Enligt arbetstidslagen får vi arbeta högst 200 timmar
MOTION 15.00 FRÅN KARIN GREEN Enligt arbetstidslagen får vi arbeta högst 200 timmar övertid per år i Sverige. Enligt kollektivavtal brukar detta begränsas till 150 timmar per år. Den som råkat ut för långa perioder med övertidsarbete vet hur mycket övertidsarbete frestar på. Det blir ingen tid över till vare sig välbehövlig motion, hemmets skötsel eller umgänge med familj och vänner. För den som har lite längre restid till arbetet blir situationen än svårare. Övertidsarbete är ingen bra grund för en hållbar livsstil och en långt arbetsliv. Maxgränserna har varit desamma sedan väldigt många år tillbaka, åtminstone sedan 1970-80-talet, då samhället 1 (19) såg helt annorlunda ut. I dagens samhälle då i stort sett alla vuxna, såväl mammor som morfäder, yrkesarbetar, barn ska hämtas och lämnas och arbetsresorna generellt är längre finns inte flexibilitet i privatlivet för att parera för att någon familjemedlem arbetar mycket utöver ordinarie tider. Om gränserna sänktes skulle företagen tidigare behöva reagera på arbetstoppar och se över anställningsbehovet. Yrkar därför att Unionen verkar för att gränsen för maximal övertid sänks i kollektivavtalet att Unionen lobbar för att gränsen för maximal övertid sänks i arbetstidslagen Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 2 september 2015 behandlat din motion avseende övertid. Arbetstidsfrågorna är viktiga för Unionens medlemmar. Det visade inte minst diskussionerna på årets förbundsråd inför nästkommande avtalsrörelse. Långa arbetstider, övertidsarbete, oregelbundet arbete, osammanhängande arbete, oförutsägbara arbetstider – alla påverkar de oss och våra förutsättningar för att orka med andra delar i livet. I Unionens kollektivavtal varierar för närvarande antalet timmar av s.k. allmän övertid – de timmar som arbetsgivaren, när förutsättningar för övertid finns, kan använda utan ytterligare överenskommelser – mellan 100 och 200 timmar per år. När det gäller kollektivavtalen är vi på väg mot 2016 års avtalsförhandlingar och vid förbundsrådet i maj behandlades motioner avseende avtalskrav. Vi har därmed ett beslut om inriktning för 2016 års förhandlingar och ett antal motioner inför 2016 som branschdelegationerna kommer diskutera och behandla. Förbundsstyrelsen överlämnar därför motionens första att-sats för behandling vid nästa förbundsråd som har att behandla avtalsmotioner inför avtalsrörelse, vilket därmed först blir till den avtalsrörelse som äger rum efter 2016. Vi vill dock peka på den möjlighet som kommer finnas att lämna förslag 2 (19) och synpunkter till berörda branschdelegationers arbete även nu under hösten. I ert fall innebär det i första hand branschdelegationen Transport, vilken har e-postadress: transport@unionen.se. När det gäller att verka för en ändring av arbetstidslagen, vilken ger möjlighet till åtminstone 200 timmars allmän övertid när kollektivavtal inte gäller, så verkar Unionen i första hand för att parterna via kollektivavtal ska reglera arbetslivets frågor och utveckla kollektivavtalen för att förbättra medlemmarnas vardag då detta stärker parternas möjlighet att själva ta ansvar för villkoren på arbetsmarknaden och ger förutsättningar för långsiktigt stabila regler. Avseende arbetstidslagen så reviderades den relativt nyligen och då reglerna kring extra övertid, vilket minskar sannolikheten för att arbetstidslagen kommer tas upp för behandling inom de närmaste åren. Förbundsstyrelsen har därför beslutat avslå motionens andra att-sats, d.v.s. inte prioritera att lobba för minskad övertidsgräns i arbetstidslagen för närvarande. Förbundsstyrelsen ser däremot arbetet med att minska användandet av övertid som en viktig fråga. Ändringar i övertidstaken för allmän och extra övertid är dock trubbiga verktyg för detta, snarare måste arbetstid och övertidsarbete tydligare vara en del av arbetsplatsernas systematiska arbetsmiljöarbete. En bättre tillämpning av arbetstidsavtalens och arbetstidslagens befintliga regler kring övertid, att övertid bara ska kunna tas ut när särskilda skäl föreligger, kan också användas för att få arbetsplatserna att bättre anpassa sin bemanning och göra att övertid undviks. 