleishallinnosta, 18 % tekniseltä sektorilta ja 6 % voimalaitokselta.
Kyselyyn vastanneista olivat kaikki sektorit tasaisesti
edustettuina suhteessa koko henkilökunnan vahvuu-
teen. Neljäsosa vastanneista oli miehiä ja kolme neljäsosaa naisia. Tämä vastaa myös aika hyvin koko organisaation jakautumaa.
Melkein puolella kyselyyn vastanneista miehistä oli
esimiestehtäviä, kun taas vastaava luku naisista oli vain
yksi viidestä.
91 % vastanneista kokee että heidän työtehtävillä on
tärkeä merkitys kunnan asukkaille, kun taas 72 %
suosittelee Uudenkaarlepyyn kaupunkia työnantajana. Kaupunki työnantajana kohdassa kannattaa vielä
mainita että vanhemmat henkilöt ovat positiivisempia
kuin nuorempi sukupolvi. Tyytymättömyyttä esiintyy
kuitenkin enemmän fyysisen työympäristön arvioimisessa, 46 % ovat tyytyväisiä kun taas 29 % ovat tyytymättömiä.
...70 % av personalen u
5
Toinen kohta missä löytyy kehittämisen tarvetta on
sektoreiden välinen yhteistyö. Suurella osalla henkilöstöä ei tunnu olevan kokemusta sektoreiden välisestä
yhteistyöstä, mutta lähemmäs viidesosa kokee että sektoreiden välinen yhteistyö ei toimi hyvin. Muita kohtia
missä olisi syytä miettiä parempaa kommunikointia
olisi kehityskeskusteluiden tarve ja säännölliset työpaikkakokoukset.
Kyselyssä oli myös kaksi kohtaa mitkä koskivat stressiä
ja stressinhallintaa. Yleisesti voidaan sanoa että hallintohenkilöstöllä tuntuu olevan vaikeampi hallita stressiä
kuin kenttähenkilöstöllä. Kokonaisuudessa sanoo 77 %
pystyvänsä hallitsemaan stressiä tyydyttävästi, kun taas
72 % tuntevat olevansa stressin sietokykyisiä.
Informaatiossa ja vaikuttamisessa on suurin kritiikki
kohdistettu luottamushenkilöihin. Vain 25 % kokee että
luottamushenkilöt kuuntelevat henkilöstön mielipiteitä
ja 18 % :n mielestä luottamushenkilöt tietävät työpaikkojen asiat. Nuoremmat ovat huomattavasti tyytyväisempiä kuin vanhemmat työntekijät.
Kolme neljästä ilmoittavat olevansa tyytyväisiä
esimieheensä. Asioita joita esimiesten pitäisi parantaa ovat: antaa enemmän arvostusta tehdystä työstä
RondEllen 2 - 2011
ja kyky tehdä töitä asetettujen tavoitteiden mukaisesti.
Noin puolet henkilökunnasta ilmoittaa olevansa tyytyväisiä Henkilöstön edistämistä koskevien aktiviteettien
määrään, kun taas 22 % toivoisi enemmän etuja. Tätä
koskevat kommentit olivatkin tavallisimpia kyselyn
lopussa olleessa avoimessa kommentti kohdassa. Monet
kommentoivat ja pyysivät enemmän henkilöstöetuja,
parempaa kommunikaatiota, osallistumista ja säännöllisiä työpaikkakokouksia.
Jos yritämme tehdä jonkinlaisen yhteenvedon kyselyn
tuloksista, voimme todeta että runsaat 70 % kaupungin
henkilökunnasta ilmoittavat olevansa aika tyytyväisiä
suurin piirtein kaikkeen, noin 20 % ovat niin sanotulla
harmaalla alueella kun taas vajaat 10 % ovat tyytymättömiä.
Mitään suurempia eroavaisuuksia ei sektoreiden välillä
ole. Muutamissa kohdissa eroavat tietyt ammattiryhmät
muista ja ne on nostettu esille esittelykierroksella mikä
tehtiin samanaikaisesti työsuojelun ja sisäisen kontrollin
kanssa.
Käännös: Marianne Blomqvist
Intressanta utmaningar inom bildningssektorn
Från och med höstterminen 2011 finns det en grupp
inom förberedande undervisning för invandrare
i Nykarleby. Undervisningen finansieras via statsandelar som kommer till Nykarleby stad. Gruppen
består i dagsläget av 12 barn i åldern 7-12 år.
Lärare för klassen är Ann-Sofi Storbjörk och
Maria Holmgård.
En dag i denna mångkulturella grupp börjar med en gemensam samling då aktuella saker diskuteras, som dagens datum, veckodag och väder. Varje vecka behandlas
olika teman t.ex. kroppen, kläder och känslor. Huvudämnet är svenska men eleverna har också matematik,
bildkonst, musik och natur & miljö. Eleverna har också
tillsammans med Maria och Ann-Sofi bekantat sig med
sin omgivning genom att göra promenader runt om i
staden. Varje dag jobbar eleverna i två mindre grupper
beroende på elevernas ålder och skolbakgrund men
också i den mindre gruppen finns det stora nivåskillnader så materialet får ofta göras individuellt för varje elev.
Det är just material, eller egentligen bristen på tillämp-
ligt material, som är en av de stora utmaningarna för
lärarna. De hamnar att göra stor del av materialet själv.
Att ha undervisning för två grupper (som övar språk) i
Från vänster: Hadis Khawari, Zahra Noori, Maria Holmgård,
Hassan Asghari, Muhammad Jafari och Alex Prodan.
ppger sig vara nöjda.....
6
RondEllen 2 - 2011
samma klassrum är också en av de stora utmaningarna.
Ljudnivån blir hög och arbetsron blir lidande då det
råder brist på utrymmen.
Kulturkrockar förekommer varje dag, men inga som
inte kan lösas. Ofta får Maria och Ann-Sofi sätta planen
för lektionen åt sidan och ta tag i de frågor som dyker
upp. Att förklara villaavslutning med smällande raketer och Juthbackamarknaden som orsakar folkstorm
runtom i Nykarleby kan ta en lång stund, då språket inte
räcker till. Då gäller det att ta till ordlistor på internet,
bilder, gester och kroppsspråk för att förklara. Men
dessa språkliga och kulturella utmaningar är det som
gör jobbet intressant och ger många aha-upplevelser,
konstaterar de. Snart får de börja ta tag i julen som har
många mystiska inslag för någon som inte själv firar jul.
Maria och Ann-Sofi har lärt sig att ta dagen som den
kommer och de trivs bra med sitt arbete.
Vem är invandrare?
Asylsökande
Arbetskraftsinvandrare
Återflyttare
Familjeåterförening
Studerande på andra stadiet
Flyktingar
Invandrarnas rättigheter
Invandrare har rätt till förberedande undervisning
i svenska eller finska i ett år efter att de kommit till
landet. Undervisningen syftar till att lära sig språket. De
har också rätt till egen modersmålsundervisning och
undervisning i sin egen religion eller livsåskådningskunskap. Efter året med förberedande undervisning har
de också rätt till extra stödundervisning 3 timmar per
vecka i 6 år i en grupp på 2-4 elever. Andra rättigheter
är rätten till tolk och stödpersoner.
Ur Nykarlebyperspektiv
Eleverna lär ju sig inte svenska på ett år så därför finns
det i dag en grupp i Carleborgsskolan för elever med
främmande språk som modersmål där de en del av
timmarna får språkanpassad undervisning och en egen
läroplan. En lärare ambulerar också mellan lågstadier
där det finns invandrarelever och ger eleverna språkanpassad undervisning. Eleverna med bristande kunskaper i undervisningsspråket ställer stora krav på lärarna
då dessa elever integreras främst på grund av språk- och
kulturskillnader. Det är vikigt att föräldrarna också
Från vänster: Ann-Sofi Storbjörk, Abel Prodan, Fatemeh Najafi,
Ali Reza Najafi, Hanie Khawari, Sakine Najafi och Alexandra Prodan.
engagerar sig så alla förstår de regler och arbetssätt som
finns i våra skolor. Idag finns det 33 elever i våra skolor
som klassificeras som invandrare och de finns i JeppoPensala, Munsala, Hirvlax, Skogsparkens och Normens
skolor samt Carleborgsskolan.
Man får kanske lite perspektiv på vilka utmaningar
en invandrarelev ställs inför då man tänker på att ett
finländskt barn har ett ordförråd på ca 6000 ord då de
börjar i förskolan jämfört med invandrarbarnet som
börjar från noll. Ibland händer det att elever plötsligt
dyker upp oanmälda utan att skolan kunnat förbereda
sig för mottagandet, då gäller det att vara flexibel och
uppfinningsrik.
Barbro Julin
......Det handlar om att
RondEllen 2 - 2011
7
Tre frågor
I den här serien presenterar vi en av stadens politiker genom att ställa tre lättsamma frågor. Denna
gång har vi valt Anna Caldén hemma från Munsala.
Namn: Anna Caldén
Förtroendeuppdrag idag: Medlem av stadsfullmäktige,
ordförande för handikapprådet
1. Om du skulle vara anställd av Nykarleby stad, inom
vilken sektor skulle du då sannolikt jobba? Varför?
Jag skulle sannolikt arbeta inom den sociala sektorn
eller inom undervisning. Jag har i grunden en socionomutbildning och är nu i färd att slutföra socialpolitikstudier vid universitetet, för mig skulle det alltså kännas ganska naturligt att välja att arbeta just inom den
branschen.
