1. No category

fl
ip
fo
r
38 år tillsammans som forskarkollegor
Porträtt
Ofrivilligt luttrad
Läkarstudenter i Zimbabwe
sh
TEMA: Donationer
li
Privata donationer gör skillnad
g
Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet
En
närv!
Nr 2 | 2015
Privata donationer gör skillnad
Tänk att bli hemskickad med långtgången bröstcancer med uppmaningen
att komma tillbaka till sjukhuset när du
kan betala för ultraljudet! Den verkligheten mötte två läkarstudenter på
termin 11 när de praktiserade på en
kirurgisk klinik i Zimbabwe. Det är så att man ryser. Mer om
det på sidan 6.
Donationer är temat den här gången. Och nog ryser man
när man läser om barnen med Hirschsprungs sjukdom som
föds utan nervändar i tjocktarmen. När teamet på Skånes
universitetssjukhus i Lund opererer barnen (omslagsbilden)
väger de inte mer än fem kilo och är en till två månader gamla.
Pernilla Stenström, en av kirurgerna som också är forskare på
Medicinska fakulteten har fått en privat donation som ska
användas för att ta reda på mer om de här barnens sjukdomsproblematik och livskvalitet.
För att få klarhet i hur det egentligen fungerar med donationer har Närv träffat chefen för Donatorrelationer, en
avdelning på Lunds universitet som har till uppgift att hjälpa
forskare och donatorer med donationsprocessen. Hon berät-
tar om givande-trender och om donationskampanjen inför
350-årsjubileumet.
Vi berättar om Medicinska fakultetens fundraising kampanj för forskning om global hälsa - med fokus på kvinnor,
barn och unga. Dessutom har Närv träffat professor Mikael
Sigvardsson som tack vare ett testamente blev rekryterad till
fakulteten med uppdraget att bygga upp en helt ny avdelning
inom hematologi. Temat börjar på sidan 8.
Vi bjuder också på ett nedslag från Seniormässan i Malmö
där CASE hade en monter och bland annat visade upp en app
som kan hjälpa äldre att hitta en passande bostad.
Missa inte parhästarna här intill, som arbetat tillsammans
i 38 år och fortfarande har gnistan kvar!
Trevlig läsning!
Sofia B Liljedahl
redaktör
sofia_b.liljedahl@med.lu.se
Kontakta mig gärna med tips & idéer!
Missa inte:
Ansvarig utgivare
Johanna Sandahl, kommunikationschef
Krass vardag i Zimbabwe
6
studenters upplevelse
7
Vad gör en biostatistiker?
8
TEMA: Donationer
Redaktionsråd
Anna Appelberg, Emma Roybon, Annika Jögi, Björn
Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena
Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd,
Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Nordh,
Åsa Hansdotter, Kajsa Johnsson, Elisabeth Dawson, Sofia B
Liljedahl, Katarina Jandér och Mohsin Mohammed
Redigering & layout
Sofia B Liljedahl, redaktör
OMSLAGSFOTO Närv
Bild från Barnkirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund. FOTO: Ann-Marie Nilsson
OMslagsfoto nerve
Karenkvinna med sitt barnbarn. FOTO: Most photos
Tryck
Elanders Sverige AB
foto till vänster:
Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona och Mikael
Risedal
adress
Kansli M, Hämtställe 66
BMC F12, 221 84 Lund
Tel: 046-222 00 00 (vx)
www.med.lu.se/narv
2
Porträtt
38 år tillsammans som forskarkollegor
Anders Grubb, överläkare och seniorprofessor och Veronica Lindström, forskningsingenjör båda på Institutionen för laboratoriemedicin i Lund
- Veronica har ett j-a anamma – hon är fantastisk på att
ta tag i saker vilket är en av nycklarna till våra framgångar!
säger Anders Grubb, överläkare och seniorprofessor vid Institutionen för laboratoriemedicin i Lund.
Det märks att Veronica Lindström, forskningsingenjör
på samma institution, blir glad över berömmet och tillägger
snabbt att Anders i sin tur är en både kunnig, omtänksam och
väldigt pedagogisk forskarkollega. Att de känner varandra
väl efter 38 års forskning tillsammans märks tydligt. Och att
de båda tycker mycket om varandra och hyser stor respekt
för den andres kompetens märks också väl. På frågan om de
någonsin grälar tittar de frågande på varandra:
- Nej faktiskt inte. Vi är som ett gammalt strävsamt par
och vi diskuterar med varandra och kommer på så sätt fram
till en lösning, förklarar Veronica.
Cystatin C. Genom ett blodprov ser man hur hög koncentrationen av proteinet är och kan med hjälp av en formel räkna
ut vilken njurfunktion patienten har.
- Tidigare hade det enda alternativet till att mäta njurfunktion varit med Kreatinin - en substans vars nivå inte bara
påverkas av njurfunktionen utan också av om patienten har
ätit kött eller har låg muskelmassa.
Från 1979 till 1994 skrev forskarkollegorna över tio publikationer om upptäckten utan att få någon reaktion. Till
slut tröttnade Anders och vid nästa publikation skrädde han
inte orden:
- Titeln blev ”Cystatin C bättre markör än Kreatinin!”. Då
tog det hus i helsike och folk som hade använt Kreatinin i alla
år blev förbannade och började skriva artiklar för att bevisa att
vi hade fel. Men det kunde de inte, skrattar Anders.
Lärare och student
Under 1970-talet undervisade Anders på Laborantskolan i
Malmö där Veronica var en av hans studenter. Att hon var den
duktigaste av dem alla noterade han snabbt och när Anders
fick möjlighet att starta upp sin egen forskning anställde han
Veronica. Året var 1977.
