Nummer 5 2014 - Akademiska sjukhuset
akademiska sjukhusets personaltidning nummer 5 2014 krönika En del barn börjar gråta redan vid första anblicken av oss nyheter Snabbare utveckling av Cosmic Arbetsplats med utsikt 3 nyheter Ny infrastruktur för forskning och utbildning 6 dagboken För Linda Karlsson, anestesisjuk- sköterska inom luftburen intensivvård, kan en vanlig dag på jobbet inkludera en svindlade vacker flygtur över den åländska skärgården. 30 reportage Ronden besöker 15-årsjubilerande NIMA 22 Ronden nummer 5 2014 Nummer 5 2014 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan 1960. Redaktion ronden@akademiska.se Aktuellt I detta nummer »Jag börjar klockan 8 och arbetar till klockan 9 morgonen efter. Vad som händer däremellan vet jag aldrig i förväg.« Redaktör Hannes Ljunghall 018-611 32 27 hannes.ljunghall@akademiska.se Ansvarig utgivare Henrik Pederby Tryck Danagård Litho AB, Ödeshög Tryckt på Profi silk 100 g Annonser ronden@akademiska.se 018-611 32 27 Linda Karlsson är anestesisjuksköterska inom luftburen intensivvård. Ronden Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala ronden@akademiska.se Sidan 30–31 Manusstopp nr 1/2015: 3 februari Frågetecken som rätas ut För drygt tre år sedan ägnade Ronden stort utrymme åt landstingets elektroniska patientjournalsystem u nder rubriken ”Vem älskar Cosmic?”. Frågan var mer av retorisk art och svaret ganska givet den gången. Men åren går och systemet har fort löpande förbättrats och är idag mer stabilt än 2011. Nye objektägaren Erik Sköldenberg hävdar att Cosmic numera är överlägset konkurrenterna på den svenska marknaden. Läs mer på motstående sida. Flera år har också gått sedan Ronden senast gav större utrymme åt luft buren intensivvård och sjukhusets ambulanshelikopter. Vår fotograf följer med upp i luften på sidan 30–31. Ny infrastruktur för forskning och utbildning omkring 850 flyguppdrag varje Luftburen intensivvård genomför år. Forskningen och utbildningen på Akademiska stärks genom nya stödfunktioner och ett tydliggörande av vilka resurser som satsas. Sidan 6–7 ny patientlag ökar valfriheten Från och med årsskiftet kan patienterna fritt välja öppenvård i hela landet. Detta ställer ännu högre krav på Akademiskas vård och bemötande. Sidan 10–11 4 16 Tryggve Nevéus »Vi vet hur man tröstar barn. Mitt bästa knep är orkidometern« Sidan 11 värdebaserad vård inom barnkirurgin redaktör hannes ljunghall 20 3 Ronden nummer 5 2014 22 Värdebaserade synsätt inom barnkirurgin kan bidra till ökad livskvalitet för patienterna. Sidan 12–13 Utvecklingstakten i Cosmic fördubblas I mars nästa år får re missmodulen i Cosmic nya funktioner som ger snab bare flöden och minskar risken för felregistrering. – Funktionaliteten kom mer att förbättras avse värt de närmaste åren, även vad gäller läkeme delsmodulen och vårddo kumentationen, säger Erik Sköldenberg, objektägare. Erik Sköldenberg är sedan i somras objektägare och hög ste ansvarig för Cosmic inom Landstinget i Uppsala län. Han är även överläkare och verk samhetschef för barnkirurgin på Akademiska och har halva sin arbetstid avsatt för objekt ägarskapet. it Ronden har tidigare rappor terat om missnöje med Cosmic hos användarna, inte minst från läkarhåll. Erik Skölden berg förnekar inte att det har funnits – och finns – betydande problem, men han är samtidigt övertygad om att Akademiska har det bästa elektroniska jour nalsystemet som finns på den svenska marknaden. – Jämför man med Melior, vas, TakeCare och System Cross är Cosmic överlägset. Däremot finns utländska sys tem som i teorin skulle kunna vara intressanta för oss på läng re sikt, men i dagsläget kon centrerar vi oss på att optimera funktionaliteten och driftsä kerheten i Cosmic, säger han. Bland de nyheter i remiss modulen som lanseras i mars erik sköldenberg, objektägare cosmic: Jämför man med de andra systemen på den svenska marknaden är Cosmic överlägset. märks en funktion som gör att en remiss inte behöver av visas i sin helhet. Den som har skickat remissen behöver bara komplettera med de enskilda uppgifter som saknas, och re mittent och mottagare arbetar mot samma dokument. En an nan förändring är att Akade miska nu kommer att kunna skicka och ta emot remisser elektroniskt från andra lands ting. Tidigare har dessa remis ser varit i pappersform och har fått matas in manuellt i de olika systemen. – Vi sparar in mycket tid i registreringsarbetet och vi minskar även risken för fel registreringar. Dessutom kan patienterna själva följa sina remisser i realtid och se var de befinner sig i processen. Det är särskilt viktigt för Akademis ka, som säljer mycket vård till andra landsting, att patienter även utanför det egna länet har den här möjligheten, säger Erik Sköldenberg. Den nya remissmodulen sjö sätts i mars nästa år. 2016 införs en ny läkemedelsmodul och 2017 följer en ny vårddokumen tationsmodul. De nya verkty gen ska minska den administra tiva bördan för vårdpersonalen och även ge möjligheter till ökad standardisering. – Det finns en effektivise ringspotential framför allt vad gäller läkarnas dokumentation. I och med att vi går mot mer standardiserad och strukture rad information förbättras över skådligheten i journalen och det blir lättare att visualisera data som beslutsunderlag för diag nossättning och behandling. Det är även en förutsättning för ökad automatiserad överföring av data till kvalitetsregistren, säger Erik Sköldenberg. kritik som har förekommit. Tittar man på dagens läkeme delsmodul är den helt klart svårarbetad och det är också därför den snart byts ut. Vi som för diskussionerna med Cam bio har ett ansvar gentemot verksamheterna på Akademis ka att systemet ska vara funk tionellt och säkert. – Men de enskilda använ darna har också ett eget ansvar att ta till sig den information som finns. Det är inte på något sätt omöjligt att använda den läkemedelsmodul vi redan har, men det kräver att man går de utbildningar som finns och att man tar sig tid att sätta sig in i hur systemet fungerar. Det finns alltid en gräns för hur lättanvända och intuitiva man kan göra så här pass komplexa system, och det gäller även de kommande modulerna, säger Erik Sköldenberg. Det har tidigare förekommit kritik om bristande insyn och möjligheter att påverka vad gäl ler hur landstinget agerar gent emot Cambio, som äger Cosmic och ansvarar för utvecklings arbetet. Erik Sköldenberg på pekar att Cambio har bildat ett kliniskt nätverk där läkare ur alla specialiteter är represen terade, med direkt påverkan på vad Cambio väljer att prioritera i utvecklingsarbetet. – De nya modulerna som in förs är också ett direkt resultat av användarnas synpunkter de senaste åren. Det har absolut funnits fog för mycket av den Cosmic används idag av åtta landsting och Capio St G öran. Landstingsdirektörerna och Capios vd har tillsammans med Cambio enats om ett långsiktigt utvecklingsarbete där Cosmic år 2020 ska vara ”ett starkt journalsystem som möter kun dernas behov”. – En avgörande vinst i och med vår gemensamma avsikts förklaring är att utvecklingstak ten av Cosmic nu fördubblas. Vi kan lansera nya, förbättrade versioner inom ett år istället för som tidigare två, säger Erik Sköldenberg. HANNES L JUNGHALL 4 Ronden nummer 5 2014 5 Ronden nummer 5 2014 Aktuellt Åtgärder för bättre vårdplatssituation Korttidsavdelning planeras öppna inom kort • Sammankallande bak jour på divisionsnivå tar över beslutsansvar Sjukhusledningen har fattat beslut om att en CDU/korttidsavdel ning med sex vårdplatser ska öppnas. Dessutom ska de vårdplatskoordineran de funktionerna stärkas genom en rad olika åtgär der. Besluten syftar till att skapa en bättre vårdplats situation på Akademiska. Sjukhusledningen har tidigare i år fattat beslut om ett åtgärds paket i fem delar för en för bättrad vårdplatssituation och det är dessa åtgärder som nu genomförs. – En viktig förändring, som ingår i att stärka de vård platskoordinerande funk tionerna, är att vi inrättar en sammankallande bakjour inom varje division, med uppdrag att säkerställa att platserna inom respektive division utnyttjas på bästa sätt. De har även rätt att vid behov sammankalla möte med alla bakjourer inom divi sionen. I rollen som samman kallande bakjour tillkommer för mth-, kirurg-, neuro- och vid behov kb-divisionen ett roterande ansvar att agera bak jour med övergripande ansvar på sjukhusnivå, säger Mikael Köhler, chef för mth-divisio nen, som har lett en arbets grupp som utrett frågan för sjukhusledningens räkning. – Tidigare har det på Aka demiska av tradition varit chefsläkarna som fattat beslut i många vårdplatsfrågor. G enom att vi nu inför funktionen sammankallande bakjour får verksamheterna en möjlighet vård mikael köhler, chef medicinoch thoraxdivisionen: Besluten hamnar hos dem som har bäst insyn i verksamheten och som också i slutändan står med konsekvenserna av olika beslut. att bättre påverka den akuta vårdplatssituationen. Besluten hamnar i större utsträckning hos dem som har bäst insyn i verksamheten och som också i slutändan står med konsekven serna av olika beslut. Chefs läkarfunktionen finns givetvis kvar, men vi tror att behovet av att utnyttja denna kommer att minska. Vår förhoppning är också att detta kommer att öka förståelsen och samsynen inom och mellan sjukhusets divisio ner, fortsätter han. Clinical Decision Unit, cdu, är ett begrepp inom akutsjukvår den för en enhet som utreder akut inkommande patienter. En cdu är en form av korttids avdelning som fungerar som en förlängning av akutmot tagningen. Huvudsyftet är att utreda patienterna under en begränsad tid, snarare än att starta behandling. När Akademiska nu får en egen cdu, där platserna för läggs till 35 C, sker det i syfte att skapa bättre förutsättningar för prioritering och sortering av akut inkommande patienter. Det blir mer tid för utredning, inklusive prov- och undersök ningsresultat, och större möj ligheter till ”second opinion” av kollega, innan beslut fattas om inskrivning eller hemgång. De förväntade positiva effekterna är bland annat ökad patientsäkerhet och patient nöjdhet genom tidigare diag nostisering av osäkra fall och minskad väntetid/förbättrat utflöde från akuten, bättre a rbetsmiljö med mindre stress, och frigjord vårdtid på sluten vårdsavdelningar som mot svarar 10-25 slutenvårdsplat ser under ett år. De frigjorda vårdplatserna minskar behovet av utlokaliseringar/överbelägg ningar och möjliggör fler elek tiva ingrepp och behandlingar. Patientunderlaget återfinns på ett flertal divisioner och fördjupade analyser har iden tifierat relevanta diagnoser som bröstsmärtor, buksmär tor, huvudvärk och extremi tetssmärtor. I en första fas öppnas cdu-platserna dock av praktiska skäl endast för mth- patienter. Platserna öppnas vid skiftet februari–mars, förutsatt att bemanning och schemalägg ning avseende läkare är löst. Sjukhusledningen har även beslutat att stärka de vård platskoordinerande funktio nerna på Akademiska för att vårdplatserna ska utnyttjas på så optimalt som möjligt. Sjuk husövergripande åtgärder är: • Process för framtagande av sjukhusövergripande vård platsöverblick. • Inrättande av nätverk för alla vårdplatskoordinatorer. • Utökad tillgänglighet för befintlig sjukhusgemensam Aligül Kirik, sektionschef internmedicin, är positiv till de nya rutinerna, men pekar samtidigt på behovet av fler vårdplatser. vårdplatskoordinator. Bland åtgärder på divisions nivå märks tydliggjort ansvar för bakjouren och inrättande av en sammankallande bakjour inom varje division, enligt be skrivning ovan. Mth-divisionen får även en ny divisionsövergri pande vårdplatskoordinators funktion. En annan del av åtgärds paketet handlar om förbätt rade rutiner för utlokaliserade patienter. En grundtanke är