.OCK EN STRUNT - Sockenstrunt.se

.OCK EN STRUNT
HEMBYGDSFÖRENINGS·
FRÖSUNDA
KVARTALSTIDSKRIFT
nr3 1978
årgång 1
·TORPET
ULRIKSBERG
ÅVASTA SKOLA
l
~l
(,'
•
t· a.< In
. . 0 . . 0 000o RO
.l.,f {,(/,Jt, /., ,.f
f.tr
-,. ·: ~,:0;,~~~;~, ~[;:· '· "' .
/400o•o o
f
,
.:R:(~~.!. <:::...../!~.,~.:~.~'
r','W:I
/ 4.1rttHH<tl '
i
TORPET ULRIKSBERG, SKRÄFSTA
oio.' .' ' /
fi
,.1t; ,,., /M,. /s," ( ' f, · - J~
l\• l?} '·
Dagbok med examenskatalog
''"
/: ltJ ...... :::......
:.~:.. ~-~'-: J't '··~·~
....
)
Läsordning.
Detta är en redogörelse för vad torpinventeringsgruppen inom hembygdsföreni ngen kornmit fram t i 11 angående torpet
Ulriksberg under Skräfsta.
stället blev byggt och uppodlat av
soldaten under Attesta Rote Nr 148 vid
Hundra närads kompani av Upplands Regemente Anders Karlsson Lundin. Han var
född 1827, blev antagen till soldat 1851
och tjänade kung och fosterland till
1881 då han erhöll avsked. De indelta
soldaterna hade rätt att uppföra ett torp
åt sig på rotens mark efter sin aktiva
t i d som knekt. Att han kom att bygga på
Skräfsta berodde på att en bonde i Attesta Rote även ägde en gård i Skräfsta,
och på hans mark fick han odla och bygga.
A.tal ti-ar l6r varte lmae uDder ea v.cka ;
...........
......,.......-~ ~..o.........
~.....~~:. ,.
* rinl.. ..... opotkL&n .
~(.lt) ..hiMIMV11 /
~ .,
t
)f &
llmw• r
:;. lurku uon,:l •.r
J
j
J.{
" '~'""' ,_;JWI>OoU~
.,.-J,
".:.
.y
l
.
s....
l
.
~:~u...,... JO
u....u . _
i,
...,
"I anledning av fo:lkskoleinspektörens
framställning angående folkskolans anordning som B-skola " ... beslöt Frösunda
skolråd den 4 april 1916 att i stället
.• "i syfte att bereda en del avlägset boende barn i norra delen av församlingen
kortare skolväg, föreslå ky r kostämnan inrättandet av en E-skola i trakten av
Klippan."
Så börjar Avasta skolas historia! En
som minns hur skolan byggdes är den då
nioårige Kristian Laurell, son till fotografen och droskägaren Karl Algot Laurell
i Vasa (Klippan).
l
Torpet Ulriksberg byggdes 1862, och
är det år vi första gången finner
namnet upptaget i kyrkobokföringen. Namnet Ulriksberg har det fått efter soldatens andra hustru Ulrika. Platsen för
husen är vackert belägen ·~ en södersluttning med en skogklädd bergshöjd som
skydd mot nordanvindarna. Marken är dock
mycket stenbunden, och tomten om ca ett
tunnland vittnar om idog odlargärning.
Vi får här ha i åtanke att allt dåtida
arbete utfördes med arrnkraft, spett och
spade.
~et
16.
Avasta skolaA •• ,
Två danska murare i arbetsstyrkan inackorderades hos Kristians familj, och
lukten av deras tobak (en nödtidsblandning med tussilago- och smultronblad)
hänger kvar i minnet än i deras rum på
vinden.
Det första världskriget hade pågått i
tre år innan ritningarna till skolan var
klara, och det var ont om allt. Byggandet försvårades bland annat av brist på
spik, sägs det. Trots svårigheterna var
dock huset klart den 9 september 1918.
Lärarinnan Marie Rumen var på plats och
tenn i nen kunde bör j a.