2. Om du skulle hålla ett direktsänt TV-tal till nykarlebyborna om tio minuter, vad skulle du säga då?
Jag skulle välja att tala om de hörnstenar som ligger till
grund för de frågor jag brinner mest för i mitt samhällsengagemang, och som även under senaste tiden
diskuterats mycket i samhällsdebatten. Jag skulle tala
om medmänsklighet, respekt och tolerans. Jag skulle
välja att konkret ta upp vad vi själva kan göra i vår egen
vardag för att stärka gemenskapen i vårt samhälle. Jag
skulle ta upp tankar kring projekt om attitydfostran
man kunde utveckla redan i dagvården och skolor, det
här för att bygga upp ett samhälle där man från start
skulle utgå ifrån att olikhet och mångfald ska ses som en
resurs. Jag skulle också tala om vikten av samarbete och
att kunna ta vara på varandras resurser i en kommun
som Nykarleby. Det handlar om att tro på varandra
Jag är bästis med en invandrare, men jag tror
inte att han vet att han är invandrare. Jag har i
alla fall inte sagt något. /Samuel, 7 år
På många sätt liknar politiker vanliga
människor. Det är för att man inte ska
genomskåda dem. /Hilde, 10 år
och oss själva. Jag tror att många gånger faller utmärkta
idéer på att man inte tror tillräckligt mycket på sig själv
för att exempelvis ro en idé i hamn. Det handlar inte
alltid om att uträtta stordåd, det handlar också om små
enkla handlingar medmänniskor emellan. Tillsammans
kan vi i Nykarleby, tillsammans är vi starka!
3. Om du skulle vinna två miljoner på lotto och blev
tvungen att skänka hälften till Nykarleby stad, vart
skulle pengarna då gå?
Jag skulle fördela pengarna allmänt inom den sociala
sektorn, särskilt inom barndagvården, handikappservicen och inom det förebyggande arbetet. Jag skulle
satsa på att förebygga psykisk ohälsa genom att stärka
de delar i samhället/kommunen som får oss att må bra.
Jag skulle även satsa på förebyggande insatser då det
handlar om hälsan och den psykiska orken på arbetsplatserna. Utöver den sociala satsningen skulle jag då
vilja fördela pengarna på boende och vägar.
Jag önskar alla en riktigt skön fortsättning på vintern!
Anna Caldén
Anna Caldéns hörnstenar är medmänsklighet, respekt och tolerans.
Det är inte så farligt om man har olika färg på
huden. Det viktiga är att man har samma färg
på hjärtat. /Isabell, 7 år
(Källa: Mark Levengood)
t tro på varandra..........
8
RondEllen 2 - 2011
Världens sämsta film
Johnny Depp spelar huvudrollen
som Ed Wood. Filmen är riktigt bra,
liksom Depp, och Martin Landau
briljerar i sin Oscarvinnande roll
som Bela Lugosi.
Kan det finnas ett samband
mellan världens sämsta film och
Paavo Nurmi? Läs vidare så får du
veta! Jag kan till och med lova att
klämma in Elvis och James Dean
på ett hörn.
Plan 9 From Outer Space
Ed Wood var en filmregissör och
manusförfattare som 1959 var på
toppen av sin karriär och gjorde
vad han kallade ”sitt livs stolthet
och glädje”: filmen Plan 9 From
Outer Space. De flesta var inte riktigt
lika positiva till filmen och den är
numera känd som historiens allra
sämsta film. (Imdb poäng: 3,7). Ed
Wood har även postumt vunnit
utmärkelsen ”Världens sämsta regissör”. 1994 gjordes filmen Ed Wood
om hans liv som filmskapare (Imbd
poäng 8.0). Filmen är regisserad
av kult-regissören Tim Burton och
Vad är det då som är så dåligt med
Plan 9, vad var det som gick fel?
Det korta svaret är allt. Manuset är
förskräckligt, liksom skådespeleriet
och ”specialeffekterna”: ufon består
av plasttallrikar hängandes i synliga
trådar och gravstenarna är av paff...
Filmen skulle dock bäras upp av
Bela Lugosi, en skådespelare som
medverkat i över hundra filmer och
var mest känd för att ha spelat dracula på Broadway, men motgångarna började snabbt när Lugosi dog
innan själva inspelningen började.
Ed Wood var på något sätt otursförföljd, och visst var han inte den
bästa regissören, men han ska i alla
fall hyllas för att inte ge upp i första
taget. Vad gör man när huvudpersonen och filmens planerade stjärna
dör? Ed Wood löser det galant
genom att till och från i filmen byta
skådespelare (till sin frus kiropraktor). Han är i och för sej inte alls lik
Lugosi, men det lilla problemet löser
Wood genom att låta honom dölja
sitt ansikte med en slängkappa i alla
scener... Tilläggas bör också att det
enda material man hann spela in
med Lugosi var ett par klipp; ett när
han lallade omkring i sin trädgård
helt utan manus, och ett kort klipp
när han går i sin dracula-kappa,
men det senare visas många gånger
i filmen...
filmer) och hon hade sin egen The
Vampira Show. Hon nominerades
för en Emmy som ”Most outstanding Female Personality” 1954.
Vad de flesta dock inte vet är att
Vampira faktiskt var född i Finland
som Maila Elizabeth Syrjäniemi,
familjen flyttade till USA när hon
bara var två år. Som 17-åring flyttade hon själv till L.A. för att jobba
som modell, och böt namn till Maila
Nurmi. Hon påstod sig vara brorsdotter till Paavo Nurmi, och även
om viss mystik omger Maila Nurmi
har inte släktskapet dementerats.
Karaktären Vampira får mera djup i
och med att Maila säger sej ha haft
nära kontakt med andevärlden. Hon
var god vän med James Dean och
hans ande kommunicerade ofta med
henne efter hans död. I verkliga livet
träffade hon också Elvis och såg
honom sjunga och bli utbuad innan
han blev känd, och hon umgicks
med Marlon Brando och Marilyn
Monroe. 2006 gjordes dokumentärfilmen Vampira: The Movie om
Maila Nurmis liv.
Begravningsrace
Paavo Nurmi anses allmänt som
Finlands störste idrottsman genom
I Plan 9 medverkade förresten också
en till känd (och dessutom då levande) skådespelerska, nämligen....
Vampira
Vampira var känd som historiens
första skräckfilmsvärdinna (en
tv-värd som presenterade skräck-
.....Vad gör man när fi
RondEllen 2 - 2011
9
tiderna. Maila Nurmi är, trots sitt
internationella kändisskap bland
skräckfilmintresserade, okänd för
de flesta finländare. Paavo fick en
statsbegravning vid sin bortgång
och ligger begravd i familjegraven i
Åbo. I loppet gällande gravplats kan
det ändå hända att Maila vann, hon
dog 85 år gammal, för bara några
år sedan, och begravdes som en
klassisk Hollywoodstjärna bör på
Hollywood Forever Cemetary i L.A.
På gravstenen står två namn: Maila
Nurmi och Vampira, men jag har en
känsla av att det inte är så lätt att få
Vampira att hållas under jord...!
Bela Lugosi då? Han fick enligt eget
önskemål begravas iklädd sin kära
dracula-kappa, så han vinner helt
klart stil-tävlingen!
Emil Wingren
Vinnande cupcake
Under Kulturnatten i Nykarleby ordnades en
cupcake-tävling. Den som ville fick lämna in bidrag
och en jury utsåg vinnaren. Sandra Hill vann med
sitt bidrag Nordic Hills, här kommer receptet!
5. Tillsätt svampröran, renköttet, paprikan och osten i
mjöl-ägg-blandingen
6. Krydda gärna av med lite timjan och peppar Fördela
sedan degen i muffinsformar och grädda ca. 20 min i
200°C
Nordic Hills – Nordiska höjder med smaker som fröjder
Topping
1. Vispa ihop de två burkarna med färskost och spritsa
eller bred sedan massan över de avsvalnade cupcakesen
2. Dekorera gärna med gurka, tomat, gräslök eller
persilja
Ingredienser – ca. 10 stora cupcakes
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
3
ägg
1 dl olivolja
1 dl crème fraiche
1
stor lök
6
stora champinjoner
100 g kallrökt renkött
1 röd paprika
100 g riven emmentalost
Topping
1 burk rökt renost (Crème bonjour 200 g)
1 burk örtost (Viola 200 g)
Till garnering eventuellt gurka, tomat, gräslök
eller persilja
Steg för steg
1. Blanda mjöl och bakpulver
2. Tillsätt ägg, olja och crème fraiche
3. Hacka lök och svampar, fräs dem sedan tillsammans i
lite olja i en het stekpanna
4. Hacka renköttet och tärna paprikan
Av 17 inkomna bidrag vann ”Nordic Hills”.
lmens stjärna dör?.....
10
Staden renoverar
Såväl Hagalund i centrum, som Munsalagården,
och Hirvlax daghem har varit i fokus på senaste tid
beträffande omändrings- och renoveringsarbeten
på stadens fastigheter. Hagalund genomgår en
systematisk totalrenovering av samtliga avdelningar, medan Munsalagården har fått sig något av
en ”facelift” i form av nya entrédörrar och förnyad
biblioteksinteriör. Radhuset i Hirvlax omändras från
tre fristående lägenheter till ett enhetligt daghemsutrymme efter nutida krav på dylika specialutrymmen.
Hagalund
Redan gårdsplanen och parkeringen, där baracker och
containers står på rad, vittnar om att här är det ett större
renoveringsprojekt på gång.
Gustav Hofman, som är projektansvarig för den pågående renoveringen, berättar under vår rundvandring,
att omändringsarbetena på den totala ytan som uppgår
till 3908 m2 (och 13210 m3 byggvolym) inleddes redan
RondEllen 2 - 2011
i oktober 2010. Totalrenoveringen av Hagalund syns
kanske främst från insidan där så gott som alla ytor
förnyats (golv, väggar, tak). Mellanväggar har flyttats
och bredare dörrar monteras för en enklare användning
av rullsängar i en del utrymen. Avdelning C blir härefter demensavdelning och alla avdelningar får nu också
en speciell färgnyans som blir ett genomgående tema i
interiören på respektive avdelning.
