Ladda hem Frösundas Förtroenderedovisning för 2015

KUNDFOKUS
FÖRTROENDEREDOVISNING
2015
STANS
KVALITETSPYRAMIDEN
Att arbeta för högsta möjliga kvalitet
är på ett sätt maskinellt, en del av
Frösundas nyckelprocess, men
samtidigt handlar det om att utgå
från kundens upplevelse för att
ständigt förbättra kvaliteten.
Kvalitetspyramiden visar hur det går
till – med komp­letterande perspektiv
och en stadig bas. Pyramidernas sidor
beskriver Kund­perspektivet, Leverans
och Kontroll & Uppföljning.
Läs mer på sid 33 och 35.
”Jag vill känna mig kompetent
i mitt liv och i mitt hem”
MARLENE BERGQVIST, HÄLSOKONSULT, KUND HOS FRÖSUNDA OCH BLIVANDE MAMMA,
PORTRÄTTERAD PÅ FRAMSIDAN MED BLIVANDE PAPPAN ERIK APPELBLAD.
KUNDPERSPEKTIVET: Kommer
LEVERANS: I basen finns vårt
KONTROLL & UPPFÖLJNING:
alltid först. I basen finns beslut som gäller
förhållningssätt och bemötande, jämte
I basen finns egna kontroller, tillsyn och
kunden, sedan beställarens, alltså den
lagar, förordningar och föreskrifter;
inspektioner från statliga organ. Sedan
betalande kundens, syfte och mål med
sedan policys, processer och rutiner,
koncerngemensam kontroll, kollegial
insatsen. I toppen finns kundens egna
­ledarskap, kompetens och medarbetar­
­kontroll, nöjd medarbetarindex och
önskningar för största möjliga livskvalitet.
skap. I toppen finns bästa tillgängliga
nyckeltal. I toppen finns nöjd kundindex.
Sida 4–17
kunskap och utveckling.
Sida 18–21
Sida 22–37
EN RESA MOT FÖRÄNDRING
FÖR TVÅ ÅR SEDAN påbörjade vi Frösundas hittills
2) Privat omsorg ska finnas och driva utvecklingen.
Fler alternativ ger kunderna större möjlighet att välja
det de tycker är bäst, oavsett om de väljer efter kvalitet,
ideologi eller någon annan parameter. Drivkraften att
vara bäst för kunden driver utveckling och innovation.
Frösunda är ett omsorgsbolag, som drivs för våra
kunder. Vår organisation ger oss möjlighet att vara
flexibla och nyskapande. Under 2014 har forskare
från Karolinska Institutet visat att privata genom­
förare kan leverera högre kvalitet hos kunderna,
till lägre kostnad för den beställande kommunen.
Det vill vi fortsätta göra.
viktigaste resa, och nu är vi mitt i förändringsarbetet.
Mycket har kommit på plats – organisationen,
processerna, riktningen och inte minst målet: att driva
vårt arbete med fokus på kunderna. Oavsett.
Vi är i processen att omvandla insikter till praktisk
handling och det är jobbigt. Vi måste ändra vårt
sätt att tänka och arbeta, ifrågasätta våra före­
ställningar i vardagen.
Det är svårt för att det i grund och botten handlar
om en maktförflyttning. Vi går i frontlinjen av den
förändring som vi ser som omsorgens framtid – där
vi som leverantör flyttar från att vara den som vet allt
bäst, till att vara den som lyssnar på kunden bäst.
Från välmenande expert till omsorgsinnovatör, som
finner sanning i mötet med kunden.
4
I praktiken innebär kundfokus att allting ska börja med
kunden; varje dokument och varje process. Varje var­
daglig aktivitet ska medvetet börja med kunden, tills det
värderingsdrivna beteendet sitter i ryggraden hos var
och en av oss. Ett medarbetarskap där vi delar känslan
av att ”jag är redskapet som gör skillnad för kunden”.
Det är meningsfullt för vi arbetar med några av
samhällets mest utsatta grupper. Det är vårt uppdrag
att skapa livskvalitet för människor i behov av särskilt
stöd, vare sig det beror på en funktionsnedsättning,
en demenssjukdom eller en utsatt familjesituation.
I det arbetet kan vi vara våra kunders armar och ben.
Men aldrig deras hjärnor. Vår yrkesstolthet bygger på
vår förmåga att bemöta alla med samma respekt,
engagemang och nyfikenhet.
2015 ÄR LEDARSKAP OCH INNOVATION
2014 VAR TILLVÄXT OCH POLITIK
För Frösunda var 2014 ett år av tillväxt i samtliga
affärsområden i Sverige, samtidigt som ägandet
i Norge såldes. Dialogen med kunderna har fortsatt
vara i fokus, bland annat genom en NPS-mätning i hela
bolaget, och en stor satsning på förbättrad uppstarts­
process har gett utslag när vi tagit över entreprenader.
Som bredare trend har valrörelsen och den politiska
uppgörelsen kring vård och omsorg dominerat
land­skapet 2014. Det har också stor betydelse för de
viktigaste frågeställningarna för omsorgen under 2015:
1) Vi ska göra skillnad för några av samhällets
mest utsatta grupper. Det ultimata målet är att våra
tjänster ska bidra till att våra kunder ska få en naturlig
plats i samhället.
De största utmaningarna är också de som vi har
valt att prioritera i arbetet under året som kommer.
• Cheferna: Vi lägger ett tydligare ansvar på cheferna,
vars kundorienterade chefskap är framgångs­faktorn
i vår förändringsresa. Ledarskapsförsörjning är
också en utmaning, som kräver både förbättrad
rekrytering och intern chefsförsörjning.
• Innovation: Vår tydligaste möjlighet till innova­
tion är i relationerna med kunden. Nu bygger vi
koncept för att stödja den informella innovations­
processen i mötet med kunden.
Våra strategiska vägval ligger fast med målet att bli
kundens förstahandsval. Det handlar om kund­
orienterat chefskap, fortsatt utveckling av äldreom­
sorgen, och inte minst bemanning – rätt person, i rätt
tid och på rätt sätt. Och det handlar om kundfokus,
först och sist.
SUSANNE SIDÉN
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
KUNDPERSPEKTIVET
”De bästa
vuxna är de som
man inte kan
skrämma iväg”
Victor Rugås har på Frösundas enhet Staffansbo
hittat ett sätt att få livet att fungera. Som kund hos
Frösunda är han en av de som kan ge oss svar
om vår kvalitet. Det är en grundläggande insikt
om kundfokus, som är avgörande för alla oss som
arbetar med omsorg för högsta livskvalitet.
VISION
Vi är det självklara valet och en
förebild för hur social omsorg drivs
ansvarsfullt och med hög kvalitet.
MISSION
Vi får förtroende för att vi tar ansvar.
VÄRDERINGAR
Respekt • Engagemang • Nyfikenhet
Personer med funktionsnedsättning, äldre
och unga får en naturlig plats i samhället.
5
ATT FÖRSTÅ VARJE KUND
Frösunda arbetar med kundfokus. Men kunden är inte en enhetlig grupp – Frösunda har inte mindre än
16 kund­grupper vars behov, önskemål och förutsättningar varierar. För att klara vårt uppdrag behöver
vi ha en bra dialog med alla grupper. Vi behöver veta vad de vill, finna mönster och göra analyser men
också se till varje individ och förstå vad hon eller han tycker är viktigt.
Här möter du representanter för hela den komplexa kundbilden som vi dagligen navigerar utifrån: kund,
närstående, beställare och internkund, i vart och ett av våra fyra affärsområden – Assistans, Funktions­
nedsättning, Individ & Familj och Äldreomsorg.
”Frösundas värdeord är fantastiska.
Särskilt gillar jag ordet nyfiken.”
MARIANNE DELPHIN
6
”Annie älskar att ta långa
promenader, särskilt ute bland
folk. För det mesta är Annie nöjd
och glad. Vi märker snabbt om
hon inte är det!”
Sonja Olsson, mamma till
Annie, 12, närstående, Assistans
”Med Frösunda får jag bestämma
själv vad jag vill göra. Jag har bott
i mitt hus i tio år nu och det bästa
med det är att få göra vad jag vill
och fixa med saker. Jag gillar in­
redning så det är viktigt. Jag gillar
också att åka iväg på konserter,
hockey och gå på bio.”
Glen Degerfält, kund, Assistans
Försäkringskassan godkänner
eller avslår en kunds begäran om
assistanstimmar. De är bestäl­
laren, men kunden själv väljer
Frösunda som utförare. Frösunda
kan ge kunden eller anhörig
juridiskt stöd till exempel
i ansökan om utökad assistans.
Försäkringskassan, beställare,
Assistans
KUNDPERSPEKTIVET
”Det viktigaste är att våra kunder
får bästa möjliga omsorg. Kunden
ska uppleva våra kärnvärden:
respekt, engagemang och
nyfikenhet. Internt på företaget
gäller samma sak; vi lever våra
värderingar.”
Mattias Ragnegård, chef för
Frösunda Region Öst, internkund,
Assistans
”När mina kompisar kommer
hit är det självklart vad vi pratar
om: fotboll. Mitt starkaste minne
från min egen fotbollskarriär var
när vi vann Allsvenskan 1954. På
den tiden fick man inte byta ut
spelare och en av våra fick benet
avsparkat så vi vann med bara
tio man på plan.”
Rune Jingård, 89 år, kund,
Äldreomsorg
”Frösundas värdeord är fantas­
tiska. Särskilt gillar jag ordet
nyfiken. Jag vill att människor
ska vara nyfikna på mamma.”
Marianne Delphin, dotter till
Alice Delphin, närstående,
Äldreomsorg
”Upphandlingen som Frösunda
vann handlade dels om vilka mer­
värden utföraren kan tillföra men
det handlar också om bemanning.
Vi har som mål att alla våra
boenden ska bli ännu bättre än
vad de redan är.”
Åsa Zacharoff, Alingsås kommun,
beställare, Äldreomsorg
”Frösunda verkar ha lyhörda
chefer, som ger stöd, trygghet,
struktur. Utan det är personalen
ganska utelämnade. Jag hoppas
på en nystart nu när de tar
över driften.”
Ester Rebolledo, undersköterska
på Ängabogården, internkund,
Äldreomsorg
”Jag gillar inte när regler ändras
hela tiden. Det gör mig arg när
vuxna bara ser det dåliga, jag vill
att de ska uppmuntra mig. För
mig är det mycket lättare att sköta
mig och gå till skolan när jag
vet varför jag måste göra det och
jag behöver få veta vad som ska
hända sedan.”
Madeleine Passot, 16 år,
kund, Individ & Familj
”Det är bra att Victor får det stöd
han behöver. När vi ses nu kan vi
ha det trevligt som familj. Till alla
andra föräldrar vill jag bara säga:
sök hjälp tidigt. Jag önskar att alla
kunde få den här typen av stöd.
Samverkan och effektiva insatser
är otroligt viktigt för vad kostar det
inte i längden att en ung person
inte får möjlighet att fungera?”
Gabriella Rugås, mamma till
Victor, närstående, Individ & Familj
”Frösunda är duktiga på att se till
att familjehemmet får rätt stöd.
De är bra på att göra överens­
kommelser och bra på att komma
på lösningar om något förändrats
i uppdraget. De är flexibla och
samarbetsinriktade.”
Sandra Gustavsson, social­
sekreterare ungdomsenheten
i Skara kommun, beställare,
Individ & Familj
”Barnets rättigheter är något som
ligger mig nära. Ofta säger man
lite slarvigt i styrelserummen att
det är viktigt med ”barnperspek­
tiv”. Men man måste ha BARNS
perspektiv – det är skillnad. Barns
eget perspektiv glöms ofta bort
och då blir det blir problem. Men
det är en större politiskt fråga.”
Asim Abdurahmanovic,
verksamhetschef och internkund,
Individ & Familj
”På jobbet hjälper jag till med
disken och med posten. Det är
jättekul! Det bästa är att få hjälpa
Peter. Han sitter framför datorn
och slarvar alltid med disken, så
jag hjälper honom med den. Peter
brukar busa med mig! Men det är
lugnt. Jobbet är bra, fett bra!”
Sara Jansson, kund,
Funktionsnedsättning
”Pelle hade inte varit kvar i 20 år
hos Frösunda om det inte hade
varit så bra. Frösunda redovisar
allt de gör och jag skriver under.