3 (19) MOTION 15.01 FRÅN REGIONSTYRELSEN DALARNA Bakgrund: Många medlemmar har gett feedback till oss i RS Dalarna om att det är långa väntetider när man kontaktar Unionens Medlemsservice och att rådgivningen kan variera mycket i kvalitet. Allt ifrån mycket bra till direkt felaktigt. Detta skapar irritation och osäkerhet vilket i förlängningen kan leda till att medlemmar väljer att lämna Unionen. Från anställdaleden inom Unionen är detta dessutom ett resursproblem då det bedöms medföra en bemanning från kontoren på 7-8 heltidstjänster, tid som kan nyttjas bättre i ombudsmannarollen regionalt. Vi (RS) får information om att det är stor personalomsättning på Medlemsservice, vilket säkert är en delförklaring till problembilden. Mål: Skapa en hållbar och långsiktig lösning som gör att medlemsservicen fungerar så bra som medlemmarna rimligen kan begära. Vårt förslag till lösning: Att omgående skapa en dialog med regionstyrelserna om hur en hållbar lösning kan se ut. Det kan ju finnas bra förslag från andra regioner. Eventuellt kan en grupp skapas för att behandla denna fråga, men då behöver den ha mandat att kunna påverka. Regionstyrelsen Unionen Dalarna genom Benny Häggblad (vice ordförande i RS Dalarna) 4 (19) Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 11 – 12 maj behandlat er motion som handlar om Unionens medlemsservice och avger följande svar: Under en längre period så har medlemsservice från och till brottats med långa väntetider. Förbundsstyrelsen ser mycket allvarligt på det och har frågan under ständig bevakning. Därför har vi löpande krävt rapporter om hur väntetiderna ser ut och vilka åtgärder som anställdaorganisationen planerar för att åtgärda problemet. Även om vi, utifrån rapporterna, kan konstatera att väntetiderna inte är i nivå med uppsatta mål så visar de att anställdaorganisationen fokuserar frågan och löpande sätter in insatser. I samband med rapporterna får vi i styrelsen förmedlat till oss att insatser görs och att utvecklingen går åt rätt håll. En av anledningarna till de långa väntetiderna är att verksamheten på förbundskontoret har haft en stor underbemanning. Därför har verksamheten under en period förstärkts med regionala resurser. Vi konstaterar samtidigt att trots förstärkningen har målen för 2014 inte nåtts. Från och med hösten 2015 kommer resurser att tillföras till medlemsservice på förbundskontoret. Då kan den regionala förstärkningen avvecklas och resurserna frigörs åter för det regionala arbetet. Personalomsättningen på Medlemsservice lyfts upp som en del i problembilden vilket till viss del stämmer. Det är flera personer som under åren gått vidare till andra tjänster inom organisationen. I grunden är det positivt att medarbetare utvecklas och går vidare internt och Medlemsservice utgör en bra start och en bra kompetensförsörjning för många andra tjänster. Kanslichefen har säkerställt att Medlemsservice framöver har en personalplanering som innebär en överanställning för att kunna hantera personalomsättningen. I skrivelsen påtalas att det är varierande kvalitet i rådgivningen. De rapporter styrelsen får av de mätningar som görs efter telefonsamtalen pekar på att en 5 (19) majoritet är nöjda med såväl bemötande som kvalitet. Vid signaler om bristande kvalitet i rådgivningen är det viktigt att den informationen löpande förs in i anställdaorganisationen och vidare till medlemsservice för att kunna arbeta med kvalitetssäkring. Med de insatser som är planerade är det förbundsstyrelsens förhoppning att vi skapar en medlemsservice som är hållbar över tid och som kan hantera förväntningarna från våra medlemmar utan det regionala stödet. Det finns ett förslag i motionen om att skapa en dialog med regionstyrelserna om hur en hållbar lösning ska se ut. I verksamhetsplaneringsarbetet sätter förbundsstyrelsen tydliga mål