Utöver det som besökaren ser har även el, rör, och
ventilationen med sitt automatiska styrsystem förnyats helt. Storköket har fått nya köksmaskiner och den
mindre bastun har byggts om till ett rum för ljusterapi.
Det tidigare bassängutrymmet blir nu ett dagcenter. I
alla utrymmen har det monterats in sprinklersystem i
brandsäkerhetssyfte.
På utsidan har ombyggnationen tagit sig uttryck i prydliga stensatta innergårdar, kantade med planteringar.
Mellan flyglarna kan man vistas i nya inglasade terasser
i anslutning till innergården.
Ombyggnationen, som helt utförs på entreprenad, sysselsätter i dagsläge kontinuerligt 25-30 personer och
kommer att kosta staden totalt 3,3 miljoner €.
Eftersom utrymmena i någon mån slagits ihop, och för-
Mycket är på gång vid Hagalund, både utomhus och inomhus.
....bara böckerna och j
RondEllen 2 - 2011
11
storats, så kommer Hagalund, efter avslutad renovering,
att kunna bereda plats åt 48 klienter, vilket är något
färre än tidigare. Hela projektet väntas vara slutfört
inom februari 2012.
Munsalagården
Bibliotikarie Monica Wiklund ser belåten ut där hon
sitter bakom utlåningsdisken och berättar om allt som
förnyats på hennes arbetsplats i Munsalagården. Golv,
väggar, fönster och tak är förnyade och därutöver har
det byggts ett litet kaffe- och matrum avskiljt från själva
biblioteket.
Hirvlax daghem
Omändringsarbetet vid Standarden (efter namnet på en
typ av minkskinn), som radhuset i Hirvlax egentligen
heter, inleddes i slutet av september i år. Det innefattar en omändring från tre separata lägenheter till ett
enhetligt daghemsutrymme enligt dagens normer. Det
totala utrymmet utgör 200 m2. De speciella byggnadskraven på dagisutrymmet gjorde också sitt till att den
ursprungliga tidsplanen, att det hela skulle vara klart
kring nyår, gick i stöpet.
Utöver tidigare omändringsplaner hamnade man
således att riva upp hela golvet, för att sen bygga om
det igen. Allt för att möta dagens krav med bl.a. ett
tempererat dagisgolv med en kontinuerlig golvvärme på
+19 oC, vilket hade varit en omöjlighet att åstadkomma
med det gamla radhusgolvet.
Disponent Stefan Grahn på Nykarleby Bostäder (som
äger radhuset) berättar att en realistik tidsplan i nuläget
istället rör sig om mars 2012 då hela omändringen kan
tänkas vara förverkligad. Stefan berättar vidare att man
på samma gång nu kommer att integrera avloppet från
radhuset med skolans avloppssystem. Dessutom ingärdas gårdsplanen med ett heltäckande staket, av samma
modell som vid Skogsstjärnan, så att dagisbarnen tryggt
kan leka utomhus trots närheten till den rätt livligt trafikerade vägen intill.
Monica Wiklund är nöjd med bibliotekets nya utrymmen.
Nya hyllor har även införskaffats, så egentligen är det
bara böckerna och jag själv som följde med i flytten från
det gamla biblioteket, skrattar hon.
Kostaderna för omändringen från tre separata radhuslägenheter till ett nytt fräscht dagisutrymme uppskattas
till totalt dryga 250 000 €.
Johan Österbacka
Ansvarige arbetsledaren Sten Sandkvist på byggnadskontoret berättar vidare att arbetet inleddes i april och
har till största delen utförts av stadens egna byggare,
förutom elinstallationer, VVS och färdiga materialleveranser där man anlitat köptjänster.
Utöver iordningsställandet av biblioteket har man byggt
ett inva-WC samt ett ungdomsutrymme i anslutning till
scenen i stora salen. Där har även skjutdörrar upprustats för att separera utrymmena och tillträdet till salen.
Till ungdomsutrymmet kommer man via en separat
ingång i gaveln.
Utifrån sett är kanske den nya entren med sina aluminiumdörrar den mest iögonfallande omändringen.
Prislappen på projekt Munsalagården står hittills på ca
90 000 € och fortsättning följer.
Radhuset ska ännu i vinter inhysa ett ändamålsenligt daghem.
jag själv följde med.....
12
Något för dig?
RondEllen 2 - 2011
- Nykarleby Motorsportsklubb
Tipsa oss om föreningar och/
eller fritidsintressen du vill se
presenterade i kommande
nummer av Rondellen:
rondellen@nykarleby.fi
föreningen arrendera ytterligare ett
2,6 hektar stort område intill det
gamla området.
Tanken var att bygga ut med en
motocrossbana som skulle vara
rolig, men ändå så enkel att vem
som helst klarar av att köra på den.
Våren 2011 hade man alla papper i
skick och undertecknade ett arrendekontrakt på 10 år med staden.
Under sommaren kom man igång
med byggandet.
I den här nya serien tar Rondellen
en titt på olika fritidsintressen
och föreningar som finns runtom
i Nykarleby, men som inte är så
bekanta för den stora allmänheten. Vem vet, kanske de kan väcka
din nyfikenhet och få dig att testa
något du aldrig ens drömt om att
göra tidigare?
NMSK - Nykarleby Motorsportsklubb
NMSK är en av de allra färskaste
föreningarna i staden och grundades 2009 av ett gäng entusiaster som
gillade att köra offroad motorcykel,
Stadens representant Sebastian Back i aktion
men saknade ett ställe att göra det
på. Man ville också främja motorsporten överlag då den fört en tynande tillvaro i Nykarleby.
Hösten 2011 har föreningen sammanlagt några tiotal medlemmar,
varav en del är stödmedlemmar som
inte kör själva men som har ett brinnande intresse för motorsport.
Ett eget träningsområde
Jakobstadsföreningen JMK har
sedan 1994 haft lov att använda
stadens område intill riksåttan
i Kovjoki som träningsområde.
Stället som finns i anslutning till
rastplatsen nära järnvägsviadukten
har i folkmun länge gått under det
beskrivande namnet ”Pissfikkån”.
Under högspänningsledningarna
vid ”Pissfikkån” har man haft ett
endurospår på ca 3,5 km.
För att kunna utveckla banområdet
ytterligare behövdes lokalt engagemang och JMK överlät området till
NMSK hösten 2009. Dessutom fick
Kovjok-körån
Då Rondellens utsände kommer på
besök är det fullt pådrag vid ”Pissfikkån”. Paketbilar och personbilar
med släpvagnar står parkerade
innanför älgstängslet och på rastplatsen. Motionskörningen Kovjokkörån arrangeras första helgen i
oktober och är den som samlar flest
medlemmar samtidigt och så även
i år. Nytt för året är att förarna kan
testa den nya motocross banans
sträckning.
Föreningens sekreterare Ronny
Haglund tillhör den kategori av
medlemmar som är med utan att
köra själv. Ronny kör en Ducati
landsvägshoj till vardags, men brinner för motorcyklar och motorsport.
Han är med och håller i trådarna för
Kovjok körån.
–Det är alltid roligt om man är fler
då man kör. Det blir lite bättre stämning och en social grej av det hela. I
Kovjok-körån liksom i hela NMSK:s
verksamhet är tävlingsmomentet det
minst viktiga. Viktigast är att man
...att köra så många varv
RondEllen 2 - 2011
13
kör enligt sina egna begränsningar
och att man har kul.
Upplägget är att köra så många varv
man hinner och orkar på 2 timmar.
De flesta åker på motocross hojar
medan några kör endurocyklar.
För att bespara er, kära RondEllenläsare, från tekniska utsvävningar
är den enda synliga skillnaden att
de förstnämnda saknar belysning
medan de senare har. Till årets
Kovjok-köro dök sammanlagt 14
förare upp.
Om framtiden
NMSK skyndar långsamt och jobbar det kommande åren på att få
färdigställt crossbanan.
–Idag saknar den hopp och det
krävs ganska stora jordmassor av
rätt slag för att bygga upp dem.
Föreningen lever på talkokraft och
bidrag av sponsorer, så utbyggnaden
kan ta ett tag. –Vi har också funderat på en juniorbana för knattar,
men det är mera på visionsstadiet
ännu, konstaterar Haglund.
–Alla är välkomna med och köra
på enduro- och crossbanan för en
liten symbolisk årlig medlemsavgift.
På vår hemsida finns information
för den som är intresserad. Vi är
inte bundna till motorcykelsport
utan bland våra medlemmar finns
sådana som bara sysslar med ATV,
snöskoter, vattenskoter eller något
annat motorfordon, avslutar Haglund då Rondellens utsände börjar
packa ihop.
Niklas Knutar
NMSK r.f.
Se föreningens hemsida http://nmsk.weebly.com för mer information
Motocross
Körs på en preparerad bana med kurvor och hopp
Banorna relativt korta typ 1 km
Tävlingar körs i två heat á 30 minuter + 2 varv (för eliten)
Enduro
Körs på opreparerade banor i terräng
Finns två varianter av tävlingar:
-Typ 1, där det finns specialsträckor och transportsträckor. Förare servar
och reparerar sina motorcyklar under tävlingens gång. En tävling kan
räcka flera dagar.
-Typ 2, som körs runt en banslinga typ som i Kovjok-körån och i den
svenska klassikern Gotland Grand National med över 2000 deltagare
(se www.ggn.se). Tävlingarna räcker några timmar.