Bl and barnen som var med den gången
fanns flickorna Gustafsson samt Elis
Fröman från Attestai Lisa, Bror och Einar Jansson från örstai Elsa och Einar
Johansson från Billsta samt Rut och
Linnea, kusiner från de två Avastagårdarna. Det var Ruts far som hade sålt skoltomten till församlingen.
Lantbrukare Gusten Johansson, Avasta,
som sålde skoltömten till församlingen, Kortet år taget av Karl Algot
Laurell omkring 1910.
13
De styrande 11 gubbarna" visade sig vara
lika verklighetsfrämnande som våra dagars
politiker. Bland skolans inventarier saknades "dels ett tvättställ och ett handfat, dels något lämpligt kärl för dricksvatten åt skolbarnen"! l"ian skaffade då
bl a en kopparflaska med pip och lock till
dricksvatten srunt en galvaniserad hink
till slaskvatten.
Nästa tennin fick man uppleva ett annat
välkänt problem. Skolan måste hållas stängd
mellan den lO:e och 19:e mars på grund av
brist på vikarie.
Fröken Rumen gifte sig så, sägs det, med
någon från Brogård, och på hösten 1919
kom en ny lärarinna, Thora Andersson. Hon
startade en musikcirkel och lärde barnen
spela orgel efter skolans slut. Till
skolbarnens stora besvikelse satte skolrådets ordförande stopp för cirkeln efter omkring fem lektioner. Fröken fick
inte ·ha någon bisyssla utanför skolschemat!
Så blev det återigen en ny lärarinna
till hösten, och nu stannade Signe östman kvar tills hon avgick med pension våren 1933. Det ryktas att hennes morgonsömn blev störd av hambo och vals på äldre dar, men detta bör man kanske ta med
en nypa salt!
Signe östman var en av de två ordinarie
anställda lärarna i hela Avastas historia.
Hon följdes på hösten 1933 av vakansvikarie Signe Jansson. Denna andra Signe gifte sig med Helge i Hamra och blev kvar som
lärare i Avasta tills skolan stängdes.
Om Sockenstrunt frå leva kommer vi säkert
att få läsa med om Signe i andra sammanhang.
Efter att många gånger ha åkt förbi
Frösunda på Roslagsbanan visste fröken
att elektriciteten hade kommit hit. Det
blev en stor besvikelse för henne att upptäcka att den dock ännu inte hade hunnit
till uppsocknen. Hela bygden var beckmörk
på vinterkvällarna. Den som inte själv
har cyklat eller gått på landsbygden innan elektriciteten kom med utebelysning
och upplysta fönster kan inte föreställa
sig vilken skillnad den har gjort. Det
var t o m många gånger svårt att hitta
den smala träbron över landsvägsdiket intill den lilla grinden vid skoltomtens
nordvästra hörn.
Det fanns ingen belysning i skolsalen,
så när flickorna hade syslöjd på vintereftermiddagarna fick man samlas, med nytvättade händer, kring frökens egen fotogenlampa. Det blev en verlig fest när
elektriciteten kom till uppsocknen, samtidigt med Kårsta och Ekskogen, på hösten
1937.
1
Den enda moderna bekvämlighet som fanns
i skolhuset på den tiden var avloppet.
Vattnet togs från en brunn på Björkudden
på andra sidan vägen. Brunnen hade ett
litet brutet tak, och man fick veva upp
vattnet i en hink.
Toaletterna var de vanliga, förAvastas
del med ba~styckenas nedre kant öppen för
de kalla vindarna från Mörtsjön. Brrr!
Då ritningarna till skolan överlämnades
till skolinspektören för godkännande i oktober 1917 bad man att få frihet att 11 Utbyta den planerade värmeapparaten mot något annat därest finnes fördelaktigt 11 •
Den mystiska värmeapparaten tycks ha vållat en hel del beky~ner. Familjen Laurell,
som i många år ansvarade för städning och
eldning fann eldningen minst sagt kämpig.
Den mesta energin tycks ha gått åt till
att svärta ned allting med hjälp av stora
rökgångar som var avsedda att värma upp
lärarbostaden.
