Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 1 – 2015
RondEllen Nykarleby stads personaltidning – Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 1 – 2015 2 Efter regn kommer solsken I skrivande stund öser regnet ner, men det stör mig inte, nästan tvärt om. Före det magiska datumet för sommarsemestern tänker jag alltid att varje regndroppe ökar chansen till flera soliga dagar under ledigheten. Det finns väl ingen logik i detta, men det känns som om dagarna av sol och värme vi får i Finland är räknade, att de är ”på kort” som maten under krigstiden. Det är exakt fem år sedan jag skrev ledaren i RondEllen senast, i sommarnumret 2010. Då svävade jag på rosa moln efter att ha blivit mormor till mitt första barnbarn. Jag skrev då att jag skulle sväva länge på ljusa moln, men så värst länge blev det inte. På hösten fick jag cancerbesked och många mörka moln har svävat på min himmel sen dess. Många ljusa också, och det är bara de som räknas i dag. Barnbarnen är nu tre till antalet, livet rullar på och jag får vara med. Jag har blivit bättre på att fokusera på det positiva, att ta vara på dagarna och sluta försöka ändra på det som inte går att förändra. Det betyder att jag blivit snällare mot mig själv, jag försöker göra mitt bästa och det får duga! Njut av sommarens alla dagar, mina kollegor, och se till att du har balans mellan din yrkesroll och ditt riktiga jag, året om. Var nöjd med dig själv och var snälla mot varandra. Den senaste tidens klappjakt på ledande tjänstemän inom den offentliga sektorn har varit vidrig Redaktionen/toimitus Tfn 78 5…. Barbro Julin 6401 Kristina Backlund 6119, 050 300 4271 Niklas Knutar 6258, 040 964 0955 Gunilla Lillbacka 6115, 044 721 9002 Emil Wingren 6487, 044 721 9077 Johan Österbacka 6196, 050 529 6622 RondEllen 1 - 2015 att följa med i pressen. Bakom varje titel finns ju en tänkande och kännande människa. Tacka vet jag RondEllen, vår egen lilla personaltidning som lyfter upp positiva saker och det finns det mycket av i vår organisation. Vi tar tacksamt emot era tips och fina foton, bara skicka in, stort som smått. Jag hoppas att du får trevliga lässtunder med RondEllen, själv tycker jag att vi har fyllt detta nummer med många intressanta reportage. Vi är många som sysslar med cykling, loppis och Geocaching på fritiden. Redaktionen får inte så mycket respons av er läsare, men vi tänker positivt, skrattar mycket på våra redaktionsmöten och tror att vår personaltidning är uppskattad och har en funktion att fylla. Jag hoppas att vi syns på ”Äntligen måndagskvällen” och att du cyklar mycket i sommar! Kristina Backlund Sateen jälkeen paistaa aurinko Tätä kirjoittaessani sataa kaatamalla, mutta se ei häiritse minua, pikemminkin päinvastoin. Ajattelen aina että jokainen sadepisara joka tippuu ennen kesäloman maagista alkupäivämäärää lisää mahdollisuutta useampaan aurinkopäivään loman aikana. Tässä ei varmaan ole mitään logiikkaa, mutta tuntuu siltä että aurinkoiset ja lämpimät päivät suomessa ovat lasketut, niin kuin ruoka ”kortilla” sodan aikana. Nyt on tasan viisi vuotta siitä kun viimeksi kirjoitin Chefredaktör och ansvarig utgivare / Päätoimittaja ja vastaava julkaisija: Gunilla Lillbacka Grafisk formgivning / Graafinen suunnittelu: Deform / Emil Wingren Tryck / paino: AB Forsberg Rahkola oy Upplaga / painos: 600 Pärmfoto / kansikuva: Barbro Julin Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta och ändra inlämnat redaktionellt material. ...Njut av sommar RondEllen 1 - 2015 3 RondEllenin pääkirjoituksen, kesänumeroon 2010. Silloin leijuin vaaleanpunaisilla pilvillä vasta tultuani mummoksi. Kirjoitin silloin että tulisin leijumaan kauan valkeilla pilvillä, kovinkaan kauan sitä en kuitenkaan tehnyt. Syksyllä sain tiedon sairastuneeni syöpään. Monta tummaa pilveä on leijunut taivaallani sen jälkeen. Monta vaalea myös, ja vain niillä on merkitys tänään. Lapsenlapsia on tänään kolme, elämä jatkuu ja saan olla siinä mukana. Olen tänään parempi keskittymään positiivisiin asioihin, ottamaan talteen päivät enkä enää yritä muuttaa asioita joita en pysty muuttamaan. Se tarkoitta sitä että olen kiltempi itselleni, teen parhaani ja se saa kelvata! Nauti kesän kaikista päivistä, kolleegani, pidä huolta että sinulla on tasapaino ammattiroolisi ja oman itsesi välillä, vuoden ympäri. Ole tyytyväinen itseesi ja olkaamme kilttejä toisillemme. Viime aikojen julkisen sektorin johtaviin virkamiehiin kohdistunutta ajojahtia olen seurannut lehdestä inholla. Jokaisen tittelin takanahan on ajatteleva ja tunteva ihminen. RondEllen se vasta jotakin on, oma henkilöstölehtemme mikä ottaa esille positiivisia asioita, ja niitä minusta riittää organisaatiossamme. Otamme kiitollisena vastaan vihjeitänne ja hienoja valokuvia, jatkakaa lähettämistä, niin pientä kuin suurtakin. Toivon saavasi mukavia lukuhetkiä RondEllenin parissa, omasta mielestäni olemme täyttäneet tämän numeron monella kiinnostavalla reportaasilla. Meitä on monta jotka harrastavat pyöräilyä, kirppistä ja Geocashingiä vapaajallamme. Toimituksemme ei saa paljoakaan vastakaikua lukijoiltamme, mutta ajattelemme positiivisesti, nauramme –Jesper Caron paljon kokouksissamme ja uskomme RondEllen on arvostettu ja että se täyttää tehtävänsä. Toivottavasti tapaamme ”vihdoinkin maanantai-iltana” ja muista pyöräillä tänä kesänä! Kristina Backlund Nykarleby stad ordnar motionsjippot Uudenkaarlepyyn kaupunki järjestää liikuntatapahtuman Äntligen måndagskväll Vihdoinkin maanantai-ilta för hela sin personal koko henkilökunnalle måndagen den 8 juni vid Stjärnhallen/Skogsvallen maanantaina 8. kesäkuuta Tähtihallilla/Metsävalli Kom och njut av motion, mingel, god mat och dryck tillsammans med dina arbetskamrater. Kvällen inleds med motion i egen takt, fri samvaro samt picknick i gröngräset med mat och dryck. Ta gärna med en egen filt. Kort program och utlottning av fina priser efter maten. Före du går hem belönas du med en överraskningspresent som passar till sommaren! Program Tule mukaan nauttimaan liikunnasta, ilonpidosta, hyvästä ruoasta ja juomasta yhdessä muiden työkavereidesi kanssa. Ilta aloitetaan liikunnalla omaan tahtiin minkä jälkeen on vapaata yhdessäoloa sekä eväsretki vihreällä nurmikolla ruoan ja juoman kera. Ota mielellään mukaasi oma huopa. Lyhyt ohjelma ja hienojen palkintojen arvonta ruoan jälkeen. Ennen kotiinpaluuta palkitsemme sinut yllätyslahjalla, joka sopii kesäksi! Ohjelma Klo.18:00 Lämmittely Annica4you:n kanssa Kl.18:30 Start (3/5/10 km) längs spånbanan Klo.18:30 Lähtö (3/5/10 km) pururataa pitkin Kl.19:30 Picknick i gröngräset med mat och dryck. Klo. 19:30 Eväsretki nurmikolla ruoan ja juoman kera Kl.20:30 Program och utlottning av priser. Klo. 20:30 Ohjelmaa ja palkintojen arvonta Klo. 21:00 Kiitos illasta Kl.18:00 Uppvärmning med Annica4you Kl.21:00 Tack för ikväll VÄLKOMMEN! Anmälan till stadens växel senast den 28.5 kl. 15.00 på telefon 06-7856 111 eller per e-post till therese.sjoberg@nykarleby.fi Meddela ev. matallergier Anmälan till stadens växel senast den 28.5 kl. 15.00 på telefon 06-7856 111 eller per e-post till therese.sjoberg@nykarleby.fi Meddela ev. matallergier. TERVETULOA! Ilmoittautumiset kaupunginkaupungin vaihteeseen viimeistään 28.5 klo. 15:00, puhelimitse 06-7856 tai s-postitse Ilmoittautumiset vaihteeseen viimeistään 28.5111klo. 15:00 therese.sjoberg@nykarleby.fi. Ilmoita mahdolliset ruoka-allergiat. puhelimitse 06-7856 111 tai s-postitse therese.sjoberg@nykarleby.fi Ilmoita mahdolliset ruoka-allergiat. r e n s a l l a d a g a r. . . . 4 RondEllen 1 - 2015 Hänt på jobbet Kultur & Fritids praktikant Viktoria Mårtens är kaffemormor vid Kuddnäs under kultursekreterarnas vårträff. Hon bakade utsökta morotskakor, gammaldags thekakor och hallongrottor. l och Calle som njuter i Här kommer en bild på Mikae 3.2015 /Jojje solen utanför Stjärnhallen 11. Christina Asp-Törnqvist har haft sin sista arbetsda g som byråsekreterare inom dagvården. Hon njuter ännu till och med 31.7.15 av sin semester. Arbetskamraterna på bildningskans liet ville försäkra sej om att hon kvalificerar sej som pensionär och ställd e henne inför vissa tester, som hon klarade med bravur. Hon kan bl.a. sätta rullor i håret utan hjälp av spegel och kam och hon kan pack a en marthaslunga full med nödvändiga saker. Vi önskar henne sköna pensionärsdagar! Ämbetshusets trivseldag på Glasbruket 27.3. Dagen ordnades som en del av processen med strukturförändringarna som gjorts inom staden då bildningskansliet flyttade till Ämbetshuset. För att lära känna varandra och få tid att umgås ordnades ett lättsamt och tävlingsinriktat program samt roliga samarbetsövningar. Den store stadsdirektörshövdingen inledde dagen med att säga några väl valda ord om framtiden. ...en rymlig, ljus och v RondEllen 1 - 2015 5 vatten i vaken. Ny, varm bekantskap trots is, slask och 4-gradigt nde 11 franska ungdomar med 2 lärare för ett anlä mars Just efter den härligt varma vårveckan i , a fyra dagar bekantade sig ungdomarna med skola studiebesök vid Topeliusgymnasiet. Under dryg positiva erfarenheten av besöket, för både ungstad och vardagsliv i Nykarleby. Den ömsesidigt t ett kontinuerligt utbyte med ett besök i Angers domar och lärare, gör att vi nu kan se fram emo och deras familjer som möjliggjorde besöket! (Loiredalen) som nästa anhalt. Tack till värdarna asiet. Catarina Vestersund-Räikkönen, Topeliusgymn Frontdesk -stadens ansikte utåt Borta är det lilla mörka utrymmet där stadens växel funnits. I stället finns en rymlig, ljus och välkomnande lobby där stadens frontdesk nu finns. och vi som arbetar i ämbetshuset och i stadens andra inrättningar håller med om. Barbro Julin Efter att Nykarleby stad köpt FPA:s utrymmen har det minsann hänt saker på ämbetshusets första våning. Väggar har slagits ut och det har målats och fixats. Therese Sjöberg och Maryt Blomqvist har sina arbetsplatser i frontdesk. Therese sköter växeln och har hand om stadens anslagstavla och Maryt sköter samservice och skannar in inkommande räkningar. Samservice erbjuder bl.a. blankettbank, råd och anvisningar för FPA, skattebyrån, magistraten och arbets- och näringsbyrån. Polisen är också på plats varje onsdag. På första våningen i ämbetshuset finns numera också dagvårdens administration och Nykarleby Bostäder. Kundvänligare är det första både Maryt och Therese svarar på frågan vilken den största förändringen är på deras arbetsplats. Det tror jag att både stadens invånare Therese och Maryt ger service åt alla som kommer in. välkomnande lobby... 