- Jag var ung och hade egentligen inte en utbildning med
forskningsanknytning, men jag minns att Anders sa ”med
forskning är det så att ibland går det och ibland går det inte
– man måste tåla misslyckande”. Det har stannat kvar hos mig
i alla år, minns Veronica.
Shrunken pore syndrome
De håller fortfarande på att förbättra testet för att få ännu
bättre mätbarhet för njurfunktion. Samtidigt gör de studier på
Shrunken pore syndrome - ett nyupptäckt syndrom i njurarna.
Även privat umgås forskarkollegorna. Är det en medicinsk
kongress som de båda vill åka på så följer gärna Anders fru
och Veronicas man med. De umgås och trivs ihop alla fyra.
- Jag har varit gift sedan 1974 och började arbeta med
Veronica 1977. Under åren som gått har vi tillbringat minst lika
mycket tid med varandra som med våra respektive. Jag hoppas att vi får fortsätta att forska tillsammans flera år framöver,
avslutar Anders.
Cystatin C
Anders och Veronicas forskningsområde handlar om proteinet
text & Foto: Åsa Hansdotter
3
Gymnasieelver intervjuar forskare
#Vetenskap #Hälsa är en
webbtidning med syfte
att locka gymnasieelever
till den medicinska forskningen. Närv träffade
projektledare och redaktör Karin Andén för att ta
reda på mer.
Hur går det till?
Eleverna väljer själva vilket ämne de vill skriva om till exempel
cancer, stamceller, träning, kost, hjärta eller hjärna. Vi hittar en forskare för dem att intervjua, och hjälper dem med
förberedelser och intervjuteknik. Efter intervjun skriver de en
artikel som vi publicerar i vår webbtidning.
Framtidsplaner?
I höst börjar vi med ett program för elever som vill skriva sitt
gymnasiearbete inom medicin. I det får eleverna träffa en
forskare och intervjua honom eller henne vid två tillfällen. Det
tar inte mycket tid för forskarna, men det är väldigt värdefullt
för unga som vill lära sig mer om medicinsk forskning. Vi
letar alltid efter fler forskare som vill medverka – om det är
någon som tror att de har något som eleverna skulle vara
intresserade av får de gärna höra av sig!
Vad är #Vetenskap #Hälsa?
Det är en webbtidning som skrivs av och för unga. #Vetenskap #Hälsa är en ny satsning inom forskningssajten Aktuellt
om vetenskap & hälsa, som görs i samarbete mellan Medicinska fakulteten och universitetssjukvården i Region Skåne.
Detta läsår var runt 150 gymnasieelever från olika delar av
Skåne ute och intervjuade forskare och skrev artiklar.
Varför startades den?
Vi vill ge ungdomar en förståelse för vår forskning och forskaryrket. Många elever har aldrig träffat någon forskare. Vi
vill visa att forskarna är vanliga människor och att det är ett
tillgängligt yrke.
Kontakt: karin.anden@skane.se
Läs elevernas artiklar på www.vetenskaphalsa.se/unga
text & bild: Elisabeth Dawson
Centre of Excellence inom reumatologisk forskning
vid lunds universitet och Skånes universitetssjukhus
Bakom utnämnningen står intresseorganisationen
EULAR (European League Against Rheumatism). De
arbetar för att främja utvecklingen av förstklassiga
forskningscentrum inom reumatologi men även att lyfta
forskningsområdet inom EU och stärka möjligheterna till
forskningsutbyte. Det här blir det tredje centrumet av
sitt slag i Sverige. Till grund för bedömningen ligger en
sammanräkning av så kallad impact factor-poäng från
vetenskapliga publiceringar.
giska läkemedel.
Den omfattande forskningen bäddar också för möjligheter inom utbildningsdelen. Eftersom många medarbetare är
disputerade finns det alltid personer i de egna leden som kan
ta hand om forskar- och ST-utbildning samt handledning av
studenter.
Det är nödvändigt med både experimentella försök och
kliniska studier för att nå framgång.
- Samverkan med den experimentella forskningen är
mycket viktig. Frågan är strategisk och kräver att många samlas kring den. För vår del är den extra betydelsefull eftersom
vi inte har egna laboratorier, förklarar Carl Turesson.
Även registerdata är viktiga. Till exempel möjliggör samkörning med befolkningsstudierna Malmö kost cancer och
Malmö förebyggande medicin undersökningar av riskfaktorer
och mekanismer som ger upphov till reumatiska sjukdomar.
- Jag ser utnämningen som ett kvitto på att vi har en bred,
omfattande och högkvalitativ forskning. Förhoppningsvis kan
den svenska reumatologins position nu stärkas ytterligare,
kommenterar Carl Turesson, docent vid institutionen för
kliniska vetenskaper i Malmö, samt överläkare vid Skånes
universitetssjukhus.
Han hoppas också att följden kan bli att fler medicinska
specialiteter vid universitetet och sjukhuset inspireras att ansöka om liknande utnämningar om de inte redan gjort det.
individuella, skräddarsydda behandlingar
- Redan idag finns flera verktyg till förfogande vid behandling av reumatiska sjukdomar. Jag tror det blir mer fokus
på att välja rätt utifrån den enskilda patienten, för att öka
kvaliteten och minska kostnaderna. Vi blir också bättre på
tidig diagnosticering och identifiering av riskindivider, i takt
med att grundforskning omsätts i praktisk handling.
Utnämningen gäller reumatologiforskningen både i
Malmö och Lund eftersom den fungerar som en gemensam
forskningsenhet.