Vidundret byttes mot tre täljstenskaminer och en kakelugn i samband med att lärartjänsten blev ordinarie den l januari
1935. Det eldades med ved, och församlingens
klackringare och vedhuggare Anton Jansson
i Johannelund (den lilla röda stugan vid
Klippan) skötte skolans vedhuggning • Med
sitt arbetsförkläde, sin yxa och sin hemmagjorda enebågsåg över axeln var han en
välkänd gestalt på uppsocknen ännu mot
slutet av 1950-talet. Han gick långa vägar även t "il l privata f arni lje1~ som utnyttjade hans tjänster fcr l krona om dagen
plus mat och kaffe. Lika billigt -som
han sa- sorn kapning med klingan.
Vid slutet av 3D-talet hade de flesta
kommuner 7-~rig skola. I Frösunda ordnade 1nan en s k specialskola i stället.d v s sex veckors undervisning efter
sjätte klass då pojkarna gick i kyrkskolan och lärde sig manliga ämnen och
flickorna gick i skolkök i Avasta skolas
källare.
l"'an skulle husfiålla med skattemedel även på den tiden, och skolköket utrustades med bl a två begagnade köksskänkar,
en röd och en grön. Dessutom monterade
man in en jättestor vedspis som skulle
tändas innan matlagning kunde börja
srunt satte in ett trägolv ovanför cementgolvet.
Trots allt detta är alla som var med
på den tiden helt överens: Det var rysligt kallt! Allt och alla frös!
Det dröjde .ända till 1944 innan Frösunda övergick till den sju-åriga skoJ an. Innan dess hade sko l inspektören
hotat att dra in Avasta, som sedan
fick fem klasser under några år.
11
I slutet på 1940-talet fick lärarbostaden elspis, badrum och toalett.
Man tog då vattnet från en brunn ute
på åkern. Den brunnen hade för övrigt
också tidigare använt då den ordinarie
sinat. skolbarnen fick sin kopparflaska
utbytt mot en vattenfontän.
Vid samma tid övergick man till Blskola. Man ordnade då pendelskjuts mellan skolorna och därefter höll bara klass
3 och 4 till i Avasta. Även nersocknens
barn fick då gå dit, och under ett par
år mot slutet fick den t o m ta emot några barn från Lindholmen. Men det var långt
efter kommunsammanslagningen förstås.
Så kom då årsskiftet 1968/69 då Frösunda
skolor stängdes. Bland de barn som då
flyttade ner till Gustav Vasa-skolan
fanns Kristin, Johan och Henrik Stolpe
vars f.armor Linnea var med i Avasta den
första skoldagen 1918.
Sedan skolan stängts övergick den i
privat ägo, och fick en grundlig upprustning av byggmästare Sture Eriksson.
Det kök som då byggdes i det gamla omklädningsrummet kommer nog snart att
försvinna. Hembygdsföreningens nyaste
medlemmar Gunilla Lefwerth och Olov Olofson har n~nligen flyttat in och anser
att rummet bör få tillbaka sin ursprungliga funktion som entre.
Vi kan avslutningsvis glädja oss åt
att konstatera att det fortfarande sjuder av liv och leverne i Avasta gamla
skola. Det ryktas att Olov har släpat
in två flyglar i skolsalen •••
Jean Bokström
11
I CIRKEL
Hur är det med engelskan? Eller klädsömnaden eller spånaden eller keramiken?
Eller det aktiva föräldraskapet?
studieförbundet vuxenskolan anordnar
cirklar i ovanstående ämnen i Frösunda
och lindholmen.
För närmare informationer, ring tel
213 33. studieförbundet hälsar välkommen.
·r cirkel.
14
Torpet Ulriksberg •••
Någon häst som draghjälp hade han
inte tillgång till; ej heller hade han
råd att låna. Kanske körde han med kon,
som var en av de största tillgångarna på
torpet.
stället födde i regel knappt ko~ gris
och några höns, men det var på den tiden
en stor tillgång i kampen för livsuppehället. För sin odlargärning erhöll Anders Karlsson Lundin · medalj, överlämnad
i Frösunda kyrka. Lundin bodde nu på Ulriksberg, men tjänstgjorde ändå som soldat under Attesta Rote åren 1862 1881. 1881 erhöll han avsked efter 30
års tjänst som soldat. soldattorpet
under Attesta var under tiden uthyrt till
andra.