att hinna ronda patienterna så tidigt som möjligt under dagen. Nya rutiner trädde i kraft inom mth-divisionen redan före sommaren. – Det är i första hand intern medicin som har haft en så stor börda att de har haft svårt att hinna med. Deras jourhavande läkare kunde ha så många utlo kaliserade patienter att ronda att de ibland inte hann med alla under en hel dag. Nu har vi satt ett tak på max åtta utlokali serade per dag att ronda. Alla därutöver fördelas gemensamt på övriga verksamhetsområ den inom mth-divisionen. Den som har rondansvaret för en patient måste också ta en in ledande kontakt senast kl 10 med avdelningen där patienten ligger, säger Mikael Köhler. Aligül Kirik, sektionschef för internmedicin, säger att de nya rutinerna för utlokalise rade patienter har fungerat bra, även om det inte är särskilt ofta som taket på max åtta utloka liserade per dag att ronda har aligül kirik, sektionschef internmedicin: Vi prioriterar främst akuten i läkarbeman ningen och uppstår luckor där måste vi dra in på den funktion som har ansvaret för att ronda de utlokalis erade. överskridits. Däremot har man fortfarande svårt emellanåt att hinna ronda alla på förmid dagen. – Vi prioriterar främst aku ten i läkarbemanningen, och uppstår luckor där måste vi ibland dra in bemanningen på den funktion som har ansvaret för att ronda de utlokaliserade. Det här händer omkring 20–30 procent av dagarna, och dessa dagar hinner vi ofta inte ronda de utlokaliserade förrän på eftermiddagen. Aligül Kirik menar att det verk liga problemet för internmedi cin förblir bristen på vårdplat ser. – Vi har hamnat i en situa tion där platsbristen är en dag lig rutin som tvingar oss att leta platser på andra enheter, och det har i förlängningen en tydligt negativ inverkan på patientsäkerhet, vårdtider och arbetsmiljö. Vi skulle behöva en ny akutmedicinavdelning med 4–6 platser och ytterligare 10–12 vanliga internmedicin platser för att få ordning på situationen, säger han. Hannes l junghall »Var försiktiga med elden« krönika Jag vill slå ett slag för att alla måste vara försiktiga med elden, speciellt nu till advent och jul. Det känns bra med all ny teknik i 85-huset. Det är stor skillnad mot 60-huset på 70-talet. Där fanns en lång vattenslang ute i trapphuset och några brandsläckare på avdelningen. Patienterna drogs ut i sina sängar för att röka. Ibland lämnades de utan tillsyn. När det närmade sig jul skulle hela avdelningen pyntas med torra halmdekorationer, och i rörpoststationen var det ett tomtelandskap som var känt över hela sjukhuset. I en levande bordsgran som var torr redan före jul sattes levande ljus. De skulle tändas på julafton när prästen kom för att hålla julbön. ”Aldrig i livet att jag tänder ljusen”, tänkte jag och mindes hur granen hemma tog eld. Farmor släckte den med en trasmatta. När prästen kom på julafton satte jag ljusen i ljusstakar på bordet och tände dem. Ingen skvallrade om att jag gjort så. Hela avdelningen luktade tungt av hyacint och annat. På annandag jul kom en anhörig med tulpaner. Allting kändes ljusare. Doktorn kom överens med översjuk sköterskan om att säga ”du” till varandra – men bara när patienterna inte hörde. Patienten på sexsalen letade efter sina tändstickor i sängbordet, men de låg i min ficka. Oron för en övertänd vårdavdelning har alltid funnits kvar. Solveig Elmeskog ssk 85 C 6 Ronden nummer 5 2014 7 Ronden nummer 5 2014 Aktuellt Nya stödfunktioner för forskning och utbildning • Fokus på snabb patientnytta Forskningen och utbildningen på Aka demiska stärks genom nya stödfunktioner och ett tydliggörande av vilka resurser som satsas och hur de används. – Man kan säga att vi skapar en ny infrastruktur som bildar en plattform för att stärka vår forsk ning och utbildning, säger sjukhusdirektör Lennart Persson. Forskning och utbildning är en del av Akademiskas kärnverk samhet. I det dagliga arbetet ligger dock ofta ett starkt fokus på vårdproduktion, vilket gör att forsknings- och utbildnings frågor riskerar att hamna lite i skymundan i olika samman hang. – Vi bedriver framstående forskning och utbildning på Akademiska tillsammans med Uppsala universitet, men vi lyf ter sällan fram detta på samma sätt som man gör på universi tetssidan, säger Lennart Pers son. Sjukhusdirektören beslöt för två år sedan att Akademiska skulle bilda en forsknings- och utbildningsavdelning, något som tidigare hade saknats på sjukhuset. Uppdraget till forsk nings- och utbildningsdirektör Sune Larsson var att sätta sam foto: staffan claesson utveckling Lennart Persson i samtal med Bo Lagerqvist, överläkare, och Christoph Varenhorst, specialistläkare, båda medlemmar i forskargruppen i kardiologi vid Institutionen för medicinska vetenskaper. Gruppen samarbetar med Uppsala Clinical Research Center, som fokuserar sin forskning på patientnära klinisk forskning, utprövning och utvärdering av nya läkemedel och medicinteknik, och är idag en av de mest citerade forskargrupperna på Akademiska sjukhuset. Bilden togs på PCI-labb, ingång 70. man de enheter som arbetade med dessa frågor, för att samla och tydliggöra de resurser som fanns, och sedan komplettera med nya funktioner vid behov. Här ingår även den centrala funktion som ansvarar för planering och handläggning av at- och st-utbildningarna. – Det var inte minst viktigt att identifiera det som sakna des. Ett sådant behov visade lennart persson, sjukhusdirektör: Vi bedriver framstående forskning och utbildning tillsammans med Uppsala universitet, men vi lyfter sällan fram detta på samma sätt som man gör på universitetssidan. sig vara ett särskilt kansli för kliniska prövningar, som bistår med stöd inom ekonomihante ring och administration. Vi har nu sedan den 1 september fått ett sådant kansli, liksom vi har fått ett nytt kansli för att han tera alf-frågor, säger Lennart Persson. Lennart Persson har inklude rat fou-direktören i sjukhus ledningen, vilket även det är ett sätt att tydliggöra att forsk nings- och utbildningsfrågor är en väsentlig del av kärnverk samheten. En annan nyhet är att sjuk huset ska ta fram en separat fou-budget för 2015. Beslutet, som fattades av landstingsfull mäktige förra hösten, ställer krav på ett tydliggörande av hur fou-medlen används på sjuk huset. – Det gör det lättare för oss i sjukhusledningen att tillsam mans med den medicinska fakulteten styra medlen stra tegiskt. Vid eventuella kost nadsminskningar får vi lättare att säkerställa att det finns fort satta resurser för att vara aktiva i att utveckla morgondagens behandlingsmetoder. Den 1 januari 2015 träder ett nytt alf-avtal med staten i kraft, vilket innebär att en del av alf-medlen kommer att konkurrensutsättas mellan universitetssjukhusen. Från och med 2016 får universitets sjukhusen endast ut 80 procent i fast ersättning, resterande 20 procent ansöker man om i kon kurrens med övriga universi tetssjukhus. – En avgörande faktor är hur mycket sjukhusen satsar själva. Ju större insats, desto mer alfmedel, som då utgör medfinan siering. Detta är givetvis en stor anledning för oss på Akade miska att så långt som möjligt tydliggöra de resurser som vi satsar på forskning och utbild ning, säger Lennart Persson. En grundtanke hos sjukhus ledningen är korta tiden fram till att forskningen kommer patienterna till nytta. Ett aktu ellt exempel på en sådan sats ning är inom klinisk genetik, där Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet gemensamt har gått in med medel för att skapa en forskningsmiljö som arbetar med att nå en mer exakt diagnostisering. – Man kan beskriva det som ett typiskt exempel på den patientfokuserade forskning som vi eftersträvar. Det sker en snabb utveckling inom så kal� lad molekylär genetik, som är mycket viktig för exakt diagnos tik av olika cancerformer. Med hjälp av denna diagnostik kan en mer precis behandling ges till varje enskild patient (perso nalized medicine), säger Len nart Persson. HANNES L JUNGHALL Innovation Akademiska får 4,25 mil joner kronor från Vinnova. Det innebär utökade möj ligheter för vården att hit ta nya tekniska lösningar och underlättar ökad sam verkan med näringslivet. – Vi är såklart jätteglada för att vi nu får fortsatt förtroende. Det här ger oss möjligheter att fortsätta utveckla vår verksam het och korta tiden från forsk ning till patientnytta genom att idéer omsätts till produkter, säger Annika Remaeus, chef för Innovation Akademiska. Innovation Akademiska har i uppdrag att öka utrymmet för produktutveckling på sjukhu set, både genom att bidra med idéer och genom att lyfta fram utveckling är att ta fram produkter som motsvarar verkliga behov och på kortare tid, berättar Annika Remaeus. Genom ett nära samarbete med näringslivet har Innova tion Akademiska möjlighet att nå hundratals utvecklingsav delningar och få dem att lösa problem och utmaningar. Verksamheten växer för varje år och har finansiering från Vinnova och Regionförbundet Uppsala län. Idag arbetar sex personer på Innovation Akade miska i nära samarbete med det regionala innovationssystemet och privata aktörer. – Vi har byggt upp ett stort nätverk av experter och kan idag skräddarsy upplägg efter ett specifikt behov. Innovation Akademiskas verksamhet stöd jer patientfokuserad forskning och utveckling, där vi hoppas bidra till både tillväxt och en snabbare utveckling av mor gondagens behandlingsmeto der, säger Annika Remaeus. HANNES L JUNGHALL Mer än 100 företag har tagit kontakt l Mer än 100 företag har tagit kontakt för samarbete. l Mer än 70 externa samarbetsprojekt har startats. l Mer än 30 testmiljöer har varit delaktiga. l 27 produkter från personalen finns på marknaden. l Sju bolag har bildats av personal. l Drygt tio procent av alla idéer och projekt handlar om IT. foto: EWA AHLIN »Vi skapar en ny infrastruktur« Innovation Akademiska växer vidare »Vi är jätteglada för att vi får fortsatt förtroende« konkreta behov av nya inno vationer, liksom genom att erbjuda möjligheter att testa idéer och produkter i sin rätta miljö. Intresset är stort, både från företag som vill testa sina produkter i sjukvården och hos anställda på sjukhuset som är med och utvecklar genom egna innovationer och genom att delta i olika tester och studier. – Utvecklingsuppdraget är viktigt för framtidens patienter och det måste finnas utrymme och finansiering för det arbetet. Varje vecka får vi in uppdrag som handlar om att testa idéer och produkter i samråd med ex perter och lämpliga avdelning ar på sjukhuset. Drivkraften Annika Remaeus (längst fram) tillsammans med personalen på Innovation Akademiska. 