Text: Björn Martinsson
Ledande i Sverige
I forskningsprofilen finns flera områden där reumatologisektionen är ledande i Sverige. Hit hör bland annat den relativt
ovanliga sjukdomen sklerodermi (som leder till hud- och
kärlförändringar), hur vaccin fungerar under behandling med
biologiska läkemedel samt symptom av ledgångsreumatism
utanför ledsystemet (till exempel hjärta, kärl, lungor). Exempel
på starka forskningsfält är även prognostik vid ledgångsreumatism, broskbiologi, sjukdomen SLE samt effekter av biolo-
4
case
CASE (Centre for ageing and supportive environments) är ett
tvärvetenskapligt centrum med fokus på stödjande miljöer för
en åldrande befolkning. Forskargrupper från Medicinska och
Samhällsvetenskapliga fakulteten samt LTH ingår.
Docent Maria Haak från CASE visar upp prototypen av en app för Sune och Siv Ek. Appen kan bedöma tillgängligheten i bostaden,
tipsa om åtgärder för att öka tillgängligheten och lista vilka bostäder på marknaden som bäst passar ens behov. Det var första
gången CASE hade en monter på Seniormässan i Malmö. FOTO: Erik Skogh
Brukarmedverkan - vinster och utmaningar
Brukarmedverkan är en väldigt spännande och kreativ
metod, som det är en förmån att få arbeta med som
forskare! Det sa docent Maria Haak från CASE, Centre
for Ageing and Supportive Environments, vid ett seminarium på Seniormässan i Malmö i början av maj.
Seminariet var anordnat av CASE och Forte – Forskningsrådet för arbetsliv och välfärd – för att presentera en rapport
om forskning med och om brukarmedverkan. Detta är ett
begrepp som blivit allt mer uppmärksammat på senare år.
– Brukarmedverkan är inte att bara lämna prover, delta
i tester och bli intervjuad. Det är ett mycket större begrepp,
som kan innebära att brukarna är med och formulerar forskningsfrågorna, eller själva går ut och samlar in material. De är
medaktörer i ett samarbete på lika villkor, förklarade professor
Susanne Iwarsson från CASE.
Centrets forskare har arbetat med brukarmedverkan i
form av forskningscirklar med både privatpersoner och representanter för t.ex. kommuner, trafikbolag och fastighetsbolag.
– Ett exempel är en studie från Kristianstad av gångmiljön
i ett visst bostadsområde. Målet var att den skulle bli tryggare
för äldre och man kom fram till en rad förslag om bland annat jämnare trottoarer, fler bänkar och sänkt hastighet. Det
var åtgärder som var ganska billiga och enkla att genomföra,
berättade Maria Haak.
Ett annat exempel, som presenterades på Seniormässan,
är en app som bedömer hur tillgängliga och lämpliga olika
bostäder är för äldre. Tanken är att appen ska kunna användas
både av brukarna själva och av planerare inom kommuner och
bostadsföretag. Dess kravspecifikationer har tagits fram genom forskningscirklar inte bara i Sverige utan också i Lettland,
Sverige och Tyskland.
Personal från CASE har även utarbetat den rapport som
nu publicerats av Forte, och som beskriver läget när det gäller
brukarmedverkan inom forskningen. Av rapporten framgår att
brukarmedverkan innebär många möjliga vinster, men också
utmaningar.
Till vinsterna hör att forskarna får hjälp med att identifiera
relevanta forskningsfrågor, utforma information och enkätfrågor på ett begripligt sätt och sprida forskningens resultat
mer effektivt. Till utmaningarna hör att välja deltagare så att
de kan representera hela brukargruppen, och att ge dem en
verklig chans att bli hörda. ”Det finns en risk för att brukare
anser att deras utsagor inte blir tagna på allvar. Exempelvis om
forskarens tolkning av de data som samlats in inte återspeglar
de synpunkter som lämnats” heter det i rapporten.
– Och så måste det få kosta pengar! Traditionell forskningskommunikation som populärvetenskapliga möten och
föredrag brukar rymmas i forskningsanslagen. Att kunna ge
reseersättning till deltagarna i en forskningscirkel är däremot
inte lika självklart. Här är Forte en föregångare, menade Susanne Iwarsson.
text: ingela björck
5
internationalisering
Fördjupat samarbete i Zimbabwe
I mars 2015 åkte Lars Dahlin, Cecilia Lundberg, Roland Andersson, Lars Hagander och Karin Frydenlund från Medicinska
fakulteten till University of Zimbabwe. Med sig tillbaka hade
de bland annat en fördjupningskurs inom läkarprogrammet
där 16 läkarstudenter ska få möjligheten att i oktober resa och
arbeta med läkarstudenter på University of Zimbabwe inom
kirurgi, anestesi och obstetrik. Olika former för utbyten för
flera program och placeringar inom sommarkurser för studen-
ter inom omvårdnad och rehabilitering diskuterades också.
Gemensamma mastersprojekt, lärarutbyten och möjligheten
till ”double PhD” diskuteras för närvarande med ett flertal
institutioner.
