Nr 1 2015 - SEKO Posten Produktion GPT
På Alla Plan Nyhetsblad för medlemmar i Seko Väst Klubb 630 Avgående Sekoordförande utfrågas sidan 13 Terminalernas nye chef intervjuas sidan 12 Årsmötet redovisas sidan 6-8 NUMMER 1/2015 Innehåll: ................. ................. ................. ................. 3 Ledare ................. ................. 4 Redaktören har ordet ................. ................. 5 Medlemsintervju: Željko Vrban ................. ................. 6 Årsmötesrapport ................. ................. ................. ................. 7-8 Verksamhetsberättelse ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. 9 Allt är danskarnas fel!? ................. ................. 10 Kvinnorna toppar i arbetsmiljöenkät 11 Rast och paus 12 Ny terminalnätschef intervjuas ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. ................. På alla plan Ansvarig utgivare: Lena Liifv Chefredaktör: Mats Hallberg Layout, foto, redigering: Jan-Anders Lindqvist På www.sekopt-gbg.se kan du ladda ner denna tidning i färg. Där finns även alla tidigare nummer från 1993 Seko Tel: 010-436 41 28 NYTT! 13 Affe Mellström intervjuas 14 ITG-ikon pensioneras 15 Intervju: Statsvetare Ulf Bjereld 16 Lyckliga i alla sina dagar 17 Gästkrönika: Helena Gille 18 Dikt: Spegel spegel 19 Lokal nutidshistoria: Kim Lantz 20 Arbetarlitteratur: Skiljevägen 21 D. G. har ordet 22 Adress o telefonlista SEMESTRA I EN MILJÖ! 23FANTASTISK Klubbstyrelse 2015 ................. ................. ................. 24 Gullholmen Intresseanmälan till sommarveckorna 25-33 (högsäsong) tas emot nu. Sista anmälningsdag den 8 april 2015. Hemsida: www.seko.se, gå in under ”Bli medlem” - ”Hos Seko får Du”. Glöm inte att i första hand fråga efter Seko Västs ombyggda stugor nr 25, 34, 45, 52 eller 54 med två rum på andra våningen. Anmäl till: sekofritid@seko.se eller tel 08-7914100 Postadress: Seko Klubb 630 Kruthusgatan 17 405 10 Göteborg Framsida: GPT ca 1987 från broschyr och GPT 2013. Foto: Jan-Anders Lindqvist Vecka Pris/vecka 1-12 1 565 kr 13-17 2 750 kr 18-24 3 770 kr 25-33 (högs) 4 800 kr Veckoslut 780 kr 1000 kr 1 120 kr -- Extra natt 255 kr 315 kr 370 kr -- Ledare Jag har precis läst vad vår VD Håkan Ericsson tror att PostNord befinner sig år 2020. Det låter avlägset men det är bara fem år framåt och tittar man bakåt fem år har det gått svindlande fort enligt mig. Håkan Ericsson pratar om att vi då är ett ”annorlunda företag” Vad innebär det för oss? Han ser att våra kunders krav på oss ökar och vi utsätts för en konkurrens som är starkare än i dag. Han ser att vi fortfarande är en nordisk koncern och vi på PostNord är den som kan Norden bäst. Han tror att vi är lönsamma och har intagit en ledande position inom e-handel, logistik och även inom nya kommunikationslösningar. Vi ska fortsätta att genomföra ständiga förbättringar, det är nyckeln till framgång. Det som Håkan E tror ska särskilja oss i framtiden är att vi är ett företag som håller hög servicenivå och som lyssnar och förstår våra kunders önskemål och våra mottagares förväntningar. Där ska vi vara överlägsna och erbjuda service hela vägen. Vi ska vara ett företag med många möjligheter och ett företag som man vill komma till för att arbeta. Där man vill stanna kvar för att vi jobbar som ett team. Håkan E poängterade för sina högsta chefer att ” Vi måste få med alla på resan. Det är både mitt och ert ansvar.” Det är bra att det kommer upp att vi som ska utföra jobbet också ska omfattas. Jag håller också med om att det behövs mer information. Det pratas om nya medarbetardialoger, roadshows och town hall meetings!? Jag känner och tror att flera med mig kan skriva under på att vi ORKAR inte mer dialoger och annat som trycks ner till oss! Vi vill ha klara besked vad som ska göras för att vi ska kunna göra ett bra jobb och samtidigt känna att vi inte har orimliga krav på oss. Har ni i toppen frågat vad vi behöver i produktion? Ni som sitter i ledningen borde ha med er att för att lyckas behöver vi som utför arbetet resurser och tid för att ställa om. Vi behöver också uppmuntran och förståelse för det vi gör. Vi vill göra ett bra jobb och mår bra när vi fått slutföra en kväll utan att få post kvar. Vi är många som allt som oftast ger lite extra för att få med posten i transporterna och för att allt ska gå ut i rätt tid. Vi förstår att vi måste anpassa oss till förändringar men någon gång är det stopp för vad vi klarar av vad gäller neddragningar av personal. Vi måste få förutsättningarna för att utföra ett bra jobb annars når vi aldrig fram till PostNords visioner för 2020. Om vi som utför arbetet inte orkar kommer det att fallera. Vi har höga sjuktal och en stor andel av oss har jobbat många år och är utslitna lite här och där. Hur tänker ni underlätta för oss? Kanske sextimmarsdag för alla med bibehållen heltidslön? Vi är ett företag med dygnet runt verksamhet så varför inte? På flera håll har detta testas inom både bilindustrin och vården, så varför inte testa hos oss! Vi skulle orka på ett annat sätt och få tid och ork att ta hand om oss själva. Det bör löna sig att ha personal som håller sig frisk och orkar jobba ett helt yrkesliv istället för att lägga stora pengar när personalen är sjuk. För att inte tala om vad mycket lidande det är för individen. Att vi får tillbaka glädjen och orken på jobbet är guld värt. En smart ledare vet vilken vinst det är och hur mycket man får tillbaka, om man ger sin personal uppmuntran och rätt förutsättningar för att klara jobbet. Till slut vill jag önska er alla en härlig vår! På Alla Plan | sid 3 Lena Liifv Klubbordförande Redaktören har ordet ABF-Göteborg har startat en floskelfabrik Det var väldigt roligt att vara med när den invigdes av ordarbetarna Erik Andersson och Lina Ekdahl, två bekanta till mig. Erik raljerade om betygskriterier som i hans ögon framstod som en förvirrad anhopning, en förtätning som gav ett löjets skimmer. Vid betygssättning används nämligen begreppet ”gott flyt”, vars definition han liknade vid sockervadd. Något klibbigt som omgående försvinner. När en utsaga inte kan vändas i sin motsats blir den meningslös och högtravande. Poeten Lina Ekdahl som jag både bokat och publicerat, går igång på uttrycket ”ligga i framkant”. Hon hatar denna floskel för att den slätar över, inte går att säga emot och aldrig åtföljs av ”finns det några frågor på det?” Min poäng är att PostNords VD offentligt tidigt i höstas påstod att vårt företag skulle ligga i framkant av lagar och regler.. Ericsson svarade den gången på farhågor från Seko angående ökat nyttjande av oseriösa åkare. Sedan hans uttalande på Lastberget har det framkommit att det var en till intet förpliktigande strävan, eftersom situationen kraftigt förvärrats. Allmänheten har nåtts av beskedet att ledningen i vår region vill lägga ut vissa paketslingor på entreprenad. Lägsta bud vinner i så fall upphandlingen och jobb för egen personal försvinner. Floskler måste således ständigt identifieras och bekämpas. Lina stör sig på andra innehållslösa uttryck. Till denna kategori hör ”tillsammans är vi starka", ”strama upp våra rutiner”, ”jag hör vad du säger”, ”kvalitetssäkra”, ”se det som en utmaning” och frasen ”gilla läget.” Uttryck som är standard i många maktmänniskors språkbruk. För egen del hissar jag varningsflagg för makthavare i försvarsställning som preparerar sina meningar med ”återigen”, vilket vi varit med om på GPT. Ofärdsland är en skrämmande rapportbok. Ifjol kom Kent Wernes välskrivna undersökning av en arbetsmarknad som på många sätt havererat. Alliansens mantra om utanförskap och arbetslinje pulveriseras. Den misströstande läsaren möter arbetsförmedlare, utförsäkrade under existensminimum och arbetslösa vars tillvaro inte förbättras av att gå på sälja – sig – själv – kurser. Några av de Werne intervjuat, har för att ge en rättvis bild lyckats ta sig tillbaka till arbetsmarknaden, trots missriktat eller obefintligt stöd. Jag känner vrede gentemot dem som möjliggjort allt geschäft i jobbfixarbranschen, mot allt slöseri med resurser och mot ett synsätt där människor tillåts behandlas ovärdigt. ”Enligt en rad samhällsvetare har vi rört oss bort från en rättighetsbaserad välfärdsstat” är en slutsats boken förmedlar. Ett reportage rotar i orsaker och effekter avseende kravallerna i Husby. Vi blir uppmärksammade på att ojämlikhet är ett mer adekvat ord i sammanhanget än utanförskap. Och problemen riskerar bli ohanterliga om makthavare vägrar ompröva ståndpunkter eller sondera verkligheten. ”Maktens reaktioner – visar erfarenheterna – styrs betydligt mer av förutfattade meningar, ideologiska doktriner och politisk prestige…” Ordning och reda i en föränderlig värld. Människan är en förunderligt anpassningsbar varelse. Känn på dessa rim: ”Man böjer sig/man nöjer sig/ Man vänjer sig/ man tänjer sig” (Kent Andersson) I Göteborgs stadskärna är det bökigt på grund av Västsvenska paketet, likaså i min hemstad Mölndal. Stök som kommer fortsätta under lång tid. På GPT pågår omflyttningar, installationer och nedmonteringar. Det gäller att hitta rutiner för att undvika komma nära kaos. Det finns skäl till att vi lärt oss ha händerna på ratten tio över två och att markera på krog färdig måltid genom att lägge besticken tjugo över fyra. Jag avundas inte driftledning och de som måste acklimatisera sig vid nya maskiner. Redaktionen har för avsikt att senare ta ett samlat grepp och forska i hur medlemmarna mår på vår byggarbetsplats. Utgår ifrån att ansvariga undviker att utbrista i en annars gångbar floskel: ”se det som en utmaning.” Eftersom jag har upplevt de höga decibeltalen på ODR, undras vilken ljudnivå vi får dras med när de flyttar till oss? Möjligen är det en fördel att vi är verksamma inom våra processer och har kunskap om varandra och våra sysslor. Kravet från Seko på arbetsväxling släpper vi inte, men att hålla ihop fungerande grupper är en trygghet. Åtminstone för mig vars bostadsadress varit oförändrad i nästan 30 år och arbetsplatsen den samma i 27 ½ år, är det ansträngande att lära sig alltför mycket nytt på samma gång. Önskar läsarna en ljusare framtid! MATS HALLBERG, chefredaktör På Alla Plan | sid 4 En kämpe har hittat rätt i livet Medlemsintervju Željko Vrban Vi känner Željko som en skämtande medarbetare mån om att utföra ett fulländat jobb. Den döve familjefadern kallas numera kung på inkajen. Med hjälp av två kvinnor som tolkade kommer här hans berättelse. Sammanfattningsvis är mannen som är född i forna Jugoslavien för snart femtio år sedan väldigt NÖJD med tillvaron på posten. Han föddes på en ö i Jugoslavien. När Mamman fick röda hund blev hon orolig. Vid 2 ½ års ålder visade det sig att sonen förlorat hörseln. Željko som har släkt i Serbien, Österrike och Belgien kom med sin familj till Halmstad 1970. Han säger att tiden inte medger så många resor tillbaka, fast han tycker att besöken hos släktingar är avkopplande. ”Har en trygghet i min släkt, de ställer många frågor och gemenskapen är väldigt bra.” Jag får reda på att han haft flera anställningar innan Posten. Han har gjort träljusstakar, varit vaktmästare på förening nar han lastbärare eller