6 RondEllen 1 - 2015 Nykarleby får ett luftigt och fräscht stadsbibliotek Tung inomhusluft och trånga hyllor är snart historia vid Nykarleby Stadsbibliotek. I augusti 2016 beräknas det nya biblioteket vara klart för öppning och personalen ser fram emot att få bjuda sina besökare på en helt förnyad miljö. Till sin nuvarande lokal flyttade biblioteket 1981 efter att tidigare ha huserat i det gröna huset vid Topeliusesplanaden mellan åren 1975-1981. Innan dess fanns biblioteket vid Lybecksgatan. Dagens bibliotek i Ämbetshuset var för litet redan från början och man har genom åren fått krympa på alla ytor för att rymmas in. Såväl besöksutrymmena som personalens utrymmen har varit kraftigt underdimensionerade och man har tvingats stapla böcker ovanför hyllorna för att allt skall rymmas. Ventilationen håller inte modern standard och luften är tidvis väldigt tung, vilket man märker som besökare. Femte gången gillt Bibliotekschefen Margit Westerlund berättar att förnyande av biblioteket har varit aktuellt i flera repriser och det var först på femte försöket som det lyckades. Man fanns med på en stadsandelslista för 2016-2017, men då Nokia drog sig ur så fick man sommaren 2014 erbjudandet att börja tidigare än beräknat. –Det var i praktiken sista chansen för oss eftersom staten har meddelat att den kommer att upphöra att stöda nybyggande av bibliotek, säger hon. –Tidigare har man funderat på lösningar som skulle ha inneburit att man skulle utvidga sina lokaler i eller kring Ämbetshuset, men att få bygga helt nytt är förstås något helt annat, konstaterar Margit. De tidigare alternativen har innefattat en utvidgning uppåt, men de branta trapporna och svårtillgängligheten de skulle ha orsakat var ett problem. FPA:s utrymmena var också aktuella ett tag och det fanns pengar för att köpa lokalen, men FPA blev kvar och därmed föll den planen. Polishuset har också diskuterats, men längre än till diskussionsstadiet har man aldrig kommit. Flexibelt och luftigt Hon konstaterar att personalen den här gången fått vara med och planera utrymmena från början och det skall man även kunna märka som besökare. Man har velat ha flexibla ytor som går att förändra i takt med att biblioteksvärlden ändrar. I det nya biblioteket finns det få fasta väggar och allt är väldigt öppet, med lägre hyllor och bättre översyn än i det nuvarande. I motsats till det nuvarande biblioteket skall det finnas mer plats för presentationen av material och fler lugna läs- och arbetsplatser. Man har prioriterat barn och ungdomsav- ... ett mysig t sagor RondEllen 1 - 2015 7 delningarna. Speciellt barnavdelningen är Margit nöjd med. –Vi har planerat in ett mysigt sagorum för barnen, där man skall kunna ta emot dagis- och skolklasser, men dit barnen också själva skall kunna komma och läsa eller göra sina läxor efter skolan. En annan förbättring som hon är glad över, är att de handikappades behov har kunnat beaktas vid planeringen. Det finns också arbetsrum och ett lite större samlingsrum för grupper. Tidningsavdelning finns det förstås och man räknar med att nuvarande sortiment i stort sett kommer att behållas, även om e-tidningar på sikt säkert kan komma att öka. Mängden material skall överlag inte öka i och med flytten. –Vårt mål är att avskriva 10 % av det nuvarande materialet innan flytten, för tanken är ju inte att biblioteket skall vara ett arkiv, utan innehålla ett ständigt levande material, förtydligar Margit. Under 2014 gjordes totalt knappt 600 lån av e-böcker, medan traditionella böcker och annat material stod för ca. 93 000 lån hos biblioteken i Nykarleby. Även om man möter ökande konkurrens från den digitala världen så ser Margit att biblioteket fortfarande har en viktig roll i samhället. –Man brukar poängtera bibliotekens betydelse i en fungerande demokrati och biblioteket brukar därför räknas till en kommuns bastjänster, konstaterar hon. –Dessutom har biblioteket också en betydelse ur friskvårdssynpunkt då det är en samlingspunkt för många daglediga. –Bibliotekets roll har ändrats och det är inte bara utlåning av material som vi sysslar med idag, utan minst lika viktigt är att vi allt oftare tar emot grupper med barn från dagisar och skolor, berättar Margit. Informationssökning, sagostunder och bokprat är något som har ökat kraftigt de senaste åren. Tack vare de nya utrymmena räknar man med att den trenden ytterligare kommer att förstärkas och bibliotekets roll inom folkbildningen att bibehållas. Tack vare lite förmånligare offerter än förväntat, så kommer kostnaden för det nya biblioteket att bli lägre än de 2,5 miljoner euro som man ursprungligen hade räknat med. I den siffran ingår de inventarier man räknar med att behöva förnya. –Vi återanvänder det som går, men till exempel så kommer hyllorna att förnyas helt, berättar Margit. Det statliga stödet uppgår till 50 % av totalkostnaderna och det är förstås en förutsättning 2 2 för att projektet skall kunna förverkligas. I vån (rumsyta hum ) ) I vån (rumsyta hum En verksamhet i förändring 1. Vuxenavdelning 1. Vuxenavdelning 239239 Biblioteksvärlden förändras och man hör ofta att böcker 2. Barnavdelning 2. Barnavdelning 110110 håller på att ersättas av andra medier, men faktum är att 3. Ungdomsavdelning 3. Ungdomsavdelning33 33 barn och ungdomssidan vid Nykarleby biblioteken går 4. Aula 61 61 4. Aula mot strömmen i det här avseendet. Utlåningen av barn 5. Läsesal 45 45 5. Läsesal och ungdomsböcker ökade det senaste året och det är en 6. Samlingssutr. 48 48 6. Samlingssutr. fortsättning på den trend man sett under några år. Bib(även för för lektioner) (även lektioner) lioteket kompletterar fortlöpande böckerna med andra 7. Hembygdssamling 7. Hembygdssamling 18 18 medier och e-material, men än så länge i blygsam skala. 2 I vån (rumsyta hum ) 8. Låndisk+arb.utr. 8. Låndisk+arb.utr. 29 29 29. Lager 9. Lager 18 18 II vån (rumsyta hum ) 10.10. Övriga utrymmen Övriga utrymmen 57 57 (wc, tekn., korridor, tekn., korridor, 1. Bibl.chef. 16(wc, 2. Bibl.tekarierna 19sociala sociala utr.utr. etc.) etc.) 3. Forskare 11 ______________________ ______________________ 4. Arbetsutr. 29 Totalt 658658 Totalt 5. Magasin 28 6. Kök & soc.utr. 29 7. Korridor 17 _____________________ Totalt 149 1. Vuxenavdelning 239 2. Barnavdelning 110 3. Ungdomsavdelning 33 4. Aula 61 5. Läsesal 45 6. Samlingssutr. 48 (även för lektioner) 7. Hembygdssamling 18 8. Låndisk+arb.utr. 29 9. Lager 18 10. Övriga utrymmen 57 (wc, tekn., korridor, Dessa digitala bilder visar på ett ungefär hur det kommer att se ut. sociala utr. etc.) ______________________ Totalt 658 Niklas Knutar 2 2 (rumsyta hum ) ) III vån II vån (rumsyta hum II 1.1.Bibl.chef. 16 1. Bibl.chef. 16 Vuxenavdelning 239 2. Bibl.tekarierna 2. Bibl.tekarierna 19 19 2. Barnavdelning 110 3. Forskare 11 11 3. Forskare Ungdomsavdelning 4.3.Arbetsutr. 2933 4. Arbetsutr. 29 4. Aula 5. Magasin 2861 5. Magasin 28 6.5.Kök & soc.utr. 2945 6. Kök & soc.utr. 29 Läsesal 7.6.Korridor 17 7. Korridor 17 Samlingssutr. 48 _____________________ _____________________ (även för lektioner) Totalt 149149 Totalt 7. Hembygdssamling 18 8. Låndisk+arb.utr. 29 9. Lager 18 10. Övriga utrymmen 57 (wc, tekn., korridor, sociala utr. etc.) ______________________ Totalt 658 1 2 3 4 5 6 7 _ To YTOR rum för barnen.... Totalt: 8 RondEllen 1 - 2015 Idrottsgalan – bakom kulisserna Den har kallats ”Norra Europas bästa kommunala idrottsgala”, känd i hela Österbotten, den ordnades före den finlandssvenska motsvarigheten i Helsingfors och den lyser upp i midvintermörkret mitt i smällkalla vintern. Jag syftar naturligtvis på Nykarlebys egen idrottsgala! I januari 2015 ordnades den tolfte galan och RondEllen pratade med galans initiativtagare och spindel i nätet, kultur- och fritidschef Tina Nylund. Nykarleby stad är bra på det här med evenemang för hela kommunen och kommuninvånarna är bra på det här med idrott, tänk att det årligen kommer cirka 30 FM-medaljörer från Nykarleby, det är en bedrift för en relativt liten kommun. Den första idrottsgalan i Nykarleby ordnades vintern 2004 och det var och är Tina Nylunds förtjänst. Hon hade suttit hemma i tvsoffan och tittat på de rikssvenska galorna och tänkte att om de kan så varför skulle inte vi i Nykarleby kunna, och på den vägen är det. Nykarleby var den första staden/kommunen i landet som började ordna den här typen av idrottsgala med festlig inramning. Galan har fyllt Lilla björnen i Stjärnhallen till bredden de senaste åren, besökarantalet är ganska konstant, mellan 450-500 personer brukar delta. med och njuta av den högklassiga underhållningen och programmet under kvällen, berättar Tina. Det är ingen förhandsanmälan till tillställningen och fri placering i salen. Det är ofta en missuppfattning bland nykarlebyborna att den bara är till för idrottsvännerna men så är det alltså inte. Det är idrottsföreningarna