8 Ronden nummer 5 2014 9 Ronden nummer 5 2014 Aktuellt Kvalitetsledningssystem skapar ordning och reda Akademiska tar ett fastare grepp om kvalitetsarbetet och inför ett nytt ledningssystem som ska göra det lättare att sätta kvalitetsmål och följa upp dem. Ett ledningssystem innehål ler processer och rutiner på olika nivåer. En del av dem berör alla medarbetare och andra berör bara dem som arbetar i en specifik vård-, lednings- eller stödprocess. – Det görs redan mycket arbete på Akademiska som kan beskrivas som delar av ett kvalitetsledningssystem, men det handlar till stor del utveckling om isolerade öar och inte om ett sammanhängande system som är designat för att sitta ihop, som skapar en helhet som leder till ständig förbätt ring, säger Anna Vesterberg, som är nytillträdd kvalitets chef på Akademiska. Biträdande sjukhusdirektör Hans-Olov Hellström förkla rar att det i grunden hand lar om att skapa ordning och reda i organisationen. – Vem eller vilka har an svaret för att en viss uppgift utförs? Hur säkerställer vi att det görs likadant varje gång, oavsett om personal på ett visst ställe byts ut med tiden? Har vi en systematik för detta, säkerställer vi att rätt personer gör rätt saker på rätt sätt, säger han. Han betonar att man inte ska blanda ihop kvalitetsled ningssystemet med visions/ strategiarbetet och införan det av värdebaserad vård. – Det går att uttrycka det som att kvalitetslednings systemet ytterst syftar till att stödja vår vision om att vara det ledande universi tetssjukhuset, men arbetet med ledningssystemet utför vi oavsett hur vi formulerar visionen och oavsett om vi a rbetar värdebaserat eller inte, säger han. Samtidigt ska kvalitets ledningssystemet högst konkret underlätta arbetet med värdebaserad vård och förväntas även bidra till ökad långsiktighet i riks- och regi onuppdragen, då ett systema tiskt, väldokumenterat kva litetsarbete ger säljargument gentemot andra landsting. – Man kan ha en uppfatt ning om att man gör rätt saker, men idag kan Akade miska inte alla gånger styrka det genom dokumentation, säger Anna Vesterberg. HANNES L JUNGHALL Ny kvalitetsenhet på Akademiska anna vesterberg, kvalitetschef: Det görs redan mycket arbete på Akademiska som kan beskrivas som delar av ett kvalitets ledningssystem, men det handlar till stor del om isolerade öar och inte om ett samman hängande system som är designat för att sitta ihop, En mindre, sjukhusövergripan de kvalitetsenhet ska bildas på Akademiska. Enheten ansva rar för Akademiskas lednings system och ska även stödja verksamheternas kvalitets-/ patientsäkerhetsfunktioner i arbetet med att införa kvali tetsledningssystem i hela orga nisationen. – Vi håller även på att titta på stödet till processledarna i värdebaserad vård och kommer att söka internt efter ”patient processtödjare” efter jul. Jag hoppas att det finns många in tresserade sjuksköterskor med erfarenhet av utvecklingsarbe te och/eller registerhantering som vill vara med i det arbetet. Rollen blir samordnande och kommer innefatta både admi nistrativa uppgifter och pro cessutvecklingsuppgifter, säger Anna Vesterberg. Kvalitetsarbete i fem delar bildar sammanhängande helhet som leder till ständig förbättring 1 Sjukhusledningen in leder nu ett arbete med att ta fram en kvali tetspolicy. Enligt en ny EU-gemensam standard för kvalitetsledningssystem i hälso- och sjukvården, SS EN 15224, finns elva särskilda kvalitetsegenskaper, där kva liteten anses stiga i takt med graden av uppfyllelse. Egen skaperna är: ändamålsenlig het, åtkomlighet, kontinui tet i den enskilde patientens vård, verkningsfullhet, kost nadseffektivitet, jämlikhet, evidensbaserad/kunskaps baserad vård, patientfokuse rad vård, patientdelaktighet, patientsäkerhet och tillgäng lighet. – Det handlar om att kunna ange vilken nivå vi hål ler inom olika områden och hur vi kan belägga det. Vi ska identifiera källor som har den relevanta informationen vi behöver inom varje område så att vi kan lägga fast nuläge. När vi har det klart för oss kan vi sätta kvalitetsmål som är relevanta, både på övergri pande nivå och på kliniknivå, säger Anna Vesterberg. 2 En andra del i infö randet av kvalitets ledningssystemet är att förtydliga ansvar och befogenheter. Detta gäl ler såväl för linjeorganisatio nen som för den enskildes funktions-/yrkesroll och för stödfunktioner, till exempel administration. – Det som eftersträvas är en större tydlighet och trans parens. Vi behöver synliggöra på ett bättre sätt hur uppgif ter hanteras i linjen – vilket är just mitt uppdrag och vad har jag för ansvar och befo genheter? Ju längre ”ner” i linjen man hamnar, desto mer operativa har uppdragen en tendens att bli, säger Anna Vesterberg. 3 En tredje del handlar om att identifiera vil ken kompetens som behövs för en viss funktion med ett visst ansvar. – För en läkare ingår det inte i legitimationen att till exempel kunna hantera journalsystem, legitimatio nen är kopplad till medicin ska kunskaper. Ändå kan det i vissa funktioner behövas den typen av administrativa eller andra kunskaper, och har vi bättre koll på detta kan vi också gå in med riktade utbildningsinsatser eller utveckla våra introduktions program på de ställen där det behövs, säger Anna Vester berg. 4 En fjärde del handlar om att beskriva de kliniska processer som sjukhuset bedri ver idag. För tillfället identifierar verksamheterna sina kliniska processer och namnsätter dem, som ett led i arbetet med värde baserad vård. Det pågår även ett arbete i landstinget att hitta en landstingsgemensam termino logi och metod för processkart läggning/styrning. 5 Den femte och sista delen handlar om upp följning och förbättring. – Genom en årlig internrevision kontrollerar vi att vi jobbar på det sätt som vi har beskrivit i våra process er och rutiner. Detta är också ett mycket bra sätt att föra över kunskap och erfarenheter mel lan klinikerna. Cheferna ska också bedriva egenkontroll, där de dokumenterar och följer upp sådant som de behöver veta för att kunna leda och styra med avseende på kvalitet, säger Anna Vesterberg. Resultatet av olika satsningar och aktiviteter inom kvalitetsoch patientsäkerhetsområdet kommer kontinuerligt att redo visas för sjukhusledningen i ett speciellt mötesforum som kal� las ”ledningens genomgång”. Här redovisas även resultat från internrevisioner och egenkon troller med mera. Detta arbetssätt har redan startat i de processer som arbe tar med värdebaserad vård. HANNES L JUNGHALL Värdebaserad vård: Nya processer och ”lightversion” Nu inleds rbetet med tre nya a patientprocesser inom värdebaserad vård: prosta tacancer, lungcancer och Ehlers-Danlos syndrom. Tre nya tvärprofessionella arbetsgrupper står i start groparna. – Det ska bli spännande att följa utvecklingen av de nya patient processerna. Vi kommer att använda erfarenheter från det pågående arbetet när vi nu går vidare med de här tre viktiga patientgrupperna, säger Morten Kildal, ansvarig för införandet av värdebaserad vård. I varje grupp finns det en patientrepresentant. Att ha med patienter i förbättringsarbetet har visat sig vara mycket posi tivt, då de ger nya perspektiv och bättre förankring. Den 11 december hölls ett uppstartsmöte och i slutet av januari börjar arbetet med att kartlägga patientflödet och ta fram de viktigaste måtten för att förbättra vården för patienter na. Arbetsgrupperna kommer också att identifiera konkreta förbättringsförslag som kan tas direkt till styrgruppen för beslut och sedan genomföras med stöd av arbetsgrupp, kollegor och be rörda chefer. – Den här gången är Primär vården med från början, vilket har stor betydelse för att kunna jobba med hela patientflödet. Vi kommer också att engagera re gionen i förbättringsarbetet. En nära samverkan mellan oss på Akademiska och våra kollegor i regionen är avgörande för att helheten ska bli bra för patien utveckling terna, säger Morten Kildal. Han berättar att intresset för att jobba med nya patient processer enligt arbetssättet för värdebaserad vård är stort. Många medarbetare och chefer hör av sig med önskemål om att få arbeta med sina patientgrup per. De är nyfikna på arbetet med tvärprofessionell arbets grupp, styrgrupp och strukturen för att driva förbättringar och få beslut fattade. Störst intresse finns för att arbeta med patient grupper där flera verksamhets områden eller divisioner är involverade. Med dagens arbets sätt är det ofta svårt att driva förbättringsarbetet patient fokuserat och effektivt. För att kunna erbjuda stöd för fler patientgrupper har man tagit fram ett nytt arbetssätt – ”värdebaserad vård light”. – Under en dag arbetar vi intensivt med att kartlägga patientgruppen, identifiera vik tiga utfallsmått och ta fram en handlingsplan för det fortsatta förbättringsarbetet, berättar Morten Kildal. Dagen startar med att styr grupp och arbetsgrupp träffas en timme för att få en gemen sam bild av nuläget och komma överens om målet för dagens arbete. Sedan jobbar arbets gruppen hela dagen enligt prin ciperna för värdebaserad vård. Dagen avslutas med att arbets gruppen redovisar vad den har kommit fram till för styrgrup pen, som därefter beslutar om en handlingsplan och struktur för det fortsatta arbetet. HANNES L JUNGHALL Läs mer om värdebaserad vård på sidan 12–13 10 Ronden nummer 5 2014 11 Ronden nummer 5 2014 Aktuellt Krönika Tryggve Nevéus vård Vid årsskiftet träder den nya patientlagen i kraft. Den ersätter nuva rande Hälso- och sjuk vårdslagen och utgår från Patientmaktsutredning en som haft till syfte att stärka patientens ställning och inflytande i sjukvår den. – Patientlagen vänder sig direkt till alla våra medarbetare och patienter, säger Mats Holm berg, jurist på Landstinget i Uppsala län. – Syftet är att stärka och tydlig göra patientens ställning samt att Mats Holmberg främja patien tens integritet, självbestäm mande och delaktighet. Sverige är faktiskt sist i Norden med att inför en sådan här lag. Det arbetas intensivt med den frågan i alla landsting för att få det att fungera i prakti ken. Bland annat ses remissreg lerna över i syfte att bli enhet liga nationellt. Mycket av det som står i den nya lagen har funnits även ti digare, men det kommer att bli tydligare för patienten vad man har rätt till. – Informationen till patien ten ska bli bättre och det finns nu en rad punkter i lagen kring vad patienten har rätt att få information om. Man ska se detta som en checklista både för patienten och personalen, men det är viktigt att minnas att patienten bara ska få infor mation om det som är relevant i den aktuella situationen, så att man inte får för sig att checklis tan ska tillämpas fullt ut jämt, säger Mats Holmberg. Patientlagen ska göra det lättare för patient och vård personal att veta vad som gäl ler kring medbestämmande och inflytande över den egna vården. Innehållet är till stora delar hämtat från Hälso- och sjukvårdslagen, men en del för ändringar och tillägg finns. Ex empelvis trycker den nya lagen på informationsplikten som både utvidgas och förtydligas. Möjligheten till second opinion ersätts med rätten till en ny medicinsk bedömning. – Det som blivit den stora diskussionspunkten i den nya lagen gäller rätten att välja pri märvård och öppen specialist vård i hela landet, säger Mats Holmberg. – Informationen ska också an passas till ålder, mognad, erfa renhet, språklig bakgrund och andra individuella förutsätt ningar. Om inte patienten vill ha information ska det också respekteras. Även barnens betydelse i vården poängteras i den nya lagen och barnet får ett tydli gare inflytande över sin vård. – Barnets bästa ska särskilt beaktas. Barnets inställning till den aktuella vården ska så långt möjligt klarläggas och tillmätas betydelse i förhållande till bar nets ålder och mognad. Camilla Sundén Mer information om den nya lagen finns på Navet, under kunskaps banken/sjukvård/patientlag 2015. foto: staffan claesson Ny patientlag ökar valfriheten »Ännu viktigare med bra vård och bemötande« vård Den nya patientlagen innebär att patienterna fritt kan välja öppenvård i hela landet. – Det ställer ännu högre krav på vår vård och vårt bemötande. Vi måste inse att det inte är självklart att patienterna kommer att välja just oss – inte ens patienterna från vårt eget län, säger Akademiskas marknadschef Karolina Sidwall. En tredjedel av de patienter som i dag vårdas och behand las på Akademiska är inte hemmahörande i Uppsala län. Inga andra svenska storsjuk hus kommer i närheten av ett sådant ”exportberoende” och situationen spetsas till ytter ligare genom den ökade valfri het som den nya patientlagen innebär. – Vi måste allvarligt ställa oss frågan: Om nu patienterna får större möjlighet att välja öppenvård själva – varför ska de välja just oss och inte något annat sjukhus? Ger vi det störs ta värdet för patienterna? Vi vet att det patienterna värde sätter framför allt är tre saker: bra tillgänglighet, bra bemö tande