Läs mer på www.med.lu.se/intramed/afrika
Vill du veta mer kontakta: karin.frydenlund@med.lu.se
Utdrag ur reseberättelse skriven av Karl Johansson som tillsammans med Adam Gustafsson tillbringade några veckor på den kirurgiska kliniken på Parirentatwa Hospital i
Harare, Zimbabwe. Du kan läsa bådas berättelser på www.med.lu.se/zimbabwe
.....En annan mycket vanlig patient var en kvinna med sedan behöva skicka hem en patient utan planerad uppföljknuta i bröstet. Detta, i sig, skiljer sig inte märkbart från Lund ning på grund av ekonomi ställde mig helt. I början övervägde
men vi insåg snabbt att patienterna i Zimbabwe uppsöker jag starkt att bara ge patienter 20 dollar om de inte kunde
vård i ett mycket senare stadie. Vi fick dagligen se ”peau betala för att hela situationen var så absurd.
d’orange” eller apelsinhud i kombination med sår och missMin vanliga inställning är att trösta en ledsen och orolig
tänkta lymfknutor axillärt. I regel var
patient genom att lugnt förklara vad
knutorna större än en golfboll (ibland ”I början övervägde jag starkt att som behövs, hur det kommer gå till
större). Många kvinnor hade små bara ge patienter 20 dollar om samt försäkra patienten att vi kommer,
svartviolettvita prickar symmetriskt de inte kunde betala för att hela oavsett hur det går, göra vårt bästa hela
placerade på huden över knutan.
vägen. Detta utgör delvis min ”tröstsituationen var så absurd”.
Knappnålsstora ärr i diverse former
metod”, definierar min roll och är mitt
förvirrade oss men vi fick förklarat för
redskap för krishantering som nu bara
oss att många gick och behandlades hos lokala präster som sveptes bort. I början blev jag så tagen, osäker på situationen
brände in diverse ämnen i huden i försök att bota. Efterhand och kunde inte annat än beklaga att situationen är som den
lärde vi oss hjälpligt att urskilja dessa och att fråga patienten är. Efterhand
om alternativmedicineringar.
blev jag ofriMängden bröstundersökningar kunde vara 20-30 stycken v i l l i g t
mer
per dag. Detta har utvecklat min förmåga att undersöka bröst, känslomässigt
detektera knutor och bedöma lymfknutor. I vårdkedjan av d i s t a n s e r a d
misstänkta knutor i brösten fick vi följa kvinnorna hela vägen. och naturligtvis
Vi undersökte dem, skickade dem på ultraljud/mammografi lut trad men
och det var faktiskt också vi som tog biopsierna. När vi sedan situationen i
diagnostiserat dem var det vi (tillsammans med onkologer) sig känns fortsom utformade behandlingen och vi som opererade brösten. farande helt
Kvinnorna låg sedan på vår avdelning och rondades av oss overklig.
Adam Gustafsson och Karl Johansson,
varje dag (helg inkluderat). Det var väldigt lärorikt att få följa
Jag reflekklädda för arbete på kliniken. FOTO: Selfie
våra patienter genom vården och faktiskt få svar/facit och terade också
bygga på mitt lilla förråd av erfarenhet.
kring ny ttan
med undersökningarna om patienterna hade svårt att betala
skicka hem patienter som inte kan betala
själva undersökningen som eventuellt skulle leda till operaEn annan ny erfarenhet (med samma patientgrupp) var den tion. Hur stor chans, har någon som knappt kan betala 18
ekonomiska aspekten. Ungefär var tredje misstänkt-bröst- dollar, att sedan bekosta en operation och det efterföljande
knuta-patients besök avslutades med ett muntligt avtal att postoperativa förloppet på avdelningen? Risken är att vi bara
patienten skulle komma tillbaka då de fått ihop de 18 dollar kommer till diagnos men inte till behandling och man kan
som krävdes för att få ett ultraljud av brösten.
filosofiskt tänka att man kanske inte bör genomföra unDetta var nog en av de nya aspekterna som satte djupast dersökningarna om man säkert inte kan bekosta vården av
spår i mig. Detta var en ny del av att vara läkare. Vi diagnos- undersökningsresultatet.
tiserade med klinisk undersökning, vi tröstade och förklarade
text: Karl Johansson
vad nästa steg skulle bli samt vad som nu behövdes göra. Att Du kan läsa hela berättelsen på www.med.lu.se/zimbabwe
6
På gång
medicinska fakulteten i almedalen
Diabetes och demens är i fokus när Medicinska fakulteten
för första gången arrangerar seminarium i egen regi ,under
Almedalsveckan i Visby. Hur klarar vi framtidens demensvård? och Genvägen till bättre diabetesvård är titlarna på de
två arrangemangen som kommer att fokusera på framtidens
sjukvård och hur forskningen bidrar till den redan idag.
Seminarierna är en del av Lunds universitet program under
30 juni till 2 juli på Hästgatan 13 i Visby. Många forskare från
olika delar av fakulteten är på plats under Almedalsveckan
och deltar i paneler och seminarium både i universitets och
andra arrangörers regi.
forskningens dag 2015
vikten av vikten - fetma som hälsofara
vad gör en biostatistiker?
närv! frågar Peter almgren På
institutionen för kliniska vetenskaPer i
malmö.
vad gör en biostatistiker?
Jag arbetar tillsammans med forskarna på vår avdelning.
Uppgifterna kan vara allt från rådgivning till analys av data,
rapportering och tolkning av resultat. I mindre studier lär
jag ofta ut till forskaren hur man gör, men i studier med
mycket stora datamängder brukar jag göra den statistiska
bearbetningen. Det krävs då oftast extra kraftfulla datorer.
vilken tyP av studier är det som forskarna
vill ha hjälP med?
Både kliniska och genetiska studier där patientdata från
enkätsvar, hälsoundersökningar, blodprover m.m. ska
analyseras. Ofta ingår olika typer av jämförelser. Kanske
vill forskaren jämföra tid till insjuknande i någon sjukdom
mellan olika patient- eller befolkningsgrupper. Ett annat
exempel är samband mellan sjukdomsrisk och utvalda
gener, rökning, kostvanor eller andra faktorer.
vad har du gjort tidigare?