som nominerar och motiverar sina nomineringar i alla kategorier utom årets motionär, där vem som helst kan vara med och nominera. Väljer gör stadens fritidssektion. De flesta nomineringarna kommer i kategorierna årets föreningsaktiva och årets talkoarbetare, som även är de kategorier där det oftast är svårast att utse vinnaren. Förutom vinnarna i de olika kategorierna premieras även FM-medaljörer. FM-guldmedaljörerna erhåller Nykarleby stads idrottsmedalj som utformats av Anders Aromäki. Samtliga medaljörer (även FM-silver och -brons) får en minnespresent. Kultur- och fritidsgänget lägger ner många arbetstimmar på galan, planeringen startar i september-oktober, då dammet från Nykarlebyveckan lagt sig. Galan brukar Idrottsgalan är främst idrottsföreningarnas, idrottarnas, funktionärernas och de föreningsaktivas gala och samlingspunkt, men vem som helst är välkommen att vara Onsdag kväll 28.1. Lasses Ljud har monterat det mesta och vi har lagt upp 250 m2 fiberduk i taket. Moodboards från planeringsmöte i oktober. Idén till årets tema: Norrsken / ”Winter wonderland” föddes när Emil besökte tomten och Rovaniemi under hösten. Torsdag kväll 29.1. Salen klar, dags för genrep. ...Juha Mieto kör a 9 RondEllen 1 - 2015 Foto: Jonas Brunnström Nöjda, glada, lättade arrangörer och serveringspersonal kl. 21.30; just efter att vi sköt iväg konfettin och precis innan vi börjar sopa upp den... ha ett tema och jag frågar Tina hur temat föds, kan det vara vad som helst? –Nej, svarar Tina. Det måste vara något som kan upplevas som festligt, men annars kan det vara nästan vad som helst. –Efter första planeringsmötet så gör vi en lista på vem som ansvarar för vad och så börjar vi på, säger Tina. Hela galan är ett lagarbete, från början till slut. Under hösten träffas kultur- och fritidsgänget för att stämma av så att allt förlöper enligt tidtabellen och sedan då galan närmar sig blir träffarna tätare. Att göra filmsnuttar, videohälsningar, bildspel och annat tekniskt har blivit lite av ett varumärke för galan. Sista veckan cirkulerar allt kring galan, både dagar och nätter, berättar Tina. Kvällen före hålls genrep med alla artister, husbandet, konferencier, ljus och ljud. Allt är noggrant planerat med minutschema och arrangörerna vill försäkra sig om att allt kommer att fungera till punkt och pricka. Hon tycker att det är relativt lätt att få folk att ställa upp. Tjänstemän och förtroendevalda brukar agera prisutdelare och galan brukar alltid ha en speciellt inbjuden gäst. Ett år hade vi bjudit in Juha Mieto, visste du att han alltid kör bil barfota, även på vintern, berättar Tina åt mig. Man lär sig mycket då man jobbar med idrottsgalan. Vinnarmotiveringarna skriver Tina alltid hemma, de blir bäst där. Vinnarna får en ljusstake i klart glas med ingravering, diplom samt blommor. Serveringen engagerar ca 20 personer då dryck med tilltugg skall serveras åt deltagarna som sitter vid dukade långbord. Inom en vecka efter galan håller Kultur & Fritid alltid ett utvärderingsmöte, där man går igenom vad som fungerade och vad som fungerade mindre bra. Vi hittar alltid saker som kunde ha förlöpt bättre. Oftast är det saker som publiken kanske inte ens märkt men som arrangörerna vet att kunde ha gått bättre eller som man kan tänka på till ett annat år. Stor del av gänget har varit med tidigare så med den rutinen i bagaget är det nog oftast bara småsaker som de hänger upp sig på. Under intervjuns gång undrar jag om inte intresset för galan mattas av med åren men Tina säger –Nej, för folk är väldig nöjda och det är nog det som driver oss att göra en ännu lite bättre gala nästa år igen. Det som gläder Tina är att det är så många unga, aktiva på plats, som tar galan på allvar, klär upp sig och tycker att det är roligt att komma. Gunilla Lillbacka Fredag kl. 18.27. Tre minuter innan publiken släpps in hissas Tomas Knuts upp i vår specialutrustade korgbollsställning där han ska sitta gömd tills 19.04 för en svävande entré. Drömmar blir verklighet! lltid bil barfota.... 10 RondEllen 1 - 2015 Kuddnäs år 2015 och visioner för framtiden belysning. Vita husets värmesystem är från 1934 och det har inte fungerat på länge, belysning finns endast ovanför de icke fungerande kakelugnarna. Detta betyder att värmen och fukten i huvudbyggnaden, med de topelianska inventarierna, regleras helt av årstidernas växlingar. Sommaren är på ingång och Kuddnäs börjar småningom vakna till liv! Sommartid är Kuddnäs en riktig idyll och vi vill gärna fylla både huset och trädgården med publik genom att öppna museet och ordna olika evenemang. Liksom tidigare år erbjuder vi skolor och daghem så kallade ”Minitidsresor” där vi tillsammans reser tillbaka till början av 1800-talet och undersöker hur livet på Kuddnäs såg ut då. Dessa tidsresor har varit väldigt populära och även i år är de sista veckorna i maj nästan fullbokade av skolgrupper. För skolor och daghem i Nykarleby är besöket gratis, medan övriga skolgrupper betalar 30 €/grupp (max 25 pers). För sommaren har vi även många andra grupper inbokade för guidningar. Andra evenemang som kommer att liva upp Kuddnässommaren är tidsresor, barnläger och konstläger i juni, uppträdanden på Eino Leino dagen (sommarens och diktens dag 6.7), samt förstås Nykarlebyveckan i augusti med författarbesök, familjedag mm. Kuddnäs är som vanligt öppet för allmänheten alla dagar 15.5-31.8 kl. 10-16 (juni-juli kl. 10-18). Café Emilie är också öppet och alla är välkomna ut för att njuta av området och dricka en kaffe eller äta en kaka. Kuddnäs har varit museum i över 80 år, invigningen ägde rum den 24 juni 1934 och fram till januari 1983 sköttes Kuddnäs museum av ”Stiftelsen för bevarandet av Z Topelius´ barndomshem”. Därefter är det Nykarleby stad som ansvarar för verksamheten på Kuddnäs. Museet består idag av fem byggnader: vita huvudbyggnaden, gula sidobyggnaden, bagarstugan, vagnslidret samt ett lusthus. Endast den gula byggnaden har ett fungerande värmesystem och ändamålsenlig År 2018 är det 200 år sedan tidningsredaktören, författaren och historieprofessorn Zacharias Topelius föddes på Kuddnäs och detta kommer naturligtvis att uppmärksammas i Nykarleby överlag och på Kuddnäs speciellt. Det kommer att arrangeras ett nationellt jubileum till minne av Topelius och planeringen för jubileet i Nykarleby har redan startat. Det som nu är aktuellt är en restaurering av husen och området. Vad gäller restaureringen är det framförallt huvudbyggnaden som är i behov av reparationer, bland annat fasaden och fönstren behöver repareras, ventilationen ökas och grundvärme installeras för att säkerställa att byggnaden och museet bevaras i framtiden. Visionen och planen är att huvudbyggnaden och gula byggnaden ska kunna renoveras fram till jubileumsåret. Förutom reparationer och restaurering av byggnaden ska museet även till viss del moderniseras och förses med grundvärme, inva-toaletter, ramper och ev. trapphissar. Museiverksamheten har sedan 1930-talet ändrat ganska mycket form och nya verksamheter som tidsresor och verkstäder för barn ställer andra krav på utrymmen än den traditionella museiverksamheten. Ett Leaderfinansierat förundersökningsprojekt som tog fasta på att granska husets och föremålens kondition och verksamhetens behov pågick under år 2014. Under 2015 ska det mest akuta åtgärdas och finansiering sökas för en mer omfattande renovering under 2016-2017. Visionen fram till 2018 är alltså att ställa huvudbyggnaden och gula huset i sådant skick att de bevaras för kommande generationer. Men det finns såklart även en mer långtgående vision om att utveckla området och göra det till en plats för berättelser och sagor, naturligtvis med avstamp i Zacharias Topelius verk. Ett museum behöver också en nutid, ett nytt skikt som läggs på det gamla. Berättelser är inte bundna till en given plats, men berättelser för oss till platser och förmedlar hur dåtid, nutid och framtid vävs samman. I denna vision som sträcker sig 5, 10 kanske 15 år in i framtiden ingår att återställa trädgården och bättre utnyttja den potential som denna gröna oas har. Den rymmer även planer på ett nybygge, en ”stallslänga”, där det skulle finnas ! ..en plats för berät LAAJA RondEllen 1 - 2015 11 I planerna för att bättre utnyttja trädgården och området kring byggnaderna ingår att bygga/anlägga en berättelsestig som går runt området och tar fasta på olika platser och händelser som finns beskrivna i Topelius sagor. Längs med denna ska man hitta olika platser med interaktiva stationer, uppgifter eller dikter och sånger som härstammar från Topelius. utrymme för att ordna verkstäder för barn och grupper, förråd, en liten utescen och en servicebyggnad som skulle inrymma fler toaletter och sanitära utrymmen. Enligt äldre ritningar har det på platsen även tidigare funnits en stallslänga som nu är riven och en nya länga (i äldre stil) skulle rama in innergården och ge den en balans som den för tillfället saknar. Visioner och planer finns det alltså. Hur mycket av dessa som är möjligt att förverkliga fram till 2018 och vidare, beror naturligtvis mycket på vilken finansiering som kan ordnas. Glädjande är dock att Kuddnäs är nationellt känt och högt uppskattat. Det visar inte minst det faktum att museet under våren mottagit flera donationer, bl.a. en stol som troligen tillhört familjen Topelius och enligt släkten tidigare stått på Kuddnäs. Det är inte ofta det kommer fram nya föremål som härrör från skalden och hans familj! Dessa donationer är vi naturligtvis väldigt tacksamma för. Vi ses på Kuddnäs i sommar! Välkomna! Johanna Enroth, vik. museiamanuens smedja bastu gula huset stallet parkering vita byggnaden uteteater cykelparkering utsikt