Allt följs upp. Jag är glad att jag
har dem. Jag kan ringa när som
helst utan att känna mig besvärlig
och får prata med någon som vet
vad han har gjort under dagen
och känner honom som jag gör.”
Eva Bohlin Strandberg, syster
och god man till Pelle Bohlin,
närstående, Funktionsnedsättning
”En bra utförare ska erbjuda
stimulerande daglig verksamhet
utifrån brukarnas behov, vara
lyhörd och öppen för förändringar,
utveckla sin verksamhet så att
den passar brukarna. Det tycker
jag att Frösunda gör.”
Dick Morén, biståndsbedömare
Skarpnäck stadsdelsförvaltning,
beställare, Funktionsnedsättning
7
LYSSNAD TILL, TRYGGHET
OCH SJÄLVSTÄNDIGHET
Förtroenderedovisningen ska svara på kundernas viktigaste frågor. De vill framförallt
veta hur vi arbetar för att lyssna, skapa trygghet och självständighet.
FRÖSUNDAS VISION är att vara det självklara valet och
en förebild för hur social omsorg drivs ansvarsfullt
och med hög kvalitet. Visionen leder oss till vår mission:
Vi får förtroende för att vi tar ansvar.
LEDORD FÖR FÖRTROENDEREDOVISNINGEN
KONTEXT: Vi vill undersöka vår påverkan på
samhället snarare än endast vår egen prestation.
VÄSENTLIGHET: Vi för dialog med intressenterna,
tar reda på vad de tycker är viktigast och utformar
vår rapportering för största relevans.
FULLSTÄNDIGHET: Det betyder till exempel att vi
ständigt arbetar för att alla avvikelser ska rapporteras
och att samtliga viktiga framsteg och effektiva
lös­ningar dokumenteras väl.
TRANSPARENS: Vi presenterar fakta och kunden
värderar våra resultat.
INTRESSENTIDENTIFIERAT INNEHÅLL
8
Rapporten innehåller information om de effekter
som interna och externa intressenter har pekat ut som
allra mest väsentliga. Vi tar även hänsyn till lagar
och internationella överenskommelser kopplade till
mänskliga rättigheter när vi beskriver verksamheten.
Avgränsningarna har gjorts i dialog med chefen för
kvalitetsavdelningen, affärsområdeschefer samt VD.
Eftersom Frösunda gör en GRI-rapport för första
gången har vi valt att fokusera på effekter som finns
inom organisationen.
FÖRTROENDEKONTEXT
För att veta att vi förtjänar det stora förtroende vi
får måste verksamheten vara hållbar. Frösundas
hållbar­hetskontext är samhället. Hur väl vi lyckas
med vårt uppdrag mäts i kundernas välbefinnande,
deras nöjdhet och hur vi ligger till mot visionen
”alla har en plats i samhället”.
Vi tror att ett hållbart samhälle är ett samhälle
där de grupper som våra kunder representerar har
en natur­lig plats och där deras rättigheter respek­
teras fullt ut. Frösundas bidrag till denna utveckling
är dels att göra vårt jobb så väl som möjligt men det
är även att bidra med kunskapsförsörjning till hela
sektorn och samhället.
GRI: Förtroenderedovisningen är framtagen i det
internationella ramverket Global Reporting Initiative,
GRI G4, som används av till exempel alla statliga
bolag. Läs mer på sidan 30.
Kunderna är våra viktigaste intressenter, och som vi
visar på förra uppslaget har vi inte mindre än 16 unika
kundgrupper – kunder, närstående, beställare och
internkunder i vart och ett av våra fyra affärsområden.
Förutom kunderna innefattar vår intressentkarta
politiker och tjänstemän, lokalt och nationellt,
intresse­föreningar, medarbetare, ägare och media.
Bland Frösundas intressenter ingår alltså individer
från hela samhället – från de mest utsatta grupperna
till landets politiska ledning. Och en sak är alla
dessa överens om: Att kundernas välbefinnande och
kvaliteten på de tjänster vi levererar till honom eller
henne är det allra viktigaste. Det är ett värdefullt
kvitto på att Frösundas strategiska beslut om att
fokusera på kunden är väl förankrade i hela intressent­
kartan och relevanta för att möta kundernas krav.
De frågor våra kunder lyfter handlar framförallt om:
ATT BLI LYSSNAD TILL. Ett tema återkommer; behovet
av att mötas av nyfikenhet och få möjlighet att själv
uttrycka sina behov och önskemål.
TRYGGHET I VARDAGEN. Rutiner som fungerar,
regler som är transparenta och möjlighet till fram­
förhållning, så att vardagen blir precis så förutsägbar
som varje kund vill ha den.
SJÄLVSTÄNDIGHET. Att göra egna val och utforma
livet utifrån egna ambitioner. Stödet får aldrig ham­
na i vägen för ett självständigt liv.
”JAG VILL ATT
MÄNNISKOR SKA VARA
NYFIKNA PÅ MAMMA”
Att en närstående blir äldre och får ett ökat behov av
KUNDPERSPEKTIVET
Här i Förtroenderedovisningen möter du några av
de kunder som vi talar med dagligen. Och just de
samtalen är utgångspunkten i allt vi gör. Att vi lägger
särskilt mycket kraft på samtalen med kunderna har
två orsaker:
a) kunderna är våra viktigaste intressenter
och det är för deras skull som vi finns till
b) våra kunder tillhör samhällets mest utsatta
grupper och det är vårt ansvar att de får goda
möjligheter att komma till tals.
stöd väcker starka känslor. Oron tränger sig på och svåra
Chefer och medarbetare möter dagligen kunden,
vilket ger oss möjlighet att styra verksamheten för
att leverera högsta möjliga livskvalitet. Samtidigt
vill vi flytta fram positionerna och erbjuda tjänster
som gör det möjligt för våra kunder att delta i sam­
hället och påverka det. Vi vill också inspirera hela
vår bransch att vara innovativa. Det är vårt bidrag
till en hållbar värld och ett samhälle där alla deltar.
beslut måste tas. Samtidigt finns tid att komma nära –
att vårda ögonblicken och hitta nya källor till glädje
och gemenskap.
Marianne är dotter till Alice, 93 år, som bor på Ängabo­
gården i Alingsås.
– Frösundas värdeord är fantastiska. Särskilt gillar jag
ordet nyfiken! Jag vill att människor ska vara nyfikna på
mamma, säger Marianne.
Frösunda tar sitt uppdrag mot närstående på största
allvar. Det har ett egenvärde att de är nöjda och trygga med
tjänsten deras nära och kära använder. Dessutom har när­
stående unik kunskap som ­Frösunda behöver för att leverera
bästa möjliga livskvalitet.
– Mamma har alltid varit en person som bryr sig om andra
och är väldigt omhändertagande om familjen. Nu tänker vi
mycket på hur vi ska göra det trevligt för henne och de andra.
En rolig sak som vi gjorde var en filmkväll. Det var så fint att
se hur mamma fick vara värdinna och att de andra som bor
här kom fram och tackade henne efteråt.
Ängabogården erbjuder flera olika aktiviteter, men Alice
tackar ofta nej till att vara med. Som anhörig kan det vara
svårt att förstå.
– Jag vill att mamma ska vara med på aktiviteter och
vara en del av ett socialt sammanhang. Jag vill inte att hon är
ensam. Det är svårt att se henne så hjälplös och hon känner
sig ibland väldigt orolig. Jag kämpar för att förstå situationen
och lära mig att hantera min nya mamma.
Marianne är dotter till Alice, som bor på Frösundas äldreboende i Alingsås. Marianne uppskattar Frösundas
arbetsmetoder som inkluderar hennes perspektiv som närstående.
9
10
KUNDPERSPEKTIVET
KOMBOS I SKELLEFTEÅ
I radhuset råder stillsam och gemytlig stämning. Marie tar en tupplur i sin nedfällda rullstol.
Ove håller i en Skellefteå AIK-vippa. Favoritlagets färger, gult och svart, återkommer på
flera ställen i huset.
OVE OCH MARIE är två personer med multihandikapp,
som bor ihop. De har stöd av assistenter dygnet
runt men det är inte ett gruppboende, och de är inte
sambos – de är kombos. Den här unika lösningen har
möjliggjorts i samarbete mellan deras närstående och
Frösunda, och har väckt uppmärksamhet från både
kommunen och funkisrörelsen.
Initiativet kom från Oves och Maries föräldrar
som tyckte att det vore en optimal lösning att få till ett
delat hushåll för sina barn när det blev dags att flytta
hemifrån. Och Frösunda var inte sena att haka på.
Resultatet blev Ove och Maries komboboende,
där de har var sitt assistansteam som arbetar paral­
lellt, men som kan finnas som stöd till varandra. För
kommunen innebar lösningen att de kunde satsa mer
resurser på att anpassa ett boende, och fortfarande
till en mindre kostnad än att anpassa två.
Huset ligger i ett lugnt kvartersområde av radhus.
Radhuslägenheten är i ett plan. På baksidan finns
en altan mot en egen trädgård. Förutom extra breda
dörröppningar och lyftanordningar i taket är det som
en vanlig lägenhet, mysigt inredd i varma färger med
många dekorativa detaljer. Inredningen har anhöriga
och assistenter hjälpts åt med.
Ingela är Maries tre år yngre syster, och även
hennes god man. Hon gillar självständigheten i
kombolägenheten.
– Det känns som ett eget boende. Det ska kännas
som Maries eget boende. Därför vill jag inte lägga mig
i för mycket. De är så självgående här, säger Ingela.
Det finns många fördelar med två assistentlag, och
flera av assistenterna har varit med Marie och Ove
i många år. Assistenterna, som i vanliga fall ofta är
ensamma i sitt arbete i vardagen, har nu kollegor.
Det ger extra trygghet, stöd och gemenskap åt alla
inblandade. Arrangemanget med två assistentteam
gör att Marie och Ove kan komma ut mer, göra lite
mer saker. Till exempel följs de ofta åt och shoppar.
Men det betyder inte att de vill göra allt tillsam­
mans. Ove gillar hockey, bowling och promenader,
medan Marie gillar att vara hemma och att bada.
Ingela är nöjd med boendelösningen:
– Jag vill att min syster ska ha det bästa tänkbara.
Jag kan inte tänka mig att ha det på något annat sätt.
Det här är stabilt och tryggt. Det bygger förstås också
på att assistenterna är folk vi känner. Jag önskar att fler
fick chansen att ordna sin assistans så här, säger Ingela.
Framgångsfaktorn har varit Frösundas förmåga att
möta kunden – i det här fallet Ove, Marie och deras
närstående. Deras behov, önskemål och idéer har varit
drivkraften i samverkan, lösningsinriktat tänkande
och innovativa metoder. Det har skapat mervärden
även för den betalande kunden, alltså kommunen.
Maries och Oves komboboende har också gett
ringar på vattnet. Flera gånger har de fått besök
i radhuset, både från kommunala tjänstemän och
intresserade föräldrar som är nyfikna. Huset är
mysigt, och i väggarna sitter gemensamma krafttag
för den bästa lösningen.
VÄGEN MOT ETT UNIKT BOENDE
Marie, 41 år, och Ove, 43 år, är båda multihandi­kappade sedan födseln.
Deras föräldrar har med sina liknande situationer
följts åt sedan Maries och Oves barndom på
1970-talet.
De fick idén om ett gemensamt boende
för sina barn.
Tillsammans med Frösunda kämpade de för
en unik assistanslösning.
Kommunen var först motvillig till en privat lösning,
men vågade till sist satsa på ett komboskap.
Försäkringskassan var tveksam till begreppet
”kombo” men godkände assistanslösningen.
Allmännyttiga Skellefteåbolaget Skebo hyr ut
lägen­heten och har gjort anpassningar i sovrum,
vardagsrum och badrum.
Nu är deras komboboende en förebild, och
de tar emot studiebesök för att inspirera fler
att hitta nya lösningar.
Personer på bilderna till vänster: Ove Kaller, 43 år, multihandikappad;
Marie Hillerbring, 41 år, multihandikappad; Kicki Johansson,
kundombudsman på Frösunda; Ingela Hillerbring, syster och god
man till Marie.
11
VÄRDE TILL SAMHÄLLET
RUNT VARJE INDIVID
Frösunda har lång erfarenhet av att leverera tjänster med hög kvalitet. Det är vi stolta över.
