Nummer 4 2015 - Akademiska sjukhuset

akademiska sjukhusets personaltidning nummer 4 2015
krönika
Den Duktiga är i
regel kvinna.
vård
Färre platser men
lägre tryck under
sommaren
Storsatsning
på nyanställda
ut veckling Akademiska sjukhuset och
3
personal
Lennart Persson
summerar åren
som direktör
6
ut veckling
­ asarettet i Enköping ska bli bättre på att ta hand
L
om sina nyexaminerade sjuksköterskor och inför
nu ett kliniskt utvecklingsår för att underlätta
­övergången mellan utbildning och yrkesroll.
Patienterna
involveras allt
mer
16
12
Ronden nummer 4 2015
Nummer 4 2015
Ronden är Akademiska sjukhusets
personaltidning sedan 1960.
Redaktion
ronden@akademiska.se
I detta
nummer
Omslagsbild: Inga Larsson, sjuksköterska på avd 3 A sedan juni. Foto: Magnus Laupa
»För vår del ligger
planeringen fast
­avseende verksamhetsinnehållet i
­huset, och vi arbetar
vidare mot samma
slutmål.«
Redaktör
Hannes Ljunghall
018-611 32 27
hannes.ljunghall@akademiska.se
Ansvarig utgivare
Henrik Pederby
Tryck
Strands Grafiska
Tryckt på Arctic Matt 100 g
Annonser
ronden@akademiska.se
018-611 32 27
Biträdande sjukhusdirektör Hans-Olov Hellström
kommenterar turerna
kring fördyringarna av
bygget av ingång 100.
Manusstopp
nr 5/2015: 1 december
Sidan 8
Bättre start för
nyexaminerade
Wallstedt vid ingång 100-bygget.
Hans-Olov Hellström och Helene
Lennart persson
tar farväl
Den nyligen avgångne sjukhusdirektören summerar sin
tid som chef för Akademiska.
Sidan 6–7
snart klart
för invigning
Den 1 november invigs
­Akademiskas nya parkeringshus med plats för 584 bilar.
Sidan 9
9
patienterna
involveras allt mer
12
»Det är ju egentligen märkligt att vi inte redan tidigare
tagit mer hänsyn till hur våra
patienter ser på den vård
de tar del av«, säger Daniel
­Nowinski, patientprocess­
ledare inom värdebaserad
vård kraniosynostos.
Sidan 12–14
dagbok från
avdelning 30 a
redaktör
hannes
ljunghall
Aktuellt
Färre platser
men lägre tryck
Välfungerande samarbeten under sommaren
Ronden
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
ronden@akademiska.se
Det råder fortsatt brist
på sjuksköterskor i svensk
sjukvård och personalomsättningen är hög på
många ställen. En viktig
anledning till att många
yngre väljer att byta
­arbetsplats efter kort tid är
stress och en känsla av att
vara otilltäckligt förberedd
för yrkesrollen.
Nu gör landstinget en
storsatsning på de nyexaminerade sjuksköterskorna
för att underlätta övergången mellan utbildning
och yrkesroll. Under ett år
får de ägna en femtedel av
sin arbetstid till ett kliniskt
utvecklingsår, med gott
om tid för såväl praktisk
träning som föreläsningar
och reflektion tillsammans
med erfarna sjuksköterskor,
handledare och instruktörer. Läs mer på sidan 16.
3
Ronden nummer 4 2015
22
6
Sjuksköterskan Anngela Ingvarsson trivs med de många
och nära patientkontakterna.
Sidan 22–23
vård Sommaren har under
vissa perioder inneburit en
stor belastning för många
verksamheter. Med tanke
på förutsättningarna är
det ändå chefsläkarnas
uppfattning att det har
fungerat relativt väl.
Planeringen för sommaren
startade tidigt och utgick bland
annat ifrån de erfarenheter
man gjorde från föregående
sommar. Liksom tidigare år har
apotekare förstärkt på avdelningarna med utskrivningshjälp och läkemedelsgenomgångar.
I år har stödet vid utskrivningar kunnat ges till alla som
skrivits ut till korttidsboenden,
oberoende till vilken kommun i
länet man skrivits ut till.
– Denna satsning har liksom
tidigare varit mycket uppskattad av kommunerna, som upplever att utskrivningarna fungerar allt bättre, säger Margareta
Öhrvall, chefsläkare.
Varje dag under sommaren
har det hållits platsmöten som
vårdplatskoordinatorerna ansvarat för.
Detta år har alla avdelningar
varit representerade på mötena
och man har fått en god bild av
hur platssituationen och vårdtyngden på de olika avdelningarna varit.
– Samarbetet mellan de olika
avdelningarna har varit mycket
bra och man har gemensamt
försökt lösa de aktuella frå-
margareta öhrvall,
chefsläkare:
Bengt Sandén,
chefsläkare:
Samarbetet mellan de
olika avdelningarna
har varit mycket bra
och man har gemensamt försökt lösa de
aktuella frågorna.
I juli var det i genomsnitt bara tre sängar
som upptogs av
­patienter som väntat
mer än fem dagar på
vård i kommunerna.
gorna. Man har då också diskuterat om man behövde träffas
igen senare under dagen för ny
avstämning, säger Margareta
Öhrvall.
vilket lett till att beläggningen varit aningen lägre under
denna sommar. Att den bara
var aningen mindre betyder att
beläggningen varit hög under
sommaren.
– Samarbetet med kommunerna har i stort fungerat väl,
och under juli var det i genomsnitt bara tre sängar på sjukhuset som upptogs av patienter
som väntat mer än fem dagar
på vård i kommunerna, säger
Bengt Sandén, chefsläkare.
En dag i veckan har representant från Uppsala kommun
kommit till sjukhuset för att se
över aktuella vårdplaneringar. I
samråd har man kunnat diskutera eventuella prioriteringar.
De övriga kommunerna har
man vid behov kunnat nå per
telefon om så behövts.
Trots de förberedelser som
gjordes blev antalet öppna
platser under sommaren lägre
än det mål som sattes upp under hösten, och i genomsnitt
20 färre än föregående sommar. Samtidigt har antalet
inlagda patienter per dag varit
i genomsnitt 23 lägre än 2014,
HANNES L JUNGHALL
Så var sommaren
på avdelningarna
– läs mer på nästa
sida
Försämrad prognos
för Akademiska
ekonomi Akademiska sjukhusets ekonomiska prognos har
försämrats med 100 miljoner
kronor jämfört med i våras.
Enligt den ekonomiska rapporten för januari-augusti räknar
sjukhuset nu med ett underskott
på 200 miljoner för 2015.
– Främsta orsakerna till den
försämrade prognosen är att
sjukhuset inte lyckas möta det
ökade remissflödet för riks- och
regionvård och minska köerna
som planerat. Detta hänger
delvis samman med bristen på
specialistsjuksköterskor inom
framförallt operation, anestesi
och intensivvård som medfört
att vi inte har kunnat utnyttja
operationssalarna fullt ut och
hålla vårdplatser öppna.
Lägre intäkter
gör att vi räknar
med ett försämrat resultat för
helåret, säger
Jan-Erik Sundquist, biträJan-Erik
Sundquist
dande sjukhusdirektör med
ansvar för ekonomi, marknad och
produktion.
I våras identifierade sjukhuset
ett åtgärdsprogram på närmare
200 miljoner, varav cirka 130
miljoner förväntas uppnås under
2015. För att öka produktionen
öppnades en operationsavdelning för kortvårdskirurgi på
Samariterhemmet före sommaren. Sjukhuset har även utvecklat operationssamarbetet med
Lasarettet i Enköping och gjort
en särskild satsning på barnintensiven och dagkirurgin. Dessa
satsningar ger störst effekt
under hösten och kommande år.
För att möta det ökade behovet
av sjuksköterskor infördes i fjol
en studielön för vidareutbildning
inom vissa specialistområden
och till hösten har Akademiska
35 utbildningsplatser på Uppsala
universitet.
– Den försämrade prognosen
för helåret innebär att åtgärdsprogrammet inte räcker. Vi arbetar nu på att ta fram ytterligare
åtgärder för att minska kostnaderna och klara en ekonomi
i balans i år och kommande år,
säger Jan-Erik Sundquist.
4
Ronden nummer 4 2015
5
Ronden nummer 4 2015
Aktuellt
forts. från föregående sida
Katarina Lönn, tf verksamhetschef ortopedi:
– Vi visste i förväg att det skulle
bli tufft. Ett genomgående tema
har varit att vi har haft för få
platser öppna. Det berodde huvudsakligen på att vi har flera
sjuksköterskor som har gått
på föräldraledighet, och vi har
haft svårt att täppa till luckorna
helt. Vi brukar ha 40–46 platser
på sommaren,
men i år blev
det bara 31. Vi
behövde – och
fick – hjälp av
andra avdelningar nästan
alla dagar i
sommar, och det är vi väldigt
tacksamma för. De första två
veckorna efter midsommar var
det riktigt stökigt, sedan har det
gått lite upp och ner.
– Vi har ändå kunnat operera
många patienter i sommar. Vi
har försökt lägga mycket i dagkirurgi och har valt operationsdagar för ett så jämnt flöde som
möjligt. Alla har jobbat jättehårt och vi har haft ett bra samarbete med ortopedoperation.
Charlotta Nordgren Thermaenius, tf verksamhetschef akutsjukvård:
– Sommaren har varit som förväntat, i och med att sjukhuset
har haft färre platser öppna
­totalt jämfört med förra sommaren. Följden
blir att patienterna blir kvar
längre hos oss,
och väntetiderna på akuten
har varit långa
periodvis. Ur
­patientsäkerhetshänseende är
det givetvis bättre med snabbare bedömning av läkare och
placering på vårdavdelning.
– När vi inledde sommar-
planeringen
hade vi 700
sjuksköterskepass där
det saknades
bemanning.
