Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 Mölndals stad Organisation 2014 Kommunfullmäktige Kommunrevisorerna Valberedningen Stadsledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Serviceförvaltningen Arbetsutskottet Arbetsgivar- o. organisationsutskottet Näringslivsutskottet Planeringsutskottet Serviceutskottet Stadsbyggnadsförvaltning, plan och exploatering Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Miljöförvaltningen Miljönämnden Skolförvaltningen Skolnämnden Social- och arbetsmarknadsförvaltningen Social- och arbetsmarknadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Byggnadsnämnden Tekniska förvaltningen Tekniska nämnden Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsnämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Mandatfördelning 2014–2018 S 18 M 14 MP 7 FP 6 SD 6 V 4 KD 3 C 3 Förbo AB 27,6% Kvarnfallet Mölndal AB 100% Mölndal Energi AB 100% Mölndal Energi Nät AB 100% Mölndalsbostäder AB 100% Faren Fastighets AB 100% Gunnebo Slott och Trädgårdar AB 100% Mölndals Parkerings AB 100% MölnDala Fastighets AB 100% Mölndals Centrum Koljan 1 Fastighets AB 100% Mölndals Centrum Karpen 12 Fastighets AB 100% Mölndals Centrum Byggnads Fastighets AB 100% Affärsfastigheter i Mölndal AB 100% Mölndals Centrum Fiskarna KB 100% INNEHÅLL Stadens årsredovisning följer bestämmelser i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Den upprättas av kommunstyrelsen med biträde från stadsledningsförvaltningen. Årsredovisningen överlämnas till kommunfullmäktige samt revisorer och ska godkännas av kommunfullmäktige. Årsredovisningens primära målgrupp är kommunfullmäktige. Genom ett strukturerat innehåll är avsikten att den också ska tillgodose informationsbehovet hos övriga förtroendevalda, externa intressenter, medborgare och anställda. Vid sidan av huvudsyftet ska den nu och i framtiden kunna fungera som ett kompletterande beslutsunderlag samt kunna användas för trendanalyser. INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande 2 Stadsdirektören 3 Mölndal Vision 2022 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisningen omfattar bolagen och nämnderna och skildrar ekonomisk utveckling samt resultat. Gällande nämnderna beskrivs även måluppfyllelse samt framtida utmaningar och möjligheter. Bolag inom koncernen 58 Byggnadsnämnden 65 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder 67 Kultur- och fritidsnämnden 72 Miljönämnden 76 Skolnämnden 78 Social- och arbetsmarknadsnämnden 83 Tekniska nämnden 87 Utbildningsnämnden 91 Vård- och omsorgsnämnden 95 ÖVRIGT Förvaltningsberättelsen innehåller en översikt över utvecklingen av stadens verksamhet med fokus på stadens ekonomiska utveckling och ställning i relation till det verksamhetsmässiga resultatet. Särredovisning av VA-verksamheten 100 Miljöredovisning 102 Redovisning bemötande 104 Omvärldsperspektiv Mölndal i jämförelse 105 8 Viktiga händelser 14 Tioårsöversikt 112 Måluppfyllelse 16 Kommunstyrelsen och dess utskott 113 Driftredovisning – kommun 20 Förvaltningschefer 114 Investeringsredovisning – kommun 22 Revisionsberättelse 115 Staden som arbetsgivare 24 Finansiell analys Mölndals stad – sammanställd redovisning 27 Finansiell analys Mölndals stad – kommun 30 FINANSIELLA RAPPORTER Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar består av resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning för staden samt sammanställd redovisning i förvaltningsform. En kompletterande bild ges genom finansiella rapporter som beaktar hela pensionsåtagandet. Resultaträkning 40 Kassaflödesanalys 40 Balansräkning 41 Noter 42 Driftredovisning 52 Investeringsredovisning 53 Redovisningsprinciper 54 Fullfondsmodell – en kompletterande bild 56 Foto: Hans Wretling I N LEDN I NG Marie Östh Karlsson Kommunstyrelsens ordförande (S) Allt hänger ihop! Det händer naturligtvis inte bara positiva saker under ett år. Ett av de tråkigare besluten under 2014 var att stänga elevintagningen till nationella program på Fässbergsgymnasiet, en skola där generationer Mölndalsbor fått sin gymnasieutbildning. Men på grund av dåligt söktryck och kraftig konkurrens så fanns ingen annan möjlighet. Jag har målsättningen att skapa en ny gymnasieskola i Mölndal om några år, kanske inne på det nya Forsåkersområdet. Samtidigt ska vi förstås fortsätta utveckla grundskolan, Krokslättsgymnasiet och vuxenutbildningen så att alla Mölndalsbor får chansen att etablera sig i samhället. Sen i november 2014 har Mölndal en ny majoritet. Majoritet Mölndal består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Vi har i kommunfullmäktige lagt en programförklaring om hur vi vill att staden ska utvecklas de kommande fyra åren. Den knyter an till den vision som fullmäktige antagit, Mölndal Vision 2022. För oss i den nya majoriteten är det viktigt att berätta vilka mål vi har med vår politik. Det gör det lättare för förvaltningarna och stadens tjänstemän att planera sin verksamhet och ge bästa möjliga service till Mölndalsborna. Denna årsredovisning är en del av målstyrningen. Den ger oss en bild av vad som hänt i staden under 2014 och vilka ekonomiska effekter det har gett. Men den ger oss också förutsättningarna för framtiden. Allt hänger ihop. Allt bildar en helhet. Vi är tillsammans en del av den. Supervalåret 2014 är till ända. Nu håller ni årsredovisningen i er hand. Den summerar året i siffror. Bakom siffrorna finns det så mycket aktiviteter, så många verksamheter och så mycket slit. Ibland är det orättvist att bara beskriva en kommuns verksamhet i siffror med tanke på hur mycket som händer varje dag i en kommun. Siffror kan berätta om volymer, storlekar och genomsnitt, men sällan om enskilda invånares upplevda kvalitet eller trygghet. Det är viktigt att ha kontroll över ekonomin. Den är vårt medel för att utveckla verksamheten och skapa välfärd och trygghet för invånarna. Politiken ägnade en stor del av året till att berätta för dig som medborgare vad vi vill med framtiden. Det blev kanske något färre möten med den kommunala organisationen och fler möten med medborgare, precis som det brukar vara i en valrörelse. Men trots valrörelse både för val till EU-parlamentet på våren och riksdag, region och kommun under hösten hände mycket i Mölndal. Det var längesen man såg så mycket byggkranar runt om i Mölndal som man gjort de senaste åren. 2014 var inget undantag, tvärtom. En del projekt färdigställdes och andra påbörjades. Det är tydligt att Mölndal är en stad där kommun, näringsliv och medborgare känner att det finns framtidstro och en vilja att satsa. Under 2014 invigdes den nya fotbollsarenan på Åby. Nu går arbetet vidare med att utveckla Åby fritidsområde. Första spadtaget togs för SCA:s nya huvudkontor som byggs ovan spårvagnsslingan i Mölndals centrum, något som många ser som första delen i bygget av den nya innerstaden. Åby stallbackar är under färdigställande och byggkranarna syns svänga uppe på Kvarnbyvallen. Jag skulle kunna räkna upp fler saker, men dessa får symbolisera den utvecklingskraft som under 2014 skakade om Mölndal. Marie Östh Karlsson Kommunstyrelsens ordförande (S) 2 Foto: Hans Wretling I N LEDN I NG Håkan Ahlström Stadsdirektör Inte Göteborg. Men nära. Vilken är den största fördelen med att bo i Mölndal? Bland annat den frågan ställde vi i en marknadsundersökning till 1 000 Mölndalsbor under 2014. Två svar sticker ut; närheten till Göteborg och möjligheten till attraktivt boende. Jaha, så det bästa med Mölndal skulle alltså vara Göteborg!? Precis så! Lek med tanken att Mölndal inte låg kloss an mot rikets andra största stad. Vilken typ av kommun skulle Mölndal då vara? Oavsett vad man kommer fram till i ett sådant tankeexperiment så lär vi kunna konstatera att det skulle se väldigt annorlunda ut. Samma slutsats kom vi till 2013 när vi i arbetet med Mölndal Vision 2022 mötte er som bor och arbetar i vår kommun. I visionen skriver vi bland annat att ”Närheten till Göteborg är en tillgång för Mölndal – vi är en attraktiv del av storstaden med en egen kreativ profil”. Vi är inte och ska inte vara Göteborg, men vi ska absolut dra nytta av vårt läge. Och det gör vi! Med facit för 2014 i handen kan jag konstatera att vi är på rätt väg. Förra året växte antalet invånare mer än de senaste 44 åren, en tydlig signal på att vi är en attraktiv del av storstaden. Nybyggnationen har tagit fart runt om i kommunen, med såväl nya bostäder som lokaler för verksamhet. Som kommunstyrelsens ordförande konstaterar här på sidan intill ”Det var längesen man såg så mycket byggkranar runt om i Mölndal som man gjort de senaste åren”. Men vad beror det på att det nu verkar som att proppen äntligen har gått ur? Vad är det som gör Mölndal attraktivt för boende? Kan det vara vår framsynta skrivning i visionen? Nej, så enkelt är det naturligtvis inte. Det är en mängd olika samverkande faktorer som gör Mölndal attraktivt. Vi har trivsamma bostadsområden, ett framgångsrikt näringsliv, ett engagerat föreningsliv och en bra infrastruktur. Några exempel på vad som krävs för att Mölndal ska betraktas som en bra plats att bo på. Men, ett attraktivt läge nära storstaden får inte samma värde om den kommunala servicen inte är stabil och håller hög kvalitet. Det är en spännande utmaning att varje dag svara upp mot Mölndalsbornas förväntningar och krav. Vi lyckas inte alltid, det är jag medveten om, men vi jobbar envist och målmedvetet vidare för att vi imorgon ska bli lite bättre än vi är idag. En av flera nycklar till framgång i vårt arbete är de mål som kommunfullmäktige beslutade om 2014, med utgångspunkt i vår vision. Med målen som bas kan kommunens olika verksamheter kroka arm i ett gemensamt och samordnat arbete för att förfina och förbättra vår service och vår verksamhet. Jag är stolt över det arbete som våra medarbetare gör varje dag, riktat mot alla dem vi är till för. Längre fram i årsredovisningen kan du läsa mer om vad vi gjort och hur det gick. Men jag kommer nog aldrig att bli helt nöjd. Den dag då vi slår oss till ro och säger till oss själva att nu, nu är det tillräckligt bra, den dagen har vi också sagt att nu är vi färdiga. En orimlig tanke i en föränderlig värld. Med Mölndalsborna i fokus har vi även nästa år som målsättning att vi idag ska bli lite bättre än vi var igår och att vi imorgon ska bli lite bättre än vi är idag! Håkan Ahlström Stadsdirektör 3 I N LEDN I NG Tillsammans förverkligar vi vår vision! Vi behöver en gemensam framtidsbild för att Mölndal ska bli en ännu bättre stad för alla som bor och verkar här. Med visionen har vi bestämt en inriktning för hur Mölndal ska utvecklas fram till 2022. Vi har utformat visionen tillsammans med Mölndalsbor, företag, föreningsliv och våra grannkommuner. Visionen ska kraftsamla hela staden med siktet inställt på ett Mölndal i toppklass. Tillsammans förverkligar vi vår vision. Mölndals stads ansvar och roll Visionen ska ligga till grund för strategisk planering och utveckling i Mölndals stad. Med visionen som grund sätter de folkvalda mål för vad som ska uppnås för att visionen ska förverkligas. Mölndals stad följer årligen upp och återrapporterar hur arbetet med att uppnå Mölndal Vision 2022 fortskrider. Kommunfullmäktige Mölndals stad 18 september 2013 Visionens syften 1. Visionen för Mölndal ska styra den övergripande utvecklingen i det geografiska området fram mot 2022. Visionen ska beskriva en önskvärd framtidsbild av Mölndal som stad och samhälle. 2.Visionen ska foga samman pågående och framtida samhällsutvecklingsprojekt med våra gemensamma målbilder för samhällsutvecklingen i Mölndal till en övergripande och överordnad helhetsbild. 3.Visionen ska vara en kraftsamlande ledstjärna och en gemensam utgångspunkt för fokus och prioriteringar för den kommunala organisationen samt kunna fungera på samma sätt för de aktörer som verkar i och kring Mölndal. Mölndal Vision 2022. I september 2013 antog kommunfullmäktige en vision för Mölndals stad. Med visionen som grund sätter de folkvalda mål för vad som ska uppnås för att visionen ska förverkligas. Illustration: The Compadres 4 I N LEDN I NG Visionen består av en sammanfattning, tre fokusområden samt tre strategier för respektive område. Dessutom finns sex indikatorer som signalerar att vi är på rätt väg. Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Fokusområde Fokusområde En modig stad med tydlig historia En hållbar stad där vi växer och mår bra Mölndal har en sammanhållen och unik stadskänsla där vi använder våra historiska miljöer på nya spännande sätt. Vi har en tillgänglig, levande stad där människor möts och upplever tillit och mångfald. Den livfulla stadskärnan stärker hela Mölndals utveckling. Mod och framåtanda präglar hur vi tillsammans formar vår stad för framtiden. Visionsstrategier • Vi utvecklar en tät, vacker och sammanhållen stadskärna som består av Mölndals centrum, Forsåker och Kvarnbyn. Med en modern känsla i gestaltning och uttryck som knyter an till vår historia skapar vi ett Mölndal som speglar vår identitet. • Vi utvecklar gemensamma mötesplatser där alla är välkomna och kan uppleva ett livaktigt kultur- och fritidsliv. I våra stadskvarter skapar vi ett blandat utbud av bostäder, handel och nöjen som gör det trivsamt att vistas i Mölndal. • I dialog med Mölndalsborna skapar vi en livskraftig utveckling av Mölndal som stärker vår gemensamma identitet och stolthet. Mölndal växer och vi blir fler. Unga människor söker sig till Mölndal för att leva och bo. Här kan du styra dina livsval och nå din fulla potential. Alla får chansen. Här finns attraktiva bostäder och en grön livsmiljö. Smidiga kommunikationer gör det enkelt att besöka Mölndal och att leva här. I Mölndal blomstrar både stad och land. Visionsstrategier • Vi bygger attraktiva bostäder som främjar en blandning av människor och som möter bostadsbehoven hos olika generationer. • Mölndal utvecklar bra och attraktiva skolor där trygga elever når höga och jämna skolresultat. Tillsammans tar vi ett gemensamt ansvar för att barn och unga är delaktiga och mår bra. • Vi verkar för en utveckling av Mölndal som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Fokusområde Mölndal förstärker Västsverige Vår kunskap och kreativitet förstärker Västsverige. I Mölndal föds och utvecklas de bästa idéerna. Vi är ledande i arbetet med att utveckla smarta lösningar som stärker vår storstadsregion. Närheten till Göteborg är en tillgång för Mölndal – vi är en attraktiv del av storstaden med en egen kreativ profil. Visionsstrategier • Vi utvecklar ett företagsvänligt klimat som gör att kunskapsintensiva och kreativa verksamheter väljer att etablera sig i Mölndal. • Vi driver samverkan mellan näringsliv, kommunen, skolor och lärosäten som skapar nya mötesplatser för ett starkare regionalt näringsliv. Vi skapar kreativa miljöer där människor från olika bakgrunder möts och nya tankar föds. • Vi utvecklar ett livskraftigt samarbete med Göteborg och kringliggande kommuner som stärker vår gemensamma storstadsregion för framtiden. Till fokusområdena knyts kommunfullmäktigemål, ibland förkortat till Kf-mål, som på kortare sikt ska styra den kommunala organisationen. De Kf-mål som gällde 2014 följs upp i årsredovisningens förvaltningsberättelse och verksamhetsredovisning. 5 I N LEDN I NG Mölndal Vision 2022 Vi närmar oss visionen när: 1. Fler än två av tre invånare starkt rekommen derar Mölndal som bostadsort. 2. Fler än nio av tio unga tjejer och killar i Mölndal mår bra och har framtidstro. 4. Mölndal är en av Sveriges främsta näringslivskommuner. 3. Fler än hälften av Mölndalsbornas resor görs med hållbara färdsätt. 6. Vi är fler än 70 000 Mölndalsbor. 5. Mölndal har ett positivt varumärke som har stärkts över tid. Var står vi idag? 4: Genom mätningar och möten med företagare inhäm- 1 och 5: Ambitionen att fler starkt ska rekommendera Mölndal som bostadsort följs upp genom SCB:s medborgarundersökning. Under 2014 genomfördes ingen sådan men väl en varumärkesundersökning. Denna visade att Mölndalsborna upplever Mölndal som en trygg stad att bo i med ett attraktivt läge nära Göteborg. Invånarna är stolta över sin stad, samtidigt som knappt sex av tio är positivt inställda till Mölndals stad i stort. Ett arbete pågick under 2014, bland annat i form av ett dialogmöte med representanter från näringsliv och föreningar. Resultatet sammanfattas i en varumärkesplattform, som ska vara klar i början av 2015. Se även förvaltningsberättelsen och verksamhetsredovisningen för angränsande information. tas underlag för att staden ska kunna bidra till ett positivt näringslivsklimat. Mölndal placerades på 35:e plats i den kommunranking som intresseorganisationen Svenskt Näringsliv publicerade i maj. Placeringen innebär att staden fortsatt anses ha ett relativt gott företagsklimat. Inom ramen för undersökningen Insikt riktas enkäter till företag som varit i kontakt med staden i dess egenskap av myndighetsutövare. Under 2015 kommer ett näringslivsprogram tas fram för att utveckla styrningen mot ett bättre företagsklimat. Se även förvaltningsberättelsen och verksamhetsredovisningen för angränsande information. 2: I november 2013 gjordes en lokal uppföljning av ung- jämfört med föregående år. Siffran är mycket hög och kan ställas i relation till medelvärdet 0,7 procent för åren 2009–2013. Se även förvaltningsberättelsen samt Mölndal i jämförelse för angränsande information. 6: Mölndal växte med 1,5 procent eller 949 personer domspolitiken, Lupp, bland unga i Mölndal. Resultaten färdigställdes under våren och visade bland annat att en klar majoritet av Mölndals unga, drygt 80 procent, är nöjda med sina liv. Andelen är något högre i årskurs 8 än i gymnasiet och fler pojkar än flickor är nöjda. Runt 80 procent beskriver också sin hälsa som generellt sett mycket eller ganska bra. Samtidigt uppger mer än hälften någon form av regelbundna hälsobesvär, framför allt stress, sömnproblem och trötthet. Ett mer långsiktigt arbete med att, utifrån bland annat lärdomar från Lupp, utveckla strukturer för samordning och definiera tydliga förvaltningsövergripande uppdrag pågår. Se även förvaltningsberättelsen för angränsande information. 3: Grunden för stadens miljöarbete är Mölndals miljömål. Kopplat till miljömålen finns ett handlingsprogram med åtgärder. I den fysiska planeringen satsas på förtätning för att ge fler chansen att bo där det finns goda möjligheter till hållbart resande. Staden bygger exempelvis cykelbanor och planerar kollektivtrafiken så att så många som möjligt väljer att leva och resa utan bil. I planeringen av parkeringar satsas på cykelparkering och bilpooler. Staden har för övrigt sedan 2014 en elbilspool. Se även förvaltningsberättelsen och miljöredovisningen för angränsande information. 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Omvärldsperspektiv berodde på ett fortsatt stigande arbetskraftsutbud. För 2015 och 2016 väntas emellertid även arbetslösheten förbättras och sammantaget sjunka med en procent. Den realekonomiska utvecklingen blev 2014 inte speciellt mycket svagare än väntat men inflationen blev betydligt lägre än beräknat. Den låga inflationen ledde till att Riksbanken under året sänkte reporäntan i flera steg för att i december fastställa den till noll procent. I februari 2015 sänkte banken reporäntan till minus 0,1 procent, för första gången en negativ reporänta. Räntan förväntas ligga kvar på denna extremt låga nivå under hela 2015. Den svenska kronan har under större delen av 2014 varit relativt stark. I samband med sänkningarna av reporäntan har dock den svenska kronan sjunkit i värde. Det svenska näringslivets konkurrensläge har härigenom förbättrats. I mitten av februari kostar en euro cirka 9,60 kronor. Samtidigt bedömer SEB att en euro kommer att kosta cirka 9,00 kronor vid slutet av 2015. Den samhällsekonomiska utvecklingen har starka samband med befolkningens sysselsättning och inkomster. Det är strategiska faktorer för kommunerna. Utjämningssystemet innebär att skatteintäkterna i en enskild kommun baseras på befolkningens inkomster i hela landet. Det kommunala uppdraget regleras genom speciallagstiftning på flertalet områden. En kommun har även befogenhet att arbeta med angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till det geografiska området eller invånarna och inte sköts av någon annan. Här beskrivs faktorer av betydelse för medborgarnas behov av direkt kommunal service men också sådant som påverkar befolkningens mer allmänna levnadsvillkor och Mölndals stads intresse i utvecklingen av hela regionen. Möjligheten att fullfölja det kommunala uppdraget styrs av ekonomiska förutsättningar, som i sig är starkt omvärldsberoende. Samhällsekonomi Förväntningar om bättre tillväxttakt och sjunkande arbetslöshet ”Ljusare tillväxtutsikter men kvarstående deflationsrisker” så lyder rubriken för den internationella översikten i SEB:s senaste Nordic Outlook, februari 2015. Konjunkturutvecklingen i världsekonomin har de senaste månaderna varit blandad. I USA är återhämtningen allt tydligare och den ekonomiska tillväxten bedöms bli den högsta på länge. Situationen i eurozonen har stabiliserats och i ovanstående rapport uttrycks att ”Botten är nådd i eurozonen”. Den tyska ekonomin ger allt starkare signaler men detta motverkas i viss mån av osäkerheter i de grekiska, italienska och franska ekonomierna. I eurozonen väntas en tillväxt på 1,2 procent under 2015 och 1,7 procent under 2016. I tillväxtekonomierna är situationen mer spretig. Kinas tidigare så starka tillväxt bromsas upp, den ryska ekonomin är på väg ned i djup recession och även i Brasilien har utsikterna försämrats. En rad orosmoln kvarstår för världsekonomin i form av förhöjd geopolitisk osäkerhet genom kriser i Syrien och Ukraina, fortsatt osäkerhet kring europrojektets framtid samt inte minst osäkerhet om hur de massiva centralbanksstimulanserna skall kunna avvecklas. Sammantaget väntas den globala BNP-utvecklingen öka svagt från cirka 3,5 procent 2014 till 3,7 procent 2015 och 3,9 procent för 2016. Trots en fortsatt svag utveckling i Västeuropa förväntas den svenska ekonomin växa bättre 2015. Förbättringen drivs av ökande bostadsinvesteringar och hushållens konsumtion. Till skillnad mot 2014 väntas i år också industrisektorn bidra till en ökad tillväxt genom att konkurrensläget förbättrats till följd av den svenska kronans minskade värde. BNP väntas öka med 2,7 procent både 2015 och 2016. Det ekonomiska nyhetsflödet 2014 dominerades av konjunkturbesvikelser, europakris och behov av allt mer aggressiva penningpolitiska stimulanser. Trots svårigheterna blev tillväxten i Sverige marginellt sämre än förutsägelserna i de sena prognoserna 2013. Bilden av en relativt stark ekonomi bekräftas av arbetsmarknadsdata i form av högre sysselsättningsökning än förväntat. Arbetslösheten sjönk visserligen inte utan låg kvar på nivån strax under 8 procent men detta Kommunernas ekonomi Svagare resultat väntas i kommunsektorn Efter flera år med starka resultat för sektorn som helhet stannar kommunernas resultat för 2014 på 10,6 miljarder kronor, en försämring med 4,6 miljarder jämfört med 2013. En viktig anledning till att sektorn haft en trend av mycket goda resultat, har varit återbetalning av premier från AFA Försäkring samt de konjunkturstöd som staten lämnade i samband med finanskrisen. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i olika sammanhang lyft fram att detta har varit positivt för kommunerna men att det samtidigt fått andra konsekvenser. Dels kan det ha resulterat i att kommunerna har invaggats i en falsk trygghet och dels kan det innebära pedagogiska svårigheter för förtroendevalda och verksamhetsföreträdare när det finns underliggande resursproblem som kräver besparingar. I sin publikation Ekonomirapporten, december 2014, räknar SKL med att resultaten för 2015 faller rejält och stannar på cirka 5 miljarder för kommuner och landsting sammantaget. Det är betydligt lägre än de två procent av skatter och statsbidrag som allmänt brukar anses som god ekonomisk hushållning. Låga prisökningar medför att den reala skatteintäktsökningen väntas bli relativt stark, men inga generella statliga tillskott tillkommer, vilket innebär att intäktsökningen dämpas. De specialdestinerade statsbidragen beräknas däremot öka rejält till följd av statliga satsningar på främst grundskolan, men även förskolan. De riktade satsningarna innebär dock motsvarande ökad kostnadsvolym inom kommunal sektor. Under våren 2015 är det samtidigt mycket som är oklart med anledning av att riksdagen inför 2015 antog Alliansens budgetmotion. 8 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E En sådan motion är betydligt mindre detaljerad än en budgetproposition. I avvaktan på eventuella beslut om ändringsbudget i samband med vårpropositionen i april, samt att regeringen och de statliga myndigheterna har utrett detaljerna är det ännu mycket som är osäkert. Åren 2016–2018 bedömer SKL att resultatet i kommunsektorn kommer att ligga på en nivå kring en procent av skatter och statsbidrag. I de beräkningarna förutsätts dock en ökning av statsbidragen med cirka två procent utöver pris- och löneökningar. Med en kostnadsutveckling enligt trend och demografiska behov samt en procents resultatnivå krävs då att kommunalskatten totalt sett ökar med 24 öre 2018 jämfört med 2015. Kommunerna står inför ett antal utmaningar under de kommande åren. SKL pekar på anpassningsbehoven till följd av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. Kommunerna har under en lång period haft ett relativt lågt demografiskt tryck, men nu förändras situationen. Landets kommuner väntas behöva göra stora anpassningar av verksamheterna för att möta förändringen i form av en allt större andel personer som inte är i arbetsför ålder. Det innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och behov av omprioritering mellan verksamheter. Parallellt med denna utveckling syns en kraftig ökning av investeringsbehoven. Många kommunala anläggningar är byggda under 1970–1980-talet och är i stort behov av ombyggnad och renoveringar. Därtill kommer ett ökat antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på integrationsarbetet. SKL bedömer också att de försämrade planeringsförutsättningar som följer av ett stort antal statliga reformer blir alltmer svårhanterliga för kommunerna. Årets folkökning i Mölndal berodde till 70 procent på ett högt flyttningsöverskott, varav ett invandringsöverskott på 220 personer bidrog med en tredjedel. Till ytan är Mölndal 145,8 km2, vilket innebär 432 invånare per km². Tätortsgraden ligger på drygt 95 procent för hela kommunen och 65 procent av befolkningen bor i centralorten Mölndal. Länet har en tätortsgrad på drygt 70 procent, vilket är 5 procentenheter lägre än riket. I Mölndal är invånarnas medelålder något lägre än i både länet och riket. När det kommer till fruktsamheten har den i genomsnitt legat över nivån för riket. Under 2014 föddes 732 barn i kommunen, vilket är en treprocentig ökning. Som jämförelse var ökningen av antalet födda 1,2 procent i länet och riket. I Mölndal är drygt en femtedel av befolkningen i åldrarna 0 till 15 år. I förhållande till länet är det 2 procentenheter större andel och till riket 4 procentenheter lägre. Andelen äldre kommuninvånare från 65 år och uppåt är 16 procent, som är en oförändrad nivå från föregående år. I länet uppgår andelen äldre till 19 procent och i riket till 20 procent. Även andelen personer med utländsk bakgrund skiljer sig åt. I Mölndal har drygt 19 procent av befolkningen utländsk bakgrund, i länet och riket är det drygt 21 procent. Av den befolkning i Mölndal som har utländsk bakgrund är 27 procent i åldrarna 0–24 år, medan det är knappt 12 procent som är 65 år eller äldre. Befolkningsprognosen visar på fortsatt ökning Som stöd i kommunens planeringsarbete görs varje år en befolkningsprognos baserad på föregående års befolkningsutveckling, framtida bostadsbyggande och trender i omvärlden. Prognosen används bland annat för att kunna göra uppskattningar av framtida behov av platser inom skola och äldreomsorg. Enligt befolkningsprognosen för åren 2014–2034 kommer Mölndals befolkning att fortsätta öka. År 2034 väntas den uppgå till 71 748 personer. Som mest väntas folkmängden öka med nära 900 personer åren 2025 och Befolkningen Största folkökningen sedan 1970 Under året ökade Sveriges folkmängd med 102 491 personer eller 1,1 procent. Vid årsskiftet uppgick folkmängden till 9 747 355 personer, vilket för första gången innebär en folkökning på över 100 000 personer under ett enskilt år. Folkökningen berodde på både ett födelseöverskott, 25 931 personer och ett invandringsöverskott, 75 729 personer. Den enskilt största invandringsgruppen förra året var personer födda i Syrien. Mölndal är befolkningsmässigt rikets 35:e största kommun. Av länets 49 kommuner är Mölndal den tredje största, före Trollhättan och efter Borås. Under 2014 ingår staden i den grupp på knappt 30 svenska kommuner, som ökade sin befolkning med 900 personer eller mer. Vid slutet av året var folkmängden 62 927 personer. Årets folkökning på 1,5 procent eller 949 personer är mycket hög och ska ställas i relation till de 0,7 procent eller 433 personer som är ett medelvärde för åren 2009–2013. Även i ett längre tidsperspektiv var det senast 1969 och 1970, som en ännu kraftigare folkökning kunde noteras, då med 1 837 respektive 1 298 personer. Demografi 0–5 år 150 Utländsk bakgrund 120 Riket 6–18 år Mölndal 90 60 30 Folkökning 0–15 år 65–79 år 80– w år Mölndal 9 65– w år Riket (index 100) Källa: SCB Medelålder FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Omvärldsperspektiv 2026. Svängningarna i ökningstakten beror till största delen på att den planerade nybyggnationen varierar från år till år. Födelsenettot, det vill säga antalet födda minus antalet döda, antas inte variera lika mycket. Det väntas ligga mellan 300 och 368 personer under periodens olika år. Under hela perioden förväntas antalet personer i åldrarna 65 år och äldre öka med 3 214 stycken, varav åldersklassen 85 år eller äldre beräknas öka med 889 personer. Åldersfördelningen bland de som flyttar till Mölndal skiljer sig från de som flyttar från kommunen. Kommunen har stor inflyttning av familjer med barn i förskoleåldrarna och utflyttning av unga vuxna. I områden med mycket småhus märks detta tydligast. Det genomsnittliga priset för en småhusfastighet i Mölndal uppgick till drygt 3,8 miljoner kronor vid utgången av 2014. På årsbasis, fjärde kvartalet 2014 jämfört med samma period föregående år, har priset stigit med 4 procent för Mölndal och med 8 procent för både länet och riket. Bostadsmarknad Den totala bostadsvolymen i Mölndal består enligt mätning 2014 av 26 776 lägenheter, vilket utgör 0,6 procent av landets totala bostadsbestånd. I Mölndal är bostadsbeståndet fördelat på 48 procent i småhus, 51,2 procent i flerbostadshus och 0,8 procent i övriga hus. Av samtliga bostäder är 27,7 procent bostadsrätter, 30,7 procent hyresrätter, 41,4 procent äganderätter och 0,5 procent okänd upplåtelseform. Kommundelen Mölndal står för mer än hälften av kommunens småhusbebyggelse, varav drygt en tredjedel av småhusen ligger i Västra Mölndal. Kållered redovisar lägst andel småhus. Merparten av flerbostadshusen finns koncentrerade till Västra Mölndal, som tillsammans med den östra delen står för drygt 85 procent av det totala beståndet av flerbostadshus. Av resterande flerbostadshus finns knappt 9 procent i Kållered och något över 5 procent i Lindome. Drygt 1 100 nya lägenheter planeras Förtätning behövs för att förnya och utveckla Mölndal. Stiernhielm, Stallbacken, Kvarnbyterrassen och Kvarnbyvallen är några av de nya bostadsområden som växer fram i de centrala delarna av Mölndal. Förtätningen är ett medel för att nå en tätare och mer blandad stad, som är gång-, cykel- och kollektivtrafikanpassad. Den är också en viktig strategi för att uppfylla målen i klimat- och energifrågor. En omfattande bostadsutbyggnad ställer stora krav på kommunal planering. Det krävs också strategiska beslut kring utbyggnadstakt och kontroll över kommunalekonomiska effekter vid utbyggnaden av social service på grund av befolkningsökning och nyetablerade områden. Den numrerade kartan visar de bostadsprojekt med mer än 10 lägenheter, som kommunen planerar ska byggas under åren 2015–2017. Totalt planeras drygt 1 100 lägenheter fördelat på 84 procent i flerbostadshus och 16 procent i småhus. Nära trehundra nya lägenheter under 2014 Under 2014 färdigställdes 297 lägenheter, varav 213 i flerbostadshus och 84 i småhus. Till grund för befolkningsprognosen ligger kommunens planer för bostadsbyggandet. Mölndal planerar för cirka 7 340 lägenheter under en tioårsperiod. Fördelningen är 80 procent bostäder i flerbostadshus och 20 procent i småhus. Vid årsslutet 2024 beräknas bostadsbeståndet ha ökat med 25 procent, från drygt 27 000 till drygt 34 000 lägenheter. Mölndal har haft ett årligt flyttningsöverskott på i medeltal 56 personer sedan 2011. Höga födelsetal och ökad invandring har istället bidragit till kommunens folkökning. 3 % 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 –0,5 –1,0 1970 1. Stretered, 20 lgh småhus 2. Stretered, 22 lgh flerbostadhus/småhus 3. Ranntorp, 12 lgh småhus 4. Balltorp, 32 lgh flerbostadshus/småhus 5. Jaguaren, 15 lgh flerbostadshus/småhus 6. Kängurun, 50 lgh flerbostadshus 7. Stallbacken, 174 lgh flerbostadshus 8. Stiernhielm, 94 lgh flerbostadshus 9. Ståplatsen, 30 lgh flerbostadshus 10. Toltorp, 60 lgh trygghetsboende 11. Esbjörn Schillersgatan, 13 lgh småhus 12. Isbingen, 36 lgh flerbostadshus 13. Isyxan, 36 lgh småhus 14. Lackarebäck, 140 lgh flerbostadshus 15. Kvarnbyterrassen, 160 lgh flerbostadshus 16. Kvarnbyvallen, 195 lgh flerbostadshus/småhus Befolkningsökning Mölndals stad 1980 1990 2000 2010 År 10 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E i Mölndal jämfört med 11 procent i riket och färre har riskkonsumtion av alkohol. Insjuknandet och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar fortsätter att minska och medellivslängden ökar. Under samma period har samtidigt skillnaderna i hälsa ökat mellan olika socioekonomiska grupper. I grupper med funktionsnedsättning, annan etnisk bakgrund och hbtq-identitet är andelen personer med ohälsa betydligt högre än i andra grupper. De flesta Mölndalsbor, 75 procent, skattar dock själva sin hälsa som god. Samtidigt upplever runt 17 procent av Mölndalsborna ett nedsatt psykiskt välbefinnande, kvinnor i större omfattning än män. Särskilt tydligt är detta bland unga kvinnor och speciellt unga kvinnor utan gymnasieutbildning, en grupp som generellt sett har en sämre hälsoutveckling. Försäkringskassan ser också att sjukskrivningar med psykisk ohälsa som orsak ökar bland unga kvinnor, 20–39 år. Kvinnor med både kort och lång utbildning är berörda, sannolikt av olika orsaker. Andelen personer med regelbunden behandling med sömn- eller lugnande medel är hög i Mölndal, liksom i Västra Götaland, jämfört med riket. Detta är vanligast i gruppen med kort utbildning. Ungefär en fjärdedel av Mölndalsborna uppger att man i allmänhet inte kan lita på andra människor. Den som känner tillit till andra är mer benägen att delta i sociala aktiviteter, vilket i sin tur bidrar till en god hälsa. Låg til�lit har i flera studier visat sig ha samband med fysisk och psykisk ohälsa samt ökad dödlighet. Tillit är samtidigt en förutsättning för en positiv samhällsutveckling. Tillit byggs genom möten mellan människor och vanan av att se varandra i vardagen. Att känna sig trygg i bostadsområdet, i centrum och i kollektivtrafiken gynnar kontakten mellan människor. I Mölndal uppger 40 procent av kvinnorna, framför allt de yngsta och de äldsta, och 10 procent av männen att det händer att de avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla för överfall, rån eller annat ofredande. Socioekonomisk profil Befolkningens sammansättning och förutsättningar styr efterfrågan på kommunal service Det är inte bara befolkningens ålderssammansättning som styr invånarnas behov av kommunal service. Även socioekonomiska faktorer har betydelse. I nedanstående diagram jämförs Mölndals invånare med medelvärdet för riket. Av Mölndalsborna i åldern 16 till 74 år klassificeras 25 procent som högutbildade. För hela riket är motsvarande andel 19 procent. Kommunens invånare redovisar också en högre medelinkomst, 293 000 kronor, jämfört med de 262 000 kronor som är genomsnittet för riket. Mölndal hör till de 20 kommuner i riket som, enligt Rädda Barnen, har lägst barnfattigdom. Enligt Brottsförebyggande rådets årsstatistik över totalt antal anmälda brott märks en ljusare bild för Mölndal med 4 429 färre brott per 100 000 invånare jämfört med riket. Andelen invånare i behov av bistånd ligger en procentenhet under rikssnittet. Andra faktorer som jämförs är ohälsotalet på 26, mätt i antal sjukdagar. Det är en sjukdag mindre än riket. Mölndals stad har en, ur kommunalekonomisk synvinkel, gynnsam befolkningsstruktur i jämförelse med riket. Effekterna neutraliseras samtidigt i stor utsträckning genom skatteutjämningssystemet. Folkhälsa De flesta Mölndalsbor upplever god hälsa men psykisk hälsa allt mer i fokus Vår hälsa påverkas av både livsvillkor och levnadsvanor. Utbildning och god inkomst inverkar generellt sett positivt på hälsan. I ett folkhälsoperspektiv är befolkningens sammanlagda hälsa intressant men också hur hälsan är fördelad mellan olika grupper. Under de senaste fem åren har folkhälsan blivit bättre på en rad områden. Färre röker idag dagligen, 10 procent Socioekonomisk profil Färdigställda lägenheter per hustyp Högutbildade 350 Barnfattigdom 300 120 Förvärvsarbetande 90 250 60 Anmälda brott 150 100 50 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 År Flerbostadshus Småhus Källa: SCB, Mölndals stad 200 0 150 Biståndsmottagare Valdeltagande Mölndal 11 Medelinkomst 30 Arbetssökande Ohälsotal Riket (index 100) Källa: SCB, AMS, FK, Valmyndigheten, Socialstyrelsen, BRÅ och Rädda Barnen. Antal 400 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Omvärldsperspektiv De flesta Mölndalsbor har goda motionsvanor, nära 70 procent är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, men det finns också grupper som är ovana vid fysisk aktivitet och som rör sig mycket lite i vardagen. Andelen ungdomar i högstadie- och gymnasieålder som har provat alkohol har minskat under senare år och är historiskt låg i landet. Allt färre tonåringar blir bjudna på alkohol i hemmet. Samtidigt finns en liten grupp som både röker och dricker mer än tidigare. Bruket av spice ökar bland ungdomar i landet och det har ökat även i Mölndal. Kommunen har en viktig roll i folkhälsoarbetet genom sina kontaktytor med många invånare, både i olika åldrar och olika skeden av livet samt, inte minst, genom sitt inflytande över planeringen av den fysiska miljön. Det förebyggande hälsoarbetet bidrar till ett gott liv för medborgarna, samtidigt som en god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling. Minskade behov av efterhjälpande insatser förbättrar samtidigt utrymmet för välfärdens finansiering. Kommuner och landsting har ansvar och möjlighet att påverka invånarnas psykiska hälsa, såväl inom olika verksamheter som i rollen som arbetsgivare. finna några lediga lokaler. Lediga kontorsytor ligger som tidigare på en högre nivå, 18,5 procent, men är koncentrerade till ett fåtal objekt som kan vara svåra att anpassa för mindre företag. Den framgångsrika omvandlingen av före detta pedagogiska institutionen till Pedagogen Park, visar dock att det finns ett behov av kontorslokaler som går att möta med en genomtänkt ombyggnad. Mölndals stad har i den årliga rankingen av företagsklimatet som Svenskt Näringsliv genomför en närmast oförändrad placering, plats 35 av 290. Från och med 2014 genomförs det en löpande NKI-mätning inom stadens fyra myndighetsområden, i stället för en enkät vartannat år. Resultaten är inte jämförbara fullt ut mot föregående mätning, men bedömningen är att nivån ligger oförändrad på 66 för samtliga myndighetsområden. Ett starkt näringsliv bidrar till Mölndals stads attraktionskraft och tillväxten i regionen. Det är betydelsefullt för företagens utveckling att deras anställda uppfattar att staden kan erbjuda god boendemiljö, bra kommunal service och fungerande infrastruktur. Arbetsmarknad Näringsliv Färre arbetslösa bland unga I länet ökade antalet sysselsatta med 13 000 till 812 000 under 2014. I Mölndal var i genomsnitt 31 673 eller drygt 64 procent sysselsatta i åldern 16–74 år, en ökning med 248 personer eller 0,2 procentenheter jämfört med 2013. Bland unga, 16–24 år, ökade antalet sysselsatta med 108 och uppgick till 3 121 personer. Mölndals arbetsmarknad består av 37 277 arbetstillfällen, en ökning med 455 stycken, sedan föregående år. Kommunens andel av länets 790 008 arbetstillfällen är oförändrad med 4,7 procent. Av dagbefolkningen återfinns 54,2 procent inom näringsgrenarna ”tillverkning och utvinning”, ”handel” och ”vård och omsorg”. Det är 46 950 personer som arbetspendlar till eller från Mölndal. Männen dominerar pendlingsstatistiken med 55 procent. Bland båda könen tillsammans finns drygt 5 600 fler inpendlare än utpendlare. Av den förvärvsarbetande Stabil positiv utveckling i Göteborgsregionen Under 2014 präglades Göteborgsregionen av en positiv konjunkturutveckling. Ett näringsliv med investeringsvilja, rekordhöga nivåer på antalet lediga jobb, fortsatt sjunkande arbetslöshet, där framförallt yngre får jobb, och en mycket stark befolkningsutveckling är faktorer som också påverkar näringslivsutvecklingen i Mölndal. En mycket påtaglig indikator är att antalet nystartade företag under året, 454 stycken, är ett rekord sedan statistiken började följas. Allt fler företag söker sig också till Mölndal vilket bland annat märks i ett ökat intresse att köpa kommunägd mark för att bygga verksamhetslokaler. Fastighetsägarna, GFR, genomför varje år en kartläggning av fastighetsföretagarklimatet i kommuner i Västsverige. Mölndal var den kommun som förbättrade sitt ”nöjdhetsindex” mest av alla undersökta kommuner. I samband med första spadtaget för det nya huvudkontoret för SCA Hygienen Products i Mölndal gav också både NCC och Stena Fastigheter mycket positiva omdömen om hur de bemötts av Mölndals stad. Mölndal har ett mycket väl differentierat näringsliv som präglas av framförallt Life science, IT/mikrovågsteknologi, papper och fiberteknologi, handel, mode och design. Sammanlagt finns cirka 500 branscher representerade i Mölndals stad. Flera stora företag är etablerade, varav 74 företag med 50 eller fler anställda. Det bidrar till att flera mindre företag inom samma eller närliggande branscher också söker sig hit. Vakansgraden i kommersiella lokaler är fortsatt mycket låg i Mölndal, framför allt för verkstad och lager där nivån är 2,7 procent, vilket i praktiken innebär att det är svårt att % 10 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 8 2013 6 2014 4 2 0 Mölndal Länet Riket Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för december 12 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E befolkningen är det 11 000 personer som både bor och arbetar i Mölndal. I december 2014 uppgick arbetslösheten till 4,4 procent och sjönk därmed med 0,5 procentenheter på årsbasis. I länet och riket låg arbetslöshetssiffrorna på 7,6 respektive 8,1 procent under december månad. Arbetslösheten bland unga, 18–24 år, har sjunkit med 2,5 procentenheter till 231 personer eller 7,2 procent. Som jämförelse ligger andelen arbetslösa ungdomar på 13,0 procent i länet och 14,8 procent i riket. Besöksnäring Mölndal kompletterar Under 2014 uppskattades besöksnäringens lokala effekter i Mölndal till en turismomsättning på drygt 500 mnkr och cirka 370 arbetstillfällen. Besöksnäringen har betydelse för ekonomisk utveckling och sysselsättning. Turismekonomin räknas i antalet gästnätter och i Mölndal är beläggningen hög och därför bedrivs ett aktivt arbete inriktat på att skapa förutsättningar för entreprenörer att etablera boendeanläggningar i Mölndal. Marknadsföringen av Mölndals besöksmål utgår från att gästen befinner sig i Göteborg och vill uppleva mer. Då kan Mölndal komplettera utbudet för besökaren genom närheten till naturen samt utbudet av kulturupplevelser. Gunnebo Slott och Trädgårdar samt Kvarnbyn med Mölndals stadsmuseum är uppskattade besöksmål. Betydelsen av Gunnebo framgår av besöksstatistiken där det är ett av regionens största besöksmål. Inom en kvart från centrala Göteborg har vi också en av landets största travbanor, Åby äventyrsbad samt golfbanor som erbjuder en av Europas främsta golfupplevelser. För att ytterligare utveckla ortens potential arbetar Mölndal i nära samarbete med Göteborg & Co och Turistrådet Västsverige med fokus att utveckla utbudet av evenemang och skapa publicitet både nationellt och internationellt. Infrastruktur Stora satsningar i staden och i regionen Kollektivtrafiken i Mölndal är väl utbyggd till alla kommundelar och till grannkommunerna. Knutpunkt Mölndals bro är ett av regionens största kollektivtrafikcentrum med pendeltåg, spårvagn och många busslinjer. Under de senaste åren har staden genomfört flera satsningar för att öka resandet med kollektivtrafiken och underlätta flexibla resvanor för att därmed bidra till utvecklingen av både Göteborgsregionen och Mölndal. Staden har ett strategiskt läge i Göteborgsregionen. I närheten ligger Nordens största hamn i Göteborg och Landvetter flygplats, vilket gör det lätt att nå ut på en internationell marknad. Flera viktiga transportleder i form av E6/E20, Riksväg 40, Söderleden, Västkustbanan och Boråsbanan går genom staden. De stora transportleder som passerar genom Mölndals stad innebär samtidigt problem i form av miljöpåverkan och barriäreffekter. Trafiksituationen på det övergripande vägnätet genom centrala Göteborg påverkar i hög grad även Mölndal. Utbyggnad och planering pågår för såväl ett bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur som förslag till utbyggnader med syfte att tillmötesgå framtida transport- och resbehov i regionen. Statens planer för infrastrukturinvesteringar fram till 2021 omfattar ett särskilt Västsvenskt Infrastrukturpaket. Här ingår en utbyggnad av Västlänken, kollektivtrafik och en Marieholmstunnel. Satsningarna finansieras delvis genom trängselskattesystemet. Mölndal samverkar också med grannkommunerna Göteborg, Kungsbacka och Varberg kring gemensamma planeringsfrågor kopplade till stråket Västkustbanan/E6. En viktig fråga för Mölndal är den framtida dragningen av Götalandsbanan. Den ställer stora krav på stadens planering samtidigt som Mölndal skulle få en än mer strategisk placering i regionen för såväl boende som företagande. Mölndal agerar i samarbete med övriga berörda kommuner, samordnat av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, för att Götalandsbanan på sträckan Göteborg–Borås ska bli en del i samhällsbygget i regionen. Vision Mölndal 2022 talar om en tät, vacker och sammanhållen stadskärna som består av Mölndals innerstad, Forsåker och Kvarnbyn. För att klara den sammanhållningen krävs en väl utvecklad infrastruktur men då inte främst för bilen utan för gångtrafikanten och cyklisten. 