och hög vårdkvalitet. Då måste vi också göra allt vi kan för att leva upp till detta, säger Karolina Sidwall. Hon betonar att sjukhuset redan idag på många sätt lever upp till dessa högt ställda krav. – De flesta gör ett fantastiskt jobb och är verkligen engage rade i att ge patienterna så bra hjälp som möjligt. Den medi cinska kvaliteten på vården är väldigt hög. Men jag får även ibland höra berättelser från patienter och remitterande läkare där framför allt bemö tandet hade kunnat vara bättre, och det är något som vi inte har råd med. Alla medarbetare har ett personligt ansvar här. Det kan låta lite drastiskt, men i förlängningen handlar det om sjukhusets överlevnad i nuva rande form. – Konkurrensen om patien terna ökar på flera olika sätt och vi kan inte ta patientun derlaget för givet på samma sätt som Akademiska kunde en gång tiden. Patienterna blir också allt mer aktiva än tidigare vad gäl ler att läsa Öppna jämförelser och liknande utvärderingar där olika vårdgivare rangord nas. Till det kommer utveck lingen inom sociala medier, där patienter via bloggar, Twitter, Facebook, Instagram med mera är snabba att meddela omvärl den hur de har tagits emot på sitt sjukhus. – Det gör det ännu vikti gare att patienterna känner sig välkomna och upplever att vi gör allt vi kan för att hjälpa dem. Via sociala medier kan de snabbt bli ambassadörer för oss som når en stor publik. Om de däremot är missnöjda blir effekten förstås den motsatta, säger Karolina Sidwall. Hon framhåller att ansvaret inte enbart vilar på den perso nal som kommer i direktkon takt med patienterna (inklu sive via tidbokning, receptioner och liknande) utan lika mycket på ledningen och de adminis trativa stödfunktioner som har till uppgift att underlätta för vårdpersonalen. HANNES L JUNGHALL Samtal i fikarummet Nyligen, i halloweentider, hade vi ett par kreativa konversatio ner i fikarummet. Vi uppmuntras ju att komma med tips om innovationer i vården. Syster K har nyligen jobbat 25 år i landstinget och därmed inhöstat sin guldklocka. Hon var smart nog att an mäla att hon har riktigt tjocka handleder och såg på detta vis till att klockan fick extra många guldlänkar. Därför hängde och slängde den ganska löst på hennes arm och har inte varit särskilt användbar annat än som investering eller julgrans prydnad. Vi föreslog att hon kunde bära klockan om halsen istället – då skulle hon kunna uppfylla hygienföreskrifter na samtidigt som hon har koll på tiden; förutsatt att hon sträcker på nacken som en svan och ber någon kollega tala om för henne vad klockan är. Lagarbete i vården. G, en annan arbetskamrat som för ögonblicket kände sig ganska trött och sliten, föreslog att istället för guldklocka så kan ju landstinget bekosta balsame ring och så får hon ligga på lit de parade inför kollegorna. Men det skulle nog bli för dyrt. Ett budgetalternativ skulle vara att 25-årspresenten för de mest trötta blir en stilig urna för askan. I nordupp ländsk betong. Och så ställs urnorna upp på en prydlig rad under taket i fikarum met, som en vip-hylla. När hyllan är full strös de jordiska kvarlevorna ut i när maste byggarbetsgrop. Kretsloppstän kande! dem med varsin lavemangsspruta. Och så ringer de på dörren och när den öpp nas utbrister de ”Klyx® eller godis!” med ett galet mjölktandsgrin. Barnakuten handlar alltså om blod och bajs, och en del sjuka barn bör jar gråta redan vid första anblicken av någon av oss vitklädda och inplastade sjukvårdsarbetare. Det där har vi stor erfarenhet av. Men vi vet också hur man tröstar dem. Mitt bästa knep är orkido metern – alltså det lilla uppsättningen kulor i olika storlek uppträdda på ett snöre, som egentligen är till för att mäta pojkars testikelstorlek med. Den är jätterolig. De gråtande barnen sträcker sig girigt efter det lilla radbandet och glömmer att de var rädda och så kan man titta dem i örat medan de intres serat undersöker kulorna. Jag tycker själv att orkidometern är ganska kul, faktiskt, man kan leka med den i fickan medan man tänker på annat. Och det är inte bara för män och barn den är rolig. Bredvid en av datorerna i 95 E:s avdel ningsexpedition hänger en orkidometer på vilkens största kula det är skrivet med tydliga bokstäver: rör inte syster Victo rias testiklar! Så nu vet jag vad jag vill ha när jag har jobbat 25 år i landstinget: en orkidometer i guld! Det borde dessutom vara hygieniskt. Vid det här laget hade vi kom KAROLINA SIDWALL, MARKNADSCHEF: Om nu patienterna får större möjlighet att välja öppenvård själva – varför ska de välja just oss? mit riktigt i gasen och var tvungna att ta påtår. Det var ju ganska lugnt på avdel ningen idag och den nya fikamaskinens kaffe är nästan drickbart. Upplevelser på barnakuten stimulerade till påhit tiga idéer om hur man kan spöka ut egna och andras barn inför de obligatoriska halloweenska dörrknackningsrundorna i hemkvarteren. Vi vet ju vad som verkligen är skrämmande: lavemang. Därför borde man klä de små liven i blodfläck ade vita landstingspyjamasar och förse Tryggve Nevéus är överläkare på Akademiska barnsjukhuset 12 Ronden nummer 5 2014 13 Ronden nummer 5 2014 Aktuellt/Värdebaserad vård Bättre vård när patienternas egna synpunkter tas tillvara Värdebaserade synsätt inom barnkirurgin (esofagusatresi, analatresi och VACTERL) kan bidra till bättre vård och ökad livskvalitet för patienterna genom att styra vården efter patientrelevanta utfall. Värdebaserad vård på Akade miska inleddes med piloter inom diabetes, ortogeriatrik och esofaguscancer. Bland de processer som följde därnäst återfanns vården av patienter med esofagusatresi, analatre si och vacterl. När Ronden gjorde reportage om de tre ursprungliga piloterna, var en gemensam nämnare glädjen att kunna arbeta tvärs över enhets gränserna, på ett sätt som man normalt inte får tid och resur ser till. Esofagusatresi, anal atresi och vacterl-processen är inget undantag. – Det är en otrolig fördel att få träffa representanter från andra delar av sjukhuset på det här sättet, säger process ledaren och överläkaren Helén Engstrand Lilja, som har jobbat med de här patientgrupperna i närmare 15 år. – Vi är otroligt glada att vi har fått med två patientrepre sentanter, den ene är förälder till en fyraårig pojke och den utveckling Helén Engstrand lilja, processledare: Det finns ett enormt behov av att ta reda på hur patienterna mår och hur deras livs situation ser ut. Många anpassar sig till sin situation och accept erar många problem som de egentligen inte skulle behöva ha. andra till en drygt 20-årig man med esofagusatresi, analatresi och vacterl. De kan komplet tera varandra med sina olika erfarenheter, med lång respek tive kort erfarenhet av vården kring den här patientgruppen. Esofagusatresi är en med född missbildning som inne bär att förbindelsen mellan matstrupen och magsäcken är avbruten. Vid analatresi är bar nets ändtarmsöppning sluten, och muskler och nerver intill är också ofta avvikande. Analatre si och esofagusatresi förekom mer relativt ofta i kombination med andra missbildningar, framför allt i hjärta, urinvägar, ryggmärg och skelett. Om minst tre av dessa missbildningar förekommer samtidigt be nämns diagnosen vacterl. Akademiska tar samman lagt emot 20–30 nya patienter per år ur dessa patientgrupper. I dag följs de upp av ett stort antal olika specialiteter upp tills de har fyllt 15 år, och det teambaserade angreppssättet gör patientgruppen väl lämpad för värdebaserade synsätt. En grundläggande uppgift inom alla verksamheter som inför värdebaserade synsätt är att ta fram värdebaserade mått. Vad ska mätas, hur ska det mä tas, och när ska det mätas för att vara till så stor nytta för patien terna som möjligt? I det här fal let är exempel på viktiga mått: tillväxten, om p atienterna kan äta normal kost för sin ålder, kräkningar och uppstötningar, kronisk hosta, andningspro blem, förstoppning, gasinkonti nens, livskvalitet och patien tens upplevelse av vården. Det finns nationella uppföljnings program, men det finns inte nationella register för den här typen av barnkirurgi, patient underlaget har hittills ansetts vara för litet. Det finns ett euro peiskt register för esofagusatre si, där man registrerar kompli kationer och överlevnad, men inga patientrelaterade utfall. – Det finns ett enormt behov av att ta reda på hur patienter na mår och hur deras livssitua tion ser ut. Många anpassar sig till sin situation och accep terar många problem som de egentligen inte skulle behöva ha. Om de till exempel har en problematik som gör att de äter långsamt, är risken stor att de inte äter tillräckligt mycket, eftersom de vill hinna följa med sina kamrater ut på rast. Äter de inte tillräckligt växer de inte heller tillräckligt och orkar inte med skolan. – Om de har avföringsläckage kanske de inte vågar ta upp det tillräckligt tydligt med föräld rar eller andra vuxna, och går därmed miste om hjälp som de hade kunnat få. Kan vi skapa ett system för hur vi fångar upp det här, så att vi kan sätta in åtgärder, är mycket vunnet för dessa patienter. Vi hoppas att genom patientrepresentanter na få fram en del patientrelate foto: magnus laupa Värdebaserade synsätt införs inom barnkirurgin Värdebaserad vård handlar mycket om att fånga in vad patienter och anhöriga själva upplever skapar mest värde i vårdprocessen. För att lyckas med det gäller det att veta exakt vad man ska fråga om, hur man ska ställa frågorna, när man ska ställa dem, och hur man sedan följer upp resultaten. Emil Tengvall (i rutig skjorta ovan) är pappa till fyraårige Helmer, som föddes med esofagusatresi och analatresi. Emil är en av två föräldrarepresentanter i arbetsgruppen, där han med sina erfarenheter kan ge sjukhuset värdefull hjälp i arbetet med att utforma frågeinstrumenten. – Initiativet att införa värdebaserad vård är jättebra, det är därför jag är med i arbetsgruppen. Man känner att de verkligen bryr sig om patienterna och vill göra allt de kan för att förbättra vården så mycket som möjligt, säger han. rade mått som vi i vården idag kanske inte ens tänker på, säger Helén Engstrand Lilja. leda till förbättringar som an nars hade uteblivit, och patien terna behöver inte heller resa till Uppsala lika många gånger. Eftersom de flesta patienterna kommer från regionen är det också viktigt att Akademiska har ett väl fungerande sam arbete med hemsjukhuset. Arbetet inleddes med att sätta samman en bred, tvär professionell arbetsgrupp med företrädare för barnkirurgi, pediatrik, neonatologi, klinisk genetik, öron-näsa-hals, neuro kirurgi, anestesi- och intensiv vård, handkirurgi och klinisk fysiologi. Dessutom inklu derades representanter från vacterl-föreningen för att få in ett tydligt patientperspektiv. Gruppen kartlade därefter hela vårdkedjan på Akademiska och hur nuvarande kvalitets- och värdearbete bedrivs. Bland de förbättringsförslag som hittills har framkommit märks inrät tande av en kontaktsjuksköter ska som kan sköta samordning och logistik, och en ny adoles censmottagning för patienter med analatresi i åldern 15–25 år. Barnkirurgin har en övre gräns på 15 år, men det behövs ändå särskild vård och särskilt stöd för dessa patienter innan de är fullvuxna. Ett tredje förslag är att införa samordnade teambesök. Om alla specialister samlas, kan de gemensamma diskussionerna – Det kan även vara så att vi behöver ta ett större ansvar för utbildningsinsatser gentemot hemsjukhuset och säkerställa att man gör tillräckliga upp följningar av patienterna, säger Helén Engstrand Lilja. En viktig synpunkt från en patientrepresentant i arbets gruppen, en förälder till en vux en patient med vacterl, var att uppföljningen av de äldre patienterna kan förbättras. – Det satsas väldigt mycket resurser de första åren, men det