Nummer 5 2015 - Akademiska sjukhuset
akademiska sjukhusets personaltidning nummer 5 2015 krönika Tänk även på dem som aldrig kom fram ut veckling Tema cancer tar arbetet med VBV till nästa nivå 7 lok aler Så blir framtiden för Framtidens Akademiska 10 ny sjukhusdirektör Per Elowsson är högste chef för Akademiska sjukhuset sedan den 1 november. För Ronden berättar han bland annat om hur sjukhuset ska klara ekonomin och vad han tar med sig från arbetet som primärvårdschef. 3 thora xintensiven Elektroniskt journalsystem inom iva-vården 16 Ronden nummer 5 2015 Redaktion ronden@akademiska.se Aktuellt I detta nummer »2008 satt jag och min kollega i ett kontor på patologen och funderade på hur verksamheten skulle byggas. Idag är det helt annorlunda.« Redaktör Hannes Ljunghall 018-611 32 27 hannes.ljunghall@akademiska.se Ansvarig utgivare Henrik Pederby Tryck Strands Grafiska Tryckt på Arctic Matt 100 g Annonser ronden@akademiska.se 018-611 32 27 Ronden Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala ronden@akademiska.se foto: magnus laupa Nummer 5 2015 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan 1960. 3 Ronden nummer 5 2015 Uppsala biobanks chef Anna Beskow skriver dagboken i detta nummer. Manusstopp nr 1/2016: 3 februari Sidan 26–27 Ekonomin blir central fråga för nye sjukhusdirektören: En fråga om överlevnad Sjukhuset har ansträngd ekonomi och behöver minska sina kostnader. Detta är en avgörande fråga för sjukhusets långsiktiga överlevnad i nuvarande form. Medarbetarna har rätt att få fortlöpande information om hur sjukhuset klarar ekonomin och vad som görs för att förbättra den. Samtidigt finns risken att man som enskild medarbetare tappar sugen om det ständigt hamras in att man måste spara pengar, samtidigt som detta faktum i sig knappast hjälper någon att jobba mer effektivt. Var gränsen går mellan information och ”tjat” går förstås att diskutera, men räkna ändå med att det kommer att komma åtskilliga rubriker om ekonomi i Ronden och på Navet framöver. Förhoppningsvis i lagom dos. redaktör hannes ljunghall rtplan i ingång 70. Anna Beskow i ”Ishotellet” i kulve teman utvecklar processarbetet Nu tar Akademiska nästa steg i arbetet med värde baserad vård. Sidan 6–8 medarbetardagarna drog storpublik Omkring 2 200 medarbetare besökte årets medarbetar dagar, vilket var 600 fler än vid förra årets premiärupplaga. Sidan 14–15 6 14 Elektronisk journal även för iva-vården Nu är pappersjournalerna borta på anestesin och iva inom thorax. Sidan 16–17 från sopor till biogas 16 19 Varje år kastas över 3 000 ton sopor på Akademiska. Ronden tog rygg på en soppåse från avdelningen till Uppsala vattens biogasanläggning. Sidan 19–22 »Väldigt mycket att göra« Per Elowsson är ny sjukhusdirektör för Akademiska sedan den 1 november. För Ronden berättar han om hur sjukhuset ska klara ekonomin, vad han tar med sig från arbetet som primärvårds- och divisionschef och mycket annat. Hur känns det att ha fått det här uppdraget? – Mycket spännande och mycket utmanande. Jag känner väldigt starkt för sjukhuset. Det har varit en mycket stor del av mitt yrkesliv. Just nu är det återigen ett starkt fokus på att klara sjukhusets ekonomi. Hur ser du på det? – Det är förstås den stora utmaningen. Jag tror att det går att vända ekonomin, och jag tror att man ska göra det genom att satsa på verksamhets- och resursstyrning. Jag tror att man för att komma till rätta med ekonomin ska lägga stor kraft Per Elowsson tillträdde som sjukhusdirektör den 1 november. på budgetprocessen och att få alla chefer, på alla nivåer, att känna att ”det är min budget”, att man bygger budgeten ner ifrån och upp, så att man känner ett ansvar för sin budget. Att klara ekonomin kan se ut som något av ett omöjligt uppdrag, med tanke på hur sällan sjukhuset har hållit sin budget under de senaste decennierna. Hur ska du lyckas där så många andra har misslyckats? – Även om jag tror att det går att vända ekonomin kan jag inte garantera att det går exakt på nollan. Det är förstås målet, men jag kan inte lova någonting. Finns det något jämförbart sjukhus i Sverige idag som klarar nollan på det sättet? – Nej, det gör det inte. Men det finns vissa saker som vi absolut kan vända, medan det finns andra saker som vi inte kan påverka så mycket. I det senare fallet handlar det inte minst om nya, dyra mediciner och medicinskt material. En sak vi kan göra Texten fortsätter på nästa sida 4 Ronden nummer 5 2015 5 Ronden nummer 5 2015 forts. från föregående sida pa till resurser till olika processer ifall det utgår så pass tydligt från högsta ort att de ska värna sina egna budgetar? tidigare uppdrag, bland annat som chef för den landstingsdrivna primärvården och tidigare som chef för AR-divisionen. – Jag tror inte det. Det är snarare så att det blir enklare för två verksamheter att samarbeta om båda har ordning på verksamheten och pengarna. Min erfarenhet är att de som har sådan ordning, också har ett tänkande som gör att de hanterar det övriga bättre. En budget är en plan, och sedan möter den verkligheten och då händer det saker. Jag förstår att det är så, men man kan heller inte bara säga ”det går inte” – allting går. Primärvårdens budget är omkring en tiondel av Akademiskas. Där vände vi minus 57 miljoner till plus tio. Visserligen över längre tid, men om du multiplicerar det med tio är vi uppe i omkring 600 miljoner. – Jag tror mycket på decentraliserat ansvar. Att få med avdelningscheferna är jätteviktigt. Sedan måste man ha ett kontinuerligt förändrings- och förbättringsarbete. Det finns ingen organisation som kan säga att de har uppnått organisatorisk och verksamhetsmässig nirvana. Hade man sagt det på stenåldern hade vi varit kvar på stenåldern. Det går alltid att jobba smartare och bättre och det är ett förhållningssätt som vi måste ha, för sjukhuset måste hela tiden bli bättre på att ta tillvara sina resurser. Skattekranen är stängd. Det kommer inte att komma mer pengar till sjukhuset utöver de rutinmässiga uppskrivningarna, för pengarna finns helt enkelt inte. Det leder in på vilka lärdomar du tar med dig från där är att bli mer konsekventa i användandet av mini-hta (en utvärderingsmetod vid inköp av ny medicinsk och teknisk utrustning och för införande av nya metoder och behandlingar, red:s anm). Dessutom kan vi, när vi för in nya behandlings metoder och verksamheteter, i större utsträckning än tidigare ta bort gamla metoder. Och om man ser till vad vi kan påverka i högre grad? – Vi kan jobba smartare på många olika sätt, det är jag helt övertygad om. Vi kan se över hur vi använder konsulter. Vi kan ha allmän ordning och reda, och en grundinställning att vara sparsamma. Men »Det är inte riktigt ordning och reda i alla delar av sjukhusets verksamhet« jag kan inte lova att vi ska gå på nollan om två år, det vore förmätet. Jag tror att man ska vara ödmjuk inför en sådan uppgift. Men det finns väldigt mycket att göra, det har jag upptäckt redan under den korta tid jag har varit här. Vilken bild har du av Akademiska sjukhuset idag? – Verksamheten i stort fungerar väldigt bra och det produceras vård av hög kvalitet. Men det är inte riktigt ordning och reda i alla delar av sjukhusets verksamhet. Om alla värnar sin egen budget på det sätt du efterlyser, kan inte det ha negativa konsekvenser för helheten? Enhetsöverskridande processer förutsätter ofta att någon släpper till resurser utan att alltid ”få tillbaka” dem längre fram. – Så är det absolut, men grunden måste ändå vara att alla får ordning på sin budget. Man kan inte ha ett sjukhus i ekonomiskt fritt fall. Vi förlorar en–två miljoner per dygn idag och det går inte. Och även om jag ställer krav på att man har ordning på pengarna måste det finnas ett utrymme för strategiska satsningar. Det finns ingen motsättning i detta. När jag pratar om att jobba smartare handlar det mycket om att vi ska samarbeta mer och bättre. Vi ska inte glömma bort teman och värdebaserad vård. Finns ändå inte en risk att verksamhetscheferna blir mindre benägna att släp- Hur ser du på den nya sty- relsen för Akademiska och Lasarettet i Enköping som ersätter produktionsstyrelsen vid årsskiftet? – Den tror jag kan bli bra. Fördelen är att man kan få ett större fokus på slutenvården och kanske även mer tryck i samarbetet mellan Akademiska och Lasarettet i Enköping. Jag tror att jag kommer att kunna samarbeta bra med Eva Telne, som blir deras chef. Du har fått ett förordnande på två år. Är det tillräckligt lång tid för att åstadkomma förändring och utveckling? – Det kan man diskutera, men jag tror i alla fall att tiden räcker till att vända på skutan. Jag kommer att jobba väldigt hårt och det kommer att vara hårt tryck hela tiden. Det kommer att ställas krav på cheferna. Ingen ska tro att det kommer att bli ”slack i linan”. HANNES LJUNGHALL Per Elowsson om ... ... sin bakgrund: – Jag härstammar från Dalarna, min släkt kommer från Leksand, men jag växte upp i Västerås och på västkusten. Min dialekt är nog rätt mycket Västmanland, men många har svårt att placera mig, de gissar på norröver någonstans ... Jag är 63 år, gift, har tre numera utflugna döttrar, och jag bor i Luthagen i Uppsala. Jag började som student på Akademiska sjukhuset 1972 och 1983 började jag som narkosläkare. Sedan steg jag efterhand i graderna där och slutade som överläkare. Jag disputerade år 2000 och sedan blev jag chef för akutcentrum och efter ett tag AR-divisionen. Ett tag var jag även chef