Vi lyckades
sedan fylla i
princip varenda lucka,
Anna Karlsson, Rikard Edin och Elene Persson på 70 B1 är nöjda med årets sommar.
och jag vill
rikta ett stort
tack till alla
som gjorde det
stressad under arbetspassen,
möjligt. Vi hade medarbetare
har haft fler öppna platser än
annars kan man känna sig helt
från vår egen personal som tog
föregående sommar, medan
slut i kroppen efteråt.
extrapass, jag har själv gått in
sjukhuset som helhet har haft
och jobbat kliniskt under en del färre. Vi har inte behövt göra
Elene Persson,
av sommaren, och vi lyckades
några neddragningar på 30 E
sjuksköterska, 70 B1:
även låna in folk från andra
och 50 E, och vi har heller inte
– Jag tycker också att det har
enheter. Samtidigt har vi haft
behövt be andra verksamhetsvarit en bra sommar. En förklamånga oerfarna sjuksköterskor områden om hjälp att ronda
utlokaliserade patienter. Likaså ring är att patienterna genomgående har haft en överkomlig
har medicin- och lungmottaganna karlsson,
ningen fungerat bra. Alla har
vårdtyngd, vilket har gjort det
avdelningschef 70 B1:
fått sin semester och verksammindre stressigt för oss att ta
Vi har haft en
heten har ändå gått ihop sig så
hand om dem.
­fantastisk sommar
att vi har kunnat göra det vi ska.
faktiskt.
Anna Karlsson,
Hjärtsviktsmottagningen på
avdelningschef, 70 B1:
30 E har hållits öppen i sommar, vilket har betydelse för
– Vi har 19 platser i vanliga fall,
att minska antalet återinläggvilket vi brukar dra ner till 15
i sommar, och de ledningsansvariga sjuksköterskorna har
ningar.
platser under sommaren. I år
fått dra ett tungt lass tillsam– Vi har fått ta in hyrsköterhade vi inte personal så att det
mans med de ordinarie sjukskor under en vecka på 50 E,
räckte till både dag och natt, så
sköterskorna för att få det att
men som helhet tycker jag att
vi fick gå ner till 12 platser den
fungera. Vi har ett fantastiskt
vi har klarat vår rekrytering
här sommaren. Vi har ändå inte
driv hos vår personal, men även och bemanning på ett bra sätt,
haft några problem att klara av
de blir trötta till slut i en så pass även läkarbemanningen har
kirurgipatienterna och vi har
ansträngande arbetsmiljö som
varit bra. Samtidigt har vi haft
tagit emot en hel del ortopedipatienter också. Tidvis har vi
det är hos oss på sommaren.
stor hjälp av att vår personal
haft tre överbeläggningar, men
har ­varit lojal och tagit ganska
Anette Skoglund, verkvi har haft marginal i bemanmånga extrapass.
samhetschef intern- och
ningen att klara det, så det har
lungmedicin:
egentligen inte känts som över– Vi har klarat
Rikard Edin,
beläggningar. Vi har haft en
undersköterska 70 B1:
oss bra inom
fantastisk sommar faktiskt. Att
– Jag tycker att det har varit
medicinfavi har klarat oss så bra beror till
miljen, det vill
väldigt bra. Det har varit lugnt
stor del på att vi är fem kirurgiavdelningar som samarbetar. Vi
säga de enheter
jämfört med förra sommaren
lånar ut personal till varandra
som tidigare
och vi har kunnat ta våra planerade raster för att äta och
och tar varandras patienter vid
tillhörde mthfika. Det gör att man inte blir så behov.
divisionen. Vi
»Riktningen
ligger fast«
När ska alla projekt vara
genomförda?
– Vid årsskiftet. Sedan kan vi
behöva starta nya utvecklingsområden även efter det. Annars
är våra stora utmaningar just
nu personalförsörjningsfrågan,
framför allt vad gäller sjuksköterskor, att vi får ett nytt avtal
med regionen, att vi samtidigt
upplevs som patientfokuserade och håller hög kvalitet i
vårt eget län, och sist men inte
minst ekonomin. Det är inte
hållbart att vi har en ekonomi
i obalans. Vi måste hitta en
balans mellan kostnader och
intäkter och vi behöver tänka i
nya banor kring detta.
rekrytering Rekrytering
av ny sjukhusdirektör till
Akademiska har just påbörjats. Den 16 september, strax
efter Rondens pressläggning,
träffades
landstingsstyrelsens
arbetsutskott för
att dra upp
riktlinjerna
för den
fortsatta
Börje Wennberg
processen.
Det är
landstingsstyrelsens arbetsutskott som håller i rekryteringsprocessen och även fattar beslut om vem som blir
ny sjukhusdirektör. I gruppen
ingår landstingsråden Börje
Wennberg (S), Johan Edstav
(MP), Sören Bergqvist (V),
Nina Lagh (M) och Lena
Lundberg (FP), som är ledamot i landstingsstyrelsen. I
rekryteringsarbetet kommer
de att ta hjälp av ledningskontorets HR-avdelning och
av landstingsdirektören. Det
var inte avgjort vid Rondens
pressläggning om en extern
rekryteringskonsult skulle
kopplas in.
Det finns ingen bestämd
tidsgräns för när den nya
sjukhusdirektören ska vara
på plats.
– Jag ska inte föregripa
arbetsutskottets arbete, men
min bedömning är att vi inte
har någon ny sjukhusdirektör på plats före årsskiftet
i alla fall. Vi har inte lagt
några tidsramar. Det viktiga
är att vi får tag på den person som är mest lämpad att
leda Akademiska sjukhuset,
säger Börje Wennberg.
Landstinget genomför
samtidigt rekrytering av ny
landstingsdirektör. Landstingsdirektören har som
närmaste chef för sjukhus­
direktören en tät dialog med
denne, men man kommer
inte att för den skull bromsa
rekryteringen av sjukhus­
direktör tills det finns en ny
landstingsdirektör på plats.
HANNES L JUNGHALL
HANNES L JUNGHALL
Eva Telne tillförordnad sjukhusdirektör
LEDNING Rekryteringen
av ny sjukhusdirektör för
Akademiska har just inletts. Arbetet kan ta lång
tid och medan det pågår
är tidigare divisionschefen
Eva Telne sjukhusets högsta chef.
– Det är ett jättestort förtroende som jag är mycket ödmjuk
inför. Att leda ett sjukhus som
Akademiska är ett lagspel och vi
har ett jättebra lag som stödjer
mig i det här arbetet.
Hur mycket av en egen
agenda kan man driva som
tillförordnad sjukhusdirektör? Blir man begränsad
när man ska fatta långsiktiga beslut?
– Jag tycker inte det. Mitt uppdrag är att leda sjukhuset under
den tid jag har det förtroendet,
oavsett hur lång den perioden
blir. Jag har ett ansvar att hantera både kortsiktiga, operativa frågor och mer långsiktiga
frågor.
Det finns inte frågor där
du känner att det är bäst
att avvakta tills ordinarie sjukhusdirektör är på
plats?
– Nej, och det har jag också
diskuterat med min uppdrags­
givare. Vi kan inte tappa tempo
genom att skjuta upp viktiga
beslut.
eva telne, tf sjukhusdirektör:
Det är ett jättestort
förtroende som jag är
mycket ödmjuk inför.
Förnyelsen av sjukhusets
organisation är påbörjad
men inte avslutad. Påverkas processen på något
sätt av att Lennart Persson inte längre finns kvar?
– Att säga att den inte påverkas
när vi inte längre har en visionär som Lennart ibland oss
vore ju lite förmätet. Men han
hade en stark vision och en målbild när han startade förnyelsearbetet, och vi fortsätter vårt
arbete enligt tidigare planer.
Det betyder att vi har fortsatt
fokus på att utveckla vårt sjukhus mot en ökad patientnytta,
och ökat fokus på vårdens utfall. Sedan kan vi ibland behöva
ompröva beslut som har tagits
under en snabb förnyelseprocess. Huvudriktningen ligger
fast, men vi har också ett ansvar
att ompröva och vara kritiska,
och det kan hända att vi behöver göra vissa justeringar.
”Det viktiga är att
det blir rätt person”
Vilka är de viktigaste
­delarna av förnyelsen
som återstår att genomföra och hur jobbar ni med
dem just nu?
– Några av de viktigaste delarna
som vi fortfarande arbetar med
handlar om att utveckla nya
arbetssätt för ledning, styrning
och uppföljning mellan verksamhetschefsnivån och sjukhusdirektörsnivån, att utveckla
vår samverkan med Uppsala
universitet, att konkretisera
och lansera våra teman och
program, att utveckla vår nya,
samlade sjukhusadministration, och att förbättra sjukhusets produktionsplanering.
Lennart Persson summerar sin tid som sjukhusdirektör
6
Ronden nummer 4 2015
7
Ronden nummer 4 2015
foto: jim elfström
Aktuellt
Med tidigare kurskamraten Anna
Rask-Andersen, huvudskyddsombud
och vice ordförande för Upplands
allmänna läkarförening.
Tf landstingsdirektör Kerstin
Westholm var med och tackade av.
Den 2 september hölls en officiell avtackning i Blå korset för den nyligen avgångne sjukhusdirektören
Lennart Persson.
»Akademiska har en
fantastisk personal«
Lennart Persson summerar sin tid som sjukhusdirektör
– Jag hade som utgångspunkt att sluta vid 65
­redan när jag tillträdde.
Jag har åstadkommit det
jag ville göra som sjukhusdirektör och känner mig
tillfreds med det. Jag har
gjort mitt nu.
Det säger förre sjukhusdirektören Lennart Persson, som gick i pension
den 30 juni.
– En av de första sakerna jag
satte igång när jag kom hit var
att ta fram en ny strategi för
sjukhuset, som grundar sig på
värdebaserad vård. När det
arbetet hade kommit en bit på
väg ville jag även anpassa vår
organisation efter det. Förnyelsen har mötts väldigt positivt
av medarbetare på alla nivåer
inom sjukhuset, och jag har
också känt ett stöd från Uppsala
universitet, vilket är viktigt. Vi
kanske inte till vardags tänker
på betydelsen av samarbetet
med universitetet, men för
sjukhusets existens är det helt
avgörande. Jag tycker att vi
tillsammans med universitetet
nu flyttar fram våra positioner
påtagligt, och det kommer att
hjälpa den kliniska forskningen
och utvecklingen av ny sjukvård, säger Lennart Persson.
Förnyelsen av sjukhusets
organisation är påbörjad
men inte genomförd fullt
ut – hade det inte varit
­naturligt att ”gå i mål”
innan du slutade?
– Jo, det kan man tycka, men en
sådan här process går man inte
någonsin helt i mål med. Man
brukar säga att en stor förändring tar sju år att genomföra,
och så lång tid till hade nog ing-
en – framför allt inte jag själv
– tyckt att jag ska vara sjukhusdirektör. Det här är en resa
som man sätter igång, det är en
stafett. Nu är de stora linjerna
utstakade och jag lämnar över
stafettpinnen till Eva Telne,
som går in som tillförordnad
sjukhusdirektör. Hon kommer
att föra det här vidare på ett
­jättebra sätt, innan hon i sin tur
lämnar stafettpinnen vidare.