Men den viktigaste lärdomen vi gjort genom åren är att vi aldrig kan luta oss tillbaka, istället
fortsätter vi att vara nyfikna på varje individ. Värdet som Frösunda skapar är högsta möjliga
livskvalitet för kunden – oavsett livssituation. Det betyder att kunden alltid måste vara
involverad, tillfrågad och i första rummet.
VARJE KUND ÄR EN UNIK PERSON. Varje dag ser vi
män­niskan framför oss och frågar vad just hon eller
han behöver. Vi har stor erfarenhet, men inget kan
ersätta ett genuint samtal. Däremot hjälper våra
erfarenheter oss att ställa frågorna på rätt sätt. En stor
del i vårt uppdrag är att fånga upp vad kunden vill
och förstå hennes behov oavsett hennes förutsättningar
att kommunicera.
Frösundas verksamhet är sorterad i fyra affärs­
områden: Äldreomsorg, Individ & Familj, Funktions­
nedsättning och Assistans. Kunderna inom de olika
områdena har olika relation till Frösunda och får
stöd med olika saker. Dessutom finns det precis lika
många uppfattningar om vad som utgör en god livs­
kvalitet som det finns kunder. Den röda tråden genom
företaget och det som utgör grunden i verksamheten
är våra värderingar:
RESPEKT – Genom ett värdigt och individuellt
bemötande skapar vi trygghet och glädje.
ENGAGEMANG – Vi bryr oss om människor
och känner stolthet över vad vi åstadkommer.
12
NYFIKENHET – Vi söker aktivt nya kunskaper
som gör skillnad för våra kunder.
En komplex del i Frösundas uppdrag är att se till att
beställarens, kundens och de närståendes intressen
tillgodoses. En beställare kan vara socialtjänsten, kom­
munen eller Försäkringskassan och en kund kan vara
en ung människa som riskerar att hamna i utanförskap,
en äldre person som behöver trygghet i vardagen eller
kanske en människa mitt i livet med ett funktionshinder.
För att lyckas behöver vi skapa värde till hela sam­
hället runt varje individ. På så sätt driver vi förändring
både på samhällsnivå och individnivå, för ytterst
handlar det om synen på människan och att ta tillvara
dennes resurser. Byggstenarna som tillsammans bildar
det vi vill åstadkomma är Bemötande, Bemanning,
Metoder och Miljö.
sättningar för att hon ska uppleva trygghet, glädje och
känna att livet är meningsfullt. Det kräver en hel del
engagemang och ett stort mått av nyfikenhet.
Oavsett om kunden behöver utrymme och inte­gritet,
en axel att gråta mot eller något annat ska vi finnas där.
Vi ska möta varje individ där hon är och följa henne
mot ett liv som fungerar för henne och hennes anhöriga.
Det är ett stort uppdrag och det kräver mycket av oss
men i gengäld ser vi varje dag hur individer växer,
utvecklas, finner ro och en naturlig plats i samhället.
BEMANNING
”Jag kan prata om mitt liv med tio procent
av alla människor.”
EWELINA BROFJORD, KUND INDIVID OCH FAMILJ
BEMÖTANDE
”Bäst är det när jag kan glömma bort själva företaget,
koncentrera mig på mitt liv. Frösunda finns där, jag
har numret, men jag behöver inte ringa det.”
MARLENE BERGQVIST, KUND ASSISTANS
Frösundas medarbetare har till uppgift att omsätta
våra värderingar i beteenden. Resultatet blir ett gott
bemötande där vi är uppmärksamma på den människa
vi finns till för. Det handlar om att ha respekt för det
liv individen vill leva. På det sättet kan vi skapa förut­
Att vinna en människas förtroende trots att hon har
traumatiska upplevelser och svek i bagaget är inte lätt.
Men det är vårt uppdrag. Vi tar ansvar för att rätt
människa är på rätt plats och finns till hands vid rätt
tid. Avgörande är ett gott ledarskap där personalen har
stöd att leva upp till de höga krav våra kunder ställer.
Flera av de unga som bor på våra HVB-hem berät­
tar om hur betydelsefull kontakten med personalen är.
De beskriver hur enkla saker som att ta en tur i bilen
med en personal på kvällen när ångesten eskalerar och
KUNDPERSPEKTIVET
MILJÖ
om att ljudet av terapeutens stickor hjälper dem att
somna. Närvarande vuxna som vågar se hur de mår
och som är så trygga i sin professionalitet att de vågar
vara personliga uträttar underverk varje dag.
Inom äldreomsorgen är framgångsfaktorn ofta att
tänka smart kring schemaläggningen. Den ska alltid
utgå från kundens behov och det är viktigt att bemanna
väl de tider på dygnet då kunden vill vara aktiv.
Tydlighet och framförhållning från ledningen gör
det möjligt att etablera rutiner som fungerar och där
kunderna får känna sig trygga och sedda.
Frösunda får förtroende för att vi tar ansvar.
Vi finns till hands för att ge bästa möjliga stöd så att
varje enskild kund får högsta möjliga livskvalitet
och välbefinnande.
METODER
”Jag vill att min syster ska ha det bästa tänkbara.
Jag kan inte tänka mig att ha det på något annat sätt.
Det här är stabilt och tryggt. Det bygger förstås också
på att assistenterna är folk vi känner. Jag önskar att
fler fick chansen att orda sin assistans så här.”
INGELA HILLERBRING, NÄRSTÅENDE ASSISTANS
Innovation är ledordet i våra metoder. Många gånger
handlar det om att tänka utanför boxen. I teorin är det
enkelt, genom att utgå från vad kunderna vill hittar
”När min man dog blev jag ensam, men jag vill inte bo
ensam. Här kan jag välja om jag vill ha sällskap eller
vara för mig själv på mitt rum.”
RUNA LARSSON, KUND ÄLDREOMSORG
vi lösningar som fungerar. I praktiken är det svårare,
gamla tankesätt och förlegade rutiner kan komma i
vägen. Då gäller det att ta ett steg tillbaka och komma
ihåg vem vi finns till för.
För att klara uppdraget är vi innovativa i det lilla,
när det gäller att hitta aktiviteter och förhållnings­
sätt som fungerar och vi samarbetar med forskare
och experter för att finna nya svar på de riktigt stora
frågorna. Vi arbetar med outcome-driven innovation,
som är en strategiprocess där vi fokuserar på kunden
och arbetar med fokus på det som är allra viktigast
för henne.
Den som vaknar på Ängabogården i Alingsås möts av
doften av nybakat bröd. Frösunda vann ett kvalitets­
anbud som innebar att vi ska tillföra en rad mervärden
till våra kunder. Att skapa en trivsam miljö som går att
uppfatta med alla sinnen är en viktig del av det. Att se
välstädade rum med genomtänkt inredning, att kunna
lämna dörren på glänt och höra grannarna samtala vid
kaffebordet, känna doften av nybakat och beröring av
personal man känner och litar på ger livslust till de
boende. Mat är en viktig del av äldres välbefinnande
och det handlar inte bara om näring. Att göra alla mål­
tider till njutbara upplevelser är något vi tar på stort
allvar. Vi behöver arbeta med matens smak, doft och
hur den presenteras på tallriken. Det är också viktigt
att det finns ett trevligt socialt sammanhang kring
mål­tiderna där äldre känner den gemenskap de vill ha.
Vissa föredrar mindre sällskap, andra trivs vid långbord.
Alla nya enheter som Frösunda bygger byggs
utifrån kundens behov. Och vi tänker steget längre
och planerar för trädgårdar, ljusinsläpp och involverar
våra kunder i att definiera behoven.
13
HÅRDA FAKTA
OM MJUKA VÄRDEN
Högsta möjliga livskvalitet inom ramen för beställningen – det är vad Frösunda ska leverera.
För att veta att vi är på rätt väg måste vi ta oss an utmaningen att skaffa fram hårda fakta
om mjuka värden. Vi behöver alltså mäta livskvalitet. Forskning, innovativa metoder och
en stark vilja att ständigt utvecklas är hörnstenar i vårt arbete. Ett sådant exempel är vårt
samarbete med Pennsylvania State University. Där har forskare utvecklat en metod för att
mäta livskvalitet på ett respektfullt och transparent sätt.
FÖR ANDRA ÅRET I RAD har Frösunda genomfört livs­
kvalitetsmätningar, en Perma-mätning, som fångar upp
hur Frösunda lyckas med uppdraget i olika delar av
verksamheten och över tid. Den blir ett viktigt redskap
för att bygga förtroende och för ledningsarbetet.
Frösundas kunder påverkas av en rad olika faktorer.
De lever i samhället och har relationer som är komplexa
och föränderliga långt bortom Frösundas påverkan.
Perma-mätningen ger således kunskap om många
fler förhållanden än omvårdnadsinsatsen. Det är ett
viktigt verktyg för att förstå kunden som hel individ.
Frösunda spelar en viktig roll i deras liv, men långt
ifrån den enda.
Målsättningen handlar om att visa positiva trender,
att Frösundas insatser påverkar kundernas livskvalitet
positivt – aldrig om att skapa ”perfekta” resultat.
GENOMFÖRDA MÄTNINGAR 2014
14
Äldreomsorg: Boende på en enhet i Alingsås erbjöds
svara i samband med att Frösunda tog över driften.
Detta för att få ett basvärde att följa upp senare.
En mindre pilot genomfördes också med dementa.
Individ & Familj: Samtliga kunder erbjöds svara
på enkäten. Detta är andra steget i en implemen­
teringsprocess som syftar till kontinuerlig mätning
av kunders livskvalitet.
Fem parametrar av livskvalitet
P Positive emotions: Att känna sig glad
E Engagement: Att känna engagemang
R Relations: Att vara nöjd med sina relationer
M Meaning: Att känna att livet är meningsfullt
A Accomplishment: Att nå sina mål
5,8
Perma score Äldreomsorg
Frösundas långa erfarenhet inom assistans är en stor
tillgång för oss även i arbetet med äldreomsorgen.
Vi vet hur man är flexibel nog att möta individers
olika behov, men också följa upp och mäta.
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Kund äl
Referen
P
E
Kund Äldreomsorg
6,4
Perma score Individ & Familj
Kunderna inom affärsområdet Individ & Familj har
ofta svåra upplevelser i bagaget. Vi har ett stort ansvar
att förstå deras förflutna men även för att ta ansvar
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
R
M
A
Referensgrupp
Kund ind
Referens
P
E
Kund Individ & Familj
R
M
A
Referensgrupp
för nuet och framtiden. Därför har vi gjort Permamätningen och följt upp med intervjustudier på den
enhet som hade det lägsta respektive det högsta värdet.
6
5
4
7,8
3
Perma score
Referensgrupp
OLIKA INDIVIDER, GEMENSAMMA DRAG
Ålder och livssituation är givetvis mycket olika
för våra kunder inom äldreomsorgen respektive
Individ & Familj. Och viss skillnad syns i resultaten,
de äldres värden är signifikant lägre än både
referens­gruppen och tonåringarnas. Men det
finns ett antal gemensamma drag:
Relationer är det som båda grupperna
är nöjdast med
Båda grupperna känner mindre positiva
känslor än referensgruppen
Skillnaden mellan referensgruppen och
kund­grupperna är som störst gällande känsla
av mening i livet.
2
KUNDERNAS LIVSKVALITETSKARTA
1
Den
enhet där kunderna upplevde sin livskvalitet som
0
E Individ & Familj
R har högre
bästP inom affärsområdet
värden än referensgruppen inom flera områden, de
Enhet 1
Enhet 2
Medelvärde I&F
Referensgrupp
upplever sig nöjdare med sina relationer, känner större
mening och tycker i högre utsträckning att de når sina
mål. Efter en intervjustudie på den aktuella enheten
vet vi att enheten har ett väl utvecklat system för att
förse de unga med sysselsättning och ungdomarna
har en stark känsla av att de vet vad de vill göra
i framtiden och hur de ska ta sig dit.
M På den enhet medA lägst värden upplever de unga
inte att de vet vad de ska göra i framtiden eller hur
de ska ta sig dit trots att de alla har tillgång till
utbildning eller praktik.
Det finns dock ytterligare en skillnad mellan
enheterna: den med högst värden är ett hem för
pojkar och den med lägst ett hem för flickor.
KUNDPERSPEKTIVET
Referensgruppen består av
Frösundas administrativa
personal. Värdet är högre än
kundernas medelvärde, men
lägre än högsta enheten.