för OTM-divisionen. År 2010 började jag som primärvårdsdirektör och har varit det alltsedan dess. Jag är även major i reserven och har bland annat varit i Kosovo ett halvår 2001 som stabsläkare. Som chef på den här nivån måste man ibland ta i med hårdhandskarna, vilket jag tycker är tråkigt. Men jag är inte typen som backar i en konflikt utan snarare tvärtom. ... hur han är som ledare och chef: – Rak, tydlig, uthållig och under allvaret har jag även ett hjärta. … fackligt samarbete: – Jag ser facken som en medspelare och inte en motspelare. Jag kommer att honorera alla avtal vi ingått från arbetsgivarsidan, och jag förväntar mig också att de gör detsamma. … hur han hanterar konflikter: – Jag vill lösa de problem som uppstår via intellektuella resonemang, men man når inte alltid hela vägen fram. … sina fritidsintressen: – Jag åker mycket skidor på fjället, flera veckor per år. Jag är även intresserad av nutidshistoria och säkerhets- och geopolitik. Snabbspår för äldre multisjuka akutgeriatrik Från och med 28 december kan äldre multisjuka läggas in direkt på en geriatrisk vårdavdelning på Akademiska utan att gå via akuten. Främsta syftet är att patienterna ska få rätt specialistvård snabbare. Dessutom räknar man med att snabbspåret ska korta vårdtiden och minska risken för återinläggning samtidigt som trycket minskar på akutmottagningen. Ungefär en femtedel av dem som söker vård akut på Akademiska är över 80 år. Gruppen äldre multisjuka är ofta lågt prioriterad medicinskt och kan därför ofta få vänta länge. Komplikationer kan tillstöta snabbt och patienterna behöva hjälp och stöd även socialt och funktionellt. – Tidigare har man fokuserat på att behandla det akuta tillståndet, till exempel en infektion. Därefter har patienten Ulrica Varg skickats hem och inte sällan Etemadi kommit tillbaka inom några veckor. Nu tar vi ett helhetsgrepp om äldre multisjuka som ofta får vänta på akuten där trycket är högt och tillståndet inte anses urakut. Syftet med det akutgeriatriska snabbspåret är att vården ska bli mer tillgänglig, men också att undvika återinläggning, säger avdelningschef Ulrica Varg Etemadi. Målgruppen för snabbspåret är personer över 65 år med akuta sjukdomstillstånd som infektioner, försämrad KOL och försämrad hjärtsvikt. Redan vid ankomsten görs en bedömning av ett vårdteam med bred geriatrisk kompetens där läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter ingår. Vid behov kan även kuratorer, dietister och logopeder kopplas in. ELISABETH TYSK 6 Ronden nummer 5 2015 7 Ronden nummer 5 2015 Teman utvecklar processarbetet Nästa steg i sjukhusets arbete med värdebaserad vård utveckling Införandet av så kallade teman är en central del i förnyelsen av Akademiskas organisation. – Det är ett nödvändigt steg för att vi ska kunna vidareutveckla vårt processarbete och vår kraftsamling inom värde baserad vård, säger Björn Ekmehag, biträdande sjukhusdirektör med ansvar för tema. Ett tema kan beskrivas som en övergripande, sammanhållan- de och koordinerande struktur för processer på sjukhuset, i allmänhet vårdprocesser. För att det ska bli aktuellt att samla sådana i ett tema ska de engagera mer än ett kliniskt verksamhetsområde och ha ämnesmässiga samband som rör patienters sjukdom, diagnostik, behandling och/eller uppföljning. Dessutom ska processerna vara tillräckligt många och omfattande för att kunna utnyttja fördelarna med en övergripan- de och samordnande funktion. Det handlar på ett annat plan även om en prioritering; ett Björn Ekmehag tema bildas inom ett område där sjukhuset vill göra en särskild kraftsamling, som en strategisk satsning. Beslut om tema och ingående program fattas av sjukhusdirektören efter beredning i sjukhusledningen. För närvarande testas systemet »Patienterna ska få den bästa vården« – Det är svårt för en enskild verksamhet att ha ett helhetsperspektiv. En tematisk organisation av cancervården kan underlätta för gemensamt resursutnyttjande, som inkluderar klinik och FoUU, säger Hans Hägglund, verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar. I Sverige insjuknar ca 60 000 patienter årligen i cancer; var tredje invånare beräknas få cancer under sin livstid. Antalet cancerpatienter ökar årligen med omkring fem procent. Sverige har i internationella jämfö- relser relativt låg incidens och höga överlevnadssiffror. Utmaningarna för cancersjukvården är den begränsade ekonomin, sjuksköterskebristen och kompetensförsörjningsproblematiken. En framgångsfaktor för att möta utmaningarna är att samverka och samarbeta på nationell, regional och lokal nivå. – På Akademiska togs ett viktigt steg i rätt riktning för cancersjukvården i samband med att den nya organisationen sjösattes i maj, nämligen att de tre största cancerverksamheterna, hans hägglund, verksamhetschef blodoch tumörsjukdomar: Patienterna ska få den bästa vården i standardiserade vårdförlopp. onkologi, hematologi och onkologisk endokrinologi samlades i vo blod- och tumörsjukdomar. Detta är ett första steg i bildandet av en t ematisk vård, eller ett så kallat comprehensive cancer center, det första i Sverige. I ett inom temaområde cancer, som en pilot för att pröva arbetssätt. – Vi utreder i vilken takt vi ska fortsätta att införa teman. Målsättningen är att ha tre teman under 2016. Med tiden kommer arbetet inom tema givetvis behöva stöd. Principer för arbetet och organisation av tema bereds för närvarande, och ett förslag kommer att presenteras i sjukhusets samverkansgrupp inom kort, säger Björn Ekmehag. HANNES LJUNGHALL cancercentrum ska patienterna få den bästa vården i standardiserade vårdförlopp, från primärvården till vård i livets slutskede. Forskning, utveckling och utbildning har sina självklara platser och allmänheten ska få information om bland annat levnadsvanor och förebyggande av cancer, s äger Hans Hägglund, som m enar att en tematisk organisation kan vara en bra plattform för att diskutera vård av cancer patienter oavsett ålder. Ett optimalt omhändertagande i olika vårdprocesser kräver ett samarbete mellan husläkare, patologer, cytogenetiker, röntgenologer, onkologer, kirurger, vårdpersonal, kuratorer, sjukgymnaster, dietister, foto: staffan claesson Styrgruppsdag inom Tema cancer. Patientprocessledaren Martin Sandelin redovisar arbetet inom värdebaserad vård lungcancer. »Man kan tänka sig ett tema som ett skyltfönster mot omvärlden« arbetsterapeuter med flera. Delvis görs detta idag i multidisciplinära och multiprofessionella arbetssätt. En fördel med att organisera vården tematiskt är att detta samarbete kan underlättas och utvecklas. En annan fördel att organisera cancervården tematiskt är att det blir lättare att samverka och planera vården inför flytten till 100-huset, för att så optimalt som möjligt kunna bedriva sjukvård i nya lokaler och med nya arbetssätt. – Man kan tänka sig ett tema som ett skyltfönster mot omvärlden, det vill säga den bild våra patienter, remittenter, landsting och övriga samarbetspartner får av cancersjukvår- den vid Akademiska sjukhuset, säger Hans Hägglund. Han ser en betydande roll för tema cancer framöver när det gäller Akademiskas samordning med externa aktörer som Primärvården och regionsjukhusen. – Det blir mer effektivt och bättre resultat om vi har gemensamma mål och strategier. När det gäller frågor som inom vilka områden vi ska vara nationellt eller regionalt ledande, diskuteras och prioriteras de bäst inom en tematisk organisation. Väl förberedda förslag har större möjlighet att få gehör i sjukhusets ledningsgrupp och hos politiker. Det blir också lättare för primärvården och regionen att ha en väg in i sjukhuset när det gäller frågor gällande cancersjukvården på Akademiska, säger han. HANNES LJUNGHALL Lättare att göra mer med befintliga resurser När processledare och berörda verksamhetschefer samlas i den gemensamma grupp som styr arbetet inom ett tema, får de lättare att hitta gemensamma lösningar med befintliga resurser. –Det är ett ovanligt starkt forum, med en dynamik i diskussionerna som leder till snabba beslut i stora frågor på ett sätt som är ovanligt annars. På ett sätt kan man säga att vi riskerar att stjäla från varandra när vi begär mer resurser till våra respektive verksamheter, men det visar sig ofta att det kanske inte behövs mer resurser för att klara en viss sak. Det kan räcka med att vi gör mindre justeringar på flera håll samtidigt för att nettoeffekten ska bli positiv, säger Martin Sandelin, patientprocessledare för lungcancerprocessen. Värdebaserad vård inom lungcancerprocessen på Akademiska startade hösten 2014. Från början fanns ambitionen att genomföra en totalöversyn av processen och dess flöden. Detta fick dock skjutas en aning på framtiden, eftersom flera av de berörda verksamheterna ingick i en omorganisation på sjukhuset som försvårade en långsiktig planering. Arbetet riktades istället in på vad som gick att göra här och nu. En av de första åtgärderna Texten fortsätter på nästa sida 8 Ronden nummer 5 2015 9 Ronden nummer 5 2015 Kommentar Morten Kildal forts. från föregående sida var att förverkliga en tanke som hade funnits en längre tid, att införa gemensam mottagning hos lung- och onkologklinikerna för de lungcancerpatienter som ska få kombinerad stråloch cytostatikabehandling. – Tidigare har patienterna utretts hos oss på lungkliniken och sedan skickats vidare till onkologen för ett första besök inför kommande behandling. Glappet har varit omkring två veckor, vilket är en lång, plågsam väntetid för den som har fått en lungcancerdiagnos, säger Martin Sandelin. Nu sitter en kontaktsjuksköterska från onkologen och lungmedicin med redan på den multidisciplinära konferensen. Efter att beslut har fattats om kombinationsbehandling får patienten sedan besked inom någon dag av lungmedicinare, onkolog och kontaktsjuksköterska gemensamt, med information om när behandlingen ska inledas och hur den ska gå till. »Det stärker oss betydligt när vi kan prata med en samlad röst.