Samtidigt har du själv
­varit påtagligt drivande
i förnyelsen, det är dina
­idéer och din vision som
det hela grundar sig på.
– Ja, men samtidigt är det idéer
som ligger i tiden, det ska man
veta. Förnyelsen grundar sig på
omfattande omvärldsspaning
och djupanalyser av dagens
sjukvård. Mina personliga uppfattningar påverkar naturligtvis också, men jag känner mig
trygg i att det kommer att vara
en hållbar förändring, just för
att den vilar på så stadig grund.
Du har nyligen bildat en
ny sjukhusledning där
även alla verksamhets­
chefer ingår. Hur har de
reagerat?
– Flera har sagt att de tycker
att jag gick för tidigt, men jag
kan samtidigt vara en ganska
dominerande chef som riskerar att passivisera min omgivning genom att jag har en så
pass tydlig agenda. Jag tror att
de kommer att växa med uppgiften, ta större plats och fylla
sina chefskap ännu bättre. Det
tror jag faktiskt är till fördel för
sjukhuset.
Om du ser till dina förväntningar innan du tog
jobbet, blev det som du
trodde?
– Både ja och nej. Det är lätt att
Flera har sagt att de
tycker att jag gick för
tidigt, men jag kan
samtidigt vara en
­ganska dominerande
chef som riskerar att
­passivisera min om­
givning.
underskatta svårigheterna i att
genomdriva ett förändrings­
arbete, men jag visste sam­
tidigt att det här är ett svårt
jobb. Men jag har trivts bra.
Jag har haft ett bra samarbete
både med sjukhuset och med
vårt landsting, det vill säga med
de olika landstingsdirektörer
jag har haft som chef och med
den p
­ olitiska ledningen, oaktat
­vilken politisk färg de har haft.
Finns det något du ångrar?
– Jag ångrar sättet som vi presenterade och drev införandet
av sjukhusgemensamma riktlinjer för schemaläggning och
överlappningstider. Det var viktigt att vi genomförde det, men
det framstod som att vi gjorde
det för att spara pengar, när det
framför allt handlade om att
skapa kortare och mer hälsosamma arbetstider för personalen. Vi sparade pengar också,
men det var inte huvudsaken.
På senare tid har jag märkt ett
allt starkare stöd från fackligt
håll för de här idéerna, och jag
tycker att det understryker att
vi var rätt ute från början i det
här fallet.
Vad gäller positiva minnen, finns det något enskilt som sticker ut?
– Jag är glad att jag fick möjlighet att påverka FAS-projektet
så att man tog ett omtag och
gjorde uteslutande enbäddsrum för patienter. När jag
tillträdde kallades projektet
för övrigt för Vård 2010 – och
då var det redan 2011. På min
in­rådan ändrades namnet till
Framtidens Akademiska sjukhus.
Vad blir den största utmaningen för din efterträdare?
– Den viktigaste utmaningen
för en sjukhusdirektör är att se
till att sjukhuset fortsätter att
utveckla sina medicinska metoder och sitt utbud av tjänster,
och det är därför jag har jobbat
så mycket med det. Sedan är
det en utmaning i sig att vara
chef för ett stort sjukhus. Det
är många intressen som ska
mötas, samtidigt som man ska
klara ekonomin.
Det kommer att vara
en hållbar förändring,
just för att den vilar på
så stadig grund.
När du tillträdde sa du
att du var säker på att det
skulle gå att klara budgeten. Hur ser du på det
idag?
– Vi klarar budgeten ungefär.
Just nu (intervjun gjordes i
juni, red:s anm) ligger vi väldigt
bra till, i realiteten handlar
det om ett underskott på en
halv procent. Vi skulle kunna
hålla vår budget till sista kronan om vi visste i förväg exakt
hur många och vilka typer av
­patienter vi skulle ta emot, men
så ser inte vårt uppdrag ut. Vi
ska ta hand om alla invånare i
vårt landsting, oavsett när de
kommer och vilka bekymmer
de har, och vi ska dessutom ta
hand om en stor grupp patienter från vår sjukvårdsregion.
Med den bakgrunden tycker jag
att vi klarar budgeten och vår
ekonomi som helhet förvånansvärt bra.
Du har haft flera tunga
chefsposter och har jobbat
väldigt mycket under lång
tid – kommer det inte att
bli tomt nu?
– Jo, det kommer det säkert att
bli på ett sätt. Jag kommer att
sakna jobbet på sjukhuset. Det
var inget lätt beslut att sluta,
men jag tyckte ändå att det
var mer som talade för än som
talade emot. I höst kommer
dessutom en ny politisk organisation och en ny tjänstemannaorganisation, och det talar
också för att en ny sjukhus­
direktör tar vid.
Hur ser framtiden ut för
din del?
– Jag kommer att dra mig tillbaka nu och jag kommer inte
att ta något nytt jobb. Om jag
sedan kommer att göra nytta
på något sätt i mindre omfattning får framtiden utvisa. Vad
gäller fritiden har jag många
intressen, bland annat har jag
en skogsfastighet i Östhammar
som jag tänkte ägna mig åt.
Har du några avskedsord
till personalen?
– Jag vill tacka för ett jättegott
samarbete. Vi har en alldeles
fantastisk personal på det här
sjukhuset – kompetent, hängiven och med fokus på patienterna. Som direktör har jag
också lärt känna den administrativa personalen bättre, och
jag har kommit att inse vilken
betydelse även de har för vården. Alla drar åt samma håll,
och jag hoppas att det goda
samarbetet fortsätter. Ackis
framtid ligger i vår förmåga att
samarbeta.
HANNES L JUNGHALL
foto: jim elfström
Ronden nummer 4 2015
Hans-Olov Hellström, biträdande sjukhusdirektör, och Helene Wallstedt, projektledare, på plats i ”gropen”
Ingång 100 reser
sig ur »gropen«
Bygget fortsätter medan projektet ses över
Ingång 100 börjar nu resa
sig upp ur den jättegrop
som grävts intill Dag Hammarskjölds väg. På grund
av fördyringar gör landstinget en översyn av projektet, men själva byggnadsarbetet fortskrider i
oförminskad takt.
– För vår del ligger planeringen
fast avseende verksamhets­
innehållet i huset, och vi arbetar vidare mot samma slutmål.
Däremot vill vi förstås bidra så
mycket vi kan för att minska
kostnaderna där detta är möjligt utan att funktionaliteten
äventyras, säger Hans-Olov
Hellström, biträdande sjukhusdirektör, som leder styrgruppen för Framtidens Akademiska sjukhus.
Ett halvt nytt Akademiska
ska byggas och samtidigt ge möjlighet till nya arbetssätt. För att
kunna fortsätta vara ett ledande
universitetssjukhus som erbjuder både patienter och medarbetare bästa möjliga vårdmiljö
byggs en helt ny vård- och behandlingsbyggnad, som kommer att benämnas ingång 100.
Hittills har beslutats att de som
kommer att samsas i huset blir
onkologi, urologi, handkirurgi,
operationsverksamhet, hematologi, onkologisk endokrinologi,
delar av bild- och funktionsmedicin, och delar av medicinsk teknik, sjukhusfysik och it
(msi). Därutöver ska ytterligare
verksamheter utredas med avseende på en eventuell kommande
flytt. Delar av huset ska också
fungera som evakueringslokaler
medan röntgen- och operationsblocket byggs om.
Tidigare i år stod det klart
att ingång 100 kommer att bli
cirka 600 miljoner kronor dyrare än de 1,8 miljarder kronor
som tidigare har beräknats. Det
beror på att pålningsarbetet har
blivit mer omfattande än planerat och på att kalkylerna för
till exempel el, vvs och markarbeten har visat sig vara alltför
lågt räknade. Dessutom har
programändringar drivit upp
kostnaderna ytterligare.
Landstingsstyrelsen beslutade i början av september att
bromsa delar av projektet i omkring två månader. Det fysiska
arbetet på byggplatsen fortsätter dock i samma takt.
– Arbetet i ”gropen” fortskrider enligt plan och målet är
fortfarande att
100-huset ska stå
färdigt i slutet
av 2017. Det som
bromsas är till
exempel vissa
Jens Larsson
upphandlingar,
bland annat av
kraftförsörjning och hissar.
Under tiden genomförs ett arbete med kostnadsoptimering.
Det innebär en översyn av vilka
lösningar som bäst kan svarar
mot behov och budget. Allt för
att det ska bli ett bra hus till ett
bättre pris, säger Jens Larsson, tf förvaltningsdirektör för
Landstingsservice.
Framtidens Akademiska-projektet innefattar även centralblocket, med röntgen och operation, samt ingång 70 och 85,
som byggs om för att motsvara
ett modernt nybygge, där alla
­patientrum är enpatientrum.
– När det gäller centralblocket sker en genomlysning av
önskade funktioner för att hitta
anpassningar och rätt nivå.
Arbetet med att analysera kostnader och innehåll har högsta
prioritet. Arbetet med 85-huset
och 70-huset fortsätter enligt
plan, säger Jens Larsson.
HANNES L JUNGHALL
9
Ronden nummer 4 2015
Snart klart
för invigning
foto: staffan claesson
8
Plats för 584 bilar i nya p-huset
Den 1 november invigs
Akademiska sjukhusets
nya parkeringshus i fem
våningar, med plats för
584 bilar. Ronden fick en
förhandstitt.
Bygget har pågått sedan april
2014. Det nya parkeringshuset
rymmer 584 platser, att jämföra med de 280 som tidigare
rymdes på samma yta. Tio platser är vikta för elbilar och har
tillhörande laddstationer. Kostnaden beräknades ursprungligen till 220 miljoner kronor,
men enligt nuvarande prognos
stannar det på 189 miljoner
kronor. Finansieringen sker
­genom parkeringsavgifter.
Platserna kommer att vara
tillgängliga både för personal
och besökare. Den som har
personaldekal kan alltså parkera överallt i det nya huset till
personaltaxa, medan besökare
får betala besökstaxa. Om det
sedan därmed finns tillräckligt
med parkeringsplatser på sjukhusområdet för täcka det totala
behovet återstår att se.
– Behov är delvis en fråga
om tillgänglighet. Ju lättare
och billigare det är att parkera,
Vy inifrån p-huset mot ingång 50.
»Vi har goda
­förhoppningar om att
trycket ska minska
avsevärt på sjukhus­
området«
desto fler är det som tar bilen.