Vilka hus fanns nu på t~rpet? Först
en stuga 4 x 8 m, ca 32 m . Dessutom ett
fähus med samnanbyggd fälada i ungefär
samm a s t or l e k. I s t uga n f a nns kök och e t t
mindre rum, i fähuset plats för en ko
och kalv sant gris och några höns, i fäladan foder åt ajuren.
En viktig förvaringsplats var jordkällaren för potatis och rotfrukter,
en viktig del av kosthållet på den tiden. Lundin och Ulrika levde kvar på torpet till omkring år 1900.
Den siste som bodde på torpet hette
Eriksson, men kallades i dagligt tal
för Kol-Jerker, ett namn han fått efter
sitt arbete vid östra station. Han fyllde kolvagnarna som gick efter ångloken.
Kol-Jerker var sin tids "gröna vågare"
och gick dagligen från Skräfsta över
Saltbrunn, Prästgårdsskogen och till Frösunda station för att åka tåg till Stockholm östra. han dog omkring 1918, och
stället benämns efter honom Kol-Jerkers
täppa.
Aret efter hans död hade det varit
missväxt med åtföljande foderbrist. Taken
på husen hade varit halmtäckta, sås~n
vanligt var på denna tid. Halmtaken blev
nu eftertraktade som kreatursfoder och
husen revs.
I dag vianar de med svett och 1nöda
lagda stenmurarna och husgrunderna samt
vid dem en åldrad apel Qch syrener orn en
förfluten .- odlargärning.
Sven Billersjö
FRöSUNDA sKYTTEFöRENING
Frösundaskyttarna håller sin standard
trots att gubbarna har blivit ett år
äldre sen sist. Men efterväxten verkar
l ovan de med 1nånga f i na l öf ten på gång.
Föreningens bana har åter blivit godkänd av polisen efter en del justeringar
och reparationsarbeten. Vi har bland annat gjort en ny ingång till blinderingen,
nya skjutvallar, nya tavelställ mm, vilket tillsilirunans kostat föreningen över
4 000 kronor kontant. Därtill har föreningens medlemmar gjort 160 frivilliga
arbetstimmar. Bra gjort, och ett stort
tack till alla som hjälpt till!
Verksamheten på banan tog sin början
första söndagen i maj med en tävling för
hela länet på hemmabana. Där segrade i
klass 2 Krister Westerberg. Vi har haft
klubbmatcher mot såväl H L K Närtuna
som mot Viggbyholm och segrat i alla lagtävlingar~ Vi har också skjutit i Svenska Dagbladets tävling som gäller hela
landet och kommit på 27 plats. Det är
det bästa vi kommit där på länge! Söndagen den 27 augusti var det mästerskap för
hela Stockholms län på Kungsängens bana,
och där kom Gunnar Ahlen på andra plats
efter förbundsmästaren ,· och Ni l s Sjöberg
belade andra plats i Veteranmästerskapet
i samma tävling. r-~ied lite tur hade båda
kunnat erövra mästartiteln.
Gunnar Ahl§n representerade Stockholms
län vid SM banskytte i Borås den 17 september.
Sigvard Jansson
SKOLA, DAGIS, FRITIS ?
En ny arbetsgrupp har bi l dats inom
Frösunda Hembygdsförening. Den kommer
att bevaka och kämpa för barnomsorg i
vår del av kommunen.
I Vallentuna kommun är barnomsorgen
synnerligen dåligt utbyggd (nästan sämst
i Sverige). I år kommer ca 30 ;s av de
barn som behöver daghemsplats att kunna
få det. ror barn som behöver fritidshem
är situationen ännu värre.
Hur ser aet då ut i Markim, Orkesta
och Frösunda? Har vi möjlighet till en
bra kommunal barnomsorg när vi behöver?
Sådana frågor vill vi ta upp i arbetsgruppen och aktivt arbeta för att de får
en rimlig lösning. Du som vill delta i
arbetet eller bara hålla kontakt med
gruppen bör höra av di g t i 11 Bam Björling, tel 301 58.