är med vid postförför döva och arbetade sju år på restaurang delning. ”Vi är ett litet gäng som bryr oss om på NK. Via Samhall i Mölndal fick Željko varandra och sköter detta, är inte så sugen på genom Arbetsförmedlingen plats hos oss. att lära mig annat, det känns bekvämt med AF står för visst lönebidrag. nuvarande ordning” Han passar på att berömma ledarna två Glad över Posten x Mikael, Lennart samt Zandra för deras Han kände ingen när han kom till GPT förmåga att lösa problem såsom brist på 2007, vilket gjorde honom försiktig, tog personal. ett tag innan han vågade ta plats. ”Man såg att folk var osäkra inför mig.” Första året Miss av Seko tillbringades på GCF på plan 6. I många Željko är relativt missbelåten över att år jobbade han natt och var lagkompis vi i styrelsen haft så lite kontakt med homed mig. Arbetsledare noterade emeller- nom, något som gör att jag ger facklig info, tid att småbarnspappan inte mådde bra av tipsar om röda lådan samt bjuder in till sömnbrist eller sega långpass, vilket gjorde årsmötet. Vår medlem tycker att det är att han fick byta till dag/kväll. besvärligt att inte veta vem han ska vända Idag är han 50% sjukpensionär och sig till. ser det som idealiskt att hålla sig ständigt ”Känns som om de i facket inte är synliga sysselsatt under kvällstid. ”Trivs väldigt på golvet, finns ju ett hinder för mig att överbra, tacksam för snälla arbetskompisar och vinna vilket gör att jag känner mig osäker. schysta arbetsledare, får alltid hjälp om jag Men jag är intresserad av bli aktiv och tar behöver, kommunikationen fungerar oavsett del av Postens enkäter.” om vi använder internationella tecken eller skriver lappar. Jag brukar komma med ett Funktionshinder överkomligt Jag ställer den omöjliga frågan om inneleende för att jag vet hur viktigt det är med börden av att inte höra. Željko avslöjar att god stämning, ser någon sur ut håller man han måste vara mer vaken, hålla mer koll sig därifrån. Ibland kan det bli lite svettigt i och vässa andra sinnen. Han säger att det pannan vid stressiga situationer.” funkar hur bra som helst på vår arbetsplats Željko upplyser berörda om de gånger tack vare att alla vet. Truckförarna vet att han får lite problem och känner press. Det de måste vara extra försiktiga och han är är de gånger han måste medicinera mot väldigt medveten om att han måste kolla sin epilepsi. Hans göromål består av såordentligt omkring sig och titta i speglar. dant som att pricka av ankommande bilar Stolt säger denne hjälte att förarna som och mata inroboten. Enstaka gånger scanPå Alla Plan | sid 5 lämnar på inkaj är fascinerade över hans förmåga att kommunicera. ”Ibland överraskas jag av att kollegor frågar mig något och glad blir jag när andra tycker jag är duktig.” Personen i helfigur Željko bor med familj sedan 1990 i högt belägna Gårdsten som därmed har bra luft. Här trivs han trots långa resor vid byte! Resultat på text-tv och sport i rutan är ett stort intresse. Dottern har flyttat hemifrån medan sonen brukar få den sporttokige pappans ögon på sig under matcher. Med frun åker han antingen till Femman för att handla (kläder, böcker med mera) och äta kinabuffé eller till Biopalatset. Favoritfilmer är de gamla godingarna Rocky, Rambo, Dödligt vapen samt the Mask. Han föredrar att träna på gym tillsammans med frun och tycker det är mysigt att umgås med familjen. Hängivet förmedlas till mig vart han helst åker på sommaren respektive sportlovet. För härliga bad och vidsträckta stränder är spanska Mallorca nummer ett; en plats med fantastiskt god mat och skinande värmande sol. Samma ranking har Österrike när det gäller slalom, mat plus öl. ”Här har vi varit flera gånger, barnen brukar få ledigt.” Mats Hallberg Årsmöte i Seko-klubben Okomplicerat årsmöte ägnades vår oacceptabla situation Vice ordförande Hans Skog fick på grund av ordförandes sjukdom träda in och öppna mötet. Efter sedvanliga preludier lämnades klubban till Ulrika Nilsson, inbjuden gäst från Seko Postens styrelse som representerar oss på terminal. Hennes bistra viktiga redovisning av Postens nya ideologi nådde tyvärr endast tjugo medlemmar. En av dessa var glädjande nog Zeljko Vrban, vars tolkar gav honom värdefull info. Val med acklamation Verksamhets- och ekonomisk berättelse godkändes utan ändringar eller tillägg. Därpå beviljades styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året. Till nästan samtliga poster blev det omval. För styrelsens utseende se annan sida. Även en kvartett kvinnor hade valt att kandidera till ny period som skyddsombud. Deras namn är Gertrud Ivarsson (HSO), Solweig Kalén, Anette Andersson och Diana Johannesson. Johan Grönlund flyttades upp ett snäpp och blev revisor på ett fyllnadsval, vilket innebar att Anders Andinsson blev ny ersättare. Tre beprövade kort ställde upp som valberedare samtidigt som sammankallande Gertrud efterlyste påfyllning från natten. Förslaget från VU om nomineringar till Seko Postens styrelse godkändes. För kännedom: Vi stödjer bl a Patrick Theodorssons kandidatur, ordföranden i Sveriges största postklubb, den som utanför våra arbetsplatser organiserar medlemmar i Göteborgsregionen. En arbetsgrupp tillsattes bestående av Jan-Anders, Solweig, Gertrud och Johan Grönlund. De ska med kort varsel komma med motförslag till de förskräckliga nattschema som aviserats. Årsmötet tog också beslut om att säga nej i nuvarande form till en kostsam inbjudan från den större grannklubben om 20-års fest i september. sta hand hänvisas till andra lämpliga LOförbund eftersom de inte omfattas av vårt avtal.” HSO talade om att hon begärt hjälp från Terminalchefen för att få bukt med den höga sjukfrånvaron i allmänhet och kvinnors i synnerhet. En kritisk medlem undrade varför inga åtgärder verkas vidtas när chefens chef har anmärkningsvärt låg LIX. Lägesrapport Ulrika Nilsson påminde om att Posten varit en härlig arbetsplats och att det gått bra för företaget. ”Nu är det annorlunda!” Vinstmarginalen är låg, volymerna vikande och nya ledningen minskar succesivt på fasta kostnader. 2013 var omsättningen på 40 miljarder och genererade blygsamma 322 miljoner i vinst. Den ansträngda ekonomin har medfört att vissa investeringar i maskinutbytesplanen stoppats och att inköpsförbud införts avseende nya fordon. Brev är fortfarande det Posten tjänar på, medan växande pakethanteringen lider av alltför tuff konkurrens. ”Vi har levt mycket på kvalitet, vilket går till en viss gräns när andra är billigare.” Vår gäst från Ljungby tog upp gisslet Aktuell information med bemanningsföretag och sa att detta är Mötesdeltagarna fick upplysningar om ett oönskat inslag. Seko förespråkar en lön pensionskurs, stugor på Gullholmen och att leva på, att heltid ska vara en rättighet uppgiften att vi är cirka 500 anställda på och att OB ska ses som en kompensation GPT varav cirka 330 medlemmar. Vår gäst för förhindrat socialt umgänge. ”Det värberättade om lyckosam medlemsvärvning. sta är att vi går mot en deltidsorganisation, ”Vi är enda bransch i Seko som inte tappat, har redan hänt på paketterminaler.” men vi behöver vara mer synliga kvällstid, Vidare fick vi vittnesmål om att termiobservera att bemanningsanställdaska i för- nalerna i Rosersberg och Hallsberg känns På Alla Plan | sid 6 som industrier, visserligen låg ljudnivå men omysigt. Nilsson berättade om arbetsgivarens kusliga planer på att i delar av Bohuslän lägga ut chaufförsslingor på entreprenad, en metod för att skapa billigare lösningar. I Danmark har man sagt Nej till oseriösa åkare. ”ÄR ALLTID FARLIGT MÖTA NÅGON SOM DRIVS AV EN IDEOLOGI.” I princip alla i Postens ledning har numera sin bakgrund i logistikbranschen och det är inte ovanligt att hennes motpart ger dubbla budskap. Hon beklagade att unga inympas med tankesättet att projekt/visstid är att föredra för att det påstås leda till ökad frihet. ”Viktigt att visa var vi står, vår ordförande var den ende som reserverade sig mot Postens affärsplan.” Angående videokodningen fick man Posten att ändra sig och behålla den, fast Manilla var både bättre och billigare. Terminalernas chefstruktur ventilerades. Mötesordförande Ulrika sa att TC inte längre får fria händer om de fixar budget, utan deras roll är att agera utförare. En stund ägnades åt att kommentera uppropet med de många namnunderskrifterna (13 588) och vikten av att ha bra balans mellan krav och ansvarstagande. Problem med Kina-rek, KIPP och låg grundbemanning var andra ämnen som dryftades. Mats Hallberg Här följer en något avkortad version av vår årsberättelse 2014 Till de långtidssjuka sändes en julgåva. Te r m i n a l k o n f e På Alla Plan Tidningen har sedvanligt utkommit fyra gånger, varav det fjär- renser Under året har de numrets första och sista sida trycktes i färg. Redaktionen har bestått av Mats Hallberg och Jan-Anders Lindqvist. Återigen blev klubben deltagit i det mycket tillfredställande utslag i ”genustestet”, det vill säga två konferenser. 2-3 hälften av det material som kan könsbestämmas var med eller april genomfördes om kvinnor. En klar majoritet av baksidesdikterna var exempelvis den i Malmö. Där skrivna av kvinnor. Medlemstidningen har ett gott renommé så- medverkade från väl i arbetarrörelsen, hos förtroendevalda på andra brevterminaler oss Anette GunGeroch vad vi tror bland de egna medlemmarna. Under budgetmötet narsson, i december genomfördes en enkät om PAP med positivt utfall, trud Ivarsson och Lena Liifv. även om svarsfrekvensen var låg. oktober Vi ska vara lite stolta över att medarbetare på SVT och GT 16-17 generöst ställer upp för intervjuer, att politiska makthavare delar genomfördes årets med sig av sin tid samt att gästkrönikörer bidrar till att viktiga andra konferens i röster utifrån sprids via oss. Tack vare att redaktionen fanns på Stockholm. Från oss plats blev det fylliga reportage från såväl möten med Seko Posten medverkade då ensom terminalkonferenser. Stående inslag som medlemsintervju, bart Mats Hallberg. facklitteratur och kåseri/krönika från den tidigare redaktören har funnit sin form. Flera av de som omtalats eller publicerats i PAP har på Facebook länkat eller gjort statusuppdateringar, vilket gett Seko Posten medlemsvärvningskampanj och besök 8-9 april genomfördes en särskild kampanj då medlemsvärvare upphov till mycket gillanden på nätet. besökte arbetsplatser i regionen. Även GPT besöktes, det blev ett par nya medlemmar och dessutom värvades det friskt till studier. Samverkan Handslagsmöte med Seko Posten och arbetsgivaren genomförSamverkansgrupp Terminal har haft ett antal protokollförda möten under 2014. Från Seko har Lena Liifv, Anette Gunnars- des den 28/1. Medverkande från oss var de som sitter i samverkan, inklusive skyddsombud. Handslaget kan nu anses vara passé, son och HSO Gertrud Ivarsson deltagit. I Produktionssamverkan, där frågor närmare golvet behandlas, nuvarande PostNord-ledning är inte intresserade av att varken har från Seko Meliha Harbas, Susanne Mossberg och Mats Hall- bevara eller skapa heltidstjänster. Konferens 15/4 med förtroendevalda i regionen med bland anberg medverkat. Medverkande SO har varit under våren Anders nat avtalsinformation. Karlsson, sedan