13 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Viktiga händelser cirka nitton hektar, från den konkursförvaltare som hanterade ”Klippankonkursen”. Redan 2011 ingicks ett samverkansavtal mellan staden och MölnDala Fastighets AB där bolaget fick i uppgift att utveckla hela Forsåkersområdet. I juni 2014 fördjupades detta samarbete genom att staden, efter initiativ från bolaget, beslöt överföra sitt markinnehav i Forsåker till bolaget. I samma beslut verkställdes en ekonomisk förstärkning av bolaget genom att en stor del av köpeskillingen reglerades i form av ett aktieägartillskott. Ett tredje markförvärv genomförs i början av 2015 då bolaget undertecknar ett avtal om förvärv av ytterligare drygt en hektar från Korndals Fastighets AB. Det sista markförvärvet är strategiskt för att lösa Forsåkersområdets förbindelser med Mölndals innerstad. Den sammanlagda köpeskillingen för alla tre markförvärven uppgår till drygt 200 mnkr. Här redovisas sådana händelser som inträffat under bokslutsåret och fram till årsredovisningens upprättande och som har haft eller kan komma att få en mycket väsentlig betydelse för Mölndals stads ekonomi och verksamhet. Avsnittet kompletteras med upplysningar om mer nämnd- och bolagsspecifika viktiga händelser i verksamhetsredovisningen som finns på sidorna 58–98. Forsåker – stora kliv framåt Utvecklingen av Forsåkersområdet, före detta Papyrus fabriksområde, är ett av de större byggprojekten i Västsverige under de närmaste tio åren. Forsåker ligger i centrala Mölndal mellan innerstaden och Kvarnbyn. Området avses knyta ihop östra och västra Mölndal för att på så sätt förstärka attraktionskraften i Mölndals stadskärna. Ytan där den nya stadsdelen kommer att byggas är lika stor som 35 fotbollsplaner. Genom stadsutvecklingsprojektet Forsåker tillkommer tre tusen bostäder och tusentalet arbetsplatser. Under året har projektet tagit stora kliv framåt genom att det nu finns framtaget en strukturplan för området. Marken har förvärvats i olika steg. År 2009 förvärvade koncernen Kvarnfallet bolaget MölnDala Fastighets AB från Stora Enso AB. Det köpta bolagets enda tillgång var ett markområde på fem hektar söder om det nedlagda bruket. Samma år övertog Mölndals stad själva fabriksområdet, Första spadtaget för Mölndals innerstad Mölndal Vision 2022 talar om ”. . . en tät, vacker och sammanhållen stadskärna . . .”. Den resa som staden planerat för sedan flera år tillbaks har nu övergått till genomförande. I september togs det första spadtaget och bygget av SCA:s nya kontor startade. Två ytterligare detaljplaner, norr och söder om Brogatan, innehållande handel och bostäder har tagits fram för behandling i kommunfullmäktige den 25 mars 2015. För genomförandet av dessa planer säljer Första spadtaget för Mölndals innerstad. Den 5 september sattes spaden i marken för det nya kontorshuset, SCA-huset, som ligger vid Knutpunkten i Mölndal. Det blev startskottet för Mölndals framtida innerstad. SCA-huset på 25 000 kvadratmeter kommer att rymma drygt tusen arbetsplatser. Hyresgäst blir SCA och inflyttningen är planerad till december 2016. Foto: Sonja Skäär 14 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E såväl koncernen Kvarnfallet som staden mark till Mölndals Galleria Fastighets AB, som är ett nybildat bolag till hälften ägt av vardera NCC och Citycon. Rivningen av befintliga byggnader på dessa fastigheter startar under andra kvartalet 2015. Fullmäktiges behandling i mars består av detaljplaner, exploateringsavtal och avtal om fastighetsöverlåtelser. Fastighetsöverlåtelserna från Kvarnfalletkoncernen innebär omfattande realisationsförluster. En tidigare nedskrivning av de aktuella fastigheterna i 2012 års bokslut räckte inte utan ytterligare cirka 90 mnkr har reserverats i koncernens bokslut för 2014. Förlusterna är möjliga att hantera inom stadens bolagskoncern men utgör en klar försvagning av moderbolaget. Moderbolagets egna kapital blir per balansdagen drygt 20 mnkr. En effekt på längre sikt är att köpeskillingen endast täcker en marginell amortering av moderbolagets externa lån, vilket innebär att räntekostnaden för bolaget förblir hög. För stadens skattekollektiv är det förstås positivt att förlusten hittills inte behövt täckas genom skattehöjning eller neddragning av annan kommunal service. Avveckling och omställning av Fässbergsgymnasiet Andelen elever som sökt sin utbildning på Fässbergsgymnasiet har minskat kraftigt under en rad av år. Mot den bakgrunden beslutade kommunfullmäktige i mars 2014 att inget intag skulle göras på något av skolans nationella program inför läsåret 2014/2015. För att anpassa organisationen till sjunkande elevtal har stadens omställning av den egna gymnasieverksamheten skett i flera steg och pågått under flera år. Skolans många program och inriktningar samt stadens särskilda ansvar för vissa elevgrupper har inneburit en försvårande komplexitet. Bland annat genom en stor organisation för introduktionsprogram, delvis kopplat till ett högt flyktingmottagande. Genom Fässbergsgymnasiets minskande elevantal har staden successivt burit allt högre kostnader för outnyttjade lokaler i avvaktan på möjlighet till ett strategiskt ställningstagande kring framtida användning av de stora och centralt belägna verksamhetslokalerna. Ungefär samtidigt som kommunfullmäktige beslutade att stoppa höstens intag, kontaktades staden av The International School of the Gothenburg region, ISGR med en förfrågan om att få hyra Fässbergsymnasiets lokaler, en följd av att ISGR bland annat börjar bli trångbodda i centrala Göteborg. Skolans nationella del ägs av de 13 kommunerna som ingår i Göteborgsregionen, GR och drivs också av GR. Mot den bakgrunden var det naturligt för Mölndals stad att tillmötesgå förfrågan och påbörja ett arbete för att närmare undersöka förutsättningarna för att kunna hyra ut lokalerna till ISGR. Av olika skäl valde dock ISGR att i början av december meddela att man inte avsåg att fullfölja planerna på en flytt av verksamheten till Mölndal. Det innebär att Mölndals stad nu planerar för att delar av vår egen grundskoleverksamhet i norra och västra Mölndal tar över lokalerna. Skolan kan inrymma totalt Intagning på Fässbergsgymnasiet stoppas. I mars 2014 beslutade kommunfullmäktige att inte göra något intag på Fässbergsskolans nationella program inför läsåret 2014/2015. Staden planerar för att delar av grundskoleverksamhet i norra och västra Mölndal ska ta över lokalerna. Foto: Martin Söderqvist cirka 650 grundskoleelever och har därmed förutsättningen att bli en spännande skolenhet med stor utvecklingskraft. Samtidigt skulle det innebära en ganska stor förändring av skolstrukturen i området, varför det ställs höga krav på noggrann analys och konsekvensbeskrivning inför beslut. Val med majoritetsskifte Valet i september 2014 innebar för Mölndal att vi fick en ny politisk majoritet. Den nya konstellationen kallar sig Majoritet Mölndal och består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Tillsammans har dessa 32 av kommunfullmäktiges 61 mandat. Den nya kommunstyrelsen tillträdde i oktober, de nya nämnderna i januari 2015. 15 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Måluppfyllelse Graden av måluppfyllelse har bedömts enligt följande: De uppgifter som åläggs kommuner är främst grundade på lagstiftning. Den lokala tillämpningen i Mölndals stad uttrycks i kompletterande planer i form av budget och separata dokument som tydliggör målen. Målet nåddes = samtliga indikatorvärden uppnåddes Målet nåddes till viss del = något/några budgeterade indikatorvärden uppnåddes, men inte samtliga Målet nåddes inte = inget budgeterat indikatorvärde uppnåddes Går inte att bedöma måluppfyllelsen = något/några indikatorvärden har inte kunnat bedömas. Kommunfullmäktigemål Stadens modell för mål och uppföljning förbättrar förutsättningarna för god ekonomisk hushållning genom att den lyfter fram mätbara indikatorer och jämförelser där så är möjligt. Det jämförande perspektivet är tänkt att stimulera lärande och underlätta värdering av resultat. Kommunfullmäktige beslutar i juni om verksamhetsmål och anger samtidigt tillhörande indikatorer med värden. Hösten 2013 fastställdes en vision för Mölndal med sikte på år 2022. Parallellt med visionsprocessen påbörjades en successiv anpassning av mål- och uppföljningsmodellen till visionsstyrning. Ett viktigt steg som togs i årets budget var att kommunfullmäktigemålen kopplades till visionens respektive fokusområden. Därtill skedde en samordning av ambitionsnivåer uttryckta genom kvalitetsindikatorer som innebär att de värden som ska uppnås är minst lika bra som senast kända utfall. I Budget/plan 2014–2016 fastställdes 22 riktade och två gemensamma mål som kopplades till visionens fokusområden: • En modig stad med tydlig historia: 3 mål • Mölndal förstärker Västsverige: 3 mål • En hållbar stad där vi växer och mår bra: 18 mål Utöver dessa mål omfattade budgetbeslutet ytterligare två verksamhetsmål av gemensam karaktär, men då med internt fokus på stadens organisation. De riktade målen behandlas under nämndavsnitten i denna handling, medan de gemensamma kommenteras här. Allmänt kan sägas att de 26 kommunfullmäktigemålen inte är heltäckande i meningen att de gäller all verksamhet. De tar sikte på utveckling inom ett prioriterat urval verksamhetsområden. På nämndnivå görs därutöver en betydande planering och uppföljning av kvalitet och kostnader. Observera att de respektive målens dignitet inte har viktats. % 100 40 20 Hållbar stad 6 st Modig stad 1 st Förstärker Västsverige 2 st Hållbar stad 6 st Modig stad 2 st Internt fokus 1 st Hållbar stad 1 st Förstärker Västsverige 1 st Internt fokus 1 st Hållbar stad 5 st 0 Målet nåddes • 7 st 7 st • Skolnämnden: Eleverna ska få mer tid med pedagoger i skolan. • Tekniska nämnden: Återvinningen av hushållsavfall ska årligen öka. • Tekniska nämnden: Kunderna ska vara nöjda med hämtningen av hushållsavfall. • Gemensamt: Alla ska känna sig välkomna i Mölndals stad. Av diagrammet framgår att andelen kommunfullmäktigemål som helt eller delvis nås har legat kring 70 procent de senaste åren. Sju mål uppfylldes helt år 2014, bland annat avseende bibliotek, grundskola och renhållning. Antalet personer som besökte stadens bibliotek ökade med åtta procent, vilket visar att verksamheten fortsatt engagerar invånarna. Förutsättningarna för att ge grundskoleeleverna mer tid med pedagoger förbättrades genom att skolorna tog höjd i scheman för tid som faller bort i samband med exempelvis inställda lektioner. Nio av tio renhållningsabonnenter var mycket eller ganska nöjda med sophämtningen och andelen återvunnet hushållsavfall fortsatte öka. 5 st Målet nåddes till viss del • Byggnadsnämnden: Handläggningstiden avseende beslut om bygglov ska minska. Målet nåddes 11 st 12 st 13 st Målet nåddes till viss del Målet nåddes inte 3 st 5 st 2014 5 st 2 st 2013 4 st Kultur- och fritidsnämnden: Biblioteken ska fortsätta engagera invånare som mötesplats för kunskapskällor, för litterära och kulturella upplevelser samt för att kunna delta i den demokratiska processen. • Ks/stadsledningsförvaltningen: Energianvändningen per m2 ska minska. • Skolnämnden: Elevernas kunskapsnivå är högre än snittet i GR. Bedömd måluppfyllelse per fokusområde 80 60 I linje med modellen har alltså både värden för kvalitetsoch kostnadsindikatorer vägts in. Kommentarerna nedan fokuserar dock på kvalitetsaspekterna. Vissa specifika indikatorer är kopplade till olika mål och påverkar därför bedömningarna av måluppfyllelsen i fler än ett fall. Går inte att bedöma måluppfyllelsen 3 st 2012 16 • Kultur- och fritidsnämnden: Stadsmuseet ska attrahera invånarna på en fortsatt hög nivå som spridare av upplevelser kring historia och kulturarv kopplat till utvecklingen i dagens samhälle. • Kultur- och fritidsnämnden: Fritidsgårdarna ska bidra till att ungdomarnas upplevelse av att få tillhöra en god social gemenskap, ha egen identitet och roll, uppleva positiv förväntan, rättvisa, möjlighet att påverka, få ta ansvar och uttrycka sig behålls på en hög nivå. F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E För fem mål saknades nödvändiga underlag för att måluppfyllelsen skulle kunna bedömas. Några fall förklaras av att genomförda mätningar inte kunnat ge säkra svar på om förändringar skett. Matsvinnet har de senaste åren minskat markant, men nu nått en nivå som gör det svårt att med exakthet bedöma utvecklingen på marginalen. Mätningen av kundnöjdhet avseende gator och vägar omfattade alltför få svarspersoner. Vidare medförde det pågående omställningsarbetet inom utbildningsnämnden problem med att ta fram vissa statistikuppgifter. Därtill gjordes ingen bred studie som på ett heltäckande vis kunde ge en fingervisning om utvecklingen vad beträffar Mölndalsbornas upplevda trygghet. • Ks planeringsutskott: Staden ska medverka till att stärka Göte borgsregionen genom att skapa fler arbetsplatser och bostäder. • Miljönämnden: De som varit i kontakt med miljöförvaltningen ska vara nöjda med nämndens service. • Social- och arbetsmarknadsnämnden: Bland dem som ansöker om försörjningsstöd ska fler försörja sig själva inom ett år. • Skolnämnden: Kvalitet och resursförbrukning inom förskolan står sig väl i relation till övriga GR-kommuner. • Skolnämnden: Eleverna uppfattar skolan i Mölndal som trygg, hjälpsam och utvecklande. • Vård- och omsorgsnämnden: Staden ska tillgodose medborgar nas behov av tillgång till god vård och omsorg (funktionshinder). • Vård- och omsorgsnämnden: Staden ska tillgodose medborgar nas behov av tillgång till god vård och omsorg (äldreomsorg). Gemensamma mål Fyra gemensamma mål med tillhörande kvalitetsindikatorer skulle år 2014 prioriteras inom staden. • Gemensamt: Staden ska bidra till ett hållbart resande. Enligt aktuell klassificering nåddes elva av målen till viss del. Exempelvis var 95 procent av de Mölndalsbor med funktionsnedsättningar som fick stöd nöjda med verksamheten. Över 70 procent av dem som ansökte om försörjningsstöd, tidigare benämnt socialbidrag, nådde egen försörjning inom ett år. Staden bidrog till hållbara resandemönster genom att medarbetarna än mindre än tidigare körde med egna bilar. A)Arbetsmiljön i Mölndals stad ska motverka ohälsa. Målet nåddes inte. Måluppfyllelsen bedöms utifrån nivån på sjukfrånvaron som andel av ordinarie arbetstid i stadens organisation. Som ett första steg skulle den minska till maximalt sex procent avseende helåret 2014. Den totala sjukfrånvaron ökade istället för fjärde året i rad, denna gång med 0,7 procentenheter till 6,9 procent. Utvecklingen var dock inte entydig. Jämfört med föregående år sjönk sjukfrånvaron inom stadslednings- och stadsbyggnadsförvaltningarna, medan den steg på andra håll. Störst relativ ökning uppmättes inom social- och arbetsmarknads- samt vård- och omsorgsförvaltningarna, 1,6 respektive 1,0 procentenheter. Utvecklingen för staden som helhet följde den nationella trenden. Liksom i riket ökade sjukfrånvaron i synnerhet bland kvinnor i åldern 30–40 år. För att nå lägre sjuktal krävs ett långsiktigt och strukturerat arbete. I fjol fastställdes en enhetlig struktur för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet, Sam. Ett prioriterat område under 2014 var att, med koppling till Sam, utveckla ett gemensamt förhållningssätt kring arbetsmiljöfrågorna. Även företagshälsovården är en strategisk resurs i strävan att minska ohälsan i arbetslivet. I januari 2014 trädde ett nytt avtal om företagshälsovård i kraft mellan staden och en extern samarbetspartner. I samverkanssystemet integreras bland annat frågor kring arbetsmiljö med utgångspunkt från arbetsmiljölagen. En grundtanke är att inflytande för alla medarbetare leder till en god och hälsosam arbetsmiljö. Från och med september gäller ett nytt kollektivavtal om samverkan mellan staden och de fackliga organisationerna. På nämndnivån bedrivs löpande ett aktivt arbete i linje med stadens gemensamma strategier. Under året genomfördes exempelvis på flera håll kartläggningar av risker genom friskfaktorer. Analyser av verksamhetsspecifika förhållanden ledde också till riktade insatser. Kommunstyrelsens stadsledningsförvaltning inledde exempelvis en satsning för Målet nåddes inte • Ks näringslivsutskott: Mölndals stad ska bli mer attraktiv som näringslivskommun. • Social- och arbetsmarknadsnämnden: Vuxna med missbruks problematik ska efter avslutade stödinsatser klara sig på egen hand. • Gemensamt: Arbetsmiljön i Mölndals stad ska motverka ohälsa. Tre mål uppnåddes inte enligt den aktuella bedömningsmodellen. Mölndal tillhör enligt branschorganisationen Svenskt näringsliv fortfarande landets starkare kommuner när det gäller företagsklimat, men tappade en handfull placeringar på årets ranking. När det gäller individ- och familjeomsorgen var det knappt två av tio som fått stöd för att komma tillrätta med missbruk som återkom inom sex månader efter avslutad insats. Andelen var dock högre än tidigare och ambitionsnivån nåddes inte. Detta gällde även sjukfrånvaron i stadens organisation som steg med 0,7 procentenheter till totalt närmare sju procent. Går inte att bedöma måluppfyllelsen • Ks serviceutskott: Matsvinnet ska minska. • Tekniska nämnden: Standarden på gator och vägar ska upplevas som god. • Utbildningsnämnden: Samtliga gymnasieelever ska få förutsätt ningar att nå målen inom fyra år (gäller egen regi). • Utbildningsnämnden: Samtliga vuxenstuderande ska få möjlig het att uppnå sina individuella utbildningsmål. • Gemensamt: Mölndalsborna ska känna sig trygga. 17 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Måluppfyllelse att främja utvecklingen av medarbetarskap och ledarskap i samarbete med företagshälsovården. Inom grundskolan påbörjades en insats för att samordna skolenheternas hälsoinspiratörer. Verksamheterna inom kommunstyrelsens serviceutskott fokuserade på långa sjukskrivningar. Ett antal kapacitets- och rehabutredningar gjordes och ledde till bland annat omplaceringar. En bredare genomlysning av personalområdet och mer information om sjukfrånvaro ges i avsnitten Staden som arbetsgivare samt Mölndal i jämförelse. ningar att leva aktivt. Ambitionen var att under 2014 följa upp målet utifrån två perspektiv. Dels skulle uppnådda effekter kartläggas genom mätning av invånarnas upplevda trygghet. Dels skulle ett långsiktigt strategiskt arbete kring trygghet i bostadsområdena initieras utifrån ungdomsenkäten Lupp, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Lupp, som riktas till ungdomar i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2, genomfördes som planerat 2013–2014. Ett mer långsiktigt arbete med att utveckla strukturer för samordning och definiera tydliga förvaltningsövergripande uppdrag pågår. Jämförbara och heltäckande mätresultat avseende Mölndalsbornas upplevda trygghet kan inte presenteras, men några exempel på gruppnivå ges nedan. Enkäter riktade till föräldrar med förskolebarn och grundskoleelever visar liksom tidigare höga ”trygghetsrelaterade” resultat. Utfallen är relativt stabila över tid. Under året användes resultatet från frågor om trygghet i Luppenkäten i skolornas verksamhetsplanering. I fritidsgårdarnas ungdomsenkät ökade indexvärdet för trygghet och bemötande från 94 till 95 på en skala från 0–100. Utfallet var något högre än genomsnittet bland alla kommuner och stadsdelar som verkar inom fritidsgårdsnätverket Keks. Inom kultur- och fritidsområdet är Lupp en utgångspunkt för arbetet med att ta fram genomarbetade handlingsplaner. Andelen som i socialstyrelsens årliga brukarundersökning uppgav att det känns mycket tryggt att bo på äldreboende minskade med fyra procentenheter till knappt hälften. Även andelen som svarade att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten sjönk, i detta fall från 46 till 37 procent. Jämfört med övriga kommuner i riket tillhör Mölndal mellanskiktet när det gäller trygghet på äldreboende. Beträffande hemtjänsten tillhör staden de 25 procent kommuner med sämst resultat. Allt fler Mölndalsbor hör av sig till staden för att de vill värna om tryggheten i sin närmiljö genom så kallad grannsamverkan. Inom ramen för samverkansöverenskommelsen mellan staden och polisen påbörjades ett samordningsarbete kring grannsamverkan i bostadsområden. I fyra kommundelar bedrivs ett samhällsarbete i bostadsområdena för att främja goda krafter och därigenom bland annat öka tryggheten. Konceptet bygger på ett strukturerat samarbete mellan olika verksamheter och externa parter. Inom ramen för samhällsarbetet genomförs årliga enkäter till boende i området med frågor kring exempelvis upplevd trygghet. Det samlade värdet på en femgradig skala ökade från 3,8 till 4,0. Svarsfrekvensen var dock låg vilket försvårar möjligheterna att dra slutsatser. År 2014 gjordes ett antal aktiviteter såsom nätverksträffar, anställningar av gymnasieungdomar och trygghetsvandringar, där ungdomar och äldre deltar tillsammans med stadsanställda och exempelvis polis. Många av de synpunkter som framkommer vid trygghetsvandringar berör tekniska verksamheter. Under 2014 röjdes gång- och cykelbanor systematiskt på sly och flera platser där belysningen var skymd åtgärdades. En fråga som kommer att prioriteras framöver är översyn av gångtunnlar vad gäller belysning, växtlighet, målning med mera. B) Staden ska bidra till ett hållbart resande. Målet nåddes till viss del. Staden kan bidra till utvecklingen av ett mer hållbart transportsystem. Som ett led i detta har kommunfullmäktige beslutat att medarbetarna ska köra mindre i tjänsten. Ambitionen, så som den uttrycktes i budget 2014, var att minska körsträckan med såväl stadens fordon som med medarbetarnas egna. När det gäller sträckan med egen bil blev utfallet knappt 34 000 mil, en minskning med tolv procent relativt föregående år. Sedan systematiska mätningar infördes år 2004 har sträckan minskat med totalt 63 procent. Körsträckan för fordon som leasats från stadens egen transportcentral ökade dock med en knapp procent jämfört med fjolåret till 266 000 mil. Säkerställda uppgifter kring tjänstefordon som leasats på annat håll saknas, men en analys av den totala bränsleförbrukningen stödjer bilden av en marginell ökning. Sammantaget förefaller alltså den totala körsträckan ha minskat även om ambitionsnivån rörande sträckan med stadens fordon inte uppnåddes. I slutet av år 2014 fastställdes nya riktlinjer för resor. Avsikten är att långsiktigt minska det totala transportbehovet och att öka andelen hållbara resor, såväl tjänsteresor som resor till och från arbetet. Under året invigdes även stadens nya elbilspool med syftet att minimera miljö- och hälsoskadliga utsläpp. Eftersom staden enbart köper el från förnybara källor är även de indirekta utsläppen av koldioxid minimala. Alla Mölndalsbor har möjlighet att bli medlemmar i bilpoolen. På nämndnivån finns flera exempel på målmedvetet arbete för minskad användning av privata fordon i tjänsten. Inom kultur- och fritidsområdet gav informationsinsatser goda resultat. Inom kommunstyrelsens stadsledningsförvaltning ledde regelbunden uppföljning i ledningsgrupper och på arbetsplatsträffar till ändrade beteenden. Medarbetare inom skol- och miljönämndernas verksamheter uppmuntrades att använda kollektivtrafik och cyklar. En bredare genomlysning av miljöområdet och mer information om stadens bränsleförbrukning ges i avsnittet Miljöredovisning. C) Mölndalsborna ska känna sig trygga. Går inte att bedöma måluppfyllelsen. Målet tar sikte på att barn och unga ska vara trygga, delaktiga och känna att de kan påverka sin vardag. Därtill ska äldre känna sig trygga i sina närområden och ges förutsätt18 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E Inom stadsbyggnadsområdet kan nämnas att det i samband med större detaljplanearbete upprättas sociala konsekvensbeskrivningar som bland annat berör trygghetsaspekter. I exempelvis Forsåkersprojektet gjordes en stråkstudie för att få en bild av hur människor kan komma att röra sig i det färdigbyggda området. Som framgår av ovan utförs trygghetsfrämjande arbete på många håll i verksamheter och offentliga rum. En nyckelgrupp i sammanhanget är Brå, Brottsförebyggande rådet. Brå sätter riktlinjer för stadens övergripande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. En rad trygghetsfrämjande regelbundna aktiviteter, däribland ovan nämnda trygghetsvandringar, sker i samverkan mellan Brå och samordnarna i respektive bostadsområde. För ungdomar spelar samverkansformen SSPF, som utgörs av skola, socialtjänst, polis och fritid, en viktig roll. Inom ramen för SSPF samordnas åtgärder för att förebygga kriminalitet och övrigt normbrytande beteende bland ungdomar. En regelbunden samverkan sker genom utbyte av kunskap och erfarenheter kring det allmänna läget för unga i Mölndal. I kultur- och fritidsnämndens verksamheter inkluderar ett gott bemötande alltifrån anläggningarnas välkomnande utformning, tillgänglighet av information och nya tekniska lösningar till personalens direkta möten med brukarna. För att få en bild av läget genomförs brukarundersökningar i flertalet verksamheter. Ett sammanvägt index visar en förbättring från 89 till 93 utifrån skalan 0–100. Under året påverkades frågorna specifikt bland annat av nya e-tjänster, utvecklingen av kultur- och fritidsanläggningar och bemötandeutbildningar. Uppföljningar av hur vård- och omsorgsnämndens brukare upplever bemötandet sker bland annat genom socialstyrelsens nationella brukarundersökning gällande äldreomsorg och en lokal brukarenkät ställd till personer med funktionshinder. Bland de Mölndalsbor som besvarade enkäten om äldreomsorgen uppgav 70 procent med hemtjänst och 55 procent på äldreboende att de alltid blir bemötta på ett bra sätt. Nivåerna var fem respektive tre procentenheter lägre än år 2013. Av dem som besvarade enkäten riktad till funktionshindrare var 94 procent i huvudsak nöjda. De båda undersökningarna är inte direkt jämförbara med varandra eftersom frågeställningar och metoder för sammanvägning av svar är olika. SKL utför löpande kvalitetsmätningar av kommunal service och myndighetsutövning gentemot företagare. De områden som berörs är brandtillsyn, markupplåtelse, bygglov, miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. Den numera webbaserade undersökningen gör det möjligt att beräkna så kallade nöjd kundindex, NKI. Årsresultaten för helheten presenteras våren 2015, men redan nu finns avseende bemötande och tillgänglighet utfall för alla delområden utom för serveringstillstånd. De aktuella indexvärdena var i sju fall av åtta bättre än i föregående mätning och i ett fall på samma nivå. Förbättringar uppmättes inom exempelvis markupplåtelse och miljö- och hälsoskydd. För det senare området är värdena särskilt starka avseende livsmedelskontroll. Enligt aktuell skala är Mölndals resultat i sex fall av åtta att betrakta som höga och i två fall som godkända. Bland genomförda åtgärder under 2014 kan nämnas prov inom stadsbyggnadsområdet med nya platser och sätt för kundmottagning i syfte att öka tillgängligheten. Framöver kommer kommunstyrelsens stadsledningsförvaltning att ta en alltmer aktiv roll i samordningen av berörda nämnder och förvaltningar. Eftersom målet tar sikte på Mölndalsborna har interna kundundersökningar exkluderats. Det kan dock noteras att väsentliga förbättringar uppmätts avseende personalindex baserat på enkäter riktade till köpare av tjänster från verksamheter underställda kommunstyrelsens serviceutskott. En bredare genomlysning av personalområdet och mer information om sjukfrånvaro ges i avsnitten Staden som arbetsgivare samt Mölndal i jämförelse. Bemötandet som del av kärnverksamheten berörs även i Redovisning bemötande och i delar av Verksamhetsredovisningen. D) Alla ska känna sig välkomna i Mölndals stad. Målet nåddes. Alla som möter den kommunala organisationen ska uppleva god tillgänglighet och ett bra bemötande. Arbetet utgår bland annat från bemötandeplanen där det framhålls att stadens anställda finns till för Mölndalsborna och att de senares perspektiv ska vara vägledande. En metod för utvärdering är att över tid jämföra resultat från olika enkätundersökningar som helt eller till viss del behandlar bemötande och tillgänglighet. Av budgetbeslutet framgår att avstämning av måluppfyllelsen kan utgå från sammanvägda ”bemötanderesultat” inom verksamheterna. Totalt 18 relevanta och jämförbara mätresultat har identifierats. Förändringarna 2013–2014 var i många fall små, men ofta positiva. Jämfört med i fjol uttryckte värdena förbättringar i sammanlagt elva undersökningar. I fyra fall var nivåerna sämre och i tre på samma nivå som i mätningarna dessförinnan. Resultaten beskrivs i korthet nedan varefter några exempel på insatser lyfts. Varje vårtermin genomför GR-kommunerna en omfattande enkätundersökning riktad till skolelever. De som berörs går i årskurs 2, 5 och 8 samt gymnasieskolans årskurs 2. Jämfört med i fjol var resultaten kring bemötande något bättre för de två yngre elevgrupperna och lika goda respektive marginellt sämre för de två äldre. Andelen positiva svar, det vill säga svar som tillhör den övre halvan på en fyragradig skala, var 94 respektive 92 procent för de båda yngre grupperna och 83 respektive 80 procent för de äldre. Utfallen ger en fingervisning om att den upplevda nöjdheten med bemötandet är hög, men att den avtar något med åldern. I en liknande undersökning riktad till föräldrar med barn i förskolan var 97 procent positiva, en procentenhet fler än föregående år. Motsvarande andel vad gällde föräldrar med barn på familjedaghem var liksom tidigare 100 procent. 19 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Driftredovisning – kommun Verksamhetens nettokostnader har ökat med 3,5 procent mellan åren, vilket motsvarar 101,6 mnkr. Beloppet är en nettoeffekt av många bruttoförändringar och för att analysen ska bli mer rättvisande ingår inte jämförelsestörande poster och affärsdrivande verksamhet. Grundskolan är den verksamhet som har högst nettokostnadsökning i kronor mellan 2013 och 2014, motsvarande 23,3 mnkr eller 3,4 procent. Föregående år var ökningen 24,9 mnkr eller 3,7 procent. Bland de elever som är folkbokförda i Mölndal har antalet platser ökat med ungefär 360 stycken, främst inom grundskola och fritidshem. Andelen elever i extern regi har också bidragit till kostnadsökningen. Den näst största förändringen återfinns inom äldreomsorgen där ökningen uppgår till 21,8 mnkr, eller 4,6 procent, att jämföra med 25,9 mnkr eller 5,8 procent ifjol. Antalet platser, men även beläggningsgraden, inom äldreboenden samt volymen inom hemtjänsten har ökat vilket bland annat medfört högre personalkostnader. Kostnadsökningen motverkas till viss del av högre intäkter från brukarna. Den största procentuella nettokostnadsförändringen är hänförlig till interkommunala skolersättningar inom gymnasieskolan som har ökat med 20,7 mnkr eller 17 procent, mot 7,2 mnkr eller 6,3 procent föregående år. Den kraftiga ökningen beror på det beslutade antagningsstoppet till nationella program på Fässbergsgymnasiet vilket inneburit att platser har fått köpas för de flesta av stadens nya gymnasieelever höstterminen 2014. Nettokostnaderna inom förskolan har stigit med 16,6 mnkr eller 4,7 procent. Föregående år var ökningen 9,5 mnkr eller 2,8 procent. Förändringen beror bland annat på minskad återhållsamhet med anställningar, extra satsning på de yngre barnen i budgeten, ökade volymer i extern regi samt att Stensjöns förskola tagits i bruk. Inom individ- och familjeomsorgen uppgår nettokostnadsförändringen till 10,0 mnkr, motsvarande 8,2 procent att jämföra med ifjol då ökningen var 5,3 mnkr eller 4,6 procent. Under året har fler placeringar i familjehem gjorts samtidigt som kostnaderna för köpta boenden och köpt öppenvård ökat. Utvecklingen påverkas också av den konkurrens och rörlighet som råder bland socialsekreterarna på arbetsmarknaden i kombination med viss utökning av personalvolymen. För funktionshinder har nettokostnaderna ökat med 9,1 mnkr eller 2,7 procent, att jämföra med 2013 då ökningen var 15,5 mnkr eller 4,7 procent. Två boenden med särskild service har öppnat sedan november 2013, vilket medfört kostnader för både lokaler och personal. Dessutom har kostnaderna för personlig assistans stigit då behovet ökat och fler brukare väljer extern utförare. Nettokostnadsförändringen inom kultur- och fritidsverksamheten uppgår till 5,8 mnkr eller 4,8 procent. Förra året var motsvarande ökning 1,3 mnkr eller 1,1 procent. Förändringen beror både på minskade intäkter, bland annat avseende entréavgifter till Åbybadet, samt ökade kostnader i form av skötsel av idrottsanläggningar. Driftredovisningen omfattar verksamhetens nettokostnader och motsvarar den första resultatnivån i resultaträkningen. Här presenteras den interna fördelningen mellan stadens nämnder, årets avvikelser mot budget samt nettokostnadsutvecklingen. Fördelningen på kostnads- och intäktsslag, exklusive interna transaktioner, se not till resultaträkningen. Ytterligare information och analys finns i finansiella rapporter på sidan 52 och i verksamhetsredovisningen på sidorna 58–98. Budgetavvikelser visar inte ekonomisk utveckling Analysen av driftredovisningen koncentreras ofta på budgetavvikelser, vilket är viktigt ur ekonomistyrningsperspektiv. Det finns dock en risk att budgetavvikelser felaktigt uppfattas som en signal kring ekonomisk utveckling, men kostnaden kan vara oförändrad trots att en avvikelse uppstår genom förändrad budget. En analys med avsikten att uppmärksamma problemområden och orsaker till den ekonomiska utvecklingen bör även omfatta en genomgång av verksamhetsområdenas nettokostnadsutveckling över tid. Den analysen utgör också ett viktigt led i strävan efter en realistisk budgetering och ekonomisk kontroll. Nettokostnadsförändring mellan åren 2013 och 2014 Nettokostnadsförändring mellan åren 2013 och 2014 Exklusive affärsdrivande verksamhet och jämförelsestörande poster Mnkr % Grundskola 23,3 3,4 Äldreomsorg 21,8 4,6 Interkommunala skolersättningar inom gymnasieskolan 20,7 17,0 Förskola 16,6 4,7 Centrala poster 15,2 – Individ- och familjeomsorg 10,0 8,2 Funktionshinder 9,1 2,7 Kultur och fritid 5,8 4,8 Gator, vägar och parker 4,0 4,0 Vuxenutbildning 2,8 13,0 Arbetsmarknad och integration 1,4 4,9 Färdtjänst inklusive tillköp av kollektivtrafik 0,4 1,4 Försörjningsstöd –1,1 –2,2 Räddningstjänst –1,8 –4,5 Finansnetto –2,4 9,3 Administration med mera –6,5 –2,5 Gymnasieskola, exklusive interkommunala skolersättningar –17,7 –12,6 Summa nettokostnadsökning 101,6 3,5 20 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E Nettokostnaderna för gator, vägar och park har ökat med 4,0 mnkr eller 4,0 procent vilket huvudsakligen beror på genomförda reparationer och inspektioner av broar och belysningsstolpar. Förra året minskade nettokostnaderna inom området med 10,0 mnkr eller 9,1 procent bland annat beroende på sänkt internränta. Den procentuellt näst största nettokostnadsökningen, ungefär 13 procent, eller 2,8 mnkr återfinns inom vuxenutbildningen vilket kan härledas till varsel i och med Fässbergsgymnasiets nedläggning men även till att behovet av svenska för invandrare, SFI, har ökat samtidigt som efterfrågan på annan vuxenutbildning minskat. Förra året sjönk kostnaderna med 4,4 mnkr eller 17 procent. Övriga delar inom gymnasieskolan, exklusive interkommunala skolersättningar, visar tillsammans en nettokostnadsminskning på 17,7 mnkr eller 12,6 procent vilket är både den beloppsmässigt och procentuellt största nettokostnadsminskningen. Förklaringen är lägre personalvolym och minskade materialkostnader till följd av kraftigt minskad verksamhet i egen regi i och med Fässbergsgymnasiets antagningsstopp. Nettoförändringen avseende räddningstjänst innebär att kostnaderna sjunker med 1,8 mnkr eller 4,5 procent vilket förklaras av den höjda diskonteringsräntan under 2013 något som inte varit aktuellt i år. Finansnettot har förbättrats med 2,4 mnkr eller 9,3 procent, bortsett från ökningen av diskonteringsräntan under 2013 som uppgick till 19,2 mnkr. Förändringen beror på lägre räntor för pensioner. Ökningen av centrala poster såsom pensioner och semesterlöneskuld uppgår till 15,2 mnkr. Nettokostnaderna för administration med mera har minskat mellan åren. Siffrorna omfattar bland annat serviceförvaltningen där den milda vintern har medfört väsentligt lägre kostnader för snöröjning, värme och el samtidigt som intäkterna från måltidsförsäljning har ökat. Avvikelse mot budget Kommunbidrag Belopp i mnkr Byggnadsnämnden Utfall 2014 Resultat 2014 % 11,0 12,7 –1,7 –15,5 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 168,2 148,9 19,3 11,5 Kultur- och fritidsnämnden 129,8 127,4 2,4 1,8 9,6 8,8 0,8 8,3 Miljönämnden Skolnämnden 1 138,1 1 135,4 2,7 0,2 Social- och arbetsmarknadsnämnden 226,5 229,3 –2,8 –1,2 Tekniska nämnden, skattefinanserade 135,6 133,8 1,8 1,3 –4,0 –16,8 12,8 – Utbildningsnämnden 275,1 297,3 –22,2 –8,1 Vård- och omsorgsnämnden 880,0 892,6 –12,6 –1,4 2 969,9 2 969,4 0,5 0,02 Tekniska nämnden, affärsdrivande Summa avvikelse Nämnderna visar sammantaget en liten avvikelse från budget 1,4 procent. Underskottet finns huvudsakligen inom äldreomsorgen där kön till särskilt boende har medfört högre volymer och kostnader inom korttidsvård, hemtjänst och utskrivningsklara från sjukhus. Dessutom har kostnaden per utförd timme för hemtjänst i egen regi överstigit den ersättningsnivå som ges. Inom funktionshinderområdet har behovet av och kostnaderna för personlig assistans ökat. Ovanstående motverkas till viss del av högre intäkter till följd av högre beläggning inom äldreboende, ökade statsbidragsintäkter från Socialstyrelsen, vakanser samt uppskjuten verksamhet inom bostad med särskild service. Social- och arbetsmarknadsnämnden visar ett negativt resultat på 2,8 mnkr eller 1,2 procent mot budgetomslutningen. Överskridandet är till stor del hänförligt till barn- och ungdomsverksamheten inom individ- och familjeomsorgen och beror bland annat på ett ökat antal familjehemsplaceringar i samband med överflyttning från institutionsvård. Nämnden har inte tillräckligt många Nämnderna redovisar sammantaget en mycket liten avvikelse mot budget för 2014. Totalt uppgår avvikelsen till endast 0,5 mnkr på en budgetomslutning på 2 969,9 mnkr vilket motsvarar 0,02 procent. Däremot varierar utfall mot budget kraftigt mellan nämnderna. Det beloppsmässigt största underskottet redovisas inom utbildningsnämnden med 22,2 mnkr eller 8,1 procent av den totala budgetomslutningen. Den största delen är hänförlig till gymnasieverksamheten och hänger samman med den stoppade antagningen till barn- och fritidsprogrammet på Krokslättsgymnasiet samt nationella program på Fässbergsgymnasiet vilket har medfört betydande omställningskostnader. Kostnaderna för köpta elevplatser har dessutom ökat samtidigt som intäkterna för sålda platser minskat. Den näst största avvikelsen återfinns inom vårdoch omsorgsnämnden och uppgår till 12,6 mnkr eller 21 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Drift- och investeringsredovisning – kommun familjehemsplaceringar i egen regi utan måste köpa platser vilket påverkat kostnaderna negativt. Även kostnaderna för köpt öppenvård, köpta boenden och särskild förordnad vårdnadshavare överskrider budget. Detta motverkas dock något av lägre personalkostnader på grund av flertalet vakanser samt att statsbidragstäckningen inom integrationsområdet har förbättrats. Försörjningsstödet avviker också positivt mot budget då antalet hushåll i behov av stöd har minskat när konjunkturen förbättrats i kombination med stadens relativt låga arbetslöshetssiffror. Den procentuellt största negativa avvikelsen mot budget återfinns inom stadens näst minsta nämnd, byggnadsnämnden, som uppvisar en negativ avvikelse mot tilldelat kommunbidrag på 1,7 mnkr eller 15,5 procent. Detta förklaras av en generellt högre volym avseende bostadsanpassningsbidrag. Den beloppsmässigt och procentuellt största positiva budgetavvikelsen, bortsett från tekniska nämndens affärsverksamhet, återfinns inom kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och uppgår till 19,3 mnkr eller 11,5 procent. Den milda hösten och vintern har medfört att serviceförvaltningens kostnader för snöröjning, värme och el blivit lägre än budgeterat. Utfallet förstärks ytterligare av att intäkterna från måltidsförsäljningen blivit högre än väntat. Internräntan på mark visar ett överskott bland annat som en effekt av att mark på Forsåkersområdet sålts till MölnDala Fastighets AB under året. Andra exempel på positiva avvikelser är återbetalning av pensionsmedel från Räddningstjänsten Storgöteborg, högre intäkter från detaljplaneavgifter, lägre kostnader inom det interna försäkringssystemet samt diverse vakanser. Ovanstående motverkas till viss del av kostnader för personalomställning samt tecknat förlikningsavtal. Den näst största positiva avvikelsen finns inom tekniska nämndens ansvarsområde. Totalt uppgår överskottet mot budget till 14,6 mnkr, av dessa återfinns 12,8 inom återvinning och avfalls affärsdrivande verksamhet och beror på högre intäkter från Kikås avfallsanläggning samt ökade mottagna volymer av främst lätt förorenade massor. Resterande avvikelse förklaras främst av lägre snöröjningskostnader beroende på den snöfattiga vintern. Stadens största nämnd, skolnämnden, visar ett positivt utfall på 2,7 mnkr eller 0,2 procent av budgetomslutningen. Inom i princip samtliga områden har volymen varit något lägre än förväntat, vilket påverkat resultatet positivt. Dessutom har hyreskostnaderna blivit mindre än beräknat beroende på Ekhagaskolans stängning vilket har vägt upp högre kostnader för fler nyanlända elever samt högre kostnader för ökat antal externt köpta platser inom såväl förskola som grundskola. Kultur- och fritidsnämnden visar ett positivt utfall med 2,4 mnkr, motsvarande 1,8 procent, jämfört med budget. Uppvärmningen av Åbyvallen har inte anslutits och byggnationen av sporthall i Lindome samt en skatepark i Kållered kommer att ske senare än beräknat vilket gett lägre driftskostnader än beräknat. Detta motverkas till viss del av att inköp av media och datamaterial till bland annat bibliotek och museum har överskridit budget något. Stadens minsta nämnd, miljönämnden, uppvisar ett positivt resultat på 0,8 mnkr mot budget. Det är den lägsta beloppsmässiga avvikelsen mot tilldelat kommunbidrag men en av de största procentuella skillnaderna med 8,3 procent. Överskottet förklaras av vakanta tjänster i samband med föräldraledighet och sjukskrivning. Investeringsredovisning – kommun Under 2014 genomförde staden nettoinvesteringar det vill säga investeringar minskat med investeringsbidrag, för 275,5 mnkr eller 9,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Motsvarande för 2013 var 288,3 mnkr eller 9,8 procent. I beloppen ingår den del av exploateringsredovisningen som avser omsättningstillgångar med 4,4 mnkr 2014 och 0,6 mnkr 2013. Under året investerades 81,3 mnkr i ny- och ombyggnad av förskolor och skolor. Exempel på större projekt är Jungfruplatsens förskolas om- och tillbyggnad där 12,6 mnkr investerats under 2014. Ett annat större projekt har varit nybyggnad vid Skånhällaskolan där 16,6 mnkr har förbrukats under 2014. Investeringar inom områdena gator, vägar, park- och naturområden summerar till 55,9 mnkr varav 26,1 mnkr avser Göteborgsvägens gång- och cykelbanor inklusive miljöåtgärder. Vatten- och avloppsanläggningar står för 47,5 mnkr. Under året genomfördes fastighetsförvärv på 3,8 mnkr. Stadens totala investeringar i inventarier, fordon och maskiner uppgick till 33 mnkr. Mölndals stad har en centraliserad fastighetsförvaltning under kommunstyrelsen och äldrebostäderna i bolag. Det innebär att övriga nämnders investeringar huvudsakligen avser inventarier. Undantaget är tekniska nämnden där investeringar utförs i gator, vägar, VAanläggningar med mera. Avstämning mot investeringsanslag per nämnd finns i verksamhetsredovisningen. En mer detaljerad avstämning per objekt återfinns på sidan 53 i årsredovisningen. Diagrammet till höger visar investeringsnivån sedan år 2000. Staden har under perioden investerat 1,2 mdkr i förskolor och skolor, 0,8 mdkr i gator, vägar och parker, 0,4 mdkr i inventarier, fordon och maskiner, 0,3 mdkr i idrottsanläggningar, 0,3 mdkr i VA-anläggningar samt 0,3 mdkr i övriga anläggningar. Därutöver har det skett fastighetsförvärv på totalt 0,3 mdkr, som inte återfinns i diagrammet. Investeringarna visas brutto det vill säga investeringsbidrag ingår ej i diagrammet. Samtliga belopp redovisas i löpande priser. 22 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E De totala nettoinvesteringarna under 2014 blev 128,1 mnkr lägre än vad som beräknats i investeringsbudgeten. Av budgetavvikelsen har 56,8 mnkr uppkommit inom den skattefinansierade verksamheten, 13,1 mnkr inom den affärsdrivande verksamheten och 58,2 mnkr inom exploateringsverksamheten exklusive försäljning. Bakgrunden till avvikelserna är främst att det av olika anledningar uppstått förskjutningar i tid. Försäljningar av fastigheter och mark, som budgeterats till 53,9 mnkr har skett med 287,1 mnkr vari ingår Forsåkersmarken som såldes för 234,5 mnkr till det kommunala bolaget MölnDala Fastighets AB. Den totala avvikelsen avseende budgeterade nettoinvesteringar och fastighetsförsäljning uppgår därmed till 361,3 mnkr, men undantas försäljningen av Forsåkersmarken blir budgetavvikelsen 126,8 mnkr. Bruttoinvesteringar 2000–2014 exkl fastighetsförvärv, löpande pris Mnkr 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Förskolor, skolor Idrottsanläggningar VA Gator, park Övrigt Inventarier Investeringsredovisning Belopp i mnkr Årsbudget 2014 Utfall 2014 Avvikelse årsbudget Inventarier 48,4 33,0 15,4 Skolor och förskolor 97,1 81,3 15,8 Diverse ombyggnader, fastigheter 29,0 30,4 –1,4 Idrottsanläggningar 17,0 9,2 7,8 Gator, vägar, parker 75,1 55,9 19,2 266,6 209,8 56,8 VA exklusive exploateringsområden 37,1 32,0 5,1 Återvinning och avfall 11,0 3,0 8,0 Affärsdrivande verksamhet 48,1 35,0 13,1 Egna anläggningar 1 38,3 11,3 27,0 Fastighetsförvärv 26,4 3,8 22,6 VA i exploateringsområden 22,7 15,5 7,2 1,5 0,1 1,4 –53,9 –287,1 233,2 35,0 –256,4 291,4 TOTALT 349,7 –11,6 361,3 Nettoinvesteringar exklusive försäljning1 403,6 275,5 128,1 Skattefinansierad verksamhet Utrymme markreserv Försäljningar av fastigheter och mark Exploateringsverksamhet 1) Varav 4,4 mnkr är tomtmark som redovisats som omsättningstillgång varför summa utfall investering i anläggningstillgångar är 271,1 mnkr. 23 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Staden som arbetsgivare Personalkostnader Att vara en attraktiv arbetsgivare innefattar att ha en strategisk kompetensförsörjning för hela organisationen. Detta innebär att arbeta aktivt med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal. Viktiga framgångsfaktorer är att staden har god arbetsmiljö, engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare för att kunna möta framtidens utmaningar i uppdraget att skapa välfärd för Mölndalsborna. Genom att skapa goda förutsättningar för ett hållbart ledarskap och medarbetarskap i staden, stärks bilden av Mölndals stad som en attraktiv arbetsgivare. De flesta av stadens verksamheter är mycket personalintensiva. År 2014 utgjorde verksamhetens personalkostnader 54 procent1 av de externa driftkostnaderna. De totala lönekostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter uppgick till 1 944 mnkr, vilket var en ökning med 57 mnkr eller 3,0 procent jämfört med föregående år. Lönekostnaderna ökade med 38 mnkr och försäkringspremierna med 1 mnkr till 2,5 mnkr. Under 2014 betalade staden ut 59 mnkr i ålderspension, särskild ålderspension, visstidspension samt efterlevandepension, varav 0,6 mnkr i särskild ålderspension, visstidspensioner och liknande. Den intjänade pensionsförmånen för 2014 uppgick till 80 mnkr exklusive löneskatt, varav 74 mnkr avser avgiftsbestämd ålderspension. Avsättningen avseende garanti-, visstidspensioner och liknande har minskat med 0,6 mnkr, vilket är skillnaden mellan årets utbetalningar och nya åtaganden. Stadens pensionsskuld uppgår totalt till 1 663 mnkr. Den största delen, 1 413 mnkr, utgörs av en ansvarsförbindelse som avser pensionsförmåner intjänade före 1998 inklusive löneskatt. Resterande del rör exempelvis förmåner för personer som tjänar över 7,5 basbelopp. Den sammanlagda semester- och övertidsskulden uppgår till 122 mnkr, vilket innebär en ökning på ungefär 2 mnkr jämfört med föregående år. Månadsanställd personal per förvaltning Inom Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, finns sedan flera år ett etablerat samarbete kring utvecklingen av personalnyckeltal. Nedanstående statistik är framtagen enligt GR:s gemensamma definitioner och utgörs av antalet månadsanställda med minst tre månaders anställning per den 1 november. Beslutet att stoppa intaget till Fässbergsgymnasiet och medföljande varsel av personal förklarar utbildningsförvaltningens minskning på 30 personer jämfört med året innan. Lönepolitik och löneöversyn Lönepolitiken är en betydande faktor i upplevelsen av Mölndals stad som attraktiv arbetsgivare och därmed ett viktigt verktyg för stadens kompetensförsörjning. Inför årets löneöversyn gjordes prioriteringar mellan förvaltningar och olika yrkesgrupper, omvärldens marknadsläge, avtalens utfall, samt jämställdhetsaspekten. Detta för att eftersträva såväl konkurrensmässiga som likvärdiga löner för likvärdigt arbete. Totalt omfattades 4 212 anställda av löneöversynen och det totala utfallet för staden blev 2,52 procent i löneökning. Tillsvidareanställda och årsarbetare Totalt hade Mölndals stad 3 770 tillsvidareanställda per den 1 november. De senaste fem åren har antalet tillsvidareanställda minskat med 365 personer. Antalet årsarbetare minskade till 3 561 stycken2. 