Hela landets
DECEMBER 2015 INBLICK I DIN BRANSCH IT & TELEKOM BRIST PÅ KVINNOR I IT-BRANSCHEN FRAMTIDEN FÖR OFFSHORING SÅ FUNGERAR PERSONALOPTIONER Hela landets HUR SKA REGERINGENS MÅL OM ATT (NÄSTAN) ALLA SKA FÅ 100 MBIT/S ÅR 2020 UPPNÅS? INBLICK 1 D u f å r e n f i ka k u p Tipsa och få en ong s om gä l l er p åP FIKA re s www.unionen s by rå n / 7 Elev en. Värde upp till 30 kr. Alla krafter behövs i avtalsrörelsen. Därför kampanjar vi för att bli ännu fler i Unionen. Hjälp till du också. Snart drar avtalsrörelsen igång – arbetslivets riktiga kraftmätning. Denna gång kämpar vi för högre löner, flexiblare pension, bättre arbetstider och mer jämställdhet. Det kommer att bli tuffare än någonsin och därför bjuder vi just nu alla nya medlemmar på avgiften det första året. Ett erbjudande som är så bra att det ska vara omöjligt att tacka nej till. Detta för att vi vill vara så många som möjligt. Alla krafter behövs. Läs mer om avtalsrörelsen på avtal2016.unionen.se .se/tips Hjälp till du också! Tipsa kollegorna som fortfarande inte tagit steget, grannen som hävdar att han inte behöver facket och alla som fått för sig att det är för dyrt. Det är först när de flesta anställda inom en viss bransch eller på en enskild arbetsplats är med som vi blir starka på riktigt. Lyckas vi kommer du själv, dina kollegor och alla andra 600.000 medlemmar att tjäna på det. IT & TELEKOM | VÄLKOMMEN Innehåll Välkommen till din bransch! Den här tidningen bevakar aktualiteter och trender i IT- och telekombranschen och de utmaningar du som jobbar inom området möter. Här kan du läsa om kollegor, besöka arbets platser och få svar på frågorna som hjälper dig att utvecklas. • NYHET: Anette Eriksson om arbetet i branschdelegationen för IT. • REPORTAGE: Håller Mehmet Kaplan sina löften om framtidens IT-Sverige? • TREND: Kommer offshoring att förändras för HiQ MobilEyes och andra IT-företag? • KRÖNIKA: Anna-Karin Mattsson Har vi ta g it fel på vilke n bransc h du arbe Byt enk tar i? elt geno m att logg a in på unionen .se! från Unionen om personaloptioner. MÅNADENS SNACKIS En mer jämlik IT-bransch Programmerare är numera en av landets tio största yrkesgrupper, men samtidigt är bara en femtedel av gruppen kvinnor. En siffra som dessutom minskat med ett par procent från 2005. Hur får vi in fler kvinnor i IT-branschen? Lars Aker Klubbordförande Unionen Capgemini i Stockholm – Jag tror det är viktigt att tidigt få kontakt med unga kvinnor och få dem intresserade för teknik och IT. Detta bör ske redan i grundskolans 8–9:e år, då de ska välja fortsatt utbildningsinriktning. Ett sådant initiativ vet jag drivs av IT & Telecomföretagen i samarbete med Universeum i Göteborg. Anne-Marie Fransson Branschorganisationen IT- & Telekomföretagen – Många företag är engagerade och jobbar med kvinnliga förebilder, har nätverk, besöker skolor och deltar i vårt mentorprogram för kvinnliga chefer. Tyvärr går det ändå alldeles för sakta. Vi måste fånga intresset tidigare – programmering på schemat, få unga att förstå det kreativa i IT-jobben. Fakta: IT-branschen ✓ Antalet svenska IT-företag har stadigt ökat under de senaste fem åren. Förra året var de nästan 40 000. ✓ Till allra största delen består branschen av mindre företag. Nästan 97 procent har färre än 20 anställda. ✓ Drygt 190 000 svenskar hade sin sysselsättning i IT-branschen 2014. Bara gruppen programmerare och systemvetare uppgår till över 80 000 personer. Av dessa är dock bara en dryg femtedel kvinnor. Ansvarig utgivare Fredrik Nilsson, Unionen Projektansvarig Mikael Sundström mikael.sundstrom@unionen.se Redaktör Mattias Dahlström mattias.dahlstrom@makeyourmark.se Art Director Douglas Dittmer Account Director