Annette Norström. Ulrika Nilsson besökte styrelsemötet 10/12. Medlemsmöten Kultur Två medlemsmöten genomfördes. Enda egentliga kulturprogrammet var högläsning på budgetTill årsmötet 8 februari hoppade Kent Nordqvist in som mötesordförande med kort varsel. Bland annat gav han oss en kort mötet från en text skriven av Rebecka Barjosef ur en bok som lektion i demokratins födelse. I övrigt genomfördes sedvanliga val klubben köpt in. Detta skedde i samband med att Kultur-Mats levererade traditionsenlig info. Vid samma möte fick vi i bild & och aktuell information gavs. Medlemsmötet 6 december inleddes med ett intressant före- ord en gripande redogörelse av Ulf Magnusson om Mölndals drag av Ulf Magnusson om ”den siste lantbrevbäraren i Mölndal”. siste lantbrevbärare och hans minst sagt fascinerande kundkrets. I övrigt hölls information samt godkändes verksamhetsplan och I övrigt släpade biblioteksföreståndaren hem böcker från en bokmässa i Örebro som han deltog i. Men vi är i behov av fler nybudget för 2015 innan vi alla gick till Golden Days för julbord. tillskott och en större vilja att återlämna lånade böcker. Notabelt Seko-dagar/valaktiviteter angående kultursidorna i På alla plan, är att redaktören hade gjort I maj genomfördes två särskilda valaktiviteter inför EU-valet. fem intervjuer på Runö som kunde tryckas i vår tidning. Serien Klubben bjöd på bullfest och valinformation. Politikerbesök om Arbetarlitteratur hade överraskande nog lika många klassiker genomfördes med Annelie Hultén, Gunilla Carlsson, Endrick som samtida verk. Schubert och Håkan Hallengren som alla gjorde uppskattade arArbetsmiljö betsplatsbesök på ODR och GPT. Arbetsmiljöveckor I september genomförde klubben Seko-dagar på GPT och Under året har det genomförts två arbetsmiljöveckor. Första arODR veckan innan riksdagsvalet. På GPT bjöd vi på frukost/ betsmiljöveckan, vecka 15 genomfördes en stressenkät över hela kvällsmacka. På ODR bjöd vi på lunch i form av lunchkupong landet. Frågorna besvarades digitalt av 1800 Postenarbetare. Det till närliggande lunchrestaurang. gjordes även åttio djupintervjuer. Inte helt förvånande framkom Medlemsvård att nästan varannan, fyrtiofyra procent känner stress mer än varJulbord 6 december på Golden Days var en uppskattad med- annan dag. lemsaktivitet. Under höstens arbetsmiljövecka, vecka 43, genomfördes en I slutet av året skickades en kalender till alla medlemmar som miniarbetsmiljöenkät i hela PostNord Sverige. Hela 5720 deltog så önskat. i enkäten som besvarades i pappersform. Av Brevterminalerna Två träffar med långtidssjuka har genomförts. Gjordes i samar- hade Göteborgs Brevterminal högst svarsfrekvens med 210 svabete med övriga postklubbarna och hade ca 15 deltagare från oss. rande. På Alla Plan | sid 7 Seminarier och utbildningar och LAS förbigås till förmån för chefen att själv plocka de som Skyddsombud och huvudskyddsombud har deltagit i Seko man vill ha kvar. Det blir några som nästan har fyrtio år på posten Väst:s arbetsmiljöseminarier under vår och höst. De nytillträdda som får gå. skyddsombuden deltog under vår och höst i en tredagarsutbildVolymerna fortsätter att minska och ”nödbromsen” införs där ning ( 2 + 1) i grundläggande arbetsmiljökunskap. vi ska strypa bemanningen till en miniminivå. Alla anställningar Möten prövas nu en och en av chefen i Stockholm. Handslaget som var Brevterminalens skyddsorganisation har träffats på sex heldags- så viktigt förra året gäller inte längre. Det är ett supervalår med möten under året. flera viktiga val och vi på GBT och ODR håller en saft och bullArbetsmiljöutskottet (AMU) fest inför EU-valet i maj. Terminal 2016 är ett nystartat projekt Utskottet är förberedande inför skyddskommittén och remiss- som kom av sig. Vi får en ny FSU och IRM men ny KSM och instans för alla frågor som berör arbetsmiljön och träffas en gång i MHS dras in, det finns inga pengar! månaden. Deltagande i kommittén är skyddsombud och produkKodningen ökas - från juli ska vi koda en och en halvtimme på tionschefer. Under året har skyddsronder genomförts på samtliga raken. Diskussioner om att flytta kodningen utomlands landar skyddsområden. Information från AMU redovisas på Arbetsmil- till slut i att vi trots allt får behålla den ganska oförändrad. Sjukjötavlan på plan två. talen är fortsatt höga och en heltidstjänst avvaras för att försöka Arbetsmiljöenkät hitta felet, men tyvärr märktes ingen nedgång vid slutet på 2014. Årets arbetsmiljöenkät ställdes in av PostNord. Nidia Bäckstrand gör ett fortsatt bra jobb med att motivera och Övrigt hjälpa kompisar att komma igång med träning. Skyddsombuden har deltagit i riskanalyser och skyddsronder All frukt drogs in likaså massagen och när det till slut blev tal och varit mycket aktiva i tillbudsrapporteringen. om att ta bort vår eftermiddagspaus fick vi nog och ledningen lät den vara. Postens omorganisation På ODR blev det en ny organisation kvartal två med en lagFöretaget har genomgått en stor omorganisation och Posten ledare istället för två och Mats Johannesson började jobba med Meddelande AB tillhör numera den svenska delen av koncernen projektet att flytta ODR till GBT oktober 2015. ODR fick också PostNord. Från att tidigare varit organiserade gemensamt med en ny jobfeeder som inte passade och fick byggas om. Vi lånar ut brevbärarna i region Göteborg tillhör Göteborgs Brevterminal, personal till Uppsala och även detta år är det bristfällig introdukinklusive ODR, numera ett rikstäckande ”terminalrör” där även tion för vikarie på julen liksom för de som varit långtidssjuka och paketterminalerna ingår. Brevbärarna ingår numera i samma or- tjänstlediga. Ulrika Nilsson från Seko Posten besökte vårt sista ganisation som poståkeriet och är organiserade i regioner. Före- styrelsemöte för året och vi var många som tycker det var bra att taget genomgår en ekonomisk kris som påverkar på många plan få ett ansikte på de som företräder oss centralt. – bland annat en decimering av den omfattande maskinutbytesplanen som skulle genomföras på ett antal brevterminaler. Löne- Studier 2014 förmåner som frukt och subventionerad massage har dragits in. Under 2014 har vi erbjudit olika fackliga utbildningar till våra Ett flertal anställda, inom administrationen, har blivit uppsagda medlemmar samt förtroendevalda. 142 personer utbildades. Utfrån sina arbeten under det gångna året. bildningar anordnades av Seko i samarbete med ABF eller i egen regi. GPT-ODR Vi märker av att vi fått en ny VD. Det ändras om i administrationen och vår region bantas ner samtidigt som vi åter igen ska bli ett ”terminalrör” tillsammans med paketterminalerna. Regionpersonal försvinner med bara några veckors framförhållning På Alla Plan | sid 8 Allt är danskarnas fel!? – försämringar vår vardag Vår terminalchef Per Johansson har haft ett gott anseende, betydligt bättre än hans två närmaste föregångare. Problemet är att han tvingats pussla ihop ett omöjligt direktiv. Att spara 16 miljoner under innevarande år utan kännbara problem för såväl personal som kunder låter sig knappast göras. I skrivande stund har det gått några veckor sedan han släppte sin förväntade och fruktade bomb, vilket inneburit att stämningen hos oss nattisar är ganska uppgiven. Om ökande mängden kvarligg har samband med de dystra besked som lämnades om nya förutsättningar för Q 2, kan inte vetenskapligt fastställas. Men ökat strul och nedgång i produktivitet har alltid varit stående inslag inför genomgripande omorganisationer. Framför allt råder en påtaglig osäkerhet, vilket gäller för inte bara våra medlemmar utan också våra duktiga ledare på golvet. Hur mycket volymer kommer vi tappa? Hur är statusen på nya maskiner och hur väl lyckas teknikerna lösa barnsjukdomar på nya IRM? Hur kommer vi påverkas när maskinutbytesplanen går in i intensiv slutspurt? Vilka resurser har driftledningen för att klara varje skift? Hur bra kommer nya konstellationer kunna jobba ihop under det gemensamma nattskiftet med sina olika startveckor? Den allra mest överhängande frågan är ändå: Hur ska nattens heltidare orka kombinätter istället för extremnatt? Ofrånkomligen hyser Seko berättigade farhågor, inte minst för att Postens nya ledning nästan uteslutande rekryterats från logistikbranchen. Herrar väldigt inriktade på att minska fasta kostnader.. De verkar ofta som om Seko får påminna om företagets uppdrag. och behovet av att ha personalen med sig. Det måste understrykas att den överväldigande majoriteten av medlemmarna är hängivna sina uppgifter. Arbetstakten är överlag hög oavsett tid på dygnet, något arbetsgivaren borde värde- sätta mer. Det borde klassas som tjänstefel att negligera ohälsosamma arbetsförhållanden. Det är aldrig okej när medlemmar går in i väggen eller drabbas av arbetsskador. Varför vi ligger på jumboplats beträffande sjukskrivningar på landets postterminaler, har inte kunnat förklaras. När jag på möte med Ag efterlyste åtgärder blev svaret från en person i TLG, att man hoppades folk skulle säga till innan det var dags för operation. Cyniskt är bara förnamnet. Att få kännedom om alltfler kollegor som blivit utslitna, gör mig som opinionsbildare i Seko djupt upprörd. TC ska ändå ha cred för att han inte hymlar om denna oönskade statistik. Samgåendet med danska Posten blev i praktiken allt annat än en lyckosam fusion. Deras förluster och övergång till elektronisk post tynger PostNord. I Danmark måste man sälja av fastigheter för att avvärja den mest akuta krisen. Omstruktureringen av Sveriges terminalnät har kostat stora summor. Kostat har också övertron på nya maskiners effektivitet, föråldrade datorsystem och prispressen på paketmarknaden. Att skära än mer i utgiftsposter inom produktion är inte en framkomlig väg. Istället bör ledningen vända sig till ägarna. Svenska folkets valda ombud i riksdagen borde krävas på besked om vilken servicenivå Posten ska upprätthålla. Posten ska inte ha ofrivillig deltid, bemanningsföretag på kontinuerlig basis eller använda oseriösa åkare, hota med videokodning i låglöneland eller vägra personalen tillräcklig återhämtning. Oanständiga villkor som rimligen borde kritiseras skarpt av ägarna. En gång i tiden var Postverket alltför obekymrade om sina finanser och kunde ge många förmåner till anställda. Numera är det sorgligt nog precis tvärtom. Ägarna kan inte längre påstå att de svävar i okunnighet om tillståndet i Posten och hur det påverkar oss. Seko Posten för kontinuerliga samtal med beslutsfattare. Såväl Trafikutskottets ordförande som Näringsdepartementet uppvaktades i samband med att Uppropets tusentals namn överlämnades. På GPT har vi haft intervjuer, rundvandringar, anföranden jämte samtal med åtskilliga makthavare. Anneli Hulthén, Karl-Petter Thorwaldsson i LO, Hans Linde (V), Lars Johansson (tidigare ansvarig för postfrågor i (s), Mattias Jonsson (S), infrastrukturminister Anna Johansson och Gunilla Carlsson (S), Kommunalrådet Johan Nyhus (S) samt statsminister Stefan Löfven är personer klubben haft utbyte med. De har fått reda på de glädjeämnen och problem vi lever med. Vi har berättat om långa pass med statiska arbetsmoment (förr var maxtid vid rörligt fladderbord 20 