På Alla Plan - SEKO Posten Produktion GPT
S a t is På Alla Plan Nyhetsblad för medlemmar i Seko Väst Klubb 630 M-Rock porträtteras sidan 27 or rg! d si fä 2 3 lt i He Kryssa med Seko sidan 7 Johan Lindholm presenteras sidan 8 Terminalområdeschefen intervjuas sidan 5 NUMMER 2/2015 Innehåll: ................. ................. 3 Ledare ................. ................. 4 Redaktören har ordet ................. ................. 5 Thomas Malmqvist intervjuas ................. ................. ................. ................. 6 Lena tackar för sig ................. ................. ................. ................. 7 Hisingen runt med Seko ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. 8 Intervju Johan Lindholm mm ................. ................. 9 Medlemsintervju: Maria Dos Reis 10-11 Arbetsmiljöenkät - Nidia ryter till 12 Den stora frustrationen 13 Gemensam kamp underifrån! 14-15 ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. Intervju Daniel Hansen Insändare/kombinätter På alla plan Ansvarig utgivare: Hans Skog Chefredaktör: Mats Hallberg Layout, foto, redigering: Jan-Anders Lindqvist På www.sekopt-gbg.se kan du ladda ner denna tidning i färg. Där finns även alla tidigare nummer från 1993 Seko Tel: 010-436 41 28 Postadress: Seko Klubb 630 Kruthusgatan 17 405 10 Göteborg Framsida: Mats, Jan-Anders ochj Kalle. tillsammans över 50 år med På Alla Plan! Foto: Hans Skog ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. 16-17 Röster om På Alla Plan 18 Intervju Irene Wennemo 19 ODR välkomna - Tuffa tag på Årsta 20-22 Från överflöd till... 23 Tronskifte på Seko Posten 24 D. G. har ordet 25 Facklitteratur: Ordens makt i politiken 26 Gästkrönikör: Anna Chavell 27 Lokal nutidshistoria: Emrik Larsson 28 Arbetarlitteratur: Skymningslandet 29 Vart är du på väg älskade stad? 30 Adress och Telefonlista Ledare Ny organisation inom företaget! Tempot blir uppskruvat och kommer att skruvas upp ytterligare. För den fackliga organisationen Seko och för skyddsorganisationen, gäller det att vara uppmärksam på det mesta; alltifrån vattenautomater till förslag på nya tjänstgöringar. Men det finns ingen möjlighet att vara med överallt hela tiden. Och här har ni som medlemmar en viktig funktion att informera, påpeka eller lämna synpunkter till närmaste förtroendevald. För även om du ”enbart” är medlem är du viktig för helheten. Seko Posten skall vara en spegelbild av Posten då vi är en förhandlingsorganisation. Under hösten kommer det att anordnas ett medlemsmöte om att gå in i Seko Post Väst. Oroväckande på Brevterminalen är ålderstrukturen. Merparten av oss anställda är 45+. Detta är nu inget nytt problem. Arbetsgivarna har varit medvetna om problematiken under ett flertal år. Vi märker av det, när det skall rekryteras till olika ungdomsaktiviteter. Det finns få att rekrytera. Det märks på åldersstrukturen i klubbstyrelsen och gör det mycket svårare att hitta intresserade medlemmar som vill arbeta inom styrelsen. Avslutningsvis vill jag citera LO:s ordförande Karl-Petter Thorvaldsson: ”För 35 år sedan, 1980, var maktelitens genomsnittliga inkomst 4,9 arbetarlöner. Idag är den 16,8 arbetarlöner. Sverige har de snabbast ökande klyftorna i hela OECD. Någonting har hänt. Vårt land har börjat slitas isär. Ur alla dessa möten och samtal med LOs medlemmar har vi försökt att formulera en färdriktning och en rad tydliga krav som vi vill förverkliga. . Vi vill att våra medlemmar ska få en rättmätig del av produktionsresultatet. Och vi vill uppvärdera kvinnors arbete. Därför är den kommande avtalsrörelsen så viktig. Vi vill att våra medlemmar ska ha rätt till en arbetsmiljö som berikar och bygger upp, inte skadar och bryter ner. Och vi vill att alla ska ha rätt till ett arbete. Ett tryggt arbete. Därför måste vi göra något åt det ofrivilliga deltidsarbetet och missbruket av visstidsanställningar. Men vi vet också att allt detta kan vi bara åstadkomma med facklig-politisk samverkan”. Till slut vill jag önska er alla en skön sommar! 31 Uteätaren rekommenderar 32 Dikt: Upprop Hans Skog Klubbordförande Rättelse: I nr 1 2015 refererades verksamhetsberättelsen. Där stod att omorganisationen på ODR innebar att de gick från två lagledare till en, faktiskt gick de från två produktionsledare till en produktionsledare + en lagledare. Det stod också att det köpts en jobfeeder som inte passade och fick byggas om. Tre köptes in och kompletterades med två plexiglasskivor för att dämpa ljudet. Redaktören har ordet På alla plan läggs ner. Redaktionen tar avsked med ett delvis tillbakablickande xl-nummer i färg. Vill här och nu tacka läsare och medverkande, vars engagemang varit drivkraft för mig. Att vara publicist är både ett ansvarsfullt och kreativt uppdrag. Åtskilliga idéer har fötts vid utförandet av småtråkiga arbetsmoment. I de åttiosju utgivna numren syns en gradvis utveckling. Ledstjärnan har varit det fria fackliga ordet, villkoret att god journalistisk sed följts. Sekreterare Lindqvist har varit en ovärderlig tillgång under resans gång. Layout, redigering, redaktionell text, foto & illustration har varit praktiska sysslorna för att göra medlemsbladet läsvänligt. Därtill har denne allt-i-allo varit bollplank, bedömt vilka uppslag som platsat. Rädsla för repressalier har gjort att jag ibland lagt band på mig, idkat självcensur. Har ändå fätt höra nyligen att min imaginära penna varit fruktad. Värt att påminna att PAP sedan jag fick ta över, har bekostats av klubbkassan. Kanske kaxigt, men jag känner stolthet och förundran över vad vi åstadkommit, fast vi har misslyckats med att få in insändare och det var alltför länge sedan vi hade någon debatt. En ängslig arbetsgivare läser ivrigt och har under åren kommit med synpunkter, vilket är naturligt eftersom vi företräder olika intressen. När jag i vintras tipsade en av företagets nationella chefer om att inhämta kunskap via PAP, blev svaret att han redan hade läst på nätet. Trenden måste vändas. Vad anser Post Nord News om den motbild PAP tillhandahåller? 1993 intervjuades jag, men då var ämnet något så harmlöst som skönlitteratur. Frågan väcks för att propagandan, som alltid illustreras av hysteriskt glada miner, på sistone haft rejält verklighetsfrånvända rubriker. ”Öppet för diskussion, På rätt väg – men vi måste hålla tempot uppe” samt cyniska ”Vi levererar” (= en kampanj) är tre iögonfallande exempel. Har märkts att personalens välbefinnande inte prioriterats hos nya ledningen. Vi parter talar tyvärr inte samma språk. Den larmsignal som uppropet manifesterade verkar man ha skakat av sig, vill inte fästa sig vid. Eftersom pressen förstås rapporterar om missförhållanden, har ledningen för PostNord ändå skadats av rekordstora kvalitetsstörningar. För dessa förseningar på terminal och i utdelning har ursäkter framförts. Koncept utdelning med sina många flöden sågades brutalt 31/5 i Gefle Dagblad. Artikeln om uppgivenhet var allt annat än bra PR. I vår region har tidningen Proletären uppmärksammat att brevbärare har en orimligt tuff situation. Seko fick en släng av sleven. Behöver sägas några ord om att vara förtroendevald. Vi från brevterminaler har känt oss negligerade av såväl Seko Postens styrelse som repskap. När undertecknad på regional konferens i maj berättade om tillståndet på GBT utifrån vår reservation, bekräftades ånyo hur svårt det är att nå fram till våra företrädare. Till saken hör att statssekretaren, vars medverkan ersatte arbetsmarknadsministern, undvek att svara på de två mest akuta frågorna. Alla vi berörda måste kämpa för att medlemmar ska få vettigare scheman, skift med rätt bemanning samt arbetsväxling. Å ena sidan – å andra sidan. En av de mest omtalade händelserna på svensk arbetsmarknad var den vilda strejken vid LKAB 1969, en strejk som banade väg för LAS och MBL. Året innan gav Sara Lidman med fotograf ut intervjuboken Gruva, vars berättelser jag nyss läst. Arbetarna tjänade ganska hyggligt, fast priset de fick betala var skyhögt. Buller, livfarlig rök, kyla, värk, olyckor, inget dagsljus och en ledning som misstänkliggjorde och splittrade. Om man jämför har Posten varit en avsevärt mer omfamnande arbetsgivare. Idag blåser dock förändringens iskalla blå vindrar, finns inte längre något gul inbjudande logga. Det blåser också kallt i omvärlden. Klassklyftorna börjar bli lika stora som på 1800-talet, båtflyktingar drunknar i tusental på Medelhavet och i Sverige utnyttjas rättslösa individer av profithungriga företagare. Ofantliga orättvisor det går att ändra på. Dödliga sjukdomar är vi däremot maktlösa inför. Så fort jag tänker på arbetskompisen, född en dag före mig, blir jag gråtfärdig. I våras frågade han mig hur jag hade det. Cancer tog hans liv! Mina tankar går till hans familj och arbetskamrater. För oss som unnats livet och någorlunda hälsa väntar sommaren med semester fylld av olika njutningar. Glad sommar och tack för mig, den siste att sitta på redaktörsstolen. MATS HALLBERG, chefredaktör På Alla Plan | sid 4 Terminalområdeschef Thomas Malmqvist intervjuas Vi träffas samma dag som han ska visa bildspel på Dilens APT. Thomas har hunnit vara chef på Posten i sexton år och brinner rätt mycket för jobbet, är samtidigt mån om sin fritid. Ansvarsmannen för regionens terminaler betonar att den snabba utvecklingen i omvärlden styr oss, inte minst ny teknik i mobiler. För honom är dialog med anställda otroligt viktigt. 1. Hur vill du presentera dig för läsarna? Jag bor i Torslanda där jag också är uppväxt. Har familj bestående av fru från Norge och två döttrar, varav den yngsta har mig som fotbollstränare i IK Zenith. Jag behöver vara uppkopplad dygnet runt, men det är viktigt med rätt balans, att kunna gå ifrån. Unnar mig därför fisketurer. Mot bakgrund av din första kväll på plan 2 där du fick se mycket kvarligg, undras över hur vi ligger till i terminalligan? På brevsidan klarar vi oss bra, efter april ligger vi på tredje plats. Nationellt var april en mörk månad, medan situationen stabiliserades i maj. Paketterminalen ligger tyvärr i nedre skiktet. På sikt behövs mer samarbete brev – paket – pall. Ska noteras att vi chefer fått mycket kritik för mängden kvarligg. Vilka är dina uppgifter och vad gör dig kvalificerad för din befattning? Jag har huvudansvar för terminalområde Väst, det vill säga fyra arbetsplatser i regionen. Därtill har jag en roll i terminalledningsgruppen i Sverige. Den har ett ansvar mot hela nätet, tar beslut om att stödja andra terminaler. Min chef borde egentligen tala om vad som gör mig lämpad. Hur betungande är Postens ansträngJag är en fokuserad chef som ogillar da ekonomi när det gäller att planera långbänkar, vill vara tillgänglig för medverksamheten? arbetarna och vill motverka den risk för Tycker inte att den är betungande. Vårt anonymitet som finns på stora arbetsplatmål är att leverera det vi förväntas Vi har ser. (När APT har för många deltagare kommit överens om en budget och vår brukar bara några få våga prata.) Jag har uppgift att ta ansvar för den. en lång och bred erfarenhet som ledare i LOAB (terminal, trafik och produktion) Finns det några positiva nyheter till och MEAB. våra medlemmar? Min bana i Posten började på Göteborg Är positivt att volymnedgången på brev 8 1988, kom sedan till GPT på plan 6 när inte blivit så stor i år som befarat, även om BSM var enda maskinen, därefter huvudjanuari var en usel månad. En annan viksakligen truckförare på ITG under några tig sak är att vi ser slutet på T2016. Har år (Thomas har jobbat ihop med D.G och varit jobbigt för anställda när det rivits ”Cobra” för att nämna två kändisar.), nästa och borrats. anhalt blev åkeriet. Vi vill inte behöva flytta mer, behöver 1999 var ett betydelsefullt år, eftersom få lugn i verksamheten. Apropå folks oro jag på Dippen i Partille fick mitt första för att inte få behålla heltid, vill jag säga chefsjobb. Från den tiden tills nu har jag att min avsikt INTE är att minska anställhaft personalansvar. Nu basar jag över sjuningsprocenten. hundra anställda, vilket helt klart är det största antalet jag varit chef för. På Alla Plan | sid 5 Vad görs för att komma till rätta med den höga sjukfrånvaron jämte arbetsrelaterade besvär? Helt ärligt, får höra uppifrån om detta hela tiden. Västra Sverige är tyvärr outstanding! Vi ligger i en division för sig, funderar mycket på detta problem. Måste se frågan i ett större perspektiv och ta ett samlat helhetsgrepp. Vi är inte framme än vad beträffar åtgärder, är något som måste diskuteras i samverkan. Vilken är din syn på och erfarenhet av samverkan med Seko? Är jätteviktigt att ha samarbete med parterna, de fackliga organisationerna. Har aldrig haft några problem med Seko. Vi har olika roller, ska kunna komma fram till olika lösningar som är bra för båda parter. Av vad som är på gång trycker Malmqvist på att integreringen av ODR är jätteviktig, att volymuppgången på paket/pall inneburit att verksamheten på HPT ökat och säger på samma tema att arbetstillfällen lättare kan behållas om hela terminalområdet integreras. Vilka forum som passar bäst för att träffa personal har varit en knäckfråga för honom. Han har tankar på att ställa sig i sorteringsfack för att på ett naturligt sätt bli kontaktad, är således ingen chef som vill glida in och ut. Ha i minnet att cirka sextio procent av tiden kommer han befinna sig på GBT. Mats Hallberg Bjuder på: Lena tackar för sig efter nio ordförandeår Hon fick en chans och tog den när den hastigt infann sig. Sista tolv åren i arbetslivet ska Lena Liifv göra något helt annat, finns planer i bakhuvudet att verka inom alternativ medicin. Vår avgående ordförande vill passa på att tacka alla härliga arbetskamrater, medlemmar och förtroendevalda för ett gott samarbete. Oss kommer hon att sakna, inte Posten. Kan du erinra dig varför du ville bli ordförande? Ville vara med att påverka och förändra. Har alltid velat vara ledare, fast inte en sådan som kör över andra utan istället någon som får folk att växa. Ville pröva när jag fick chansen. Går det inte så går det inte var min tankegång då. Brunchkryssning Hisingen runt 22 augusti med Carl Mikael Bellman hade inget val. Detta har förklarats i LillPAP. Jag måste ändå se till mig själv. I intervju gjord 2006 beskrev du dig som en envis lyssnande person med paHur kunde en vanlig arbetsvecka se tos för rättvisa. Vad har format dig som ut? facklig ledare? Jag svarade på mejl och telefon, förEnvisheten har jag fortfarande, vilsökte lösa medlemmarnas problem. De ket jag tycker är bra. Med tanke på att ringde ofta för att de hade frågor. Sedan förtroendevalda kvinnor då som nu är i var jag på ODR, hade samverkan och minoritet, hade det varit lätt att ge upp. reste till Stockholm. Mycket tid gick åt Attityden är ganska tuff. Även om det är till att skriva på dator, liksom till att ha mycket snack om att kvinnor ska fram kontakter med chefer. Vidare sysslade jag vill männen gärna sitta på sina poster. Semycket med rehab och disciplinärenden. dan tror jag det viktigaste varit att kunna Brukade kolla telefonen även när jag är lyssna och tänka efter, viktigt inte minst ledig. I morse fick jag ett samtal, med stor vid samverkan. I samverkan har jag haft sannolikhet det sista från en medlem. nytta av min registrerande framtoning. För mig har dessa kunskaper/förmågor vaVilka utmaningar har varit svårast i rit avgörande att ha med sig. Jag har jobbat din utsatta position? mycket med Louise (Sundgren, ordförande Absolut svåraste har varit att ta ställning i den stora sektionen på GPT sista åren den till ändrade arbetstider, gäller att göra så fanns). Hon var tvärtom och därför kommånga som möjligt i kollektivet nöjda. pletterade vi varandra bra. Kanske skulle Man är tyvärr baklåst av tandlösa lagar jag ha varit mer pratig. Jag förstår att vissa samt arbetsgivarens rätt att leda och fördemedlemmar vill ha en