berättelsestigen lusthuset Skiss över framtidens Kuddnäs. Uppe till höger en gammal ritning med dåvarande stallet inritat, nere till höger en skiss över nya stallet. !! !! STALLET !! !! !! BERÄTTELSERUM KUDDNÄS ARKITEKTER ! t t e l s e r o c h s a g o r. . . LAAJA ARKITEKTER BERÄTTELSERUM KUDDNÄS 1 12 RondEllen 1 - 2015 LOPPISrace, LOPPISfynd, gårdsLOPPIS, LOPPISgalen, LOPPIShall LOPPISguide, flyttLOPPIS, LOPPISprylar, LOPPIStips, bLOPPIS bakluckeLOPPIS, LOPPISfantast, LOPPISkalender LOPPISfreak LLL = Litet Loppis Lexikon Stjärnhallens loppislördag 11.4.2015. –Loppar du na? –Va? –Alltså, köper du na från loppis? Alla får vi någon sorts association av ordet loppis, allt från ”bara skräp” till ”möjlighet-att-fynda-justdet-jag-sökt”. Loppmarknad, lopptorg (i dagligt tal ofta loppis) är en plats där det handlas med begagnade saker. Namnet loppmarknad sägs härröra från att de kläder som bytte ägare vid de första loppmarknaderna föraktfullt påstods innehålla loppor och annan ohyra. De var då det, utvecklingen har gått framåt och att både köpa och sälja på loppis har blivit mycket populärt. Loppis finns i alla former det kan vara frågan om traditionell butik- eller gårdsloppis eller så kan man loppa genom att köpa varor via nätet. Där finns en uppsjö av olika bloppisar, facebookloppisar, tori.fi och så Findit. Många är de timmarna som alla österbottningar spenderat där. Nästan vad som helst kan säljas på ett loppis. Ofta dominerar mindre objekt som köksutrustning, porslin, elektronik, prydnadsföremål, kläder, böcker, CD/DVD med mera. Man behöver nog ett tränat öga för att hitta just DET på ett stort loppis där 90 % av grejerna verkligen inte är något att ha, speciellt när det gäller kläder. När man väl får igång flowet är det både roligt, ekologiskt och ekonomiskt, t.o.m. lite beroendeframkallande att handla på loppis. Det finns flera olika typer av loppmarknader: 1.Loppmarknad, större loppmarknad som anordnas tillfälligt eller regelbundet. Där kan privatpersoner och företag hyra ett bord för en eller flera dagar och sköta sin egen försäljning. Dessa loppmarknader kan hålla till i parkeringsgarage, i centrumbyggnader eller ute i det fria. Ett exempel på en sådan är ju Juthbackamarknaden, finlands största loppmarknad. 2.Bakluckeloppisen, en särskild variant av denna typ av loppmarknad är där försäljning sker från säljarens bil eller från ett bord invid bilen. 3.Loppisbutik, en annan typ av loppmarknad, inrymd i en konventionell butikslokal, men sortimentet består av begagnade varor som är för enkla och för vanliga för att betecknas som antikviteter. Denna typ av loppmarknad drivs ofta av välgörenhetsorganisationer, församlingar eller olika föreningar. 4.Garageloppis, typ av loppmarknad som ordnas vid ett enstaka tillfälle av en privatperson, där säljaren under en begränsad tid, vanligen en helg säljer ut sina egna begagnade saker från sitt garage. 5.Flyttloppis är ytterligare en variant av tillfällig loppmarknad som hålls i syfte att minska innehavarens bohag inför en förestående flytt. Dessa är vanligast i villor och gårdar och kan hållas i den privata trädgården, i ett garage eller i ett par rum i bostaden. 6.Loppisrace, ett grannlag bestämmer ett gemensamt datum för ”garageloppis” i villakvarteret och kan därigenom kosta på sig en större annonsering. Spekulanterna kan promenera genom kvarterets många mindre loppmarknader. 7.Bloppis, försäljning av begagnade varor på sin blogg. Att sälja via bloppis kallas att bloppa. 8.Facebookloppis, försäljning av begagnade varor via Facebook. 9.FINDIT = Fynda Igen Något Du Inte Trodde (var möjligt) När man skriver om loppisar går det ju inte att undgå Juthbackamarknaden, himmelriket för alla loppisfantaster. Det går att spendera många timmar på den marknaden, i syfte att hitta något man länge letat, hitta något man inte trodde att man behövde eller så kan man ju också hitta bekanta man inte träffat på länge. ...lust att lära sig RondEllen 1 - 2015 13 Tips för loppisen: »» Ha gärna klart för dig vad du letar efter, annars är det lätt att man inte hittar något alls »» Ge akt på åt vilket håll folk går och gå sen i motsatt riktning, då kommer du ju före alla andra till loppisståndet med de allra finaste grejorna. »» Fastän saker kan se fula och skabbiga ut, se möjligheterna, det mesta går att tvätta, måla om eller kanske använda till något annat än det ursprungligen var tänkt till »» När du hittat det du sökt efter är det dags att börja strosa omkring utan något speciellt i åtanke. Du kommer att märka att du ser massor av ”nya” saker som du inte såg då du hade siktet inställt på just det du sökte. Det är nu du hittar prylar som du inte visste att du behövde. Loppisar dyker upp i var och varannan by, speciellt under sommaren. RondEllen har sammanställt en lista på alla österbottniska loppisar som dyker upp för en eller flera dagar. Vi listade alla vi kände till då tidningen gick i tryck, listan hittar ni på baksidan av tidningen. Rör du dig i övriga Finland eller Sverige i sommar och vill besöka ett loppis på okänd ort kan det vara bra att få hjälp via internet, två av de bättre webbsidorna i Finland är www.kirppikset.info och www.kirpputorihaku.com. Där kan du lätt söka på en ort och så dyker det upp lämpliga besöksobjekt. Två rikssvenska sidor som kan vara bra att känna till om du rör dig i Sverige i sommar är www.loppiskartan.se och www.svenskaloppisar.se. Gunilla Lillbacka/Barbro Julin Koskelan Perhe - ett unikt projekt i Nykarleby Känner du familjen Koskela från Nykarleby, de som har en leguan som heter Lenni till husdjur? Inte? Men det gör nog alla Nykarlebyelever i förskolan och årskurs ett och två. Meningen med materialet är att väcka nyfikenhet för finska språket och ge eleverna lust att lära sig spännande ord och uttryck före årskurs tre, då den egentliga undervisningen i finska tar vid i Nykarleby. Koskelan perhe är huvudpersonerna i ett digert material i finska för förskola och årskurserna 1 och 2. Materialet består av 15 trevliga filmklipp med tillhörande lärarhandledning och arbetsblad för eleverna. Det är ju så att barn som tidigt kommer i kontakt med främmande språk lär sig andra språk snabbare, blir bättre på sitt modersmål och även duktigare på andra områden. I förskolan och årskurs ett och två har nu materialet tagits i bruk under våren och idel positiva kommentarer kommer från både de unga eleverna och deras föräldrar. Lärarna har systematiskt tagit in Koskelan perhe i klassrummen och jobbat med de olika uppgifterna. Man har inte schemalagt denna extra finskaresurs utan lärarna har fritt fått integrera materialet enligt egen planering. Camilla Fellman Eleverna får bekanta sig med de vanligaste finska orden och uttrycken i olika teman, till exempel siffror, färger, veckodagar, måltider, kläder, hem och skola och allt det som sker i en helt vanlig familj med mamma och pappa, två barn och ett husdjur. I familjen Koskela utgör husdjuret den busige leguanen Lenni. ”Koskelan perhe” har producerats av ivriga finsklärare, en duktig illustratör och proffsigt bildkonst-, musik- och medie-folk. Materialet har tagit dryga två år att framställa och har även krävt en skälig ekonomisk satsning. Arbetsgruppen bakom Koskelan perhe, från vänster John-Erik Semskar, Linda Ingerström, Marianne Jungell, Emil Wingren, Hanna Björkqvist, Charlotte von Essen, Margita Nylund, Sofia Virtanen-Stormåns och Camilla Fellman. spännande ord.... 14 RondEllen 1 - 2015 Utviket Tomas Knuts Vem är du? Jag är stadssekreterare. Jag är gift och tvåbarnsfar. Jag gillar sport och natur. Jag har svårt att gå upp i vikt. Jag är Tomas Knuts. Beskriv dej själv med tre ord. Jag är nöjd. Vad gör du egentligen på dagarna? Ja vad gör jag egentligen på dagarna? Mitt arbete är synnerligen omväxlande. Jag minns en dag i december när jag satt nerborrad i juridiken och försökte tolka förvaltningslagen när telefonen ringde och jag fick frågan ”Kan du kåma som julgubb?” Jag rör mej alltså inom allt från juridik till julgubbsuppdrag. I praktiken jobbar jag mest med olika typer av förvaltningsfrågor, beredning och verkställighet av stadsstyrelsens och stadsfullmäktiges beslut, protokoll, möten både inom som utanför staden, näringslivs- och utvecklingsfrågor. Sen kommer det då och då specifika projekt, uppdrag, föredrag, representationsuppdrag etc. Efter jobbet försöker jag antingen motionera eller så är jag häst åt våra barn hemma på vardagsrumsgolvet. Vad är det bästa med jobbet? Det bästa med jobbet är att jag trivs och sen värdesätter jag omväxlingen och alla människomöten. Arbetsuppgifterna är utmanande och utvecklande och jag trivs allra bäst med olika typer av utvecklingsarbeten som för världen framåt. Vad är det sämsta med jobbet? Det sämsta med jobbet är att jag inte hinner med allt som jag borde och skulle vilja. Men överlag ser jag väldigt få dåliga sidor med mitt jobb. Vad skulle du göra om du inte hade detta jobb? Då skulle jag antingen vara fotbollsproffs, fjällvandrare eller stjärnkock. Mina favoriter: Resmål: Det verkliga livet finns i fjällvärlden. Men ska Jag är Knuts, Tomas Knuts. jag lista konkreta favoritresmål som jag sett hittills så får det bli 1) New York, 2) Prag, 3) Siena. Dryck: Inget slår vatten ur en porlande fjällbäck. Mat: En mångsidig och hemmagjord middag på grillen är nog svårslaget. Bok: Av de jag själv skrivit är det nog ”Med glimten i ögat – fem år med Munsala United”. En verklig läs- .....Minä olen t 15 RondEllen 1 - 2015 Aukeama Tomas Knuts Kuka sinä olet? Olen kaupunginsihteeri. Naimisissa oleva kahden lapsen isä. Tykkään urheilusta ja luonnosta. Minun on vaikea saada painoani nousemaan. Olen Tomas Knuts. Kuvaile