min), om scheman som anpassas till dygnets produktionspucklar, om besparingar som äventyrar kvaliteten och särskilt betonat företagets personalstrategi. Nu är det upp till ansvariga politiker att visa handlingskraft. Mats Hallberg Lena Liifv "gör reklam" för Anna Palmérs röda rosor På Alla Plan | sid 9 Kvinnorna toppar höga belastningsvärden på terminalen Oroande utfall gällande stress och muskelbelastning – så blev utfallet av minienkäten gällande arbetsmiljöfrågor som genomfördes i höstas. Bör kvinnor med tunga, monotona och ensidiga arbeten få arbetstidsförkortning för att undvika belastningsskador? En något tillspetsad fråga man kan ställa sig med tanke på kvinnors höga sjuktal i allmänhet – och en fråga Postkoncernen bör ställa sig med tanke på hur det ser ut på Brev/ODR, paketterminaler och inom brevbäringen ställt till utfallet på de arbetsmiljöenkäter som företaget genomfört sedan 2005. Mig veterligen har inte koncernen någonstans framgångsrikt lyckats minska de höga belastningsvärdena – som stigit mer från år till år. Nu blev det visserligen ingen arbetsmiljöenkät under föregående år, därför tog skyddsorganisationen centralt initiativet till att genomföra en miniarbetsmiljöenkät på alla arbetsplatser i hela landet i höstas. Högt svarsutfall på Göteborgs Brevterminal/ODR -T Totalt svarade 5712 medarbetare på enkäten. Göteborgs Brevterminal hade högsta svarsutfallet av alla terminaler med 204 svarande. Brevterminalen hade 178 svarande och ODR hade 26 svarande. Fördelat på kön svarade 87 stycken män och 117 kvinnor på enkäten på GBT/ODR. Skillnader i utfallet mellan män och kvinnor På frågan om man besvärats av muskelvärk i nacke/axlar under senaste året svarade över hälften av männen och åttio procent av kvinnorna att man mycket ofta eller ofta hade belastningsbesvär. På frågan om man senaste året besvärats av värk i knän och fotleder uppgav 43,6 procent av männen och 58,1 procent av kvinnorna att man mycket ofta eller ofta hade problem med värk. Upplevda trötthetskänslor låg också på mycket höga nivåer - 56,3 procent av männen och 78,7 procent av kvinnorna kände mycket ofta eller ofta trötthetskänslor. Sett till utfallet på frågan om man besvärats av stress var differenserna mellan män och kvinnor lika stora som på övriga frågor. Här svarade 44,8 procent av männen och 67,5 procent av kvinnorna att man mycket ofta eller ofta upplevde stress. många av de anställda har i förhållande till kostnaden av högre sjuktal. Brevterminalen och ODR Bemanning, delaktighet och arbetsSkillnader mellan Brevterminalen och variation ODR i utfallet Enkäten innehöll ytterligare några fråvar i vissa fall ut- gor som berörde bemanning, delaktighet märkande. och arbetsvariation. På frågan hur väl bePå frågan om manningen stämmer utifrån behovet uppman besvärats gav 46 procent på ODR att det stämde av stress blev ut- mycket bra eller bra medan 27,5 procent fallet högre på på GBT instämde i påståendet. Att man ODR där 65,4 på ODR kände större delaktighet på arprocent ofta betsplatsen framkom då 61,6 procent upplevde stress till skillnad från Brevter- tyckte så i förhållande till de närmare 40 minalen där utfallet var 56,8 procent. procent som kände stor eller ganska stor Gällande upplevelsen av trötthetskäns- delaktighet på GBT. lor var utfallet högre på Brevterminalen Utfallet var åt det andra hållet på frågan (69,6 procent) än på ODR (65,4 procent), om hur stor arbetsvariation man hade i kanske inte förvånande med tanke på att sitt arbete. På brevterminalen svarade 46,7 man jobbar jämna veckor procent att det var mycket på ODR och heller inte Skador orsakade av varierande medan 39,3 prohar någon nattjänstgöring ett repetitivt arbete cent angav att den var gantill skillnad från GBT där kan inte förebyggas ska liten och 13,5 procent man har vändningar mitt med fysisk träning ansåg att man inte alls hade i veckan samt arbetar natt. någon arbetsvariation. På Arbetsmiljöverket ODR uppgav 30,7 procent Fler säger sig ha problem med knän och fötter på ODR (61,6 pro- att man hade stor arbetsvariation medan cent) än de som jobbar på Brevterminalen 30,8 procent angav att den var ganska (50,5 procent) – visserligen är det betong- liten och 38,5 procent ansåg att det inte golv på både arbetsplatser men på ODR fanns någon arbetsvariation över huvud har man en tyngre manuell hantering än taget. på GBT. När det gäller belastningsbesvär Arbetsmiljö i helhet, god stämning i nacke och axlar ligger GBT högre i utfallet då 70,5 procent och stödjande chefer Betyget på hur nöjd man är med aranger att dem har muskelvärk och 65,4 procent på ODR säger att man mycket betsmiljön i helhet blev inte det bästa från ofta eller ofta har värk. Höga siffror oav- någondera av arbetsplatserna. Drygt tretsett då fler än varannan lider av belast- tio procent uppgav att man var nöjd med sin arbetsmiljö; 33,2 procent på GBT och ningsproblematik i nacke och axlar. Är det försvarbart att Postkoncernen 34,6 procent på ODR. Detta innebär att plockar bort en, ur frisk- och hälsosyn- större flertalet, cirka 70 procent inte är punkt, vettig löneförmån som subventio- nöjda med arbetsmiljön i sin helhet. På frågan om man har en stödjande chef nerad massage med tanke på den utbredda och ökade belastningsproblematik som var utfallet positivt på båda arbetsplatser På Alla Plan | sid 10 där ca 65 procent tyckte att det stämde. På dem som svarade att chefen aldrig var stödjande fanns 13,5 procent på GBT och 3,8 procent på ODR. Stämningen tycks vara bra på ODR, det ansåg 87 procent av dem som svarade på enkäten medan 56,2 procent på GBT gillade arbetsklimatet. Årets arbetsmiljöenkät I år kommer Posten att genomföra arbetsmiljöenkäten igen – många av frågorna kommer att vara sig lika, vilket är bra då man kan jämföra med utfallet från tidigare år, men vi kommer även att få ett antal nya frågor som kommer att beröra just den verksamhet man arbetar i. Jag vill uppmana alla att svara på enkäten som är öppen mellan 23 mars till 30 april! Gertrud Ivarsson Huvudskyddsombud Göteborgs Brev/ ODR-Terminal Utdrag ur Belasta Arbetsmiljöve rk rätt - så undvike ets broschyr r du ska dor: Repetiti va till exem arbeten är alltfö rv pe ten vid lö l monteringsarb anliga. Det gälle eten och r p p arbete m ande band. Det är viktig lockarbeinskar p t att såd åtagligt per eller och att a a b lla yrkes nt gare me ranscher minsk grupd repetiti ar andele va arbete n arbets Att ideli tan. gen upp terar be r e p h a o v s amma r höver k ti ll e n nap stän örelser g tyngd fö er uppr att mu pt väga något a dig belastning. lls, det k skler oc Det ma Följden h n h a kan n le Den som bli gradvis intr der ska belastas räcka med arm ana ädande e skador, s på ett ogynnsa rnas nande b n gång skadats m o m t p ela å detta s sätt. tar lång ä överbela stningar. Går d et inte a tt återfår lätt sin tid att läka. stning tt undvik un a besvär pauser e a helt m av likller andr dvikas genom å s a åtgärd te a sakade a r b riskerna e tsväxling er som ö v ett rep för , arbe kar eti vilket m ånga tro tivt arbete kan in variationen i arb tsutvidgning, r. etet. Ska te föreby Belastnin dor orggas me gsskado d fysisk rna i ar orsak ti träning, betslivet ll långa sjukskriv är fortfa daglig sm ning rande e ä n d ningspe rta eller värk i m ar. För många riod för människ ominerande uskler o män ch le or inneb mar är m är det er än fem och kvinnor m der. Genomsn it människ tlig sjuk e m d å a nader. O nmälda skrivor utanfö ch på gr b r arbetsm 4 400 be und av d elastningssjukd lastning a r knaden. oetta ham sskador Högsta nar mån 2011 vinsten g a fö r arbetsg Arbetsm iva iljö belastnin verket inte beh re, myndighete r och en övde ta gsskado skilda v emot 4 r ca 40 pr o 400 nya ocent av om året (siffran anmälnin re om gäller år samtliga gar om 2011). D anmälda ess arbetssk ador var a skador utgör je år. Rast och paus Det är skillnad på rast och paus, men de är båda viktiga för en bra arbetsmiljö. Med rast menas ett längre avbrott, till exempel en lunchrast. Under rasten får man fritt förfoga över sin tid och kan lämna arbetsplatsen. Rasten räknas inte som arbetstid. Utöver rasterna ska de anställda kunna göra kortare avbrott från arbetet, pauser. Under en paus får man inte lämna arbetsplatsen, och pausen räknas som arbetstid. Arbetstidslagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara, utan säger rent allmänt att det är tillåtet att koppla av från arbetet då och då, i den mån det är möjligt. På många arbetsplatser förekommer en eller två gemensamma fikapauser varje dag. Fikapausen kan fylla fler funktioner än att bara kunna ta en kopp kaffe. Förutom återhämtning får man möjlighet att informera varandra om vad som händer i företaget. Det kan ge större förståelse för varandras arbetsuppgifter, vilket i sin tur kan göra det lättare att lösa problem som uppstår. Kaffepausforskningen är inte så omfattande, men det finns några studier om pausernas betydelse i arbetslivet. De visar att varje paus innebär att man ökar sin vakenhet kraftigt, oavsett om man dricker kaffe eller inte. Pauser minskar också olycksrisken på jobbet. Källa: Arbetsmiljöupplysningen På Alla Plan | sid 11 intervju med nye chefen för terminalnätet Mats Johannesson 1. Hur är statusen på Göteborgs postterminal (vad har hög standard och vad behöver förbättras)? Statusen för GPT är liknande den som gäller för ett antal andra postterminaler. Ekonomin i januari ser ok ut mot budget men då volymerna på brevsidan generellt viker mer än vi budgeterat med så är ändå inte styckkostnaderna riktigt där de behöver vara. Kvalitetsmässigt finns det alltid mer att göra även om det finns flera saker som fungerar bra på GPT. Framförallt handlat det om att bygga en stabilitet över tid. Det som tyvärr är utmärkande för Göteborg, och det gäller såväl för GPT som för Härryda paketterminal och Göteborgs pallhub, är den höga sjukfrånvaron. Snittet i Göteborg ligger ett antal procentenheter över nivån i övriga landet och detta är något som vi behöver jobba samlat med framöver. 2. Vad kommer T2016 och maskinutbytesplanen innebära i form av effektiviseringar, eventuell personalreducering och produktionsstörningar? Aktiviteterna med att bygga T2016 är viktiga då de ger oss förutsättningar för att realisera koncept utdelning och samtidigt bedriva en effektv terminalverksamhet. I takt med att brevvolymerna viker kommer vi även fortsatt att behöva bli färre medarbetare. Både maskinutbytesplanen och den planerade flytten av ODR till GPT ger oss möjlighet att jobba smartare. I samband med förändringar av den här typen finns det alltid en risk för störningar, det viktiga är att förarbetet är välgjort, att alla medarbetare förstår varför vi gör detta och hur de kan bidra, samt att vi snabbt korrigerar de avvikelser som uppstår för att våra kunder inte ska drabbas. vilja att leverera i vårt företag, och det ska vi fortsätta med att göra, vi behöver dock justera färdriktningen något då omvärlden ständigt förändras. nyttjande av våra maskiner samt ett glapp mellan delarna ibland vilket orsakat kvalitetsbrister. De längre passen är därför viktiga, dock behöver vi i det lokala arbetsmiljöarbetet fånga upp den här typen av signaler samt sätta in aktiviteter för att minska problemen. 