Jag har en masterexamen i matematisk statistik. Det är en
vanlig bakgrund bland oss som är statistiker inom naturvetenskapliga ämnen och medicin. Innan jag började här
jobbade jag på ett privat företag som sålde olika tjänster
till läkemedelsföretag, bland annat databaslösningar.
var syns du mest – vid datorskärmen På
ditt kontor eller i mötesrummet?
Att vara statistiker är inget ensamjobb. Allt utgår från
forskarens intentioner, och det kräver både förberedande
möten och uppföljningar. Så det är mycket kontakter, men
det är en av sakerna som gör jobbet kul!
text och foto: björn martinsson
Fetma är ett växande folkhälsoproblem
som orsakar sjukdomar och lidande för
den enskilde och stora kostnader för
samhället. Varför blir man egentligen
sjuk av fetma?
Malmö den 3 november, 18.00-21.00
Jubileumsaulan, Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Lund 4 november 14.30-18.00
Aulan, Skånes universitetssjukhus-Lund
Läs mer: www.vetenskaphalsa.se/forskningens-dag-2015
medarbetarwebb för lunds universitet
En universitetsgemensam webbplats för intern information
lanserades i april. Intramed som är Medicinska fakultetens
interna webbplats länkar till denna webbplats - framförallt
vad gäller information kring anställning. Båda webbplatser
har samma grafi ska profil, men det går alltid att gå tillbaka
(med backa-knappen) om du tappar bort dig.
sPecialistsjuksköterskestudenter från hela
världen kom till lund
Kursen Mental Illness and Psychosocial Interventions gavs
vecka 22 inom ramen för Nordsne, ett nordiskt nätverk
för specialistsjuksköterskor. Veckan innehöll föreläsningar,
workshops, klinikbesök och sociala events. Specialistsjuksköterskestudenter från flera inriktningar deltog tillsammans
med studenter från partneruniversitet runt om i världen.
Läs mer på webben: www.med.lu.se/reportage/nordsne
ny ordförande för bmc-husstyrelse
Den första maj tog Jakob Donnér över efter Ingemar Carlstedt som ordförande för BMC-husstyrelse. Ingemar kommer
fortsättningsvis att arbeta med utvecklingen av fakultetens
forsknings- och utbildningslokaler i Lund i projektet Forum
Medicum.
forum medicum
I juni börjar tre arkitektbyråer att skissa
på utformningen av ett nytt medicinsktoch hälsovetenskapligt kunskapscentrum
där HSC och BMC flyttar ihop. Till hösten
kommer deras arbete att presenteras och
det bästa förslaget kommer att gå vidare.
Följ arbetet på forummedicum.blogg.lu.se
7
TEMA: Donationer
Bättre
förutsättningar
Privata donationer gör skill
Tema: Donationer
Den privata sektorn står för en betydande
del av forskningsfinasieringen vid de svenska
lärosätena. Närv har träffat Donatorrelationer
för att ta reda på hur Lunds universitet förhåller sig till det.
Gunilla Westergren Thorsson, Dekanus
Donationer till forskning
är inget nytt fenomen. Vi
har vid vår fakultet en lång
tradition av att ta emot
och förvalta donationer
FOTO: Charlotte
och gåvor till vår forskning.
Carlberg Bärg
Wall e nb e rgs t i f te ls e r na,
Crafoordska stiftelsen, Eric
K. Fernströms Stiftelse, Berta Kamprads stiftelse,
Evy och Gunnar Sandberg stiftelse och nya Eva
och Göran Bundys stiftelse tillhör några av dem
som under åren generöst stöttat vår verksamhet
genom bidrag, donationer och priser.
Forskningen inom vårt område, medicin och
hälsa, ligger många människor varmt om hjärtat.
Det är forskning som rör oss på ett personligt plan
när vi och våra anhöriga drabbas av sjukdomar,
olyckor och ohälsa. Det bidrar till att våra donatorer ofta har ett stort personligt engagemang för
det område de donerar till.
Med en donation följer också ett stort ansvar,
att vi förvaltar gåvan på bästa sätt, och samtidigt
bibehåller vår akademiska integritet.
Donationer är viktiga för vår verksamhet och
en väsentlig del av finansieringen av vår forskning.
Det är ett område som jag tror att vi har mycket att
vinna på att utveckla. Vi har de senaste åren jobbat
tillsammans med universitetets Donatorrelationer
och har nu dessutom utökat med en egen satsning på fundraising. Först ut är området forskning
om global hälsa, med fokus på kvinnor, barn och
unga. Fler områden kommer att lyftas efterhand.
Samtidigt som vi gör dessa satsningar på fakultets- och universitetsnivå vill jag understryka att
det stora jobbet med att få in den nödvändiga
externa finansieringen till vår forskning görs av
enskilda forskare och forskargrupper som skriver
ansökningar, vårdar relationer och brinner för att
ta sin forskning ytterligare steg framåt.
Vi arbetar tillsammans för att ge forskningen
bättre förutsättningar och mer utrymme att ta sig
an nya, angelägna frågeställningar.
Till den privata sektorn räknas företag, individer, privata stiftelser
och andra organisationer utan vinstsyfte (enligt Högskoleverkets
definition). Sektorn står för ungefär 15 procent av forskningsfinansieringen.
Traditionellt har donationer i Sverige utgjorts av gåvor i samband med testamente och utdelningar från familjestiftelser. En
av de mest kända är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som
bildades 1917. Vid Lunds universitet finns ungefär 700 anknutna
stiftelser. Ulrika Nilsson, avdelningschef på Donatorrelationer
berättar att situationen för donationer nu är lite annorlunda.
- Fler väljer att donera pengar medan de aktivt kan följa hur
pengarna används.