« – Vi sparar in två veckor och ger bättre information till patienten med oförändrat resursutnyttjande. Diskussionerna under dessa möten har även resulterat i ett fortlöpande, väldigt givande utbyte mellan lungmedicin och onkologen, säger Martin Sandelin. En annan nyhet är inrättandet av en multidisciplinär grupp för rehabilitering och palliativa diskussioner. Gruppen samråder kring vilka behov patienten har socialt och nutritionsmässigt, och hur dessa bör tillgodoses för att optimera patienten inför antingen botande eller palliativ behandling. Det har även varit värdefullt att ha med en patientrepresentant i arbetsgruppen. Denna är en numera botad före detta cancerpatient, som bland annat har lyft fram behovet av bättre information till patienterna. – Hon har betonat hur lite som faktiskt går in hos den som har fått ett cancerbesked, med all stress och oro det för med sig. Känslan av att inte vara tillräckligt informerad har skapat mycket ångest i sig. Nu ska vi tillsammans med kommunikationsavdelningen bland annat ta fram informationsfilmer med vår egen personal i våra egna lokaler, som engagerar patienterna på ett bättre sätt, säger Martin Sandelin. Att jobba inom ett tema tillsammans med andra cancerprocesser på sjukhuset är värdefullt på flera sätt. – Det stärker oss betydligt när vi kan prata med en samlad röst gentemot röntgen och patologen. Vi har inte tillräckligt många patienter inom lungcancer på Akademiska för att ha ett helt eget spår, där vi till exempel kan boka in större block hos röntgen enbart för våra patienter. Vi har en ensam kontaktsjuksköterska, och generellt bygger verksamheten mycket på enskilda individer med stort engagemang, vilket gör processen och dess rutiner sårbara vid ledigheter eller andra typer av frånvaro. Ser man till rehabkedjan är den snarlik för alla t umörgrupper, och det är uppenbart att en ökad samordning ger bättre flöden och en ökad professionalism inom processerna, säger Martin Sandelin. HANNES LJUNGHALL Hur ska vi bli bäst? Värdebaserad vård handlar om att skapa värde för patienten, ur ett helhetsperspektiv. För att vi ska bli det universitetssjukhus i Sverige som lyckas bäst med detta behöver vi hitta tillitsfulla samarbeten över gränser. Alla som jobbar med värdebaserad vård strävar efter samma sak – att förbättra kvaliteten på vården. Detta sker genom att skapa förutsättningar för sammanhängande vårdflöden och personcentrerad vård. På Karolinska sjukhuset satsar de på omfattande förändringar av organisation och chefskap, medan Sahlgrenska inför värdebaserad vård inom den befintliga organisationsstrukturen. På Akademiska har vi valt en väg där vi stärker verksamhetsområdena och specialiteterna samtidigt som vi med satsningen på värdebaserad vård utvecklar patientens väg genom vården. Vi bygger vidare på det som redan fungerar bra och skapar samtidigt nya, effektiva samarbeten över professions- och enhetsgränser. Under det senaste året har jag varit med på ett stort antal möten där engagerade och kunniga medarbetare arbetat tillsammans med patienter för att skapa mer effektiva patientflöden. Det är tydligt att vi till exempel inom de olika cancergrupperna ofta har liknande utmaningar och förbättringsförslag. När vi nu samordnar förbättringsarbetet för dessa patientgrupper i ett Tema cancer skapar vi ännu bättre förutsättningar för att sprida goda idéer och förbättrade arbetssätt. Min slutsats i arbetet med värdebaserad vård är att det finns tre viktiga framgångsfaktorer som vi bör bygga vidare på: transparens, tillit och struktur. När professioner från olika delar av vårdkedjan bidrar med sina perspektiv ökar både förståelse och transparens. Vi får syn på saker som vi inte uppmärksammat förut. Var och en bidrar med sitt perspektiv och när vi möts och lägger pussel träder nya mönster fram. Genom att träffas återkommande för att utbyta erfarenheter, diskutera nya, smartare samarbeten och analysera hur det går för patientgruppen, blir resultat och möjliga åtgärder transparenta. Förslag går vidare till chefer som diskuterar dem i en öppen dialog med patientprocessledare. Medarbetarna får återkoppling och genomför förändringar. Det vi behöver därutöver är bra strukturer i vardagen för att i realtid kunna följa upp att det verkligen blir en mer effektiv vård. Så erbjuder vi den bästa vården för patienterna. Morten Kildal är huvud ansvarig för värdebaserad vård på Akademiska Tätare regionsamarbete ger stabil grund för Akademiska: Klart om nytt samverksansavtal Likartade regler för patienters tillgång till vård och fler gemensamma verksamheter. Det är två av nyheterna i ett samverkansavtal som de sju landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har kommit överens om. Det nya samverkansavtalet gäller 2016–2019. I avtalet förbinder sig landstingen och regionerna att de ska stärka Uppsala-Örebro sjukvårdsregion som samverkansområde. De ska också verka för en mer jämlik vård inom sjukvårdsregionen och för att hälso- och sjukvårdsresurserna ska utnyttjas effektivt. – Det känns mycket bra att de sju landstingen/regionerna nu för första gången har ett gemensamt avtal där vi ska arbeta för en mer jämlik sjukvård och där alla delar ingår. Vi får en ökad transparens och tydlighet, och vi kommer bort från de bi- laterala avtalen mellan enskilda parter. Nu gäller lika villkor för alla, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), ordförande för Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Det nya avtalet öppnar för fler gemensamma verksam heter och områden för samverkan jämfört med tidigare. Sjukvårdsregionen ska också utreda möjligheten att öka valfriheten, så att patienter ska kunna välja vårdgivare inom den så kal�lade slutenvården, det vill säga vård av patienter som ligger på sjukhus. – Det här är ett viktigt avtal för vårt landsting. Det ger en stabil grund inför framtiden för den högspecialiserade vården vid Akademiska sjukhuset. Vi ser nu fram emot ett gott och fördjupat samarbete inom sjukvårdsregionen, säger Börje Wennberg (S), ordförande för landstingsstyrelsen i Landstinget i Uppsala län. JESSICA ELGENSTIERNA »Det kommer att ligga i allas intresse att vår verksamhet fungerar bra« –Det nya avtalet innebär att Akademiska blir hela regionens sjukhus på ett annat sätt. Det kommer att ligga mer i allas intresse att verksamheten på Akademiska fungerar bra, säger Akademiskas marknadschef Karolina Sidwall. – Vi kommer att ha en tätare och bättre kommunikation, och regionlandstingen kommer att tillsammans med oss få ett ökat ansvar för en gemensam produktionsplanering. En annan fördel hon lyfter fram är att regionen nu Karolina Sidwall får ett större gemensamt ansvar för bassjukvården, vilket för Akademiska kan innebära en förbättrad kapacitet inom den högspecialiserade vården. – Om något sjukhus i regionen till exempel får ett tillfälligt Uppsala-Örebro sjukvårdsregion är en av sex sjukvårdsregioner i Sverige. Inom en sjukvårdsregion samverkar landstingen/regionen kring utnyttjande av regionens sjukvårdsresurser. Inom varje sjukvårdsregion finns minst ett universitetssjukhus som sköter den högspecialiserade vården. I UppsalaÖrebro sjukvårdsregion ingår landstingen i Dalarna, Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Region Gävleborg och Region Örebro län. kapacitetsproblem inom bassjukvården, blir det lättare hitta en gemensam lösning tillsammans med övriga regionsjukhus. Detta ligger också i linje med avtalets ambitioner att stärka oss och Örebro som universitetssjukhus, säger hon. Vad gäller ekonomisk ersättning till Akademiska för den vård som produceras var inte allt färdigförhandlat vid Rondens pressläggning. Grundprincipen är dock att Akademiska ska få samma ersättning som tidigare, sett till regionen som helhet. Däremot kan er- sättningen fördelas annorlunda inom sjukhuset, eftersom man på regionlandstingens begäran går över från den tidigare prislistan till en modell som baseras på drg-systemet. Om det däremot gäller landsting utanför regionen görs faktureringen enligt en ny prislista som grundar sig i Akademiskas egna kostnader för behandlingen, alltså ett självkostnadspris. Detta gäller även inom regionen vid så kallad ytterfallsersättning för särskilt krävande behandlingar. HANNES LJUNGHALL 10 Ronden nummer 5 2015 11 Ronden nummer 5 2015 Aktuellt ! Ett ögonblick . . . Framtidens Akademiska: ... Birgitta Lytsy, hygienöverläkare Landstinget i Uppsala län Ombyggnader kan klaras inom budget lokaler Det är möjligt att genomföra om- och tillbyggnationerna vid Akademiska sjukhuset inom ramen för den totala budgeten för Framtidens Akademiska. Det visar den översyn av projektet som landstinget har gjort. I september beslutade landstingsstyrelsen att bromsa delar av byggprojektet för se över projektorganisationen och ta fram åtgärder för att komma tillrätta med den fördyring om en halv miljard kronor som tidigare rapporterats. Landstingsstyrelsen