Vi tycker att det är kommunens skyldighet att ordna barnomsorgen på ett fungerande sätt även i Frösunda. I väntan
på att så skall ske kommer vi själva
att anordna en kontaktpunkt för förskolebarn i Frösundagården. Dit är alla
barn med föräldrar välkomna måndagar
kl 9.30- 11.45 och onsdagar kl 13.30-
15.45. Inget särskilt program bjuds,
utan barnen skall bara få tillfälle att
leka med varandra och ha tillgång till
det material som sr~U-leken använder.
Barnen skall alltså inte bara lämnas
för att bli vaktade, utan vårdaren skall
också stanna och leka med dem!
Eftersom barnen skall använda SMUlekens material står SMU i Vallentuna
som formellt ansvarig för verksamheten.
Kontaktperson är Margareta Hellsten, tel
302 54.
FDTB~ll
Vallentuna komnunmästerskap 1978 är
God raK asfaltvåg
minskar din restid.
Ond krokig grusvåg
blir alltmera sällspord.
Gamnal kurvig kostig
mellan Frösunda och
Norrtäljev~gen vid Kårsta
blir allt kortare.
God rak asfaltväg
ökar din fart,
· gör din olycka större
när du kör av vägen.
God rak asfaltväg
gör bilarna mångt flera
genom fagert Frösunda.
rak asfaltväg ...
redan historia. Blickarna riktas nu mot
nästa mästerskap som äger rum i Brottby
1979 med IK Roslagshov srnn arrangör.
Men innan matchprotokollen från mästerskapet helt täcks av damm kan det vara
motiverat att redovisa de föreningar som
deltog oct1 var 1nan hamnade i prislistan.
Kommunmästare blev
~~la r ki 111/0rkes ta I F
2 Vallentuna BK
3 GolF. Kåre
4 Frösunda SK l
5 IK Roslagshov
6 Frösunda SK 2
Markim/Orkesta IF gjorde ~n helgjuten
insats och måste anses vara fullt värdiga kom11unmästare sedan man övertygande
slagit Vallentuna BK i finalen. Arrangörsföreningen Frösunda SK kunde som synes ej gå till final med något av lagen, men gjorde trots detta en strong
insats då det var endast målskillnaden
och enstaka priäng som avgjorde placeringarna efter finallagen.
Totalt var det ca 350 personer som i
egenskap av spelare och publik hade hörsammat FSK:s kallelse och affischering
till mästerskapet. Extra omklädningsrum
hade man fått i form av manskapsvagnar~
från fritidsförvaltningen och statens
Vägverk till de ca 80 fotbollspelare
som deltog i turneringen. Många medlemmars goda insatser i kiosker och stånd
samt extra arrangemang tills~mnans med
ett underbart vackert väder bidrog till
en, enligt Norrtälje tidning, "arrangörsucce".
r,1a t ch bo 11 a r t il l tu r ner i n;g.en hade
skänkts av: Hennanssons Elektriska AB,
Ake Billefält Akeri AB, Frösunda Handel,
Dahlbergs Cykel & Sport. För gåvan framför Frösunda SK ett varmt tack.
JIM
16·
Sockenstrunt ställs samman av en liten
grupp. Det vi ställer samman skall komma
från alla pennor, läppar och skrivmaskiner i Frösunda. Tänk därför efter vad
just du skulle vilja berätta om! Om vi
får för lite bidrag blir resultatet att
vi måste skriva alla artiklar själva.
Och då blir det som det blir ... Skämt
åsido: För att tidningen verkligen skall
spegla Frösunda nu, då och framgent
måste många fler röster göra sig hörda.
Med för få berättares ögon som övervakar
blir bilden snedvriden och faktiskt enögd!
Alla tidningsredaktioner skriver vad
de tror att folket vill läsa. Låt oss
i stället få läsa vad folket vill skriva!
Ett unikt erbjudande till en unik möjlighet i sanning! Dessutom: Man kan med
fördel skriva betydligt enklare och
mindre uppstyltat. Eller ... ?
Fatta alltså mod och penna! Kontakta
någon av kontaktpersonerna för Sockenstrunt och bli medarbetare!