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
P
Enhet 1
E
Enhet 2
Medelvärde I&F
R
M
A
Referensgrupp
FLERDIMENSIONELL LIVSKVALITET
Perma är ett komplext mått på livskvalitet som
ringar in det som gör livet gott. Två individer kan
ha samma totalvärde men olika parametrar drar
upp eller ner värdet. I exemplet nedan jämförs två
individer med Perma 5,3 men där den ena är väldigt
nöjd med sina relationer och den andra med sin
känsla av riktning och mening i livet.
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
VAD SKA BLI BÄTTRE?
10
9
8
7
FLICKORNA
MÅR SÄMRE
6
P
Individ 1
E
R
Individ 2
M
A
Det 5finns ett tydligt mönster i datat: flickorna mår
4 Den slutsatsen har också stöd i forskning och
sämre.
3
andra
mätningar. Aktuell litteratur pekar på ett antal
2
möjliga orsaker, bland annat att risk- och skyddsfakto­
1
rer kan
vara olika för flickor och pojkar. Det betyder
0
P
E
R
att verksamheter behöver
ta särskild
hänsynMtill flickors A
specifika
behov,
erfarenheter
och
förutsättningar.
Enhet
1
Enhet 2
Medelvärde
I&F
Referensgrupp
Perma-analysen pekar på att det finns potential för att
förbättra kundernas tillgång till meningsfulla uppgifter,
hobbys eller arbete/utbildning. Både de äldre och de
inom Individ & Familj saknar en plats i yrkeslivet vilket
påverkar vardagen. Även om behovet av sysselsättning
ser olika ut påverkar det välbefinnandet. Inte minst
eftersom de ofta saknar forum för självförverkligande.
KUNDENS RÖST
Kundens rätt att göra sin röst hörd och kunna planera
sin dag och sin framtid är viktigt för Frösunda. Vi vill
se till varje individ och förstå vad hon eller han menar
med livskvalitet. Oavsett.
15
”VUXNA MÅSTE LYSSNA.
OCH FÖRSTÅ.”
Linn är 16 år och har berättat sin historia många gånger. Alla vuxna frågar. Hur kunde det
bli så här? Men det är inte alla som verkligen har lyssnat. Och ännu färre som förstått.
16
LINN BOR PÅ JUNO, en av Frösundas enheter för flickor
med trauma och självskadebeteende. Här har hon en
vardag som fungerar och vuxna hon litar på. Som ofta
ställer rätt frågor och som gör sitt bästa för att förstå.
Men så har det inte alltid varit.
I skolan hamnade Linn och hennes tvillingsyster
ofta i bråk och det fanns mobbning i klassen.
I högstadiet bytte de skola för att få det lugnare och
kunna koncentrera sig men de kände sig missförstådda
från första stund.
– Det kändes som att rektorn hade bestämt sig för
att han inte gillade oss. När alla andra fick välja var
de skulle sitta och arbeta sa han till oss att om vi
överhuvudtaget skulle få vara på övervåningen var vi
tvungna att sitta inne hos honom. Det var glasväggar
överallt så vi kände oss utpekade när vi satt där inne.
Linn trivs i familjehemmet men mår dåligt.
En kväll tar hon så många tabletter hon kan svälja.
Hon kräks hela natten och när familjen märker det
på morgonen blir hon inlagd.
– Det var inte stället man vill vara på direkt. Jag
ville ta mitt liv men det var på ett sätt skönt att det
inte gick. Jag fick inte ha någonting vasst och inga
mediciner. Men tillslut bad jag om min plånbok och
fick den. Däri hade jag ett blad till en pennvässare så
att jag kunde skära upp armarna med den. Jag gillade
inte läkaren där. Han lyssnade inte på det jag sa och
frågade ingenting. Jag förklarade jättebra men det
gick inte fram.
Socialtjänsten beslutar att familjehemmet där Linn
bott i åtta månader inte längre ska få ta ansvar för
henne och i april 2014 flyttar hon till Juno.
– Förut var det mycket bråk mellan oss här.
Men nu är det helt okej. Vi brukar gå på bio, gå ut
och äta eller fika.
INLÅST I GARAGET
Linn träffar regelbundet en psykolog och pratar
mycket med sin kontaktperson på Juno. Hon har
mycket att bearbeta.
– Jag har bra minnen från att vara barn. Vi var
utomlands, mina systrar och mamma. Men mamma
träffade en kille som var helt dum i huvudet. Han var
elak mot oss, men mest mot mamma. Han hade en katt
som var gammal, blind och döv och mamma råkade
köra över den. Då låste han in henne i garaget i ett
dygn. Jag var sex år och frågade om och om igen var
mamma var. Han sa bara att hon var ute någonstans.
– Mamma gjorde slut med honom och bytte
nummer för att han inte skulle kunna ringa men han
lyckades behålla en nyckel. En natt kom han in till oss.
Vi vaknade av att han stod och skrek.
Flera år senare träffar mamman en annan man som
också visar sig vara våldsam.
– Jag minns hur mamma lägger ner ren tvätt i
tvättkorgen för att bära den till garderoberna. Det
kanske hade hänt någonting innan, det vet jag inte,
men när hennes kille ser det blir han arg. Han börjar
slå henne framför mig och min tvilling. Polisen kommer,
och lovar att ta in honom om han gör det igen.
NÅGON ATT PRATA MED
Det är svåra saker att minnas och prata om. Linn
har träffat flera olika terapeuter och psykologer och
upplever att det är otroligt viktigt att det känns rätt.
– När jag kom till en av BUP-psykologerna förstod
jag direkt att det inte skulle funka. Jag sa till personalen
här och de ordnade så jag kunde får träffa en annan.
Då fick jag prata med en som heter Nina, hon lyssnade
bra och förstod.
Personalen på Juno spelar också en avgörande
roll för Linn.
– Personalen är fin här. Om man till exempel har
jättemycket ångest på kvällen kan man få åka iväg
själv med en personal och fika eller så. Det är viktigt
att vuxna lyssnar och förstår när man förklarar.
Jag vet att jag inte kan få bestämma allt, men jag vill
i alla fall vara med och bestämma.
– Ofta har vuxna så svårt att förstå vad jag känner.
Till exempel så betyder det inte alltid att jag är ledsen
när jag gråter. Jag gråter av många anledningar. Att jag
är så arg att tårarna kommer och ibland vet jag på
riktigt inte varför. Då kommer vissa och pressar mig på
en förklaring men jag vet inte alltid. Ibland är det något
som hänt och ibland är det ingenting som har hänt.
Flera gånger under sitt liv har Linn känt att hon
vill dö. Att livet är så svårt att hon inte vill vara med
längre. Det är fortfarande inte lätt, men nu är hon på
en plats där vardagen fungerar och hon kan förvänta
sig att människorna omkring henne respekterar henne
och lyssnar på det hon uttrycker.
– Jag gör praktik på ett hunddagis. Jag tar ut
hundarna på promenad och så finns det grejer som de
kan träna på. Löpband och saker som gör att de tänker.
– Och det bästa som har hänt är att jag har lärt kän­
na Tove som också bor här. Vi kommer så bra överens.
Barn och unga som inte kan bo hemma kan placeras i familjehem eller på
HVB-hem enligt Socialtjänstlagen eller Lag med särskilda bestämmelser om
KUNDPERSPEKTIVET
FAKTA: PLACERADE BARN
vård av unga, LVU. Barn kan även placeras på Statens institutionsstyrelse,
så kallade SiS-hem som är låsta avdelningar.
I Sverige är antalet barn som får en insats under minst ett dygn stort, över
32 600 barn under 2013. Det har fångat FN:s barnrättskommittés uppmärk­
samhet och Sverige har uppmanats att stärka arbetet för att fler barn ska
kunna få sina rättigheter tillgodosedda hos föräldrarna.
”Det är viktigt att vuxna
lyssnar och förstår när man
förklarar. Jag vet att jag inte
kan få bestämma allt, men
jag vill i alla fall vara med
och bestämma.”
VAD HÄNDE SEN?
I förra årets Förtroenderedovisning mötte vi Bilal. Han har fått avslag på
sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Med hjälp av de insatser som
gjordes på boendet har han idag ett jobb. Bilal arbetar mycket engagerat
ochmålmedvetet för att kunna förverkliga drömmen om sin framtid.
17
INGENTING
ÄR OMÖJLIGT
Fredrik Steininger personifierar ”ingenting är omöjligt” men är inte sen att
erkänna att det finns en hel del som är svårt. Fredrik är 25 år och en driven,
social person med en CP-skada som gör att han behöver stöd av Frösunda.
Eftersom Fredrik själv redan från början varit fokuserad på att ta sig in
på arbetsmarknaden har en hel del av samarbetet med Frösunda
kretsat kring det.
– När jag skulle söka jobb visade det sig att det var svårare än jag trott,
säger Fredrik. Jag är en social person och har lätt för att få kontakt med
andra människor. Jag måste arbeta, jag har aldrig suttit hemma och
gjort ingenting.
Tillsammans med Frösunda har Fredrik nu inte bara ett utan tre jobb.
– Jag gillar att vara på flera olika ställen. Jag jobbar i Riksdagen, på den
interna serviceavdelningen. Jag går bland annat en runda och delar ut post
varje dag. Sedan är jag också på Djurgårdens IF kansli i Hjorthagen två
dagar i veckan. Där städar jag, tvättar och umgås med de andra som
jobbar. Sedan arbetar jag också på Frösundas huvudkontor.
– Det roligaste med att jobba är den sociala delen, att träffa folk och
komma ut. På fritiden skriver jag låttexter. Det är helt nytt för mig. Sedan
letar jag också efter kärleken på nätet. Det tar tid. Det är en del i mitt
funktionshinder att det tar lång tid att skriva.
Fredrik föreläser också om sitt liv och sprider kunskap om hur det är att
leva med ett funktionshinder. På det sättet ökar han förståelsen för andra
i samma situation och bidrar till en utveckling där alla individer har en
naturlig plats i samhället.
18
FREDRIKS RÅD TILL DIG SOM JOBBAR MED MÄNNISKOR
MED FUNKTIONSHINDER:
Din uppgift är inte att ta hand om mig, utan att hjälpa mig att utföra
min uppgift. • Ta dig tid och ha tålamod. • Prata med, och lär känna
individen – vi är personer, inte funktionshinder! • Berätta om dig
själv; vad du gillar/inte gillar. Då slipper vi missförstånd. • Hjälp inte
utan att fråga först. • Det värsta du kan göra är att få mig att känna
att jag inte har något viktigt att säga, på grund av mitt funktions­
hinder. • Jag tror att alla är viktiga och att alla har en uppgift här
på jorden, oavsett!
”När jag skulle
söka jobb visade
det sig att det
var svårare än
jag trott.”
Bakom oss ligger ett år av högljudd offentlig debatt, som först i valrörelsen och sedan i höstens
politiska osäkerhet, rörde sig längre och längre bort från dem det egentligen handlar om – våra
kunder. De som varje dag måste kämpa för det som politiker och debattörer tar för givet, alltså
en naturlig plats i samhället.
FÖR OSS ÄR debatten om den organisatoriska formen
för omsorg helt ointressant. Det enda som är intressant
är att de som vi finns till för får så bra förutsättningar
som möjligt att leva sina egna liv, på sina egna villkor.
Men vi har en organisatorisk form – Frösunda är en
stor, kapitalstark privat aktör. Dessutom tror vi att den
form som vi valt är den bästa – alltså den som ger bäst
effekt för kunden genom innovationskraft.
Vi finns för att ge våra kunder bästa möjliga
livskvalitet inom ramen för beställningen. Vi är över­
tygade om att fortsatt utveckling och innovation är
det som kommer att ge oss, och alla aktörer oavsett
ägandeform, förutsättningarna att bli bättre.
För vi måste bli bättre. Våra kunder tillhör några
av samhällets mest utsatta grupper. Unga människor
i utanförskap, gamla människor som är rädda och
oroliga, personer med LSS-beslut som inte verkställs
– det är fler som behöver stöd från samhället.
”VARJE KRONA AV SAMHÄLLS­
EKONOMIN SOM ANVÄNDS
INEFFEKTIVT ÄR ATT TA IFRÅN
NÅGON MÖJLIGHETEN ATT FÅ STÖD.”
Vi tar ansvar genom att driva utvecklingen för kunden.
Det är vårt bidrag till en samhällsutveckling som vi
tillsammans kan vara stolta över. Och vi tror att vårt
sätt att organisera arbetet – i ett företag – ger oss de
bästa förutsättningarna att driva den utvecklingen.