bufflig ordförande, la arbetet. Man har för lite makt, kan bara har ändå klivit fram och inte varit rädd för be ansvariga att försöka lyssna och förstå att göra det. Från början låg det mig till genom att tvingas tjata. Känner mest en last att jag sällan varken höjde rösten eller stor maktlöshet! var den som stod på barrikaderna. Jag är helt enkelt inte den som slår mig fram för Hur mycket psykologi krävs för att att stå längst fram. Jag har kommit långt styra upp styrelsemöten? beroende på andra egenskaper som väger Ganska mycket! Alla ska få prata, ingen upp. ska få tillåtas ta över, alla ska vara bekväma Hur tror du medlemmarna reagerat i gruppen. Målet är en grupp som litar på på att du kort efter omval lämnat an- varann och att ingen får känna sig utsatt. Det handlar om en balansgång, vill heller ställningen och därmed uppdraget? En del har blivit sura, tyckt det varit inte strypa diskussioner. orättvist att jag fått Futurum. Det gick fort – så som det är i företaget – och jag Hur vill du sammanfatta dina otaliga På Alla Plan | sid 6 kontakter med motparten? För det mesta har de varit bra, är ett fåtal chefer som inte brytt sig om att lyssna. Vi ska tänka på att cheferna har sina direktiv. Koncernledningen skickar ut förändringar i form av nya förutsättningar som i praktiken blir omöjliga att hantera på lokal chefsnivå. Vad gör klubben bra och vad behöver förbättras? Oförberedd svarar jag spontant att vi är bra på att vara nära medlemmarna, många i styrelsen är duktiga på att fånga upp medlemmars synpunkter. Potential till förbättring finns främst i hur vi jobbar enligt medinflytandeavtalet med frågor från medlemmar. På våra två olika samverkan jämte APT kan vi kommunicera mer med golvet. Rent allmänt kan styrelsen vässa sig angående att nå ut mer med vad vi gör. Det är inte lätt att nå ut med information. Vad kommer du sakna mest från din arbetsplats? De många arbetskamrater jag haft genom åren. Vi hade mycket roligt förr, inte minst när vi var ett deltidsgäng. Hur har det fungerat att pendla från Munkedal? Jättebra! Jag har tre senaste åren åkt buss från Torp (Uddevalla), vilket är en timmes resväg från Göteborg. Då har jag vilat eller läst. Nackdelen var att det blivit mindre tid att spendera hemma. Mats Hallberg • Meny Tre sorters sill Sillpota tis Två sorters brö d • Ched darost Bri gjord marm eost Hemmaelad • Dage ns urval a v charkute t.ex skink rier a och sala mi Inlagd grönsaker a • Varm rökt lax m ed citro HimlaGo tts ombord nrabarber gravade la Pepparro x • Potati tskräm ssallad me d kapris, ä och purjo pple lök Toma • Him tsallad laGotts kå lsa • Hon ungstekt k llad y ckling me druvor d • Citro n och basi likasås Ost grönsaks fr – och ittata Rev bensspjäll Köttbulla r • Veck ans gröna sall • Ame rikanska p ad a nnkako hemmagjo rd sylt Ch r med okladklad kaka me d• Kaffe d vispad grädde /Te Denna klassiska kryssning är fyra timmar lång och går genom Göta Älvs och Nordre Älvs slingrande vattenvägar, ut i Björköfjorden och avslutningsvis genom Göteborgs hamn. Kryssningen avgår kl 12 från Lilla Bommen och vi är tillbaka ca kl 16 Seko Klubb 630 står för 300 kr och du betalar en egenavgift på 150 kr. Kostnad för dryck tillkommer. Vill du ta med någon respektive så går det bra. Denne ska då själv boka hos Strömma. Anmäl intresse genom att skicka in nedanstående talong till oss senast 12 juli. Antalet platser är begränsat till 50, vid fler anmälningar sker lottning. Efter 12 juli kommer inbetalningskort att skickas ut. Välkommna! Skickas in till Seko Klubb 630, Göteborg Posterminal, 405 10 Göteborg. Eller läggs i röda lådan på Plan 4. Senast 12 juli. Anmäler mig till Brunchkryssning med Seko 22 augusti 2015. Egenavgiften är 150 kr plus dryckeskostnad. Namn: ......................................................................................................................... Adress: ......................................................................................................................... Postnr: ................................. Ort: ............................................................................... Tel: ........................................................... E-post: ......................................................................................................................... På Alla Plan | sid 7 Miniintervju med Johan Lindholm Dansant polyglot* och expert på småbrev Ny ordförande för Seko Posten Styrelseeleven Maria Dos Reis intervjuas 1. Varför ville du ta på dig ansvaret hällsuppdrag och därigenom rimliga villatt efterträda Affe Mellström som Seko kor för de anställda. Som läget är idag så Postens ordförande? harmoniserar inte postlagstiftningen med För det första så hade jag aldrig funderat de ekonomiska avkastningskraven och då över att bli ordförande innan jag fick be- påverkar det i sin tur Seko Postens medskedet att Affe Mellström inte avsåg att bli lemmar negativt. Det är dock viktigt att omvald som ordförande. Det visade sig att poängtera att företaget bär de största anmånga tyckte jag skulle vara lämplig för svaret som arbetsgivare. Minimera antal uppdraget och det var givetvis helt avgö- skitanställningar, bedriva kärnverksamhet rande för att jag skulle tacka ja. Jag är fullt i egen regi samt att ha heltidsanställda så medveten om att tuffa tider väntar då di- långt det är möjligt är och förblir Seko gitaliseringen någon gång förväntas kom- Postens viktigaste frågor. ma även till Sverige, precis som den gjort 3. Hur borde informerade politiker i Danmark, men samtidigt ser jag också många möjligheter för PostNord och jag agera för att försöka lösa företagets och kommer göra mitt yttersta för att dessa våra medlemmars problem? Jag menar att man måste välja. Om möjligheter tas om hand på bästa sätt. PostNord ska kunna balansera lönsamhet 2. Vad är viktigast att förbättra beträf- med samhällsuppdraget så måste politiker fande de orimliga villkor som tynger ge företaget rätt förutsättningar via lag- starta ganska snart och då ska Seko Posten många medlemmar? stiftningen. Om man inte gör det menar vara med och ta en aktiv roll och påverka. Den pressade arbetssituationen var en jag att avkastningskraven måste sänkas. Vi Med 13558 namnunderskrifter bakom av anledningarna till att Seko Posten orga- har, sedan överlämningen av namnunder- oss har vi goda förutsättningar för det. niserade uppropet riktat till politiker och skrifter från uppropet till politiker och föMats Hallberg företagsledning. Politiker måste agera för retagsledning, träffat många riksdagsledaatt ge PostNord rimliga förutsättningar möter för att ge vår syn på vad som måste att kombinera lönsamhet med ett sam- göras. Arbetet med en ny postlag kommer Kärleken tog Maria hit från Kap Ver- folk hela tiden.” Angående kodningen de i slutet på 90-talet. Medan hon själv som småbarnsmamma trivs i görs bedömningen att sitt nya hemland, återfinns hennes dagtid normalt känns segt splittrade släkt i länder som Holland, medan det på kvällen känns Portugal och USA. På sistone har be- lagom, blir välkommen hovet av att engagera sig fackligt variation. Maria anser att Posten var bättre förr när blivit akut. man lyssnade mer på sina I september 2001, när Maria läste tu- medarbetare. Hon säger att rism och reseliv på Löftadalens FHS, frå- hon kan förstå att det inte gade hon via en kompis om jobb på GBT. går bra för företaget, vars Hon fick komma på intervju hos Ulla oförmåga att vara lyhörd Andersson, vilket resulterade i provan- gör personalens situation ställning en månad under kvällstid på 30 än värre. ”Känns som om %. Den efterfrågade gymnasiekompeten- vi inte längre är så märksen hade Maria från Kap Verde. ”Var lite värdiga. Om de samarbetat nervös, ville göra mitt bästa. Arbetsledarna med oss hade det inte varit så stressigt, inte så många artyckte det gick bra.” Tillfälliga anställningen förlängdes tre betsskador och sjukskrivningmånader, innan arbetsgivaren bestämde ar. Jag har fått ont i en axel. sig för att permanenta den. Så länge hon Tyvärr är de bara inriktade pluggade fungerade det hyfsat att jobba på att spara.” i ett land vars snö hon lärt sig älska trots samtidigt på nämnda procentsats. Under sitt varma ursprung. ”Har klarat mig hyfsat skollov höjdes tjänstgöringen till 75 %. Seko behövs bra i det svenska samhället, även om mycket Maria bestämde sig för ett tag sedan att varit konstigt” Maria hade studieledigt 2007, vilket gjorsöka mer kunskap om den fackliga världe att hon nappade på Postens erbjudande Vår aktiva Sekomedlem åker tillbaka den. Syftet var dubbelt! Handlade dels till Kap Verde ganska ofta samt bokar reom tills vidare anställning på 75 %. Sedan dess har småbrevsexperten jobbat på GBT om att få veta sina rättigheter, dels om att sor till USA för att hälsa på mamma. Får kunna hjälpa arbetskamrater. För henne reda på att befolkningen på Kap Verde är alla tider på dygnet. Maria har provat att arbeta i turistnä- känns det intressant att kunna påverka äventyrligt sinnad, vågar därför emigrera. ringen, både som reseledare i Estland och och bli delaktig. Hon beklagar att arbets- Är svårt att få jobb på ön även om man Holland samt varit vid incheckningen på givaren nästan alltid genomdriver sin vilja är välutbildad. Landet utvecklas raskt, är Landvetter. Praktiken tillbringades i Bos- oavsett Seko:s inställning. inriktat på turism med tre stora hotell på ton, vilket var praktiskt eftersom mamma Intressen och bakgrund gång. Största affischnamnet barfotasångbodde där. erskan Cesária Évora är Marias idol. Hon Fritiden spenderas helst med man och var en en folkkär och vänlig diva älskad två barn i förskoleåldern. Hon bor sedan Slitsamt och stressigt av alla. Tryggheten i den fasta anställningen på åtta år i Brunnsbo där hon trivs jättebra, Posten gjorde emellertid att hon blev kvar, känner sig trygg på sin gata omgiven av Mats Hallberg inte minst med tanke på två små barn. Tid trevliga pensionärer. Maria älskar att gå för barnen är främsta orsak till att hon inte på bio tillsammans med familjen. Slottsträvat efter att bli lagledare. Den mesta- skogen och Botaniska lockar med grönska, dels maskinella hanteringen på småbrev är lugn och frisk luft. Den stora passionen är Tillägg från Maria: Jag visste om Sverige innan jag kom hit ganska tuff, kräver mycket enligt kvinnan dans, inte minst zumba vars kombination av dans + träning är idealisk. för att min pappa hade bott här på 60-tajag intervjuar efter avslutat skift. Hon umgås också regelbundet med en let. Han var sjömän och jobbade på ett Hon kör ofta BFM, ISM och IRM. Mamångkulturell grupp på cirka elva kvinnor, svenskt fartyg som matros. skinpassen varvas med videokodning. Mavars verksamhet kan bestå av allt möjligt: Första gången jag kom till Sverige var ria tror att andelen betungande maskinDanmarksresa, spela fotboll, Lisebergsbe- 1998. Då var jag här på semester och hälpass kommer öka än mer och jag får veta att ibland fungerar inte rotationen. De sök och förstås mycket prat. ”Alla känner sade på min bästa kompis. Året efter flyttvingas utföra samma göromål hela tiden, varandra, fast vi är blandade nationaliteter.” tade jag hit för att bosätta mig. Dos Reis tyckte inte det var lätt att komnågot som gör folk missnöjda. ma till Sverige, men att vara engagerad och *)en som talar många språk. ”Man är pressad, gäller att få iväg posten begåvad på språk underlättade: kan creole, i tid. Personalstyrkan har minskat, fast de portugisiska, franska, engelska, lite spansäger att vi är för många. Jag är inte överens ska och närmast felfri svenska. Efter två med ledningen om deras beräkningar, fattas år fick hon permanent uppehållstillstånd Oviss framtid för klubben Aktuellt från Samverkan ”The future is uncertain and the end is always near” sjöng Jim Morrison med emfas. Det definitiva beskedet i LillPAP i april om att klubb 630 omgående skulle ombildas, är något vi i skrivande stund INTE vet när och hur det kommer ske. Därför kör vi på tills berörda parter är redo för beslut. Tänk på att APT ska ha en fast punkt på dagordningen där du dels kan lyfta frågor till samverkan, dels bli delgiven protokollen från dessa ”beslutsförhandlingar”. Med parter avses förutom ni medlemmar, sektionen på HPT och inte minst Seko Postens styrelse. Den megastora postklubben som organiserar regionens allra flesta postisar, har länge uttryckt önskemål om att vi blir sektion hos dem. Men så länge vi har möjlighet att välja, måste vi värdera möjliga alternativ utifrån vad som bäst gagnar er medlemmar. En avgörande osäkerhetsfaktor som nyligen tillkommit, är att Posten inte kunnat redogöra för på vilka nivåer samverkan ska existera. Vidare har ordföranden i sektionen på HPT diskuterat för- och nackdelar med en gemensam sektion med oss. Som sagt, det aviserade mötet efter sommaren är uppskjutet tills vi har alla kort på bordet. Visst vore det skönt om vi slapp denna förvirringens tid med alla spekulationer som följd. Som en viss PC brukar säga är inget ristat i sten, fast PAP i dess nuvarande form härmed begravs. I vår har mycket kraft gått åt till att protestera mot arbetsgivar. beslut. Som bekant reserverade sig klubben mot att vissa skift skulle få utökad veckoarbetstid, dessutom omfattade reservationen ogillande av indragning/inskränkning av pauser. Våra protester gjorde att försämringarna inte blev riktigt lika tuffa som planerat, fast en av de drabbade framförde till mig att ledningens beslut ändå var en skandal. En annan försämring som Seko självklart klagat på, är beslutet om att av kostnadsskäl ta bort alla vattenautomater som funnits på plan 2, de som behövs för att lindra halsbrännan i den torra luften. Några av de andra frågor som Seko tagit upp är: • Behovet av aktiv rotationsgrupp på små • Mer maskinutbildning till personal från bemanningsföretag. • Planering av kommande ODR-verksamhet på GBT. • Efterlysning av bemanningsplan (s. k. organisationsmaster) • Åtgärder för att minska sjukfrånvaron. På Alla Plan | sid 8 På Alla Plan | sid 9 Utfall från årets arbetsmiljöenkät Fortsatt ökning av belastningsproblemen Förra året ställdes arbetsmiljöenkäten in av PostNord, Vet vem som kan ge Första hjälpen/ Hjärt/lungräddning på min därför kommer jämförelserna att utgå från 2013 års ut- arbetsplats: 51,8 % Vet var jag hittar Första förband/Plåster: 96,9 % fall (siffror inom parantes) Vet att det finns möjlighet att få krisstöd: 63,4 % 62,4 % Varje process skall givetvis gå igenom sitt utfall på arbetsplat- Säkerheten är bra på min arbetsplats: Frågan om säkerheten på arbetsplatsen har gått ner 16,9 % sträffarna och ta fram handlingsplaner på de områden som man jämfört med 2013. gemensamt bestämmer behöver åtgärdas. Det kan vara allt från att man behöver bättre arbetsredskap till att diskutera frågor om trivsel eller hur man agerar i hot och Arbetsbelastning (1 – 2= Mycket ofta, ofta) Ökat: våldssituationer. Värk fotleder: 42 % (+ 4,5) Värk handleder: 34,3 % (+ 4,1) Svarsfrekvens Terminalen hamnade på en svarsfrekvens på 87 procent, något Irritation: 37,8 % (+ 7,8) sämre än 2013 då 93,8 procent svarade på enkäten. Så här förde- Oro: 31,4 % (+ 16.2) Svårigheter att koncentrera sig: 24,2 % (+ 13,9) lade sig utfallet på processerna: Huvudvärk: 28,6 % (+ 13,5) Trötthetskänslor: 50,8 % (+ 11,9) ODR 92 % (34/37) Stress (arbetsrelaterad): 47,9 % (+ 10,6) Teknik och Underhåll 88 % (15/17) Minskat: Flöde Gemensamt 88 % (46/52) Värk nacke/axlar 48,2 % (- 0,6), OBS ökat för kvinnor, minskat In Gemensamt 91 % (87/96) för män Klump Gemensamt 93 % (54/58) Ny fråga 2015: Processchef 100 % (13/13) Möjlighet att variera arbetet så jag inte belastas ensidigt: Små Gemensamt 76 % (96/126) 51,3 % tycker det stämmer Stora Gemensamt 87 % (41/47) 48,7 % tycker inte man har möjlighet Inomhusmiljö Ökning av de som inte är nöjda med inomhusmiljön jämfört Utfall