fick i början av november information om resultatet av översynen och läget i projektet från den konsult som engagerats. Enligt den nya prognosen kan landstinget minska det förväntade underskottet för den nya vårdbyggnaden, ingång 100, med 88 miljoner kronor jämfört med den prognos som gavs i september. Men fortfarande ligger kostnadsnivån 395 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. Till detta kommer en i ndexuppräkning på 112 miljoner kronor. Enligt tjänstemannabedömningen som har gjorts är det svårt att minska kostnaden för det redan påbörjade bygget av 100-huset. Däremot skulle landstinget kunna minska kostnaderna för andra delar av Framtidens Akademiska. Enligt översynen är det möjligt att göra kostnadsanpassningar i renoveringen av cen- hans-Olov hellström, biträdande sjukhus direktör: De bärande delarna av FAS-projektet genomförs som planerat. Från och med i år ska vårdrelaterade infektioner, VRI, inom landstinget bekämpas mer systematiskt och med mer fokus på det förebyggande arbetet jämfört med tidigare år. Vad innebär det för sjukhuset? – Akademiska har tagit fram ett konkret, strategiskt handlingsprogram för att förebygga de två största grupperna av VRI:er: vård relaterad urinvägsinfektion och CVK-relaterad sepsis. Insatserna ska bli mer strukturerade och alla medarbetare ska delta aktivt i arbetet med att förebygga risker samt ha god kunskap om hur dessa infektioner förebyggs. I planen tydliggörs även sjukhusets mål och aktiviteter. Pilotavdelningar är utsedda där man ska arbeta med att skapa rutiner och arbetssätt som är hållbara över tid och så småningom ska gå att införa på hela sjukhuset. Varför just dessa infektioner? – De är två av fyra vårdrelaterade infektioner som vi vet går att förebygga effektivt med enkla, billiga och konkreta evidensbaserade åtgärder. Dessa infektioner kostar landstinget stora summor pengar varje månad och ett stort lidande för våra patienter. tralblocket motsvarande 370 miljoner kronor genom att göra en mindre omfattande upprustning än vad som ursprungligen planerats. Den sammanlagda kostnaden för Framtidens Akademiska blir i så fall drygt 4,5 miljarder kronor, exklusive indexuppräkning, vilket är i enlighet med de ursprungliga kalkylerna. Av informationen som gavs till landstingsstyrelsen framgick också att prognosen för när ingång 100 står klar har skjutits fram. Nu beräknas byggnaden stå klar sommaren 2018 och verksamheterna vara igång i de nya lokalerna kring årsskiftet 2018/2019. – Givet den situation som har uppstått ser vi från sjukhusets sida på det hela taget positivt på de förslag som har redovisats. Enligt förslaget får vi ändra våra planer något för norra delen av centralblocket, men de bärande delarna »Mer fokus på förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner« Kan du nämna några konkreta insatser? – I korthet handlar det om hur man hanterar katetrar som förs in i urinvägarna och i centrala kärl. Det handlar om att skärpa indikationerna, tillämpa aseptik hela vägen i samband med kateterinläggning och framför allt att dra katetrar så fort det bara är möjligt. Varför sker en förskjutning mot mer proaktivt vårdhygieniskt arbete just nu? – Mycket har hänt på sista tiden, bland annat gjordes nyligen en revision av landstingets vårdhygieniska arbete och det som föreslogs har man tagit till sig. I december presenteras även en strategi och en handlingsplan för landstingsstyrelsen för perioden 2015–2018 med målet att minska VRI och som ska styra förvaltningarnas arbete. Tyngdpunkten ska flyttas från att utreda skador som redan skett till att fokusera mer på att de aldrig ska inträffa. av FAS-projektet genomförs som planerat. Arbetet med att uppföra ingång 100 fortsätter och huset får den standard och det verksamhetsinnehåll som vi har velat ha. Före somma- ren nästa år är vi klara med en genomgripande ombyggnad av 85-huset, och sedan fortsätter vi med samma typ av ombyggnad av 70-huset. HANNES LJUNGHALL Vy från barnsjukhuset i slutet av november mot bygget av ingång 100. Byggnaden beräknas stå klar sommaren 2018 och verksamheterna ska sedan vara igång i de nya lokalerna kring årsskiftet 2018/2019. Varför är ett förebyggande, systematiskt arbete viktigt? – Det gynnar både den enskilde patienten och samhällsekonomin. Evidens för att rätt åtgärder har effekt finns både nationellt och internationellt. Vårdrelaterade infektioner står för cirka 35 procent av alla vårdskador och kan till stor del förebyggas. Infektionerna kostar samhället runt 6,5 miljarder kronor årligen och varje infektion leder till i genomsnitt fem extra vårddygn. I vårt län ligger förekomsten på cirka elva procent och kostar landstinget 100 miljoner kronor varje år. ELISABETH TYSK 12 Ronden nummer 5 2015 Patienten blir en jämbördig medaktör Personcentrerad vård inom geriatriken ökar trygghet och motiva tion hos patienterna Personcentrerad vård gör patienten till en aktiv, jämbördig aktör i planeringen och genomförandet av den egna vården. – Det kan ibland vara en utmaning att avstå från en lämplig behandling eller träning, eftersom personen ifråga själv inte prioriterar den, säger Lisa Henley, arbetsterapeut på minnes- och geriatrikmottagningen. En grundtanke inom personcentrerad vård är att vårdare och patient ingår ett partnerskap, där man tillsammans planerar vård och rehabilitering. Patienten ses inte som passiv mottagare av insatser utifrån en viss diagnos, utan som en jämbördig medaktör. Helst ska inte ens ordet ”patient” användas, även om det fortfarande ofta sker i interna sammanhang personal emellan på minnesoch geriatrikmottagningen. – Det ger en ökad trygghet för patienternas del när de känner sig delaktiga. När vi lägger upp behandlingen tillsammans får de en bättre förståelse för varför behandlingen ser ut som utveckling solvig johansson, sjuksköterska: Att ta sig kanske tio minuter längre tid för samtalet vid inskrivningen upplever vi att vi tjänar in på ökad trygghet för personen, och därmed färre frågor i efterhand. lisa henley, arbetsterapeut: Det kan vara en utmaning att avstå från en lämplig behandling eller träning, eftersom personen själv inte prioriterar den. den gör, och då blir de också bättre på att följa de rutiner och åtgärder som vi enas om, säger Solvig Johansson, sjuksköterska på mottagningens hem- och dagrehabilitering. Under året har mottagningen börjat använda sig av ett formulär vid inskrivningen, där man tillsammans med patienterna går igenom deras nuläge inför behandlingen, vilka mål de har (vilka aktiviteter de vill kunna klara av på egen hand), planerade åtgärder för att nå dit, och hur lång tid behandlingen ska ta. Upplägget kräver att personalen tar sig tid att lära känna personen bättre, så att de får en klarare bild av vilka åtgärder som passar bäst i det enskilda fallet. – Att ta sig kanske tio minuter längre tid för samtalet vid inskrivningen upplever vi att vi tjänar in på ökad trygghet för personen, och därmed färre frågor och telefonsamtal i efterhand. Det är också viktigt hur man ställer frågorna, så att man inte styr samtalet för mycket. Det är personens egen berättelse som ska komma fram, säger Solvig Johansson. Vid utskrivningen fylls for Geriatriken arbetar för att utveckla personcentrerad vård där patienten ses som en självklar del i teamet. Den vård och behandling som ges ska utgå muläret på med individuella tips och råd som ska hjälpa patienterna till en fortsatt bättre hälsa. De får även tips på kontakter hos kommunen, föreningar, studiecirklar med mera, och till sist kommer man överens om när och hur mot- tagningen ska göra en uppföljning. Personcentrerad vård har i studier visat sig öka värdet för patienterna, korta vårdtider och ge bättre arbetsmiljö och patientflöden. På minnes- och geriatrikmottagningen har man 13 Ronden nummer 5 2015 »Alltid en risk att man inte lyssnar in patienten ordentligt« – Vi såg att personcentrerad vård var ett bra sätt för oss att bryta ner sjukhusets övergripande mål och vision på verksamhetsnivå, säger Rose-Marie Brundin, tf verksamhetschef för geriatriken. Dagens Medicin arrangerade i vintras en inspirationsdag om personcentrerad vård, och geriatriken deltog med en grupp på fem personer, tillsammans med vårdutvecklare från neurodivisionen. – Vi hade redan diskuterat en hel del kring detta, och vi fick många nya tankar och idéer under dagen som vi ville gå vidare med, säger Rose-Marie Brundin. När sjukhusets mål- och visionsarbete under våren sedan skulle brytas ner på verksamhetsnivå skrev geriatriken in som ett eget mål att man skulle ha ”välfungerande team som arbetar personcentrerat”. Till stöd i det fortsatta arbetet hade man en bok om personcentrerad vård som tagits fram inom Göteborgs universitet, där det bland annat angavs i detalj hur man kunde implementera konceptet inom sin verksamhet. I korthet går det ut på att foto: magnus laupa man bildar temagrupper bestående av medlemmar ur de ifrån personens egna mål. Från vänster syns Solvig Johansson, Lisa Henley team som arbetar med patienoch Susanne Friman Vestlund från minnes- och geriatrikmottagningen. terna. Ingår gör avdelningschef, läkare, sjuksköterska, underännu inte hunnit genomföra nå- vi märker skillnad när vi mäter sköterska och paramedicinagon utvärdering, men intrycket re. Dessa team får ansvar för vårdklimatet på mottagningen igen. Vår uppfattning är att från patienthåll hittills är poimplementeringen och bildar sitivt. patienterna är