Men ta inte vårt ord på det.
Det är bara kund, närstående och beställare som
kan berätta om vi lyckas eller inte. Och vad tycker de?
Läs mer på sid 6.
LEVERANS
STARK PRIVAT
AKTÖR SOM DRIVER
PÅ FÖR KUNDEN
SLUTA PRATA BEMANNING
I Förtroenderedovisningen 2014 sa vi
”Sluta prata bemanning”, eftersom
vi starkt vänder oss mot idén att detalj­
styrd bemanning säkrar kvalitativ
omsorg för kunden.
Under året som gått har vi satt fokus
på att agera istället för att prata. En
viktig innovation för oss har varit att
koppla kundens behov till bemanning,
som ger flexibilitet för kunden och ett
effektivt användande av beställarens
resurser. Vi har förtydligat chefernas
ansvar för detta, utvecklat kundfoku­
serade system och det är ett viktigt
inslag i vårt chefsprogram 2015.
19
KRAFT ATT AGERA
NÄR NÅGOT GÅR FEL
Att leverera det vi lovat och följa avtalen är en förutsättning för förtroende. För att
kunden ska få det stöd hon eller han har rätt till måste vi utföra vårt arbete enligt
de ramar som vi kommit överens om med beställaren. Därför är Frösundas
kvalitetsmål på en 100 procentig avtalstrohet högt prioriterat. Men det händer
att vi misslyckas. Då gäller det att snabbt sätta in rätt insatser.
20
15 MAJ 2013 tog Frösunda över driften av Hagtorps
äldreboende i Upplands-Bro. Men det blev en skakig
start. När socialnämnden i Upplands-Bro utförde den
första avtalsuppföljningen i februari 2014 fick vi inte
ett bra resultat, då vi inte uppfyllde de mervärden vi
lovat i avtalet.
Frösundas ledning agerade direkt på informationen
och satte in alla resurser för att vända situationen.
Redan en månad senare gjordes nästa uppföljning.
– Anledningen till att vi gjorde avtalsuppföljningen
så nära inpå, var att för många punkter inte stämde
med avtalet vid första tillfället. Då gick vi igenom de
gula och röda punkterna för att se hur de hade för­
bättrats, säger Marianne Iggmark på socialkontoret
i Upplands-Bro kommun, ansvarig för kvalitets­
kontrollerna av Hagtorp.
Och trenden var bruten! Bara två röda och 18 gula
punkter återstod, tillsammans med en handlingsplan
för att åtgärda även dessa.
Upplands-Bro beskriver i sitt pressmeddelande i
april om att kunderna på Hagtorp: “har beskrivit att
de känner sig trygga och upplever att de har en hög
grad av inflytande över vilka aktiviteter de deltar i.”
I september gjordes nästa uppföljning, och i skri­
vande stund återstår bara fyra gula punkter. Förändrat
lokalt ledarskap, tydlighet från Frösundas ledning,
alla nödvändiga resurser och handlingskraft att agera
­direkt var framgångsfaktorerna som vände miss­
lyckande till framgång.
14 FEBRUARI 2014:
VARNINGSLAMPOR I HAGTORP
Socialnämnden i Upplands-Bro utförde den första avtalsuppföljningen
i februari 2014. Av 124 granskade punkter blev resultatet av första
avtalsuppföljningen: 55 gröna, 34 gula och 35 röda punkter. Mål, avtal
och kvalitet i verksamheten mäts i en färgkodad mall där grönt betyder
att resultatet helt överensstämmer med kravet, gult betyder att resultatet
NÄR INFORMATIONEN INTE KOMMER FRAM I TID
delvis överensstämmer med kravet och rött betyder att resultatet inte
Men med äldreboendet Almen i Järfälla gick det snett.
Frösunda hade drivit Almen på entreprenad sedan
2012 och avtalet skulle ha löpt ut 2016, men Järfälla
kommun valde att återta driften innan avtalsperioden
gått ut.
– Att kommunen väljer att avsluta avtalet i förtid
är ett misslyckande. Vi har ett kvalitetsmål med
100 % avtalstrohet och vi kommer därför att fokusera
ännu mera i framtiden på att säkerställa att vi håller
det vi lovat, sa Christine Rosencrantz, kvalitetschef,
i Frösundas pressmeddelande i november 2014.
alls överensstämmer med kravet. De 35 röda markeringarna avsåg
brister i mervärden och krav på tjänster avseende mat, aktiviteter,
kvalitet, bemanning och insyn.
Verkställande direktör Susanne Sidén informerades omedelbart.
– Vi tar till oss av kritiken och försöker säkerställa att alla blir nöjda.
Vissa delar hade vi kunskap om men långt ifrån allt. Vi har ett tydligt
uppdrag hur vi ska driva verksamheten och därför ser vi mycket
allvarligt på situationen, sa Susanne Sidén i Frösundas pressmeddelande
då första resultatet meddelades.
35
röda punkter och 34 gula av totalt 124.
En allvarlig signal på att det behövs drastiska
åtgärder, och det snabbt.
LEVERANS
ANSVAR I SVÅRA
AVVÄGNINGAR
Frösunda arbetar i våra kunders liv.
Det är ett faktum som innebär stort
ansvar i leveransen av våra tjänster.
För vi kan vara våra kunders armar
och ben, men aldrig deras hjärnor.
Men i ärlighetens namn, så har omsorgsbranschen en lång
tradition av att bestämma vad som är bäst för kunderna,
ofta över deras huvuden. Trots att det gjorts i välvilja är det
oacceptabelt, och när vi arbetar för att gå från välvilja till
respekt stöter vi i vardagen på en rad svåra, etiska avvägningar.
24 MARS 2014:
UPP TILL BEVIS
3 SEPTEMBER 2014:
PÅ BANAN MED RÄTT LEDARSKAP
Sedan var det upp till bevis. Redan en månad senare, mars 2014,
Den tredje avtalsuppföljningen i september 2014 visade tydligt hur
Våra kunder hjälper oss synliggöra detta. Till exempel när
gjordes nästa avtalsuppföljning. Omfattande förbättringar visade sig
insatserna gett resultat. Det fanns inte längre några röda punkter
en kund, tillsammans med sin bror och tillika gode man,
redan ha skett. Förbättringar hade påbörjats gällande dokumenta­
och endast fyra gula punkter. De rör utlovad utomhusaktivitet för
bestämde sig att flytta från gruppbostaden där hon bott,
tionen och mer hemlagad mat hade börjat serveras. De gröna
kunderna som Frösunda ännu inte dokumenterar på individnivå. Men
till ett eget boende med en assistent. En efterlängtad flytt,
punkterna hade ökat från 55 till 104.
allt annat, som maten, möten, utvärdering, rapportering är åtgärdat.
Frösunda inriktade sig på att punkt för punkt åtgärda bristerna,
samt att förbättra den interna kommunikationen.
Efter den andra uppföljningen uttalade sig socialchefen i Upplands-
För att Frösunda ska lyckas med sitt högt uppsatta mål att leverera
högsta möjliga livskvalitet till kunder oavsett är ledarskapet en nyckel.
Mona Zakeri rekryterades till ny verksamhetschef på Hagtorp,
Här är kundfokus ledstjärnan som leder oss rätt.
som ändå ledde till oro, obehag och försämrat mående.
Assistentgruppen var självkritisk, varför fick de inte till
arbetet för kundens bästa? Verksamhetschefen övervägde en
Lex Sarah-anmälan. Men här gav samtal med brodern den
Bro, Eva Folke, i ett pressmeddelande 29 april 2014: ”Socialnämnden
där hon nu fokuserar på att alla ska jobba åt samma håll. Det har
ser mycket allvarligt på de brister som har varit och vi ser med till­
varit en tuff att komma i fas med arbetet sedan starten, men nu är
om, och inställda på, att själva förändringen skulle bli jobbig.
fredsställelse på de förbättringar som genomförts. Vi kommer att följa
Hagtorp på banan igen.
Istället för en anmälan och ytterligare förändringar ville
utvecklingen med täta uppföljningar, både före och efter sommaren.”
Kommunen och Frösundas samarbete fortsätter med kontinuer­
av­görande informationen. Han och kunden var själva medvetna
kunden ha stabilitet och stöd att ta sig igenom obehaget som
liga avstämningar och uppföljningar för att erbjuda kunderna bästa
en ny situation skapar, för att på sikt nå det uppsatta målet
möjliga kvalitet.
– trygghet i ett eget boende.
I mötet med kunden och hennes närstående fick vi kunskapen
som krävdes för att lösa situationen med små justeringar,
2
röda punkter och 18 gula av totalt 124. På en
månad har Frösunda arbetat för att systematiskt
åtgärda bristerna.
0
fokus på kundens mål och kontinuerlig dialog.
röda punkter, 4 gula och 120 gröna av totalt 124.
Intensiva åtgärder har vänt stopptecken till grönt ljus!
21
”JAG BEHÖVDE KÄNNA MIG SEDD”
Simon, 18 år, har förlovat sig och väntar på ett lägenhetskontrakt. Sex månader
efter Frösundas insats står han fortfarande stadigt i drogfrihet och snart blir
han myndig på riktigt.
REDAN I TIDIGA TONÅREN blev droger en del av
och drogrelaterade problem. Dit går han regelbundet för
Simons vardag. Vandalisering och inbrottsförsök gav
att lämna drogtest och träffa en samtalsterapeut. En dag är
honom den uppmärksamhet han behövde, och han var
hon försenad.
ofta ute med sina kompisar. Redan vid 14 års ålder väljer
han att flytta hemifrån.
– Till slut kom tre poliser som skjutsade mig till behand­
lingshemmet Frösunda Hasselakollektiv i Hälsingland. Jag
kände mig lurad och sårad.
Simons mamma, pappa och bästa vän gör en anmälan till
socialtjänsten. Som en nödlösning blir han skjutsad till ett
Men sakta förändras Simon. Genom att ta hänsyn till andra
familjehem i Knutby. Men istället för att komma till en trygg
som vill bli drogfria får han nya insikter om att hans beteende
plats blir han avsläppt av socialtjänsten på gatan utanför
inte bara skadar den egna kroppen, utan också omgivningen.
huset mitt i natten. Kvar blir Simon som själv får gå fram
Han bestämmer sig för att bli drogfri – och så blir det. Efter
till dörren och be om att få komma in. När Simon plockar
ett och ett halvt år är han redo att lämna Hassela.
fram sin mobiltelefon blir han slagen av mannen i familjen.
– Jag lärde mig förstå att livet är bra utan droger.
Mannen tar också telefonen ifrån honom, vilket betyder att
Nu har jag ett grundmående som är bra och ett bredare
Simon förlorar sin enda koppling till omvärlden.
känslo­spann. Jag accepterar att det tillhör livet att gå från
– Både mannen och kvinnan hade alkoholproblem så jag
förstod snabbt att jag inte skulle må bra där.
Efter bara en vecka där tar han sig till sin moster, som
blir hans andra familjehem i sex månader. Sedan hamnar
han hos sina kompisar. Förtroendet för socialtjänsten är
glad till arg så det skrämmer mig inte längre.
Han har också träffat Linnea och den 3 juli 2014 förlovar de
sig. Nu bor de tillsammans i hennes föräldrahem i Norrtälje.
– Jag trivs här, men ett eget hem är ett viktigt nästa
steg för mig.
förstört och Simons missbruk blir värre.
22
– Till slut var jag tvungen att ta något för att ens komma
I januari 2015 har Simon varit drogfri i två år. Nu läser
upp ur sängen. Så var det i fyra år, och det fick konsekvenser.
han både upp grundbetygen och går en eftergymnasial
I dag har jag skadade leder med värk i knäna och arm­
yrkes­utbildning i pedagogik och ledarskap på Fryshuset
bågarna, men även i hälsenorna, nacken och ljumskarna.
i Stockholm.
När Simon är 16 år blir han akutplacerad på Mini-Maria
Det här var barndomen.
i Norrtälje, en mottagning för ungdomar med alkohol-
Nu börjar vuxenlivet.
KONTROLL & UPPFÖLJNING
FÖRTR ENDE
REDOVISNING
I SIFFROR 2015
Vi får förtroende för att vi tar ansvar, det är vår ledstjärna i arbetet. Och det är i mötet med
kunden som förtroendet skapas – bara där visar sig vår kvalitet på riktigt. Därför är kundfokus
den självklara utgångspunkten i våra kvalitetsmått. Det är också därför vi här i Förtroende­
redovisningen illustrerar kundfokus med en diamant: det är vårt mest värdefulla bidrag och
finns bara i mötet med kunden.
