Spänning när SCB släpper siffror
Källa:företag TIDNINGEN FÖR UPPGIFTSLÄMNANDE FÖRETAG n STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2015 Spänning när SCB släpper siffror ... Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson LÄS OM: n Samarbete mellan myndigheter för att underlätta för företag n Kostnad för arbetskraft i Sverige och Europa n Modernare lönestatistik Jämställdheten i företags branschen n Statistikens betydelse för ett krigshärjat land i Afrika n GD HAR ORDET Källa:Företag Källa:Företag är Statistiska centralbyråns tidning för uppgiftslämnande företag Ansvarig utgivare: Stefan Lundgren, SCB, 08-506 941 00 Redaktion: Monica Holmberg, SCB, redaktör 019-17 61 67 Redaktionens adress: SCB, 701 89 Örebro 019-17 60 00 monica.holmberg@scb.se Layout: Ateljén, SCB Tryck: TMG Taberg, januari 2015 341 123 TRYCKSAK Källa:Företag trycks i en upplaga av 10 500 exemplar och distribueras till uppgiftslämnande företag. Foto omslag: Nordea ISSN 1654-6725 SCB scb@scb.se Box 24300 Besöksadress: Karlavägen 100 104 51 Stockholm 08-506 940 00 Besöksadress: Klostergatan 23 701 89 Örebro 019-17 60 00 SCB:s statistikservice information@scb.se 08-506 948 01 2 SCB gör det lätt att lämna rätt uppgifter LÄTT ATT LÄMNA rätt uppgifter – det är ett av fyra övergripande mål i den strate gi som SCB tagit fram nu under hösten. Det är ett högt ställt mål som inte bara innebär att underlätta uppgiftslämnan det rent tekniskt, utan också att hitta sätt och vägar att återanvända data och samla in smartare. Målsättningen är bättre kvalitet i läm nade uppgifter och minskad belastning för företagen. Flera artiklar tar här upp hur vi på olika sätt försöker arbeta för att ta oss mot det målet. Statistik är en bärande del av demo kratin, det är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Utan statistik får våra beslutsfattare svårt att fatta välgrun dade och objektiva beslut. Statistiken fungerar som underlag för nya idéer för att utveckla och förbättra samhället och invånarnas välstånd. Det ställs därför höga krav på kvalitet och det gäller att statistiken publiceras exakt 9.30 på utlo vad dag – och till alla. Behovet av statistik är till synes omättligt. I takt med nya samhälls fenomen, finns behov av att mäta och förstå det som händer. Ett sådant om råde är den ökade globaliseringen. En viktig del i globaliseringen är nära sam arbete mellan Europas statistikbyråer. Arbetet börjar nu ta form i gemensam ma företagsregister, mer harmoniserade begrepp ”Statistiken och definitioner men även fungerar som nya undersökningar för att kartlägga exempelvis ”glo underlag för bala värdekedjor”. nya idéer för Samtidigt som kraven att utveckla ökar är det vårt ansvar att utforma nya undersökning och förbättra ar så att de blir enkla att samhället och fylla i och förstå. Därför är vi tacksamma för gott sam invånarnas arbete med Sören Karlsson välstånd.” på BAS och samarbetet med Bolagsverket och Skatte verket när det gäller att ta fram standar der för maskinell överföring av bokfö ringsdata. SCB gör det lätt att lämna rätt uppgifter! Stefan Lundgren Generaldirektör INNEHÅLL 4 5 6-7 8-9 10 11 12-13 14-15 16 Myndighetssamarbetet Starta och driva företag Kan uppgiftslämnandet göras enklare? Kostnad för arbetskraft i Sverige och Europa När SCB släpper siffror … Bättre lönestatistik Om jämställdhet i företagsvärlden Statistik gör länder bättre Närområdesprofil för information om marknaden NYHET! Visualiserad svensk turism Källa:FÖRETAG 2015 Cecilia Hertzman, avdelningschef för Datainsamling från företag och organisationer vid SCB, cecilia.hertzman@scb.se Om du vill gå fort – gå ensam. Om du vill komma långt – gå tillsammans med andra. Angela Merkel Samarbete – det är vad som präglar vår verksamhet just nu VI SAMARBETAR nationellt genom Uppgiftslämnarutredningen och genom uppdraget att förenkla för företag. Vi samarbetar genom myndig hetssamverkan i verksamt.se – portalen som försöker hjälpa företag tillrätta när det gäller myndighetskontakter. Och så samarbetar vi i form av kom petensöverföring till länder i framförallt Västra Balkan, Öst europa, Afrika och Asien. Vad innebär då Uppgifts lämnarutredningen? Utredningen är statlig, med uppdrag att lämna förslag på hur uppgifter från företag till statliga myndigheter som regel endast behöver lämnas en gång. Utredningen arbetar tillsammans med Bolagsver ket, Skatteverket, SCB och Till växtverket för att utveckla nya funktioner inom ramen för verksamt.se. Avsikten är att ni företagare ska