väldigt nöjda, även tillsammans en ”lär– Vi hoppas att utvecklingsäger Susanne Friman Vestlund, grupp”, där alla träffas, utbyter en av vårt arbetssätt kommer erfarenheter och ger varandra tf avdelningschef för minnesatt påverka resultatet på nästa tips och råd. och geriatrikmottagningen. HANNES LJUNGHALL patientnöjdhetsenkät och att Den nya patientlagen som trädde i kraft vid årsskiftet ställer ökade krav vad gäller tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet och individuell planering. Samtliga dessa parametrar kunde tillgodoses genom att införa personcentrerad vård. – Som tur var visade det sig att Cosmic var uppbyggt på ett sätt som passar för Rose-Marie personcentrerad Brundin vård. Det kräver viss inlärning för att man ska kunna utnyttja systemet optimalt, men allt finns färdigt, och det gör att vi nu kan gå vidare och arbeta mer med vår dokumentation, säger Rose-Marie Brundin. Under hösten har personcentrerad vård breddinförts inom geriatriken (utom avd 2 i Tierp). Rose-Marie Brundin har mött många positiva röster från personalen, men samtidigt menar andra att det egentligen inte är något nytt. – Den typen av invändningar är genomgående hos alla verksamheter som börjar jobba med personcentrerad vård. Visst kan man på ett sätt säga att man alltid har ställt patienten i centrum, men det blir en tydlig skillnad när man systematiserar arbetet på det här sättet. I och med att man blir så specialiserad på sin egen patientgrupps behov är det lätt att känna att man redan vet vilken åtgärd som passar bäst i ett visst läge. Det finns alltid en risk att man inte lyssnar in patienten ordentligt, säger Rose-Marie Brundin. HANNES LJUNGHALL 14 Ronden nummer 5 2015 15 Ronden nummer 5 2015 Enkät: Anna Schmidt från infektion intill en docka iförd arbetsklädsel för högsmittsamma sjukdomar. Vad har ni gjort på medarbetardagarna? l Karin Haglund och Maarit Anttila Eriksson, sjuksköterskor på onkologisk dagvårdsavdelning: – Vi har sett det mesta här idag. Vi var här förra året också och tycker att det är roligt att det är så många nya utställare det här året. Det är väldigt intressant att få se olika verksamheter på sjukhuset visa upp sig. Plastikkirurgen hade ett bra upplägg där deltagarna engagerades med att svara på frågor, och vi har förstås tittat lite extra på utställarna från vår egen klinik också. l Johan Widenfalk, läkare, klinisk foto: magnus laupa Sofia Englund från klinisk kemi och farmakologi besökte ambulansens monter och provade att lyfta vikter som motsvarade tyngden från kortändan av en bår. Niklas Rosengren, tf avdelningschef ambulansen Tierp, och Erik Nilsson, avdelningschef ambulansen Östhammar, tittar på. Berit Nyberg (t v) från ultraljudssektionen låter en besökare prova att göra en biopsi. neurofysiologi: – Jag är här på min lunch och har inte hunnit se så mycket än, men jag började hos vår egen utställning från klinisk neurofysiologi, och sedan tycker jag att ambulansen och neurokirurgen ser intressanta ut. Jag har hunnit med att höra Gunilla Enblads föreläsning om aktuell cancerforskning också. Det är jättebra att det ordnas sådana här dagar, det är roligt att kunna gå hit och titta. Ännu fler besökare i år Medarbetardagarna lockade 2 200 till Blå korset evenemang Medarbetar dagarna den 15–16 oktober lockade omkring 2 200 besökare, vilket var 600 fler än förra året. –Responsen har varit väldigt positiv även i år, säger projektledaren Birgitta Kauppinen Ben Yahia. Medarbetardagarna hölls i år för andra gången. Temat den här gången var Akademiska Framtidssjukhuset och hur sjukhuset kan rusta sig för att möta framtiden på bästa sätt. Plats för evenemanget var Blå korset, där aktiviteter pågick i tre stora salar från morgon till kväll båda dagarna. I 30 olika montrar och ett stort antal Birgitta Kauppinen föreläsningar Ben Yahia fick medarbetarna inspirera varandra och förmedla kunskap om sina respektive verksamheter. Alla som besökte dagarna deltog i en utlottning av priser, där man bland a nnat kunde v inna en dag med intensivvårdshelikoptern. I år hade programmet även utökats med studiebesök hos blodcentralen, bfc och klinisk kemi och farmakologi, och med en after work med liveband, och öl och vin till självkostnadspris. – De nya inslagen lyfte dagarna ytterligare och det var väldigt god stämning hos både medverkande och besökare. Jag är väldigt imponerad av engagemanget och professionalismen hos alla utställare och föredragshållare. Vi tillfrågade besökarna på plats vad de tyckte om medarbetardagarna, och av de som svarade angav 99 procent alternativen ”bra” e ller ”mycket bra”, säger Birgitta Kauppinen Ben Yahia. Om det går att få ännu fler att hitta till medarbetardagarna återstår att se. – 2 200 är en väldigt bra siffra, särskilt i relation till att det är långt ifrån alla medarbetare som är i tjänst varje dag. De flesta passar ju på att gå när de är inne och jobbar, och det har också legat till grund för vår planering av programmet, det ska gå att titta in när man har möjlighet. HANNES LJUNGHALL Cecilia Merendino och Linda Oberholzer bemannade nimas monter. 2 200 medarbetare styrde stegen mot Blå korset under Medarbetardagarna. Sjukhusledningens medlemmar fanns på plats för att samtala med medarbetare och svara på frågor. Här syns Anette Skoglund, verksamhetschef intern- och lungmedicin, och Elisabeth Nelson, verksamhetschef urologi. 16 Ronden nummer 5 2015 17 Ronden nummer 5 2015 Thoraxintensiven: Nytt elektroniskt journalsystem för anestesi- och ivavård Nu är pappersjournalerna borta på anestesin och iva inom thorax. Under hösten har de övergått till ett elektroniskt informationssystem som är speciellt utformat för den typen av verksamhet. Under 2016 ska systemet vara i gång på samtliga anestesi- och iva-enheter på Akademiska. Anledningen till att pappersjournalerna överlevt så pass länge på dessa enheter är att Cosmic inte är utvecklat för intensivvård. – Tempot är högt hos oss. Inte minst gäller det läkemedelsordinationer, vi kan ändra dessa med mycket täta mellanrum. Datavolymen för en patient här är ofta enorm och det kräver ett annat it-stöd än utveckling Cosmic, säger Andreas Liliequist, klinisk ledare. Det nya kliniska informationssystemet, Metavison, kan delvis integreras med Cosmic. Det innebär ett effektivare arbetsflöde där onödigt arbete som skanning av pappersjournaler och dubbeldokumentation tas bort. Akademiska är det första storsjukhus i landet som installerar ett heltäckande it-stöd för samtliga anestesi- och iva-enheter. Den elektroniska journalföringen bidrar till en ökad patientsäkerhet, ett bättre kliniskt beslutsstöd och en optimerad läkemedelsordination. Först ut att använda it-stödet är alltså anestesin och iva på thorax. andreas liliequist, klinisk ledare: Datavolymen för en patient här är ofta enorm och det kräver ett annat it-stöd än Cosmic. – Vi har lagt pennan åt sidan i och med att pappersjournalerna försvann. Det gick fort att vänja sig av med den, säger Carl Sandström, intensiv- vårdssjuksköterska på thorax. Övergången till elektroniska journaler leder till en ökad säkerhet, till exempel när det gäller läkemedelsordinering. – En ordination skriven i datorn är lättare att läsa, vilket minimerar risken för felordination till följd av svårlästa handskrivna sådana. Den elektroniska läkemedelsmodulen kan också kopplas till olika beslutsstöd, säger Andreas Liliequist. En annan viktig faktor som bidrar till ökad säkerhet är att all information från den medicintekniska utrustningen dokumenteras i patientens journal. – Sammantaget ger detta en mer detaljerad bild av patienten. I vårt arbete är det exempelvis viktigt att ha kontroll foto: staffan claesson »Vi har lagt pennan åt sidan« Metavision ger en mer detaljerad bild av patienten, tycker Sara Nordmark (i mitten), här tillsammans med kollegan Emma Jonsson (t v) på thoraxintensiven. på patientens vätskebalans – tidigare har vi fått räkna ut den manuellt, nu görs det kontinuerligt i systemet. Blodtrycket är en annan viktig parameter som datorn registrerar varje minut, medan vi tog och skrev in det i pappersjournalen varje kvart, säger Sara Nordmark, sjuksköterska på thoraxintensiven. – Det blir ett annat sätt att arbeta. Vi är vana vid att kontrollera vissa parametrar i en viss ordning när vi vårdar en patient utifrån övervakningsskåp och pappersjournaler. Nu blir arbetsmönstret ett annat när vi ska söka informationen under flikar i datorn. Men det går att lära om, det tar bara lite olika tid för oss, fortsätter hon. Sara Nordmark är en så kal�- lad superanvändare som är extra utbildad för att vara ett stöd till kollegorna vid övergången till Metavision. Generellt har läkare och sköterskor fått en och en halv dags utbildning i det nya systemet. Men för vissa personer rör det sig hittills endast om några timmars utbildning därför att personalläget är så pressat. – Mot den bakgrunden tyck- Sara nordmark, sjuksköterska: Personalen har hanterat övergången otroligt bra. Det handlar ju om ett nytt sätt att få överblick över patienten. er jag att personalen hanterat övergången otroligt bra. Vi har inte haft några allvarliga avvikelser. Det handlar ju om att hitta ett nytt sätt att få överblick över patienten, säger hon. Med det nya it-stödet är det tänkt att personalen ska få mer tid för patienterna i och med att dokumentationen automatiseras. Att det nya informationssystemet kan integreras med Cosmic spelar en mycket viktig roll