fördelat på processenhet: Om man läser utfallet ser man att småbrevsprocessen har ett flermed 2013 • Inomhusklimat 57,8 % (54,7 %) • Luftkvalité 69,6 % (67 %) • Ljudförhållanden 74,5 % (72,1 %) • Ljusförhållanden 34,3 % (29,9 %) Arbetsplatsens utformning • Nöjda med möbler och inventarier • Tekniska utrustningen fungerar bra • Tekniska utrustningen fungerar inte bra 56,7 % 45,6 % 47, 4 % Nästan hälften av de svarande är missnöjda med den tekniska utrustningen på terminalen Arbetslokaler och pausutrymmen • Nöjd med arbetslokaler 57,3 % (57,5 %) • Nöjd med paus/lunchrum 77,3 % (75,1 %) • Nöjd med lokalvården 59 % (60,7 %) Minst nöjda med arbetslokaler/pausutrymmen och lokalvård är man i process små. Teknik är mycket nöjda med arbetslokaler och pausutrymmen och ODR ger högt betyg till lokalvården. Arbetsskador/Personsäkerhet/Tillbud Ja-svar: Vet var arbetsskador/tillbud ska anmälas: 95,1 % På min arbetsplats arbetar vi aktivt med att förebygg fall/snubbel/ och halkolyckor (NY): 66,8 % Vet vad jag skall göra i hot- våldssituation på min arbetsplats: 80,9 % Vet vad jag skall göra om det börjar brinna på min arbetsplats: 99,5 % tal av de högsta utfallen gällande besvärsvärden. Arbetsklimat Ja- svar Bra stämning på arbetsplatsen: 63,7 % (76,9 %) Introduktion ges till nyanställda och ovana: 48,2 % (68,6 %) Jag har möjlighet att ta de pauser jag behöver: 71,6 % (68,2 %) Det förekommer mobbing på min arbetsplats: 11,9 %. Det förekommer sexuella trakasserier: 1,8 % Det förekommer hot och våld på arbetsplatsen: 9,5 % Det förekommer diskriminering på arbetsplatsen: 8,5 % Jag har varit utsatt för mobbing/sexuella trakasserier: 4,4 % Jag har varit utsatt för hot och våld: 1,3 % Jag har varit hemma på grund av otrivsel: 10,3 % Jag känner oro för mina medarbetares alkohol- drogvanor: 11,6 % Jag har varit påverkad av alkohol – droger på min arbetsplats: 0 % På Alla Plan | sid 10 Tråkiga siffror att läsa. Att 4,4 procent svarar att de blivit utsatta för mobbing och eller sexuella trakasserier innebär att cirka 17 personer på vår arbetsplats drabbats. På frågan om hot våld svarar 1,3 procent att man drabbats – det innebär att cirka 5 personer blivit utsatta. Om ni inte fått hjälp och stöd vill jag uppmana er att så fort som möjligt ta kontakt med er chef eller någon i skyddsorganisationen eller facklig som ni känner förtroende för och berätta vad som hänt. Det är också tråkigt att se att 10,3 procent, cirka 38 stycken, stannar hemma på grund av otrivsel. Om det visar sig att det förekommer kränkande särbehandling och/eller sexuella trakasserier är det av särskild vikt att chefen tar initiativ till att utredning snarast påbörjas och att åtgärder snabbt sätts in. Nolltolerans råder inom detta område. Produktion Här redovisas en del av frågorna. Maskiner, arbetsredskap m.m. är anpassade för personer med olika fysiska förutsättningar (kvinnor, män, långa, korta etc.) : 50,5% (69,2%) Arbetsplatsen har en fungerande arbetsvariation (NY): 60,1 % På frågan om arbetsplatsen har en väl fungerande arbetsvariation har småbrevsprocessen det lägsta utfallet med 41 procent som instämmer i påståendet till skillnad mot enheten Flöde där 71,7 procent anser att arbetsvariationen är fungerande. Totalt sett nöjd med arbetsmiljön • 2009: 54,8 % • 2010: 43 % • 2011: 49,2 % • 2012: 53,6 % • 2013: 58,4 % • 2015: 56,5 % Uppdelat på process • Stora (41 st.): 53,7 % (54,4 %) • Små (96 st.): 40,7 % (48,6 %) • Klump (54 st.): 57,4 % (68,9 %) • Flöde (46 st.): 67,4 % (50,9 %) • In (87 st.): 48,3 % (55,3 %) • ODR (34 st.): 76,5 % (78,1 %) • Teknik (15 st.) 93,4 % (100 %) • Processchef (13): 92,3 % (86,1 %) Återigen kan man konstatera att man är minst nöjd med den totala arbetsmiljön i Småbrevsprocessen. Det var liknande utfall 2013 då småbrev hade ett utfall på 48,6 procent och därmed låg lägst. Nu har betyget sjunkit ytterligare och det är viktigt att sätta in åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i processen. I process In har betyget på arbetsmiljön sjunkit, då man gått från ett utfall på 55,3 procent till 48,3 procent. Positiv utveckling i Flödesprocessen där utfallet ökat från 50,9 procent till 67,4 procent. Gertrud Ivarsson Huvudskyddsombud Göteborgs Brev/ODRterminal Uppsagd mirakeltränare ryter till Situationen är frustrerande för hälsoinspiratörerna, inte minst för mig personligen. Jag tycker det är hemskt hur man fokuserar. Produktionens siffror får styra på bekostnad av den enskilda människan, hon som är en del i postsorteringen. Ingen i ledningen tänker på detta! Det saknas förutsättningar för fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande; trots att främjande av dessa friskfaktorer är en policy i PostNord. Det hälso- och arbetsmiljöarbete som vi ska bedriva sägs bygga på en helhetssyn. Den handlar om att främja – förebygga – rehabilitera. Man ska inom organisationen jobba på såväl individ- som gruppnivå. Tyvärr finns det inte längre något stöd från ledningen att genomdriva dessa riktlinjer. Detta synsätt håller på att raseras på vår terminal. Möten med hälsoinspiratörer har ställts in två gånger. Jag som varit personlig tränare får inte längre fortsätta. Jag var en länk i den kedja jag beskrivit ovan. I motsats till vad jag fått höra, sysslade jag med friskvårdsarbete, inte sjukvård. Att jag inte får vara kvar i den rollen är illa. Det är direkt fel av de som har beslutat, att inte anse sig ha råd med en legitimerad PT med många års utbildning och erfarenhet. Oavsett hur det ser ut på andra terminaler, har denna möjlighet varit en stor resurs att ha tillgång till på GBT. Varför inte fortsätta använda denna möjlighet, min erfarenhet och kunskap? Min plikt, min roll och mitt ansvar är lika viktigt som en läkares. Min uppgift är att se till att de jag tränar inte behöver hamna hos läkare. Mitt jobb är att rädda liv genom att jobba förebyggande, inte att bota med tabletter. Mediciner kan många gånger skada andra organ. Ju tidigare vi upptäcker besvär, ju större kostnader kan företaget slippa betala för sjukskrivningar och vård/rehab. Vi är inte maskiner, utan människor som jobbar med och vid maskiner. Vi har kompetensen för att vara operatör. Men har vi den fysiska kompetensen för att klara av att göra samma ensidiga rörelser dag efter dag? Risken för förslitning i leder och muskler är överhängande. Sjukfrånvaro på grund av värk, inflammation och stress blir ett ofrånkomligt resultat. Och terminalens kostnader ökar. Fram tills nu har medarbetare känt ledningens stöd för att på lediga stunder ägna sig åt hälsoarbete. Det har handlat om träningstid med mig, konsultation, utformande av träningsprogram, kostrådgivning för överviktiga med mera. Folk tog av sin egen tid innan eller efter jobbet för att träna med mig i Krutet. Innan jag ställde mina tjänster till förfogande var det knappt någon som använde detta gym, trots att det är vårt eget som vi/Posten betalat för. Många som tränar själva är ovana och gör fel, vilket kan göra mer skada än nytta. De behöver en professionell handledare som har studerat hur kroppen fungerar, någon som vet vad som krävs. Alla processer har gett mig sitt stöd. Personal på Dilen har i brev till terminalområdeschefen vittnat om vilken värdefull tillgång jag varit för dem. Andra företag höjer lönen för dem som tar hand om sin hälsa. På GBT ersätts istället utslitna medlemmar med unga krafter, medan begreppet hälsa i längden förblir en dröm på GBT och i Postnord. Nidia Bäckstrand redigerad av Mats Hallberg På Alla Plan | sid 11 Den stora frustrationen breder ut sig Utmärkande för PostNord har på att vara pålitliga. Våren på brevterminasistone varit snabba ryck och ny lerna som fått sortera större postmängder ideologisk inriktning. I ena ändan än beräknat, blev i längden ohållbart för gasar man med förnyad maskinpark, HK att kringå. Deras krystade ursäkter nya terminaler och chaufförsslingor och förklaringar är allt annat än verkligsom läggs ut på entreprenad. I an- hetsförankrade. I april var kvalitén faktiskt dra ändan panikbroms med perso- all time low. I princip på varje styrelse- och mednalminskningar, grovmaskigare terminalnät, brutala schemaändringar, lemsmöte blir jag översköljd av negativa övertidsstopp och inskränkningar rapporter. Ibland nödgas jag själv lämna bidrag till klagokören. Finns all anledning av pauser. att fokusera, ringa in tre punkter. Som läFöretagets affärsidé borde rimligen vara get är nu på GBT behöver dessa ständigt att utföra sitt samhällsuppdrag så väl som dryftas på Samverkan. möjligt, inte att leverera avkastning till ägarna. Varför talar inte Posten om för 1. Utformningen av scheman avseende fler riksdagen hur mycket det kostar att hålla igång en fungerande postservice i Sverige/ Danmark? av att arbetsväxling uteblir och att extremt högljudda maskiner inte tillräckligt har anpassats efter operatörerna. Om man inte åtgärdar hotas personalens hälsa. Visst, vi jobbar inte i någon framtidsbransch. Men ett statligt ägt bolag vars livskraft är av yttersta vikt för landets infrastruktur, måste bete sig anständigt gentemot kunder och anställda. Tyvärr präglas vår arbetsgivare på samma gång av besvärande tröghet och beslutsfattande i högt tempo. Man agerar inte skyndsamt för att flytta på olämpliga chefer, samtidigt som man ivrigt förändrar i produktion ofta utan att informera berörd personal. • Det är INTE sunt med ytterligare satsningar på indoktrinering som Sämre efter uppropet Interna dialogen. Sorgligt nog har situationen • Det är INTE sunt att på GPT förvärrats sedan Seko vår arbetsplats toppar statisPosten överlämnade uppropet tiken över sjukskrivningar med den succéartade namneller att vi har en majoinsamlingen. Ända sedan ritet kvinnliga svarande tidigare terminalchefen vilka intygar att de lider summariskt informerade av värk, stress och tröttom radikalt nya scheman het. för nattisar, har det varit • Det är INTE svajigt på GPT. I praktisunt att ta bort/förkorken har servicenivån sänkts, ta pauser i syfte att få vilket TLG indirekt erkänt. personalen att prestera Att Rosersberg har haft än mer. det ännu mycket värre är • Det är INTE sunt att knappast någon tröst. Brevteri vår torra luft kraftigt förminalers rationella konstruktion sämra möjligheten att nyttja och maskinberoende störs och vattenautomater och att påstå fördyras av produkter som Kina-rek, att folk okynnesdricker. fladder samt varubrev där plasten måste •Det är INTE sunt att läxa upp vikas omsorgsfullt. Jag har fått höra flera modiga visselblåsare. berättelser i huset från bekymrade kolle• Det är INTE sunt att lägga scheman ingor. De har varit samstämmiga på temat som förhindrar tillräcklig tid för återställelser, förlängning av arbetstid ”så här illa som nu har det aldrig varit tihämtning. och tid för pauser. Ag-besluten om digare”. utökad veckoarbetstid, fler inställelNär läget var som mest desperat kring Förundras samtidigt över hur lojal den ser (inte sällan omotiverade) samt inpåsk, borde de som ger oss arbetsorder och genomsnittlige postisen är. Produktivitedragning eller inskränkning av pauser; vi som verkställer dessa, riktat en samlad ten är förvänansvärt hög och stämningen kommer tyvärr allt oftare. Ett förfaprotest till ansvariga. Driftledning med på ytan skenbart skaplig. Under ytan växrande med flera konsekvenser. Olika personal kunde ha sagt: Uppfyll våra rimer missnöjet. Vi på golvet umgås numera starttid inom laget är förvirrande för liga krav så att vi under drägliga villkor med ledare som i flertalet fall agerar som arbetsledningen. Och framför allt kan göra vårt jobb!!! goda psykologer. Vi befinner oss nära varkänner sig våra medlemmar svikna. andra i våra processer, bryr oss om varanAll time low dra och märker att skratt och samarbete Idag är det bara undantagsvis bra kor- 2. Underbemanning förekommer ganunderlättar. relation volymer – bemanning. Frekvent ska regelbundet, vilket ofrånkomlistora kvarligg är inte bara dålig kvalitet, gen orsakar stress och otillfredställelse. Mats Hallberg utan i längden en klar nackdel för Posten som konkurrerar med prispressare genom 3. Brister i arbetsmiljön där vi upprörs Gemensam kamp underifrån! Slutsnackat (red. Frances Tuuloskorpi) Tredje delen i antologiserien Folkrörelse på arbetsplatsen har samlad legal aktion som tema. Det handlar om mer eller mindre lyckade metoder – alltifrån övertidsblockader till strid om shorts som del av sommaruniform. Målet är att få till stånd nödvändiga förbättringar. Skrev om tidigare delar i PAP 2/-13. Lyckad brevbärarkamp Antologin är extra hett stoff i och med två bidrag från brevbärare som fått nog. Första fallet är från 90-talet när betinget togs bort och utspelas på ett kontor på Södermalm. Bakgrunden till en genomförd övertidsblockad var omänskligt utökade distrikt, vilket innebar att man måste stanna kvar efter ordinarie arbetstid. Facket var tvungna att hänvisa till fredsplikt. Men med hjälp av namnlistor, möten, skrivelser, rimligt arbetstempo och total enighet; kunde personalen inkassera en seger eftersom fler brevbärare anställdes. Mindre lyckad brevbärarkamp Den andra berättelsen från Skärholmen återges av trappsnigeln och aktivisten Gunnar Westin. I ett skede för några år sedan var det nära att vanmakt tog överhand, då man inte visste när man var klar för dagen. Man slutade stressa genom att återvända med i förekommande fall outdelad post och initierade övertidsstopp. Motparten var tålmodig, I slutändan splittrades de protesterande och fler anställdes inte trots att det ofta var kaos. Allt slutade ändå inte i moll. Med Seko:s bistånd kunde den omhuldade fredagsfrukosten behållas och två omtalade demonstrationer genomfördes. Utveckla strategi Redaktören för Slutsnackat skriver att det drabbade kollektivet måste agera utifrån en utvecklad strategi. Saxat ur ett tal till sjuksköterskestudenter som drev kampanjen inte-under-24 000- i-lön: ”I arbetslivet får vi inte bättre villkor för att det är synd om oss eller för att någon annan räddar oss. Vi kan inte få något annat än det vi själva är beredda att slåss för./Man kan kämpa för sina gemensamma intressen även om man tycker olika om en massa annat.” Ungefär samma yrkesgrupper är representerade som i tidigare delar. Här finns förutom inifrånskildringar från nämnda sjuksköterskor, SJ-anställda med utökad det är med sammanhållning. Märk väl helgtjänstgöring, bagare med försämrade enstaka anstiftare ska inte bana väg utan lönevillkor och personliga assistenter samfällt agerande är melodin. Sammanutan månadslönens fördelar. Det ges en fattningsvis en bok med engagerande erfabeskrivning av de turer som beskrivits i renheter från ett hårdnande arbetsklimat. pressen om sjukskötare på barnintensiven ”Det är inte så att arbetsgivarna vill få bort i Lund som mangrant lämnade in sina stress och press – de vill bara slippa betala för uppsägningar. det” (replik från sopgubbar som skulle bli av med sitt ackord). Avgörande med sammanhållning Efter läsningen noterar jag hur sega och vanskliga striderna är och hur avgörande Lönerevision 2015 genomförd lönerna utan hela vårt kollektivavtal förRevisionsdatum var 1/6 och alla får st, ligger i spannet 500-700 kr. Vår medellön gick faktiskt över 25000 handlas då. I höst kör Seko Posten avtalssin nya lön med junilönen. kr och hamnar nu på 25060 kr. Tar man konferenser där vi kan lämna yrkanden Årets löneförhandlingar gick förhållanbort de 10 högst avlönade som huvudsakkring vad vi vill förändra i avtalet. Hör devis bra. Det blev som vanligt både giligen består av lagledare och fd chefer blir gärna av dig med vad du vill förändra. En vande och tagande från båda parter. Potdock medellönen 24900. sak som jag personligen ser som angeläget ten var 600 kr per person upp till en lön är reglerna kring när man är berättigad till på 25000. Över det 2,4% av månadslön. Ny avtalsrörelse 2016 36 respektive 