Men samtidigt finns det många
som inte har några riktigt bra
alternativ, och vi har goda
förhoppningar om att de nya
platserna ska kunna bidra avsevärt till att minska trycket på
sjukhusområdet. Det minskar
risken att patienter kommer
för sent till mottagningsbesök
för att de inte hittar parkering i
tid, och underlättar för de medarbetare som är beroende av att
ta bilen till jobbet, säger biträdande sjukhusdirektör HansOlov Hellström.
När parkeringshuset öppnar
den 1 november stängs samtidigt personalparkeringen på
Ulleråkersområdet. Det innebär även att de personalpendelbussar som har rullat i skytteltrafik till och från Ulleråker
slutar att gå. Beläggningen på
Ulleråker har varierat; vid vissa
mätningar har över 200 av de
totalt 300 platserna varit upptagna.
– Det var viktigt att vi gjorde
den satsningen, så att alla som
har behövt ta bilen till jobbet
under byggperioden har kunnat göra det, säger Hans-Olov
Hellström.
HANNES L JUNGHALL
Byggnaden består av en konventionell betongstomme med ett genomsläppligt skal. Fasaden har laminerade glasskivor som belyses nattetid.
Från de högre sjukhusbyggnaderna upplever man främst sedumtaket.
Den västra delen, som vetter mot sjukhuset, blir i vitt glas med olika
opacitet, detta i kontrast till den östra delens bärnstensfärger.
10
Ronden nummer 4 2015
11
Ronden nummer 4 2015
Krönika Tryggve Nevéus
Lättare söka vård
på egen hand
Om studenter
tan ska byggas igen så att inte
vatten kan tränga ner på det
underliggande våningsplanet
och orsaka fuktskador. Terminalen ska byggas ut till omkring
dubbla storleken, vilket möjliggör att man separerar väktarnas verksamhet från vårdpersonalens. Av samma anledning
kommer även ytterligare en
hiss att kunna köra hela vägen
upp till våning 11 i huset, där
terminalen ligger.
Helikopterplattan fick sin
nuvarande utformning i början av 1990-talet. Ytskiktet på
landningsplattan renoverades
så sent som för två år sedan, och
detta arbete behöver inte göras
om nu.
vård Den 1 september blev det
enklare för patienter att själva
söka vård på Akademiska. Då
infördes Egen vårdbegäran, en
slags egenremiss, som skickas
via en blankett på webben eller
via e-tjänster på 1177 till någon
av specialistmottagningarna
inom öppenvården.
Sjukhuset blir dessutom först i landet
med att införa en central enhet som
vid behov lotsar patienterna rätt.
– Den nya patientlagen, som trädde
i kraft 1 januari, har ökat möjligheterna för patienter att själva söka till
sjukhusets specialistmottagningar
inom öppenvården utan remiss från
läkare. En gemensam blankett för
Egen vårdbegäran och skapandet av
en central enhet underlättar för patienter att få kontakt och lotsas rätt,
säger Mikael Köhler, överläkare och
seniorrådgivare i sjukhusledningen.
Tidigare har det varit möjligt för
patienter att använda en så kal�lad egenremiss för att söka vård hos
specialistläkare på vissa mottagningar
på Akademiska, bland annat inom
hud och ögon. Det nya är att patienter kan skicka en Egen vårdbegäran
till samtliga mottagningar, antingen
via e-tjänster på 1177.se eller via en
nedladdningsbar blankett på webbplatsen.
Patienter som inte vet vilken mottagning de ska söka till kan nu vända
sig till en ny central enhet, som också
går att kontakta via e-tjänster på 1177.
se eller via en blankett på webben.
Egen vårdbegäran bedöms av den
mottagande specialistmottagningen
på samma sätt som en remiss från läkare. Det betyder att vissa patienter
kan komma att hänvisas till sin vårdcentral eller egenvård. Dessutom är
Akademiska förpliktat att följa varje
landstings egna remissregler. Om ett
landsting t ex har krav att en specialist
ska ha skickat remissen måste sjukhuset också ställa samma krav.
HANNES L JUNGHALL
ELISABETH T YSK
får hon förstås toppoäng. Hon är så fullständigt mentalt frisk att hon nästan är
hus och träffar studenter nästan daglilite tråkig.
gen. Det är jättekul: de ifrågasätter och
3) Nörden är i regel man. Han fick
tvingar oss att vara alerta, och så får de
höga
grundskolebetyg för han var bra på
oss att tro att vi kan någonting värt att
att
rada
upp fakta i listor och tabeller.
lära ut. Och så är de ju så unga och rara.
Han är lite Aspergoid och vill man hålla
När jag har seminarier med dem minns
honom på gott h
­ umör ska man se till att
jag min egen tid bland böcker, formalin
aldrig skriva isär
och sena kvälsammansatta ord
lar på nations(typ brun hårig sjuk
puben. Var det
»Glidaren kommer tillbaka sköterska) samt
verkligen så
efter ett par år, som din
glatt stå ut med när
länge sen? Jag
han håller långa
längtar inte tillchef.«
utläggningar om
baka, för det var
smala ämnen (typ
jobbigt att vara
Påsköns historia).
så fattig att man
blev tvungen att låna ut sin kropp till
Och hur går det för dem sen då?
vetenskapen ( jag har låtit mig utsättas
Vad blir de när de blir stora? Jo, glidaför nålar i olika nerver, slangar ner i
magen och psykofarmaka i blodet), men ren kommer tillbaka efter ett par år, som
lite fuktig i ögonvrån blir man nog ändå. din chef. Den duktiga kan bli vad som
helst och kommer att göra ett bra jobb
varhelst hon hamnar, men toppositioEfter att ha studerat studenter i
många år har jag kommit fram till att åt- nerna når hon nog inte, för hon tar för
stort ansvar för sin familj. Och nörden
minstone de som pluggar medicin grovt
då? – han blir nog universitetslektor och
kan delas in i tre (3) kategorier, klassifiskriver putslustiga krönikor i personalcerade enligt kön och neuropsykiatrisk
tidningen.
diagnos. För enkelhetens skull kan vi
­ignorera de många undantagen. Så här:
1) Glidaren är oftast man med bakåtkammad stekarfrisyr och en släng av
ADHD. Han fick sina höga betyg i grundskolan enbart genom sin charm; alla
lärare faller för att han gör dem på gott
humör och är sådär lagom busig. Men
sin kursledning gör han galen, för han
bryr sig mest bara om sport och brudar
och skolkar så ofta han kan från allt som
inte har med neurokirurgi att göra. Genom att plugga hysteriskt kvällen innan
tentan får han nätt och jämnt godkänt.
Varför jobba mer?
2) Den Duktiga är i regel kvinna. Hon
kom in på läkarlinjen genom hårt arbete
och idogt läxläsande, men hon har aldrig
riktigt förstått hur duktig hon är utan
är inför varje tenta övertygad om att det
Tryggve Nevéus är
kommer att gå åt skogen. I själva verket
överläkare på Akademiska barnsjukhuset
Ingång 70 får
eget teknikhus
framtidens akademiska
Den 13 augusti togs första spadtaget för det
teknikhus som ska förse
70-­huset med bland annat
ventilation och varuhissar.
Under byggperioden kommer inre sjukhusvägen att
vara avstängd i ett och ett
halvt år.
Teknikhuset sluter an mot
kortsidan på ingång 70 och får
samma funktion som teknikhuset i anslutning till 85-huset,
som stod klart förra året. H
­ uset
innehåller ventilation och
andra tekniska installationer,
och kommer även att inrymma
en varuhiss, för att transporter inte ska behöva använda
samma hissar som patienter,
besökare och vårdpersonal.
Idag utgår el, vatten och ven-
tilation från översta våningen i
70-huset och leds sedan vertikalt ned genom huset. Det skapar problem vid ombyggnader
och reparationer, eftersom åtgärder på ett våningsplan kan få
effekter i hela huset. Med teknikhuset på plats sker försörjningen istället horisontellt från
teknikhuset in på varje plan,
vilket gör det betydligt enklare
att gå in med framtida åtgärder
på enskilda plan.
Går allt som planerat kommer
huset att stå färdigt vid årsskiftet 2016/2017. För att kunna ansluta till befintliga källarplan i
70-huset behöver man gräva sig
tio meter ner i marken. Det är
komplicerade markförhållanden på platsen, vilket innebär
viss osäkerhet vad gäller tids-
Helikopterplattan
byggs om
ombyggnad I slutet av
­ ktober stänger helikopo
terplattan på 85-huset för
ombyggnad och renovering. Senast i juni nästa år
ska arbetet vara avslutat.
Under byggperioden kommer
helikoptern istället att landa på
Ärna i de flesta fall, där väntande ambulans tar över och kör
den sista biten till Akademiska.
Det handlar då om så kallade
sekundäruppdrag, det vill säga
icke akut transport av patient
mellan två sjukhus.
Per Bondegård
– Vad gäller patientsäkerheten är detta oproblematiskt,
eftersom vi upprätthåller den
höga vårdnivån även i ambulansen, säger Per Bondegård,
sektionschef för luftburen
­intensivvård.
Om det istället handlar om
akuta uppdrag med prio 1 kommer helikoptern att landa på en
särskilt iordningställd grusyta
Skissen visar hur teknikhuset ska ansluta till gaveln på ingång 70.
planen. När teknikhuset står
färdigt påbörjas sedan ombyggnaden av vårdavdelningarna
i 70-­huset, med undantag för
civa som redan har byggts om.
Ombyggnaden görs två plan
i taget, med start längst upp i
huset.
Efter ombyggnad ska standarden motsvara ett modernt
nybygge och alla patientsalar
blir enpatientrum. 70-huset i
på Polacksbacken, strax söder
om sjukhusområdet, med endast ett par minuters körväg för
ambulansen. Även vissa sekundäruppdrag kan komma ifråga
för denna form av transport.
– Det kommer totalt att
handla om ett par fall i månaden. Eftersom det är så pass få
tillfällen behöver vi inte bygga
något på Polacksbacken av mer
permanent karaktär, säger Per
Bondegård.
Helikopterplattan på Akademiska kallas formellt för flygplats och består dels av själva
landningsplattan, dels av en
ankomstterminal längst upp i
85-huset. Båda dessa delar ska
nu byggas om. Sidorna på plat-
Inre sjukhusvägen är avstängd
under byggperioden.
sin helhet ska vara ombyggt vid
årsskiftet 2018/2019.