Magnus Lindvall magnus.lindvall@makeyourmark.se Editorial Director Kjell Häglund kjell.haglund@makeyourmark.se Tryck och repro Stibo Graphic AS För frågor om innehållet Mikael Sundström inblick@unionen.se INBLICK 3 NYHETER | IT & TELEKOM Ny satsning på arbetsmiljö Anette Eriksson från branschdelegationen ISTe. Arbetsmiljö har länge varit ett eftersatt område i IT-branschen. Många stillasittande anställda och bristande ergonomiska lösningar har blivit ett problem. Därför gör, rapporterar Techworld, den ideella arbetsmiljöorganisationen Prevent, i samarbete med fackförbunden PTK och Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega IT & Telekomföretagen, nu en satsning för att öka intresset för arbetsmiljöfrågor. Den riktar sig framför allt mot företag med färre än 50 anställda, eftersom dessa ofta saknar en HR-ansvarig och därmed är i störst behov av såväl kunskap som resurser. Formar avtalsrörelsen Anette Eriksson är en av de förtroendevalda i avtalsrörelsens förhandlingsdelegationer. Hennes arbete går ut på att förbättra de avtal som finns. »När jag började i spelbranschen fanns ingen kö till tjejtoan. I dag har spelbranschen blivit mer tvåkönad och mognat.« Spelföretaget Paradox Interactives vice vd Susana Meza Graham till DN. 4 INBLICK E n av de viktigaste funktionerna i den pågående avtalsrörelsen, där Unionen och arbetsgivarorganisationerna ska komma överens om löner och arbetsvillkor, har branschdelegationerna. Anette Eriksson är ordförande i Unionens branschdelegation ISTe (IT, tekniktjänster och telekom). – Branschdelegationernas arbete går ut på att förbättra de avtal som finns. Vi utvärderar hur avtalen har följts och samlar ihop alla de problem och avtalskrav som medlemmarna har och de som kom fram vid förbundsrådet (där 130 ombud samlas för att behandla den årliga verksamheten och dra upp riktlinjerna för avtalsförhandlingarna). Utifrån medlemmarnas uppgifter sätter delegationen samman en lista. – Sedan börjar vi prioritera vilka frågor som ska drivas på de olika avtalsområdena. Vi har samverkan med andra fackförbund i samma bransch på olika sätt och håller kontakt med för- troendevalda. Förbundsstyrelsen godkänner avtalskraven som sedan lämnas över till motparten – arbetsgivarna. Efter det drar förhandlingarna i gång. Branschdelegationerna stöttar förhandlarna i arbetet och lämnar slutligen över en rekommendation till förbundsstyrelsen om Unionen ska anta motpartens slutbud eller om andra åtgärder ska vidtas. Just nu befinner sig Anette Erikssons branschdelegation i ett relativt tidigt skede i processen. – I branschdelegation ISTe har vi gått igenom avtalen och ska börja göra listan på avtalskrav. En fråga vi redan nu vet att vi driver är flexpension. Efter genomgången väntar slutarbetet. – Förbundsstyrelsen godkänner våra avtalskrav på sitt decembermöte och vi planerar att byta avtalskrav med motparten i mitten av januari. Målet är att vi har tecknat ett nytt avtal innan det gamla går ut sista mars nästa år. IT & TELEKOM | NYHETER Förhandlad framtid I år har Unionen förhandlat i över 17 000 konflikter, varav 1 200 inom IT- och telekombranschen. Hur går förhandlingarna till? O m till exempel ett företag måste göra uppsägningar eller om en anställd inte fått ut sin lön eller en annan typ av konflikt uppstått måste en förhandling genomföras mellan arbetsgivare och arbetstagare/facket. Ia Hamn är regional ombudsman på Unionen och förhandlar i IT-branschen. – Arbetsgivaren får inte göra förändringar utan att ha inhämtat fackets åsikter. Anledningen är att de anställda har bra kännedom om företaget och kan komma med bra input som gör att planerna kanske förändras. Men i slutändan av en