och krav på leverans, vilket är gjort för verksamheten på medlemsservice. Hur anställdaorganisationen arbetar för att nå målen är ytterst en fråga för kanslichefen. Förbundsstyrelsen beslöt att man ansåg motionen vara besvarad. MOTION 15.02 FRÅN ERIKA LUNDMARK Unionen är ett stort förbund och större blir det. Detta är en spännande utmaning för hela organisationen och så även för de förtroendevalda som leder regionstyrelserna. Rollen som Regionordförande är fantastiskt rolig, stimulerande och utvecklande men kan också vara svår och ibland lite för krävande. Förutsättningarna för ordförandena i Unionens regioner är olika. Det finns både heltidsfackliga ordföranden och så finns de som är tjänstlediga för uppdraget. Det är stora regioner, det är små regioner och antagligen 18 olika 6 (19) arbetssätt. Detta är en styrka och visar på den stora bredden i förbundet men spretighet kan innebära även andra saker. Till exempel frågan om kompetens; det har på gemensamma samlingar, ex på Dialogforum, diskuterats vilken kompetensnivå regionrepresentanterna har och om den är tillräcklig. Det pratas också om att vi gör saker för olika på regionerna och att enhetligare arbetssätt ibland efterfrågas. Viktiga frågor men hur ska jag som enskild ordförande kunna driva dessa frågor? Och hur vet en Regionordförande vad som är rätt och riktig kompetens för uppdraget? Sedan finns det också situationer då uppdraget som Regionordförande kräver mer och kanske för mycket; vid en omfattande remisshantering som nu inför kongressen eller om en region står utan Regionchef under kortare eller längre tid. Det är också en speciell situation när man som nyvald tillträder posten som ordförande. Sammanfattningsvis – det hedersamma uppdraget att leda en regionstyrelse i Unionen skulle kunna utföras på ett för individen och Förbundet bättre sätt; en Regionordförande behöver utbildning och support! Förslag på förbättringar: 1. En regional kontakt på Förbundskansliet: Utse med tydlighet en kontaktperson på förbundet som Regionordförande kan kontakta vid behov. Det kan vara tips om arbetssätt i andra regioner, hjälp vid frågor om förbundet, stöd vid utveckling av styrelsen och tips om aktuella händelser och utbildningar. Dessutom; en sådan resurs kan ju ge värdefull input från regionerna till förbundskansliet om vad som händer ute i regionerna. 2. Central utbildning: Sätt ihop en central utbildning för nya Regionordföranden. En dag eller två när den nya förtroendevalda får besöka Förbundskansliet, Förbundsledning, få kännedom om hur Unionen är uppbyggt och träffa personer på olika sektioner. Naturligtvis är introduktionen i 7 (19) regionen viktigast men för att bli en del av något större måste kunskap och kännedom om Unionen centralt också ges. 3. Möjliggör möten mellan regionordföranden: Stimulera och uppmuntra möten, både ekonomiskt och organisatoriskt, mellan Unionens Regionordföranden. Bra är ju det som nu sker i anslutning till Dialogforum i mars. Vi kan lära av varandra, vi kan stötta och vi kan inspireras av andra regioners arbeten. Det här handlar också om vilka personer som i framtiden kan tänkas ta sig an ett uppdrag som Regionordförande och om vilken kompetensnivå regionerna demokratiskt ska ha. Vill vi ha förtroendevalda med olika sorters erfarenheter och förutsättningar, ja då måste vi också bereda mark för det! Erika Lundmark Unionen Västerbotten Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 11- 12 maj behandlat din motion som handlar om att stärka Unionens regionordförande. Förbundsstyrelsen delar din uppfattning att man som regionordförande kan behöva en kontaktperson på förbundskontoret och att introduktion i den nya rollen kan vara av stor betydelse. Det är viktigt att man som förtroendevald i Unionen alltid ges rätt förutsättningar för att utföra sitt uppdrag. Det gäller samtliga förtroendeuppdrag. 