Bilaga 1-4 f-lista LS 2015-01-28
Bil 1 REMISSYTTRANDE Datum 2015‐01‐28 Vår beteckning LTV 141567 1 Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Landstingets revisorer har överlämnat revisionsrapporten Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet till Landstinget Västmanland för yttrande. Revisorernas bedömning Revisorernas bedömning är att det finns skäl för landstingsstyrelsen att djupare analysera förhållandet inom länet för att identifiera åtgärder som kan genomföras ur ett länsperspektiv utifrån den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Enligt Hälso‐ och sjukvårdslagen är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen det övergripande målet med hälso‐ och sjukvård och alla medborgare ska ges samma möjlighet att få vård och bli likvärdigt behandlade. Generellt är hälsan hos landets befolkning god och medellivslängden ökar. Hälsoskillnader mellan grupper av medborgare finns och är fortsatt stora, och exempel finns på ojämlika förhållanden. Vård på lika villkor kan ses ur olika perspektiv och horisontell jämlikhet innebär att likvärdig behandling ges vid samma sjukdom. Ett sätt att beskriva om vården är på lika villkor är att undersöka den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Den dödligheten avser dödsorsaker (sjukdomar) som bedöms vara möjliga att påverka med medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling. Granskningen visar att den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten skiljer sig mellan de i granskningen indelade geografiska områdena i länet, och att stora skillnader finns mellan kvinnor och män. Granskningen visar också att det saknas tydliga utskrivna målsättningar kring vård på lika villkor. Landstingets yttrande Landstingsstyrelsen anser att det är av största vikt att vården är jämlik och ser positivt på att revisionen genomfört en analys av delar av sjukvården, den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Det är svårt att ta fram en grundad analys som verkligen pekar på om sjukvården är jämlik eller inte utifrån en indikator, särskilt när denna indikator upplevs som svag. Landstingsstyrelsen vill särskilt peka på svårigheten att dra de slutsatser som revisionen gör på länsdelsnivå. Landstingsplanen lyfter upp jämlik vård på ett tydligt sätt: ”Den nationella styrningen av landstingens verksamhet ökar. För många sjuk‐ domstillstånd finns nationella riktlinjer och vårdprogram. Att tillämpa dessa riktlinjer är av högsta vikt för att landstinget skall tillhandahålla en god och jämlik REMISSYTTRANDE 2 (4) Datum 2015‐01‐28 Vår beteckning LTV 141567 vård. Införande av nya metoder och riktlinjer ställer samtidigt krav på motsvarande utmönstring av gamla”. Centrum för hälso‐ och sjukvårdsutveckling har i uppdrag att stimulera till ‐ och följa upp ‐ utvecklingen mot en god och jämlik hälsa, säkra god tillgänglighet till vård (inkluderande valfrihet, vårdgaranti och köpt vård), god patientsäkerhet, en evidensbaserad ‐ jämlik ‐ jämställd och kostnadseffektiv vård samt stimulera utvecklingen av processtyrning inom vården. För att utveckla området jämlik hälsa och vård ska en likabehandlingsplan utarbetas med detta mål. Likabehandlingsplanen har ett brett fokus som förutom ålder och kön kommer att behandla etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, religion och trosuppfattning samt funktionsnedsättning. Idag finns det statistik som delas upp i kön och ålder när det gäller sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Inom det hälsopolitiska området kan redovisningar ske även gällande några socioekonomiska mått. Ett par särskilda fokusområden där fortsatt utvecklingsarbete ska ske är att förbättra den somatiska vården för psykiskt sjuka med målet att minska dödligheten. Landstingets lokala arbete med Öppna Jämförelser (ÖJ) ska fokuseras på målnivåer för att få en mer adekvat beskrivning av ambitionsnivåer. Det pågår ett arbete nationellt för att få fram målnivåer. Målnivåerna tas fram i samband med nationella riktlinjer och utveckling av kvalitetsregister idag finns sådana inom ett fåtal områden. Landstingsstyrelsen följer de målvärden som finns gällande ÖJ i landstingsplanen samt i förvaltningsplanerna. Landstinget deltar i regionens Utvecklingsgrupp och Kunskapsstyrningsgrupp där riktlinjer hanteras, målvärden från socialstyrelsen diskuteras och strategier för implementering sker med stöd av Samverkansnämnden genom sk politisk viljeinriktning. Metodfrågor Landstinget anser att revisionen drar alltför långtgående slutsatser vid användandet av indikatorn sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Socialstyrelsen och SKL skriver i ÖJ rapporten att skillnader i sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet ska tolkas med viss försiktighet eftersom sättet att sätta diagnoskoder kan variera mellan landstingen. Det finns heller inga internationella jämförelser med mått på åtgärdbar dödlighet som är identiskt med den som här används. Socialstyrelsen skriver att de avser att se över de ingående dödsorsakerna i denna indikator under 2015 för att se om måttet eventuellt behöver revideras. Nedan redovisa ett antal observandum som på olika sätt kan ha påverkat analyser och tolkningar. REMISSYTTRANDE 3 (4) Datum 2015‐01‐28 Vår beteckning LTV 141567 I ÖJ rapporten gör jämförelser med angivet konfidensintervall för att visa den osäkerhet som uppstår som följd av att antalet fall kan vara få. Detta borde ha redovisats i revisionsrapporten eftersom resultatet är nedbrutet på så låg som till ort, kön samt diagnos och redovisats per 100000 invånare. Revisionens sätt att bryta ner data innebär stor osäkerhet. Nedbrytning som skett av materialet tillsammans med att andra tidsperioder används än de i ÖJ innebär att det inte är lätt att tolka vad den egentliga betydelsen är. Användningen av antal/ 100000 innevånare är ett besvärligt mått och avråds för användning vid små tal, däremot kan måttet användas på en hög aggregerad nivå. Underlaget i denna revision är det bara en kommun som kommer över 100000 invånare. Ett annat exempel är redovisningen i diagrammen i rapporten för respektive diagnos med uppdelning av kön och medelvärde per 2000‐2012 där blir talen oerhört små. Det långa tidsintervallet gällande antalet död per sjukdom gör att det är svårt att tolka eftersom det inte skett någon standardisering av vad som hänt mellan åren. Antal individer per 100000 innevånare är ett mått som ofta används men det höjs en varning för att använda detta mått vid små tal. Måttet kan användas på en hög aggregerad nivå. Det långa tidsspannet som återkommande har används 2000‐2012 och därefter beräknats med medelvärde medför problem med analysen, om ett sådan spann används så måste åren standardiseras såväl gällande kön som ålder och befolkningsmängd. Öppna Jämförelser använder max 4 års intervaller för att kunna göra jämförelser. Det är svårt att uppfatta vad de olika diagrammen i rapporten innebär, det framgår inte i de nedbrutna diagrammen om de är åldersstandardiserade i den enskilda beräkningen vilket krävs om slutsatser ska dras. Ett flertal av diagrammen med kurvor visar att det gått upp och ner under åren vilket understryker att det kan ha varit slumpen som spelat in ex diagram 12. Vi jämförelse av diagram 2‐3 med tex diagram 5 så går det inte att förstå hur dessa siffror framkommit. Diagram 2‐3 visar dessutom att det kan vara så att det är slumpen som avgjort skillnaderna. I revisionsrapporten är flertalet av diagrammen baserade på mycket små tal. Dödsorsaksregistrets statistiska aspekt på detta är att beräkningar på små tal ”kan bli lite skakiga”, små slumpmässiga förändringar i antal kan se väldigt stora ut i procent. Landstingsstyrelsen anser att revisionens bedömning utgår ifrån en svag grund. I enlighet med ovan synpunkter gällande metod så finns det en rad krav på försiktighet gällande data. REMISSYTTRANDE 4 (4) Datum 2015‐01‐28 Vår beteckning LTV 141567 Landstingsstyrelsens sammanfattning En viktig grund för jämlik vård är jämlik hälsa. Det finns geografiska skillnader i hälsan inom länet. Invånarna i Västerås rapporterar bättre hälsa än tex invånarna i Skinnskatteberg och Surahammar. Detta bekräftas av statistik om ohälsotal. Till en del beror geografiska skillnader på befolkningssammansättningen med genomsnitt yngre och mer utbildad befolkning i Västerås. Även andra faktorer såsom arbetslivets struktur, inkomstnivå, in och utflytning, arbetslöshet, satsningar till skola, vård och omsorg samt kultur kan spela in. Landstingsstyrelsen anser i enlighet med revisorerna att det är av stor vikt att följa resultatet över tid och att göra analyser utifrån en bred bas i syfte att minska skillnaderna där de beror på orsaker som är möjliga att påverka. För att understryka att detta mått svänger mellan åren så visar ÖJ 2014 att det skett en klar minskning av den sjukvårdsrelaterade åtgärdbar dödligheten. För kvinnor har dödligheten minskat från 41/100000 kvinnor till 34/100000 kvinnor. För männen är motsvarande minskning från 56/100000 män till 42/100000 män). Dödligheten för män är generellt sett klart högre i landet än för kvinnor, skillnaderna är något mindre än vad de är för den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten. Eftersom sjukdomsrelatera åtgärdbar hänger ihop med måttet hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet så är det glädjande att se att ÖJ 2014 visar förbättringar även för detta mått för män och kvinnor har minskat kraftigt, speciellt bland kvinnorna där vi tidigare har varit bland de län som har haft den högst dödlighet till att till att ha en dödlighet som är exakt lika med riksgenomsnittet (från 43/100000 kvinnor till 32/100000 kvinnor). För männen är motsvarande minskning från 58/100000 män till 49/100000 män). Avslutningsvis kommer Landstingsstyrelsen att vara tydligare i målbeskrivning och att implementera målnivåer för uppföljning av jämlik vård i syfte att ge stöd för uppföljning. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Monica Berglund Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektör www.pwc.se Revisionsrapport Vård på lika villkor Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Maria Strömbäck, revisionskonsult Jan-Erik Wuolo, certifierad kommunal revisor Oktober 2014 Landstinget Västmanland Vård på lika villkor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bedömning ................................................ 1 2. Bakgrund och uppdrag................................................................ 4 2.1. Revisonsfråga ................................................................................................. 6 2.2. Metod och avgränsning .................................................................................. 6 3. Resultat....................................................................................... 9 3.1. Målsättningar för vård på lika villkor............................................................. 9 3.1.1. Uppföljningar av målsättningar gällande vård på lika villkor ................................... 10 3.2. landet Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet i Västmanland jämfört med övriga 10 3.3. Dödstal i länet............................................................................................... 13 3.4. Utveckling avseende sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet för riket, länet samt per geografiskt område, år 2000 till 2012 ......................................................... 14 3.4.1. Utveckling avseende sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per geografiskt område, samt länet år 2000 till 2012 .......................................................................................... 16 3.5. Dödstal i länet fördelat på 11 diagnoser ....................................................... 19 3.6. män Dödstal i länet per diagnosgrupp fördelat per område samt kvinnor och 21 3.6.1. Ischemisk hjärtsjukdom .............................................................................................. 21 3.6.2. Cerebrovaskulär sjukdom ........................................................................................... 23 3.6.3. Diabetes ....................................................................................................................... 24 3.6.4. Kronisk luftrörskatarr/KOL/lungemfysem ................................................................25 Bilaga 1. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC sidan 27 Vård på lika villkor 1. Sammanfattning och bedömning PwC har på uppdrag av revisorerna i Västmanlands landsting granskat vård på lika villkor genom att undersöka den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten samt om det finns skillnader i dödstal beroende på var i länet man bor. Revisionsfrågan som ska besvaras är: Bedriver landstingsstyrelsen en jämlik vård på lika villkor för länets befolkning och har landstingsstyrelsen en tillräcklig intern kontroll avseende detta område. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen det övergripande målet med hälso- och sjukvård och alla medborgare ska ges samma möjlighet att få vård och bli likvärdigt behandlade. Generellt är hälsan hos landets befolkning god och medellivslängden ökar. Hälsoskillnader mellan grupper av medborgare finns och är fortsatt stora, och exempel finns på ojämlika förhållanden. Vård på lika villkor kan ses ur olika perspektiv och horisontell jämlikhet innebär att likvärdig behandling ges vid samma sjukdom. Ett sätt att beskriva om vården är på lika villkor är att undersöka den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Den dödligheten avser dödsorsaker (sjukdomar) som bedöms vara möjliga att påverka med medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling. Vår granskning avser den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. I granskningen ingår elva underliggande dödsorsaker: cervixcancer (malign tumör i livmoderhals), stroke (cerebrovaskulär sjukdom), kronisk luftrörskatarr/KOL/lungemfysem, astma, sår i magsäck och tolvfingertarm, diabetes, medfödda hjärtmissbildningar, blindtarmsinflammation, bukbråck, gallsten och gallblåseinflammation samt ischemisk hjärtsjukdom. Dokument, litteratur- och rapportgenomgångar har genomförts. Statistik från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister har inhämtats, sammanställts samt analyserats. Dialog har även skett med Socialstyrelsen. Även dialog samt intervjuer med flertalet personer inom olika funktioner inom landstinget har skett. Även ett seminarium med landstingsrevisorerna och medicinska specialister har skett inom ramen för granskningen. Hur fördelar sig de utvalda sjukvårdsrelaterade åtgärdbara diagnoserna över länet? Finns det skillnader som bör uppmärksammas? Granskningen visar att den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten skiljer sig mellan de i granskningen indelade geografiska områdena i länet, och att stora skillnader finns mellan kvinnor och män. Lägst dödlighet finns för kvinnor i Västerås, och för män i Sala medan högst dödlighet för både män och kvinnor finns i Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg. Länets män har dödstal per 100 000 invånare som nästan är dubbelt så stort som länets kvinnor. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 1 av 30 Vård på lika villkor I likhet med riket minskar länets sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödlighet men från år 2010 har dödstalen dock ökat vilket är en avvikelse i förhållande till rikets utveckling. Männen har en ökning av dödstalen under dessa år som är klart större i förhållande till kvinnorna. Cirka 60 procent av de totala dödstalen av utvalda underliggande diagnoser omfattas av ischemiska hjärtsjukdomar. Övriga stora diagnosgrupper som ingår i granskningen är cerebrovaskulär sjukdom (22 procent) och diabetes (8 procent). Övriga utvalda diagnosgrupper utgör en liten andel av de totala dödstalen. Skillnader mellan kvinnor och män är störst i diagnosgruppen ischemiska hjärtsjukdomar där männens dödstal är 114,4 och kvinnors dödstal är 44,6. Vilka riktlinjer finns inom landstinget som förutom hälso- och sjukvårdslag och landstingsplan stödjer en vård på lika villkor? Granskningen finner att för området jämlik vård/vård på lika villkor saknas tydligt utskrivna målsättningar med angivna målvärden. I landstingsplan och förvaltningsplaner återfinns dock flertalet skrivningar med bäring på området. Landstinget i Västmanland har prioriterat ett hälsoinriktat arbete där en viktig utgångspunkt för jämlik hälsa anges vara ett medvetet arbete för jämlik vård. Bedömning: Granskningens utgångspunkt har varit om skillnader finns vad gäller den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten i länet och redogöra för dessa. Det har inte ingått i uppdraget att förklara vad skillnader kan bero på. Samtidigt kan vi konstatera att skillnader mellan de geografiska områdena, samt mellan kvinnor och män i länet kan bero på flertalet olika faktorer. Vi menar att dessa skillnader kan ses som en indikation om en jämlik vård/vård på lika villkor bedrivs i olika delar av länet. Stora skillnader finns mellan olika länsdelar vad gäller den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Västerås och Sala har lägre dödstal totalt än Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg som har den högsta i länet. Det förhållandet anser vi vara skäl för en djupare analys av förhållanden inom länet för att härigenom identifiera åtgärder som kan vidtas. Det för att ur ett länsperspektiv uppnå en större likhet vad gäller den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Länets män har dödstal som är mer än dubbelt så högt än kvinnorna och skillnader mellan könen ses i alla länsdelar. Stora skillnader finns även för männen mellan olika länsdelar. Landstingsstyrelsen bör fråga sig vad de kan göra för att minska männens sjukvårdsrelaterade dödlighet totalt sett, men även vad de kan göra för att styra mot en minskad skillnad mellan de olika länsdelarna. Även här anser vi att landstingsstyrelsen närmare bör undersöka förhållanden för att kunna identifiera och vidta åtgärder. Landstinget Västmanland har till skillnad från riket en ökning av den sjukvårdsrelaterade dödligheten sen år 2010. Det anser vi vara ytterligare ett Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 2 av 30 Vård på lika villkor skäl för landstingsstyrelsen att djupare analysera förhållanden så att adekvata åtgärder kan vidtas som i sin tur kan styra mot en mer jämlik vård inom länet. Störst andel av dödstalen motsvaras, som tidigare nämnts, av den underliggande dödsorsaken ischemisk hjärtsjukdom. En stor minskning har skett under åren vad gäller den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten inom sjukdomsgruppen men vi vill uppmärksamma landstingsstyrelsen att sedan år 2010 sker en ökning av dödstalen. Ökningen är även en avvikelse i förhållandet till rikets fortsatta minskning. Cerebrovaskulär sjukdom utgör även en stor andel av de totala dödstalen. Vi menar därför att åtgärder inom dessa sjukdomsområden torde ge de mest positiva effekterna vad gäller den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Vad gäller den interna kontrollen av området vård på lika villkor/jämlik vård konstaterar vi att det saknas tydligt utskrivna målsättningar och målvärden för området. Det menar vi innebär att styrelsen härigenom saknar möjlighet till en styrning och god intern kontroll av området. Vi ser positivt på att landstingsstyrelsen arbetar motiverat gällande området jämlik hälsa eftersom vård och hälsa i många fall är svårt att särskilja och går in i varandra. Enligt lag är en god hälsa och en vård på lika villkor det övergripande målet med hälso- och sjukvård, och vi menar att stora vinster kan finnas för länets medborgare om landstingsstyrelsen utarbetar tydliga målsättningar och målvärden även för området jämlik vård. Vi ser i landstingsstyrelsens beslut att ett sådant arbete inletts i deras arbete med landstingsplan 2015-2017. En fråga i det sammanhanget är de förutsättningar landstingsstyrelsen har för att utarbeta målsättningar för en jämlik och likvärdig vård ur ett länsperspektiv, och om ett samstämmigt utvecklingsarbete bedrivs inom landstingets verksamheter med kvalitetsvinster som kommer patienter tillgodo oavsett var denne bor. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 3 av 30 Vård på lika villkor 2. Bakgrund och uppdrag Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2§, är god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen det övergripande målet med hälso- och sjukvård. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde, och den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Trots att hälsan i Sverige utvecklats i positiv riktning sker det inte för alla människor och inte överallt. Skillnader finns inte bara vad gäller hur friska människor är, utan även vilken vård människor får. Socialstyrelsen har identifierat jämlik vård som viktig förutsättning och dimension för god vård. 1 Jämlik hälso- och sjukvård innebär enligt Socialstyrelsen att ”bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning”. Flera nationella satsningar har skett under de senaste åren för en jämlik vård, och under åren 2012-2016 sker särskild satsning gällande jämlik vård. En strategi för en god och mer jämlik vård2 har fastställts av regeringen, överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen gällande åtgärder för en mer jämlik vård har tecknats. Inom ramen för det senare har bl.a. projekt med syfte att främja en mer jämlik vård vid första linjens vård genomförts. En myndighetsoch organisationsövergripande gemensam nationell plattform för jämlik hälsa och vård har tagits fram av SKL, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Diskrimineringsombudsmannen, Vårdförbundet, Kommunal, Sveriges läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening. Arbete sker för att finna system och metoder för identifiering och åtgärder av skillnader i hälsa, bemötande och tillgång till vård. I regeringens strategi för en god och mer jämlik vård redovisas flera exempel på skillnader i vård och behandling inom svensk sjukvård som kan ses som icke jämlik: 1 2 - Redovisad statistik gällande sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten i förhållande till personens utbildningsnivå visar att antalet dödsfall per 100 000 är klart högre för personer med endast grundskola. En lägre dödlighet ses hos dem med eftergymnasial utbildning i förhållande till de med gymnasial utbildning. Äldre, välutbildade får remisser oftare och nyare läkemedel jämfört med lågutbildade. - Vården skiljer sig beroende på var i landet man bor. Av den andel av befolkningen som söker läkare, har de som bor i glesbygd betydligt färre läkarkontakter än de som lever i en tätort. - Skillnader ses även inom särskilda vårdområden. Inom vården för hjärt- och kärlsjuka personer finns skillnader både inom landsting och mellan sjukhus. Nationella indikatorer för god vård, Socialstyrelsen, 2009. Strategi för en god och mer jämlik vård 2012-2016. Regeringskansliet, Socialdepartementet, 2012. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 4 av 30 Vård på lika villkor Skillnader finns även mellan kvinnor och män vad gäller insättande av implanterbar defibrillator hos patienter med svår hjärtsvikt samt vid insättning av vissa läkemedel. - De personer som har vårdats för psykisk sjukdom löper större risk att dö i förtid av stroke. - Dödligheten i cancer minskar för både män och kvinnor, men män har fortfarande en högre dödlighet. Det kan delvis förklaras av könsspecifika cancerformer, men männens dödlighet är högre även i icke könsspecifika cancerformer. Lokala skillnader gällande vårdutnyttjande, resultat och vårdkvalitet kan t.ex. bero på skillnader avseende sjuklighet, organisering av vården och behandlingskultur. Om variation finns av vårdens kvalitet, tillgänglighet och resurser inom länet riskerar det att drabba de patienter, där de förhållanden brister, genom ökad sjuklighet, onödigt lidande och en ökad risk för dödlighet. Vård på lika villkor kan ses ur flera perspektiv, och jämförelser kan göras av olika gruppers tillgång till vård där grupper har olika vårdbehov, eller för grupper som har samma vårdbehov. En horisontell jämlikhet innebär att alla människor ska behandlas lika om de lider av samma sjukdom, medan vertikal jämlikhet innebär att resurser ska i första hand gå till dem med de största behoven. Varje år publicerar Socialstyrelsen ett stort antal följevärden (indikatorer) för landets hälso- och sjukvård i rapporten, Öppna jämförelser för hälso- och sjukvård. Indikatorer finns inom olika dimensioner av förutsättningar för en god vård enligt lagstadgade krav, där jämlik vård är en dimension. I nationella strategin för jämlik vård framkommer att utveckling av data och indikatorer behövs för att följa utvecklingen och rapporten, Öppna jämförelser. Jämlik vård 20133 presenterar indikatorer för jämlik vård. I rapporten återfinns inom aspekten dödlighet ett antal indikatorer. Dödlighet i olika sjukdomar beskrivs som ett trögrörligt mått och sjukvårdens insatser påverkar dödligheten i olika hög grad. En indikator för dödlighet är hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet. Denna indikator avser diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser. Indikatorn sjukvårdrelaterad åtgärdbar dödlighet avser dödlighet i diagnoser som bedöms vara möjligt att påverka med olika medicinska insatser, dels genom tidig upptäckt och dels även genom adekvat behandling. Enligt Folkhälsomyndigheten4 är minskningen av dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar den enskilt största orsaken till att medellivslängden i Sverige ökat de senaste decennierna och kan ses som ett exempel på hur sjukvårdens behandlingsmetoder påverkar dödligheten hos befolkningen. Revisionen inom landstinget Västmanland har vid tidigare granskning gällande jämlik vård, funnit att landstinget formulerat mål och strategier för jämlik hälsa 3 4 Öppna jämförelser. Jämlik vård 2013. Socialstyrelsen. Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2014. Folkhälsomyndigheten Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 5 av 30 Vård på lika villkor men inte för jämlik vård. För jämlik vård konstaterades mer allmänna skrivningar finnas vilka oftast omfattade frågor om bemötande. Landstingsrevisorerna har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsbedömning gett PwC i uppdrag att granska vård på lika villkor i länet genom att undersöka den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten, samt om det finns skillnader i dödlighet beroende på var i länet man bor. Inom ramen för uppdraget ligger inte att förklara orsakerna till dödstalen. 2.1. Revisonsfråga Granskningen syftar att besvara följande revisonsfråga: Bedriver landstingsstyrelsen en jämlik vård på lika villkor för länets befolkning och har landstingsstyrelsen en tillräcklig intern kontroll avseende detta område. Granskningen sker genom att den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten för elva diagnosgrupper (se vidare under metodavsnitt, 2.2) beskrivs och analyseras för olika delar i länet. Följande kontrollmål används för besvarandet av den övergripande revisonsfrågan och belysa vård på lika villkor: Hur fördelar sig de utvalda sjukvårdsrelaterade åtgärdbara diagnoserna över länet? Finns det skillnader som bör uppmärksammas? Vilka riktlinjer finns inom landstinget som förutom hälso- och sjukvårdslag och landstingsplan stödjer en vård på lika villkor? 2.2. Metod och avgränsning Som tidigare beskrivits bedöms den sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser. Dels genom tidig upptäckt samt genom adekvat behandling. Westerling5 beskriver att åtgärdbar dödlighet används internationellt som en indikator på hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet. Studier har funnit att nedgång i dödlighet har kunnat kopplas till innovationer som introducerats i hälso- och sjukvården. Metoden att studera åtgärdbar dödlighet har tillämpats och utvecklats av forskare inom EU och listan över de underliggande dödsorsaker som ingår i denna metod redovisas i Westerlings rapport. De underliggande dödorsaker som vår granskning omfattar utgör delar av ovan nämnda lista. Vi vill uppmärksamma att vårt urval av dödsorsaker skiljer sig något i förhållande till de som ingår i statistik gällande den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten som redovisas i Öppna jämförelser. Jämlik vård. 2013. Vi har t.ex. även valt att ta med den underliggande dödsorsaken ischemisk hjärtsjukdom, dvs. otillräcklig blodtillförsel till hjärtmuskeln. Det mot bakgrund av att den dödligheten till viss del, enligt vissa uppfattningar och förslag, inte bara kan hänföras till hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet, utan även till sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dessutom konstaterar vi att trots alla medicinska framsteg och 5 Åtgärdbar dödlighet som en indikator i den folkhälsopolitiska uppföljningen. R. Westerling. Statens folkhälsoinstitut, 2008. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 6 av 30 Vård på lika villkor innovationer inom området är detta fortfarande den vanligaste dödsorsaken i vårt land. Nedan redovisas de underliggande dödsorsaker som ingår i vår granskning: Underliggande dödsorsak Diagnosklassificering ICD – 10- kod Malign tumör i livmoderhals (cervixcancer) C53 Cerebrovaskulär sjukdom (stroke) I60-I69 Kronisk luftrörskatarr, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungemfysem J41-J43, J44,1 J44,8, J980 Astma J45, J46 Sår i magsäck och tolvfingertarm K25-K27, K22,1 Diabetes E10-E14, L92 Medfödda hjärtmissbildningar Q20,4,5,8,9. Q21,0, Q22-Q24, Q28,9 Blindtarmsinflammation K35-K38 Bukbråck K40-K46, Q792 Gallsten och gallblåseinflammation K80,K81, K83,0, K74,3 Ischemisk hjärtsjukdom – t.ex. hjärtinfarkt I20-I25 -den sjukdom som startat olika händelser vilket lett till dödsfallet Statistiken i granskningsrapporten är redovisad, analyserad och jämförd för följande geografiska område/kommuner i länet: Kommun/ kommungrupp Köping Arboga Kungsör Befolkning 25 237 13 493 8 175 15 524 9 834 Totalt 46 905 25 358 Hallstahammar Surahammar Västerås Sala Norberg Fagersta Skinnskatteberg 5 608 12 872 4 411 142 131 21 769 22 891 Källa: Statistiska centralbyrån, Folkmängd i Västmanlands län per 2013-12-31. Grupperingen önskar uppnå högre värden för kommungrupperna så att en bättre jämförelser kan göras med de större kommunerna. Dessutom är kommunerna även geografiskt kopplade till varandra och grupperingen är enligt uppgifter en vedertagen indelning inom landstinget och dess verksamheter. Statistiskt källmaterial har inhämtats från dödsorsaksregistret. Statistiken är åldersstandardiserad och det mot bakgrund av att dödlighet och förekomst av Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 7 av 30 Vård på lika villkor sjukdomar är starkt åldersrelaterat. Exempelvis har en kommun med hög medelålder hos medborgarna fler dödsfall i stroke än en kommun med låg medelålder. Önskar man som i vårt fall jämföra dödlighet utifrån underliggande dödsorsak krävs åldersstandardiserad statistik så att eventuella skillnader mellan de geografiska områdenas åldersstruktur elimineras. Begreppet dödstal som förekommer i rapporten innebär något förenklat: antal döda per 100 000 invånare av medelfolkmänden i området avseende sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dokument, litteratur- och rapportgenomgångar har genomförts (inklusive landstingsstyrelsens protokoll för år 2014, tom juni). Dialog/intervju har förts med flertalet olika funktioner inom landstinget, Västmanland och även med Socialstyrelsen. Ett preliminärt resultat för granskningen har utgjort underlag till ett seminarium med revisionen (förtroendevalda revisorer och PwC) samt två medicinska experter från landstinget inom verksamhetsområdena kirurgi och medicin. Vid seminariet har en dialog förts om granskningsresultatet och revisorerna har tagit del av de medicinska experternas syn och resonemang för granskningsområdet. Granskningsrapporten är faktagranskad av landstingsdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör samt verksamhetsansvarig för Västmanlands sjukhus. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 8 av 30 Vård på lika villkor 3. Resultat 3.1. Målsättningar för vård på lika villkor Ett hälsoinriktat arbete är prioriterat enligt Landstingsplan och budget 2014-2016. Ett av landstingsplanens totalt sex målområden, är en god och jämlik hälsa, och målområdet omfattar både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Ett hälsoinriktat arbete krävs som arbetssätt utifrån kommande, långsiktiga utmaningar inom sjukvården. En utgångspunkt för jämlik hälsa är att medvetet arbeta för en jämlik vård och jämlik vård innebär att varje person ska få vård och behandling utifrån sina behov. Landstingsplanen saknar konkreta mål och målvärden för området jämlik vård men skrivningar med bäring på jämlik vård återfinns på flertalet ställen i landstingsplanen och inom fyra av målområdena. T.ex. anges inom målområdet nöjda och trygga medborgare att tillgänglighet ska vara jämlikt oavsett vem invånaren är och var denne bor och den med störst medicinskt behov ska alltid ges företräde och invånarna ska ha tillgång till vård de behöver. Inom målområdet en säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet, framkommer att tillämpning av de nationella riktlinjer och vårdprogram som finns för olika sjukdomar är av högsta vikt för att landstinget ska tillhandahålla en god och jämlik vård. I landstingets förvaltningsplaner redovisas åtaganden för att säkerställa landstingsövergripande mål och fokusområden med angiven ansvarig enhet för olika åtagande. I Förvaltningsplan 2014-2016 för Landstingsgemensamma funktioner, beskrivs aktiviteter som sker inom området jämlik vård. Inom fokusområdet - stödja, stimulera och följa upp utvecklingen av jämlik vård anges pågående kartläggning ske, Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling (CHSU). I förvaltningsplanen framkommer inte målsättning med angivna målvärden för området jämlik vård. Även i Förvaltningsplan 2014-2016 för Västmanlands sjukhus framkommer aktiviter som sker inom området jämlik vård. Mål är att eliminera skillnader i vårdresultat mellan grupper under delområde Jämlik vård. Aktiviteter som ska göras är översyn av 2013 års aktiviteter och aktivitetsplan för år 2014 ska tas fram. Målsättning för området jämlik vård med angivna målvärden finns inte angivet i förvaltningsplanen. Även i Förvaltningsplan 2014-2016 för Västmanlands primärvård, psykiatri och handikappverksamhet framkommer aktiviteter som sker inom området jämlik vård. Målet är att eliminera skillnader i vårdresultat mellan grupper och aktiviteter och aktiviteter är bl.a. att analysera relevanta fakta och lyfta fram resultat. Målsättning med angivet målvärde för området jämlik vård finns inte i förvaltningsplanen. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 9 av 30 Vård på lika villkor I landstingsstyrelsens protokoll (140528) framkommer att styrelsen i sitt arbete med kommande landstingsplan 2015-2017 bl.a. föreslagit fullmäktige att följande uppdras till styrelsen för målområdet En god och jämlik vård och hälsa: - Att se över och vid behov revidera program och strategier inom området En god och jämlik vård och hälsa i syfte att samordna och öka styrbarheten, - Att arbeta fram en likabehandlingsplan med mål och inriktning för landstingets arbete med att uppnå en jämlik vård, - Att precisera indikatorer för medicinsk kvalitet och ojämlikhet i vård, - Att i planeringsförutsättningarna ge berörda verksamheter i uppdrag att ta fram mätbara mål och/eller handlingsplaner med utgångspunkt i styrdokumenten, 3.1.1. Uppföljningar av målsättningar gällande vård på lika villkor Målområdet en god och jämlik hälsa beskrivs följas upp i årsredovisning. I delårsrapport, april 2014 framkommer för målområdet en säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet, under rubrik Medicinska resultat – Öppna jämförelser: ”En viktig framtidsuppgift är att definiera rimliga målvärden för den västmanländska vården inom de områden där nationella värden saknas med syftet att skapa god och jämlik vård.” I protokoll framkommer att landstingsstyrelsen i januari 2014 erhållit muntlig information av hälso- och sjukvårdsdirektör gällande jämlik vård och den fortsatta satsningen från SKL vad gäller jämlik vård. 3.2. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet i Västmanland jämfört med övriga landet I rapporten Öppna jämförelser 20136 redovisas uppgifter gällande sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet (18 diagnoser) per landsting och riket under en fyraårsperiod (diagram 1-3). 6 Öppna Jämförelser 2013. Hälso- och sjukvård. Jämförelser mellan landsting. Socialstyrelsen. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 10 av 30 Vård på lika villkor Diagram 1. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet 2009-2012, dödstal per 100 000 invånare, kvinnor och män 1-79 år. Dödstal per 100 000 invånare 60,0 50,0 40,0 31,4 33,9 35,0 37,8 38,6 38,9 35,8 36,5 37,0 39,1 39,1 39,5 39,6 41,2 41,5 42,5 43,1 45,8 46,5 47,4 47,6 30,0 20,0 10,0 0,0 I diagram 1 åskådliggörs att Västmanland (39,1) har en sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet som är lägre än rikets (39,6). Högsta dödstal finns i Jämtland (49,1) och lägsta i Halland (31,4). Grannlandstingen Dalarna (41,5), Värmland (46,5), och Örebro (43,1) har högre dödstal än länet. I förhållande till Västmanland har grannlandstinget Uppsala (33,9) däremot lägre dödstal. På nästa sida åskådliggörs i diagram 2 och 3 dödligheten för kvinnor och män i Västmanland i förhållande till rikets kvinnor och män. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 11 av 30 49,1 Vård på lika villkor Diagram 2. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet 2009-2012, dödstal per 100 000 invånare, kvinnor 1-79 år. 45 41,2 42,2 Dödstal per 100 000 invånare 40 35 30 28,8 27,1 28,1 31,7 31,7 30 30,6 30,8 31,3 34 34,4 34,6 34,8 32,6 32,6 32,6 33,9 35,8 36,6 37 25 20 15 10 5 0 Ovanstående diagram visar att kvinnorna i Västmanland har det tredje högsta dödstalet i riket (37). Riket har ett dödstal som är 32,6. Diagram 3. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet 2009-2012, dödstal per 100 000 invånare, män 1-79 år. Dödstal per 100 000 invånare 70 60 50 40 36,2 41,5 42,8 39 39,4 41 44,4 44,9 44,9 47,2 47,3 47,5 47,6 49,4 51,1 52,2 53,2 53,6 60,3 56,8 57,6 59 30 20 10 0 Diagram 3 visar att männen i Västmanland ett lägre dödstal (41) i förhållande till riket (47,5). Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 12 av 30 Vård på lika villkor 3.3. Dödstal i länet Som tidigare beskrivits har vi granskat den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten för elva diagnosgrupper inom Västmanland. I vårt statistiska material ingår även, till skillnad från Öppna jämförelser, ischemisk hjärtsjukdom. Dessutom avser vårt material en period på tretton år, till skillnad mot diagram ovan från Öppna jämförelser som avser en period på fyra år. Nedan redovisas dödstalen för länet fördelat på de geografiska kommungrupperna och på kön. Diagram 4. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, dödsfall per 100 000 invånare i Västmanlands kommuner. Medelvärde 2000-2012. Dödstal per 100 000 invånare 160 140 130,7 148,5 138,9 120 126,4 106,4 107,7 100 80 60 40 20 0 Köping, Arboga, Hallstahammar Kungsör Surahammar Västerås Sala Norberg Fagersta Skinnskatteberg Diagram 4 åskådliggör att den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten är betydligt lägre i Västerås och Sala i förhållande till övriga kommungrupper. De högsta dödstalen per 100 000 invånare finns i Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 13 av 30 Länet Vård på lika villkor Diagram 5: Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, dödsfall per 100 000 invånare i Västmanlands kommuner, kvinnor och män. Medelvärde 2000-2012. Dödstal per 100 000 invånare 250,0 200,0 175,4 169,8 145,1 150,0 100,0 203,0 189,3 90,1 136,3 99,3 91,9 73,0 81,8 87,2 Män 50,0 0,0 Köping Norberg Arboga Surahammar Kungsör Hallstahammar Fagersta Västerås Sala Skinnskatteberg Länet Ovanstående diagram 5 visar att den lägsta sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten för kvinnor finns i Västerås och för män återfinns den lägsta i Sala. För både kvinnor och män ses de högsta dödstal i de nordvästra delarna av länet, Skinnskatteberg-Fagersta-Norberg. Skillnaden mellan högsta och lägsta dödstal mellan länets områden är klart större för män, (66,7) än för kvinnor, (26,3). Skillnaden mellan den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten mellan kvinnor och män totalt i länet är däremot än större, (82,6). Männen i länet har dödstal som nästan är dubbelt så stort som länets kvinnor. 3.4. Kvinnor Utveckling avseende sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet för riket, länet samt per geografiskt område, år 2000 till 2012 Nedan beskrivs utvecklingen över åren gällande den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten för samtliga elva diagnosgrupper. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 14 av 30 Vård på lika villkor Diagram 6. Länet samt riket - utveckling av sjukvårdrelaterad åtgärdbar dödlighet. 200,0 Dödstal per 100 000 invånare 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 Länet 80,0 Riket 60,0 40,0 20,0 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 6 åskådliggör att rikets utveckling av dödstalen (granskningens 11 diagnoser) är minskande vilket även gäller länet. Utvecklingen är dock mer varierande i förhållande till rikets och under flera år ses ökningar av dödstalen efter att minskningar skett. Länet har endast vid tre av åren haft dödstal som varit högre än riket. Den lägsta sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten återfinns år 2010 (79,6). Efter detta år har dock dödstalen åter ökat, och år 2012 var dödstalet i länet 111,8. Diagram 7. Länet, kvinnor och män - utveckling av sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. 240 220 dödstal per 100 000 invånare 200 180 160 140 120 Kvinnor 100 Män 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ovan diagram visar att dödstalen för år 2000 var högre än år 2012 för både kvinnor och män. För männen återfinns de högsta dödstalen år 2005 (214,7). De lägsta Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 15 av 30 Vård på lika villkor dödstalen ses för bägge könen år 2010. Kvinnornas dödstal var 51,5 och männens 108,7. Bägge könen har efter detta år en ökning av dödstalen men männens ökning är mångfalt större mellan år 2011 och 2012 (35,7) i förhållande till kvinnornas (0,5). Männens dödstal år 2012 är klart högre (156,7) i förhållande till kvinnornas (68,7). 3.4.1. Utveckling avseende sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per geografiskt område, samt länet år 2000 till 2012 I följande diagram, 8 - 12 visas utvecklingen av dödstalen inom de geografiska områdena samt för länet för samtliga diagnosgrupper. Observeras bör dock att små förändringar av dödstalen ger stora utslag för området. Vi väljer ändå att presentera detta eftersom det ingår i granskningens uppdrag. Att förklara orsakerna bakom lokala variationer i länets områden har däremot inte ingått i uppdraget och har därför inte undersökts vidare. Diagram 8. Köping, Arboga, Kungsör samt länet - utveckling av sjukvårsrelaterad åtgärdbar dödlighet. 240,0 Dödstal per 100 000 invånare 220,0 200,0 180,0 160,0 140,0 Köping Arboga Kungsör 120,0 100,0 80,0 Länet 60,0 40,0 20,0 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Köping, Arboga, Kungsör (KAK) har till skillnad mot länet under de senaste två åren haft en större ökning av dödstalen. År 2001 hade KAK även en ökning av dödstalen till skillnad mot länet som hade en minskning. Liknande utveckling och så gott som samma dödstal som länet ses vid åren 2006-2010. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 16 av 30 Vård på lika villkor Diagram 9. Hallstahammar, Surahammar samt länet - utveckling av sjukvårsrelaterad åtgärdbar dödlighet. 220,0 Dödstal per 100 000 invånare 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 Hallstahammar Surahammar 20,0 Länet 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Dödstalen i Hallstahammar och Surahammar har vid nio år varit högre än länets dödstal. Variationerna vad gäller ökning/minskning av dödstalen är även större än för länet. För år 2012 ses ett trendbrott eftersom Hallstahammar och Surahammar då efter att haft dödstal som varit lägre än länets de senaste tre åren, år 2012 visar dödstal som är högre än länets. Diagram 10. Västerås samt länet - utveckling av sjukvårsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödstal per 100 000 invånare 240,0 220,0 200,0 180,0 160,0 140,0 Västerås 120,0 Länet 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ovanstående diagram visar att Västerås med undantag för år 2001 haft en sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet som varit lägre än länets. Minskningen har Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 17 av 30 Vård på lika villkor skett jämnare till skillnad mot länets som skett mer ojämnt. Västerås har lägsta dödstal år 2011 medan lägsta dödstal för länet ses år 2010. Diagram 11. Sala samt länet - utveckling av sjukvårsrelaterad åtgärdbar dödlighet. 240,0 Dödstal per 100 000 invånare 220,0 200,0 180,0 160,0 140,0 Sala 120,0 Länet 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sala har i likhet med länet ett högre dödstal år 2000 i förhållande till år 2012. Sala har endast under år 2001, 2003 samt 2010 haft dödstal som varit högre än länets. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 18 av 30 Vård på lika villkor Diagram 12. Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg samt länet utveckling av sjukvårsrelaterad åtgärdbar dödlighet . 220 Dödstal per 100 000 invånare 200 180 160 140 120 100 Norberg Fagersta Skinnskatteberg 80 60 40 Länet 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Enligt diagram 12 har Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg har med undantag för år 2001 samt år 2003 haft dödstal som är högre än länets. De senaste två åren har dessutom ökningen av dödstalen varit större för området i förhållande till länets ökning. 3.5. Dödstal i länet fördelat på 11 diagnoser Av de i granskningen ingående elva diagnosgrupper är det fyra underliggande dödsorsaker som är rapporterad i större utsträckning än övriga: Ischemisk hjärtsjukdom (t.ex. hjärtinfarkt), cerebrovaskulär sjukdom (stroke), diabetes samt kroniska luftrörskatarr/KOL/lungemfysem. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 19 av 30 Vård på lika villkor Dödstal per 100 000 invånare Diagram 13. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet i Västmanland, dödstal kvinnor och män, samtliga diagnosgrupper. 100,00 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 77,91 28,35 10,48 3,95 1,74 1,15 1,10 0,98 0,33 0,30 0,16 I ovanstående diagram kan utläsas att ischemisk hjärtsjukdom är den klart största diagnosgruppen och motsvarar drygt 60 procent av de totala dödstalen under år 2000-2012. Den näst största diagnosgruppen är cerebrovaskulär sjukdom, 22 procent och diabetes, 8 procent. Diagrammet visar att diagnosgrupperna medfödda hjärtmissbildningar, bukbråck samt blindtarmsinflammation utgör en liten andel (0,6 procent) av dödstalen. Dödstal per 100 000 invånare Diagram 14. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet för de 4 mest omfattande diagnoser i Västmanland 2000-2012 fördelat på kvinnor och män. 140,00 114,42 120,00 100,00 80,00 60,00 Kvinnor 44,59 40,00 25,65 31,43 Män 8,13 13,08 20,00 2,96 5,15 0,00 Ischemisk hjärtsjukdom Cerebrovaskulär sjukdom Diabetes Kronisk luftrörskatarr, lungemfysem Ovanstående diagram visar att männen har högre dödstal än kvinnorna i samtliga fyra mest omfattande diagnoser inom sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 20 av 30 Vård på lika villkor Störst skillnad ses inom diagnosgruppen ischemisk hjärtsjukdom. Minsta skillnaden ses inom gruppen cerebrovaskulär sjukdom. 3.6. Dödstal i länet per diagnosgrupp fördelat per område samt kvinnor och män Nedan redovisas per geografiskt område de fyra största diagnosgrupperna: ischemisk hjärtsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom, diabetes samt kronisk luftrörskatarr/KOL/lungemfysem. I Bilaga 1 redovisas de övriga sju diagnosgrupperna. 3.6.1. Ischemisk hjärtsjukdom Diagram 15. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödstal ischemisk hjärtsjukdom per geografiskt område och kön 2000 - 2012. Kv M Total Dödstal per 100 000 invånare 160,00 140,00 120,00 118,06 100,00 134,71 127,71 114,42 86,06 80,33 95,92 65,75 63,19 45,94 47,00 34,41 40,00 94,23 77,91 80,00 60,00 95,68 56,85 44,59 38,74 20,00 0,00 Köping Arboga Hallstahammar Kungsör Surahammar Västerås Sala Norberg Fagersta Skinnskatteberg I diagram 15 ses att Västerås och Sala har dödstal som är lägre för både kvinnor, män samt totalt i förhållande till länet. Lägsta dödstal för kvinnor och totalt finns i Västerås medan männen i Sala är de i länet som har lägsta dödstalen. Högsta dödstal för både kvinnor, män samt totalt finns i Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 21 av 30 Länet Vård på lika villkor Dödstal per 100 000 invånare Diagram 16. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Utveckling avseende ischemiska hjärtsjukdomar i länet. 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor Män Totalt I ovanstående diagram, 16 ses att en minskning har skett för både män och kvinnor vad gäller den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten gällande ischemiska hjärtsjukdomar. För båda könen samt i likhet med länet ses en ökning av dödstalen mellan år 2011 och 2012. Diagram 17. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Utveckling avseende ischemiska hjärtsjukdomar i länet och riket. Dödstal per 100 000 invånare 120 100 80 60 Länet Riket 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 17 tydliggör att länets utveckling gällande ischemiska hjärtsjukdomar i likhet med riket uppvisar en minskning. Från år 2010 (44) har dödstalen stigit de senaste åren. År 2012 är den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten 73. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 22 av 30 Vård på lika villkor 3.6.2. Cerebrovaskulär sjukdom Diagram 18. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödstal cerebrovaskulär sjukdom per geografiskt område och kön 2000 - 2012. Dödstal per 100 000 invånare Kv 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 35,43 30,81 26,56 35,38 31,15 27,40 Köping Arboga Hallstahammar Kungsör Surahammar M Total 35,30 29,67 26,58 24,18 Västerås 29,56 25,70 21,38 Sala 27,50 31,43 28,35 25,65 20,53 Norberg Fagersta Skinnskatteberg Ovan diagram visar att männen i tre av de geografiska områdena har små skillnader i dödstal. Det högsta återfinns dock i Köping, Arboga och Kungsör, medan männen i Sala har lägst dödstal. Detta är betydligt lägre i förhållande till länets dödstal. Endast ett område, Sala, har högre dödstal för kvinnor än män. Salas kvinnor har även högsta dödstalet bland länets kvinnor. I Hallstahammar- Surahammar återfinns det högsta värdet totalt. Skillnaden mellan högsta och lägsta dödstal är större för män (13,92) än för kvinnor (9,03). Diagram 19. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Utveckling avseende cerebrovaskulär sjukdom i länet. Dödstal per 100 000 invånare 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC Män Totalt 23 av 30 Länet Vård på lika villkor Ovanstående diagram, 19, åskådliggör att en minskning av dödstalen gällande cerebrovaskulär sjukdom har skett. Under 2008 och 2010 har kvinnorna haft högre dödstal än männen. Kvinnors dödstal har varit lägst år 2006 (15,95) medan männen haft lägsta dödstal år 2010 (17,77). 3.6.3. Diabetes Diagram 20. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödstal diabetes per geografiskt område och kön 2000 - 2012. Dödstal per 100 000 invånare Kv M Total 20,00 15,00 14,01 10,49 10,00 14,76 12,52 10,43 7,21 16,46 13,18 11,18 8,79 6,67 8,99 7,43 5,77 Västerås Sala 10,55 13,08 10,48 8,13 5,00 0,00 Köping Arboga Hallstahammar Kungsör Surahammar Norberg Fagersta Skinnskatteberg Länet Diagram ovan visar att lägsta dödstal för diabetes gällande kvinnor, män samt totalt finns i Sala. Högsta dödstalen för grupperna ses däremot i Norberg-FagerstaSkinnskatteberg. Dödstal per 100 000 invånare Diagram 21. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Utveckling avseende diabetes i länet. 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor Män Totalt I diagram 21 kan utläsas att männen samtliga år förutom 2002 haft en högre dödlighet än kvinnor i diabetes. Mellan år 2002 till 2003 samt 2011 till år 2012 Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 24 av 30 Vård på lika villkor skedde en ökning för samtliga grupper. Männens dödstal ökade dessutom mellan 2002 och 2007. Socialstyrelsen anger att särskilt vad gäller skillnader i den sjukvårdsrelaterade dödligheten avseende diabetes ska tolkas med försiktighet mellan landsting. Det eftersom sättet att sätta diagnoskod kan variera. 3.6.4. Kronisk luftrörskatarr/KOL/lungemfysem Diagram 22. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödstal kronisk luftrörskatarr, KOL och lungemfysem per geografiskt område och kön 2000 - 2012. Dödstal per 100 000 invånare Kv M Total 10,00 8,50 8,00 6,00 4,484,394,41 4,00 4,02 3,21 2,48 4,26 3,10 2,25 4,58 3,81 3,32 Västerås Sala 5,20 2,26 5,15 3,95 2,96 2,00 0,00 Köping Arboga Hallstahammar Kungsör Surahammar Norberg Fagersta Skinnskatteberg I diagram 22 visas dödstal för den diagnosgrupp som har de lägsta värden av de fyra största diagnosgrupper. Dessa dödstal är klart mindre i förhållande till dödstal gällande ischemisk hjärtsjukdom. I Köping-Arboga-Kungsör har kvinnor högre dödstal än männen i detta geografiska område. Störst skillnad mellan kvinnor och mäns dödstal ses däremot i Norberg-Fagersta-Skinnskatteberg. Här återfinns även de högsta dödstalen för män och totalt. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 25 av 30 Länet Vård på lika villkor Diagram 23. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Utveckling avseende kronisk luftrörskatarr, KOL,lungemfysem i länet. Dödstal per 100 000 invånare 12,00 10,00 8,00 Kvinnor 6,00 Män 4,00 Totalt 2,00 0,00 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 23 visar att tydliga skillnader finns mellan kvinnor och män vad gäller utveckling av den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Vid flertalet år minskar männens dödstal när kvinnors ökar och vice versa. Från år 2010 har männens dödstal minskat medan kvinnornas har ökat. År 2001 samt år 2010 finns inga registrerade dödsfall hos kvinnor som följd av denna diagnos. Vi vill uppmärksamma läsaren att vi stämt av med Socialstyrelsens Dödsorsaksregister att dessa uppgifter är korrekta. Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 26 av 30 Vård på lika villkor Bilaga 1. Diagram 24- 30 redovisar dödstal gällande övriga diagnosgrupper utöver de fyra mest omfattande diagnoserna per geografiskt område och kön under åren 20002012. Dödstal per 100 000 invånare Diagram 24. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall sår i magsäck per geografiskt område och kön 2000 - 2012. 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 3,43 1,90 1,61 1,78 2,42 2,14 1,65 2,35 1,62 1,27 0,95 1,69 1,18 1,12 2,21 1,74 1,21 0,74 Kv M Total Dödstal per 100 000 invånare Diagram 25. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall gallsten och gallblåseinflammation per geografiskt område och kön 2000 - 2012. 3,00 2,55 2,30 2,07 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 1,54 1,06 0,66 0,29 1,13 0,86 0,58 1,22 0,85 0,58 1,09 0,66 1,50 1,15 0,83 Kv 0,00 Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC M Total 27 av 30 Vård på lika villkor Dödstal per 100 000 invånare Diagram 26. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall malign tumör i livmoderhals per geografiskt område 2000 - 2012. 3,50 3,00 2,94 2,87 2,35 2,50 2,00 2,19 1,96 1,50 0,83 1,00 0,50 0,00 Kv Dödstal per 100 000 invånare Diagram 27. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall astma per geografiskt område och kön 2000 - 2012. 3,50 3,13 3,00 2,50 2,00 1,57 1,50 1,00 0,50 0,86 0,74 0,55 0,36 0,00 0,51 0,16 1,54 1,10 0,76 1,62 1,16 0,65 1,17 0,79 0,98 M 0,00 Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC Kv Total 28 av 30 Vård på lika villkor Dödstal per 100 000 invånare Diagram 28. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall blindtarmsinflammation per geografiskt område och kön 2000 2012. 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 1,39 1,00 1,09 0,65 0,000,000,00 0,000,000,00 0,25 0,20 0,15 0,38 0,33 0,31 0,36 0,00 Kv M Total Dödstal per 100 000 invånare Diagram 29. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall bukbråck per geografiskt område och kön 2000 - 2012. 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,68 0,34 0,31 0,75 0,66 0,59 0,74 0,38 0,33 0,30 0,29 0,17 Kv 0,00 Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 0,00 0,00 0,000,000,00 M Total 29 av 30 Vård på lika villkor Dödstal per 100 000 invånare Diagram 30. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Dödsfall medfödda hjärtmissbildningar per geografiskt område och kön 2000 - 2012. 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,88 0,46 0,31 0,16 0,00 Oktober 2014 Landstinget Västmanland PwC 0,25 0,000,000,00 0,19 0,13 0,00 0,000,000,00 0,26 0,16 0,05 Kv M Total 30 av 30 Bil 2 Landstingsgemensamma funktioner Centrum för hälso‐ och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ver 8 Datum 2015‐01‐05 1 (12) ____________________________________________________ VÅRDVALSENHETEN VERKSAMHETSPLAN 2015 ‐ 2017 Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr Landstinget Västmanland Landstingshuset 721 89 Västerås Landstingshuset, ing 4 021‐17 30 00 232100‐0172 landstinget@ltv.se Telefax VAT nr Webbadress 021‐17 45 09 SE232100017201 www.ltv.se E‐post 2 (12) Datum 2014‐10‐01 1. INLEDNING Vårdvalets uppdrag kan indelas i sju delområden: 1. Primärvårdsprogrammet, gällande vårdcentraler etablerade enligt LOV 2. Privata vårdgivare med kontrakt för bedrivande av öppen vård, inom områdena sjukgymnastik, kiropraktik/naprapati, fotvård samt specialistläkarverksamhet 3. Tandvård 4. Sluten och öppen vård gällande Bergslagssjukhuset i Fagersta 5. Genom det nyinrättade Äldrevårdsteamet stödja utveckling och resultat gällande vården av De mest sjuka äldre i LTV. 6. Via ledning av, och deltagande i LTV:s ”nätverksgrupp” bidra till ökad kunskap och tydlighet hos medborgare och medarabetare gällande valfrihet, remissregler, avgifter samt tillämpning och tolkning av patientlagen i övrigt Uppdraget kan beskrivas utifrån tidsperspektivet: ”Framåtsyftande” Utveckling av mått‐ och styrprinciper, framtagande av kravspecifikationer och upphandlingsunderlag i nära samverkan med Upphandlingsenheten, tecknande av avtal. ”Backspegeln” Uppföljning, rapportering, publicering, revision. Ett tredje viktigt område är att bidra till utveckling av verksamheten inom ansvarsområdet, implementering av nationella riktlinjer, införa stödstrukturer (IT‐system, kompetensutveckling) för att underlätta för våra utförare att nå önskvärda resultat, samt underlätta kvalitetssäkrad inrapportering. MÅLOMRÅDE 1: EN GOD OCH JÄMLIK VÅRD OCH HÄLSA Hälsoinriktningen: för individen och populationen Fortsatt stimulans av utbildning av rökavväjningskompetens på Vårdcentral som komplement till Tobaksenhetens verksamhet. Krav på denna utbildning för att få ersättning för rådgivande samtal –rökning införs under 2015 Fortsatt stimulans av utbildning i MI för samtlig personal Uppföljning av rökning hos gravida mammor och rökning under barnets första levnadsår. 3 (12) Datum 2014‐10‐01 Fortsatt granskning av evidens och utvärdering av riktade hälsoundersökningar (40‐50‐60‐åringar) för att under planperioden ta ställning i LtV . Fortsatt utveckling av projekt gällande generella hälsoinsatser mot kariesutsatta barn i två kommuner, i samverkan med Folktandvården. Fortsatt utveckling av samverkan med elevhälsan i primärkommuner avseende tandvård. För tandvården är prioriterade områdena att följa och arbeta för en jämlik tandvård och tandhälsa genom att: Alla barn ska ha regelbunden tandvårdskontakt. Öka och utveckla tandhälsoinsatser på gruppnivå. Antalet individer/medborgare som får tandvårdsstöd, i gruppen som har rätt till tandvårdsstöd, ska öka. Utöka informationen om rätt till tandvårdsstöd till nuvarande och nya grupper som t ex distriktssköterskor, patientföreningar, förvaltare/godemän, handläggare inom kommunerna m.m. Öka antalet munhälsobedömningar inom uppsökande verksamheten inklusive utbildning till vårdpersonal. Säkerställa tillgängligheten för tandreglering. Jämlik vård: kön, etnicitet, HBTQ etc. Stödja utveckling mot högre kompetens kring HBT‐frågor i primärvården, med fokus på utbildning och nätverksbyggande ffa för barnmorskor, enligt diskussion på Vårdvalsrådet 18 nov 2014. Följa utvecklingen av remiss‐ och besöksströmmar efter införandet av Egen vårdbegäran i LtV, med avseende på kön, ålder, socioekonomi m.m. Påbörja framtagning av produktions‐ och medicinska resultat fördelat på kön. MÅLOMRÅDE 3: ‐NÖJDA OCH TRYGGA MEDBORGARE Tillgänglighet Primärvården kommer successivt att månatligen mäta tillgängligheten för läkarbesök via elektronisk rapportering från COSMIC, i enlighet med hur övriga COSMIC‐ landsting gör, via rapportering av ny‐ och återbesök. 2015 blir en form av övergångsår då breddinförandet av COSMIC‐journal sker under hösten/vintern 2015. Även telefontillgängligheten kommer under 2015 rapporteras per månad till den nationella databasen. 4 (12) Datum 2014‐10‐01 Bemötande och information Primärvården kommer under 2015 att genomföra Nationell patientenkät. Flera vårdgivare har arbetat med att stärka bemötandet utifrån tidigare års resultat. Patientlagen Tillsammans med företrädare för Centrum för kommunikation och Centrum för Hälso‐ och sjukvårdsutveckling har Vårdvalet tagit fram generell info gällande patientlagens implementering i Landstingets Västmanland under år 2015. Material för information på arbetsplatsträffar m.m., samt en kommunikationsplan, är framtaget. Kontaktcenter Med utgångspunkt från såväl den nya patientlagen som införande av Egen vårdbegäran kommer LtV under 2015 att behöva utveckla en form av kontaktcenter där patienter/medborgare samt medarbetare får stöd och information kring valfrihet, remisser, aktuella vårdgivare m.m. Vårdvalet kommer att bistå i detta arbete. Informerat val På förslag från Vårdvalets kvalitets‐ och utvecklingsråd kommer Vårdvalsenheten två gånger per år samla in svar från samtliga vårdcentraler i länet gällande deras bemanning, öppettider och parkeringsmöjligheter. Informationen kommer att publiceras på 1177 i syfte att underlätta för medborgarnas val av vårdcentral. Det är ett komplement till Vårdcentralernas/vårdgivarnas egen information på sina hemsidor Uppföljning av privata vårdgivare Under 2015 kommer en struktur i lanstinget för uppföljning av privata vårdgivare tas fram i enlighet med ny lagstiftning. Uppföljningen skall offentliggöras och göras tillgänglig för medborgarna. Eventuell komplettering av nuvarande uppgifter kan behöva göras. Revision av verksamheten på Bergslagssjukhuset Under 2015 kommer en extern revision att genomföras avseende sjukhusverksamheten i avtalet med Mitt Hjärta AB. 5 (12) Datum 2014‐10‐01 MÅLOMRÅDE 4: EN SÄKER OCH KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET AV GOD KVALITET Primärvården är fortsatt första linjens vård Primärvårdsakut Önskvärt är en utveckling mot att en större del av västmanlänningarnas konsumtion av öppen vård, inklusive akut vård, sker i primärvården. Under 2015 kommer anbud för drift av primärvårdsakuten att utvärderas. Äldrevårdsteam Ett nytt äldrevårdsteam etableras från 1 januari 2015. Uppdraget har utvidgats till att gälla all somatisk vård för de Mest sjuka äldre, dvs även den sjukhusbaserade vården.. En viktig del är att utifrån de senaste årens projektorgansation både föra vidare uppgifter, men också ompröva uppgifter och ansvarfördelning. Det sistnämnda är nödvändigt dels för att totala antalet resurser är mindre men också att i högre grad arbeta ”teambaserat” för att minska sårbarhet och bredda kompetensen. Även fortsatt stödja en utveckling färre onödiga inläggningar i slutenvården samt färre återinläggningar efter 30 dagar. Patientsäkerhet Under 2015 kommer utbildning ges till våra privata vårdgivare (exkl. vårdcentraler) gällande patientsäkerhet och nya patientlagen. Utveckla gemensamma risk‐ och händelseanalyser med samtliga kommuner i länet baserat på den överenskommelse som skett med Västerås stad. Erbjuda privata vårdcentraler tillgång till Landstingets avvikelserapporterings‐ system Synergi. Kvalitetsregisterutveckling En viktig del i Äldrevårdsteamets uppdrag är att stötta såväl registrering som användning av utdata från befintliga kvalitetsregister i kommun‐, primärvårds‐ och sjukhusregister, såsom Senior Alert, BPSD, SweDem, samt diabetesregistret NDR. Psykiska hälsa Suicidprevention är ett prioriterat område i Landstinget Västmanland där Vårdvalet skall säkerställa att samtliga utförare har rutiner för suicidriskbedömning samt att personalen har erforderlig utbildning. Beroende och missbruk kräver tidig upptäckt och arbetet skall inom ramen för de uppdaterade nationella riktlinjerna säkerställas i vårdkedjan. Primär‐ vårdens roll är tidig upptäckt i samverkan med kommunen. Samverkan För utveckling av primärvårdens kvalitét inbjuder vårdvalet till samverkan mellan vårdgivare och tillsammans med professionen i KU‐Rådet och i en 6 (12) Datum 2014‐10‐01 årligen återkommande gemensam Västmanländsk kvalitetsdag för primärvården . Samverkansdokument mellan primärvård och sjukhusbundna specialiteter säkerställer god vård på rätt vårdnivå. För de områden av vikt som saknar samverkansdokument skall sådana upprättas. Stärka återkoppling till vårdgivarna av resultat och utveckling av tandvårdsuppdraget. Det senare speciellt avseende insatser angående den ojämlika tandhälsan. Genom dialog ge och få input till idéer om utveckling och förändring av uppdraget. Genom dialog med Kompetenscentrum för hälsa (KCH) utveckla och förbättra det hälsoinriktade arbetet samt utveckla samverkan med Hälsocenter. Process/struktur Tydligare dialog med ansvariga vårdgivarorganisationer för ge Vårdvalsenheten en tydligare ”fullmakt” att gå vidare till den berörda vårdcentral/tandläkarmottagning En viktig del i Vårdvalets samlade uppdrag är att stödja utvecklingen mot effektiva och enhetliga strukturer, processer för att sedan också säkra enhetliga resultat, inom den upphandlade vården i LTV. Viktiga områden under 2015 är: ‐ Införande av COSMIC‐journal i den privata primärvården ‐ Kvalitetssäkra överföringen av utdata från vårdcentraler med Cosmic till landstinget , nationella myndigheter samt kvalitetsregister. ‐ Införande av nytt beställarsystem inom tandvården, för uppföljning och ersättning av upphandlad tandvård. ‐ Införande av standardiserat system för Individuell Samordnad Plan (SIP) i enlighet med vad Patientlagen kräver. Utbildningsinsatser riktas till ett par tusen medarbetare i landstinget och kommunerna. Sker i samverkan med VKL. Projektorganisationen är knuten till Vårdvalet. ‐ Digital överföring av EKG‐resultat från sjukhusmottagningar till privata vårdgivare. Verksamhetsdialog har nu införts med goda erfarenheter. Dialogen följer en standardiserad mall och tid avsätts för det personliga mötet mellan beställare och utförare. Som komplement till verksamhetsdialogen ska vi arbeta mer interaktivt med resultaten från tertialrapporterna, med ex v krav på handlingsplaner från vårdcentral som inte når resultat enligt kraven i Primärvårdsprogrammet Socialstyrelsen har presenterat nationell utvärdering 2013 för tandvård. Utifrån denna jämförelse planeras även regionala uppföljningar. Regionala 7 (12) Datum 2014‐10‐01 nyckeltal relaterat till de nationella nyckeltalen. Förnyad rutin kring uppföljning av patienter på specialisttandvården. Rutin gällande antalet personer som har erhållit det särskilda stödet och hur många av dem som får faktisk vård. Uppföljning av att leverantörer av den uppsökande verksamheten tandvård bl a genom enkäter till kommunernas enhetschefer. Resultat och rapporter (tertialrapporterna) ska följas upp och analyseras på ett mer ingående sätt. Privera‐rapporterna (privata vårdgivare) ska följas upp och analyseras. Vi måste hitta nyckeltal, vad är bra, vad är dåligt? Vad säger siffrorna? Privata vårdgivare med vårdavtal eller samverkansavtal med Landstinget Västmanland Nya upphandlingar av fysioterapeuter, kiropraktorer, naprapater samt specialistläkare i ortopedi sker under 2015. Särskild kompetens inom neurologi kommer att tillgodoses genom en specifik upphandling av ett neuroteam i Västerås. Denna har förberetts under 2014 beräknas vara klar under våren 2015. En granskning av naprapater och kiropraktorer gjordes i december och kommer att sammanställas under januari 2015, och kan komma att leda till utbildningsinsatser under året. Rollen som beställare behöver utvecklas vad gäller de privata vårdgivarna, ex. v. med Dialogmöten kring verksamhetsfrågor. En ny diskrimineringslag från 2015 kan också påverka de krav som ställs på de privata vårdgivarna. Tandvård Överenskommelse med Folktandvården och Specialisttandvården. Omorganisation av sjukhus‐ och narkostandvård. Fortsatt arbete med att införa datasystem som reducerar manuell hantering och säkerställer inrapporteringen. MÅLOMRÅDE 5: STOLTA ENGAGERADE MEDARBETARE OCH UPPDRAGSTAGARE Sedan sept. 2015 är studierektor i allmänmedicin knuten till Vårdvalet. I LIPUS uppföljning av ST‐organsationen och utbildningsresultat i LtV fick primärvårdens nya organsation goda omdömen. Under 2015 ska utveckling ske mot: a) ökat samarbete med Enheten för kunskapsutveckling (EKU) gällande blå AT‐läkardelen b) omhändertagande av pre‐ST‐läkare i 8 (12) Datum 2014‐10‐01 primärvården c) utvärdering kring om vi kan utveckla någon form av ”akademisk vårdcentral” med koppling till FoU verksamhet. Därutöver kvarstår målsättningen att fortsatt utöka antalet ST‐läkare i LtV, och också nå en bättre geografisk spridning av ST‐läkare i hela länet. Medel är avsatta i Landstingsplanen för finansiering. Under 2015 genomförs en enkät till våra utförare gällande hur man ser på Vårdvalsenheten, som en uppföljning av 2013 års enkät MÅLOMRÅDE 6, LANDSTINGSPLANEN EN STARK OCH UTHÅLLIG EKONOMI Landstingsersättning för verksamheten år 2015 uppgår enligt Landstingsplanen 2015‐ 2017 totalt till 1 183,4 mkr med uppdelning enligt nedan. OMRÅDE Landstingsersättning 2014 Vårdvalsenheten, interna kostnader för drift av enheten 10,5 mkr Vårdval Västmanland enligt fastställt primärvårdsprogram 2014, inkl. MOFFA, 819,5 mkr Sjukgymnaster och privata vårdgivare 179,8 mkr Tandvårdsenhet 173,6 mkr Transparantredovisning tandvården; Se bilaga 1 Totalt 1.183,4 mkr Medel har även 2015 tillförts för stimulans till journalsystemet COSMIC i primärvården. Anslaget för diabetesvård enligt nationella riktlinjer har sänkts med 1 mkr från 2015. Reserverade medel i anslaget till landstingsstyrelsens förfogande För att kunna genomföra satsningarna inom primärvården har medel avsatts och dessa finns reserverade i anslaget till landstingsstyrelsens förfogande. Totalt för ”förstärkning av primärvården” är 65,0 mkr reserverat 2015. Vårdval vill för 2015 ta 60,9 mkr i anspråk. 9 (12) Datum 2014‐10‐01 Detta belopp består av ‐ År 2013 gjordes satsningar på framförallt kvalitetsmål, motsvarande ca 18 mnkr. ‐ 2014‐års satsningar inom täckningsgrad (16,9 mkr), ST‐läkare (8,5 mkr samt primärvårdsakut (10 mkr) kvarstår för 2015 Ovanstående två poster motsvarar med uppräkning till 2015 års prisnivå ett avrop på 54,9 mkr/år För 2015 önskas avrop av satsningar på, varav merparten togs upp i samband med att den strategiska budgeten formulerades under våren 2014 ‐ utökad ST‐läkare satsning inom allmänmedicin, 2,4 mnkr ‐ En utökad satsning på äldrevårdsteam, ffa för att täcka upp för det vidgade uppdraget efter avslut av överenskommelse gällande De mest sjuka äldre, totalt 2,3 mkr ‐ ST‐randning av sjukhus‐ST i primärvård jourkompensation, 1,3 mnkr Dessa nya satsningar beräknas till en kostnad om 6,0 mkr/år. Avrop 2016 Ovanstående poster innebär att ingångsläget år 2016 är en utökad ram på totalt 54.9 + 6,0 = 60,9 mkr/år Inför 2016 tillkommer därutöver finansiering av allmänläkare på Hälleborgs mellanvårdsboende 2,0 mnkr (till PPHV). Detta avtal finansieras under 2015 med statliga stimulansbidrag. Utöver ovanstående anslag erhåller Vårdval ersättning för förlorade patientavgifter för patienter som är 85 år eller äldre (1,5 mkr) samt utebliven ersättning från läkemedelsindustrin och medicinsk teknik gällande kompetensutveckling (0,8 mkr) AKTUELLA UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER 2015 ‐ EKONOMI LOU‐upphandlad vård Se över ersättningssystem till privata vårdgivare (specialistmottagningar och fysioterapimottagningar) i syfte att i högre grad premiera verksamhet som är ett önskvärt komplement till motsvarande vård i Egen regi. Gällande privata fysioterapimottagningar ska ersättningsystem i kravspecifikationer i högre grad premiera formaliserad samverkan med en identifierad vårdcentral/‐er 10 (12) Datum 2014‐10‐01 Täckningsgrad Göra en översyn ersättning gällande Täckningsgrad och Andel sjukhusbesök. Utvärdering behöver ske dels gällande hur resultat har utvecklats dels själva ersättningsystemet med ribbor och vilka belopp som avsätts Care Need Index (CNI) Inför 2016 pröva om CNI‐ersättning kan utvecklas för att ytterligare ekonomiskt stödja ersättning för de socioekonomiskt svaga grupperna i samhället kopplat till försörjningsförmåga, utbildning och etnisk bakgrund. BILAGA TRANSPARENT BUDGETREDOVISNING 11 (12) Datum 2014‐10‐01 12 (12) Datum 2014‐10‐01 Specifikation av uppdragen inom tandvården för år 2015 (Exempelblankett. Samtliga huvudområden ingår men kan behöva kompletteras eller klassificeras om beroende på det enskilda lands tinget) Verksamhetsgrenar Kapiteringsersätt Fast belopp i tkr Rörlig ning i kr/inv ersättning i kr Klassificering (beskriv) Tandvården 16 798 900 Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvård barn- och ungdomar 3-19 år ca 40000 BoU Tandvård till asylsökande o gömda, vård Befolkningsansvar Tillgänglighet glesbygd Tillgänglighet och akuttandvård dagtid Helgjour Insatser till områden med lägre socioekonomi; skolor och områden 0-2 åringar Sistahandsansvar 1 250 0 150 000 140 000 310 000 2 000 000 Narkos 749 900 45 609 100 Särskilda uppdrag Forskning Forskningssamordning ST-utbildning Specialisttandvårdens pedo utb till allmäntandvård 6mån praktik tdl utanför EU land Nytt Datastöd Tolkkostnader Handledning nyutexaminerade tandläkare Summa Tandvård 200 000 2 800 000 900 000 100 000 150 000 140 000 310 000 10 000 8 458 000 28 383 000 4 158 100 0 3 513 000 271 000 3 242 000 65 921 000 FTV FTV Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad 600 000 FTV FTV FTV 0 0 FTV Specialist Specialist Konkurrensskyddat Konkurrensskyddat Konkurrensskyddat Konkurrensskyddat Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad Konkurrensskyddat Konkurrensskyddat 28 800 000 28 800 000 Valfrihet gäller Konkurrensutsatt alla vårdgivare 6 379 000 1 000 000 0 0 0 Konkurrensutsatt Konkurrensskyddad Konkurrensutsatt Konkurrensskyddad 400 000 779 000 1 200 000 3 000 000 113 779 000 Myndighetsverksamhet 0 1 953 000 Tabellen fylls i inför nästkommande år (Om det inom en rad finns både konkurrensutsatt och konkurrensskyddad verksamhet ska det finnas två rader) Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad Konkurrensskyddad Konkurrensutsatt FTV Konkurrensskyddad 16 000 000 Valfrihet gäller Både och alla vårdgivare 0 Konkurrensskyddad 600 000 Huvudmannaskap Exempelvis beställarenhet (kan i vissa landsting ingå i FTV och ska då särskiljas) FTV FTV FTV 0 500 000 1 390 000 10 459 000 Allmäntandvård vuxna Asylsökande och gömda - vård Omvårdnadstandvård Befolkningsansvar Sistahandsansvar Uppdrag hemlösa Tillgänglighet glesbygd Tillgänglighet och akuttandvård dagtid Helgjour Generella kollektiva insatser Specialistvård , gem adm + steril Specialistvård Narkos Landstingets särskilda tandvårdsstöd Uppsökande verksamhet, Nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och Tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling 60 500 000 Valfrihet gäller Konkurrensutsatt även privata vårdgivare 1 000 000 Konkurrensskyddad 1 600 000 Generella kollektiva insatser Specialisttandvård barn Vuxentandvård 78 000 000 Bil 3 Datum Landstingsgemensamma funktioner 2014‐01‐15 Centrum för hälso‐ och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten Version 13 1 (8) REMISSREGELVERK 2015 /GENOMFÖRANDEPLAN EGEN VÅRDBEGÄRAN BAKGRUND I oktober 2014 fattade landstingsstyrelsen beslut ( §245/14) gällande införande av Egen vårdbegäran i den öppna specialistvården. Syftet är att underlätta för patienter/medborgare att snabbare komma i kontakt med den vårdenhet som motsvarar individens medicinska behov. Införandet är i linje med intentionerna i den nya patientlagen som träder i kraft 1 jan 2015. Landstingsstyrelsen beslutade att utifrån inriktningen att införa Egen vårdbegäran till öppen specialistvård, uppdra till landstingsdirektören att ta fram förslag till regelverk och genomförandeplan. att återkomma till landstingsstyrelsen i ärendet i januari 2015. Förslaget har tre huvudkapitel Kapitel 1 ‐ Regelverk Egen vårdbegäran Kapitel 2 ‐ Generellt remissregelverk och kostnadsansvar Kapitel 3 ‐ Genomförandeplan 1 REGELVERK EGEN VÅRDBEGÄRAN 1.1 Styrande principer Införandet är ett steg i ökad delaktighet, genom att öppna upp möjligheten för patienter/medborgare att själv söka sig till öppen specialistsjukvård vid behov. Alla inkommande vårdbegäran, både från professionella och Egen vårdbegäran från medborgare/patient, ska bedömas likvärdigt. Remisser kan även komma från exempelvis företagshälsovård, skolhälsovård och andra landsting. Ingen ska vara tvingad att göra en Egen vårdbegäran, primärvårdens remissförfarande till specialistvården finns kvar. Om patient som besöker primärvården behöver specialistvård ska denne inte hänvisas till att skriva en Egen vårdbegäran utan behandlas enligt samverkansdokumentet med prover, röntgen etc. Därefter sänds som tidigare remiss till aktuell klinik. Egen vårdbegäran innebär inte med automatik att en patient verkligen har rätt att få specialistvård. Den mottagande kliniken bedömer vilken vård och på vilken vårdnivå den ska ges. Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr Landstinget Västmanland Landstingshuset 721 89 Västerås Landstingshuset, ing 4 021‐17 30 00 232100‐0172 landstinget@ltv.se Telefax VAT nr Webbadress 021‐17 45 09 SE232100017201 www.ltv.se E‐post 2 (8) Datum 2014‐11‐04 Det kan innebära att den vårdsökande kan: erhålla ett besök på specialistmottagningen. hänvisas till att själv söka kontakt med primärvården, i första hand till den vårdcentral där man är listad, eller annan vårdcentral om man så önskar. Det är patientens ansvar att ta kontakt med primärvården. hänvisas till Egenvård. hänvisas till kontakt med annan specialistklinik. Blanketter för Egen vårdbegäran och dess frågeställningar kommer att skilja sig mellan olika specialistkliniker. I Mina vårdkontakter finns inte möjlighet att skicka ärenden mellan kliniker. Egen vårdbegäran som inkommer via post eller via Mina vårdkontakter kommer därför att returneras med ett standardsvar, som bl a ska vägleda kring hur den vårdsökande skall gå vidare i ärendet. Egen vårdbegäran som inkommer via telefon hänvisas till rätt specialistklinik. Då den vårdsökande själv tar kontakt blir det tydligt vilken specialistklinik som ansvarar för en bedömning. I implementeringen av Egen vårdbegäran ska beaktas att Landstinget är ett finskt förvaltningsområde, avseende minoritetsspråk. Det ska finnas uppdaterade , kända och tillämpade samverkansdokument som reglerar uppdrag‐ och ansvarsfördelning mellan specialistvård och primärvård på olika områden. Samverkansdokument tas fram i samverkan mellan respektive specialitet och primärvård enligt en enhetlig fastställd process. I styrelsens beslut anges: ”vid införande av Egen vårdbegäran är det viktigt att arbeta fram samverkansdokument inom specialistområden där sådana ännu inte är framtagna”. 1.2 Utgångsläge ur ett patientperspektiv Patienten beskriver själv besvär och symtom (eller med hjälp av någon annan) via formulär eller samtal. Uppgifter kan lämnas till kliniken via: Mina vårdkontakter (Mvk), överföring direkt till aktuell sjukhusmottagning. En pappersblankett/mall som skickas via posten till aktuell mottagning. Genom telefonkontakt med berörd klinik. Pappersblankett eller elektronisk mall kan erhållas via 1177.se Vårdguiden, eller via telefonsamtal till aktuell klinik via ”vänta kvar funktion” från telefonväxeln. 1.3 Bedömning av och ställningstagande till inkommen Egen vårdbegäran Ska ske enligt landstingsgemensamma övergripande riktlinjer och rutiner. Det är verksamhetschefens ansvar att skapa en klinikspecifik arbetsorganisation och ta fram rutiner för den samlade remisshanteringen. 3 (8) Datum 2014‐11‐04 Rutiner och organsation ska vara skriftligt dokumenterade och publicerade i landstingets ledningssystem. Rutiner ska finnas fastställda för den samlade remisshanteringen oavsett om det är en läkarremiss eller Egen vårdbegäran, samt om den kommer skriftligt eller via telefon. Hanteringen ska följa lagstiftningen samt socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer. Dokumentation ska alltid ske i patientjournalen. 1.4 Process efter mottagande av Egen vårdbegäran Terminologi i Cosmic. Samlingsbegreppet är ”remisser” Privat vårdbegäran = Egen vårdbegäran Vårdbegäran = begäran av vård av person verksam inom hälso‐ och sjukvård för annans räkning (”allmänremiss” enligt den gamla terminologin) Inkommen skriftlig Egen vårdbegäran registreras i Cosmic. Bedömning ska ske likvärdigt med professionell vårdbegäran, dvs skyndsamt men senast inom fem dagar. Innebär bedömningen att patienten ska tas emot på mottagning så ska vårdgarantitiden räknas från datum då Egen vårdbegäran registrerats på mottagning, det datum den skickats in via Mvk eller det datum en Egen vårdbegäran inkommit via telefon. I likhet med allmänremiss från primärvård, kan kliniken begära kompletterande uppgifter av patienten. Inkommen muntlig Egen vårdbegäran, vanligen via telefonsamtal, dokumenteras i journal (jämför med nuvarande hantering på barn‐ och kvinnoklinikerna). Information i telefon av icke‐medicinsk karaktär definieras som ”Upplysningssamtal” och behöver inte dokumenteras. Om Egen vårdbegäran, skriftlig eller muntlig, accepteras skickas en bekräftelse till patienten. Om Egen vårdbegäran inte accepteras meddelas patienten detta enligt en landstingsgemensam rutin. I bekräftelse alternativt avvisning av Egen vårdbegäran (standardmall ska utformas) ska det av patientsäkerhetskäl informeras om att patienten bör söka primärvård om man upplever att det medicinska tillståndet försämras. 4 (8) Datum 2014‐11‐04 1.5 Samverkansdokumentet ställer krav på undersökning Nedan anges tre principer för vägledning hur man ska göra om samverkans‐ dokumentet ställer krav på undersökning exempelvis röntgen och/eller provtagning. 2 Där innehållet i Egen vårdbegäran visar att det är uppenbart medicinskt adekvat att patienten ska tas emot på specialistmottagningen ska kliniken göra nödvändiga undersökningar enligt vad samverkansdokumentet anvisar. Råder oklarheter vid den medicinska bedömningen av Egen vårdbegäran och en undersökning behövs för att ge ytterligare medicinskt underlag, hänvisas patient till primärvården för ställningstagande till undersökning. Den som bedömer Egen vårdbegäran avgör om adekvata undersökningar finns tillgängliga på kliniken. Finns sådana sker ingen hänvisning till primärvården. GENERELLT REMISSREGELVERK OCH KOSTNADSANSVAR Införande av Egen vårdbegäran ska ses i ljuset av den nya patientlagens ikraftträdande från 1 januari 2015, samt att landstingsstyrelsen ställt sig bakom att tillämpa det nya riksavtalet för utomlänsvård som också träder ikraft från 1 jan 2015. Regelverk: 1) Egen vårdbegäran införs från 1 oktober 2015 vid alla verksamheter i landstingets Egen regi, enligt förteckning nedan. 2) Egen vårdbegäran införs från 1 oktober för alla privata vårdgivare i Västmanland med vilka Landstinget Västmanland har vårdavtal från 1 okt. 3) För västmanlänningar som söker sig utanför länet gäller Egen vårdbegäran enligt vårdgivande landstings remissregler. 4) För utomlänspatienter som söker vård i Västmanland kan Egen vårdbegäran användas enligt samma regelverk som för västmanlänningar. 5) Primärvården i Västmanland kan skicka remiss för öppenvård i andra landsting, enligt patientlagens regler för valfrihet från 2015‐01‐01. 6) Obligatorisk hänvisningsremiss till akutmottagning i LtV tas bort när Egen vårdbegäran införs. Tidsbokning via 1177 på primärvårdens jourmottagning i Köping kvarstår. Kostnadsansvar (gäller från 2015‐01‐01) Kopplat till remissregelverk behöver fastställas principerna för fördelning av kostnader och kostnadsansvar, så att de är enhetliga för alla verksamhetsområden inom LTV och baseras på samma principer. För primärvården sker fördelning enligt vad Primärvårdsprogrammet, inklusive däri ingående ersättningssystem, medger. Inom övriga förvaltningar är grundprincipen för kostnadsansvar samma som idag, där kostnader knyts till klinik utifrån ett mer samlat ansvar för aktuell patientgrupps totala konsumtion av vård, såväl inom som utom länet. Detta har i sin tur sin grund i 5 (8) Datum 2014‐11‐04 att förvaltningarna och dess kliniker i huvudsak är anslagsstyrda. Anslagen inkluderar samtliga resurser som avsätts för invånarnas vårdkostnader, oavsett var den produceras. a) Kostnader för valfrihetsvård (såväl privata vårdgivare som i offentlig regi) enligt patientlagen och riksavtalet kostnadsförs på specialistklinik som är mest relevant utifrån aktuell diagnos och åtgärd. Därutöver gäller att kostnader för öppen valfrihetsvård enl patientlagen fördelas på de tre medicinklinikernas utifrån upptagningsområden i LtV. Motsvarande kostnader för norra länsdelens invånare kostnadsförs på Vårdvalsenheten baserat på att MH Bergslagssjukhuset drivs i privat regi. b) Kostnadsansvar för medicinsk service utanför länet enligt vad riksavtalet medger kostnadsförs på specialistklinik eller vårdcentral (Röntgen = 50% + Vårdvalsenheten 50%) enligt den uppgifts/ansvarsfördelning som Samverkansdokumenten anger. Detta gäller för patienter listade i Västmanland. c) För västmanlänningar som är listade utanför länet bokförs kostnader för medicinsk service på primärvårdsnivå (med utgångspunkt från vad Samverkansdokumenten anger) på Vårdvalsenheten. För övrig medicinsk service gäller punkt a) ovan. 3 GENOMFÖRANDEPLAN 2015 3.1 Aktuella kliniker att ta emot Egen vårdbegäran för planerad öppenvård Västmanlands sjukhus (VS) Hudkliniken Infektionskliniken Kirurgkliniken Kärlkirurgiska kliniken Barn och ungdomsklinik Kvinnokliniken Medicinklinikerna i Västerås, Sala Köping Onkologkliniken Ortopedklinik Reumatologklinik Urologklinik Ögonklinik Öronklinik Geriatrik och medicinsk rehabilitering Smärtmottagning på Operationskliniken Ej aktuella på VS: Tandvård, Operation/anestesi, Akutklinik, Fysiologklinik, Röntgenklinik 6 (8) Datum 2014‐11‐04 Primärvård, psykiatri och handikappverksamhet (PPHV) Vuxenpsykiatri Barn‐ och ungdomspsykiatri Ej aktuella på PPHV: Enheten för psykosocialmedicin (EPM) 3.2 Erfarenheter från och framgångsfaktorer vid införande av Egen vårdbegäran Baseras på utvärderingar från, och samtal med, framför allt Värmland och Gävleborg som nyligen infört Egen vårdbegäran. Ingen anstormning, men ökat söktryck generellt. Viss ökning av det vårdadministrativa arbetet. Relevanta Egen vårdbegäran då de flesta accepterats. Innebär färre besök i primärvården, patienten kommer snabbare till rätt instans. Specialistklinikerna kan få bättre underlag för sin bedömning när patienten själv beskriver sin frågeställning. Öppenhet som Egen vårdbegäran innebär kan skapa en ökad trygghet för patienten. Framgångsfaktorer att beakta vid en införandeprocess: Samverkan och delaktighet bland alla berörda. Inte ha för stark tidspress. Skapa effektiva rutiner för remisshantering Tillvarata fördelarna med ett gemensamt journalsystem i landstinget, på sjukhus och i primärvården. 3.3 Organisation, aktiviteter och tidsplan 1. Organisation Hälso‐ och sjukvårdsdirektör är projektägare. Införande berör i första hand kliniker på Västmanlands sjukhus (VS) varför projektledare bör ha sin bas i VS organisation. Egen vårdbegäran ska införas utöver andra omfattande planerade förändringar för journalsystem COSMIC under 2015, bla ny version R8.0 samt införande i den privata primärvården. Därför krävs att externt projektstöd motsvarande ca 1 300 timmar. Projektet behöver därför tillföras budgetmedel motsvarande ca 1,2 mnkr. 7 (8) Datum 2014‐11‐04 Berörda enheter VS PPHV EPA (Enheten för produktionsanalys, inkl. Systemförvaltning COSMIC, Utdata och Mina vårdkontakter) Utvecklingsenheten Centrum för kommunikation Privata vårdgivare Företrädare för arbetsgruppen nedan 2. Aktiviteter Viktiga delområden är: Framtagande av remissmallar. Dessa ska ha en gemensam grund, med tillägg för klinikspecifika uppgifter. Här finns mycket erfarenhet och underlag att hämta från andra landsting Samverkansdokument. Upprättande av nya samverkansdokument, enligt gällande process, bör initieras av VS ledning. Revidering av befintliga, initieras vid behov av verksamhetschef på VS eller Allmänläkarkonsult Skapa mallar för Egen vårdbegäran och svarsbrev till patient i Cosmic Skapa rapporter för utskrifter av Egen vårdbegäran och svarsbrev i Cosmic Skapa mallar för Egen vårdbegäran och svar till patient i Mina vårdkontakter Säkra rutiner och skapa rutinbeskrivningar för Egen vårdbegäran I samband med införandet ska en kommunikationsplan tas fram 3. Tidplan Alla förberedande aktiviteter enligt ovan ska vara genomförda till 1 sept. 2015. Driftsstart av Egen vårdbegäran sker för alla kliniker från 1 okt 2015 4. Kontaktcenter – etablering parallellt med Genomförandsplan Egen vårdbegäran Med utgångspunkt från såväl den nya patientlagen som införande av Egen vårdbegäran kommer LtV under 2015 att behöva utveckla en form av kontaktcenter där patienter/medborgare samt medarbetare får stöd och information kring valfrihet, remisser, aktuella vårdgivare m.m. Det är viktigt att skapa trygghet för medborgarna i form av ”en ingång” i LtV för dessa frågor. Dagens situation är ineffektiv. Medicinskt skolad personal får svara på 8 (8) Datum 2014‐11‐04 frågor de inte har kunskap kring och som dessutom tar utrymme från mer värdeskapande patienttid. I många fall bollas patient/invånare runt i systemet, vilket skapar frustration och otrygghet för alla berörda, såväl den informationssökande som våra medarbetare. Därför bör även våra medarbetare få möjlighet att anlita kontaktcentret. Med ”en ingång” – i form av ett kontaktcenter ‐ kan vi snabbare ge ett ”rätt” svar på våra invånares frågor, vilka inte kommer att minska i takt med att medvetenheten om olika former av patienträttigheter höjs. Ett kontaktcenter bör i första hand finansieras via omfördelning, och samordning av, befintliga enheter i LtV med den gemensamma nämnaren att man har patientkontakter (utöver kliniker och primärvård) Beslutsunderlaget har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av: Anders Ahlgren, chef Vårdvalsenheten, ordf. Ann‐Marie Iversen, utvecklare, VS stab Catharina Jansson, utvecklare, CHSU stab Per Otto Olsson, medicinsk rådgivare, CHSU stab Gunilla Corp, verksamhetscontroller, Vårdvalsenheten Cecilia Andreasson, utredare, LS kansli Anna Nilsson, systemadministratör, EPA Lars Thomasson, kommunikatör, CK Adjungerade har varit företrädare för 1177 Vårdguiden samt Kvinnokliniken. Bil 4 a UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO Cancerplan 2014-2015 www.rccuppsalorebro.se Cancerplan 2014-2015 Ansvarig Birgitta Clarin, birgitta.clarin@akademiska.se Publicerad på www.rccuppsalaorebro.se ISBN: 978-91-637-7054-8 INNEHÅLL 1. UTVECKLINGSPLANENS STRUKTUR ............................................................................................... 4 1.1 Införande av planens inriktningsbeslut .................................................................................................................4 1.2 Fem områden ..................................................................................................................................................................4 1.2.1 Uppföljning och utveckling ...........................................................................................................................4 1.3 2 miljarder till kortare ledtider och standardiserade vårdförlopp................................................................5 2. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................................ 6 2.1 Styrande kriterier för RCC .........................................................................................................................................6 2.2 RCC:s infrastruktur .......................................................................................................................................................6 2.2.1 Samverkansnämnden ....................................................................................................................................7 2.2.2 Styrgruppen – alla diagnoser, alla landsting ........................................................................................7 2.2.3 Det lokala RCC rådet – alla diagnoser, ett landsting ........................................................................8 2.2.4 Vårdprogramgrupperna – en diagnos, alla landsting .......................................................................8 2.2.5 Köp av vård mellan landstingen ................................................................................................................8 2.3 Vårdens nuläge och prognoser ...............................................................................................................................9 2.3.1 Befolkning ...........................................................................................................................................................9 2.3.2 Cancersjuklighet...............................................................................................................................................9 2.3.3 Incidens............................................................................................................................................................. 10 2.3.4 Prevalens ......................................................................................................................................................... 10 2.3.5 Behandlingsmetoder ................................................................................................................................... 12 2.3.6 Nya läkemedel ............................................................................................................................................... 12 3. PATIENTERNAS STÄLLNING ............................................................................................................. 14 3.1 Patientmedverkan i vårdens utveckling ............................................................................................................ 14 3.2 Patientmedverkan i den egna vården ................................................................................................................ 15 3.3 Cancerrehabilitering och palliativ vård .............................................................................................................. 16 3.4 Stöd till närstående .................................................................................................................................................... 17 3.5 Nationell samverkan ................................................................................................................................................ 17 4. VÅRDENS STRUKTUR ........................................................................................................................ 18 4.1 Plan för arbetet med nivåstruktur i Uppsala-Örebroregionen .................................................................. 18 4.1.1 Vårdprocessernas betydelse för nivåstruktureringsarbetet ........................................................ 18 3URFHVVHQI|UQLYnVWUXNWXUHULQJ¿JXU ............................................................................................ 19 4.1.3 Tre pilotområden för nivåstruktur ........................................................................................................... 21 4.2 Den nationella nivåstrukturen på regional nivå .............................................................................................. 21 4.2.1 Strategisk planering för den nationella nivåstruktureringen ....................................................... 21 4.2.2 Nationell samverkan .................................................................................................................................... 22 4.3 Uppföljning av arbetet med nivåstrukturering ................................................................................................. 22 4.4 Gemensamma satsningar på tung medicinteknisk utrustning ................................................................. 22 5. KOMPETENSFÖRSÖRJNING ............................................................................................................. 23 5.1 Utbildningsplan ............................................................................................................................................................ 23 5.2 Generell rekryteringsstrategi i fem moduler .................................................................................................... 23 0RGXO.RPSHWHQVXWYHFNOLQJVSHFLDOLVWOlNDUJUXSSHQSDWRORJL.......................................... 24 0RGXO5HNU\WHULQJDY67OlNDUHWLOOUHJLRQHQSDWRORJL .......................................................... 25 5.2.3 Modul 3: Utbildning av och kompetensöverföring till andra yrkeskategorier lQOlNDUHSDWRORJL ...................................................................................................................................... 25 0RGXO8WODQGVUHNU\WHULQJSDWRORJL................................................................................................. 26 5.2.5 Modul 5: Nya arbetssätt och digital patologi ..................................................................................... 27 5.3 Landstingsövergripande avtal ............................................................................................................................... 28 5.4 Kompetensutveckling och attraktiva arbetsplatser ....................................................................................... 28 5.4.1 Mer långsiktiga planeringsförutsättningar .......................................................................................... 29 6. FORSKNINGSSAMORDNING ............................................................................................................. 30 6.1 Studieservice ................................................................................................................................................................ 30 6.2 Regionalt nätverk för samordning av kliniska prövningar .......................................................................... 31 6.3 Sjukvårdsintegrerad insamling av blod för forskning ................................................................................... 32 6.4 Sjukvårdsintegrerad insamling av vävnad för forskning............................................................................. 32 7. PREVENTION OCH TIDIG DIAGNOSTIK .................................................................................................33 7.1 Prioriterade områden ................................................................................................................................................ 33 7.2 Övriga aktörer i samverkan med RCC .............................................................................................................. 33 7.3 Tidig upptäckt ............................................................................................................................................................... 34 7.3.1 Maligna melanom en snabbt ökande cancerform ........................................................................... 34 7.3.2 Screening ......................................................................................................................................................... 34 BILAGOR........ .......................................................................................................................................................35 UTVECKLINGSPLANENS 1 STRUKTUR RCC Uppsala Örebro har visionen ”Regionalt samarbete för att minska insjuknandet i cancer och för en utvecklad cancervård med patientens fokus”. Visionen har i denna utvecklingsplan konkretiserats i fem områden med åtgärder för att realisera visionen. Planen innebär ett förändrat synsätt på hur hälso- och sjukvården bör bedrivas för att cancervården ska optimeras ur ett patientperspektiv. 1.1 Införande av planens inriktningsbeslut Implementeringen av denna utvecklingsplan i sjukvårdsregionen förutsätter att varje landsting tar fram en handlingsplan för hur de olika aktiviteterna i cancerplanen ska genomföras i det egna landstinget se avsnitt 2.2 RCC:s infrastruktur. 1.2 Fem områden RCC Uppsala Örebro har valt att fokusera planen på fem områden utifrån de direktiv som Samverkansnämnden gett för arbetet med cancerplanen. 1. Patienternas ställning. Hur vi gör vi patienterna till medaktörer både vid policybeslut och i sin egen vård. 2. Vårdens struktur. Hur sjukvårdsregionens sju landsting skapar en nivåstruktur som utvecklar vården på bästa sätt. Hur vi ska använda våra gemensamma resurser – både i ekonomiska frågor och i samarbetet kring medicinteknisk utrustning. 3. Kompetensförsörjning. Hur vi rekryterar och behåller de särskilt prioriterade yrkeskategorier som sjukvårdsregionen behöver för att bibehålla en god cancervård. 