behövs även insatser när bar nen börjar förskola eller skola. Det saknas ett tydligt ansvar, och om man till exempel inför de en vårdkonferens med kon taktsjuksköterska, läkare och skolrepresentanter inför start av förskola eller skola kunde många praktiska problem un danröjas mer systematiskt. HANNES L JUNGHALL 14 Ronden nummer 5 2014 19 15 Ronden nummer 5 2014 Aktuellt/Framtidens Akademiska Viktiga bitar i jättepussel på plats Flyttklart till nya vård- och behandlingsbyggnaden för en rad verksamheter Beslut har fattats om flytt av en rad verk samheter på Akademiska till den nya vård- och be handlingsbyggnaden på södra delen av sjukhus området. Huset ska bland annat inrymma onkologi, operationsverksamhet, kirurgisk vård och hemato logi. Mycket återstår dock fortfarande att avgöra. – Planeringen utgår från att skapa så bra flöden som möjligt. Vi är ute efter den lösning som är bäst för patienterna och är mest kostnadseffektiv, säger Hans-Olov Hellström, biträ dande sjukhusdirektör, som leder styrgruppen för Fram tidens Akademiska sjukhus. Vilka verksamheter som hamnar i den nya byggnaden styrs till en del av byggnads tekniska skäl, där det inte finns några alternativ för placeringen av vissa tunga eller vibrations känsliga apparater. I övrigt handlar det om att beakta verk samheternas optimala place ring i ett processperspektiv. lokaler I och med det nya beslutet står det hittills klart att de som kommer att samsas i den nya byggnaden blir onkologi, kirur gisk vård, operationsverksam het, hematologi, onkologisk en dokrinologi, delar av bild- och funktionsmedicin, och delar av medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI). I vissa fall hand lar det om delar av verksamhe terna snarare än om verksam heterna i sin helhet. Därutöver hans-olov hellström, biträdande sjukhusdirektör: Det återstår fort farande mycket arbete innan vi vet hur byggnaden kommer att nyttjas i sin helhet. ska ytterligare verksamheter utredas med avseende på en eventuell kommande flytt till den nya byggnaden. – Det återstår fortfarande mycket arbete innan vi vet hur byggnaden kommer att nyttjas i sin helhet. Vi har fattat det här delbeslutet nu för att de berörda ska få ett lugn i sina organisationer, så att de redan Tomten där huset ska ligga ser fortfarande ut så här hösten 2014. nu kan börja planera för flytten och utveckla nya arbetssätt för de nya lokalerna. Man ska även komma ihåg att delar av huset ska fungera som evakuerings lokaler medan vi bygger om röntgen- och operationsblock et, säger Hans-Olov Hellström. Vårdens behov förändras ständigt och den nya byggna den har därför utformats som en generell vårdbyggnad som går att ställa om från en verk samhet till en annan med ett minimum av dyra och tidskrä vande ombyggnader. HansOlov Hellström betonar vikten I slutet av 2016 ska den nya byggnaden stå färdig. av att ingen verksamhet knyter alltför starka band till en viss lokal eller byggnad. – Jag har ofta upprepat un der resans gång att det är viktigt att man inte ser en viss lokalitet som sin egen, just för att det är så lätt att man ”boar in sig”. Vi måste komma ihåg att byggna derna är sjukhusets gemensam ma och att det ytterst handlar om att använda dem så bra som möjligt för våra patienter ur ett helhetsperspektiv, säger han. Byggnaden ska vara klar i slutet av 2016 och invigs i bör jan av 2017. HANNES L JUNGHALL Dessa flyttar till den nya vård- och behandlingsbyggnaden l Onkologi – Slutenvårdsplatser – Öppenvård – Dagvård – Piccline-mottagning – KFUE – Cytostatikaberedning – Strålbehandling – Brachyverksamhet åtföljande mottagningsverksamhet – Öppenvård – Dagvård l Operation – Slutenvårdsoperation l Bild- och funktionsmedicin – Delar av radiologiverksamheten – Nuklearmedicin l Kirurgi l Onkologisk endokrinologi – Slutenvårdsplatser med l Hematologi – Slutenvårdsplatser – Öppenvård – Dagvård – Slutenvårdsplatser l Medicinsk teknik, sjukhus fysik och IT (MSI) – Sjukhusfysik Skisserna visar tänkta interiörer från den kommande vård- och behandlingsbyggnaden. ! Ett ögonblick . . . … Hans Hägglund, verksamhetschef hematologi, dermatologi, venereologi och reumatologi. »Det blir ett fantastiskt lyft för den hematologiska vården« Hur ser du på att hematologen ska flytta till den nya vårdoch behandlingsbyggnaden? – Det är mycket bra, det blir ett fantastiskt lyft för den hematologiska vården, patienterna, anhöriga och personalen. Vilka fördelar kan flytten innebära för era patienter och er personal? – Den största fördelen är enpatientrummen, idag behandlas många patienter i flerbäddssalar. Patienter med hematologiska sjukdomar genomgår vanligtvis cellgiftsbehandlingar och/eller stamcellstransplantation, detta innebär att dom är extremt infektionskänsliga. Med enkelrum minskar vi risken för smittspridning och allvarliga infektioner, det vill säga stora vårdhygieniska fördelar. Enkelrum innebär också en möjlighet att skapa bättre förutsättningar för anhöriga i samband med övernattningar. – Enkelrum gör även att det blir det mer lättjobbat kring patienten. Verksamheten är i dag trångbodd, framförallt inom öppenvården, det finns för få rum för mottagningsoch dagvårdsverksamhet. Det pågår ett stort antal studier och patienter som är inkluderade i studier har idag begränsad tillgång till rum. – En flytt innebär helt enkelt att vi får bättre utrymmen. Dessutom ger det oss en möjlighet att vara med och påverka den egna arbetsmiljön och skapa förutsättningar för att optimera lokalerna/ut- rymmena för den hematologiska vården. På vilket vis är hematologen särskilt väl lämpad att ligga i den nya byggnaden? En modern byggnad underlättar arbetet i multiprofessionella och multidisciplinära team kring patienten. Närheten till cancervården (onkologiska verksamheten) är naturlig och ger samarbetsmöjligheter och samarbetsvinster när det gäller till exempel lokaler, dagsjukvårdsverksamhet med cyto statika- och biologisk behandling samt immunterapi. Idag är den hematologiska verksamheten splittrad mellan hematologen och onkologi kliniken när det gäller omhändertagandet av patienter med lymfom. En flytt innebär ett ökat samarbete kring denna patientgrupp som idag är den största inom hematologin. – Sammanfattningsvis är den hematologiska verksamheten särskilt lämpad på grund av enkelrum, nuvarande trångboddhet och för samarbetsvinster med onkologen. En flytt innebär dessutom ökade möjligheter att utveckla vissa delar inom hemato login såsom stamcells transplantationsverksam heten och vården av leukemipatienterna. HANNES L JUNGHALL »Med enkelrum minskar vi risken för smittspridning och allvarliga infektioner« 16 Ronden nummer 5 2014 17 Ronden nummer 5 2014 Aktuellt/Nationell patientenkät foto: magnus laupa Bra vård men sämre mat och städning Tidigare mönster upprepas På plus sidan: merparten av sjuk husvården, främst ett bra bemötande och ett stort förtroende för personalen. På minussidan: maten och städningen. Så kan resul taten av vårens nationella patientenkät summeras. Överlag är resultaten väldigt lika den undersökning som gjordes för två år sedan. Om dömet om sjukhusmaten har blivit något lite bättre, men den har fortfarande sämst betyg i landet. Städningen har fått ett lägre betyg än vid förra under sökningen. Ett urval av patienterna som fick vård på Akademiska under några veckor i våras fick efter besöket en enkät hem i brev lådan. I den fick de bedöma hur de upplevt kvaliteten på vår den. Svaren har vägts samman i en betygskala från 0 till 100. Utöver dessa omdömen var det också möjligt att lämna kom mentarer. patientenkät Sjuksköterskan Angelica Widlund svarar i en av mottagningens många telefonlinjer. »Det känns bra att våra patienter känner sig mera delaktiga. Det går också helt i linje med nya patientlagen som ger patienten mer inflytande. Men det finns mer att göra.« – Vi möter så otroligt många människor här på gynmottagningen och får synpunkter från dem, säger avdelningschefen Karolina Hilding. Här med Sara Palmqvist och Daniel Åström med sex dagar gamla dottern Stephanie. »Ovärderligt verktyg i förbättringsarbetet« SKL:s nationella patientenkät visar hur patienterna upplever sjukhusets vård och bemötande – Patientenkäten går hand i hand med det för bättringsarbete vi stän digt bedriver. Av den får vi en bekräftelse om vi är på rätt väg. I och med att vi kan jämföra oss med oss själva över tid och med andra enheter är den ett oslagbart instrument. Det menar Karolina Hilding som är avdelningschef på gynekologiska specialistmot tagningen. Bäst utveckling från förra enkäten till årets har vård patienternas känsla av delak tighet haft. – Det känns bra att våra patienter känner sig mera del aktiga. Det går också helt i linje med nya patientlagen som ger patienten mer inflytande. Men det finns mer att göra. Alla tre enkäterna visar att våra patien ter hyser ett högt förtroende för oss och att de gärna rekom menderar gynmottagningen till andra, vilket är glädjande. Tillgängligheten och bemö tandet är områden som fått något sämre betyg än vid förra mätningen. Karolina Hilding tycker att mottagningen satsar mycket på tillgängligheten, främst per telefon. – Det är svårt att i enkä ten få svar på om det är så att patienten inte är riktigt nöjd för att vi inte kunnat bemanna en telefonlinje under en kor tare tid på grund av sjukdom eller personalbrist, eller om missnöjet kommer sig av en längre tids försök att nå oss. Överlag är materialet så om fattande att det är svårt att få tid att sätta sig in i alla delar, menar Karolina Hilding. – Utöver den nationel la patientenkäten kommer resultat från en mängd andra enkäter, som till exempel gyn operationsregistret och förloss ningsenkäter. Alla dessa ska tolkas och spridas till persona len. För de frågor som vi får ett sämre resultat ska vi göra hand lingsplaner. Karolina Hilding tar ett exempel: patienterna har fått svara på frågan ”Berättade behandlaren för dig om vilka eventuella varningssignaler som du skulle vara uppmärk sam på beträffande din sjuk dom eller behandling?”