8 (19) En regional kontakt finns redan i form av förbundssekreteraren. En väg framåt för att tydliggöra förbundssekreterarens roll som stöd till RO är att detta kommuniceras tydligare. Genom en större kännedom om att förbundssekreteraren kan utgöra ett stöd för regionordförande och regionstyrelse finns en möjlighet att utveckla detta ytterligare. Förbundsstyrelsen delar din uppfattning att det behövs en introduktion av nya regionordföranden. Hur den skall formas vad gäller innehåll och längd behöver planeras ytterligare. Förbundsstyrelsen menar att dialogmötenas funktion i förbundet är att just regionordföranden och någon mer från regionen skall mötas och utbyta erfarenheter. Arbete är påbörjat där mötesformerna ses över, för att svara mot behovet och hur vi kan utveckla våra dialogforum. Regionordföranden har också alltid möjlighet att träffas på eget initiativ. PG/RO-mötena är kanske dem som svarar upp mot erfarenhetsutbyte mest. Möjligen skulle den typen av träffar kunna utvecklas, där man kan hitta andra former för möten. Förbundsstyrelsen kommer att ta med sig detta i sin fortsatta planering. Förbundsstyrelsen beslöt Att 1:a att satsen är besvarad Att 2:a och 3:e att-satsen är beaktade 9 (19) MOTION 15.03 FRÅN ANETTE TÖRNHEDE Jag vill att Unionen arbetar för att ändra villkoren för avtalspension SAF-LO retroaktivt som är en av försäkringarna i kollektivavtalet. Moderatregeringen ändrade så att folk utförsäkrades i sjukförsäkringen och efter det fungerar inte avtalspensionen i kollektivavtalet längre. Eftersom den utförsäkrade inte kommer in igen i systemet om fortsatt sjuk förrän efter tidigast 90 dagar och avtalspensionen i kollektivet har ett efterskydd på 90 dagar gäller inte den längre. Det är många som blir utförsäkrade och inte kan arbeta p g a sjukdom och kommer in i systemet igen efter 90 dagar. De har då inte längre rätt till någon avtalspension. Arbetsgivarna får tillbaka stora summor p g a detta. Det heter då att de har betalat för mycket. Det finns ytters få som känner till detta och kommer först när de ålderspensioneras upptäcka att de får mycket mindre. Jag vill även att Unionen arbetar för att arbetsgivarna ska bli tvungna att avsätta återbetalda pengar till tjänstepensioner. Skulle arbetsgivaren gå i kunkurs ska pensionerna kunnas utlösas till de anställda i form av avtalspension. Om socialdemokraterna kan driva igenom att utförsäkringarna upphör kommer ändå de som redan har blivit utförsäkrade inte avtalsförsäkringen att gälla. Därför ska även villkoren gälla för de retroaktivt. Jag vill även att Unionen arbetar för att trycka på socialdemokraterna att de återställer i arbetsgivaravgiften förhållanderna procentsatserna innan maktskiftet år 2006. Gällande sjukförsäkringen var den 10,15 och allmän löneavgift 3.07. År 2015 är det omvänt. Sjukförsäkringen är på 4,35 % och allmän löneavgift 10,15% 10 (19) Allmän löneavgift kom till år 1995 och var tänkt att finansiera Sveriges medlemskap i eu. Den var då 1,5%. Den används också som en regulator till de andra socialavgifterna. Vilket innebär om de andra avgifterna ändras påverkas allmäna löneavgiften i samma mån. Totala summan påverkas inte. Den enda avgiften som har ändrats markant är sjukförsäkringsavgiften. Se ovan. Allmäna löneavgiften har därför regleras efter den. Allmäna löneavgiften har även används på senare år som förstärkning till statsbudgeten. Källa: Skattemyndigheten, arkiv, allmän löneavgift De sjuka ska inte betala de stora skattesänkningarna som är gjorda. Inte heller finansiera eu-avgiften. Det är de stora svenska multinationella exportföretagen som ville att Sverige skulle vara med i eu. Då ska de också stå för finansieringen. Förrut stod arbetsgivarna för 10% av sjukförsäkringen när de sjuka ökade som mest. När moderatregeringen tillträde år 2006 tog de bort medfinansieringen. Jag vill även att Unionen arbetar för att jämna ut de stora skillnaderna mellan de som har fått avsevärt mer i plånboken med 13 månadslöner när de arbetar och de sjuka och arbetslösa som får betala mest i skatt. Exempel månadslön brutto 28.000 betalar vid sjukdom 24.000 kr mer i skatt per år än de som arbetar. Ålderspensionärer betalar 