lägga mindre tid på administration. Cecilia Magnusson Sjöberg, som leder Uppgiftslämnarut redningen beskriver det så här: Källa:FÖRETAG 2015 ”En första funktion inne bär att man kan se grundläg gande uppgifter, t.ex. namn och adress som redan finns registrerade vid Bolagsverket, Skatteverket och SCB. Dessa syns också när företag lämnar uppgifter via en e-tjänst till en myndighet. En andra funktion innebär en överblick över de krav som myndigheter har på uppgifts lämnandet för just det före tagets verksamhet utifrån 14 myndigheters kartläggning. En tredje funktion innebär att myndigheterna i större ut sträckning än idag meddelar skyldigheter att lämna uppgif ter, s.k. avisering av uppgifts krav. Denna service utvecklas inom ramen för Mina meddelanden. För att företagare ska upp leva påtagliga lättnader krävs att många myndigheter är anslutna till systemet – det kan ta tid. På sikt hoppas vi att kommuner, landsting och länsstyrelser inkluderas i ar betet. Vi är i början av en spän nande resa!” Annat på gång ... Ett annat projekt som vi precis dragit igång är ett samarbete mellan Bolagsverket, Skatte verket och SCB för att samord na ekonomisk information. Längre fram i tidningen kan du läsa om olika samarbeten myndigheter emellan. Man lär sig otroligt mycket genom samverkan, både kunskap som är nyttig och kunskap som är av lite mer lättsam karaktär. Bland annat har jag blivit varse, genom mitt utbyte med våra kollegor i Somalia, att kamelerna från Puntland är de mest välsma kande i hela världen! Cecilia Hertzman 3 Myndighetssamarbetet Starta och driva företag Sedan januari 2014 är SCB officiellt med i myn dighetssamarbetet Starta och driva företag. Det ska förenkla för er företagare och förbättra myndigheternas arbete med information och service. Många samverkar för att företagare lättare ska finna information om att starta, driva och utveckla sin verksamhet. F rån början ingick Bo lagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Numera är gruppen utökad till elva myndigheter: Till växtverket, Bolagsverket, Skatteverket, Tullverket, PRV, Arbetsförmedlingen, Försäk ringskassan, Pensionsmyndig heten, SCB, Jordbruksverket och Lantmäteriet. Samarbetet består av olika produkter som webbsidan verksamt.se, broschyren Starta företag och Starta företag-dagar. Verksamt.se innehåller samlad information för dig som företagare och du hittar även broschyren Starta företag som du kan ladda ner i olika former – exempelvis lättläst. Du hittar aktuella regel verk och nyttig information om både ekonomiskt stöd och rådgivning, och svar på de vanligaste frågorna från före tagare om att driva eller starta företag. Du får hjälp med att planera, komma igång och re gistrera ditt företag. Starta företag-dagarna är de cirka 30 dagar per år då 4 myndighetssamarbetet besö ker olika städer för att ge infor mation om att starta företag. Mer information och anmälan gör du via verksamt.se. Vi medverkar också på olika event, exempelvis Eget företag på Älvsjömässan. Där vill vi skapa relationer och kontakter till er företagare och blivande företagare och upplysa om informations kanalerna och den service vi kan ge. Myndighetssamarbetet är till för er företagare eftersom informationen finns samlat på ett ställe – kostnadsfritt. Det ger också myndigheter möjlighet att effektivisera verksamheten och lära av var andra. Heidi Törmälä heidi.tormala@scb.se LÄTT ATT LÄMNA RÄTT Bolagsverket, Skatteverket och SCB har i höst startat ett samarbete kring återanvändning av ekonomisk information. Målet är att underlätta för våra olika uppgiftslämnare genom att använda gemensamma begrepp där det går. Uppgiftslämnarna ska känna trygghet i att de lämnar rätt uppgifter till oss utan tolknings problem. Vi vill också underlätta genom att de ska kunna hämta data direkt från redovisningen. En internationell standard för utbyte av redovisningsinfor mation, XBRL, eXtensible Business Reporting Language, är på fram marsch. Formatet är obligato riskt inom EU för finansiella företag och blir troligen det även för börsnoterade företag inom en snar framtid. I myndighetssamarbetet ut går vi från årsredovisning för de företag som omfattas av regel verket K2 för mindre företag, och tittar på dess motsvarigheter i blanketter för deklaration och för undersökningen Företagens ekonomi hos SCB. Idén är att ta fram en prototyp för att struktu rera enligt XBRL. Vi är medvetna om att vi först behöver ”städa” i begreppsfloran på de egna myn digheterna. Anna-Greta Erikson