1) Exklusive utbildning, personalsociala kostnader m m. 2) Årsarbetare definieras här som det beräknade antalet arbetade timmar i november dividerat med 165. Månadsanställd personal per förvaltning Antal Kultur- och fritidsförvaltningen Miljöförvaltningen Personer 2014 2013 2012 4500 143 150 147 4250 20 18 21 298 297 306 1 838 1 833 1 855 Social- och arbetsmarknadsförvaltningen 195 193 175 Stadsbyggnadsförvaltningen 49 51 49 Stadsledningsförvaltningen 175 181 157 Tekniska förvaltningen 192 179 165 Utbildningsförvaltningen 216 246 273 Vård- och omsorgsförvaltningen 1 513 1 506 1 507 Summa 4 639 4 654 4 655 Serviceförvaltningen Skolförvaltningen Tillsvidareanställda per 1 november 4000 3750 3500 3250 3000 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Antal anställda 24 Årsarbetare År F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E Sjukfrånvaro, andel av avtalad tid Löneläge Medianlönen för anställda inom Mölndals stad var efter årets löneöversyn 26 366 kronor, beräknat per månad och heltid. Medianlönen för kvinnor uppgick till 26 123 kronor och för män till 27 550 kronor. Kvinnornas medianlön har i jämförelse med 2013 års löneöversyn ökat med 2,4 procent och männens med 2,0 procent. Stadens förvaltningar höll sig inom de procent som avsatts till årets löneöversyn. Prioriterade grupper för staden i 2014 års löneöversyn var förskollärare och sjuksköterskor. Procent 2014 2013 2012 Kvinnor 7,6 6,7 6,5 Män 4,0 4,1 3,7 Samtliga 6,9 6,2 6,0 –29 år 6,3 6,2 5,2 30–49 år 6,4 5,8 5,6 50 år 7,5 6,6 6,5 50,2 46,1 48,4 Andel av sjukfrånvaron som avser 60 dagar eller mer Könsfördelning och åldersstruktur Könsfördelningen bland stadens anställda är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Medarbetarnas genomsnittsålder är 45 år. Arbetstagarna i åldersgruppen 30–49 år utgjorde den största andelen, 48 procent av stadens anställda. Andelen arbetstagare över 50 år utgör 40 procent vilket är samma som föregående år medan andelen inom kategorin 29 år och yngre ökade från 10 till 12 procent. Långtidsfriska Långtidsfriska definieras som personer som haft en månadsanställning under 2014 och som inte haft någon sjukdag. Andelen långtidsfriska inom stadens organisation var 33 procent, en procentenhet högre än föregående år. Siffran för långtidsfriska och sjukfrånvaro varierar mellan stadens olika verksamheter, bland annat beroende på graden av att utsättas för smitta samt möjlighet till distansarbete och flextid. Se diagram på nästa sida. Total tid Nedan visas fördelningen av all arbetad tid och frånvarotid inom stadens organisation. Diagrammet visar att arbete utfördes på 73 procent av den disponibla tiden. Uttaget av lagstadgad semester motsvarade cirka 11 procent. Arbetsmiljö Mölndals stad vill som arbetsgivare skapa en god arbetsmiljö där medarbetarna trivs, utvecklas samt känner delaktighet och inflytande i sitt arbete. Staden har från 2014 Previa som utförare av företagshälsovård. Särskilda satsningar har tillsammans med Previa gjorts för att stödja staden i utvecklandet av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). En screening av samtliga förvaltningars arbetsmiljöarbete genomfördes under årets första kvartal. Dessa har följts upp i förvaltningsledningar och samverkansråd för Sjukfrånvaro Mölndals stad arbetar efter en enhetlig struktur för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet (SAM). Jämfört med föregående år ökade den totala sjukfrånvaron inom stadens organisation från 6,2 till 6,9 procent. Det följer den allmänna trenden i riket där framförallt sjukfrånvaron för kvinnor i åldern 30–40 ökar. Lönekostnader Mnkr Lönekostnader, exklusive nedan 2012 % 100 1 408,5 1 370,3 1 333,6 90 2014 2013 Total tid Övrig frånvaro Arbetsgivaravgifter 440,4 429,2 418,7 80 Obekväm arbetstid 45,2 41,8 41,4 70 Föräldraledighet/ Vård av barn Ersättningar 12,6 12,3 11,7 60 Sjukdom Arvoden för förtroendevalda 11,9 10,4 10,0 50 Semester Övertid 9,9 8,8 9,0 40 Fyllnadstid och övertid Jour och beredskap 8,4 8,0 7,7 30 Beredskapsavtalet 4,4 4,9 4,6 20 Försäkringspremier 2,5 1,5 3,0 10 Summa Timlön Månadslön 0 1 943,8 1 887,2 1 839,7 2014 25 2013 2012 År FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Staden som arbetsgivare Minimässa för nyanställda. Två gånger per år ordnas en halvdags introduktion för nyanställda i staden. Förutom information från kommunledning och kommunstyrelsens ordförande, ordnas en minimässa där ett tjugotal utsällare från staden finns på plats för att informera om sina verksamheter. Foto: Nina Jörnryd utskott i november 2011 beslut om att inleda det stadsövergripande projektet Verksamhetsanpassad bemanning. Syftet med projektet är att minska andelen ofrivilligt deltidsanställda samt minska den del av den totala arbetade tiden som utförs av timanställda vikarier. Heltid ska dessutom vara norm vid nyanställningar. Under året har tre pilotprojekt inom vård- och omsorgsnämnden startats upp och en slutrapport kommer att sammanställas i början av 2015. Andelen deltidsanställda per förvaltning presenteras i nedanstående tabell. att skapa handlingsplaner. Under oktober har två föreläsningar i SAM genomförts för skyddsombud och chefer. Staden vill också stimulera medarbetarna till positiva levnadsvanor och ökat ansvarstagande för den egna hälsan. Det krävs för att kunna kallas för en attraktiv arbetsgivare. Under 2014 har stadens anställda getts möjlighet att delta i Cykelutmaningen. De har även erbjudits en ersättning på upp till 1 000 kronor för motion och annan friskvård. Reviderat samverkansavtal Från 1 september 2014 har Mölndals stad och de fackliga parterna tecknat ett nytt samverkansavtal som i vissa delar ersätter arbetsmiljölagens och medbestämmandelagens informations- och förhandlingsskyldigheter. Avtalet arbetades fram i en partsammansatt arbetsgrupp. Till skillnad från tidigare avtal har parterna också utarbetat tillämpningsanvisningar till avtalet och stadsgemensamma mallar för de olika samverkansråden. Stadens chefer har fått en grundlig genomgång i avtalet. Därutöver har parterna gemensamt arbetat fram och hållit i utbildning, i första hand för stadens arbetsplatsombud men även de chefer som önskat ytterligare information har varit välkomna. Verksamhetsanpassad bemanning Mölndals stad strävar efter att vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare som arbetar för en god arbetsmiljö. Möjligheten till egen försörjning, god hälsa och jämställda villkor för kvinnor och män är mycket viktiga frågor i detta arbete, därför fattade kommunstyrelsens personal- och organisations- Långtidsfriska, andel av månadsanställda Andel deltidsanställda per förvaltning % 50 % 45 Kultur- och fritidsförvaltningen 40 Miljöförvaltningen 35 Serviceförvaltningen 17,3 30 Skolförvaltningen 14,9 25 20 15 5 0 2010 2011 Kvinnor 2012 Män 2013 2014 År Samtliga 26 18,2 0,0 Social- och arbetsmarknadsförvaltningen 6,2 Stadsbyggnadsförvaltningen 6,1 Stadsledningsförvaltningen 4,6 Tekniska förvaltningen 10 2014 2,1 Utbildningsförvaltningen 30,5 Vård- och omsorgsförvaltningen 49,1 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E Finansiell analys Mölndals stad – sammanställd redovisning blir Kvarnfalletkoncernens resultat en förlust på 51,7 mnkr. Av diagrammet nedan framgår koncernens resultatutveckling sedan 2003. Resultaten för den skattefinansierade delen av koncernen är förhållandevis svaga i början av jämförelseperioden. Den senare hälften av perioden har särskilt stadens resultat förstärkts men också hela koncernen visar stark resultatnivå dock med variationer mellan åren beroende på förluster i samband med förnyelsen av centrum. Från år 2013 till 2014 försämras stadens resultat med cirka 36 mnkr. Resultatförsämringen beror för stadens del på ett sämre resultat för den ordinarie verksamheten. Skatteintäkterna blev cirka 5 mnkr sämre än budgeterat. Staden gjorde 2014 en realisationsvinst vid försäljning av mark på 49 mnkr vilket var 31 mnkr högre än 2013. Av förklarliga skäl varierar dessa vinster mellan olika år. För bolagens del är driftresultaten fortsatt goda, främst inom Mölndal Energi AB, men resultatet för koncernen Kvarnfallet blir 2014 starkt negativt till följd av att den avtalade försäljningen av fyra centrumfastigheter leder till en förlust på cirka 90 mnkr. Obeskattade reserver utgörs dels av eget kapital genom att de härstammar från företagens vinst, dels av en uppskjuten, latent, skatteskuld eftersom vinsten inte beskattats. Den uppskjutna skatten beräknas schablonmässigt till 22 procent av bokslutsdispositionen och i koncernresultaträkningen är det endast skattedelen på förändringen som påverkar resultatet. En fördjupad analys av resultatet erhålls genom en nedbrytning av resultatet i fler nivåer. Härigenom kan jämförelsestörande poster elimineras och en större klarhet skapas om den verkliga utvecklingen. Resultatet från den egentliga verksamheten har försämrats med cirka 165 mnkr jämfört med år 2013. Efter finan- Mölndals stad bedriver verksamhet i både förvaltningsform och genom andra juridiska personer. Den sammanställda redovisningen lämnar därför den heltäckande bilden av resultat och ställning. Analysen av stadens risker som ägare är en viktig upplysning vid den bedömningen. Den finansiella analysen avseende stadens koncern som en sammanslagen redovisningsenhet kompletterar den finansiella analys som enbart avser Mölndals stad i förvaltningsform. Ekonomin för den verksamhet som bedrivs i traditionell kommunal form utgör ofta förklaringen vid analysen av den sammanställda redovisningen. I de fallen utvecklas inte resonemangen utan läsaren hänvisas till den finansiella analysen av Mölndals stad – kommunen. Årets resultat Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 54,5 mnkr. Resultatet är väsentligt lägre än 2013 då resultatet var cirka 175 mnkr. Resultatet för staden 2013 var högt i första hand beroende på några stora jämförelsestörande poster främst i form av återbetalda medel från AFA Försäkring. I den sammanställda redovisningen är resultatet klart lägre för 2014 beroende på att staden i februari 2015 ingått ett avtal innebärande stora realisationsförluster på fyra fastighetsförsäljningar i centrum. De fyra fastigheterna fanns i fyra olika bolag. Rörelseresultaten i centrumbolagen inklusive realisationsförlusterna, som beaktats i bokslut för 2014 eftersom de var kända vid årsredovisningens upprättande, innebär en sammanlagd förlust på drygt 90 mnkr. Trots att stadens två stora helägda bolag på resultatnivån vinst före skatt uppnått resultat på 88 respektive 32 mnkr Mnkr 300 Resultatmått Resultat 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 År Sammanställd redovisning Staden 27 Mnkr 2014 2013 2012 Årets resultat före finansnetto och exklusive realisationsvinster 141,2 306,1 272,0 Årets resultat efter finansiella poster och före extraordinära poster 59,8 194,0 130,9 Årets resultat efter extraordinära poster och bolagets skatt 54,5 174,9 124,4 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Finansiell analys Mölndals stad – sammanställd redovisning resultat även 2014 stannat inom moderbolaget. Merparten av koncernbidragen från dotterbolagen har använts för betalning av räntor för de banklån om sammanlagt 1 200 mnkr som moderbolaget tog upp år 2009 och 2012. Utfall per bolag efter finansnetto Resultatet från koncernen Mölndal Energi AB 2014 blev 88 mnkr vilket är en marginell förbättring jämfört med 2013. Hänsyn har då tagits till avskrivning på det leasade kraftvärmeverket. Resultatet har uppnåtts trots en ur bolagets synpunkt ovanligt ogynnsam vintertemperatur. En positiv faktor är elhandelns expansion vilket starkt bidragit resultatet. Utbyggnad av verksamheten sker genom anslutandet av fler fjärrvärmekunder. Elhandeln har fortsatt växa och antalet kunder är nu cirka 113 000. Mölndalsbostäder AB:s resultat 2014 är positivt med 32 mnkr. Resultatet är 3 mnkr bättre än föregående år. Hyresmarknaden efterfrågar fler lägenheter vilket skapar ett gynnsamt uthyrningsläge både för Mölndalsbostäder AB och Förbo AB. Den stora efterfrågan skapar också ett starkt incitament att bygga fler nya lägenheter. Gunnebo Slott och Trädgårdar AB redovisar ett negativt resultat på 14,2 mnkr, vilket ligger på en något högre nivå än den som planerats. Mölndals Parkerings AB redovisar ett positivt resultat på 2,4 mnkr. Resultatet för MölnDala Fastighets AB är en förlust på 4,8 mnkr och avser kostnader för administration. De under 2012 och 2013 förvärvade fastighetsbolagen i Mölndals centrum ger tillsammans ett negativt resultat på drygt 90 mnkr när hänsyn tas till effekterna av det fastighetsregleringsavtal som ingåtts med Mölndals Galleria Fastighets AB om försäljning av fyra fastigheter Koljan 1–3 och Karpen 12. Förbo AB redovisar ett positivt resultat på 80 mnkr varav 22 mnkr, 27,6 procent, avser Mölndals ägarandel. Omdaning av Mölndals centrum för utveckling av Mölndals innerstad har inletts. Byggnationen av ett kontorshus med cirka tusen arbetsplatser har startat och åtgärder för omflyttning och evakuering av affärsidkare har inletts. Stadens kostnad för förnyelsen är ännu inte helt överblickbar. De förluster som uppstått i samband med åtkomsten av fastigheterna har hittills kunnat hanteras inom stadens bolagssektor. Foto: Sonja Skäär siella poster är försämringen 134 mnkr. Dessa jämförelser är svåra med hänsyn till de beaktade förlusterna i samband med försäljningen av fastigheterna i Mölndals centrum. Bolagens andel av resultatet Bolagens resultat har, bortsett från förlusten i samband med fastighetsförsäljningarna i centrum, 2014 sammantaget gett ett något högre tillskott till koncernresultatet än föregående år. I likhet med 2013 har en stor del av dotterbolagens Utfall per bolag efter finansnetto Rörelseintäkter Resultat eft fin poster Mnkr 2014 2013 2014 2013 Koncernen Mölndal Energi 866,8 926,2 88,1 84,2 Mölndalsbostäder 291,3 285,1 32,0 28,8 Förbo AB 1 122,4 118,2 22,2 14,4 Gunnebo Slott och Trädgårdar AB 28,8 29,9 –14,2 –13,0 Mölndals Parkerings AB 15,0 12,4 2,4 0,4 Mölndal Centrum Fiskarna KB 9,5 12,1 –11,1 4,2 Mölndal Centrum Koljan 1 Fastighets AB 5,5 5,6 –41,1 –0,9 MölnDala Fastighets AB 9,4 5,6 –4,8 –4,7 Affärsfastigheter i Mölndal AB 3,6 3,8 –34,0 –3,8 Mölndal Centrum Karpen 12 Fastighets AB 0,6 1,6 –7,7 0,1 Mölndal Centrum Byggnads Fastighets AB 1,1 1,1 –1,6 –1,7 Kvarnfallet Mölndal AB 0,0 0,0 –84,9 13,4 1354,0 1401,6 –54,7 121,4 Summa Investeringsverksamhet Kommunkoncernens totala nettoinvesteringar under 2014 uppgår till drygt 465 mnkr. Härav har staden investerat 311 mnkr. Övriga investeringar fördelar sig på Mölndal Energi AB 38 mnkr, Mölndalsbostäder AB 55 mnkr och Förbo AB 36 mnkr. Likviditeten beskriver en organisations betalningsförmåga på kort sikt. Kassalikviditet beräknas genom att omsättningstillgångarna exklusive förråd/varulager divideras med kortfristiga skulder. En vanlig tumregel är att kassalikviditeten inte bör understiga 100 procent. Koncernens kassalikviditet har förbättrats med 95 mnkr under 2014. Betalningsberedskapen med tillgängliga likvida medel var cirka 2,5 veckor vid årsskiftet. Inkluderas avtalad checkkredit i likviditeten var betalningsberedskapen ungefär fem veckor. Detta är en tämligen god betalningsberedskap med hänsyn till skatteintäkternas säkerhet och de regelbundna inbetalningsdagarna. 1) Angiven siffra avser ägd andel på 27,6 procent. 28 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E Staden och dess bolag, exklusive Förbo AB, tillgodoser likviditetsbehovet via ett gemensamt koncernkonto. Staden har länge haft en medveten strategi att hålla likviditeten på en låg nivå och vid behov nyttja avtalad checkkredit. Likviditetstillskottet från verksamheten var 2014 cirka 450 mnkr. Investeringarna har klarats utan upptagande av nya lån. Migrationsverket har reglerat en stor del av sin skuld till staden och detta förklarar i huvudsak likviditetsförbättringen. Några placeringar i finansiella instrument har inte gjorts under året med hänsyn till den förhållandevis begränsade likviditeten och det låga ränteläget. Koncernens långsiktiga betalningsförmåga kan följas genom soliditetsutvecklingen. Soliditet beräknas genom att dividera eget kapital inklusive 78 procent av obeskattade reserver med totalt kapital. Den finansiella styrkan ökar ju större andelen eget kapital är. Normalt ligger soliditeten i svenska företag på 30–40 procent. Kommunkoncernens soliditet är drygt 38 procent och ligger i stort sett på samma nivå som 2013. Det bör dock observeras att den del av kommunens pensionsåtagande som intjänats före 1998 inte ingår i det redovisade måttet. Med hänsyn tagen till detta åtagande hamnar koncernens soliditet på cirka 20 procent. Skillnaden mellan kommunkoncernens och stadens soliditet, mätt utan nämnda pensionsåtagande, förklaras av att både bostadsbolagen och moderbolaget till stor del finansierat sina investeringar med lån medan staden självfinansierat sina anläggningar. Kvarnfallet Mölndal AB har lånat 1 200 mnkr i bank och löst bolagets skuld hos Mölndals stad med de upplånade medlen. Detta gjordes 2009 till följd av ny lagstiftning om begränsad avdragsrätt för räntor inom intressegemenskap. Beloppet som betalades in till Mölndals stad har fram till 2012 års utgång till största delen lånats ut till koncernens dotterbolag. År 2013 har lagstiftningen om begränsad avdragsrätt ytterligare skärpts. Olika strategier har övervägts för att minimera risken för att bolagens räntekostnader skall bli betraktade som icke avdragsgilla. Tillsvidare lånar Mnkr 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 moderbolaget stadens överlikviditet och lånar i sin tur ut dessa medel till tre dotterbolag. Redan genom förändringen 2009 blev såväl Kvarnfallet Mölndal AB som Mölndals stad utsatta för kapitalmarknadens risker i betydligt större utsträckning än tidigare. Till viss del reduceras riskerna genom att räntesvängningar ger motsatta effekter i staden och bolagen. Kvarnfallet Mölndal AB ändrade 2012 strategi för att reducera ränterisken genom att ingå avtal om ränteswappar, ett instrument för att utjämna ränta över tid. Framåtblick Bostadsbristen i Mölndal motiverar Mölndalsbostäder AB och Förbo AB till fortsatt stora satsningar för att skapa nya hyreslägenheter. Hyran för nya lägenheter är emellertid inte tillräckligt hög för att nya satsningar skall bli omedelbart lönsamma. Detta kräver bostadsföretag med stabil ekonomi för att kunna överbrygga de inledande resultatproblemen som nyproduktionen medför. Mölndals Parkerings AB färdigställde 2012 ett nytt parkeringshus vid Tempelgatan. Detta var en stor investering för bolaget, men i samband med den startade förnyelsen av centrum kommer denna satsning att vara värdefull – dels för projektets genomförande, dels för att ge rimlig avkastning för bolaget. Kvarnfallet Mölndal AB köpte under 2012 tre fastighetsbolag från Steen & Ström och i början av 2013 förvärvades ett kommanditbolag från G E Real Estate AB som innehåller ytterligare två fastigheter i Mölndals centrum. Förvärven skedde som ett led i den planerade förnyelsen av centrum. Bolagen innehåller fastigheter som är strategiska för genomförandet av förnyelsen. Genom ett ingånget fastighetsregleringsavtal med Mölndals Galleria Fastighets AB säljs nu fyra av dessa centrumfastigheter. Projektet att förnya innerstaden har i realiteten redan startat sedan cirka ett halvår genom det pågående bygget av SCA:s kontorshus. Redan märks också ett starkt intresse från marknaden för att få komma med i kommande etapper av innerstadsförnyelsen. Nyckeltal Saldo koncernkassan per månad 2014 2013 2012 Kassalikviditet 35,9 32,2 120,3 Kassalikviditet, inklusive avtalad kredit 44,3 39,9 144,7 Soliditet 38,8 38,7 37,0 % 1) Bolagen har under året övergått till redovisning enligt BFNAR 2012:1 (K3) och 2013 års siffror har räknats om för bättre jämförelse. Någon omräkning av 2012 års siffror har ej gjorts. jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månad Koncernen Staden 29 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Finansiell analys Mölndals stad – kommun Mölndals stad redovisar ett positivt resultat på 80,3 mnkr. Här ingår reavinster vid försäljning av mark på 49,0 mnkr, vilket innebär att resultatet för den ordinarie verksamheten stannar på 31,3 mnkr. För 2013 redovisades ett totalt resultat på 116,2 mnkr och 79,8 mnkr efter jämförelsestörande poster. Det innebär därmed att resultatet exklusive jämförelsestörande poster har försämrats med 48,5 mnkr i förhållande till föregående år. Till skillnad mot 2014 var det ett flertal jämförelsestörande poster som påverkade resultatet för 2013. Där ingick resultat vid markförsäljning med närmare 18 mnkr samt återbetalning av arbetsgivaravgifter i form av försäkringspremier till AFA försäkring avseende åren 2005 och 2006. De sistnämnda förbättrade resultatet med drygt 48 mnkr. De totala intäkterna i form av jämförelsestörande poster summerades under 2013 till drygt 70 mnkr, men samtidigt belastades resultatet även av två större jämförelsestörande kostnadsposter. Beroende på sänkning av den räntesats som används vid pensionsskuldsberäkningar belastades resultatet med nära 20 mnkr. Ytterligare en kostnadspost av engångskaraktär var den nedskrivning av Ekhagaskolan som skedde under 2013. Försäljningsvinster ingår inte då resultatet stäms av mot kommunallagens krav på en ekonomi i balans. I förhållande till det så kallade balanskravet stannar därför resultatet för 2014 på 31,3 mnkr. Resultatet för den ordinarie verksamheten, det vill säga exklusive jämförelsestörande poster, är nästan exakt i nivå med det budgeterade resultatet på 29,8 mnkr. Avvikelsen kan sammanfattas med att redovisade skatteintäkter och utjämning är 4,9 mnkr lägre än budgeterat vilket uppvägs av att finansnettot och övriga centrala poster som pensioner, semesterlöneskuldens förändring samt kapitalkostnader totalt sett visar en positiv avvikelse på 5,9 mnkr. Nämnderna redovisar tillsammans ett överskott på 0,5 mnkr och därmed totala nettokostnader nästan exakt i nivå med budget. Det bör samtidigt uppmärksammas att det förekommer relativt sett stora avvikelser som uppväger varandra. Här kan särskilt nämnas att det uppstår ett väsentligt överskridande i samband med omställning och avveckling inom gymnasieverksamheten samt att den affärsdrivande verksamheten inom renhållningen redovisar kraftigt ökade intäkter utöver det budgeterade avkastningskravet. Det är intäkter som sammanhänger med övertäckningen av Kikås deponi och därmed bidrar till att kompensera den skattefinansierade verksamheten för den avsättning som tidigare skett med anledning av stadens förpliktelse att återställa deponin. Mölndals stad tillämpar den lagstadgade så kallade blandmodellen för redovisning av pensionsåtagandet. Det innebär att pensioner som intjänats före 1998 inte ingår i redovisningen vare sig som skuld eller i form av kostnadseffekter vid värdeförändring. Flera kommuner har valt att lyfta in effekterna av hela pensionsåtagandet i den officiella redovisningen och tillämpar därmed istället den så kallade fullfondsmodellen. Vid jämförelser är det därför viktigt att beakta hur pensionsskulden är hanterad. För att lämna en mer rättvisande bild av stadens ekonomi, samtidigt som blandmodellen tillämpas i den officiella redovisningen, sker den ekonomiska analysen i samband med planering och uppföljning även enligt nämnda fullfondsmodell. Enligt fullfondsmodellen är stadens resultat positivt med 154,6 mnkr för 2014, se vidare redovisningen på sidan 56. Bakgrunden till den betydligt högre resultatnivån som redovisas enligt fullfondsmodellen, är att utbetalningarna avseende den del av skulden som inte finns redovisad som avsättning i blandmodellen istället belastar resultatet. Eftersom utbetalningarna under 2014 överstiger värdeförändringen uppstår ett starkare resultat enligt fullfondsmodellen. Resultatmått Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Syftet med den finansiella analysen är att beskriva orsakerna till utvecklingen av Mölndals stads resultat och ställning. Den ska också ligga till grund för en bedömning av om staden uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Årets resultat 2014 2013 2012 % Årets resultat blandmodell, mnkr 80,3 116,2 168,5 Verksamhetens nettokostnader Årets resultat enligt balanskravet, mnkr 31,3 97,6 113,5 Avskrivningar Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster, mnkr 31,3 79,8 46,2 Mnkr Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster i förhållande till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 1,0 2,7 1,6 30 2014 2013 2012 93,4 91,1 90,5 4,9 5,1 4,6 Nettokostnadsandel 98,3 96,2 95,1 Finansnetto –1,0 –0,2 –1,1 Nettokostnadernas andel inklusive finansnetto 97,3 96,0 94,0 Nettokostnadsandel exkl. resultat vid försäljning/ jämförelsestörande poster 99,0 97,3 98,4 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E att resterande medel på 676 mnkr utlånades till de verksamhetsdrivande bolagen via Kvarnfallet Mölndal AB. Under året har det tillkommit en utlåning till MölnDala Fastighets AB i samband med regleringen av den koncerninterna fastighetsaffär som innebar att mark överfördes från staden till bolaget. Villkoren som moderbolaget och staden överenskommit för dessa lån är marknadsmässiga och har lett till ränteintäkter för staden på 12,3 mnkr under 2014. I förhållande till 2013 ökade stadens nettokostnader för verksamheten med 3,5 procent medan ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag stannade på 1,6 procent. Här inkluderas finansnettot medan affärsdrivande verksamhet och effekten av jämförelsestörande poster har exkluderats. Nettokostnadsutveckling En viktig förutsättning för en sund ekonomi är att det råder balans mellan intäkter och kostnader. För att behålla ett kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme på en oförändrad nivå, krävs att det återstår en andel av de löpande intäkterna för att till exempel finansiera investeringar. I relation till vilket resultatutrymme som finns påverkas möjligheten att möta svängningar i samhällsekonomiska förutsättningar utan akuta åtgärder, att finansiera investeringstoppar och att möta påfrestningar i form av till exempel pensionskostnader. Under 2014 har 99,0 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning förbrukats i den löpande verksamheten, det vill säga vid en analys av resultatet exklusive jämförelsestörande poster. Inom sektorn används ofta 98 procent som riktlinje vid en förenklad bedömning av hur en kommun förhåller sig till god ekonomisk hushållning. Vid en sådan nivå bedöms en kommun att över tid klara finansieringen av en normal investeringsnivå. I Mölndal stannar de genomsnittliga nettokostnaderna exklusive samtliga jämförelsestörande poster över den senaste treårsperioden på 98,2 procent. Vid en analys av relationen mellan nettokostnader och skatteintäkter över åren, framgår att staden under en tioårsperiod har legat på nettokostnadsandelar som varierat mellan 93 och 99 procent. Den utvecklingen har varit väsentlig för stadens nuvarande goda ekonomiska läge eftersom Mölndal, i likhet med de flesta kommuner, hade problem under perioden 1993–2003 då mer än 100 procent av intäkterna från skatt och utjämning disponerades för den löpande verksamheten. Det positiva finansnettot bidrar till att finansiera verksamheten. Utlåning till bolagssektorn har kunnat ske efter att Kvarnfallet Mölndal AB reglerat sin tidigare skuld till staden på 900 mnkr. Perioden 2009–2012 utlånades de frigjorda medlen till Mölndalsbostäder AB och Mölndal Energi AB. Vid ingången 2013 ändrades formen för utlåningen på så sätt Kommunalskatt Stadens skattesats har varit oförändrad sedan 2012, medan den totala skattesatsen höjdes från 31:14 till 31:39 under 2013. Bakgrunden är att regionen då höjde sin skattesats med 25 öre. Mölndals totala skattesats för 2014 har legat 47 öre lägre än rikets genomsnitt. Nivån på de primärkommunala skattesatserna inom riket är däremot inte jämförbara. Bakgrunden är att uppgiftsfördelning och skatteväxling mellan kommun och landsting/region varierar. Inför 2015 har Mölndals stad beslutat om oförändrad skattesats medan regionen beslutat höja skattesatsen med 35 öre till 11,48 kronor och därmed en total skattesats på 31,74 kr. Av landets 290 kommuner var det 21 som höjde skatten medan 3 kommuner sänkte. Tre landsting eller regioner höjde sin skattesats. Därutöver har ändrade huvudmannaskap och förändrade regionorganisationer inneburit att det genomförts skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i fyra regioner. Medelskattesatsen i kommunerna ökar med 5 öre och i landstingen med 9 öre till följd av skattesatsförändringar exklusive skatteväxlingar. Sammantaget ökade den genomsnittliga kommunalskatten i landet med 13 öre, från 31:86 för år 2014 till 31:99 för år 2015. Budgetföljsamhet Kommunalskatt 2014 2013 2012 Årets resultat, budget 29,8 42,5 33,8 Årets resultat, utfall 1 31,3 79,8 46,2 0,5 7,3 –15,4 Skattesats 2014 2013 2012 Avvikelse, mnkr Kommunen 20:26 20:26 20:26 Totalt 31:39 31:39 31:14 Nämndernas budgetavvikelser 1 1) Resultat exklusive jämförelsestörande poster 31 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Finansiell analys Mölndals stad – kommun Under året utbetalas preliminära skatteintäkter. Enligt god redovisningssed justeras de med den prognos över kollektiv slutavräkning som Sveriges kommuner och landsting, SKL, presenterar i december. För 2014 finns bokfört en prognos på positiv slutavräkning med 0,4 mnkr, som därmed är osäker. Slutavräkningen för 2013 ingår i 2014 års bokförda skatteintäkter i form av en negativ post på 6,7 mnkr, vilket innebär att den bokförda prognosen i 2013 års bokslut var lite för positiv. Den slutliga skatten för 2014 fastställs i december 2015 och en eventuell justering påverkar resultatet 2015. Den aktuella prognosen från SKL, februari 2015, tyder på att bedömningen i bokslutet är något optimistisk. Nuvarande prognos avseende 2014 innebär att 2015 års redovisning skulle påverkas negativt med 2,5 mnkr. andra verksamheter positiva resultat som kompenserar de negativa utfallen. Här bör särskilt uppmärksammas att den affärsdrivande verksamheten inom renhållningen uppvisar 12,8 mnkr i positivt resultat utöver det budgeterade avkastningskravet på 4,0 mnkr. Det är främst intäkter från tippmassor som sammanhänger med övertäckningen av Kikås deponi. Den lilla resultatförbättringen jämfört med budget kan i övrigt hänföras till att positiva avvikelser på övriga centrala poster uppvägde att skatteintäkter och utjämning blev något sämre än budget. Nämndverksamhetens budgetföljsamhet utgör, sett över tid och i kombination med budgetutfallet för skatteintäkterna, en viktig förklaring till den ekonomiska utvecklingen. Med undantag för åren 2009 och 2010 då nämndverksamheten redovisade jämförelsevis stora överskott, har nämndverksamheten, med enstaka års undantag, visat underskott jämfört med budget sedan 1996. För flertalet år har verksamhetens negativa avvikelse samtidigt kompenserats med att skatteintäkterna blivit högre än budgeterat. Budgetföljsamhet Årets resultat för den löpande verksamheten, efter att jämförelsestörande poster har eliminerats, uppgår till 31,3 mnkr. Det budgeterade resultatet var 29,8 mnkr, vilket innebär ett positivt budgetutfall på 1,5 mnkr eller 0,05 procent av skatteintäkter och utjämning på nära 3,0 miljarder. Se tabell på föregående sida. På samma sätt som den totala budgetavvikelsen redovisar nämnderna, som tidigare nämnts, totala nettokostnader nästan exakt i överensstämmelse med vad som budgeterats. Det bör samtidigt uppmärksammas att det förekommer relativt sett stora avvikelser som uppväger varandra. Här bör särskilt nämnas att utbildningsnämnden redovisar ett totalt budgetöverskridande på 22,2 mnkr. Att det uppstår orsakas av övergångseffekter vid omställning och avveckling av gymnasieverksamheten i samband med elevminskningar och stopp för intag till Fässbergsgymnasiet samt barn- och fritidsprogrammet vid Krokslättsgymnasiet. Även vård- och omsorgsnämndens verksamhet redovisar ett beloppsmässigt större överskridande på 12,6 mnkr. Samtidigt redovisar Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgraden av investeringar mäter hur stor andel av investeringarna som har kunnat finansieras med inkomster från försäljning av tillgångar, till exempel mark, samt de skatteintäkter som inte har förbrukats i den löpande verksamheten. Om måttet är 100 procent eller högre betyder det att samtliga investeringar har självfinansierats och att kommunen därmed inte har behövt låna till investeringarna samtidigt som det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet har stärkts. Ett lägre tal behöver samtidigt inte innebära att det har krävts extern upplåning. Finansiering kan istället ha skett med likvida medel från tidigare år eller från koncernkontobehållning hos kommunens bolag. Självfinansieringsgraden av investeringar bör analyseras över tid då den årliga investeringsvolymen kan variera Självfinansieringsgrad Mnkr 2014 2013 2012 Avskrivningar/investeringsbidrag 139,7 147,2 124,9 Försäljning av anläggningstillgångar 52,61 23,6 56,3 31,3 98,5 113,7 Utrymme för självfinansiering 223,6 269,3 294,9 Nettoinvestering 271,1 287,7 253,5 82,5 93,6 116,3 9,1 9,8 9,0 Resultat före extraordinära poster exkl. resultat från försäljning (ingår ovan) Självfinansieringsgrad, % Investeringsvolym i förhållande till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning % 1) Försäljning av Forsåker till egna bolaget MölnDala Fastighets AB ingår inte vid analysen av nyckeltalet. Försäljningen på 235 mnkr har samband med avsättning för rivning, 70 mnkr, aktieägartillskott, 75 mnkr samt långfristig utlåning, 160 mnkr. Soliditet % 32 2014 2013 2012 Soliditet enligt redovisad balans, pensioner enligt blandmodellen 70,2 72,5 70,6 Soliditet exkl effekter av koncernkontot 71,6 73,2 73,0 Soliditet exkl effekter av koncernkontot, inkl hela pensionsåtagandet 36,0 34,5 35,3 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E kraftigt beroende på effekten från enskilda projekt och förskjutningar i tid. Sett över hela den senaste treårsperioden har staden kunnat självfinansiera 90,2 procent av investeringarna genom försäljning av anläggningstillgångar och positiva resultat. Genom det låga ränteläget ökade pensionsskulden relativt kraftigt under 2011 och 2013. Det påverkade soliditetsmåttet enligt fullfondsmodellen negativt med 2,8 procentenheter 2011 och ytterligare 3,0 procentenheter 2013. Nedanstående tabell illustrerar den beloppsmässiga utvecklingen av relationen eget kapital och tillgångar. De samlade resultaten under 2012–2014 innebär att den redovisade soliditeten sjunkit jämfört med ingången av perioden. Det mått där hela pensionsåtagandet beaktas och effekten av koncernkontot elimineras har däremot, trots sänkning av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen, utvecklats positivt jämfört med nivån vid ingången av perioden. Under en lång period fram till och med 2004 ökade tillgångarnas värde mer än vad resultatet gav utrymme för om andelen eget kapital skulle behållas oförändrat. Därefter bröts den negativa utvecklingen och sedan flera år har staden behållit en relativt jämn nivå över tid. Soliditet Soliditeten är ett mått på organisationens långsiktiga betalningsförmåga. Den redovisar hur stor andel av de totala tillgångarna som är finansierade med skattemedel. En god soliditet innebär att organisationen har ett bra utgångsläge för att hantera ekonomiska nedgångar. Om bedömningen av soliditeten ska bli rättvisande krävs en kompletterande analys av måttet jämfört med det värde som kan hämtas direkt från balansräkningen. Komplexiteten skapas genom den kommunala redovisningsprincip som innebär att de pensionsåtaganden som inarbetats före 1998 inte upptas i balansräkningen. För Mölndals stad påverkas soliditetsmåttet även av den koncerngemensamma likviditetshantering som ingår i balansräkningen och effekten av bolagens likviditetsutveckling måste därför beaktas vid en analys av utvecklingen. För 2014 sker en försämring av soliditeten enligt redovisad balans med 2,3 procentenheter. Bakgrunden är att resultatet inte motsvarar en tillräckligt hög andel av tillgångsökningen för att behålla andelen eget kapital med det starka soliditetsmått som staden har enligt blandmodellen. Sker analysen av soliditeten med det mått som beaktar stadens ekonomiska ställning inklusive hela pensionsskulden, men exklusive koncernkontoeffekter, stärks istället soliditeten med 1,5 procentenheter. Bakgrunden är att det resultatet är betydligt starkare genom att värdeförändringen av pensionsskulden avseende intjänandet före 1998 nu är betydligt lägre än utbetalningarna. Resultatet enligt blandmodellen belastas av utbetalningarna medan de enligt fullfondsmodellen inte påverkar resultatet utan minskar avsättningen. Skuldsättning Skuldsättningsgraden mäter hur stor andel av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital. Tillsammans med det soliditetsmått som inkluderar hela pensionsskulden visar skuldsättningsgraden hur tillgångsmassan har finansierats. Mölndals stad har inte någon långfristig upplåning i form av banklåneskuld och är därmed lågt exponerad för risker i samband med ränteförändring. Däremot finns ett ränteberoende till följd av stadens utlåning till bolagssektorn. Bakgrunden beskrivs närmare under den finansiella analysen för hela kommunkoncernen, sidorna 27–29. Stadens långfristiga skuld uppgår till 205,1 mnkr och består av influtna investeringsbidrag vilka redovisas som en långfristig skuld och, på samma grunder som avskrivningar, fördelas som intäkt över tillgångens nyttjandeperiod. Skuldsättningsgrad Resultat och tillgångar Mnkr 2014 2013 2012 % 2014 2013 2012 80,3 116,2 168,5 Kortfristiga skulder 14,7 15,6 16,9 Förändring av tillgångarnas värde 228,1 62,5 343,4 Långfristiga skulder 5,1 4,4 3,5 Förändring av tillgångarnas värde exklusive effekt av koncernkontot 185,7 146,3 257,2 Förändring av eget kapital 3,1 1,5 1,8 Pensionsskuld (totalt) 41,1 44,0 42,5 Total skuldsättningsgrad inklusive hela pensionsåtagandet 64,0 65,5 64,7 Avsättningar 33 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Finansiell analys Mölndals stad – kommun Kommunens finansiella nettotillgångar var 808,7 mnkr vid årsskiftet, vilket innebär att de ökat med 113,4 mnkr jämfört med 2013 då de var 695,3 mnkr. I måttet ingår de finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som staden beräknas omsätta på medellång sikt, cirka 10–20 år. Måttet som helhet och ökningen under 2014 är starkt påverkat av utlåning till den egna bolagssektorn på 836 mnkr som finns upptagen i balansräkningen. Finansiell handlingsberedskap Under de senaste åren har de ekonomiska resultaten varit på sådana nivåer att staden, trots historiskt höga investeringsnivåer, kunnat behålla sin långsiktiga finansiella handlingsberedskap på en stabil nivå. Fram till början av 2000-talet utvecklades soliditeten negativt under en lång följd av år, det indikerar vikten av att analysera utvecklingen över tid. Mölndals styrka har varit det gynnsamma utgångsläget. Trots år av viss försvagning har staden en god soliditet som har stärkts ytterligare av senare års ekonomiska utveckling. Vid en jämförelse av soliditetsnivåerna mellan kommunerna i Västra Götaland 2013 har Mölndals stad en hög soliditetsnivå relaterat till genomsnittet. Mölndals soliditet, inklusive den totala pensionsförpliktelsen, var 34 procent, att jämföra med de 7 procent som utgjorde genomsnittet för kommunerna i Västra Götaland. Bundet kapital Stadens materiella anläggningstillgångar är i balansräkningen värderade till 2 470,3 mnkr vilket motsvarar anskaffningsvärdet efter avdrag för värdeminskning. En övervägande andel av tillgångarna är av sådan karaktär att de inte har något egentligt marknadsvärde. Markreserven och innehavet av bostadsfastigheter kan däremot avyttras. Värdet på en stor andel av stadens markinnehav beräknas väsentligt överstiga det bokförda värdet. Under många år har Mölndals stad avyttrat fastigheter för bostäder och verksamhet. Den låga värderingen har då påverkat det egna kapitalet i positiv riktning samtidigt som det frigjorts kapital för investeringsverksamhet. Under 2014 genomfördes försäljningar för 234,5 mnkr, varav 287,1 mnkr är hänförliga till försäljningen av mark inom Forsåkersområdet. Den marken såldes till stadens helägda bolag MölnDala AB. Försäljningen skedde inklusive ett beräknat belopp för rivningskostnader och det sker samtidigt en avsättning med anledning av stadens åtagande. De finansiella anläggningstillgångarna uppgår till 1 032,1 mnkr, en ökning med 231,4 mnkr jämfört med 2013. De består främst av utlåning till och aktier hos de egna bolagen. Det ökade värdet är hänförligt till utlåning och aktieägartillskott i samband med ovan nämnda koncerninterna fastighetsaffär. Likviditet Den kortsiktiga betalningsberedskapen säkerställs för Mölndals stad och företagen inom koncernen Mölndal Kvarnfallet AB genom en gemensam koncernkassa. Mölndals stads egen betalningsförmåga på kort sikt var vid årsskiftet 33 dagar i relation till verksamhetens nettokostnader. Här avses likviditeten inklusive stadens andel av avtalad övertrasseringsrätt på koncernkontot. Vid behov sker kort upplåning från koncernkassan i kombination med utnyttjande av checkkredit. Det har sedan länge varit en medveten strategi att hålla upplåningen på en låg nivå och i första hand lösa likviditetsbehovet genom intern upplåning inom koncernen. Kassalikviditeten är ett mått på hur stora de likvida tillgångarna är i förhållande till de kortfristiga skulderna. Den finansiella beredskapen på kort sikt bedöms vara god eftersom skuldsidan påverkas av semester- och övertidslöneskulden på 122,3 mnkr. Pensionsförpliktelse, inkl särskild löneskatt Likviditet Mnkr 2014 2013 2012 Mnkr Avsättningar Pensionsförpliktelser intjänade efter 1998 Ansvarsförbindelse Pensionsförmåner intjänade före 1998 Särskild avtals-/visstidspension 90,2 96,4 100,8 Likvida medel, mnkr 227,2 130,2 343,4 varav staden, mnkr 166,5 118,4 238,5 200,0 200,0 200,0 Kassalikviditet, % Beviljad checkkredit koncern, mnkr Finansiella placeringar avseende pensionsmedel Summa återlånade medel 34 2014 2013 2012 223,7 216,1 180,1 1 426,4 1 495,1 1 400,0 12,4 18,1 12,0 - - 1 662,5 1 729,3 1 592,1 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E två anledningar varav den ena har samband med en svag basbeloppsutveckling och samordningen med det allmänna pensionssystemet. Skulden sjönk därför med 46 mnkr under 2010 för att därefter öka i ungefär motsvarande omfattning 2011. För 2011 samt 2013 har det dessutom skett en förändring i pensionsskuldsberäkningarna som har fått ett ännu större genomslag, de åren ökade förpliktelsen med 115 respektive 136 mnkr beroende på den allmänna ränteutvecklingen. Bakgrunden är att marknadsräntan legat på så låga nivåer att den brutit det så kallade toleransintervallet i den modell som tillämpas för beräkning av pensionsåtaganden. Eftersom utbetalningarna ska ske långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Vid övergången till en lägre diskonteringsränta ökar pensionsskulden och därmed belastas årets ekonomiska resultat. Se vidare fullfondsmodellen på sidan 56. Borgensåtagande Mölndals stads totala borgensåtagande uppgår till 2 901,8 mnkr och domineras helt av borgen för bolagens finansiering. Här ingår Mölndalsbostäder AB:s upplåning som avser bostadsproduktion, borgen för Mölndal Energi AB:s leasing samt borgen för moderbolagets upplåning. Åtagandet bedöms för närvarande inte innebära någon förlustrisk. Bolagen har under 2014 ersatt staden med en årlig avgift på 0,5 procent av aktuell borgen i augusti. Utöver borgensåtaganden för den egna koncernen finns 24,8 mnkr för regionala bolag; GRYAAB, Renova AB, Räddningstjänstförbundet, för såväl större investeringar som pensionsåtaganden. Därutöver ingår lämnad säkerhet för viss bostadsproduktion, enstaka föreningar samt ett begränsat kvarstående åtagande för småhus med statlig belåning. Varken de regionala bolagen eller föreningarna beräknas för närvarande utgöra någon förlustrisk. Risken på grund av borgensåtagandet för småhuslånen bedöms i dagsläget vara försumbar. Sammanfattning av den finansiella analysen ur fyra perspektiv Pensionsförpliktelse Inom den kommunala sektorn används ofta en finansiell analysmodell, RK-modellen, som utgår från fyra viktiga finansiella aspekter; finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Här används modellen för att sammanfatta den finansiella analysen. Staden har ett omfattande pensionsåtagande. De pensioner som intjänats fram till 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och ingår inte i balansräkningen. Mölndals stad tillämpar den lagstadgade så kallade blandmodellen för redovisning av pensionsåtagandet. Det innebär att pensioner som intjänats före 1998 inte ingår i redovisningen vare sig som skuld eller i form av kostnadseffekter vid värdeförändring. Effekterna beskrivs närmare i avsnittet om fullfondsmodellen på sidan 56. Den totala pensionsförpliktelsen beräknas inklusive löneskatt till 1 662,5 mnkr. Under intjänandetiden har pensionsmedlen återlånats i verksamheten. Huvuddelen av de pensionsmedel som intjänats efter 1997 utbetalas som avgiftsbestämd del för de anställdas egen placering. Utbetalningen sker året efter intjänandet och beloppet redovisas därför som en kortfristig skuld. Kvarstående pensionsförmåner avseende främst lönedelar över 7,5 basbelopp, efterlevandepensioner samt eventuella särskilda avtals- och visstidspensioner redovisas som avsättning. Under de närmaste åren sker en kraftig ökning av stadens pensionskostnader. Utbetalningarna av pensioner, intjänade före 1998, är både likviditets- och resultatpåverkande, med en högsta nivå som inträder kring 2020. Parallellt påverkas resultat och likviditet av att pensionsutbetalningen till de nuvarande anställda sker direkt vid intjänandet för den anställdes egen placering. Beräkningen av skulden är osäker bland annat på grund av att aktualiseringsgraden för de anställdas pensioner inte är fullständig utan uppgår till 92 procent. Sedan 2010 råder väldigt speciella förhållanden för utvecklingen av stadens pensionsförpliktelse, vilket innebär att skulden har utvecklats mycket ryckigt och att den risken kvarstår under rådande konjunkturläge. Det finns Resultat och kapacitet Perspektiven bedömer stadens balans mellan intäkter och kostnader under året och över tiden samt kapaciteten att