medbestämmandeförhandling är det arbetsgivaren som bestämmer över sin verksamhet. När jag inhämtat medlemmarnas åsikter sätter jag mig med arbetsgivaren. Sedan framför vi vad medlemmarna tycker och slutförhandlar. Processen är snarlik om det i stället är en medlem som hör av sig. – Om en medlem hör av sig med ett problem, till exempel att hen inte fått ut sin lön, kontaktar vi ett ombud och ser över vilken typ av problem det är och agerar. Är det ett lönekrav så skickar vi ett sådant. Tycker arbetsgivaren att de inte ska betala så sätter vi oss ned och förhandlar. I den expansiva IT-sektorn, där de nya företagen är många och inte sällan saknar kollektivavtal, handlar många förhandlingar om anställningsskyddet, LAS (575 fall i år), samt organisations förändringar (295). Ett annat vanligt skäl till förhandling är såklart lön. – Många företag använder provisionslön som är svår att räkna ut eller har väldigt avancerat skrivna bonussystem som förändras från tid till annan och ofta på arbetsgivarens villkor. Det tar tid när man ska reda ut det hela. Ett annat problem är kompetensutvecklingen. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med att anställda fastnar i bestämda uppgifter ger onödiga kostnader och oroshärdar. – Många företag hyr ut en konsult för att sköta IT-verksamheten på ett annat företag och så sitter de där under flera år och blir väldigt bra på just den kundens specifika system. Sedan tar uppdraget slut och arbetsgivaren sitter med någon de inte kan använda och som man då vill göra sig av med. Hittills i år har Unionen genomfört 17 000 förhandlingar. 3016 Så många nya svenska IT-bolag av olika typer startade under 2014. En ökning med 17 procent, enligt en undersökning från Visma. Facebooks anläggning i Luleå. Ett förslag som kan lajkas Datacenter bör få sänkt elskatt, enligt DN. Det menar en av regeringen tillsatt utredning i ett förslag. Enligt förslaget skulle IT-företag ges samma rabatt på elskatten som den traditionella industrin, eftersom likheterna mellan sektorerna är så stora. Till dem som skulle kunna vinna på rabatten hör Facebook, med två stora anläggningar i Luleå. Rolf Bohlin, som lett utredningen, säger till DN att satsningen också skulle kunna locka fler internationella IT-företag till Sverige. Unionen satsar på din bransch Unionen kommer att utöka sin satsning på branscharbete. Det beslutades vid Unionens kongress i mitten av oktober. Sedan 2012 bedriver Unionen analysarbete, påverkan och kommunikation inom elva olika branscher där Unionen har många medlemmar. IT & Telekom är en av dessa branscher. Kongressen uttalade sig positiv till ett fördjupat fortsatt branscharbete, där speciella branschråd och branschkonferenser i framtiden kan bli en möjlig del av arbetet. Branschråd och årliga branschkonferenser bedrivs redan inom området Farmaci & Hälsa med positivt resultat. INBLICK 5 REPORTAGE | IT & TELEKOM Xxxxxxxxx xxxx xxx xxxxx xxx xxx xx xxx xx xxx xx x 6 INBLICK IT & TELEKOM | REPORTAGE Staten och IT på 2020-talet Enligt regeringen ska 90 procent av Sverige ha 100 Mbit/s till år 2020. Hur ska målet uppnås? Och vilka kommer att ingå i de tio återstående procenten? T illgång till snabbt internet blir allt viktigare. Regeringens mål är att 90 procent av svenskarna bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s år 2020. Men hur ska det ske? – Staten ska ta ett större ansvar där de kommersiella aktörerna inte hittar ekonomi att satsa, säger IT-minister Mehmet Kaplan. År 2009 presenterade den förra regeringen landets nuvarande bredbandsstrategi. Sverige ska ha ett bredband i världsklass, sades det, vilket rent konkret betyder att samtliga ska ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband och 90 procent ha en hastighet om minst 100 Mbit/s år 2020. Den nya regeringen jobbar nu med att förverkliga målet. IT-minister Mehmet Kaplan (MP) säger att det med tanke på Sveriges avlånga geografi och delvis glesa befolkning är viktigt att staten aktivt arbetar med att jämna ut förutsättningarna. – Vi har avsatt 3,25 miljarder kronor som ska satsas där vi bedömer att det inte kommer att ske någon utbyggnad på kommersiella grunder, och därutöver finns 1,2 miljarder kronor inom regionalfondsprogram för de tre nordligaste länen, där man kan få stöd för så kallade ortssammanbindande nät, säger Mehmet Kaplan. Per Lindvall är kommentator på Handelsbankens tv-plattform EFN. se och krönikör på Svenska Dagbladet Näringsliv. Han har bevakat IT-infrastrukturfrågor i många år, och menar att svenska regeringar länge agerat TEXT Daniel Åberg FOTO Alexander Lagergren visionslöst på det här området. Han ser inga tendenser till förändring under det rödgröna styret. Ett förslag han fört fram är att hela IT-infrastrukturen borde förstatligas. – Denna infrastruktur är så nära ett naturligt monopol som det är möjligt att komma, och staten eller varför inte AP-fonderna skulle kunna ta ett samhällsekonomiskt och medborgarperspektiv här. Det är bortkastade pengar att som i dag bygga dubbla och trippla nät och master. Staten sitter redan på ett stort digitalt nät via myndigheter och statliga bolag som Trafikverket, Försvaret och Teracom. Tillsammans med de kommunala bredbandsnäten skulle det kunna vara grundstommen till ett gemensamägt nät, säger Per Lindvall. tvingas samordna och mot en rimlig avgift dela på rören, säger Mehmet Kaplan. För att satsningarna ska kunna genomföras rent praktiskt har regeringen beslutat att införa en bredbandskoordinator för varje län, som fram till år 2020 ska skapa förutsättningar för utbyggnad på de platser där de kommersiella krafterna inte räcker till. Det är till den utbyggnaden som anslaget på 3,25 miljarder kronor är tänkt att gå. – Det kan vara att man är några hushåll som har gått samman eller ett byalag som vill ha fiberkabel dragen men där projektet bedömts som ointressant av de kommersiella aktörerna, då kan stödet bli aktuellt, säger Mehmet Kaplan. »I dag kan man inte skilja på företagens och medborgarnas tillgång till internet.« Några planer på att förstatliga ITinfrastruktur har inte aviserats av regeringen. Däremot är Mehmet Kaplan inne på att det finns mycket att tjäna på att marknadsaktörerna samordnar sig. – EU har ett utbyggnadsdirektiv för samordnad utbyggnad som vi försöker snabba på. I dag kan en aktör komma och gräva, och sedan kommer nästa aktör och gräver parallellt bredvid, de har inte varit tvingade att koordinera utbyggnaden. Det blir såklart dyrt, grävkostnaden utgör ibland 90 procent av den totala kostnaden för att lägga fiberkabel. Tanken är att aktörerna ska Bredbandsmålet till år 2020 talar om såväl hushåll som företag. Är någon av kategorierna viktigare än den andra? – Tidigare sades det vara en hygienfaktor för företag att ha snabbt bredband. Men i dag kan man inte skilja på företagens och medborgarnas tillgång till internet, en så stor del av männi skors umgänge, kommunikation och kontakt med myndigheter är nätbaserad så det är en hygienfaktor även för privatpersoner, säger Mehmet Kaplan. Men han understryker att ett stort fokus just nu är att lyfta IT-infrastrukturen för företagare på landsbygden. INBLICK 7 REPORTAGE | IT & TELEKOM – Det är en oerhört viktig del av Sverige som länge har misshandlats av staten. Här finns mycket att göra. I bredbandsstrategin talas om att 90 procent ska ha tillgång till 100 Mbit/s om fem år. Vad händer med de övriga 