SID 23–34
På följande sidor finner du en aggregering av våra resultat och vår analys.
23
OMSORGENS EGEN KVALITETSLOGIK
KVALITETSÅTGÄRDER 2014
KVALITET PÅ RIKTIGT – det är utmaningen som dagligen
upptar oss på kvalitetsavdelningen. Utvecklingen
med tekniska innovationer, nya produkter och hjälp­
medel är viktig förstås. Men det är i kundmötet som
det verkligen gäller.
Utveckla processtyrning
Fortsätta utvecklingsarbetet med
kundundersökningar
Genomföra två mystery shoppers-projekt
Ta fram lokala ledningssystem: Pågående.
Visade sig mer komplicerat och inkluderade till
exempel att bygga om vår IT-struktur.
Införa kvalitetsråd: Införandet av kvalitetsråd
är pågående, men pausat inom Assistans på grund
av omorganisation.
Ledarskapsutveckling: Frösunda valde att bromsa
det utvecklade ledarskapsprogrammet 2014, för att
förtydliga utgångspunkter och värderingar. Istället
genomförs Frösundas kundorienterade chefsprogram
under 2015, med start i februari.
Kvaliteten avgörs i det ögonblick vi möter kunden. Det
är sanningens ögonblick, för att använda Jan Carlzons
numera klassiska ord. Det är ögonblicket för respekt,
engagemang och nyfikenhet.
Extra tydligt blir det när vi möter en kund som
uttrycker missnöje. Då, mer än någonsin, krävs det
ett gott, värderingsdrivet bemötande. Jag vill påstå
att just brister i bemötandet när kunden är som mest
sårbar, är det verkliga kvalitetsproblemet för svensk
omsorg. Det händer hos oss, det händer hos andra
och är mänskligt – men det är aldrig okej.
Det här är också kärnan i utmaningen: omsorgen måste
bygga upp en egen kvalitetslogik, som tydligt värde­
sätter kunden. Våra tjänster gör intrång i männ­iskors
liv, det är omsorgens själva natur. Kvalitet är att mäta
hur väl vi hanterar det. Varje brist i bemötande är en
brist som måste åtgärdas. Hela vår framgång, för att
inte säga existensberättigande, hänger på det.
Därför är också transparens i alla led av största
vikt. Dåligt bemötande måste synliggöras. All vår
data, alla nyckeltal måste förstås i ljuset av detta.
Resultaten måste läsas utifrån att vi alltid strävar
efter 100 procentig nöjdhet från kunden.
24
Jag har vid tillfällen fått höjda ögonbryn – frågor om
varför Frösundas VD Susanne Sidén och jag själv som
kvalitetschef ägnar så mycket tid till att personligen
möta de mest missnöjda kun­derna. Men för oss är det
en självklarhet. Genom att prioritera dessa resor och
samtal får vi den mest värde­fulla kunskapen om vad
som gått fel i bemötandet, i våra rutiner och system.
Dessa kunder ger oss det vi behöver för att fortsätta
leda Frösundas arbete mot det enda acceptabla –
100 procentigt kvalitetsresultat.
PRIORITERINGAR 2015
• NPS för beställare och närstående
• Implementera processtyrning
• Kundfokuserat koncept
• Kundorienterat chefsprogram
CHRISTINE ROSENCRANTZ
KVALITETSCHEF
KVALITETSMÅL
RESULTAT 2014
Kundnöjdhet
NKI – Nöjd kundindex
> 90%
94%
NPS
100
Omsorgens kvalitetslogik
ger framtidens kvalitetsmål
KONTROLL & UPPFÖLJNING
”Jag vill att
Annie ska ha en
assistent som gör
henne trygg…”
… men också som vågar utmana och pusha
henne att utvecklas. Det är viktigt att Annie får
ett självständigt liv.” Så säger Sonja Olsson,
mamma till Annie, 12 år. De är kunder hos
Frösunda – och alltså två av dem som kan ge
oss svar om vår kvalitet.
Kundfokus är vår diamant. Den guidar oss i varje
stund att ta kundens perspektiv. Den är ledstjär­
nan som låter oss bemöta kundens behov på ett
innovativt och effektivt sätt. Den är det mest värde­
fulla vi någonsin kan bidra med och den finns bara
i mötet med kunden.
25
KVALITETSMÅL MED KUNDFOKUS
Frösunda arbetar i en kvalitetsorganisation med kundfokus därför är det viktigt att vi redovisar resulta­
tet av våra kundundersökningar. Hur vi arbetar med dem utvärderas ständigt i en tät dialog i ledningen.
Nytt för i år är att vi har fler respondenter och har utökat arbetet med att få svar från våra kunder. Våra
nyckeltal visar att vi är på rätt väg och här finner du fördjupning och analys kring våra framgångar och
utmaningar när förändringsarbetet fortsätter.
VÅRA
LEDSTJÄRNOR
VÅRA
KVALITETSMÅL
> 90 % kundnöjdhet
Vi får förtroende för att
vi tar ansvar
Kundfokus
NKI – NÖJD KUNDINDEX
100 % avtalstrohet
100 % regulatorisk följsamhet
NÖJD INTERNKUNDINDEX
I Nöjd internkundsmätningen 2014 ser vi att tillgänglighet är det största utvecklingsområdet. Inom stabs­
funktionerna får IT högsta betyg av internkunderna. Det tycks finnas ett glapp mellan förväntningar på och
leverans från staberna, vilket kan förstås i ljuset av de behov som följer av Frösundas snabba utvecklingstakt.
67%
Tillgänglighet och bemötande
63 %
ÅTERVUNNA UPPHANDLINGAR
Under 2014 har fyra av Frösundas verksamheter varit
ute för ny upphandling, och i samtliga fall har Frösunda fått
förlängt förtroende av beställaren. Det ger en fin indikation
på att den beställande kunden är nöjd med den tjänst
Frösunda levererar.
26
VUNNA UPPHANDLINGAR
Andelen vunna upphandlingar ger en indika­tion
på hur den beställande kunden ser på Frösundas
erbjudande. Av totalt 29 upphandlingar under 2014
har Frösunda vunnit 52%.
Kompetens
Pålitlighet och leverans
67 %
Kundnöjdhet mättes i affärsområdet
Funktions­ned­sättning 2014 och mät­
ningen genomfördes utifrån värderingar.
Frågebatteriet baseras på våra värde­
ringar – respekt, engagemang och
nyfiken­het – med en binär skala –
ja och nej. Region Norr gjorde en
betydande ökning från 92 till 96.
Faktorer till ökningen är bland annat
att “personalen lyssnar på mig”.
Engagemang
95 %
Nyfikenhet
96 %
95 %
91%
94%
Frösunda
2013
Frösunda
2014
75%
72%
Snitt för
Frösunda
verksamheter 2011
inom omsorg
63 %
100%
Assistans 94%
Respekt
100%
Funktionsnedsättning 55%
Individ & Familj 60%
Äldreomsorg 29%
NÖJD NÄRSTÅENDEINDEX
Närståendemätningen genomfördes inom affärsområdena Funktionsnedsättning,
Assistans och Äldreomsorg 2014 .
84%
Respekt
Engagemang
85%
83%
Nyfikenhet
81%
NPS – Net Promoter Score – är ett mått på
som mäter kundupplevd kvalitet och
nöjsamhet hos Frösundas kunder. I mätningen
identifieras promoters, som skulle rekom­
mendera Frösunda till andra, passives, som
är nöjda, och detractors, som är miss­nöjda
kunder. NPS är värdet av andelen promoters
minus andelen detractors.
Under 2014 har NPS-mätniningar genomförts i alla affärsområden.
På enhetsnivå uppdagas stora skillnader och alltså stora möjligheter
att hitta och sprida framgångsfaktorer. För varje affärsområde har
framgångs­faktorer och utvecklingsområden identifierats utifrån under­
sökningen. Ett positivt NPS, alltså resultat över 0, anses generellt som
ett gott resultat. Genomsnittet för tjänsteföretag ligger på under 10.
Men Frösunda har betydligt högre ambition. Vi har en nollvision mot
detractors – och alltså målsättningen NPS 100.
NPS Assistans
NPS Individ & Familj
NPS kund
NPS närstående
27 28
NPS kund,
daglig verksamhet
74
15
• Inkluderande arbetssätt
kring aktiviteter
• Kunderna känner trygghet
i sitt boende
NPS närstående
• God relation med Frösunda,
bra varumärke
• Bemötande, responsivitet och
bra service till kunderna
• Oro för hög personalomsätt­
ning, oro kring bemanning av
enskilda pass
• Kunskap om kundens diagnos,
kompetensutveckling
• Bra kontakt mellan social­sekreterare
och verksamhetschef
• Bemanning, oro för bemanning
av enskilda pass
• Bra månadsrapporter
• Verksamhetschefernas
tillgänglighet
• Bra behandling
• Fel bemanning
NPS Äldreomsorg
15
-1
• Bristande kompetens och utbildning
i personalgruppen
• Bristande månadsrapporter
• God relation mellan
personal och kund
• Kunderna uppskattar
aktiviteterna
• Otillräcklig variation
i kosten
• Närstående anser
att det finns behov av
att bättre bemanna
efter kundens behov
KOMPLEX BILD AV HAGTORP
• Otydligt hur kunderna
kan lämna synpunkter
och klagomål
-5
Samtliga kontaktade socialsekreterare
svarade på NPS-undersökningen. Del­
tagarna uttryckte uppskattning för den
genomförda mätningen av deras input
som beställande kund.
• Bra relation mellan personal
och kund, gott bemötande
NPS närstående
• Gott bemötande,
nyfiket lyssnande
NPS beställare
• Bra relation mellan personal
och kund, gott bemötande
NPS kund
NPS Funktionsnedsättning
Resultatet av mätningen bland beställare inom affärsområdet
Individ & Familj överensstämmer inte med Frösundas målsättning
att vara det kvalitetsledande företaget i branschen. Arbetet fokuserar
på att säkerställa att alla enheter med negativ NPS kommer upp till
ett positivt resultat. Lärdomar dras av Alunda, med 100 i NPS.
KONTROLL & UPPFÖLJNING
SKULLE DU
REKOMMENDERA
FRÖSUNDA?
Hagtorps äldreboende fick högt resultat bland kunderna, NPS 50,
men lågt hos närstående, NPS -25. Bra relationer till personalen
och roliga aktiviteter var mest framstående hos kunderna, medan
oro för bemanning var mest fram­stående hos de närstående.
NPS Beställare, enheten Alunda
100
För Individ & Familj görs beställningen av kommunal socialsekre­
terare. Högst betyg i hela mätningen fick Alunda, ett HVB-hem för
flickor 13–20 år. Sju socialsekreterare besvarade undersökningen
och resultatet blev NPS 100. Motivet till det fantastiska resultatet var,
enligt socialsekreterarna:
Duktig personal som bryr sig om kunderna
Professionell och förtroendeingivande verksamhetschef
Enheten är tillmötesgående till både socialsekreterarnas
och klienternas önskemål
27
KVALITETSMÅL
& UTVÄRDERING
För att styra mot kvalitet finns kvalitetsavdelningen
vars chef sitter i koncernledningen. Kundens hälsa
och säkerhet är fundamental för uppdraget. För att
vi ska kunna garantera det i alla led fort­sätter vi
att utveckla verktygen för att mäta Avtalstrohet
och Regulatorisk följ­samhet, och det arbetet
fortsätter under 2015. Under 2014 genomfördes
en utvärde­ring i varje affärsområde i relation till
kvalitets­målen och risker.
En analys har gjorts inom Individ & Familj, som
visar att riksgenomsnittet för tillsyner från IVO med
avvikelser är 50 procent, medan Frösundas resultat
är betydligt lägre: 15 procent. En analys har också
gjorts av Lex Sarah-rapporterna från 2013, för att
utvärdera implementeringen av de åtgärder som
beskrivits i utredningen.
MYSTERY SHOPPERS
”Frösunda är bra på bemötande – när man väl får tag på oss.” Så
sammanfattar Frösundas Mystery Shoppers resultatet av 263 samtal
till alla affärsområden och huvudkontoret i februari–mars 2014.
