hjälper oss att ta socialt ansvar Egenkontroll utan revisorer
Nr 4 december 2010 Årgång 20 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige MIS höstmöte Socialt ansvar hållbart sjukhusbygge revision utan revisorer Deltagarna vid MIS höstmöte fick en fullmatad dag med MIS-nyheter, EMAS Easy, ISO 26000, Posthistoria och det allra senaste om hur bygget och driften av nya Karolinska universitetssjukhuset ska bli så hållbar och miljövänlig som möjligt. ”Hållbarhet - patienten först” kan ge en helt ny känsla för ordet miljövård. Sid 2 ISO 26000 Postens nya modell I mitten av november kom äntligen standarden för socialt ansvarstagande, ISO 26000 på svenska. Världens största standardiseringsprojekt, som pågått i fem år, är slutfört. Vid MIS höstmöte, tre dagar innan standarden lanserades på svenska berättade Kristina Sandberg på SIS, som varit internationell projektledare, om den långa vägen till färdig standard. – Det går att revidera mot standarden, men den är inte certifieringsbar, förklarade hon. Den svenska Posten reviderar numera sin verksamhet utan revisorer. Internrevision används bara vid brister. Med hjälp av en intern ”katalysator” gör ledningsgrupper på olika nivåer egenkontroller. Nätverk och processråd säkrar att de gör vad de ska. – Ledningen har bättre kontroll på sin verksamhet idag eftersom det här innebär att de måste engagera sig mera, berättade Postens kvalitetsspecialist Ann-Marie Sandholm vid MIS höstmöte. hjälper oss att ta Egenkontroll socialt ansvar utan revisorer sid 3 Sid 5 MIS bland sociala medier MIS kommunicerar allt mer på nätet. Hemsidan har funnit länge, i våras kom MIS-bloggen och det senaste tillskottet är MIS på Linkedin. Sid 2 Uppdatera ditt MIS-godkännande Är du MIS-godkänd? Gäller ditt diplom fortfarande? Diplomen gäller i två år innan de måste uppdateras. Sid 2 Kvitto på kompetensen – Jag ser det som ett kvitto på min kompetens, säger Fredrik Rosengren, ny MIS-medlem som också är MIS-godkänd miljörevisor. Sid 5 Vi informerar vad som är på gång inom vår förening Miljöanpassad vård på nytt sjukhus Styrelsemöte 15:e december Ny medlem Ingela Nordin, Becker Industrial Coating, Märsta Ny MIS-godkänd miljörevisor Fredrik Rosengren, Fortum, Stockholm Presentera MIS MIS uppdaterar nu sitt presentationsmaterial. När du som medlem håller utbildningar eller har samlingar får du snart tillgång till ett aktuellt material om MIS. Uppdatera dig Är du MIS-godkänd miljörevisor? Titta på ditt intyg och kontrollera att det fortfarande är aktuellt. Har det gått ut eller är på väg att gå ut, kontakta MIS kansli för att uppdatera. info@mis.a.se Adressen Ska du byta jobb eller arbetsplats? Byter företaget faktureringssystem? Anmäl din nya e-post- och faktureringsadress till MIS kansli. Risken är annars stor att du ramlar ur våra adressregister och missar utskick och viktig information från MIS. info@mis.a.se MIS på Linkedin Nu finns MIS även på nätverket Linkedin som är en kanal att hålla kontakt med arbetskamrater, affärskontakter och informera om sin bransch och yrkesgrupp. För att nå MIS måste du först skaffa en konto. Sedan hittar du MIS här: http://www.linkedin.com/groups?viewMembers=&gid=3 587153&sik=1290168101784 MIS-bloggen diskuterar Häng med i revisionsdebatterna, dela med dig av dina erfarenheter och tipsa dina miljörevisionskollegor om kurser, seminarier, litteratur och nya metoder. Öka medlemsnyttan för dig själv och dina revisionskollegor. Bloggen är din. www.mis.a.se klicka på miljörevisionsbloggen. Arkitekterna Tengbom och Whites bilder av världens mest miljöanpassade universitetssjukhus. 