Starten går på Kovjok-körån
man hinner och orkar....
14
Utviket
RondEllen 2 - 2011
Hasse Blomqvist
Vem är du?
Jag är Hans ”Hasse” Blomqvist från Forsby, Nykarleby.
Min fru heter Ann-Marie och tillsammans har vi tre
vuxna barn som numera är utflugna ur boet. År 1987
började jag jobba åt Nykarleby stad, först som planskötare på Skogsvallen, för att sen ett år senare övergå till
att jobba med fastighetsunderhåll på tekniska sidan där
jag fortsättningsvis jobbar kvar idag. Innan dess har
jag varit anställd hos bl.a. Lindskogs snickeri, Juthas
småhus och sedermera Oravais-Hus. Jag har även jobbat
som byggare utomlands under kortare perioder.
Beskriv dej själv med tre ord.
Noggrann, lugn och ärlig.
Vad gör du egentligen på dagarna?
Arbetsdagen brukar börja med en liten morgonpalaver, tillsammans med arbetsledaren och jobbarkompisarna, vid stadens lager på Kvarnvägen. Där fördelas de
aktuella arbetena varpå vi var och en söker oss ut till
respektive arbetsplats för dagen ifråga. Inom fastighetsunderhållet kan det betyda allt från punktinsatser med
att fixa takrännor som snötyngden vridit sönder under
senaste vinter till att måla, lägga mattor och kakel. Även
en del större snickararbeten, som t.ex. ombyggnaden
av biblioteket i Munsalagården har varit ett av de större
projekten under den senaste tiden.
Vad är det bästa med jobbet?
Jag tycker nog att omväxlingen i arbetsuppgifterna är
det som är det bästa med mitt jobb. Ifall vi inte råkar
ha något större renoveringsprojekt på gång så är den
ena dagen knappast den andra lik. En annan sak som
också sporrar är att själv få fundera ut byggnadstekniska
lösningar vid omändringsarbeten, för att sen tillämpa
dem i praktiken, och på så sätt se direkt resultat av såväl
planering som utförande av arbetet ifråga.
Vad är det sämsta med jobbet?
Ja.... egentligen har jag svårt att komma på något negativt med själva arbetsuppgifterna, men som fackman inser jag behovet av förebyggande underhåll och då är det
ibland tungt att se på hur just detta prutas ned, (oftast
Omväxlingen i arbetsuppgifterna är det bästa med mitt jobb, säger Has
i brist på resurser) samtidigt som förfallet på stadens
fastigheter generellt eskalerar allt mer. En ekvation som
inte håller i längden!
Vad skulle du göra om du inte hade detta jobb?
Jag är nog en praktiskt lagd typ som får utlopp för kreativiteten genom att arbeta med mina händer, så troligen
skulle jag jobba som snickare någon annanstans.
...mycket mer utmanand
RondEllen 2 - 2011
15
dier som Vasaloppet. Att vistas ute i naturen är således
en stor del av mitt liv. Om jag inte utövar idrott så kan
det kan ta sig uttryck i att jag hugger ved inför vintern
eller jagar älgar med Frida jaktlag.
Mat: Som jägare föredrar jag vilt... Helst egenhändigt
grillat älgkött med bacon.
Bok: Den senast lästa boken heter Andra sidan midnatt
av Sidney Sheldon, men även en humoristisk roman av
Paasilinna är helt OK.
Musik: Gammal rock (Queen) och dansbandsmusik.
Motto: Fånga dagen! Jag tycker det är viktigt att ta vara
på var dag, och leva i nuet, istället för att bygga upp visioner över vad jag skall göra i framtiden.
Vilken yrkeskategori vill du se på utviket i nästa
nummer?
Någon från affärsverket.
Johan Österbacka
Aukeama
Hasse Blomqvist
Kuka sinä olet?
Olen Hans ”Hasse” Blomqvist Uudenkaarlepyyn
Forsbystä. Vaimoni nimi on Ann-Marie ja meillä
on kolme jo pesästä lentänyttä aikuista lasta. Aloitin
Uudenkaarlepyyn kaupungin palveluksessa vuonna
1987 Skogsvallenin kentänhoitajana, vuotta myöhemmin siirryin teknisen osaston kiinteistönhuollon puolelle missä työskentelen vielä tänäkin päivänä. Sitä ennen
olin työskennellyt seuraavissa paikoissa; Lindskogs
Snickeri, Juthas småhus ja sittemmin Oravais-Hus. Olen
myös työskennellyt lyhyitä kausia rakennusmiehenä
ulkomailla.
sse Blomqvist.
Mina fem favoriter:
Motion: Stavgång och löpning under sommarhalvåret
samt skidlöpning under vintern. Jag har deltagit i såväl
Vasaloppet (Sverige) som Birkebeinerrennet (Norge) ett
flertal gånger. Speciellt det norska loppet hägrar och är
ett mycket mer utmanande lopp än Vasaloppet på grund
av den speciella norska terrängen fastän det är kortare
och kanske inte fått sån stor uppmärksamhet i våra me-
Luonnehdi itseäsi kolmella sanalla!
Tarkka, rauhallinen ja rehellinen.
Mitä oikeastaan teet päivisin?
Työpäivä alkaa yleensä pienellä aamupalaverilla, yhdessä työnjohtajan ja työkavereiden kanssa, kaupungin
varastolla Myllytiellä. Siellä jaetaan ajankohtaiset työt
minkä jälkeen jokainen siirtyy sen päivän työkohteisiin.
Kiinteistönhuollossa se voi tarkoittaa kaikkea kattorännien korjaamisesta joita lumenpaino on viime talvien
de lopp än Vasaloppet......
16
RondEllen 2 - 2011
aikana rikkonut, maalaamisiin, mattojen ja kaakeleiden
laittamisiin mutta myös suurempiin rakennustöihin
kuten esim. kirjaston tilojen rakentaminen Munsalagårdeniin, mikä onkin ollut suurin projekti pitkään aikaan.
Mikä työssäsi on parasta?
Mielestäni parasta työssäni on työtehtävien vaihtelu.
Jos meillä ei satu olemaan mitään suurempaa remonttiprojektia käynnissä niin kahta samanlaista päivää
tuskin on olemassa. Toinen asia mikä kannustaa on että
muutostöissä saa itse miettiä erilaisia rakennusteknisiä
ratkaisuja, ja sitten myöhemmin myös toteuttaa ne käytännössä. Täten saa nähdä tuloksen sekä suunnittelusta
että itse työn tekemisestä.
Mikä työssäsi on huonointa?
Jaa… oikeastaan minun on vaikea löytää mitään huonoa
varsinaisista työtehtävistäni, mutta ammattimiehenä
ymmärrän ennaltaehkäisevän huollon tarpeellisuuden ja siksi on usein raskasta katsoa kuinka juuri siinä
säästetään, (yleensä varojen puutteen vuoksi) samanaikaisesti kun kaupungin kiinteistöjen kunto rapistuu yhä
enemmän. Yhtälö mikä ei ajan mittaan täsmää!
Mitä tekisit jos sinulla ei olisi tätä työtä?
Olen käytännön ihminen joka purkaa luovuuttaan tekemällä työtä käsillään, joten työskentelisin varmaankin
puuseppänä jossain muualla.
Minun viisi suosikkiani:
Liikunta: Sauvakävely ja juoksu kesäkautena ja hiihto
talvella. Olen osallistunut sekä Vasaloppet:iin (Ruotsi)
että Birkenbeinerrennet:iin (Norja) useamman kerran.
Erityisesti haluan mainita Norjan hiihdon sen mahtavan maaston takia ja vaikka matka on lyhyempi on se
mielestäni vaativampi. Meidän mediassa se ei kuitenkaan ole saanut yhtä paljon huomiota kuin Vasaloppet.
Luonnossa liikkuminen onkin suuri osa elämääni. Jos
en harrasta liikuntaa niin hakkaan polttopuita talveksi
tai metsästän hirviä Frida metsästysseurassa.
Ruoka: Metsästäjänä arvostan riistaa… mieluiten itse
grillattua hirvenlihaa pekonin kanssa.
Kirja: Viimeksi lukemani kirja oli Sidney Sheldonin
Andra sidan midnatt, mutta myös Paasilinnan humoristinen romaani on ihan OK.
Musiikki: Vanhaa rokkia (Queen) ja tanssimusiikkia.
Motto: Vangitse päivä! Mielestäni on tärkeää nauttia
joka päivästä ja elää tätä hetkeä, ennemmin kuin rakentaa visioita siitä mitä tulee tekemään tulevaisuudessa.
Kenet haluaisit nähdä seuraavassa aukeamassa?
Joku voimalaitokselta.
Käännös: Marianne Blomqvist
Hasse kattorännejä puhdistamassa.
..Mielestäni on tärkeää
RondEllen 2 - 2011
17
Frågor & svar
Kysymyksiä & vastauksia
tunnetuksi positiivisella tavalla. Urheilusaavutus mikä
katsotaan oikeutetuksi Uusikaarlepyymitalin saamiseksi
on SM-mitali tai mitali kansainvälisissä mestaruuskilpailuissa (PM, EM, MM, OM). Saadakseen Uusikaarlepyymitalin on henkilön oltava 15 vuotta täyttänyt.
(Uusikaarlepyymitalin sääntö, 2 §). Jokainen voi vapaasti ehdottaa kenelle haluaisi mitalin annettavan, mutta
kaupunginhallitus tekee päätöksen kenelle se annetaan.
Tähän mennessä on 62 henkilöä saanut mitalin.
/Tomas Knuts, kaupunginsiht. ?
Här tar vi emot läsarnas frågor och försöker besvara
dem på bästa sätt.