annagreta.erikson@scb.se Källa:FÖRETAG 2015 Kan uppgiftslämnandet göras enklare? Och kan samtidigt kvaliteten på uppgifterna förbättras? Ja, det är möjligt genom samordning med företagens bokföringssystem och ett gott samarbete mellan SCB och BAS, skriver här Sören Karlsson på BAS. SAMBANDEN MELLAN olika statistiska undersökningar och bokföring är inte alltid tydliga. De begrepp och ter mer som används vid SCB är inte självklara för uppgifts lämnare. Detta kan negativt påverka både effektiviteten att ta fram uppgifter och kvalite ten i det material som lämnas till SCB. Bättre med gemensamma termer Ur SCB:s perspektiv som in samlare är det mest naturligt att utgå från ett national ekonomiskt synsätt med tillhörande begreppsapparat eftersom många uppgifter ska användas till nationalrä kenskaperna. Ur företagens synvinkel är nationalekonomi och dess begrepp i många fall oklara och väcker frågor – ex ”Utgångspunkten bör vara att informationen ska kunna hämtas direkt från bokföringen.” empelvis reala investeringar, kapitalföremål och investeringsobjekt. Hos företagare är istäl let en företagsekonomisk eller skattemässig begreppsapparat det mest naturliga. För er lig ger det närmast till hands att använda begrepp som anlägg- Källa:FÖRETAG 2015 ningstillgångar, anskaffningsvärde och redovisat värde. Till saken hör också att era val av redovisningsregler, exempel vis K-regler, påverkar hur olika poster bokförs. Det finns alltså starka skäl för att utgångspunkten för uppgiftslämnandet tas i fö retagsekonomiska begrepp, synsätt och aktuella redovis ningsregler. Utgångspunkten bör vara att informationen ska kunna hämtas direkt från bokföringen. I det fall där nationalräkenskapernas krav absolut inte kan uppfyl las genom den information som kan hämtas direkt från bokföringen, bör det i under sökningen tydligt anges hur konvertering kan ske. SCB och BAS – tillsammans med norm givare, företrädare för redo visningsbranschen och andra intressenter – kan arbeta för en gemensam terminologi i SCB:s undersökningar. Bokföringsboken som stöd I boken Svensk Redovisning – Bokföringsboken ger BAS ut förliga instruktioner till alla konton i kontoplanen. Från och med 2014 finns i dessa in struktioner kopplingar direkt till olika SCB-undersökningar t.ex. Företagens ekonomi, FEK och Näringslivets investeringar. Här har SCB och BAS samver kat för att underlätta uppgifts lämnandet. I många fall måste den in formation som SCB frågar ef ter hämtas från olika konton i ett företags bokföring. Genom att upprätta förteckningar över de konton som kan vara aktuella i en blankett, kan uppgiftslämnandet bli enk lare. Detta är ett område som vi utvecklar tillsammans och som sannolikt kan ha stor betydelse för enklare uppgifts lämnande och ökad kvalitet på uppgifterna. Sören Karlsson, BAS soren.karlsson@bas.se OM BAS BAS-kontoplanen används i stort sett av alla svenska företag. n BAS-intressenternas Förening förvaltar och utvecklar BAS-kon toplanen. n Föreningens medlemmar före träder branschorganisationer, intresseföreningar och statliga myndigheter. n Läs mer om bas på bas.se n 5 Kostnad för arbetskraft i Sverige och Europa Vad kostar anställd personal? Hur skiljer det sig mellan branscher och länder? VART FJÄRDE ÅR genomförs undersökningen Labour Cost Survey, LCS i samtliga EUländer. Syftet är att mäta ar betskraftskostnadens nivå och struktur. Löner utgör störst andel av totala arbetskostnaden för en arbetsgivare, men kostnader tillkommer för exempelvis lagstadgade och avtalade so ciala avgifter. Uppgifter från senaste mätningen avser år 2012 och presenteras i denna artikel. LCS används som underlag för att analysera ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, sys selsättning och arbetskrafts kostnaden per bransch i olika länder och regioner. Använ dare är i huvudsak Eurostat, Europeiska Centralbanken och andra EU-institutioner, men det finns också en rad nationella användare. Resulta ten från LCS används till såväl makroanalyser som mer hand gripliga beslut, exempelvis kan arbetskraftskostnaden i olika länder ha betydelse när beslut tas om var ett företag ska lägga sin produktion. Statistikinsamlingen, som omfattar både privata företag och offentlig sektor, kan ibland upplevas komplex då det ofta behövs uppgifter från löne-, personal- och ekonomisystem. Sverige har valt att hålla nere urvalet för att minska uppgifts lämnarbördan och därför blir utvalda företag särskilt bety delsefulla för slutresultatet. Inrapporteringen har fungerat väl och