10 procenten? – Utöver Sveriges officiella bredbandsmål finns även ett mål på EU-nivå att alla bör ha minst 30 Mbit/s år 2020 och det följer regeringen också upp, säger Mehmet Kaplan. Xxxxxxx INBLICK 88 INBLICK I bredbandsstrategin talas det om att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Där är vi dock redan i dag, säger Per Lindvall på Svenska Dagbladet. – Sverige är mycket bra vid en internationell jämförelse, men poängen är att vi skulle kunna vara så mycket bättre. En jämförelse mellan Stockholm och Köpenhamn är slående. I Stockholm är bredbandspenetreringen mycket god tack vare det kommunala bolaget Stokab. I Köpenhamn har de helt förlitat sig på privata aktörer och där har dominanten TDC valt en mycket snål utbyggnadsmodell. Stokabs satsning är en förklaring till att Stockholm finns på världskartan vad gäller att utveckla nya digitala tjänster och lösningar. Men även i Stockholm hämmas ITinfrastrukturen av lönsamhetskrav, til�lägger Per Lindvall. – I dag måste Stokab ha full kostnadstäckning direkt. Drevs utbyggnaden efter samhällsekonomiska premisser skulle den vara ännu bättre. EN HISTORIA AV IT-SATSNINGAR Den första IT-kommissionen Tillsattes redan våren 1994 av den Carl Bildt-ledda borgerliga regeringen och skulle främja användandet av informationsteknik. Den andra IT-kommissionen Bildt-regeringen förlorade valet, men kommissionens arbete fortsatte, dock med en ny sammansättning och ett tydligare mål att vara kunskapsspridande och sätta upp en handlingsplan. Den tredje IT-kommissionen Efter regeringsombildningen 1996 fick kommissionen en del nya uppgifter, bland annat att ta initiativ till ett IT-rättsligt observatorium. Den fjärde IT-kommissionen Nya direktiv 1998 gjorde att kommissionens huvuduppgift blev att analysera informationsteknikens påverkan på samhällsutvecklingen. Denna kommission lades ned 2003. E-delegationen – expertgrupp som regeringen inrättade 2009. Målet var att leda arbetet för att medborgare och företag så enkelt som möjligt skulle kunna utöva sina rättigheter. Delegationen, vars arbete avslutades i fjol, skulle också sträva efter att offentlig förvaltning skulle bygga sina lösningar på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar. IT & TELEKOM | SPANING Ny spelplan för offshoring Låga löner har länge lockat IT-företag att lägga delar av sin verksamhet i Kina och Indien. Men stigande löneutveckling i dessa länder kan förändra spelplanen. TEXT Katharina Hedström ILLUSTRATION Martin Nicolausson Kina och Indien har länge varit förstahandsvalet för offshoring, att lägga delar av sin produktion av varor och tjänster i andra länder. Låga löner och kunskapen på teknikområdet är ofta det som attraherat. Men de senaste åren har lönerna stigit kraftigt och frågan är hur det kommer att påverka framtiden. Enligt Stefan Haag, vd för HiQ MobilEyes, ett av HiQ:s dotterbolag med bas i Moskva, har lönehöjningarna lett till att allt fler bolag riktar blickarna mot nya låglönemarknader. – Klassisk offshoring har handlat om att man gör upphandlingar baserat på pris snarare än kompetens, stabilitet och leveransförmåga. När priset nu går upp behöver man flytta sin verksamhet, säger han. Stefan Haag tror att länder som Sri Lanka och Vietnam kan vara på väg att ta över. Samtidigt påpekar han att faktorer som stabilitet, kvalitet och närhet blir viktigare för svenska bolag. Nearshoring – att lägga delar av sin produktion i länder i närområdet – kan vara den nya trenden. – Länder inom Europa – som Bulgarien, Rumänien, Polen och Baltländerna innebär mindre kulturskillnader och du kan åka dit, ta ett möte och åka hem samma dag. Lars Boström, outsourcingansvarig på Capgemini, ser en