Fråga: Hej rondellen-redaktion! Vilken fin tidning ni
gör. Ni är verkligen bra på det ni gör. Det jag nu undrar är hur man blir medlem i redaktionen? Är det tuffa
urvalskriterier? /Anita
Svar: Bra fråga Anita! Vår målsättning är att varje sektor
skall ha åtminstone en representant, ibland finns det
de som anmäler sig frivilligt och ibland får vi söka med
ljus och lykta för att hitta någon som kunde tänka sig att
bidra. Har du en bra idé eller vill vara gästreporter är du
hjärtligt välkommen med i vår redaktion.
/Gunilla Lillbacka, chefredaktör
Fråga: Bra med en sånhee spalt. Då får man fråga
vad man vill och undrar. Det jag undrar är vilka vägar
som staden sköter och vem som sköter dem som inte
staden sköter. /undrar Berra
Svar: Hej Berra ! Jag skall försöka svara på dina vägfrågor. De vägar och gator som staden sköter är gator och
byggplanevägar, en del av enskilda vägar samt en grupp
som kallas övriga vägar.
De större allmänna vägarna i vår nejd som brukar kallas
statens vägar sköts av Ely-centralen i Södra Österbotten, de i sin tur har avtal med entreprenören Destia som
utför det praktiska vägunderhållsarbetet.
/Lasse Kengo
Fråga: Kysymys: Heippa, siis tämä Uusikaarlepyymedaljonki. Kuka sen saa ja miten valinta tehdään? T.Lasse
Vastaus: Hei Lasse! Kaupunginhallitus on hyväksynyt
säädöksen Uusikaarlepyymitalille. Säännön mukaan
voidaan uusikaarlepyymitali antaa Uusikaarlepyyläiselle
joka on saavuttanut jotain normaalia parempaa. Uusikaarlepyymitali voidaan
myös jakaa henkilölle joka on
työskennellyt Uudenkaarlepyyn
hyväksi paikallisesti, alueellisesti, kansallisesti tai kansainvälisesti. Uusikaarlepyymitali
voidaan myös antaa henkilölle jota arvostetaan erityisen
paljon Uudessakaarlepyyssä;
tehdystä työstä, saavutuksesta tai
koska on tehnyt Uudenkaarlepyyn
Fråga: Jag har hört att det finns många olika typer av
typ dagvård. Jag har inte riktigt grepp om vad som är
vad. Sku sitta fint med en förklaring om hur det där
funkar. / Siv
Svar: Det finns daghemsvård, gruppfamiljedaghemsvård och familjedagvård i vårdarens hem. Familjedagvården sker i hemmiljö, och familjedagvårdaren kan
samtidigt vårda 4 barn i åldern 1-5 år. Gruppfamiljedaghem är en mellanform mellan familjedagvård i eget
hem och daghemsvård. I ett mindre gruppfamiljedaghem arbetar 2 familjedagvårdare tillsammans och kan
samtidigt vårda 8 barn, i ett större gruppfamiljedaghem
arbetar 2 familjedagvårdare och en barnskötare tillsammans och kan samtidigt vårda 12 barn. Daghemmens
personalstruktur skiljer sig från familjedagvårdens och
gruppfamiljedaghemmens, så att det i daghemmen
finns pedagogisk utbildad personal (ex. barnträdgårdslärare). Daghem kan vara både större och mindre. I
Nykarleby har det största daghemmet 3 avdelningar
med 46 barn och det minsta 10 barn. Daghem finns i
Socklot, Jeppo, Hirvlax, Munsala och centrum.
/Helena Nukala-Kronlund, dagvårdschef Fråga: Hej allihopa, mitt namn är Börje men jag kallas
Blixten. Jag tycker att Arbis har ett bra utbud. Finns
det möjlighet att få en torsdagsföreläsning om hur
kvinnor fungerar. Det tror jag skulle vara ett tema
som många grubblar på, men som få riktigt förstår.
Svar: Hej Börje! Vad roligt att du tar kontakt med oss.
Vi finns för alla, liksom för dig! Vi ordnar torsdagsföreläsningar på alla möjliga teman. Bäst tycker vi om att
ordna det som våra kunder frågar efter. Tack vare din
förfrågan så ordnar vi den 14.1 föreläsningen ”Kvinnan
som en bil - tuta och kör”. Välkommen!
/Rektor Wingren
Fråga: Finns det frågor som aldrig får svar? Finns det
tankar som aldrig tänks? Finns det ord som aldrig
sägs? Finns det utrymme för dikter i Rondellen?
Svar: Det finns frågor som aldrig får svar, det finns tankar som aldrig tänks och det finns ord som aldrig sägs
och naturligtvis finns det utrymme för dikter!
/Red
nauttia joka päivästä...
18
RondEllen 2 - 2011
Stadskamrerens
Favoritrecept
Jag tycker om mat, det ser man ju på mig. Mina favoriter
varierar ganska mycket, men medelhavsmat, tomat, basilika, paprika, ost och framför allt alla former av mjölkprodukter hör till mina absoluta favoriter! Som grisfarmardotter borde jag ju ge er ett recept på en helstekt gris,
men denna gång blir det ett favoritrecept med kyckling.
Kycklingfiléer med getost
Stek så många kycklingfiler du behöver, skär upp en stor
bit getost och stek även den lätt i smör och placera osten
ovan på filén. Servera med ceasarsallad, tomatsalsa och
djävulssylt.
Ceasarsallad
1-2 huvud 1-2 dl 0,5 dl 8
0,5 0,5 romansallad beroende på storlek
brödkrutonger eller grissinis
grovriven parmesanost
cocktailtomater
rödlök
paket kall, knaperstekt bacon
Till salladen hör ceasardressing, antingen gör man den
själv eller så gör man som jag -köper en lämplig i närmaste butik.
Tomatsalsa
6
1 kruka 0,5 dl solmogna röda tomater
basilika
olivolja
flingsalt, svartpeppar
Skär tomaterna i ganska små bitar och häll dem i en
skål, hacka den färska basilikan och strö över, blanda
om och smaksätt med flingsalt, svartpeppar och olivolja.
Djävulssylt
2 burkar 400 gr. 4-6 8
1 tsk 1 tsk 2 tsk
1/2 dl 2 dl skalade tomater (á 400g)
röda paprikor
röda chilin
vitlöksklyftor
salt
svartpeppar
oregano
ättika
syltsocker
Häll tomaterna med spad i en tjockbottnad kastrull,
dela tomaterna i fyra bitar. Kom ihåg att använda plasthandskar när du handskas med chilin! Hacka paprikorna och chilin (ta bort fröna) i små bitar. Krossa de
skalade vitlöksklyftorna. Tillsätt vitlöken, kryddorna
och ättikan i kastrullen. Låt koka ca 25 minuter. Tillsätt
sockret, låt koka ytterligare 5 minuter, rör om ibland.
Häll i rena, upphettade burkar. Förvaras kallt.
Gunilla Lillbacka
....Häll Djävulssylten i
19
Kaupunginkamreerin
Suosikkiresepti
Pidän ruoasta, senhän näkee. Suosikkini vaihtelee aikalailla mutta välimerenruoka, tomaatti, basilika, paprika, juusto ja ennen kaikkea maito kaikissa muodoissa
kuuluu ehdottomiin suosikkeihini! Sikakasvattajan
tyttärenä minun tulisi antaa teille kokonaisena paistetun
possun reseptin mutta tällä kertaa tarjoan lempireseptini kanalla.
Kanafilee vuohenjuustolla
Paista niin monta kanafileetä kuin tarvitset, leikkaa iso
pala vuohenjuustoa ja paista sekin kevyesti voissa ja laita se fileen päälle. Tarjoa Ceasarsalaatin, tomaattisalsan
ja paholaisen hillon kanssa.
Ceasarsalaatti
1-2 roomansalaattia koosta riippuen
1-2 dl leipäkrutonkeja tai grissiniä
0,5 dl oliiviöljyä
8 cocktailtomaattia
puolikas punasipulia
puoli pakettia kylmää rapeaksi paistettua pekonia
Salaatin kanssa kuuluu tarjota ceasarkastiketta, joko itse
valmistettua tai niin kuin itse teen -ostan lähimmästä
kaupasta.
RondEllen 2 - 2011
Tomaattisalsa
6 auringossa kypsynyttä punaista tomaattia
1 ruukku basilikaa
0,5 dl oliiviöljyä
sormisuolaa, mustapippuria
Pilko tomaatit aika pieniksi paloiksi ja kaada ne kulhoon,
hienonna tuore basilika ja ripottele kulhoon, sekoita ja
mausta sormisuolalla, mustapippurilla ja oliiviöljyllä.
Paholaisen hillo
2 tölkkiä säilöttyjä tomaatteja (á 400 gr.)
400 gr. punaista paprikaa
4-6 punaista chiliä
8 valkosipulikynttä
1 tlk suolaa
1 tlk mustapippuria
2 tlk oreganoa
1/2 dl etikkaa
2 dl hillosokeria
Kaada tomaatit liemineen paksupohjaiseen kattilaan,
jaa tomaatit neljään osaan. Muista käyttää muovihanskoja chiliä pilkkoessa! Leikkaa paprikat ja chili (poista
siemenet) pieniksi paloiksi. Murskaa valkosipulikynnet
ja lisää ne kattilaan mausteiden ja etikan kanssa. Anna
kiehua hiljalleen 25 minuuttia, lisää sokeri ja jatka
kiehumista vielä 5 minuuttia sekoittaen välillä. Kaada
puhtaisiin kuumiin tölkkeihin. Säilytä kylmässä.
Käännös: Paula Bonäs
upphettade burkar.....