4. Fler inställelser för nattskiftet på GPT gör oss oroliga för hur vi kommer klara detta och vilka effekterna blir på produktionen. Din kommentar? 6. Mot bakgrund av att exempelvis Koncept utdelning som är en viktig ak- KSM inte går på full kapacitet hos oss, tivitetet för att vi ska kunna vara effektiva vilket bidrar till kvarligg för en ökande sista milen, innebär en hög grad av sam- prioriterad produkt: Har vi råd att utförädling samt fler timmar i videokod- föra vårt uppdrag? ningen. Detta tillsammans med en utökDet är mycket glädjande att volymerna ning av centraliserad försortering kräver av klump och varubrev växer. Det gör ockatt vi i högre utsträckning jobbar natt än så att utmaningarna liknar de vi har för tidigare. paket och pall där volymsvängningarna I samband med denna typ av förändring är stora, både över året och över veckans så är naturligtvis det lokala arbetsmiljöar- dagar. Nyckeln till att ha en god kvalitet och 3. I en tid med nödvändig kostnads- bete viktigt för att vi ska skapa goda fören låg styckkostnad är att prognoserna är medvetenhet i företaget hur viktigt är utsättningar. så bra som möjligt vilket möjliggör rätt det att ändå ha personalen med sig och 5. I skyddets lokala undersökning bemanning vid rätt tillfällen. Här är vi en att investera i våra medlemmar? Det är väldigt viktigt. Min uppfattning uppgav 80 % av kvinnorna (närmare bra bit från mål i nuläget. Det är ingen är att nyckeln är att lägga mycket kraft på 100 st) som svarat på våra två arbets- fråga som kommer lösas i morgon men att kommunicera och ha en dialog kring platser att man har värk. Varför inte ha det finns ett stort fokus på att få prognoserna för alla produkter att bli bättre och vår framtid och vägen dit för att få våra kortare maskinpass? Vi har nog historiskt haft väl korta ar- det arbetas hårt med frågan. medarbetare engagerade. Har man en tydlig bild av vart vi ska samt våra utma- betspass samt för mycket rotation. Med Mats Hallberg ningar och möjligheter så vill man för- den komplexa verksamhet som en posthoppningsvis bidra. Vi har en väldigt god terminal är så har det medfört ett för lågt På Alla Plan | sid 12 intervju avgående ordförande i Seko Posten Affe Mellström 1. Vilka är dina skäl till att du väljer Oj, svår fråga. Jag minns 2007 års avatt avgå efter tio år? talsrörelse som en stor facklig framgång då Tio år känns som en realistisk period vi för första gången i förhandlingarna med för ett tufft men också väldigt spännande Posten lyckades få till att löneökningarna fackligt ledaruppdrag. Dessutom har jag skulle uttryckas i procent. Dessutom var fyllt 58 och möjligheterna att hitta ett nivån på löneökningarna i det 3-åriga avannat spännande uppdrag ökar inte med talet väldigt bra (800 kr per år). I avtalsåren. Jag har höga krav på mig själv och rörelsen 2013 lyckades vi efter konflikthot vill absolut inte utsätta Seko Posten för bryta Almegas motstånd mot krontalspårisken att ha en ordförande som inte har slag, också en stor facklig framgång. kraft och ork att driva frågor och inspirera Medlemsrekryteringsprojektet som geandra fackliga företrädare. Därför känns nomfördes 2014 är också något jag tar det rätt att sluta nu och jag ser fram mot med mig som ett positivt minne. Trots att det nya uppdraget som kassaföreståndare antalet anställda i företaget minskade, har för Sekos och Byggnads A-kassor. Ett väl- antalet postanställda Seko-medlemmar digt annorlunda uppdrag som kommer att ökat under året. bli väldigt roligt det också. Så här i efterhand kan jag ångra att Seko Posten inte klev in i arbetet med att 2. Hur vill du sammanfatta nyss ge- rekrytera och organisera medlemmar tinomförda Uppropet och vad hoppas du digare än vad vi gjorde. Men vi har alltid det leder till? varit väldigt lojala (ibland alltför lojala) till Uppropet som samlat in 13 558 namn- förbundets fördelning av arbetsuppgifter underskrifter är en otroligt stark manifes- och ansvar. Det har tidigare varit uttalat tation från Seko Posten, det visar verkli- att avdelningarna ska stötta och utbilda gen att vi har medlemmarnas och andra klubbarna i att rekrytera medlemmar. Reanställdas stöd för de krav vi driver mot sultatet av det har varit ganska eländigt politiker och företagsledning. Jag hoppas och Seko Posten borde ha varit civilt olyatt uppropet blir starkt bidragande till diga och tagit på oss det ansvar vi gjorde att vi får en ny och bättre postlag. Före- 2014 långt tidigare tagsledningen måste rimligtvis förstå nödJag minns också med glädje när jag fick vändigheten av att lyssna på Seko Posten till en förhandlingsuppgörelse med arbetsoch därmed anstränga sig för att hitta bra givaren som innebar att man sköt till extra lösningar i samråd med oss på de problem pengar för omställning till terminalerna som finns i företaget i form otillräcklig be- vid Årsta och Segeltorp. Detta medförde manning, otrygga anställningar m.m. Jag att ett antal äldre medlemmar fick penförutsätter också att vårt upprop bidrar till sionslösningar och ett antal relativt nyanökad förståelse vilka ekonomiska krav som ställda medlemmar på Segeltorp fick både är rimliga att ställa från ägarna. fast anställning och ett högre åtagande. Har försökt att inte samla på besvikel3. Hur ofta märker du att styrelsen ser, det är bättre att se till att slippa bli beoch klubbarna gör skillnad, har positiv sviken. Men visst har jag känt frustration effekt för den enskilde medlemmen? över ett antal saker, men det har också gett Det är ofta svårt att mäta den konkreta mig drivkraft att ändra på det jag anser effekten av vårt arbete. Detta gäller i ännu vara fel. En stor frustration för mig har vahögre grad i det centrala fackliga arbetet. rit att Posten och framför allt affärsomåde Jag tror man måste ha en "inbyggd kom- Meddelande genom åren tillåtit sig att ha pass" som säkrar att du som central facklig en alltför stor administration samtidigt företrädare alltid agerar mot största möj- som man effektiviserat kraftigt bland våra liga medlemsnytta. Dessutom måste man medlemmar. hela tiden träffa medlemmar på arbetsÄven om det finns otroligt många bra platser och i medlemsmöten för att få rätt chefer i företaget, har jag också träffat på förankring, det räcker inte med att enbart alltför många som snarast är att betrakta träffa lokala fackliga företrädare. som "överbetalda glidare", Det är inte OK i en verksamhet som kontinuerligt tvingas 4. Vad minns du bäst från tio års fack- minska antalet anställda. lig kamp på heltid (framgångar/besviMåste också erkänna att jag ofta varit kelser)? frustrerad över att det finns för många På Alla Plan | sid 13 Foto: Johan Lund inom fackföreningsrörelsen som har använt sitt förtroendeuppdrag eller sin anställning till helt andra saker än att jobba för medlemmarnas bästa. Det finns också en tråkig tröghet inom Seko och säkert också inom andra förbund. Oviljan att förändra och bevakningen av egna revir är i mina ögon väldigt farlig för arbetarrörelsen. 5. Hur långt ifrån arbetsmarknadens ideal om två jämbördiga parter befinner vi oss idag Väldigt svår fråga, jag faktiskt osäker över exakt hur ett sådant ideal skulle kunna se ut. Arbetsgivaren är ju per definition den part som fattar beslut och har genom det större makt än fackföreningen, det är faktiskt en viktig del i det vi brukar kalla den svenska modellen. Sen kan en skicklig fackförening av egen kraft påverka hur mycket inflytande man får över arbetsgivarens beslut. När vi kommer till avtalsrörelser tycker jag faktiskt att maktbalansen är helt OK, parterna kan i det läget välja att vidta stridsåtgärder om inget annat fungerar. För mig är det största problemet inte fackföreningarnas ställning gentemot motparten. Det som verkligen behöver förbättras är arbetstagarnas ställning i vår arbetsrättsliga lagstiftning. För mig är t.ex. nuvarande lagstiftning för visstidsanställningar bedrövlig ur arbetstagarnas synvinkel och det är orimligt att arbetsgivarna har lagstiftningen i ryggen om man vill säga upp egen personal och i stället köpa arbetskraft från bemanningsföretag. Det ser jag som de största problemen inom arbetsmarknaden. Mats Hallberg Kvicktänkt ITG-ikon har gått i pension Redaktionen är stolt över att till märksamhet. Blev en föreställslut ha fått en exklusiv telefonin- ning jag ville göra och den blev tervju med Conny Olausson, den viktig för mig. terminalarbetare som enligt egen Smeknamnets ursprung är lite utsago jobbat längst tid i huset. dubbelt. Då jag spelade bordtennis med Heffa var han bättre Vad tyckte du om Cobras sista föreställ- och jag fick ofta böja mig för att ning (8/1) och varifrån kommer ditt plocka upp bollar, bollar som hette cobra. Och sen är jag väl smeknamn? Foto: Karin Rasmusson Först hörs ett hjärtligt skratt, något som styr- lite rapp i käften också. ker mitt uttalande när jag överlämnade SekoHur känns det att slippa bry klubbens pensionsgåva. Jag hävdade då att det program som Ted regisserade var den mest sig om arbetsplatsen Posten? Vad vill du göra med din lediga tid? underhållande avtackningen jag bevittnat. Den kommer jag inte ifrån eftersom jag Jag är rätt aktiv. Kommer vara en hel del Det var en j-a bra avslutning, var väldigt har sambo och dotter som jobbar kvar på i sommarstugan, kör stavgång och åker trevligt och jag tror att de som var med GPT. För egen del känns det gott att ha runt på loppmarknader. Ett stort intresse hade skojigt. Jag tycker inte att Posten lämnat nu när man hör om planer på ny är att spela på travet. längre är som när jag började, var därför organisation och när jag sett på nattens Mats Hallberg länge tveksam till om jag skulle ha någon nya schema. Sedan brevbärarna kom in i ordentlig avtackning. Efter att ha upplevt huset känns det inte längre som en termiceremonin för Anita, delade jag hennes nal, vilket inte är okej. Vi har tappat något uppfattning att inte hoppa över all upp- av den ursprungliga känslan. UTBILDAR Medlemsutbildning Arbetsmiljö Gertrud Ivarsson, Björn Ramstedt och Kent Nordqvist jobbar just nu på innehållet. Mer information kommer på anslagstavlorna och på mail. Onsdag 27 maj i på Göteborg Postterminal, lokal Örnen Anmälan till Elodié, 0706-91 79 24, elodia.k@gmail.com VÄLKOMNA! På Alla Plan | sid 14 Intervju: Ulf Bjereld - omvärldsanalytiker Han är professor i statsvetenskap, gift med kollega och förekommer ofta i media. Forskargärningen är inriktad på främst svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Jag har lyssnat på honom live som moderator, utfrågare och paneldeltagare. Ulf är publicerad i internationella skrifter och har en läsvärd blogg. Vi träffas i hans trånga rum på GU. Hur kom det sig att statsvetenskap blev ditt ämne? Jag är egentligen journalist, examinerades 1978 vid nitton års ålder och är därmed en av de yngsta som utbildats på journalisthögskolan. När jag fortsatte plugga stod valet mellan historia och just statsvetenskap. Tyckte då att den historiska institutionen hade trista lokaler och att ämnet verkade svårt. Hos statsvetarna var det ljusare och jag fick också en mer positiv