. – På den frågan fick vi vårt sämsta betyg, bara 56 på en 100-gradig skala. I stort sett handlar alla resultat som ger anledning till att priori tera åtgärder om information till patienterna. Därför ska patientinformationen som ska delas ut till patienten revide ras och doktorerna informeras om resultatet från enkäten som incitament för att de ska dela ut patientinformation och ge muntlig information, enligt den handlingsplan som mottag ningen nu upprättat. – Sammantaget vill jag beto na att den nationella patienten käten är ett ovärderligt verktyg för att få veta vad vi är bra på och vad vi måste förbättra, säger Karolina Hilding. INGELA WIMAN Alla landsting och regioner deltar i arbetet som samordnas av SKL. Enkäten har gått ut till all somatisk och psykiatrisk vård, både sluten och öppen, för tredje gången. De första en käterna gjordes 2010 och 2012. Bland de patienter som har fått somatisk vård uppgick an talet svarande till 4 850, vilket ger en svarsfrekvens på 59 pro cent. Inom psykiatrin var det endast 840 personer som sva rade på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 35 procent. – Varje enhet på Akademiska kan nu se sina svar via Navet. Jag tror att den största nyttan av enkäten är att jämföra sina resultat med de två tidigare enkäterna. Men analysen kan också ske genom jämförelser med andra enheter, divisio ner eller sjukhus. Resultaten är ett bra underlag för fortsatt verksamhetsutveckling, säger Ingrid Carlquist, verksam hetsutvecklare på Akademiska sjukhuset. Inom de flesta områden ligger betygen för Akademiska mellan 80 och 90, vilket innebär att de är mycket nöjda med vården. Högst betyg, 91, får sjukhuset på frågan ”Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?” Därefter kom ”Skulle du rekommendera den här avdelningen till an dra?”, som fick betyget 90. Svaren gäller somatisk slut envård. Överlag fick den soma tiska öppenvården något högre betyg än slutenvården, utom på frågan om upplevd nytta av besöket. Resultaten för somatisk sluten- och öppenvård på Aka demiska är närmast identiska Texten fortsätter på nästa sida 18 Ronden nummer 5 2014 Aktuellt Röster ur patientenkäten forts. från föregående sida med betygen för rikets genom snitt. Också inom den psykia triska öppenvården ligger Aka demiska på samma nivå som landet i helhet, medan sluten vården får betyg något under riksgenomsnittet. Men de sämre resultaten för sjukhusmaten och städning står sig alltså från de tidigare enkäterna. På frågan ”Hur be dömer du maten du fick?” fick Akademiska betyget 51 av 100 (2012 var betyget 47). Thord Hägg, förvaltnings direktör för Landstingsservice, påpekar att patientenkäten genomfördes innan förändring en av matsedeln genomfördes i höstas. – Från september utökades antalet matalternativ så att patienterna kan välja mellan 20 olika rätter. I och med att möjligheten att påverka vad man vill äta ökat kraftigt, tror jag också att det är fler som får vad de tycker om och behö ver n äringsmässigt. På så sätt smakar maten troligen bättre ser. Då ska maträtterna också tas fram i samarbete med flera specialister på sjukhuset såsom dietister och nutritionister. På frågan ”Anser du att av delningen var tillräckligt ren?” fick sjukhuset betyget 80 (för två år sedan 83). – Vi jobbar med ständiga förbättringar, till exempel i thord hägg, förvaltningslandstingets avvikelsehante direktör landstingsservice: ringssystem där vi även hante När det nya köket står rar klagomål som kommer från klart 2016 ökar det patienter via vårdpersonalen, kvaliteten på maten kommenterar Lena Pettersson ytterligare i och med Zotterman, servicecontroller att maten lagas lokalt för städ på Landstingsservice. med närproducerade och ekologiska ingre dienser. också, säger han. Han bedömer att tillfreds ställelsen med maten på sjuk huset är högre nu och att det visar sig i nästa patientenkät. – När det nya köket står klart 2016 ökar kvaliteten på maten ytterligare i och med att maten lagas lokalt med närproduce rade och ekologiska ingredien Landstinget har just genom fört en ny upphandling av städ- och vaktmästeritjänster. Produktionsstyrelsen beslu tade den 25 n ovember att ge uppdraget till den nuvarande leverantören ISS. Jämfört med landstingets tidigare avtal har kraven höjts när det gäller kvaliteten på städningen, frekvensen och ut bildningen av städpersonalen. INGELA WIMAN ”Hela vårdkedjan runt min vistelse var jättebra. Kanonjobb av alla inblandade.” » ”Dålig standard i duschrum och på toaletter. Toaletterna upplevde jag som dåligt rengjorda. Sterilt och tråkigt dagrum.” ”Vid flytten från annat sjukhus hade informationen om min medicinering rörts till så jag fick fel. Jag fick påtala detta för sköterskorna sex gånger. Mycket märkligt.” (Neurodivisionen) » ”Det märktes att sköterskorna hade mycket att göra. De upplevdes som stressade och hade inte så mycket tid för mig med frågor som inte var akuta.” ”Personalen lärde sig snabbt vad jag uppskattade, till exempel kaffe. Något som var mycket uppskattat då jag var sängbunden.” ”Otroligt tråkigt, kallt och opersonligt väntrum! Tänk på att många troligtvis är rädda och nervösa i detta rum.” (Kirurg- och onkologdivisionen) ”Bemötandet jag fick när jag kom var jättebra. Jag kände mig sedd och uppmärksammad. Blev erbjuden att ligga på en brits, vilket jag verkligen uppskattade med tanke på mitt allmäntillstånd.” (Kvinno- och barndivisionen) » ”Jag skulle vilja ha mer inflytande i min vård med mer tid att ställa frågor och diskutera med läkare och sköterskor.”” (Mth-divisionen) » Kraven har höjts på leverantören ISS vad gäller kvaliteten på städningen. 20 Ronden nummer 5 2014 21 Ronden nummer 5 2014 Enkät: Vad har ni gjort på medarbetardagarna? l Marie Antonsson och Nils Olaisson, sjukgymnaster från tiva: – Vi har hittills hunnit besöka montern hos hälsofrämjande sjukhus, där man fick se exempel på rekommenderat dagsintag på 500 gram av frukt och grönsaker, och så har vi mätt vår handstyrka hos Friskhuset och pratat med Innovation Akademiska – det är jättebra att de visar upp sin verksamhet i sådana här sammanhang. Och så har vi förstås varit hos våra kollegor från tiva som har demonstrerat hjärtpumpen Heart Mate. Man tar sig inte så ofta tid att komma ifrån det dagliga arbetet, men vi ville gärna gå hit idag. l Caroline Solman, koordinator, och Sjukgymnasterna Peter Svensson och Margareta Arnell visade upp en eksorobot, ett hjälpmedel för bland annat ryggmärgsskadade att träna upp rörelseförmåga, balans och muskelstyrka. Elisabeth Persson-Flodman och Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterskor på vårdhygien, lät besökarna testa hur effektivt de spritar sina händer. Medarbetardagarna kan bli återkommande evenemang evenemang Den 24 och 25 november hölls sjukhusets medarbetardagar, som riktade sig till alla som jobbar på sjukhuset. – Det har gått väldigt bra. Sam mantaget var det drygt 1 600 besö kare och bra stämning bland besö kare, funktionärer, föredragshållare och utställare, säger projektledaren Birgitta Kauppinen Ben Yahia. Syftet med medarbetardagarna var att pre sentera sjukhuset som arbetsgivare och att delge varandra kunskap om verksamhe tens olika delar. Plats för evenemanget var Blå korset där aktiviteter pågick i tre stora salar från morgon till kväll båda dagarna. Ett tjugotal verksamheter visade upp sig, och många av dem höll också föreläsningar. En återkommande punkt på programmet var frå gestunder med sjukhus ledningen och sjukhus direktör Lennart Persson föreläste om sjukhusets framtid vid fyra olika Birgitta Kauppinen tillfällen under dagarna. Ben Yahia hr-direktör Inger Thorén pratade om Akademiska som arbetsgivare och berättade om de sats ningar som görs för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Alla som besökte dagarna deltog i en ut lottning av priser, där man kunde vinna bland annat biobiljetter, massage eller tid med en personlig tränare. Medarbetardagarna kan komma att bli ett återkommande evenemang. – Innan beslut ska tas om hur en even tuell fortsättning kan se ut kommer vi att utvärdera årets medarbetardagar. Det finns saker som vi kan utveckla till nästa gång, vi har fått många bra tips. Nu har vi ett ut gångsläge som vi kan arbeta vidare från. En viktig faktor för att så många medarbetare hade möjlighet att komma tror vi har varit att vi höll till i lokaler på sjukhusområdet. Hela upplägget har baserats på att flerta let av sjukhusets medarbetare ska kunna sticka in en stund. Alla som var med och bidrog dessa dagar har verkligen visat på engagemang, säger Birgitta Kauppinen Ben Yahia. HANNES L JUNGHALL Åsa Klingstedt, audionom, från hörseloch balanssektionen: – Vi har varit i de flesta av montrarna. En rolig grej var att prova att borra i ben, liksom att testa hur effektivt vi spritar våra händer i montern hos vårdhygien. Sedan har vi även lyssnat på en föreläsning om hundar i vården. Väldigt intressant, även om vi inte har någon direkt användning av vårdhundar för vår patientgrupp. Snart ska vi gå och lyssna på sjukhusdirektören som talar om Akademiska sjukhuset och framtidens vård. Det ger väldigt mycket att kunna besöka sådana här dagar. Som tur är har vår chef sett till att sätta av tid så att alla i personalen ska kunna komma hit och dessutom ta god tid på sig. Röntgenläkaren Anders Magnusson demon strerade ablation av njurtumörer med hjälp av mikrovågor. Demonstrationsobjektet var en lever från en ko. Sjukhusdirektör Lennart Persson föreläste flera gånger och träffade även medarbetare för informella samtal i ledningens egen monter. Catharina Bendiksen, sekreterare i sjukhusadministrationen, provade handstyrkan hos Bo Kälvemark i Friskhusets välbesökta monter. 22 Ronden nummer 5 2014 Ronden nummer 5 2014 23 Reportaget 15-åring med spetskompetens 15 år har gått sedan NIMA skapades som den första avdelningen i sitt slag i Sverige. Idag är den en av sjukhusets största avdelningar. text hannes l junghall foto magnus laupa Akutläge på NIMA. Plötsligt blir en patient markant försämrad. Snabba åtgärder sätts in och patienten stabiliseras. 24 Ronden nummer 5 2014 Reportaget 1 3 2 Varje dag klockan 14.30 träffas personalen i en reflektionsstund för att delge varandra sin dag och även ta upp moment i verksamheten som kan förbättras. N eurokirurger har genom tider na organiserat den postopera tiva vården av sina patienter så att komplikationer efter hjärn operationer snabbt ska upptäckas. Från början användes sängplatser på vanliga vårdavdelningar och med tiden samlades dessa ihop i speciella salar. Med tiden insåg man fördelarna med att erbjuda patienter vård med ökad intensitet vid andra neuro logiska tillstånd som påverkar vitala funk tioner. För 15 år sedan skapades nima som Sveriges första egna enhet för postoperativ och intermediär vård av neuropatienter. nima har utvecklats till en högspeciali serad intermediärvårdsavdelning med 16 övervakningsplatser för neurokirurgisk akutvård och postoperativ vård. Avdel ningen vårdar barn och vuxna från hela Mellansverige med skador och sjukdomar i hjärna och ryggmärg. På nima vårdas patienter som är för sjuka för att vårdas på en vanlig avdelning men som inte behöver intensivvård. Grundpelaren för neurokirurgisk över vakning är neurologiska undersökningar 4 som upprepas med jämna mellanrum. När hjärnan har blivit skadad är det också vik tigt att övervaka och andning, cirkulation, nutrition och elimination för att hjärnan ska få de bästa förutsättningarna för att kunna återhämta sig. nima har därför en avancerad multimodal övervakning av kroppens alla vitala parametrar och deras spetskompetens ligger i att övervaka och behandla dessa värden för att skapa en så bra miljö som möjligt för hjärnan. Att ständigt höja kvaliteten på vården är viktigt för nima. En viktig del är standard vårdplaner, en programmerad vård som systematiskt beskriver vad som ska göras vid olika tillstånd. Det är också viktigt med personalens delaktighet i utvecklingen av vården och av arbetsmiljön. Vid dagliga re flektionsstunder träffas personalen för att delge varandra sin dag och även ta upp mo ment i verksamheten som kan förbättras. Detta bearbetas vidare via arbetsplatsträf far för att hitta förbättringar och lösningar som slutligen släpps ut i verksamheten för prövning. På så sätt jobbar man kontinuer ligt med utvecklingsarbete. 5 6 1. Clara Girell tar en artärgas och ser till att det inte är någon luft i den. 2. Patient på väg in till NIMA. 3. Kärt återseende . Ullrika Erikssjö får en kram av en gammal kollega som kommer på besök. 4. Sjuksköterskestudenten Torun Engqvist och sjuksköterskan Cecilia Merendino förbereder en såromläggning. 5. Malin Sjöberg, gruppchef, och Anna Henriks, vårdkoordinator, under ett planeringsmöte. 