HANNES L JUNGHALL
Vi jobbar ju på ett universitetssjuk-
Ronden nummer 4 2015
13
Ronden nummer 4 2015
Så hanteras de
anhörigas stress
foto: magnus laupa
l Det underlättar för de
anhöriga att veta att de alltid
kan ringa samma person för
att få hjälp att hitta rätt eller
för att få svar på sina frågor
och att denna kontaktperson/
kontaktfunktion följer barnet
genom hela vårdprocessen,
såsom kraniofacialsköterskan. Det ger stor trygghet
för familjerna att ha träffat
kontaktpersonen i ett tidigt
skede så att de har ett namn
och ett ansikte på den de ska
kontakta vid frågor. Det är
också viktigt att de anhöriga
i ett tidigt skede får träffa
flera specialister ur teamet.
Det ger familjen möjlighet att
redan tidigt få en bild av hur
vårdprocessen kommer att se
ut och vad de har att vänta
sig framöver.
l Man har fått tydlig feedback
Kraniofacialteamet sammanträder på plastikmottagningen. Från vänster: Anna Zerpe, kraniofacialsköterska, Gunnar Liminga, barnneurolog,
Daniel Nowinski, överläkare och patientprocessledare för värdebaserad vård kraniosynostos, Fatima Jabbari, ortodontist och Astrid Skoglund, psykolog.
Patienterna involveras allt mer
värdebaserad vård
­Patienter och anhöriga
i­ nvolveras allt mer i sjukhusets förbättringsarbete. Syftet är att fråga vad
de tycker om den vård de
får, lyssna på svaren och
vara beredd att ändra sitt
­arbetssätt.
– Det är ju egentligen märkligt
att vi inte redan tidigare tagit
mer hänsyn till hur våra patienter ser på den vård de tar del av,
säger Daniel Nowinski, ansvarig för värdebaserad vård inom
kraniosynostos.
Utrullningen av värdebaserad vård (VBV) inom sjukhuset
fortsätter enligt plan. En av de
patientprocesser som nyligen dragit igång sitt arbete är
kraniosynostos. Teamet, som
leds av Daniel Nowinski, kunde
nyttja den snabbare uppstartsformen av VBV tack vare att
de i och med sitt arbete för att
få sitt rikssjukvårdsuppdrag
redan börjat arbeta en hel del
med uppföljning av kvalitetsindikatorer. Men vad kan då
värdebaserad vård tillföra deras
patientprocess?
– Vi har jobbat strukturerat,
men inte följt den systematik
som kommer med värdebaserad vård. Modellen hjälper oss
»Det är ju egentligen
märkligt att vi inte
­redan tidigare tagit
mer hänsyn till hur
våra patienter ser på
den vård de tar del
av.«
att få med kvaliteten längs med
hela vårdkedjan, säger Daniel.
I arbetsgruppen för kraniosynostos har Daniel engagerat
Elisabeth Wallenius. Elisabeth
har en dotter med Aperts syndrom och hon är ordförande
i riksförbundet för sällsynta
diagnoser.
– Elisabeth har bidragit stort
med sina erfarenheter som
mamma till ett barn med ett
kraniofacialt missbildningssyndrom. Framför allt har
hon hjälpt oss att förstå hur vi
bättre kan hantera den oro och
stress som anhöriga till våra
patienter ofta upplever. Sen har
hon naturligtvis även bidragit
med sina perspektiv från arbetet som ordförande i Riksförbundet sällsynta diagnoser,
säger Daniel Nowinski.
Han är övertygad om att
Akademiska är inne på helt rätt
väg när sjukhuset i allt större
utsträckning engagerar patien-
ter och anhöriga i sitt förbättringsarbete.
– Det är ju egentligen märkligt att vi inte redan tidigare
tagit mer hänsyn till hur våra
patienter ser på den vård de
deltar i. På sikt hoppas jag att
vi kan engagera och involvera
anhöriga och patienter på ett
mer systematiskt sätt genom
att fråga vad de tycker, lyssna
på svaren och vara beredda att
ändra vårt arbetssätt därefter.
Genom att engagera dem direkt
i arbetsgruppen får de också
löpande tillgång till de resultat
som arbetet ger.
KARIN EDENHOLM FORSELL
från föräldrar att det kan
upplevas stressande att träffa
ett stort team samtidigt vid
nybesöket. De uttryckte att
det kändes som ett rum fullt
av ”vita rockar”. För att undvika dessa negativa upplevelser
har man valt att dela upp nybesöket i två stationer. Först
träffar familjen läkarteamet,
medverkar gör endast de läkare som behövs för bedömningen. Då Akademiska är ett
universitetssjukhus behöver
undervisning för nya kollegor
i vissa fall ske även under
dessa mottagningsbesök.
Man jobbar dock alltid för att
hålla antalet personer till så
få som möjligt. Hos läkarteamet får familjen information
om diagnos och behandling.
Efter detta träffar familjen
kraniofacialsköterskan och
teamets psykolog tillsammans. Där ligger fokus mest
på att prata om den kommande vården och att stötta
familjen. Både kraniofacialsköterskan och psykologen
erbjuder uppföljning per telefon om familjerna så önskar.
»Förut skedde allt
på vårdens villkor«
foto: jfp produktion
12
Elisabeth Wallenius, ordförande i Riksförbundet
sällsynta diagnoser och
mamma till Cecilia som är
född med Aperts syndrom,
har varit delaktig i arbetet
med att arbeta med värdebaserad vård inom kraniosynostos – både i egenskap
av anhörig och som ordförande i patientföreningen
för sällsynta diagnoser.
Vill du berätta lite om ditt
engagemang för de här
frågorna?
– Jag är förälder till en 33-årig
dotter, Cecilia, som är född med
Apert syndrom, vilket är en
ganska svår missbildning. Jag är
arbetsterapeut i grunden, och
hade jobbat i många år med habilitering när Cecilia föddes. Att
vara mamma till henne gav mig
ett annat perspektiv på vad man
skulle kunna göra ytterligare
för att förbättra livet för människor med olika behov eller handikapp. Jag började intressera
mig alltmer för habiliteringsinsatser för patienter med ovanliga tillstånd och var med och
drev många olika projekt. Jag
mötte andra föräldrar till barn
med sällsynta diagnoser och vi
insåg snart att vi hade mycket
gemensamt när det gäller ”sällsynthetens dilemma”. Tillsammans startade vi Riksförbundet
sällsynta diagnoser, och jag har
varit ordförande sedan dess.
– Det är tungt många gånger
att vara förälder till ett barn
med en mycket ovanlig diagnos.
Man möts av okunskap och
brist på resurser eftersom diagnosen är så ovanlig, och risken
Elisabeth Wallenius
är stor att man blir bitter eller
förtvivlad. Att arbeta i förbund
blev stärkande för oss alla och
det blev lättare att driva gemensamma frågor. I dagsläget verkar vi för 7 000 olika diagnoser
och har 13 000 medlemmar.
Du har medverkat i arbetsgruppen för kraniosynostos. Hur var det?
– Jättespännande! Jag fick
framför allt bidra med mina
erfarenheter från hur det är att
vara anhörig till en kraniosynostospatient. Min egen personliga erfarenhet ligger ju många
år tillbaka i tiden, men eftersom
jag via förbundet hela tiden har
kontakt med nya patienter och
deras anhöriga så kunde jag bidra på ett bra sätt ändå. Vi gick
igenom alla olika skeenden i en
patients resa genom vården,
och försökte fånga upp vad som
är viktigt och värdefullt för patienten och dess anhöriga längs
vägen.
Texten fortsätter på nästa sida
14
Ronden nummer 4 2015
Aktuellt
15
Ronden nummer 4 2015
Kommentar Morten Kildal
forts. från föregående sida
Tar vi tillvara kunskapen?
Vad hoppas du att ditt bidrag i arbetsgruppen
ska leda till?
– Jag hoppas att min erfarenhet kan göra det lite bättre
för de som kommer hit. Att vården får förståelse för patientens verklighet utanför sjukhuset, en medvetenhet
om hur livsvillkoren ser ut för
denna patientgrupp. För sjukhu»Vården bör
set som helhet hoppas jag att arha ­respekt för
betet med värdebaserad vård ska
­patientens tid
öka medvetenheten om patienoch arbete«
tens villkor och förbättra vården.
I förra veckan hade jag
förmånen att sitta i betygsnämnden när Lena Nyholm
försvarade sin avhandling. Lena
jobbar som intensivvårdssjuksköterska på niva, där hon har
ställt frågan: Hur kan vi undvika
att patienter som har råkat ut
för en hjärnskada får ytterligare
skador under vårdtiden? Lena
och hennes forskarkollegor
har skapat ett kvalitetssystem
som verkligen gör skillnad för
patienterna. De har identifierat
viktiga mått för patientgruppen
utifrån vetenskap och internationella guidelines. Med ett
modernt kvalitetsregister och
tydliga strukturer i vardagen
får medarbetarna stöd i att göra
rätt och förbättra vården.
Hur har patienters möjlighet att vara delaktiga
och påverka vården sett ut historiskt ur ditt perspektiv?
– Historiskt skedde ju allt på vårdens villkor. Man skulle
vara tacksam om man fick komma och man tackade ja till
erbjudna tider, annars ”straffades” man ofta med långa
väntetider. Som anhörig till Cecilia har jag väntat jättemycket genom åren. Generellt var det så att man gick upp
tidigt för att hinna till den tid man fick, för att upptäcka
att läkarna ofta var sena. Man fick vara på pass hela tiden,
men tack och lov har det blivit bättre.
KARIN EDENHOLM FORSELL
Det här är bara ett av
foto: jfp produktion
På vilket sätt skulle sjukhuset kunna ta större
del av synpunkter från patienter, anhöriga och
patientföreningar i framtiden?
– Om sjukhusen verkligen värnar om sin kvalitet, och inte
bara när det gäller själva botandet, så bör de i större utsträckning be sina ”kunder” att utvärdera den vård de får.
Patienter bör involveras i olika beslutsprocesser på ett
mer systematiskt sätt
och med en viss kontinuitet för att man mer
långsiktigt ska kunna
fånga upp vad som är
viktigt för patienten.
Hur tänker man som
patient i vårdens olika
skeden? Och hur kan
vården tillmötesgå de
behov som finns. Några
basala önskemål är att
vården bör ha respekt
för patientens tid och
arbete, och att tillgängligheten blir bättre.