Hon berättar att en ny grupp som träder fram är unga entreprenörer som vill driva utvecklingen och bygger upp egna
organisationer kring den forskning de donerar pengar till.
- Vi som universitet måste förhålla oss till detta och det är
viktigt att vi är tydliga med vår roll som forsknings- och utbildningsutövare och hur Lunds universitet fungerar så att vi inte ger
avkall på vår akademiska integritet.
Hon understryker att det handlar om ett samarbete och att
båda parter måste vinna på det.
- Lyhördhet och tydlighet gör att förhandlingen blir bättre
och det blir en vinna-vinna-situation där man tillsammans blir
nöjda, säger Ulrika Nilsson.
Donatorrelationer
kan hjälpa till att paketera donationens juridiska
form. Man kan få hjälp
med gåvobrev eller donationsöverenskommelse. De
Ulrika Nilsson, avdelningschef på
stöttar i diskussionen kring
Donatorrelationer sedan sju år.
formen för gåvan.Ska det
Foto: privat
vara fond, stiftelse och/eller årliga inbetalningar? De tar också reda på hur donatorn vill
ha rapportering kring gåvan.
- Vissa vill vara delaktiga och träffa forskaren och är intresserade av universitetet som motor i samhället medan andra vill
ha en årlig rapport som beskriver hur pengarna kommit till nytta.
- Vårt arbete handlar om att ta hand om de som redan är
givare men också om att försöka hitta nya. Det är ett stort beslut
att donera och det ska kännas tryggt att donera pengar till Lunds
universitet, säger Ulrika Nilsson.
8
TEMA: Donationer
illnad
Donatorrelationer kan vara behjälpliga på olika plan och arrangerar till exempel större sammankomster som här ovan när donationskampanjen invigdes i januari 2014 och Margot Wallström (fd styrelseordförande för Lunds universitet) var en av talarna.
Foto: Gunnar Menander
Donationskampanjen
Inför Lunds universitets 350-årsfirande har en donationskampanj startats som heter Lunds universitet - För en bättre
värld. Målet för kampanjen är att tre miljarder kronor ska
samlas in. Till den potten räknas alla gåvor och donationer
som ges till universitetet men också de anslag från stiftelser
och fonder (med kapital från donationer) som forskarna
drar in för enskilda projekt. Anledningen till att kampanjen
valt att redovisa alla medel från den privata sektorn är för
att visa den samlade kompetensen och attraktionskraften
som Lund universitet har när det gäller att attrahera medel
från den privata sektorn.
- Jag vill poängtera att det handlar om hela universitetets arbete. Självklart ska varje forskare som drar in medel
få uppmärksamhet för det arbetet, men tillsammans kan vi
åstadkomma mycket mer, säger Ulrika Nilsson.
Hon säger att kampanjen är ett bra tillfälle att uppmärksamma de som redan är givare men också att öka medvetenheten om möjligheten att ge pengar till universitetet.
I nära samarbete med fakultetsledningarna har ett antal
forskningsutmaningar lyfts fram.
- De forskningsutmaningar som valts ut till kampanjen är
inte statiska utan kan bytas ut under resans gång. De kan ses
som ett skyltfönster för universitet för att visa bredden på
all den forskning och utbildning som sker här, säger Ulrika
Nilsson.
Några av kriterierna för forskningsutmaningarna är att de
ska vara internationella, prioriterade av fakulteten och gärna
tvärvetenskapliga.
Ulrika Nilsson understryker att kampanjen är viktig för att
uppmärksamma donationer men att arbetet inte på något sätt
är över när kampanjen är slut.
- Donatorrelationer kommer att fortsätta arbetet med att
att attrahera medel från den privata sektorn till universitetet,
säger Ulrika Nilsson. Det är viktigt att vi ser långsiktigt på
detta och att vi tar hand om de relationer vi byggt upp med
våra donatorer.
text: Sofia B Liljedahl
fundraising på Medicinska fakulteten
Sedan början av året har Medicinska fakulteten dragit
igång en extra satsning på fundraising i samarbete med
Donatorrelationer. Den första kampanjen kan du läsa
om på sidan 12.
350-klubben
Klubben är för dem som har donerat 350 000 svenska
kronor till LUSS, Lunds universitets stipendiestiftelse.
LUSS gör det möjligt för internationella masterstudenter att komma till Lund. Syftet med 350-klubben är att
utveckla och vårda relationen med givarna till LUSS.
9
TEMA: Donationer
Förvåning, stolthet, press och glädje!
Så summerar Pernilla Stenström känslorna kring den donation som hon fick ta emot förra året. Hon är överläkare
på Barnkirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus
i Lund och donationen gjordes av morföräldrarna till en
av Pernillas patienter med Hirschsprungs sjukdom, barn
som föds utan nervändar i tjocktarmen.
Pernilla Stenström disputerade vid
Medicinska fakulteten 2014. Hennes avhandling handlar om barn
med analatresi, det vill säga barn
som föds utan ändtarmsöppning.
Sedan 2005 är hon specialist i
barnkirurgi.
- Jag visste redan på termin 7
att det var barnkirurg jag ville bli.
Pernilla Stenström,
Det är snabba beslut vilket passar
överläkare och forskare mig. Men det bästa är att få arbeta
med yngre Alf.
med barn och deras föräldrar. Det
blir en speciell relation, säger Pernilla Stenström.
Donationen
Varken Pernilla Stenström eller donatorerna Hans och Kerstin
Persson hade gått igenom donationsprocessen förut och efter
en del sökande fick de kontakt med Donatorrelationer på
Lunds universitet.