38 timmars arbetsvecka. Spannet på höjning blev 300-1250 kr. Nuvarande treårsavtal går ut 1 augusti Både de som fick mycket och de som fick 2016. Då är det ny avtalsrörelse. Inte bara Jan-Anders Lindqvist lite var välmotiverat. De allra flesta, ca 260 Revisorn? fritt efter Nikolaj Gogol Roligt, orättvist, ryggradslöst! Premiär 17 oktober Lena Liifv "gör reklam" för Anna Palmérs röda rosor På Alla Plan | sid 12 Mats Hallberg På Alla Plan | sid 13 Slå pattarna i taket Cabaret späckad av dans, musik och explosiv feministisk humo Premiär 17 september Daniel Hansen Terminalansvarig i Seko Posten - intervjuas 1. Kan du presentera dig för våra lä- är självfallet sunt att en styrelse består av sare? olika typer av folk med olika sorters bakAbsolut! Mitt namn är Daniel Hansen, grund, och min bakgrund tar jag ju naturjag är 34 år gammal, född, uppvuxen, och ligtvis med mig in i styrelsearbetet. bosatt i Malmö. Viktigt är dock att ha ett fågelperspektiv Man kan väl säga att jag i grund och och lyfta blicken, då denna styrelse förebotten är en ”renodlad” terminalare. Jag träder terminalare från brev såväl som från är rentav son till en f.d terminalare. paket , och brevbärare såväl som chafförer. Personligen började jag 1999 på brev- Tillsammans är vi det kollektiv som ihop terminalen i Malmö och har sen dess job- ska jobba för en bättre gemensam framtid. bat inom allehanda terminalprocesser. Jag började på ODR, fast på den tiden hette det GRMC, och därifrån vandrade jag sedan vidare till Klumpen. Därefter började jag i brevsorteringen på nattskiftet, och har även jobbat en del inom internlogistik. Min grundplacering i dagsläget är fortfarande på nattskiftet i Malmö. Vad gäller det fackliga så blev jag invald som förhandlingsansvarig för nattskiftet för drygt sju år sedan, vilket jag minns som en väldigt inspirerande och spännande tid. Jag kände direkt att jag ”hittat hem”. Min personliga ideologiska värdegrund och de fackliga frågorna gick liksom hand i hand. Jag fick rätt så snabbt utökat ansvar och blev förhandlingsansvarig för flera skift, och därigenom även vice ordförande, vilket jag sedan varit fram tills i början av detta år då jag valdes in som ordförande för Malmö Brevterminal. Det blev minst sagt en händelserik period, för strax därefter valdes jag även in i Seko Postens styrelse som ledamot. Så nu 3. Hur är tillståndet för närvarande har jag både uppdrag lokalt och centralt. på landets brevterminaler och hur påLokalt är jag förhandlingsansvarig för verkar det medlemmarna? Terminalområde Syd och centralt så sitter Tillståndet på brevterminalerna är till jag med i samverkan för hela terminalnämångt och mycket detsamma som i restet. ten av företaget, skulle jag säga. Det blå2. Hur tänker du kring att du är den ser starka förändringsvindar, vilket tydligt förste i Seko Postens styrelse på lång tid, påverkar personalen. Ständiga omorgavars bakgrund är anställning på brevter- nisationer skapar oro för framtiden, och våra medlemmar känner att de inte får minal? Personligen är det ju naturligtvis otro- tillräcklig information från sin arbetsgiligt roligt och enormt hedrande att få vare om hur läget egentligen är, vart vi är förtroendet att ha detta uppdrag, jag vill påväg, och hur vi ska ta oss dit. Det råbörja med att tacka alla som hjälpt mig dit der en tystnad, som dessvärre bara spär på oron. Framtidstron har sargats i kanterna, jag är idag. Vad gäller uppdraget i Seko Postens sty- helt enkelt. Man upplever även att man relse, så är det ett uppdrag som bygger på måste slita mer, samtidigt som morötterna att jobba för helheten. Men det är klart, försvunnit. Visst, vi har vikande brev- och ODRvarje helhet är uppbyggd av sina delar, och jag hoppas naturligtvis kunna bidra volymer, och därigenom även färre persotill helheten med den kunskap jag besit- nal, och det är ju såklart alltid en svårare ter från min del, dvs terminalsidan. Det sits än om man är en bransch i tillväxt. På Alla Plan | sid 14 Med det sagt så tror jag dock att sammanslagningen mellan brev och paket till Terminalområden var helt rätt. Ur ett fackligt perspektiv kan detta drag i längden vara gynnsamt. Paketsidan växer ju så det knakar, och vi har i framtiden utifrån den nya strukturen ett läge som fackliga att nyttja denna struktur till att trygga våra anställningar och se till att ha bra anställningsomfattningar, med heltid som utgångspunkt. Utöver ovan nämnda ting, så har en del av landets brevterminaler tampats med stora kvalitetsproblem den senaste tiden, och jag vet att det gör ont i många terminalares ”posthjärta” att de inte kunnat utföra sitt jobb med högsta kvalité. Detta samtidigt som man under perioder fått höra från molnfri höjd att kvalitén varit för hög jämfört de krav vi har på oss. Detta är naturligtvis inte ok. Alla postare, terminalare såväl som brevbärare, bär på en yrkesstolthet där ordet kvalité är ett signum. Det har varit, är, och kommer alltid vara vår konkurrensfördel. Nu vet ju jag som terminalare att så snart man ändrar rutiner och installerar nya maskiner, tar det sin tid att köra in dem. Det är inte bara att trycka på startknappen och sen tro att allt fungerar exemplariskt och felfritt. Denna övertro verkar dock finnas hos arbetsgivaren, vilket är anmärningsvärt och den leder bara till orimliga förväntningar. Vad våra medlemmar behöver är arbetsro och rätt förutsättningar för att utföra sitt jobb på bästa möjliga vis. En fråga vi i Seko på allehanda olika vis försöker se till att driva. 4. Vad hoppas du kunna åstadkomma i ditt nya hedrande uppdrag och vilka frågor vill du driva? Man vill ju inte verka gammalmodig och tråkigt traditionell, men jag tror ändå att våra största utmaningar framöver ligger i våra traditionella hjärtefrågor. Med pressade tidsfönster och vikande volymer så blir frågan om heltid en av de absolut viktigaste frågorna på dagordningen, varje dag. Vi måste se till att hitta de där lösningarna, trots rådande och framtida tuffa förutsättningar, där vi ser till att våra medlemmar kan få jobba heltid och därigenom ha den ekonomiska trygghet som ju påverkar så många andra aspekter av en människas tillvaro. Man måste kunna leva på det man arbetar med, och man måste få känna sig uppskattad och trygg i sin anställning. Trygg blir man dessutom endast om man har en regelrätt anställning i företaget, inhyrd bemanning är ett ofog på svensk arbetsmarknad som måste minimeras. Nyckeln till framgång, för individen såväl som för företaget, är egen personal i egen regi, det är min bestämda uppfattning. Utöver detta så har vi även de traditionella frågor där våra hjärtefrågor och Skyddsombudverksamhetens frågor möts. Mer stress, högre sjukskrivningar, minskad trivsel m.m. Här krävs krafttag från alla parter som kan påverka situationen till det bättre. Man ska må bra på sitt jobb, och må ännu bättre när man går därifrån, med vetskapen om att man kunnat utföra ett bra jobb. Rätt grundbemanning, rätt förutsättningar, god arbetsmiljö, psykosocialt såväl som fysiskt. Det här är jätteviktiga frågor som vi aldrig får släppa taget om. Dessa frågor vill jag driva, men för att kunna konkretisera dem mer så hoppas jag efter sommaren kunna djupdyka ner i dem och ”mäta temperaturen” ute i landets terminalområden, då jag ämnar åka runt och besöka de olika arbetsplatserna. Det ser jag väldigt mycket fram emot, så… Vi ses där och då! Insä Nu börjar helvetesschemat nda re Ingen mer långledighet, en tid man jobbat in! Borta är det sociala livet med man, barn och barnbarn, träning och andra engagemang. Fyra, fem nätter på rad?! Ingen återhämtning! Välkomna ni som sett till att skapa detta kaos att arbeta med oss. Kanske blir det en tankeställare. För mig är det en mardröm! En som tappat gnistan Påfrestande med kombinätter och andra åtstramningar Utan att överdriva påstår redaktionen att insändaren talar för en majoritet berörda medlemmar. Det är slitsamt att inte längre ha sammanhängande ledighet. Vi behöver tid för återhämtning! Att somliga föredrar det nya systemet med många kvällar lediga, ska förvisso noteras för att ge en mer rättvis samlad bild. Posten borde dock inse att teoretiska beräkningar är vanskliga, stämmer sällan med verkligheten. Är bekymmersamt att man vill få ut än mer av sina medarbetare. Strategin från arbetsgivaren känns som att backa in i framtiden. Sociologen Roland Poulsen har påpekat att arbetare i och med införandet av maskiner/robotar producerar avsevärt mer per person. Hans rekommendation är därför att slopa 8-timmars arbetsdag som norm. Argumentet är i grunden logiskt, eller hur? Vi har definitivt blivit mer effektiva i våra processer. Fler pålagor i form av förlängd veckoarbetstid och inskränkning av pauser, kan inte vara rätt väg när GBT toppar sjukfrånvarostatistiken. Nu har vi kommit farligt nära smärtgränsen. Lägg därtill de besvär som ett chockerande stort antal medlemmar (särskilt kvinnor) redovisat i enkäten om arbetsmiljö. Tre adekvata frågeställningar: Varför På Alla Plan | sid 15 skrotades Den goda arbetsplatsen – ett 14 punkts program kopplat till medinflytandeavtalet? Vad hände med begreppet personal som trivs? Varför inte beakta långsiktiga konsekvenser – innan man minskar kostnader för vattenautomater, friskvård och teamdagar? Framsynta företag investerar i sin viktigaste resurs, det vill säga medarbetarna. Att säga upp ”kontraktet” med en expert som uträttat underverk i Krutet är idiotiskt. Posten borde uppskatta mer att vi är igång alla tider på dygnet. Flertalet inställelser kräver förberedelser och näring för att genomföras. På natten blir kroppen trött, vill egentligen inta viloläge mellan 03:00 – 05:00, för att sedan vanligtvis piggna till på ett onaturligt sätt. För egen del har jag valt obekväm arbetstid för att slippa kravla mig upp ur sängen tidigt på morgonen. Det energiska gäng som går på sitt pass 04:15 känner sig sviken av att nya förutsättningar råder. Det har inte hjälpt att de varit en fungerande enhet med frejdigt humör. Liten tröst i bedrövelsen är att efter reservationen från Seko, lindrades vissa åtstramningar en aning; vilket också gäller de som har långa dagskiftet. Mats Hallberg Varje gång "På alla plan" dykt upp i brevlådan, har jag blivit glad. Den har påmint mig om hur arbete och kultur hör samman och den har gjort det i en tid då det sannerligen inte är självklart. Jag är uppväxt i ett hem där bokhyllan var fylld av författare som bland annat Moa Martinson och Jan Fridegård i utgåvor från Folket i Bilds billiga kvalitetsböcker. Böcker sålda av arbetsplatsombud och i upplagor som kunde gå över 100 000 exemplar. Jojo det skulle man önska sig idag. All den sprängkraften ska finnas tillgänglig för alla. Kultur kan förändra individ och samhälle, skapa hopp i det som just då syns hopplöst och föra oss till världar vi aldrig besökt och kanske inte heller någonsin kan besöka. Det har "På alla plan" påmint om. En kulturgärning i sig. Tack Kultur-Mats! Röster om På Alla Plan Vi bad några trogna läsare om synpunket på På Alla Plan nu när den läggs ner efter 22 år. Här är några av dessa. Sorgligt att den förnämliga tidningen nu slukas av systemet. Torgny Karnsted Författare och ordförande i föreningen Arbetarskrivare "Jag har sett fram emot varje nummer av På Alla Plan för den unika kulturbevakningens skull. Det intresserade och nyfikna tilltalet var ett föredöme för mig på den tiden jag var kulturredaktör. Sen har det varit en extra bonus att få inblick i en stor fackklubbs villkor och strider inom den bransch som kanske är allra mest typisk för samhällets nedmontering och företagsekonomisering. Och dom två dimensionerna hänger ihop. Kampen mot utarmning, kampen mot allas utbytbarhet." John Swedenmark Översättare och kritiker. Före detta kulturredaktör på Arbetet/LOtidningen Varma hälsningar från Doris Dahlin Författare Jag har alltid varit mån om att få ett eget exemplar att läsa när en ny PAP har kommit ut. För min del har det varit intressant av två anledningar. 1. Den har oftast varit mycket läsvärd med bra fakta och detaljer om terminal-verksamheten, som jag inte hade fått till mig annars. 2. Jag har jobbat på GPT tidigare (19831989) och det är alltid intressant att följa det som händer. Claes Söderling Huvudskyddsombud på Göteborgs distributionsregion. Det var ett sorgligt besked. PÅ ALLA PLAN har nämligen varit något så sällsynt (åtminstone i dessa dagar!) som en facklig medlemstidning som har ägnat stort utrymme åt kulturfrågor. Kulturspalter, kultursidor, porträtt av arbetarförfattare som Harry Martinson, Ove Allansson och Elsie Johansson i en lång rad, artikelserier om Göteborgsproggen, med mycket mera har fyllt sidorna sedan ”KulturMats” engagerades några år efter starten 1993. Tidningen har med detta utfört en kulturgärning som heter duga. Det fordras eldsjälar som Mats för att åstadkomma detta, och jag vet erfarenhetsmässigt att det tidvis inte är alldeles lätt att prata för kultur i fackliga sammanhang. Det tillhör inte kärnverksamheten sägs det, och det må så vara, men jag tror att kulturens roll i det fackliga arbetet på senare år kommit att underskattas. Kultur har också makt, makt att väcka hopp, makt att väcka tankar, makt att få människor att gå samman och arbeta för en bättre framtid. Där möts den fackliga rörelsen och kulturen. Tomas Abrahamsson Seko Förbundssekreterare Det är med sorg i hjärtat som jag tar del av nyheten att På alla plan ska läggas ner. Våra sorteringsterminaler är stora arbetsplatser i ett hårt pressat företag. Det krävs en hög facklig aktivitet för att slå vakt om våra rättigheter och en egen tidning är ett bra vapen i den kampen. På alla plan har gjort en stark insats och när den nu läggs ner hoppas jag att ni finner andra vägar att fortsätta det uppdraget! Jan Åhman Numera pensionär, tidigare bland annat redaktör för Stockholmsterminalernas tidning Facktuellt. En kulturtidskrift går i graven. Jag känner inte till orsaken men beklagar detta djupt. På alla plan, Seko Väst klubb 630:s medlemstidning har hållit en sällsynt hög kvalité för att vara ett lokalt fackorgan. Sekotidningen finns förvisso kvar, speglande det fackliga arbetet. Men ett stort hål kommer att finnas efter På alla plan som inte bara speglade det lokala fackliga arbetet utan även visade att människan inte lever av bröd allena. Kulturmaterialet var alltid intressant och höll genomgående hög kvalité. Man får hoppas att Sekotidningen nu lyfter upp den tappade manteln och plussar på med kulturmaterial av den klass som På alla plan hade! Dessa texter om böcker, artister, teaterföreställningar och konserter var i sanning fackliga angelägenheter. Inte bröd allena. Rosor! Själen sträcker sig efter mer. I Sveriges långa fackföreningshistoria prioriterades kulturen och bildningen högt. Reminiscenser ser vi idag i LO:s kampanj Läs för mig. Känslan finns kvar att fackligt arbete börjar med att man reser sig, inser sitt eget värde, förmår formulera sig för att gå på mål. Jag har följt tidningen På alla plan i många år. Främst under Mats Hallbergs tid som redaktör, har jag slagits av att det är en av de bästa facktidningar jag läst. Den är lättläst och innehållsrik och alltid med rättviseperspektivet för ögonen. Intervjuerna tycker jag särskilt bra om. Både med kulturpersonligheter, medarbetare på posten och chefer. Mats Hallberg är den storögde utfrågaren som alltid låter den intervjuade ta plats men ändå styr in samtalet på de relevanta frågorna. ”Kultur - Mats” är personen som verkar kommit exakt rätt som redaktör, och skapat en väl sammanhållen tidning som kan konkurrera med vilken press som helst. Hoppas nu bara att tidningens själ kan leva vidare, med Mats i en ny konstellation som bör uppstå efter omstruktureringen av arbetsplatsen och klubben. David Ericsson Författare och lastbilschaufför Fackföreningspressen har en stolt tradition