svarsfrekvensen i Sve rige är hög. Relativt kostsamt i Sverige Resultaten visar att det är re lativt kostsamt med anställda i Sverige jämfört med många länder – i genomsnitt 324 kro nor per arbetad timme år 2012, där lönen utgör 221 kronor. Lägst ligger Hotell och restaurangverksamhet med 220 kronor och högst Finans- och försäkringsverksamhet med 557 kro nor. Alla kostnader ingår som Genomsnittlig arbetskraftskostnad per timme i Euro, 2012 60 50 40 30 20 Frankrike Luxemburg Nederländerna Tyskland Finland Österrike Irland Italien EU (28 länder) Island Storbritannien Spanien Cypern Slovenien Portugal Malta Tjeckien Kroatien Slovakien Estland Polen Ungern Turkiet Lettland Litauen Serbien Rumänien Makedonien Bulgarien Danmark Belgien Sverige 0 Norge Schweiz 10 Källa: Underlag från Eurostats databaser 6 Källa:FÖRETAG 2015 Foto: iStock ”Det är relativt kost samt med anställda i Sverige jämfört med många länder” arbetsgivaren har för anställd personal. Det innefattar lön, bonus, förmåner, lagstadgade och avtalade sociala avgifter, särskild löneskatt, kostnader för personalutbildning, per sonalvård, rekrytering, andra arbetskraftskostnader och av drag för eventuella bidrag. Kostnad för anställd per sonal varierar mellan län derna. Diagrammet visar den MER INFORMATION Resultat och information från un dersökningen för olika länder publi ceras främst på eurostat.eu och till viss del på scb.se. I Eurostats databaser finns mer detaljerad statistik uppdelat på t.ex. näringsgrenar och storleksklasser på företag. Källa:FÖRETAG 2015 genomsnittliga arbetskrafts kostnaden per arbetad timme i ett antal europeiska länder, för företag med tio eller fler anställda. Norge har den hög sta arbetskraftskostnaden på 57 Euro, därefter kommer Schweiz, Danmark, Belgien och Sverige. I Sverige är kost naden 37 Euro och EU-snittet ligger på 24 Euro. Lägst ligger Bulgarien, Makedonien och Rumänien, med en kostnad under 5 Euro. Vid analys av skillnader mel lan länder är det bra att känna till ett lands sociala system, ex empelvis hur vissa skatter han teraras. Diagrammet visar inte hur stor andel av lönen som går till inkomstskatt och visar därför inte vad de anställda får utbetalt. Statistiken tar inte heller hänsyn till prisnivå och skillnader i köpkraft. Trots skillnader i prisnivå och köpkraft, ger statistiken en övergripande och intressant bild över arbetskraftskostna derna i Sverige och Europa. Veronica Andersson veronica.andersson@scb.se 7 Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson talade i höstas på SCB:s välbesökta konjunkturseminarium. Han beskriver sig själv som mångårig storkonsument av ekonomisk statistik och ger här sin syn på vardagen som användare. När SCB släpper siffror ... Foto: Matton PÅ NORDEA RESEARCH i Stockholm servar vi vårt handlargolv, våra kunder och vår ledning med analyser av och prognoser på den svenska ekonomin. Tidsperspektivet är ibland mycket kort – till exempel nästa KPI-siffra eller arbets löshetsnotering – men ibland sträcker sig våra prognoser några år framåt i tiden. Vi delar alla andra användares ”Och det går fort. självklara behov av oberoende Den första marknads statistik av god kvalitet. Det som däremot är speciellt på de finan reaktionen sker i regel siella marknaderna är vikten av på några sekunder. ” att publiceringen sker på rätt sätt. När överraskande utfall för centra la variabler publiceras är nämligen marknads rörelserna ibland mycket stora. Och det går fort. Den första marknadsreaktionen sker i regel på några sekunder. Ibland kan rörelserna korrige ras en stund senare om det visar sig att det finns skäl att ompröva ett utfall, men även då är kurs rörelserna i regel över på någon enstaka minut. 8 200 miljarder kronor – varje dag Omsättningen av svenska räntepapper är om kring 200 miljarder kronor – varje dag! Kronan växlas till ännu större belopp. Det ger en finger visning om vilka summor det handlar om när SCB:s statistik får de finansiella marknaderna att omvärdera priset på olika tillgångar. Därför är det naturligtvis centralt att SCB:s statistik publiceras på exakt rätt sekund genom alla relevanta kanaler, att hemsidan och databa serna fungerar och att SCB:s kontaktpersoner är anträffbara. Det får inte finnas någon slumpmäs sighet i vem som först får ta del av statistiken el ler vem som får bakgrundsmaterial. Problem vid publicering, vilket är ovanligt och dessutom allt mer sällsynt tack och lov, förtar också intrycket av statistiken och i förlängningen av hela SCB. Utfallet