itseäsi kolmella sanalla Minä olen tyytyväinen. Mitä oikeastaan teet päivisin? Niin, mitä minä oikeastaan teen päivisin? Työni on erittäin vaihtelevaa. Muistan erään joulukuisen päivän istuessani uppoutuneena juridiikkaan ja yrittäen tulkita hallintolakia kun puhelimeni soi ja minulta kysyttiin ”voitko tulla joulupukiksi?” Eli minä teen kaikkea juridiikasta joulupukintehtäviin. Käytännössä työskentelen eniten kaupunginhallituksen ja kaupunginvaltuuston erilaisten hallintokysymysten, valmistelujen, toimeenpanojen, päätösten, pöytäkirjojen ja kokousten parissa. Sekä kaupungin sisäistä että ulkoista elinkeinoelämää ja kehittämistä koskevissa asioissa. Silloin tällöin tulee myös erilaisia projekteja, tehtäviä, esitelmiä, edustustehtäviä jne. Työn jälkeen yritän joko kuntoilla tai sitten leikin hevosta olohuoneenlattialla lasteni kanssa. Mikä työssäsi on parasta? Parasta on se että viihdyn ja arvostan vaihtelua ja ihmiskontakteja. Työtehtäväni ovat sekä haastavia että vaihtelevia ja viihdyn parhaiten erilaisten maailmaa eteenpäin vievien kehitystöiden parissa. Mikä työssäsi on huonointa? Huonointa on että en ehdi tehdä kaikkea mitä pitäisi ja mitä haluaisin. Mutta yleensäkin näen työssäni erittäin vähän huonoja puolia. upplevelse! Motionsform: Lagsport, fotboll och innebandy. Vilken yrkeskategori vill du se på utviket i nästa nummer? I nästa nummer skulle jag vilja se någon som jobbar inom elevvården. Mitä tekisit jos sinulla ei olisi tätä työtä? Olisin mahdollisesti ammattilaisjalkapalloilija, tunturivaeltaja tai mestarikokki. Suosikkini Matkakohde: Todellinen elämä löytyy tunturimaailmasta. Jos minun pitää valita konkreettisia suosikkimatkakohteita mitä olen tähän mennessä nähnyt niin ne ovat 1) New York 2)Praha 3) Siena. tyytyväinen..... 16 RondEllen 1 - 2015 Juoma: Mikään ei vedä vertoja tunturipuron kuplivalle vedelle. Ruoka: Monipuolinen ja kotona grillillä valmistettu päivällinen on vaikeasti lyötävä. Kirja: Itse kirjoittamani kirja ”Med glimten i ögat-fem år med Munsala United”. Todellinen lukuelämys! Kuntoilumuoto: Joukkueurheilu, jalkapallo ja salibandy. Minkä ammattiryhmän haluat nähdä aukeaman seuraavassa numerossa? Seuraavassa numerossa haluaisin nähdä henkilön joka työskentelee oppilashuollossa. Käännös: Marianne Blomqvist Tomas är en tävlingsmänniska. Tomas som konferencier på idrottsgalan 2015. Aktuellt i de kommunala avtalen 2015 De kommunala kollektivavtalen är i kraft till 31.1.2017. Avtalsperioden är indelad i två perioder. Den första perioden 1.3.2014 – 31.12.2015 är 22 månader och den andra 1.1.2016 – 31.1.2017 är 13 månader. Löneförhöjningen den 1.7.2015 förverkligas enligt följande i de olika avtalen: AKTA -Revidering av bestämmelserna om periodarbetstid -Revidering av lönebilagorna (bilaga 1, 2, 7 och 8) -Höjning av grundlönerna i vissa lönepunkter i lönebilaga 4 och 5 -Ändring av anställningsvillkoren för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem. UKTA Månadslönerna höjs genom en allmän förhöjning på 0,4 %. TS-avtalet En lokal justeringspott på 0,29 %, kan utbetalas som en jämnstor procentuell allmän förhöjning. TIM-AKA En allmän förhöjning vars kostnadseffekt är 0,3 %. Om du har frågor, ta gärna kontakt! Kristina Backlund . . .krävs e n h e lt ny r RondEllen 1 - 2015 17 Kovjoki Vatten planerar bygga nytt vattenverk i Jeppo I och med en stadigt ökande vattenförbrukning så har vattenproduktionen i Kovjoki ställts inför rejäla utmaningar de senaste åren. Under vissa tider på året så når man nästan taket för vad som går att leverera och någon buffert för eventuella störningar finns inte. Det här är en utveckling man vid Kovjoki Vatten sett under ett antal år och man har hela tiden varit medvetna om att något så småningom måste göras. Därför har man under våren 2015 inlett ett projekt, som avser höja totala vattenkapaciteten med ytterligare ca. 1500 m3/dygn, från nuvarande 5000 m3/dygn. Förutsättningarna för att bygga ut kapaciteten i Kovjoki är dåliga, så utbyggnaden är tänkt att ske i områdena kring Gunnarskangan i Jeppo. Den nya kapaciteten skall avlasta vattenverket i Kovjoki och kunna bidra till att det finns en säkerhet även vid krissituationer, samt möjliggöra en fortsatt tillväxt och utveckling hos näringarna i ägarkommunerna Nykarleby och Pedersöre. Det nya vattenverket Nykarleby Kraftverk äger sedan tidigare ett mindre vattenverk i Kangholmen i Jeppo. Det vattenverket tar sitt vatten från brunnar i Kainuunkangas, som ligger nästan tio kilometer längre bort. Vattnet från Kainuunkangas är av så pass bra kvalitet att man har klarat sig med en enklare process än vid vattenverket i Kovjoki. Vattnet leds genom ett kalkstensfilter för att höja pH värdet, men någon övrig rening behövs inte. I Kovjoki krävs en betydligt mer omfattande reningsprocess, eftersom råvattnet innehåller en hel del järn och mangan. Tanken med det nya vattenverket går ut på ungefär samma princip, Provborrningar i Gunnarskangan. dvs. att vattnet fångas upp i så kallade silrörsbrunnar i Gunnarskangan, varefter det leds till ett reningsverk i Kangholmen. Men en väsentlig skillnad är att vattnet i Gunnarskangan inte alls håller samma kvalitet som i Kainuunkangas, så det krävs en helt ny reningsanläggning för att man skall kunna leverera bra vatten ut till kunderna. Den här anläggningen skall, enligt de preliminära planerna, placeras alldeles intill den befintliga anläggningen i Kangholmen. Val av reningsteknik Pöyry Finland har fått uppdraget att planera det nya vattenreningsverket. Under våren har man gjort provborrningar i Gunnarskanganområdet. Man har tagit vattenprover och vattnet skall analyseras för att man skall kunna avgöra vilken reningsteknik och process som skall användas. Resultaten och rekommendationerna som arbetet utmynnar i skall vara klara i slutet av augusti 2015, varefter Kovjoki Vatten tar ställning till hur man skall fortsätta. För Kovjoki Vatten är det nya reningsverket ett stort och kostsamt projekt, men helt nödvändigt för att man skall kunna fortsätta försörja samma område med lika hög leveranssäkerhet och vattenkvalitet som idag. Niklas Knutar Reningsverket i Kangholmen. re ni n g sa nl ä g g ni n g. . . 18 RondEllen 1 - 2015 Nu är stadens intranät äntligen här! I början av maj tas Nykarleby stads länge efterlängtade intranät i bruk. Intranätet kommer att betjäna stadens personal med alla typer av personalfrågor och kommer att bli stadens viktigaste informationskanal gentemot personalen. het att samla material och information som är mera sektorsspecifik. Intranätet, eller kort och gott intran, hittas på adressen intra.nykarleby.fi Till intranätet loggar du in med dina vanliga inloggningsuppgifter. Pratbubblan är intrans mest interaktiva sida där alla har möjlighet att ge tips, förslag och idéer om hur Nykarleby stad i allmänhet och personalpolitiken i synnerhet kan utvecklas. Där finns också möjligheter att kommentera och ge feedback. Pratbubblan ger också anställda möjligheter att blogga om aktualiteter. Intran kommer att vara en ständigt levande informationsportal där stadens personal förväntas vara aktiva både som konsumenter och producenter. Här samlar vi personalinfo – allt från info om personalförmåner, företagshälsovård, evenemang, pensionsinfo och blanketter – till information om aktuella händelser, arbetarskydd, ekonomi och förvaltning samt ofta frågade frågor. Förhoppningen är att stadens intra skall bli en ständigt levande anslagstavla för personalen. För att det ska lyckas krävs input från hela personalen. I inledningsskedet kommer de som har rättigheter att uppdatera stadens webbsidor också ges rätt att föra in information på intran. Finns det intresse för andra att föra in material på intran kan man kontakta sin förman och IKT-avdelningen. På intran finns också skild enhetsinfo där stadens sektorer har möjlig- Tack vare intran har alla möjlighet att informera, om både smått På intran kan du bl.a. »» kolla vad som är aktuellt i staden »» beställa ett användarkonto åt nyanställda »» kolla de senaste personalförmånerna »» rapportera om ”nära-ögat-upplevelser” inom arbetarskyddet »» läsa alla RondEllen-tidningar »» söka reseräkningsblanketter »» söka svar på de vanligaste frågorna till IKT-avdelningen »» ge förslag på hur vi kan förenkla – och förbättra – vår verksamhet och stort. Nu vet alla var man ska söka information i frågor som berör personalen. Nu är det upp till oss alla att ytterligare förbättra informationsgången inom staden och inom vår personalgrupp. Välkommen till intran! Tomas Knuts Kaupungin intranet on vihdoinkin täällä! Toukokuun alussa otettiin käyttöön kauan kaivattu Uudenkaarlepyyn kaupungin intranet. Intranet tulee palvelemaan kaupungin henkilökuntaa kaikenlaisissa henkilöstökysymyksissä ja siitä tulee kaupungin tärkein informaatiokanava henkilöstöä kohtaan. Intranet, eli lyhyesti intra, löytyy osoitteesta intra.nykarleby.fi Intranettiin kirjaudutaan omilla tavallisilla sisäänkirjautumis tunnuksilla. Intra tulee olemaan koko ajan elävä informaatioportaali missä kaupun- gin henkilökunnan odotetaan olevan aktiivisia sekä kuluttajina että tuottajina. Tänne keräämme henkilökuntainfoa – henkilöstöeduista, työterveydenhuollosta, tapahtumista, eläkeinfosta ja lomakkeista ajankohtaisiin tapahtumiin, työsuojeluun, talouteen ja hallintoon sekä usein esitettyihin kysymyksiin. Intrasta löytyy myös erillinen yksikköinfo missä kaupungin eri sektoreilla on mahdollisuus kerätä sektorikohtaista materiaalia ja informaatiota. Puhekupla on intran interaktiivisin sivu missä kaikilla on mahdollisuus Intrassa voit mm. »» Tarkistaa mikä on ajankohtaista kaupungissa »» Tilata käyttäjätili uusille työntekijöille »» Tarkistaa viimeisimmät henkilöstöedut »» Raportoida työsuojelun ”läheltä piti” tilanteet »» Lukea kaikki RondEllen-lehdet »» Etsiä matkalaskulomakkeita »» Etsiä vastauksia tavallisimpiin TVTkysymyksiin »» Ehdottaa miten voimme helpottaa ja parantaa toimintaamme ....en ständig t levan RondEllen 1 - 2015 19 antaa vinkkejä, ehdotuksia ja ideoita Uudenkaarlepyyn ja ennen kaikkea henkilöstöpolitiikan kehittämiseksi. Siellä on myös mahdollisuus kommentoida ja antaa palautetta. Puhekupla antaa myös henkilöstölle mahdollisuuden bloggata ajankohtaisista asioista. Toiveena on että kaupungin intrasta tulisi henkilöstölle jatkuvasti elävä ilmoitustaulu. Sen onnistumiseksi vaaditaan koko henkilöstön panosta. Aloitusvaiheessa saavat intraan päivittää tietoja kaikki ne joilla on tällä hetkellä oikeudet päivittää kaupungin webbsivuja. Mikäli muilla on kiinnostusta laittaa materiaalia intraan voivat he ottaa yhteyttä esimieheensä ja TVT-osastoon. Intran avulla kaikilla on mahdolli- suus informoida, niin pienistä kuin suuristakin asioista. Nyt kaikki tietävät mistä hakea informaatiota henkilöstöä koskevissa kysymyksissä. Ja nyt me kaikki voimme vaikuttaa tiedonkulun parantamiseen kaupungissa ja henkilöstöryhmissä. Tervetuloa intraan! Käännös: Marianne Blomqvist Skall vi slå ner bopålarna i Nykarleby? då man hittat sin tomt gör man först en s.k. reservering av tomten. Reserveringen behandlas som ett löpande ärende i Tekniska nämnden och när anhållan inkommer tas inga flera ansökningar emot innan ett reserveringsbeslut fattats. Kostnaderna för reserveringen, som sträcker sig ett år framåt, är fastställt till 40% av årsarrendet för bostadsändamål. Nu kan man i lugn och ro börja fundera på en hustyp som passar just för den tomt man valt. Småningom tar processen med byggnadslov över och sen är man i full gång. Ledig villatomt i Dammskata. Tillbaka till våran gata, till hembyn, eller till rötterna brukar bli förr eller senare bli ett aktuellt ämne för många unga vuxna som studerat, och kanske även jobbat, en tid på annan ort. Vad finns det då för utbud och möjligheter i Nykarlebynejden för den som går i såna tankar? RondEllen begav sig till Byggnadskontoret i Nykarleby stad för att närmare kolla upp saken med stadsgeodet Tom Johansson. Vi välkomnar nybyggare och vill gärna se unga familjer slå ner bopålarna i Nykarlebynejden, säger Tom. Mera information och handledning samt kartor på lediga tomter fås från byggnadskontoret, men även på stadens hemsida www.nykarleby.fi finns en hel del likvärdig information att hämta. Johan Österbacka Vad finns det för tomtutbud i Nykarlebynejden idag? Förutom privatägda tomter här och var så har staden idag hela 55 småhustomter att erbjuda i centrum. Även på de olika detaljplanerade bostadsområdena ute i byarna finns det lediga tomter. I Jeppo finns det 16 tomter och i Munsala 11 tomter. Även i Hirvlax, Monäs, Monå och Socklot finns det några tomter i varje by som är lediga i nuläge. Fördelen med detaljplanetomter är ju att alla vägar och kommunaltekniska anslutningar är ordnade! Sen finns det även fritidstomter till salu, i såväl Dammskata, som i Kanäs. Hur går man då tillväga om man är en intresserad nybyggare? Kartor och handlingar fås från byggnadskontoret och Staden har idag hela 55 småhustomter att erbjuda i centrum. n d e a n s l a g s t av l a . . . . 20 RondEllen 1 - 2015 ASLAK – Rehabvecka i Härmä Vi var en grupp på 10 personer, anställda av Nykarleby stad, som samlades i Härmän Kuntokeskus på måndag morgon den 16.3. Vi hade alla sökt och efter flera intervjuer och otaligt blankettifyllande, slutligen valts ut av FPA att få genomgå rehabiliteringen, som är på sammanlagt fyra veckor, utspridda över drygt ett år. Vi har ingen lön under rehabtiden men kan söka ersättning från FPA. En vecka fylld av olika aktiviteter väntade oss. Det var kanske inte riktigt som vi hade föreställt oss innan, men nog så mycket bättre. Redan den första dagen, efter den första informationen med veckoprogram och många individuella tider att hålla reda på, fick vi bl.a. pröva på djupvattenträning. Det är jobbigare än man kanske kan tro att springa i vatten med ett bälte runt magen så man hålls flytande. Följande dag skulle vi gå ett gångtest, inomhus! Det var att trampa på runt, runt en bana, 11,5 varv så fort man kunde, smmanlagt 2 km, med pulsbälte och reflexväst på. Så fick vi veta var vi ungefär står i vår kondition och vilka pulsvärden vi borde hålla när vi är ute och motionerar. Nästa morgon, redan klockan 8 skulle vi vara ute, igen med pulsmätare på, och träna in vårt lägre pulsvärde och högre pulsvärde. Något av det jobbigaste vi skulle genomleva var nog muskelbalanstesten. Men det gick det också. Så vet man var man har sina svagaste punkter då. nade både av arbetstagaren och handledaren. Och de pappren skulle också sändas in till FPA. Så nu gäller det att sikta framåt. Målen skall sen följas upp varja gång vi kommer, om vi kommit någon bit på vägen mot våra mål. Sist men inte minst åt vi alla dagar, både mycket och gott. De första dagarna var tallrikarna väldigt välfyllda, men så småningom kom vi nog ner till en vettig balans, tyckte jag åtminstone. Och varje dag försökte vi också klämma in promenader när vi hade något hål i programmet. Och badavdelningen inte att förglömma. Den hade vi fri tillgång till efter dagsprogrammet. Där var det skönt att koppla av och ladda inför morgondagen. En sak som också var en trevlig upplevelse var gruppgemenskapen! Att umgås en liten grupp en hel vecka, med många gemensamma föreläsningar och gruppdiskussioner ger nog väldigt mycket. Det blev många goda skratt både under föreläsningarna och på fritiden. Hela gruppen är nog väldigt tacksamma att arbetsgivaren, Nykarleby stad, gett oss den här möjligheten och vi kan varmt rekommendera det här åt fler, om det ges möjlighet. På rehabgruppens vägnar, Gunilla Kvist, byråsekreterare vid stadskansliet Alla hade också indivudeulla samtal med arbetslivskonsulten, fysioterapeuten och läkaren. Enligt deras bedömningar fick vi sen alla personliga jumpaprogram, som är utformade för att stärka de svagheter vi har och de krämpor vi behöver få bukt med. Allt detta med tanke på att vi skall klara arbetsdagen bättre och också må bättre i vardagen. Vi hade också föreläsningar av psykologen och om viktigheten av motion. Vi fick också göra våra egna motionsprogram, som vi sen fick till hemläxa till nästa gång, att vi skall fylla i motionsdagboken också. Sen skulle vi också göra upp egna mål, vad vi vill förbättra under den här kursens gång, och åtminstone ett mål skulle vara arbetsrelaterat. Där fick vi tänka till litet. Men nu har alla sina mål nedskrivna och underteck- Stadens ASLAK-grupp i Härmä. ...stolt över alla RondEllen 1 - 2015 21 Detta visste du inte om.... I detta nya inslag i RondEllen lyfter vi fram personer inom staden som har speciella intressen, talanger eller erfarenheter. Vi tar gärna emot tips inför kommande nummer, om dej själv eller din kollega! Mejla rondellen@nykarleby.fi Christian Perämäki, Stjärnhallen Jag har samlat kulspetspennor i nästan tio år. Det började av sej själv, jag kände att det var roligt, sen blev pennorna fler och fler. Jag har bara köpt en penna, resten har jag fått eller hittat på olika ställen. Jag använder pennorna nu och då, jag samlar bara på pennor som fungerar. Favoritpennan är just den som jag köpt, jag köpte den på båten för många år sen, den har en Silja Line-båt som åker när man vänder på pennan. Johanna Enroth, vik. museiamanuens Jag är före detta elitfotbollsspelare. Som sjuåring såg jag en lapp om att man startar upp ett tjejfotbollslag i Sundom IF och började spela, som 15-åring slapp jag med i damlaget i Vasa, som 16 åring kom jag med i landslagsringen. Jag tror jag gjorde 4 landskamper var i U17 och U19. Som 17-åring blev jag värvad till FC United och flyttade då till Jakobstad tillsammans med en lagkompis. Jag spelade 8 säsonger i United och vi vann två guld, ett silver och ett brons i FM-serien/Ligan. 2004 var bästa året, då vann vi i princip allt man kunde vinna. Fotbollen har gett mej mycket glädje och lärt mej mycket, kanske främst gällande lagarbete och sammanhållning. Jag slutade spela fotboll helt 2007 och det känns rätt skönt att inte behöva träna 5-6 gånger i veckan, utan bara när jag själv vill. Bästa minnet är kanske från sista ligamatchen 2004 när jag nickade in segermålet mot HJK! Margareta Jakobsson, serviceförman-städ Jag har snickrat så länge jag minns, redan i unga år var jag med på Arbis snickarkurs och nu de senaste 10-12 åren har jag återupptagit mitt intresse som deltagare i Träslöjd- och möbelrestaurering Jag har ingen egen verkstad men ett varmt garage där jag huserar och på kursen har jag tillgång till de verktyg och maskiner som inte finns hemma. Både stora och små föremål har jag tillverkat allt från Hälge-figurer till en mindre och en större prydnadsbrunn. Jag är stolt över alla mina arbeten, men kanske mest de båda prydnadsbrunnarna. Jag gör inga onödiga saker, bara sånt som jag eller någon annan behöver, eller vill ha. Jag har alltjämt tyckt om att arbeta med händerna. Mitt snickarintresse, tror jag, att jag fått från min pappa, med honom tillbringade jag mycket tid som liten, han fixa det mesta. mina arbeten.... 