på kulturens, och särskilt litteraturens, område. Under de senaste decennierna har det dock rått kulturskymning. På alla plan har varit ett undantag, ett klart skinande ljus. Jag hoppas att dess kulturella och kulturpolitiska låga får brinna vidare i nya publicistiska sammanhang inom fackföreningsrörelsen. Magnus Nilsson Profressor i litteraturvetenskap Makt och att vara en maktfaktor kan åskådliggöras på olika sätt. I sitt vanliga fackliga grundarbete, samverkan med arbetsgivaren mm. En tidning och speciellt en fackförbundstidning tycker jag är defentivt en maktfaktor. Precis som i Malmö är det nog också för er. Arbetsgivaren läser våra tidningar noggrant. Jag har under många års tid fått ta del av er eminenta tidning ”På Alla Plan”. Er tidning har alltid rymt allt från aktuella fackliga frågor som rört er arbetsplats men också fackliga frågor utanför er arbetsplats. Ni har också haft en hel del läsning angående fackligt politiska frågor, nog så viktigt. Sen har också er tidning, till skillnad från vår, haft en kulturell prägel som jag alltid har uppskattat. Det är med sorg jag konstaterar att er tidning skall upphöra. Men jag utgår ifrån att det kommer att fortsätta i en annan form och att ni också framöver kommer att ha möjlighet att sätta er prägel och ni också får möjlighet få träffa och intervjuva personer som har betydelse för våra viktiga fackliga frågor. Hälsningar Mats Sjölin Ledamot i Seko Terminalsektionen i Malmö Aino Trosell /författare/ På Alla Plan | sid 16 På Alla Plan | sid 17 Irene Wennemo intervjuas – statssekretare med ansvar för arbetsmarknadsfrågor i kombination med en yrkesutbildning på 50 procent. Det handlar om att rusta våra ungdomar så att vi löser ungdomsarbetslösheten på riktigt. Regeringen vill inte sätta arbetslösa ungdomar i låtsasåtgärder eller i osäkra och tillfälliga anställningar. Istället ska de få möjlighet att hitta en varaktig plats på arbetsmarknaden så de får en ärlig chans att försörja sig själva och starta sina vuxenliv. Detta gör vi bäst genom utbildning och inte genom att sänka Hur allvarligt problem för Sverige är ungdomslönerna eller rådande arbetslöshet på cirka 8 %? försämra arbetsvillkoren Det är givetvis mycket allvarligt att ar- som Alliansen menar när betslösheten idag ligger på så pass höga de pratar om att ”sänka nivåer, det är förödande för samhället och trösklarna” in på arbetsmarkaden. för de individer som tvingas att gå hemma i sysslolöshet. Den förra regeringen missJOBB och utbildning var viktigaste lyckades med att matcha människor till de frågorna för (S) i valrörelsen. Borde jobb som finns, vilket innebär att vi idag den inte ha handlat lika mycket om har både många lediga jobb och samtidigt Working poor, belastningsskador och hög arbetslöshet. Regeringens övergri- olämpliga arbetsmiljöer? pande politiska prioritering är full sysselMed den nya regeringen får arbetsmilsättning. Det är viktigt att de människor jön äntligen den prioritering som saknades som idag står längst från arbetsmarknaden när den gamla regeringen satt vid makten. ges reella möjligheter att komma tillbaka Alla arbetstagare ska ha tillgång till en god till arbetslivet. Regeringen har höga am- arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Brister bitioner och ett stort förtroende för det i arbetsmiljön kan göra att människor slits förändringsarbete som nu pågår hos Ar- ut både fysiskt och psykiskt, vilket kan betsförmedlingen. innebära att man inte klarar av att jobba när man blir äldre. Varför ligger ungdomsarbetslösheten Inom kvinnodominerade yrken finns långt över snittet i OECD-länder och det ofta brister i arbetsmiljön som gör att vad gör regeringen för att dels förbättra arbetet ibland är för påfrestande för att arstatistiken, dels bidra till tryggare an- betstagaren ska klara av ett helt arbetsliv. ställningar ? Det ser vi som ett allvarligt problem, och Ett utbrett problem är att trots hög ar- att förbättra kvinnors arbetsmiljö är därför betslöshet så får företag och andra arbets- en högt prioriterad fråga för regeringen. givare inte tag i personal med rätt kompeI samråd med arbetsmarknaden parter tens. Vi ser att de ungdomar som inte har kommer regeringen att ta fram en ny straen fullständig gymnasieutbildning har det tegi för arbetsmiljöpolitiken. Ambitionen svårare att komma in på arbetsmarknaden. är att strategin ska utgå från det moderna Med hänsyn till detta har regeringen tagit arbetslivets utmaningar och möjligheter. fram ett förslag om utbildningskontrakt Under våren så anordnar regeringen även för unga mellan 20-24 år, vilket syftar till kunskapsseminarier som berör olika delar att ge fler ungdomar möjlighet att full- av arbetsmiljöproblem. Dessa seminarier följa sin gymnasieutbildning. Vi satsar är ett tillfälle för oss att fånga upp olika även på traineejobb för unga arbetslösa utmaningar och möjligheter i arbetsmiljösom erbjuds en anställning på 50 procent arbetet. Hur är det möjligt att förena idén om tillväxt/ ökad konsumtion med tanken på ett hållbart samhälle? (finns det inte ett behov av en ny ekonomisk världsordning?) Om vi ska skapa en hållbar framtid i Sverige och världen så kommer det att krävas en rejäl omställning. Dagens tillväxt får inte ske på bekostnad av framtida generationers möjligheter att leva ett gott liv. Regeringens ambition är att bygga ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Ett samhälle där människor har en god livskvalitet utan att det skadar vår gemensamma miljö. Det är inte omöjligt att uppnå detta, men det kommer att kräva solidaritet mellan människor, länder och generationer. På Alla Plan | sid 18 ODR – varmt välkomna till ny arbetsplats Från välunderrättad källa har det kommit till min kännedom att somliga tagit illa upp av en skrivning i föregående nummer. I samband med att befogad oro uttrycktes kring bullret vid era maskiner, borde jag naturligtvis talat om att vi tar emot er med öppna armar. Har bara varit trevligt att få avlägga några besök i Gamlestaden. Kommer ni ihåg att jag medverkade för ett antal år sedan på de då tre existerande skiftens APT? Resulterade i en utvärdering av denna del i medinflytandeavtalet. Fick vidare vara med då ni guidade ordföranden i LO som i sin tur ställde nyfikna frågor till er. Blev ett arbetsplatsbesök min vän från Stockholm uppskattade mycket. Lägg därtill att jag cyklade till er en solig majdag när Seko anordnade bullfest och info om EU-valet. Det kommer helt enkelt bli trevligt med nytillskott av pigg personal på GBT. Ni är många som redan gjort er hemmastadda på brevterminalen genom att ha förstärkt olika skift. Utgår från att den efterlängtade arbetsvariationen blir verklighet för er del i höst. Tanken är ju att ni ska få göra många av våra arbetsuppgifter, förutom att på ett proffsigt sätt producera reklambuntar. När jag tillträdde som redaktör ville vi bli bättre på att ha med ODR-medlemmar i PAP, något jag måste erkänna att jag misslyckats med. Ni tillhör postens hjältar och bör därför bli omskrivna i många fler positiva artiklar. Mats Hallberg Inga silkesvantar vid flytt av personal Nu stärker vi även Arbetsmiljöverkets anslag och gör speciella satsningar på att förbättra kvinnors arbetsmiljö. Totalt uppgår satsningarna på en förbättrad arbetsmiljö till 100 miljoner kronor per år under kommande mandatperiod. Därmed har regeringen, på relativt kort tid, tagit mycket viktiga steg mot en modern och hållbar arbetsmarknad. Posten I Västsverige har konstant i flera år missbrukat användningen av bemanningsföretag. Vad anser regeringen om detta faktum? Regeringens uppfattning är att bemanningsföretagen fyller en viktig funktion på svensk arbetsmarknad. Men det är naturligtvis mycket bekymmersamt om bemanningsföretag används på ett sätt som inskränker lagen om anställningsskydd. Flera av parterna har reglerat användningen av bemanningsföretag via kollektivavtal. Det ser jag positivt på och visar också på den svenska modellens förmåga att att snabbt hitta nya lösningar på en förändrad arbetsmarknad. Visar det sig att parterna inte vill eller förmår reglera detta i kollektivavtal eller om vi ser ett generellt missbruk är vi beredda att se över lagstifningen gällande bemanningsföretag. Redan i höstas fick undertecknad veta att det fattades folk på Rosersberg. Man hade gjort för snåla beräkningar. För få sökande från brevterminalen i Uppsala var ytterligare en orsak till uppkomna bristen. En resterande överflyttning av anställda från Årsta tidigare i år, har rapporterats gått bryskt till väga. Hade antagligen varit smartare att nyanställa till den nybyggda terminalen, eftersom Seko lokalt förnekar att övertalighet råder i Årsta. Efter visst strul följdes turordningsreglerna för de med efterfrågad anställningsprocent. Precis två veckor innan flytten fick berörd personal reda på, att de får två dagars betänketid. Om de inte antog erbjudandet om tvåskift på Rosersberg väntade uppsägning. Somliga av de som ställdes inför ultima- räknar händer/timmar istället för hela tum, hade i många år inrättat sina liv ef- människor. Devisen från bolagets VD om att få med alla på resan beter tjänstgöring nätter eller ”Det spelar ingen tecknas därför som cynisk. förmiddagar. Några av dem ”Att behandla människor hade halv sjukersättning el- roll hur länge och som oftast lojalt har tjänat ler deltidspension. I samvetsgrant du posten i många år, på det sätt stället för att i god tid få arbetat för Posten. som här har skett vid en förkännedom om denna stora När det kommer till flyttning, tror jag lämnar ett omställning, blev de på sin arbetsplats inkallade till fle- kritan är detta inte besked till samtliga medarbevärt någonting.” tare på Årsta terminalen, om ra chefer, precis så sent som det var möjligt rent arbetsen attityd hos ledningen/” Förfarandet vid denna flytt har följaktlirättsligt. Då presenterades det nya schema som skulle gälla på Rosersberg. I ett skede gen liknats vid ett haveri. då stämningen på Årsta inte precis var opMats Hallberg timal, vittnade nu en av de överflyttade om ett chocktillstånd hos berörda. Fakta, citat och foto från artikel av Günter Skribenten jag refererar till, indikerar Thiele i FACKTUELLT 1/2015. att detta inhumana tillvägagångssätt underlättas av en tankemodell där ledningen Mats Hallberg På Alla Plan | sid 19 Från överskott till underskott – En resa med På Alla Plan, Seko och Postens utarmning Dags att sammanfatta 22 år med På Alla Plan. Jag var med på uppstarten 1993 och har varit inblandad i den i olika grad nästan hela tiden. Parallellt har det också skett en otrolig utveckling med vårt företag från Kungliga Postverket till dagens PostNord. 1993 var vi ett företag som precis blivit bolag efter att varit affärsdrivande verk. Vi fyllde hela Postterminalen med egen verksamhet: brev, paket, utrikes, tullpost, PAR, bilverkstad mm. Vi hade några småbrevsmaskiner och banor som flyttade lådor och säckar. På plan 2 härskade truckar och lastbilar. Resterande var mer eller mindre manuell hantering. Vi hade beting och personalbehovet beräknades på att alla tjänster skulle var tillsatta inklusive vikariat + 10% för att täcka sjukdom och kortare ledigheter. Att det delar av arbetspass och vissa dagar/ kvällar/nätter var för mycket folk var det ingen som upplevde som ett problem. I stort sett samma bemanning varje pass oavsett eventuella volymprognoser. Brevverksamheten gick dessutom nästan varje år med rejäl vinst och volymerna ökade år för år. plan på Göteborg Postterminal! Ett namn som allt eftersom blev mer och mer missvisande, men vi har envist hållit kvar det som ett inarbetat varumärke. för att klara topparna blev vi nu tillräckligt många för att klara oss bra när allt var normalt. Bemanningsföretag fanns knappt, topparna klarades med timanställda. Vid bolagiseringen ersattes också det detaljerade statliga regelverket av ett kollektivavtal. PAP nr 1 Så här lyder, något förkortat, de första raderna i På Alla Plan nr 1 som gavs ut 17 Avbrott i PAP maj 1993:, Under knappt ett år kom det inte ut "Vill vi ha det så här? Enligt Ulf Nilsson (dåvarande terminalchef ) någon PAP. Våren 1995 drog dock KarlGunnar Augustsson igång som outtalad är Brevnät -94: chefredaktör, en roll som han behöll till -Dubbelt så många brev -En minskning med 332 personer färre än 2011. Övriga i redaktionen var då Roger Bratt, Lisa Carlgren och Ronny Widerförut Om vi idag känner oss styrda av produk- berg. Den proffsiga tryckningen övergavs tionsystemen, hur blir det då inte framöver? för "Klippa och klistra" sida för sida i Posten vill investera 130.000.000:- på GPT Word, för nu hade klubben fått sina första i nya brevsorteringsmaskiner och annan tek- persondatorer. Trycket var gratis på Posnisk utrustning. En bild från Årstatermina- tens tryckeri. len ger en föraning: - ensamarbete - helt maskinstyrt - enformigt - betydligt högre tempo" Detta förutsåg vi då! Och nu är vi där! Det känns otäckt... Redaktion med stora planer Ett av offren i Nya Brevnätet var postkupéerna. Första redaktionen bestod av Tom El- Notera dödsrune-ramarna! PAP nr 1 1996 lisson, Mariette Berm, Karl-Gunnar Augustsson, Ronny Widerberg och under- I-lön I samma veva avtalades det om ett nytt tecknad. Planerna var storvulna och mest fantasifull var Tom som menade på att vi lönesystem med individanpassad lön och skulle tjäna mycket pengar på att sälja an- den skulle förhandlas lokalt. Därmed fick klubben en helt ny och nonser. Riktigt så blev det inte. Under ett år tryckte vi en "riktig tid- främmande uppgift, som dessutom motning" producerad på dator. Mariette och togs med milt sagt mycket stor skepsis. Vid jag kämpade med detta hemma hos mig. den tidpunkten hade klubben ca 600-700 För varken Posten eller Seko hade den ut- medlemmar av kanske 800-900 anställda. Jag blev tillfrågad om att återkomma i rustning som krävdes. klubben för att i egenskap av "siffersnubNya brevnätet be" och excelkunnig biträda i detta nya Inom Posten genomfördes Nya Brevnä- okända, dvs i-löner. Egentligen hade jag Redan 1993 började outsoucingen tet och själva brevproduktionen flyttade väl ingen större vana eller kunskap, men Seko hette Statsanställdas förbund 1996 ner till plan 2 där vi fick SSM, KSM, det var bara att dyka in. Efter detta blev Inom den klubb jag tillhörde, Termi- BSM, FSM, ALA , ALO osv. Postverket jag vald till sekreterare i Terminalklubben, nalklubben, förhandlade vi om scheman blev Posten AB. Inför detta genomfördes en roll som jag haft sedan dess. och hur arbetet skulle läggas upp enligt ett en första rationaliseringsvåg med övertaPAP rullade på i sitt nya enkla format mycket detaljerat regelsystem. Löner höj- lighet 1995. Från att varit bemannade under några år, se även D.G. har ordet på des enligt tariff i ett komplicerat och inte sidan 24. särskilt rättvist system. Någonstans i detta beslutade vi, att likLokala avtal som många andra postklubbar, ge ut ett Klubben förhandlade fram egentidseget klubblad. Vi utsåg en redaktion. En avtal och lokalt medinflytandeavtal med namntävling utlystes där vinnande förslag arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. lämnades in av Björn Gillefalk. Namnet Betänk att fram till ca 1997 genomfördes var suveränt, för vi verkade ju på alla åtta Rubriker från PAP nr 2 1995 alla APT, affärsdagar och liknade helt på På Alla Plan | sid 20 övertid eller mertid. Det ändrades successivt till att alltmer schemalagt. Årliga nedskärningar i personalvolym gjordes men oftast utan övertalighet här på GPT. Fortfarande hade vi beting där vi kunde Kommer ni ihåg hyrdatorerna? Oerhört popugå hem när dagens volymer var klara. Terminalnätets var under ständig över- lära till ny skattellagsstiftning tog död på dem. syn. Antalet terminaler minskade mer eller Fokus på kvalité minde kontinuerligt. Riksnätschefen Bertil Nilsson 1999: Embryot till dagens