4. Forskningssamordning. Hur RCC och RBC påverkar förutsättningarna för sjukvårdsregionens forskning. 5. Prevention och tidig diagnostik. Hur vi minskar insjuknandet i cancer. Detta dokument ger först en överblick över regionens förutsättningar och redovisar sedan de fem områdena i varsitt kapitel. Kapitlen inleds med en redovisning av de beslutade åtgärderna inom området. 1.2.1. Uppföljning och utveckling RCC kommer att följa upp besluten i cancerplanen via styrgruppen och i verksamhetsuppföljningen ge samverkansnämnden en bild av hur arbetet fortskrider i de olika landstingen. 2014 års cancerplan är den första av flera, utvecklingen inom området går snabbt och vi behöver årligen se över planens innehåll för att kunna möta omvärldens krav på hur cancervården fortsatt ska utvecklas. 4 1.3 2 miljarder till kortare ledtider och standardiserade vårdförlopp Sjukvårdsregionen behöver en strategi och planering för hur arbetet med att skapa kortare ledtider och snabbspår för olika diagnoser ska hanteras. Regeringens intentioner att ytterligare förbättra cancervården påverkar också arbetet med nivåstruktur både på nationell och regional nivå. Som startpunkt för det arbetet inbjuder RCC till en seminariedag i november för att samla nyckelpersoner och gemensamt staka ut en väg för detta. Att korta ledtider och skapa standardiserade arbetssätt över hela regionen för cancervården är ett omfattande arbete som kommer att kräva mycket resurser både av landstingen och från RCC. Det finns höga förväntningar på att de avsatta två miljarderna mycket snabbt ska driva på utvecklingen mot en mer standardiserad vård inom cancervården. 5 BAKGRUND OCH 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Styrande kriterier för RCC Den nationella cancerstrategin för framtiden (SOU 2009:11) ger de sex sjukvårdsregionerna i uppdrag att bilda Regionala cancercentrum, (RCC), för att öka jämlikheten i cancervården och att vrida perspektivet i vården/hos sjukvårdshuvudmännen från organisation/ struktur till patienternas fokus. De styrande kriterierna för RCC kan delas in tre kluster: 1. Patientcentrerade kriterier a. Förebyggande insatser b. Patientens ställning i cancervården c. Vårdprocesser d. Psykosocialt stöd, cancerrehabilitering och palliativ vård 2. Utbildning, kunskapsstyrning och forskning a. Utbildning och kompetensförsörjning b. Klinisk cancerforskning och innovation c. Kunskapsstyrning 3. RCC:s organisation och struktur a. Ledningsfunktion, RCC-samverkan och uppföljning av vårdens kvalitet b. Utvecklingsplan för cancervården i sjukvårdsregionen c. Nivåstrukturering Att fokusera på patientens perspektiv ställer nya och annorlunda krav, dels på hur vi möter och involverar patienterna i den egna vården, dels på vad vi erbjuder när det gäller cancerrehabilitering och palliativ vård som är viktiga delar av en väl fungerande vårdprocess. Genom att arbeta med vårdprocesserna skapar vi förutsättningar för att göra förändringar i nivåstrukturen, det i sin tur påverkar kompetensförsörjning, utbildningsbehov liksom hur vi skapar utrymme för forskning och därmed utvecklar kunskapsstyrningen ytterligare. RCC Uppsala Örebro har därför tagit avstamp i det första klustret ”patientcentrerade kriterier” och bygger sin utvecklingsplan utifrån detta. 2.2 RCC:s infrastruktur Från starten av RCC Uppsala Örebro (2011-12-13) har organisationens infrastruktur varit en viktig, för att inte säga avgörande faktor för att skapa förutsättningar för landstingen och RCC att samverka på ett fungerande sätt. RCC är samverkansnämndens förlängda arm i frågor som rör cancervårdens utveckling. RCC verkar som en kunskapsorganisation som bland annat initierar, samordnar, finansierar och sköter samverkan kring projekt och arbetsgrupper. Vårdprocessarbetet och arbetet med att initiera nivåstruktureringen drivs av RCC i samarbete med professionen. Arbetet med att förverkliga cancerstrategin ska ske i och styras av de enskilda landstingen. 6 SAMVERKANSNÄMNDEN Styrgrupp Patientråd RCC chef RCC kansli 1 RCC register och vårdprogram Lokalt cancerråd GÄVLEBORG Lokalt cancerråd ÖREBRO Lokalt cancerråd VÄSTMANLAND RBC Regionalt biobankscentrum Lokalt cancerråd SÖRMLAND Lokalt cancerråd VÄRMLAND Lokalt cancerråd DALARNA Lokalt cancerråd UPPSALA VÅRDPROGRAMGRUPP BRÖSTCANCER VÅRDPROGRAMGRUPP KOLOREKTAL CANCER VÅRDPROGRAMGRUPP MALIGNT MELANOM VÅRDPROGRAMGRUPP REHABILITERING VÅRDPROGRAMGRUPP PALLIATIV VÅRD TOTALT 20 VÅRDPROGRAMGRUPPER Figur 1: RCC:s organisation. 2.2.1 Samverkansnämnden Samverkansnämnden (SVN) är sjukvårdsregionens högsta organ och består av förtroendevalda från alla sju landsting som ingår i regionen. De sju landstingen är helt autonoma och beslutar själva över innehållet i vården. SVN:s beslut har inriktningskaraktär och är per definition inte bindande för något landsting. Det innebär att varje landsting måste fatta ett eget beslut om att man ansluter sig till SVN:s ställningstagande. Det i sin tur innebär att förslagen i utvecklingsplanen från RCC Uppsala Örebro måste vara presenterade och förankrade i alla sju tjänstemannaorgan och politiska beslutande organ för att planen ska beslutas i rimlig tid i respektive landsting. 2.2.2 Styrgruppen – alla diagnoser, alla landsting Samtliga sju landsting representeras i styrgruppen dels via en person som representerar landstingsledningen, dels via en verksamhetschef eller liknande i huvudsak från kirurgieller onkologi området. Styrgruppens medlemmar är också ansvariga för och leder det lokala cancerrådet (RCC-råd) i det egna landstinget. 1 RBC hanterar fler diagnoser än cancerdiagnoserna. För samordning, planering och styrning av RBC finns ett regionalt biobanksråd. 7 2.2.3 Det lokala RCC rådet – alla diagnoser, ett landsting De lokala cancerråden i varje landsting utgör tillsammans med vårdprogramgrupperna stommen i infrastrukturen. Varje landsting styr och påverkar utvecklingen på hemmaplan genom att cancerrelaterade frågeställningar bereds direkt av cancerrådet eller arbetsgrupper under cancerrådet. Det ger också en möjlighet för processledare att lyfta behov, krav och förväntningar från vårdprogramgruppernas arbete in i rådet där frågorna omhändertas av särskilt utsedda funktioner med kompetens explicit inom cancerområdet. 2.2.4 Vårdprogramgrupperna – en diagnos, alla landsting Vårdprogramgrupperna är en sedan länge etablerad funktion som är en multiprofessionell grupp med representation från samtliga landsting. De samverkar kring frågor som rör enskilda cancerdiagnoser, tidigare mest genom att producera regionala vårdprogram. Uppsala Örebro sjukvårdsregion har idag 20 vårdprogramgrupper.2 Cancerstrategin gör att vårdprogramgrupperna står inför ett helt nytt uppdrag eftersom utvecklingen i allt högre grad går mot nationella vårdprogram. RCC Uppsala Örebro har valt att ge ordförande i vårdprogramgruppen rollen som processutvecklare/-ledare för att på så sätt få en hög förankring av frågor som rör vårdprocessarbete, nivåstruktur och patientmedverkan i regionens sju landsting. Det innebär att processledarna tillsammans med de multiprofessionella vårdprogramgrupperna nu styr och leder arbetet med att kartlägga och driva regionalt utvecklingsarbete i de diagnosspecifika vårdprocesserna. Arbetsättet innebär att vi får hög förankring i professionen, nackdelen kan tyckas vara att det tar lite längre tid att genomföra förändringen i en sjukvårdsregion med sju landsting. Samtidigt skapar vårdprogramgruppernas arbete goda förutsättningar för att alla landsting ska arbeta på ett likartat sätt. Deltagarna i vårdprogramgrupperna har ansvaret för implementeringen av de framtagna processerna. Avsikten är att varje medlem i vårdprogramgruppen ska ta med sig processarbetet till det egna landstinget och därefter implementera modellen och förbättra de delar av processen som inte fungerar optimalt för patienten. Engagemanget och drivkraften i vårdprogramgrupperna är avgörande för förankringsarbetet. RCC har utformat en arbetsmodell för att introducera processarbetet i vårdprogramgrupperna. Samtliga vårdprogramgruppers processledare med en utsedd arbetsgrupp erbjuds möjligheten att delta i utbildning som därefter ska föras ut i hela vårdprogramgruppen. Det är en viktigt startpunkt på det arbete som ska leda till ett kontinuerligt förbättringsarbete med patientens perspektiv som utgångspunkt. I uppdraget för processledare anges att 20 procent av arbetstiden är en rimlig nivå för att kunna utföra det nya och utökade uppdraget. Genomförandet av cancerstrategin är ett åtagande som sjukvårdsregionens sju landsting har sagt ja till. Det behöver understrykas att detta är ett utvecklingsarbete som måste få ta processledarnas tid i anspråk. 2.2.5 Köp av vård mellan landstingen Sjukvårdsregionens sju landsting har få samverkansavtal eller överenskommelser kring högspecialiserad cancersjukvård. Sjukvårdsregionen är inte heller helt självförsörjande när det gäller cancersjukvården. För vissa mer sällan förekommande diagnoser remitteras patienter till andra regioner. 2 Se bilaga 1 tabell över befintliga vårdprogramgrupper. 8 I det fortsatta arbetet med en regional nivåstruktur kommer landstingsspecifika avtal att ha betydelse för regionen hur landstingen fortsatt väljer att hantera frågan om i vilken region eller landsting vården ska ges. För att regional nivåstrukturering ska ske kommer det att vara nödvändigt med olika typer av samverkansavtal/överenskommelser som behöver beslutas på en politisk nivå. 2.3 Vårdens nuläge och prognoser Avsnittet beskriver situationen på cancerområdet för Uppsala-Örebroregionen. Den är inte heltäckande för alla diagnoser. Den statistik vi presenterar här utgör en grund för de ställningstaganden som de kommande åren kommer att krävas för cancervården. Situationen skiljer sig inte från resten av landet. Prognoserna visar sammantaget på en stadig ökning av antalet nya cancerfall liksom på en ökning av antalet personer som fortsatt lever med sin cancersjukdom. 2.3.1 Befolkning I Uppsala Örebros sjukvårdsregion bor ca 2 miljoner invånare (dec 2013, SCB) fördelat på sju län, där Västmanlands län är minst med 259 000 invånare och Uppsala län störst med 345 000 invånare. Den totala befolkningsmängden har de senaste decennierna ökat något i regionen, men ökningen är begränsad till ålderskategorierna 40 år och äldre (Tabell 1). Uppsala län avviker dock från regionen i stort, då man där ser en befolkningstillväxt i samtliga ålderskategorier. Tabell 1: Antal invånare i Uppsala-Örebroregionen per ålderskategori. 1982 1992 2002 2012 Ändring 1982–2012 < 20 år 493 375 479 562 459 244 439 994 20–39 år 40–59 år 60–79 år -10,0 % 533 924 511 038 470 661 478 419 -10,4 % 420 134 494 761 529 865 514 878 +22,6 % 377 124 360 261 350 212 436 581 +15,8 % Totalt 1 890 705 1 935 015 1 917 052 1 982 309 +4.8 % Källa: SCB 140205. 2.3.2 Cancersjuklighet Antalet individer som insjuknar i en cancersjukdom ökar från år till år, såväl i regionen som i Sverige. Prognoser har hittills pekat på att det år 2030 kommer att vara dubbelt så många som får en cancerdiagnos som år 2000. Detta kan till stor del förklaras av befolkningstillväxten och av att vi lever allt längre. Cancer drabbar framför allt äldre individer och ju äldre vi blir desto större är risken att insjukna (Figur 2). Livsstilen kan också påverka utvecklingen av olika cancerdiagnoser. Rökning är den faktor som har störst påverkan när det gäller att utveckla olika typer av cancer. Även kost, alkohol, solvanor och motion kan påverka uppkomst av cancersjukdom. 9 2.3.3 Incidens År 2012 registrerades 11 730 nya fall av invasiv cancer i Cancerregistret hos individer i Uppsala-Örebroregionen (Figur 2–4). Det är ungefär lika många män som kvinnor som drabbas av cancer, men sedan slutet av 1990-talet ses en lätt övervikt för antalet män (Figur 4). Förändringen för männen sammanfaller med en ökad användning av PSA-testning för prostatacancer, som också är den vanligaste cancerformen hos män. Hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. Ökningen av antalet cancerfall kommer att fortsätta, eftersom befolkningen blir allt äldre. De preventiva insatser som görs både på samhälls- och individnivå ger inte effekt de närmaste decennierna. Det är ett faktum som vården måste rusta sig för. 2.3.4 Prevalens Ökad kunskap, bättre behandling och ökade möjligheter att upptäcka cancer i ett tidigt skede gör att allt fler som får en cancerdiagnos överlever. Det är en annan faktor som påverkar hur vården är organiserad. Prevalensen av cancer beskriver hur många individer som vid en viss tidpunkt någon gång diagnostiserats med en viss cancerform. Individerna befinner sig därför i olika faser av sin sjukdom – allt ifrån att nyligen ha diagnostiserats, till att ha bedömts vara botad. Prevalensen ger ändå en uppfattning om hur många individer som hälso- och sjukvården behöver ha resurser för att ta om hand, och begränsar man prevalensen till de individer som har fått en diagnos de senaste tre åren kan antalet individer i en förhållandevis tidig och oftast mest resurskrävande sjukdomsfas uppskattas. I tabell 2 visas prevalensen december 2011 för några vanliga cancerformer. 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 80+ 60–79 år 5000 40–59 år 20–39 år 4000 0–19 år 3000 2000 1000 0 1982 1992 2002 2012 Figur 2: Antal nydiagnostiserade fall av invasiv cancer per år och ålderskategori – UppsalaÖrebroregionen. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas. 10 1 100 1 000 900 800 700 600 80+ 500 60–79 år 40–59 år 400 20–39 år 0–19 år 300 200 100 0 Uppsala län Södermanlands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Figur 3: Antal nydiagnostiserade fall per ålderskategori och län – 2012. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas. 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 Män Kvinnor 3000 2500 2000 1500 1000 500 20 09 20 11 20 05 20 07 20 03 20 01 19 99 19 97 19 95 19 93 19 91 19 89 19 87 19 85 19 81 19 83 19 79 19 77 19 75 År 19 73 19 71 0 Figur 4: Antal nydiagnostiserade fall av invasiv cancer per år och kön – Uppsala-Örebroregionen. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas. Tabell 2: Prevalens – antal individer som lever med en viss cancerdiagnos – i Uppsala-Örebroregionen 31 december 2011. &DQFHU Samtliga lägen Bröstcancer Prostatacancer Tjock- och ändtarmscancer Malignt melanom Urinblåsecancer Njurcancer Äggstockscancer Lungcancer Testikelcancer Magsäckscancer Bukspottkörtelcancer Matstrupscancer 0lQ .YLQQRU 39 158 76 16 753 4 678 2 788 3 363 1 132 47 082 19 695 4 866 3 403 1 232 856 1 800 951 781 1 433 349 130 123 289 124 56 7RWDOW 7RWDOWnU 86 240 19 771 16 753 9 544 6 191 4 595 1 988 1 800 1 732 1 433 638 254 179 Källa: NORDCAN 2014-02-06. $QWDOLQGLYLGHUVRPOHYHUPHGHQYLVVFDQFHUGLDJQRVRFKVRPGLDJQRVWLVHUDWVGHVHQDVWHnUHQ± 11 22 518 4 188 5 671 2 930 1 597 1 265 543 396 938 202 210 171 106 2.3.5 Behandlingsmetoder Den primära behandlingen vid många cancerformer är kirurgi, vilken kan kompletteras med t ex strålbehandling eller cytostatikabehandling. I figur 5 visas antalet patienter som genomgått kirurgisk behandling för några vanliga cancerformer under åren 2008–2012. Antalet opererade patienter överensstämmer i stort sett med antalet nyinsjuknade förutom vid prostatacancer. Det beror på att de primära behandlingsalternativen vid prostatacancer även inbegriper icke-kirurgisk behandling såsom aktiv monitorering, strålbehandling eller hormonell behandling. 1800 1600 1400 1200 Bröstcancer Tjocktarmscancer Prostatacancer Ändtarmscancer Njurcancer 1000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 5: Antal patienter* som opererats per år och cancerform i Uppsala-Örebroregionen. Källa: Respektive kvalitetsregister. *För prostatacancer inkluderas primärbehandling med prostatektomi + 10 % som behandlats efter en period aktiv monitorering. 2.3.6 Nya läkemedel De senaste åren har många nya läkemedel tillkommit, och många är under klinisk prövning. Ett exempel är de nya läkemedlen för hematologiska maligniteter. Dessa är ofta dyra, med läkemedelskostnader på flera hundratusen till upp mot en miljon kronor per patient och år. Vissa av läkemedlen har medfört en dramatisk förbättring av prognosen för patienterna, t ex tyrosinkinashämmare vid kronisk myeloisk leukemi (KML) och tillägg av antikroppar vid lymfoproliferativa sjukdomar. De drastiska förändringarna kan innebära att en enda individ kommer upp i mycket höga läkemedelskostnader eftersom överlevnadstiden ökar. Totalkostnaden för dessa läkemedel hamnar trots de höga behandlingskostnaderna ändå på en relativt sett låg nivå eftersom patientgruppen fortfarande är liten. Utvecklingen med nya dyrare, men effektivare läkemedel kommer troligen att fortsätta också inom andra diagnosområden. Det tillsammans med en allt längre överlevnadstid där läkemedel kan vara den avgörande faktorn gör att sjukvården löpande behöver göra nya prioriteringar i takt med att läkemedelskostnaderna ökar. 12 Tabell 3. Antal patienter* som diagnostiserats med hematologiska maligniteter i Uppsala-Örebroregionen per år 2010–2012. 2010 2011 2012 Lymfom 395 396 431 Myelom 158 114 158 Kronisk myeloisk leukemi - KML 16 26 19 Kronisk lymfatisk leukemi - KLL 124 121 113 Akut myeloisk leukemi - AML 81 73 89 Akut lymfatisk leukemi - ALL 11 7 16 Myelodysplastiskt syndrom - MDS 44 45 56 Myeloproliferativa neoplasmer - MPN 66 90 60 * Inkluderar endast 16 år och äldre. Källa: Kvalitetsregister och regionalt tumörregister. 13 PATIENTERNAS 3 STÄLLNING Avsnittet omfattar kriterierna 4:3 Psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård och 4:4 Patientens ställning i cancervården, i den nationella cancerstrategin SoU 2009:11. I arbetet med att utveckla cancervården är kriteriet att stärka patientens ställning en central del. Möjligheten för både patienter och närstående att påverka, att förstå skeenden i den egna vården liksom att få stöd både när det gäller fysisk och psykosocial rehabilitering är mycket betydelsefull. Rapporten 2012:53 från Myndigheten för vårdanalys understryker vikten av att möjliggöra för patienterna att vara medaktörer i sin egen vård. Rapporten talar också om att patienter ska ha möjlighet att påverka beslut på policynivå liksom direkta beslut som rör vårdens utveckling. RCC:s uppgift är att driva och stötta patientmedverkan på alla nivåer. 3.1 Patientmedverkan i vårdens utveckling Beslutade åtgärder 6DPWOLJD YnUGSURJUDPJUXSSHU VND HUEMXGD SDWLHQWI|UHWUlGDUH VRP L I|UVWD KDQG UHSUHVHQWHUDU patientföreningar plats i gruppen. 5&&VNDJHPHQVDPWPHGSDWLHQWUnGHWXWYlUGHUDGDWDL35(0 4 för utvecklingsarbeten i vården. 3DWLHQWUnGHWRFKSDWLHQWUHSUHVHQWDQWHULYnUGSURJUDPJUXSSHUQDVNDHUEMXGDVXWELOGQLQJLDWWWROND och förstå registerdata. 3DWLHQWUnGHWVNDEHYDNDSDWLHQWSHUVSHNWLYHWlYHQQlUGHWJlOOHUVWUXNWXUHOODRFKRUJDQLVDWRULVNDIUnJH ställningar. 3DWLHQWUnGHWVNDXWJ|UDUHPLVVRUJDQI|UQDWLRQHOODYnUGSURJUDP 3DWLHQWUnGHWVNDnUOLJHQXWYlUGHUDKXUYlO5&&WDUWLOOYDUDUnGHWVNRPSHWHQVRFKWLOOVDPPDQVPHG RCC vidareutveckla rådet som ett stöd för RCC i arbetet med att stärka patientens ställning. 5&&VNDLVDPDUEHWHPHGODQGVWLQJHQSURYDRFKXWYlUGHUDPRGHOOHUI|UGLUHNWSDWLHQWPHGYHUNDQL förbättringsarbete inom cancervården. Alla vårdprogramgrupper ska ha patientrepresentation. I de diagnoser där det kan vara svårt att finna patienter som regelbundet kan delta i vårdprogramgruppens arbete kan exempelvis anhöriga delta i arbetet för att patient- och anhörigperspektivet ska tas med i arbetet med vårdprocesser eller revideringar/anpassningar av nationella vårdprogram till den regionala nivån. Patientrådets och patientrepresentanternas kunskap om hur man tolkar och förstår data i kvalitetsregister samt vilken information som kan hämtas från respektive kvalitetsregister 3 4 Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. Patient Reported Experience Measures (PREM) 14 behöver stärkas för att de också ska kunna delta aktivt i utvärdering av data om hur patienterna upplever vården och behandlingen. Det är ett sätt att ta vara på patientperspektivet på vilka åtgärder som bör prioriteras för att förbättra vård och behandlingssituationer. Patientrådet är en viktig funktion för att driva frågor på policynivå, se till att informationen om arbetet med cancerstrategin når ut till patientföreningar i hela regionen, att patientrepresentation finns i vårdprogramgrupper och att vara RCC:s stöd i att bevaka patientperspektivet i projekt och olika typer av planer som RCC tar fram för den regionala nivån. För att patienterna ska få bättre möjlighet att påverka sin egen vård ska landstingen pröva och/eller utveckla modeller för hur man på ett strukturerat sätt kan ta tillvara deras erfarenheter och kompetenser, främst när det gäller omhändertagande och bemötande. En möjlig modell är 4-stegsmodellen som utarbetats i VG-regionen. Målet är att patienterna ska känna ökad delaktighet och veta vad som kommer att hända under behandlingen, hur det kan påverka dem och om de själva kan påverka sitt eget mående. 3.2 Patientmedverkan i den egna vården Beslutade åtgärder 6DPWOLJDVMXODQGVWLQJVNDXQGHUKDIDWWDWEHVOXWRPRFKWLOO5&&UHGRYLVDWHQSODQI|ULQI|UDQ det av kontaktsjuksköterskor. )UnQVNDDOODFDQFHUSDWLHQWHULVMXNYnUGVUHJLRQHQKlUHIWHUDOODSDWLHQWHUKDWLOOJnQJWLOOHQNRQ taktsjuksköterska. $OODSDWLHQWHUVNDIUnQHUEMXGDVHQLQGLYLGXHOOYnUGSODQ3ODQHQVNDI|UXWRPEHKDQGOLQJVLQIRU mation också innehålla individuellt anpassade cancerrehabiliterande åtgärder. $OODSDWLHQWHURFKQlUVWnHQGHVNDLQIRUPHUDVRPUlWWHQWLOOI|UQ\DGEHG|PQLQJ5XWLQHUI|UKXUSHUVR QDOHQ I|UPHGODU LQIRUPDWLRQHQ RP SDWLHQWHQV UlWW WLOO I|UQ\DG EHG|PQLQJ VND ¿QQDV WLOOJlQJOLJD L samtliga landsting från ingången av 2015. Landstingen ska formulera en plan för hur arbetet med att införa kontaktsjuksköterskor för samtliga cancerpatienter ska gå till. Arbetet ska vara genomfört under första halvåret 2015. Planen ska visa hur man avser att lösa frågan med tillgången till kontaktsjuksköterska för alla patienter om man anser att man inte kommer att klara det under 2015. ”Min vårdplan” ska införas i regionen för alla cancerpatienter senast under 2015. Planen ersätter inte den individualiserade information som varje patient måste ha, dokumentet syftar i stället till att medvetandegöra vilken typ av information som är absolut nödvändig för att patienten själv ska förstå sin situation och vad hen har rätt att få information om. Patientrådet efterfrågar information/utbildning för att varje patient ska förstå vad ”just min” cancerdiagnos är och innebär. All information ska därför lämnas både muntligt och skriftligt för att patienter och närstående ska kunna repetera informationen och få möjlighet att utifrån densamma formulera frågor till kontaktsjuksköterska eller läkare. Införandet av ”Min vårdplan” ska följas upp på landstingsnivån. De sju landstingen bör aktivt arbeta för att hitta digitala lösningar för att underlätta både för patient/närstående och vårdgivare att kommunicera via ”Min vårdplan”. Personalens kunskap om rätten till förnyad bedömning liksom om fast vårdkontakt ska säkerställas och dokumenteras. 15 3.3 Cancerrehabilitering och palliativ vård Beslutade åtgärder )UnQVNDDOODSDWLHQWHUInVLWWUHKDELOLWHULQJVEHKRYEHG|PW )UnQVNDLQGLYLGXHOOWDQSDVVDGFDQFHUUHKDELOLWHULQJHUEMXGDVDOODSDWLHQWHUPHGEHKRYDYUHKD biliterande åtgärder, under pågående behandling liksom under uppföljningen. 8QGHU VND YnUGSURJUDPJUXSSHQ I|U FDQFHUUHKDELOLWHULQJ NDUWOlJJD RFK GH¿QLHUD EHKRYHW DY regiongemensamma rehabiliteringsresurser. Uppdraget ska rapporteras till RCC. 3V\NRVRFLDOWVW|GVRPHQGHODYFDQFHUUHKDELOLWHULQJVNDHUEMXGDVDOODSDWLHQWHURFKQlUVWnHQGHYLG behov, oavsett diagnos eller ålder. Kontaktsjuksköterskan ska kunna förmedla kontakt när ett utökat behov av psykosocialt stöd uppstår. 3DOOLDWLYDUnGVNDYDUDLQI|UGDLDOODODQGVWLQJXQGHU+XYXGPlQQHQVNDJHQRPVlUVNLOGDDYWDO WDHWWDNWLYWDQVYDUI|UEDUQRFKXQJGRPDUVXQGHUnUSDOOLDWLYDYnUGEnGHLKHPPLOM|RFKLYnUG miljö. /DQGVWLQJHQVNDRFNVnI|OMDXSSGHVH[LQGLNDWRUHUQDL6RFLDOVW\UHOVHQVNXQVNDSVVW|GI|USDOOLDWLY vård. Patienter och närstående ska oavsett diagnos och bostadsort erbjudas cancerrehabilitering under pågående behandling likaväl som under uppföljningsfas/palliativ vårdfas. Det psykosociala stödet är en av de cancerrehabiliterande åtgärder som både patienter och närstående ska erbjudas. Rehabiliteringsplanen ska vara individuellt anpassad och ingå i Min vårdplan. Den regionala vårdprogramgruppen för cancerrehabilitering har fått i uppdrag att under 2014 kartlägga och definiera behoven av regiongemensamma resurser. Uppdraget kan visa på vilka specialistfunktioner som vi särskilt behöver samverka kring. Det kan till exempel handla om sexologer eller sjukgymnaster med särskild kompetens kring komplikationer efter kirurgisk behandling. När kartläggningen är klar behöver beslut fattas vilka resurser som sjukvårdsregionen ska ta ett gemensamt ansvar för, var dessa resurscentra ska finnas och hur finansiering av dessa ska ske. Vårdprogramgruppen ska arbeta med att införa det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering i regionen. Två viktiga förutsättningar för att utjämna skillnader i praxis för palliativ vård är samverkan mellan kommun och landsting samt möjligheter till rättvisande jämförelser. För bättre samverkan mellan kommun och landsting måste landstingen och kommunerna sluta överenskommelser för den palliativa vården och inrätta palliativa råd med rådgivande funktion till ledning och verksamheter. De palliativa rådens uppdrag att stärka samverkan mellan kommuner och landsting syftar till att alla patienter oavsett ålder ska kunna omhändertas på ett professionellt och värdigt sätt. Det innebär att även barn och ungdomar under 18 år ska kunna få möjlighet till ett omhändertagande i hemmet inför livets slut. Att den palliativa vården fungerar på ett likartat sätt i hela regionen är viktigt, inte minst ur ett jämlikhetsperspektiv. 