20
RondEllen 2 - 2011
I arkivets gömmor
När man hör talas om arkiv tänker
man oftast på något trist och
dammigt. Men så behöver det
inte alls vara.
Vi har arkiven från Jeppo, Munsala
och Nykarleby landskommun här.
Alla indragna skolors arkiv finns
också bevarade här.
Hur skulle vår historia se ut om det
inte skulle finnas någonting bevarat
från tidigare? Då skulle det vara
ganska trist, tycker jag. Och inte vill
väl heller vi nulevande varelser bara
lämna ett tomrum efter oss.
De äldsta handlingarna i arkivet är
faktiskt ända från 1640-talet. Några
specialsamlingar finns också här,
bl.a. originalupplagan av Kyrkans
Ungdoms Människovännen,
Nykarleby museums loggböcker
från skeppsredartiden, Finlands
Svenska skolmuseums arkiv,
Woldemar Backmans arkiv m.fl.
För att hålla ordning och reda i
arkivvärlden så finns det ju förstås
en lag, Arkivlagen, som berättar
det viktigaste, och Riksarkivet, som
bestämmer om vilka handlingar
som vi absolut måste ta tillvara för
eftervärlden. Men sen allt det andra,
massor av olika handlingar och
dokument som skall sparas kortare
eller längre tid, får vi i kommunen
ganska långt bestämma själva över.
Men det blir heller inte bra om alla
börjar bestämma själva vad man
anser viktigt och mindre viktigt.
Därför finns en Arkivbildningsplan,
som godkänts av stadsstyrelsen som
vi bör följa. Den lever hela tiden
och uppdateras när organisationen
ändras eller nya saker kommer till
eller något upphör.
På varje inrättning (kansli) finns en
arkivansvarig som ansvarar för den
sektorns handlingar. Sådana handlingar som skall förvaras varaktigt
(= för all framtid) hamnar så småningom ner i centralarkivet, som
finns i Ämbetshuset. Centralarkivföreståndaren ansvarar för centralarkivet och skall dessutom handleda
den övriga personalen i staden i
arkivfrågor.
I centralarkivet har vi en hel del material. Arkivet är till ytan ca 119 m2
och hyllorna rymmer (om det skulle
vara helt fullt) ca 14 000 A4-mappar.
Vi har också en hel del gamla
husritningar från de gamla husen
i centrum. Är det någon som är på
gång att renovera eller restaurera
ett gammalt hus inom stadsplanerat
område kan originalritningarna
finnas i vårt arkiv. Vissa ritningar är
rena konstverken, handgjorda och
utsmyckade.
En hel del föreningar lånar också
arkivutrymme här, t.ex. ForsbyYtterjeppo hembygdsförening, IFN,
Lions, Rotary, Folkhälsan m.fl.
En annan liten kuriositet vi har i
vårt arkiv är bykistorna. Socklot,
Kovjoki, Forsby och Kyrkoby bykistor uppbevaras av oss men förvaltas
av byarna. I de kistorna kan det finnas väldigt gammalt material, gamla
dokument undertecknade med
bomärken, skifteskartor m.m.
Det händer ibland att folk tar kontakt när de t.ex. har städat upp i ett
hus som skall tömmas, och undrat
över handlingar som de tyckt att
kanske borde sparas för eftervärlden. T.ex. om en person varit offentligt köpvittne kan där finnas många
handlingar som det kan vara bra att
ta vara på. Ta gärna kontakt om ni
har något sådant ni funderar över,
En hel del gamla husritningar finns i stadens
arkiv, berättar Gunilla Kvist
eller annat som kan vara historiskt
värdefullt. Passar det inte i kommunens förvar kan vi hänvisa till andra
organisationer som kan vara intresserade.
Ett par händelser som fastnat i mitt
”arkivminne” är bl.a. när jag fick ett
samtal från ett kansli att ett vattenrör sprungit läck i ett arkiv och
vatten sprutade ut över handlingarna. Vi ryckte ut tre personer och
räddade vad som räddas kunde. Vi
hängde gamla betygsböcker m.m.
kors och tvärs i ett utrymme som
varit potatiskällare. Gårdskarlen
fixade dit en stor fläkt och vi torkade
så gott det gick. Men det var en hel
del gamla skolhandlingar som förstördes den gången. När papper blir
helt uppblött och blir som snor går
det inte att göra mycket.
En annan speciell händelse är när
jag fick en liten kista full med dokument som varit i gymnasiets arkiv,
ända från seminarietiden. När jag
sorterat handlingarna och kom till
bottnen i kistan hittade jag en pistol
med skott och allt! Då blev det livat
på stadskansliet! Nåja, det var inte
så dramatiskt som det låter, vi kom
fram till att det var en gammal startpistol som använts av idrottsklubben vid seminariet. Handlingarna
sändes så småningom till landsarkivet men själva kistan och pistolen
donerades till skolmuseet.
..i kistan hittade jag en p
RondEllen 2 - 2011
21
En stor utmaning redan nu och
ännu mera i framtiden är allt
material som framställs elektroniskt. Hur tar man bäst vara på det
i framtiden? Hur skall det kunna
sparas elektroniskt i kanske 100 år?
I din dator på skrivbordet hålls
det inte länge. Via stadens servrar
hålls det lite längre, men inte
heller där hålls något varaktigt.
Där har vi alla ett stort ansvar
att se till att viktigt material inte
bara försvinner med ett knapptryck.
Gunilla Kvist,
byråsekreterare på stadskansliet
och centralarkivföreståndare
The Hyllning
När hade ni första spelningen?
-Det var vid ungdomslokalen Kåjjån
-Vi var lite som pirriga småpojkar
då ännu tyckte jag (Daniel).
Har ni haft många spelningar efter
det?
-Råddrock, After Eight och så nån
unplugged keikka.
-Det har flera gånger varit så att
några av oss gjort en spelning, men
som helt band har vi inte haft så
många..
Daniel, Vu, Pontus, Joel och Joakim är The Hyllning
The Hyllning är namnet på ett av
få aktiva unga Nykarlebyband
2011. Jag har stämt träff med de
fem killarna vid Rådhuset, bredvid den innergård där de stått
på scen och gjort två hyllade
spelningar de senaste åren. The
Hyllning är inte ett av de rockband som har en svår eller tuff attityd att dras med, de är tvärtom
verbala lättpratade killar, som
man gärna hänger med en timme.
Må orden och ironin flöda....
Ja nu sitter jag här med det band
som dragit mest publik på Råddrock under Kulturnatten två år i
rad.. Hur har det gått till och hur
känns det?
-Det är ju helt kul, lite överraskande
nog, det lät lite märkligt när du sa det.
-Men jag tror nog att det är för att vi
är alla härifrån, och så pass unga.
Hur och när grundades bandet?
-Det var väl för tre år sen. Det var i
princip Joakim och jag (Daniel) som
spelade och så frågade jag Vu om
han sku komma med och så..
-Vi tänkte ju göra nåt svettigt metalband först tror jag..
-Det var ett svettigt metal band först.
-Skit var det.
-Och så slapp jag (Joel) med..
-Genom audition förstås..
-Skrek genom gitarrförstärkare ett
tag.. ganska länge faktiskt.
-Så försökte vi hitta en bra gitarrist,
men det finns inte så många..
..och ni har ännu inte hittat va?
-Nä, vi söker..
-Vi skaffade rätt tidigt ett PA tillsammans, vi tyckte vi var så rika..
Och så har ni hittills en egen låt..?
-Ja, som är helt färdig.. Vi har nog
haft ett par andra också..
-DEF heter den.
Och det är alltså den som ni spelat
in en demo av?
-Ja, vi gjorde demo, och snart ska vi
spela in den i studio på YA! Yrkesakademins treor har ett projekt där
de ska jobba i studion och göra
The Hyllning består av
Joel Forsbacka, 17. Sång och synt.
Studerar till Musiker på Yrkesakademin.
Joakim Häger, 17. Gitarr. Går i Topeliusgymnasiet i Nykarleby.
Daniel Lundqvist, 18. Trummor. Går i
Topeliusgymnasiet i Nykarleby.
Vu Tran, 21. Bas. Studerar till Musiker
på Yrkesakademin.
Pontus Sandin, 22. Gitarr. Jobbar som
kock, studerar till servitör.
pistol med skott och allt!
22
några singlar och EP:n.
-Och de har valt ut vår låt.. de hatade demon, men de gillade låten..
-De tyckte att det fanns mycket att
jobba med på den.
-Och om det går bra blir det en
singel av den!
Berätta mer om låten, hur kom den
till, vad handlar den om?
-Ilska och hat.
-Ja på riktigt, vi pressade så, vi skulle
ha spelning (Råddrock) på torsdag,
och på måndagen samma vecka for
vi till Pontus och gjorde en låt, och
så blev den skit..
-Men senare satt Joakim och improviserade och så lade vi ihop det till
en låt, och då var det två dagar till
keikkan..
-Texten skrev jag också på samma
dag (Joel).
-Och responsen efter keikkan var
att det var den egna låten som var
bäst, folk gillade den: hur länge har
ni hållit på med den där? –Nå två
dagar.. haha!
-Men den var nog riktigt otajt när vi
spelade den på RR..
-Ja det är en otajt låt
-Men det var en såndär panik-grej,
vi borde göra mera sånt..
Hur går refrängen?
-Please don’t cry for me, Please don’t
try with me, Please don’t cry for me,
Please don’t even try
-Det är nog nåt förhållande-skit
RondEllen 2 - 2011
säkert.. man får tänka själv (Joel).
Drömställe att lira på? Tillsammans med?
-Wembley Stadium med Muse 2020..
-Doo-Bop Club i Vasa..