22 RondEllen 1 - 2015 Trafiksäkerhet lokala trafiksäkerhetsgruppen. Gruppen består av företrädare från kommunens olika förvaltningsområden. Gruppen följer och organiserar trafiksäkerhetsarbetet som görs i den egna kommunen, samt koordinerar och delegerar arbetet till de olika förvaltningsenheterna, där en stor del av trafiksäkerhetsarbetet sen sker. Nykarlebys trafiksäkerhetsgrupp Tekniska sektorn Peter Sjöblom UngaKatarina Östman Allmän förvaltning, Tomas Knuts handikapp- och äldrerådet /Gunilla Kvist Utbildning, lågstadiet Anders Fors DagvårdCarola Stråka Social- och hälsovård Carita Andersson TrafikskyddetHeli Lintamo NTM-centralenKjell Lind Nykarleby stad har gjort upp en ny trafiksäkerhetsplan som blev färdig våren 2015. Den utgör en revidering av den tidigare planen från 2003. Trafiksäkerhetsplanen är ett samarbete mellan NTM-centralen i Södra Österbotten, Nykarleby stad samt en del andra aktörer. Staden och NTMcentralen har som beställare av arbetet ansvarat för utarbetandet av planen. I grannkommunerna Jakobstad och Pedersöre har även liknande trafiksäkerhetsplaner utarbetats. Nykarlebys trafiksäkerhetsplan utgår från den landsomfattande säkerhetsvisionen att ”ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt i trafiken”. Målet är att antalet skadade i trafiken skall mer än halveras fram till år 2025. Planen innehåller handlings- och åtgärdsförslag för utvecklandet av den fysiska trafikmiljön samt för utvecklandet och genomförandet av fostrings-, bildnings- och informationsarbete. Med planen försöker man säkra att arbetet i trafikfostran når alla ålders- och trafikgrupper. För organiseringen och koordineringen av trafiksäkerhetsarbetet bildades såväl kommunala trafiksäkerhetsgrupper som en regional grupp för Jakobstad, Pedersöre och Nykarlebyområdet. Den regionala gruppen stöder verksamheten i kommunerna och bistår vid t.ex. koordinering av gemensamma trafiksäkerhetsärenden. Grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Nykarleby är den Trafiksäkerhetsgruppens uppgifter: (ts = trafiksäkerhet) »» Samla information om förvaltningarnas ts-nyheter, deras behov och önskningar, samt ge information om aktuella ärenden. »» Reservera nödvändiga resurser för förvaltningarnas ts-arbete. »» Hålla kontakt med den regionala ts-gruppen. »» Utarbeta handlingsplaner för ts-arbetet. »» Koordinera organiseringen av evenemangsdagar. »» Medlemmarna fungerar som ts-arbetets stödpersoner i sina förvaltningar. »» Informera om kommunens ts-arbete. »» Uppföljning och rapportering om ts-arbetet. Trafiksäkerhetsgruppens viktigaste frågor är att jobba med upplysning, attityder, påverkan och kontinuitet gällande trafiksäkerhetsfrågor inom Nykarleby stad. Just nu är fokus satt på att informera om den nya trafiksäkerhetsplanen samt om trafiksäkerhetsgruppens uppgifter och verksamhet. Olika kampanjer och evenemang planeras för innevarande år 2015. Ett tema som kommer att uppmärksammas i någon form i år är säker cykling. Aktuell information om trafiksäkerhet finns också på stadens hemsidor www.nykarleby.fi Peter Sjöblom . . . . u p p l y s n i n g, a t t i t RondEllen 1 - 2015 23 Liikenneturvallisuus yhteisten liikenneturvallisuusasioiden koordinoinnissa. Uudenkaarlepyyn liikenneturvallisuustyön perustana on paikallinen liikenneturvallisuusryhmä. Ryhmä koostuu kunnan eri hallintoalueiden edustajista. Ryhmä seuraa ja organisoi liikenneturvallisuustyötä, joka tehdään omassa kunnassa, sekä koordinoi ja delegoi työtehtäviä eri hallintoyksiköille, joissa suuri osa liikenneturvallisuustyöstä sitten tehdään. Uudenkaarlepyyn liikenneturvallisuusryhmä Uudenkaarlepyyn kaupungin laatima uusi liikenneturvallisuussuunnitelma valmistui keväällä 2015. Se muodostaa vuodelta 2003 olevan aikaisemman suunnitelman tarkastuksen. Liikennejärjestelmäsuunnitelma laaditaan yhteistyössä Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen, Uudenkaarlepyyn kaupungin sekä muutamien muiden toimijoiden kanssa. Kaupunki ja ELY-keskus ovat työn tilaajina olleet vastuussa suunnitelman laatimisesta. Naapurikunnissa Pietarsaari ja Pedersöre on laadittu myös vastaavanlaiset liikennejärjestelmäsuunnitelmat. Uudenkaarlepyyn liikenneturvallisuussuunnitelma perustuu valtakunnalliseen turvallisuusvisioon ”kenenkään ei tarvitse kuolla tai loukkaantua vakavasti liikenteessä”. Tavoitteena on, että liikenteessä loukkaantuneiden määrä enemmän kuin puolitettaisiin vuoteen 2025 mennessä. Suunnitelma sisältää toiminta- ja toimenpide-ehdotuksia fyysisen liikenneympäristön kehittämistä varten sekä kasvatus-, sivistys ja tiedotustyön kehittämistä ja toteuttamista. Suunnitelmalla yritetään turvata, että liikennekasvatustyöllä tavoitetaan kaikki ikä- ja liikenneryhmät. Liikenneturvallisuustyön organisointia ja koordinointia varten muodostettiin sekä kunnallisia liikenteen turvallisuusryhmiä että alueellinen ryhmä Pietarsaarta, Pedersöreä ja Uudenkaarlepyyn aluetta varten. Alueellinen ryhmä tukee kuntien toimintaa ja auttaa esim. Tekninen sektori Peter Sjöblom Nuoret Katarina Östman Yleinen hallinto, vammais- Tomas Knuts ja vanhusten neuvosto /Gunilla Kvist Koulutus, ala-aste Anders Fors PäivähoitoCarola Stråka Sosiaali- ja terveydenhoito Carita Andersson LiikennesuojeluHeli Lintamo ELY-keskusKjell Lind Liikenneturvallisuusryhmän tehtävät: (lt = liikenneturvallisuus) »» Kerätä tietoa hallintojen lt-uutisista, niiden tarpeista ja toiveista, sekä antaa tietoja ajankohtaisista asioista. »» Varata tarpeelliset resurssit hallintojen lt-työtä varten. »» Pitää yhteyttä alueellisen lt-ryhmän kanssa. »» Laatia asiakirjasuunnitelmat lt-työtä varten. »» Koordinoida tapahtumapäivien organisointia. »» Jäsenet toimivat lt-työn tukihenkilöinä hallinnoissaan. »» Tiedottaa kunnan lt-työstä. »» Lt-työn seuranta ja raportointi. Liikenneturvallisuusryhmän tärkeimmät kysymykset ovat tehdä työtä neuvonnan, asenteiden, vaikutusten ja jatkuvuuden kanssa koskien liikenneturvallisuuskysymyksiä Uudenkaarlepyyn kaupungissa. Juuri nyt on painopiste asetettu tiedottamiseen uudesta liikenneturvallisuussuunnitelmasta sekä liikenneturvallisuusryhmän tehtävistä ja toiminnasta. Kuluvalle vuodelle 2015 suunnitellaan eri kampanjoita ja tapahtumia. Teema, joka tullaan huomioimaan jossain muodossa tänä vuonna on varmasti pyöräily. Ajankohtaista tietoa liikenneturvallisuudesta löytyy myös kaupungin kotisivuilta www.uusikaarlepyy.fi Peter Sjöblom t y d e r, p åv e r k a n . . . . . 24 RondEllen 1 - 2015 Nykarlebyveckan 2015 I mitten av augusti, 15-22.8, blir det igen dags för en hel vecka med program för nykarlebybor och besökare utifrån. Nykarlebyveckan har blivit en träffpunkt efter sommarsemestrar och stugliv, innan den långa mörka hösten tar vid. Programmet under veckan har år för år utökats och förutom Nykarleby Kultur & Fritid är det många olika parter som medverkar; föreningar, företag och enskilda aktörer. »» I programutbudet för årets Nykarlebyvecka ingår både sådana inslag som blivit tradition, men också nya saker. Ifjol drog Pia-Karin Helsing fulla salar med sin föreställning Med små, små steg. I år har vi igen lyckats engagera Pia-Karin – nu med fokus på Jean Sibelius. Tillsammans med den norska konsertpianisten Helge Kjekshus kommer hon att ge två konserter i Ahlbecksalen – den som önskar ta del av dem gör säkert klokt i att boka biljetter så fort de släpps... Det blir en musikromantisk kväll kallad Sommarnattens dröm, en form av hyllning till den ljusa sommarnattens avsked i augusti. En stämningsfull kväll utlovas med både musik och poesi. »» Comeback, efter uppehåll ifjol, gör också American Bluegrass Gospel Night på Klippan i Monäs. Lördagen den 15:nde augusti inleds årets konsert med Open stage – nu har alla okända amatörer och band sin chans att visa upp sig inom genren bluegrass & country. Duon Penny och Katy Clark, som tillsammans bildar Purple Hulls, finns på scenen även i årets upplaga av konserten. De kommer från Texas och är artister på världsnivå. De inhemska inslagen under konsertkvällen består av Jussi Syren & The Groundbrakes, Country Life och Homeward Bound. Förutom real countrymusic utlovas stora, goda helköttshamburgare! (...och en kväll vid havet i sommarvackra Monäs är ju alltid rätt :)). »» »» »» »» Skrubiluttan och Skrubilej alias Marianne Maans och Desiré Saarela framför rolig folkmusik varvat med spännande påhitt och historier. Barnen får också själva göra musik tillsammans med Maans och Saarela. I rådhusgalleriet ställer årets kulturpristagare, Leif Sjöholm, ut fotografier och andra verk. I bagarstugan på Kuddnäs visas i sommar Helge Hedmans fantastiska ikoner. Utställningen pågår även under Nykarlebyveckan. Under veckan kommer vi att visa flera olika nya mittnordiska filmer, producerade i Finland, Sverige och Norge. År 2015 är Bokens år! Det behöver naturligtvis uppmärksammas i författarnas stad. Det blir en litterär vandring i stadskärnan med stopp på platser som anknyter till lokala författare eller böcker. En föreläsning med Ann-Sofie Backgren om Storytelling som metod för marknadsföring och utveckling. Familjedagen på Kuddnäs hör till de större enskilda evenemangen under veckan. Den brukar locka ca 500 barn och vuxna – olika former av program på det natursköna museiområdet utlovas även i år. För ungdomarna blir det bl.a. Back to School party i Pepparkakshuset och naturligtvis Parkhäng i Topeliusparken – dit alla åldrar är välkomna. Inför Kulturnatten på torsdagskvällen den 20:nde augusti hoppas vi naturligtvis på varmt och vackert väder för en kvällspromenad i stadskärnan. Det blir ett mångsidigt program utplacerat på olika punkter i stadskärnan. Istället för ett sammanhängande program på torgscenen blir det i år enskilda uppträdanden med förbestämda »» De lokala museerna kommer också i år att ha öppet hus under veckan – passa på att besöka nåt museum! »» Byautfärden med buss kommer i år att gå till Socklot. »» Tractorcruisingen har blivit ett kärt kännetecken för Nykarlebyveckan. Söndagen den 16:nde augusti är det igen dags att damma av gamla dyrgripar eller moderna traktorvrålåk. »» Good