2016 öppnar världens mest miljöanpassade universitetssjukhus, Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Sjukhusets vision: ”Patienten först” kan tillsammans med all miljöanpassning ge begreppet ”miljövård” en helt ny dimension. Spaden för Nya Karolinska sattes i marken i september i år. Men förberedelser, förankring och upphandling har pågått länge. Byggkostnaden beräknas till 14,5 miljarder och hållbarhetsaspekten ska genomsyra både bygget och den kommande verksamheten. Ett särskilt projektbolag ska både utforma, bygga, finansiera och driva sjukhuset (förutom vården som ska drivas av landstinget) i 30 år. Sedan kan Stockholms läns landsting ta över anläggningen, om de inte väljer att förlänga avtalet. Miljöklassade byggnader Anders Göransson, miljösamordnare inom SLL på den förvaltning som ansvarar för Nya Karolinska Sjukhuset, berättade vid Nya Karolinska sjukhuset 8000 rum 36 operationssalar 180 mottagningsrum 800 vårdplatser 320 000 kvadratmeter 14,5 miljarder i investeringskostnad MIS höstmöte hur de jobbar med bygget av världens miljövänligaste sjukhus. – Byggnaderna ska vara miljöklassade, klimatneutrala och energieffektiva. Vi ska ha lokal energiproduktion i ett berglager och allt från material och avfall till innemiljö och transporter ska vara hållbart, förklarar han. Nuvarande Karolinska sjukhuset är utspritt i många hus på en stor yta. Det är gammalt, omodernt och har stora logistiska problem både inom och utanför sjukhuset. För patienter och personal skulle en renovering innebära stora störningar och därför valde SLL att satsa på ett helt nytt sjukhus. Kompaktare än idag och i anslutning till Karolinska Institutet. Miljöbeteende När husen är klara ska även verksamheten vara hållbar. Bra utrustning ska ge förutsättningar till ökad miljömedvetenhet och beteende hos personalen. Bra kollektivtransporter, bra gång- och cykelvägar och laddstolpar för elbilar ska främja hållbarheten i både personal- och patienttransporter. – Vi ska ett helhetskoncept för hållbarhet, säger Anders Göransson. ISO 26000 är här Lönsamt att ta socialt ansvar Nu är den klar, den första globala standarden för socialt ansvarstagande, ISO 26000. ”Guidance on social responsibility” ska hjälpa företag och organisationer att jobba systematiskt med hållbar utveckling. En undersökning, som gjorts av SIS, visar att det kan löna sig. 85 procent av de svenska konsumenterna kan tänka sig att betala mer om de vet att en vara kommer från ett ansvarstagande företag. På MIS höstmöte, tre dagar innan den svenska lanseringen av ISO 26000, berättade Kristina Sandberg på SIS, som varit internationell projektledare, om den långa vägen till färdig standard. 450 experter, 210 observatörer och 42 internationella organisationer från 99 länder har under fem år arbetat med den globala standarden för hållbar utveckling. Det har kallats för världens största standardiseringsprojekt och trots motstånd och diskussioner – men också applåder – är den nu klar. – Vi fick totalt 26 000 skriftliga kommentarer på standarden så jag är glad att den inte hette ISO 45000, säger en nöjd Kristina Sandberg. Det finns många olika slags modeller, initiativ och teorier för hur företag och organisationer bäst kan ta ansvar för sin omvärld. Just därför är det extra viktigt med en global standard med gemensamma definitioner, principer och metoder för alla, menar Kristina Sandberg. Inte certifieringsbar Standarden ska vara ett stöd och en hjälp för alla företag och organisationer som vill arbeta strukturerat och systematiskt med bland annat mänskliga rättigheter, arbetsmiljö och hållbarhet. – Alla företag och organisationer kan använda standarden och revidera mot den, men den är inte certifieringsbar, påpekar hon eftersom det förekommit sådana missförstånd. SIS har nyligen gjort en undersökning bland svenska konsumenter som visar att merparten är beredda att betala mer för varor och tjänster som kommer från företag som tar ett socialt ansvar. 