-Kanske till Sverige på nån mindre
festival.
Vi bör ju också ta upp att ni för
en tid sen gick igenom ett bandnamnsbyte.. ni hette ”Hybris”
innan, varför bytte ni och hur kom
ni på det nya namnet?
-Vi kollade internet och såg att ett
par metalband och ett skivbolag
redan hette Hybris.
-Sen hade vi en sånhär löjlig runda
när vi satt och skickade runt en lapp
och skrev ner namnförslag.. och så
skrev Joakim ”The Hyllning” och
vi andra bara skrattade åt det.. och
senare kom vi att tänka på det igen
och då tyckte vi att det lät coolt!
-Det är ju bra att det är både internationellt och finlandssvenskt..
Du Joel nämnde ju att du haft ett
litet sidoprojekt på gång, med
ungdomsmusikalen Chans, ni har
avslutat turnén nu, hur har det
varit?
-Helt kul, mycket jobb, men jag har
fått mycket erfarenheter av projektarbete.. nya kompisar för livet..
-Det sa man i mili också när man
kom därifrån, men inte hörde nån
av sej.. (Vu)
The Hyllning live vid ett fullsatt After Eight i Jakobstad 16.11.2011.
Blir det en hårdare satsning på The
Hyllning nu när Chans är slut?
-Ja bland annat, mycket är på gång..
Jag menar, ni märker ju att allt ni
rör i blir till guld just nu, ”you’re on
the wave”, ni borde ta vara på det
här!
-Ja vi skulle faktiskt behöva börja
jobba på en egen repertoar med
låtar, eller eventuellt tolka covers i
stället för att spela rakt av, då är det
mer intressant att lyssna på, då kan
man kalla det en egen låt också.. Då
kunde vi ju få spela var som helst..
Har ni hunnit bråka inom bandet
ännu?
- Jo, vi är ganska starka individer
allihop och vi kommer inte alltid
överens, vi kan ropa vad som helst
åt varann, men det gör inget, det
fungerar, det blir bra i alla fall.
Favoritmusiker/förebilder
-The Killers över lag bland oss (Joel)
-Radiohead (Joakim)
-Muse (Pontus)
-Mute Math (Daniel)
-Jag tycker det inte finns något tuffare än Rage Against the Machine..
(Vu)
-Veronica Maggio är faktiskt en
gemensamt favorit! Lite lustigt..
hon är fantastisk, både estetiskt
och musikaliskt.. ingen kan låta så
snyggt som hon.. ja Isa på Radio
X3M kanske..
-White Lies, Foo Fighters
Favoritlåtar?
-Loca People.. Nä! Hehe!
-Allt nytt som man hör på Energy
på radio till exempel är bara dåligt,
man blir bara ledsen.. (Pontus)
-Hallelujah är ju alltid bra, jag
(Daniel) tycker om såntdär sentimentalt..
-Typ.. Creep av Radiohead, när man
är ledsen, så blir man ännu ledsnare.. (Joel)
-Marvin Gaye, What’s going on...70
och 80-tals disco... Muse Absolution-skivan.
..Idrotten har förstört mån
RondEllen 2 - 2011
23
ha nån framtid..
-Om vi alla skulle köpa en lägenhet
i hop och vara tillsammans och inte
ha några pengar, lukta illa, ha på
ordentligt med värme, till sist skulle
det ske mirakel...
-Nu fick jag en idé till en låt!
Ni har inte så stor konkurrens från
andra Nykarleby-band, mest för
att det inte verkar finnas så många
aktiva band, håller ni med om det
här och varför är det så?
Ja, ungdomar här i Nykarleby är
så inne på radiohitar, eller Eddie
Medusa, eller Metallica, det måste
vara nåt hårt och traktor och dynga
och karan..
-Och så uppmanas man ju till idrott.
-Idrotten har förstört många lovande musikanter..
-Ungdomarna sitter mycket på torget.
-Och för mycket Playstation och sånt.
-Arne Braun är det ingen i stan som
slår musikaliskt, men hans band
spelar inte mer..
-Om man är intresserad är det rätt
lätt att lyckas här i stan, lätt att bli
eftertraktad, haha!
-Men vad som är dåligt här och
också i Jeppis och på andra ställen
är att det inte finns några övningslokaler, jag tror det är det största
problemet.
-Det ordnas ju mycket kulturevenemang, men ungdomarna kommer
inte.. så värdelöst. Men bra att det
ordnas.
-Så är det ju så många som åker bort
för att studera, och då går det ju inte
att spela ihop..
-Jo det är den där arma framtiden
som förstör.
-Det vore bättre om folk inte skulle
Vad är det som gör att just ni har
lyckats få ihop ett band, vad gör
er kvalificerade att spela i The
Hyllning?
-Vi är på riktigt helt duktiga individuellt.
-Och alla har nåt som dom är bra
på, att skriva, eller att hålla reda på
saker. Det är inget som fattas.
-Vi har rätt lika musiksmak.
-Vi är fem stycken som faktiskt tänker till och vill göra nånting kreativt.
-Allt funkar, alla hjälper till med allt
praktiskt som hör till.
-Musikaliskt är vi sämre än många
andra band..
-Man kan ju bli för bra också.. då
orkar ju inte folk lyssna..
-Nä, det är ingen vits att kunna
spela..
-Det är därför jag aldrig hör på till
exempel Dream Theater, jag hatar
dom, visst är dom skickliga, men
dåliga..
-Jag vill inte göra nån kärnfysikermusik, bara nåt simpelt med bra
drag i!
-Och hittills tycker jag vi har lyckats.
Varför håller ni på med musik?
-Kul att ha ett band.
-Keikkorna är ju roligast.
-Brudar är väl viktigast egentligen,
haha!
-Och så är vi alla för dåliga på
fotboll.
-Det är kul att vara kreativ.
-Att kunna lägga ihop sina idéer och
faktiskt skapa nånting.
-Och så finns det så mycket skitmusik, (som t.ex. Loca People) så vi
försöker göra nåt som är lite bättre..
Trots att ni bara haft några spelningar har ni ett scenframträdande
som man inte ofta ser bland band
från Österbotten, varifrån kommer
dethär?
-Åhå, e de sant?! Vi försöker ju alltid
ha en utstyrsel när vi spelar, det får
se bättre ut än det låter..
-Det är tråkigt att se på folk som har
tråkigt på scen..
-Vi brukar ha rätt mycket feelis på
keikka, och om man visar det så får
publiken också feelis.
Jag tror att de flesta inte skulle
våga..?
-Jag har nog känt på nån keikka att
kanske jag ser löjlig ut nu.. men man
är löjlig om man inte gör nånting.
-Vi är alla mer eller mindre såna
som inte har gått med strömmen till
exempel i högstadiet..
-Joel är en perfekt frontfigur, du har
dendär energin som behövs, verkligen. Det är mycket roligare att sitta
bakom trumsetet då än om nån bara
skulle stå stilla framför en.
Något som ni ännu vill säga?
-Vi tar gärna emot keikkor!
-Vi kan även spela unplugged.
-Och vi dyrkar heller inte satan, så
man kan boka in oss i princip vart
som helst..
-Gilla oss på Facebook!
Tack ska ni ha och lycka till i fortsättningen!
-Det känns som att denhär intervjun har varit nån sorts terapi åt oss
också för att nu har vi pratat sinsemellan och kanske ser lite vart vi är
på väg till och med. Så tusen tack!
-Vi fick feelis, nu vill vi fara å spela!
Epilog
Stjärnhallen 29.10: Jag träffar
Daniel som berättar att de faktiskt
kommit igång bra efter intervjun,
och har fått klart ett par nya låtar!
After Eight 16.11: The Hyllning står
på scen och det är fullsatt ända ut
till dörren. Publiken kräver extranummer, och det får vi i form av
DEF -en bra och lagom otajt låt.
Emil Wingren
nga lovande musikanter...
24
RondEllen 2 - 2011
Friskvårdsdag för seniorer
Lördagen den 10 september ordnades Nykarlebys första
friskvårdsdag för nejdens seniorer i Stjärnhallen. Arrangör var Äldrerådet i Nykarleby och Nykarleby stad.
Målsättningen med dagen var att främja hälsa och
välbefinnande för den aktuella målgruppen. Ca 150 seniorer mötte upp och det var arrangörerna nöjda med.
Dagen inleddes med välkomsthälsning av Äldrerådets
ordförande Börje Sandberg. Svenska pensionärsförbundets förbundsordförande Ole Norrback höll hälsningstalet. Konferencier under dagen var Bo Kronqvist.
Under dagen hade deltagarna möjlighet att prova på
olika aktiviteter i form av käppgymnastik, zumba, gymträning mm. Dessutom ordnades rundtur i
Stjärnhallen.
Bara att besöka Stjärnhallen och se vilka möjligheter
som finns gav seniorerna ett positivt intryck.
Dagen i övrigt varvades med lätt musik och korta inlägg/föreläsningar om bl.a. kostrådgivning, minnesrådgivning samt aktuellt från Äldrerådet, Kultur & Fritid
och Handikapprådet.
Social- och hälsovårdverket fanns på plats och erbjöd
blodtrycksmätning, BMI-test och diabetestest. Ett tiotal
utställare/försäljare fanns också på plats.
Fisksoppa, kaffe med dopp kunde köpas från serveringen. Sammanfattningsvis en lyckad dag med hopp om
en fortsättning med nya idéer och teman.
Peter Back
Käppgymnastik under Gun Nyholms ledning.