Mood Guerillan är aktiv också 2015! Här kan alla delta – överraska, hjälp och gläd dina medmänniskor så mycket du hinner under veckan. Tillsammans gör vi världen lite soligare! »» För barnen blir det bl.a. en teaterföreställning med gruppen Soiva Sammakko/Den Klingande Grodan och barnkonserten Skrubiluttan Å Skrubilej. Trollen Barnteater med Soiva Sammakko/Den Klingande Grodan. . .t o rs d a g skväl l e n d e RondEllen 1 - 2015 25 klockslag. Kring upplevelseprogrammen samarbetar vi med Tammerforsföretaget Gre8t Sports. Det blir Zorbbollar på ån, sumodräkter och korgklättring – utmana dig själv – frågan är: hur högt kan du klättra och vågar du rulla runt inne i en stor plastboll på ån?! Vi gör ett uppehåll med Råddrock i år och istället gör vi ett hopp tillbaka i tiden på rådhusets innergård. Stig in på ett livligt gammaldags torg, fritt från mobiltelefoner och andra moderna rackerier :). Leif Strengell har samlat några konstnärer/grafiker och håller öppet hus i köttkontrollen invid Jakobstadsvägen. Veckan avslutas som vanligt med den jättelika Juthbackamarknaden. Det här och mycket annat kan du ta del av under den kommande Nykarlebyveckan 15-22.8. Har du programidéer? Vill du/din förening medverka i programmet? Ta kontakt med Kultur & Fritid senast i mitten av juni! kultur@nykarleby.fi Tina Nylund Nykarleby – den cyklande staden! Nykarleby stad erbjuder stadens personal möjlighet att köpa en ny cykel från valfritt ställe. Avbetalningen får göras under max 24 månader, räntefritt och minimibeloppet är 50 euro per månad. Kampanjen gäller till 31.5. Stadssekreterare Tomas Knuts, själv aktiv motionär tycker att kampanjen är ett bra sätt att stöda personalen i att motionera mera. Att cykla till jobbet är en bra start på dagen och dessutom bra för miljön. Knuts tycker att kampanjen var ett bra initiativ och för honom själv gav det också en ”kick” att investera i en ny cykel. Han ser fram emot en aktiv vår på cykeln och hoppas att personalen passar på och utnyttjar förmånen. Maria Sjöblom klasslärare vid Normens skola nappade på erbjudandet och köpte en ny cykel från en lokal cykelförsäljare. Hon har också utnyttjat möjligheten att dela opp betalningen i rater. Cykelkampanjen är en god gest av arbetsgivaren att motivera personalen till att röra på sig tyckte Sjöblom. Hon cyklar nästan dagligen till skolan. Ann-Christine Rudnäs barnskötare vid Skogsstjärnans daghem gillade också arbetsgivarens initiativ till cykelkampanj och har just köpt en ny cykel. Anci använder cykeln året runt och tycker att avbetalningsförmånen var bra. Det finns också planer på motionskampanjer på cykel inom staden och där kunde den lokala cykelklubben vara en naturlig samarbetspartner. Mera info om detta kommer under våren. Gågrupperna i byarna kunde kanske bli cykelgrupper som samtidigt besöker sevärda platser i kommunen. Det finns också kommuner där man utsett ”den mest” cyklande arbetsplatsen. Kanske något för Nykarleby att ta efter? Personalen får gärna komma in med förslag till mig så får vi se vad vi kan hitta på. Jag hoppas också att arbetsplatserna själva hittar på evenemang där personalen kan använda cykeln. Maria Sjöblom nappade på erbjudandet och köpte en ny cykel. Stadens lätta trafikleder har under många år lyfts fram vid budgetarbetet men ännu ligger vi dåligt till i jämförelse med våra grannkommuner. För att kunna cykla tryggt inom kommunen bör nog nätet av lätta trafikleder utvecklas. Något för politikerna att ta tag i. Önskar er alla en god fortsättning på våren och hoppas att ni får många fina upplevelser på cykel. Anders Fors Ann-Christine Rudnäs cyklar året runt. e n 2 0 : n d e a u gu sti . . . 26 RondEllen 1 - 2015 Något för dig? - Geocaching ”Det är en Micro vi är ute efter, medelsvår terräng. Se upp, en mugglare!” Många har hört om Geocaching men kanske inte riktigt förstått poängen med det. Likadant var det för mej, men en RondEllenartikel hjälper alltid! Geocachare lever lite i det fördolda, både din granne och din kollega kan vara Geocachare utan att du vet om det, när man börjar rota i det finns de överallt! Jag hade i alla fall fått nys om en stadsanställd som sades vara en av dom där, de som håller på med det där.. Meribell, som hon väljer att kalla sej är ödmjuk, hon säger sej först vara nybörjare med små kunskaper om Geocaching... sen kör hon över mej med en massa fakta och fackspråk, historier och detaljer... Geocaching är en världsomfattande skattjakt med hjälp av GPS. Man börjar med att ladda ner gratisappen Geocaching till sin smarttelefon. Efter man loggat in får man fram en karta där de närmaste cacherna/skatterna är utmärkta. De är också graderade enligt svårighetsgrad, terräng och storlek. Micro är i storleken av en filmburk, Liten är under en liter och Standard är över en liter. Till många cacher kan det också finnas praktiska tips på var man ska söka för att hitta dem. några ”mugglare”, dvs. vanligt folk i närheten måste vi vara diskreta, en skattjakt ska ju vara lite hemlig. I burken finns en hoprullad sliten lista där man ska skriva sitt namn. Kanske inte världens mest spännande skatt, men jakten är som bekant bättre än fångsten.. Det här är den enklaste typen av cach, men det finns många olika, fantasifulla, svåra cacher. Det kan vara svåråtkomliga ställen eller någon typ av pussel eller rebus som ska lösas och som kan leda en vidare till en ny plats. För att jag ska få en direkt känsla av hur det är att Geocacha måste vi så klart ge oss ut och pröva på det! Raka spåret mot första cachen ”Nykarleby Kraftverk”. GPS:en visar oss till en gräsplätt utan minsta ledtråd om var cachen kan vara. Meribell har hittat denna tidigare men är väldigt sparsam med tips, jag måste hitta den själv.. Det tar några minuter men plötsligt får jag syn på den lilla micro-cachen! Men med Jag märker cachen som hittad i appen på min telefon och vi går vidare mot nästa cache, ”Skolområdet”. Där har Meribell tidigare krupit omkring i buskarna länge utan att hitta den, men med lite nybörjartur eller ren talang så hittar jag den ganska snabbt! I denna cach finns förutom namnlistan även en liten grej. Denna är det meningen man ska byta mot något annat, så det löns att ha någon liten rolig sak med sej. . . . .” m u g g l a r e ”, d v s RondEllen 1 - 2015 27 Visst ger det mersmak, nu måste vi vidare till nästa! Till den finns ett tips om att söka mellan stenarna, men vilka stenar!? Här krävs lite smutsiga händer, men om en stund hittar vi lådan! Med gratisversionen av appen så kan man bara söka tre cachar per dag, så här slutar dagens äventyr. Men tre cachar är jag faktiskt nöjd med. Visst var Geocaching kul, och intressant var att jag efter första cachen började känna mej som en Geocachare, en sån som är ute på nåt hemligt uppdrag, som måste smyga lite så att inte några mugglare kommer oss på spåren... Jag tror inte jag i första hand skulle ge mej ut på egen hand och Geocacha, det är nog trevligare med sällskap. Jag tänker mej att det framför allt är något man gör tillsammans med barnen, men Meribell säger att i många fall är det nog de vuxna som vill mer. Det finns de som lämnar hus och hem på sekunder när en ny cach dyker upp, med målet att hinna bli den första som hittar den! Det är Geocachare själva som lägger ut cacherna, men före de ”publiceras” finns det andra som kontroller att de är ok och att GPS-kordinaterna stämmer. Som ni märker är det lätt och snabbt att börja Geocacha. Det är en orsak att komma sej ut i naturen eller till platser man annars inte besöker, dessutom man får motion och frisk luft på köpet. Ps. För de som är intresserade av en snabbare, simplare version av Geocaching så finns även Munzee. Här är de olika skatterna ersatta med QR-koder som man scannar in med sin telefon. Emil Wingren Nyutnämningar / Vastanimitetyt Sanna-Kaisa Edström Ambulerande specialbarnträdgårdslärare Emilia Ek Karttekniker på enheten planläggning och mätning vid BK Virpi Elenius Barnskötare Jeppo dagahem Fridlund Rita Byråsekreterare för dagvården Hilkka Norrgård Tuntiopettaja Metsäkulman koulu Camilla Söderholm Barnskötare, Rummelbackens daghem Ann-Sofi Östman Daghemsassistent, städare, köksbiträde Munsala daghem ! n e m Välkom loa! u t e v r Te s. vanligt folk..... 28 RondEllen 1 - 2015 Håll koll på sommarens loppisevenemang Juni 2.6 6.6 6.6 6.6 6.6. 6-7.6 7.6 7.6 7.6 7.6 10.6 13.6 14.6 28.6 28.6 Loppisrace i Bosund i Larsmo kl. 17-20.30 Loppisrace längs Vasavägen i Närpes kl. 10-18 Bakluckeloppis vid Övermark uf kl.10-18 Gårdsloppis i Kovjoki i Nykarleby Loppisrace i Jeppo kl. 12-18 Loppis i Replot uf Loppisrace i Malax kl. 10-17 Bakluckeloppis vid Åminne folkpark kl 10-17 Loppis i Malax uf kl 10-17 Loppisrace i Oravais kl. 10-18 Onsdagsloppis vid Juthbacka herrgård kl. 18-21, varje onsdag 10.6-29.7 Loppisrace i Munsala kl. 12-17 Loppis/sommarmarknad i Kantlax kl. 18 Loppisrace på Källbacken i Nykarleby kl. 12-18 Gårdsloppis vid gamla prästgården i Nykarleby kl. 10-16 Juli 4.7 Loppisrace i Forsby i Pedersöre kl. 10-18 4.7 Loppisdag på Lundagård i Pedersöre kl. 10-18 5.7 Loppisrace i Tölby i Korsholm kl. 10-17, bakluckeloppis vid hembygdsföreningen 18.7 Loppisrace i Lappfors, Pedersöre 20.7 Storloppis i Jakobstad i samband med Jakobs dagar 25.7 Gårdsloppis i Kaskö Augusti 1.8 Loppisrace i Sundom i Vasa kl. 10-15 1-6.8 Skärgårdsloppis på Fagerö i Närpes 21-22.8 Juthbackamarknaden i Nykarleby Listan är från bloggen Tidstjuven, där hittar du uppdaterad lista under http://tidstjuven.com. Sök loppis under fliken kategorier. Sök loppisar i Finland: www.kirppikset.info www.kirpputorihaku.com Sök loppisar i Sverige: www.loppiskartan.se www.svenskaloppisar.se
© Copyright 2024