46 procent anger att de annars väljer bort varorna. Samtidigt tycker så många som 63 procent att företagen inte berättar tillräckligt om sitt sociala ansvarstagande. Definition på socialt ansvarstagande En organisations ansvar för den påverkan som organisationens beslut och aktiviteter har på samhälle och miljön och som genom transparens och etiskt uppförande: • bidrar till hållbar utveckling, inklusive hälsa och välfärd i samhället. • tar hänsyn till intressenters förväntningar. • är förenlig med tillämpliga lagar och i överensstämmelse med internationella uppförandenormer. • är integrerat i hela organisationen och praktiseras i dess relationer. Mer från höstmötet på MIS hemsida Ett 40-tal medlemmar deltog vid MIS höstmöte i mitten av november. Där diskuterades allt från ISO 26000, revision utan revisorer och Nya Karolinska sjukhuset till de senaste föreningsfrågorna och Miljöstyrningsrådets arbete med EMAS Easy som Miljömissivet skrev om i förra numret. Curt Henricson, styrelsemedlem i MIS efterlyste fler synpunkter på den gemensamma plattformen för ledningssystem. Mer information från höstmötet och underlag från de olika föreläsarna hittar du som vanligt på MIS hemsida: www.mis.a.se Vilka vill du se som medlemmar i MIS? Ann-Kristin Castagna, Grontmij: – Jag vill se fler medlemmar från både stora och små företag. Det är bra att kunna bolla idéer med internrevisorer i industriföretag. Jag tror att vi alla kan marknadsföra MIS mera när vi är ute och håller utbildningar. Hos oss har vi några revisionsledare och ytterligare några på gång som skulle kunna vara medlemmar i MIS. Anna-Lena Sjölund, Miljökompassen: – Gärna fler internrevisorer från större företag. Jag tycker vi ska värva dem på utbildningar och kurser i miljörevision. Det är bra om vi kan samarbeta mer och revidera hos varandra. När jag anlitar miljörevisorer kräver jag att de ska vara MIS-godkända, då måste de gå med i MIS. Lena Manner, Elanders: – Det är bra att nätverka med andra företag, men hos oss är miljörevision ofta bara en del av en internrevisors arbete och fokus ligger kanske inte på miljö. Men jag har en kollega i företaget som arbetar ungefär som jag som också borde vara medlem i MIS. Inte skäligt att efterbehandla för att förädla Nytt inom Miljörätten MIS samarbetar med med advokatfirman Vinge för att få ta del av miljölagstiftningen och aktuella rättsfall. Johan Cederblad, advokat på Vinge i bland annat miljörätt, kommer att informera MIS medlemmar i Miljömissivet. Har du frågor kan du kontakta honom på: johan.cederblad@vinge.se Ny möjlighet att bygga kärnkraftsverk 1986 införde Riksdagen förbud att bevilja tillstånd enligt kärntekniklagen för uppförande av nya kärnkraftsverk. Nu har Riksdagen beslutat att häva beslutet. Från och med årsskiftet blir det åter möjligt att bygga nya kärnkraftsverk. Foto: Stefan Nilsson I förra numret tog Miljömissivet upp två rättsfall om jämkning av ansvaret för efterbehandling. Samma vecka som dessa två domar beslutades avgjorde också Miljööverdomstolen ett mål som kan få betydelse för ansvaret för efterbehandling vid exploatering av områden. SJ (Statens Järnvägar) och dess föregångare hade, enligt domen från Miljööverdomstolen (M 6598-09), varit verksamhetsutövare för buss- och järnvägsverksamhet på ett markområde i Uppsala, både före och efter 1969. Verksamheten hade förorenat markområdet. Miljöförvaltningen i Uppsala förelade SJ att utföra efterbehandling till en nivå som motsvarade det som benämns ”känslig markanvändning”. Miljööverdomstolen konstaterade att miljöförvaltningen i Uppsala förelagt en sanering till nivån ”känslig markanvändning” eftersom kommunen planerade att använda området för bostadsändamål. Miljööverdomstolen konstaterade vidare att, om området efter efterbehandlingen, skulle användas för industriändamål, hade det varit tillräckligt att ta bort betydligt mindre mängder föroreningar från området än vad som nu förelagts. Mot bakgrund av att den verksamhet som SJ bedrivit på platsen var av industriell karaktär menade Miljööverdomstolen i sin skälighetsbedömning att det inte var rimligt att SJ skulle sanera till en nivå som åstadkom en förädling av området till nivån för ”känslig markanvändning”. Rättsfallet innebär att under de omständigheter som beskrivs i rättsfallet bör en tidigare utövare av industriverksamhet inte bli ansvarig att bekosta efterbehandling till den del som krävs för att ett område ska vara lämpligt för en mer känslig markanvändning, till exempel bostadsändamål. Här hittar du