12.000 kr mer per år. På det kommer dessutom trängselskatt och dieselskatt som sjuka och arbetslösa betalar samma avgift som de arbetsförda. De sjuka har även merkostnader för rehabilitering, mediciner och läkarbesök. Jag vill även att Unionen arbetar för differentiella pensionsåldrar. Högre tjänstemän med stort eget inflytande borde pensionsåldern tas bort. Kroppsarbetande borde ha pension vid 40-45 års ålder. Jag vill även att Unionen arbetar med att få bort orättvisan med hjärntvättningen att alla måste arbeta med syfte på de sjuka. De som tar ut föräldrarförsäkring är friska och kan vara hemma från 390 dagar med 80 % av 11 (19) lönen utan att arbeta och har en av världens bästa försäkring medan de sjuka blir utförsäkrade efter 365 dagar. Föräldrarlediga kan dessutom med vårdnadsbidrag vara hemma upp till 3 år och får ut 3.000 kr per månad utan att arbeta. De kan dessutom få bidrag som heter jämnställdhetsbonus på engångsbeloppet 12.000 och flerbarnstillägg redan vid 2 barn på barnbidraget. Det senare har dessutom förra moderatregeringen höjt. Det förra bidraget är skapat av föregående moderatregering. Jag vill att Unionen arbetar för att höja beloppsnivåerna på sjukförsäkringen vid sjukersättning. I nuvarande läge blir det som högst 62%. Även att Unionen arbetar för att beloppen på arbetsskadeförsäkringen ändras tillbaka som det var förrut så att den indexeras efter avtalslönerna per år och inte efter prisindex som är betydligt lägre. Detta gör att de som har en tilldömd arbetsskada halkar efter lönemässigt år efter år mot de som arbetar. Arbetsskadeförsäkringen är tänkt att inte den drabbade ska ha sämre ersättning än om den hade arbetat. Med vänlig hälsning Anette Törnhede Förbundsstyrelsen har vid sitt möte 11 – 12 maj behandlat din motion vad gäller frågor rörande de allmänna trygghetssystemen och tjänstepensionerna. Styrelsen delade upp din motion i olika delfrågor för att kunna vara så tydlig som möjligt och samtidigt på det sättet beskriva hur man uppfattat dina frågeställningar. 1. De som når det bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och genomgår ALI på 3 månader förlorar sin ITP - sjukpension om de återvänder till sjukförsäkringen efter 3 månader. 12 (19) Svar: ITP-nämnden har beaktat detta och vidtagit åtgärder för att förhindra att sjukskrivna med ITP-sjukpension förlorar sin sjukpension vid utförsäkring om de därefter går tillbaka till sjukförsäkringen, och detta även om utredningen från arbetsförmedlingen och försäkringskassa tar längre tid än tre månader. Motionären skriver i sin motion om Avtalspension SAF-LO men vi har tolkat motionen som att det är ITP som avses. Förbundsstyrelsen beslöt Att Motionen i denna del är besvarad. 2. Eventuella lösningar för de som genom genomgående av ALI förlorat sin ITP-sjukpension ska få sjukpension retroaktivt. Svar: Vilka kostnader som förslaget skulle innebära är svåra att bestämma. Det förefaller dock inte realistiskt att driva en sådan retroaktiv tilldelning av ITP-sjukpension till de individer som tidigare har förlorat sin ITP-sjukpension i samband med utförsäkring och genomgående av ALI. Inte minst därför att en sådan retroaktiv åtgärd innebär ett prejudikat som riskerar att i framtiden göra försäkringens kostnader ytterst svåröverblickbara, och därmed hota legitimiteten i försäkringen bland arbetsgivarna. Förbundsstyrelsen beslöt Att Motionen skulle avslås i denna del. 3. Unionen ska verka för att förhållandena mellan sjukförsäkringsavgiften och den allmänna löneavgiften återställs till de förhållanden som gällde 2006. År 2006 låg den allmänna löneavgiften på 4,4 %, och sjukförsäkringsavgiften på 8,64 %. År 2015 är den allmänna löneavgiften 10,15% och 13 (19) sjukförsäkringsavgiften 5.02%. I motionen görs gällande att ett återställande av förhållandet mellan den allmänna löneavgiften och sjukförsäkringsavgiften innebär att sjukskrivna inte behöver bära kostnaderna för EU-medlemskapet, som då istället faller på ”de stora svenska multinationella exportföretagen”. Svar: Utvecklingen av förhållandena mellan den allmänna löneavgiften och övriga delar av arbetsgivaravgiften är intressant. Bedömningen är dock att ett återställande av förehållandena mellan den allmänna löneavgiften och övriga delar av arbetsgivaravgifterna inte får de konsekvenser som efterfrågas av den anledningen att statens inkomster från sjukförsäkringsavgift och allmänna löneavgiften inte är helt öronmärka för specifika ändamål. Exempelvis hade socialförsäkringssystemet 2013 ett överskott på 313 miljoner kronor, som staten kunde disponera till annat. Och vad gäller allmänna löneavgiften används den till att täcka fler kostnader än medlemsavgift till EU. Vilka aktörer eller delar av samhället som ska bära kostnaderna för Sveriges medlemskap i EU är också en fråga som ligger långt utanför Unionens område. Förbundsstyrelsen beslöt Att Motionen skulle avslås i denna del. 4. Unionen ska arbeta för att ta bort skillnader i skatt på arbetsinkomster och skatt på inkomst i form av ersättningar från trygghetssystemen (ersättning från sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen) och pension. Svar: Unionen arbetar för att både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen ska ge standardtrygghet. I detta arbeta ingår en påverkan av de olika skattenivåerna som en del, även om fokus i det arbetet hittills har legat på en höjning av taken inom de olika försäkringarna. Unionen har också genom sitt arbete inom TCO lyft frågan om den ojämna skatteuttaget genom TCO:s positionspapper inom sjukförsäkringsområdet, där 14 (19) en översyn av skattesystemet med målet att minska skillnaden mellan ersättningsnivån efter skatt och ersättningsnivån före skatt efterfrågas. Förbundsstyrelsen beslöt Att Motionen i denna del är besvarad 5. Unionen ska arbeta för differentierade pensionsåldrar där bl.a. pensionsåldern för tjänstemän tas bort, och att kroppsarbetare ska ha möjlighet att gå i pension vid 40-45 års ålder. Svar: Det kan konstateras att det i dagens allmänna pensionssystem inte finns någon fastlagd pensionsålder, och att Unionen arbetar för att öka möjligheten för fler tjänstemän att orka och vilja stanna kvar längre i arbetslivet. Vad gäller möjlighet för kroppsarbetare att gå i pension vid 40-45 års ålder är bedömningen att ett sådant krav är politiskt och ekonomiskt orealistiskt. Istället fokuserar Unionen, tillsammans med andra fackförbund – även LO – på att verka för en ständigt förbättrad arbetsmiljö där folk mår bra av och på arbetet. Förbundsstyrelsen beslöt Att Motionen skulle avslås i denna del. 6. Unionen arbetar för att sjuka inte måste arbeta. Motiveringen till detta är att personer som är föräldralediga, eller är hemma med vårdnadsbidrag, inte behöver arbeta. I motionen ses detta som djupt orättvist. Svar: Utgångspunkten för Unionens arbete med sjukförsäkringen är att sjukförsäkringen skall vara både en försäkring som ger standardtrygghet vid övergående perioder av arbetsoförmåga på grund av sjukdom, men också en försäkring som ger den sjukskrivne stöd och hjälp att återgå till sitt arbete – eller att ställa om till annat arbete. Unionen anser att alla som har en arbetsförmåga har en skyldighet att ta tillvara denna om det krävs för att klara av den egna försörjningen. Vidare arbetar Unionen för att de krav som ställs 15 (19) på sjukskrivna är rimliga och väl avvägda, och att de sjukskrivna verkligen får det stöd de behöver för att komma tillbaka i arbete. En del i detta arbete är att verka för att de verktyg som försäkringskassan använder för att bedöma sjukskrivnas arbetsförmåga ger en rättssäker och rimlig bedömning av denna förmåga utifrån både den enskildes aktivitetsförmågor och förutsättningar och utifrån de krav som ställs inom dagens arbetsliv. Förbundsstyrelsen beslöt Att Motionen skulle avslås i denna del 7. Unionen ska verka för en höjning av sjukersättningen. Svar: Unionen arbetar för att höja ersättningsnivåerna inom sjukförsäkringens sjukpenningdel, dels genom att arbeta för ett högre tak för