SGM'MARMUSIGK I
Gf'RÖSUNDA KYRKA
Söndagen den 16 juli bjöds sommarkvällsmusik i Frösunda kyrka. Någon säger nu
kanske:
- Det är väl inget märkvärdigt med det!
Vi som var med vill nog påstå motsatsen.
Vår uppskattade organist och körledare
Bosse Eriksson har många ide~r. Någon
omsätter han i praktiken. T ex en ide~
som denna att sammankalla en manskör på
7 - 8 stycken, bara öva två timmar på
fredagkvällen innan och sedan framföra
ett program på ca en timma på söndagen
i kyrkan. Ja, det gör inte många musikledare om.
Progrrurunet var smakfullt friskt och
omväxlande sammansatt. Kyrkoherde Sven
Servin välkomsthälsade och läste texter.
Kurt-Wallis Petersson såg till att stråke och violin klingade väl. Två gästande flicka~ från Blekinge sjöng och spelade gitarr. Bosse Eriksson trakterade
orgeln. Manskören, sammansatt av medlemmar ur Vallentuna och ~OF kyrkokörer
försökte sjunga ..
Mottot för kvällen var: Spontan musikoch sångglädje. En röst på kyrkbacken
efter föreställningen:
- Allt han gör blir succe~
Bosses spontana kommentar:
- Jag vill ibland göra något annorlunda,
något friskare!
Ja, Bosse, kyrkorna behöver det, och
det tyckte också de 85 själarna som hörsammat inbjudan till denna sommarmusikkväll i Frösunda kyrka.
Bernt Wredh
LADA!
VAD FöR SLAG?
FöRSLAGSLADA!
Du hittar väl dit? Orientera annars
efter vår förnämliga karta! Frösunda
Hembygdsförening har nämligen en alldeles egen brevlåda. Den kan man använda
även på lördagar. Utan avgift!
Hur man använder den? Man lägger i den
förslag, kommentarer, illvilliga rykten,
meddelanden och annat man vill framföra
skriftligt till Hembygdsföreningen och
dess organ. Med dess organ menas bl a
Sockenstrunt.
Glöm inte vår brevlåda! Även på lördagar!
17
11111111111111 l . . . . . . . . . . . . . . . . .
FRöSUNDA
• STATION
~=~=--~
l
'
HM1W\R,.
•
•
FRöSUNDA
HANDEL
MAGASINET
.
~---
--
l
·~--t
.;,··~-
S KO L S T A R T
l
Sedan hösten 1976 arbetar en kommitte
med att sammanställa en bok med s k sockenbeskriv ni ng ar för socknarna ,i nom Va 1lentuna kommun. Genom en kupp av Jean
Boks trö1n har j ag kommi med i denna kommit te. (Hon antydde att det var frågan
om ett sammanträde.) I kornmitten ingår
huvudsakligen Vallentunabor, och sammankallande är Karl-Erik Mörk från Vallentuna hembygdsförening.
Vad är då en sockenbeskrivning?
I 1827 års lantmäteriinstruktion bestämdes att de nyutexaminerade lantmätarna skull upprätta karta och beskrivning
över en socken innan de fick anställning som kommissionslantmätare, som titeln då var. Vad som skulle ingå i beskrivningen var noga reglerat och innefattade geografisk belägenhet, natur,
näringar, fornminnen mm. Beskrivningen
skulle avslutas med en tabell över befolkning, arealer, kreatur, skatter mm.
Man kan således säga att varje sockenbeskrivning består av tre delar: Karta,
beskrivning och tabell.
I den bok som nu sammanställs skall
utöver detta ingå kortfattade redogörelser för det dåtida jordbruket, skatterna, mått och vikt ~n. Dessa redogörelser
har bl a författats av medlemmar i kornmitten. Jag har själv knåpat med mått
och vi kt samt 1nynt.
Kornmittens arbete bör j ar nu l i da mot
sitt slut. För samtliga kartor finns
godtagbara negativ, beskrivningarna och
redogörelserna finns renskrivna. Tabellerna, som kopierats i befintligt skick,
lämnar dock en del övrigt att önska. Ny
kopiering är på gång, förhoppningsvis
med fullt läsbara tabeller som resultat.