möta finansiella svårigheter på längre sikt. Bedömningen av Mölndals stads ekonomi med utgångspunkt från den finansiella analysen visar att staden sedan 2004 har uppnått en positiv balans mellan kostnader och intäkter. Under åren 2004–2012 har Mölndals stad, totalt sett och undantaget strategiska fastighetsköp, kunnat självfinansiera sina investeringar genom en periodvis relativt låg investeringsvolym i kombination med försäljning av anläggningstillgångar och positivt resultat. Trots den negativa utvecklingen av soliditeten fram till och med 2003 och en viss försvagning under 2007–2008, har staden fortfarande en god soliditetsnivå och låg skuldsättningsgrad. Vid en djuplodande analys av soliditeten med hänsyn till effekterna av den gemensamma koncernkassan samt hela pensionsåtagandet framgår det att den långsiktiga kapaciteten därefter har förbättrats. Mölndals stads skattesats var 20:26 under 2014. Det skedde en sänkning med 20 öre 2007, 10 öre 2008 och med ytterligare 15 öre för 2011. Möjligheten att höja skattesatsen ingår som en del i bedömningen av en kommuns kapacitet att möta finansiella svårigheter. Under 2014 var den genomsnittliga skattesatsen bland kommunerna i Västra Götaland, viktad efter skatteunderlag, 21:21, vilket var en höjning med två öre jämfört med 2013. Skattesatserna under 2014 varierade mellan 19:96 i Partille och 23:21 35 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Finansiell analys Mölndals stad – kommun i Dals Ed. För 2015 är den genomsnittliga skattesatsen 21:25, vilket motsvarar en höjning med fyra öre. bolaget 300 mnkr vid årsskiftet 2012/2013. För samtliga dessa lån har staden gått i borgen. Lånen innebär att såväl bolaget som staden exponeras mot räntemarknaden. Från och med årsskiftet 2012/2013 har ränteavdragsmöjligheten ytterligare begränsats, vilket har lett till att stadens utlåning till den egna bolagssektorn strax efter årsskiftet har överförts till moderbolaget. Staden har ett omfattande pensionsåtagande och det kommer att innebära en ökning av utbetalningarna som blir både likviditets- och resultatpåverkande. Någon särskild placering har inte skett för att möta framtida pensionsutbetalningar. Pensionsmedlen har istället återlånats till verksamheten. Risk och kontroll Perspektiven bedömer om det förekommer några risker som kan påverka resultat och kapacitet samt vilken kontroll organisationen har över den finansiella utvecklingen. Hur väl utfallet följer budget är ett mått på organisationens kontroll över ekonomin. Budgetavvikelsen för verksamhetens nettokostnader avseende den löpande verksamheten var positiv med 0,2 procent. Det är relativt sett en marginell avvikelse som visar en bild av mycket god budgetföljsamhet. Ett varningstecken är samtidigt att ett par nämnder redovisar större negativa budgetavvikelser, vilket uppvägs av överskott som inte kan förväntas bestå över tid. Betalningsberedskapen 2014 har, bortsett från en svacka under våren, legat på en god nivå. Att kassan stärkts under hösten beror i första hand på att Migrationsverket reglerat en stor del av de fordringar som uppstått till följd av mottagandet av ensamkommande barn samt övriga flyktingar. Den långsiktiga betalningsförmågan befinner sig, som tidigare nämnts, på en närmast oförändrad god och stabil nivå. Mölndals stads borgensåtagande var 47 tkr per invånare 2013 och är närmast oförändrat 2014. Under 2013 låg genomsnittet i länet på 27 tkr, vilket är något lägre än rikets genomsnitt. Borgensåtagandet domineras av borgen till den egna bolagskoncernen främst avseende bostadsproduktion, leasingen avseende det nya kraftvärmeverk som togs i drift 2009 samt finansiering av moderbolaget. Åtagandet bedöms för närvarande inte innebära någon förlustrisk. Under 2009 kom en ny lagstiftning om begränsad avdragsrätt för ränta inom intressegemenskap. Den har inneburit att Kvarnfallet Mölndal AB lånat 900 mnkr från bank och betalt sin skuld till Mölndals stad. För att finansiera förvärvet av fastigheterna i Mölndals centrum lånade Finansiell profil i jämförelse med andra Den traditionella finansiella analysen bygger på jämförelser över tid. Redovisningen utgår från att en kommuns verksamhet ska fortsätta i all framtid, den så kallade fortlevnadsprincipen. Huvudsyftet är att ge en rättvisande resultatredovisning där värderingar sker på ett likartat sätt så att redovisade resultat blir jämförbara mellan åren. Ett kompletterande perspektiv till den finansiella analysen är att undersöka hur kommunen befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till andra kommuner. Inom ramen för Kommunforskning i väst, KFi, genomförs årligen en jämförelse mellan kommunerna i Västra Götalands län. Profilerna utgår, med viss justering, från den RK-modell som användes i sammanfattningen av Mölndals finansiella analys. Ekonomin speglas ur fyra olika aspekter med hjälp av åtta nyckeltal. Profilen för 2014 presenteras under hösten 2015 och därför är det Mölndals profil för 2013 som redovisas här. Värdena är relativa värden som presenteras utifrån en normalfördelningskurva. Värden utanför den streckade ringen innebär starkare värden än genomsnittet medan det omvända förhållandet råder vid lägre värden. Finansiell profil Mölndals stad 2013 Avstämning finansiellt mål, resultatnivå i genomsnitt över rullande 3-årsperiod i förhållande till Västra Götalands och Hallands län Mnkr Verksamhetens nettokostnader Avgår reavinster vid försäljning Finansnetto Summa nettokostnader 2014 2013 2012 20122014 2 934,6 2 829,3 2 676,6 8 440,5 49,0 18,6 55,0 122,6 –28,1 –6,5 –31,2 –65,8 2 955,5 2 841,4 2 700,4 8 497,3 Skatteintäkter och statsbidrag 2 986,8 2 938,9 2 813,9 8 739,6 Nettokostnadsandel 36 99,0% 96,7% 96,0% 97,2% F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E Mölndals stads finansiella profil är starkare än genomsnittet både i förhållande till kommunerna i Västra Götaland och Hallands län och i förhållande till samtliga kommuner i riket. För 2011 och 2012 var 10 respektive 9 av 12 värden bättre än genomsnittet i de båda länen, medan de resterande var likvärdiga. Profilen för 2013 är något sämre genom att sex värden nu ligger högre medan övriga stannar i nivå med det genomsnitt som gäller för länen. Bakgrunden är dock att förändringen av resultatnivån relativt övriga kommuner ligger sämre, vilket kan härledas till att Mölndal redovisade ett mycket starkt resultat 2012. Även för 2013 redovisades ett starkt resultat, men då i nivå med rådande trend. vilket innebär en genomsnittlig nettokostnadsandel på 97,2 procent exklusive effekten av reavinster. Här ingår därmed övriga jämförelsestörande poster. Målet är följaktligen uppfyllt med en god marginal. God ekonomisk hushållning Kommunallagens ekonomikapitel anger att kommuner ska bedriva sin verksamhet med god ekonomisk hushållning. Innebörden definieras inte men regelverket innehåller en lagstadgad miniminivå för det ekonomiska resultatet, det så kallade balanskravet. Om finansiell kapacitet och motståndskraft ska kunna behållas krävs det resultatnivåer som ligger över den miniminivån. Målet att behålla den ekonomiska ställningen på en jämn nivå, brukar i kommunalekonomiska sammanhang kopplas till ansvaret för att inte skjuta över kostnader på kommande generationer. Den finansiella analysen visar att det inte finns något givet mått på god ekonomisk hushållning. Negativa resultat är naturligtvis en varningssignal, men utfallet för enskilda år är inte avgörande vid en bedömning. Det som är viktigt är den ekonomiska utvecklingen över tid. Nyckeltalet soliditet är ett användbart mått i det sammanhanget. Om soliditeten hålls oförändrad tyder det på att det finns en stabilitet i relationen kostnader och intäkter respektive tillgångar och skulder. Hur soliditeten utvecklas är nära kopplat till investeringsnivån. Om soliditeten ska hållas på en stabil nivå över tid måste staden bedriva en finansiell planering för sina investeringar. Bedömningen av Mölndals stads ekonomi i relation till god ekonomisk hushållning bör utgå från resultatet av den finansiella analysen, men också innefatta en bedömning av om skattemedlen används till rätt saker och utnyttjas effektivt. Verksamhetsredovisningen och uppföljningen av kommunfullmäktiges mål lämnar i huvudsak en positiv bild av det verksamhetsmässiga resultatet. Slutsatsen av den finansiella analysen är att staden, sett över den senaste treårsperioden, har haft en god utveckling av både resultat och soliditet. Resultatet för 2014 uppgår till 1,0 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning exklusive jämförelsestörande poster. Över den senaste treårsperioden är genomsnittet 1,8 procent. Inräknas jämförelsestörande poster, med undantag av reavinster, blir det genomsnittliga resultatet över treårsperioden 2,8 procent. Det betyder att staden under den senaste treårsperioden har haft en resultatnivå väl i linje med de två procent som blivit en vanligt förekommande riktlinje för vilken nivå som bör uppnås om en kommun över tid ska kunna skattefinansiera en normal investeringsvolym. Vilken nivå som bör uppnås i en enskild kommun och för ett enskilt år kan dock variera med hänsyn till utgångsläge och förutsättningar. De resultat som uppnåtts under senare år har inneburit att staden kunnat behålla en god långsiktig kapacitet över tid trots att skatteintäkterna tidvis utvecklats sämre än vad som beräknats samt att stadens intäkter från skatteutjäm- Avstämning mot balanskrav Kommunallagen innehåller ett krav på att kommunernas budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och resultatet återställas under de närmast följande tre åren. Vid avstämning mot kommunallagens balanskrav är resultatet positivt med 31,3 mnkr. Här ingår inte realisationsvinster, de ska som huvudprincip inte inräknas vid avstämning mot balanskravet. I not till de finansiella rapporterna återfinns balanskravsavstämningen. Avstämning mot uppsatta mål Kommunfullmäktige har i budget 2014 fastställt finansiella mål och mål för verksamheten. En uppföljning av verksamheten, se förvaltningsberättelsen sidorna 16–19 och verksamhetsredovisningen sidorna 58–98 samt jämförelser med andra kommuner, se exempel sidorna 107–113 samt andra delar av årsredovisningen, visar att Mölndal i hög grad uppnår goda och planerade verksamhetsmässiga resultat. Finansiella mål i budget 2014: • Resultatet ska inrymma värdesäkring av hela pensionsförpliktelsen. • Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag ska inte verskrida 98,5 procent i genomsnitt över rullande treårs perioder exklusive reavinster. Förändringen av den del av pensionsskulden som inte redovisas i balansräkningen innebär under 2014 att skulden minskar med 74,3 mnkr. Det betyder att det första finansiella målet är uppfyllt eftersom resultatet skulle påverkas positivt vid en tillämpning av fullfondsmodellen. Målet för nettokostnadsandelen ska stämmas av över rullande treårsperioder och då exklusive resultat vid försäljning av anläggningstillgångar. Med det måttet tog nettokostnaderna för 2014 i anspråk 99,0 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Under 2012 och 2013 låg motsvarande mått på 96,0 respektive 96,7 procent, 37 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Finansiell analys Mölndals stad – kommun ningssystemet minskar i samband med en förändring som inletts under 2014. Bakgrunden till utvecklingen är en stark resultatnivå vid ingången av perioden i kombination med att organisationen har haft förmåga att anpassa verksamheten till nya förutsättningar. En del av effekten har dock uppnåtts genom förbättringar som berott på yttre faktorer, som statliga tillskott och återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring. Även övriga delar av den finansiella analysen lämnar en positiv bild av Mölndals ekonomi. Stadens ekonomiska planering bygger dessutom på finansiella mål som utgår från en resultatnivå där det finns utrymme att hantera osäkerhet och organisationen har därför en god möjlighet att hantera budgetavvikelser. Med stöd av ovanstående analys är bedömningen att Mölndals stad har uppfyllt kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Stora utmaningar i antågande Förutsättningarna för det kommunala välfärdsuppdraget är starkt sammankopplat med den demografiska utvecklingen i hela riket. Behoven ökar nu genom allt fler äldre samtidigt som möjligheterna till tillskott i skattebasen genom ökad sysselsättning bedöms som mycket begränsade. Hela kommunsektorn står inför utmaningen att möta förändringen i form av en allt större andel personer som inte är i arbetsför ålder. Parallellt växer medborgarnas förväntningar på de kommunala tjänsterna och politiska ambitioner på både statlig och lokal nivå om att utveckla verksamheten. Det är därför angeläget att det inom staden finns en medvetenhet om att det på lite längre sikt ställs krav på anpassningar och nya lösningar för att klara välfärdens finansiering. De stora stadsbyggnadsprojekt som nu är aktuella kommer att kräva en omfattande utökning av service och infrastruktur. Investeringsbehoven ökar även genom att många kommunala anläggningar är byggda under 1960–1980talen och nu är i stort behov av ombyggnad och renoveringar. Stadens investeringsvolymer har redan ökat och väntas ligga på höga nivåer under många år framöver. Det är angeläget med en fortsatt god kontroll över den ekonomiska utvecklingen, återgång till starkare resultatnivåer för den löpande verksamheten och ett långsiktigt perspektiv vid planeringen. Då behåller staden sin förmåga att möta utmaningarna i form av egna utbyggnadsplaner och investeringsbehov samt kommunsektorns gemensamma dilemma kring den demografiska utvecklingen. En annan anledning är den handlingsberedskap som är nödvändig till följd av omvärldsberoendet och att kraftiga konjunktursvängningar snabbt kan ändra förutsättningarna för den kommunala finansieringen. För staden bedöms sektorns kommande utmaningar bekräfta behovet av ökat fokus på helhetssyn samt utveckling av styrning, ledning och uppföljning av verksamheten. Framåtblick Starka resultat och stabil grund underlättar anpassning Mölndals stads ekonomiska ställning är stabil och under åren 2009–2013 har resultatet legat på nivåer som varit betydligt starkare än det finansiella målet. Bakgrunden är främst en effekt av tillfälliga faktorer som återbetalning av premier från AFA Försäkring och konjunkturstöd från staten. En annan anledning är en tydlig ekonomistyrning där vikten av budgetföljsamhet är väl respekterad i organisationen. Den starka ekonomiska ställningen förklaras också av att kommunen under lång tid haft möjlighet att sälja anläggningstillgångar i form av mark och därigenom kunnat självfinansiera sina investeringar inom den verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. Även om de senaste årens goda resultat till stor del har berott på engångsintäkter och tillfälliga intäkter som inte bör användas för att öka kostnaderna i den löpande verksamheten, har det skapat handlingsberedskap och möjligheter att överbrygga förändringar i ekonomiska förutsättningar. I stadens ekonomiska planering för 2014 samt aktuell budget och plan för 2015–2017 har den strategin tillämpats och de planerade resultatnivåerna ligger därmed lägre än stadens finansiella mål. Bakgrunden till utvecklingen är bland annat effekten av förändringar i skatteutjämningssystemet. Mölndal påverkas negativt med närmare 40 mnkr efter fullt genomslag. Anpassningen till att intäktsutvecklingen därmed blir långsammare kan nu, med hänsyn till de senaste årens engångsintäkter, ske genom att sänka resultatkraven under planperioden. En annan övergångseffekt uppstår genom stadens omställning av gymnasieverksamheten i samband med avveckling av Fässbergsgymnasiet. På sikt är det dock en för låg genomsnittlig resultatnivå för att kunna bevara stadens finansiella styrka över tid. För att behålla en god ekonomisk hushållning är det angeläget att resultatnivån återställs och att nettokostnadsutvecklingen för den löpande verksamheten därefter sker i en takt som motsvarar utvecklingen av intäkter från skatt och statsbidrag. 38 FINANSIELLA RAPPORTER FI NANSI ELL A R APPORTER Resultaträkning Not 2014 2013 1 987,1 969,5 2 179,5 2 182,7 2, 24, 29 –3 775,9 –3 646,7 –4 638,6 –4 509,9 3 –145,8 –152,1 –386,5 –305,8 –2 934,6 –2 829,3 –2 845,6 –2 633,0 Belopp i mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader varav jämförelsestörande poster Sammanställd redovisning Kommun 2014 2013 4 Skatteintäkter 5 2 750,5 2 665,7 2 750,5 2 665,7 Generella statsbidrag och utjämning 6 236,3 273,3 236,3 273,4 Finansiella intäkter 7 31,5 31,3 5,9 3,4 Finansiella kostnader 8 –3,4 –24,8 –87,3 –115,5 –8,7 –13,4 3,4 –5,7 54,5 174,9 Aktuell skatt Uppskjuten skatt Årets resultat varav jämförelsestörande poster Kassaflödesanalys Belopp i mnkr 30 80,3 116,2 4 Not Den löpande verksamheten Årets resultat Sammanställd redovisning Kommun 2014 2013 2014 2013 80,3 116,2 54,5 174,9 –3,4 5,1 305,8 Justering gjorda för: – Uppskjuten skatt – Av- och nedskrivningar 3 145,8 152,1 386,5 – Gjorda avsättningar 9 15,5 33,4 21,1 33,4 – Ianspråktagna/återförda avsättningar 9 –14,1 –17,2 –13,9 –17,2 –49,0 –17,7 –46,7 –17,7 – Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar – Omklassificering anläggnings- till omsättningstillgång – Förutbetalda intäkter som regleras över flera år 266,5 25 –6,1 –4,9 – Justering resultatandel aktier och andelar –6,1 –4,9 –0,1 –8,3 – Justering IB nyförvärvat bolag KB Fiskarna –0,7 – Justering övriga ej likviditetspåverkande poster 2,5 Förändringar av kortfristiga fordringar 97,3 –66,1 77,8 –64,8 Förändring förråd och varulager –0,2 –0,4 –279,0 –2,7 Förändring kortfristiga skulder –6,0 –25,5 179,1 11,7 263,5 169,9 636,3 417,1 Likvida medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar 10 –0,3 Investering i materiella anläggningstillgångar 10 –311,1 Investering i finansiella anläggningstillgångar –332,0 –464,6 40,3 44,3 40,3 44,3 287,1 23,6 56,8 26,8 –59,0 –264,1 –367,8 –608,3 –172,3 –10,2 –156,4 –25,9 –1,2 –13,0 48,9 –93,1 –107,5 –119,0 –173,5 –23,2 –75,0 Investeringsbidrag Försäljning av anläggningstillgångar –0,3 11 Likvida medel från investeringsverksamheten –514,6 –164,8 Finansieringsverksamheten Nyupptaga lån Amortering av långfristiga skulder Förändring av långfristiga fordringar Förändring av bolagens koncernkontobehållning 26 Likvida medel från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 21 40 97,0 –213,2 95,0 –214,4 130,2 343,4 143,7 358,1 227,2 130,2 238,7 143,7 FI NANSI ELL A R APPORTER Balansräkning Belopp i mnkr Not Sammanställd redovisning Kommun 2014 2013 2014 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 0,6 0,5 5,6 0,5 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier 13 14 2 343,7 126,0 2 346,6 124,5 6 347,4 151,6 6 546,4 148,9 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristig utlåning Bidrag till statlig infrastruktur 15 16 17 169,2 862,9 4,6 94,2 706,5 12,4 48,2 4,6 12,5 51,6 3 507,0 3 272,3 6 569,8 6 759,9 11,9 80,9 21,3 282,2 227,2 11,7 76,1 27,8 384,3 130,2 25,6 290,6 158,9 14,0 23,2 152,9 451,6 238,7 535,4 143,7 623,5 630,1 1 165,4 869,2 4 130,5 3 902,4 7 735,2 7 629,1 2 817,9 80,3 2 701,7 116,2 2 949,1 54,5 2 774,2 174,9 2 898,2 2 817,9 3 003,6 2 949,1 223,7 216,1 125,8 56,2 223,7 79,2 55,8 216,1 75,8 56,2 349,5 272,3 358,7 348,1 1 529,2 276,0 1 701,7 241,6 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Utsläppsrätter och elcertifikat Förråd/lager och exploateringsområden Kundfordringar Fordringar på koncernbolag, koncernkonto Övriga fordringar Kassa och bank 18 19 27 20 21 Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Årets resultat 22 Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatt Övriga avsättningar 9,23 24 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Övriga långfristiga skulder 25 205,1 170,9 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernbolag, koncernkonto Övriga kortfristiga skulder 205,8 82,0 389,9 229,5 39,6 372,2 269,2 289,1 26 27 2 298,5 2 099,5 882,8 812,2 4 372,9 4 331,9 4 130,5 3 902,4 7 735,2 7 629,1 Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 28 2 901,8 2 890,1 104,0 91,3 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar Övriga ansvarsförbindelser 28 28 1 438,8 62,4 1 513,2 68,1 1 438,8 12,4 1 513,2 18,1 41 FI NANSI ELL A R APPORTER Noter Belopp i mnkr Sammanställd redovisning Kommun Not 1 Verksamhetens intäkter 2014 2013 2014 2013 Bidrag 371,6 417,4 375,6 419,1 Taxor och avgifter 317,7 285,9 302,0 272,0 Försäljning av verksamheter och konsulttjänster 138,1 137,5 138,1 137,5 Hyror och arrenden 90,3 87,5 447,9 505,0 Realisationsvinster 50,7 18,6 46,2 18,0 Försäljningsintäkter 13,8 12,8 El- och fjärrvärmeintäkter Övriga intäkter 51,2 12,8 774,4 779,5 4,9 9,8 44,1 38,8 Summa 987,1 969,5 2 179,5 2 182,7 Not 2 Verksamhetens kostnader 2014 2013 2014 2013 Personal 1 2 141,1 2 073,8 2 287,1 2 222,5 Entreprenader och köp av verksamhet 918,9 1 000,8 918,9 1 000,8 Lokal- och markhyror 144,5 139,8 75,5 74,8 Material 109,0 109,8 640,6 701,0 Lämnade bidrag 105,7 106,6 105,7 106,6 Realisationsförluster och utrangeringar Övriga kostnader Summa 1,4 0,9 1,4 0,9 273,4 296,9 527,5 485,2 3 775,9 3 646,7 4 638,6 4 509,9 2014 2013 2014 2013 1) varav pensioner, se not 24 Not 3 Avskrivningar Avskrivning immateriella tillgångar 0,2 0,9 0,2 0,9 114,3 120,8 347,2 266,9 31,3 30,4 39,1 38,0 Summa 145,8 152,1 386,5 305,8 Not 4 Jämförelsestörande poster 2014 2013 2014 2013 Avskrivning byggnader och anläggningar Avskrivning maskiner och inventarier Förändring av diskonteringsräntan vid pensionsberäkning 1 19,2 19,2 Ekhagaskolan, nedskrivning och flyttkostnader 15,3 15,3 Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 0,9 0,9 Summa jämförelsestörande kostnader 0,0 Återbetalning, AFA Försäkring 35,4 0,0 48,4 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 49,0 Ersättning, skadestånd 18,6 48,4 51,7 4,8 Summa jämförelsestörande intäkter 49,0 1) Posten inkluderar även den delen som avser Räddningstjänsten Storgöteborg. 42 71,8 35,4 18,0 4,8 51,7 71,2 FI NANSI ELL A R APPORTER Sammanställd redovisning Kommun Not 5 Skatteintäkter 2014 2013 2014 2013 Preliminär kommunalskatt 2 756,8 2 679,2 2 756,8 2 679,2 0,4 –15,0 0,4 –15,0 –6,7 1,5 –6,7 1,5 2 750,5 2 665,7 2 750,5 2 665,7 2014 2013 Preliminär slutavräkning för innevarande år Slutavräkningsdifferens för föregående år Summa Utdebitering i Mölndals stad var 20:26 för år 2013 och för år 2014. Slutligt taxeringsutfall för 2013 innebär att slutavräkningen blir minus 353 kronor per invånare per den 1 november 2012. Mellanskillnaden mellan den prognos som bokförts under 2013 och utfallet är minus 109 kronor per invånare. Sveriges Kommuner och Landstings skatteprognos i december 2014 ger en preliminär slutavräkning för 2014 års skatteintäkter på 7 kronor per invånare per den 1 november 2013. Not 6 Generella statsbidrag och utjämningar 2014 2013 Inkomstutjämning 78,8 97,9 78,8 97,9 Kostnadsutjämning –24,5 25,3 –24,5 25,3 Införandebidrag 37,6 Regleringsbidrag 14,4 Strukturbidrag 37,6 28,1 6,4 14,4 28,1 6,4 Bidrag för LSS-utjämning 27,5 26,5 27,5 26,5 Kommunal fastighetsavgift 96,1 95,5 96,1 95,5 Summa 236,3 273,3 236,3 273,3 Not 7 Finansiella intäkter 2014 2013 2014 2013 Räntor, utlåning till koncernbolag 12,3 14,9 Ersättning, borgensåtagande 14,2 14,3 Räntor medelsplacering 0,8 1,3 Aktieutdelning 0,2 0,1 Övriga ränteintäkter 4,0 31,5 Summa Not 8 Finansiella kostnader 2014 1,3 1,7 0,7 4,6 1,7 31,3 5,9 3,4 2013 2014 2013 Ränta på nyintjänad pension 2,9 24,2 2,9 24,2 Övriga finansiella kostnader 0,5 0,6 84,4 91,3 Summa 3,4 24,8 87,3 115,5 Not 9 Förändring avsättningar 2014 2013 2014 2013 Gjorda avsättningar: Ej likviditetspåverkande avsättningar i årets resultat: Ålderspension 12,5 Särskild avtals- och visstidspension 27,1 12,5 0,1 Löneskatt, pensioner Summa 43 27,1 0,1 3,0 6,2 3,0 6,2 15,5 33,4 15,5 33,4 FI NANSI ELL A R APPORTER Noter Belopp i mnkr Sammanställd redovisning Kommun Not 9 Förändring avsättningar forts 2014 2013 2014 2013 Övriga gjorda avsättningar, ej resultatpåverkande: Rivning försåld mark, Forsåker 70,0 Bidrag infrastruktur, E20 4,6 4,6 Övrigt 1,2 1,0 Summa gjorda avsättningar 91,3 33,4 21,1 33,4 Kikås avfallsanläggning 5,9 9,6 5,9 9,6 Ålderspension 5,9 5,6 5,9 5,6 Särskild avtals- och visstidspension 0,5 0,8 0,5 0,8 Löneskatt, pensioner 1,6 1,1 1,6 1,2 Rivning försåld mark, Forsåker 0,2 13,9 17,2 Avsättning pensioner har justerats med 10,1 mnkr mot eget kapital på grund av ändrad uppskattning av pensionsavsättning. Ianspråktagna/återförda avsättningar: Övrigt 0,1 Summa 14,1 Not 10 Investeringar 2014 17,2 2013 2014 2013 Immateriella anläggningstillgångar 0,3 Markreserv 4,8 15,4 0,3 4,8 15,4 Verksamhetsfastigheter 92,9 116,2 139,7 180,3 Fastigheter för affärsverksamhet 94,2 43,6 94,2 43,6 Publika fastigheter 78,6 64,3 78,6 64,3 4,7 23,9 32,8 37,0 41,1 45,3 7,8 55,5 101,5 141,8 Summa 311,4 332,0 464,9 514,6 Not 11 Försäljning av anläggningstillgångar 2014 2013 2014 2013 Markreserv 287,1 23,6 46,7 23,6 10,1 3,2 Fastigheter för annan verksamhet Tekniska anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Pågående projekt Övrigt Summa 287,1 23,6 56,8 26,8 Not 12 Immateriella tillgångar 2014 2013 2014 2013 6,0 6,0 6,0 6,0 Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar 0,3 0,3 Försäljningar/utrangeringar Omklassificering 5,0 Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar 6,3 6,0 11,3 6,0 –5,5 –4,6 –5,5 –4,6 –0,2 –0,9 –0,2 –0,9 –5,7 –5,5 –5,7 –5,5 0,6 0,5 5,6 0,5 Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående avskrivningar Restvärde 44 FI NANSI ELL A R APPORTER Sammanställd redovisning Kommun Not 13 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 2014 2013 2014 2013 3 801,2 3 543,3 9 450,6 8 949,4 278,3 295,0 423,4 469,3 –182,1 –37,1 –18,7 –41,5 Justering byte redovisningsprincip i bolagen (K3) 76,7 Årets investeringar Försäljningar och utrangeringar Omklassificering till omsättningstillgångar –266,6 Omklassificering Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar –6,2 –3,3 3 897,4 3 801,2 9 582,5 9 450,6 –1 454,6 –1 365,0 –2 904,2 –2 639,3 Justering byte redovisningsprincip i bolagen (K3) –32,1 Försäljningar och utrangeringar 15,2 31,2 16,2 32,0 –114,3 –120,8 –347,1 –266,9 –1 553,7 –1 454,6 –3 235,1 –2 904,2 2 343,7 2 346,6 6 347,4 6 546,4 Not 14 Maskiner och inventarier 2014 2013 2014 2013 Ingående anskaffningsvärde 454,2 419,2 543,7 501,2 32,8 37,0 41,1 45,3 –46,9 –2,0 –55,7 –3,9 1,3 1,1 Omklassificering 2,1 Årets av- och nedskrivningar Utgående avskrivningar Restvärde Årets investeringar Försäljningar och utrangeringar Omklassificering Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar 440,1 454,2 530,4 543,7 –329,7 –301,3 –394,8 –360,5 46,9 2,0 55,1 3,7 –31,3 –30,4 –39,1 –38,0 –314,1 –329,7 –378,8 –394,8 Restvärde 126,0 124,5 151,6 148,9 Not 15 Aktier och andelar 2014 2013 2014 2013 Kvarnfallet Mölndal AB Årets avskrivningar Utgående avskrivningar 162,2 87,2 FÖRBO 5,3 5,3 GRYAAB 0,7 0,7 0,7 0,7 RENOVA 0,7 0,7 0,7 0,7 GREFAB 0,1 0,1 0,1 0,1 Bostadsrätter 0,2 0,2 0,2 0,2 HB Kållereds fastigheter 2,7 2,7 Markexploatering 7,5 7,5 Bostadsrättsföreningen Tandådalen 0,5 0,6 Summa 169,2 94,2 12,4 12,5 Not 16 Långfristig utlåning 2014 2013 2014 2013 Kvarnfallet Mölndal AB 676,0 676,0 MölnDala Fastighets AB 160,0 Övrigt Summa 45 26,9 30,5 48,2 51,6 862,9 706,5 48,2 51,6 FI NANSI ELL A R APPORTER Noter Belopp i mnkr Sammanställd redovisning Kommun Not 17 Bidrag til statlig infrastruktur 2014 2013 2014 Medfinansiering E20 4,6 4,6 Summa 4,6 4,6 2013 Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 att medfinansiera E20 med 4,6 mnkr. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 10 år fr o m år 2015. Not 18 Förråd m m och exploateringsområden Exploateringsområden 2014 2013 2014 2013 10,6 10,4 10,6 277,0 Tekniska förvaltningens förråd 1,0 0,6 1,0 0,6 Övriga förråd m m 0,5 0,5 12,6 12,0 Summa 11,9 11,7 290,6 23,2 Not 19 Kundfordringar 2014 2013 2014 2013 Fordringar konsumtionsavgifter 26,1 24,9 26,1 24,9 Övriga fakturafordringar 54,8 51,2 132,8 128,0 Summa 80,9 76,1 158,9 152,9 Not 20 Övriga fordringar 2014 2013 2014 2013 Statsbidrags- och EU-fordringar 136,5 222,1 136,5 222,1 0,0 14,1 0,0 14,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 55,7 55,0 203,0 181,2 Mervärdesskatt 42,1 44,1 42,1 44,1 Upplupen fastighetsavgift 31,4 29,8 31,4 29,8 Skogssällskapet 10,1 9,0 10,1 9,0 Försäkringskassan 3,0 6,6 3,0 6,6 Övrigt 3,4 3,6 25,5 28,5 Summa 282,2 384,3 451,6 535,4 Not 21 Kassa och bank 2014 2013 2014 2013 Bank- och plusgiro 227,2 130,2 238,7 143,7 Summa 227,2 130,2 238,7 143,7 varav staden 166,5 118,4 166,5 118,4 varav bolag 60,7 11,8 72,2 25,3 2014 2013 2014 2013 2 817,9 2 711,8 2 949,1 2 735,8 Fordran, skatteintäkter Koncernkontots saldo den 31 december 2014 var 204,7 mnkr. Stadens behållning uppgick till 153,3 mnkr. Kreditinstitut är Nordea Bank AB och Swedbank AB. Tillgodoräntan har varierat mellan 1,26 och 0,50 %. Koncernbolagens saldo framgår av not 26. Beviljad checkkredit uppgår till 200 mnkr. Not 22 Eget kapital1 Ingående eget kapital Justering eget kapital, ej resultatpåverkande –10,1 Årets resultat Eget kapital 31 december Eget kapital i staden har justerats med 10,1 mnkr på grund av ändrad uppskattning av pensionsavsättning. Eget kapital i sammanställda redovisningen har justerats p g a byte av redovisningsprincip (K3) i bolagen samt ändrad uppskattning av pensionsavsättning i staden. 1) Kommunen tillämpar inte resultatutjämningsreserv. 46 38,4 80,3 116,2 54,5 174,9 2 898,2 2 817,9 3 003,6 2 949,1 FI NANSI ELL A R APPORTER Sammanställd redovisning Kommun Not 23 Avsättningar 2014 2013 2014 2013 Avsättningar för pensioner, se not 9 och 24 223,7 216,1 223,7 216,1 49,8 55,8 49,8 55,8 0,4 0,4 Övriga avsättningar Kikås avfallsanläggning Parkeringsavlösen Rivning försåld mark, Forsåker 0,4 69,8 Medfinansiering E20 4,6 Övriga avsättningar 1,2 4,6 1,4 Uppskjuten skatt 79,2 75,8 Summa övriga avsättningar, se även not 9 125,8 56,2 135,0 132,0 Summa avsättningar 349,5 272,3 358,7 348,1 Not 24 Pensioner 2014 2013 2014 2013 Pensionsförpliktelser AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER Ingående avsättning 216,1 190,2 216,1 190,2 Pensionsutbetalningar –5,9 –5,6 –5,9 –5,6 Pensionsutbetalningar, särskild avtals-/visstidspension –0,6 –0,8 –0,6 –0,8 Nyintjänad pension 10,0 7,4 10,0 7,4 2,1 4,0 2,1 4,0 Förändrade åtaganden, särskild avtals-/visstidspension Ränte- och basbeloppsförändringar Förändring av diskonteringsränta 15,4 15,4 Förändring av löneskatt 1,5 5,1 1,5 5,1 Övrigt 0,5 0,4 0,5 0,4 223,7 216,1 223,7 216,1 179,2 172,5 179,2 172,5 0,8 1,4 0,8 1,4 Särskild löneskatt 43,7 42,2 43,7 42,2 Summa avsättning 223,7 216,1 223,7 216,1 Utgående avsättning varav: Ålderspension m m Särskild avtals-/visstidspension ANSVARSFÖRBINDELSE FÖR PENSIONER Ingående ansvarsförbindelse 1 513,2 1 412,0 1 513,2 1 412,0 Pensionsutbetalningar –51,6 –50,6 –51,6 –50,6 Aktualiseringar –11,9 –11,9 Förändrade åtaganden räddningstjänstförbundet –0,7 0,1 –0,7 Förändrade åtaganden förtroendevalda –4,6 4,9 –4,6 4,9 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 12,1 34,4 12,1 34,4 Förändring av diskonteringsränta 92,2 Effekt balansering allmänna pensionssystemet, "bromsen" –6,4 Förändring av löneskatt Övrigt Utgående ansvarsförbindelse 47 0,1 92,2 –6,4 –14,4 19,8 –14,4 19,8 3,1 0,4 3,1 0,4 1 438,8 1 513,2 1 438,8 1 513,2 FI NANSI ELL A R APPORTER Noter Belopp i mnkr Sammanställd redovisning Kommun Not 24 Pensioner forts 2014 2013 2014 2013 1 136,9 1 191,5 1 136,9 1 191,5 Pensionsförpliktelser förtroendevalda 10,0 14,6 10,0 14,6 Pensionsförmån räddningstjänstförbundet 11,0 11,7 11,0 11,7 280,9 295,4 280,9 295,4 Summa ansvarsförbindelse 1 438,8 1 513,2 1 438,8 1 513,2 Summa Pensionsförpliktelser 1 662,5 1 729,3 1 662,5 1 729,3 1 662,5 1 729,3 1 662,5 1 729,3 Avgiftsbestämd ålderspension m m 74,4 70,0 74,4 70,0 Särskild löneskatt, avgiftsbestämd ålderspension 15,9 17,3 15,9 17,3 Utbetalning ålderspension 55,0 54,4 55,0 54,4 3,0 3,1 3,0 3,1 varav: Pensionsförmåner intjänade före 1998 Särskild löneskatt Pensionsmedelsförvaltning Återlån i verksamheten Årets pensionskostnad Utbetalning pension till efterlevande m m Utbetalning särskild avtals-/visstidspension 0,6 0,8 0,6 0,8 15,3 14,1 15,3 14,1 Förändring avsättning 6,1 20,1 6,1 20,1 Särskild löneskatt avsättningar 1,5 5,1 1,5 5,1 171,8 184,9 171,8 184,9 2,9 24,2 2,9 24,2 Särskild löneskatt utbetalningar Summa varav finansiell kostnad Antal personer som omfattas av: Avgiftsbestämd ålderspension 6 179 Ålderspension Pension till efterlevande Särskild avtals-/visstidspension 6 179 2 436 2 345 2 436 2 345 126 133 126 133 3 5 3 5 2014 2013 2014 2013 70,9 70,7 Intjänade pensionsförmåner före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och ingår inte i balansräkningen, avgiftsbestämd ålderspension utbetalas för egen placering, se vidare Redovisningsprinciper sidorna 54–55. Senaste avlästa aktualiseringsgraden är 92,0%. RIPS tillämpas. KPA är pensionsförvaltare. Not 25 Långfristiga skulder Depositionskuld Förutbetalda intäkter som regleras över flera år: Anslutningsavgifter för vatten och avlopp 79,0 71,9 79,0 71,9 Investeringsbidrag 86,6 62,3 86,6 62,3 Gatukostnadersättningar 39,5 36,7 39,5 36,7 Summa förutbetalda intäkter 205,1 170,9 276,0 241,6 Ingående skuld 170,9 131,5 170,9 131,5 Nya förutbetalda intäkter som regleras över flera år 40,3 44,3 40,3 44,3 Förutbetalda intäkter som tagits i anspråk under året –6,1 –4,9 –6,1 –4,9 205,1 170,9 205,1 170,9 Utgående skuld förutbetalda intäkter Investeringsbidrag, gatukostnadersättningar och anslutningsavgifter periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har, se även under Redovisningsprinciper, sidorna 54–55. 48 FI NANSI ELL A R APPORTER Sammanställd redovisning Kommun Not 26 Fordringar/skulder till koncernbolag 2014 2013 Mölndalsbostäder AB 0,4 17,8 Gunnebo Slott & Trädgårdar AB 9,7 8,1 Mölndal Energi koncern 3,9 MB Affärsfastigheter AB 0,7 Mölndals Centrum Byggnads Fastighet AB 5,8 Mölndals Centrum Karpen 12 Fastighets AB 0,8 2014 2013 0,0 0,0 1,9 Summa fordringar 21,3 27,8 Mölndala Fastighets AB 15,5 14,4 Kvarnfallet Mölndal AB 40,9 8,7 Mölndals Centrum Fiskarna KB 11,2 5,8 Mölndals Centrum Koljan 1 Fastighets AB 6,5 4,6 Mölndals Parkerings AB 7,9 4,2 Affärsfastigheter i Mölndal AB 1,0 Mölndal Centrum Karpen 12 Fastighets AB 0,5 Mölndal Energi koncern 0,4 Summa skulder 82,0 39,6 0,0 0,0 Not 27 Övriga kortfristiga skulder 2014 2013 2014 2013 Semesterlöne- och övertidslöneskuld 122,3 119,9 127,8 125,1 Upplupen pensionsskuld, avgiftsbestämd ålderspension 70,5 67,6 70,5 67,6 Övriga upplupna kostnader 41,7 38,1 76,0 59,6 Arbetsgivaravgifter 35,6 35,7 37,2 37,1 Personalens källskatt 29,2 30,4 30,8 31,8 Förutbetalda skatteintäkter 21,3 Upplupna löner 20,7 21,9 20,7 21,9 Upplupen särskild löneskatt 14,9 15,5 14,9 15,5 Övriga förutbetalda intäkter 7,7 12,8 7,8 13,7 Förutbetalda intäkter, renhållning kommunala monopolet 8,2 9,6 8,2 9,6 Förutbetalda intäkter, VA-avgifter 0,4 7,2 0,4 7,2 Förutbetalda hyresintäkter 5,3 5,4 23,8 38,6 Upplupen kostnad Försäkringskassan LSS 2,6 2,4 2,6 2,4 1 701,0 1 540,0 21,3 Kortfristig skuld till kreditinstitut Övrigt 9,5 5,7 155,5 129,4 Summa 389,9 372,2 2 298,5 2 099,5 Not 28 Ställda panter och ansvarsförbindelser 2014 2013 2014 2013 Mölndalsbostäder AB 970,1 934,1 Mölndal Energi AB 706,9 730,4 1 200,0 1 200,0 Borgensförbindelser: Tecknade gentemot stadens bolag: Kvarnfallet Mölndal AB 49 FI NANSI ELL A R APPORTER Noter Belopp i mnkr Sammanställd redovisning Kommun Not 28 Ställda panter och ansvarsförbindelser forts 2014 2013 2014 2013 Tecknade gentemot övriga: HSB; Bfr Wennerberg 14,7 14,9 14,7 14,9 Föreningar 6,4 6,4 6,4 6,4 Övriga regionala bolag 2,3 2,5 2,3 2,5 Småhus 1,4 1,8 1,4 1,8 Borgensåtagande Fastigo 0,5 0,5 Borgensåtagande lån till medlemmar kooperativ förening 21,7 27,4 Delägaransvar handelsbolag Blixåsberget, Kållereds fastigheter och Bostadsexploatering 57,0 37,8 104,0 91,3 Summa borgensförbindelser 2 901,8 2 890,1 50,0 50,0 1 438,8 1 513,2 1 438,8 1 513,2 12,4 18,1 12,4 18,1 1 451,2 1 531,3 1 451,2 1 531,3 0,4 0,6 2014 2013 39,7 39,7 Bokfört värde 686,4 717,1 Minimileasavgifter, nuvärdet av 338,1 361,7 Kapitaltäckningsgaranti: Kvarnfallet Mölndal AB Ansvarsförbindelser: Pensioner, specificering se not 24 Särskilda anställningsavtal Summa ansvarsförbindelser Förvaltningsuppdrag: Förvaltade stiftelser och fonder Borgensförbindelserna avser kvarstående låneskuld per den 31 december där staden tecknat borgen. Not 29 Leasing 2014 2013 Finansiella leasingavtal över 3 år Kraftvärmeverk Mölndal Energi AB Årets minimileasavgifter Därav förfall inom 1 år 23,6 23,6 Därav förfall inom 1–5 år 119,0 119,0 Därav förfall senare än 5 år 195,5 219,1 Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal Minimileasavgifter överstigande 3 år Med förfall inom 1 år 105,1 98,7 105,1 98,7 Med förfall inom 1–5 år 285,2 302,0 285,2 302,0 Med förfall senare än 5 år 138,9 110,0 138,9 110,0 Leasingavtal redovisas enligt RKR 13.1. Leasingavtal med obetydligt värde har klassificerats som operationella, även om de i övrigt uppfyller kriterierna för finansiella avtal. Operationella avtal med löptid på tre år och kortare redovisas inte i not. 50 FI NANSI ELL A R APPORTER Not 30 Balanskravsutredning1 År Redovisat resultat år 2014 Mnkr 80,3 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar –49,0 Resultat enligt balanskrav 31,3 Tidigare års resultat enligt balanskravsutredning Enligt kommunallagen ska avstämning göras för att se om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna. I den så kallade balanskravsutredningen visas om kravet är uppfyllt. Årets resultat justeras med vinst vid försäljningar. 1) Kommunen tillämpar inte resultatutjämningsreserv. 51 2009 78,2 2010 162,8 2011 76,4 2012 113,5 2013 97,6 2014 31,3 FI NANSI ELL A R APPORTER Driftredovisning kommun Kommunbidrag Resultat –12,7 11,0 –1,7 766,2 –148,9 168,2 19,3 41,3 168,7 –127,4 129,8 2,4 3,4 12,2 –8,8 9,6 0,8 Skolnämnden 139,7 1 275,1 –1 135,4 1 138,1 2,7 Social- och arbetsmarknadsnämnden 238,3 467,6 –229,3 226,5 –2,8 Tekniska nämnden 261,5 378,5 –117,0 131,6 14,6 61,7 359,0 –297,3 275,1 –22,2 169,0 1 061,6 –892,6 880,0 –12,6 1 548,3 4 517,7 –2 969,4 2 969,9 0,5 –202,1 202,1 –208,5 –6,4 Belopp i mnkr Intäkter Kostnader 16,1 28,8 617,3 Byggnadsnämnden Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Summa nämndverksamhet Kapitalkostnader Övriga kommuninterna poster –611,9 Netto –611,9 Kalkylerad personalomkostnad –100,3 100,3 –98,0 2,3 Årets pensionskostnad, not 24 168,9 –168,9 171,3 2,4 2,4 –2,4 5,0 2,6 1,7 49,0 –0,5 0,5 2,0 2,5 3 775,9 –2 788,8 2 841,7 52,9 Förändring av semesterlöneskulden Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar 50,7 Övrigt Summa driftredovisning 987,1 52 49,0 FI NANSI ELL A R APPORTER Investeringsredovisning kommun Belopp i mnkr Total kalkyl Utfall t o m 2014 Årsbudget 2014 Utfall 2014 Avvikelse årsbudget Inventarier, fordon och maskiner Byggnadsnämnden 0,5 0,5 0,0 19,3 13,8 5,5 Kultur- och fritidsnämnden 1,9 1,6 0,3 Miljönämnden 0,3 0,2 0,1 Skolnämnden 9,1 8,6 0,5 Social- och arbetsmarknadsnämnden 0,4 0,4 0,0 12,0 5,3 6,7 Utbildningsnämnden 2,0 0,1 1,9 Vård- och omsorgsnämnden 2,9 2,5 0,4 48,4 33,0 15,4 10,2 –10,2 -3,6 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Tekniska nämnden Delsumma Förskolor och skolor Bifrost förskola kök 9,6 10,9 Förskolor och skolor, tekniska investeringar 18,0 21,6 Förskolor/skolor, verksamhetsanpassningar 7,0 6,9 0,1 12,6 –12,6 Jungfruplatsens förskola, om- och tillbyggnad 12,5 14,6 27,0 28,3 19,0 16,6 2,4 306,3 42,0 35,0 2,5 32,5 Övriga förskolor och skolor 18,1 10,9 7,2 Delsumma 97,1 81,3 15,8 5,0 5,4 –0,4 2,6 –2,6 Skånhällaskolan Västra/centrala Mölndal, skolutbyggnad Idrottsanläggningar Idrottsanläggningar tekniska investeringar Åby fotbollsområde 45,0 41,7 Övriga idrottsanläggningar 12,0 1,2 10,8 Delsumma 17,0 9,2 7,8 38,3 11,3 27,0 18,0 26,1 -8,1 Kollektivtrafik 17,0 8,7 8,3 Park- och naturområden 20,5 7,3 13,2 Övriga gatu- och väginvesteringar 19,6 13,8 5,8 113,4 67,2 46,2 Vatten- och avloppsanläggningar exkl exploateringsområden 37,1 32,0 5,1 Vatten- och avloppsanläggningar i exploateringsområden 22,7 15,5 7,2 Delsumma 59,8 47,5 12,3 Diverse ombyggnader fastigheter 29,0 30,4 –1,4 Fastighetsförvärv 26,4 3,8 22,6 Återvinning och avfall 11,0 3,0 8,0 1,5 0,1 1,4 67,9 37,3 30,6 TOTALSUMMA INVESTERINGAR1 403,6 275,5 128,1 Försäljning av fastigheter och mark m m 2 –53,9 –287,1 233,2 Parker, gator och vägar Egna gatuanläggningar m m i exploateringsområden 1 Göteborgsvägen gång- och cykelbanor samt miljöåtgärder 75,7 Delsumma 74,3 Vatten- och avloppsanläggningar Övriga investeringsobjekt Övriga investeringsobjekt Delsumma 1) Varav 4,4 mnkr är tomtmark som redovisats som omsättningstillgång varför totalsumma utfall investering i anläggningstillgångar är 271,1 mnkr. 2) I utfallet ingår försäljning Forsåker till MölnDala AB med 234,5 mnkr. 53 FI NANSI ELL A R APPORTER Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR, vilket bl a innebär att: varje år. Avskrivningar startar månaden för anskaffningen eller då tillgången tas i bruk, med avskrivningsplan utifrån beräknad nyttjandeperiod. • Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras staden och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avskrivningstider Avskrivningstiderna anpassas till anläggningens nyttjandeperiod. Anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod prövas löpande. Följande avskrivningstider tillämpas normalt inom staden: Ingen avskrivning: Mark, konst och pågående arbeten 3 år Datorer och kringutrustning 5 år Person-, skåp- och mindre lastbilar, släpkärror, vissa maskiner för yttre arbeten, TV-apparater med mera 10 år Maskiner för storkök, kontorsmöbler, ismaskiner, utrustning till lekplatser, större lastbilar och maski- ner med mera 20 år Fritidsanläggningar, provisoriska byggnader, förrådsbyggnader, förskolor och dylikt av enklare kvalitet 33 år Förskolor, skolor, förrådsbyggnader och dylikt av bättre kvalitet. Gator, vägar och broar 50 år Förvaltningsbyggnader, vatten- och avloppsledningar • Fordringar har upptagits till de belopp varmed de be räknas inflyta. • Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. • Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. • Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande redovisas poster som sällan förekommer och har väsentligt belopp. Staden redovisar dessutom alltid resultat vid både försäljning av anläggningstillgångar och fastighetsförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. De immateriella anläggningstillgångarnas avskrivningstid varierar mellan 3 och 5 år eller i förekommande fall enligt avtalstid. Staden följer inte Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 11.4, som gäller från räkenskapsåret 2014. Rekommendationen innebär att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa och respektive komponent skrivas av separat. Under 2014 inleddes arbetet med en övergång till komponentavskrivning i form av framtagande av komponentindelning och genomgång av befintliga fastigheter och anläggningar. Intäkter Skatteintäkter Årets redovisade skatteintäkter består av preliminära månatliga skatteinbetalningar under inkomståret, en preliminär slutavräkning samt en justeringspost för slutavräkningsdifferens för föregående bokslutsår, se not 5. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuner och Landstings decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Investeringsbidrag, VA-anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas från och med 2010 upp som en förutbetald intäkt i enlighet med rekommendationen RKR 18. De förutbetalda intäkterna redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas nyttjandeperiod. Gränsdragning mellan kostnad och investering För att betraktas som en investering ska den ekonomiska livslängden av inköpet uppgå till minst tre år och inte vara av mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till 0,5 basbelopp för att en anskaffning ska betraktas som en anläggningstillgång. Kostnader Personalkostnader Upplupna löner avseende timanställda, ersättning för övertid och obekväm arbetstid har periodiserats. Semesterlöneskuld, okompenserad övertid, ferielöner och flextidssaldo har periodiserats och redovisas, inklusive upplupen arbetsgivaravgift, som en kortfristig skuld. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för av- och nedskrivningar. Staden tillämpar alternativ metod för lånekostnader, enligt RKR 15.1. Det innebär att lånekostnaderna inräknas i anskaffningsvärdet för investeringsprojekt som tar betydande tid att färdigställa, om staden vid tidpunkten har lånekostnader. För närvarande tillämpas därmed inte metoden. Avskrivningar Avskrivningar av anläggningstillgångar räknas på anskaffningsvärdet och fördelas med lika stora nominella belopp 54 FI NANSI ELL A R APPORTER Egna anläggningar i exploateringsområden redovisas som anläggningstillgångar, medan mark för försäljning, inklusive förädling, inom exploateringsområden redovisas som omsättningstillgångar. De immateriella anläggningstillgångarna är enbart externt anskaffade. Pensioner Kommunens pensionsskuld redovisas enligt Lagen om kommunal redovisning, den så kallade blandmodellen. Detta innebär att pension som intjänats före år 1998, inklusive löneskatt, behandlas som en ansvarsförbindelse. Därefter intjänade pensionsförmåner inklusive löneskatt redovisas som avsättning respektive, då det gäller avgiftsbestämd ålderspension som ska utbetalas efterföljande år, som kortfristig skuld. Beräkningen av pensionsförmånerna är gjord enligt Sveriges Kommuner och Landstings ”Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld”, RIPS 07 och utförda av KPA. Ingående pensionsavsättning har justerats med 10,1 mnkr på grund av ändrad uppskattning. Leasingavtal Leasingavtal redovisas enligt RKR 13.2. Leasingavtal med obetydligt värde klassificeras som operationella även om de, i övrigt, uppfyller kriterierna för finansiella avtal. Avtal med löptid på tre år och kortare redovisas inte i not. Gatukonstgestaltning i Kållereds pendeltågstunnel. Gång- och cykeltunneln vid Kållereds station har under hösten fått ny konstnärlig utsmyckning baserad på Kålleredsbors idéer och förslag. Titel: Hej! Vill du ses någon gång? Konstnärlig ledare: Pärra Andreasson alias Ruskig/BUS. Foto: Bodil Magnusson Avsättningar Avsättning har skett med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Staden har en förpliktelse att återställa deponin vid Kikås avfallsanläggning. Avsättningar för pågående avslutningsarbeten har skett enligt en projektering som gjordes 2002. Kalkylen har därefter uppdaterats fortlöpande. Återställandet pågår och avsättningen disponeras i den takt kostnader uppstår. Avslutningsarbetet beräknas fortgå till och med 2018. Projektering sker etappvis och kan leda till förändrade kostnader. Enligt avtal år 2014 om fastighetsreglering mellan Mölndals stad och Mölndala Fastighets AB har staden ett åtagande att ansvara för rivning och sanering till en beräknad kostnad av 70 mnkr av fastigheten Forsåker 1:226, varför detta belopp redovisats som avsättning i årsbokslut 2014. Fastigheten överläts till bolaget under 2014. Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner i dotterbolagen har fördelats på uppskjuten skatt, 22,0 procent, och eget kapital, 78,0 procent. Bolagen har under året övergått till att redovisa enligt BFNAR 2012:1(K3). Det innebär bland annat att bolagen tillämpar komponentavskrivning, vilket skiljer sig från stadens redovisning. Jämförelsetalen inklusive noter för 2013 har räknats om. Sammanställd redovisning De bolag som ingår i den sammanställda redovisningen är de där Mölndals stad har en ägarandel på minst 20 procent. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats. 55 FI NANSI ELL A R APPORTER Fullfondsmodell – en kompletterande bild Fullfondsmodellen omfattar samtliga pensionskostnader, vilket innebär att värdeförändringen av hela skulden påverkar resultaträkningen. Bakåt i tiden då skulden har vuxit har fullfondsmodellen ökat kostnaderna och därmed försämrat resultatet. Då utbetalningarna, som under 2014, istället överskrider värdeförändringen blir skillnaden mellan modellerna blir den motsatta. Sedan 2010 har pensionsskulden påverkats av en del speciella förhållanden, som resulterat i att skulden har utvecklats mycket ryckigt. En faktor har varit basbeloppsutveckling och samordningen med det allmänna pensionssystemet. En annan faktor har varit det låga ränteläget som medfört att den så kallade diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen sänkts i två omgångar och resulterat i uppräkning av skulden. För Mölndal har effekten varit en total skuldökning på 115 mnkr 2011 och ytterligare 136,4 mnkr 2013, varav huvuddelen, 97,5 respektive 117,2 mnkr bara påverkat resultatet enligt fullfondsmodellen. Om Mölndals stads totala pensionsförpliktelse bokförs enligt fullfondsmodellen minskar det egna kapitalet till 1459,4 mnkr, vilket motsvarar en soliditet på 36,0 procent exklusive effekt av gemensam koncernkassa. Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas enligt blandmodellen. Det innebär att huvuddelen av stadens pensionsförpliktelse inte ingår i de ordinarie finansiella rapporterna. Som en kompletterande information redovisas här en mer rättvisande bild av resultat och ställning. Det grundläggande syftet med redovisning är att förmedla en rättvisande bild. Den ska avspegla organisationens finansiella utveckling och ställning för att mottagarna av informationen ska kunna fatta rätt beslut. Lagen om kommunal redovisning anger ett tydligt undantag i form av att förpliktelsen att betala ut pensionsförmåner som intjänats före 1998 inte ska tas upp som skuld eller avsättning utan redovisas först vid utbetalningen. Kommunerna har idag kostnader för pensioner för såväl tidigare som nuvarande anställda. Utbetalningarna för den gamla skulden kommer att öka för att nå ett högsta läge kring 2020. Den bild som redovisas enligt blandmodellen blir svårtolkad och det krävs alternativa mått för att lämna en rättvisande bild. Fullfond 2014 Belopp i mnkr Fullfond 2013 Fullfond 2012 Blandmodell 2014 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 987,1 969,5 935,8 987,1 –3 701,5 –3 741,8 –3 491,7 –3 775,9 –145,8 –152,1 –129,3 –145,8 –2 860,3 –2 924,4 –2 685,2 –2 934,6 2 750,5 2 665,7 2 564,5 2 750,5 236,3 273,3 249,4 236,3 Finansiella intäkter 31,5 31,3 40,1 31,5 Finansiella kostnader –3,4 –24,8 –8,9 –3,4 Årets resultat 154,7 21,1 159,9 80,3 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 105,7 101,9 37,6 31,3 Summa tillgångar 4 130,5 3 902,4 3 842,4 4 130,5 Eget kapital 1 304,7 1 311,8 1 151,9 2 817,9 154,7 21,1 159,9 80,3 Summa eget kapital 1 459,4 1 332,9 1 311,8 2 898,2 Summa avsättningar 1 788,3 1 757,3 1 646,0 349,5 Balansräkning Årets resultat Summa skulder 882,8 812,2 884,6 882,8 4 130,5 3 902,4 3 842,4 4 130,5 Nettokostnadsandel exklusive jämförelsestörande poster 96,5 96,5 98,7 99,0 Soliditet exklusive effekt av koncernkassa 36,0 34,5 35,3 71,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder Nyckeltal Av pedagogiska skäl har hela värdeförändringen, avseende förpliktelsen för pensioner intjänade före 1998, klassificerats som verksamhetens kostnader. 56 VERKSAMHETSREDOVISNING VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Bolag inom koncernen Nettot av koncernbidragen från Mölndals Energi AB, Mölndalsbostäder AB, Mölndals Parkerings AB minus bidrag till Gunnebo Slott och Trädgårdar AB, MölnDala Fastighets AB och Centrumbolagen uppgår till 26,7 mnkr. I den sammanställda redovisningen ingår koncernen Kvarnfallet Mölndal AB, koncernen Förbo AB och Mölndals stad. Förbo AB är ett interkommunalt bolag, som ägs av kommunerna Härryda, Kungälv, Lerum och Mölndal. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Koncernen Mölndal Energi Styrelseordf. Mölndal Energi AB: Gerhard Bengtsson Styrelseordförande Mölndal Energi Nät AB: Gerhard Bengtsson Verkställande direktör: Christian Schwartz Bolagen har under året övergått till redovisning enligt BFNAR 2012:1 (K3). 2013 års siffor har räknats om för bättre jämförelse. Någon omräkning av 2012 års siffor har ej gjorts. Resultaträkning Kvarnfallet Mölndal AB 2014 mnkr Styrelseordförande: Hans Bergfelt Verkställande direktör: Håkan Ahlström Rörelseintäkter Resultaträkning Finansnetto mnkr Rörelseintäkter Rörelsekostnader 2013 2012 0,0 0,0 0,0 –1,8 –1,3 –1,0 866,8 926,2 802,3 –818,9 –710,8 –22,9 –23,1 –6,1 88,1 84,2 85,4 Koncernbidrag –46,0 –46,0 –46,0 Skatt –10,8 –8,4 –2,5 31,3 29,8 36,9 535,7 Resultat efter finansiella poster Finansnetto –108,5 –21,7 –143,2 Årets resultat Resultat efter finansiella poster –110,3 –23,0 –144,2 Eget kapital 2 Koncernbidrag Skatt Årets resultat 1 Eget kapital 2 Balansomslutning Soliditet Antal anställda 26,7 34,0 1 38,9 Balansomslutning Soliditet –1,3 2,4 –2,5 –84,9 13,4 –107,8 26,6 36,4 27,8 1 905,0 1 936,9 1 320,8 1,4% 1,9% 2,1% 1 1 1 2012 –755,8 Rörelsekostnader 2014 2013 Antal anställda 585,1 553,8 1 649,2 1 653,2 910,1 35,5% 33,5% 58,9% 100 98 99 1) Upplösning av bokslutsdispositioner har eliminerats mot resultatet. 2) Eget kapital inklusive andelen eget kapital i obeskattade reserver. Koncernen Mölndal Energi AB omfattar, förutom moderbolaget Mölndal Energi AB, det helägda dotterbolaget Mölndal Energi Nät AB, som svarar för nätverksamheten. I koncernens verksamhet ingår elhandel, fjärrvärme, entreprenader och tjänster samt elnätverksamhet. Resultat efter finansiella poster uppgår till 88,1 (84,2) mnkr och av det resultatet svarar moderbolaget för 54,6 (61,8) mnkr och dotterbolaget för 33,5 (22,4) mnkr. Elhandeln fortsätter att utvecklas på ett positivt sätt. Både företagsförsäljningen och försäljningen till privatkunder har slagit nya rekord för femte året i rad. Antalet elkunder är nu 113 000 och har ökat med 14 % under år 2014. Elförsäljningen under år 2014 uppgick till 1 171 (1 072) GWh och av bolagets totala omsättning exklusive punktskatter svarar elhandeln för 63 (59) %. Under 2014 färdigställdes ett nytt bränslelabb i Riskullaverket. Det nya labbet ger utökade möjligheter för kvalitetsoch mottagningskontroll. En mild vinter i kombination med lågkonjunktur och energieffektivisering har dämpat efterfrågan på el i hela Europa. Den kraftiga utbyggnaden av förnyelsebara energikällor, som vind- och solkraft, fortsätter samtidigt som priser på kol och utsläppsrätter är kvar på låga nivåer. Detta är faktorer som kommer påverka elpriserna under flera år framåt. Koncernens investeringar uppgår under perioden till 37 (54) mnkr. 1) Upplösning av bokslutsdispositioner har eliminerats mot resultatet. 2) Eget kapital inklusive andelen eget kapital i obeskattade reserver. Under året har bolaget erhållit ett villkorat aktieägartillskott om 75 mnkr från Mölndals stad Kvarnfallet Mölndal AB är ett av Mölndals stad helägt aktiebolag, som utgör moderbolag i koncernen Kvarnfallet Mölndal AB. Bolagets främsta uppgift är att förvalta de i koncernen ingående bolagen; koncernen Mölndal Energi AB, Mölndalsbostäder AB, Mölndals Parkerings AB, MölnDala Fastighets AB, Mölndal Centrum Byggnads Fastighets AB, Mölndal Centrum Karpen 12 Fastighets AB, Mölndal Centrum Koljan 1 Fastighets AB, Mölndal Centrum Fiskarna KB, Affärsfastigheter i Mölndal AB samt Gunnebo Slott och Trädgårdar AB Moderbolaget redovisar en förlust efter finansiella poster om 110,3 mnkr. Förlusten har uppkommit till följd av det fastighetsregleringsavtal, som ingåtts med Mölndals Galleria Fastighets AB, varigenom fyra fastigheter sålts med förlust. Avtalet med Mölndals Galleria Fastighets AB undertecknades den 19 februari 2015 och eftersom uppgörelsen var känd vid årsredovisningens upprättande beaktas de ekonomiska effekterna i bokslutet för 2014. 58 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Mölndals innerstad – Brogatan kvarteret Hajen. Mölndalsbostäder har det största fastighetsbeståndet i den norra centrumdelen. Kvarteret kommer innehålla cirka 200 hyreslägenheter, cirka 5 850 kvm för handel samt 5 550 kvm för kontor och verksamheter. Stadsbiblioteket flyttar in i kvarterets västra del. Byggstart är planerad till 2015. Bild: Fredblad arkitekter Bolaget har till uppgift att förvärva, bygga och utveckla fastigheter inom staden. Bolaget bildades ursprungligen 1918 under namnet Fässbergs Bostads AB, som 1994 övertog den verksamhet som Stiftelsen Mölndalsbostäder bedrivit sedan 1947. Resultatet efter finansiella poster uppgår till 32 mnkr, vilket är 3,2 mnkr högre jämfört med föregående år. Skillnaden i resultatet beror främst på minskade räntekostnader tillföljd av lågt ränteläge. Bolaget har evakuerat hyresgäster från en byggnad som ska rivas. Evakueringskostnader för detta belastar resultatet om 0,8 mnkr. Uthyrningsläget är mycket bra och hyresbortfallet obefintligt. Hyresnivån höjdes i genomsnitt med 1,5 procent jämfört med föregående års 1,92 procent. Trygghetsboendeprojektet i Toltorpsdalen överklagades 2012 och har försenats, men under året har miljödomstolen gett klartecken för byggnation. Projektet startar under våren och antalet intressenter är stort. Då belåningsgraden på fastigheterna fortfarande är hög, är höjda räntor under de kommande åren bolagets största ekonomiska risk. Hanteringen av ränterisker i skuldportföljen är därför en viktig del i verksamheten. Bolagets investeringar i fastigheter under året uppgår till 55,3 (74,5) mnkr och investeringar i inventarier har gjorts med 2,7 (1,9) mnkr. Mölndalsbostäder AB Styrelseordförande: Sven Hilmersson Verkställande direktör: Dennis Bucht Resultaträkning mnkr 2014 20133 2012 Rörelseintäkter 291,3 285,1 279,8 –216,2 –207,6 –202,6 –43,1 –48,7 –47,9 32,0 28,8 29,3 –10,0 –10,0 –10,0 –5,0 –4,4 –2,2 17,0 14,4 17,1 440,1 423,0 408,7 1 960,9 2 030,8 1 992,8 22,4% 20,8% 20,5% 70 67 68 Rörelsekostnader Finansnetto Resultat efter finansiella poster Koncernbidrag Skatt Årets resultat 1 Eget kapital 2 Balansomslutning Soliditet Antal anställda 1) Upplösning av bokslutsdispositioner har eliminerats mot resultatet. 2) Eget kapital inklusive andelen eget kapital i obeskattade reserver. 3) Dotterbolaget Afffärsfastigheter Mölndal AB avyttras till moderbolaget under 2013. 59 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Bolag inom koncernen tillgodose behov från ett brett spektrum av intressenter såsom allmänhet, näringsliv, kulturturism och utbildningsväsende. Bolaget strävar efter att kombinera affärsmässighet och samhällsnytta. Bolaget redovisar ett negativt resultat efter finansiella poster om 14,2 mnkr att jämföra med ett negativt resultat på 13 mnkr för år 2013. Att årets rörelseintäkter har minskat jämfört med föregående år beror främst på minskade projekt- och utbildningsintäkter. Verksamhetsåret 2014 har präglats av byggnationer. Orangerirekonstruktionen följer budget och tidsplan och väntas stå färdigt 2017. Under året har ett snickeri uppförts som ett led i det fortsatta omhändertagandet av slottet och övriga byggnader. Här kommer också fönster, dörrar och inredning till orangeriet att tillverkas. Under våren iordningställdes en ny evenemangsplats med en stor scen och läktare under tak med plats för drygt 600 åskådare och goda möjligheter till servering. Årets sommarteater Från Parken till Vegas, en specialskriven revy med många musikinslag, lockade fler åskådare än tidigare år och beläggningen uppgick till 90 %. Gunnebo Slott och Trädgårdar AB Styrelseordförande: Bengt Möndell Verkställande direktör: Lena Vikström Resultaträkning mnkr Rörelseintäkter Rörelsekostnader Finansnetto Resultat efter finansiella poster Koncernbidrag Skatt Årets resultat Eget kapital 2014 2013 2012 28,8 29,9 29,2 –42,8 –42,8 –42,0 –0,2 –0,1 –0,1 –14,2 –13,0 –12,9 13,8 13,0 13,0 0,0 0,0 0,0 –0,4 0,0 0,1 1,0 1,4 1,4 Balansomslutning 18,4 15,8 14,8 Soliditet 5,4% 8,9% 9,5% 45 41 39 Antal anställda Gunnebo Slott och Trädgårdar AB:s uppdrag är att vårda, värna och bevara kulturminnet samt vidareutveckla det unika helhetskoncept som Gunnebo utgör. Bolaget ska Återuppförandet av Gunnebo orangeri. I slutet av 2013 startade rekonstruktionen av Gunnebo orangeri. Sommaren 2014 lades taket och den första etappen i det historiska projektet med att återskapa det rikt utsmyckade orangeriet från 1700-talet är avklarad. Foto: Mattias Johansson 60 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Mölndals Parkerings AB Mölndal Centrum Byggnads Fastighets AB Styrelseordförande: Bertil Levin Verkställande direktör: Göran Jäverbrink Styrelseordförande: Hans Bergfelt Verkställande direktör: Krister Karlsson Resultaträkning Rörelseintäkter Rörelsekostnader Finansnetto Resultat efter finansiella poster Koncernbidrag Skatt Årets resultat Resultaträkning 2014 mnkr 1 Eget kapital 2 Balansomslutning Soliditet Antal anställda 2013 2012 15,0 12,4 12,4 –12,0 –11,2 –11,6 –0,6 –0,8 –0,6 2,4 0,4 –2,0 0,1 0,5 mnkr Rörelseintäkter 2014 2013 2012 1,1 1,1 0,7 Rörelsekostnader –2,4 –2,5 –2,2 Finansnetto –0,3 –0,3 –0,4 0,2 Resultat efter finansiella poster –1,6 –1,7 –1,9 0,0 0,0 Koncernbidrag 3,0 1,2 1,2 –0,1 0,0 Skatt 0,0 0,1 0,0 0,3 0,2 Årets resultat 1,4 –0,4 –0,7 7,5 7,2 6,8 Eget kapital 1 52,2 50,3 48,6 14,3% 14,3% 14,0% 9 9 8 1,1 –0,3 0,1 Balansomslutning 19,3 13,4 15,7 Soliditet 5,7% –2,2% 0,6% - - - Antal anställda 1) Upplösning av bokslutsdispositioner har eliminerats mot resultatet. 2) Eget kapital inklusive andelen eget kapital i obeskattade reserver. 1) År 2012 erhöll bolaget ett aktieägartillskott om 1,6 mnkr. Bolaget förvärvades 2012 från Sten & Ström Sverige AB. Bolaget äger en fastigheten Mölndal Kungsfisken 5 och bedriver uthyrning av affärslokaler. Fastigheten omfattar 1 942 kvm uthyrningsbar yta. Bolaget har förvärvats som ett led i omvandlingen av Mölndals centrum. Beroende på den kommande planens utformning och omfattning kan olika framtidsscenarios gälla för bolaget. Bolaget redovisar en förlust efter finansiella poster om –1,6. Underskottet uppkommer på grund av att hyresnivån är för låg. Detta beror på att de flesta kontrakt är sk rivningskontrakt utan besittningsskydd. Fastigheten kommer i samband med ombyggnationen av Mölndals Centrum överta en del hyresgäster. Inför detta har lokalanpassningar gjorts i fastigheten uppgående till 4,3 mnkr. Mölndal Kungsfisken 5 har värderats av NAI Svefa och något nedskrivningsbehov av fastigheten föreligger ej. Mölndals Parkerings AB har till uppgift att förvalta och driva parkeringsanläggningar. Bolaget skall också i samarbete med stadens nämnder, bolag och myndigheter anlägga och/ eller förvalta mark och anläggningar för parkering inom Mölndals Stad. Mölndals Parkerings AB erbjuder dessutom sina tjänster till andra aktörer. Mölndals Parkerings AB är Mölndal Stads fackorgan i parkeringsfrågor. Resultatet efter finansiella poster uppgår till 2,4 mnkr, vilket är drygt 2 mnkr bättre än föregående år. Bolaget har under året hyrt ut 164 parkeringsplatser i parkeringshuset Tempelgatan till Västfastigheter. Avtalet ger ett ekonomiskt tillskott i en ansträngd kalkyl för parkeringshuset. Parkeringshuset, som invigdes 21 juni 2012, förväntas starkt bidra till att täcka behovet av parkeringsplatser i Mölndals centrum när befintliga parkeringsplatser tas i anspråk för omformningen av Mölndals centrum. Att ordna parkeringen i centrum under byggtiden blir en stor utmaning för bolaget. Bolaget har under året infört självservicesystem för köp av parkeringstillstånd. Digitala parkeringstillstånd gör det enklare för kunden och förenklar administrationen för organisationen. 61 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Bolag inom koncernen MölnDala Fastighets AB Mölndal Centrum Koljan 1 Fastighets AB Styrelseordförande: Hans Broberg Verkställande direktör: Anders Ohlsson Styrelseordförande: Hans Bergfelt Verkställande direktör: Krister Karlsson Resultaträkning 2014 mnkr Rörelseintäkter 2013 Resultaträkning 2012 mnkr 9,4 5,6 5,1 –14,2 –10,3 –9,1 0,0 0,0 0,0 –4,8 –4,7 -4,0 Koncernbidrag 4,8 4,8 4,1 Skatt 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,1 0,1 Årets resultat Rörelsekostnader Finansnetto Resultat efter finansiella poster Eget kapital Rörelseintäkter 2014 2013 2012 5,5 5,6 6,2 –45,6 –5,2 –3,7 –1,0 –1,3 –1,4 –41,1 –0,9 1,1 Koncernbidrag 1,9 –0,3 - Skatt 8,6 –0,4 –0,1 –30,6 –1,6 1,0 Rörelsekostnader Finansnetto Resultat efter finansiella poster 80,1 5,1 4,9 Eget kapital 1 0,1 5,0 6,6 Balansomslutning 259,6 6,0 7,1 Balansomslutning 34,6 65,1 66,2 Soliditet 30,9% 85,0% 69,0% Soliditet 0,3% 7,7% 10,0% 4 3 2 - - - 1 Antal anställda Antal anställda 1) Under året har bolaget erhållit ett villkorat aktieägartillskott av moderbolaget om 75 mnkr. 1) Under året har bolaget erhållit ett aktieägartillskott om 25,7 mnkr. Bolaget förvärvades 2012 från Sten & Ström Sverige AB. Bolaget äger en fastighet, Mölndal Koljan 1. Bolaget redovisar en förlust efter finansiella poster om 41,1 mnkr. Förlusten har delvis uppkommit till följd av det fastighetsregleringsavtal, som ingåtts med Mölndals Galleria Fastighets AB, varigenom Koljan 1 säljs. Avtalet undertecknades den 19 februari 2015 och eftersom uppgörelsen var känd vid årsredovisningens upprättande beaktas de ekonomiska effekterna i bokslutet för 2014. Bolaget har skrivit ner fastigheten baserat på avtalat försäljningspris. Bolaget har under året sagt upp samtliga hyresgäster då fastigheten efter genomförd försäljning kommer att rivas. En hyresgäst har kontrakt till 2015-04-30 och förhandling om ersättningslokal samt skadestånd pågår. Under året har det inte skett några investeringar i fastigheten. MölnDala Fastighets AB bildades ursprungligen av Stora Enso AB och förvärvades av Mölndals stad genom Kvarnfallet Mölndal AB i samband med köpet av Forsåkersområdet 2009. Syftet med förvärvet var att få tillgång till den mark bolaget äger i södra delen av Forsåkersområdet. Sedan 2010 har bolaget aktivt fungerat som exploateringsbolag för Forsåkersområdet. MölnDala Fastighets AB har 2013 tillsammans med sex företag skrivit på ett konsortialavtal för områdets utveckling. De medverkande företagen är Aspelin Ramm, Bygg Vesta, PEAB, Trollängen, Wallenstam samt Veidekke. Bolaget har under året förvärvat en fastighet av staden, som utgör större delen av Forsåkersområdet. Syftet är att utvecklingen kan ledas mer effektivt om bolaget äger hela markområdet. Rivningslov har beviljats för första etappen och Stadsledningsförvaltningens lokalförsörjningsavdelning kunde i slutet av året inleda arbetet. MölnDala Fastighets AB ansvarar för områdets förvaltning, vilket omfattar uthyrning av lokaler och bostäder. För att rivningar ska kunna påbörjas har flertalet lokalhyresgäster avflyttats under året. Underhållskostnaderna är fortsatt stora. Reparationer på grund av bristande underhåll och gamla skador kostar betydande belopp i de byggnader som bolaget har för avsikt att bevara. I och med bildandet av konsortiet blev verksamheten i bolaget mer operativt och bredare. En ny VD på heltid har under året rekryterats och fanns på plats från och med april. En administratör tillika kommunikatör har anställts i slutet av året. Bolaget ser fram emot 2015, som kan bli ett händelserikt år, då det inledande utvecklingsarbetet övergår i en mer konkret fas med planprogram, påbörjade detaljplaner och rivningsarbeten. 62 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Forsåker – från pappersbruk till modern stadsdel. Med byggstart 2018 kommer Forsåker att omvandlas från industrimark till en spännande stadsmiljö. Här kommer 3 000 lägenheter och tusentalet arbetsplatser att uppföras under den närmsta tioårsperioden. MölnDala Fastighets AB leder planeringen, utvecklingen och exploateringen av Forsåker. Foto: Emmy Jonsson fastigheten efter genomförd försäljning kommer att rivas. En hyresgäst har kontrakt till 2015-04-30 och förhandling om ersättningslokal samt skadestånd pågår. Under året har det inte skett några investeringar i fastigheten. Mölndal Centrum Karpen 12 Fastighets AB Styrelseordförande: Hans Bergfelt Verkställande direktör: Krister Karlsson Resultaträkning mnkr Rörelseintäkter 2014 2013 0,6 1,6 1,6 Rörelsekostnader –8,1 –1,2 –1,5 Finansnetto –0,2 –0,3 –0,3 Resultat efter finansiella poster –7,7 0,1 –0,2 Koncernbidrag 1,5 –0,3 - Skatt 1,4 0,0 0,0 Årets resultat –4,8 –0,2 –0,2 Eget kapital 1 0,1 –0,1 0,1 Balansomslutning Soliditet Antal anställda Mölndal Centrum Fiskarna KB 2012 6,6 12,4 12,2 1,5% –0,8% 0,8% - - - Styrelseordförande: Hans Bergfelt Resultaträkning mnkr Rörelseintäkter Rörelsekostnader Finansnetto Resultat efter finansiella poster Koncernbidrag 2012 9,5 12,1 26,7 –20,5 –7,9 –12,5 –0,1 0,0 0,2 –11,1 4,2 14,4 - - - 0,0 0,0 Årets resultat 1 –6,4 4,2 14,8 Eget kapital 2 55,9 67,7 61,7 Balansomslutning 83,1 71,9 65,6 67,3% 94,2% 94,1% - - - Soliditet Antal anställda Bolaget förvärvades 2012 från Sten & Ström Sverige AB. Bolaget äger en fastighet, Mölndal Karpen 12. Fastigheten omfattar 1 559 kvm uthyrningsbar yta. Bolaget redovisar en förlust efter finansiella poster om 7,7 mnkr. Förlusten har delvis uppkommit till följd av det fastighetsregleringsavtal, som ingåtts med Mölndals Galleria Fastighets AB, varigenom Koljan 1 säljs. Avtalet undertecknades den 19 februari 2015 och eftersom uppgörelsen var känd vid årsredovisningens upprättande beaktas de ekonomiska effekterna i bokslutet för 2014. Bolaget har skrivit ner fastigheten baserat på avtalat försäljningspris. Bolaget har under året sagt upp samtliga hyresgäster då 2013 0,0 Skatt 1) Under året har bolaget erhållit ett aktieägartillskott om 5 mnkr. 2014 1) Upplösning av bokslutsdispositioner har eliminerats mot resultatet. 2) Eget kapital inklusive andelen eget kapital i obeskattade reserver. Bolaget ägs av Kvarnfallet Mölndal AB komplementär och MC Koljan 1 Fast AB kommanditdelägare sedan 2013-01-01. Bolaget äger fastigheterna, Kungsfisken 4 och Koljan 2 i Mölndals centrum. Bolaget bedriver uthyrning av affärslokaler. Fastigheterna omfattar en uthyrningsbar yta på 7 876 kvm. Bolaget redovisar en förlust efter finansiella poster om 11,1 mnkr. Förlusten har delvis uppkommit till följd av det fastighetsregleringsavtal, som ingåtts med Mölndals Galleria 63 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Bolag inom koncernen Fastighets AB, varigenom Koljan 2 säljs. Avtalet undertecknades den 19 februari 2015 och eftersom uppgörelsen var känd vid årsredovisningens upprättande beaktas de ekonomiska effekterna i bokslutet för 2014. Bolaget har skrivit ner fastigheten baserat på avtalat försäljningspris. Koljan 2 kommer att säljas och rivas. Under året har samtliga hyresgäster evakuerats, kontrakt sagts upp och ersättningar utbetalats. Lokaler i Kungsfisken 4 har under året börjat färdigställas för att kunna ta emot hyresgäster från intillliggande fastigheter i centrum under byggnationstiden av nya Mölndals centrum. Mölndal Kungsfisken 4 har värderats av NAI Svefa och något nedskrivningsbehov av fastigheten föreligger ej. Förbo AB Styrelseordförande: Per Vorberg Verkställande direktör: Peter Granstedt Resultaträkning mnkr Rörelseintäkter Rörelsekostnader Finansnetto Resultat efter finansiella poster Koncernbidrag Affärsfastigheter i Mölndal AB Rörelseintäkter Rörelsekostnader Finansnetto Resultat efter finansiella poster 2013 3,6 3,8 3,7 –36,5 –5,1 –16,9 –1,1 –2,5 –2,6 –34,0 –3,8 –15,8 6,3 3,7 0,0 Skatt 3,3 –0,2 0,4 –24,4 –0,3 –15,4 Eget kapital 1 0,1 –0,2 0,1 Balansomslutning 23,0 66,0 64,6 Soliditet 0,4% –0,3% 0,2% - - - Antal anställda 418,1 –336,4 –48,4 –52,1 1,4 89,3 52,2 83,1 - –4,1 Årets resultat 1 80,6 45,2 79,0 763,8 684,0 643,9 2 274,7 2 188,7 2 074,0 33,6% 31,3% 31,0% 58 59 51 2012 Koncernbidrag Årets resultat 428,1 –323,8 –12,9 Antal anställda 2014 443,4 –305,7 - Soliditet mnkr 2012 –8,7 Balansomslutning Resultaträkning 2013 Skatt Eget kapital 2 Styrelseordförande: Hans Bergfelt Verkställande direktör: Krister Karlsson 2014 1) Upplösning av bokslutsdispositioner har eliminerats mot resultatet. 2) Eget kapital inklusive andelen eget kapital i obeskattade reserver. Utdelning till aktieägare har minskat Förbo AB:s egna kapital. Förbo AB är ett interkommunalt bolag som ägs av kommunerna Härryda, Kungälv, Lerum och Mölndal, vars ägarandel uppgår till 27,6 procent. Bolagets uppdrag är att bidra till de fyra kommunernas framgång genom att erbjuda bra boenden. Under 2014 har Förbo AB köpt ett dotterbolag och därmed är de numera en koncern. Resultat efter finansiella poster uppgick till 80,6 mnkr. Bolaget har investerat 134 mnkr i ny- och ombyggnationer i fastigheterna. Kostnaderna för underhåll uppgick till 78 mnkr. Likvida medel och outnyttjade checkkrediter uppgick vid periodens slut till 55 mnkr. Av låneportföljen har 46 procent en räntebindning kortare tid än ett år. Hyresnivån för bostadslägenheter under 2014 uppgick i genomsnitt till 1 033 kr per m2. År 2014 har präglats av ett högt tempo vad gäller såväl nyproduktion som underhåll av befintliga bostadsområden. Totalt under året har inflyttning skett i 70 nya Förbolägenheter. De flesta av dem på Anna-Lisas gård i Landvetter, som färdigställdes under våren. Området har en tydlig grön profil där hyresgästerna erbjuds odlingsmöjligheter. I slutet på året invigdes Förbos nya hus på Råda Torg i Mölnlycke centrum där 18 familjer och Förbos nya huvudkontor flyttat in. Planering pågår för bostäder på Kvarnkullen i Kungälv, Kongahälla i Kungälv samt två kvarter i centrala Landvetter. Av det befintliga fastighetsbeståndet pågår renovering av området Brattåsvägen i Landvetter centrum, Säteriet i Mölnlycke och ett bostadsområde i Floda. 1) Under året har bolaget erhållit ett aktieägartillskott av moderbolaget om 24,8 mnkr. Bolaget äger fastigheten Koljan 3 i Mölndals centrum. Bolaget bedriver uthyrning av affärslokaler. Fastigheten omfattar en uthyrningsbar yta på 4 454 kvm. Bolaget redovisar en förlust efter finansiella poster om 34 mnkr. Förlusten har delvis uppkommit till följd av det fastighetsregleringsavtal, som ingåtts med Mölndals Galleria Fastighets AB, varigenom Koljan 3 säljs. Avtalet undertecknades den 19 februari 2015 och eftersom uppgörelsen var känd vid årsredovisningens upprättande beaktas de ekonomiska effekterna i bokslutet för 2014. Bolaget har skrivit ner fastigheten baserat på avtalat försäljningspris. Bolaget har under året sagt upp samtliga hyresgäster då fastigheten efter genomförd försäljning kommer att rivas. En hyresgäst har kontrakt till 2015-04-30 och förhandling om ersättningslokal samt skadestånd pågår. Under året har det inte skett några investeringar i fastigheten. 64 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Byggnadsnämnden Ordförande: Maria Ådahl (FP) Resultaträkning Förvaltningschef: Björn Marklund mnkr Avgifter Nämndens huvuduppgift enligt reglementet, Kf 20 februari, 2013, § 16, är att ansvara för stadens uppgifter inom byggnadsväsendet. Nämnden svarar för lovgivning, byggnadstillsyn, detaljplaner med enkelt förfarande, bostadsanpassning, mätnings- och kartverksamhet. Inom stadsbyggnadsförvaltningen återfinns den kommunala lantmäterimyndigheten. 2014 2013 2012 16,0 13,5 12,8 Bidrag 0,1 0,2 0,2 Övrigt 0,0 0,0 0,1 Summa intäkter 16,1 13,7 13,1 Material –0,2 –0,1 –0,3 Personal –16,4 –15,9 –15,7 Ekonomi Lokaler –1,4 –1,7 –1,7 Resultat jämfört med kommunbidrag Nämnden redovisar ett underskott mot budget på 1,7 mnkr, eller 15 procent, vilket huvudsakligen beror på ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag samt något högre personalkostnader än beräknat. Intäkterna överskred budget med 0,4 mnkr på grund av beslut i fler ärenden än planerat samt bygglov för några större projekt under slutet av året. Genomsnittskostnaden per beslut sjönk och blev lägre än beräknat. Kapitalkostnader –0,4 –0,4 –0,4 Intäktsutveckling Intäkterna ökade med 2,4 mnkr, eller 17 procent, jämfört med året innan. Förändringen är hänförlig till intäktslaget avgifter och förklaras av, som nämnts ovan, att ett flertal större byggprojekt beviljats bygglov samt ett ökat antal ärenden. Övrigt –10,4 –8,6 –6,4 Summa kostnader –28,8 –26,7 –24,5 Verksamhetens nettokostnader –12,7 –13.0 –11,4 Kommunbidrag 11,0 11,1 10,9 Årets resultat –1,7 –1,9 –0,5 Driftredovisning mnkr Intäkt Kostnad Kommun– bidrag Resultat Kommunbidragsområden Kostnadsutveckling Kostnaderna steg med 2,1 mnkr mot ifjol. Kostnadsslaget övrigt ökade med 1,8 mnkr, av dessa står bostadsanpassningsbidragen för 1,6 mnkr. Både antalet ärenden och utbetalda bidrag har ökat kraftigt. Bortsett från enskilda kostsamma ärenden tenderar bostadsanpassningsbidragen generellt att öka på grund av en åldrande befolkning, ökat fokus på att äldre ska kunna bo kvar hemma, svårigheter med att hitta lämpliga boenden för äldre samt ett nytt förbud mot återanvändning av hissar på grund av säkerhetsskäl. Personalkostnaderna har ökat med 0,5 mnkr, varav ordinarie lönerevision står för ungefär 0,3 mnkr. Resterande förändring beror bland annat på att kostnaderna för utbildning har stigit. Byggnadsnämnden 16,1 –28,8 11,0 –1,7 Summa 16,1 –28,8 11,0 –1,7 Investeringsredovisning mnkr Nettoinvesteringar 2014 2013 2012 –0,5 –0,4 –0,4 Budgeterade nettoinvesteringar 0,5 1,5 1,4 Differens 0,0 1,1 1,0 I nämndens resultaträkning har nämndinterna poster eliminerats. Investeringar Investeringar har skett enligt plan, bland annat har en mätbil anskaffats och digitaliseringen av bygglovsarkivet fortsatt. Andelen beslut om bygglov inom 50 dagar minskade med fem procentenheter jämfört med helåret 2013. Detta förklaras av vakanser och en satsning på att avsluta äldre, vilande ärenden som krävde betydande personalresurser. Under senare delen av året prioriterades dessutom några stora projekt, vilket kan ha påverkat andelen beslut inom 50 dagar för mindre ärenden. Kostnaden per beslut var lägre än budget, något som beror på att bygglovverksamhetens kostnader minskade samtidigt som antalet fattade beslut ökade med åtta procent. Måluppfyllelse A) Handläggningstiden avseende beslut om bygglov ska minska. Målet nåddes till viss del. Handläggningstiden för bygglov ligger till grund för bedömningen av kvalitet, medan kostnaden per beslut ger en fingervisning om verksamhetens produktivitet. 65 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Byggnadsnämnden Såväl de så kallade Attefallsreglerna som nya bestämmelser om slutbesked rörande när ett byggnadsverk är klart bidrog till ökningen. Under året fördjupades samverkan med Bygglovalliansen i Stockholm med syftet att öka kundnöjdheten. Jämförelser genom metoden benchmarking visade att Mölndal ligger väl framme i effektivitet vad gäller bemötande och antal beslut per handläggare. Ett område som är högaktuellt är kommunikationen med medborgarna. Bland annat kommer exempelritningar att tas fram. Mål och indikatorer Mölndal Mölndal Delegeringsbeslut Överklagade ärenden 2012 2014 Budget 2014 2013 119 150 1 235 129 1 000 1 122 24 30 37 33 50 45 8 10 10 Inkomna bygglov/anmälningar Flerbostadshus, nya Säkerhet i överklagade beslut för byggnadsverksamhet, % Om-/tillbyggnad bostäder 65 6 276 Beslut och handläggning En-/tvåbostadshus, nya - 5 177 <=62572 BYGGNADSNÄMNDEN BYGGNADSNÄMNDEN Kungsbacka (bygglov) 84 Volymmått Andra indikatorer av särskilt intresse 69 >=95 1) Metodik för beräkning justerad under 2014. 2) Kostnaden ska vara två procent lägre än utfall 2013 inklusive påslag motsvarande stadens indexering. Beslut i byggnadsnämnden 73 79 Genomsnittlig bruttokostnad per beslut i bygglov- och byggtillsynsverksamheten, inklusive nämnd, kr1 Införande av Attefallsåtgärder Vid halvårsskiftet trädde de nya bestämmelserna om Attefallsåtgärder i kraft. Av de 64 Attefallsärenden som kom in under hösten gällde 44 stycken tillbyggnad med 15 kvadratmeter, 16 stycken nybyggnad och resterande ärenden exempelvis takkupor. Mölndal 2013 Andel bygglovsärenden som avgörs inom 50 dagar från komplett ärende, % Byggkonjunkturen förbättras Under 2014 har byggandet i och nära Mölndals innerstad tagit fart. Kontorshuset vid Mölndals bro är ett synligt exempel på det. 2013 Budget 2014 A) Handläggningstiden avseende beslut om bygglov ska minska. Viktiga händelser 2014 2014 193 250 241 80 Kontor/industri/handel, nya 10 15 10 79 Dito, om-/tillbyggnad 30 50 34 1 5 0 Daghem/sjukhus/skola, nya Dito, om-/tillbyggnad Framåtblick Övriga lov/tillstånd/anmälan Byggkonjunkturen har tagit fart Byggkonjunkturen tycks ha tagit fart och väntas vara hög under de närmaste åren. Antalet inkomna byggärenden är på ungefär samma nivå som 2013, men antalet stora ärenden har ökat. Tendensen kommer troligen att hålla i sig. Genomförda åtgärder Ärenden olovligt byggande m.m. Bostadsanpassningsärenden 10 14 600 567 60 60 65 474 350 372 1 5 4 50 100 111 Fastighetsbildningar, berörda 608 300 190 Nybyggnadskartor 122 125 110 9 15 11 219 150 191 Antagna enkla planer Fastighetsbildningar, nya fastigheter Fortsatt stora behov av bostadsanpassning Antalet ansökningar om bostadsanpassning bedöms vara högt även kommande år. En utmaning blir att klara rimliga handläggningstider. 7 616 Grundkartor Mätningsuppdrag Externa För fastighetsbildning, bygglov 66 och fysisk planering 168 175 179 För grundkarta och stomnät 252 350 309 Lägeskontroller 214 275 260 Husutsättningar 85 75 74 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder Kommunfullmäktiges ordf: Claes Olsson (M) t o m 21 oktober, Sven-Ove Johansson (S) fr o m 22 oktober Kommunstyrelsens ordf: Hans Bergfelt (M) t o m 22 oktober, Marie Östh Karlsson (S) fr o m 23 oktober Stadsdirektör: Håkan Ahlström Bitr stadsdirektör tillika förvaltningschef stadsledningsförvaltningen: Carina Nordgren Stadsbyggnadschef: Björn Marklund Förvaltningschef serviceförvaltningen: Ior Berglund Resultaträkning Kommunfullmäktige är stadens högsta beslutande organ. Kf beslutar i ärenden av mera grundläggande natur eller av mera generell räckvidd bland annat avseende mål och riktlinjer för verksamheten, budget och skatt samt nämndernas organisation och verksamhetsformer. Kommunstyrelsens övergripande uppdrag enligt Kf 20 februari 2013, § 15, är att leda och samordna förvaltningen av stadens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet samt kommunala bolag och kommunalförbund som kommunen är medlem i. Fullmäktige omfattar även överförmyndarnämnden, samt valnämnden, och har tillsammans med kommunstyrelsen stadsledningsförvaltningen som förvaltningsorganisation. 2012 Avgifter 31,5 34,3 25,0 Bidrag 14,9 10,9 10,3 Övrigt 570,9 556,9 566,0 Summa intäkter 617,3 602,1 601,3 Material –44,7 –42,5 –42,5 Personal –246,7 –239,1 –225,7 Lokaler –139,6 –134,7 –132,6 Kapitalkostnader –134,7 –148,7 –148,1 Övrigt –200,5 –204,7 –203,0 Summa kostnader –766,2 –769,7 –751,9 Verksamhetens nettokostnader –148,9 –167,6 –150,6 Kommunbidrag 168,2 162,4 150,0 19,3 –5,2 –0,6 –16,0 –11,4 Varav beviljat nyttjande eget kapital/särskilt godkännande Driftredovisning mnkr Kommunbidragsområden Resultat jämfört med kommunbidrag Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder redovisar sammantaget ett positivt resultat på 19,3 mnkr, vilket motsvarar elva procent av kommunbidraget. Utfallet inkluderar förlikningsavtal med handelsbolaget Blixåsberget, omställningskostnader för personal samt dubbla arvoden för en del politiska uppdrag i och med ny mandatperiod. Ovanstående motverkas av vakanser, högre intäkter från 2014 2013 2012 –150,0 –200,3 –165,1 Intäkt Kostnad Kommunbidrag Resultat Kommunfullmäktige 0,0 –3,5 3,7 0,2 Kommunrevision 0,0 –2,4 2,4 0,0 Valnämnd 1,9 –3,4 1,9 0,4 Överförmyndarnämnd 2,6 –7,2 4,7 0,1 Stadsledningsförvaltning 462,3 –531,3 73,8 4,8 Serviceförvaltning 288,6 –277,7 0,0 10,9 Plan och exploatering Investeringsredovisning Nettoinvesteringar 2013 Årets resultat Ekonomi mnkr 2014 mnkr 10,1 –15,9 8,1 2,3 Räddningstjänst 0,0 –38,2 39,2 1,0 Ks och dess utskott 0,0 –15,3 11,5 –3,8 Ks förfogande 0,0 –3,2 3,5 0,3 Fastighetsförsäljningar 287,1 23,4 56,1 Ks övrigt 0,0 –16,3 19,4 3,1 Budgeterade nettoinvesteringar 223,6 191,5 144,2 Summa –914,4 168,2 19,3 Budget. fastighetsförsäljningar –53,9 –74,9 –75,3 Differens 306,8 –60,3 –40,1 765,5 I nämndens resultaträkning har nämndinterna poster eliminerats. 67 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder provision på ramavtal, merförsäljning inom måltidsorganisationen samt detaljplaneavgifter, lägre kostnader för både IT-system och IT-strategin samt överskott inom det interna försäkringssystemet. Hela förfogandeanslaget har heller inte använts. Dessutom har den milda vintern inneburit betydligt lägre kostnader för el, värme och snöröjning än förväntat. Försäljningen av Forsåkersmarken till MölnDala Fastighets AB har medfört överskott på internräntan då stadens markinnehav har minskat och på grund av lägre pensionskostnader så avviker räddningstjänsten positivt med 1,0 mnkr. från Migrationsverket i och med fler ärenden inom överförmyndarverksamheten samt intäkter från Valmyndigheten till följd av de båda valen som genomförts under 2014. Dessutom har det kommuninterna lönebidraget ökat med 2 mnkr medan EU-bidragen har minskat liksom ersättning från Försäkringskassan vilket beror på att företagshälsovården sedan 2014 bedrivs i extern regi. Avgifterna minskade däremot med 2,8 mnkr trots ökade detaljplaneavgifter med närmare 2 mnkr och ökad provision på ramavtal med 0,4 mnkr. Minskningen beror på ändrade konteringsrutiner mellan åren. Intäktsutveckling Årets intäkter ökade med 15,2 mnkr jämfört med 2013 varav övriga intäkter ökade med 14 mnkr. Hyresintäkterna är drygt 3 mnkr högre än föregående år och beror dels på hyreshöjningar men även på ökad inhyrning samtidigt som en sänkning av internräntan har gjorts med 0,4 procentenheter vilket påverkar utfallet åt motsatt håll. En ökad efterfrågan av tjänster från serviceförvaltningen främst inom måltidsverksamheten har också inneburit högre intäkter jämfört med ifjol varav ökad uthyrning av fordon står för 1,5 mnkr. Resterande ökning beror på prisjustering. Bidragen ökade med 4 mnkr beroende på ökade intäkter Kostnadsutveckling Kostnaderna är 3,5 mnkr lägre än ifjol. Kapitalkostnaderna har minskat med hela 14 mnkr vilket beror på nedskrivningen av Ekhagaskolan som gjordes 2013 till följd av fuktproblem. Personalkostnaderna har ökat med 7,6 mnkr varav ungefär 5,5 mnkr avser löneökningar. Valet till EUparlamentet och till kommun, landsting och riksdag har inneburit ökade personalkostnader för valförrättare med 2,1 mnkr. Det har även skett volymökningar genom nyanställningar bland annat till följd av IT-strategin och fler och större investeringsprojekt på lokalförsörjningsavdel- Romeo och Juliet på Gunnebo. Shakespeares mest kända pjäs spelades på originalspråket av en ung ensemble från teatergruppen Phoenix Performing Arts från Canterbury, en av Mölndals vänorter. Pjäsens scener framfördes på olika platser i slottsparken och publiken fick följa med ensemblen under föreställningens gång. Förutom att ge föreställningar höll gruppen teater-workshops med skolklasser i Mölndal. Teaterprojektet är exempel på stadens internationella samarbete med andra länder. Foto: Sonja Skäär 68 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG ningen samtidigt som en organisationsförändring inom serviceförvaltningen har inneburit lägre personalkostnader med cirka 2 mnkr. Lokalkostnaderna har stigit med 4,9 mnkr på grund av hyreshöjningar och ökade kostnader för underhåll, tillsyn och skötsel. Övriga kostnader har minskat med 4,2 mnkr bland annat beroende på att uppvärmningskostnaderna har minskat med 2,5 mnkr och att kostnaderna för konsulter och entreprenader har minskat med 5,3 mnkr. Det senare som en följd av att staden under 2013 hade kostnader för evakuering av Ekhagaskolan om 2,7 mnkr och tillkommande kostnader för raset av Kållereds ishall som skedde 2010 med drygt 1 mnkr för främst advokater. Kostnaderna för räddningstjänsten har minskat med 1,8 mnkr till följd av återbetalning av pensionsmedel. Samtidigt har kostnaderna för skadestånd och intern försäkringsersättning ökat med 2,2 mnkr respektive 1,7 mnkr. Mål och indikatorer 2014 Budget 2014 1 422 >=1 795 2013 PLAN OCH EXPLOATERING E) Staden ska medverka till att stärka Göteborgsregionen genom att skapa fler arbetsplatser och bostäder. Planreservens innehåll: Bostäder inom byggrätter i antagna detaljplaner, m2 Mölndal 1 737 Planreservens innehåll: Mark för verksamheter i antagna detaljplaner, m2 Mölndal 389 000 >=234 800 197 410 Bostäder i antagna planer/år i snitt, antal1 Investeringar Nettobudgeten för investeringar inom kommunfullmäktige och kommunstyrelsen var 169,7 mnkr och förutsatte en delfinansiering från fastighetsförsäljningar på 53,9 mnkr. Avvikelsen mot budget är 306,8 mnkr och beror dels på högre intäkter för fastighetsförsäljning med 233,2 mnkr och dels på lägre investeringsutgifter med 73,6 mnkr. Den främsta förklaringen till den stora positiva avvikelsen är försäljningen av forsåkersmarken till MölnDala Fastighets AB vilket motsvarade 234,5 mnkr. Dessutom skedde försäljning av mark avseende Mölndals innerstad och Taljegården för 26 respektive 25 mnkr. Överskottet mot budget beror också på förseningar och ändrade förutsättningar avseende skolutbyggnad i Västra Mölndal samt sporthall i Lindome med 32,5 samt 10,3 mnkr. Ovanstående motverkas delvis av högre kostnader för investeringar avseende Åby fotbollsområde samt nytt kök på Bifrost förskola med 10,8 mnkr. Dessutom blev investeringarna för Gunnebo Slott och Trädgårdar AB 3,9 mnkr högre än beräknat på grund av förseningar i genomförandet. Mölndal 239 >=367 323 21 767 >=26 567 9 976 Verksamhetsmark i antagna planer/år i snitt, m 2 Mölndal 1) Eftersom variationen mellan enskilda år är betydande beräknas ett genomsnitt för de senaste tre åren. STADSLEDNINGSFÖRVALTNING F) Mölndals stad ska bli mer attraktiv som näringslivskommun. Undersökning genomförd av Svenskt Näringsliv, ranking Mölndal 35 <=31 31 168 <174 177 57 >=60 - 1 <13/<8 15/9 G) Energianvändningen per m ska minska. 