via mikrofon och högtalare Vår rapportering av SCB:s viktigare statistikrelea ser sker i flera steg. Vi ger direkt en första kom mentar om utfallet via mikrofon och ett hög talarsystem som når inte bara vårt handlargolv i Stockholm utan även de i Göteborg, Malmö, Köpenhamn, Oslo och Helsingfors. Inom fem minuter mailar vi ut en första kommentar och inom 30 minuter en mer fyllig analys. Därefter går vi igenom siffrorna mer grundligt och inser då vad vi egentligen borde ha sagt i de tidigare kommentarerna. SCB:s pressmeddelanden är stela och byråkra tiska – precis som de ska vara! SCB ska kallham rat konstatera vad som hänt. Om SCB till exem pel värderar utfallet kan det ge intryck av att det ligger särskilda intressen bakom statistikpro duktionen och att den inte är oberoende. Källa:FÖRETAG 2015 Att definiera vad som ska mätas – en grannlaga uppgift En erfarenhet som mångårig storkonsument av ekonomisk statistik är att användare underskat tar svårigheterna med att producera statistik. I den meningen har SCB en otacksam uppgift. Det finns användare som förväntar sig att siffrorna ska presenteras dagen efter perioden den avser, spegla ekonomins och samhällets alla skeenden, vara en perfekt avbild av verkligheten och aldrig revideras. En sådan statistikproduktion är natur ligtvis en utopi. Bara en sådan sak att definiera vad som ska mätas är en grannlaga uppgift. Fråga till exempel KPI-nämnden vad det kostar att bo i ett hus som man själv äger och du får lika många svar som det finns ledamöter i nämnden. Källa:FÖRETAG 2015 ”Min erfarenhet är att SCB:s statistik står sig bra jämfört med andra länders. SCB gör ett bra jobb helt enkelt.” Foto: Nordea Ansvar att förstå Att tolka statistik kan vara svårt. Ett ansvar vilar även på oss användare. Vi måste sätta oss in i statistiken och förstå vad den avser. Alltför många gånger har ekonomer och journalister gjort feltolkningar eller kritiserat statistiken därför att man inte förstått vad den står för. Vi behöver hela tiden SCB:s hjälp för att förstå statistiken och för att minska risken för missför stånd. Överlag är det centralt att SCB har en nära dialog med oss användare. Som analytiker med fokus på den lilla och öppna svenska ekonomin följer vi även statistik för den internationella ekonomin. Min erfa renhet är att SCB:s statistik står sig bra jämfört med andra länders. SCB gör ett bra jobb helt enkelt. Statistik av god kvalitet är dock inget man ska ta för givet. Jag kan känna en oro för de utmaningar som SCB står inför. Kraven på sta tistiken ökar, och då inte minst via EU:s förord ningar. Dessutom blir ekonomin allt svårare att mäta samtidigt som företag och hushåll förefal ler mindre benägna att svara på enkäter. Detta samtidigt som SCB:s anslag är eftersatt. För politikerna är det lätt att ta till besparing ar på SCB och andra statliga myndigheter för att finansiera utgiftsökningar på andra områden. Problemet är att det riskerar att urholka den grundfunktion för samhället som statistiken faktiskt utgör. Torbjörn Isaksson, Nordea 9 Bättre lönestatistik Under 2014 infördes en ny yrkesnomenklatur. Anledningen var att flera nya yrken tillkommit och att det var dags att spegla arbetsmarknaden på ett riktigt sätt. VID INSAMLINGEN AV statistik över lönestruk tur för 2014 infördes en reviderad yrkesnomen klatur – SSYK2012, som bland annat ska använ das av Yrkesregistret. SSYK står för Standard för svensk yrkesklassificering och bygger på den inter nationella yrkesstandarden ISCO, som även den har reviderats. SCB har tillsammans med bland annat Arbetsförmedlingen tagit fram denna revidera de version av SSYK96. Flera yrken har tillkommit och det var dags att spegla arbetsmarknaden på ett bättre sätt – lönestatistiken över yrken blir därmed bättre. Nya SSYK SSYK2012 är ett system för gruppering av indivi ders yrken och den klassificerar personer efter arbetsuppgifter. Den kan användas för att orga nisera information om lediga platser, arbets sökande och yrken. Yrkesindelningen är en viktig standard inom arbetsmarknads- och individstatistikens om råde och kan också användas inom företag och organisationer för klassificering av anställda. Nytt är att den svenska standarden kan spegla ansvarsnivåer för chefer. Det infördes dessutom FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK: facebook.com/ statisticssweden 10 två nivåvariabler i insamlingen, antal semester dagar och förmåner som särredovisas. Åldersav gränsningen är nu 18–67 år mot tidigare 18–64 år. Den