ODR-centraler "Har man bra kvalitet så ökar även lönföddes redan då. samheten" Fokus skulle vända från ekonomi till Trivselpengar blev datastudio kvalité och tidhållning "Man ska kunna Då hade personalen trivselpengar, en sätta klockan efter riksnätet". Samtidigt del av dessa användes då till att bygga upp hade man planer på att reducera antalet den första datastudion. Det var i praktiterminaler till fem. Vi väntar fortfarande... ken vi i Seko som gjorde detta. Vi började genomföra datakurser på löpande band, Nya begrepp alla skulle ju ta IT-körkort, och klara kodDet nya årtusendets första år dök nya ningsprovet. begrepp upp: Outsourcing fortsatte också. Egen lokalBästa Metod. Brevbärararna skulle få vård togs över av ISS med ca fyra personer kamfack och få B-posten tidigare, vilket mot de tio vi hade innan. då kunde innebära ändrade arbetstider Citat från tillförordnad terminalchef Bo på GPT. Här är början till var vi är idag: Norén: finställning och blockning av posten till "Inga kvarligg kommer att accepteras". brevbärarna. ”Nisse på ManPower” kom också in, Minskningar utan övertalighet här började det verkligen gå utför med 1998 skulle bemanningen som inom några år skulle personalstyrkan bli helt beroende av "Nisse". Den fackminskas genom diliga frustrationen var stor. Varför kunde vi verse lösningar. Då inte stoppa detta elände? Nej det var helt kunde det kosta lagligt och vi hade inget avtal som begränför att bli av med sade förfarandet. personal. PAP nr 4 1997 Vår förmodligen mest populäre terminalchef någonsin, Troels Nielsen, lovade 1999 att det inte blir några uppsägningar de närmaste tre åren. Personalstyrkan skulle dock minskas med ett 100-tal årsar2001 kunde vi välkomna två nya sekbetskrafter. Ett avtal om flexibel arbetstid ville han också ha. Kanske vi någonstans tioner under klubbens vingar: Sektion här började närma oss en organisation GRM-C, vi tog över medlemmarna och där man faktiskt började bemanna efter den fackliga verksamheten där. Nästan samtidigt tog vi över medlemmarna på förväntade volymer. Kodning utomlands? Ja redan då rykta- GCF (Göteborg Centraliserad Försortedes det om att det skulle bli så. Vi väntar ring), något som förmodligen kommit ur Bästa Metod. Där fanns brevbärare som fortfarande... En GRM-central hade nu blivit verklig- jobbade med blockning på Plan 6. Samtidigt ändrades organisationen på GPT. Vi het i Gamlestaden. fick en sektion Dag/kväll och en sektion Proffsigare PAP Natt. Dessa sista år av det andra årtusendet LO besök bestod PAP-redaktionen av Kalle, AngSamma år fick elica Alfaro och Jeanette Manninger. PAP vi för första gångbörjade få en lite mer proffsig form, redaken besök av en LO tionen blev duktigare. ordförande, WanInnehållsmässigt var det som Kalle själv ja Lundby-Wedin. påpekat mycket vänsterinriktat, fasta sidor Vi fick även en från varje sektion inom klubben, Många chefs- och medlemsintervjuer, mycket stu- kvinnlig terminalchef: Eva Lind. 2002 svällde vår klubb igen. Vi tog dier, arbetsmiljö och lite kultur. fackligt över Paketterminalen i Mölndal På Alla Plan | sid 21 och fick därmed en sektion Logistik. På grund av denna tillströmning av medlemmar hade vi då som mest över 800 medlemmar i klubben. Sedan har det bara gått utför med medlemsantalet. Minns ni ROS? Resultatorienterad styrning. En metod introducerad av Riksnätschef Bertil Nilsson. Massor av möten med många personer som fyllde massor av stora anslag som tapetserades på väggarna i sammanträdesrummen. Själv har jag ett traumatisk minne av ett centralt ROS-möte i Stockholm. Tillsammans med Troels Nielsen (detta bör då inträffat ca 2001) åkte vi upp till Stockholm och hade möte i stora fina Centralposthuset. Mötet drog ut på tiden och sista tåget till Göteborg hade gått. Hotell eller flyg? Troels ville bestämt hem så det blev flyg. Vi tog Arlandapendeln, flyg till Landvetter och taxi hem. Allt på Troels plastkort. Som så många andra tokerier så rann ROS ut i sanden efter några år. I PAP dök 2002 en viss Mats Hallberg upp för första gången med ett par kultursidor. Flytt till Fläskebo Samma år ville postens VD Lennart Grabe reducera antalet terminaler till fyra och det utreddes om GPT skulle kunna flytta till Fläskebo i Härryda eller Importgatan på Hisingen. Resulterade i att Paketen som bekant några år senare hamnade i Fläskebo. Grabes ideér var tydligen för vilda, Seko protesterade kraftigt. Hösten 2002 avgick han och Börge Österholm tog över. Vi har fortfarande något fler än fyra terminaler. PAP i förändring 2003 blev det en grafisk revolution av PAP då Emma och Sofia kom in i redaktionen och nu kan man säga att den blev riktigt tidningslik igen. Mats Hallberg fick snabbt ett ultimatum: - Från och med nu lämnar du in det du skriver på en diskett annars tar vi inte in det. Mats fick vackert börja skiva sina artiklar på dator. Idag är han tacksam över att de fick in honom på "rätt bana". Emma och Sofia tog också raskt över datastudion som då i princip inte användes. Alla hade ju tagit sitt IT-körkort och gått kurserna i datorhantering. Under några år blev den i praktiken redaktionsrum. ”Tronskifte” och nyval på Seko Postens årsmöte i Arken mycket. Paketterminal byggs 2004 började paketterminalen byggas och Posten fattade, under stora protester från oss beslut om att inte bara flytta pakethanteringen från Mölndal dit, utan även all klump från GPT. Den ålderstigna KSM:en skulle då kunna skrotas. En del av personalen på GPT skulle tvingas flytta med klumpen till Fläskebo. Seko förhandlade till sig personalutflykter till bygget på betald arbetstid. Rekord! Turerna kring Fläskebo, oro för övertalighet, omorganisation och de nya effektivare Toshibamaskinerna som skulle komma; ledde till att vi hade ett rekordstort antal deltagare på sektion Brevs medlemsmöte hösten 2004. Rekordet slogs med råge på hotell Opalen i mars nästkommande år med över 200 deltagare på klubbmöte. Lockbete: heltid Hösten 2005 blev det inflyttning på Fläskebo. Som lockbete fick de deltidare som valde Fläskebo möjlighet att gå upp till heltid. Först flyttades pakethanteringen, sedan B-klumpen och sist A-klumpen. Nästan omedelbart besannades våra invändningar och några dagar senare var A-klumpen tillbaks på GPT. "Vad var det vi sa". Dock höll Posten envist fast vid att sortera B-klump i Fläskebo ett antal år trots höga transportkostnader. Till sist var det någon som stoppade vansinnet- Vi fick tillbaks B-klumpen inklusive något tiotal av de som en gång tvingats till Fläskebo. "Vad var det vi sa". KSM renoverades och uppdaterades och rullar på än idag. Bemanningsmässigt fortsatte kräftgången. Inga nyanställningar i kombination av pensioneringar och de som slutar av annat skäl. Andelen personer från bemanningsföretag ökar också successivt. Lite då och lite då utan att det märktes för Redaktionsbyte igen Hösten 2004 blev det byte i redaktionen. Emma och Sofia slutade. Vi fick in Susanne och Kicki som jobbade på i samma anda med att göra PAP allt proffsigare. Under Susanne och Kickis ledning (chefredaktör Kalle bara skrev, utseendet la han sig inte i) får PAP ännu ett lyft med glansigt tjockare papper på omslagssidorna. I Klubben tog Lena Liifv över ordförandeskapet efter Hans Skog. Dock lämnar både Susanne och Kicki både redaktion och Posten under sommaren 2006 och vi kan finna undertecknads namn som ansvarig för layouten i PAP nummer 3 2006. Därmed var jag med på riktigt igen. och b e m a n ningsföretagen kan leverera. Minns ni citatet ovan ”inga kvarligg kommer att accepteras”? Idag bryr sig ingen i nya ledningen om kvarligg om de inte är gigantiska som nu i april. Fortsätter denna bemanningsutveckling så kommer vi om ett par år ha en Successiv ombildning 2007 är en arbetsmiljömässig milstolpe då legendariske huvudskyddsombudet Lars ”Henån” Svensson går i pen- 2013c var det dags för LO-ordförande besök sion och Gertrud igen. Karl Petteer Torwaldsson kramar Lena Ivarsson tar över. på framssidan av PAP nr 1 2013. Samma år väljer HPT att bilda egen skelettbemanning som enbart räcker till klubb. Vi ombildar klubben successivt ge- när det är lågvolymdagar och det är väl nom att avskaffa representantskapet och ditt PostNords ledning ivrigt strävar. lägga ner alla sektioner. ODR var kvar Ett stort nöje längst. PAP förlorade Susanne MagnusFör egen del har det varit ett stort nöje son. Eva Gramnes tillkom och jobbade att under dessa år jobba ihop med chefremed layouten och skrev artiklar under ett daktörerna Kalle och Mats i skapande av par år. På Alla Plan. Mats tog över manteln med den äran. Visst, det vi ”befarade” inträfRiktig Övertalighet 2010 var det dags för Riktig Övertalig- fade dvs mer kultur. Men PAP utvecklades het. Hela 60 årsarbetskrafter skulle bort. också innehållsmässigt både fackligt och Resultatet blev att ca 80 personer fick politiskt. Normalt sett är jag inte är så road av att Futurum eller pension, varav de flesta var skriva, har varit mest nöjd då jag jobbat yngre. Därmed förlorade vi en stor del av med layout och det praktiska. Kvalitetsframtiden. mässigt har vi gjort en produkt som vida Efter detta kan man säga att vi var nere överträffar, vad man kan begära av en facki en bemanning där vi klarar produktioklubb med några hundra medlemmar. nen, om inget oförutsett inträffar, och om bemanningsföretagen kan leverera. Vi kan vara stolta! Pensioneringarna fortsätter och vi förlorar 20-30 medarbetare per år. Ingen ersätts, men deltidare har fått högre procent. Jan-Anders Lindqvist De som är kvar får det tyngre och tyngre, PAP-veteran arbetsledarna tvingas ”piska på” hårdare och hårdare. Idag har vi en anorektisk bemanning där vi klarar oss utan större kvarligg om prognoserna håller, ingen blir sjuk På Alla Plan | sid 22 I början av mars var undertecknad och Lena Liifv delaktiga på vårt högsta beslutande organ, eftersom vi då var ledamöter i repskapet. I år fanns flera platser att kandidera till för nya förtroendevalda. Det stora som hände var dels att Affe Mellström på egen begäran gjorde sitt sista officiella framträdande i Seko, jämte att Daniel Hansen (ordinarie) och Patrick Theodorsson (ersättare) röstades in i styrelsen. Nye ordförande Johan Lindholm sa flera kloka saker i sitt installationstal, även om de positiva nyheterna lyste med sin frånvaro. ”Är medveten om att vi går emot tuffa tider, blir allt svårare att kombinera nuvarande postlagstiftning med lönsamhet, vilket medlemmarna fått känna av. Kortsiktig jakt på vinster drabbar både personal och kunder. Om inte rimlig ekonomisk balans skapas blir situationen ohållbar. Nye VD:n är väldigt handlingskraftig, men senaste omorganisation har inte inneburit vad vi hoppades.” Affe beskrev sin arvtagare genom att betona, att skåningen som varit brevbärare, gillar att ta fajten och att vara oenig med sin motpart. Avgående ordföranden höll ett utförligt anförande där han med breda penseldrag skildrade sin fackliga vardag inifrån. Tidigare på dagen hade han introduce- Sandra Svensk, i Seko Posatens styrelse, bläddrar i en purfäsk På Alla Plan. rat ett nytt fokusområde vars innehåll var jobb i egen regi, eftersom outsourcing/ För mer läsning om testverksamheten, vad i skrivande stund för att kunna praktisera entreprenad aldrig kommer accepteras av som planeras i vårt spridningsområde och avtalet. Arbetsgivaren famlar efter utforSeko. befarade konsekvenser hänvisas till post- mandet av fungerande organisationsmasklubben Västs tidning: Postfacket. ter. Rapporter och info Johan Lindholm berättade ingående till Citatvänlige Affe får avrunda: ”Är vikSåväl verksamhets- som ekonomiska vilka uppropet överlämnats och utvärde- tigt för Posten att veta att konfrontation med berättelsen godkändes utan kommentarer. rade samtidigt dessa möten hos företags- Seko aldrig kommer sluta lyckligt. MedlemKassören förtydligade siffrorna, sa att förledning, trafikutskottet och näringsdepar- mar måste få känna framtidstro, att det är lusten blev mindre än budgeterat tack vare tementet. Vi fick veta att någorlunda kul att gå till jobbet.” bidrag från Posten plus ett träff med näringsminister ”Är viktigt för Posten att skadestånd. Det puffades Mats Hallberg Damberg var inplanerad för papperstidningen som veta att konfrontation (starkt signalvärde i ett styrelsen tagit initiativ med Seko aldrig komsådant möte) och att kontill, för den lyckade medmer sluta lyckligt" Ordförande Johan Lindholm och takt tagits med flera rikslemsvärvningen och för en dagsledamöter. ledamot Daniel Hansen intrevjus på framgångsrik kamp mot otrygga anställJohan Lundh som har ansvaret för klubannan plats i detta sista nummer av PAP ningar (även om mycket sades återstå). bildning redovisade aktuella strukturen Vi fick en noggrann redovisning av medan Sune Blomqvist var föredragande alla turer beträffande beslutet att lägga ut beträffande kollektivavtalet om bemanchaufförsslingor på entreprenad. PostNord ning, som typiskt nog varit en ytterst långhar tyvärr bestämt sig för att anamma kondragen process. Avgörande detaljer återstår ceptet som gäller för andra logistikföretag. På Alla Plan | sid 23 D. G. har ordet Tiden går fort, i skrivande stund är det fem veckor kvar till midsommar och sedan vänder det och blir mörkare igen. Den svenska sommaren är kort och det gäller att ta tillvara de vackra dagar som vi har. Att då tillbringa någon av dessa dagar på en arbetsplats är absolut inget jag skulle vilja uppleva igen. siffrorna vikande. Det faktum att det inte Hon var en glädjespridare och idéspruta. Vi anställts folk på heltid sedan långt före mil- blev med åren väldigt goda vänner. Sofia Larsson var den som tillsammans lenniumsskiftet och att många av de gamla medlemmarna har gått i pension under de med sin kompis, Emma Wollter, ändrade senaste åren; har gjort att underlaget för att tidningens utseende. PAP fick ett ansiktsha en klubb på GPT inte längre finns. Det lyft och blev proffsigare. Tyvärr blev det en kort bekantskap. Sofia kom ganska snart är bara att beklaga att så har blivit fallet. Det vore naivt att tro att tidningen skulle underfund med att postarbetet inte var få vara kvar efter detta och det är bara att hennes grej. hon drog därför vidare. Efterträdare blev så småningom Susanne gratulera Mats och Linkan till att de har Det har nu snart gått fyra och ett halvt lyckats hålla igång tidningen så länge som Magnusson. Hon fortsatte det arbete som Sofia hade påbörjat. Var kanske mer pedant, år sedan jag skrev ”Redaktören har ordet” de har gjort. samtidigt en väldigt bra skribent. Även hon för sista gången. Sedan dess har jag ändå tröttnade på postarbetet och drog vidare. medverkat i de flesta av tidningarna som Glada amatörer Det var 1993 som klubbstyrelsen beslöt Linkan är den som hela tiden har funnits kommit ut. Nu är det dock slut för gott. att det skulle startas en klubbtidning. Vi var i bakgrunden och varit ett slags allt i allo. För ett par månader sedan fick jag veta att Seko Klubb 630 skulle upphöra som klubb fem stycken som kände oss manade att ar- Har datorerna eller nån skrivare krånglat och istället bli en sektion i brevbärarklub- beta med detta. En av dessa personer hade har han grejat det, ibland genom att ta med ben och därmed är tidningen På Alla Plan:s journalistutbildning och en hade ganska dem på en promenad runt huset. Han har stora datorkunskaper, resten var mest glada gjort layouten under de senaste åren, varit tid över. amatörer. Under de år som jag arbetat med den som ordnat mycket av det praktiska Naturligtvis så känns det tråkigt att detta PAP så har det varit stor omsättning bland såsom tryckning, hämtning, distribution händer, men det kommer ändå inte som redaktionens medarbetare. Redan efter nåt m.m. någon överraskning. Flera år innan jag år så hade alla utom jag i redaktionsgrupSedan några ord om min efterträdare, slutade så pratade företrädare för brevbäpen