6. Omhändertagande av en patient på NIMA. erika steffansson, avdelningsSCHEF: Vår spetskompetens ligger i att skapa en så bra miljö som möjligt för den skadade hjärnan. Antal vårdtillfällen på nima ökar stän digt, från 1 500 år 2009 till 2 154 år 2013. nima är i och med det en av Akademiska sjukhusets största avdelningar. Det kommer alltid att finnas en stor grupp av patienter som behöver intensifie rad vård i anslutning till en operation eller en annan sjukdom. Detta gäller inte minst den äldre befolkningen som ökar i antal. Det är därför viktigt att bevara och utvidga nima-vården, liksom övrig intermediär vård. 2 154 vårdtillfällen förra året l För 2013 registrerades 2 154 vård- tillfällen på NIMA. Dessa vårdtillfällen fördelade sig på 1 803 patienter i åldrarna 5–97 år. l Akuta inläggningar utgjorde 37 procent av vårdtillfällena, planerade inläggningar, som till exempel post operativ vård, utgjorde 51 procent och 12 procent var överflyttning från NIMA som nertrappning av intensivvård. l Medianvårdtiden för de akuta var 35 timmar, för de planerade 26 timmar och för nedtrappning av intensivvård 53 timmar. l Upptagningsområde: ca två miljoner invånare från sju landsting i Mellansverige. »Bra sammanhållning i gruppen« Ullrika Erikssjö har med ett par kortare avbrott arbetat som undersköterska på NIMA i 15 år, nästan ända sedan avdelningen startades. – Det är ett spännande jobb med stor varia tion i arbetsuppgifterna. Jag gillar att det är så pass tvära kast. Ena stunden kan det vara lugnt och stilla och så plötsligt kom mer det in akuta fall från ambulansen eller helikoptern. I sådana skarpa lägen har vi stor nytta av att det är så bra sammanhåll ning i personalgruppen. När det är bråttom måste kommunikationen fungera bra. Med vissa kollegor behöver jag inte ens säga högt vad jag tänker, de vet ändå. – Vi har ganska hög personalomsättning. På ett sätt kan jag förstå det, eftersom det är hög belast ning på personalen både vad gäller att vi har många patien ter på kort tid och att de är svårt sjuka och kräver mycket. Vi har också gan ska många unga i Ullrika Erikssjö personalen, som ofta har det som sin första anställning innan de vidareutbildar sig e ller söker sig till a ndra avdelningar. Men själv trivs jag j ättebra här. 26 Ronden nummer 5 2014 27 Ronden nummer 5 2014 foto: björn eriksson Noterat Festmiddag på Eklundshof den 8 november. 100-årsjubileum för USH konferens Den 8 november firade USH (Föreningen Uppsala sjuksköterskehem – sjuksköterskor utbildade i Uppsala på Akademiska sjukhuset, landstinget och numera Uppsala universitet) 100 år som förening. Firandet bestod av föredrag i Grönwall salen på eftermiddagen med 220 deltagande och därefter en festlig middag på Eklundshof. Föreningen har ett socialt program för medlemmarna men syftar framför allt till att uppmuntra vidareutbildning, forskning med mera genom ekonomiskt stöd som kan sökas en gång per år. Även bidrag för tunga utgifter och rekreation kan sökas, se uu.se/alumn. Fredrik Sund ny chef för infektion Kvalitetsbokslut samlar information personal Fredrik Sund är ny verksamhetschef för infektion sedan den 1 november. Han har tillbringat hela sitt yrkesverksamma liv på infektion. Han vikarierade som under läkare på kliniken redan före sin AT och började därefter som leg läkare 1999. Han blev Fredrik Sund specialist 2004, medlem i klinikledningen som MLA med ansvar för mottagningsfrågorna 2007, och disputerade 2008 på en avhandling om CMV hos njurtransplanterade och immunkompetenta. Han blev överläkare 2011. – Jag är verkligen stolt över att bli verksamhetschef och att få föra infektionsklinikens traditioner vidare. Infektionsmedicinen har stora utmaningar framför sig, därför kommer vi att öka satsningen på utbildning inom alla personalkategorier för att säkerställa den höga kompetens som krävs på ett universitetssjukhus, säger Fredrik Sund. utveckling För första gången har Akademiska samlat information om sjukhusets förbättrings- och utvecklingsarbete i ett kvalitetsbokslut för 2013. Centralt är sjukhusets satsningar på värdebaserad vård med målet att om fyra år ha de bästa kliniska resultaten av vikt för patienten, samt en sjukhusövergripande värdebaserad verksamhetsstyrning som säkerställer att man kontinuerligt mäter, analyserar och samarbetar för att förbättra de kliniska resultaten. – Akademiska har många roller: länssjukhus, specialistsjukhus och utbildnings/forskningssjukhus. En fjärdedel av all vård vi ger rör patienter som remitterats hit från andra landsting i regionen och andra delar av landet. Därför är det extra viktigt att både kommunicera medicinska resultat och hur vi arbetar med kvalitetsarbete långsiktigt, säger chefsläkare Bengt Sandén. Han betonar att strävan är att all vård ska vara kunskapsbaserad och i enlighet med rådande riktlinjer. Akademiska medverkar i cirka 60 av totalt 81 nationella kvalitetsregister som bidrar till att utveckla vården. utveckling Akademiska och Uppsala univer- sitet är först i Sverige med en integrerad PET/ MR-kamera som avbildar kroppen på olika sätt. Att kunna samla in data från båda teknikerna samtidigt underlättar diagnostik och ger mer kunskap om effekten av olika behandlingar vid exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, cancer och neurologiska sjukdomar. – Den potentiellt största vinsten med kombinerad PET/MR är vid helkroppsundersökningar, att man kan mäta olika funktioner samtidigt med båda teknikerna och få bilder som överensstämmer anatomiskt och tidsmässigt. Tidigare har det varit svårt att exakt sammansmälta bilder från undersökningar som gjorts vid olika tillfällen. Att få informationen samtidigt spar både undersöknings- och tolkningstid, säger Håkan Ahlström, överläkare på Akademiska sjukhuset och professor i radiologi vid Uppsala universitet. Vetenskapsrådet har anslagit 43 miljoner till utrustningen. Den nya PET/MR-kameran, som levererats av GE Healthcare, består av en magnetkamera med fältstyrkan 3 Tesla i vilken en PET-kamera har integrerats. Hippokratespriset till Mia Furebring Ökat genomslag utmärkelse Överläkare Mia Furebring, verksam vid verksamhetsområde infektionssjukdomar, har av Läkaresällskapet utsetts till årets Hippokratespristagare för sina insatser för att lyfta medicinsk-etiska frågor i den kliniska vardagen. – Det är en stor ära för mig att bli tilldelad Hippokratespriset. Jag är både överraskad och tacksam, säger Mia Furebring, som får priset för att hon ”i sin läkargärning integrerar medicinsk specialistkompetens med ett omfattande engagemang för etiska frågor”. Mia Furebring sätter alltid patientens bästa och integritet i centrum i samråd med de anhöriga inför svåra beslut som livsuppehållande åtgärder vid obotliga sjukdomstillstånd eller återupplivning vid hjärtstillestånd. Genom utbildningsdagar, etikronder och etikseminarier för klinikens medarbetare tar hon regelbundet initiativ till att kunskapen och diskussionerna inom detta svåra område utvecklas. Med sin vilja att förmedla kunskap och stimulera till diskussion Mia Furebring kring svåra etiska frågeställningar bidrar Mia Furebring i mycket hög grad till att den etiska diskussionen på kliniken hålls levande och aktuell. Hippokratespriset, Svenska Läkaresällskapets etikpris, tilldelas läkare som har en etisk medvetenhet, är kliniskt verksamma och aktiva i undervisningen samt en förebild för kollegor, medarbetare och studenter. Priset delas ut av Svenska Läkaresällskapet, efter förslag från SLS Delegation för medicinsk etik, sedan 2003. 132 belönades för trogen tjänst personal Den 13 november delades förtjänsttecken ut till 132 medarbetare på Akademiska. Förtjänsttecken delas ut en gång per år till alla som arbetat 25 år i landstinget. Mottagaren får får välja på klocka eller ett presentkort. Tillställningen började med cider och snittar i Kristinasalen på Slottet innan själva utdelningen tog vid i Rikssalen. Biträdande sjukhusdirektör Björn Ragnarsson delade ut förtjänsttecknet och divisionscheferna tackade jubilaren med en blomma. Efter utdelningen serverades en tre rätters middag i Rikssalen tillsammans med de övriga jubilarerna i landstinget. Under middagen hölls tal av landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman och landstingsfullmäktiges ordförande Lennart Hedquist. Toastmaster under kvällen var kulturdirektör Anna Söderbäck och Västgöta Nations korgossar underhölll under middagen. Tacktalare för jubilarerna var Kerstin Troedsson. för Akademiska i rikstäckande medier medier Under septemberoktober ökade publiciteten för Akademiska sjukhuset med 20 procent jämfört med sommarmånaderna. Främsta förklaringen är fler inslag i rikstäckande medier, bland annat om nyheten att sjukhuset är först i landet med en integrerad PET/ MR-kamera. Det framgår av den senaste medieanalysen från Retriever. I analysen ingår totalt 144 artiklar/inslag med räckvidd (potential att nå) 19,7 miljoner läsare/tittare. Förutom nyheten om den nya kameran fick nyheter om sjukhusets nystartade bröstcancermottagning på Samariterhemmet och ett nytt centrum för sällsynta diagnoser stor spridning i media. Likaså att Akademiska är först med elektronisk nervstimulering mot Hortons huvudvärk. Endast en femtedel av publiciteten är negativ vilket är en märkbar minskning jämfört med före gående period. Vidare framgår att Akademiska i närmare 60 procent av publiciteten har en roll som huvud- eller biaktör, inte endast omnämns, vilket avspeglar sjukhusets möjligheter att nå ut med budskap och påverka innehållet. Detta är särskilt tydligt när det gäller ämnen som belyser spetskompetensen. Publiciteten är störst i lokala/ regionala medier som UNT, SR Uppland och SVT Uppland, men sjukhuset har under perioden fått ökat genomslag i riksmedier om spetskompetens och forskning, bland annat tre inslag i SVT Rapport. Olof Lundkvist (t h), sjuksköterska på 50 D, tillsammans med Lavi Zurka, Sverige-vd för medarrangören Mölnlycke Healthcare. Nya impulser för sårvårdsarbetet konferens Den 18–19 septem- ber hölls nationell thoraxsårvårdskonferens i Enghoffsalen. Konferensen hålls var 18:e månad och arrangörer denna gång var thoraxsårvårdsgruppen på Akademiska. På agendan stod diskussioner om aktuella frågeställningar inom thoraxsårvård och föreläsningar om trycksår och hjärtpumpar med mera. – Arrangemanget blev mycket lyckat med många nöjda del tagare. Rent allmänt ger det oerhört mycket att kunna diskutera med kollegor från andra sjukhus som arbetar med samma saker. Det är lätt att man kör fast i gamla hjulspår och får en felaktig uppfattning om att det sätt som man arbetar på är det enda rätta. Vi valde att ta upp vissa speciella problemområden från vår verksamhet och vi fick många bra, konkreta förslag på lösningar, säger Olof Lundkvist från thoraxsårvårdsgruppen på Akademiska. Inger Thorén till Telia Sonera personal Sjukhusets HR- Anette Ahlin från civa tar emot sitt förtjänsttecken av biträdande sjukhusdirektör Björn Ragnarsson. Dat-divisionens chef Eva Telne står beredd med blommor. direktör Inger Thorén har lämnat Akademiska för ett nytt jobb på Telia Sonera. Hon kommer där att arbeta koncernövergripande och vara ansvarig för olika utvecklingsområden inom HR. – Det har varit en spännande och givande tid att arbeta på Akademiska sjukhuset. Vi har gjort mycket inom HR-området och tagit nya steg framåt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Alla medarbetare är viktiga och har en viktig roll att fylla för att ge den bästa vården till våra patienInger Thorén ter, säger hon. 28 Ronden nummer 5 2014 Fråga ledningen Sjukhusledningen svarar på frågor från personalen Ronden nummer 5 2014 29 Patientsäkerhet Chefsläkarna diskuterar lex Maria-ärenden I Navets dialogforum publiceras fortlöpande frågor till sjukhusledningen om verksamheten på Akademiska. Ronden publicerar ett urval av dessa. Denna gång får Sofi Nyman och Åsa Wilhelmsson från civa svar på fyra frågor som rör olika aspekter på sjukhusets beredskap att ta hand om ebolasmittade patienter. ”Ska personal som kan ha smittats isoleras?” ”Var ska patienterna vårdas före flytt?” ? Var ska de misstänkta/konstaterade ebolapatienterna som kräver intensivvård vårdas före flytt till Linköping? » Ebolasmittade patienter ska behandlas i Linköping. Risken att en ebolasmittad patient kommer primärt in på Akademiska sjukhuset är mycket liten men det kan hända. Då ska patienten till infektionskliniken och iso