inställning. Har alltid varit politiskt intresserad. gjorde. Ingen hade heller tidigare skrivit om honom. Geijer-affären som behandlas i ett kapitel, har lagt locket på. Affären Varför känner du dig hemma i Tro och kring hans person har varit evig sanning i solidaritet och i Socialdemokraterna? populärkulturen, den utgör fond i GrisfesTvå olika frågor! När jag kom till Göte- ten av Leif G W Persson och i spelfilmen borg var jag aktiv långt ut på vänsterkanten, Call girl. blev medlem i (S) omkring 1990. För mig Vilket förtroende har de som styr Göstår Socialdemokratin för frihet – jämlikteborg efter senaste årens affärer? het – solidaritet. Det finns möjlighet för Har ingen aktuell siffra, vet bara att förpartiet att förverkliga dessa begrepp. troendet sjunkit och är lägre än i motsvaÄr engagerad i Tro och solidaritet vars rande städer. Ett uttryck för det fick vi i tidigare namn var Broderskapsrörelsen senaste kommunalvalet. (S) tappade 7 %, (Bjereld sitter i förbundsstyrelsen) för att jag vilket innebar att man gjorde sitt sämsta är kristen. Min tro handlar om männisval sedan allmäna rösträtten infördes. Att kovärdets okränkbarhet och omsorgen om man lyckades klara sig kvar i maktställvåra de minsta, övergripande idéer som (S) kan enas om. Det finns möjligheter att ning berodde mer på borgerlig svaghet än utveckla en politik utifrån dessa grundvär- egen styrka. Det är oroande att detta inte diskuteras mer internt. Frågan är om proderingar. blemet tas på tillräckligt stort allvar. Du är aktuell med en bok om omtaVilket betyg vill du sätta på nuvaranlade justitieministern Lennart Geijer. de regering (vad har varit bra, var finns Varför en bok om honom? Finns två skäl. Har alltid brunnit för brister)? Svår fråga! På en femgradig skala blir kriminalpolitiska frågor. Har stört mig på den jargong som förespråkar strängare det 3. Man har inte presterat mycket. En straff i kombination med attityden att viktig förklaring är att man tvingats regera det daltas för mycket. Eftersom jag är för med borgerlig budget, vilket gör förutsätthuman fångvård kan jag känna ideologisk ningarna utomordentligt svåra. Det var bra att man lyckades fortsätta att regera, frändskap med denne justitieminister. Andra skälet är att jag var nyfiken, haft att man skickligt kunde vända på en utsatt en lust att förstå hans tid. Idag vore det po- position. December-överenskommelsen litiskt självmord att uttrycka sig som han ska ses som en framgång och ett bevis för På Alla Plan | sid 15 regeringsduglighet. Negativt är att det varit ont om reformer, varit svårt att i sak driva konkreta frågor. Detta är något som riskerar ge bilden av en handlingsfattig regering, att man nu duckar och väntar på att borgerligheten luckras upp, Ett sådant scenario som både kan och bör underlätta för regeringen. Hur problematiskt är paralamentariska läget i Sveriges riksdag? Väldigt problematiskt! Det är historiskt unikt för Sverige. Känner inte heller till något annat land med högermajoritet i parlamentet som ändå kunnat bilda vänsterregering trots minoritet i väljarstöd. Notera att december-överenskommelsen är politisk till sin natur och inte värd mer än ett handslag. I och med denna kompromiss måste man enas om vad som ska ingå i budgeten. Om den håller kommer det bli en mer normal parlamentarisk period, även om vissa omröstningar förloras. Denna ordning kan innebära en passiv regering., men kanske blir det inte så mycket av motförslag från de borgerliga. I ett läge när många längtar efter blod och eld är det uttunning som skapats. Kan bli väldigt trångt i mitten och därmed svårare att få intresserade väljare. Mats Hallberg Lyckliga i alla sina dagar Av Nina Björk Pocketboken, vars underrubrik är Om pengar och människors värde, köptes på utförsäljning i lokala bokhandeln. Björk är krönikör och kritiker som också skriver sakprosa. Har hört henne live två gånger, läst henne i DN och lyssnat på henne i God morgon världen. På 90-talet blev denne praktiskt inriktade filosof känd för ”feministbibeln” Under rosa täcket. Boken är fulladdad med revolutionerande tankar, har hög densitet. Många passager är ändå så inbjudande att jag markerat dem. De skulle passa som slutkläm i några av Björks civilisationskritiska krönikor. Hon gödslar flitigt med citat och för resonemang som ömsom ligger skavfötters med Sveriges poltiska klimat, ömsom är utopiska nödvändiga tankar. dagar är ifrågasättandet av tävlingshets och konkurrens, att genom livet odla sin vinnarinstinkt på bekostnad av samarbete. Det är sådant som orsakar stress som leder till att exempelvis alltfler flickor sover med bettskena. Ohållbar marknadsekonomi 47-åringen som ifjol fick Harry Martinsson-pris agiterar övertygande emot västvärldens konsumtionstakt. Slit och släng-mentaliteten är förödande eftersom vi redan har överskridit vad jordklotet tål. Miljarder satsas på att locka oss att begära varor vi inte har behov av. Vidare visar Björk hur cynisk kapitalismen är med sin omättliga profithunger. Hennes exempel: Marknaden är avsevärt mycket större för viagra än för medicin mot malaria, eftersom potensmedlet attraherar en köpstark grupp. Läsaren uppmärksammas på den osunI barns och mödrars värld Författaren tar avstamp i tematiken da fokuseringen i valrörelser på plånbokshos Lejonkungen och andra verk från the frågor. Vad tjänar väljaren på olika förslag, dream factory. Från Disney är inte steget är ett synsätt hon rasar mot. Om bevakningen i DN inför riksdagsvalet 2010 skriver en deprimerad Björk. Sverige är inte primärt ett samhälle – det är ett företag. Aktiebolaget Sverige, vars främsta syfte är att gå med vinst. "Medborgarna i landet, eller snarare delägarna i förelångt till prins Daniel. Två användbara begrepp i samman- taget, förväntas…rösta i enlighet med det hanget är för henne position och presta- som gynnar den egna lilla firman, den egna tion, vilka säger oss mycket om var vi plånboken.” Därav det faktum att alla röstberättihamnar. På ett naturligt sätt införlivar hon utsagor från Marx när under- och överord- gade delas in i olika intressegrupper. När trängseln på mittfältet ökar, infinner sig ning definieras. Småbarnsmamman Björk går till storms en känsla av uppgivenhet. Författaren likmot tilltalet i tidskriften Mama, vars nar valrörelsen vid röstförfarandet i Let´s språkbruk ter sig löjeväckande. Läsaren dance; fast demokrati egentligen borde ha ska unna sig egentid med paraplydrinkar oändligt mycket tyngre dignitet än harmoch solglasögon från Versace. Tiden att lös underhållning. Med rätta rasar Björk mot synen på välspendera på blöjbyte ska betraktas som glamorös. Inte pekpinnar utan pepp, är jare som egoistiska opolitiska räknenissar. vad som gäller enligt redaktören. Björk Jag har inga invändningar mot att Mona hittar lika mycket pådyvlade drömmar här Sahlin attackeras för sitt uttalande vid sin avgång, ett uttalande som uttolkas av som hos Disney. En annan käpphäst i Lycklig i alla sina Björk som att dåvarande partiledaren kräPå Alla Plan | sid 16 ver att slippa be priviligierade medborgare om att vara solidariska. Däremot övergår det mitt förstånd hur den annars smarta debattören helt undviker att orda om finansieringen av vår gemensamma välfärd, står inget i Lycklig i alla sina dagar om rimlig nivå på skatter. Till saken hör att hon propagerar för att vi lägger färre timmar på lönearbete. En vettig hållning eftersom 40-timmars vecka funnits sedan 20-talet, men hon nonchalerar problemet med hur den gemensamma sektorn ska finaniseras. Bäst är denna oberoende kvinna på att sätta den omöjliga livsstil under press, som växt fram bland världens ökande medelklass. Individen kontra samhället Björk beklagar att vad som är bäst för den enskilde – spendera mer tid på familjen/egna intressen och mindre på konsumtion - inte är den inriktningen som beslutsfattare strävar mot. ”Den stress i vardagslivet, den känsla av att vara jagad av tusen krav från både arbets- och familjeliv som allt fler vittnar om – och som bettskenorna, utmattningsdepressionerna och sjukskrivningarna är uttryck för – skulle kunna minska om vi arbetade mindre och var mindre intresserade av penningens och konsumtionens belöningar.” En tes hon erkänner är förödande för nuvarande sätt att organisera vårt samhälle. Hennes utopi för att få bukt med detta systemfel handlar om att alla människor ska kunna gå upprätt, i praktiken vara lika mycket värda och en ljuv dröm om ett klasslöst samhälle utan vare sig herrar eller tjänare. Mats Hallberg Gästkrönikör: Helena Gille Är du min nästa kollega? Gille, får jag nominera dig till facket? Du har bra åsikter och säger vad du tycker. Ja det var så det gick till när jag blev förtroendevald. Så där klassiskt som man vill att det ska gå till. Tänk att arbetskamrater ger sitt förtroende till mig att företräda dem på arbetsplatsen. Ja, varför inte tänkte jag och tackade ja till att bli nominerad. Någon riktig facklig ”tradition” hemifrån hade jag inte, förutom att mamma och pappa talade om att det var viktigt att vara med i facket. Så medlem i SF (dåvarande Seko) blev jag i mars 1988, när jag fick min fasta anställning på Posten. Under mina unga år var min far fackligt aktiv i SF. Han jobbade på SJ där de anställda också organiserades i SF. Men det var inget jag reflekterade över då och inget vi pratade om. Och invald i klubbstyrelsen blev jag, i Seko Post Gästrikland. Det är nu 20 år sedan. Något år tidigare hade jag upplevt ett varsel, men klarat mig med en hårsmån. Så där kunde livet ha tagit en annan vändning. Men istället kastades jag in i en helt ny värld, en värld där jag fick möjlighet att lära mig otroligt mycket nytt och träffa nya människor. tor, sedan 2003 med ansvar för förbundets Åren som förtroendevald i Posten inne- studieverksamhet. Det är just dit jag vill bar allt från arbetsplatsbesök, löneför- komma med min krönika. handlingar, interna fackmöten och till att Facklig utbildning tycker jag är den hjälpa medlemmar med diverse frågor. viktigaste verksamheten en fackförening Otroligt roligt och lärorikt, men samtidigt ska hålla på med. Jag brukar säga att det slitigt. inte spelar någon roll att vi Facklig utbildning skriver bra kollektivavtal. 