..blodtrycksmätning, BM
RondEllen 2 - 2011
25
Ehkäisevän terveydenhuollon päivä
Lauantaina 10 Syyskuuta järjestettiin Tähtihallissa
Uudenkaarlepyyn ensimmäinen ehkäisevän terveydenhuollon päivä seudun senioreille. Järjestäjänä toimi Uudenkaarlepyyn vanhustenneuvosto ja
Uudenkaarlepyyn kaupunki.
Päivän tarkoituksena oli edistää kohderyhmän terveyttä
ja hyvinvointia. Tilaisuuteen saapui noin 150 senioria ja
siihen määrään järjestäjät olivat tyytyväisiä.
Päivä aloitettiin vanhustenneuvoston puheenjohtajan
Börje Sandbergin tervetulotoivotuksella. Tervehdyspuheen piti Svenska pensionärsförbundet:n liittopuheenjohtaja Ole Norrback. Päivän juontajana toimi Bo
Kronqvist.
Päivän aikana oli osallistujilla mahdollisuus kokeilla eri
liikuntamuotoja kuten keppijumppaa, zumbaa, kuntosalia y.m. Sen lisäksi järjestettiin esittelykierros
Tähtihallissa.
Pelkästään Tähtihallissa käyminen ja kaikkien eri mahdollisuuksien näkeminen antoi senioreille positiivisen
kuvan.
Tämän lisäksi päivän ohjelmaan kuului kevyttä musiikkia ja lyhyitä luentoja mm. ravintoneuvontaa, muistineuvontaa sekä ajankohtaista asiaa vanhustenneuvostosta, Kulttuuri & vapaa-ajasta ja vammaisneuvostosta.
Sosiaali- ja terveydenhuoltolaitos oli myös paikalla
tarjoamassa verenpainemittausta, BMI testiä ja diabetestestiä. Paikan päällä oli myös kymmenkunta näytteilleasettajaa/ myyjää.
Tarjoilupisteestä sai ostaa kalakeittoa, kahvia ja pullaa.
Päivä oli kaiken kaikkiaan onnistunut ja toiveena on
jatkoa uusine ideoineen ja teemoineen.
Käännös: Marianne Blomqvist
Så gör du fina islyktor
Nu inför stundande jul- och nyårstider är det fint
med gnistrande islyktor på trappan, gårdsplanen,
balkongen mm. Allt du behöver är en hink och
några minusgrader. Mycket enkelt, mycket vackert
och mycket billigt.
Du behöver:
Vanlig plasthink av valfri storlek
Vatten
Blockljus eller värmeljus
Så gör du:
1. Fyll hinken med vatten.
2. Ställ ut den i kylan över natten. Det krävs förstås
minusgrader för att det ska fungera.
3. Nästa dag har vattnet frusit, men inte rakt igenom.
Knacka hål på den översta skorpan och häll ut vattnet
som inte frusit.
4. Vänd hinken upp och ner och stjälp ur den resterande
isen. Om den inte lossnar, spola med varmt vatten eller
ta in hinken en stund i rumstemperatur.
5. Ställ islyktan på marken. Placera ljus i hålet och tänd.
Placera något under värmeljuset, annars har det en tendens att ”smälta” in i islyktan.
Islykta Lyx.
Blanda i karamellfärg i vattnet om du vill ha färglyktor.
Sätt små grankvistar i hinken. Ett alternativ till ljuset
kan vara att sätta en ljusslinga i lyktan. Låt fantasin
flöda!
Peter Back
MI-test och diabetestest...
26
RondEllen 2 - 2011
RondEllen Triathlon
Grattis, du har nu läst igenom så gott som hela tidningen och nått fram till vår Triathlon-tävling! (För
du har väl inte hoppat över nån sida?!). Tävlingen
testar dina kunskaper inom tre olika områden: matematik, geografi och läsförståelse. Priset är fotoboken Nykarleby 365. Vi lottar ut tre exemplar bland
de korrekta svar vi fått in före 8.1.2012!
Del 2: Matematik
Sudoku: placera in siffrorna 1 till 9 på ett sådant sätt
att varje vågrät rad, lodrät rad och låda på 3 × 3 rutor
innehåller varje siffra exakt en gång. Som svar skickas in
de tre siffror som hamnar i de blå rutorna.
A
Del 1: Geografi
B
Var i Nykarleby kommun är dessa tre foton är tagna?
A
B
C
C
Del 3: Läsförståelse
Svaren till följande frågor finns i tidningen:
1. Vem vann en Oscar för sin roll i filmen Ed Wood?
Årets julklapp!
Fotoklubben Fotoklickarnas stora bokprojekt Nykarleby
365 hittar du på Herlers Bokhandel, R-kiosken i Nykarleby,
Andelsbanken i Nykarleby och Munsala och via någon av
fotoklickarna, eller beställ via fotoklickarna@gmail.com.
Boken dokumenterar Nykarleby under ett helt år, från
midsommar 2010 till
midsommar 2011, och
innehåller vackra foton
av händelser, evenemang, natur, människor och vyer från
alla byar i Nykarleby.
Skaffa också du ett
eget exemplar och
fyll gärna julgubbens
säck med denna unika
dokumentation av ett
år i Nykarleby. Boken
kostar 30 €.
2. Ungefär hur stort ordförråd har ett finländskt barn
när det börjar förskolan?
3. Var finns Nykarleby stads centralarkiv?
4. Hur många av stadens anställda såg Snövit och 7
bröder?
5. Vad tyckte du bäst om i tidningen?
Skicka in svaren till adressen rondellen@nykarleby.fi
(eller per internpost till Barbro Julin på Bildningskansliet, med märke ”Triathlon”). För att delta i utlottningen
krävs rätt svar på alla tre delmoment. Sänd oss gärna
även idéer eller förslag på vad vi kunde ta med i kommande nummer av RondEllen!
....Sänd oss gärna även
RondEllen 2 - 2011
27
Nyutnämningar / Vastanimitetyt
Tanja Björklund
Munsala eftis
Ledare för
morgon- och
eftermiddagsverksamhet
Iltapäiväkerho
ohjaaja
Annika Blomqvist
Rummelbackens
daghem
Barnträdgårdslärare
Lastentarhaopettaja
Tommy Isaksson
Byggnadskansliet
Byggnadsingenjör
Rakennusinsinööri
Christel Jungell
Trollebo
gruppfam.daghem
Barnträdgårdslärare
Lastentarhaopettaja
Ingvar Jåfs
Jeppo och Ytterjeppo skola
Gårdskarl
Talonmies
Camilla Järvinen
Eget hem
Familjedagvårdare
Perhepäivähoitaja
Carola Lindgren
Lekhuset
gruppfam.daghem
Familjedagvårdare
Perhepäivähoitaja
Åsa Lindvall
Eget hem
Familjedagvårdare
Perhepäivähoitaja
Anna Lundvik
Jeppo daghem
Barnträdgårdslärare
Lastentarhaopettaja
Ann-Christin
Mattfolk
Byggnadskontoret
Kartläggare
Kartoittaja
Margita Nylund
Carleborgsskolan
Lektor i finska
Suomenkielen
lehtori
Johanna Salmi
Jeppo daghem
Barnskötare
Lastenhoitaja
Åsa TonbergNyåker
Lekhuset
gruppfam.daghem
Familjedagvårdare
Perhepäivähoitaja
Desirée Åhman
Munsala daghem
Barnskötare
Lastenhoitaja
!
.. lkommen
!
a
Va
o
l
u
t
e
v
r
Te
Annika Ek: Hirvlax daghem. Barnskötare / Lastenhoitaja
Hanne King: Skogsparkens skoleftis. Ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet / Iltapäiväkerho ohjaaja
Camilla Nukala: Socklot eftis. Ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet / Iltapäiväkerho ohjaaja
Birgitta Petersen: Hirvlax eftis. Ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet / Iltapäiväkerho ohjaaja
Britt-Marie Sjöskog: Tummeliten gruppfamiljedaghem. Familjedagvårdare / Perhepäivähoitaja
n idéer eller förslag......
28
RondEllen 2 - 2011
Det händer i Nykarleby…
Uudessakaarlepyyssä tapahtuu
DatumEvenemang
19.12.11
Julbastu i Stjärnhallen / Joulusauna Tähtihallissa
14.1.12
Topeliusfest i Ahlbecksalen
21.1.12
Arbis Midnight Zumba
27.1.12
Idrottsgalan 2012 i Stjärnhallen / Urheilugaala 2012 Tähtihallissa
27.4.12
Veterandagsfest / Veteraanipäiväjuhlat
15.5.12
Kuddnäs öppnar / Kuddnäs avataan
16.5.12
Lådbilsrally / Mäkiautoralli
11-17.8.12
Kulturveckan / Kulttuuriviikko
16.8.12
Kulturnatten / Kulttuuriyö
17-18.8.12
Juthbackamarknaden / Juthbackamarkkinat
27.10.12Babydisco
Torsdagsföreläsningar i Nykarleby Arbis
16.2.12
15.3.12
12.4.12
Per Holknekt
Linda Lampenius
Mattias Ribbing
Rådhusgalleriet – utställningar 2012 / Raatihuonegalleria – näyttelyt 2012
Januari
Februari Mars April Maj Mikael Herrgård: Fotografier av fornlämningar i Österbotten
/ Valokuvia muinaisjäännöksistä Pohjanmaalla
Konstringens årsutställning / vuosinäyttely
Stig Rosenlund: målningar / maalauksia
MIO målarna: akvarellmålningar / akvarellimaalauksia
YA! Bildartesan: elevarbeten / oppilastyöt
Arbis barnkonstskolan årsutställning
/ Arbis lasten taidekoulu vuosinäyttely
Kultur & Fritid och Arbis hittar du också på
www.nykarleby.fi och på Facebook
!
l
u
j
God
..
r
a
k
s
n
O
nen
tio
k
a
d
re