när patienter flyttas mellan enheter. – När en patient ska skrivas ut till en vårdavdelning sammanställer Metavision en rapport med patientens värden det senaste dygnet. Det blir en pdf som personalen kan ta del av i Cosmic. Tidigare kopierade vi pappersjournalen och hade telefonkontakt, vilket tog tid. Också när patienterna ska komma till en intensivvårdsavdelning är det en stor fördel att kunna få en överblick via datorn. Metavision är ett konfigurativt system som varje enhet kan anpassa efter sina behov och sin verksamhet. Samtidigt får andra användare på sjukhuset tillgång till informationen. – Det är en utmaning att skapa ett system som å ena sidan kan skräddarsys för varje verksamhet och å andra sidan har en sådan gemensam grund att alla kan känna igen sig, menar Andreas Liliequist. INGELA WIMAN 18 19 Ronden nummer 5 2015 foto: Susanne Heller Ronden nummer 5 2015 Uppställning vid invigningen av Scapis testcenter i Uppsala. Från vänster: Eva Wallberg, undersköterska, Shumi Omar, sjuksköterska, Petra Sandström, sjuksköterska, Gunilla Hägg, undersköterska, Eva Lindberg, överläkare lung- och allergikliniken och universitetslektor, Uppsala universitet, och Johan Sundström, ansvarig forskare (PI) för Scapis Uppsala, specialistläkare och professor i epidemiologi, Uppsala universitet. Scapis bygger unik kunskapsbank Akademiska deltar i jättestudie inom hjärta, kärl och lungor Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet deltar i Scapis (Swedish cardiopulmonary bioimage study), ett världsunikt forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor. Scapis bygger världens största medicinska kunskapsbank, med målet att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-lungsjukdom – och förhindra det. Studien leds av en nationell forskargrupp och drivs av sex universitetssjukhus i Sverige med Hjärt-Lungfonforskning den som huvudfinansiär och ger fantastiska möjligheter för nya forskningsgenombrott. I Uppsala leds arbetet av Johan Sundström, specalist läkare och professor i epidemiologi, och Lars Lind, överläkare och professor i kardiovaskulär epidemiologi. – Trots stora framsteg inom behandling av hjärt-kärlsjukdomar tillhör dessa fortfarande de vanligaste orsakerna till sjukdom och för tidig död. Nu visar forskning att lungsjukdomen kol ofta har koppling till hjärt-kärlsjukdomar. Med Scapis vill vi bidra till ytterligare kunskap om dessa sjuk domars uppkomst för att kunna förebygga dem, ställa bättre och tidigare diagnos, påverka sjukdomsförloppet och utveckla nya bättre behandlingsmetoder och läkemedel, säger Johan Sundström. 5 000 kvinnor och män i åldrarna 50–64 i Uppsala kommun bjuds in att delta i studien. Totalt kommer 30 000 personer i Sverige att genomgå omfattande hälsoundersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud och blodprover. Scapis Uppsala kommer att genomföra undersökningarna på ett testcenter på Dag Hammarskjölds väg 10B och på bild-och funktionscentrum i lab. 11 på Akademiska, dit Hjärt-Lungfonden har köpt in en datortomograf till ett värde av 12 miljoner kronor. Akademiska får behålla denna efter studiens slut och kan även använda den vid lediga tider under studiens gång. Projektet pågår till oktober 2018. JOSEFIN BARCK Från sopor till biogas Varje år kastas över 3 000 ton sopor på Akademiska. Ungefär en tredjedel återvinns. Ronden tog rygg på en soppåse från avdelningen till Uppsala vattens biogasanläggning. text andreas jakobsson foto magnus laupa 20 Ronden nummer 5 2015 21 Ronden nummer 5 2015 forts. från föregående sida Vaktmästarna hämtar avfallet med dragtruckar upp till fyra gånger per dag från återvinningsrummen och soprummen. Ovan: I lunchrummet står kärl för brännbart, metall, papper och andra förpackningar och en smal silverblank behållare för matavfall. Nedan: På blodcentralens akutlab står gula boxar för smittförande avfall. På blodcentralen heter det att man ”går ut med hunden” när man tömmer kärlen för smittförande avfall. Att hämta soporna är vaktmästarnas uppgift. De hämtar avfallet med dragtruckar upp till fyra gånger per dag från återvin- På Uppsala vattens biogasanläggning på Kungsängen behandlas 26 000 ton organiskt avfall varje år. Det kan du göra för en bättre återvinning P å blodcentralens akutlab står gula boxar för smittförande avfall på små rullvagnar med ett handtag som sticker upp på ena sidan. I dem kastas provrör med blod i och annat som kan innebära en smittrisk. – Vi brukar säga att vi går ut med hunden när vi drar ut dem till miljörummet, säger avdelningschefen Karin Vikholm. I lunchrummet står kärl för brännbart, metall, papper och andra förpackningar och en smal silverblank behållare för matavfall. Från blodcentralen hämtas soporna ner av städpersonalen som sorterar dem i ett återvinningsrum nere i källaren i samma byggnad där kärl står prydligt uppradade längs väggarna. Den nya miljöstationen, som togs i bruk den 15 september i år, är ett stort lyft för dem som arbetar med avfallshanteringen. Anläggningen har kapacitet för betydligt mer sopor än vad som produceras i dag. ningsrummen och soprummen, sammanlagt ett tjugotal. Två personer jobbar med att hämta soporna som ska återvinnas och två personer tar hand om brännbart och smutstvätt sju dagar i veckan året om. Therese olsen, miljöchef: Hur mycket som skulle kunna återvinnas är svårt att säga, kanske kan 50 procent vara en vision för framtiden. Kulvertarna leder under Sjukhusvägen över till den nya miljöstationen, som togs i bruk 15 september i år och är ett stort lyft för dem som arbetar med avfallshanteringen. Det är rent och snyggt och anläggningen har kapacitet för betydligt mer sopor än vad som produceras i dag. Andra förbättringar mot tidigare är ett rum där kärlen tvättas när de blivit smutsiga på insidan och olika lyftanordningar som minimerar de oergonomiska momenten. – Här har vi goda möjligheter att omhänderta mer avfall och nya fraktioner i framtiden. En positiv konsekvens är också att soporna inte behöver hämtas lika ofta, vilket minskar antalet transporter, säger Erik Sköldstam, miljö- och avfallscontroller, om den nya miljöstationen: En positiv konsekvens är också att soporna inte behöver hämtas lika ofta, vilket minskar antalet transporter. Erik Sköldstam, som är miljö- och avfallscontroller vid Landstingsservice. Genom miljöstationen passerar över 3 000 ton sopor per år. Av dem återvinns i dagsläget 34 procent. – Hur mycket som skulle vara möjligt att återvinna är svårt att säga. Det ska ju vägas mot arbetsbelastning och hur mycket utrymme kärlen får ta ute på avdelningarna, men kanske 50 procent kan vara en vision för framtiden, säger Therese Olsen, som är miljöchef på Akademiska sjukhuset. Vår soppåse körs bort till inkastet i containern för matavfall och tippas ner tillsammans med ett 20-tal andra påsar. Containern är kyld för att dålig lukt ska undvikas och hämtas en gång varannan vecka. Den här fredagen kör Christian Eriksson lastväxlaren som drar upp containern bakpå bilen. När det är klart hoppar vi in i förarhytten och åker mot Kungsängen. Även Christian är positiv till den nya miljöstationen. – Tidigare kunde containern läcka så att det blev ett spår hela vägen från sjukhuset, men det händer inte längre, säger han. På väg in till biogasanläggningen stannar vi på en stor våg som väger hela bilen för att se hur mycket last den kommer med. Under de gångna två veckorna har containern fyllts med 4,4 ton. Inne på anläggningen 1. Sortera rätt glas! Det enda som ska läggas i kärlen för glas är förpackningar av glas. Dit räknas inte till exempel provrör och dricksglas, som inte omfattas av producentansvaret, eller porslin och keramik som förstör återvinningsprocessen. 2. Sortera kanyler rätt! Kanyler och andra vassa föremål ska sorteras i särskilda, punktionssäkra behållare. Tyvärr påträffas kanyler ofta i sopsäckar och bland personalkläder. Varje år sticker sig personer i vaktmästarpersonalen på använda kanyler som hamnat fel. 3. Återanvänd möbler! I ingång 82 finns ett rum där fina möbler sparas istället för att kastas. I rummet, som är öppet två dagar i veckan kan man boka möbler som behövs på någon avdelning istället för att beställa nya. Texten fortsätter på nästa sida 22 Ronden nummer 5 2015 23 Ronden nummer 5 2015 forts. från föregående sida Solceller producerar klimatsmart energi miljö På taket till ingång 95–96 har nyligen satts upp 245 solceller med en sammanlagd yta på 400 kvadratmeter. Dessa alstrar el som varje år motsvarar elförbrukningen hos ca 13 normal villors hushållel . Kostnaden är 1,2 miljoner kronor, vilket beräknas betala sig själv inom 17–18 år. – Och då handlar det om helt koldioxidneutral el med ett stort miljömässigt värde, säger Fredrik Sadjak, elsystemförvaltare på Landstingsservice. Slammet som blir kvar efter att biogasen utvunnits ur matavfallet blir gödsel som hämtas med tankbil och hamnar på åkrarna. Lastbilschauffören Kenny Johansson fyller upp tanken med gödsel som sedan körs ut till lokala lantbruk. är den sura lukten av ruttnade matrester påträngande. Trots att de nya containrarna är bättre än de tidigare kvarstår en del problem med hanteringen. Den nya containerns baklucka är hängd på ena baksidan istället för ovanifrån, vilket har konsekvensen att den måste öppnas innan den backas in och töms ner i en behållare. När Christer gör det rasar ett 40-tal påsar och säckar ut på marken som han får skotta ner med en spade, vilket tar 20 extra