Projektet kontrollerar tillgänglighet, bemötande och information
67 procent av samtalen fick direkt svar, eller snabb återkoppling,
vilket är en förbättring sedan året innan. Men 29 procent av samtalen
fick inget svar och ingen återkoppling, vilket pekar på att tillgänglig­
RAPPORTER
heten fortfarande är det största utvecklingsområdet. Undersökningen
visar att återkoppling är det viktigaste, samt uppdagade vissa brister
i det tekniska systemet kring telefoni och hänvisningar som har
Verksamhet
Rapporter 2013
2014 IVO-anmälningar
2013
2014
Lex Sarah
Assistans
4
Funktionsnedsättning14
Individ & Familj
1
Äldreomsorg2
302
28
1
6
0
5 1
3
1
3
0
KOLLEGIAL KONTROLL
Lex Maria
1
6
0
Kollegial kontroll är ett av Frösundas kvalitetsinstrument, med syfte
Totalt
22 755 7
åtgärdats under 2014. Nytt Mystery Shoppers-projekt genomförs 2015.
1
att skapa en plattform för lärande och utveckling kollegor emellan.
Verksamhetschefer möts i par för ett lärande samtal med stöd av
checklistor. Den kollegiala kontrollen är ett verktyg för riskanalys
och utvecklingsarbete. Resultaten rapporteras till Kvalitets­
KUNDFOKUS 2015
avdelningen, där de analyseras och används för verksamhets-
Implementera kundorienterat förhållningssätt
i allt förbättringsarbete, med olika insatser som:
• Boendekoncept
• Säkra chefsförsörjningen
• Kundorienterad bemanning
och affärsplanering. 2014 genomfördes 184 kollegiala kontroller.
2014: INTERNA TILLSYNER
Mystery Shoppers
Granskningar av social dokumentation i samtliga verksamheter
28
LEX SARAH &
LEX MARIA
QUALID
Kvalitetsgranskningar inför Patientssäkerhetsberättelsen
Personer med demens i sent stadium har ofta svårt
att själv berätta hur de mår. Därför används det
amerikanska instrumentet Qualid för att mäta livs­
kvalitet, av personal som känner personen. Utifrån
elva observerbara beteenden och sinnesstämningar
summeras resultatet. Skalan går från 11, högsta
livskvalitet, till 55, lägsta livskvalitet.
Mätningen har genomförts på fem avdelningar
i Alingsås, med ett medelvärde på Qualid 22,2.
Avtalsuppföljningar
Granskning av enskilda enheter
Fokusgrupper
2014: EXTERNA TILLSYNER
Externa tillsyner genomförs av Inspektionen för Vård och
Omsorg, IVO, och Skolinspektionen. Frösunda har under 2014
haft 65 externa tillsyner.
Som vi förutsåg i förra årets Förtroenderedovisning
har ökat fokus kring vård- och omsorgsavvikelser lett
till en ökning av antalet rapporterade avvikelser. Vi tror
att ökningen kommer att fortsätta även under 2015,
då det fortfarande finns en viss underrapportering.
Vi redovisar årligen antalet rapporter och anmälningar
här i Förtroenderedovisningen.
Genom att granska våra avvikelser under lupp
och alltid vara transparenta när vi inte har lyckats
kan vi förbättra kvaliteten på verksamheten. För att
ta nästa steg följer vi från och med 2015 upp ledtider
i processen, för att sätta fokus på hur vi hanterar
varje enskilt ärende.
De ramverk och regler som finns för att rapportera
missförhållanden är mycket viktiga för oss. Lex Sarah
och Lex Maria är en trygghet för våra kunder och oss,
men är bara ett av stegen i en bred kvalitetsprocess,
som vi följer med våra kvalitetsnyckeltal.
5%
Individ & Familj
11%
31%
Funktionsnedsättning
53%
Assistans
FINANSIELLA NYCKELTAL
2 863 MSEK Omsättning: Företagets totala intäkt;
fakturerat, kontant och övrigt.
2 863
150 MSEK Rörelseresultat (EBITDA): Utgör den
första delen av resultaträkningen och är skillnaden
mellan intäkter och kostnader, före räntor, skatt,
avskrivningar och goodwillavskrivningar.
Beräknas: Rörelseresultat plus avskrivningar.
MILJONER SEK OMSÄTTNING
15 % Organisk tillväxt: Räknas fram genom; senaste
årets nettoomsättning dividerat med föregående års
nettoomsättning. Organisk tillväxt innebär att
vi växer genom expansion, inte genom uppköp.
5,2 % Rörelsemarginal: Rörelsemarginalen
används
i första hand för att följa det egna företagets utveck­
ling eller jämföra företag i en bransch. Räknas fram
genom; Rörelseresultat/Omsättning.
2014
2 652
KUNDER
2 369
2 491
2 863
2012
2013
2014
8 866
ANSTÄLLDA
Könsfördelning
alla anställda
31%
33%
69%
Kvinnor
Funktionsnedsättning 9%
Individ & Familj 40%
74%
75%
Frösunda
2011
Frösunda
2013
67%
NMI – Nöjd medarbetarindex
Män
33%
85%
Snitt för verksamheter
inom tjänstesektorn
62%
6%
71%
Könsfördelning
koncernenledning
31%
Äldreomsorg 29,0 % Soliditet: Ägarkapitalets andel av summa till­
gångar. Räknas fram genom: Redovisat eget kapital
och lån från ägaren i procent av totala tillgångar.
LSI – Ledarskapsindex
Andel av Sveriges kommuner
Assistans 1 989 MSEK
65 MSEK
580 MSEK
229 MSEK
Män
Individ & Familj
326
Äldreomsorg
140
Närvaro från norr till söder
Assistans
Äldreomsorg
Funktionsnedsättning
Individ & Familj
Snitt för verksamheter
inom tjänstesektorn
Funktionsnedsättning
1 336
KONTROLL & UPPFÖLJNING
Äldreomsorg
769%
064
Assistans
67%
Kvinnor
91%
92%
Frösunda
2011
Frösunda
2013
Ny medarbetarmätning genomförs 2015, med utgångspunkt i kund­
fokus. En initial nedgång är förväntad när vi ändrar mätningen för att
fokusera på värdeskapandet i relationen till kunden.
29
GRI-RAPPORT 2014
Global Reporting Initiative, GRI, är ett av de mest använda
ram­verken för hållbarhetsredovisning. Frösunda har valt att
rapportera enligt GRI-G4 Core Option, vilket betyder att fokus för
Förtroende­redovisningen ligger på det som är mest väsentligt
för våra intressenter. Alltså helt i linje med vår kundfokus.
För ett år sedan lanserade det internationella initiativet
en uppdatering, som kallas G4, och med det blev ram­
verket intressant för Frösunda. Grunden är nu att utgå
från intressenterna och rapportera på det de tycker är
mest viktigt. Ramverket används av alla statliga bolag
i Sverige, samt av börsnoterade bolag världen över.
Den här Förtroenderedovisningen är därför också
Frösundas första GRI-rapport. Den här rapporten
blir en viktig utgångspunkt för att följa hållbarhets­
arbetet framåt.
För oss är det viktiga inte att rapportera enligt ett
ram­verk. För oss är det att svara på våra kunders
frågor som står i centrum. Det ger en oerhörd kraft
till rapporteringsarbetet eftersom det sporrar oss i vår
strävan efter transparens. Vi vill inte bara rapportera
om det vi har gjort bra – vi vill ha det vi kan göra
bättre svart på vitt. Våra kunder är de som sitter inne
med fakta om hur våra värderingar är implementerade
i verksamheten och det är deras vittnesmål som ger
oss den information vi behöver för att ständigt
utvecklas. Fördelen med att rapportera i ett ramverk
är att det ger en struktur och gör det lättare att
rapportera systematiskt över tid.
30
GENERAL STANDARD DISCLOSURES 'IN ACCORDANCE' – CORE
Strategi och analyser
Rubrik
Sida
G4-1
En resa mot förändring
4
Uttalande
från VD
Organisationsprofil
G4-3
Namn
Frösunda Omsorg AB
G4-4
Varumärke
Frösunda
G4-5
Huvudkontor
Solna, Sverige
G4-6
Länder
Sverige
G4-7
Ägare och organi­
sationsform
Frösunda är en svensk koncern som består av
ett antal aktiebolag. Våren 2010 förvärvade
HG Capital Frösunda av den tidigare ägaren
Polaris Equity. HG Capital är ett brittiskt
investmentbolag med specialiserad kompetens
inom bland annat vård- och omsorgssektorn.
De verkar på den europeiska marknaden och
satsar på väletablerade företag. Som ägare tillför
HG Capital branschspecifik kompetens och ett
aktivt och engagerat stöd.
G4-8
Marknad och
erbjudande
Frösundas marknad är Sverige. Frösunda
erbjuder personlig assistans, daglig verksamhet,
boende, skola, äldreomsorg, coachning, kort­
tidsvistelse och stöd till barn och ungdomar
med social problematik.
G4-9
Storlek
Medarbetare & Omsättning
32
G4-10
Medarbetare
Medarbetare & Omsättning
32
G4-11
Kollektivavtal
Medarbetare & Omsättning
32
G4-12
Försörjningsled
Frösundas tjänster levereras i mötet mellan
vår medarbetare och vår kund. Personal är vår
största kostnad. Andra viktiga delar av våra
försörjningsled är leverantörer av kunskap i
form av konsulter och forskare. De vi hyr
lokaler av och de som förser oss med hjälpmedel
är också viktiga leverantörer.
G4-13
Betydande för­
ändringar
För Frösunda var 2014 ett år av tillväxt
i samtliga affärsområden i Sverige, samtidigt
som våra norska dotterbolag såldes. Vi vann
15 nya upphandlingar.
Rubrik
G4-14
The precautionary
principle
”The precautionary principle” handlar om miljö­
hänsyn som är relevant när vi bygger nya enheter
och vi planerar för låg energiförbrukning
Ramverk och
principer
WHO International Classification of Functioning
Disability and Health, Barnkonventionen, FN:s
konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning, FN:s konvention om de
mänskliga rättigheterna
G4-15
G4-16
Medlemskap
Sida
Susanne Sidén är ledamot i Vårdföretagarnas
huvudstyrelse. Eva Ingemarsdotri är ledamot i
branschstyrelsen för Individ & Familj.
Rapportprofil
G4-28
Periodicitet
Kalenderår
G4-29
Föregående
rapport
Ingen GRI-rapport tidigare
G4-30
Rapporterings­
cykel
Årlig
G4-31
Kontakt
Kvalitetschef
Christine Rosencrantz
G4-
’In Accordance’
– Core
G4-33
Extern
granskning
Policyn är att årsredovisningen är utsatt för
revision. Ingen extern revision av GRI under
detta första rapporteringsår.
Organisations­
struktur
Frösundakoncernen har verksamhet inom
assistans, funktionsnedsättning, äldreomsorg,
individ & familj, samt staber. Mer information
på frosunda.se under Organisation.
Väsentliga aspekter
G4-17
Årsredovisning
Frösundas Årsredovisning 2014
G4-18
Aspekter och
gränsdragning
Lyssnad till, trygghet och självständighet
8
G4-19
Väsentliga
aspekter
Lyssnad till, trygghet och självständighet
8
G4-20
Interna
aspektgränser
Kvalitet i värdekedjan
33
G4-21
Externa
aspektgränser
Kvalitet i värdekedjan
33
G4-22
Förändringar i
mätning
Frösunda rapporterar enligt GRI-för första
gången. Perma-mätningen utökad, NPS
genomförd i alla affärsområden; i övrigt
inga signifikanta skillnader i mätning.
G4-23
Förändringar i
gränsdragning
GRI-rapport för första gången
Rubrik
Sida
35
KONTROLL & UPPFÖLJNING
Organisationsprofil
32
Styrning
G4-34
Etik och integritet
G4-56
Värderingar
Mission: Vi får förtroende för att vi tar ansvar.
Frösundas värderingar beskrivs i tre ord:
Respekt – Genom ett värdigt och individuellt
bemötande skapar vi trygghet och glädje.
Engagemang – Vi bryr oss om människor
och känner stolthet över vad vi åstadkommer.
Nyfikenhet – Vi söker aktivt nya kunskaper
som gör skillnad för våra kunder.