domen: http://www.tofr.info/Global/06-vagledande-domar/03miljooverdomstolen/efterbehandling-fororenadeomraden/andra-domar/100623-m6598-09.pdf Generellt används nivån ”känslig markanvändning” när ett område ska användas för bostadsändamål och nivån ”mindre känslig markanvändning” när ett område ska användas för industri. Riksdagen beslutade i våras att upphäva förbudet om nybyggnation av kärnkraftsverk. Beslutet kommer att träda i kraft vid årsskiftet. I princip innebär beslutet att antalet reaktorer i drift inte får utökas. En ny reaktor får enbart uppföras om den ersätter en äldre reaktor. Det kommer således aldrig, enligt det nya beslutet, att finnas mer än tio kärnkraftsreaktorer i drift i Sverige. Ett ytterligare krav är att en ny kärnkraftsreaktor enbart får uppföras på samma plats som befintliga, det vill säga i Forsmark, Ringhals eller Oskarshamn. I samband med att förbudet för uppförande av nya kärnkraftsreaktorer upphävs har riksdagen även antagit en ny lag om ansvar för radiologiska olyckor. Den nya lagen skärper ansvaret för den som driver ett kärnkraftsverk och ålägger denne ett obegränsat ansvar med betydligt högre krav på säkerheter för ansvaret än tidigare. Den nya lagen om ansvar kommer att träda i kraft den dagen regeringen bestämmer. Läs mer i kärntekniklagen: http://www.notisum. se/rnp/sls/lag/19840003.htm nd ä k d o g S I M Revision utan revisorer – hur går det till? Postens ledning har bättre kontroll idag Den svenska Posten med totalt 27 000 medarbetare är miljöcertifierad sedan 1999. Vid revisioner har det visat sig att de interna revisorerna är snäppet vassare än de externa och att många enheter inom Posten är duktiga på egenkontroller. För två år sedan beslöt därför Posten att köra egenkontroller istället för internrevisioner och använda internrevision som stöd vid brister. Kvitto och morot När blev du MIS-godkänd, Fredrik Rosengren? – Det är helt nytt, jag blev godkänd i mitten av oktober. Jag är ganska ny även som medlem i MIS. Var det svår att bli MIS-godkänd? – Nej, jag läste kriterierna och såg att jag uppfyllde kraven. Då tog jag fram de dokument som behövdes och skickade in. Varför är det viktigt att vara MIS-godkänd miljörevisor? – Jag ser det som ett bra kvitto, en kvalitetsstämpel på att jag kan mitt jobb. Nu funderar jag på om jag kan gå vidare hos Miljöstyrningsrådet för att få revidera EMAS-registrerade företag. Hur använder du ditt diplom? – Det sitter på väggen som en morot för att påminna mig om att jag ska förnya det om två år igen. Vad jobbar du med? – Jag är miljöcontroller på Fortum och arbetar med miljö och arbetsmiljö på våra anläggningar i Högdalen och Hammarby i Stockholm. Här började jag för två månader sedan och innan dess var jag miljöansvarig på Sandvik i Västberga. Vad anser du vara den viktigaste miljöfrågan idag? – Kemikalier. Vi har många kemikalier, men för lite kunskap om vad som händer när kemiska substanser blandas till cocktails, hur de reagerar med varandra och vilka egenskaper de får då. I mitt jobb ser jag också att vi eldar upp alldeles för mycket hushållsavfall som bör kunna sorteras och återvinnas bättre. Vad gör du privat för att bidra till miljön? – Jag källsorterar så klart alla mina sopor och försöker handla så ekologiskt jag kan, inte bara mat utan även kläder när det är möjligt. Vid MIS höstmöte berättade Ann-Marie Sandholm, Postens kvalitetsspecialist hur alla Postens ledningsgrupper in till distriktsnivå gör egenkontroller i samarbete med en intern så kallad ”katalysator”. Lokala förbättringsgrupper ger input till egenkontrollerna och ledningsgrupperna följer ett dokument med 22 huvudfrågor med delfrågor. Olika nivåer i bedömningarna visar inom vilka områden eventuella åtgärder behöver sättas in. När alla Postens tio regioner gjort sina egenkontroller görs en sammanfattning som redovisas för Postens stora ledningsgrupp. – Vi har nätverk och Anne-Marie Sandholm och Per Liljedahl, miljöchef på Posten vid MIS höstmöte. processråd som säkrar att de gör vad de ska, men