minuter. Lennart Nordin, chef på uppsala vattens biogasanläggning: Att biogasen används i stads trafiken innebär även en stor förbättring av utsläppsvärdena i stan. På biogasanläggningen blir matresterna till metangas genom att syret tas bort i förmultningsprocessen vilket kallas rötning. Den gasen kan man sedan köra bussar och bilar på. – Att biogasen används i stadstrafiken innebär även en stor förbättring av utsläppsvärdena i stan. Både koldioxidutsläppen och partiklar minskar, berättar Lennart Nordin, som är chef på anläggningen. Av tio kilo matavfall produceras gas motsvarande en liter diesel eller bensin. För närvarande producerar biogasanläggningen på Kungsängen gas till 500 taxibilar och 65 bussar. Rötresten som blir över när gasen utvunnits används sedan som gödsel på åkrar i Uppsalatrakten. – Det är gödselbiten som känns viktigast. I dagsläget tankas 65 bussar och 500 taxibilar i Uppsala med biogas från biogasanläggningen på Kungsängen. Det blir ju till ny mat, säger Lennart Nordin. Mat som kanske hamnar i en personalmatlåda som en morgon ställs in i kylen i något av Akademiskas lunchrum. Elsystemförvaltaren Fredik Sadjak på taket till ingång 95–96, där 400 kvadratmeter solceller har satts upp. Om alla ansökningar om bygglov går igenom kommer det under de närmaste åren att sättas upp solceller på ytterligare tio byggnader på sjukhusområdet. Storleken varierar, från 190 kvadratmeter på 50-huset till 690 kvadratmeter på 85-huset. Sedan tidigare sitter även sol- fångare på psykiatrins lokaler som alstrar energi som varje år motsvarar elförbrukningen hos fem trerumslägenheter, plus värmeförbrukningen hos tre normalstora villor. Målet är att det 2018 ska sitta solceller på sjukhuset med en sammanlagd yta på 6 000 kvadratmeter, och ytterligare 4 000 kvadratmeter på andra byggnader som landstinget äger. Tillsammans ger detta el som motsvarar förbrukningen från 70 villor under ett år. Tidigare utreddes även möjligheterna att sätta upp vind- snurror, men där bedömdes investeringen vara för hög i förhållande till elproduktionen. – Vi fortsätter att leta fler sätt att själva producera koldioxidneutral el. Det finns andra möjligheter som vi utreder, säger Fredrik Sadjak. Reningsverk ska minska antibiotikaresistens delsutsläppen, men även låga koncentrationer av antibiotika i vattenmiljöer räcker för att bakterier ska utveckla resistens. Dessutom kan antibiotikaresistens bildas redan på sjukhus. – Koncentrationen är högst inom sjukvården, mycket beroende på att vi ofta måste använda antibiotika som slår ut många olika bakterier. För att minska uppkomsten och spridningen av antibiotikaresistenta bakterier krävs en helhetssyn. Det är viktigt att se om avloppsrening vid ”källan” kan bidra till en minskning av spridningen, inte bara ut i mil- jön men även i det långa loppet till människor och djur, säger Björn Olsen, professor och infektionsläkare på Akademiska sjukhuset. och vatten. Till en början kommer prover tas från sjukhusets avloppsvatten och analyseras på Svenska Miljöinstitutet, ivl. Läkemedelsrester kommer att analyseras före och efter ozonbehandling av vattenproverna. Om metoden visar sig kostnadseffektiv för att rena v atten från antibiotika räknar Akademiska sjukhuset med att om cirka ett år installera en pilotanläggning på infektionskliniken för att se om tekniken fungerar i praktiken. Därefter tas beslut om att installera ett eget reningsverk. miljö Akademiska kan bli det första sjukhuset i Sverige som använder ozon för att rena avloppsvatten från antibiotika och multiresistenta bakterier. I december startar ett pilotprojekt för att testa den nya tekniken. Globalt står sjukvården för en mindre del av de totala läkeme- Björn Olsen Den teknik som ska användas bygger på användning av ozon, en gas som bildas naturligt i atmosfären och bidrar till att rena luften på marknivå. Ozonet oxiderar föroreningar mycket snabbt och bryter oftast ner dessa till koldioxid HANNES LJUNGHALL ELISABETH TYSK 24 Ronden nummer 5 2015 25 Ronden nummer 5 2015 Noterat Akademiska söker rikssjukvårdsuppdrag inom tre områden vård Landstinget i Uppsala Tf sjukhusdirektör Eva Telne välkomsttalade under Medicinteknikdagarna på Uppsala Konsert & Kongress. Fokus på framtida teknik evenemang Den 13–14 oktober stod Akademiska sjukhuset och foto: staffan claesson Uppsala universitet som värd för årets Medicinteknikdagar, som i år arrangerades för elfte gången av Svensk förening för medicinsk teknik och fysik (MTF). Ett tema för årets konferens var framtidens vård och hur Sverige kan återta en ledande position inom medicinsk teknik, bland annat genom större samverkan mellan olika aktörer, införsel av nya teknologier i vården samt planering och färdigställande av förbättrade vårdmiljöer i hemmet och på sjukhus. län/Akademiska sjukhuset och Region Östergötland/Universitetssjukhuset i Linköping har ansökt om förlängt rikssjukvårdsuppdrag för behandling av svåra brännskador. Det nuvarande uppdraget började gälla 2010 och löper ut i juni 2016. Landstinget i Uppsala län och Region Östergötland är enda sökande av uppdraget. B eslut fattas av Socialstyrelsen den 16 december. Landstinget i Uppsala län har även, tillsammans med Västra Götalandsregionen/Sahlgrenska universitetssjukhuset, uppdrag att bedriva rikssjukvård inom viss kraniofacial kirurgi. Detta uppdrag löper ut den sista december 2016. Landstinget i Uppsala län skickade i november in ansökan om en fortsättning under perioden 2017–2021. Övriga sökande är Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting/Karolinska universitetssjukhuset. Beslut fattas under våren. Akademiska sjukhuset har en av landets största otokirurgiska kliniker och Landstinget i Uppsala län ansökte nyligen om rikssjukvårdsuppdrag för cochleaimplantat på barn med missbildade temporalben. Den period som ansökan gäller är 2017–2021. Utöver Landstinget i Uppsala län har ansökan lämnats in av Stockholms läns landsting/Karolinska universitetssjukhuset, som för närvarande har rikssjukvårdsuppdrag för denna patientgrupp. Beslut fattas under våren. Landstingskören ger julkonsert evenemang Den 12 december kl 16 medverkar Landstingskören i en julkonsert i Missionskyrkan. Under rubriken ”Allsång i juletid” samlas Trio X med vuxenkörer, barnkör och barytonsolist. Dirigent är Erik Hellerstedt. Entrébiljett kostar 150 kronor och köps på plats. ETP firade 30-årsjubileum evenemang Den 20 november firade mottagningen för transkulturell psykiatri (ETP) 30-årsjubileum. ETP är en öppenvårdsmottagning för flyktingar och invandrare över 18 år. Särskild prioritet ges åt nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd och invandrare med flyktingtrauma. ETP tar emot patienter Chiles ambassadör José Mario Goñi Carrasco (t v) i Grönwallsalen tillsammans med ETP:s avdelfrån såväl Uppsala län ningschef Manuel Fernandez. som intilliggande län. Under dagen hölls en lång rad föreläshar spelat en oerhört viktig roll ningar i Grönwallsalen. Bland i deras liv och vi kommer inte talarna märktes Chiles Sverige att glömma det. Jag är glad att ambassadör José Mario Goñi arbetet fortsätter med andra Carrasco, som var på plats för att ge erkännande åt ETP och en folk som flyr till Sverige idag, rad andra svenska organisationer sade José Mario Goñi Carrasco, för de insatser som har gjorts för som även delade ut diplom som ett officiellt tack. chilenare som har flytt landet Detsamma gjorde även efter militärkuppen 1973. Shoresh Kader Rahim, som var – Vi är oerhört tacksamma. på plats i Grönwallsalen som Utan ert arbete hade många representant för Kurdistans familjer från mitt land inte fått regionala regering, KRG. samma positiva utveckling. Ni Skandion kliniken är igång Protonstrålbehandling i ett av Skandionklinikens behandlingsrum. Patienter som inte vet vart de ska vända sig med sin fråga får nu lättare hjälp med den nya tjänsten Patientkontakt på Akademiska. Patientkontakt består av telefonnumret 018-611 30 33 och ett formulär, och hjälper patienten vid frågor, funderingar och synpunkter som rör vård hos oss på Akademiska. Tjänsten är i första hand en vägledande funktion, och kan inte gå in i enskilda medicinska ärenden. – Det känns jätteroligt att utveckla redan befintliga tjänster som receptionerna och Blå rummet, som nu också byter namn till PatientAnette Gehrman kontakt, och kunna erbjuda Tallroth en vidareutvecklad service gentemot våra patienter, säger Anette Gehrman Tallroth, chef för vårdadministrativ service. vård Sedan den 28 maj finns friskvårdslots på plats hos Patientkontakt (f d Blå rummet) torsdagar kl 13–15. Där kan patienter som har fått fysisk aktivitet på recept (FaR) få hjälp med coachning. Konkret handlar det om ett motiverande samtal med information om träningsmetoder och olika typer av träningslokaler. Lotsningen har hittills endast varit tillgänglig per telefon, men nu görs ett försök för att underlätta för personer där telefonkontakt hittills varit svår, exempelvis patienter med kognitiva svårigheter där anhöriga eller andra kontaktpersoner behöver medverka. Hittills har denna tjänst dock inte utnyttjats av verksamheterna på Akademiska i den omfattning som man har hoppats. Mediebilden blev markant förbättrad vård Sedan månadsskiftet augusti-september behandlas patienter med protonstrålning på Skandionkliniken i Uppsala, den första i sitt slag i Norden. Bakom verksamheten står landets sju landsting med universitetssjukhus. Patienter lämpliga