ökad etablering av offshoring till nya låglöneländer, men tror att Kina och Indien fortsätter att vara starka. – Låglönekostnaderna går visserligen upp, men vi ökar produktiviteten och hittar nya sätt att göra saker på, de tjänster vi erbjuder i Indien har inte blivit dyrare. Bristen på IT-kompetens i Sverige gör att svenska företag kommer att behöva söka sig utomlands även framöver, menar Lars Boström. – Både Indien och Kina har bra utbildningsväsenden och tillgång på kompetent arbetskraft. I Indien pratar dessutom i princip alla engelska, vilket gör att det kommer att fortsätta vara en av de mest intressanta marknaderna för offshoring. Var framtidens teknikproduktion än förläggs är Eva Ossiansson, varumärkesdoktor på Handelshögskolan i Göteborg, säker på vad som är det viktigaste för kunderna. – Det som är prio ett utifrån ett varumärkesperspektiv är att tjänsten eller produkten håller den standard som man utlovat, oavsett var verksamheten ligger. »Länder inom Europa innebär mindre kulturskillnader.« INBLICK 9 SLUTORD | IT & TELEKOM KRÖNIKA En option för dig? »I och med att personaloptioner innebär en rättighet och ingen skyldighet så är optionernas värde aldrig negativt.« I Sverige växte intresset för aktierelaterade incitamentsprogram kraftigt under 1990-talet och det har sedan fortsatt att öka. Fler än hälften av bolagen på Stockholmsbörsen har redan ett eller flera incitamentsprogram baserade på aktier, konvertibler eller optioner. då en löneförmån som du förmånsbeskattas för. När du sedan säljer aktierna beskattas vinsten som inkomst av kapital. Lite förenklat fungerar det så här: Säg att du vill utnyttja din personaloption och på slutdagen är värdet på aktien 125 kronor men optionen ger dig rätt att köpa den för 100 kroEn typ av incitamentsprogram som allt oftare riktar nor. Om du utnyttjar rätten att köpa aktien är skillnaden sig till allt fler, inte minst på mindre IT-företag, är perso- mellan marknadsvärde och lösenpriset 25 kronor. Dessa 25 naloptioner, som ger dig rätt att i framtiden köpa aktier kronor betraktas då som en löneförmån och kommer att inkomstbeskattas och arbetsgivaren kommer också att betala i företaget till ett i förväg bestämt pris (lösenpris) eller arbetsgivaravgift på summan. Om du vid samma andra förmånliga villkor. Optionen utmärks av att tillfälle också säljer dina nyförvärvade aktier så den är starkt kopplad till din anställning, till kommer du dessutom att behöva betala kapiexempel att antalet optioner du får tillgång talinkomstskatt på vinsten. Det vill säga till är kopplat till din anställningstid, att på skillnaden mellan försäljningspriset de förfaller när din anställning upphör och omkostnadsbeloppet (lösenpriset + och inte kan överlåtas eller säljas. Jämfört eventuella omkostnader). I detta fall är det med andra optionsprogram betalas van25 kronor som beskattas. ligtvis ingen premie för att få tillgång till I och med att personaloptioner innebär personaloptionerna och de har också fören rättighet och ingen skyldighet så är ophållandevis lång löptid, ofta 5–10 år, under tionernas värde aldrig negativt. Skulle det vilken de kan lösas in. inte vara fördelaktigt att lösa in optionerna så gör du helt enkelt inte det. Så länge ingen Personaloptioner beskattas när du avgift eller avstående av lön gjorts för att erutnyttjar optionsrätten att köpa aktier till hålla optionen finns det alltså ingen risk att lösenpriset. Skillnaden mellan aktiens förlora några pengar … men det finns helmarknadsvärde på utnyttjandedagen och Central ombudsman och lönerådgivare på Unionen. ler inga garantier för att du tjänar på det. vad du betalar för aktien, lösenpriset, blir Anna-Karin Mattsson