leras där tills han/hon kan transporteras till Linköping. Om tillståndet kräver högre vårdnivå ska personal från civa hjälpa till med vården på infektionskliniken. De lokaler som är tänkta på infektion är dock olämpliga för fullständig intensivvård. Skulle det behövas intensivvård i väntan på transport till Linköping ska patienten flyttas till briva men tas om hand av civas personal som har fått träning. Johann Valtysson Johann Valt ysson, verksamhetschef anestesi och intensiv vård Detta är alltid en individuell bedömning där man måste värdera risken. Bland annat med utgångspunkt från Social styrelsens rekommendationer (senaste versionen 2014-09-26). Tills vidare gäller att alla ska bedömas av smittskyddsläkare innan man får återgå i arbete. Om man inte bedöms kunna återgå i arbete får man oftast vara isolerad i hemmet, men vid hög risk kan det även bli aktuellt med isolering på sjukhus. » Mats Ericsson, smit tskyddsläk are Landstinget i Uppsala län ”Vem ska ta hand om alla sopor?” ? ”Finns det säkrare skyddskläder?” Det kommer att bildas sopberg på salen, hur hanteras detta och av vem? Det kommer att bli mycket avfall, men eftersom patienten bara ska vårdas en kort tid på Akade miska sjukhuset samlas allt avfall på rummet tills patienten flyttats härifrån. Därefter hämtas avfallet direkt på plats av den trans portör som tar avfallet till förbränning. » Vi har provat skyddskläderna och de känns inte säkra då visiren är helt öppna i sidan (framför allt på de med små huvuden) och operationshuvan ej är vattentät. Finns det säkrare kläder att köpa in? ? » I dagsläget är det den skyddsutrustning som finns, det är också den som rekom menderas i Socialstyrelsens handlingspro gram. Infektionskliniken provar just nu en annan utrustning som eventuellt kan bli aktuell att användas. Vårdhygien bedömer att man uppnår god säkerhet med den skyddsut rustning, inklusive visir, som utprovats. Birgit ta Ly tsy, MLA vårdhygien Om någon rutin brister och personalen kan ha utsatts för smitta, t ex om en handske går sönder, ska personalen sitta i karantän eller åka hem till sin familj? ? Therese Olsen, mil jöchef Therese Olsen Birgitta Lytsy »Det kommer att bli mycket avfall, men eftersom patienten bara ska vårdas en kort tid på Akademiska sjukhuset samlas allt avfall på rummet tills patienten flyttats härifrån.« Funktionsansvar förutsätter säkra rutiner för vidimering och uppföljning Att använda funktioner snarare än individer som ansvariga kan vara ett effektivt och säkert sätt att arbeta, men det har samtidigt risker. Ett aktuellt fall där viktiga provsvar aldrig nådde rätt mottaga re har lett till ändrade rutiner på ortopeden. En medelålders man sökte akutmottagningen på grund av feber och smärtor i ett knä. Man brukar då oftast punktera knäleden och ta prover på ledvätskan för att utesluta septisk artrit, det vill säga bakteriell infektion i knäleden. Ett viktigt prov är halten av glukos i ledvätskan, och man behöver då jäm föra med blodglukos för att kunna bedöma provet från leden. Före läkarbedömning togs därför blodglukos och också övriga infektionsprover som t ex CRP. Vid läkarundersökningen fann man inga tecken till infektion i leden, däremot en mjukdelsinfektion. Det finns då ingen anledning att göra någon ledpunktion. Jourhavande tittade på infektionsproverna i Cosmic. Provet på blodglukos syntes dock inte på bildskärmen. Man behövde scrolla ner för att se provsvaret, och läkaren var inte medveten om att provet tagits. Patienten fick antibiotikabehandling och gick hem. Patienten hade insulinbehandlad diabetes, vilket inte fram kommit vid besöket. Hans allmäntillstånd försäm Provet hade tagits med rades i hemmet, och han funktionen ortopedjour inkom efter några dagar som ansvarig, och inte till akutmottagningen med kommit till någon ketoacidos. Man fann då enskild person för att blodglukos varit kraf vidimering. tigt förhöjt vid det första besöket. Provet hade tagits med funktionen ortoped jour som ansvarig, och inte kommit till någon enskild person för vidimering. Det här är ett exempel på att vi i våra system ibland har valt att använda funktioner i ställer för individer som ansvariga. Ibland är det ett effektivt och säkert sätt att arbeta, men det här fallet visar att det ibland kan skapa risker. Det är nödvändigt att analysera följder och risker av att göra funktioner ansvariga, och att väga riskerna mot fördelarna. Denna händelse kommer att anmälas enligt Lex Maria, men anmälan är inte insänd. Den åtgärd som vidtas efter händel sen är att ersätta funktionen med en namngiven person. Den som är jourhavande när provet tas kommer sedan att få svaret i sin inkorg för vidimering, vilket ibland kommer att leda till att provet kommer till en annan person än den som handlagt patien Den som är jour ten. Det är dock väsentligt havande när provet bättre än att provet aldrig vidi tas kommer sedan att meras, vilket ju ger stora risker få svaret i sin inkorg för fel och skadehändelser. Ett för v idimering, vilket annat alternativ är att säker ibland kommer att ställa att någon vidimerar de leda till att provet prover som tas i en funktions kommer till en annan namn, men det har bedömts person än den som vara ett sämre alternativ i handlagt patienten. detta fall. Bengt Sandén är chefsläkare 30 Ronden nummer 5 2014 Ronden nummer 5 2014 31 Ingen dag i luften den andra lik E n av utmaningarna med att jobba på luftburen intensiv vård, liv, är att jag aldrig vet hur arbetspasset blir. Jag bör jar klockan 8 och arbetar till klockan 9 morgonen efter, vad som händer däremellan och vart vi åker vet jag aldrig i förväg. liv är en avdelning inom anestesi- och intensivvårdskliniken. Vi flyger intensiv vårdstransporter med helikopter och flyg plan över hela Sverige och även utomlands. Vi utför även ambulansuppdrag i vårt eget och i näraliggande län. Besättningen b estår av en anestesiläkare, en anestesi- eller iva-sjuksköterska och två piloter. Varje år genomför vi omkring 850 flyguppdrag. Efter en genomgång av helikoptern är det dags för morgonbriefing. Piloterna går igenom vädret och statusen på helikoptern. Linda Karlsson blickar ut över Akademiska sjukhuset från helikoptern. Luftburen intensivvård genomför omkring 850 flyguppdrag varje år. rapport flyttas patienten över till vår bår och vi kan påbörja flygturen mot Akade miska. Det blåser ordentligt idag och den resa till Åland som tog 28 minuter tar nu 57 minuter åt andra hållet. Patienten är stabil under resan och rapporteras över till hia. Klockan har nu hunnit bli mycket och det blir riktigt gott med lunch. Avgående personal lämnar över och rap porterar om det finns några planerade upp drag, den här dagen finns inga sådana. I väntan på uppdrag börjar vi dagen med kaffe och en stund i soffan. Vi ses så sällan, så det finns mycket att diskutera. Klockan 9.20: Prio 3. Hjärtinfarkt. Patienten behöver transporteras från Åland för kranskärlsröntgen i Uppsala. Intensivvårdsuppdrag kräver en annan utrustning än den som vi har när vi står standby, helikoptern packas om och vi åker mot Åland. En otroligt vacker tur, man hin ner se både skärgården och havet. Deras helikopterplatta ligger alldeles utanför sjukhusdörren och sedan är det bara några få steg in på iva. Detta är något som skiljer de mindre sjukhusen från de större, ibland känns det som vi får ägna mer tid till att gå inom sjukhuset än i luften. Efter en kort foto: magnus laupa Dagboken Linda Karlsson, anestesisjuksköterska luftburen intensivvård Helikoptern lastas inför avfärd. Kl. 14.37 Prio 1. Medvetslös man, hlr pågår. Flygtid cirka 10 minuter. Jag blir inte nervös när vi får ett larm, däremot märks det att jag och övriga i besättningen blir på alerten. Det gäller att komma iväg snabbt och under den korta flygtiden samla lite information. Den här gången är ambu lans och räddningstjänst på plats och har redan påbörjat arbetet. När vi landar slår patientens hjärta igen. Vi ser till att han även andas bra, sedan lastar vi honom i helikoptern och åker till Akademiska. Patienten lämnas över till sjukhusper sonalen på akutmottagningen och det ser ut som att fallet får ett lyckligt slut. Det som känns tillfredsställande med det här uppdraget är självklart att det går bra för patienten, men också att vi hade ett så bra samarbete med ambulans och räddnings tjänst. Det är när vi arbetar tillsammans som vi är som bäst. Under natten hinner vi med en resa till Falun också. Patienten har fått en hjärn blödning som kräver neurokirurgisk vård på Akademiska. Under vårdtiden i luften fortsätter vi den intensivvård som påbör jats i Falun. Ett dygn har gått, vi har hunnit med mycket, jag känner mig nöjd. Som vanligt ett mycket varierat och roligt arbetspass på liv. Nu lämnar jag över sökaren till en pigg kollega och själv tror jag att jag ska unna mig några timmars sömn. »Helikoptern packas om och vi åker mot Åland. En otroligt vacker tur, man hinner se både skärgården och havet.« Krönika Mikael Köhler Vi behöver bli modigare Det värdebaserade synsätt som allt mer genomsyrar verksamheten på Akademis ka innebär genomgripande kartläggningar av olika kliniska processer och flöden, hela t iden med fokus på det som skapar störst värde för patienten. Det finns dock en aspekt på att skapa värde som det inte pratas lika ofta om – mod och tillit. Är Akademiska en arbetsplats där en ny anställd undersköterska vågar ställa frågor till en erfaren läkare, kanske rentav ifråga sätta gamla, välbeprövade metoder? Om inte, ligger ansvaret hos undersköterskan, ”Är Akademiska läkaren eller själva en arbetsplats organisationen? där en nyanställd Jag tror att det är viktigt att indivi undersköterska den ser sitt eget vågar ställa ansvar att våga frågor till en mer, och det gäller erfaren läkare?” alla anställda, på alla nivåer inom sjukhuset. Som divisionschef och medlem av sjukhusledningen måste jag våga visa att jag inte har detaljkunskaper i alla frågor jag beslutar om. Vågar jag inte blotta min okun nighet på vissa områden kommer jag att fatta sämre beslut, och dessutom visar det sig ofta att de ”dumma” frågorna inte alls var så dumma som det först kunde verka. Sådant som tas för självklart av många kan visa sig vara en gammal sanning som har överlevt sig själv. Så kan även vara fallet när en nyanställd undersköterska ifrågasätter klinisk praxis i en behandlingssituation, och det finns många sådana situationer där man lätt avstår från att höja sin röst, i rädsla för att gå över en osynlig gräns. Känner vi oftare att vi kan och v ågar formulera frågor innebär det ett steg mot ökad tillit. Det händer att jag själv tar chansen att fråga undersköterskan eller yngsta under läkaren för att få deras syn på problemet. Ofta bär de på kunskap om patientens behov som jag aldrig har tänkt på. Vi måste vara modiga gentemot våra patienter, så att vi inte beslutar att påbörja eller förlänga en behandling som i prakti ken inte kommer att skapa något värde för patienten. Det kan vara tufft att ta ett beslut om att fortsatt behandling inte är menings full, och än värre att förklara det för patien ter och anhöriga, men vi får inte skjuta upp sådana beslut av rädsla för antingen andras reaktion, eller för att vi själva ser det som ett misslyckande när vi inte kan hjälpa någon. Akademiska är ett väldigt bra sjukhus och vi skapar väldigt mycket värde för våra patien ter redan idag, men vi skulle må bättre av mer tillit på alla nivåer. En organisation med högt i tak där man vågar ifrågasätta har bättre chans att utvecklas och hävda sig i konkurrensen med andra. I slutändan handlar det om hur vi bäst tar tillvara våra resur ser och ger patienterna så bra hjälp vi kan. Mikael Köhler är chef för medicin- och thorax divisionen
© Copyright 2024