- Det är ovärderligt med professionell hjälp i de här frågorna. I början tror jag att jag kom för nära frågorna kring
utformningen av donationen, och kände att jag ville säga tack
hela tiden, säger Pernilla Stenström.
Hon påpekar att det är svårt att veta hur man ska förhålla
sig till sin donator.
- Vilken relation ska vi ha? Hur ska jag redovisa mina resultat? Vad kan jag använda donationen till? Nu tror jag att
vi har hittat en balans men vägen dit har inte varit helt lätt.
Forskningsprojekt på gång
Pernilla Stenström har tre projekt på gång just nu. Det första
är en nationell studie om barn med Hirschprungs där hela
tjocktarmen tas bort. En symptomstudie och en livskvalitetstudie ska göras på alla barn som opererats och är födda från
1995 fram tills i år.
Hon är också med i ett nordiskt samarbete för att följa
upp alla barn som opererats med en kirurgisk metod som kal�las TERPT (transanal endorectal pull-through) där operationen
görs genom ändtarmen istället för att öppna buken.
- Det sägs att det sker en förbättring av tarmfunktionen i
9-årsåldern men ännu finns inga bevis. Jag undrar om det kan
vara så att barnen då börjar bära problemen på egen hand,
kanske är trötta på vården och därför berättar mindre, säger
Pernilla Stenström.
Det tredje projektet är en kartläggning över om det finns
könsskillnader i vården kring barn med Hirschsprungs.
- Har flickor och pojkar samma typ av symptom, behandlar
vi dem lika snabbt och ger vi båda könen samma möjlighet till
uppföljning? Det är mitt absoluta favoritprojekt!
Fonden som nu startats tack vare donationen ska användas för forskning både till Hirschsprungs sjukdom och
missbildningar i nedre delen av ändtarmen.
- Donationen styr vilka projekt jag gör just nu och det är
bra. Jag har så många vägar att gå och nu har jag en utstakad
väg som jag ska följa, avslutar Pernilla Stenström.
Text: Sofia B Liljedahl
Foto: Ann-Marie Nilsson
Vad är Hirschsprungs sjukdom?
Det är ett livshotande tillstånd som innebär att barnet
föds utan nervändar i tjocktarmen. Avföringen kan inte
passera. Ungefär 30-40 barn drabbas varje år i Sverige.
BILD NEDAN: Vid operation av Hirschsprungs sjukdom tas
den sjuka delen av tarmen bort. Barnen är vid operationstillfället oftast 1-2 månader gamla och väger under 5 kg.
10
TEMA: Donationer
Mikael Sigvardsson i labbet på BMC. Foto: Apelöga
”Högt i tak räcker inte – jag vill slopa taket”
Innan Henry Hallberg från Älmhult gick bort, testamenterade han 10 miljoner kronor till cancerforskningen
vid Lunds universitet. Pengarna skulle användas till att
rekrytera en ny professor inom stamcellsforskning med
uppdraget att bygga upp en helt ny avdelning med forskare inom hematologi. Mikael Sigvardsson fick jobbet.
- Vi har samlat ihop flera av fakultetens hematologiforskare på ett och samma ställe på BMC – totalt blir vi runt
50 forskare i nio oberoende forskargrupper, säger Mikael
Sigvardsson, professor, forskare och avdelningschef.
Lund har sedan länge mycket väl utvecklade forskningsmiljöer inom blodcellsforskning. Det har gjort det möjligt att
rekrytera unga forskare och attrahera omfattande extern
finansiering inom området. Henry Hallbergs donation möjliggjorde Mikael Sigvardssons rekrytering från Linköpings universitet och arbetet har nu börjat för att bygga upp den nya
avdelningen Molekylär hematologi vid Institutionen för laboratoriemedicin. En avdelning där forskare studerar blodcellers
mognad och hur dessa kan utvecklas till leukemiska celler.
- Jag har aldrig fått möjligheten att göra något sådant här
tidigare och för mig personligen är det oerhört värdefullt att
få befinna mig i en miljö vid Lunds universitet med hematologisk forskning som är så extremt framgångsrik.
inom avdelningen på så kort tid. Att behålla den dynamiska
och kritiska forskarmiljön med alla individualister utan att
gruppen blir för stor och det kreativa klimatet går förlorat
är en av dem. Mikael Sigvardsson understryker vikten av att
kunna bolla idéer och ha teoretiska diskussioner om sin forskning med kritiska kollegor.
- Det är enormt viktigt för en forskningsmiljö att det finns
ett bra diskussionsklimat. Man brukar prata om ”högt i tak”,
men om en forskningsmiljö skall växa optimalt bör man nog
slopa taket helt och hållet även om man naturligtvis ändå
måste visa respekt för varandra.
Ännu har inte alla forskare flyttat in på den nya avdelningen och det saknas fortfarande utrustning, men Mikael
Sigvardsson är positiv och ser att miljön ger enorma samarbetsmöjligheter både runt forskningen i sig, men även runt
den avancerade teknik som krävs.
- Vi har inte en dominant professor som verksamheten
står och faller med, utan det finns massor av duktiga individer
vilket gör oss extremt starka. Samverkan kring tekniken är
också en viktig del då det är komplexa experiment som krävs
för den här typen av forskning. Det känns väldigt priviligierat
att genom den här donationen få möjlighet att jobba tillsammans med att bidra till att förhoppningsvis knäcka leukemins
gåta.
Från 0-50 forskare
Utmaningarna är många med att gå från 0 till 50 forskare
TEXT: Åsa Hansdotter
11
THEME: Donations
PHOTO: Most Photoss
A global concern
campaigning for women’s and children’s health
Proactive fundraising can play an important role in
raising funds for, and awareness of our research. Our
first ever fundraising campaign is now underway, and
while it is still early days, the faculty’s newly appointed
fundraising officer, Emma Roybon, met with Nerve to
explain what it is all about.