Sedan en tid räknar två boktryckare
på tryckningskostnaden. Med utgångspunkt
i denna skall kornmitten sedan bl a ta
ställning till hur kartmaterialet skall
presenteras i boken.
När kornmer boken ut? Det vet vi inte
ännu, men spännande skall det bli!
~~artin Grandin
=================
Hösten är här och barnen har börjat
i skolan. Från Frösunda är det 5 st
barn som nu går i första klass i
Gustav Vasa skolan.
Här har Linda ritat sina klasskompisar som är:
Anna och Stina ~iving från Helgö,
Linda Eklund från Rolsta,
Yvonne Karlsson, Tarsholrna
och Aulis Paananen,Luthergärde.
I nästa nummer av Sockenstrunt har vi
tänkt att berätta för varandra om de
kvarnar som funnits och finns i Frösunda.
De flesta är borta, spårlöst t o rn. Någon
finns kvar i terrängen och många finns
kvar som minnen hoppas vi.
Var låg vattenhjulen, väderkvarnarna
och eldkvarnarna? V~n vet och kan berätta? Den som vet något, om än aldrig
så litet, bör kontakta t ex Bertil Hellsten, tel 302 54. Den som har gamla fotografier, kartor, kvarnstenar och rent
mjöl gör likaledes!
18
BliNDE R
En_ sammanställning av de arrangemang i
Fråsunda vi kände till vid pressläggningen.
15/10 söndag 19.00 Skördevesper med kör
i Frösunda kyrka.
21/10 lördag 9.00 Arbetsdag på stationshuset. Dela på dina perenna blommor
och kom och plantera dem vid stationshuset!
22/10 söndag 11.00 Högmässa med trumpetmusik i Frösunda kyrka.
29/10 söndag Föreningsmöte: Arbetsliv i
Frösunda. Tag med bild och minne.
5/ll söndag 19.00 Allhelgonamusik och
församlingsafton. Frösunda kyrka
och Frösundagården.
18/ll lördag 9.00 Arbetsdag pA stationshuset.
l/12 fredag 19.00 Redaktionssammanträde
för Sockenstrunt. I stationshuset.
Tag med kvarnhistoria!
16/12 lörJag. Julmarknad.
Följande hänaer varje vecka:
mändagar 18.00 Ungdomsverksamhet i Frösundagården.
19.00 Frösunda SK spelar bowling.
Kontakt: Torsten Paulsson tel
283 56.
onsdagar Vuxenbiljard i Frösundagården.
18.00 Bordtennisträning för juniorer och skolungdom. Frösundagården.
torsdagar 20.00 Fotboll i Gustav Vasaskolan.
söndagar 15.00 Bordtennisträning. Frösundagården.
RESULTAT AV
LABYRINTLEK
I vårt fHrra numner av Sockenstrunt
presenterade vi ett anrikt labyrintproblem som uppenbarligen har berett
en del läsare åtskilligt huvudbry.
Bland de rätta lösningarna har vi utsett en klar segrare: Ejnar Karlsson.
Han kommer att vederfaras Medalj av
Andra storleken för sina insatser. Vi
gratulerar! Samtidigt visar vi här den
rätta lösningen för dem som ännu inte
lyckats lösa problemet.
OCK EN STRUNT
FRÖslJNM
HEMB'roDSFÖRENJNGS
1\VARTALSTIDSI\RIFT
Medarbetare: Alla Frösundabor
som är intresserade.
Kontaktmän: Ante Eklund tel
302 69
Berndt-Rune Jäverbr ant30l 33
Bertil Hellsten (ansv utg) 30 2 54
FRÖSUNDA HEMBYGDSFäRENING
Ordförande: Sven Billersjö tel
Kassör: Karl-Henrik Wredh
Postgiro nr 80 58 98 - 4
320 54
301 51
Medlemsavgift per år: 1 5 kr för vuxen,
5 kr för ungdom mellan 12 och 18 år.
Stationshusgruppen:Ante Eklund
302 69
Postgiro nr 88 37 3 - 6
AHÄRS- lo TIDSKRIFTSTRYCIC VALLENTUNA 1971