Att som patient kunna
ringa och ställa sina
Barn med Apert syndrom.
frågor när det passar
honom/henne, och
faktiskt komma fram till någon som kan ge svar borde ju
vara rätt grundläggande.
hundratals patientnära forskningsprojekt som pågår på
Akademiska sjukhuset. Kunskapsutvecklingen är imponerande. Men klarar vi av att ta
tillvara all ny kunskap i vardagen? Jag är inte så säker på det.
Vi som jobbar på vårdgolvet har
redan fullt upp. De som forskat
går ofta vidare med annat. Kunskapen finns, men det är svårt
att få den införlivad i vardagsarbetet.
Det är här värdebaserad
vård kan spela en viktig roll.
Arbetssättet ger en arena för
att integrera forskningsresultat med patientnära kvalitetsarbete i de tvärprofessionella
teamen för varje patientgrupp.
Teamen träffas regelbundet,
kliniska forskare är med och
berörda chefer stödjer teamen
med viktiga beslut. Motivationen att förbättra verksamheten ökar och förståelsen för vad
forskningen kan bidra med för
patientgruppen stärks.
Det finns många exempel på
detta. Patientfokuserade kvalitetsmått och kvalitetsregister
är nu heta diskussionsfrågor
i teamen. I diabetesgruppen
diskuteras resultat av vården
tillsammans med patienter
och anhöriga. I prostata- och
lungcancergrupperna kan man
nu följa hur det går för patienterna i realtid. I esofagusatresigruppen har en sjuksköterska
fokus på kvalitetsfrågor i sitt
doktorandarbete. I flera andra
patientgrupper vill man starta
liknande forskningsprojekt.
Att Akademiska sjuk­
huset har värdebaserad vård
som framtidsstrategi är en tydlig signal om att patienterna,
teamet och den patientnära
forskningen står i centrum.
Värdebaserad vård har ett bredare perspektiv än vad en del
forskningsprojekt har. Teamen
tar ansvar för hela vårdkedjan
och utgår ifrån patientens upplevelser av helheten, inte bara
en del av den. Och det är just det
som blir den stora utmaningen
framöver: att se till att forskningen är en del av vardagen
och att helhetsperspektivet för
patienten är en självklarhet.
Morten Kildal är huvud­
ansvarig för värdebaserad vård
på Akademiska
Viktigt att göra
sin vilja känd
Svåra samtal inför organdonation
organdonation – Det
vore värdefullt om fler
tog ställning till ifall de
vill donera sina organ och
gjorde sin vilja känd. Det
är något som alla bör diskutera med sina närmaste
och helst anmäla till donationsregistret, säger transplantationskoordinatorerna Nadine Weidenberg
och Linda Hedlund.
Under första kvartalet i år stod
739 svenskar på väntelista för
organtransplantation; en stor
majoritet av dessa var i behov
av en ny njure. Under samma
period transplanterades 228
organ till svenska mottagare (av
vilka drygt hälften var njurar).
Sverige ingår i internationella
samarbeten, i första hand med
övriga skandinaviska länder,
som innebär att svenskar både
donerar organ till och tar emot
organ från andra länder, men
siffrorna visar ändå tydligt att
behovet är långt större än tillgången.
Grundprincipen är att organdonation bara är möjlig om
man vet att den avlidne inte
skulle ha ställt sig avvisande till
detta. I bästa fall finns personen
med i det nationella donationsregistret, där var och en kan gå
in och göra sin vilja känd. För
närvarande finns omkring 1,5
miljoner svenskar med i registret, och siffran har varit ganska
konstant över tid.
– Om den avlidne inte finns
med i registret måste läkaren
ta upp frågan med de anhöriga.
Det är inget lätt samtal för någon av de inblandade. Familjen
befinner sig i en sorgeprocess
och kan ha svårt att ta ställning
på kort tid. Det är därför viktigt
att så många som möjligt har
pratat igenom det här ordentligt med sina närmaste, säger
Nadine Weidenberg, som liksom kollegan Linda Hedlund
har en delad tjänst, där hon
även är intensivvårdssjuksköterska på neurointensiven.
Vid en organdonation är alltid
målet att ta tillvara så många
organ som möjligt. Lägger
man samman lever, hjärta,
bukspotts­körtel, tunntarm, två
lungor och två njurar kan en
enskild donator hjälpa upp till
åtta olika personer på ett livsavgörande sätt. För att det ska bli
verklighet krävs dock ett omfattande planeringsarbete innan
operationerna kan genomföras.
När en patient förklaras
hjärndöd och den avlidne visat
sig vara positiv till att donera
sina organ börjar en lång ut-
Nadine Weidenberg och Linda Hedlund visar en del av den utrustning som tas med vid en donationsoperation.
redningsprocess. Vilka organ
är funktionsdugliga och finns
en risk att donatorn överför allvarliga smittsamma sjukdomar
till mottagaren? Den l­ äkare
som ska tillvarata organen gör
en bedömning av vad som kan
tillvaratas och hittar sedan
mottagare till organen. Därefter har koordinatorn till uppgift
att kontakta patienten och boka
transporter och operationstider; sammantaget handlar det
om ett gigantiskt logistiskt pussel med hundratals personer
inblandade.
En enskild donator kan
hjälpa upp till åtta
personer på ett livsavgörande sätt.
Oavsett på vilket sjukhus i
Sverige donatorn vårdas förflyttas inte donatorn inför
operationen. Istället åker ett
transplantationsteam ut till
sjukhuset för att operera ut
­organen och sedan transportera dem till de sjukhus där transplantationerna ska genomföras.
Organen kyls ner för att ämnesomsättningen ska sjunka
och inte kräva så mycket syre.
Efter genomförd transplantation görs en återkoppling
till donatorns anhöriga och
den personal som tog hand om
­patienten.
– De får veta vilka organ som
kunde räddas och de får även
en allmänt hållen beskrivning
av vilka som tog emot organen.
Det blir en hjälp att bearbeta
det som har hänt, både för de
anhöriga och för personalen,
och det har ett stort värde att få
veta att organen har bidragit till
att rädda andra människors liv,
säger Linda Hedlund.
HANNES L JUNGHALL
16
Ronden nummer 4 2015
Aktuellt
Utvecklingsår ska ge
nyanställda bättre start
Akademiska
sjukhuset och Lasarettet i
Enköping ska bli bättre på
att ta hand om sina nyexaminerade sjuksköterskor
och inför nu ett kliniskt utvecklingsår för att underlätta övergången mellan
utbildning och yrkesroll.
– Det känns otroligt bra att
landstinget gör den här satsningen, det är det största som
hänt i den här vägen på lång tid,
säger Marie Tollefsen Markström, chef för kliniskt träningscentrum, som ansvarar
för utvecklingsåret.
Det råder brist på sjuksköterskor inom svensk sjukvård
och personalomsättningen är
hög på många ställen, särskilt
bland de yngre. Studier visar att
stress och en känsla av att vara
otillräckligt förberedd för yrkesrollen är viktiga orsaker till
att många yngre väljer att byta
arbetsplats efter kort tid.
– Vi förlorar mycket kompetens på det sättet och vi tvingas
ständigt genomföra resurskrä-
vande rekrytering och introduktion av nya
sjuksköterskor.
Det här är något
som måste åtgär- Marie Tollefsen
Markström
das, och det på
ett ordentligt och
långsiktigt hållbart sätt, säger
Marie Tollefsen Markström.
Landstinget i Uppsala län inför
nu ett kliniskt utvecklingsår,
som blir obligatoriskt för nyexaminerade sjuksköterskor
som blivit anställda på Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Utvecklingsåret
är ett komplement till verksamheternas befintliga introduktionsprogram och är indelat i
två olika spår. Det ena spåret
utgår från professionen som
sjuksköterska, och utgörs av
föreläsningar och reflekterande
diskussioner tillsammans med
erfarna sjuksköterskor, handledare och instruktörer. Exempel på samtalsämnen kommer
att vara stresshantering och
foto: magnus laupa
utveckling
Marie Tollefsen Markström var en av talarna vid invigningen av det kliniska
utvecklingsåret i Gunnesalen den 21 augusti.
Vad har du
för förväntningar
på det kliniska
­utvecklingsåret?
Enkät:
hur man ger svåra besked till
­patienter och anhöriga.
Det andra spåret utgörs av mer
praktiska moment och regelbunden övning på dessa. Även
teamarbete och kommunikation är viktiga delar.
– Man får öva i lugn och ro,
i en trygg miljö, tillsammans
med erfarna instruktörer, tills
man känner att man behärskar
de moment som ska utföras.
Sjuksköterskeutbildningen har
genomgått en akademisering,
vilket har inneburit att det har
blivit mindre tid för praktisk
träning. Följden har blivit ett
visst glapp mellan de praktiska
kunskaperna hos de nyexaminerade från grundutbildningen
och de behov som ställs inom
den högspecialiserade vården, och det här är ett sätt att
komma tillrätta med det, säger
Marie Tollefsen Markström.
Mot slutet av året delas sjuksköterskorna in i grupper utifrån var de har sin anställning,
för att man ska kunna specialanpassa utbildningen utifrån
de skiftande behoven.
Den första kullen nyexaminerade ( juni 2015) och nyanställda utgjordes av sammanlagt 83 sjuksköterskor, som
samlades för första gången den
21 augusti. Fram till juni nästa
år kommer de att ägna cirka
20 procent av arbetstiden åt
utvecklingsåret, medan resterande del läggs på arbete på den
egna avdelningen. Utbildningsdagarna förläggs till största
delen på kliniskt träningscentrum.
HANNES L JUNGHALL
l Josefin Eriksson, sjuksköterska på 78 B sedan juni:
– Det är bra att kunna bolla
­tankar med andra som är i
­samma situation, och det är
jättebra med den praktiska
träningen. ­Under utbildningen
hinner inte alla öva ordentligt på
allting, och när man sedan börjar
jobba kan man ställas inför
moment som man inte har utfört
tidigare.
l Cecilia Nygren, sjuksköterska
på 30 F sedan juni:
– Jag ser
fram emot
att få utbyta
kunskaper
och erfarenheter med
andra som är
i samma sits.
Vad gäller träning på praktiska moment
är det också
värdefullt, men jag har tidigare
jobbat fem år som undersköterska på tiva, så jag känner mig
ganska bekväm i den delen.
18
Ronden nummer 4 2015
Aktuellt
Sjuksköterska utvecklade egen digital lösning för registrering:
Bättre koll på vätskebalansen
Sjuksköterskan Christoffer Martone
på ögonavdelningen har
utvecklat en app som ger
bättre koll på patienternas
vätskebalans. För närvar­
ande körs en pilot på 50 E.