16 3.4 Stöd till närstående Beslutade åtgärder 5HVSHNWLYHODQGVWLQJVNDVlNUDDWWEnGHEDUQRFKYX[QDVRPQlUVWnHQGHWLOOFDQFHUSDWLHQWHUInUVLQD behov av råd, stöd och information tillgodosedda. 5&&VNDVW|GMDDUEHWHWPHGZHEESODWVHQ´QlUDFDQFHU´I|UDWWVW|GMDEDUQVRPQlUVWnHQGHWLOOFDQFHU patienter. En plan för utvärdering av webbplatsen ska presenteras under 2015. /DQGVWLQJHQVNDXQGHUXWYHFNODVDPDUEHWHWPHGSDWLHQWQlPQGHUQDLUHJLRQHQI|UDWWI|OMDXSS brister i behandling och bemötande inom cancervården. Regionens landsting ska ta fram rutiner för att säkerställa att barn liksom vuxna som närstående får sina behov av råd, stöd och information tillgodosedda. Föräldrar till minderåriga barn kan ha behov av stöd i sitt föräldraskap för att kunna bemöta barnens oro och funderingar på ett bra sätt, liksom information om vilket stöd och vilka resurser som finns tillgängliga för familjen. Landstingen ska också utveckla samarbetet med patientnämnderna i regionen för att följa upp brister i behandling och bemötande inom cancervården. Patientnämnderna rapporterar till de lokala cancerråden utifrån frågeställningar som cancerråden formulerar. 3.5 Nationell samverkan RCC Uppsala Örebro samverkar med övriga RCC i frågor som rör kontaktsjuksköterskor, arbetet med PREM5, utbildningsfrågor för patientrepresentanter samt i det nationella nätverket för cancerrehabilitering. 5 Patient Reported Experience Measures (PREM). 17 4 VÅRDENS STRUKTUR Avsnittet omfattar kriterierna 4:2 Vårdprocesser och 6:3 Nivåstruktur i den nationella cancerstrategin SoU 2009:11. Arbetet med att skapa ännu bättre kvalitet och högre patientsäkerhet samt att underlätta för forskning och utveckling inom cancervården är ett viktigt uppdrag för regionen. Det innebär inte bara att säkra cancervårdens utveckling på ett positivt sätt, regionen måste också ligga i framkant när den nationella nivåstrukturen ska genomföras. Nivåstrukturering inom vården avser såväl decentralisering av åtgärder och resurser som koncentration av viss vård till färre enheter. Patientfokuserade och rationella beslut om nivåstrukturering förutsätter att sjukvårdsorganisationen har definierat patientens hela vårdprocess. 4.1 Plan för arbetet med nivåstruktur i Uppsala-Örebroregionen Beslutade åtgärder 'HUHJLRQDODYnUGSURJUDPJUXSSHUQDVNDGH¿QLHUDYnUGSURFHVVHQXUHWWSDWLHQWSHUVSHNWLYI|UUHVSHN tive diagnos. Arbetet ska vara klart 2015. 8WUHGQLQJRFKEHVOXWRPUHJLRQDORFKORNDOQLYnVWUXNWXUHULQJVNDKDQWHUDVHQOLJWPRGHOOHQL¿JXU nedan. /DQGVWLQJHQVNDXQGHUJHQRPI|UDUHJLRQDOQLYnVWUXNWXUHULQJDYNRORUHNWDOJ\QHNRORJLVNRFK urologisk cancer enligt presenterade förslag.6 5HVWHUDQGHYnUGSURJUDPJUXSSHUVNDXQGHUWDIUDPXQGHUODJI|UUHJLRQDOQLYnVWUXNWXUHULQJI|U respektive diagnoser för beslut i samverkansnämnden hösten 2015. 6DPYHUNDQVQlPQGHQVNDnUOLJHQI|OMDXSSUHVXOWDWHQDYQLYnVWUXNWXUHULQJVDUEHWHW För att diskussioner och beslut om nivåstrukturering ska ske på ett strukturerat sätt ska sjukvårdsregionen använda sig av nedanstående arbetssätt (figur 6), enligt tidigare beslut i samverkansnämnden. Modellen är en anpassning till regionala förhållanden, utgående från den modell som används för nationell nivåstrukturering. 4.1.1 Vårdprocessernas betydelse för nivåstruktureringsarbetet Vårdprogramgruppernas arbete med att utveckla vårdprocesser är centrala för sjukvårdsregionens nivåstruktureringsarbete. Processledarna måste ha möjlighet att arbeta 20 procent av ordinarie arbetstid med uppdraget. Enligt beslut i SVN finansieras detta av respektive landsting. RCC fortsätter att öronmärka en del av de statliga medlen för att stötta arbetet. Under 2015 ska samtliga vårdprogramgrupper ha genomfört arbetet med att beskriva en regional vårdprocess ur ett patientperspektiv. 6 Se bilaga 4. 18 1. FÖRSLAG Lokalt cancerråd Patientförening Vårdprogramgrupp Landsting RCC RCC-team Reg. arbetsgrupp VP 2. DEL I BEREDNING Samverkansnämnden/AU LD Lokalt cancerråd Specialitetsråd Patientråd RCC har uppdraget att bedöma relevans och prioritera möjliga förslag 3. BEREDNING 5. REKOMMENDATION 4. REMISS 4a. Remissorgan; Lokalt cancerråd, Vp-grupper, Patientråd, Specialitetsråd, landstingens tjm.ledning 6. INRIKTNINGSBESLUT I SAMVERKANSNÄMNDEN 7.landstingen tar ställning till inriktningsbeslutet 8. AVTAL OCH GENOMFÖRANDE )LJXU+DQGOlJJQLQJI|UDWWQnUHJLRQDOD|YHUHQVNRPPHOVHURPQLYnVWUXNWXUHULQJLQRP8SSVDOD Örebroregionen. 3URFHVVHQI|UQLYnVWUXNWXUHULQJ¿JXU För att arbetet med att skapa en nivåstruktur som säkrar en ännu bättre cancervård för patienten ska bedrivas på samma sätt oavsett diagnos har SVN beslutat att anta den process som presenteras nedan i åtta steg. Den återfinns illustrerad som figur 6 ovan. 1. Förslag RCC har samverkansnämndens uppdrag att bedöma de förslag som kommer in till RCC. I ett första steg bedömer RCC:s tjänstemän relevansen i förslagen och prioriterar desamma. Därefter överlämnas de prioriterade förslaget/n till RCC styrgrupp. Samverkansnämndens AU informeras samtidigt om frågeställningen. Styrgruppsmedlemmen för frågan till det egna landstinget för förankring hos politiska företrädare. Förslagsställare kan vara: samverkansnämnden, landstingsstyrelse, verksamhetschef, vårdprogramgrupp, RCC, patientföreningar. En relativt sett öppen förslagsprocess där även patientföreningar ges möjlighet att påverka vårdens strukturer är i enlighet med den nationella cancerstrategins ambitioner att öka patienternas delaktighet och inflytande. Beredningen av förslagen sker med hög professionalitet och kraven på relevans är höga. Förslaget måste bygga på fakta hämtat från kvalitetsregister, PREM/PROM-mätningar, annan statistik eller dokumentation som kan visa på behovet av att förändra vårdens struktur inom ett specifikt område. Ett enskilt särintresse kan aldrig motivera en process för att helt eller delvis nivåstrukturera en vårdkedja. 19 2. Del i beredning Samverkansnämndens AU och RCC kommunicerar löpande. Genom styrgruppen och samverkansnämnden säkerställs att tjänstemannaledningarna får tillgång till samma information och får möjlighet att kommunicera och vara delaktiga i den beredning som sker mellan RCC,vårdprogramgrupperna och specialitetsråden. Denna kommunikativa process startar i samband med att RCC har prioriterat och bedömt vilka tillstånd som bör vara föremål för nivåstrukturering, och pågår kontinuerligt genom hela processen. 3. Beredning När Samverkansnämnden eller AU ger klartecken för fortsatt handläggning av förslagen får aktuell vårdprogramgrupp uppdraget att bereda frågan inom en bestämd tidsram. I detta ingår förankring i respektive landsting. Från RCC erbjuds stöd av ett team med sjuksköterska, statistiker och handläggare. Efter avslutad beredning lämnas underlaget till RCC. 4. Remissförfarande Efter avstämning med RCC:s styrgrupp och AU skickas underlaget på remiss till lokala cancerråd, patientråd och specialitetsråd samt landstingens tjänstemannaledningar. I remissunderlaget ska också frågan ställas om vilka verksamheter som anser sig kunna utföra den aktuella vårdinsatsen med de krav som är uppställda. 5. Rekommendation Efter att ha tagit del av remissvaren och vid behov justerat förslaget formulerar RCC en beslutsrekommendation om regional nivåstrukturering till samverkansnämnden. Denna rekommendation tar också styrgruppen del av för att förankring i respektive landsting ska ske. 6. Inriktningsbeslut i samverkansnämnden Samverkansnämnden antar inriktningsbeslut som rekommenderar landstingen att följa förslagen. 7. Landstingens beslut Landstingens egna beslutsorgan fattar beslut om att följa rekommendationen. 8. Avtal och genomförande Vid beslut om omstrukturering kommer avtal att krävas mellan landstingen: s !VTALENSKAREGLERATIDSRAMARFRGENOMFRANDEAVBESLUT s !VTALENSKAREGLERAP»VILKETSØTTlNANSIERINGSTYRPATIENTmDENINOMENVISSDIAGNOS grupp. s !VTAL KAN OCKS» REGLERA I VILKEN UTSTRØCKNING SPECIALISTKOMPETENS KAN ARBETA P» mER kliniker/i fler landsting än hemmaklinik. s !VTAL KAN OCKS» SLUTAS ANG»ENDE HUR MEDICINTEKNISK UTRUSTNING SKA KUNNA NYTTJAS gemensamt av flera landsting. När avtalen inom ett område är klara startas arbetet av berörda landsting och verksamheter för att genomföra beslut om nivåstrukturering. 20 4.1.3 Tre pilotområden för nivåstruktur På samverkansnämndes uppdrag har RCC engagerat processledarna för urologisk-, gynekologisk- och kolorektal cancer7 för att vårdprogramgrupperna inom respektive område ska ha arbetat fram ett förslag om hur cancervården ska organiseras. Förslagen ska under senhösten 2014 diskuteras i landstingen inför beslut. 4.2 Den nationella nivåstrukturen på regional nivå Beslutade åtgärder 5&&LVDPDUEHWHPHGSURFHVVOHGDUQDI|UPDWVWUXSVFDQFHURFKI|UEXNVDUNRPVNDSUHVHQWHUDI|U slag på hur vård och behandling ska samordnas inom sjukvårdsregionen. 5&&LVDPDUEHWHPHGGHSURFHVVOHGDUHVRPKDQWHUDU|YULJDI|UVODJI|UQDWLRQHOOQLYnVWUXNWXUVND under 2015 presentera ett underlag för samråd och beslut i Samverkansnämnden om hur övriga diagnoser som föreslagits för nationell nivåstrukturering ska hanteras regionalt. 4.2.1 Strategisk planering för den nationella nivåstruktureringen Samverkansnämnden har gett RCC uppdraget att ta fram en strategisk plan för hur sjukvårdsregionen ska förbereda sig för diskussioner kring diagnoser som är aktuella för nationell nivåstruktur. Det innebär att de aktuella processledarna tillsammans med den regionala processamordnaren bedömer möjligheterna och föreslår hur cancervården kan nivåstruktureras regionalt för de nationellt föreslagna tumörtyperna. Sjukvårdsregionen har två universitetssjukhus och det innebär att man måste skapa möjligheter att kunna samverka och fungera som ett centra för flera av de nationellt föreslagna diagnoserna. I sjukvårdsregionen bedrivs vård och behandling på flera sjukhus och i flera landsting när det gäller de diagnoser som nu föreslås för nationell nivåstrukturering: buksarkom och matstrupscancer. Ur ett patientperspektiv är det nödvändigt att regionen samordnar verksamheten som rör de nationella diagnoserna. Genom att göra detta samlar vi kompetensen och kan på ett bättre sätt se till att patienten får tillgång till bästa möjliga vård. Vi bidrar dessutom till att den nationella nivåstrukturen kommer att bygga på väl fungerande enheter och nätverk. Tabell 4: Områden utpekade för kommande nivåstrukturering på nationell nivå.8 Typ av tumör Tillstånd/åtgärd +RUPRQELOGDQGHWXP|UHU Cancer i lungsäcken Levercancer Gallblåsecancer Gallvägscancer Cancer i bukspottskörteln Cancer i matstrupen och övre magmunnen Grovtarms- och ändtarmscancer /RNDOLVHUDGHWLOOOXQJDHOOHUEXNVSRWWN|UWHO Utbredd sjukdom som kräver omfattande ingrepp Om transplantation är aktuell Om transplantation är aktuell Om transplantation är aktuell Utbredd sjukdom som kräver omfattande ingrepp Kirurgisk behandling Vid behov av omfattande kirurgi i bäckenet eller av cellgiftsbehandling i bukhålan Alla Vid behov av omfattande kirurgi i bäckenet eller av cellgiftsbehandling i bukhålan Alla Alla Behandling med brachyterapi Analcancer Äggstockscancer Vulvacancer Peniscancer Prostatacancer 7 Se bilaga 2. Nivåstrukturerad cancervård – för patienternas bästa. ISBN -7164-977-5 utgiven av SKL 20130911 http://webbutik.skl.se/sv/ 8 21 4.2.2 Nationell samverkan Den regionalt ansvariga för stödet till sjukvårdsregionens processledare medverkar med övriga RCC i det fortsatta arbetet med den nationella nivåstruktureringen. 4.3 Uppföljning av arbetet med nivåstrukturering Beslutade åtgärder /DQGVWLQJHQVNDO|SDQGHWDIUDPKDQGOLQJVSODQHUI|UKXUDUEHWHWPHGQLYnVWUXNWXUHULQJHQHQOLJWYnUG programgruppernas förslag ska ske. 8SSI|OMQLQJDYSODQHQVNDUHGRYLVDVnUOLJHQWLOO5&& 8WYHFNOLQJHQVNDI|OMDVLNYDOLWHWVUHJLVWHU Handlingsplanerna ska rapporteras till RCC i december varje år med start 2015. RCC ska bidra med stöd efter arbetet exempelvis i form av statistiska uppgifter. RCC sammanställer och överlämnar en rapport för samtliga sju landsting till samverkansnämnden vid vårens andra möte efterföljande år. På så sätt ges beslutsfattarna möjlighet att få en samlad bild av utvecklingstakten och läget i hela sjukvårdsregionen. Det ger också en möjlighet att skapa en bild av hur patienterna får tillgång till den allra bästa vården. Rapporten ska användas för att driva på arbetet med att skapa den nivåstruktur som för Uppsala-Örebroregionen ger individer med cancersjukdomar den allra bästa vården. 4.4 Gemensamma satsningar på tung medicinteknisk utrustning Det kan finnas fördelar att gemensamt i sjukvårdsregionen upphandla och besluta om placering av viss medicinteknisk utrustning. För det behöver de sju landstingen en gemensam struktur. Principen omfattar hur vi tar beslut om att upphandla och att införa sådan medicinteknisk utrustning som exempelvis kirurgisk robot, PET-CT och strålapparatur. Modellen kan anvandas för andra sjukdomsområden än cancervården. Beslutade åtgärder 6DPYHUNDQVQlPQGHQV$8LVDPDUEHWHPHGEHUHGQLQJVJUXSSHQJHU5&&LXSSGUDJDWWXWUHGDFDQ cervårdens behov av tung medicinteknisk utrustning, när behov uppmärksammas. I direktiven till RCC ska ingå att utredningen ska innehålla tidsperspektiv för investeringarna och förslag till hur landstingen ska fördela ansvaret. Den medicinsktekniska utvecklingen går snabbt. Uppsala-Örebroregionen behöver därför en långsiktig plan för samverkan kring medicinteknisk apparatur. En sådan plan behövs också för att anpassa behoven inför kommande nivåstrukturering, både nationellt och regionalt. För att underlätta och driva arbetet med nivåstruktur på ett mer effektivt sätt behöver Uppsala Örebro sjukvårdsregions sju landsting hitta modeller för vilka satsningar som ska göras var och när, när det gäller tung medicinsk utrustning. Genom att samverkansnämnden säkerställer att landstingen inte överdimensionerar behovet av exempelvis PET-CT, robotar eller strålapparatur i förhållande till patientunderlaget kan sjukvårdsregionen också uppdatera utrustningen med en högre kostnadseffektivitet när satsningen görs gemensamt. Principen ska omfatta hur vi tar beslut om att upphandla och införa sådan medicinteknisk utrustning som kirurgisk robot, PET-CT och strålapparatur. 22 KOMPETENS5 FÖRSÖRJNING Avsnittet omfattar kriteriet 5:1 Utbildning och kompetensförsörjning i den nationella cancerstrategin SoU 2009:11. Kriteriet säger att RCC ska utforma och implementera en utbildnings- och kompetensförsörjningsplan för sjukvårdsregionens cancervård. Fokus på detta avsnitt ligger på att skapa förutsättningar för att sjukvårdsregionen ska börja diskutera hur man kan samverka kring rekryteringsfrågor och att föreslå en modell för hur kompetensutveckling kan bidra till att behålla befintlig personal och samtidigt underlätta nyrekrytering. Modellen är framtagen i samarbete med specialitetsrådet för patologi. Avsikten är att efter vunna erfarenheter generalisera modellen till andra specialiteter. 5.1 Utbildningsplan Beslutade åtgärder 5855HJLRQDODXWELOGQLQJVRFKNRPSHWHQVI|UV|UMQLQJVUnGHWVNDLVDPYHUNDQPHG5&&LQLWLHUD och samordna följande utbildningar efter nationella/regionala direktiv: - kontaktsjuksköterskeutbildning - forskningssjuksköterskeutbildning - onkologsjuksköterskeutbildning - BMA och cytodiagnostiker /DQGVWLQJHQVNDXQGHUGHQlUPDVWHWUHnUHQXWELOGDNRQWDNWVVMXNVN|WHUVNRUI|UDWWFDQFHUVWUDWHJLQV krav att alla patienter ska ha en kontaktsjuksköterska säkras. RUR är sjukvårdsregionens centrala aktörer när det gäller att initiera, driva och samordna uppstart av utbildningar. Deras uppdrag inom cancervården är att samordna och realisera de utbildningar som anges i beslutspunkterna. En viktig uppgift är att säkra att utbildningarna drivs på ett sådant sätt att de har samma kvalitet i Uppsala-Örebroregionen som resten av landet. RCC och RUR är samarbetspartners i dessa frågor. I avsnittet om patienternas ställning finns beslutspunkter om att landstingen ska säkerställa att varje cancerpatient får tillgång till en kontaktsköterska. För att det ska vara möjligt behöver landstingen också utbilda kontaktsjuksköterskor så att alla patienter ska kunna mötas av sjuksköterskor med samma kompetens i hela regionen. 23 5.2 Generell rekryteringsstrategi i fem moduler Beslutade åtgärder 585VNDWLOOVDPPDQVPHGDQVYDULJDLODQGVWLQJHQXWDUEHWDI|UVODJSnKXUPDQNDQVDPYHUNDNULQJ rekryteringen av bristspecialiteter för att komma till rätta med den sneda fördelningen och bristen. För detaljerade beslut kring detta, se respektive avsnitt. 585LVDPYHUNDQPHG+5IXQNWLRQHUQDLUHVSHNWLYHODQGVWLQJVNDI|UHVOnKXUDYWDOPHOODQODQGV tingen kan se ut när det gäller att dela på särskilda bristfunktioner. 6SHFLDOLWHWVUnGPHGNRSSOLQJWLOOFDQFHUYnUGHQVNDLHQOLJKHWPHGI|UVODJHQLGHIHPPRGXOHUQDI|U patologin, analysera behoven och föreslå nya arbetssätt för att förändra hur kompetenserna inom respektive område används. I uppdraget ligger också att se över förutsättningarna för kunskapsöverföring mellan olika yrkeskategorier och vad som krävs för att den ska kunna genomföras.9 Uppdraget till RUR innebär att tillsammans med specialitetsråd, vårdprogramgrupper och landstingens HR-funktioner analysera och föreslå strategier för hur Uppsala-Örebroregionen kan samverka kring bristspecialiteter på ett sådant sätt att vi tillförsäkrar patienterna en god och säker vård med högsta möjliga kvalitet. Planen för kompetensförsörjning bygger på en för sjukvårdsregionen ny och gemensam modell för kompetensförsörjning. Modellen syftar till att skapa system för att attrahera nya sökanden till cancervården och behålla samt hitta utvecklingsmöjligheter för flera yrkeskategorier inom området. Modellen består av fem moduler, med patologi som pilotområde som kommer att generaliseras till andra specialitetsområden. 0RGXO.RPSHWHQVXWYHFNOLQJVSHFLDOLVWOlNDUJUXSSHQSDWRORJL Beslutade åtgärder 6SHFLDOLWHWVUnGHW I|U SDWRORJL VND LQQDQ XWJnQJHQ DY XWUHGD RFK SUHVHQWHUD KXU HQ UHJLRQDO ´&0(PRGHOO´VNDVHXW 6SHFLDOLWHWVUnGHWI|USDWRORJLVNDLQQDQXWJnQJHQDYEHVNULYDRFKNRQNUHWLVHUDKXUH[WHUQKRV pitering i tjänsten ska fungera i Uppsala-Örebroregionen. 6SHFLDOLWHWVUnGHWI|USDWRORJLVNDDUUDQJHUDnUOLJDUHJLRQGDJDULI|UVWDKDQGDYVHHQGHXSSGDWHULQJ implementering av vårdprogram. /DQGVWLQJHQVNDWLOOVDPPDQVPHGXQLYHUVLWHWHQVlNUDDWWJRGDIRUVNQLQJVP|MOLJKHWHUNDQHUEMXGDV RDYVHWWSODFHULQJWLOOH[HPSHOJHQRPGHODGHWMlQVWHU En regional CME-modell ska skapa en poängmodell som ger en tydlig struktur för kompetensutveckling. Inspiration till den regionala modellen kan hämtas ur den internationella CME-modellen. Extern hospitering skulle kunna underlätta vid nyrekrytering men förmodas också bidra till att patologerna väljer att stanna längre i sjukvårdsregionens landsting. Det innebär att de efter ett visst antal år kan få möjlighet att under en längre period inhämta ny kunskap vid framstående sjukhus i andra länder. 9 Se bilaga 5. 24 Utgångspunkten för båda uppdragen (CME-modell och extern hospitering) ska vara att presentera förslag som kan leda till regionala rekommendationer och överenskommelser som ska syfta till att alla sju landsting har samma upplägg för kompetensutveckling inom specialiteten. Specialitetsrådet ska arbeta för att patologin återupptar regiondagar för att stärka nätverket och säkra implementering av nationella riktlinjer och vårdprogram. Landstingen ska samverka med universiteten för att säkra att goda forskningsmöjligheter kan erbjudas oavsett placering. Det kan ske genom delade tjänster. Forskningsmöjligheter finns med som ett generellt behov i alla delar av cancervården, så beslutspunkten är av generell karaktär och inte specifik för patologin eller en enskild yrkesgrupp. 0RGXO5HNU\WHULQJDY67OlNDUHWLOOUHJLRQHQSDWRORJL Beslutade åtgärder 6SHFLDOLWHWVUnGHWVNDLQLWLHUDGULYDGLVNXVVLRQHUQDWLRQHOOWPHG6./RFK6RFLDOVW\UHOVHQRPP|MOLJ heterna för att tidigt nischa sig mot specialiserad klinisk diagnostik (neuropatologi, hematopatologi RFKGHUPDWRSDWRORJL 585VNDYLDOlURVlWHQXWUHGDP|MOLJKHWHUQDDWWVNDSDIRUVNQLQJVDQNQXWHQ67 +XYXGPlQQHQVNDUHNRPPHQGHUDVDWWLQUlWWD67WMlQVWHULQLYnQ67SHUVSHFLDOLVWHUXQGHUGH närmaste fem till tio åren. /DQGVWLQJHQVNDO\IWDXSSGHQUHJLRQDODSDWRORJVNRODQVRPHWWNRPSOHPHQWWLOODQQDQNRPSHWHQVXW veckling. Verksamheten går mot en allt tydligare subspecialisering utan att det skapats några formella subspecialiteter. Subspecialisering skulle därför behövas tidigare under specialistutbildningen för patologer. Det skulle förkorta tiden fram till specialistexamina för specifika områden som dermatopatologi och neuropatologi. Genom att lyfta frågan om subspecialisering på nationell nivå kan regionen göra sig synlig i debatten och bli en attraktiv arbetsgivare för ST-läkare. Forskningsanknuten ST är ett led i att underlätta rekrytering av nya specialister, liksom förslaget om att inrätta en ST per två specialister som innebär en ökad möjlighet att behålla kompetens i paritet med behovet under de närmaste fem till tio åren. Patologskolan var tidigare framgångsrik och behöver därför återupptas som ett komplement till annan kompetensutveckling. 5.2.3 Modul 3: Utbildning av och kompetensöverföring till andra \UNHVNDWHJRULHUlQOlNDUHSDWRORJL Beslutade åtgärder /DQGVWLQJHQVNDLQI|UDXWELOGQLQJVI|UPnQHUI|UELRPHGLFLQVNDDQDO\WLNHU%0$RFKF\WRGLDJQRVWLNHU som är jämförbara med förmånerna vid specialistsjuksköterskeutbildning eller liknande utbildningar för specialistsjuksköterskor. /DQGVWLQJHQVNDLQUlWWDVSHFLDOLVWWMlQVWHUI|U%0$RFKF\WRGLDJQRVWLNHUPRWVYDUDQGHVSHFLDOLVWVMXN skötersketjänster. /DQGVWLQJHQVNDDUEHWDWLOOVDPPDQVPHGXQLYHUVLWHWHQI|UDWWVlNUDIRUVNQLQJVP|MOLJKHWHUI|U%0$ RFK F\WRGLDJQRVWLNHU RDYVHWW SODFHULQJ WLOO H[HPSHO JHQRP GHODGH WMlQVWHU NRPELQHUDW PHG YHUN samhetsutvecklingsansvar. 25 6SHFLDOLWHWVUnGHWLSDWRORJLVNDXWUHGDP|MOLJKHWHUQDWLOOEHWDOGH[WHUQKRVSLWHULQJRFKIRUPDOLVHUDG kompetensutveckling för BMA och cytodiagnostiker i sjukvårdsregionen enligt samma modell som för patologer. 9LDUHSUHVHQWDWLRQLGHWQDWLRQHOODQlWYHUNHWVRPVWDUWDWVDY6./I|UYHUNVDPKHWVFKHIHULQRPSDWR login, ska regionen driva frågan om en nationell översyn av utbildning för obduktionstekniker samt utredning om legitimation för yrkesgruppen. Behovet av avancerade BMA och cytodiagnostiker är stort inom patologin och det finns ett stort behov av att kunna delegera arbetsuppgifter till yrkesgruppen. För att säkra mastersutbildningen i klinisk laboratoriemedicin vid Örebro universitet behövs åtgärder som lyfter BMA och cytodiagnostiker till en egen specialitet i regionen. Yrkeskategorierna måste också kunna erbjudas forskningsmöjligheter, exempelvis som delade tjänster där det också ingår ett verksamhetsutvecklingsansvar. Långsiktiga strukturer för kompetensutveckling ska införas även för andra yrkeskategorier än läkargruppen. Därför behöver exempelvis möjligheterna till extern hospitering liksom mer formaliserade modeller för årlig kompetensutveckling utredas på samma sätt som för specialistläkargruppen. När SKL via nätverket för verksamhetschefer inom patologin initierat en nationell översyn av utbildning för obduktionstekniker bör Uppsala-Örebroregionen representeras i utredningsarbetet. 0RGXO8WODQGVUHNU\WHULQJSDWRORJL Beslutade åtgärder 5&&VVW\UJUXSSVNDI|UVWDNYDUWDOHWXWVHHWWODQGVWLQJVRPVNDVWnI|UUHJLRQDOVDPRUGQLQJ RFKVDP¿QDQVLHULQJDYXWODQGVUHNU\WHULQJDYVSHFLDOLVWIXQNWLRQHULQRPFDQFHURPUnGHW 6SHFLDOLWHWVUnGHWI|USDWRORJLVNDWDIUDPHQPRGHOOI|ULQWURGXNWLRQI|UXWODQGVUHNU\WHUDGHSDWRORJHU Uppdraget ska redovisas senast december 2015. 6SHFLDOLWHWVUnGHWVNDYLDUHJLRQDOUHSUHVHQWDWLRQLGHWQDWLRQHOODQlWYHUNHWI|USDWRORJLQYHUNDI|UDWW Socialstyrelsens bedömning av utlandsrekryterade patologer baseras på både yrkeserfarenhet och utbildning så att specialistbevis kan utfärdas snabbare. Det finns ett behov av att samordna den utlandsrekrytering som sker inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Regionen måste hitta sätt att finansiera utlandsrekrytering så att det inte blir ett hinder för att bemanna de olika bristspecialiteterna. Med samfinansiering och samordning om placering kan resurserna fördelas på ett bättre sätt för verksamheterna. Introduktionen för utlandsrekryterad personal bör vara individuellt anpassad till den rekryterades erfarenhet. Modellen för introduktion ska innehålla strategier för detta, och även för hur extern kompetensutvärdering10 ska organiseras för att specialistexamen för icke EU-EES-specialister ska kunna utfärdas. Den ska också säkra att hemmakliniken inte utför kompetenstesten, utan att en neutral part föreslår de kompetensutvecklingsinsatser som krävs. 10 Med det avses hur regionen sjukvårdsregionen organiserar kontrollen av kompetensnivån för icke EU-EES specialister. 26 De nuvarande kraven för specialister inom patologin11 med lång erfarenhet som kommer från andra länder blir ett problem när specialistbevis ska utfärdas. De specialister med svensk utbildningsbakgrund som har liknande erfarenhet och kompetens har inte genomfört den typ av kvalitetsarbete som berörda myndigheter kräver av utlandsrekryterade. Det kräver fortsatt samverkan nationellt med landsting och övriga RCC för att inleda dialog med berörda myndigheter. Bedömningen av kompetensen bör kunna anpassas så att den blir mer relevant för specialister med lång erfarenhet, för att specialistbevis ska kunna utfärdas snabbare, till nytta för patienter och verksamhet. 