1999/2000 fick jag förmånen att gå LOs ombuds- tycker jag är den vik- Om medlemmarna inte vet mannautbildning. Det var tigaste verksamhe- vad det står i avtalet eller med skräckblandad förtjusten en fackförening hur det ska hanteras är det ning som jag blev utvald inte värt någonting. Därför ska hålla på med bland över 100 sökande är det viktigt att just du är Sekoiter till sex platser. medlem i facket, att just du Jag kommer ihåg att min mormor var går en facklig medlemsutbildning. otroligt stolt över att jag blivit uttagen. Eller som Michaela Leo, tidigare förtroMin mormor och jag pratade ofta om ar- endevald i Transport beskriver medlembetarnas kamp och om socialdemokratin. skapet - ”Ett medlemskap i facket är som ett Hon var stolt socialdemokrat, men vågade medlemskap på gymmet, du blir inte stark samtidigt kritisera partiet. Efter hennes av att bara sitta hemma även om du betalar död hittade vi ett avgiften varje månad". Klockren beskrivbrev från Olof ning. Det är tillsammans som medlemmar Palme bland och förtroendevalda bevakar att vi har bra hennes ägor. arbetsmiljö, att arbetsgivaren följer kolHon hade till- lektivavtal osv. Men för att göra det är det skrivit honom viktigt att vi har kunskap och att vi alla och klagat på bryr oss. den rådande poSom medlem kan du göra värdefulla inlitiken. Hon fick satser för facket utan att vara förtroendeett svar på tre A4 vald. Det kan t. ex. vara att rekrytera nya sidor!! arbetskamrater, gå en facklig utbildning Det är ofta och pusha dina arbetskamrater att göra jag numera ång- detsamma, hjälpa till att fixa fikat till medrar att jag inte lemsmötet eller snickra ihop musikquizen spelade in eller till den fackliga After Worken. Ja, exemskrev ner hennes plen kan göras många. Men skulle du få berättelser. Så- frågan om att bli förtroendevald. Säg ja, dant som hennes du kommer inte att ångra dig. Vem vet, du fars beskrivning kanske är min nästa kollega. av de historiska vräkningarna i Helena Gille Mackmyra 1906, om hur bönderOmbudsman på Seko med ansvar för förna hyste in vräkt bundets studie- och ungdomsverksamhet folk i sin lador. Särbo + två utflugna döttrar Eller hennes egna upplevelser av att Politiskt aktiv i socialnämnden i Gävle jobba som piga för socialdemokraterna hos ”finfolk” i På fritiden tränar jag gärna och åker Stockholm när utförsskidor på vintern och motorcykel på hon var ung. Det var verkligen ingen posisommaren! tiv upplevelse, utan hårt slit. Ofta utsattes hon för rena trakasserier. Jag överlevde ombudsmannautbildningen. Hösten 2000 sa jag upp mig från Posten då jag fick chans att börja jobba som ombudsman på Sekos förbundskonPå Alla Plan | sid 17 Spegel spegel Jag har mitt enkla arbetsliv på fritidshemmet Svanen ole dole det är alltid barn Som ropar på mig dolf doff det är altid barn som behöver mig kinke lane jag har ett knä jag går på schema mellan halv sju och sex jag går på personalmöten, studiedagar fortbildningsdagar lyssnar på psykologer, konsulter binke barnläkare bane jag har en famn Jag läser Alice Miller I Begynnelsen Var Uppfostran jag läser Piaget det fria skapandet är i målarrummet den fria leken i lekhallen Jag har två händer klistrar och kavlar klipper och krusar Jag har två armar På fritidshemmets gård bygger vi en träsvan bredvid den fula ankungen och kallar det H.C. Andersens hörna Jag har mitt enkla arbetsliv på ett fritidshem med fyrtio barn spegel jag tar ett steg framåt och två steg bakåt gömmer mig i min enklaste kropp En gång var jag den duktigaste flickan i klassen Blå Vinge jag har knåpat jag har påtat ole dole doff varje dag ska jag vistas här Helene Rådberg De första stroferna av Spegel spegel som ingår i diktsamlingen "Det gula rummets små terapistycken" 2008 Förlag: W&W På Alla Plan | sid 18 Ny serie: Lokal nutidshistoria Kim Lantz - närmare femtio år i olika roller på Folkteatern Mannen som blev stadens arbetarrö- fått göra Breaking relseägda mötesplats trogen, trots the waves ”Saker föds att han ansågs vara för kortväxt, ur något, finns inte erbjuder sig efter teaterträff att bli alltid någon masterintervjuad. Vi sitter därför och sam- plan.” talar ett antal timmar om nuet och svunna tider. Pensionären som åter- Egna toppar Enligt mitt ymnianställts avslöjar att han drömmer ga intervjuobjekt har om två ting: Göra Shakespeare med det varit fruktansvärt amatörer och få pris av Kommunal. kul att dra molologer Det var slump och inget uttalat intresse i revyer, få folk att som gjorde att Lantz hamnade i teatervärl- skratta arslet av sig. den. Han är uppväxt med två systrar och En viktig pjäs om två bröder i Sävedalen och på Styrsö, gick människos hållning dock i skolan i Göteborg. Föräldrarna var som kom helt fel i konstnärer fast de ansåg inte att teater var tiden var Demokrat, riktig konst. Han var latinare som hade en dansk thriller som lätt för språk, men började aldrig på uni- Kim både översatte versitet där han tänkt fördriva tid. Istället och spelade huvudför att läsa svenska och litteratur sökte han rollen i. Samma dramati1968 jobb på Folkteatern. ker (Vivian Nielsen) I många år var Kim anställd som främst skrev ett kammarinspicient och scentekniker. Första insatspel betitlat Den ytsen som statist – bakdelen på en ko – vari tersta natten där Kim ett folklustspel vid Näckrosdammen där gjorde Skagenmåhan rev ner en kuliss. Den verkliga inkörsporten till att agera blev när han drog laren Sören Kröyer. en rolig historia för teaterchefen Lennart En konstnärlig och publik framgång! Hjulström. Den gick på turné Kim gjorde succédebut i Död mans liksom långlivade hand när han hittat en passande dialekt. Mannen som är gift med en kollega är Innan dess hade han småroller, var regias- Timmarna med Rita. stolt över sin biroll i världsunika tevese”Timmarna kan man inte hoppa över i sistent och skrev några texter för Text & rien Hem till Byn och hyllar Bengt Bratts mitt liv, observera att vi spelade filmversioMusik. Utan formell utbildning blev han skärpa och lyhörda dialoger. varm i kläderna. ”Tyckte teater var kul att nen och att min motspelare gjorde en klassPrivatpersonen jobba med, liknade att lösa korsord, men resa som liknar den Rita gjorde.” Jag frågar om samarbetet med Kent AnUnder sommaren brukar han ha med hade inte Lennart kommit hade jag nog sludersson, som Kim betecknar som en jätsig manus i segelbåten, efter ett tag kopptat.” teviktig galjonsfigur som hann skriva bra lar han emellertid bort den kreativa protexter. De jobbade ihop i Rosenkvasten, ny- cessen. Han mår bra av att sitta i sjöbod Folkteaterns glansdagar Lantz säger att när han tänker tillbaka uppsättningen av Hemmet och Happyland. eller båt, ett tillstånd han är född med. ser han olika teaterchefer framför sig. Pe- Jag påminner honom om Lycka till med Han beklagar sig inte över egna ekonomin, rioderna med Ivar Wiklander och alldeles allt, som var biografiskt präglade föreställ- men nämner att hans son tjänar mer i sitt särskilt Lennart Hjulström minns han ningar på caféscenen . ”Den var riktigt kul jobb med datorsupport. med glädje. Revyerna som kallades Kvas- att få göra.”. Av scenkonst som berört mest anges Lantz ger ingående redogörelser för pe- Paul Scofield när han i London under tar var ett lyckokast. ”Var en spännande tid, kul premiärfester, radikalt och ett jäkla rioden som konstnärlig ledare för Folk- 70-talet reciterade legender samt två scebråkande. Vi lyckades skapa en ny tradition, teatern besöker, vars uppsättning Rycket ner han själv haft ansvar för i Breaking the unika med guldtiden var att vi behöll vår berörde åskådare starkt. Senaste åren har waves respektive Området. gamla publik samtidigt som vi fick ny, Ro- han mest varit sysselsatt med regiarbete för land Jansson och Weiron Holmberg rekryte- amatörscenen Unga Folkteatern, eftersom han har förmågan att leda andra till storrade från Spårvägen och slakterier.” Mats Hallberg Gugge Sandström, den chef som stan- dåd. ”Syns inte att de är amatörer”. Knepet nat längst, verkar ha varit ett stabilt roder. är att att ha tålamod, fånga ögonblicken Kim talar länge med värme om Lars No- samt hitta ett litet korn och vidga det så réns alltför korta tid hos dem. Han beteck- att det lyfter på scen. Han har själv inte nas som otrendig och extremt närvarande. stått på scen sedan han i RÖVA skällde Utan hans kvartssamtal hade Kim inte på Hjörne. På Alla Plan | sid 19 Arbetarlitteratur presenteras: Skiljevägen - Roman av Kurt Samuelsson (f 1929) Har med förtjusning läst vad som sig till ett kraftverksbygge där han får till- till Blåforsen för att hälsa antagligen är förefattarens sista ro- fällig anställning som lastbilschaufför. Det dröjer innan denne outsider med på sin make man. Den kom 1962 som fristående del i en serie om konfliktfyllda ar- eleganta kläder introduceras för läsaren. och utvärbetsplatser från det bistra Norrland. Innan han med bussen kommer till köld- dera deras Tillsammans med sin syster Anita hålet Blåforsen har vi redan stiftat bekant- samliv. På ett har Kurt fått ett litterärt sällskap skap med flertalet av de personer som instiftat, i fjol förärades han en av- kommer ha betydelse för den principfaste hotellrum är hon otrogen utan handling. Denne doldis har tilldelats Sundin. ånger med tidigare nämnde journalist, fackets Ivar Lo pris; trots en skosom fått nys om historien med Sundins ningslös kritik mot tillståndet i arbe- Motstånd mot förstelnad rörelse Tony Samuelsson har i en insiktsfull essä svartlistning. Skiljevägen har framför allt tarrörelsen. (Arbetarklassens bästa partytricks) gått ige- berikats med en attraktiv tjej med skinn nom den bångstyrige författarens hållning på näsan. Hon är den som omgående Biografi och intrig Salomonssons far var byggnadsarbetare och olika verk. Framkommer att 85-åring- kommer i blickfånget, också tack vare medan sonen efter 6-årig folkskola för- en, bördig från ordsnål småbrukarbygd, strategisk placering i markenteriet. sörjde sig inom journalistiken och gruv- under sin mest aktiva skrivperiod inte I en livfull debatt med en misslyckad frinäringen. Han växte upp i Hjoggböle kunde underordna sig kollektiv. I Salo- are motsätter Alice sig undfallande mänutanför Skellefteå, samma by som P-O monssons idévärld är samtidigt streber det niskor. ”För så mycket begriper till och med Enquist. Författarens signum är att fånga mest förhatliga man kan vara, en karaktär jag, att vi inte lever enbart för å äta, köpa stämningen på olika så kallade anlägg där i Skiljevägen som identifierar sig som så- bil och TV, se till att vi inte stöter oss alltför jobbarna bodde tillfälligt eller permanent dan är en blivande tidningsredaktör. jäkligt med omgivningen och överhetspersoner, tillhöra fackföreningen, rösta på Erlander…” På ett rörande sätt fumlar sig Alice och Arnold fram till varandras bekräftelse. Boken är lika mycket socialt som psykologiskt inriktad, när den förmår visa oss kärlekens bräckliga trappsteg. invid sina arbetsplatser. Han är att döma av Skiljevägen ytterst skicklig på både dialog och miljöskildring. Lägg därtill en sinnrik komposition i kombination med inträngande beskrivningar av hur karaktärerna tänker och resultatet blir en nästintill fulländad roman; strået vassare än genombrottsboken Grottorna. Några av figurerna har förekommit tidigare i författarens produktion. Vill påminna om att Salomonsson, som blivit hedersdoktor i Umeå, fått hedersbetygelsen arbetardiktens förnyare Berättelsen handlar om Arnold Sundin som efter att ha anmält avvikande mening för en fackordförande, blev utsatt för falsk anklagelse. Ändå fick han kicken istället för upprättelse. Som skubbare ( skällsord på avhoppare från fackförbund) söker han En lightvariant av uppkomling är den egentligen ganska hygglige förmannen Nellvén. Det är Alexis Glas - duktig i sitt yrke men i ett krisande äktenskap och med ovanan att återkommande ta firardagar - som gett romanen sin titel. ”Vi står vid en skiljeväg…Förra gången gällde det arbetsgivaren, nu gäller det våra egna. Våra egna håller på att växa oss över huvudet. Snart skymmer de sikten för oss. Då är det dags för en ny kamp. Bered er!” Hårda ord som en