svenska yrkesindelningen ska dessutom så långt som möjligt tillgodose kraven på interna tionell rapportering och jämförbarhet. Konsekvenser för uppgiftslämnande företag Företagen fick koda om all personal till den nya standarden. Det har inneburit ett stort och i många fall betungade jobb. SCB har svarat på frågor och informerat på scb.se. Vi har också informerat en rad lönesystemsleverantörer om förändringarna. Övergången till ny SSYK får konsekvenser i form av tidsseriebrott i lönestatistik över yrke, som är en efterfrågad statistik. Dock överväger de positiva effekterna, när vi nu kan redovisa lön för yrken som speglar arbetsmarknaden på ett bättre sätt. Hur arbetar SCB med de insamlade löneuppgifterna? SCB granskar inkomna uppgifter mer utförlig med tanke på förändringarna. Merparten har kodat om sin personal och vi hoppas på giltiga och uppdaterade yrkeskoder för alla anställda i de utvalda företagen – för att publicera lönesta tistik per yrke med god kvalitet. Lönestatistiken I september förra året drog SCB igång den årliga insamlingen av lönestatistiken för privat sektor. Varje år är runt 8 000 privata arbetsgivare utvalda att redovisa löneuppgifter för sina anställda, och i maj året efter publiceras uppgifterna på scb.se. Totalt handlar det om över en miljon uppgifter. SCB samarbetar med flera arbetsgivarorgani sationer för att minska uppgiftslämnarbördan. Utvalda företag representerar flera i sin bransch och är viktiga för att man i slutändan ska kunna göra en skattning av lönerna på hela den privata arbetsmarknaden. Källa:FÖRETAG 2015 Vikten av korrekt lönestatistik och yrkeskoder Statistiken används både i Sve rige och övriga världen för beräk ningar av samhällsekonomins utveckling. Lönestatistiken har idag ett stort antal användare och intressenter. Det kan handla om forskare, andra statliga myn digheter, nationalräkenskaperna på SCB, internationella organi sationer och inte minst allmän heten som kan hitta lön för sitt yrke på scb.se. Lönestatistiken är också viktig för att analysera osakliga löneskillnader mellan olika grupper på arbetsmarkna den, exempelvis mellan kvinnor och män. Mer lönestatistik på scb.se Du kan använda lönedatabasen på webbplatsens startsida. Indel ningen på yrke är grov. I Stati stikdatabasen finns en finare indelning på just yrke, dock inte de minsta med risk för att röja enskilda företag eller individer. Om jämställdhet i företagsvärlden Fler män än kvinnor är företagare i Sverige – 72 respektive 28 procent. Fler män än kvinnor kan också tänka sig bli före tagare, enligt Tillväxtverkets Entreprenörskapsbarometer. Hur ser då skillnaderna ut i företagsform … Ett företag kan drivas som ett egenföretag eller som ett fåmansaktiebolag. Bland manliga företagare driver 40 procent aktiebolag och 60 procent är egenföretagare. Bland kvinnor är motsva rande siffror 25 respektive 75 procent. Egna företagare 20-64 år efter näringsgren 2013 Kvinnor % 100 80 60 40 20 Män 0 20 Enheter för vård och omsorg 40 60 80 100 % Personliga och kulturella tjänster m.m. Utbildningsväsendet Företagstjänster Hotell och restauranger Handel … och hur ser uppdelningen ut efter näringsgren? I diagrammet ser vi en jämn könsfördelning endast inom utbildningsväsendet. I två näringsgrenar dominerade kvinnorna, i de övriga männen. Fastighetsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverknings- och utvinningsindustri Informations- och kommunikationsföretag Kreditinstitut och försäkringsbolag Transportföretag Byggindustri Företag inom energi och miljö % 100 20 40 60 80 0 20 40 60 80 100 % Källa: Arbetskrafftsundersökningarna, AKU 2013 Daniel Widegren daniel.widegren@scb.se TIPS PÅ LÄNKAR Statistikdatabasen: statistikdatabasen.scb.se Lönedatabasen: scb.se/Lonedatabasen/ Löneatlasen: scb.se/Kartor/Loneatlas Uppgiftslämnarinformation: scb.se/slp Källa:FÖRETAG 2015 MER INFORMATION Varje box representerar en näringsgren. På uppdrag av regeringen presenterar SCB könsuppdelad statistik i fickboken På tal om kvinnor och män och på scb.se/jamstalldhet. antalet företagare i respektive näringsgren. Storleken på boxen är proportionerlig mot Bredden visar könsfördelningen, kvinnor till vänster och män till höger. På scb.se presenteras statistik kopplat till de jämställdhets politiska delmålen och inom tre fördjupningsområden. Ett område är Entreprenörskap och företagande med bland annat Förutsättningar för företagande, företagens ekonomi, operativa företagsledare och representation i styrelser. Helena Löf helena.lof@scb.se 