2 Värme och elanvändning, kWh/m2 Mölndal Måluppfyllelse SERVICEFÖRVALTNING A) Arbetsmiljön i Mölndals stad ska motverka ohälsa. Målet nåddes inte. H) Matsvinnet ska minska. Nöjd-kund-index måltider, skala 1–100 B) Staden ska bidra till ett hållbart resande. Målet nåddes till viss del. Mölndal C) Mölndalsborna ska känna sig trygga. Går inte att bedöma måluppfyllelsen. Svinn rörande måltider inom föroch grundskoleverksamhet, % D) Alla ska känna sig välkommna i Mölndals stad. Målet nåddes. Mölndal 1) Säkerställda uppgifter saknas. A–D är gemensamma mål för staden som helhet. Information lämnas under rubriken Måluppfyllelse i denna handlings Förvaltningsberättelse. Målet stäms av med utgångspunkt från fyra indikatorer som visar planreserven och produktionen av nya planer. Ambitionsnivån avseende planreservens storlek uppnåddes när E) Staden ska medverka till att stärka Göteborgsregionen genom att skapa fler arbetsplatser och bostäder. Målet nåddes till viss del. 69 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder det gäller verksamheter, men den fylldes inte på i budgeterad omfattning. För bostäder nådde varken tillgången till eller tillskottet av byggrätter önskvärda nivåer. En anledning till varför produktionen inte motsvarade förväntningarna år 2014 var att Forsåker och Mölndals innerstad krävde mycket arbetstid utan att relaterade planer för den skull kunde antas innan årsskiftet. Volymen på planering över tid och tillgången till byggrätter är dock betryggande och många planer för bostäder och verksamheter är på gång. utvecklingsarbete. Nästkommande resultat avseende helåret kan avläsas våren 2015. Som ett led i det fortsatta arbetet kommer en företagslotsfunktion att inrättas. Dessutom kommer under 2015 ett näringslivsprogram tas fram för att utveckla styrningen mot ett bättre företagsklimat. G) Energianvändningen per m2 ska minska. Målet nåddes. Energieffektiviseringsarbetet i stadens byggnader fortsatte i enlighet med stadens energistrategi. Sammantaget blev effekten av årets åtgärder bättre än prognostiserat. Årets målsättning var en energibesparing på helårsbasis med sju procent jämfört med 2009, men minskningen blev i själva verket tio procent. Ett framgångsikt effektiviseringsarbete bygger på kontinuitet och långsiktighet. I Mölndal har basen för arbetet varit investeringar i ny energieffektiv utrustning såsom ventilationssystem och belysning samt ett löpande driftoptimeringsarbete. När det gäller investeringar medförde exempelvis en installation av en ny värmepump i Åby simhall en mycket stor minskning av fjärrvärmeanvändningen under 2014. Inom området driftoptimering kan bland annat ett fortsatt framgångsrikt arbete baserat på en helhetssyn inom Åby fritidsområde nämnas, liksom en strukturerad översyn och optimering av ventilationssystem i ett stort antal förskolor. Utveckling inom energiområdet kräver ofta samverkan över nämndsgränser. Ett gott exempel är samarbetet i Aktiviteten. F) Mölndals stad ska bli mer attraktiv som näringslivskommun. Målet nåddes inte. Indikator för målet är den kommunranking som årligen tas fram av organisationen Svenskt näringsliv. Mölndal placerades på 35:e plats i den kommunranking som publicerades i maj 2014. Placeringen var marginellt sämre än året dessförinnan, men innebär att staden fortsatt kan anses ha ett relativt gott företagsklimat. Nedgången innebar att fullmäktiges ambitionsnivå inte uppnåddes, men det bör noteras att det är problematiskt att dra långtgående slutsatser av marginella förändringar från ett år till ett annat. Inom ramen för undersökningen Insikt riktas enkäter till företag som varit i kontakt med staden i dess egenskap av myndighetsutövare, exempelvis avseende bygglov och miljötillsyn. Rapporten presenterar beräkningar av nöjd kundindex, NKI och är ett viktigt underlag för stadens Supervalåret 2014. Vid de två val som genomfördes 2014 förtidsröstade sammanlagt drygt 20 300 personer i Mölndal. Biblioteken fungerade som förtidsröstningslokaler och femtio personer ur personalen förordnades av valnämnden till röstmottagare. Flera personer på valnämndens kansli var sedan engagerade i sortering av alla förtidsröster. Foto: Sonja Skäär 70 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG H) Matsvinnet ska minska. Går inte att bedöma måluppfyllelsen. väljare som förtidsröstade i de allmänna valen i september ökade med hela 14 procent mot 2010. Graden av måluppfyllelse bedöms utifrån matsvinn i föroch grundskolor kompletterat med uppmätt kundnöjdhet. Sedan införandet av svinnmätningar har matsvinnet minskat betydligt och de senaste åren bibehållits på en jämförelsevis låg nivå. Analyser av måltidsproduktion och råvarukostnader pekar i samma riktning. Fokuseringen har medfört att nya arbetsmetoder införts som innebär att överproduktionen minimeras. Sett till det enskilda året 2014 anses dock mätmetoden alltför trubbig för att det ska gå att dra slutsatser. Våren 2014 genomfördes en kundundersökning riktad till beställarna, det vill säga interna kunder inom staden. NKI-värdet för måltidsverksamheten sjönk marginellt från 58 till 57 av maximalt 100. Under året fortsatte arbetet att utveckla samverkan med kunderna, något som bland annat bidrog till att antalet inrapporterade avvikelser sjönk. Ett framtida utvecklingsområde är att ytterligare stabilisera måltidskvaliteten inom äldreomsorgen. En mängd nya e-tjänster finns nu tillgängliga Under året har 19 nya e-tjänster med fokus på medborgarservice tagits fram och lanserats. Medborgarna använder sin e-legitimation för att ansöka om tjänsterna och kan sedan följa sina ärenden på Mölndals stads hemsida. Exempel på e-tjänster som har tagits fram är ansökan om färdtjänst, stöd till äldre samt ledighetsansökan för grundskola och gymnasieskola. Framåtblick Mölndals stads varumärke ska stärkas Under 2014 påbörjades ett arbete med att skapa en varumärkesplattform. Marknadsundersökningen som genomfördes visar att knappt 60 procent av Mölndalsborna upplever varumärket som starkt. Varumärkesplattformen omfattar både det interna och externa perspektivet och under 2015 utformas en strategi för det fortsatta arbetet. Målsättningen är att varumärket ska stärkas och en ny mätning genomförs 2016. Viktiga händelser Renodlad verksamhet gynnar kunden Arbetet med att renodla serviceutskottets verksamheter fortlöper kontinuerligt för att ytterligare kunna effektivisera och skapa mervärde för de interna kunderna. Supervalåret 2014 2014 var ett speciellt år då både val till Europaparlamentet och till kommun, landsting och riksdag ägde rum. Valdeltagandet i Mölndal ökade vid samtliga tillfällen och andelen Staden jämför och lär av andra Serviceförvaltningen kommer tillsammans med lokalförsörjningsavdelningen, ingå i ett benchmarkingprogram för kommuner. Benchmarkingprogrammet kommer att analysera kostnader och servicenivåer för skola, förskola och äldreomsorg inom leveransområdena fastighet, måltid och lokalvård. Volymmått 2014 Budget 2014 2013 359 959 437 212 434 373 269 793 268 029 265 190 90 166 93 235 93 235 0 75 948 75 984 281 752 285 837 281 752 Förskola 2 760 3 150 2 784 Grundskola och gymnasium 7 875 6 907 7 995 Förskola 2 842 3 402 2 988 Grundskola och gymnasium 7 257 6 907 7 509 545 545 536 Mölndal varav helpensioner 461 460 425 Antal färdigställda bostäder varav utomstående 101 85 111 Mölndal STADSLEDNINGSFÖRVALTNING Fastigheter, antal m2 Förvaltning varav stadens egna lokaler varav inhyrda lokaler varav Forsåker Mölndal växer Under de kommande åren kommer aktiviteten att vara hög i och runt Mölndals innerstad, inklusive Forsåker. Även i de södra delarna av kommunen kommer nybyggnation att ske, till exempel i Lindome centrum, Kållered centrum och Kållered handelsområde. SERVICEFÖRVALTNING Fastigheter, antal m2 Lokalvård Måltider, antal ätande per dag Andra indikatorer av särskilt intresse Måltider, antal portioner per dag Äldreboende 2014 2013 2012 93 76 – 296 274 227 PLAN OCH EXPLOATERING Andel färdigställda bostäder nära kollektivtrafikplats, % 71 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Ingvar Paulsson (M) Resultaträkning Förvaltningschef: Annika Stedner mnkr Avgifter 2014 2013 2012 13,8 15,7 15,9 7,6 6,8 7,1 Bidrag Övrigt 19,9 20,5 20,8 Summa intäkter 41,3 43,0 43,8 Material –7,8 –7,2 –8,0 Personal –61,7 –61,5 –59,8 Lokaler –57,0 –57,0 –56,9 –2,9 –2,8 –2,8 Kapitalkostnader Övrigt –39,3 –36,1 –36,6 Summa kostnader –168,7 –164,6 –164,1 Verksamhetens nettokostnader –127,4 –121,6 –120,3 Kommunbidrag 129,8 125,8 123,7 2,4 4,2 3,4 Årets resultat Varav beviljat nyttjande eget kapital/särskilt godkännande Nämndens huvuduppgift är enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 18, att främja kulturlivet enligt stadens kulturpolitiska mål och skapa förutsättningar för en differentierad idrotts- och fritidsverksamhet. Barn och ungdomar ska prioriteras. Ekonomi Resultat jämfört med kommunbidrag Årets positiva resultat uppgår till 2,4 mnkr, vilket motsvarar knappt två procent av budgetomslutningen. Överskottet återfinns huvudsakligen inom förening och idrott eftersom byggnationen av sporthall i de södra kommundelarna samt skatepark i Kållered försenats och att uppvärmning av fotbollsplanen på Åbyvallen inte installerats. Intäktsutveckling Nämndens samlade intäkter har minskat med 1,7 mnkr jämfört med år 2013. Intäktsslaget avgifter sjönk med 1,9 mnkr. Det beror på att Keks1-organisationen har flyttats över till extern huvudman motsvarande 1,6 mnkr och att entréavgifterna från Åbybadet minskat med 0,7 mnkr trots fler besökare. Intäkterna från bidrag har ökat med 0,8 mnkr främst då biblioteken har deltagit i flera externt finansierade projekt till exempel Godnattsagor inifrån och litteraturprofilförskolor. Kommunintern ersättning för bemanning vid årets val har också erhållits samt för programarbete avseende nytt bibliotek och installation av nytt låssystem i Aktiviteten. Samtidigt har vissa projekt som genomfördes ifjol avslutats, vilket påverkat bidragen i motsatt riktning. Övriga intäkter minskade med 0,6 mnkr vilket beror på minskat antal uthyrda timmar av idrottsanläggningar till utbildningsnämnden motsvarande 1,3 mnkr. Detta motverkas till viss del av att återvunna kundförluster ökat med 0,7 mnkr. –0,7 Driftredovisning mnkr Intäkt Kostnad Kommunbidrag Resultat Kommunbidragsområden Bibliotek, museum och kulturspecialister 7,0 –46,7 38,8 –0,9 Samhällsarbete 4,3 –22,9 18,8 0,2 Föreningsbidrag 0,4 –10,7 10,4 0,1 Förening och idrott 30,1 –82,9 55,9 3,1 Nämnd, administration m m 0,0 –6,0 5,9 –0,1 41,8 –169,2 129,8 2,4 Summa 1) Keks är organisation för kvalitets- och utvecklingsfrågor inom fritidsgårdsverksamheten Kostnadsutveckling Kostnaderna ökade sammantaget med 4,1 mnkr jämfört med fjolåret. Materialkostnaderna ökade med 0,6 mnkr, framförallt beroende på inköp av biblioteksmedia samt arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Personalkostnaderna ökade med 0,2 mnkr varav den ordinarie löneöversynen uppgick till ungefär 1,4 mnkr. Volymerna har under året minskat beroende på en större omfattning av vakanser och sjukskrivningar jämfört med 2013, vikarier med lägre lön än ordinarie personal samt flytten av Keks-organisationen till extern huvudman. Övriga personalkostnader har minskat med 0,4 mnkr. De huvudsakliga orsakerna är även här Keks-organisationens flytt samt minskade kostnader för rekrytering. Ovanstående motverkas något av att biblioteken Investeringsredovisning 2014 2013 2012 –1,6 –3,0 –3,0 Budgeterade nettoinvesteringar 1,9 3,2 1,1 Differens 0,3 0,2 –1,9 mnkr Nettoinvesteringar I nämndens resultaträkning har nämndinterna poster eliminerats. 72 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG har haft en högre bemanning i samband med genomförandet av valen. Lokalkostnaderna är totalt sett oförändrade, dock har kostnaderna minskat med 0,7 mnkr då Lindhaga fritidsgård lämnade lokalerna i Ekhagaskolan och hyran för Grevedämmets fritidsgård trappades ner i samband med uppsägning. Samtidigt har kostnaderna för idrottsanläggningar ökat med motsvarande belopp kopplat till ombyggnationen av Åbyvallen. Kapitalkostnaderna var oförändrade mellan åren. Kostnadsslaget övrigt ökade med 3,2 mnkr. Skötsel, städ samt reparationer och underhåll av stadens idrottsanläggningar har tillsammans med extra annonsering för Åbybadet stigit med 2,4 mnkr. Dessutom medförde de flesta projekten som nämnden erhållit extern finansiering för motsvarande belopp på kostnadssidan exempelvis inom bibliotek. Kundförluster som uppstår i samband med föreningarnas hyra av idrottslokaler har minskat något. Mål och indikatorer 2014 Budget 2014 2013 BIBLIOTEK, MUSEUM OCH KULTURSPECIALISTER A) Biblioteken ska fortsätta engagera invånare som mötesplats för kunskapskällor, för litterära och kulturella upplevelser samt för att kunna delta i den demokratiska processen. Fysiska besök/invånare på biblioteken Mölndal 7,4 >=6,7 7,0 9,4 >=8,5 8,5 57 <=57 59 45 <=45 47 0,57 >=0,68 0,45 1,43 >=1,33 1,20 173 140–191 285 104 <=97 114 Mölndal 4,4 >4,3 4,5 Keks 4,1 - 4,2 452 <=261 488 - - 173 Fysiska och virtuella besök/invånare till biblioteken Mölndal Nettokostnad/fysiskt besök på biblioteken, kr Investeringar Nämndens investeringar uppgick till 1,6 mnkr och bestod bland annat av möbler, idrottsutrustning, konst samt hjärtstartare. Uppgraderingen av museets basutställning slutfördes med 0,5 mnkr under våren, en investering på totalt 2,3 mnkr för perioden 2013–2014. Andra större investeringar under året var låssystem och skyltning på Aktiviteten. Mölndal Nettokostnad/fysiskt och virtuellt besök på biblioteken, kr Mölndal B) Stadsmuseet ska attrahera invånarna på en fortsatt hög nivå som spridare av upplevelser kring historia och kulturarv kopplat till utvecklingen i dagens samhälle. Måluppfyllelse A) Biblioteken ska fortsätta engagera invånare som mötesplats för kunskapskällor, för litterära och kulturella upplevelser samt för att kunna delta i den demokratiska processen. Målet nåddes. Fysiska besök/invånare på museet Mölndal Fysiska och virtuella besök/invånare till museet Bedömningar av måluppfyllelse grundas på utfall av besöksvolymer och på nettokostnader per besök. Under året ökade både antalet besökare och antalet utlån. Kommunfullmäktiges ambitionsnivåer avseende besöksantal och kostnader per invånare uppnåddes. Att utveckla biblioteken som mötesplatser för mer kunskap, och litterära och kulturella upplevelser är en ständigt pågående process. Under året startade bland annat ett samarbete med kriminalvården som går ut på att internerna läser in godnattsagor till sina barn. Dessutom nystartades läsfrämjande verksamhet på fritidshemmen. Bibliotekslabbet, som blev en ny mötesplats i Mölndals centrum under 2014, flyttades sedermera tillbaka till annexet vid stadsbiblioteket då rivning inom delar av kvarteret Hajen kommer att påbörjas. Allmänheten bjöds i olika sammanhang in till dialog kring det nya biblioteket. Mölndal Nettokostnad/fysiskt besök på museet, kr Mölndal Nettokostnad/fysiskt och virtuellt besök till museet, kr Mölndal UNGDOMS- OCH SAMHÄLLSARBETE C) Fritidsgårdarna ska bidra till att ungdomarnas upplevelse av att få tillhöra en god social gemenskap, ha en egen identitet och roll, uppleva positiv förväntan, rättvisa, möjlighet att påverka, få ta ansvar och uttrycka sig behålls på en hög nivå. Besökarnas upplevda kvalitet enligt enkät, skala 1–5 B) Stadsmuseet ska attrahera invånarna på en fortsatt hög nivå som spridare av upplevelser kring historia och kulturarv kopplat till utvecklingen i dagens samhälle. Målet nåddes till viss del. Nettokostnad/besök exkl. lokal-, projekt-, overheadkostnad, kr Liksom för biblioteken är de indikatorer som tillhör målet kopplade till volymer och kostnader per besök. Mölndal Keks 73 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Kultur- och fritidsnämnden Besöksantalen var lägre än förväntat under inledningen av året och nådde vid årets slut inte riktigt fullmäktiges ambition. De steg betydligt i samband med invigningen av 80-talsutställningen och från augusti till december uppmättes flest fysiska besök per månad sedan 2010. De virtuella besöken steg samtidigt mer än förväntat. Under hösten sågs organisationen för museet och kulturspecialisterna över för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom sakområdena. Översynen bedöms vara en viktig åtgärd i det långsiktiga arbetet med att utveckla genomförande och uppföljning. Genomförda aktiviteter inom ungdomsverksamheten bygger helt och hållet på ungdomarnas egna initiativ och önskemål. Under året stärktes ungdomarnas möjlighet till eget inflytande genom uppstart av bland annat lokala ungdomsråd och utökat ansvar för fördelningen av Show me the Money-bidraget. Därtill påbörjades ett samarbete med skolnämnden för att utveckla ungdomsfullmäktige. Nettokostnaderna per besök var högre än budgeterade, men minskade jämfört med föregående år. Några av anledningarna till överskridandet var att dagverksamheten vid Lindhaga fritidsgård inte startades upp efter stängningen av Ekhagaskolan, något högre personaltäthet och vissa omställningskostnader efter omflyttning av verksamhet. C) Fritidsgårdarna ska bidra till att ungdomarnas upplevelse av att få tillhöra en god social gemenskap, ha egen identitet och roll, uppleva positiv förväntan, rättvisa, möjlighet att påverka, få ta ansvar och uttrycka sig behålls på en hög nivå. Målet nåddes till viss del. Viktiga händelser Mölndalsborna väljer biblioteken Det har återigen varit ett händelserikt år för stadens bibliotek. Den tillfälliga verksamheten i Bibliotekslabbet nådde nya användare som fick god hjälp med datorer, surfplattor och smartphones. Under året genomfördes också programarbetet för nytt stadsbibliotek. Biblioteken höll i förtidsröstningen för EU-valet och de allmänna valen, 13 100 personer röstade på biblioteken. Under året blev Mölndals bibliotek en del av Sveriges nationella bibliotekskatalog Libris. Ungdomarnas egna upplevelser av verksamheten lägger grunden för bedömningen av kvalitet, medan kostnaden per besök ger en fingervisning om resursförbrukningen. Enligt årets enkätundersökning kvarstod ungdomarnas upplevda kvalitet på en relativt hög nivå, 4,4 på en femgradig skala. Genomsnittet i Keks-nätverket har under samma period minskat från 4,2 till 4,1. Utställning 80-tal på Mölndals stadsmuseum. Dunkande musik, stickade mohairtröjor, Tjernobylolyckan, mordet på Olof Palme. I utställningen skildras en tid av starka kontraster. Närmare 25 000 hade besökt utställningen från öppningsdagen 17 maj till sista december 2014. Utställningen är producerad av Mölndals stadsmuseum. Foto: Clara Vollrathson 74 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG 80-tal, street-art och kultursommarjobb-väst Efter ombyggnation av basutställningen och de publika ytorna öppnade museet på nytt i januari 2014. Samtidigt invigdes utställningen ”Hembygd – någonstans i Sverige” och i maj invigdes den stora utställningen om 80-talet. Ett nytt konstnärligt gestaltningsprojekt utfördes i Kållereds gångtunnel i samarbete med samhällsarbete i Kållered och tekniska nämnden. Nio street-artkonstnärer från Tyskland, Danmark, England och Sverige medverkade. Konstverket har vuxit ur och inspirerats av medborgarnas egna ord och tankar. Under tre sommarveckor genomfördes pilotprojektet ”Kultursommarjobb – väst”, där tio unga kulturintresserade medborgare anställdes för att berika offentliga miljöer i staden. Projektet avsåg att synliggöra och ta till vara ungas talang och kulturintresse samt att skapa ett mervärde för Mölndalsbor och besökare. Volymmått 2014 Budget 2014 2013 BIBLIOTEK, MUSEUM OCH KULTURSPECIALISTER Antal besök Bibliotek Museum 466 900 430 000 432 000 36 100 46 000 28 100 Antal webbesök Bibliotek Museum 126 900 112 000 115 100 53 700 40 000 46 200 24 000 53 000 29 200 UNGDOMS- OCH SAMHÄLLSARBETE Antal besök Fritidsgårdar FÖRENING OCH IDROTT Framåtblick Antal besök Simhall 337 200 325 000 326 400 Isanläggningar 185 000 210 000 190 000 Fotbollsplaner 320 000 350 000 322 000 Aktiviteten och idrottshallar 855 000 700 000 770 000 Kultur och fritids roll i samhällsutvecklingen Nämnden kommer de närmsta åren att fokusera på hur man kan bidra till Mölndal Vision 2022. Kultur och fritid kommer att utveckla sina mötesplatser för att nå fler brukare och besökare, tillgodose en modern miljö såväl som arbetsmiljö samt tillhandahålla ett nutidsanpassat utbud. Faktorer som driver på behoven av förändring är den tekniska utvecklingen, de åldersstigna anläggningarna och nya förväntningar på kommunens ansvar för hållbarhet, integration och det goda livet. FÖRENINGSBIDRAG Antal med bidrag Föreningar 87 90 90 Studieorganisationer 10 9 10 Bidragsansökan på nätet Förening och idrott har gjort en översyn och modernisering av stadens ungdomsbidrag, bland annat infördes ett nytt systemstöd för bidragsansökan via nätet. Dessutom har ett föreningscertifikat, där föreningarna kan få extra stöd om de arbetar aktivt med värdegrundsfrågor, utretts. Ungdomsråd Under året skapades ungdomsråd för att ungdomar 13–19 år ska få möjlighet och verktyg att påverka sin och andra ungdomars vardag samt för att skapa rolig och meningsfull fritid. Ungdomsråden, som träffas en gång i månaden, beslutar bland annat om medelstilldelning ur ”Show me the money” samt skapar dialog och söker kommunikationskanaler mellan ungdomar, politiker och andra beslutsfattare. Tre råd har startats, ett i södra, ett i centrala/östra och ett i västra Mölndal. I november genomfördes en studieresa med besök till Sveriges riksdag samt organisationen Sveriges ungdomsråd, en landsövergripande organisation som stöttar lokala ungdomsråd. 75 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Miljönämnden Ordförande: Ingemar Johansson (C) Förvaltningschef: Per Kaarle Resultaträkning 2014 2013 2012 Avgifter 3,3 3,1 3,2 Bidrag 0,1 0,4 0,3 mnkr Övrigt 0,0 0,1 0,0 Summa intäkter 3,4 3,6 3,5 Material –0,2 –0,1 –0,3 Personal –10,0 –9,6 –9,2 Lokaler –1,0 –0,7 –0,8 Kapitalkostnader –0,0 –0,1 –0,1 Övrigt –1,0 –1,3 –1,1 –12,2 –11,8 –11,5 Verksamhetens nettokostnader –8,8 –8,2 –8,0 Kommunbidrag 9,6 8,6 8,4 Årets resultat 0,8 0,4 0,4 Summa kostnader Riksdagen har beslutat att kommunerna ska ansvara för tillsyn och prövning inom hälsoskydd, livsmedelskontroll, miljöskydd och strålskydd. Miljönämnden är till för alla som bor, vistas och verkar i Mölndals stad. Nämnden ansvarar enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 19, för kommunens uppgifter inom hälsooch miljöskyddsområdet (miljöbalken med tillhörande lagstiftning), livsmedelsområdet (livsmedelslagarna med tillhörande lagstiftning) och ska också utöva den tillsyn som kommunen ansvarar för enligt tobakslagen avseende rökfria miljöer. Nämnden ska skydda människors hälsa och miljön samt bidra till en hållbar samhällsutveckling. Nämnden är självständig i sin myndighetsroll och är högsta beslutande lokala myndighet inom sitt ansvarsområde. Ekonomi Resultat jämfört med kommunbidrag Årets resultat är positivt med 0,8 mnkr, vilket motsvarar åtta procent av budgetomslutningen. En större del av överskottet beror på vakanta tjänster i och med sjukskrivning och tillfällig föräldraledighet Driftredovisning mnkr Intäkt Kostnad Kommun- Resultat bidrag Intäktsutveckling Intäkterna uppgick till 3,4 mnkr, vilket var 0,2 mnkr lägre än 2013. Intäktsslaget bidrag har minskat med 0,3 mnkr beroende på färre projekt med extern finansiering medan avgifterna har ökat med 0,2 mnkr inom livsmedelstillsynsområdet. Kommunbidragsområden Miljönämnden 3,4 –12,2 9,6 0,8 Summa 3,4 –12,2 9,6 0,8 Investeringsredovisning 2014 2013 2012 –0,2 0,0 0,0 Budgeterade nettoinvesteringar 0,3 0,1 0,1 Differens 0,1 0,1 0,1 mnkr Nettoinvesteringar Kostnadsutveckling Nämndens kostnader ökade med 0,4 mnkr jämfört med ifjol och uppgick till 12,2 mnkr. Personalkostnaderna steg med 0,4 mnkr, varav löneökningarna står för drygt 0,2 mnkr. Resterande ökning beror på förstärkning av en halvtids tjänst som kommunekolog inom naturvårdsområdet samtidigt som vissa vakanser funnits även 2014. Lokalkostnaderna har ökat med 0,3 mnkr och beror på en omfördelning av hyrorna i stadshuset. Under året har diverse utrustning till arbetsplatserna köpts in liksom en elcykel för att minska körsträckan av bil vid kortare avstånd. Detta har inneburit att kostnaderna för material har ökat jämfört med förra året. Övriga kostnader har minskat med 0,3 mnkr vilket förklaras av lägre konsultkostnader kopplade till projekt. I nämndens resultaträkning har nämndinterna poster eliminerats. Investeringar Under året har investeringar gjorts i bullermätare och i ett nytt ärendehanteringssystem. Avvikelsen mot budget uppgår till 0,1 mnkr och beror på att vissa förskjutningar har skett i införandet av det nya ärendehanteringssystemet vilket kommer att slutföras 2015. 76 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Måluppfyllelse Mål och indikatorer A) De som varit i kontakt med miljöförvaltningen ska vara nöjda med nämndens service. Målet nåddes till viss del. 2014 Budget 2014 2013 92 >94 85 A) De som varit i kontakt med miljöförvaltningen ska vara nöjda med nämndens service. Omdömen kring måluppfyllelse grundas på SKL:s nationella servicemätning Insikt och på en avstämning av nämndens serviceåtagande. En Insikts-mätning skedde under första halvåret 2014. Totalt NKI-medelvärde för miljönämndens verksamheter uppgick till 67, vilket kan jämföras med budgeterat värde på minst 68. Som synes av tabellen står sig Mölndal väl i relation till omvärlden. Enligt SKL:s egen skala går gränsvärdena för godkänt respektive högt vid 62 och 70. Tidigare har resultaten redovisats för hela miljöoch hälsoskyddsområdet, men år 2014 presenterades även utfall för delområden. NKI för livsmedelskontrollen var 77, medan det för miljöbalkstillsynen var 60. Utvärderingar pågår, bland annat inom en nyligen inrättad kvalitetsgrupp. Andelen uppfyllda serviceåtaganden var 92 procent. Detta var en förbättring jämfört med helåret 2013, men något lägre än KF:s ambitionsnivå på 94 procent. Analyser av tidigare resultat indikerar att effektivitet och service bör prioriteras i förbättringsarbetet. Dessa lärdomar inspirerade under 2014 flera åtgärder för att förbättra kommunikation och information. Några exempel var genomförandet av entreprenörsträff och avloppsmässa, utvecklad samordning av livsmedelsinspektioner samt projekt för att höja kunskapen om miljölagstiftningen bland företagare. Nettokostnaden per invånare var lägre än GR-genomsnittet, det vill säga under taket för denna kostnadsindikator. Graden av intäktsfinansiering var dock 28 procent, något lägre än budgeterad nivå. Serviceåtagande, andel uppfyllda, % Mölndal Nöjd-kund-index, skala 0–100 Mölndal 67 >=68 68 GR - - 65 Riket 1 - - 67 28 >=32 30 88 <=103 94 - - 128 2014 Budget 2014 2013 Inventerade avlopp 33 361 110 Tillsynsbesök, inspektioner 65 150 115 700 1 000 675 1) Genomsnitt bland kommuner deltagande i den rikstäckande undersökningen Insikt Grad av intäktsfinansiering, % Mölndal Totalkostnad per kommuninvånare, kr Mölndal GR Volymmått Hälsoskydd, antal Ärenden Livsmedel, antal Tillsynsbesök, kontroller 359 350 406 Viktiga händelser Ärenden 550 650 600 Kontroll av smycken i detaljhandeln Nämnden har under året medverkat i kemikalieinspektionens projekt om farliga metaller i smycken, SMID. Smycken inhandlades i butiker och skickades sedan för analys för att se om de uppfyllde kraven i kemikalielagstiftningen. Av 20 kontrollerade smycken så innehöll ett kvicksilver, vilket ledde till åtalsanmälan. Miljöskydd, antal 109 175 133 1 200 600 800 Nationellt tillsynsprojekt av hårfärgningsprodukter Staden har deltagit i Läkemedelsverkets projekt ”Hårfärgskoll 2014” för säkrare hårfärgningsprodukter. Målet för projektet är att alla hårfärgningsmedel på den svenska marknaden ska vara rätt märkta samt att höja kompetensen hos miljöinspektörerna. I Mölndal hittades inga förbjudna ämnen men vissa brister i märkningen uppmärksammades. Tillsynsplan, % Tillsynsbesök, inspektioner Ärenden Övergripande inom nämnden, totala antal ovan Inspektioner 2 Ärenden Utförd planerad tillsyn 566 711 764 2 450 2 250 2 075 79 >85 – 1) Ändrades i nämndens tillsynsplan 2) Avser inkl avloppsinventering Framåtblick En hållbar stad för Mölndalsborna Viktiga åtgärder kommer att behövas inom samhälls-planeringen, med fokus på miljön och människors hälsa. Med utgångspunkt från visionen och stadens miljömål så kommer fokus framöver att ligga på exempelvis buller, luftkvalitet, kvalitet i sjöar och vattendrag, energi- och klimatfrågor samt god naturvård, biologisk mångfald och en giftfri miljö. Kartläggning av miljöfarliga verksamheter En kartläggning av miljöfarliga verksamheter som inte kräver tillstånd eller anmälan, så kallade u-objekt, har inletts. Av de potentiella 600 företagen som kontaktats har 75 stycken inspekterats. Ytterligare 120 kommer att kontaktas under 2015. 77 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Skolnämnden Ordförande: Kajsa Hamnén (M) Resultaträkning Förvaltningschef: Elisabeth Jacobsson 2014 2013 2012 Avgifter 62,9 62,1 61,7 Bidrag 53,7 47,4 47,4 Övrigt 23,1 24,6 25,2 Summa intäkter 139,7 134,1 134,3 Material –18,4 –21,0 –15,4 Personal –772,1 –745,6 –730,8 Ekonomi Lokaler –164,0 –163,9 –170,1 –9,0 –9,6 –8,9 –311,6 –288,0 –270,0 Resultat jämfört med kommunbidrag Nämnden redovisar sammantaget ett positivt resultat på 2,7 mnkr, vilket motsvarar 0,2 procent av den totala budgetomslutningen. Färre barn än planerat inom förskola samt lägre hyreskostnader än förväntat beroende på stängningen av Ekhagaskolan har balanserat högre kostnader för allt fler nyanlända och högre kostnader för ökat antal köpta platser inom såväl förskola som grundskola. Inom i princip samtliga områden har volymen varit något lägre än förväntat, vilket påverkat resultatet positivt. Dessutom öppnade inte den nya familjecentralen i Balltorp förrän i slutet av året, vilket var senare än beräknat. mnkr Kapitalkostnader Övrigt Summa kostnader –1 275,1 –1 228,1 –1 195,2 Verksamhetens nettokostnader –1 135,4 –1 094,0 –1 060,9 Kommunbidrag 1 138,1 1 108,1 1 059,6 2,7 14,1 –1,3 Årets resultat Varav beviljat nyttjande eget kapital/särskilt godkännande –1,2 Skolnämndens uppdrag framgår av reglementet, Kf 20 februari 2013, § 20. Nämndens uppgifter omfattar ansvaret för förskola, annan pedagogisk verksamhet såsom familjedaghem och öppen förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola samt den kommunala kulturskolan. –11,4 Intäktsutveckling Årets intäkter ökade med 5,6 mnkr eller 4,2 procent mellan åren. Intäksslaget avgifter ökade marginellt vilket är hänförligt till fler elever inom fritidshemmen. Bidragen steg med 6,3 mnkr främst beroende på högre statsbidrag, motsvarande 2,0 mnkr, för förstelärare. Vid slutet av året hade staden 73 förstelärare inom grundskolan. Därutöver ökade EU-bidragen med 1,3 mnkr bland annat avseende samarbetsprojekt med Kina och andra internationella partners. Nämnden erhöll också ett kommuninternt bidrag för nya låssystem på skolorna på 1,3 mnkr. Ersättningarna från Migrationsverket för asylsökande barn steg med 0,6 mnkr och uppgår nu totalt till cirka 1,3 mnkr. Övriga intäkter har sjunkit med 1,5 mnkr då de interkommunala ersättningarna har minskat i takt med att allt färre barn och elever från andra kommuner väljer att gå i stadens skolor och förskolor. Driftredovisning Kommunbidrag Resultat Intäkt Kostnad Förskola, pedagogisk omsorg 325,2 –696,4 371,7 0,5 Grundskola, fritidshem 469,7 –1155,6 688,9 2,9 mnkr Kommunbidragsområden Särskola 1,3 –28,9 27,3 –0,3 Kulturskola 7,6 –23,0 14,4 –0,9 Nämnd, administration m m 0,4 –35,7 35,8 0,5 804,2 –1 939,6 1 138,1 2,7 Summa Investeringsredovisning 2014 2013 2012 –8,6 –10,9 –7,9 Budgeterade nettoinvesteringar 9,1 12,7 11,0 Differens 0,5 1,8 3,1 mnkr Nettoinvesteringar Kostnadsutveckling Nämndens kostnader ökade med 47,0 mnkr eller 3,8 procent jämfört med år 2013. Materialkostnaderna sjönk med 2,6 mnkr vilket förklaras av de IT-satsningar som genomfördes under 2013 avseende inköp av bland annat Ipads. Köp av läromedel låg dock kvar på samma nivå som tidigare år. Personalkostnaderna ökade med 26,5 mnkr eller 3,6 procent. Av detta förklarar den ordinarie lönerevisionen ungefär 22 mnkr inklusive helårseffekten av den satsning som gjordes på förskollärarna under 2013. Resterande förändring består främst av den statligt finansierade sats- I nämndens resultaträkning har nämndinterna poster eliminerats. 78 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG ningen på förstelärare. Denna kostnad ska dock matchas mot ovan nämnda statsbidragsintäkter. Dessutom har fler antal elever inom grundskola och fritidshem medfört att volymen av personal har ökat jämfört mot ifjol. Lokalkostnaderna var i princip oförändrade mot ifjol. Hyrorna för nytillkomna objekt så som Stensjöns förskola, utbyggnaden av Skånhällaskolan samt ökad kostnad för kulturskolan i samband med flytt till Fässbergsgymnasiet, genomförda ventilationsåtgärder och ordinarie indexuppräkning vägdes upp av den uteblivna hyran för Ekhagaskolan i kombination med sänkt internränta. Kapitalkostnaderna minskade med 0,6 mnkr även det till följd av den sänkta internräntan. Övriga kostnader har ökat med 23,6 mnkr eller 8,2 procent. Den huvudsakliga orsaken är att betydligt fler elever inom grundskolan, 808 stycken jämfört med 722 stycken ifjol, har valt skolor i extern regi. Kostnadsökningen till följd av externa placeringar uppgick till ungefär 17 mnkr och inkluderar även fler antal barn inom externa förskolor och pedagogisk omsorgsverksamhet. Resterande ökning förklaras av ombyggnationer för förbättrad utemiljö på förskolor och skolor bland annat i form av solskydd och lekutrustning samt utökad elevhälsa genom köp av mer tid med skolläkare. Övriga kostnader inrymmer också en indexuppräkning avseende köp av lokalvård, vaktmästeri och måltider med cirka 4 mnkr samt ökade leasingkostnader beroende på IKT-satsningen på ungefär 1 mnkr jämfört med 2013. Nämnden har även beviljats nyttjande av eget kapital, Ks 2014 § 41, motsvarande 1,2 mnkr för fortsatt utveckling av skolornas IT-miljö. Mål och indikatorer Budget 2014 2014 2013 Enkät till föräldrarna, andel positiva svar och placering Mölndal GR Mölndal, placering 93 94 6 >=92 - 92 93 7 Interkommunal ersättning inom GR per barn, tkr Mölndal GR-nivå enligt prislista 119,92 - FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG A) Kvalitet och resursförbrukning inom förskolan står sig väl i relation till övriga GR-kommuner 1 <136,2 115,53 136,2 129,7 1) Mölndal skulle tillhöra de 40 procent med bästa betyg. Då åtta kommuner genomförde enkäten innebär det topp 3. 2) Preliminär beräkning. 3) Tidigare angiven uppgift var preliminär och har här korrigerats. GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM B) Elevernas kunskapsnivå är högre än snittet i GR Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 läsåret 2013/2014 Mölndal GR Riket Mölndal, relativt GR Investeringar Nämndens nettoinvesteringar uppgick till totalt 8,6 mnkr vilket innebar en positiv avvikelse mot budget på 0,5 mnkr. Inköpen fördelades på möbler 4,2 mnkr, övriga inventarier 3,1 mnkr samt nya låssystem på skolor 1,3 mnkr. Interkommunal ersättning inom GR per elev, tkr Mölndal GR-nivå enligt prislista 218 216 209 >GR >=214 >GR 215 215 213 =GR 80,31 - <80,6 80,6 78,02 78,6 1) Preliminär beräkning. 2) Tidigare angiven uppgift var preliminär och har här korrigerats. Måluppfyllelse C) Eleverna uppfattar skolan i Mölndal som trygg, hjälpsam och utvecklande A) Kvalitet och resursförbrukning inom förskolan står sig väl i relation till övriga GR-kommuner. Målet nåddes till viss del. När det gäller kvalitet mäts den aspekten i den regiongemensamma brukarenkäten, medan resursåtgång stäms av genom mått på kostnad per barn. Fullmäktige angav i budget att Mölndal skulle tillhöra de 40 procent av kommunerna som uppnår bästa betyg. Skillnaden gentemot det genomsnittliga resultatet inom Göteborgsregionen var, om än liten, till Mölndals nackdel. Utfallet tyder dock på en förbättring jämfört med tidigare år. Staden placerades på en sjätteplats bland de åtta kommuner som genomförde enkäten. Tillförlitligheten i undersökningen som helhet bedöms som tillfredsställande eftersom det handlar om en totalundersökning, men jämförelser mellan enskilda förskolor bör göras med stor försiktighet eftersom svarsbenägenheten varierade kraftigt. Det löpande förbättringsarbetet inspireras Elevenkäter årskurs 5 resp. 8, utvalda frågor förordade av SKL, andel positiva svar och placering Mölndal 86/76 >=90/ >=81 90/81 GR Mölndal, relativt GR 86/75 >GR >GR 90/79 >GR Interkommunal ersättning inom GR per elev, tkr. Som ovan. D) Eleverna ska få mer tid med pedagoger i skolan Marginal som säkrar elevernas garanterade undervisningstid, % Mölndal Interkommunal ersättning inom GR per elev, tkr. Som ovan. 1) 14 av 25 skolor lade in marginal. 79 4 >=4 1 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Skolnämnden bland annat av enkätresultaten över tid. Några av de frågor som var i fokus under 2014 var gruppsammansättning och förskolemiljö. Kostnaden per barn är fortsatt låg gentemot GR-genomsnittet. Andra indikatorer av särskilt intresse 2014 2013 2012 FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG Antal barn/årsarbetare inom B) Elevernas kunskapsnivå är högre än snittet i GR. Målet nåddes. förskolan, kommunal regi Mölndal 6,11 5,7 5,8 GR - 5,6 5,5 Riket - 5,4 5,4 Mölndal 7 7 7 GR - 4 4 Riket - 3 3 100,8 98,3 98,4 GR 103,1 103,7 Riket 106,5 106,7 92 92 - Mölndal 79 82 81 GR 79 81 80 Bedömningen av målet baseras på meritvärden för dem som gick ut årskurs nio samt på kostnaden per elev. Det genomsnittliga meritvärdet för kommunala skolor i staden har ökat, från 215 till 218. I jämförelse med övriga GR-kommuners genomsnittliga meritvärde, 216 poäng, är resultatet positivt. Under 2013 tillfördes extra resurser till ett urval av skolor i syfte att stimulera elevernas kunskapsutveckling. En utvärdering under 2014 visade att ett antal av dessa skolor nådde positiva effekter i form av bättre resultat och ökad grad av måluppfyllelse. Det som i flera fall angavs som framgångsfaktorer är möjligheterna att öka bemanningen och att arbeta flexibelt med organisationen. En närliggande strategi som genomsyrade hela verksamheten var förbättrad matchning. Preliminära bedömningar indikerar att lärare i högre grad än tidigare undervisar i ämnen och på stadier de är behöriga för. Jämfört med föregående år ökade kostnaden per grundskoleelev preliminärt med tre procent. Utfallet var på ungefär samma nivå som GR-genomsnittet så som beräknat utifrån den interkommunala prislistan. Andel inskrivna barn i familjedaghem av samtliga barn i åldrarna 1–5 år, % Kostnad/inskrivet barn i pedagogisk omsorg all regi, tkr Mölndal GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM Andel elever som når kunskapsmålen i årskurs 3, matematik och svenska/ svenska 2 , kommunal regi, % Mölndal Andel elever som når kunskapsmålen i åk 9, samtl. ämnen, kommunal regi, % Förortskommuner - 80 - 77 77 77 13,21 13,7 13,5 GR - 13,0 12,8 Förortskommuner - 12,6 12,8 Riket - 12,1 12,1 46 31 52 Riket C) Eleverna uppfattar skolan i Mölndal som trygg, hjälpsam och utvecklande. Målet nåddes till viss del. När det gäller fullmäktiges mål om att skolan ska vara trygg, utvecklande och intressant baseras kvalitetsutvärderingen på sju utvalda påståenden ur elevenkäten. Utfallet visas som andelen positiva ställningstaganden ställt i relation till alla svar, det vill säga inklusive dem som svarat Vet ej. I årskurs fem visade det sammanvägda resultatet att 86 procent av eleverna var positiva. Motsvarande utfall för årskurs åtta var 76 procent. Resultatet var i paritet med genomsnittet i GR, men i absoluta tal något sämre än ifjol. Förändringarna var i båda fallen mycket små och det är därför problematiskt att dra långtgående slutsatser. Under året genomfördes flera insatser med elevers inflytande och delaktighet i fokus. Eventuella effekter kommer som tidigast att kunna identifieras i 2015 års elevenkät. Värdet på kostnadsindikatorn var inom budgeterat tak, se B) ovan. Antal elever per lärare (heltidstjänst) Mölndal KULTURSKOLA Tillgänglighet, sökande som får plats på kurser valda i första hand, % Mölndal Kostnad/invånare 7–15 år, tkr Mölndal 2,7 2,7 2,6 GR - - 2,3 Riket - - 2,9 1) Preliminär uppgift D) Eleverna ska få mer tid med pedagoger i skolan. Målet nåddes. Kvalitetsindikatorn för målet innebar att minst fyra procent utöver garanterad undervisningstid skulle schemaläggas för att kompensera bortfall. Alla de skolenheter som tydligt 80 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Förstelärare med uppdrag att utveckla. Alla grundskolor hade hösten 2014 minst en förstelärare. Uppdraget som förstelärare innebär att de, parallellt med sitt arbete som lärare, ska arbeta med skolutveckling ett antal timmar i veckan. Satsningen bekostas av staten efter ett regeringsbeslut om att inrätta karriärtjänster som förstelärare över hela landet. Skolnämnden sökte möjligheten och har nu 73 förstelärare. Foto: Hans Wretling redovisade andelen avsatt tid nådde ambitionsnivån. I denna grupp ingick 22 av stadens 25 grundskolor. För resterande tre var läget då denna handling trycks oklart, delvis beroende på rektorsbyten. Det kan noteras att det vid flertalet nämndinterna kvalitetsdialoger framkom att den avsatta tiden upplevs vara värdefull. Insatser för att öka närvaron är också viktiga i strävan att ge eleverna mer tid med pedagoger. Under 2014 utarbetade exempelvis en grupp förstelärare riktlinjer och stöd i arbetet mot omfattande olovlig frånvaro. Värdet på kostnadsindikatorn var inom budgeterat tak, se B) ovan. skolor för arbetet med elever med hög frånvaro. Den andra gruppen förstelärare har delvis ett annat uppdrag. De arbetar främst med skolutveckling på sin egen skola med rektor som uppdragsgivare, men bildar också ett kommungemensamt nätverk där skolutvecklingsprojekt och gemensamma tankar kan utvecklas för att öka likvärdigheten mellan och inom skolorna. Då förskolan inte fått ta del av någon liknande statlig satsning på karriärtjänster finns en ambition att skapa liknande förutsättningar för gemensamma skolutvecklingsinsatser med kommunala resurser för att komplettera de mentorstjänster som finns. Samarbete med omvärlden Skolnämnden har ett nära samarbete med flera högskolor och universitet. Ett gemensamt projekt som syftar till allas lika möjligheter att lyckas i alla stadens skolor och förskolor pågår mellan tio enheter, Göteborgs universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Projektet har varit framgångsrikt och arbetsformer och behov av att organisera verksamheterna så att utvecklingsarbetet underlättas ska nu spridas till övriga enheter genom de olika nätverk som finns. Viktiga händelser Karriärtjänster och skolutveckling De nyutnämnda förstelärarna arbetar i två olika grupper. Den grupp som rekryterades först arbetar dels med uppdrag på sin egen skola, dels med övergripande uppdrag för staden. Under hösten 2014 har de genomgått en mentorutbildning som genomförts i samverkan mellan Mölndals stad och Borås högskola. Förstelärarna i denna grupp har bland annat utarbetat en arbetsgång som ska användas i alla 81 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Skolnämnden Volymmått 2014 Budget 2014 2013 388 390 400 34 30 27 3 535 3 590 3 537 461 470 428 4 4 4 FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG Antal barn folkbokförda i Mölndals stad Familjedaghem varav köpta platser Förskola varav köpta platser Antal öppna förskolor GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM Antal elever folkbokförda i Mölndals stad Förskoleklass Grundskola varav köpta platser Fritidshem varav köpta platser 853 860 831 6 789 6 810 6 626 808 800 722 3 655 3 700 3 476 259 350 230 66 67 65 8 8 8 SÄRSKOLA Antal elever bokförda i Mölndals stad Särskola varav köpta platser KULTURSKOLA Antal elever folkbokförda i Mölndals stad Betalande elever 2 275 2 250 Teknikstipendium till Rävekärrsskolan. Skolan fick stipendium på 10 000 kronor för sitt arbete med teknikämnet. Det är arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen som delar ut pengarna genom sitt skolprojekt Teknikspanarna. Projektet har drivits i tio år och syftar till att stärka teknikundervisningen i framför allt grundskolans mellanstadium. Foto: Madeleine Bergenkull 2 162 Framåtblick Ny kommunal grundskola i Fässberg Det har skapats en möjlighet att starta en ny kommunal grundskola i Fässbergsgymnasiets tidigare lokaler i och med Internationella skolan i Göteborgsregionen, ISGR:s beslut att de avstår från att etablera sig i Mölndal. Det finns ett behov av nya lokaler för flera grundskolor i närområdet. Samlokalisering av elever möjliggör en helt ny verksamhet. Kompetensförsörjning från egna led För att underlätta nyrekrytering av skolledare i förskola och skola har en utbildning för Mölndalslärare som vill bli chefer utarbetats. Utbildningen planeras att starta under våren 2015. 82 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Social- och arbetsmarknadsnämnden Ordförande: Dagmar Callgard (FP) Förvaltningschef: Mio Saba Sjösten Resultaträkning mnkr 2014 2013 2012 3,4 3,8 3,1 230,4 228,5 133,4 Avgifter Social- och arbetsmarknadsnämndens huvuduppdrag enligt reglementet, Kf 20 februari 2013, § 21, är att fullgöra stadens uppgift vad gäller insatser enligt socialtjänstlagen inom individ- och familjeomsorg, minska verkningarna av arbetslöshet genom samverkan med andra berörda myndigheter och genom drift av egna verksamheter och projekt, samt insatser inom det integrationspolitiska området och integration av nyanlända skyddsbehövande invandrare. Övriga uppgifter har koppling till/utgörs av alkohollagstiftningen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och yttrande för automatsspelsverksamhet. Social- och arbetsmarknadsnämnden ska tillsammans och i samverkan med vård- och omsorgsnämnden ta sitt ansvar enligt socialtjänstlagen för personer som behöver insatser från båda nämndernas ansvarsområde. Bidrag Övrigt Summa intäkter 4,8 141,3 Material –1,6 –1,7 –2,0 –117,4 –109,2 –99,5 –12,8 –12,2 –13,0 –0,6 –0,3 –0,2 Kapitalkostnader Övrigt –335,2 –330,2 –239,6 Summa kostnader –467,6 –453,6 –354,3 Verksamhetens nettokostnader –229,3 –216,4 –213,0 Kommunbidrag 226,5 218,0 209,9 –2,8 1,6 –3,1 Årets resultat Resultat jämfört med kommunbidrag Nämnden redovisar ett negativt resultat med 2,8 mnkr, vilket motsvarar 1,2 procent av budgetomslutningen. Inom barn- och ungdomsverksamheten har anslagen för familjehemsvård, köpt öppenvård, köpta boenden samt särskild förordnad vårdnadshavare överskridits kraftigt. Underskottet beror på fler och dyrare familjehem samt dyrare placeringar inom köpta boenden och köpt öppenvård. Detta motverkas till viss del av att ersättningarna från Migrationsverket för främst administrativa kostnader har ökat, statsbidragstäckningen från Arbetsförmedlingen för sysselsättningsåtgärder för vuxna och ungdomar har blivit något bättre, samt lägre kostnader för nämndens referenslägenheter då behovet av underhålls- och reparationsåtgärder minskat. Även kostnaderna för försörjningsstöd är lägre än budget då antalet hushåll med försörjningsstöd blivit färre till följd av en förbättrad konjunktur i kombination med stadens relativt låga arbetslöshetssiffror. 4,9 237,2 Personal Lokaler Ekonomi 4,5 238,3 Driftredovisning mnkr Intäkt Kostnad Kommunbidrag Resultat Kommunbidragsområden Arbetsmarknad, integration 228,0 –257,7 34,2 4,5 Individ- och familje– omsorg 5,6 –137,2 122,1 –9,5 Nämnd, administration 4,1 –23,9 20,4 0,6 Försörjningsstöd 1,1 –49,3 49,8 1,6 238,8 –468,1 226,5 –2,8 Summa Investeringsredovisning 2014 2013 2012 –0,4 –1,2 –0,3 Budgeterade nettoinvesteringar 0,4 1,0 0,8 Differens 0,0 –0,2 0,5 mnkr Intäktsutveckling Nämndens intäkter har ökat med 1,1 mnkr mellan åren. Ökningen återfinns inom intäktsslaget bidrag som har stigit med 1,9 mnkr jämfört med 2013. Ersättningarna från Migrationsverket för ensamkommande barn och ungdomar har ökat med cirka 1 mnkr. Förändringen är dock mindre än tidigare år vilket beror på att tiden som barnen eller ungdomarna stannar i Mölndal blivit allt kortare då anvisningarna till andra kommuner har påskyndats. Inom arbetsmarknadsområdet har statsbidragen för olika typer av aktivitetsersättningar, vilket nämnts ovan, ökat med 0,8 mnkr. Avgifterna har minskat med 0,4 mnkr vilket beror på att egenavgifter av olika slag samt hyresintäkter från exempelvis referenslägenheter har sjunkit. Även övriga intäkter har minskat med 0,4 mnkr mellan åren. Nettoinvesteringar I nämndens resultaträkning har nämndinterna poster eliminerats. 83 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Social- och arbetsmarknadsnämnden Kostnadsutveckling Kostnaderna har ökat med 14,0 mnkr jämfört med ifjol. Personalkostnaderna steg med 8,2 mnkr varav löneökningarna uppgick till ungefär 3 mnkr och volymökningarna till 5 mnkr. Under året har exempelvis en kanslichef och ett flertal socialsekreterare inom utrednings- respektive flyktingverksamheten rekryterats på grund av ökade anmälningar och fler utredningar. Tre av socialsekreterartjänsterna finansieras av tidigare nämnda återsökningsbidrag från Migrationsverket. Kostnaderna påverkas också av den konkurrens och rörlighet som råder bland socialsekreterarna på arbetsmarknaden. Övriga personalkostnader har minskat med 0,3 mnkr främst beroende på lägre utbildningskostnader än året innan. Kostnadsslaget övrigt har ökat med 5,0 mnkr. Under året har en överflyttning från institutionstill familjehemsvård genomförts. Nämnden har dock inte tillräckligt med egna familjehem vilket medfört ökade kostnader på cirka 4 mnkr för externa familjehemsplatser. Även kostnaderna för köpta boenden inom barn- och familjeverksamheten har ökat, med ungefär 1 mnkr. Försörjningsstödet har dock minskat med ungefär motsvarande jämfört med 2013. Vilket tidigare nämnts så har ett påskyndat anvisningsförfarande för ensamkommande barn och ungdomar medfört att de föregående årens kraftiga kostnadsökningar inom området stannat av. Mål och indikatorer 2014 Budget 2014 2013 71 >=66 71 Mölndal 2 <815 843 GR (ovägt medel) - - 843 GR (vägt medel) - - 1 514 Riket (vägt medel) - - 1 128 84 >=92 92 120 <120 138 660 <546 670 2014 2013 2012 49,3 50,3 53,8 58,5 58,9 62,5 FÖRSÖRJNINGSSTÖD A) Bland dem som ansöker om försörjningsstöd ska fler försörja sig själva inom ett år. Andel av nytillkomna sökande av försörjningsstöd som kommit ut i sysselsättning eller egen försörjning inom ett år från ansökan, % Mölndal Totalt utbetalt försörjningsstöd per invånare, kr 1 1) Källa Öppna jämförelser, Socialstyrelsen 2) Över budgetnivå per invånare enligt preliminär bedömning INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG B) Vuxna med missbruksproblematik ska efter avslutade stödinsatser klara sig på egen hand Investeringar I årets budget fanns 0,4 mnkr avsatta för inköp av kontorsinventarier, samtliga medel har använts. Antal vuxna som sex månader efter avslutad insats inte har kontakt med nämndens vuxenavdelning (vuxna missbrukare) Mölndal Måluppfyllelse Placeringar institutionsvård för vuxna, maximal omfattning, dagar A) Bland dem som ansöker om försörjningsstöd ska fler försörja sig själva inom ett år Målet nåddes till viss del. Mölndal Placeringar institutionsvård för vuxna, kostnad per årsplats, tkr Målets kvalitetsaspekter bedöms utifrån andelen nytillkomna sökande av försörjningsstöd som kommer ut i egen försörjning inom ett år från ansökan. Utbetalat försörjningsstöd per invånare ger en indikation på resursförbrukning. Under 2014 nådde 71 procent egen försörjning inom ett år. Andelen var densamma som föregående år. Beräkningen grundat på totalt 578 ärenden som vart och ett kan omfatta allt från en person till en hel familj. Det bör noteras att den aktuella gruppen står nära arbetsmarknaden. En angränsande utmaning är att framöver stödja dem som har svårast att komma ut i egen försörjning och att därigenom minska långvarigt ekonomiskt bistånd. Det allmänna läget på arbetsmarknaden är av stor vikt när det gäller graden av egen försörjning, men staden kan göra betydelsefulla insatser. Under året förenklades ansökningsförfarandet för försörjningsstöd. Dessutom träffade socialsekreterarna klienterna oftare än förut. Syftet med detta är att påskynda beslutsvägar, informationsinhämtning och uppföljning. Nämnas kan även att verksamheten arbetat mer mot den privata andrahandsmarknaden avseende bostäder, vilket resulterat i att fler ensamkommande ungdomar fått egna boenden. Mölndal Andra indikatorer av särskilt intresse FÖRSÖRJNINGSSTÖD Försörjningsstöd totalt, bruttokostnad, mnkr Mölndal Hushåll med försörjningsstöd, genomsnittlig bruttokostnad, tkr Mölndal Utbetalningen av försörjningsstöd minskade något för andra året i rad, men bedöms ha överstigit den budgeterade nivån per invånare. 