för protonterapi är både vuxna och barn från hela landet med cancertumörer, där man bedömer att protonstrålning minskar risken för sena biverkningar jämfört med traditionell strålbehandling med röntgen eller elektroner. – Vi räknar med att behandla cirka 200 patienter första året, därefter mellan 500 och 1 000 patienter per år, säger verksamhetschef Håkan Nyström. Friskvårdslots Patientkontakt ny service till patienter tar emot hos Patientkontakt patientinformation Nya AT-läkare på plats utbildning Höstens nya AT-läkare på Akademiska är, från vänster, bakre raden: Pauline Stens, Anton Stenwall, Karin Gidén, Katja Junus, Cathrine Axfors och Fredrico Centurion. Främre raden från vänster: Duska Bajic, Karl Ågren Silfver, Johannes Berlin, Per Lundqvist och Richard Wernersson. medier Mediebilden av Akademiska sjukhuset förbättrades markant under hösten jämfört med tidigare månader och samma period 2014, enligt den senaste medieanalysen från Retriever. Specialistvård och forskning får fördubblad publicitet, b land annat nyheter om muskelceller som behandling vid fekal inkontinens, utveckling av en alkometer i en mobilapp och att sjukhusets cancervård rankats bäst i landet. Nyheter som belyser sjukhusets spetskompetens står för en femtedel av publiciteten, en fördubbling jämfört med månaderna innan. I nära hälften av publiciteten citeras någon av sjukhusets forskare, läkare eller annan talesperson, vilket anses exceptionellt. Genomslaget är också större i fackpress. Friskvårdslotsen Christoffer Johansson på plats hos Patient kontakt. – Vi vill gärna att fler hör av sig till oss. Det är värt att poängtera att följsamheten till FaR blir betydligt bättre när man kopplar in en friskvårdslots. Utan lots ligger det på 20 procent, vilket stiger till 45 procent med lots, säger friskvårdslotsen Christoffer Johansson. Möjligheten att träffa en friskvårdslots på plats hos Patientkontakt finns kvar åtminstone året ut. Såväl personal som har frågor om verksamheten, som patienter som vill ha personlig rådgivning på plats, är välkomna. Observera att patienten ska ha med sitt FaR vid rådgivningen. 26 Ronden nummer 5 2015 Ronden nummer 5 2015 27 Ständig utveckling i stort och smått J ag har länge tänkt att jag har världens roligaste jobb. Jag är chef för Uppsala Biobank och har varit det sedan 2008. Då satt jag och min kollega Malin Engelmark i ett kontor på patologen och funderade på hur verksamheten skulle byggas. Idag är det helt annorlunda. Min dag handlar nu mycket om att följa upp verksamheten och tillsammans med min personal ta beslut om hur vi kommer vidare. Under förmiddagen ska jag gå ner till ”Ishotellet” för att följa upp utvecklingen när det gäller vår automatiska frys ”Kiwi” och våra robotar för pipettering och dnaextraktion. Mikaela berättar att hon har kommit långt med arbetet och vi kan nu ta in kunder som vill extrahera dna från helblod. Vi diskuterar även nästa utvecklingssteg där vi bland annat behöver få roboten att bättre hantera överföring av prov från gamla förvaringsrör till våra nya moderna mikrorör märkta med 2D-koder i botten. Små rör kombinerat med 2D-koder som en människa inte kan läsa gör att det är svårt att hantera de små rören manuellt. Det är därför vi köpte in Kiwi. Jag går vidare till Maria som arbetar med Kiwin. Kiwi förvarar de små rören i -80°C och har en station där rören plockas till nya positioner i -20°C. Frost är Kiwis största fiende och luftfuktigheten i ”Ishotellet” ställer till det. För att fördela riskerna förvarar vi proven i både Kiwi och manuella frysar. Tack vare vårt dataystem (Lims) kan vi ändå hålla rätt på vilket prov som finns var exakt. Vi pratar lite om hur vi ska hantera det stora inflöde av prov vi nu kommer att ha i och med att den stora studien Scapis startat. Jag går vidare upp till analyslabbet för att kolla av ett par saker med gruppchefen för labb, Birgitta. På labb träffar jag Monika som precis håller på att avsluta ett stort analysprojekt. Jag går in till Birgitta som visar mig en rapport från ett projekt som vi nyss kört analyser för en first-in-man-studie. Vi diskuterar även kort de nya förfrågningar som kommit in, en del handlar om befintliga analysmetoder som vi har uppsatta, men en del kräver att vi sätter upp nya metoder. Vi konstaterar att det ska gå att lösa, men vi behöver arbeta med tidsplaneringen. Jag går tillbaka till kontoret för att hinna Plattor med mikrorör i manuella frysar. foto: magnus laupa Dagboken Anna Beskow, chef för Uppsala Biobank Anna Beskow och Mikaela Magnusson pratar DNA-extraktion vid robotarna i ”Ishotellet.” få i mig lite lunch innan det är dags för Kulo-möte. På Kulo diskuterar vi frågor som berör flera delar av verksamheten för att säkerställa att vi inte missar något. Karolin berättar om nya kunder som ska samla prov i vår sjukvårdsintegrerade biobanks lina via klinisk kemi och farmakologi (kkf ). Hon berättar om möten hon haft med kunderna och vilka planer som finns för start av nya projekt. Daniel från utvecklargruppen konstaterar att det kommer att krävas lite konfigurering av vårt Lims och lite testning innan de startar. Starten styrs av när ny information kan läsas in i Cosmic, vilket görs varannan månad. Vi går igenom de övriga delarna av verksamheten, där vår koordinator Malin berättar om den pågående processkartläggningen och de förbättringar vi gör för att bättre hantera förfrågningar från våra kunder. De flesta av våra kunder är forska- re eller annan personal som också arbetar på sjukhuset. Efter Kulo tar jag mig an mitt sista möte för dagen. Jag ska ha en kort uppföljning med Linda som är forskningssamordnare på biobanken. Just nu planerar hon den informationsdag som vi ska ha tillsammans med klinisk kemi och klinisk patologi den 9 december. Vi tror att det finns många som vill lära sig mer om hur man kan använda biobanksprov och vilken hjälp man kan få på sjukhuset. Det ska bli spännande att se hur många som kommer. Innan jag kan gå hem för dagen signerar jag ett par biobanksärenden som är färdighanterade samt hjälper en forskare med deras ”Material Transfer Agreement” eftersom denne har ett samarbete med ett labb i USA. Tar mig hemåt och tänker tacksamt på mina fantastiska medarbetare som varje dag gör mitt liv enklare och utvecklar verksamheten vidare. »2008 satt jag och min kollega i ett kontor på patologen och funderade på hur verksamheten skulle byggas.« Diskussion med labbchefen Birgitta Högberg. AVS. Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala POSTTIDNING Krönika Göran Angergård Det produktiva sjukhuset Jag är biträdande sjukhusdirektör med inriktning mot vårdproduktion. Vi inom sjukvården brukar tycka det är främmande att tala om produktion och produktionsplanering. Det finns de som vänder sig mot att vården anammar begrepp som associeras med näringslivet och tillverkningsindustrin, i värsta fall med löpande band. Akademiskas medarbetare utbildades för några år sedan i Lean, som har sitt ursprung hos Toyota, och även då hördes emellanåt att det inte går att överföra den typen av filosofi till vården. Det här tror jag ofta bottnar i ett synsätt att man har valt sitt yrke för att man vill hjälpa människor i ett personligt möte, och inte för att bli en anonym kugge i ett produktionsmaskineri. Att ”räkna pinnar” som sedan blir underlag för den ersättning som sjukhuset får, kan då ställas i motsättning till att se till patientens behov ur dennes eget perspektiv. Frågan är om det är en verklig motsättning. Det är värdefullt att höja blicken och se till varför det är viktigt att arbeta med planeringen av vår vårdproduktion. Det handlar i slutändan om att skapa en bra arbetsmiljö och att kunna ta hand om så många patienter som möjligt, samtidigt som vi upprätthåller en god patientsäkerhet. Vi ska utnyttja de resurser vi har på bästa sätt, och då krävs en övergripande planering där man ser till alla delar i en lång och komplicerad kedja. Har vi ordning och reda gynnar det både patienter och medarbetare. Vi på Akademiska har gjort stora framsteg på det här området under de senaste åren – och vi är framstående redan idag – men vi behöver ändå bli bättre. Exempel på det arbete som bedrivs inom sjukhuset är operationsrådet och slutenvårdsrådet, vilka på kort tid har nått väldigt goda resultat. Det ekonomiska läget för sjukhuset är ansträngt och vi måste agera för att klara sjukhusets ekonomi långsiktigt och förbli ett av landets ledande universitetssjukhus. Det bästa sättet att få ordning på vår ekonomi är att bli bättre på att planera vår produktion och därmed utnyttja våra resurser bättre. Det innebär inte att vi ska springa fortare. En annan sak som kan associeras med detta är standardiseringen av behandlingar och rutiner, vilket innebär en mindre fri roll i vissa avseenden, men som ökar patientsäkerheten och skapar förutsättningar för likvärdig vård. Det ger mer tid det för personliga mötet med patienten. Om man har som utgångspunkt att ”skydda” det unika mötet mellan personal och patient – tänk även på dem som aldrig kom fram, som fick vänta i kön. Vi är inte bara till för dem som vi har framför ögonen i stunden. Men det är förstås inte terminologin i sig som är det viktiga. Vårdproduktion är i slut ändan bara ett samlingsnamn för våra besök och behandlingar. Kanske borde vi använda andra begrepp? Göran Angergård är biträdande sjukhusdirektör ”Tänk även på dem som aldrig kom fram, som fick vänta i kön.”
© Copyright 2024