11 Statistik gör länder bättre Statistik är en av grundpelarna i ett modernt samhälle. Beslutsfattare behöver underlag för att fatta beslut och följa upp ett lands utveckling. Källa:Företag träffar Jean-Pierre Ntezimana på SCB:s avdelning International Consulting Office, ICO som berättar om SCB:s bidrag till att bygga upp statistikkunskap i länder utanför EU. S edan år 1983 arbetar SCB med kunskaps överföring inom kompe tensområdet statistik på den internationella marknaden utanför EU. – SCB har en enorm erfaren het och expertis inom stati stikutveckling och vi har ett väldigt gott renommé interna tionellt. Vi är en av de ledande statistikmyndigheterna i värl den att hjälpa andra att bli bättre, konstaterar Jean-Pierre. Fokus för SCB:s interna tionella arbete är de svenska biståndsländerna, i dagsläget på Västra Balkan, Östeuropa, Afrika och Asien. Det handlar dels om att överföra kunskap om den övergripande styrning en och ledningen av statistik produktionsprocessen och det statistiska systemet, dels om enskilda statistikområden. Det handlar både om kunskap hos de som ska ta fram statistiken och de som ska använda den. Flera aktörer behöver samord na sig för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Spännande projekt på gång med Somalia Ett nytt spännande projekt är på gång – Somalia. Landet be står i nordväst av Somaliland, som förklarat sig självständigt men som inte blivit erkänt av 12 världssamfundet, i nordöst av den delvis självstyrande regio nen Puntland, inte heller den erkänd av världssamfundet, samt södra Somalia med hu vudstaden Mogadishu. Södra Somalia har de se naste dryga 20 åren varit krigs härjat även om regeringen har ”När UNFPA gjorde folkräkningen satt man exempelvis posterade vid olika vattenhåll som är frekvent besökta av nomader under torr perioden för att kunna räkna även de som inte har en fast bosättning.” ökat sin territoriella kontroll över de södra delarna under de senare åren. Många utma ningar återstår dock, då en del områden fortfarande är i hän derna på Al-Shabaab. Puntland är också en del i den federala regeringen. – Förfrågan från Sida om att inleda ett samarbete med Somalia, visar verkligen hur viktig statistiken är i upp byggnaden av ett lands infra struktur, säger Jean-Pierre. Biståndsgivare, Världsbanken, Internationella valutafonden och andra står på kö för att få underlag som belyser alltifrån hur många invånare det finns i landet, vad de livnär sig på, hur utbildningsnivån ligger till, hur inflationen ser ut, vad som är de viktigaste import- och ex portvarorna och vad landet har för ekonomisk tillväxt. Efter frågan är enorm och utbudet i stort sett noll. Lösningsfokuserade arbetssätt Arbetet som väntar SCB i Somalia är både spännande och utmanande. Oroligheterna i landet har lämnat sina spår och nästan hela statsapparaten behöver byggas upp på nytt. Det gäller även statistikområ Källa:FÖRETAG 2015 Bild: NyföretagarCentrum Foto: iStock det där SCB behöver vara med och bygga upp det mesta från grunden. Jean-Pierre berättar att So malia kommer ställa oss inför helt nya sätt att arbeta. – Det ställer krav på oss att vara lösningsfokuserade och innovativa. På grund av det instabila läget i delar av landet kommer vi inte att ha några statistikkonsulter på plats – arbetet får i så fall koordineras och utföras i grannländerna. Koordinering av arbetet inom detta projekt kommer också vara lite speciellt då SCB ska samverka med tre statis tikenheter – eller rättare sagt tre avdelningar för statistik inom planeringsministeriet i Mogadishu, Garowe-Puntland och Hargeisa-Somaliland. Det Källa:FÖRETAG 2015 arbetar dessutom väldigt få personer på de respektive sta tistikenheter, med låg utbild ningsnivå. – Projektet kommer i första hand att handla om utbildning och bygga upp statistikkompe tens, säger Jean-Pierre. Men det är också viktigt att vi kommer igång med de mest centrala indikatorerna som efterfrågas av världssamfundet och av de lokala beslutsfattarna. För när varande färdigställs en begrän sad folkräkning med hjälp av UNFPA*, som kommer ge mycket information att arbeta vidare med. Folkräkningen är också en förutsättning för att kunna gå vidare med en Hushållsundersökning där in dividers konsumtion och kon sumtionsmönster undersöks. Hushållsundersökningen är en viktig komponent både för be räkning av inflation och BNP. Fattigdom och analfabetism Hur gör man då statistik i ett land som präglas av stor fattigdom och utbredd anal fabetism? När UNFPA gjorde