KOMPETENS Bli en modern chef! Tre krav en chef bör leva upp till: 1 2 3 10 INBLICK Mindset. Inse att dagens medarbetare är de mest välutbildade någonsin. När de förstår det verkliga syftet med jobbet kommer de själva att leverera. Snabbare. Passion. Ditt jobb är att inspirera och förstärka positivt beteende. Då kommer affärsresultatet att mångfaldigas i organisationen. Ge mycket beröm – varje dag. Lyssna. Ingen kan ha full koll på allt som händer, så det gäller att träna sig att stå ut med grader av osäkerhet. Håll tillbaka dina reflexmässiga förslag. ANDERS KINDING Ledarskapskonsult och författare till bland annat Unionens bok »Världens bästa chefer«. HANDEL | KRÖNIKA FÖRDEL Nyheter och erbjudanden för just din bransch. HEMLARM ANSLUTET TILL SECURITAS Tack tomten, 50 kronor rabatt på pocketköp Det spelar ingen roll om det snöar eller regnar under julen när du är djupt försjunken i en nagelbitande deckare, rolig skröna eller dramatisk livshistoria. Nu har du chansen att ladda upp med bra pocketböcker inför ledigheten. I Bokus vinterkampanj finns ett trettiotal aktuella böcker. Du får 50 kronor i rabatt om du köper minst 3 böcker. Som medlem i Unionen erbjuds du en extra rörelsedetektor, värd 1 195 kronor, när du köper ett hemlarm anslutet till Securitas. Rörelsedetektorn får du utöver den kameradetektor som ingår i startpaketet. Du betalar en startavgift på 375 kronor för hemlarmet. Till det kommer månadsavgift för bland annat anslutningen till Securitas larmcentral. Läs mer om erbjudandet på securitashemlarm.se/unionen.html Skapa en personlig videopresentation. Så här gör du: surfa in på www.bokus.com/unionen, lägg minst 3 böcker från det utvalda sortimentet i varukorgen och ange kampanjkoden unionenjul15 till höger i kassan. Rabatten på 50 kr dras sedan automatiskt. Erbjudandet gäller t.o.m. 18 december 2015. Utvecklas med Diploma Utbildning Utveckla din karriär. Genom Unionens avtal med Diploma Utbildning får du just nu kraftig rabatt på onlinebaserade utbildningar från ledande utbildningsbolag. Du hittar kurser inom ekonomi, försäljning, juridik, kommunikation, kundvård, ledarskap och marknadsföring till priset 595 kr per utbildning, oavsett tidigare pris. Med onlineutbildningar väljer du själv när i veckan och på dygnet du vill vidareutbilda dig. Du har tillgång till dem via dator, läsplatta eller mobil och kan pausa och repetera kursen så mycket du vill och behöver. När du har genomfört utbildningen får du ett diplom som du kan lägga till ditt cv. Priset gäller under en kampanjperiod till sista mars 2016. Du hittar mer information på www.unionen.diplomautbildning.se DITT CV SOM FILM Upplever du att det är svårt att få fram hela din personlighet i ditt skriftliga CV? Skapa en personlig videopresentation där du som person får möjlighet att lysa igenom. Rent praktiskt svarar du på ett antal frågor via datorn eller telefonens filmkamera. Sedan lägger du till dina främsta egenskaper och erfarenheter. Det tar cirka 10–15 minuter och resultatet är en video på 1 minut. Du väljer själv när och till vem du vill dela din video-cv. För att få tillgång till tjänsten, gå in på http://unionen.cvplay.se/ INBLICK 11 Flexpension. Ger mer pengar och tid när du vill börja sluta jobba. Vi vill att du ska få mer tjänstepension och bättre möjligheter att gå ner i arbetstid oavsett var i det privata arbetslivet du jobbar. Därför arbetar vi i avtalsrörelsen 2016 för att flexpension ska finnas med i alla medlemmars kollektivavtal. Kan du också få mer pengar och tid? www.flexpension.se 12 INBLICK ”Med flexpension får jag både tid att mejsla fram mina biceps och pengar att äta så mycket kvarg jag orkar. Tack Unionen!”
© Copyright 2024