– Jag fick idén för några år
­sedan, när jag jobbade på en
annan avdelning på sjukhuset.
Vi hamnade återkommande i
en situation där man inte viss­
te exakt hur patientens intag
av mat och kost hade sett ut,
och det var i det läget som jag
började fundera kring hur man
kunde lösa problemet, säger
Christoffer Martone.
utveckling
Han landade i en lösning där
man via en iPad noterar intag
av mat, dryck och infusioner,
samt förluster av kroppsvätskor. I konceptet finns en iPad i
varje patientsal och personalen
behöver bara logga in med ett
lösenord och sedan trycka på en
färdig ruta för till exempel vatten 200 ml eller A-kost ca 200
Kcal. Likaså antecknas varje
gång man tömmer en patients
urin på ett visst antal milliliter,
och iPaden räknar sedan ut om
patienten ligger plus eller minus i vätska/kcal-balans. Detta
följs upp på vårdavdelningens expedition där det finns en
översiktskärm som visar aktuella värden.
– Det blir en förbättring av patientsäkerheten jämfört med
det gamla systemet med papperslistor. Risken för felregistrering eller utebliven registrering minimeras, och man kan
när som helst på dygnet gå in
och få aktuell status för varje
patient. Med bättre fortlöpande koll på vätskebalansen ger
vi en bättre behandling, vilket i förlängningen kan korta
vårdtiderna. Dessutom går
registreringen snabbare och
all dokumentation blir samlad
på ett ställe och omedelbart åtkomlig, vilket frigör mycket tid
för personalen som de istället
kan ägna åt patienterna, säger
Christoffer Martone.
Efter att ha konkretiserat
sin idé och gjort skisser på hur
Christoffer Martone vid en översiktsskärm på en patientsal på 50 E.
en app skulle kunna se ut, tog
han kontakt med Innovation
Akademiska, som bland annat
har hjälpt Christoffer Martone
att reglera rättigheterna så att
det är han själv som äger rättigheterna.
Christoffer Martone har anlitat en extern apputvecklare för
själva programmeringsarbetet.
I arbetet med att göra appen så
effektiv och säker som möjligt
har han före, under och efter
utvecklingsarbetet hämtat in
synpunkter från en tvärprofessionell grupp inom tidigare
mth-divisionen. För närvarande körs det färdiga resultatet
som en pilot på lungavdelning
50 E.
Efter utvärdering och eventuella uppdateringar är målet
att appen ska ut på flera avdelningar på sjukhuset.
– Jag har andra idéer som
jag tänker försöka förverkliga
längre fram, säger Christoffer
Martone.
HANNES L JUNGHALL
20
Ronden nummer 4 2015
Ronden nummer 4 2015
Noterat
Mina vårdkontakter
har bytt namn
e-tjänster Istället för att
Medicinska sekreterare och administratörer fyllde Gunnesalen.
VAS sparkade igång hösten
evenemang Medicinska sekreterare och administratörer är en
viktig resurs i Framtidens Akademiska, och har stor påverkan på den
bild som Akademiska visar upp utåt. Detta tog man fasta på när
­vårdaadministrativ service höll kickoff i Gunnesalen den 1 september. Bland föreläsarna märktes Leif Tüll, projektledare för IKT FAS,
information, kommunikation och teknik, som talade under rubriken
”informationsteknologi – en nyckelfaktor för strategisk verksamhetsutveckling”, och kommunikationsdirektör Henrik Pederby, som diskuterade hur vi tillsammans bygger varumärket Akademiska.
logga in på Mina vårdkontakter,
ska patienter och allmänhet
framöver logga in på 1177.se.
Vårdgivare loggar däremot in
som vanligt på portalen Mina
vårdkontakter.
Namn- och varumärkesbytet
till 1177 Vårdguidens e-tjänster
ska göra det enkelt för användare, det räcker att komma ihåg
1177. Många använder sig av information och tjänster via 1177
Vårdguiden på webb och telefon.
I Uppsala län har drygt 100 000
personer konton till e-tjänsterna.
Genom att logga in på 1177.se
kan patienter och invånare på
ett säkert sätt kommunicera
med vården. Man kan bland annat läsa sin journal, beställa tid,
av- och omboka tid, följa sin remiss och förnya recept. Man kan
också välja vilken vårdcentral
eller husläkare man vill tillhöra
och skicka meddelanden till sin
mottagning. Den som vill kan
gå in på www.1177.se/e-tjanster
och läsa mer om e-tjänsterna.
Fortsatt topplats i AT-ranking
Margareta Emtner
årets fysioterapeut
utbildning För andra året i rad hamnar Akademiska sjukhuset i
utmärkelse Margareta Emt-
topp bland universitetssjukhusen när läkare rankar sin allmäntjänstgöring (AT). Bland samtliga sjukhus hamnar Akademiska på 13:e
plats. Bakom rankingen står Sveriges yngre läkares förening, Sylf.
– Den höga placeringen är väldigt glädjande. Vi är
många på Akademiska som har arbetat målmedvetet
med detta under en längre tid vilket har gett resultat.
Det faktum att vi hamnar i topp för andra året i rad
är en bekräftelse på en väl fungerande och stabil
organisation, säger Sune Larsson, forsknings- och
utbildningsdirektör.
När Sylf genomförde sin årliga AT-ranking hösten
Sune Larsson
2010 kom Akademiska sjukhuset på 67:e och sista
plats. Enligt Sune Larsson finns flera faktorer bakom
klättringen och den bibehållna tätpositionen bland universitetssjukhusen.
– Vi har skapat en tydligare organisation, där AT-läkarna är anställda av AT-avdelningen och jag är deras chef. Det ger en tydligare
tillhörighet på sjukhuset. Vi har också större grupper. Från 2014 har
vi 20 AT-läkare jämfört med åtta tidigare, vilket gör att enheterna på
sjukhuset kan räkna med AT-läkarna som en kontinuerlig resurs. De
räknas in i läkarstaben vilket gör det lättare att hitta arbetsuppgifter
där deras kompetens och erfarenheter tillvaratas, säger han.
Att placera sig högt i rankingen, menar Sune Larsson är viktigt när
det gäller rekryteringen av blivande AT-läkare.
– Det ökar våra chanser att rekrytera riktigt bra AT-läkare, som
sedan går vidare och blir riktigt bra ST-läkare och specialister på
Akademiska.
ner, fysioterapeut på Akademiska sjukhuset och professor vid
Uppsala universitet, är Årets fysioterapeut. Hon
får utmärkelsen
för att genom sitt
engagerande och
framåtblickande
arbete ha bidragit
Margareta
till att förbättra
Emtner
hälsan och
livskvaliteten för
patienter med astma och KOL.
Utmärkelsen delas ut årligen
sedan 2011. Margareta Emtner
utnämndes i samband med
internationella fysioterapidagen
8 september.
– Det känns oerhört ärofullt
och roligt, speciellt eftersom
utmärkelsen kommer från mina
kollegor. Jag hoppas att denna
utmärkelse leder till större fokus
på astma- och KOL-patienter
bland såväl fysioterapeuter som
andra yrkesgrupper inom vården, säger Margareta Emtner.
! Ett ögonblick . . .
… Birgitta Kauppinen Ben Yahia,
projektledare för årets med­
arbetardagar, som går av stapeln
i Blå korset den 15-16 oktober.
»Vi hoppas att så
många som möjligt
kan delta«
Vad händer på årets medarbetardagar?
– Årets tema är Akademiska
framtidssjukhuset. Hur kan vi
på Akademiska rusta oss för
att möta framtiden på bästa
sätt? Liksom
förra året handlar det om att
medarbetarna
på sjukhuset inspirerar varandra och förmedlar kunskap
om sina respektive verksamheter. Vi har 30 montrar och
14 föreläsningar per dag den
här gången, och programmet kommer att vara ungefär
detsamma båda dagarna. Vi
har bjudit in en extern föreläsare: nanoforskaren Maria
Strömme.
Finns några nyheter i upp­
lägget?
– Ja, det blir after work på
torsdagen den 15 oktober.
Ett liveband kommer att spela och det bjuds på cider med
tilltugg, och det kommer
även att finnas öl och vin till
självkostnadspris. En annan
nyhet är att det finns möjlighet till studiebesök på plats
hos ett par verksamheter.
Kan man gå på arbetstid?
– Det är upp till de enskilda
avdelningarna och mottagningarna att avgöra, men vi
hoppas att det går att planera verksamheten så att
så många medarbetare som
möjligt kan delta. Förra året
hade medarbetardagarna
1 600 besökare och vi hoppas
på ännu bättre uppslutning
den här gången.
HANNES L JUNGHALL
59 kliniska avtal på ett år
forskning Kansliet för kliniska prövningar har funnits i lite över ett
år. Det är en obligatorisk stödfunktion för kliniska
prövare, forskningssjuksköterskor och verksamhetschefer.
– Tillsammans gör vi en adekvat budgetberäkning
av studien. Sen tar kansliet fram de avtal som krävs,
vilket innebär att vi sköter all förhandling kring text
och ekonomi och granskar eventuella avtalsförslag.
Vi sköter även fakturering och övriga administrativa
frågor under hela studietiden så att du som prövare
kan ägna dig åt prövningen, säger Åsa Silfverplatz,
Åsa Silfverplatz
koordinator på kansliet för kliniska prövningar.
Sedan Akademiska sjukhuset införde ett nytt regelverk för kliniska
studier i september 2014 har kansliet hanterat 59 avtal. Dessa är
fördelade enligt följande:
– Hör av er om ni vill att vi kommer ut och presenterar vårt arbete
på din avdelning. Välkomna till oss med era studier! säger Åsa Silfverplatz.
Ökat mediefokus under sommaren
medier Akademiska hade nästan tio procent mer publicitet under
juli-augusti än under föregående två månader. Flertalet artiklar och
inslag berörde vård- och patientsäkerhetsfrågor. Men även personalfrågor och sjukhusets spetskompetens var i fokus, till exempel lanseringen av kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor
och satsningen på psykisk hälsa hos skolelever.
Medieanalysen baseras på totalt 149 artiklar/inslag i lokala, regionala och nationella medier. Drygt åtta av tio artiklar/inslag var neutralt eller positivt vinklade medan 17 procent var negativt vinklade.