folkräkningen satt man ex empelvis posterade vid olika vattenhåll som är frekvent besökta av nomader under torrperioden för att kunna räkna även de som inte har en fast bosättning. Det är ett bra exempel på innovativ statis tikinsamling när den fungerar som allra bäst! Cecilia Hertzman *UNFPA, the United Nations Population Fund 13 För småföretagare och vid nyetablering – SCB:s närområdesprofil Närområdesprofilen är en populär produkt som ger dig information om marknaden. Den vänder sig i första hand till dig som ska, eller precis har startat företag. Snabbt får du ett marknadsunderlag att ta med till banken som stöd till din affärsidé. Hur går det till? Hur många bor eller arbetar inom en radie på 500 meter? Hur många kan nå mig inom 30 minuters bilresa? Med hjälp av en adress från dig, ringar vi in ett område utifrån en radie eller körtidssträcka, beroende på vad som passar dig bäst. Närområdesprofilen ger ett intressant under lag för planering vid nyetablering: Passar läget för just min rörelse, når jag min målgrupp om jag lägger verksamheten här? Vilken information får jag? När du valt område skapar vi en statistikrap port i excel med tabeller och diagram som ger svar på följande frågor: • Hur ser åldersstrukturen ut på de boende i närområdet? • Hur många har sin arbetsplats i området? • Hur ser köpkraften ut i området? • Bor folk i bostadsrätt, hyresrätt eller i småhus i närområdet? • Hur många bilar, motorcyklar och mopeder finns det i området? Du får en snabb överblick av ett område – både nattetid och dagtid. Det är många som gör sina inköp på lunchen eller till och från arbetet – du ser alltså hur många som rör sig i området, som boende eller i arbete. Närområdesprofilen ger dig statistik för ut valda geografiska områden. Genom att utnyttja SCB:s många register kan vi erbjuda unika möj ligheter att ge dig svaren på dina frågor. 14 Källa:FÖRETAG 2015 Foto: Scandinav, Anne Dillner EXEMPEL PÅ UPPGIFTER I STATISTIKRAPPORTEN MER INFORMATION om SCB:s Närområdesprofil får du på scb.se under Våra tjänster och Regionala statistikprodukter. Du är också väl kommen att kontakta oss på telefon 019-17 70 60 eller e-post: regionalt@scb.se. Magnus Nyström magnus.nystrom@scb.se Källa:FÖRETAG 2015 15 Nyhet! Visualiserad svensk turism Hur påverkas Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem och campingar av lokala evenemang, nya sevärdheter eller förändringar i infrastrukturen? Finns det någon minsta gemensam geografisk nämnare för anläggningar med hög beläggningsgrad? Hur ser beläggningen ut i fjällen kontra skärgården – eller i din verksamhets upptagningsområde? SCB GER ER MÖJLIGHET till svar på dessa frågor när nu Inkvarteringsstatistikens anläggningsregister har ko ordinatsatts. Med hjälp av GIS har Sveriges alla verksamma hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser i anlägg ningsregistret fått sina unika nord-sydliga och öst-västliga koordinater och kan därmed pekas ut på karta. Anlägg ningsregistret uppdateras löpande med nytillkomna anläggningar. I skrivandets stund innehåller registret drygt 4 500 koordinatsatta anläggningar. – Det koordinatsatta re gistret skapar möjligheter att visualisera näringens utveck ling genom olika tematiska kartor och det öppnar upp Antal gästnätter per län för 2013 11 0000 000 Gästnätter inom 1 km från kust Gästnätter >1-10 km från kust Gästnätter i fjällområde Övriga gästnätter för analyser av turistiskt in tressanta områden som skär genom län och kommuner, säger Karin Hallmén, projektle dare vid SCB. Inkvarteringssta tistiken hjälper till att beskri va ett givet områdes tillfälliga befolkning och kan därmed ses som ett komplement till natt- och dagbefolkningen. Genom att koordinatsätta re gistret kan vi koppla samman Inkvarteringsstatistiken med all annan geokodad data för intressanta tväranalyser! Inkvarteringsstatistiken omfattas precis som SCB:s andra undersökningar av statistiksekretessen. För in kvarteringens del innebär det att data aldrig lämnas ut för grupper med färre än fem an läggningar. Monica Holmberg Kartan visar totalt antal gästnätter per län för 2013. Vikten av närhet till kusten för landets turistnäring framträder tydligt. En betydande del av gästnätterna sker på mycket liten yta, längs kusten och i flera län sker till och med majoritet av gästnätter inom 1 kilometer från kusten, kommenterar Marcus Justesen, GIS-expert vid SCB. Totalt antal gästnätter 16 Källa:FÖRETAG 2015 Avsändare: Statistiska centralbyrån 701 89 Örebro B
© Copyright 2024