sjukpenningen och dels för att avskaffa skillnaden mellan sjukpenning på normalnivå och sjukpenning på fortsättningsnivå, där Unionen anser att den senare bör ligga i nivå med den förra. Vad gäller sjukersättningen, som inte är att sammanblanda med sjukpenning, är denna ersättningsform tänkt som en långvarig ersättning till dem som mera permanent har en arbetsoförmåga på grund av sjukdom som hindrar dem att försörja sig själva genom förvärvsarbete. Vilken nivå sjukersättningen ska ligga på är en svår fråga, som även inbegriper övergripande politiska prioriteringar mellan olika politikområden. Därtill har Unionen inte ansett att dagens nivå på sjukersättningen är orimlig. En bredare politisk diskussion kring nivån på sjukersättningen bedöms därför ligga utanför Unionens område. Istället vill Unionen att stöd och hjälp för återgång i arbete till personer som har sjukersättning blir bättre, samt att fler som idag utförsäkras istället ska få sjukersättning. Förbundsstyrelsen beslöt Att Motionen skulle avslås i denna del. 16 (19) 8. Unionen arbetar för att livränta från arbetsskadeförsäkringen indexeras efter löneindex och inte efter prisindex. Svar: Unionen arbetar för att taket inom arbetsskadeförsäkringen ska höjas för att säkerställa att arbetsskadeförsäkringen ger ersättning för förlorad inkomst, och i detta arbete ingår att verka för att taket följer löneutvecklingen. Förbundsstyrelsen beslöt Att Motionen i denna del är besvarad. MOTION 15.04 FRÅN REGIONSTYRELSEN UPPLAND Regionstyrelsen i Uppland vill uppmärksamma att det är flera medlemmar, icke-medlemmar, organisationer och myndigheter som ännu inte riktigt vet vilka vi är, ej heller vilka områden vi organiserar och verkar i, samt vad vi vill inom arbetslivet. Vi föreslår därför att en kortare Unionenfilm borde göras för att klargöra detta. Filmen bör beskriva att vi är ett fackförbund, vilka områden vi finns i, vilka olika tjänster våra medlemmar har och deras vardag, de olika medlemsformerna samt vikten av att organisera sig fackligt lokalt och att vi tror på den Svenska modellen. Vidare bör även våra hjärtefrågor översiktligt beskrivas. 17 (19) Filmens syfte bör vara informativt och kunna användas vid träffar med beslutsfattare, t.ex politiker och även vid olika medlemsmöten. Att filmen samtidigt ska vara ”Youtube-vänligt” är självklart. Regionstyrelsen i Uppland yrkar med stöd av detta att Förbundstyrelsen fattar beslut om att göra en Unionenfilm med syfte och innehåll i motionsskrivarens anda Regionstyrelsen i Upplands ordförande Åsa Liljedahl Förbundsstyrelsen behandlade er motion, avseende en bred informativ Unionenpresentation på film på sitt möte den 31 augusti - 4 september. Förbundsstyrelsen instämmer i regionstyrelsen Upplands mening att det är alltför många medlemmar, icke-medlemmar, organisationer och myndigheter som ännu inte vet vilka Unionen är, ej heller vilka områden vi organiserar och verkar i, samt vad vi vill inom arbetslivet. Förbundsstyrelsen uppfattar att förslaget innefattar en film som för en bred och fackligt omedveten målgrupp svarar på frågorna Vem är Unionen Vad vill Unionen Vilka är Unionens hjärtefrågor Vilka Unionen organiserar 18 (19) Varför är det viktigt med lokal organisering Förbundsstyrelsen menar att intentionen med motionen är bra, behovet av en bred men enkel beskrivning av Unionen finns. Filmer som svara på de flesta av frågorna (1-4) ovan finns på Unionens Youtubekanal men behöver ses över efter kongressen i oktober både med tanke på ordförandevalet och på kongressens övriga beslut. Om alla fem frågor kan besvaras för alla målgrupper i en och samma film föreslås utredas i samma översyn, filmen får inte bli för lång för att vara Youtube-vänlig. Arbetet med översynen föreslås starta under senhösten, arbetet innefattar både själva filmerna/filmen och visningskanalen. Föreslagen produktion planeras och budgeteras i verksamhetsplaneringen 2016. Utifrån ovanstående orientering ansåg förbundsstyrelsen att motionen är beaktad. 19 (19)
© Copyright 2024