5.2.5 Modul 5: Nya arbetssätt och digital patologi Beslutade åtgärder /DQGVWLQJHQVDPYHUNDQVQlPQGHQVNDLQUlWWDHQSURMHNWWMlQVWFDnUI|UDWWUHJLRQDOWVDPRUGQD utvecklingen av digitalisering av patologin. /DQGVWLQJHQVNDDYVlWWDMXULGLVNNRPSHWHQVI|UDWWO|VDHYHQWXHOODSUREOHPPHGDWWGLJLWDOLQIRUPD WLRQIUnQUHOHYDQWDSURYHUMRXUQDOLQIRUPDWLRQEOLUWLOOJlQJOLJDPHOODQVMXNKXVI|UJUDQVNDQGHSDWRORJ 6SHFLDOLWHWVUnGHWLQRPSDWRORJLQVNDXWDUEHWDHQSODQI|URPYlUOGVEHYDNQLQJ3ODQHQVNDV\IWDWLOODWW systematiskt följa utvecklingen av digitaliseringen både nationellt och internationellt. Specialitetsrådet ska samverka med medicinska fakulteter både regionalt och nationellt i detta arbete. Digitaliseringen av patologin kan bidra till utveckling av området. Det finns ett behov att inrätta en projekttjänst som under två år har uppdraget att samordna utvecklingen av digitalisering av patologin. I uppdraget ska utredning och effektuering av sammankopplingar av produktionsdatasystem/LIS, lagringslösningar, assistera för lokala och regionala Multidisciplinära konferens(MDK)-lösningar, ingå. Gävleborg medverkar redan idag i ett projekt för att bättre utnyttja digital teknik. De erfarenheterna bör tas tillvara för hela regionen. Med samordning av teknik och andra resurser kan sjukvårdsregionen fördjupa samverkan mellan landstingen genom digitalisering. En utbyggnad av den digitaliserade patologin ökar förutsättningarna för att utveckla de regionala MDK, primärdiagnostiken och förnyad bedömning, liksom utbildning/interna konferenser på regional nivå eller att avlasta klinker när det gäller stora volymer av prover, exempelvis hud. Patologen ska kunna vara en regional resurs oavsett placering. En konsekvens av den högre formella kompetensen för andra yrkeskategorier än läkargruppen blir att fler kvalificerade uppgifter delegeras och därmed finns möjlighet att förändra arbetssätt. En annan konsekvens är att en utbyggd digitalisering och ett utökat uppdrag som regional resurs kommer att kräva en översyn av avtal mellan landstingens patologverksamheter. En förutsättning för det utökade uppdraget med hjälp av digitalsieringen är att journalsystem och andra IT-stöd fungerar så att digitaliseringens potential kan utnyttjas till fullo. Parallellt med att den tvååriga projektanställningen startar måste landstingen avsätta juridisk kompetens för att utreda vilka problem som måste lösas för att aktuell patolog ska få tillgång till relevant information. Att kunna nå informationen kring patientens tidigare 11 Problemet är identifierat inom patologin men kan förmodas förekomma även inom andra specialiteter. 27 historia eller ett operationspreparat från opererande sjukhus, kommer att vara betydelsefullt när det gäller att utveckla samarbeten mellan olika landsting.12 Detta gäller framför allt inom vårdkedjor där nivåstrukturering/centralisering är genomförd. Om organisationen är ett praktiskt hinder kan det till exempel innebära att landstingen måste se över möjligheterna att skapa större enheter över landstingsgränserna. 5.3 Landstingsövergripande avtal Beslutade åtgärder 1lU XWUHGQLQJDUQD L GH IHP PRGXOHUQDV EHVOXWVSXQNWHU lU JHQRPI|UGD VND 5&& In L XSSGUDJ DWW samarbete med aktuellt specialitetsråd utarbeta förslag till överenskommelser/avtal som gör regional samverkan möjlig. Ur ett patientperspektiv är hög kompetensnivå och kontinuitet ett starkt argument när det gäller vård och behandling oavsett diagnos. Uppsala-Örebroregionen saknar system och incitament för hur landstingen ska samverka i kompetensförsörjningsfrågor i sjukvårdsregionen. Inte minst inför den kommande nationella nivåstruktureringen av flera sällan förekommande cancerdiagnoser är det av avgörande betydelse att regionen samverkar om kompetenser och resurser på ett ansvarsfullt sätt. Den nuvarande nationella och regionala konkurrensen när det gäller bristspecialiteterna är olycklig ur flera perspektiv. Varken patienterna, verksamheterna eller landstingens ekonomi är betjänta av en alltför hög rörlighet mellan landsting och/eller inom regioner. Att kontinuerligt arbeta med kompetensöverföring och öka den akademiska nivån inom andra yrkeskategorier är också viktiga faktorer för att kunna rekrytera och behålla rätt kompetens. Utgångspunkten för de fem modulerna är att skapa en struktur som gör det lika attraktivt att arbeta i alla sju landstingen. För att Uppsala-Örebroregionen ska bli framgångsrik krävs framför allt att diskussioner som förs på en regional nivå och att gemensamma lösningar och samverkan över länsgränserna ersätter dagens överköp och interregionala rekryteringar som inte gagnar vare sig patienter eller verksamheter. 5.4 Kompetensutveckling och attraktiva arbetsplatser Beslutade åtgärder /DQGVWLQJHQVNDWLOOVDPPDQVDQDO\VHUDNRPSHWHQVOlJHWI|UDWWVlNUDDWWUHJLRQHQVRPKHOKHWKDUHQ kompetensförsörjning som överensstämmer med regionens vårdstruktur. Rekryteringen av ny personal måste kombineras med strategier för att kontinuerligt utveckla personalens kompetens. Kunskapsfältet rör sig så snabbt att vi måste ha ett system som möjliggör kontinuerlig kompetensutveckling. Detta gagnar kontinuiteten i vården 12 SoU 2014:23 har förslag på att lagstiftningen kring dessa frågor ska förändras så att det blir möjligt att nå information över vårdgivargränser. 28 och ger därmed bättre vård för individen, men det gör också regionen till en attraktiv arbetsplats. På en attraktiv arbetsplats finns goda möjligheter till kompetensutveckling och forskning för yrkeskategorierna inom cancervården. Goda utvecklingsmöjligheter genererar hög arbetstillfredsställelse och dessutom säkrar det att vården, behandlingarna och omhändertagandet håller hög kvalitet. Om förutsättningarna för kompetensutveckling och kompetensöverföring är mer likartade i de sju landstingen i Uppsala-Örebroregionen gör RCC bedömningen att incitamenten för att byta arbetsgivare kan minska, åtminstone på grundval av att man har olika utvecklingsmöjligheter. 5.4.1 Mer långsiktiga planeringsförutsättningar De fem modulerna i sig innebär ekonomiska satsningar på bristspecialiteterna och tillhörande yrkeskategorier. Men med en stabilare specialistkår och en mer strukturerad överföring av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier bör satsningarna betala sig på sikt. Det ger mer långsiktiga planeringsförutsättningar. Den kartläggning13 som genomförts i regionen av yrkeskategorier som är verksamma inom cancervården är en ögonblicksbild som snabbt förändras. Det är också förenat med vissa svårigheter att lokalisera och exakt peka på alla de kategorier som arbetar med patienter med cancersjukdomar. Exempelvis är rehabiliteringsresurserna inte alltid kopplade till kirurgi- eller onkologverksamhet. Många av de yrkeskategorier som arbetar med cancersjuka arbetar också med patienter med andra sjukdomar. Personalkategorier inom rehabilitering och palliativ vård är exempel på detta. För den sistnämnda är kommunerna i hög grad ansvariga, men den bemanningen och organisationen kan inte RCC påverka. Landstingen bör fortsätta dialogen kring kompetensförsörjningen och via de samverkansorgan (RUR, vårdprogramgrupper och specialitetsråd) som redan finns i sjukvårdsregionen analysera kompetensläget för att säkra att regionen som helhet har en kompetensförsörjning som överensstämmer med regionens vårdstruktur. 13 Se bilaga 3. 29 FORSKNINGS6 SAMORDNING Avsnittet omfattar kriteriet 5:3 Klinisk cancerforskning och innovation. Kriteriet säger att RCC ska arbeta för att stärka den kliniska forskningen i regionen och landet för att cancerpatienterna snabbare ska få ta del av nya rön inom området. Det säger också att RCC ska utveckla strukturer för samarbete med både akademisk forskning och den forskande industrin för att främja innovationer i vården. 6.1 Studieservice Beslutade åtgärder 5&&VNDYLGDUHXWYHFNODGHQQ\DIXQNWLRQHQVWXGLHVHUYLFHPHGV\IWHDWWJHUHJLRQDOJHPHQVDPVHU vice vid intresseförfrågan och uppstart av kliniska prövningar. 9LD5%&RFK5&&VNDHQWMlQVWSn¿QDQVLHUDVRPNDQVN|WDVWXGLHVHUYLFHQQlUGHQlUIXOOW utbyggd. 5&&RFK5%&VNDVDPYHUNDPHG5HJLRQDODIRUVNQLQJVUnGHWUHJLRQHQVXQLYHUVLWHW&.)&HQWUXP I|U NOLQLVN IRUVNQLQJ &HQWHU IRU$VVHVVHPHQW RI 0HGLFDO7HFKQRORJ\ L gUHEUR &$07g LQI|U GH förslag till regional samverkan som föreslås i aktuella utredningar. 5&&RFK5%&VNDWLOOVDPPDQVPHGDQGUDDNW|UHULUHJLRQHQLQRPIRUVNQLQJWDIUDPHQSODQI|UKXU en ekonomisk bedömning av studien ska göras för att säkerställa att de studier som man deltar i har full kostnadstäckning. Under 2013 har RBC (Regionalt Biobankscentrum) och RCC i dialog med representanter från klinisk prövningsverksamhet i regionen samt med LIF (Läkemedelsindustriföreningen) utvecklat en modell för att ge studieservice till industri och forskande enheter. Studieservicen gäller regional hantering vid intresseförfrågan och uppstart av kliniska prövningar för cancer i regionens landsting. 1. Roller och funktioner Den ansvariga för servicen har i uppdrag att ta fram tydliga dokument om roller och ansvar för olika funktioner i studien. 2. Standardiserade formulär Det kommer att krävas ett standardiserat formulär för studieförfrågan som kan påskynda processen och så småningom resultera i en databas för patienter och prövare. 3. Signering av CDA Den ansvariga kommer också att utreda frågan om vem som kan signera ett Confidential Disclosure Agreement (CDA) för att få tillgång till studieprotokoll för vårdprogramgruppens representanter. 30 En undersökning visade att det fanns ett önskemål om en mer samordnad start och samarbete kring kliniska prövningar i regionen. Från industrin upplevdes ett behov av tillgång till ett större patientunderlag och en snabbare initial hantering. Modellen har prövats i fem olika pilotstudier. Piloterna är avslutade och servicen ingår nu i den ordinarie verksamheten. Den samlade bedömningen är att modellen fungerar mycket bra för att samordna och underlätta för kliniska prövningar. Målet att på ett samordnat sätt sprida studier i sjukvårdsregionen har uppnåtts. Vinsterna med arbetssättet är att s FRFR»GNINGARSTØLLSTILLRØTTPERSON s FRFR»GNINGARINTEKOMMERBORTBLANDDETIBLANDSTORAANTALFRFR»GNINGARSOMKOMMER till prövare som företagen känner till s ENREKOMMENDATIONGRSAVV»RDPROGRAMGRUPPEN s ENUPPSKATTNINGAVPATIENTUNDERLAGETKANGRASMEDHJØLPAVKVALITETSREGISTER60' Målet är att under den kommande treårsperioden bli den naturliga kontaktvägen vid studieförfrågningar för alla nya cancerstudier som startar i Uppsala Örebro sjukvårdsregion. 1. Förfrågan om ny studie från industri eller prövare. Sekretessavtal 4. RCC/RBC meddelar frågeställaren om vilka landsting som vill delta, hur många patienter man kan inkludera samt kontaktuppgifter till aktuella prövare. Där efter sköter sponsor och prövare avtalsskrivning. 6. RCC/RBC hemsida, studiedatabas med pågående studier samt inklusionskriterier. Antal patienter via register RCC/RBC 2. RCC/RBC skickar förfrågan till aktuell VPG eller utsedda representanter för bedömning och rekommendation. Svar Biobanksavtal Förfrågan om deltagande Bedömning Förfrågan Kostnadsbedömning 5. RCC/RBC meddelar aktuella nätverksrepresentanter. Forskningssjuksköterskor. 3. RCC/RBC kontaktar alla aktuella kliniker i regionen samt meddelar VPG rekommendation. Nätverket samverkar inför start. T ex vem räknar på kostnader för studien. RCC/RCB support? Figur 7: Modellen för studieservice. 6.2 Regionalt nätverk för samordning av kliniska prövningar Beslutade åtgärder 5%&RFK5&&VNDIRUWVDWWGULYDGHWUHJLRQDODQlWYHUNHWI|UVDPRUGQLQJDYNOLQLVNDSU|YQLQJDUI|U cancer. Ett regionalt nätverk för samordning av kliniska prövningar för cancer har byggts upp för att underlätta det praktiska arbetet kring studier. Nätverket består av två forskningssjuksköterskor från varje landsting i regionen. 31 Ett antal enhetliga gemensamma arbetsdokument för prövare och forskningssjuksköterskor samt en mall för uträkning av startavgift har tagits fram i regionen. Nätverket har en viktig funktion som kontaktlänk i den modell för studieservice som tagits fram. Eftersom man i många lite ”smalare” studier behöver rekrytera patienter från fler landsting för att hitta tillräckligt många individer som passar för studien, behöver vi underlätta för deltagande av patienter i studier över landstingsgränserna. Nätverket arbetar bl.a. med att underlätta detta genom att arbeta för att ekonomiska och administrativa hinder undanröjs och med att ta fram gemensamma rutiner för hur överrapportering och uppföljning av dessa patienter ska kunna ske. 6.3 Sjukvårdsintegrerad insamling av blod för forskning Beslutade åtgärder 5%&RFK5&&VNDIRUWVDWWDJHUDI|UDWWVMXNYnUGVLQWHJUHUDGLQVDPOLQJDYEORGI|UIRUVNQLQJVNDYDUD möjligt i hela regionen under 2015. Under 2014 beräknas den vara införd i fyra av regionens landsting. 5%&VNDVOXWI|UDGHQSnJnHQGHXSSKDQGOLQJHQDYHWWJHPHQVDPW,7V\VWHPI|UDWWODJUDLQIRUPDWLRQ om blodproven. Det upphandlade systemet ska införas under 2015. RCC stödjer Regionalt biobankscentrum och landstingens arbete med att införa standardiserad sjukvårdsintegrerad insamling av blodprov för forskning Med den infrastruktur som nu byggs upp kan man standardiserat samla in och spara prov för forskning. Bland annat används infrastrukturen för att samla in prov till U-CAN projektet, som också stödjer detta arbete. Uppbyggandet av en infrastruktur för blodinsamling pågår i regionen. I Uppsala och Örebro finns redan den möjligheten. Under 2014 beräknas den sjukvårdsintegrerade insamlingen av blod vara införd i fyra av regionens landsting och under uppbyggnad i de övriga tre. Målet är att sjukvårdsintegrerad insamling av blod för forskning ska vara möjligt i hela regionen under 2015. Även en regional insamling till Örebro biobank av vätskebaserad cytologi stödjs av RCC och RBC. 6.4 Sjukvårdsintegrerad insamling av vävnad för forskning Beslutade åtgärder 5%&VNDVDPRUGQDDUEHWHWPHGDWWXWIRUPDHQUHJLRQDOSODQI|ULQVDPOLQJKDQWHULQJRFKI|UYDULQJ av färskfrusen vävnad för forskning. En regional plan för insamling, hantering och förvaring av färskfrusen vävnad för forskning saknas. Idag kastas material framför allt beroende på resursbrist. RBC samordnar projektet regionalt. Planeringsprojektet har stöd av RCC och U-CAN. Syftet med projekt är att tillsammans med och förankrat hos berörda patologverksamheter i regionen, arbeta fram ett förslag till en regional plan angående insamling, hantering och förvaring av färskfrusen vävnad och även redovisa vilka resurser den föreslagna hanteringen skulle innebära. Resultatet ska redovisas för huvudmännen, politiker och universitet i regionen. 32 7 PREVENTION OCH TIDIG DIAGNOSTIK Avsnittet omfattar kriteriet 4:1 i den nationella cancerstrategin, SoU 2009:11. Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer. Kriteriet säger att RCC ska utforma och implementera en plan för sjukvårdsregionens arbete med förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer. Beslutade åtgärder /DQGVWLQJHQVNDI|OMDGHQDWLRQHOODULNWOLQMHUQDRPVMXNGRPVI|UHE\JJDQGHPHWRGHU 'HWSUHYHQWLYDDUEHWHWI|UDWWPLQVNDWREDNVU|NQLQJLVMXNYnUGVUHJLRQHQVNDSULRULWHUDVSnYHUNVDP hets-, landstings- och regional nivå. /DQGVWLQJHQVWlOOHUVLJEDNRP5&&VQDWLRQHOODKDQGOLQJVSODQI|UHWWU|NIULWW6YHULJH /DQGVWLQJHQVNDJHPHQVDPW¿QQDRFKDQYlQGDVDPPDPHWRGHUI|UDWWSnHWWVWUXNWXUHUDWVlWWDU EHWDI|UDWWSnHWWWLGLJWVWDGLXPLGHQWL¿HUDDOOYDUOLJPLVVWDQNHRPFDQFHU $OODVMXODQGVWLQJVNDLQI|UDELOG|YHUI|ULQJWLOOGHUPDWRORJI|UWLGLJXSSWlFNWDYPDOLJQWPHODQRP 'HQSnE|UMDGHNRORUHNWDOFDQFHUVFUHHQLQJHQVNDIXOOI|OMDVHQOLJWVWXGLHPRGHOOHQ5&&8SSVDODgUH bro är ansvariga för studiekansliet. ,QQDQXWJnQJHQDYVNDDOODVMXODQGVWLQJYDUDDQVOXWQDWLOOGHWQDWLRQHOODUHJLVWUHWI|UPDPPR JUD¿ ,QQDQXWJnQJHQDYVNDDOODVMXODQGVWLQJYDUDDQVOXWQDWLOOGHWQDWLRQHOODUHJLVWUHWI|UFHUYL[ cancerscreening. 7.1 Prioriterade områden De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är en viktig utgångspunkt för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i sjukvårdsregionen. Handlingsplaner för hur dessa ska implementeras ska finnas i varje landsting. I arbetet med att prioritera tobaksanvändning ska den regionala samverkan fortsätta att utvecklas. RCC i samverkan har antagit en nationell handlingsplan för ett rökfritt Sverige och för att implementera den regionalt har vårdprogramgruppen för prevention i uppdrag att utveckla och driva gemensamma projekt för att planen ska förverkligas. 7.2 Övriga aktörer i samverkan med RCC Inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete finns flera aktörer som har uppdrag inom tobaksprevention. Regeringens ANDT-strategi riktar sig till länsstyrelserna som bland annat ska ta fram länsövergipande åtgärdsprogram där insatser mot tobak är framlyfta. På flera håll pågår även en aktiv samverkan med ideella aktörer så som till exempel 33 Non Smoking generation och Yrkesföreningar mot tobak. Det preventiva arbetet kräver samordning från RCC för att ambitionen och inriktningen ska vara likartad i alla sju landsting och län. Landstingen behöver via vårdprogramgruppen för prevention identifiera och definiera de viktigaste regiongemensamma målen och åtgärderna för att minska tobaksrökningen. En åtgärd för att genomföra rökfri arbetstid i hela regionen och – att till exempel i samverkan med kommunerna, förbjuda försäljning av tobak i alla landstingens och kommunernas lokaler. 7.3 Tidig upptäckt Begreppet välgrundad misstanke om cancer måste föras in hos alla skattefinansierade aktörer i primärvården. Samtliga landsting behöver använda sig av samma definition och ha samma arbetssätt och rutiner för att säkra att alla patienter får samma möjligheter till att diagnosticeras. Primärvården i de sju landstingen är organiserade på olika sätt och andelen privata aktörer skiljer sig mellan landstingen, oavsett detta måste samtliga aktörer arbeta enligt samma rutiner. I den satsning som regeringen gör med 2 miljarder för att korta ledtider och tid från diagnos till behandling kommer sjukvårdsregionen att behöva en strategi för hur vi på bästa sätt kan åstadkomma förändring för patienterna. Satsningen kommer att påverka hela vårdkedjan och i synnerhet primärvården. 7.3.1 Maligna melanom en snabbt ökande cancerform Maligna melanom är den cancerform som har ökat mest det senaste decenniet. Prognosen är mycket starkt beroende av tidig upptäckt, där en tumörtjocklek vid diagnos på 1 mm eller mindre innebär en mycket god prognos för möjligheten till botande behandling. Att använda sig av ett arbetssätt som minimerar antalet ingrepp för individen, kortar tiden fram till diagnos och samtidigt minskar belastningen på patologen ska prioriteras i sjukvårdsregionens sju landsting. Metoden är redan prövad med framgång i Gävleborg och där är arbetssättet nu infört i daglig verksamhet. 7.3.2 Screening Screening är en viktig fråga för tidig upptäckt och möjligheten att förbättra prognosen för de individer som drabbas av en cancerdiagnos. De nationella registren för mammografiscreening och cervixscreening är i uppstartsfas och det är viktigt att sjukvårdsregionens sju landsting ansluter sig till dessa. RCC Uppsala Örebro fortsätter att stödja arbetet med den nationella studien SCREESCO (Tarmcancerscreeningstudie) och följer arbetet på nära håll genom kansliansvaret. 34 BILAGA 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 www.cancercentrum.se/uppsalaorebro/ Vårdprogramgrupper i Uppsala Örebro sjukvårdsregion Vårdprocess Regional vårdprogramgrupp Processledare Barnonkologi Finns saknas %ORGFDQFHU )LQQV 0DUWLQ+|JOXQG Bröstcancer Finns Fredrik Wärnberg +HQULN/LQGPDQ (VRIDJXVYHQWULNHOFDQFHU )LQQV -DNRE+HGEHUJ Gynekologisk cancer Finns René Bangshöj +MlUQWXP|UHU )LQQV *|UDQ+HVVHODJHU Petra Witt-Nystöm +XYXGRFKKDOVFDQFHU 3nYlJDWWELOGDV +\SRI\VWXP|UHU )LQQVHM $QGHUV:HVWHUERUQ" Kolorektal cancer Finns Pia Jestin Lever och gallvägar Finns Agneta Norén Lungcancer Finns Kristina Lamberg Lundström +LUVK.R\L /\PIRP )LQQV +DQV+DJEHUJ Malignt hudmelanom Finns Mats Breiwald %HQQ\+ROPVWU|P 1MXUFDQFHU )LQQV Okänd primärtumör Finns ej Palliativ vård Finns Gunilla Lundquist Pancreascancer På väg att bildas Saknas Peniscancer Finns ej Peter Kirrander 3UHYHQWLRQ )LQQV +HOHQD%UlQGVWU|P Prostatacancer Finns Ove Andrén Cancerrehabilitering Finns Barbro Arvidsson 6DUFRP 3nYlJDWWELOGDV +DQV+DJEHUJ" Sköldkörtelcancer Finns Göran Wallin Testikelcancer Finns ej Anna Kling Urinblåsecancer Finns Per-Uno Malmström 0DPPRJUD¿VFUHHQLQJ )LQQV 6DNQDV &HUYL[FDQFHUSUHYHQWLRQ )LQQV %HQJW$QGUDH 35 BILAGA 2 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 www.cancercentrum.se/uppsalaorebro/ Specialistläkarförsörjning inom patologi, urologi, onkologi och gynekologide QlUPDVWHWLRnUHQ± Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Antal tjänster/ antal vakanser Antal ST-läkare Åldersavgångar de närmaste 10 åren Verksamhetens bedömning av om de, utifrån den förväntade ökningen av patienter med cancer, har tillräckligt antal läkare inom specialiteten Dalarna 6 överläkare 2 specialistläkare Inga vakanser 1 3 om 8–10år Ja, förutsatt att de 3 kommande pensionsavgångarna ersätts – lämpligast återbesätts med ST-läkare Gävleborg 6/4 2 1 Nej Sörmland - - - - Uppsala Öl 14t jänster Spec 6t jänster 1 vakant ÖL 3 konsulter ÖL ST 8 tjänster, 3 vikariat 9 som går i pension samt motsvarande 3 tjänster som idag fylls av pensionärer Om alla får stanna, inkl 3 ST-vik kommer läget att vara under kontroll de 10 närmaste åren Värmland 5 ÖL (+1VC 1 1 Nej. Redan idag rejält underbemannat.Beräknat på dagens provmängd och i jämförelse med skandinavisk samt europeisk bemanning borde dagens bemanning vara 10 heltidsspecialister. Specialiteten kräver lång erfarenhet vilket innebär att vi därutöver måste påbörja utbildning av framtida specialister redan idag. Västmanland 8/0 1 3 under de närmaste fem åren – ingen under nästa fem år Nej Örebro 6 1 0 Patologi 36 BILAGA 2 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 Antal tjänster/ antal vakanser Antal ST-läkare Åldersavgångar de närmaste 10 åren Verksamhetens bedömning av om de, utifrån den förväntade ökningen av patienter med cancer, har till räckligt antal läkare inom specialiteten Dalarna Ca 12 tjänster (fn 3 EHVDWWD 9 vakanser 3 1 Nej, fortsatt ST-utb krävs samt rekrytering (om möMOLJW Gävleborg 9/3 1 1 Nej 2 3 6 ÖL av 8 Nej, behöver fylla på med ST-dr samt om möjligt rekrytera Nej Urologi Sörmland Uppsala 1 Vakans 2+1 vik UL Värmland 7 ÖL 2 Västmanland 7/0 3 2 Örebro 14 1 3 Antal tjänster/ antal vakanser Antal ST-läkare Åldersavgångar de närmaste 10 åren Verksamhetens bedömning av om de, utifrån den förväntade ökningen av patienter med cancer, har till räckligt antal läkare inom specialiteten Onkologi Dalarna +DUHJHQRQNRORJ ingen onkologisk avd.Många cancerpatienter behandlas av andra läkare, intern med, gynekologer m.fl. Gävleborg 9/0 5 2 Nej Sörmland 12,8/inga 3 6 Nej, personalstaten är redan nu för liten. Uppsala 33 tjänster 0 vakanser 10 Totalt 13 åldersavgångar de närmsta 10 åren Nej. Vi bedömer att vi kommer att behöva en ökning med 1–2 tjänster per år vilket motsvarar en förväntad prevalensökning på 2–4 % Värmland 10 ÖL 7 Västmanland 13/0 5 5 Nej, inte tillräckligt idag. Örebro 14 8 4 37 BILAGA 2 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 Antal tjänster/ antal vakanser Antal ST-läkare Åldersavgångar de närmaste 10 åren Verksamhetens bedömning av om de, utifrån den förväntade ökningen av patienter med cancer, har till räckligt antal läkare inom specialiteten Dalarna 30 9 10 Ja, det känns som om vi balanserar pensionsavgångarna ganska bra med nytillsättningar av ST-tjänster löpande Gävleborg 44/0 19 6 Ja Sörmland MSE+KSK (Eskilstuna .DWULQHKROP 18,8/4 vakanta Som täcks av STläkare 7+1vik ul 5 Absolut INTE tillräckligt antal läkare! Stor spec läk brist redan nu och absolut mer brist kommer det att bli på gynonkologer/speciellt kunniga läkare inom gyn onk området med tanke på förväntad ökning av patienter men även inom hela gynekologiska området. Gynekologi Sörmland NLN(NyköpiQJ 5+3 vik ul 12,6/1 Uppsala Uppgiftsaknas Värmland 15 10 6 st av ÖL:ar varav en gyn. onkolog Avsaknad av 1 st. gyn. onkolog och 1st. tumörkirurg. Västmanland 24/0 (varav 5 med inriktning mot cancer 8 7 Nej, inte tillräckligt idag. Örebro 30 Gynonkologer 4 8 1 10 4 38 BILAGA 3 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 www.cancercentrum.se/uppsalaorebro/ Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Antal tjänster Utbildningsplatser -antal Pensionsavgångar vid 65 år 2014–2019 Läkare onkologer 154 43 ST-läkare 8 Leg Sjuksköterskor Inom hela sjukvården i regionen 10 036 Bilaga 1: Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeplatser i regionen Bilaga 2: Landstingens val av lärosäten för specialistsjuksköterskeutbildningar 390 Strålsjuksköterskor 126 12 Sjuksköterskor på onkologen/ grundutbildade/ specialistutbildade 207/98 14 grundutb 14 specutb Röntgensjuksköterskor 534 1345 VFU veckor/år 64 Operationssjuksköterskor 559 391 VFU veckor/år 39 BMA 1162 756 VFU veckor/år 115 Cytodiagnostiker 29 - 4 Koloskopister 0 - - Antalet VFU-veckor/år är osäkert vad gäller strålsjuksköterskor, sköterskor på onkologen, röntgensjuksköterskor, operationssjuksköterskor och BMA. Alla landsting har inte dessa inlagda i sina system för studentplaceringar. Röntgensjuksköterskor = 91 v Operation = 93 v BMA endast HT = 101 v 39 BILAGA 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 www.cancercentrum.se/uppsalaorebro/ Nivå strukturering för blåscancer – Rekommendationer för Uppsala-Örebroregionen Bakgrund Blåscancer är den 6:e vanligaste tumörsjukdomen med 2000 nya fall per år i Sverige. Majoriteten av patienterna kan opereras och kontrolleras med transurethral teknik. Denna operation är den vanligaste urologiska operationen med drygt 9000 ingrepp per år och görs på i stort sett alla sjukhus med operationsavdelning. Patienter med muskelinvasiv tumör behöver dock en mer omfattande behandling, i regel ett totalt avlägsnande av hela urinblåsan, så kallad cystectomi. Det är ett omfattande kirurgiskt ingrepp med stor risk för allvarliga komplikationer (Jahnson och Pedersen 1993). I en svensk studie var medianvårdtiden 19 dagar och mediankostnaden 207,000 SEK (Berrum-Svennung et al 2005). Komplikationer är vanliga och enstaka fall med lång vårdtid kan kosta över 1 miljon SEK. I en tidigare publikation uppskattades kostnaderna för cystectomi stå för en tredjedel av totala kostnaderna för blåscancerbehandling (Hedelin et al 2002). År 2011 startade det nationella cystektomiregistret som är en frivillig del av kvalitetsregister för blåscancer. Ändamålet med detta register är dels att kartlägga var cystektomi på grund av urinblåsecancer utföres, dels att försöka identifiera och förhoppningsvis förebygga en del av de komplikationer som är frekvent förekommande efter denna operation. I många länder har cystektomier varit föremål för nivåstrukturering så att operationen numera enbart utförs på högvolyms sjukhus. Det är därför naturligt att vi i vår region i försa hand fokuserar på denna behandling. 