8, 12
DMA & indicators ‘In accordance’ – Core
Intressentdialoger
G4-24
Involverade
intressenter
Att förstå varje kund,
Intressentinvolvering
6–7,
32
G4-25
Identifiering
och urval
Lyssnad till, trygghet och självständighet,
Intressentinvolvering
8, 32
G4-26
Involvering
Intressentinvolvering
32
G4-27
Framförd
prioritering
Att bli hörd, trygghet och självständighet,
Värde till samhället runt varje individ
8, 12,
13
G4-DMA
G4-PR2
Kunders hälsa
och säkerhet
i relation till
tjänsterna
Kvalitetsmål & utvärdering
Lex Sarah- & Lex Maria-rapporter
28
G4-DMA
G4-PR5
Resultatet
av kundunder­
sökningar
Hårda fakta om mjuka värden,
Kvalitetsmål med kundfokus,
Skulle du rekommendera Frösunda?
14, 15,
26, 27
31
INTRESSENTINVOLVERING
Kunderna är våra viktigaste intressenter och som vi visat tidigare i rapporten
har vi inte mindre än 16 unika kundgrupper – kunder, närstående, beställare
och internkunder i vart och ett av våra fyra affärs­områden. Det är med dem som
dialogen är intensivast. Men förutom kunderna har vi även politiker och tjänste­
män, intresseföreningar, medarbetare, ägare och media i vår intressentkarta.
Intressent
G4-25 Grund för identifiering
G4-26 Frekvens för dialog
Kunder
Dialogen med kunden är kärnan
i Frösundas uppdrag. Det är
för kunden som vår verksamhet
finns till.
I varje arbetsmoment är vi
i dialog med kunderna. VD
möter kunder i organiserade
dialoger vid sex tillfällen per år.
Koncernledning och staberna
praktiserar på verksam­heter
och möter kunder. Med syfte
att ge information till den här
rapporten har ett antal intervjuer
med kunder genomförts.
Frösunda informerar och
förankrar men får även relevant
information som hjälper
Frösunda fatta beslut som
förbättrar deras förutsättningar
att leverera kvalitet till kund.
För att förbereda rapporten har
intervjuer gjorts.
Farfarsprincipen vid viktiga
beslut. Öppna regionspaneler,
öppna telefonmöten för dialog.
Politiska beslut och implemen­
teringen av dessa påverkar
Frösundas arbete.
Dialog pågår ständigt.
För att förbereda rapporten
har intervjuer gjorts.
Frösundas ägare skapar
förutsättningar för innovations­
kraft i hela organisationen.
Dialog pågår ständigt.
Regelbundna styrelsemöten
där ägaren är representerad.
Frösunda har gjort en förflytt­
ning och prioriterar högre att
delta i det offentliga samtalet.
Kontinuerligt.
Anställda
Politiker och
tjänstemän
Ägare
Opinionsbildare,
intresseföreningar
och medier
32
MEDARBETARE
& OMSÄTTNING
Under 2014 var antalet kunder 2 432, omsättningen 2 863 MSEK, soliditeten var
50,9 % och 8 806 personer var anställda på Frösunda. Av dessa var 6 199 kvinnor
och 2 606 män. 100 procent omfattas av kollektivavtal. De anställda är formellt
anställda och kan inte betraktas som egenanställda.
VID UTGÅNGEN AV 2014 FINNS FÖLJANDE RÖRELSEDRIVANDE BOLAG:
•
•
•
•
•
•
•
Frösunda Omsorg AB
Frösunda LSS i Södra Sverige AB
Frösunda Omsorg i Östergötland AB
IKASUS AB
Frösunda LSS i Väst Sverige AB
Frösunda Omsorg i Uppland AB
Frösunda Omsorg i Stockholm AB
•
•
•
•
•
•
Frösunda Omsorg i Örebro AB
Frösunda Omsorg i Uppland 2 AB
Försunda Omsorg i Jämtland AB
Frösunda Omsorg i Gävleborg AB
Frösunda Omsorg i Gävleborg 2 AB
Frösunda Omsorg i Uppland 3
Tabellen visar hur många män respektive kvinnor
som är visstids respektive heltidsanställda.
Tillsvidareanställd
Kvinnor
Tillsvidareanställd
Män
Visstidsanställd
Kvinnor
Visstidsanställd
Män
Visstidsanställd
Kvinnor*
Visstidsanställd
Män*
1 550
503
220
106
4 343
2 084
* Visstidsanställning så länge assistansuppdraget pågår hos kund; Kollektivavtal Bransch G – Personlig Assistans
Tabellen visar hur många män respektive kvinnor
som är anställda i de olika regionerna.
Region Norr
Region Mellan
Region S-holm
Region Syd
Region Göteborg
K
M
K
M
K
M
K
M
K
M
768
374
1 320
449
434
225
1 377
574
2 214
1 071
Totalt Kvinnor
Totalt Män
Summa
6 113
2 693
8 806
Värdekedjan beskriver de sammanlänkade aktiviteter
som en verksamhet ägnar sig åt för att leverera
värde­fulla tjänster. Just omsorgsbranschen har en
komplex värdekedja och vi har valt att illustrera
den i vår kvalitetspyramid. Den hjälper oss att förstå
den komplexa kund- och konsumentbilden, likväl
som hur branschen har både lagstadgad och frivillig
kontroll på flera platser i värdekedjan.
Materialitetsanalysen ledde oss fram till två
GRI-aspekter – Hälsa och säkerhet och Kundunder­
sökningar. Båda rapporterade aspekter är väsentliga
inom organisationens alla delar och de finns med
i värdekedjan.
Figuren visar hur aspekten Hälsa och Säkerhet är med
när vi designar våra tjänster för kunden utifrån det
behov som definieras utifrån kundens önskemål,
beställarens syfte och mål det beslut som föreligger.
I själva leveransen av tjänsten är policy, rutiner och
lagrum styrande för hur avvikelser rapporteras. Detta
styr alltså vårt data om risker kring kundens säkerhet
och hälsa. Slutligen rapporteras enligt Lex Sarah och
Lex Maria och anmäls till IVO i förekommande fall.
Figuren visar även hur aspekten Kundundersökningar
designas utifrån det faktum att vår kundrelation är
beroende av mer komplexa faktorer än ett enkelt
konsumentval. Konsekvensen av detta är att vi har
den traditionella kundundersökningen där vi frågar
om leveransen (NKI och NPS) men även arbetar med
ett mått på livskvalitet (Perma). Resultaten av dessa
mätningar rapporteras transparent som en del i den
frivilliga kontroll Frösunda genomgår.
KVALITETSPYRAMIDEN
KUND
LEVERANS
Kundens
egna
önskemål
KONTROLL
Bästa
tillgängliga
kunskap
VD:s kundgrupper
Kundombudsman
NKI
Beställarens
syfte & mål
Policy & rutiner
Kompetens
Ledarskap
Gällande beslut för kunden
Bemötande
Dokumentation
Lagrum
KPI:er
Kollegial kontroll
Vård- och omsorgsavvikelser
Egenkontroll
Intern och extern tillsyn
GRI-ASPEKT: HÄLSA OCH SÄKERHET
KUND
Mystery
Shoppers
KONTROLL & UPPFÖLJNING
ASPEKTGRÄNSER
I VÄRDEKEDJAN
LEVERANS
KONTROLL
Kvalitetsnyckeltal
GRI-ASPEKT: KUNDUNDERSÖKNINGAR
KUND
Perma
LEVERANS
KONTROLL
NKI/NPS
Förtroenderedovisning
(frivillig
rapport)
33
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
I SAMMANDRAG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSEN upprättas årligen
på särskilda boenden för äldre och för personer
med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.
Patientsäkerhetsberättelsen i sin helhet finns att läsa
på www.frosunda.se.
VIKTIGASTE ÅTGÄRDER 2014
Arbetet för att öka patientsäkerheten har fortsatt
under år 2014. Medicinskt ansvarig sjuksköterska
(MAS), sakkunnig i hälso- och sjukvårdsfrågor, har
fortsatt arbetet med att utarbeta rutiner, blanketter
och vårdprogram om hälso- och sjukvård och patient­
säkerhet. MAS har under året genomfört tillsyn och
kvalitetsgranskning inom särskilda boenden samt
medverkat i egenkontroller.
Frösundas dietist har under året implementerat
handlings­programmet för mat och måltider samt vårdprogram för att förbygga undernäring. Dietist har
under året följt upp de beslutade kvalitetsindikatorerna
i alla äldreboenden. All legitimerad personal inklusive
avtalade underleverantörer dokumenterar i den digitala
patientjournalen Safe-Doc.
Utbildningsinsatser sker kontinuerligt internt
och externt kring patientsäkerhetsfrågor. Frösunda
34
Omsorg har ett pågående arbete att utarbeta digitala
interaktiva utbildningar för kompetensutveckling
inom patient­säkerhet. Kvalitetsavdelningen har en
ny medarbetare som är sakkunnig inom demensvård,
vilket är ett led i att säker­ställa implementering av
MIN-metoden (som genom ett salutogent arbetssätt
ger förutsättningar för patient­säkerhet för kunderna),
nationella vårdprogrammet om demensvård samt
kvalitetsregister BPSD i äldreboenden.
Kunder och närståendes synpunkter och klagomål
har stor betydelse för patientsäkerhetsarbetet. Detta
försäkras bland annat genom att samtliga verksamheter
har tydligt anslagna rutiner om hur man ska rappor­
tera risker, omsorgsavvikelser, missförhållanden samt
synpunkter och klagomål. Frösunda har 2014 fortsatt
arbetet med att införa kvalitetsråd i verksamheten som
ska vara stödet för det lokala kvalitetsarbetet. Sak­
kunniga och MAS på Kvalitetsavdelningen är en aktiv
part i verksamhetens utredningar i samband med rap­
porterade allvarliga missförhållanden och vårdskador.
boenden fortsätter arbetet med att omsätta nationella
riktlinjer för demenssjuka med strukturerade person­
centrerade arbetsmetoder. Medarbetarnas salutogena
förhållningssätt och bemötandestrategier ska utvecklas
och kvalitetssäkras.
Arbete med att implementera Frösundas MINmetod, för hälsofrämjande och funktionsbevarande
arbete i äldreboendet, fortsätter. Här ingår även fysiska
och sociala aktiviteter. Samarbetet med aktuella läkar­
vårdgivare i äldreboendet för att patientsäkerhetsarbete
ska säkerställas i hela vårdkedjan. Det gäller framförallt
området läkemedel och vård i livets slut. För vård i
livets slut fortsätter implementeringsarbete av kvalitets­
säkrade arbetssätt.
För särskilda boenden fortsätter utvecklingen av
patientjournalen i Safe-Doc. Journalföring och doku­
mentation enligt HSL utvecklas med stöd av nationella
fackspråket för vård och omsorg, ICF och KVÅ. Våra
interna rutiner ska kvalitetssäkras för att synliggöra och
analy­sera risker i samband med hälso- och sjukvård som
Frösundas medarbetare utför på delegerat uppdrag. n
ÖVERGRIPANDE STRATEGIER 2015
Arbetet med att säkerställa och synliggöra patient­
säkerhetsarbetet är ett ständigt pågående förbättrings­
arbete och under 2015 fortskrider det. För äldre­
Frösunda Omsorg AB
För frågor om vårt kvalitetsarbete eller
Rapporteringspartner: Lumen Behavior
Frösundaviks Allé 15
Förtroenderedovisningen, kontakta
Form: Pondus Kommunikation
Box 708
kvalitetschef Christine Rosencrantz.
Omslagsfotograf: Andreas Nilsson
162 72 Solna
e-post: christine.rosencrantz@frosunda.se
Övriga foton: Johan Spinell, Katarina Wikström, Andreas Nilsson
010-130 30 00
tel: 010-130 31 53
3D-grafik: Pondus Kommunikation
www.frosunda.se
Tryck: Joma GP, Ljungby 2015
KVALITETSPYRAMIDEN
Att arbeta för högsta möjliga kvalitet är på ett
sätt maskinellt, en del av Frösundas nyckel­
process, men samtidigt handlar det om att
utgå från kundens upplevelse för att ständigt
förbättra kvaliteten. Kvalitetspyramiden
visar hur det går till – med kompletterande
perspektiv och en stadig bas. Pyramidernas
sidor beskriver Kundperspektivet, Leverans
och Kontroll & Uppföljning.
VI FÅR FÖRTROENDE
FÖR ATT VI TAR ANSVAR
omsorg för högsta livskvalitet. oavsett