försvunnit. Mats Hallberg. Enligt min åsikt har han rarklubben om hur onödigt det var med När jag blev tillfrågad av klubbstyrelsen fortsatt det arbete jag hade påbörjat. Han två klubbar och framförallt ondgjorde sig om jag ville vara huvudansvarig för tid- har inte avvikit från linjen att PAP skall dessa personer över vår klubbtidning. Det ningen så tvekade jag aldrig utan tackade vara en tidning som inte enbart handlar om var inte så svårt att förstå att företrädare för glatt ja. Det var inte så hade jag hade nå- GPT eller Posten. All heder åt Mats för att arbetsköparen ondgjorde sig över vår tidgon journalistutbildning, jag visste inget han har fortsatt denna linje. ning, men att den skulle förarga även våra om layout och mina datorkunskaper var Vill avsluta med att tala om att när jag fackliga kamrater var lite svårare att förstå. ganska begränsade. Ändå tvekade jag aldrig tänker tillbaka, är jag naturligtvis glad åt att Kanske var det bara så att de var avundsjuka för att vi hade en facklig tidning som till detta erbjudande. Jag hade gått någon under en längre period kunnat sitta på beinte handlade enbart om vad som händer facklig kurs i just det här med att skriva i tald arbetstid och skriva vad som för många facket och kommit underfund med att det är ren vänsterpropaganda. Det var ett privii Posten. var verkligen något som jag tyckte var in- legium jag hade och det är jag väldigt glad I vår tidning har det funnits intervjuer tressant och givande. för. med intressanta människor utanför Posten När jag fick möjlighet att skriva artiklar Nu ber jag att få önska alla läsare en rikoch bokrecensioner. Det har skrivits om musik och teater. När tsunamin drabbade och skriva facklig information på betald tigt god sommar och en trevlig semester. Thailand hade vi reportage från en person arbetstid istället för att syssla med tråkigt Till er som har följt mina skriverier unsom då befann sig där. Och framförallt har postarbete var det absolut inte något svårt val. Så småningom började jag kalla mig der ord vill jag med små småord av kärlek det varit mycket politik i PAP. chefredaktör. rikta ett varmt tack. Ingen föryngring Detta faktum att de politiska skriverier- Trevliga medarbetare Under de år jag hade nöjet att få vara na inte alltid gick hand i hand med de åsikredaktör passerade många revy i de fackter som sossepartiet har, kan också ha varit liga leden. Jag hade också möjlighet att ha en orsaka till att vissa fackliga företrädare D.G = Den Gamle många olika medarbetare i redaktionen. inte uppskattade vår tidning. Nu har de fått som de ville, kanske är det så att de nu Det finns de som gått ganska obemärkt förkänner tillfredsställe för detta. Orsaken till bi och det finns de som har gjort stort inatt klubb 630 nu läggs ned är dock inte att tryck på mig och förhoppningsvis också på de fackligt förtroendevalda har vikit sig för läsarna. Bland de jag minns bäst och som önskemålen från brevbärarklubben. Den har gjort störst intryck på mig är Angelica verkliga orsaken är att klubben ändå höll Alfaro, Sofia Larsson, Susanne Magnusson och naturligtvis Linkan. på att dö sotdöden. Angelicas stora förtjänst var inte som De flesta i klubbstyrelsen har varit med skribent. Hon var inte speciellt duktig på i många år och någon föryngring har inte datorer och hennes kunskaper om layout skett. De flesta i styrelsen är folk som varit var inte större än mina. Det var hennes sätt med i många år och samtidigt är medlemsatt vara som gjorde så stort intryck på mig. På Alla Plan | sid 24 Ordens makt i politiken– Sara Gunnerud Träffade författaren efter föreläs- - borgerlig versus progressiv ning på Runö i mars. Lovade då arbe- – som i mina ögon blir för tarrörelsens ende språkkonsult att onyanserad och dränkt i göra reklam för hennes aktuella bok. för mycket schabloner. Annars hade jag stor Yrkesrollen kombineras med engage- behållning av författamang i Socialdemokraterna, vilket gör rens forskningsredoatt ett inifrånperspektiv finns. Blev ota- visning, inte minst från liga markeringar i marginalen! Texten är forskning medvetet befriad från akademisk prosa. USA. Utgångspunkten är att komma med argument, analyser och rekommendationer; Råd från konför att utgöra motvikt till den massiva sulten Med sin opinionsbildning som länge spridits från missionerannyliberala krafter. Formuleringar och uttryck påverkar de hållning väljare minst lika mycket känslomässigt kommer som intellektuellt. Och vår föreställning hon naav verkligheten, hur våra sinnen uppfattar turligt den, är avgörande för politisk uppfattning. nog Vi blir upplysta om att avsändare lyckas med med sina manipulativa manövrar.genom en drös allehanda knep. Gunnerud går grundligt igenom språk- tips: Rensa ut formuleringar av liga undanglidningar och olika laddning typen vi socialdemokrater av värderingar, bruket av metaforer och anser, väck engagemang genom att underförstådda samband. Finns dock ett ange moralisk grund, försvara rimlig längre fördelning av företagens värde genom att avsnitt betona fackets nödvändiga motstånd mot vars marknadskrafterna, fokusera på förtroupplägg ende och rättfärdighet när samförståndsejag känran försvunnit. ”Det är moraliskt rätt att ner mig alla kan leva ett värdigt liv, ha hälsa och ganska utbildning, enbart i egenskap i egenskap av obekväm att vara människa.” med. Retoriken som framgångrecept hos Det Palme, Thatcher, Reeagan och John F Keär en nedy dissekeras. Hon skriver att språket är genomett flexibelt verktyg för kommunikation, gång något som branschfolk använder till sin av två fördel. tankeAtt betona summan resurser i välfärden modeller ” och antalet sysselsatta visar sig vara ohederlig retorik från högern när befolkningen växt och vinster brandskattat välfärden. Gunnerud blir en god pedagogog när hon förklarar begrepp som ordlådor, språkliga samarbetsregler och ramverk samt när hon argumenterar för att vi slutar säga Alliansen och skattetryck. Detsamma gäller för språkvetarens genomgång av nyord myntade av (m). Värdera arbete är som framgår, något helt annat än att värna arbetare. Citatet "Svensken sätter pris på allt som är osvenskt, internationellt, progressivt och fräscht - samtidigt som hon i sitt innersta trår till den röda stugan i det orörda landskapet, med utedass, vedeldad bastu och nakenbad i sjön." (Jens Liljestrand, avhandlingen Mobergland 2009) På Alla Plan | sid 25 ” Mats Hallberg Gästkrönikör: Anna Chavell Hälsa - att ta hand om sig själv och må bra Förra året i slutet på juni höll jag på att dö. Jag skadade ett kärl och nerver i nacken. Fick en sådan enorm smärta i huvud och ansikte på höger sida, att jag helt enkel ville dö då värktabletter av olika modeller inte hjälpte. En molande smärta i halva huvudet och halva ansiktet som om svärd med full kraft stack in i nacken, huvudet, tinningen, örat och ögat. Jag kunde inte ligga annat än på min vänstra sida och så fort jag råkade vrida huvudet och fick minsta beröring på högersidan blev smärtan helt outhärdlig. Jag satt upp om nätterna och visste inte vad jag skulle ta mig till… På dagarna fick jag ha mössa på mig då det gjorde ont i håret när vinden blåste i det. Man kan ju undra varför något sådant händer en frisk kvinna i 45 års åldern? Nu i efterhand, när jag väl kunde börja tänka klart, vilket jag inte kunde under en period på över två månader, insåg jag att min kropp faktiskt under många år gett mig signaler på att jag inte var världsbäst på att ta hand om mig själv. Fast jag tyckte det själv. Jag var ju starka Anna, Friskvårds- och HälsoAnna, jag arbetade med och pratade om hälsa och om friskvård till alla runt omkring mig dagligen. Jag klarade allt, kände ingen stress, kunde hantera allt själv runt omkring mig utan hjälp från omgivningen. "Kan själv" var mitt ledord... Men när jag väl började fundera på hur länge min kropp på olika vis sagt ifrån sedan många år tillbaka, så kände jag mig väldigt sorgsen. Varför ställde jag sådana oerhörda krav på mig själv? När jag under en period reste land och rike runt mellan 2004 och 2007 för att prata om hur vi skulle arbeta med hälsa på Posten åkte jag på inflammation från höften och upp i nacken. Det förklarade jag med att jag satt obekvämt på tåget. Värken släppte aldrig helt utan höll ett stadigt tag om mig. En dag när jag var på stan och skulle handla var det som att någon hällde mjölk för ögonen och allt blev helt plötsligt suddigt och vitt. Jag ringde hem och sa att det tar nog en stund innan jag kommer för jag ser inget. Fortsatt fick jag flimmer för ögonen, kom inte ihåg vad jag ställde bilen mm. Kunde få sådan värk i kroppen att jag knappt kunde gå, ja listan kan bli lång, tror att ni förstår vart jag vill komma. Hur som helst var jag aldrig hemma och var sjuk, körde på, tog tabletter och gick till jobbet. För trots allt detta har jag alltid tyckt att jag mår bra och allt var kul. Men eftersom jag inte lyssnade på kroppens signaler, är jag övertygad om att min kropp till slut sa ifrån på riktigt. Jag behövde ta det lugnt och vila. Om jag inte gjorde det själv så fick kroppen ta till med hårdhandskarna. En vacker sommardag när jag faktiskt äntligen tog mig en veckas egentid för återhämtning, small det till ordentligt. Jag vet vad jag låg och tänkte i min säng på kursgården, dit jag åkt för att ta hand om mig själv, när jag inte kunde röra mig pga smärtan i nacken, huvudet och ansiktet; ´dom kommer hitta mig död här i sängen imorgon´. Det kan vara ett dyrt pris man får betala om man inte tar hand om sig själv. Jag överlevde men resan tillbaka har varit tuff. Varje dag måste jag tänka mig för på hur jag tar hand om mig, hur jag sätter gränser, att jag äter bra, att jag tränar, att jag vilar eller mediterar och att jag får tillräckligt med sömn. Jag har arbetat med hälsofrågor i 20 år nu och för mig är Hälsa ett val som man själv gör. Nu kan jag tänka mig att flera av er sätter kaffet i halsen och några av er kanske till och med blir förbannande. Men det är okej! Hur du väljer att tolka det du läser är helt upp till dig. För mig handlar nämligen hälsa om inställning. Jag är varken arg eller bitter över det som hände, har tagit det hela som en viktig lärdom, därigenom fått en ny chans att leva och må bra. (Hälsa är för mig i alla fall inte samma sak som att vara antingen frisk eller sjuk). Ingen annan människa kan ge dig hälsa. Du kan ta hjälp och stöd men du måste göra jobbet själv. Fundera på vad det innebär att ha hälsa för dig. Vad är det som På Alla Plan | sid 26 gör att just du mår bra? Vilka är dina resurser? Finns det personer i din närhet som kan vara till stöd för dig? Be om hjälp, ensam är inte alltid stark. Hur tar du hand om dig? Äter du hälsosamt? Tränar du? Får du ordentlig vila och återhämtning? Gör det inte så komplicerat! Vi kan alla må bra om vi ger oss själva rätt grundförutsättningar. Ät mat regelbundet, ät grönsaker och frukt, drick vatten, kroppen behöver energi för att fungera. Träna, om du är ovan att träna så är promenader helt tillräckligt, använd din kropp som motstånd och vikt vid enkel hemmaträning, fysisk aktivitet är den största friskfaktorn i livet. Vila, återhämtning är livsviktigt, prova att meditera eller använd dig av mindfulness, det finns mycket hjälp att få genom böcker, appar eller internet Sov, sömnen är oerhört viktigt, det är då din kropp reparerar sig. Fundera på om du ofta ser hinder eller lösningar och möjligheter. Jobba på att vända tankarna till något positivt så att du själv mår bra. LEV VÄL och VAR RÄDD OM DIG! Anna Chavell Hr-affärsstöd Lokal nutidshistoria Emrik Larsson - Funkmästare, kulturproducent och familjefar I 90-talets början rankades Stonefunkers av Jan Gradvall som Sveriges bästa liveakt. Frontmannen är idag en boksamlande mångsysslare som sjungit både på Hultsfred och äldreboenden. 50-års festen i maj var magisk, inte minst när han gifte sig. Numera uppvisar funkambassadören – på gång med uppföljare till succén Phunk Observatory – likheter med en frisksportare. Emrik är uppväxt i Mölndal, föräldrarna i den stora familjen var läkare. Han hade lätt för sig i skolan, särskilt humanistiska ämnen. Redan som liten stod han på scen, sjöng och agerade. Föräldrarna placerade honom i Rudolf Steiner skolan och i tonåren ett år i USA. Emrik, som alltid gillat rytmisk musik, upptäckte utbrottet av hip hop och skatekulturen.”Var en grabbig värld, vilket håller på att förändras.” Hemkommen till Göteborg började han rappa på Avenyn. Med sin bror Torsten och ett gäng skejtare bildade han Stonefunkers. ”Vi träffade rätt människor med samma smak, Sverige var ett U-land gällande den svarta musik vi gillade.” Min vän tycker det är viktigt att leva fullt ut, förverkliga projekt. ”Man har ingen aning om när det tar slut.” Livekänsla/funkattityd Vad nog många inte känner till är att Emrik lovordats som skådis i GP och pryat på Scenskolan. Var en uttalad tanke i familjen att detta skulle bli hans yrke. Som barn älskade han musikaler där Fred Astaire steppade. Jag frågar om flow på scen. Detta tillstånd liknas vid att vara ett med musiken, ha bandet med sig, inte bli nervös för publiken, att allt bara rullar på. ”Man kan själv få gåshud, inträffade när jag sjöng My Way på begravning.” Emrik är förtjust i framträdanden på större scener där han kan röra sig fritt. Genom olika utvecklingsfaser hittade de outbildade musikerna i Stonefunkers, till ett eget uttryck när de vågade vara sig själva, även om de snodde hejvilt. 50-åringen berättar att han och en kompis var de enda vita på flera konserter de såg i USA, medan det skönt röjiga band han frontade alltid var inkluderande. Referenser och inspiratörer Emrik är flitigt anlitad som DJ! Främsta källan var i ungdomen Soul Corner i P3. Vägen till Stonefunkers sound gick via go go-musik och disco, rap och George Clinton. För egen del nämner han exempelvis, Elvis, jazz, Sinatra, Nina, Aretha, Bill Withers, gitarribrodern och producenten Torsten (”han får saker gjorda”), the Band, medan den mer bredbenta rocken går bort. Rent allmänt har kulturpersonligheten tagit intryck av sådana som varit kreativa livet ut, något som stämmer in på Ingmar Bergman, George Clinton och många bluesartister. I nästa andetag omtalas Ulf Lundells böcker. ”Kul att han fortfarande är en jobbig typ, fast jag har inte kunnat med hans musik.” Emrik säger om sin sångteknik att den är ett hopkok av influenser. Cornelis med sin tajming är största svenska favoriten, Titiyo uppskattas mycket. Som crooner längtar Emrik efter samarbete med svulstigt storband. Halland, där han samtidigt använt och utvidgat sitt kontaktnät.”Vet vad det innebär att vara artist, vad som behövs för att de ska känna sig välkomna, var häftigt att kunna rädda en visfestival i Falkenberg.” Det var mamma som fick honom att hamna i slukaråldern, vilket gjorde att att han idag samlar på allt ifrån Klas Östergren till Maigret-deckare. Hemingways sparsmakade stil fascinerar, även om den biografi/fotobok han påbörjat kanske blir yvigare. Andra drömprojekt är att digitalisera och dokumentera Stonefunkers karriär samt att komma ut med sitt nuvarande högklassiga funkband i Europa. Nära och kära Familjen i form av syskon och makan Nadine som han varit ihop med i drygt tjugo år har betytt mycket, inte minst för att kunna styra om till hälsosam hållning, en förutsättning för att komma ur drogmissbruk för 14 år sedan. Den forne sportfanatikern spelar tennis och har tagit sig runt fyra Gbg-varv. Matlagning är en annan passion. Mest stolt är han över sin fantastiska dotter, en person som för något av honom vidare. ”Är självklart också stort när folk tackar för musik jag gjort, säger att den hjälpt dem genom svåra stunder.” Producent och konsument 50-åringen har alltid odlat ett stort intresse för film (skrivit uppsatser) och litteratur. ”Har alltid läst och skrivit, i yngre år