Exempel på positivt speglade nyheter är att man inom barn- och
ungdomspsykiatrin gör en satsning på psykisk hälsa hos skolelever,
introduktion av ett blodtest som snabbt visar om infektioner orsakas
av virus, organdonation och byggandet av ett nytt teknikhus inom
ramen för Framtidens Akademiska sjukhus, FAS.
I den negativa vågskålen återfinns bland annat artiklar om åtal för
stöld av narkotikaklassat preparat och att sjuksköterskevikariat under
sommaren täckts av läkarstudenter.
Andelen artiklar som berör forskning och specialistvård är låg,
vilket delvis hänger samman med färre pressaktiviteter under sommaren.
21
Ronden nummer 4 2015
Ronden nummer 4 2015
23
Dagboken Anngela Ingvarsson, sjuksköterska, 30 A
Förberedelse av
kvällens mediciner.
Patientnära arbetsdag
J
arbetar som sjuksköterska på
geriatriska medicinavdelningen
30 A. Här arbetar sjukgymnaster, arbetsterapeuter, undersköterskor, sjuksköterskor, läkare,
­sekreterare och apotekare.
Klockan är 13.30, kvällspasset börjar
med en gemensam samling för all kvällspersonal. En sjuksköterska från dagen går
snabbt igenom arbetsfördelningen och om
det är något speciellt inför kvällen.
Jag går sedan och stänger dörren om
mig på en av expeditionerna och börjar
läsa på om de personer jag ska ha hand
om under kvällspasset. Jag har sju patienter. Det är mycket att läsa på. De personer
som får vård hos oss är främst äldre, några
friska sedan tidigare, men många har en eller flera kroniska sjukdomar, vilket kräver
mycket dokumentation. Jag får möta hela
människan. I och med stora omvårdnadsbehov kommer också många spännande
och personliga samtal, man möter också
många olika medicinska tillstånd.
När jag läst klart tar jag och den sjuksköterska som jobbat dag tillsammans med
läkare och en undersköterska och går runt
till patienterna. Dagpersonalen frågar personen om hur den mår och hur dagen varit,
sammanfattar hur det gått med matintag,
och hur det varit med exempelvis smärtan, hur träningen med sjukgymnasten
har känts, och så vidare. Det sägs även om
det planeras någon provtagning morgonen
efter eller om det är något nytt med läkemedel som ska ges, eller undersökningssvar som kommit. Inget samtal är det andra
likt. Vad vi pratar om beror mycket på var
i vårdtiden personen är. Under rundan är
det några nya bekantskaper, och några kära
återseenden. En av mina platser har precis
blivit tom, och en dam från en annan avdelning är på väg.
Efter att vi gått runt pratar jag ihop mig
med de undersköterskor som jag ska jobba
med ikväll. Flera personer har stora behov
både medicinskt och omvårdnadsmässigt.
En kvinna ska hem dagen därpå, en annan
har sin vårdplanering morgonen efter kl 10.
Det är mycket planering och arbete
inför en utskrivning, och idag måste jag
»Man vet aldrig vem man
ska träffa, vilken berättelse man ska få höra.«
börja med att fixa med allt runtomkring
hemgången. Jag pratar med anhöriga och
kommunen. Efter att ha varit inneliggande
ett tag uppger hon att hon känner sig lite
spänd för att vara hemma. Vi pratar om det
en stund och hon kommer snart in på saker
hon längtat efter hemma. Jag går och delar
läkemedel för de första tre dagarna hemma,
och skriver en epikris som kommunens
personal kan läsa. Efter det fortsätter spindeln i nätet uppgifterna då kvinnan som
ska på vårdplanering önskar ha sina anhöriga med sig. Jag ringer och pratar med
de anhöriga, men de har inte möjlighet att
komma med så kort varsel. Får information
av dem kring deras tankar och önskemål
och vad de tycker är viktigt att framföra.
Går sedan igenom med kvinnan vad de sagt
och vad hon själv önskar och tänker inför
vårdplaneringen. Det är starten på hela
hennes fortsatta liv som ska planeras, och
hon är lite nervös. 70 procent av de personer som vårdas hos oss har en vårdplanering innan hemgång, och en fjärdedel av
alla personer skrivs ut till korttidsboende.
Klockan närmar sig 16. Det brukar vara en
stund av små korta möten där man kommer in till patienterna med läkemedel eller
kort info om något som tillkommit, eller att
man efterfrågar smärta, eller liknande.
En kollega från en annan avdelning
ringer och lämnar en kort rapport om den
nya damen som ska komma. Damen är närmare hundra år, och nu är hon peppad på
Dagboken - Ronden.
Överlämning tillsammans med kollegan Susanna Karanikas.
rehab! Jag passar på att gå och äta, under
tiden har vår läkare ett inskrivningssamtal
med damen. Vi har ett fantastiskt personalrum, utsikten är slående och stämningen
på topp. Jag har turen att ha bra kollegor,
som jag skrattar mycket med, och också lär
mig massor av.
Jag tycker att inskrivningssamtalet är en
av de roligaste uppgifterna i mitt arbete.
Man vet aldrig vem man ska träffa, vilken
berättelse man ska få höra. Frågan om vad
personen har för mål med sin vårdtid startar ofta spännande berättelser och reflektioner, det är ett privilegium att få ta del
av sammanfattningen och reflektionerna
efter ett 96-årigt liv! Under samtalet slås
jag av hur olika vi levt, men också av hur
lika man kan tänka och vara, oavsett ålder.
Efter samtalet är det dags att dokumentera,
men det hinner jag inte göra nu på en gång,
utan det får bli pö om pö under kvällen
mellan andra uppgifter.
Under kvällen pratar jag vid flera tillfäl-
len i telefon med anhöriga. Hos oss är kontakten med anhöriga mycket viktig. Många
personer hos oss vårdas i hemmet av sina
anhöriga och hemtjänst.
Vid 19.30 är det dags för mediciner, ikväll
är det mycket läkemedel som ska delas ut.
Att stå vid vagnen och dela piller är nog det
jag uppskattar minst med mitt jobb, men
det vägs upp av att man sedan får komma
in till personen. Två av de sju personer jag
delar ut läkemedel till kan ta sina tabletter
själva. De andra behöver hjälp. Jag kommer
in till en man med läkemedel som jag har
krossat i en burk. Jag får hjälp av undersköterskan så att vi ihop med mannen kan få
honom högre upp i sängen. Långsamt får
vi upp ryggen tills han kommer i sittande.
Teskedsvis kämpar han ner sina mediciner.
Vi pausar flera gånger. Mitt i allt kämpande orkar han ändå skoja med oss, och vi
skrattar tillsammans. Han har som mål att
kunna få i sig den vätska och näring han behöver genom att äta och dricka. Idag hade
det varit en jobbig dag med flera undersökningar och han hade inte nått sitt behov,
och ett dropp får kopplas. Det tar sin stund
innan alla fått sina kvällsmediciner.
En man får under kvällen feber och frossa. Jag ringer vår jour, som ber mig blododla och ta prover på patienten. Jouren ska
läsa på lite mer och återkomma.
Ikväll går det inte, efter tre stickförsök
ber jag en kollega hjälpa mig. Han säger
att han är van och att han inte tycker det
är obehagligt, men det är ändå tråkigt när
man måste sticka någon flera gånger. Therese, min kollega, är en fena på att stickas
och kommer snart tillbaka med tagna prover. När jag kommer in till mannen igen,
berömmer han henne och säger att hon var
så säker på handen. Innan jag går hem försöker jag säga god natt till mina patienter,
för att sedan rapportera vidare till nattsköterskan. Klockan 21.50 går jag hem, och jag
möts av en hög och härlig luft när jag cyklar
hem från jobbet.
foto: magnus laupa
22
AVS.
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
Krönika Johan Lugnegård
Guldklockans tid är ute
Efter 25 år hos samma arbetsgivare har
man visat sin lojalitet så till den grad att man
föräras en guldklocka eller möjligen en kristallvas. Det hela är strikt reglerat och godkänt
av Skatteverket. Min förra arbetsgivare gav
jag 23 år av mitt arbetsliv, men det räckte inte
ens till en silverklocka. Om jag ska kunna avräkna en trohetsgåva från Akademiska behöver jag jobba tills jag är 76. En dröm för varje
pensionsrådgivare och ex-statsminister. I år
delar Akademiska ut 111 trohetsgåvor, färre än
på många år. En viss personalomsättning är
förstås sunt, men att som delar av sjukvården
hela tiden tappa kompetens genom för stor
personalomsättning är både dyrt och dåligt
för verksamheten. Vad kan vi göra för att behålla våra medarbetare?
En stor offentlig institution som Aka-
demiska kan liknas vid ett gammaldags bruk.
Här kan du bokstavligen födas och dö och däremellan utbilda dig, skaffa försörjning, vänner
och partner. Allt inom samma väggar. Kommer de stora offentliga institutionerna att
fortsätta locka den unga arbetskraften eller
dras de alltmer mot mindre företag med kanske friare men osäkrare arbetsförhållanden?
Med ökad privatisering och diversifiering
av hälso- och sjukvården har utvecklingen
onekligen gått i den senare riktningen under
ett antal år och arbetskraften har följt med.
Det sägs att pendeln nu slår tillbaka och att
den generation som är på väg in på arbetsmarknaden återigen söker trygghet, att de
sätter pension och anställningstrygghet före
frihet.
Det talar i sådana fall för att Akademiska
och andra stora organisationer kommer att
fortsätta locka dem som
”Är vi mogna för
är på väg in på arbetsmarknaden, men för att
nya perspektiv på
behålla dem tror jag vi
trohet, lojalitet
behöver erbjuda något
och prestation?”
annat än en guldklocka
efter 25 år. En attraktiv arbetsgivare måste
erbjuda stimulans och förändring under ett
långt arbetsliv, inte bara för de priviligierade
utan för alla.
Kanske är det dags för belönings- och trohetsprogram även inom offentlig sektor?
Vinstdelning är ju knappast aktuellt, men
mångårig strävan och lojalitet måste löna sig
bättre. Det ställer krav på arbetsgivaren men
också på de anställda. Vi förväntas göra vårt
jobb, men utöver det även bidra till ständig
förbättring och förändring. Är vi mogna för
nya perspektiv på trohet, lojalitet och prestation? Vad säger vi som arbetsgivare och vad
säger facken?
Guldklockan känns allt mindre relevant i vår digitaliserade tid. När jag fyller 76
tänker jag kvittera ut det senaste IT-hjälpmedlet. I guld.
Johan Lugnegård är
­verksamhetschef för kardio­
logi och klinisk fysiologi