84 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Volymmått Volymmått 2014 Budget 2014 2013 FÖRSÖRJNINGSSTÖD Antal inledda utredningar barn 1 Hushåll med försörjningsstöd, antal Totalt Försörjningsstöd 843 848 854 ARBETSMARKNAD, INTEGRATION Flyktingverksamhet, antal - 409 220 - - varav 13–17 år 164 - - varav 18–20 år 54 - - 26 25 16 112 varav vuxna 57 40 56 1) Inklusive alla utredningstyper från yttranden till LVU-ansökningar exkl ensamkommande barn. varav barn 79 10 56 NÄMND, ADMINISTRATION MM Ensamkommande barn/ ungdomar 1 609 - 599 Ensamkommande barn/ ungdomar som erhållit Put, permanent uppehållstillstånd 24 36 66 Hushåll med vårdnadsbidrag, antal omräknat till helår Vårdnadsbidrag Aktuella på arbetsmarknadsenheten, antal 151 140 134 63 81 126 314 305 302 varav remitterade från arbetsförmedlingen 175 144 136 varav remitterade från social- och arbetsmarknadsförvaltningen 139 161 166 21 22 27 varav aktuella på ekonomienheten Vuxna över 25 år, totalt B) Vuxna med missbruksproblematik ska efter avslutade stödinsatser klara sig på egen hand Målet nåddes inte. Andelen vuxna med missbruksproblem som inte återkommit inom sex månader efter avslutad insats ger en indikation på kvalitet. Av totalt 103 personer återkom 17 till nämndens vuxenavdelning inom ett halvår. Gruppen samsjukliga utgjorde en betydande andel av dem som återkom. Ofta är dessa personer föremål för kostnadskrävande insatser enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Förhållandena påverkade även möjligheten att begränsa placeringstiderna enligt fullmäktiges avsikt. De genomsnittliga vårdtiderna ökade under senare delen av året, främst mot bakgrund av fler LVM-ärenden. Vårdtiderna för denna vård är lagstyrd till sex månader. Arbetet med att stödja samsjukliga så att deras missbruk inte blir så omfattande att det krävs LVM-vård kommer att fortsätta framöver. För att minska placeringstiderna bedrivs ett samverkansarbete med vård- och omsorgsnämnden med syftet att utveckla omsorgen på hemmaplan. Kostnaden per årsplats för institutionsplacerade vuxna överskred budget. Den minskade dock något jämfört med föregående år. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Antal årsplatser Institutionsplaceringar varav vuxna varav barn och unga Köpta boenden totalt 9 10 11 12 12 16 84 70 60 varav barn och ungdom 13 10 16 varav vuxna 71 60 44 därav vuxna med missbruk 20 30 15 därav nyanlända 31 - - därav övriga vuxna 20 30 - 84 85 - 69 - - 5 - - 10 - - 111 140 117 Familjehemsvård totalt varav familjehem varav jourhem varav vårdnadshavarhem Kontaktpersoner/-familjer Viktiga händelser Högt inflöde av barnavårdsanmälningar Antalet anmälningar har ökat kraftigt det senaste året gällande konflikter/våld, missbruk samt hemmasittare. Skolan har inrättat nya rutiner där anmälan görs i de fall eleven har 30 procent i frånvaro. Verksamheten har inte klarat av sitt uppdrag att slutföra utredningar inom lagstadgad tid. Ökningen leder även till fler beviljade insatser, både inom öppenvård samt familjehemsvård. Under kommande år avser nämnden bland annat att satsa på utveckling av hemmaplanslösningar samt förbättrad styrning och ledning. Antal inkomna anmälningar, barn1 Totalt 970 - 766 varav 0–12 år 567 - - varav 13–17 år 360 - - varav 18–20 år 43 - - Antal inkomna ansökningar, barn 1 Totalt 75 - 109 varav 0–12 år 31 - - varav 13–17 år 33 - - varav 18–20 år 11 - - 2013 438 50 Ungdomar upp till 25 år, totalt Budget 2014 varav 0–12 år 136 Mottagna flyktingar 2014 85 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Social- och arbetsmarknadsnämnden Framåtblick Fler ensamkommande barn söker asyl Inflödet av ensamkommande barn har under 2014 varit extremt högt. Totalt anlände 1 609 barn till Mölndal, varav 1 377 blev anvisade till andra kommuner och 25 blev kvar i staden. Resterande grupp på 207 barn blev placerade hos släktingar, avvek eller fick sin ålder uppskriven. Under året fick 24 barn permanent uppehållstillstånd i Mölndal. Framöver prioriteras bland annat uppbyggnad av boendekedja i egen regi samt justeringar av organisationen för att bättre möta målgruppen. Förslag kring nya placeringsformer inom barnavården Det pågår en översyn av placeringsformer inom barn- och ungdomsvården och det finns förslag på dels förändring av nuvarande HVB, hem för vård och boende, till HOB, hem för omvårdnad och behandling. Samtidigt finns förslag på att införa två nya placeringsformer, dels stödboende, dels behandlingsverksamhet med familjeboende. Det huvudsakliga syftet är att, under trygga och säkra former, träna för ett eget boende och förbereda den unge för ett självständigt vuxenliv. Av den målgruppsbeskrivning som utredningen redovisar framgår att stödboende kan användas som eftervård för äldre ungdomar efter en tids institutionsvistelse. En grupp som bedöms kunna komma i fråga för stödboende är ensamkommande barn och unga, såvida de inte har behov av mer omfattande behandlings- och omvårdnadsinsatser. Stödboende kan också vara ett självständigt placeringsalternativ, till exempel för ungdomar som lever i en konfliktfylld eller i övrigt otillfredsställande hemsituation, men inte har så allvarliga beteendeproblem att institutionsvård är motiverad. Ökat inflöde av mottagna flyktingar Fler familjeåterföreningar har skett under året vilket lett till att antalet mottagna flyktingar ökat. Av de 136 flyktingar som kommit till Mölndal så omfattas 45 hushåll. Av dessa hushåll avser 30 familjeåterföreningar och 15 EBO/glappflyktingar det vill säga flyktingar i eget boende där inkomst från arbetsförmedlingen glappar så de blir beroende av stöd från kommunen. Svårt att hitta bostäder för vissa grupper Det finns omfattande problem med att hitta bostäder för flera av nämndens målgrupper såsom ungdomar, anhöriginvandrare samt personer med beroendeproblematik och/eller sociala svårigheter, vilket också leder till ökade kostnader för köpt boende. Även dygnskostnaden har stigit på grund av större behov för ungdomar samt personer med beroendeproblematik. Omvärldsfaktorer påverkar Migrationsverket spår fortsatt höga flyktingströmmar under 2015 vilket påverkar nämndens arbete och ekonomi beroende på hur många ensamkommande barn som förväntas komma samt hur anhörig- samt EBO-invandringen utvecklas. Uppsökande verksamhet i stadens arbete med missbrukare och hemlösa. I mobila teamet arbetar behandlingsassistenter i miljöer där det finns missbruk och hemlöshet. Med en husbil kör de till olika platser i staden och tar emot människor som vill ställa frågor eller ha stöd. Foto: Sonja Skäär 86 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Tekniska nämnden Ordförande: Peter Berg Johnson (KD) Förvaltningschef: Göran Werner Resultaträkning Nämndens uppdrag enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 22, är att fullgöra stadens uppgifter inom verksamhetsområdena gator och vägar, parker, hållbart resande, vatten och avlopp samt avfallshantering. Nämnden svarar även för stadens egna resurser för anläggningsarbeten, grönyte- och idrottsplatsunderhåll. Tekniska nämnden är tillika trafiknämnd. mnkr 2014 2013 2012 Avgifter 223,4 194,1 197,2 7,1 7,0 6,4 Bidrag Övrigt 31,0 26,3 23,4 261,5 227,4 227,0 Material –22,8 –23,2 –24,3 Personal –102,1 –96,0 –93,0 –6,3 –5,6 –6,1 –49,7 –48,4 –49,0 Summa intäkter Ekonomi Lokaler Resultat jämfört med kommunbidrag Tekniska nämnden uppvisar ett positivt resultat på 14,6 mnkr, motsvarande 11 procent, mot budget. Av överskottet kan 12,8 mnkr härledas till återvinning och avfalls affärsverksamhet. De skattefinansierade områdena gator och vägar samt park redovisar tillsammans ett positivt resultat på 2,5 mnkr vilket till största delen förklaras av lägre kostnader än beräknat för vinterväghållning på grund av den milda vintern. Kollektivtrafik, linjetrafik och färdtjänst redovisar ett underskott på 0,7 mnkr mot budget. Kollektivtrafikens negativa resultat beror på att antalet resor med färdtjänst har ökat med cirka 6 procent, vilket sannolikt beror på införandet av en ny betalningsrutin som innebär att resorna faktureras månadsvis i efterhand istället för kontant i fordonet. Den taxefinansierade VA-verksamheten redovisar ett planerat underskott på 6,8 mnkr mot budget. Underskottet flyttas från resultatet och minskar istället skulden till VA-kollektivet med motsvarande belopp. Den resterande skulden uppgår inför kommande år till 0,4 mnkr. Budgeten för kommunbidragsområde återvinning och avfalls affärsverksamhet innehöll ett avkastningskrav på 4,0 mnkr och utfallet blev ytterligare positivt med 12,8 mnkr. Resultatet är hänförligt till en höjning av priserna i kombination med att mer avfall och lätt förorenade massor än beräknat har tagits emot på Kikås avfallsanläggning. Under året sluttäcktes 0,7 hektar av anläggningen och därmed är totalt cirka 25 av 31 hektar sluttäckta. Den del inom återvinning och avfall som finansieras av abonnentavgifter och utgör det kommunala uppdraget, genererade ett underskott på 1,4 mnkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av förberedelser inför det kommande införandet av fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll, FNI. Detta påverkar dock inte nämndens utfall utan resultatet flyttas och minskar istället stadens skuld till renhållningskollektivet med motsvarande belopp. Den resterande skulden uppgår till 8,2 mnkr inför kommande år. Kapitalkostnader Övrigt –197,6 –172,1 –184,8 Summa kostnader –378,5 –345,3 –357,2 Verksamhetens nettokostnader –117,0 –117,9 –130,2 Kommunbidrag 131,6 130,6 132,5 14,6 12,7 2,3 Årets resultat Driftredovisning mnkr Intäkt Kostnad Kommunbidrag Resultat Kommunbidragsområden Gator och vägar 25,4 –101,4 78,6 2,6 Park 65,3 –93,5 28,1 –0,1 5,4 –35,0 28,9 –0,7 117,3 –100,5 –4,0 12,8 99,5 –99,5 0 0 312,9 –429,9 131,6 14,6 Kollektivtrafik, linjetrafik och färdtjänst Återvinning och avfall Vatten och avlopp Summa Investeringsredovisning mnkr Nettoinvesteringar Budgeterade nettoinvesteringar Differens 2014 2013 2012 –112,0 –68,7 –76,7 162,9 141,0 158,4 50,9 72,3 81,7 I nämndens resultaträkning har nämndinterna poster eliminerats. Intäktsutveckling Nämndens totala intäkter ökade med 34,1 mnkr jämfört med föregående år. Merparten av ökningen, 29,3 mnkr, återfinns inom intäktsslaget avgifter. Under året har priserna på Kikås avfallsanläggning höjts med ungefär 12 procent. Justeringen har medfört att priserna nu följer 87 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Tekniska nämnden det lokala marknadsläget. I kombination med större volymer mottagna lätt förorenade massor har intäkterna från Kikås stigit med ungefär 7 mnkr jämfört med samma period ifjol. Nämnden har under året ökat andelen markoch exploateringsprojekt exempelvis genom gatuutbyggnad samt vatten- och avloppsledningar i Mölndals innerstad, Åby Stallbacke och Taljegården. Detta har påverkat både intäkts- och kostnadsvolymen med ungefär 9 mnkr, eftersom merparten av kostnaderna faktureras vidare till stadsbyggnadsförvaltningen. Resterande ökning av avgifterna beror huvudsakligen på nämnda korrigering av resultatet avseende skulden till VA- och renhållningskollektiven. Övriga intäkter ökade med 4,7 mnkr jämfört med året innan. Gator, vägar och park har utfört fler uppdrag vilket genererat ungefär 4 mnkr i högre ersättningar bland annat har driftspersonal på exempelvis simhallar och ishallar efterfrågats i en större omfattning än tidigare. Även uppdrag avseende återställande av allmänplatsmark har ökat väsentligt. Bidragen var i princip oförändrade mellan åren. med 0,5 mnkr. Utbildningskostnaderna har stigit med 0,9 mnkr samtidigt som företagshälsovård och rekryteringsrelaterade kostnader tillsammans minskat med 0,4 mnkr. Kapitalkostnaderna ökade med 1,3 mnkr. Att kostnaderna steg trots att internräntan sänktes från 2,9 till 2,5 procent förklaras av ökad investeringsvolym bland annat i VAverksamheten. Kostnadsslaget övrigt ökade med 25,5 mnkr jämfört med år 2013. Av dessa är cirka 11 mnkr hänförliga till gator och vägar däribland renovering av Brännemadsbron med 4,8 mnkr samt inspektion och isolering av broar med 2,4 mnkr samt ökade kostader för gatubelysning på grund av dåliga stolpar och nedblåsta ledningar motsvarande 2,6 mnkr. Inom VA-verksamheten har de övriga kostnaderna stigit med 7 mnkr, ungefär hälften förklaras av renovering av vatten- och avloppsledningar. Ytterligare en anledning är ovan nämnda mark- och exploateringsprojekt som påverkat kostnadsvolymen med ungefär 9 mnkr. Kostnaderna för material och lokaler ökade tillsammans med 0,3 mnkr. Investeringar Nämndens nettoinvesteringar uppgick till 112,0 mnkr, vilket innebar en positiv avvikelse mot budget på 50,9 mnkr. Exempel på investeringsprojekt som tekniska nämnden arbetat med under 2014 är upprustning av Göteborgsvägen, busshållplaster vid Pedagogen, Betagatan och Möbelgatan, upprustning av Kållereds bussterminal, cykelbana vid Hallenskolan, trafiksäkerhetsåtgärder, ridvägar vid Djursjön, utegym vid Torrekulla, vattenledningar bland annat Diamantvägen-Industrivägen samt avloppsledningar i bland annat Toltorpsdalen och Annestorp. Under året har 27,2 mnkr erhållits i statsbidrag för investeringar avseende hållplatser och trafiksäkerhet, Västsvenska paketet, VAexploatering och VA-anläggningsavgifter. Kostnadsutveckling Nämndens totala kostnader ökade med 33,2 mnkr mot ifjol varav personalkostnader med 6,1 mnkr. Den ordinarie lönerevisionen uppgick till cirka 3 mnkr medan resterande förklaras av volymförändringar. Inom gator, vägar och park har antalet vaktmästartjänster och säsongsanställda ökat till följd av större efterfrågan av skötseluppdrag exempelvis av idrottsanläggningar. Dessutom har VA- och driftstekniker rekryterats inom VA-verksamheten. Övriga personalkostnader har ökat Måluppfyllelse A) Standarden på gator och vägar ska upplevas som god. Går inte att bedöma måluppfyllelsen. Bedömningar av kvalitet utgår från enkätresultat medan resursåtgång speglas genom att kostnader ställs i relation till körbaneytan. Under året gjordes en mindre undersökning av kundnöjdheten, men antalet deltagare var så begränsat att ingen slutsats kunde dras. Stadens system för synpunktshantering ger dock en fingervisning om upplevd kvalitet. Jämfört med föregående år lämnades fler synpunkter och felanmälningar rörande gator och vägar, framförallt kring belysning. Under 2015 kommer arbetet med analyser av inkommande synpunkter att intensifieras. Felanmälningar och synpunkter välkomnas då de gynnar verksamhetsutveckling och ger möjlighet att snabbt åtgärda problem. Exempelvis lagas uppkomna och registrerade så kallade potthål inom 24 timmar. Ett exempel på en åtgärd för ökad kvalitet som genomfördes under 2014 var utvecklad tillsyn och lagning av schakter. Därtill lades ny beläggning på bland annat Industrivägen, Östra Lindomevägen och Argongatan. Trafikantveckan i Mölndal. Mölndals stad deltar varje år i den årliga Europeiska Trafikantveckan i september och arrangerar olika aktiviteter för att lyfta fram hållbara sätt att resa. Bland årets aktiviteter fanns möjlighet av testa låneelcykel, prova på att köra elbil och få sin cykel servad. Foto: Johan Ljung 88 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Kostnaden per kvadratmeter körbaneyta var på närmast samma nivå som år 2013. Värdet på denna kostnadsindikator var inom budgeterat riktmärke. Mål och indikatorer Budget 2014 2013 1 >=88 88 35,02 <39,40 35,10 371 >=36 36 2014 B) Återvinningen av hushållsavfall ska årligen öka. Målet nåddes. GATOR OCH VÄGAR A) Standarden på gator och vägar ska upplevas som god. Indikationer på graden av måluppfyllelse ges genom andelen återvunnet hushållsavfall och stadens relativa taxenivå. Preliminära siffror visar att andelen återvunnet hushållsavfall var 37 procent, vilket innebär att fullmäktiges ambitionsnivå uppnåddes. Jämfört med slutgiltiga beräkningar avseende år 2013 var andelen marginellt högre. I mars beslutade fullmäktige om ny taxa och införande av fastighetsnära insamling, FNI, för villahushåll i hela Mölndal från och med 2015. Därmed ges goda förutsättningar för en ökad återvinning kommande år. Årets taxenivåer stod sig liksom tidigare väl i jämförelse med nivåerna i GR som helhet. Enligt den nationella undersökningen Nils Holgersson motsvarade taxan för flerbostadshushåll 80 procent av GR-genomsnittet, en sänkning med fyra procentenheter. Förbättringen förklaras av att andra GR-kommuner höjde sina taxor under året. Exakta jämförelser avseende renhållningstaxor för villor är problematiska eftersom kommuner erbjuder olika tjänster vad gäller exempelvis frekvens på hämtning och storlek på kärl. Det går dock att utifrån vissa antaganden dra slutsatsen att Mölndals taxenivå är fortsatt relativt låg. Under 2013 motsvarade den omkring 84 procent av genomsnittet för GR-regionen. Andelen torde vara något lägre 2014 då stadens taxa lämnades oförändrad samtidigt som andra kommuner genomförde höjningar. Översynen av taxesystemet och införandet av FNI kommer att underlätta jämförelser framöver. Lokal enkät alt. Medborgarundersökning (fråga om underhåll och skötsel av gator och vägar), skala 0–100 Mölndal 1) Genomförd undersökning saknar tillräcklig tillförlitlighet. Årskostnad per m2 kommunal körbaneyta, kr Mölndal RENHÅLLNING B) Återvinningen av hushållsavfall ska årligen öka. Statistik avseende avfallsåtervinning (tas fram internt), % Mölndal Taxenivå i jämförelse med GR-kommunerna2 Mölndal flerbostadshus3 Mölndal, villor4 80 <=87 84 <84 <=85 84 90 >=89 89 C) Kunderna ska vara nöjda med hämtningen av hushållsavfall. Enkät, fråga om sophämtningen, andel mycket/ganska nöjda Mölndal Taxenivå i jämförelse med GR-kommunerna2 Som ovan. C) Kunderna ska vara nöjda med hämtningen av hushållsavfall. Målet nåddes. 1) Preliminär uppgift 2) GR-genomsnittet = värdet 100 3) Källa: Den årliga nationella avgiftsrapporten Nils Holgersson 4) Källa: TEF, Mölndals stad Indikatorer för målet är uppmätt kundnöjdhet och som ovan relativa taxenivåer. Kundernas nöjdhet med hanteringen av avfall skulle under 2014 vara minst lika hög som föregående år. Under året valde staden att återigen anlita teknikkonsultföretaget Sweco för att genomföra en undersökning. De kunder som uppgav sig vara mycket eller ganska nöjda vad gäller sophämtningen var 90 procent, jämfört med 89 procent år 2013. Flera åtgärder vidtogs för att framöver ytterligare förbättra resultaten. Ett kvalitetsutvecklingsprojekt utifrån Lean-konceptet initierades för att gå igenom hela processen från beställning till utförande. Ett antal workshops hölls vilka resulterade i flera förslag till förbättringar, exempelvis ökat informationsutbyte mellan chaufförer, enhetschef och kundtjänst om eventuella tillgänglighetstörningar. Även rutiner för att på ett lättillgängligt vis kunna informera kunder utvecklades. Framöver kommer bland annat enhetliga rutiner tas fram för hela hämtningsorganisationen. Utvecklingsarbetet fortsätter under 2015. Kostnadsindikatorer med värden var desamma som för B). Viktiga händelser Samtliga broar inspekterades Under våren gjordes en huvudinspektion av samtliga broar och konstbyggnader som exempelvis tunnlar och murar. Åtgärden genomförs vart sjätte år och omfattar objekt vars totala nyanskaffningsvärde motsvarar omkring en miljard kronor. Samtliga betongbroar och murar impregnerades för att bättre stå emot vatten, salt med mera. 89 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Tekniska nämnden bilar och kärl samt nybyggnation av en omlastningshall på Kikåsanläggningen. Drygt nio av tio kunder inom det först aktuella området, som består av 2 300 hushåll, har valt att gå över till flerfackskärl. Volymmått 2014 Budget 2014 2013 GATOR OCH VÄGAR Säkerställande av vattenförsörjningen Behandlingsprocessen i vattenverket utvecklades med en ny fällningskemikalie. Som ett led i att säkerställa försörjningen inför framtiden antogs strategiska vattenförsörjningsplaner på såväl regional som på kommunal nivå. Under 2015 byggs vattennätet i Mölndal samman med Kungsbacka, vilket väsentligt förbättrar leveranssäkerheten för båda kommunerna. Sammankopplingen är möjlig då en överföringsledning är på plats. Tusental m2 Kommunal körbaneyta 2 170 1 995 2 107 12 350 12 350 12 190 Naturmark 542 449 540 Intensivskött parkyta 207 187 204 1 1) Inklusive cykelbana/GC-väg Antal Belysningspunkter PARK Hektar yta Framåtblick Grön planering gynnar folkhälsan Grönytor är viktiga för folkhälsan. Under 2015 kommer en så kallad grönplan att färdigställas som ska ligga till grund för planering av bostadsnära natur. VATTEN OCH AVLOPP Antal Abonnenter 10 601 10 535 10 484 5 074 5 200 5 165 4 560 4 400 4 499 514 800 666 9 956 9 000 8 558 Vatten, tusental m 3 Distribuerad volym dricksvatten varav egenproducerad varav inköpt Attraktiv innerstad under pågående förändringsarbete Mölndals innerstad står de närmaste åren inför stora förändringar. En prioriterad fråga blir att bibehålla områdets attraktivitet under ombyggnadstiden. Överfört avloppsvatten till Gryaab Hållbart resande främjas genom trafikstrategi De kommande åren fortsätter arbetet med strategiska åtgärder för att öka stadens attraktivitet och främja hållbart resande. Under 2015 kommer en trafikstrategi tas fram inom ramen för arbetet med stadens nya översiktsplan. ÅTERVINNING OCH AVFALL Möjlighet att lämna matavfall för biologisk behandling, % Flerbostadshus Storkök, restauranger, butiker 52 55 54 1 53 51 Nya miljömål kan påverka kommunernas återvinning Naturvårdsverket har under 2014 tagit fram förslag till skärpta nationella miljömål som innebär att återvinning, återanvändning och minimering av avfall ska öka. Inom avfallsområdet har den nya regeringen föreslagit ett kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar, istället för gällande insamlingsansvar för producenterna. Om förslaget blir lag kommer kommunernas uppdrag att förändras. Andel som sorterar ut farligt avfall, % Mölndal 1 80 77 1) Utfall för 2014 ännu ej beräknat. KOLLEKTIVTRAFIK, LINJETRAFIK OCH FÄRDTJÄNST Färdtjänst, antal Tillstånd 2 265 2 300 2 239 99 926 95 200 93 035 8 073 9 900 9 415 varav LSS 31 394 32 000 30 357 varav övriga 60 459 53 300 53 263 Resor varav arbetsresor Ökad återvinning genom utvecklad insamling I mars 2014 fastställde kommunfullmäktige en ny renhållningstaxa för villahushåll med ambitionen att öka materialåtervinningen. Beslutet innebär införande av fastighetsnära insamling i flerfackskärl. Under 2014 genomfördes bland annat kommunikationsinsatser, upphandlingar av nya 90 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Utbildningsnämnden Ordförande: Claes Olsson (M) Förvaltningschef: Yvonne Barkstedt Resultaträkning mnkr 2014 2013 2012 3,1 3,1 4,6 18,0 19,2 16,8 Avgifter Nämndens uppdrag är enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 23 att fullgöra stadens uppgifter inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Bidrag Ekonomi Resultat jämfört med kommunbidrag Nämnden redovisar ett negativt resultat på 22,2 mnkr, vilket motsvarar drygt 8 procent av den totala budgetomslutningen. Underskottet beror framförallt på beslutet att stoppa antagningen till nationella program på Fässbergsgymnasiet samt till barn- och fritidsprogrammet på Krokslättsgymnasiet läsåret 2014/2015, vilket har inneburit att kostnaden för elever som går i andra huvudmäns skolor har ökat kraftigt samtidigt som kostnaderna för avveckling har varit höga. Inom gymnasiesärskolan har antalet elever minskat kraftigt vilket inneburit lägre kostnader än budgeterat för köpta platser och elevresor. Överskottet motverkas av högre kostnader i den egna regin. Övrigt 40,6 52,5 60,7 Summa intäkter 61,7 74,8 82,1 Material –2,2 –3,4 –3,1 Personal –109,6 –120,5 –120,5 –25,3 –26,7 –27,1 –1,9 –2,4 –2,7 Lokaler Kapitalkostnader Övrigt –220,0 –213,4 –220,0 Summa kostnader –359,0 –366,4 –373,4 Verksamhetens nettokostnader –297,3 –291,6 –291,3 Kommunbidrag 275,1 281,6 288,5 Årets resultat –22,2 –10,0 –2,8 –2,8 –2,5 Varav beviljat nyttjande eget kapital/särskilt godkännande Intäktsutveckling Nämndens totala intäkter minskade med 13,1 mnkr varav övriga intäkter med 11,9 mnkr. Den främsta anledningen är färre elever från andra kommuner i stadens skolor vilket medfört att den interkommunala ersättningen har sjunkit kraftigt. Bidragsintäkterna minskade med 1,2 mnkr varav statsbidragen från Skolverket och Migrationsverket minskade med 1,9 mnkr och EU-bidragen med 1,4 mnkr. Det kommuninterna lönebidraget har däremot ökat med 1,5 mnkr och övriga bidrag med 0,5 mnkr. Driftredovisning mnkr Intäkt Kostnad Kommun- Resultat bidrag Kommunbidragsområden Gymnasieskola 107,3 –357,1 227,0 –22,8 Gymnasiesärskola 27,5 –42,8 16,5 1,2 Vuxenutbildning 29,0 –53,3 23,9 –0,4 6,1 –14,0 7,7 –0,2 169,9 –467,2 275,1 –22,2 2014 2013 2012 0,0 –1,5 –2,4 Nämnd, administration Kostnadsutveckling Kostnaderna minskade med 7,4 mnkr jämfört med förra året. Personalkostnaderna har minskat med 10,9 mnkr samtidigt som lönerevisionen innebar en kostnadsökning på cirka 2,5 mnkr. De lägre personalkostnaderna beror på uppsägningar i och med färre antal elever i stadens skolor. Material-, lokal- och kapitalkostnaderna minskade sammantaget med 3,1 mnkr och beror på begränsade inköp av bland annat datorer och läromedel i och med att verksamheten i egen regi har minskat i omfattning. Övriga kostnader ökade med 6,6 mnkr på grund av fler elever i annan regi, främst annan kommun och därmed högre interkommunal ersättning samtidigt som kostnaderna för elevresor och marknadsföring var lägre än föregående år. Summa Investeringsredovisning mnkr Nettoinvesteringar Budgeterade nettoinvesteringar 2,0 2,3 2,3 Differens 0,0 0,8 –0,1 I nämndens resultaträkning har nämndinterna poster eliminerats. Investeringar Nämndens budget för investeringar uppgick till 2,0 mnkr och då inga investeringar genomförts under året så redo- visas en positiv avvikelse på 2,0 mnkr. Avvikelsen beror på ekonomisk försiktighet efter beslutet om intagningsstopp på Fässbergsgymnasiet läsåret 2014/2015. 91 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Utbildningsnämnden Måluppfyllelse Mål och indikatorer A) Samtliga gymnasieelever ska få förutsättningar att nå målen inom 4 år. Går inte att bedöma måluppfyllelsen 2014 Budget 2014 2013 67 >=74 74 - - 72 11 >=22 22 - 1 138,4 GYMNASIESKOLA A) Samtliga gymnasieelever ska få förutsättningar att nå målen inom 4 år. Kvalitetsbedömningen av måluppfyllelsen grundas på utfall avseende indikatorer som visar elever med slutbetyg inom fyra år samt andelen elever som går vidare från introduktionsprogram till annan utbildning inom ett läsår. Resursförbrukningen bedöms i detta fall utifrån kostnaden per elev. Andelen elever på nationella program i egen regi som fick slutbetyg inom fyra år minskade med sju procentenheter. Förändringen ska ses i ljuset av att antalet elever i de jämförda årskullarna minskade väsentligt mellan våren 2013 och året därefter. För den grupp av elever som påbörjade sina gymnasiestudier 2010 och inte nådde slutbetyg inom tre år var det svårt att komplettera betygen under läsåret 2013/2014. Dessa elever tillhörde den sista årskullen som följde den tidigare gymnasieförordningen. Möjligheten att förlänga utbildningen med ett extra år var begränsad då motsvarande program inte gavs, samtidigt som många i gruppen var för unga för att komplettera inom vuxenutbildningen. För att klara en gymnasial utbildning på fyra år krävs att den som är obehörig antas till ett nationellt program inom ett läsår. Andelen elever på introduktionsprogram i egen regi som inom ett läsår gick vidare till nationellt program minskade till elva procent. Utvecklingen förklaras till stor del av en fortsatt ökning av antalet ensamkommande ungdomar, av vilka många har begränsad skolbakgrund. Ovan nämnda förändringar inom gymnasieskolan har även påverkat IM-elevernas utbildningsvägar. Istället för att gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram är nästa steg ofta ett annat introduktionsprogram. En nyckel till förbättrade förutsättningar är att eleverna ges inflytande över sin utbildning. Verksamheten arbetar kontinuerligt med frågan och en viss förbättring kunde skönjas i årets elevenkät. Vad beträffar kostnadsindikatorn så kan inget utfall lämnas för 2014. Detta beroende på att alla gymnasieprogram i egen regi är under avveckling respektive omställning. Andel med slutbetyg inom 4 år, egen organisation, % Mölndal stads regi GR Ant.elever på introduktionsprogram som går vidare till annan utb. inom ett läsår, % Mölndals stads regi Kostnad totalt per elev, tkr Mölndal stads regi 1) Kostnaden ska maximalt uppgå till årets GR-pris +5 %. VUXENUTBILDNING B) Samtliga vuxenstuderande ska få möjlighet att nå sina individuella utbildningsmål. Andel vuxenstuderande som uppnått det utbildningsmål som angetts i den individuella studieplanen Mölndal - >=72 72 SFI-studerande som fullföljer sina studier, % Mölndal Utbildning i egen regi, grundläggande vux/gymnasial vux/SFI, kostnad per heltidsstuderande, tkr Mölndal 65 >=70 70 44/37 <=49/ /26 49/441 42/42 /2 1) Kostnaden ska maximalt uppgå till riksgenomsnitt föregående år +pris- och löneuppräkning enligt budget. 2) Tidigare angiven uppgift ej jämförbar med aktuell beräkning. B) Samtliga vuxenstuderande ska få möjlighet att uppnå sina individuella utbildningsmål Går inte att bedöma måluppfyllelsen Den totala andelen vuxenstuderande på gymnasial- och grundnivå som fullföljde sina individuella studieplaner kunde inte beräknas, men insatser initierades för att framöver tillgodose behoven av relevant och kvalitetssäkrad statistik. Uppgifter finns dock enskilt för de aktuella underkategorierna. Gällande gymnasial nivå var andelen godkända betyg 49 procent och underkända 5 procent. Övriga fall kännetecknades antingen av att det saknades tillräckliga underlag för att kunna sätta betyg eller av att studenten gjort avbrott. Det bör beaktas att några av avbrotten beror på att eleven antingen har flyttat eller fått jobb. Andelen studenter på grundläggande kurser som avslutade sina studier var 85 procent, det vill säga avbrotten inom gruppen var relativt få. Andelen vuxen- respektive SFI-studerande som fullföljde sina studieplaner skulle vara högre än föregående år samtidigt som kostnaden per studerande maximalt skulle motsvara riksgenomsnitten. Andelen SFI-studerande som fullföljde sina studier var något lägre än föregående år, 65 procent. Sammantaget rörde det sig om 455 personer. Tidigare avbrottsundersökningar visar att en överväldigande majoritet av avbrotten beror på att den SFI-studerande har fått jobb, flyttat eller slutat av något annat skäl som inte kan kopplas till studiesituationen. 92 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Andra indikatorer av särskilt intresse Ht 2014 Volymmått Vt 2014 Ht 2013 GYMNASIESKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA varav Fässbergsgymnasiet varav Krokslättsgymnasiet Gymnasiesärskola Budget 2014 2013 2 251 2 217 2 237 296 332 378 1 955 1 885 1 859 39 - 28 601 663 8581 266 331 4521 39 - 28 42 41 461 varav i stadens egen regi 32 30 33 10 11 131 56 52 601 24 22 271 Gymnasial utbildning, egen regi 309 2602 278 varav från andra kommuner 27 10 12 71 76 38 7 10 3 5 20 35 10 10 10 GYMNASIESKOLA Antal elever folkbokförda i Mölndal Antal elever per kurator- och psykologtjänst, egen regi 1 Gymnasieskola 2014 Totalt 215 306 479 varav i stadens egen regi 108 626 609 varav i andra huvudmäns regi 534 386 363 asylsökande elever 106 689 Antal elever i stadens regi Antal elever per sjukskötersketjänst, egen regi Totalt 153 276 479 varav från andra kommuner varav Fässbergsgymnasiet 90 255 571 varav asylsökande varav Krokslättsgymnasiet 267 313 387 265 290 280 Gymnasieskola Gymnasiesärskola GYMNASIESÄRSKOLA Antal elever folkbokförda i Mölndal Antal elever per studie- och yrkesvägledartjänst, egen regi Gymnasieskola Totalt 153 265 265 varav Fässbergsgymnasiet 125 254 254 varav i andra huvudmäns regi varav Krokslättsgymnasiet 2 178 290 290 Antal elever i stadens egen regi 212 232 - 191 154 196 varav Fässbergsgymnasiet 130 131 183 varav Krokslättsgymnasiet 267 209 223 53 58 56 Gymnasiesärskola Totalt Antal elever per rektorstjänst, egen regi Gymnasieskola Gymnasiesärskola varav från andra kommuner VUXENUTBILDNING Antal helårsplatser3 Andel elever enligt programtyp i egen regi, % Gymnasieskola, studieförberedande Grundläggande utbildning, egen regi 23 34 57 varav Fässbergsgymnasiet 51 55 62 varav Krokslättsgymnasiet 0 0 0 23 24 12 varav Fässbergsgymnasiet 15 18 19 varav Krokslättsgymnasiet 29 34 48 Gymnasieskola, yrkesförberedande Gymnasieskola, introduktionsprogram 25 34 24 varav Fässbergsgymnasiet 9 15 8 varav Krokslättsgymnasiet 43 66 52 Gymnasiesärskola, totalt 11 7 7 varav Fässbergsgymnasiet 25 11 11 varav Krokslättsgymnasiet 0 0 0 Gymnasieskola, studieförberedande 68 69 69 Gymnasieskola, yrkesförberedande 25 26 26 Gymnasieskola, introduktionsprogram 6 4 4 Gymnasiesärskola 1 1 1 varav från andra kommuner Gymnasial utbildning, extern regi Grundläggande utbildning, extern regi Gymnasial utbildning med yrkesinriktning inom GR-samverkan (delfinansieras genom statsbidrag) 32 50 37 427 416 3981 Totalt svenska för invandrare, sfi 448 320 436 varav från andra kommuner 32 15 25 Summa helårsplatser Antal studerande i stadens egen regi 1) Tidigare uppgift har korrigerats 2) Gymnasial utbildning, externa leverantörer ingår i budgetsiffran 3) En helårsplats motsvarar 800 gymnasiepoäng Andel elever enligt programtyp i extern regi, % 1) En psykolog på konsultbasis på ca 5–10 % för både Kgy och Fbg är ej medräknad i denna statistik, varken per skola eller för hela GY 2) 20% SYV för Plug-In ej medräknat i statistiken, finansieras genom statsbidrag 93 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Utbildningsnämnden För att kunna uppnå målsättningen sker individuell anpassning av undervisningen. I en enkätundersökning som genomfördes under våren instämde 62 procent helt eller delvis i påståendet att undervisningen anpassas efter deras förutsättningar och behov. Eftersom det var första gången denna typ av undersökning genomfördes kan resultaten inte jämföras med tidigare år. Utfallen vad gäller kostnader per studerande var inom kostnadsindikatorns budgeterade tak. Viktiga händelser Få sökande till nationella program stoppade antagningen Fässbergsgymnasiet har länge haft ett lågt söktryck. När ansökningstiden gick ut i februari hade 34 behöriga elever sökt till Fässbergsgymnasiets 218 platser för läsåret 2014/2015. Med anledning av de låga söksiffrorna beslutade kommunfullmäktige att stoppa antagningen till de nationella programmen på Fässbergsgymnasiet samt till Barn- och fritidsprogrammet på Krokslättsgymnasiet. EU-projekt övergår i permanent verksamhet I juni 2014 avslutades projekttiden för ESF-projektet Plug In. Utifrån det positiva resultat som nåtts inom projektet och det implementeringsarbete som löpt parallellt har projektet övergått i permanent verksamhet. Staden är genom projektet väl rustat att möta de nya lagkrav som träder i kraft 2015 kring det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Utveckling av arbetet kring nyanlända Arbetet med att möta och utforma utbildningar för nyanlända har utvecklats under året och uppmärksammats av Skolverket. Bland annat har nya utbildningsvägar för nyanlända i övre tonåren med tidigare yrkeserfarenhet skapats. Ungdomarna erbjuds praktik parallellt med studier i syfte att nå anställningsbarhet. De nya utbildningsvägarna möjliggörs genom samarbete mellan stadens arbetsmarknadsenhet och utbildningsnämnden. Framåtblick Utveckling av befintliga verksamheter I och med omställningen av Fässbergsgymnasiet så avvecklas en stor del av verksamheten i egen regi. Fokus kommer framöver att ligga på fortsatt utveckling av de kvarstående verksamheterna och på att hitta nya former för att öka deras konkurrenskraft i regionen. Detta gäller i första hand utbildningarna inom Vård- och omsorgscollege. Det faktum att en stor andel av Mölndalseleverna studerar hos annan huvudman ökar behovet av central kontroll och uppföljning utifrån ett medborgarperspektiv. Stöd till elever med hög frånvaro Från och med 2015 ställs högre krav på såväl utbildningsanordnare som hemkommun att följa upp elever som har betydande frånvaro. Vid årsskiftet övergår också det kommunala informationsansvaret till ett aktivitetsansvar Svenska för invandrare, gymnasium och vuxenutbildning. Mölndal erbjuder ett brett utbud av kurser och studier på flera olika nivåer samt SFI (Svenska för invandrare). Här får eleverna stora möjligheter att påverka sina studier när det gäller innehåll, form och tid. Under 2014 startades även ett lärlingsprogram i samarbete med vård- och omsorgsnämnden. Foto: Hans Wretling för ungdomar i kommunen som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning och som inte fyllt 20 år. Kommunen ska hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som omfattas av ansvaret och ungdomarna ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder som i första hand ska syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Förändrat kompetensbehov Nämnden ser ett fortsatt stort behov av utbildning för nyanlända och det medför sannolikt att fler lärare med rätt kompetens för målgruppen behöver rekryteras. Minskat elevantal inom gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan i Mölndal erbjuder idag fyra nationella program. Då antalet elever inom gymnasiesärskolan minskar ska en översyn av organisationen kring nationella och individuella program göras. Även den framtida geografiska lokaliseringen behöver ses över i och med antagningsstoppet på Fässbergsgymnasiet. 94 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Kenneth Wallin (M) Förvaltningschef: Monica Holmgren Resultaträkning 2014 2013 2012 Avgifter 43,5 39,5 37,3 Bidrag 55,1 56,7 59,0 mnkr Nämndens huvuduppdrag enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 25, är att fullgöra stadens uppgift vad gäller kommunal hälso- och sjukvård enligt lag (HSL) och avtal med Västra Götalandsregionen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om assistansersättning (SFB) samt insatser enligt socialtjänstlagen (SoL). Det är vård- och omsorgsnämndens uppgift att, tillsammans och i samverkan med social- och arbetsmarknadsnämnden ta sitt ansvar enligt socialtjänstlagen för personer som behöver insatser från båda nämndernas ansvarsområde. Övrigt Summa intäkter 70,4 67,0 74,3 169,0 163,2 170,6 Material –12,3 –12,1 –12,9 Personal –647,3 –630,5 –621,7 –95,6 –93,4 –89,6 –2,9 –2,9 –3,2 –303,5 –295,2 –272,3 –1 061,6 –1 034,1 –999,7 Lokaler Kapitalkostnader Övrigt Summa kostnader Ekonomi Resultat jämfört med kommunbidrag Nämnden redovisar ett underskott jämfört med budget på 12,6 mnkr, vilket motsvarar 1,4 procent av budgetomslutningen. Den största avvikelsen på 9,6 mnkr uppstår inom kommunbidragsområde äldreomsorg där det ökade behovet av plats på särskilt boende och den kö som har uppstått istället har inneburit ökade volymer och kostnader inom andra områden såsom korttidsvård, hemtjänst och utskrivningsklara. Dessutom har kostnaden per utförd timme för hemtjänst i egen regi överstigit den ersättningsnivå som ges. Inom funktionshinderområdet har behovet av och kostnaderna för personlig assistans ökat. Ovanstående underskott motverkas till viss del av högre intäkter till följd av hög beläggning inom äldreboende, högre statsbidragsintäkter från Socialstyrelsen, vakanser samt uppskjuten verksamhet inom bostad med särskild service. Verksamhetens nettokostnader –892,6 –870,9 –829,1 Kommunbidrag 880,0 846,9 815,9 Årets resultat –12,6 –24,0 –13,2 Driftredovisning mnkr Intäkt Kostnad Kommunbidrag Resultat Kommunbidragsområden Funktionshinder Äldreomsorg Nämnd, förvaltningsledning och stab Summa Intäktsutveckling Nämndens intäkter ökade totalt med 5,8 mnkr jämfört med ifjol vilket motsvarar 4 procent. Avgifterna ökade med 4,0 mnkr beroende på fler brukare inom hemtjänsten och fler platser inom äldreboende samtidigt som beläggningsgraden varit högre än tidigare. Övriga intäkter ökade med 3,4 mnkr jämfört med föregående år då bostadsintäkterna varit högre i och med fler platser på äldreboende och inom bostad med särskild service. Intäktsslaget bidrag minskade med 1,6 mnkr vilket förklaras av lägre ersättningar från Försäkringskassan gällande personlig assistans på grund av färre timmar samt lägre stimulansbidrag från Socialstyrelsen. Detta uppvägs delvis av ökade momsbidrag på grund av fler externt köpta platser inom både äldreomsorgen och funktionshinder samt högre kommunala lönebidrag. 79,5 –430,9 345,5 –5,9 202,6 –698,0 485,8 –9,6 3,1 –48,9 48,7 2,9 285,2 –1 177,8 880,0 –12,6 Investeringsredovisning 2014 2013 2012 –2,5 –2,4 –1,2 Budgeterade nettoinvesteringar 2,9 2,9 2,9 Differens 0,4 0,5 1,7 mnkr Nettoinvesteringar I nämndens resultaträkning har nämndinterna poster eliminerats. 95 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Vård- och omsorgsnämnden Måluppfyllelse Kostnadsutveckling Nämndens totala kostnader ökade med 27,5 mnkr jämfört med föregående år. Personalkostnaderna steg med 16,8 mnkr varav lönerevisionen innebar en ökning på drygt 16 mnkr. Som en följd av fler platser inom både äldreboende och funktionshinderomsorgen har personalkostnaderna ökat med cirka 20 mnkr men det har motverkats av lägre personalkostnader inom nämndens övriga delar, framförallt inom administration och personlig assistans. Materialkostnader samt kapitalkostnader ligger på samma nivå som förra året. Lokalkostnaderna har ökat med 2,1 mnkr vilket beror på hyresuppräkningar samt två nya bostäder med särskild service. Övriga kostnader har ökat med 8,3 mnkr, främst beroende på högre kostnader för personlig assistans och hemtjänst i extern regi samt utskrivningsklara och hospice. Ovanstående motverkas av lägre kostnader för köpta korttidsplatser samt bostad med särskild service inom funktionshinder. A) Staden ska tillgodose medborgarnas behov av tillgång till god vård och omsorg (Funktionshinder). Målet nåddes till viss del. Bedömningar av kvalitet grundas på den lokala brukarenkät som distribuerats årligen sedan 2008. Kostnadsmått per brukare ger indikationer på resursförbrukningen. Ambitionen var att en minst lika stor andel av brukarna skulle vara nöjda med verksamheten som helhet och personalens bemötande som år 2013. Liksom tidigare uppgav 95 procent av dem som besvarade brukarundersökningen att de var nöjda med verksamheten i stort. Andelen som var nöjda med bemötandet minskade med en procentenhet till 94 procent. Sammanlagt 464 personer besvarade enkäten, vilket gav en svarsfrekvens på 45 procent. Över tid har resultaten förändrats ytterst marginellt och heller inte varierat särskilt mycket inom de olika LSS-insatserna. I syfte att förbättra brukarnas nöjdhet har vissa medarbetare utsetts till så kallade värdegrundsbärare. Under året skedde metodutveckling genom bland annat en etikportal. Genom den ges förutsättningar för utvecklade förhållningssätt och ett ”gemensamt språk” medarbetare emellan. Kostnad per brukare i LSS-boende respektive i daglig verksamhet beräknas ha legat i nivå med GR-kommunerna, men högre än rikssnittet. Investeringar Under året gjordes investeringar för 2,5 mnkr utav budgeterade 2,9 mnkr. Ungefär hälften av investeringsanslaget har använts till nyutrustningen av Bifrost äldreboende som startade i början på året medan resterande del har använts till reinvesteringar i inventarier såsom möbler och grundutrustning för nämndens övriga verksamheter. Träffpunkter för seniorer. Mölndal har tre Träffpunkter där seniorer kan träffas för att umgås och delta i aktiviteter. Utbudet är stort, det erbjuds allt från hantverksarbete och yoga till frågesport och skönhetsvård. Verksamheterna på de tre träffpunkterna bygger till stor del på besökarnas egna intressen och deras engagemang. Foto: Hans Wretling 96 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG B) Staden ska tillgodose medborgarnas behov av tillgång till god vård och omsorg (Äldreomsorg). Målet nåddes till viss del. Mål och indikatorer 2014 Bedömningar av kvalitet grundas på en nationell brukarundersökning som genomförs av Socialstyrelsen. Kostnadsmått per brukare ger indikationer på resursförbrukningen. Andelen brukare som är nöjda med den sammantagna hjälpen och andelen som är nöjda med bemötandet sjönk någon eller några procentenheter både inom hemtjänst och äldreboende jämfört med föregående år. Ställt i relation till riket tillhörde Mölndal mellanskiktet när det gäller äldreboende. Beträffande hemtjänsten tillhörde Mölndal de 25 procent av kommunerna som uppvisade lägst värden. Totalt besvarades enkäten av drygt 700 berörda Mölndalsbor. Svarsfrekvensen uppgick till 57 procent bland dem som bodde på äldreboenden och 66 procent bland dem med hemtjänst. Även inom äldreomsorgen var värdegrundsarbetet i fokus under 2014. Exempelvis genomfördes schemalagda reflektionsträffar i äldreboendeverksamheten. Delaktigheten för brukare i hemtjänsten utvecklades genom ett projekt med dokumentation i hemmet. Värdegrundsledare samlade medarbetare i samtalsgrupper för reflektion. Budget 2014 2013 88 ÄLDREOMSORG B) Staden ska tillgodose medborgarnas behov av tillgång till god vård och omsorg. Ranking avseende andel brukare nöjda med den sammantagna hjälpen/omsorgen enligt nationell brukarundersökning Mölndal hemtjänst, nöjda1 % 87 >=88 Mölndal särskilt boende, nöjda1 % 82 >=86 86 Mölndal hemtjänst, ranking 236 2 226 Mölndal särskilt boende, ranking 160 2 84 Mölndal hemtjänst, nöjda 1 % 70 >=73 75 Mölndal särskilt boende, nöjda 1 % 55 >=57 58 Mölndal hemtjänst, ranking 258 2 210 Mölndal särskilt boende, ranking 183 2 145 Mölndal 3 <2544 276 GR 5 - 293 Riket 5 - 248 Mölndal 6 <6424 542 FUNKTIONSHINDER GR 5 - 628 A) Staden ska tillgodose medborgarnas behov av tillgång till god vård och omsorg. Riket 5 - 690 Ranking avseende andel brukare nöjda med personalens bemötande enligt nationell brukarundersökning Kostnad för hemtjänst per brukare, tkr Mål och indikatorer 2014 Budget 2014 Kostnad särskilt boende per brukare, tkr 2013 Andel som anser att de är nöjda med verksamheten enligt lokal brukarundersökning, % Mölndal 95 >=94 95 Andel som anser att de är nöjda med bemötandet enligt lokal brukarundersökning, % Mölndal 94 >=95 95 2 <8303 - 930 939 811 <1913 - 257 253 187 Kostnad för insats LSS1 – boende (inkl lokaler) per brukare, tkr Mölndal GR Riket Kostnad för insats LSS – daglig verksamhet per brukare, tkr Mölndal GR Riket 4 4 2 4 4 1) Gradering enligt femgradig skala. Procentandel avser gällande sammantagen hjälp/omsorg dem som svarat att de är ganska eller mycket nöjda och gällande personalbemötande att de alltid bemöts på ett bra sätt. 2) Bland de 25 % med bästa värden av rikets 290 kommuner. 3) Över riks-/GR-snitt (=budgetnivå) enligt prel. bedömning. 4) Riks-/GR-snitt 2013 efter påslag för stadens indexering 2,3 %. 5) Publiceras i juni 2015. 6) Under riks-/GR-snitt (= budgetnivå) enligt preliminär bedömning. Andra indikatorer av särskilt intresse 2014 2013 2012 32 38 81 18 17 18 FUNKTIONSHINDER OCH ÄLDREOMSORG Antal biståndsbeslut ej verkställda inom 3 månader 1 Mölndal 1) Av totalt ca 4 000 fattade biståndsbeslut FUNKTIONSHINDER Andel arbetstagare i daglig verksamhet med plats på ordinär arbetsplats, % 1) Kan framöver ersättas av mått exkl. lokaler vilket förenklar jämförelser. 2) Över riks-/GR-snitt (=budgetnivå) enligt prel. bedömning. 3) Riks-/GR-snitt 2013 efter påslag för stadens indexering 2,3 %. 4) Publiceras i juni 2015. Mölndal 97 VER KSA MH ETSR EDOVISN I NG Vård- och omsorgsnämnden Kostnaden per brukare i äldreboende beräknas ha varit lägre än genomsnitten i såväl GR-kommunerna som i riket. Vad gäller hemtjänsten beräknas kostnaden per brukare ha varit lägre än snittet i GR, men högre än riksgenomsnittet. Volymmått 2014 Budget 2014 2013 FUNKTIONSHINDER Antal årsplatser Viktiga händelser Fler platser på äldreboende Under året har Bifrost äldreboende öppnat med 32 platser till följd av ett ökat behov inom särskilt boende. Boendet har totalt 40 platser och resterande åtta platser kommer att öppna 2015. Bostäder med särskild service 1 241 226 230 Korttidsboende Sol 12,4 12,0 13,6 Daglig verksamhet 211 210 212 Personlig assistans enligt SFB 75 70 66 varav i egen organisation 15 - 15 6 995 6 002 9 000 5 800 8 108 5 915 Äldreboende, intern drift 386 378 354 Äldreboende, extern drift 130 130 130 Antal personer, snitt per månad Ny bostad för personer med funktionsnedsättning En ny gruppbostad med sex lägenheter för personer med funktionsnedsättning öppnades i början av året på Frimärksgatan. Antal utförda timmar i snitt per månad Personlig assistans enl SFB, egen org Personlig assistans enl LSS/Sol Fässbergs äldreboende övergår i ny regi Nämnden beslutade i början av året att Fässbergs äldreboende och korttidsenhet ska övergå till entreprenaddrift och arbetet med att genomföra upphandlingen och skriva avtal slutfördes innan sommaren. Avtalet med företaget Vardaga trädde i kraft den 12 januari 2015. 