blev det dikter, texter kommer lätt till mig, har alltid haft mycket kontakt i skrift med släkt och vänner, nu använder jag nätet”. Av egna låttexter är Lögnhalsen personliga favoriten. Den vältalige mannen upprörs av orättvisor och integrationens misslyckande. Mats Hallberg Han tycker samhället utvecklas åt helt fel håll. ”Vill inte vara bitter, men blir förbannad när jag tänker på SD, solidariteten har Kolla gärna in hans hemsida: fått ge vika för egot.” För närvarande är han www.m-rockfromsweden.se tjänstledig som producent för Musik i På Alla Plan | sid 27 rbetarlitteratur presenteras: ASkymningslandet – Marie Hermansson Oväntat val av författare, även för mig fast denna färska roman recenserades i Arbetet. Jag har hört henne på Författardag och tidigare läst två titlar. Den 58-årige göteborgaren som har en dragning till övernaturliga händelser, har tagit sig an tröstlösa situationen för många unga på arbetsmarknaden. Är efter att ha rusat igenom Skymningslandet tveksam till om jag egentligen blev berörd av helheten. Totalt sett inte riktigt min bag. Här blandas hejvilt fantasy, realism och skräck. Ytterligare komplikation: viss brist på trovärdighet med paralleller till Santa Psycho av Johan Theorin. Berättelsens jag är 22-årig hotellstäderska i Göteborg. När hon råkar träffa Tessan, hennes utåtriktade bästis från gymnasiet som en gång svek, återberättas en gruvlig och sällsam historia från en herrgård utanför Uppsala. Läsaren får antydningar om den i etapper fasansfulla upplösningen. Snacka om skitanställning Seko brukar hävda att man proriterar kampen mot skitanställningar, en sådan har sannerligen Martina. Hermansson ker, så som måste ha gjort grundlig research för att att deltaga kunna delge oss kapitlet om en mardröms- i lajvande lik tillvaro. Miserabel arbetsmiljö som av- (görs åthjälps med värktabletter, tjänstgöring via s k i l l i g a sms utan framförhållning, fler rum att refrenser rengöra än vad reglementet anger, i prak- till dentiken tvång att jobba över utan ob och na akfelaktiga namnbrickor. Listan kan göras tivitet) ännu längre. och det Att hon i sällskap med sin väninna mis�- växande intresset för skötte skolan sista åren sägs vara orsak till bdsm. Däremot har kvinnan som att ha hamnat på botten. Å andra sidan för ordet stora problem med att acceptera lär hon känna en biolog, tillika dator- föräldrarnas nya lyxiga vanor och brist på snubbe, som misslyckas med att få ett uppbackning. ordentligt jobb på grund av överkvalifikation. Huvudpersonen räddar sig ur sitt Sken och verklighet Fjättrade av att befinna sig i det så kallainferno genom att knipa chansen att ta in de prekariat, blir de nya gästerna på Glimpå nämnda herrgård, där hon i en låtsasmenäs besatta av ägarinnans arv, särsilt värld blir sekreterare åt egendomens minst efter att Florence drabbats av stroke. Den sagt förvirrade ägarinna. Martina besöker unga ”staben” roas mycket av att träda in några gånger arbetsförmedlingen i jakten i excentriska gamla damens 40-tals värld på större trygghet. och hennes imaginära bjudningar likt ”Det förutsattes alltid att man hade en anklassiska Grevinnan och betjänten. Men nan sysselsättning och bara behövde arbeta när karaktärerna planerar hur de ska kunlite extra. Det var naturligtvis bemanningsna berika sig, påbörjas färden mot avgrunföretag alltihop. Ofta fick man inte ens veta den. vilken arbetsplats det gällde./ Det jag ville Novell av Astrid Lindgren (en slags förha – en fast heltidsanställning hos en riktig laga till Karlsson på taket) om ett tillstånd arbetsgivare – verkade inte existera. Jag sökte där allt är möjligt, har passande nog fått ge några av jobben fastän jag visste att de inte namn åt berättelsen. Hermansson kryddar gick att försörja sig på.” också som brukligt sina anrättningar, med Överordnad – underordnad en dos oförklarlig frodig natur jämte gåtHerrgårdens ägarinna Florence, är dot- fulla djur. Bokens slutskede skulle kunna ter till en försupen diplomat vars förmö- ha kallats råbarkad deckare, om det inte genhet han gifte sig till. Framkommer vore för att förövarna omgående identifielångt fram i romanen att hennes mentala ras (bortsett från i ett raffinerat fall). rubbning beror på att hon i ungdomen Författaren vars debut hade den träfblivit våldtagen. Hon är beroende av hem- fande titeln Det finns ett hål i verkligheten, tjänst i form av Tessan, efterhand utökas har fått blandade omdömen. Ångrar inte personalstyrkan på herrgården. De blir alls läsningen, håller dock med recensentill ett slags kollektiv som mot fritt vivre ten som ansåg att texten utgiven på Bonoch fickpengar blir antagna till olika yr- niers har likheter med ett tevemanus. En ken. Somliga ska ta hand om grovgörat i mellanbok i författarens gängse stil vars sina roller som husa och gårdskarl, medan stundtals predikande ton gör den till både andra får uppdrag av mer diffus exklusiv klagoskrift och debattinlägg. natur. De skiftande villkoren synes mest vara Kultur-Mats ett spel, till och med något de inblandade kan njuta av fram till en viss gräns. ”Fördelningen av våra sysslor på Glimmenäs var häpnadsväckande könskonservativ. Jag tror inte att killarna tvättade en enda gång. Vi diskuterade det aldrig ens, vilket förvånar mig mycket efteråt.” Jämförelser kan göras med vissa männisbokladan org kors njutning av att befinna sig i hierar- . På Alla Plan | sid 28 Vart är du på väg, älskade stad? 14 profiler om Göteborgs framtid På väg ut från Mediedagarna på Svenska Mässan ser jag ett bekant ansikte. Det är nationalekonomen och forne riksdagsledamoten Johan Lönnroth. Vi börjar samtala tillsammans med hans vän från universitetsvärlden Åke Magnusson. Det är av honom jag får den späckade boken, vars innehåll gör djupa nedslag i en stad med bekymmer. Åke har ihop med Anders Nilsson varit projektets redaktörer. 5. Färre events – fler events! 6. Bygg fler hyresrätter som ett medel för att moverka segregation. 7. Se till att skaffa större inflytande på nationell politisk nivå. 8. Satsa mer på grön tillväxt och handel. 9. Arbeta mer med stadens självbild, tvätta bort förlorarstämpeln. 10. Investera i mjuka värden såsom vänligt bemötande. 11. Öka tryggheten och jobba för mindre nedskräpning. 12. Verka för att fastighetsägare återinvesterar mer av sina vinster. 13. Bryt snedrekryteringen till högre utbildning. 14. Se till att kommunala skolor inte missgynnas och ge rektorer tillräckliga resurser för att hindra snabba omsättningen av dem. 15. Mer av arbetskraftsinvandring och skapa effektivare integration. 16. Bejaka mångfalden! 17. Betona samhällsnytta på bekostnad av egennytta/plånboksfrågor. Antologin som passerade mig och media ganska obemärkt kom ut i höstas med stöd av bland andra LO-distriktet, ABFGöteborg och Köpmannaförbundet. En ytterst angelägen och debatterande skrift med vältaliga bidrag från bland andra forskare, journalister och representanter för näringslivet. Boken ska betraktas som oumbärlig bredvidläsning för politiker. Vissa essäer är av mer generell natur. Andra borrar specifikt i problem genom att granska miljöarbete, segregation och högre utbildning. Avsnittet om handelns betydelse är en partsinlaga, lovsången om fred och jobb till ungdomar klingar lite falskt. Den säger i förordet att det kivas för mycket i Inventering av problem Rent, snyggt och tryggt påstår en av förGöteborg, påpekar att skribenternas oro fattarna vara idealet för att kunna etablera balanseras av kärlek och att fler framtida städer i världsklass. Till detta fjärran mål satsningar än västsvenskt paket och 400verkar det vara rejäl uppförsbacke. En hisårs firande är helt nödvändiga. torisk översikt görs av konfliktforskaren I redaktörernas efterskrift hävdas att Hans Abrahamsson vars text kan rekomSveriges andra stad, på grund av socioekomenderas. Sug bara på denna mellanrubnomisk polarisering på sikt hotas att slitas rik: ”Städer som ekonomiska motorer eller isär. Men vi får också veta att allmänhet slagfält för sociala konflikter”. och invånare rankar kommunen som en Dick Henriksson, publicist mest känd av landets populäraste. Framgår att Posten från GP, diskuterar Göteborgsandan förr är en av regionens tio största arbetsgivare. och nu; delvis med utgångspunkt från framgångsrika protesterna 1976 mot ett Åtgärdslista till styrande. 1. Angrip de ökande klyftorna, inte planerat garage under Kungstorget. Journalisten och numera presschefen minst på hälsoområdet och vad gäller Kenny Genborg tar upp mycket som är ilskolresultaten. 2. Målen om social- och ekologisk håll- lavarslande. Larmen om dödligt våld, skolornas kris, arbetsmarknaden som ropar barhet måste uppvärderas. 3. Makthavare måste kommunicera di- efter kvalificerad personal samtidigt som andelen icke anställningsbara skenar. Dessrekt med unga. 4. Vidta åtgärder mot den förtroende- utom dokumenterar han intrycket av en brist och ojämlikhet som råder i ut- sluten stad. Hans slutsats blir att det är tjall på mentaliteten, man vill inte stå för sitt satta förorter. På Alla Plan | sid 29 r ykt e som industristad. Skiktningen bland skoleveler har enligt honom fått förödande konsekvenser. ” ...göra kriminell karriär. Då blir man någon, samtidigt som man dessvärre står helt utanför samhället. Man måste få vara efterfrågad. Inget barn vill misslyckas i skolan. Det är där, i tidiga år insatserna måste ske.” Gabriella Sandstig resonerar kring myter om förorter, redovisar att Högsbo/ Tynnered överraskande är det område där boende upplever störst otrygghet. Johan Lönnroth koncentrerar sig på vad som rimligen borde ge ansvariga kalla kårar, nämligen det finansieringsgap han identifierar genom att fråga sig om Göteborg kan gå runt. Ulf Källström skriver att bland landets kommuner hamnar Göteborg nära bottenplacering beträffande andelen bidragstagare i arbetsför ålder. Få kommuner har således lyckats sämre. Boken uppmanar till medvetenhet och handling och varnar för övertro på marknaden. ” Göteborgare i gemen lider ingen nöd./ Men omvärlden…rusar vidare med en styrka som lämnar oss lite efter.” (Ulf Källström) Mats Hallberg Utgiven på Tre Böckers Förlag Uteätaren rekommenderar Adress o telefonlista Seko Väst, regionexpedition: Må-To 9.00-16.00 Fre 9.00-15.00 Lunchstängt 11.30-12.30 Försäkringar, pensioner, schema och arbetsti- Fjärde Långgatan 48 der, vice sekreterare. A-kassa och medlemsavgift tel 0770-457 900 Anette Gunnarsson Seko Väst: 031-42 94 90 tel 0739-87 80 22 fax 031-24 77 95 e-post anette.b.g@hotmail.com Er redaktör spenderar en oproprotionerligt stor andel av sina tillgångar på att äta och dricka gott på krogen. På några ställen har jag i perioder varit stammis. Förändringstakten bland näringsidkare i branschen är osannolikt hög. Finns självklart en majoritet krögare jag inte besökt. Ändå finns rikhaltigt underlag till denna lista. www.seko.se/Avdelningar/Vast Redaktör På Alla Plan, kultur, samverkan ProSeko Väst Klubb 630: duktion Göteborg Postterminal plan 4 Mats Hallberg 405 10 Göteborg tel 0734-40 13 39 klubbexp. tel 010-436 41 28 e-post mats.hallberg@hotmail.com www.sekopt-gbg.se Ordförande, avtal, fackligt/politiskt, samverkan terminal Hans Skog tel 010-436 10 88 SMS: 072-588 86 20 e-post hans.r.skog@posten.se Samverkan Produkton Susanne Mossberg Tel: 0702-912703 e-post: susanne.mossberg@posten.se Försäkringar, pensioner, samverkan produktion Sekreterare Enver Cakir information, schema, arbetstider mobil 0704-94 13 91 Jan-Anders Lindqvist tel 0708-73 52 02 Seko-ombud ODR e-post jan-anders.lindqvist@seko.se Meliha Harbas Kassör GPT Huvudskyddsombud Schema, arbetstider Gertrud Ivarsson Solweig Kalén tel 010-4361668 mobil 0768-772228 SMS: 0768-15 04 83 e-post solweig.kalen@comhem.se e-post gertrud.ivarsson@posten.se Studieorganisatör, Allas lika värde. Ungdom Èlodié Aragón-Kristoffersson Vill Du ha Sekokalendern för 2016? I år beställer vi kalendrar enbart till de som vill ha. Vill du ha den skicka i så fall in talongen nedan före den 25 augusti. mobil 0706-91 79 24 e-post elodia.k@gmail.com, Skickas till Seko Posten, Kruthusgatan 17, 405 24 Göteborg, eller maila till kontakt@klubbvast.se Centrum Tvåkanten gör mig aldrig besviken, har öppet även eftermiddagar och deras fiskrätter (röding/ torsk…) är utsökta. Kometen har som bekant vällagad mäktig svensk husmanskost på menyn. Behagligt är det på Avalon, vars a´la carte smakar mycket bra till ett rimligt pris. Scandic Rubinen har god mat som på helgerna är rabatterade för alla med Scandic-kort. Fine dining i fantastisk otidsenlig miljö med charmig personal är vad som gäller på Dorsia. Berzelius ska särskilt framhållas för sina svenska varianter av tapas. På Brasserie Lipp har jag stillat hungern med läckerheter som ankbröst och gödkalv. I den före detta rymliga kassaavdelningen på Göteborg 1 bjuder restaurang Norda på en mix av Gbg och N.Y.C, vilket jag upptäckt som nöjd matgäst några sena kvällar. Linné I många år har Hos Pelle specialiserat sig på lyxig husmanskost. Smaklökarna aktiveras också på Linnéterrassen vars mat är osedvanligt prisvärd. La Sombrita är på söndagar ett förtklassigt budgetalternativ vare sig man äter fiskbetonad helgmeny eller tapas. På köpet serveras högst njutbar livemusik. I och alldeles utanför spridningsområdet Mitt Mölndal kommer med tack vare de kulinariska ekologiska luncher som Gunnebo Krog tillhandahåller. Restaurant Hovås Kallbadhus til�lagar också fina luncher, framför allt när det ligger fisk på tallriken. Havsutsikten ingår i priset! Akvarellmuséet i Skärhamn ståtar med en gormétkrog vid namn Vatten. Självklart ska du äta omsorgsfullt komponerade fiskrätter, något annat passar sig inte. Tråkig utsikt är det enda som drar ner betyget för Laxbutiken strax söder om Falkenberg i närheten av E6. Att lagom frossa genom att hugga in på deras söndagsbuffé är en högtidsstund att se fram emot. Stockholm Väljer att lyfta fram tre klassiker. Riche som har öppet hela dagen tills långt in på kvällen hade i våras en otroligt god laxrätt på menyn. Har allmänt utmärkt standard. Blå Porten är med rätta ett populärt matställe på Djurgården trots glupska måsar på innergården. Fine dining på Gondolen omges av en extra lyster i form av betagande utsikt från Katarinahissen. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Gourmet-Mats Ja, jag vill ha Sekokalendern för 2016. Namn:............................................................... Adress:.............................................................. Postnr:................. Ort:...................................... Arbetsplats:........................................................ På Alla Plan | sid 30 På Alla Plan | sid 31 Avs: SEKO Väst Klubb 630 405 10 Göteborg tel: 010-436 41 28 Upprop Avgift betald Taxe perque Sverige Upprop i morgonväkten ljusets branta stigning över stock och sten Långt inne i inlandet där marken tillhör träden där skogen står stark glänser barren, sluter sig grenarna samman, böjer sig inåt mot grönskan Se och hör mig för samlar in ljus, utomhus inga närgångna väggar, låga tak Lutar mig mot vinden funderar på måfå luft i tankarna otippade, från ingenstans I vinden virvlar frön grundvattnet sorlar, jorden reder sig att växa är ett stort arbete Vi önskar alla trogna läsare en skön sommar! Öppen väg, fötterna bottnar Når jag ända fram har jag gått långt Tack för den tid du spenderat med På Alla Plan. Tyst kunskap sprider sig får fatt i kroppens alla delar Det påtagliga tar livtag ligger i handflatan stöter mot knogarna Nu går ridån ner och redaktionen får se sig om efter nya utmaningar. De är nära marken tätt intill och vid min sida de mänskliga måtten siktdjup, gångavstånd, tumregler räckvidd, ögonmått Världen är verklig och drömmen hela sanningen. Erik Pousette Ur antologin Skarpt läge utgiven av Föreningen Arbetarskrivare 2010. Utgivning med stöd av bl a Seko.
© Copyright 2024