JÄMSTÄLLD STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING VÄGEN FRÅN ANTIPLUGGKULTUR OCH KÖNSSTEREOTYPA YRKESVAL FRIDA WIKSTRAND Studie- och yrkesvägledare och normkritisk pedagogik i vägledningen Vägledning i vid och snäv bemärkelse Ø Skolverkets allmänna råd Skolverkets allmänna råd Rektorn bör: Ha e. övergripande ansvar för a. elevernas arbetslivskontakter bidrar 7ll a. deras studie-‐ och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Lärare bör: utmana, problema7sera och visa på alterna7v 7ll tradi7onella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas fram7da studie-‐ och yrkesval. Studie-‐ och yrkesvägledaren bör: bidra med sådana specialistkunskaper som kan ha betydelse för elevernas studie-‐ och yrkesval. Skolinspek8onens granskning av SYV §  Skolorna behöver arbeta mer ak7vt för a. motverka a. elevernas studie-‐ och yrkesval påverkas av elevernas kön samt social och kulturell bakgrund. Många skolor tycker de.a är vik7gt, men ingen skola arbetade målinriktat med de.a. (www.skolinspek7onen.se 2013-‐11-‐11) -  Sverige har en könsuppdelad arbetsmarknad -  Social bakgrund påverkar möjligheter i utbildning och val till högre utbildning -  Pojkars antipluggkultur ”To cool for school” Circumscrip8on and Compromise (Linda Go?redson 1996) (Bild av Mia Lindberg) Självbild -‐ kön -‐ socialgrupp -‐ Yrkespreferenser -‐ intresse föreställningar om -‐ urval av tänkbara -‐ förmåga vilka jobb som ”passa acceptabla, möjliga yrkesalterna7v Bilder av yrken -‐ Föreställningar om (u7från ”social space) Yrkesval -‐ könstypiskt 7llgänglighet – status och möjlighet a. uppnå -‐ område -‐ s7mulans/stöd 7ll deﬁnierat yrkesmål Normer fungerar som en gemensam reglering av vem det ska vara möjligt a. vara i en viss ålder/klass eller i e. visst yrke . Normkri8sk pedagogik i vägledning •  För a. utmana det för givet tagna •  För a. se sig själv –  Vilka bilder/förväntningar har jag på pojkar och ﬂickor. –  Vilka normer förmedlar jag? Hur vill jag a. det ska vara och hur kommer jag dit? •  För a. se a. du själv är medskapare av normer •  För a. synliggör och ifrågasä.a normer –  Till exempel i grupper i skolan. Vilka möjliga ”pojkkulturer” ﬁnns i skolan. Hur skapas och reproduceras dessa? Hur kan de utmanas? Motsvarande gäller även för ﬂickor! –  Arbeta med lärare kring vad som ges uppmärksamhet i klassrum, på skolan. –  Börja 7digt. •  För a. förstå språkets betydelse –  Vilka erfarenheter och människor får ﬁnnas med? –  Våga ifrågasä.a beﬁntliga narra7v! Visa möjliga alterna7va berä.elser •  •  •  •  För a. uppmärksamma vem som görs 7ll norm i olika exempel och material. För a. göra normkri7k – inte bara säga! För a. anta en intersek7onell ansats För e. ständigt reﬂexivt arbete –  Se kri7skt på oss själva, våra handlingar och rela7oner Hur kan deIa göras? Ø  Vägledning i bred och snäv bemärkelse – arbeta med lärare och skolledning Ø  Gruppvägledning – gruppövningar/diskussioner Ø  Arbeta ak7vt med normkri7sk pedagogik i samtal, utmana och medvetandegöra. Ø  Normkri7sk pedagogik som en metodik i vägledning för utmana och bredda perspek7v. Våga arbeta med den vägledningssökande Ø  Börja 7digt! Föreställningar om vilket yrke som passar vilket kön och om hur en ska vara baserat på kön sä. 7digt. Genusmedveten pedagogik och normkri7sk pedagogik! Hur utmana bilder av arbete & yrken i skolan? 13 MALMÖHÖGSKOLA © Careers New Zealand 2008 Vad kan ni göra? – vänd spegeln mot er själva Ø  Språk: Vilka berä.elser är möjliga, vilka normer reproducerar jag genom val av ord, exempel osv Ø  Vilka bilder av arbete och yrken presenteras och beskrivs som möjliga – av elever/lärare/ vägledare/övrig personal Ø  Vad ses som normalt och vad ses som avvikande Ø  Vilka normbro. görs på skolan? Hur tas dessa emot? Synliggörs? Vad reagerar du på? Ø  Bråka med normerna! Ø  Ska vägledare utmana och störa? Vad betyder det i vägledningen – Andra frågor aI fundera kring •  Vilka intressen är gil8ga i vägledning för val av arbete och yrken? •  Hur talas det om individer bland kollegor – vilka grupper, problem konstrueras – varför? •  Hur förmedlas ”den goda arbetaren” ”det goda arbetet” •  Hur talas det om klädsel/religiösa symboler osv i rela8on 8ll anställning och arbete. •  Vad är eI misslyckat/lyckat arbetsliv? Hur och av vem förmedlas deIa? •  Hur ska en vara för aI vara ”anställningsbar”? •  Vad är 8llåtet och möjligt i vägledningssammanhang / undervisning? Vad får en inte säga/göra? •  Vilka normer skapas av de poli8ska beslut som rör vägledning/arbete/skola osv? MALMÖHÖGSKOLA Tack för a. ni lyssnade! Frida.wikstrand@mah.se @wikstrand