1) Inklusive köpt boende LSS Korttidsvård i egen regi 27 27 23 Verksamheter återgår i kommunal regi I slutet av året beslutade nämnden att inte förlänga entreprenadavtalen med Attendo Care för Brogårdens äldreboende och Attendo LSS för Mölndals och Lindomes dagliga verksamhet. Verksamheterna kommer därför att återgå i kommunal regi 2016. Utskrivningsklara 3,3 0,2 2,0 11,8 7,9 11,6 28 - 27 1 155 1 200 1 113 888 850 874 56 35 49 30 837 26 500 30 468 ÄLDREOMSORG Antal årsplatser Köpt vård äldreomsorg 1 Omsättning som andel av årsplatser, % Samtliga platser Antal personer som mottagit insatser i snitt per månad Tidsmätning i hemtjänsten genomförd För att på ett bättre sätt kunna besluta om bistånd till brukarna inom hemtjänsten har en tidsmätning av de olika insatserna genomförts under hösten. Resultatet av mätningen har lett fram till förslag om nya schablontider för de respektive insatserna vilket nämnden ska besluta om under 2015. Hälso- och sjukvård Antal personer i snitt per månad Hemtjänst Korttidsvård Antal utförda timmar i snitt/månad Framåtblick Hemtjänst Fler brukare i behov av stöd Nämnden ser ett ökat antal brukare i behov av stöd inom både äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten och då främst gällande barn och unga. Inom personlig assistans har volymerna ökat markant och avser i flera fall yngre personer med omfattande och varaktiga behov. 1) Äldreboende och korttidsboende i extern regi samt hospicevård. Värdighetsgarantier införs i äldreomsorgen Den 1 januari 2015 inför Mölndals stad värdighetsgarantier i äldreomsorgen. Värdighetsgarantierna utgår från den nationella värdegrunden för äldreomsorg som sedan 2011 finns inskriven i socialtjänstlagen. Värdighetsgarantierna är ett sätt att säkerställa kvaliteten i äldreomsorgen och göra det tydligt för äldre personer, deras anhöriga och andra vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen i Mölndal. 98 ÖVRIGT ÖVR IGT Särredovisning av VA-verksamheten som köptes från Göteborg. Under året har en regional vattenförsörjningsplan antagits av styrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, och i berörda kommuner för att säkerställa ett gott samarbete för en robust vattenförsörjning. För staden finns en vattenförsörjningsplan i vilken framgår hur försörjningen kan säkerställas fram till 2035 utifrån de befolkningsprognoser som finns och indikatorn i Mölndal Vision 2022. Kontroll av dricksvattenkvaliteten sker i vattenverk och i distributionsanläggningen. Av de 393 prover som tagits under året har inget haft otjänlig vattenkvalitet. I Mölndals stad är VA-verksamheten organiserad i förvaltningsform under tekniska nämnden Uppdrag och övergripande mål De övergripande målen är att förse hushåll och verksamheter med dricksvatten av god kvalitet i den mängd som de behöver samt att ta emot och leda bort avloppsvatten (dag- och spillvatten) på ett hållbart sätt så att ingen person eller miljön besväras av det nu eller i framtiden. I VA-verksamheten sköts drift och underhåll av stadens allmänna vatten- och avloppsanläggningar som består av råvattensystem, vattenverk, reservoarer, tryckstegringsstationer, ledningsnät, avloppspumpstationer och ett mindre avloppsverk. Merparten av avloppsvattnet leds till Gryaabs reningsverk. Utbyggnad och förnyelse Arbete pågår löpande med att se till att utläckaget från dricksvattennätet hålls på en rimlig nivå genom aktiv läcksökning och läcklagning. För 2014 uppgick mängden omätt vatten till 1,2 miljoner kubikmeter vilket motsvarar 24 procent av producerad mängd. Under året har 69 ventiler på vattenledningar bytts ut och 4 500 meter vattenledningar lagts om eller relinats. Parallellt med förnyelse och nya ledningar pågår arbete med att ta fram en förnyelseplan för distributionsnätet. Under året har flera vattenledningar i Mölndals innerstad inklusive Göteborgsvägen bytts ut. Mölndals stad antog under året en strategisk plan med prioriteringsordning om förväntad utbyggnad och tidplan för att bygga ut kommunalt vatten och avlopp i omvandlingsområden. Behov finns främst beroende på att de enskilda avloppen inte uppfyller miljökraven, men även på behov av dricksvatten av god kvalitet. Arbetet samordnas inom kommunen mellan tekniska-, miljö- och stadsbyggnadsförvaltningarna. Finansiering Verksamheten finansieras via brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Kostnaderna för driften täcks huvudsakligen av intäkterna från antagen taxa. Ny drifttaxa infördes från den 1 april 2014 efter beslut i kommunfullmäktige. En skuld till VA-kollektivet fanns innestående vid årets början. Vattenförsörjningen Stadens vattentäkt är Rådasjön. För att säkerställa en god kvalitet på råvattnet finns ett vattenskyddsområde runt sjön. Under året har skyltningen kompletterats så att allmänheten ska ha god kännedom om vikten av att inte förorena sjön och dess tillrinningsområde. Efter rening i vattenverket försågs abonnenterna under året med 5,1 miljoner kubikmeter dricksvatten inklusive de cirka 10 procent Avloppsförsörjning Stort inläckage av tillskottsvatten till spillvattennätet tyder på att det finns många felkopplingar och läckande ledningar och brunnar. Följden blir dels höga driftkostnader för att pumpa vatten till rening, dels ökade avgifter till Gryaab. För året har 10 miljoner kubikmeter levererats till Gryaabs reningsverk Ryaverket. Under 2014 har cirka 7 000 meter avloppsledning filmats varav 1 000 meter renoverats med strumpa, cirka 400 fastigheter undersökts och av dessa hade cirka 80 stycken brister som ledde till anmodan om åtgärd. Vidare har cirka 280 meter kombinerade ledningar byggts om till duplikatsystem. Åtgärderna har lett till att cirka en hektar hårdgjord yta har kopplats bort. I kombinerade system och i spillvattensystem med stora inläckage av tillskottsvatten kan överbelastning i ledningsnätet inträffa. När detta händer kan orenat spillavloppsvatten brädda till sjöar, åar och andra vattendrag. Under 2014 har registrering gjorts av 94 000 kubikmeter som bräddat. Studiebesök på Mölndals vattenverk. Grundskolor, årskurs 5 och 6, bjöds in till studiebesök på vattenverket under våren 2014. Ett hundratal elever fick lära sig om de cirka 5 miljoner liter vatten staden producerar varje år. Syftet var att ge kunskap om dricksvattenproduktion och vatten som resurs och förhoppningsvis ge en ökad aktsamhet kring hantering av vår viktigaste naturresurs. Foto: Vanessa Maciel Pinto 100 ÖVRIGT Resultaträkning Not 2 Verksamhetens kostnader Not 2014 2013 Verksamhetens intäkter 1 99,5 90,0 Verksamhetens interna kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar 2 3 –87,9 –7,9 –79,3 –7,2 Ersättning till tekniska förvaltningen1 mnkr Verksamhetens nettokostnader Finansiella kostnader (stadens internränta) Årets resultat 3,7 3,5 –3,7 –3,5 0,0 0,0 Not 2014 2013 Anläggningstillgångar 232,9 208,8 232,9 208,8 Ingående eget kapital 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 Summa eget kapital 0,0 0,0 Summa tillgångar 3 Övriga interna kostnader 11,6 6,0 12,2 4,2 Summa interna kostnader 17,6 16,4 Material Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 2013 Verksamhetens externa kostnader Balansräkning mnkr 2014 mnkr 8,7 10,1 Personalkostnader 15,0 12,8 Entreprenader och köp av verksamhet 28,6 18,3 Övriga externa kostnader 18,0 21,7 Summa externa kostnader 70,3 62,9 Summa 87,9 79,3 1) Ersättning till övriga avdelningar inom tekniska förvaltningen för drift, underhåll och projektering av VA-nätet fördelas efter arbetad tid. Ersättning för schaktarbeten och underhåll tas ut enligt bilaga F i beslut ”Bestämmelser för arbeten i gatu- och parkmark” från 1 november 2012. Gemensamma kostnader för teknisk nämnd och teknisk förvaltning fördelas till VA-verksamheten med fördelningsnyckel utifrån tekniska förvaltningens omsättning, där VA-verksamheten utgör 29 procent. Eget kapital och skulder Eget kapital Not 3 Anläggningstillgångar mnkr Ingående anskaffningsvärde 336,1 293,5 32,0 42,6 Utrangering 0,4 7,2 79,0 71,9 Lån av Mölndals stad 153,5 129,7 Summa skulder 232,9 208,8 Summa eget kapital och skulder 232,9 208,8 Förutbetalda anslutningsavgifter 2013 Anläggningar för affärsverksamhet Skulder Skuld till VA-kollektivet 2014 Årets investeringar Ingående avskrivningar –127,3 –120,1 Utrangering Årets avskrivningar Utgående bokfört värde –7,9 –7,2 232,9 208,8 1,6 1,6 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Noter Utrangering –1,6 –1,6 Not 1 Verksamhetens intäkter Utrangering 0,0 0,0 mnkr Årets avskrivningar 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 0,0 0,0 232,9 208,8 Ingående avskrivningar 2014 2013 80,4 79,0 Förändring av kortfristig skuld till VA-kollektivet 6,8 –5,3 Övriga externa ersättningar 1,7 5,1 Periodiserade anslutningsavgifter 2,7 2,4 Interna ersättningar inom staden 7,9 8,8 99,5 90,0 Brukningsavgifter Summa Summa VA-redovisningen följer samma redovisningsprinciper som Mölndals stad, se sidorna 54–55. 101 ÖVR IGT Miljöredovisning Miljömålen fördelas till nämndnivå och vidare till berörda verksamhetsområden. Under andra halvan av 2014 skedde planering på nämnd- och verksamhetsnivå. I mars 2014 anordnades en Hållbarhetsvecka med totalt cirka 60 aktiviteter på temat hållbar utveckling. Initiativet kom både från Mölndals stad och från ett studieförbund. Ett stort antal kommunala verksamheter inom olika nämnder medverkade till programmet och under veckan. Grunden för Mölndals stads miljöarbete är de lokala miljömålen. Nya miljömål och ett handlingsprogram antogs i april 2014. Miljömålen ska vara uppfyllda 2022 och handlingsprogrammet sträcker sig över treårsperioden 2014–2016. Nyckeltal som följer upp stadens interna miljöarbete enligt miljömålen Nyckeltal Resultat 2014 Tidigare resultat och kommentarer Stadens inköp Andel ekologiska livsmedel i stadens kök Andel av genomförda upphandlingar med relevanta miljökrav 11,5 procent Livsmedel certifierade med EU-ekologiskt, Krav och MSC-märkt fisk ingår. En ökning med nära tre procentenheter sedan 2013. 63 procent Andel av de upphandlingar som utannonserats under 2014. Upphandlingar där miljökrav inte är aktuella undantas. 79 procent Miljöbilsdefinitionen har ändrats och från och med 2013. Här redovisas bilar som klassades som miljöfordon när respektive bil införskaffades. 338 944 km Minskning från föregående år med 11,7 procent och med 63 procent sedan 2004. 276 912 liter 914 liter 2 487 Nm3 693 ton Följs upp inom energieffektiviseringsstödet. Även alternativa bränslen innehåller bensin och fossil gas till viss del, och fossila bränslen har låginblandning. Tunga fordon ingår ej. Stadens transporter och resor Andel av personbilsflottan som är miljöfordon enligt Trafikverkets definition (2012) Användning av privat bil i tjänsten (km) Bränsleåtgång i stadens fordon – Fossilt: bensin och diesel – Alternativt: E85 och RME – Alternativt: Fordonsgas – CO2-utsläpp Stadens byggnader Enligt Mölndals stads energistrategi ska den areaspecifika energianvändningen minska med sju procent efter utgången av 2014 jämfört med 2009. Energianvändningen har minskat varje år och 2014 är minskningen tio procent sedan 2009. Areaspecifikt energinyckeltal el + värme (inklusive verksamhetsel, exklusive bandybanan) Total oljeanvändning 168 kWh/m2 956 MWh (ca 95 m3) Nyckeltalet har följts upp sedan 2004 och visar den långsiktiga energieffektiviseringen inom stadens egna byggnader. Effektivisering, byte till andra energislag och rivning av äldre fastigheter. Andel av stadens ägda lokaler som klassas med full källsortering 45 procent Här ingår alla byggnader som ägs och förvaltas av lokalförsörjningsavdelningen, även skolor och förskolor. Andel av skolor och förskolor som klassas med full källsortering 83 procent Sedan 2007 har fokus för utbyggnad av källsortering legat på förskolor och skolor. Siffran för 2013 var 72 procent. 102 ÖVR IGT Nämndernas miljöarbete Byggnadsnämnden och kommunstyrelsens planeringsutskott Under 2014 påbörjades planeringen utifrån miljömålen. Byggnadsnämnden och planeringsutskottet är delansvariga för flertalet miljömål där påverkansmöjlighet finns i planeringsprocesserna. Kommunstyrelsens serviceutskott Serviceutskottet har ett delansvar i energieffektiviseringsåtgärderna där samarbete mellan fastighetsskötare på serviceförvaltningen och lokalförsörjningsavdelningen har gett ett mycket gott resultat. Hösten 2014 fokuserades på kemikalier inom måltider, fastigheter/vaktmästeri samt stadshuset. Andelen ekologiska livsmedel i skolans och förskolans kök fortsatte att öka liksom möjligheten till källsortering i stadens byggnader. Kommunstyrelsens stadsledningsförvaltning Lokalförsörjningsavdelningen verkar bland annat för energieffektivisering, där en tioprocentig minskning har uppnåtts sedan 2009. Lämplig placering av solceller har utretts under året. Staden har bedrivit utåtriktad energi- och klimatrådgivning i samarbete med Energimyndigheten. Samarbete med verksamheter under miljönämnden gör att rätt miljökrav ställs vid upphandlingar och ett samarbetsprojekt för giftfri förskola har inletts. Kommunstyrelsen ansvarar för framtagande och uppföljning av bland annat miljömålen och riktlinjerna för resor som antagits och implementerats under 2014. Fallfrukt blir biogas. Staden ställer varje år ut containrar där fallfrukt kan slängas. Den skickas till rötning och blir biogas, precis som andra matrester. Biogasen används till att driva bussar och bilar. 2014 samlades det in 18 ton fallfrukt jämfört med cirka 13 ton året innan. Foto: Sonja Skäär Social- och arbetsmarknadsnämnden Nämndens ansvar enligt miljömålen är framför allt att minska användning av privat bil i tjänsten och att utveckla källsorteringsmöjligheter på boenden. Under 2014 har Torrekulla och Soltorp valts ut för detta. Tekniska nämnden Nämnden är delansvarig för en stor del av miljömålen. Arbetet under 2014 har bland annat fokuserat på hållbart resande i planeringsprocesser, i påverkansprojekt och i driften, metodarbete för barns skolvägar, åtgärder för att minska breddningar av spillvatten, nyanslutningar till VAnätet, planering av grönytor och uppstart av bostadsnära odling. Flerfackssystemet är under införande och kommunikationsinsatser görs för att nå avfallsmålen. Vid upphandlingar av fordon, tjänster och entreprenader ställs miljökrav. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens miljöarbete är i första hand utåtriktat inom nämndens verksamhetsområden. Nämnas kan exempelvis föreläsningar, seminarier och aktiviteter på bibliotek och fritidsgårdar samt samhällsarbeten i bostadsområden. I Lindome, Kållered och Åby drivs projekt för bostadsnära odlingar. Arbete bedrivs för att påverka externa hyresvärdar att utöka källsorteringsmöjligheterna. Aktiviteten som verksamhet är miljödiplomerad. Miljönämnden Genom tillsynsarbetet, i särskilda projekt och genom samarbeten med andra verksamheter bidrar nämnden till flertalet miljömål. Tillsynsplanen har anpassats till miljömålen. Utbildningsnämnden Under första delen av 2014 implementerades källsortering på Fässbergsgymnasiet där även andelen ekologiska livsmedel ökade. Skolnämnden Under 2014 har miljöarbetet inom skolnämndens verksamheter trappats upp, då utvecklingsledare med ansvar för miljö och hälsa har anställts. Två projekt för att minimera gifter i barns vardag har startats under året. Andelen ekologiska livsmedel på skolor och förskolor har ökat enligt beställning från skolnämnden. Vård- och omsorgsnämnden Under 2014 har bland annat inköp av ekologiskt kaffe och andra livsmedel ökat, källsortering optimerats utifrån befintliga möjligheter och en översyn av bilanvändning lett till minskad användning av egen bil i tjänsten. 103 ÖVR IGT Redovisning bemötande liga meritvärde var 94 poäng, vilket kan jämföras med 2013 då det var 63 poäng. För att vuxenstuderande ska kunna uppnå sina mål anpassas undervisningen efter de studerandes förutsättningar och behov. I en enkätundersökning som genomfördes under våren instämde 62 procent helt eller delvis i att undervisningen anpassas efter deras förutsättningar och behov. Kvinnorna var något nöjdare än männen. Eftersom det var första gången denna typ av undersökning genomfördes kan resultaten inte jämföras med tidigare år. Ett flertal gemensamma områden och frågor är integrerade i kärnverksamheterna. För några av dem har fullmäktige antagit separata planer eller liknande. Med utgångspunkt från ett urval av verksamhetsresultat görs nedan en kort uppföljning av stadens bemötandeplan. Andra tvärsektoriella områden berörs i denna handlings Förvaltningsberättelse och Miljöredovisning samt i nämndernas egna verksamhetsberättelser. Stadens bemötandeplan gäller sedan 2010 och fastslår att verksamheterna ska fungera för alla oavsett kön, funktionsnedsättning, etnisk eller religiös bakgrund, ålder eller social ställning, sexuell läggning och eventuell könsöverskridande identitet eller uttryck. Med utgångspunkt från de kvalitetsindikatorer som fullmäktige i budget/plan 2014–2016 knöt till verksamhetsmål ges här ett axplock rörande olika grupper av brukare. Förhoppningen är att den bild som ges kan tjäna som underlag för analys i utvecklingen mot ett än mer likvärdigt bemötande. Det bör noteras att fullmäktige inte uttalat några specifika ambitionsnivåer för de målgrupper som omnämns. Mölndalsbor som besöker bibliotek Könsuppdelad statistik gällande biblioteksbesök saknas, men utlåning kan ge en viss fingervisning om eventuella könsskillnader. Liksom tidigare gjordes år 2014 omkring tre av fyra lån av kvinnor. Eftersom det förekommer att familjer använder ett och samma lånekort är det dock svårt att dra säkra slutsatser om besöksfrekvens och utlåning utifrån kön. Bilden kompliceras ytterligare av att män antas vara överrepresenterade bland dem som besöker bibliotek utan att låna något. Mölndalsbor i barnomsorg och utbildning Mölndalsbor med byggplaner Med hjälp av enkätundersökningar går det att få en bild av hur verksamheternas kvalitet upplevs. I vissa fall kan resultaten kategoriseras efter kön och ålder. Till skillnad från ifjol indikerar årets enkät kring upplevd kvalitet i förskolan att föräldrarnas nöjdhet varierar med barnens ålder. Föräldrar till yngre barn är något mera nöjda än föräldrar till äldre när det gäller aspekter såsom delaktighet och inflytande, förskolemiljö samt kunskap och lärande. När det gäller grundskoleelevernas syn på trygghet och möjligheter till stöd verkar skillnaderna mellan könen vara relativt små. I årskurs fem är flickorna något mer nöjda med delaktighet och inflytande medan pojkarna har en något högre skattning när det gäller bemötande. Pojkarna i årskurs åtta har dock genomgående mer positiva attityder till sin skola än flickorna. Särskilt tydligt är det inom områdena delaktighet och inflytande samt bemötande. Enkäter ställda till gymnasieelever visar mycket små skillnader mellan könen. Ungdomar på högstadiet och gymnasiet är för övrigt målgrupper som hälsas välkomna till stadens fritidsgårdar. Resultat från de senaste årens brukarundersökning visar att flickor och pojkar har ungefär samma uppfattning om fritidsgårdarnas kvalitet. Detta gäller såväl helhetsomdömen som omdömen för delområden. I skolan kan samband identifieras mellan elevers kön/ bakgrund och deras studieresultat. Mönstren är tydliga i både Mölndal och i riket. När det gäller skillnader mellan flickor och pojkar kvarstår att flickor är mer framgångsrika vad gäller meritpoäng i slutbetygen från grundskolan. Både 2013 och 2014 var differensen drygt 30 poäng till flickornas fördel. Vad gäller elevernas bakgrund så lyckades ungdomar födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar något bättre än elever med svensk bakgrund. Knappt 30 elever i årskurs nio kategoriseras som nyinvandrade då de kommit till Sverige de senaste fyra åren alternativt inte bott här eller tidigare gått i svensk skola. Gruppens genomsnitt- Av besluten om bygglov avsåg 13 procent ansökningar från kvinnor, 38 från män och 49 från företag och andra organisationer. Eftersom andelen sökande kvinnor var relativt liten går det inte att dra några säkra slutsatser om eventuella könsskillnader vad beträffar handläggningstider. Mölndalsbor med stödbehov Årliga brukarundersökningar riktade till funktionshindrade respektive äldre visar bland annat upplevelser av trygghet, bemötande och verksamheten som helhet. Vad beträffar de funktionshindrade var skillnaderna i nöjdhet mellan könen fortsatt små. Även inom hemtjänsten var grupperna kvinnor och män ungefär lika nöjda med bemötandet. Vad gäller synen på helheten skilde sig resultaten åt lite mer då 90 procent av männen och 86 procent av kvinnorna uppgav sig vara nöjda. Samma differens återspeglades även rörande upplevd trygghet. På äldreboendena uppmättes inga betydande könsskillnader kring trygghet. Männen var något nöjdare med bemötandet än kvinnorna medan förhållandet var det motsatta vad beträffar verksamheten som helhet. En kategorisering utifrån ålder indikerade år 2013 att brukare med hemtjänst 65–79 år var mer nöjda än brukare över 80 år. I årets mätning sjönk värdena generellt och pekade snarare på att den äldre åldersgruppen var något mer nöjd. Dock kvarstår bilden när det gäller upplevd trygghet. Fler yngre känner sig trygga med att bo hemma med stöd från hemtjänsten. Skillnaderna mellan åldersgrupperna inom äldreboendena var inte markanta i något aktuellt avseende. Medarbetare i Mölndals stads organisation Stadens gemensamma mål kring förbättrad arbetsmiljö är kopplat till indikatorn sjukfrånvaro som andel av total arbetstid. Liksom tidigare var andelen väsentligt högre bland kvinnor. Se Förvaltningsberättelse för mer information. 104 ÖVR IGT Mölndal i jämförelse av de förekommande tabellerna saknas uppgifter rörande 2014, vilket beror på att officiella jämförelsetal inte funnits tillgängliga i tid för att publiceras i årsredovisningen. Kommuner använder på olika sätt jämförelser som verktyg för utvärdering och utveckling av verksamheter. Kopplingen till kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning är sällan uttalad, men inriktningen överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Övergripande villkor Behovet av att väva samman verksamheternas resursförbrukning och effekter har även uppmärksammats inom Mölndals stad. Från och med verksamhetsåret 2011 tillämpas en särskild modell för mål och uppföljning som präglas av detta förhållningssätt. Jämförelser är tänkta att utgöra ett integrerat inslag med syftet att inspirera till utveckling och att stödja utvärdering. Ett arbete pågår med att utveckla modellen med utgångspunkt från Mölndal Vision 2022. Mölndal slog rekord, största folkökningen sedan 1970 Sveriges folkmängd var vid årets slut drygt 9,7 miljoner, en ökning med 1,1 procent ställt i relation till föregående årsskifte. Folkökningen i riket var den antalsmässigt största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Av landets 290 kommuner växte hela sex av sju. Mölndals befolkning ökade med nästan 1 000 personer eller 1,5 procent. Den procentuella ökningen var mycket hög och ska jämföras med ett medelvärde på 0,7 procent eller 433 personer för åren 2009–2013. Att tänka på vid kommunala jämförelser Befolkningsutveckling, antal personer Stadens modell för mål och uppföljning Jämförelser mellan kommuner bör i allmänhet tolkas med viss försiktighet eftersom det ibland är svårt att säkerställa att grunduppgifterna tagits fram på samma sätt. I första hand bör jämförande nyckeltal fungera som indikatorer vars uppmätta värden kan signalera behov av vidare analys. Skillnaderna mellan kommuners redovisade kostnader förklaras i stor utsträckning av strukturella faktorer, politiska ambitioner samt effektivitet och produktivitet. Eventuella samband mellan dessa faktorer är komplexa, vilket innebär att nedanstående och andra nyckeltal bör ses som delar av en sammansatt helhet. Genom den omfattande inkomst- och kostnadsutjämningen är kommunernas ekonomiska förutsättningar ganska likvärdiga. Systemen utjämnar för strukturella skillnader i förutsättningar och behov kopplade till exempelvis befolkningens sammansättning. Förändringar i den egna skattesatsen får dock direkt effekt på intäkterna eftersom inkomstutjämningen sker med utgångspunkt från en medelskattesats. Därmed kan enskilda kommuner välja att finansiera en servicenivå som avviker från genomsnittet. 2014 2013 Förändr Mölndal 62 927 61 978 1,5 Alingsås 39 188 38 619 1,5 Göteborg 541 145 533 271 1,5 Härryda 36 291 35 732 1,6 Kungsbacka 78 219 77 390 1,1 Kungälv 42 334 42 109 0,5 Lerum 39 771 39 319 1,1 Partille Riket 36 528 36 147 1,1 9 747 355 9 644 864 1,1 Källa: SCB Jämförelsevis låg kommunalskatt i Mölndal Den kommunala skattesatsen för medborgare i Mölndals stad var oförändrad 2014 mot året innan. Under 2015 kommer den totala skattesatsen att öka med 35 öre till följd av en höjning inom regionen. Mölndal har, liksom tidigare, näst lägst skattesats bland de jämförda kommunerna. Det är viktigt Exempel på jämförande nyckeltal Kommunalskatt I texterna nedan berörs jämförelser av dels kvalitet och förutsättningar, dels prestationer och enhetskostnader. Inledningsvis ges en bild av några övergripande villkor. Dispositionen därefter innebär att nyckeltalen berörs utifrån målgrupp. De nyckeltal som är aktuella motsvarar de kvalitets- och kostnadsindikatorer som fullmäktige kopplat till verksamhetsmål, se även Måluppfyllelse i förvaltningsberättelsen samt Verksamhetsredovisning. Några av nyckeltalen har här utelämnats, vilket beror på att det saknas jämförbara mätningar i andra kommuner. Observera att angivna kostnader som regel avser stadens organisation som helhet och inte enbart nämndernas direkta kostnader. Berörda referenskommuner återfinns samtliga i Västsverige och har strukturella förutsättningar som påminner om Mölndals. Angivna medelvärden för kommungruppen är ovägda om inget annat anges, det vill säga varje kommuns värde väger lika tungt oavsett invånarantal. I några Procent Totalt 2014 2015 2014 Mölndal 20,26 20,26 31,74 31,39 Alingsås 21,36 21,36 32,84 32,49 Göteborg 21,12 21,12 32,60 32,25 Härryda 20,62 20,62 32,10 31,75 Kungsbacka 21,33 21,33 32,15 31,75 Kungälv 21,44 21,44 32,92 32,57 Lerum 20,65 20,65 32,13 31,78 Partille 19,96 19,96 31,44 31,09 Medelvärde 32,24 31,88 Riket 31,99 31,86 Källa: SCB 105 Kommun 2015 ÖVR IGT Mölndal i jämförelse Lärare lär lärare i Mölndal. Utvecklingsdag för skolförvaltningens alla verksamheter i Mölndal samlade 1 500 pedagoger och andra anställda, som alla deltog eller själva höll i någon av de 78 seminarer och workshops som erbjöds under dagen. Ett syfte med en gemensam utvecklingsdag är att synliggöra kompetens som finns hos personalen. Foto: Madeleine Bergenkull att observera att verksamhetsfördelningen mellan landsting eller regioner och kommuner varierar över landet. Att jämföra skattenivåer mellan primärkommuner i olika landsting är därmed problematiskt. Vid sådana jämförelser bör den totala kommunala skattesatsen alltid beaktas. Inför 2015 har 21 kommuner i landet höjt den primärkommunala skatten, tre har sänkt och resterande ligger kvar på samma nivå som 2014. Tre landsting eller regioner har höjt kommunalskatten medan inget har sänkt. stadens satsning på datorer till alla elever har fått ett positivt genomslag. Vad beträffar eleverna i årskurs 8 är också de i allmänhet positiva, om än inte i samma utsträckning som yngre elever. Elever som undervisas i stadens grundskolor uppvisade liksom tidigare högre genomsnittliga meritvärden i slutbetygen än riket som helhet. Nivån var dock marginellt lägre än i närliggande kommuner. Mellan åren 2012 och 2013 ökade kostnaderna per elev inom stadens kommunala grundskoleverksamhet mer än i både jämförelsegruppen och riket. Mölndal ligger nu i nivå med genomsnittet i jämförelsegruppen men betydligt lägre än genomsnittet i riket. Kostnaderna per barn i förskoleverksamheten ökade däremot mindre än riket. Nivån ligger som tidigare klart under både genomsnittet i de kringliggande kommunerna och riket. Utbildning och barnomsorg Föräldrarna trygga med förskolan Sedan år 2011 gör GR tillsammans med regionens kommuner en årlig, gemensam enkätundersökning inom skolan. Syftet med undersökningen är att få ett konkret underlag om hur elever uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden. Flera av kommunerna har även valt att ställa frågor till föräldrar med barn i förskola/familjedaghem. Beträffande förskolan är utfallet på en fortsatt hög nivå. Skillnaden gentemot här aktuella jämförelsekommuner är liten, men till Mölndals nackdel. Brukarna är mest nöjda med trivsel, trygghet och bemötande och minst nöjda med delaktighet, inflytande samt förskolemiljö. Det framstår över tid som om just förskolemiljön i Mölndal värderas relativt lågt, bland annat kopplat till synen på städning och upplevelsen av trygghet på gården. Bakomliggande data tyder på att det finns ett visst samband mellan de enskilda förskolornas ålder och brukarnas uppfattning om förskolemiljön. Nya och moderna enheter tenderar att få bättre värden. Den gemensamma skolundersökningen omfattar bland andra elever i årskurserna 5 och 8. Resultaten för Mölndalselever i årskurs 5 ligger, liksom för övriga aktuella kommuner, på en hög nivå. Analyser av undersökningen indikerar att Färre fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år Andelen gymnasieelever som fullföljer en utbildning inom fyra år har minskat 2014 jämfört med året innan. Bland de elever som påbörjade studier vid någon av stadens skolor hösten 2010 hade 67 procent fått slutbetyg hösten 2014. Mölndals förändring 2013–2014 ska ses mot bakgrund av att antalet elever i de jämförda årskullarna minskade väsentligt. Stadens kostnader för gymnasial vuxenutbildning var något lägre än snittet i de aktuella jämförelsekommunerna medan för sfi-undervisning så var kostnaden per heltidsstuderande något högre än snittet. Vad beträffar den grundläggande vuxenutbildningen så steg kostnaden och överstiger nu snittet i de jämförda kommunerna kraftigt. Inom vuxenutbildningen är elevflödena betydande, vilket gör det svårt att tillämpa enhetliga metoder för beräkning av volymer. Sannolikt finns osäkerheter på flera håll, vilket gör att uppgifterna bör tolkas med stor försiktighet. 106 ÖVR IGT Kvalitet i förskolan Föräldraenkät 2014 positiva svar, procent Trivsel DelaktigKunskap och het/infly- Förskoleoch trygghet tande miljö lärande Kostnader förskola och grundskola Mölndal 98 88 88 93 97 Ale 98 90 93 96 97 Alingsås 98 93 91 96 98 Göteborg - - - - - Härryda - - - - - Kungsbacka 97 88 93 94 97 Kungälv 97 90 90 94 98 - - - - - Partille 97 86 87 92 97 Öckerö 98 91 90 95 97 Medelvärde 98 89 90 94 97 Lerum Per barn/elev, tkr Bemötande Förskola 2013 2012 2013 2012 Mölndal 87 84 116 115 Alingsås 88 87 125 123 Göteborg 101 96 128 124 Härryda 83 80 128 128 Kungsbacka 84 82 132 131 Kungälv 91 91 125 122 Lerum 85 85 124 124 Partille 84 82 125 121 Medelvärde 88 86 125 124 Riket 94 92 126 123 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se Källa: GR samt Markör Marknad och Kommunikation AB Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år Trygghet och trivsel i grundskolan Elevenkät positiva svar, procent Kommunal grundskola I huvudmannens skolor, procent Årskurs 5 Årskurs 8 2014 2013 2014 2013 2014 2013 Mölndal 67 74 Mölndal 86 90 76 81 Alingsås 79 78 Alingsås 85 92 80 84 Göteborg 74 66 83 88 Göteborg 91 91 81 80 Härryda Härryda 86 81 76 72 Kungsbacka 86 89 Kungsbacka 85 91 76 77 Kungälv 73 76 Kungälv 82 89 73 78 Lerum 80 78 74 72 Lerum 83 92 77 80 Partille Partille 90 88 77 81 Medelvärde 77 78 Medelvärde 86 89 77 79 Riket 74 75 Riket, alla huvudmän 76 77 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se Källa: Skolverket Kostnader vuxenutbildning Studieresultat i huvudmannens grundskolor Kostnad per heltidsstuderande, tkr Genomsnittligt meritvärde för elever som avslutat årskurs 9 Grundläggande vuxenutbildning 2013/2014 2012/2013 Mölndal 218 214 Alingsås 218 219 Göteborg 207 204 Härryda 226 222 Kungsbacka 226 220 Kungälv 211 216 Lerum 220 216 Partille 223 218 Medelvärde 219 216 Riket 208 207 Riket, alla huvudmän 209 208 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se Svenskundervisning för invandrare, sfi 2013 2012 2013 2012 2013 2012 Mölndal 65 51 48 45 49 48 Alingsås 40 35 41 40 50 47 Göteborg 39 42 37 36 36 26 Härryda 73 52 63 59 40 60 Kungsbacka 55 45 46 51 49 38 Kungälv 57 49 38 43 41 54 Lerum 59 59 76 57 54 71 Partille 37 47 42 33 48 57 Medelvärde 53 48 49 46 46 50 Källa: SCB 107 Gymnasial komvux och påbyggnadsutbildningar ÖVR IGT Mölndal i jämförelse Vårdhunden Sigge bidrar till de äldres välbefinnande på äldreboenden. Han alternerar mellan stadens nio äldreboenden och tillsammans med sin matte, som är distriktsköterska, gör han nödvändig träning till lustfylld lek. Foto: Sonja Skäär De flesta äldre upplever att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Denna andel var både i Mölndal och i riket högre inom hemtjänsten än på äldreboendena. Sett till verksamheterna som helhet så uppgav motsvarande åtta av tio berörda Mölndalsbor att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten respektive sitt särskilda boende. Jämfört med föregående år var Mölndals resultat genomgående något sämre. Inom hemtjänsten har kostnaden i Mölndal stigit mellan åren men inte alls lika mycket som i jämförelsekommunerna, vilket innebär att kostnaden per brukare för 2013 ligger under snittet för kommunerna i jämförelsegruppen. För 2012 finns en osäkerhet kring kostnaden per brukare i särskilt boende för Mölndal och därför har den inte tagits med. Även kostnaden för brukare i särskilt boende understiger snittet för jämförelsekommunerna. Omsorg och hjälp Kostnaden per brukare på boende enligt LSS skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna i Göteborgsområdet. För år 2013 ligger Mölndal över snittet för kommunerna i jämförelsegruppen. Kostnaden per brukare på daglig verksamhet är något högre jämfört med 2012 och av tabellen framgår det att Mölndal ligger lägre än genomsnittet för kommunerna i jämförelsegruppen men högre än riket. Försörjningsstödet beräknat per invånare sjönk ungefär lika mycket som snittet för jämförelsekommunerna. Bland de jämförda kommunerna har Göteborg något av en särställning vad gäller nivån på försörjningsstödet ställt i relation till invånarantalet. Näst efter Göteborg kommer Mölndal vad gäller utbetalning i kronor per invånare bland de jämförda kommunerna. Sju av tio med hemtjänst alltid nöjda med bemötandet Socialstyrelsen mäter genom årliga brukarundersökningar hur personer med äldreomsorg ser på det stöd de får. 108 ÖVR IGT Kostnader funktionshinder Äldreomsorg Kostnad per brukare enligt LSS, tkr Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten/sitt särskilda boende Daglig verksamhet Boende exkl lokalkostnad 2013 2012 2013 2012 Mölndal 257 246 841 - Alingsås 185 188 425 482 Mölndal 866 Alingsås Göteborg Göteborg Härryda 330 286 315 904 289 937 Hemtjänst 2014 1 028 Särskilt boende 2013 2014 2013 87 88 82 86 94 93 89 87 82 82 79 78 93 87 83 82 Kungsbacka 289 279 799 833 Härryda Kungälv 225 226 880 856 Kungsbacka 91 90 81 85 708 Kungälv 90 91 89 91 86 93 83 82 Lerum 293 278 767 Partille 271 272 855 773 Lerum Medelvärde 267 262 801 792 Partille 87 85 74 80 Riket 187 179 733 715 Medelvärde 89 89 83 84 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se Källa: Öppna Jämförelser – Vård och omsorg om äldre 2013, 2014. Äldreomsorg Kostnad per brukare, tkr Äldreomsorg i hemtjänst Kostnader försörjningsstöd Totala utbetalningar per invånare, kr 2013 2012 Mölndal 843 863 Alingsås 637 790 2 176 2 164 Härryda 515 496 Kungsbacka 507 527 Kungälv 704 699 Lerum 721 701 Partille 644 609 Medelvärde 843 856 1 128 - Göteborg Riket, vägt medel Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på bra sätt Särskilt boende 2014 2013 2014 2013 Mölndal 70 75 55 58 Alingsås 80 78 64 64 Göteborg 70 70 52 51 Härryda 78 76 57 59 Kungsbacka 80 79 59 62 Kungälv 80 81 66 78 Lerum 72 81 63 52 Partille 75 75 53 50 Medelvärde 76 77 59 59 2012 2013 276 264 542 - Alingsås 274 248 654 633 Göteborg 200 173 585 578 Härryda 285 162 619 702 Kungsbacka 270 236 586 516 Kungälv 270 207 587 558 Lerum 379 339 559 568 Källa: Öppna Jämförelser – Vård och omsorg om äldre 2013, 2014 109 2012 - 139 576 575 Medelvärde 279 221 588 590 Riket 248 201 690 618 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se Äldreomsorg Hemtjänst 2013 Mölndal Partille Källa: GR, SoU i väst Äldreomsorg i särskilt boende exkl lokalkostn ÖVR IGT Mölndal i jämförelse Övriga jämförelser Fortsatt gott anseende för stadens näringslivsklimat Intresseorganisationen Svenskt Näringsliv genomför årligen undersökningar av det lokala företagklimatet i landets kommuner. Granskningen utmynnar i en ranking utifrån dels enkätsvar, dels SCB-statistik. I den rapport som publicerades våren 2014 placerades Mölndal på plats 35 bland rikets 290 kommuner. Resultatet innebar att staden tappade fyra placeringar jämfört med året dessförinnan. Svenskt Näringsliv har länge rankat Mölndal högt, både i riket och i relation till närliggande kommuner. Låga avgifter för sophämtning Sedan år 1996 ger årligen den så kallade Nils Holgerssongruppen, med representanter från bland annat HSB, Riksbyggen och Fastighetsägarna, ut rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för bland annat sophämtning. Liksom tidigare framkommer att Mölndals taxenivåer för renhållning i flerbostadshus är jämförelsevis låga. Varierande kostnader för miljö- och hälsoskydd Nettokostnaderna för kommunernas miljö- och hälsoskyddsverksamhet varierar. Detta beror bland annat på att möjligheterna till extern intäktsfinansiering är olika, men också på skillnader i taxenivåer för jämförbar tjänsteutövning. Stadens nettokostnader har, liksom för flera av jämförelsekommunerna, sjunkit något 2013 jämfört med 2012. Mölndal ligger fortsatt lägre än genomsnittet inom kommungruppen. Sjukfrånvaron steg i många kommuner Mellan 2012 och 2013 ökade sjukfrånvaron i princip samtliga av de jämförda kommunerna. Mölndals andel steg dock jämförelsevis lite i relation till de flesta här berörda referenskommunerna. Av Förvaltningsberättelsen i denna handling framgår att sjukfrånvaron i Mölndals stads organisation ökade med ytterligare 0,7 procentenheter under 2014. Jämförbar statistik avseende detta år saknas för övriga aktuella kommuner. Staden inför nytt avfallssystem med flerfackskärl. Under året avslutades testet av systemet och kommunfullmäktige beslutade om den nya renhållningstaxan. Boende i enbostadshus kan därmed sortera sitt avfall direkt vid tomten, vilket kommer öka andelen återvunnet materiel och det insamlade matavfallet samt göra det lättare för medborgarna att källsortera. Det nya avfallssystemet med flerfackskärl införs under 2015–2018. Foto: Vanessa Maciel Pinto 110 ÖVR IGT Kontroll av smycken. EU har en gemensam lagstiftning kring smycken och gränsvärden för hur mycket av ett visst ämne som ett smycke får innehålla. Om smycken innehåller för höga gifthalter kan butikerna förbjudas att sälja dem och en åklagare får avgöra om något miljöbrott har begåtts. I Mölndal kontrollerades tio affärer och tjugo smycken skickades till kemikalieinspektionen för analys. Foto: Sonja Skäär Renhållningstaxor Lokalt företagsklimat Avgift i kr Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat 2014 Flerfamiljshus, kr per kvm och år 2014 2013 2013 Mölndal 35 31 Mölndal 15,10 15,10 Alingsås 173 153 Alingsås 26,78 25,68 Göteborg 167 150 Göteborg 16,64 14,71 9 9 Härryda 19,14 19,10 Kungsbacka 110 37 9,90 10,22 Kungälv 182 210 Kungälv 18,07 18,07 Lerum 75 108 Lerum 15,24 15,77 Partille 30 58 Partille 15,54 15,57 Medelvärde 98 95 Medelvärde 17,05 16,78 Härryda Kungsbacka Källa: Nils Holgersson-rapporten (Ekan) Källa: Svenskt Näringsliv Kostnader miljö- och hälsoskydd Totalkostnad netto per kommuninvånare, kr 2013 2012 Mölndal 94 99 Alingsås 251 272 Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Partille Medelvärde Riket Sjukfrånvaro kommunal organisation Månadsavlönade inklusive långtidsvikarier, procent 2013 2012 –1 Mölndal 6,2 6,0 108 113 Alingsås 6,7 5,9 92 109 Göteborg 7,2 6,8 105 Härryda 6,4 6,5 184 Kungsbacka 6,0 5,4 Kungälv 6,1 5,3 6,3 –1 135 181 66 63 116 118 Lerum 6,6 146 Partille 5,6 5,3 Medelvärde 6,4 5,3 143 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se Källa: GR, Nyckeltal hälsa och ohälsa 111 ÖVR IGT Tioårsöversikt Folkmängd 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 62 927 61 978 61 659 61 337 60 973 60 381 59 812 59 430 58 938 58 234 20:26 20:26 20:26 20:69 20:84 20:84 20:84 20:94 21:14 21:14 111 111 110 110 110 110 109 109 110 109 2 987 2 939 2 814 2 761 2 707 2 577 2 518 2 388 2 261 2 106 80,3 116,2 168,5 86,4 224,4 88,2 34,7 55,5 114,8 51,4 1 276 1 875 2 732 1 409 3 680 1 461 580 934 1 948 882 99 97 98 97 94 96 98 97 96 98 311,4 332,6 277,9 284,5 273,4 358,0 216,6 200,6 125,1 172,4 9 10 9 10 9 14 8 8 5 6 4 060 3 964 3 753 3 612 3 476 3 460 3 331 3 177 2 867 2 774 227,2 130,2 343,4 130,8 284,1 333,2 149,2 229,0 194,7 126,4 Kommunalskatt Utdebitering i kr Mölndals skattekraft i % av medelskattekraften Kommunala skatteintäkter och generella statsbidrag, mnkr Resultaträkning Årets resultat, mnkr Årets resultat per invånare, kr Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag, % 1 Finansieringsanalys Bruttoinvesteringar, mnkr Nettoinvesteringar i % av skatteintäkter och generella statsbidrag Externa utgifter avseende såväl drift som investering, mnkr Balansräkning Likvida medel, mnkr Summa tillgångar, mnkr Summa tillgångar per invånare, kr Summa eget kapital, mnkr Eget kapital i kr per invånare Soliditet, % 4 131 3 902 3 842 3 499 3 462 3 261 3 188 2 966 2 735 2 683 65 640 62 963 62 316 57 045 56 786 54 010 53 304 49 909 46 406 46 067 2 898 2 8182 2 712 2 543 2 457 2 232 2 144 2 110 2 054 1 945 46 057 45 4662 43 981 41 464 40 295 36 974 35 851 35 497 34 852 33 397 72 71 73 71 68 67 71 75 72 69 970 72 1452 71 715 65 116 63 189 64 592 61 580 65 835 47 024 44 897 70 Borgen och ansvarsförbindelse i kr per invånare Personaluppgifter Antal årsarbetare Personalkostnad, mnkr 3 3 561 3 687 3 724 3 768 3 865 3 941 4 001 4 030 3 990 3 980 2 156 2 093 2 04 3 1 967 1 931 1 909 1 920 1 810 1 688 1 627 1) Exklusive resultat vid försäljning av anläggningstillgångar och jämförelsestörande poster. 2) Tidigare uppgift har korrigerats. 3) Inklusive utbildning, personalsociala kostnader, omräknad för åren 2005–2013 112 ÖVR IGT Kommunstyrelsen och dess utskott Marie Östh Karlsson (S) Ordförande Stefan Gustafsson (S) Solveig Hallin (S) Marie Lindqvist (V) Hans Bergfelt (M) Vice ordförande Kajsa Hamnén (M) Ilona Michalowski (SD) Ulrika Frick (MP) Ingemar Johansson (C) Marcus Claesson (FP) Peter Berg Johnson (KD) Solveig Hallin (S) Marie Lindqvist (V) Glenn Grimhage (FP) Ledamöter Marie Östh Karlsson (S), ordförande Hans Bergfelt (M), vice ordförande Stefan Gustafsson (S) Solveig Hallin (S) Kajsa Hamnén (M) Ulrika Frick (MP) Marcus Claesson (FP) Marie Lindqvist (V) Ilona Michalowski (SD) Ingemar Johansson (C) Peter Berg Johnson (KD) Näringslivsutskottet Ulrika Frick (MP), ordförande Gabriela Nilsson (M), vice ordförande Gun Kristiansson (S) Peter Berg Johnson (KD) Kajsa Hamnén (M) Planeringsutskottet Stefan Gustafsson (S), ordförande Marcus Claesson (FP), vice ordförande Lennart Wallensäter (S) Marie Lindqvist (V) Kajsa Hamnén (M) Arbetsutskottet Marie Östh Karlsson (S), ordförande Hans Bergfelt (M), vice ordförande Stefan Gustafsson (S) Ulrika Frick (MP) Marcus Claesson (FP) Serviceutskottet Peter Berg Johnson (KD), ordförande Ingemar Johansson (C), vice ordförande Bernt A Runberg (S) My Blomgren (MP) Marcus Ewerstrand (M) Arbetsgivar- och organisationsutskottet Ove Dröscher (S), ordförande Kristian Vramsten (M), vice ordförande 113 ÖVR IGT Förvaltningschefer Håkan Ahlström Stadsdirektör Annika Stedner Kultur- och fritidschef Per Kaarle Miljöchef Ior Berglund Servicechef Elisabeth Jacobsson Skolchef Mio Saba Sjösten Socialchef Björn Marklund Stadsbyggnadschef Carina Nordgren Chef stadsledningsförvaltningen/bitr stadsdirektör Göran Werner Teknisk chef Yvonne Barkstedt Utbildningschef Monica Holmgren Chef vård- och omsorgsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Miljöförvaltningen Serviceförvaltningen Skolförvaltningen Social- och arbetsmarknadsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen Stadsledningsförvaltningen Tekniska förvaltningen Utbildningsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen 114 Annika Stedner Per Kaarle Ior Berglund Elisabeth Jacobsson Mio Saba Sjösten Björn Marklund Carina Nordgren Göran Werner Yvonne Barkstedt Monica Holmgren ÖVR IGT Revisionsberättelse 115 ÖVR IGT Revisionsberättelse 116 Under tre sommarveckor spred tio unga kulturutövare glädje i Mölndal med omnejd. Kultursommarjobb är ett pilotprojekt där kulturintresserade ungdomar anställs av kultur- och fritidsförvaltningen för att berika offentliga miljöer och platser med olika former av kultur. Kultursommarjobb i Mölndal är ett samarbete mellan Mölndals stads kulturskola, Gunnebo Slott och Trädgårdar, Mölndals Turism, kultur och fritid/samhällsarbete och Göteborgs stad kultursommarjobb. Foto: Sonja Skäär. Mölndals stads årsredovisning 2014 är producerad av stadsledningsförvaltningen. Layout och original: Adekvat Form AB, Tollered Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal 2015. Upplaga: 500 ex Mölndals stad ligger söder om Göteborg och har en befolkning på 62 927 personer. Befolkningsmässigt är Mölndal den tredje största kommunen i Västra Götalandsregionen och den 35: e största i landet. Staden består av storstadsnära tätort men också av vidsträckta naturområden. Gunnebo Slott och Trädgårdar, Mölndals stadsmuseum och Kvarnbyn är kulturmiljöer av riksintresse. Mölndals företagsklimat rankas bland de bästa i Sverige. Drygt 37 000 personer är sysselsatta inom stadens gränser varav drygt 4 600 är anställda av Mölndals stad. Under 2014 producerade staden kommunala tjänster för 3,8 miljarder kronor. Det ekonomiska resultatet blev 80,3 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den budgeterade nivån på 30 miljoner kronor. Stadens tillgångar motsvarade vid årsskiftet 4,1 miljarder kronor. Mölndals stad bedriver också verksamhet i bolagsform. Här dominerar distribution av el och fjärrvärme genom koncernen Mölndal Energi samt produktion och förvaltning av bostäder genom främst Mölndalsbostäder AB och Förbo AB. Bolagen omsatte sammanlagt 1 354 miljoner kronor under 2014. Staden inklusive bolagen redovisade ett resultat på drygt 54 miljoner kronor och tillgångarnas bokförda värde var 7,7 miljarder kronor. År 2014 betalade Mölndalsborna 31,39 kronor per intjänad hundralapp i kommunal skatt, varav 20,26 kronor till Mölndals stad och 11,13 kronor till Västra Götalandsregionen. För år 2015 har Mölndals stad beslutat om oförändrad skattesats medan regionen har beslutat om höjd skattesats med 35 öre. Av 100 kronor i skatt till kommunen gick 84 kronor till skola, vård och omsorg, 4 kronor till gator, parker och färdtjänst, 4 kronor till kultur- och fritidsverksamhet och 8 kronor till räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd, planverksamhet samt övrigt. Mölndals stad 431 82 Mölndal • Tel 031-315 10 00 stad@molndal.se www.molndal.se
© Copyright 2025