katalysatorns viktiga roll är att våga ställa de svåra frågorna, om de verkligen är så bra som de säger, eftersom det ibland finns en tendens att grupperna gör för höga värderingar, förklarade AnnMarie Sandholm. Hon påpekar att de fått accept från Bureau Veritas på sin arbetsmetod och att internrevision görs när de upptäcker brister. Stickprover görs också och Ann-Marie Sandholm ska under 2011 göra oberoende granskningar på varje enhet. Den stora fördelen så här långt menar hon är att ledningsgruppernas engagemang har ökat. – De måste engagera sig mer och har därför bättre kontroll på sin verksamhet idag. Botniabanans vitbok Alla miljöerfarenheter på ett ställe I augusti invigdes Botniabanan, den 19 mil långa järnvägen mellan Ådalen och Umeå som tog elva år att bygga. Banan är det första större projekt som prövats enligt miljöbalken som infördes mitt under planeringen av banan. Banans dragning genom Umeälvens Natura 2000-delta har granskats av både EUkommissionen och miljödomstolar. Resultatet blev bland annat fem nya naturreservat. Miljöarbetet under bygget av banan har inneburit allt från våtmarker och stödutfordring av fåglar till evakueringsrör för grodor och kräldjur. Målsättningen har varit minst lika bra naturförhållanden nu som innan banan byggdes. Botniabanan är det första projekt som lämnat en fullständig miljövarudeklaration. Nu har alla erfarenheter om miljöarbetet samlats i en vitbok som miljöavdelningen på Botniabanan gärna delar med sig av. http://www.botniabanan.se Medlemsblad för föreningen Miljörevisorer i Sverige Ansvarig utgivare: Torbjörn Brorson, ordf MIS Tel: 0708 - 13 12 14 e-post: torbjorn@brorson.pp.se Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift Tel: 08 - 580 150 91 e-post: gunilla.schonning@schonskrift.se Redaktionsråd: Torbjörn Brorson, som ovan Lena Gustafsson, SSL, Tel: 08 - 737 38 02, lena.gustafsson@sll.se, Anders Johansson, Envima, Tel: 013 - 31 42 93, anders.johansson@envima.se, Föreningens adress: MIS c/o Curt Henricson, Kadettgatan 1, 113 33 Stockholm Tel: 0705 - 855 373 e-post: info@mis.a.se Föreningens plusgiro: 41 77 887 - 9 MIS hemsida: www.mis.a.se Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet. ERBJUDANDE FRÅN SIS FÖRLAG TILL MIS MEDLEMMAR FÖRHANDSBESTÄLL! Lätt med 14001 Har du svårt att sälja in nyttan med miljöledning i den egna organisationen? Känns det som medarbetarna inte riktigt förstår och använder ledningssystemet? Lugn, hjälp finnas att få i boken “Lätt med ISO 14001” I boken förklaras miljöledning och ISO 14001 på ett enkelt och tydligt sätt, med hjälp av pedagogiska företagsexempel. Boken passar bra att sprida i hela organisationen oavsett om ni är i fas att införa ISO 14001 eller behöver en nystart i arbetet. Pris: 316 kr (ordinarie pris 395 kr) Processer Ett värdefullt verktyg för dig som vill bygga ett starkt verksamhetssystem från grunden. Boken förklarar vad som menas med en process i administrativa och tekniska sammanhang och visar en praktisk processmodell. Boken behandlar också mål för en process, dess styrning och vilka resurser som krävs för att nå önskat resultat. Pris: 556 kr (ordinarie pris 695 kr) För att erhålla rabatten gör din beställning via www.sis.se/mis >> Vill För du hålla dig uppdaterad miljöoch kvalitetsledning? Genom att anmäla dig till vårt elektroniska att erhålla rabatteninom gör din beställning via http://e2.relationbrand.com/sisforlag/_landningssida-Bestallning_MIS_December_2010/mail.html nyhetsbrev Update, får du en gång i månaden den allra senaste informationen inom ditt ämnesområde. Anmäl dig på www.sis.se/anmalan. Vill du hålla dig uppdaterad inom miljö- och kvalitetsledning? Genom att anmäla dig till vårt elektroniska nyhetsbrev Update, SISfår Förlag Telefon 08-555 Fax 08-555 523 11. E-post sis.sales@sis.seAnmäl dig på www.sis.se/anmalanwww.sis.se du enAB gång i månaden den523 allra10, senaste informationen inom ditt ämnesområde. SIS Förlag AB Telefon 08-555 523 10, Fax 08-555 523 11. E-post: sis.sales@sis.se http://sis.se
© Copyright 2024