misshaglig författare förstås fick mothugg för. Fullvärdiga kvinnoporträtt Har med rätta betonats att Salomonsson låtit de för männen åträvärda varelserna bete sig självständigt En viktig biroll har hustrun Lena Glas med döttrar på väg På Alla Plan | sid 20 Svartsyn kontra livsglädje Arbetarrörelsen förstod nog i efterhand att de behövde ta till sig Salomonssons kärva budskap för att, som Lars Furuland formulerat det, kunna idka självprövning. Blir uppenbart att gränsen för hur mycket frihetstörstande individer ska acceptera har överskridits i romanen. Även om han inte bara fördömde maktmissbruk, utan också konsumtionshets och glorifieringen av kroppsarbetet, är inte denna roman ensidigt dyster. Här finns tyst vacker natur, erotik och spirande kärlek, en vilja att lyssna och komma överens, bekväma bilar, nöjen som dans – rökning – sprit och en dräglig levnadsstandard. Dock, ödet rår inte de älskande på; vilket innebär att fortsättning troligen blir på annan ort. Rekommenderar återutgivning, av en titel jag nödgades låna från dammigt magasin i min stads bibliotek. Kultur-Mats D. G. har ordet Vintern börjar lida mot sitt slut och budskapet i Nya Testamentet var tvärtom. snart är det vår. För de som inte gillar Här är det i det närmaste ett pacifistiskt snö och kyla har det varit en ganska budskap. Det skrivs mycket om förlåtande, bra vinter och snart kan man njuta om att älska varandra och att förlåta. Jesus av våren igen. Vi går mot ljusare ti- manar sina lärjungar att inte ta till våld, der, åtminstone om man ser det uti- inte ens mot de soldater som kommer och griper honom och skall föra honom till från metrologisk synpunkt. hans bödlar. Terrorgrupper När det kommer till kristendomens utDagligen kan man läsa i tidningar och bredande så var det inte så mycket pacihöra i TV/radio om terrordåd som utförts fism längre. Nu var det med vapenmakt av terrorgrupper som Islamska Staten, Al som kristendomens skulle spridas. Det Quaida, Bakom Haram, Al Sahaba med faktum att kristendomen till slut blev en flera. Gemensamt för dessa terrorgrupper världsreligion hade mycket med politik att är att de utgörs av islamaska trosbekännare. göra. Betyder det att Islam är en våldsbejakande Det var år 313 som den romerske kejsareligion? Det är inte lätt att svara på den ren Konstantin den Store kom underfund frågan. Svarar man ja så handlar man på med att kristendomen var en religion som samma sida som Sverigedemokraterna och passade perfekt för att bli statsreligion i andra fascistiska organisationer och där vill det romerska riket. Under århundraden man ju inte hamna. Svarar man nej så gör så spred sig så kristendomen över större man våld på sanningen. delen av Europa och inte sällan med våld. Det finns tre monoteistiska religioner, juNär de europeiska stormakterna bördendomen, kristendomen och Islam. Alla jade kolonisera Afrika, Asien, Nord- och tre har sin bakgrund bland nomadiserande Sydamerika samt Australien så följde präsherdefolk i Västasien. Gemensamt är tron terna med på erövrandet för att frälsa nya på en gud. Bland judarna kallas han Jahve, själar. Ofta fick urinvånarna i de erövrade bland de kristna Gud och hos Islam heter områdena välja mellan att låta sig döpas han Allah. Egentligen är det samma gud till kristendomen eller att dö. och många av de personer som skildras i Religionskrigen i Europa skedde också dessa religioners heliga skrifter är samma i kristendomens namn. Visst, detta hände personer. för många hundra år sedan och mycket har Gemensamt för dessa religioner är också väl förändrats sedan dess? Men fortfarande att de har en stark tendens att sprida sin finns det många grupper som i kristendoreligion med våld. Historien om judarna mens namn dödar och förtrycker. Det och deras gud finns framförallt skildrad i finns t.ex. i USA en rad olika rasistiska Gamla Testamentet. Det är historien om organisationer som i kristendomens namn en väldigt blodtörstig gud. Hans anhängare dödar människor med ”felaktig” hudfärg slaktar folk i sin framfart. Överallt dödas eller med ”felaktiga” politiska åsikter. Man män, kvinnor och barn när de står i vägen kan ju nämna Ku Klux Klan, John Birch för det utvalda folket (judarna). Visst, detta Socitey, Aryan Nation med flera. var många tusen år sedan och mycket har Även Sverigedemokraterna och andra förändrats sedan dess. Judarna fördrevs ur högerextrema organisationer bekänner sig det heliga landet och flyttade ut i världen. till de kristna värderingarna. När det komEfter andra världskriget beslöts att ju- mer till praktiken så är kristendomen långt darna skulle få ett eget land. Det blev Pa- ifrån det kärleksbudskap som står i Nya lestina. Problemet var att det redan bodde Testamentet. folk i Palestina. Dessa fördrevs och många dödades. Det var sionistiska terrorgrupper Muslimska terrorister Nästan dagligen hör man om terrordåd som Sternligan och Irgun som stod för dödandet. Senare blev flera av medlemmarna i som begåtts av muslimska terrororganidessa terrorgrupper ministar i den israeliska sationer. Dessa organisationer kan liknas regeringen. Idag blockerar staten Israel Ga- vid Frankensteins Monster. Det är namnet zaremsan och ser med våld till att förnö- på en roman som handlar om en forskare denheter inte kommer in till befolkningen i som skapar en konstgjord människa av likGaza. Allt detta sker i judendomens namn. delar. Till slut klarar inte forskaren av att hantera sin skapelse. Den blir ett monster Kristendomen spreds med våld som dödar människor. Ifall Gamla Testamentets gud var våldFlera av de muslimska terrororganisatiosam och blodtörstig så kan man säga att nerna är skapade av västländerna, framföPå Alla Plan | sid 21 rallt av den amerikanska underättelsetjänsten CIA. Al Quida skapades av USA och finansierades genom dess allierade Saudiarabien. Samma sak är det med Islamska Staten. Organisationen är bildad för att dels kriga mot den syriska regeringen och dels för att skapa splittring i Irak. Boko Haram har många soldater som tidigare tjänstgjorde i Lybien under den tid Khaddafi var landets ledare. Efter dennes död drevs dessa soldater ur landet och förenade sig med de muslimska rebellerna i bland annat Kongo och andra afrikanska länder. Det är främst människor som själva är muslimer som drabbas av dessa heliga krigare. Visst dödas en del västerlänningar också och det är ju det som ger rubriker i tidningarna. Sprängs det en bomb i Bagdad och några hundra personer dör så ger det inga stora rubriker i tidningarna men dödas ett par västerlänningar blir det stora rubriker på framsidan. Svaret på frågan jag ställde är att visst är Islam en våldsam religion, ungefär lika våldsam som judendomen och kristendomen. En annan fråga som dyker upp i samband med detta är problemet med svenska medborgare som söker sig till Västasien för att slåss för t.ex. Islamska Staten. Visst är det för jävligt, men är det inte ett lika stort problem att svenska nazister åker till Urkraina för att kriga för kuppregeringen i Kiev? Med dessa små, små ord av kärlek ber jag att få tacka för uppmärksamheten. D.G = Den Gamle Adress o telefonlista Seko Väst, regionexpedition: Vice ordförande, avtal, fackligt/politiskt, sam- Må-To 9.00-16.00 Fre 9.00-15.00 verkan terminal Lunchstängt 11.30-12.30 Hans Skog Fjärde Långgatan 48 tel 0703-22 80 15 A-kassa och medlemsavgift tel 0770-457 900 e-post hans.r.skog@posten.se Seko Väst: 031-42 94 90 fax 031-24 77 95 Försäkringar, pensioner, schema och arbetsti- www.seko.se/Avdelningar/Vast der, vice sekreterare. Anette Gunnarsson Seko Väst Klubb 630: tel 0739-87 80 22 Göteborg Postterminal plan 4 e-post anette.b.g@hotmail.com 405 10 Göteborg klubbexp. tel 010-436 41 28 NYTT! Redaktör På Alla Plan, kultur, samverkan Pro- www.sekopt-gbg.se duktion Mats Hallberg Ordförande Förhandlingar, rehab, diciplinä- tel 0734-40 13 39 renden, arbetsmiljöansvarig , samv. Terminal e-post mats.hallberg@hotmail.com Lena Liifv tel 010-4361735 Samverkan Produkton SMS: 0768-15 07 18 Susanne Mossberg e-post lena.liifv@posten.se Tel: 0702-912703 e-post: susanne.mossberg@posten.se Sekreterare information, schema, arbetstider Försäkringar, pensioner, samverkan produk- Jan-Anders Lindqvist tion tel 62 38 76 mobil 0708-73 52 02 Enver Cakir e-post jan-anders.lindqvist@seko.se mobil 0704-94 13 91 Kassör Seko-ombud ODR Schema, arbetstider Meliha Harbas Solweig Kalén mobil 0768-772228 GPT Huvudskyddsombud e-post solweig.kalen@comhem.se Gertrud Ivarsson Studieorganisatör, Allas lika värde. Ungdom SMS: 0768-15 04 83 Èlodié Aragón-Kristoffersson e-post gertrud.ivarsson@posten.se tel 010-4361668 ” mobil 0706-91 79 24 Ingen tävling denna gång Dock redovisar vi rätt svar och vinnare i förra numrets tävling Rätt svar: 1-Kristina Persson, 2-Mehmet Kaplan, 3-Margot Wallström, 4-Helene HellmarkKnutsson, 5-Isabella Lövin, 6-Gustav Fridolin, 7-Ardalan Shekarabi, 8-Per Bolund Vi gratulerar vinnarna som får biobiljetter: Lena Lang Masood Rahimzadeh Lotta Forsén Tävlingsidéer efterlyses! Gärna av annan typ än kryssfrågor. Extra ledig dag 2015 Det år som Nationaldagen den 6 juni infaller på en lördag eller söndag ska medarbetare istället erhålla annan ledig dag utan löneavdrag. Kulturblogg, musikporträtt och boktips! Mats kultursidor på Seko Västs hemsidfor är väl värda att besöka: www.seko.se/Avdelningar/Vast/Kultur/ e-post elodia.k@gmail.com, Citatet "Skäms på er politiker, som vill sänka ribban i det offentliga samtalet för att ni kortsiktigt tjänar på det. ” Hata intellektuella är en sport man brukar ägna sig åt mellan varven. Sånt har vi sett förr och det gick inte bra." (Ola Larsmo dec 2014 apropå förslaget att minska stödet till kulturtidskrifter med 75 %) På Alla Plan | sid 22 Klubbstyrelse 2015 Solweig Kalén Kassör schema och arbetstider Enver Cakir Ledamot Försäkringar, pension, samverkan produktion Hans Skog Vice ordförande Avtal, Fackligt/politiskt, samverkan terminal Lena Liifv Ordförande Förhandling, rehab, disciplinärenden, arbetsmiljöansvarig, löner, samv. terminal Susanne Mossberg Ledamot Samverkan produktion Mats Hallberg Ledamot Redaktör På Alla Plan, kultur, samverkan Produktion Gertrud Ivarsson Huvudskyddsombud GPT Adjungerad På Alla Plan | sid 23 Jan-Anders Lindqvist Sekreterare Information, schema och arbetstider Anette Gunnarsson Vice sekreterare Försäkringar, pension, schema och arbetstider Elodie Aragon Kristoffersson Studieorganisatör Jämställdhet, ungdom Avs: SEKO Väst Klubb 630 405 10 Göteborg tel: 010-436 41 28 NYTT! Avgift betald Taxe perque Sverige SEMESTRA I EN FANTASTISK MILJÖ! Intresseanmälan till sommarveckorna 25-33 (högsäsong) tas emot nu. Sista anmälningsdag den 8 april 2015. Hemsida: www.seko.se, gå in under ”Bli medlem” - ”Hos Seko får Du”. Glöm inte att i första hand fråga efter Seko Västs ombyggda stugor nr 25, 34, 45, 52 eller 54 med två rum på andra våningen. Anmäl till: sekofritid@seko.se eller tel 08-7914100 Vecka Pris/vecka 1-12 1 565 kr 13-17 2 750 kr 18-24 3 770 kr 25-33 (högs) 4 800 kr 34-37 3 770 kr 38-44 2 750 kr 45-52 1 565 kr Veckoslut 780 kr 1000 kr 1 120 kr -1 120 kr 1000 kr 780 kr Extra natt 255 kr 315 kr 370 kr -370 kr 315 kr 255 kr
© Copyright 2024