1. Kort beskrivning av dagsläget. Varje år utförs cirka 200 cystectomier i Sverige på grund av en primärt muskelinvasiv blåscancer. Ytterligare cirka 75–100 cystectomier utförs på patienter vilka vid diagnosen hade en ytlig tumör men där ett djupare växande återfall upptäcks under uppföljningen. Cystektomier görs också på andra indikationer som överväxt av cancer i närliggande organ etc. Antalet ingrepp har har mer än fördubblats under senaste decenniet, se fig.1 Operationer i sluten vård. Antal ingrepp. KCC Cystektomi. Riket, ålder 0–85+. Båda könen 600 400 200 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 40 2009 2010 2011 BILAGA 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 Sedan 2011 har antal opererande enheter minskat till 25 från tidigare 39. I Uppsala –Örebroregionen utförs cystektomier på sju sjukhus. se tabell 1 där också täckningsgraden i nationella cystektomiregistret framgår. Täckningsgraden varierade 2012 i regionen från 0% till över 90 %. Ibland annat i VG- regionen utförs ingreppet numera bara på Sahlgrenska sjukhuset. Tabell 1. Antalet cystektomier registrerade i nationella cystektomiregistret / Slutenvårdsregistret 2011–2012 Akademiska Uppsala 2011 2012 22/26 24/28 Örebro 22/26 23/25 Mälarsjukhuset E-tuna 2/3 0/3 Karlstad 1/0 0/2 Västerås 7/14 7/10 Falun 1/2 0/5 Gävle 0/10 8/9 Täckningsgrad totalt 79 % 75 % 2. Konsekvenser av nuvarande struktur Inom Uppsala-Örebroregionen finns en större variation i handläggning och utfall för blåscancer än i landets övriga regioner. Sannolikt beror detta på att det saknas ett övergripande ansvar för sjukvården som finns i landets storregioner. Ett annat stort problem är bristen på urologer i vissa län som försvårar kontinuiteten. 3. Rekommendationer till landstingen Det är rimligt att cystektomierna centraliseras till de sjukhus som opererar tio eller fler cystektomier per år. Rekommendationen ses över när man har resultatet av utfallet av den nationella komplikationsregistreringen. 41 BILAGA 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 Nivåstruktur kolorektal cancer – Rekommendationer för Uppsala Örebro-regionen Bakgrund Sjukvårdsregionens sju landsting har ca två miljoner invånare. Landstingens upptagningsområden är av jämförbar storlek, från ca 260.000 till 340.000 invånare. För närvarande finns nio sjukhus som opererar både koloncancer och rektalcancer. Ytterligare fem sjukhus opererar koloncancer men inte rektalcancer. För att öka möjligheterna att få tillgång till en mer jämlik vård finns behov av att minska antalet opererande sjukhus. Arbetsgruppens rekommendation avseende koloncancer Arbetsgruppens förslag till rekommendation är att: s DEFEMSJUKHUSSOMFRNØRVARANDEOPERERARKOLONCANCERMENINTEREKTALCANCERAVVECK lar koloncancer-kirurgin Rekommendationen grundar sig på följande 1. Med små volymer är det inte möjligt att långsiktigt utbilda framtida kolorektalkirurger. 2. De team som sköter patienterna med små volymer får inte tillräcklig träning i att uppmärksamma och identifiera potentiella komplikationer som därmed riskerar att upptäckas senare i vårdförloppet och bli mer omfattande. 3. Att operera både koloncancer och rektalcancer ger de opererande teamen en större och jämnare operationsvolym. 4. Att operera både koloncancer och rektalcancer på färre enheter ger en mer enhetlig vård och bidrar därigenom till att göra vården mer jämlik. Tabell 1. Antal patienter opererade med resektion, koloncancer elektivt, koloncancer akut resp rektalcancer, uppdelat på sjukhus och år. Antal operationer per år; koloncancer elektivt/koloncancer akut/rektalcancer 2008 2009 2010 2011 2012 Akademiska sjukhuset 78/13/45 85/20/39 68/20/49 70/24/31 59/19/44 Örebro universitetssjukhus 53/10/56 41/17/48 47/14/50 59/22/55 60/18/48 Karlskoga lasarett 17/4/0 10/7/0 18/6/0 21/2/0 15/3/0 Lindesbergs lasarett 11/6/0 17/0/0 9/1/0 7/3/0 11/1/0 43/12/41 41/4/25 59/14/30 38/9/36 38/18/25 23/5/6 24/10/21 29/5/17 21/9/15 28/16/20 Centrallasarettet Västerås 58/16/55 55/14/44 64/10/32 58/11/36 80/20/34 Centralsjukhuset Karlstad Mälarsjukhuset Eskilstuna Nyköpings lasarett 50/21/63 48/16/59 50/24/40 59/13/58 60/18/45 Sjukhuset i Arvika 20/4/0 21/6/0 14/6/0 17/2/0 12/1/0 Sjukhuset i Torsby 13/11/0 14/9/0 12/4/0 15/6/0 10/3/0 65/14/37 69/13/37 58/16/39 69/21/36 70/20/41 Falu lasarett Mora lasarett 25/8/12 28/3/9 32/6/18 33/4/13 29/4/13 Gävle sjukhus 39/20/29 45/24/33 56/12/22 57/10/29 45/18/42 +XGLNVYDOOVMXNKXV 28/8/18 37/13/23 28/10/22 29/2/11 20/7/0 42 BILAGA 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 Rekommendationer avseende nivåstrukturering för njurcancer i Uppsala Örebro-regionen. Bakgrund I regionen med cirka 2 miljoner invånare utfördes det år 2012 totalt 180 njurcanceroperationer vid 9 sjukhus, varav 2 av dessa är länsdelssjukhus. Vid 8 av sjukhusen utfördes njurresektioner och vid 6 av sjukhusen utfördes laparoskopisk njurcancerkirurgi. Samtliga i regionen ingående sju landsting har upptagningsområden av jämförbar storlek (från ca 260.000 till 340.000 invånare). Konsekvenser av nuvarande struktur s )DET.ATIONELLAV»RDPROGRAMMETFRNJURCANCERPOØNGTERASVIKTENAVATTKAANDELEN patienter som genomgår nefronsparande behandling. Med dagens små volymer inom regionen är det inte möjligt att upprätthålla en tillräckligt hög kompetensnivå för att korrekt kunna bedöma och utföra njurcancerkirurgi med nefronsparande ambition, där så är möjligt. s ËVENVIDOMHØNDERTAGANDEAVPATIENTERMEDLOKALTAVANCERADELLERMETASTASERADSJUK dom är det betydelsefullt med en multidisciplinär bedömning. Detta för att patienterna i lika stor utsträckning ska kunna erbjudas tumöraktiva läkemedel och tumörreducerande kirurgi. s 2ISKENØRVERHØNGANDEATTPROCESSENFRPATIENTERNAURUTREDNINGSOCHBEHANDLINGS synpunkt inte blir optimal på mindre sjukhus med små årliga behandlingsvolymer. En schemalagd urologbakjour krävs för att snabbt och korrekt kunna hantera svåra och potentiellt organ- eller livshotande postoperativa komplikationer. s $ETØRØVENRIMLIGTMEDTILLG»NGTILLINTERVENTIONELLRADIOLOGISKELLERKØRLKIRURGISKKOM petens på jourtid för att med icke invasiv teknik hantera eventuella postoperativa komplikationer framförallt vid nefronsparande kirurgi. Rekommendationer till landstingen 1. Att höga cavatromber i regionen fortsättningsvis handläggs på Urologkliniken, Akademiska sjukhuset. 2. Att njurcancerkirurgi inte utförs på länsdelssjukhus (närsjukhus). Att njurcancerkirurgi endast utförs på sjukhus med fast och kontinuerlig urologisk bemanning mednödvändig kompetens. Dvs att det för en patientsäker vård dygnet runt ska finnas tillgång till en schemalagd urologbakjour. En fast urologisk bemanning ger förutsättningar för att patienter oberoende av bostadsort i lika stor utsträckning kan erbjudas nefronsparande behandling när sådan är möjlig vilket bidrar till att göra vården mer jämlik. 43 BILAGA 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 7DEHOO$QWDORFKDQGHOQMXUFDQFHUIDOOXSSGHODWSnRSHUHUDQGHVMXNKXVGLDJQRVnU± 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt Opererande sjukhus $NDGHPLVNDVMXNKXVHW &HQWUDOVMXNKXVHWL.DUOVWDG &HQWUDOODVDUHWWHWL9lVWHUnV )DOXODVDUHWW *lYOHVMXNKXV +XGGLQJH.DUROLQVND XQLYHUVLWHWVVMXNKXVHW +XGLNVYDOO6MXNKXVHW .DUOVNRJDODVDUHWW .DUROLQVNDVMXNKXVHW /LQGHVEHUJVODVDUHWW 0RUDODVDUHWW 0lODUVMXNKXVHW(VNLOVWXQD 1\N|SLQJVODVDUHWW 6W*|UDQVVMXNKXV$% Umeå - Norrlands XQLYHUVLWHWVVMXNKXV gUHEUR8QLYHUVLWHWVVMXNKXV 7RWDOW 7DEHOO%HKDQGOLQJI|UQMXUFDQFHU±DQWDORFKDQGHOXSSGHODWSnRSHUHUDQGHVMXNKXV diagnosår 2007–2011 Nefrektomi Njurresektion RF Övriga Uppgift Totalt saknas Opererande sjukhus $NDGHPLVNDVMXNKXVHW &HQWUDOVMXNKXVHWL.DUOVWDG &HQWUDOODVDUHWWHWL9lVWHUnV )DOXODVDUHWW *lYOHVMXNKXV +XGLNVYDOO6MXNKXVHW .DUOVNRJDODVDUHWW +XGGLQJH.DUROLQVND XQLYHUVLWHWVVMXNKXVHW .DUROLQVNDVMXNKXVHW /LQGHVEHUJVODVDUHWW 0RUDODVDUHWW 0lODUVMXNKXVHW(VNLOVWXQD 1\N|SLQJVODVDUHWW 6W*|UDQVVMXNKXV$% Umeå - Norrlands XQLYHUVLWHWVVMXNKXV gUHEUR8QLYHUVLWHWVVMXNKXV 7RWDOW 44 BILAGA 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 Njurcancerfall, antal opererade och typ av operation, diagnosår 2009–2012 2009 2010 2011 Sjukhus Antal op nefrektomi/ Antal njurresektion/ fall/op övrigt Antal op nefrektomi/ Antal njurresektion/ fall/op övrigt Antal op Antal op nefrektomi/ nefrektomi/ Antal njurresektion/ Antal njurresektion/ fall/op övrigt fall/op övrigt Akademiska sjukhuset 39/35 18/13/4 42/47 24/13/10 25/34 15/14/5 59/57 27/14/16 Centralsjukhuset i Karlstad 24/24 24/0/0 27/25 25/0/0 36/26 26/0/0 32/27 25/2/0 Centrallasarettet i Västerås 26/23 20/3/0 22/19 13/6/0 28/28 20/8/0 25/22 18/4/0 Falu lasarett 12/8 7/1/0 17/14 12/1/1 14/7 7/0/0 17/15 15/0/0 Gävle sjukhus 24/20 18/2/0 20/15 15/0/0 32/24 22/2/0 24/22 17/5/0 +XGLNVYDOOVMXNKXVHW Karlskoga lasarett 2/2 2/0/0 5/4 3/0/1 6/3 3/0/0 1/1 1/0/0 Kullbergska sjukhuset 1/0 0 0 0 0 0 0 0 Lasarettet i Enköping 0 0 1/0 0 0 0 0 0 Lindesbergs lasarett 1/1 1/0/0 0 0 0 0 0 0 Mora lasarett 2/1 1/0/0 3/2 2/0/0 4/2 2/0/0 0 0 15/14 14/0/0 17/12 12/0/0 22/17 16/0/0 15/11 11/0/0 Nyköpings lasarett 8/8 8/0/0 11/10 10/0/0 9/8 8/0/0 1/1 1/0/0 Sjukhuset i Arvika 0 0 1/0 0 0 0 0 0 29/27 22/5/0 38/34 22/12/0 41/38 30/8/0 20/19 14/5/0 S:t Görans sjukhus AB 0 0 1/0 0 2/2 2/0 0 0 Umeå Norrlands Universitetssjukhus 0 0 1/1 0/0/1 0 0 0 0 Karolinska sjukhuset 0 0 0/1 1/0/0 0 0 0 0 187/166 137/25/4 227/194 156/32/5 Mälarsjukhuset, Eskilstuna Örebro Universitetssjukhus Regionen 215/191 146/32/13 45 2012 207/187 140/31/16 BILAGA 5 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 www.cancercentrum.se/uppsalaorebro/ Kompetensutveckling, specialistläkare i onkologi Utvecklingen inom onkologisk cancervård går mycket fort. Stora krav på regelbunden kompetensutveckling måste ställas på alla kliniskt verksamma onkologer. Behovet av subspecialisering bidrar till detta behov. Det är av största vikt att varje onkologisk klinik har ett program med internutbildning som inkluderar både specialister och ST-läkare. Ytterligare ett sätt för läkare att öka sin egen kompetens är också att delta i utbildning och undervisning av andra personalkategorier. I det regionala arbetet har specialitetsrådet i onkologi (SR) en viktig roll, dels i kraft av delegaternas mandat som chefer i linjeorganisationen och dels i sin roll som samarbetspartner med RCC och andra regionala och nationella grupper. s 32SKAVERKAFRATTREGIONALAREKOMMENDATIONEROCHVERENSKOMMELSERSKASYFTATILL att varje landsting har samma upplägg för kompetensutveckling inom specialiteten. s 32SKAVERKAFRATTDELTAGANDEIV»RDPROGRAMARBETEB»DEREGIONALTOCHOMMJLIGTP» nationell nivå uppmuntras, ger i regel betydande spridningseffekter av aktuell kunskap på respektive klinik. s 2EGELBUNDET»TERKOMMANDEREGIONDAGARlNNSFRDEmESTADIAGNOSERDETTAKANUT vecklas ytterligare. Specialitetsrådet i samverkan med RCC utreder hur man kan öka läkarnas närvaro och utbyte av dessa möten. s %LEKTRONISKANSLAGSTAVLAP»2##SHEMSIDADØRKURSEROCHUTBILDNINGARFRSUPPS»ATT dubbelbokningar undviks samt att man undviker dubblering av utbildningsinsatser. s 3PECIALITETSR»DETIONKOLOGISAMVERKARMEDNATIONELLAVERKSAMHETSCHEFSGRUPPENION kologi för att säkerställa att deltagande i internationella kongresser fördelas över kliniker och individer och att återrapportering till övriga kolleger sker på ett strukturerat sätt, typ ”post-ASCO möten”. s 32SKAISAMVERKANMED2##VERKAFRATTHUVUDMØNNENTILLSAMMANSMEDUNIVERSI teten ska säkra goda forskningsmöjligheter oavsett placering. Detta kan tillgodoses bland annat genom delade tjänster. s 32SKAVERKAFRATT3/&S/NKOLOGIDAGARBLIRETTNATURLIGTTILLFØLLEFR»RLIGVIDAREUT bildning för majoriteten av landets och därmed regionens onkologer Rekrytering av ST - läkare Onkologin innefattar inga formella subspecialiteter, utvecklingen går dock mot en allt mer subspecialiserad verksamhet. Det bidrar till att antalet onkologer behöver öka. Goda möjligheter till subspecialisering torde också efterfrågas av ST-läkare. s 3PECIALITETSR»DETBRSAMVERKAIREKRYTERINGAV34LØKARESAMTGEMENSAMTSTYRAUTBILD ningen mot de subspecialiteter där stort behov föreligger. s 32SKASAMVERKAVADGØLLERERFARENHETEROCHID£ERKRINGREKRYTERINGSFRØMJANDEARBETS sätt. s 3PECIALITETSR»DETSKAMEDVERKATILLATTRANDNINGINOMSUBSPECIALITETERDØRBEHOVlNNS kan erbjudas ST-läkare oavsett tjänstgöringsort. 46 BILAGA 5 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 s 2EKOMMENDERAHUVUDMØNNENATTINRØTTA34TJØNSTERS»ATTTOTALAANTALETONKOLOGER kan beräknas öka med XX% nivån under de närmaste fem – tio åren, dels pga cancersjukdomarnas incidens och prevalensökning, dels pga ökande behandlingsmöjligheter och dels därför trenden att allt fler onkologer väljer att jobba deltid inom klinisk verksamhet. Andelen ST-läkare av alla läkare inom onkologin är 22 %. En ökning med 1 ST per länsklinik och 2 st per universitetsklinik skulle öka andelen till 25 %. s 'ENOMSAMVERKANMELLAN34STUDIEREKTORERIREGIONENKANORGANISATIONENKRING34 läkarutbildningen stärkas vilket i sin tur skapar ett gynnsamt utbildningsklimat på klinikerna. Samverkan mot likvärdiga och goda villkor för ST-utbildningen bör eftersträvas så att onkologiklinikerna i regionen som helhet uppfattas som attraktiva arbetsgivare. s -JLIGHETERNAATTDENGEMENSAMMAORGANISATIONENKRING34UTBILDNINGSDAGARENG»NG per termin, som initierats av specialitetsrådet, kan byggas ut ska undersökas. Schemaläggare och chefer ska se till att ST-läkare bereds möjlighet att delta i dessa aktiviteter som förutom att fungera som kunskapsförmedlare även skapar en god grund för framtida samverkan över länsgränserna genom att sociala kontaktytor skapas. Rekrytering och kompetensutveckling av sjuksköterskor inom onkologi Onkologin har precis som flertalet andra sjukhusbaserade specialistverksamheter fått allt större svårigheter att rekrytera nya sjusköterskor. Porten in till onkologin går i allmänhet via tjänstgöring på vårdavdelning. För att arbeta inom strålbehandlingsverksamhet krävs 1 års vidareutbildning (VUB) inom strålbehandling vilket innebär att andelen specialistutbildade ligger på så gott som 100 %. För arbete på vårdavdelning eller mottagning finns inget formellt krav på specialistutbildning även om VUB inom onkologisk omvårdnad är önskvärt och en stor tillgång för verksamheten. Andelen specialistutbildade ligger inom dessa enheter betydligt lägre, < 50 %. För att ge cytostatika kräver verksamheten utöver en tids praktik under handledning en kortare påbyggnadsutbildning, sk cytostatikakörkort. Det är inte möjligt att konkurrera med andra verksamheter om nya sjuksköterskor via ett högre löneläge. En god framtida kompetensförsörjning måste därför bygga på att onkologin kan erbjuda ett stimulerande och utvecklande arbete. Detta kan bland annat uppnås genom att satsa på sjuksköterskornas kompetensutveckling och erbjuda möjlighet till forskning samt ett brett utbud av olika specialuppdrag som ger stimulans genom personlig och yrkesmässig utveckling. s 32OCH2##ORGANISATIONENBRP»VERKAHUVUDMØNNENS»ATTMJLIGHETERNAATTG» vidareutbildning (VUB) med löneförmån utökas. s 32OCH2##ORGANISATIONENBRP»VERKAHUVUDMØNNENS»ATTMJLIGHETERNATILLOM vårdnadsforskning utökas. s 32BRVIA252UNDERSKAMJLIGHETERNAATTBYGGAUPPETTREGIONALTBASERATUTBUDAV påbyggnadskurser, förslagsvis veckolånga som helst ska ges i samarbete med universitet/ högskola så att omfattningen av kurserna motsvarar 7,5 HP. Exempel på påbyggnadskurser kan vara: strålbehandling, medicinsk tumörbehandling, palliativ omvårdnad och mottagningsverksamhet inklusive generisk kontaktsjuksköterskeutbildning. s 2EGIONALTNØTVERKFRSJUSKTERSKECHEFERSAKNASOCHBRVERVØGASBRACHEFSKAPCEN tralt för trivsel på arbetsplatsen. 47 BILAGA 5 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO – CANCERPLAN 2014–2015 s 3AMVERKANMELLANREGIONENSKLINIKERDØRMJLIGHETERTILLHOSPITERINGFRSJUKSKTERSKOR tillskapas. s ,OKALTP»RESPEKTIVEKLINIKGENOMNØTVERKANDEINOM32SAMTGENOMEVENTUELLTAVDEL ningschefsnätverk driva utvecklingen av nya möjliga arbetsuppgifter för sjuksköterskor, inklusive övertagande av vissa läkaruppgifter. s 'ENOMSAMVERKANI32FRSKAN»GEMENSAMOCHOMMJLIGTGENERSPOLICYAVSEENDE möjligheter för sjuksköterskor att delta i Onkologidagarna, State of the Art dagar, utbildningsdagar i RCC-regi mm. Förutom att deltagandet i denna typ av möten ger ökad kunskap, skapas även en god grund för framtida samverkan över länsgränserna genom att sociala kontaktytor skapas. 48 www.rccuppsalorebro.se UTKAST Enheten för kunskapsstyrning och utbildning Lena Burström, med dr/hälso‐ och sjukvårdsstrateg 021‐174561 Bil 4 b Datum 2014‐12‐15 1 (5) VERKSAMHETSPLAN FÖR RCC RÅDET VÄSTMANLAND, CANCERVÅRD 2015 Område Verksamhetsplan Nivåstrukturering Standardiserat vårdförlopp Uppdrag ‐Mål Utarbeta handlingsplan utifrån verksamhetsplanen för den Västmanländska cancervården så att den uppfyller målen i den regionala cancerplanen som fastställts av Samverkansnämnden. Hur Gemensamma diskussioner med den politiska ledningen, hälso‐ och sjukvårdsledningen samt verksamhetsansvariga. Underlag: Cancerplan 2014, Öppna jämförelser cancer, Social‐ styrelsens dokument Väntetider i cancervården samt RCC Västmanlands verksamhetsplan. Aktiviteter Strukturerade diskussioner i RCC rådet samt i Beredningen för Folkhälsa och sjukvård. Bas för diskussionen är den regionala cancerplanen, förslag till verksamhetsplan samt regionalt seminarium gällande 2 miljarders‐ satsningen. Tydliggöra RCC rådets koppling i relation till linje‐ ansvariga. Ge uppdrag till kostnads beräkningar på hela verksamhets – och handlingsplanen. Vara en aktör i regionens utbud Genom utarbetandet av en tydlig Workshops mellan politiker och av cancersjukvård. Medverka i politisk viljeinriktning. Delta i verksamhetsansvariga samt det regionala arbetet. regionens pilotprojekt för företrädare från vårdprogram‐ nivåstrukturering inom urologisk, grupperna i första hand inom gynekologisk och kolorektal cancer. pilotområdena. Analysera och fastställa förslag till Tillsätta en särskild arbetsgrupp, Tillfråga projektledare standardiserade vårdförlopp, Etablera en representativ basen är deltagare i vårdprogram‐ ”från välgrundad misstanke om arbetsgrupp. Säkerställa grupperna samt chefer och cancer till behandling”. Allmänläkarkonsulter inom utvalda integration gentemot Inledningsvis är 5 områden Samverkansdokumentet. Särskilda områden: prostata, ventrikel‐ utvalda av RCC i samverkan och resurser kopplas in ex esofagus, AML, huvud‐hals och nationella vårdprogramgrupper. laboratoriemedicin och röntgen. urotelial cancer. Tidplan 1:a halvåret 2015 Kostnader Kostnads‐ beräkning ska ske av denna plan. 2.1 miljoner kr finns avsatt i landstings planen. Fortsätter under 2015 Startade 6 nov 2014 2 (5) Datum 2014‐12‐15 Område Processer: Vårda Uppdrag ‐Mål Medverka i utveckling av vårdprocesser inom olika cancerområden Vårdprogram grupper Delta i arbetet med nivåstrukturering, pilotområden fastställda av RCC rådet Uppsala‐ Örebro. Prevention och tidig upptäckt Hur Tillsammans med gruppen för standardiserade vårdförlopp och processägare och processledare skapa fungerande vårdprocesser. Engagera berörda vårdprogramgrupper för att delta i regionens pilotprojekt för nivåstrukturering, urologisk, gynekologisk och kolorektal cancer Integrera arbetet tillsammans med förvaltningarna. Aktiviteter Tidplan Påbörja arbetet i arbetsgruppen för Start jan standardiserade vårdförlopp och ta 2015 fram förslag. Medverka i arbetet med aktuella nationella riktlinjer och vid behov utarbeta regionala vårdprogram. Stödja att nationella riktlinjer och vårdprogram implementeras. Analysera utvärderingen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer gällande bröst, kolorektal, prostata och lungcancer. Och ta fram GAP analyser och föreslå åtgärder. Samverka med berörda verksamhetsansvariga och företrädare i vård‐ programgrupperna. Medverka till att RCC ska arbeta för att nationella kvalitetsregister används. Medverka i att utforma och implementera den plan sjukvårdsregionen beslutar gällande förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer. Genom att implementera strategier för prevention på befolkningsnivå inom cancerområdet och ta fram underlag för lokala hälsopolitiska beslut inom området. Undersöker om möjlighet till registrering i Cosmic gällande hälsorisker. Diskussion i regionen om hur det ska gå till och hur informationen ska användas. Samarbete i regionen gällande tidig upptäckt. Kalla till särskilda diskussioner samt att bjuda alla vårdprogram grupps företrädare till gemensamt möte under våren. Samverka med arbetsgruppen för standariserat vårdförlopp. Kostnader Startade 2014 2014‐2015 3 (5) Datum 2014‐12‐15 Område Forts… Prevention och tidig upptäckt Kontakt‐ sjuksköterskor Uppdrag ‐Mål Utvärdera utvecklat beslutsstöd för tidig upptäckt inom primärvården. Tidig upptäckt av maligna hudtumörer Fastställa uppdraget som kontaktsjuksköterska. Fastställa behovet av antalet kontaktsjuksköterskor samt fastställa lämplig utbildning. Verka för att samtliga cancerpatienter får stöd av en kontaktsjuksköterska. Patientens ställning Verka för att alla cancerpatienter får en individuell skriftlig vårdplan. Hur Särskilt uppdrag ges för utvärdering. Aktiviteter Diskussion i RCC rådet inför utvärdering. Fortsätta arbetet med Digital bild för tidig upptäckt utifrån SBU rapport Samverka med berörda kliniker. Aktiviteter enlighet med projektplan Kartlägga behovet av antalet kontaktsjuksköterskor. Medverka tillsammans med Samverkansnämndens organ Regionala utbildnings och kompetensförsörjning rådet, RUR i utarbetandet av lämplig utbildning för kontaktsjuksköterskor. Stödja kliniker som har behov av uppstarts stöd. Tillsammans med aktuella processer utveckla en handlingsplan för utvidgning av antalet kontaktsjuksköterskor. Utifrån den gemensamt framtagna utbildningen med RUR planera för och ta fram aktuellt behov av deltagande. Skapa en införande plan av kontaktsjuksköterskor. Utarbeta förslag eller använda material som finns och uppfyller behoven. Behandlas av RCC rådet och därefter hanteras ärendet i gängse ordning. Utsedd person färdigställer förslag och genomförande plan. Uppdraget fastställs av Hälso‐ och sjukvårdsgruppen. Tidplan 2014‐2015 Kostnader Klart 2015 Klart 2015 4 (5) Datum 2014‐12‐15 Område Forts… Patientens ställning Rehabilitering Palliativ vård Uppdrag ‐Mål Verka för att kunskapen om patientens rätt till förnyad bedömning ökar bland hälso‐ och sjukvårdspersonalen och att berörda cancerpatienter får information om denna rätt. Hur Fördjupa kunskapen om denna rättighet. Aktiviteter Information till berörda verksamheter. Ansvarig person utses. Tidplan Utveckla kontakter med patientföreningar. Skapa en kontinuerlig kontakt med företrädare för patientföreningar 1:a kvartalet 2015 Medverka och omsätta RCCs förslag till plan så att cancerpatienter med rehabiliteringsbehov tillförsäkras tillgång till rehabilitering av god kvalitet. Medverka och omsätta RCCs förslag som tillförsäkrar cancerpatienter tillgång till palliativ vård av god kvalitet. Stödja och genomföra utbildning inom palliativvård samt att se utvecklingsmöjligheter igenom det palliativa registret. Förbättra resultatet i palliativregistret. Lokala aktiviteter i form av kunskapsspridning av vårdprogrammet. Delta i aktuella regionala forskningsprojekt Uppsala –Örebro. Ett första möte med patientföreningarna och företrädare för RCC rådet under 1:a kvartalet Informationsspridning. Ansvarig person utses. 2015 Genomföra klinikvisa workshops om praktisk palliativvård. Ta fram utbildningsprogram. Utvärdera om ett e‐lärande program från RCC norr kan komplettera vår utbildning. Pågår, ska utvärderas delår 2 2015. Stödja det nybildade Palliativa rådet. Utbilda i palliativ vård utifrån Nationellt vårdprogram och riktlinjer. Kunskapsförmedling av palliativregistret. Kostnader 5 (5) Datum 2014‐12‐15 Område Kompetens‐ försörjning Forsknings‐ samordning Information/ Kommunikation Uppdrag ‐Mål Utforma och implementera en utbildnings‐ och kom‐ petensförsörjningsplan för sjukvårdsregionens cancervård. Hur Analysera utbildnings och kompetensbehov inom landstinget, och i samverkan med Samverkansnämndens organ RUR (Regionala utbildnings och kompetensförsörjning rådet). Medverka till att stärka den Delta och stödja den plan som kliniska cancerforskningen i utarbetats inom regionen med regionen och i landet. studieservice via RCC och RBC Medverka till att RCC ska utveckla (regionalt biobankcentrum) och strukturer för samarbete med samverkan med CAMTÖ (Center for akademisk forskning och den Assessement of Medical forskande industrin samt främja Technology i Örebro). innovationer i cancervården. Göra målet med Cancerplanen Utveckla informationen på LTV känt för befolkning och anställda. samt PULS Aktiviteter Enheten för kunskapsstyrning och utbildning ska tillsammans med HR kartlägga och ta fram utbildningsbehov och utarbeta en handlingsplan för genomförande utifrån analysen. Samordning genom CKF, Enheten för kunskapsstyrning och utbildning och berörda kliniker. Driva alternativt delta i forskningsprojekt. Delta i regional forskning. Tidplan 2015 Kostnader Utvärdera i slutet av 2015. Arbetsgrupp tillsätts från RCC rådet Start 2015 och Enheten för kommunikation.
© Copyright 2024