The Faculty of Medicine has launched its first fundraising campaign, initiated and led by Dean Gunilla Westergren-Thorsson.
The campaign focuses on global health issues affecting women and children.
“Gunilla Westergren-Thorsson is an advocate of gender
equality so it was natural to focus on issues affecting women
and children. The campaign also fits into the faculty’s strategy
for collaboration with African countries.” says Emma Roybon,
who has been tasked with running the campaign.
The campaign is currently focused on raising both awareness and money for three individual research areas: diagnosis
and treatment of pre-eclampsia, basic surgery and sexual
abuse. Emma Roybon points out that there are many other
research areas within the theme that can be featured, and the
plan is to select new ones each year.
Exactly how the campaign will run is not finalised. The
first step was to produce a campaign brochure to be used
in meetings with potential donors. The university’s central
fundraising team will help to formulate a campaign strategy
and handle much of the contact with potential donors.
12
“We are new to this at the Faculty of Medicine, and help
from the central team is essential. They have plenty of existing
contacts we can turn to initially.” Emma Roybon says.
The Faculty of Medicine’s campaign also ties in with the
university’s overall fundraising campaign ‘For a better world’,
that forms part of the 350-year anniversary celebrations.
“We are the only faculty running a sub-campaign,” Emma
Roybon says, and continues: “perhaps because fundraising for
medical research is already a familiar concept.”
Emma Roybon explains that the money raised will go
toward the university’s central campaign goal, which is to
raise SEK 3 billion by the end of the 350-year anniversary in
January 2018, but that our fundraising efforts will continue
long after that deadline.
“This particular campaign will likely run until the end
of Gunilla Westergren-Thorsson’s mandate period.” Emma
Roybon adds.
The new fundraising initiative is a long-term investment
for the faculty, and 20% of Emma Roybon’s time will be spent
focusing on the campaign and other fundraising activities.
“I will not solely be focusing on this one campaign.
My role is to act as a link between our researchers and the
university’s central fundraising team.” Emma Roybon says,
adding “It is really exciting to develop this new role, and I
am looking forward to tackling the challenges it will bring.”
Text: Elisabeth Dawson
Restructuring for the future
a look at the new IT organisation
Library and ICT provide IT support to staff members located at BMC, CRC, HSC, and
as of 2014 also research teams at Medicon Village. The IT Services restructuring of 2014
divided the team in two: Team Infrastructure and Team Support. The new teams work
together to provide researchers, teachers and other employees the best possible IT support
and services.
Why restructure the IT Services team?
”The idea behind the restructuring was partly to allow us to
specialise within different areas and partly to create a more
efficient and effective structure, which in turn can lead to
better service.” say Seppo Ruuskanen, team leader for Team
Infrastructure, and Anja Granlöv, team leader for Team Support. “We also wanted to become more visible and accessible
to the organisation.”
more effective help.” says Anja Granlöv.
”We won’t move out of the buildings though,” Anja Granlöv
continues, and adds: ”It is important for us to have a physical
presence in the organisation. But it is a real challenge in terms
of service level and staff resources to be present in four different locations.”
”Another aim is to provide increased support to more research
groups, including infrastructure support to research groups
who have their own systems.” Seppo Ruuskanen says.
What does Team Support do?
“Team Support handles urgent problems and other issues
regarding staff computers, as well as being responsible for
the AV equipment in the faculty’s
teaching facilities.” says Anja Granlöv, and continues: “We also provide
basic IT support to all staff members
at the Faculty of Medicine, including
installation of licenced programmes,
network connection, log ins and
shared catalogues.”
What does Team
Infrastructure do?
”We are responsible for web and
application development, and the
overall infrastructure of the faculty’s
shared IT systems.” says Seppo Ruuskanen, adding: ”The faculty’s staff
members are to have a reliable and
future proofed IT infrastructure, and
that is one of the issues we are working on right now. Team Infrastructure is responsible for maintaining
sustainable solutions for printing
systems, log ins and file storage, as
well as special applications for research and teaching, such
as RedCap for clinical research data, the electronic lab book
Labguru, and the teaching platform Moodle. “
What does the future hold?
“A long term goal is to be less dependent on our physical
location and provide more first line support remotely, passing
cases on to the relevant team when necessary. Our hope is
that a central virtual support centre can provide quicker and
Text & photo: katarina Jandér
Translation: Elisabeth Dawson
Seppo Ruuskanen, team leader for Team Infrastructure, and
Anja Granlöv, team leader for Team Support.
Contact the IT-services team
Email: ITservice@med.lu.se
Learn more about their services:
www.med.lu.se/it_services
13
Funding new opportunities
theme: Donations
Gunilla Westergren Thorsson, Dean
Fundraising for research is not a new
phenomenon. Our faculty has a long
tradition of receiving and managing
donations and gifts. The Wallenberg
Foundation, the Erik K. Fernström
FOTO: Charlotte
Foundation, the Berta Kamprad FounCarlberg Bärg
dation, the Evy and Gunnar Sandberg
Foundation, and the new Eva and Göran Bundy Foundation are among those who have generously
supported our research through grants, donations and prizes.
Our research areas – medicine and health – are dear
to many people’s hearts. It is research that affects us on a
personal level when we ourselves, our friends or family members become the victims of disease, accidents or ill health.
This means that our benefactors often have strong personal
engagement in the research area they are donating to. A
donation also brings great responsibility – we have to manage
the donation in the best possible way, while also maintaining
our academic integrity.
Donations are important to our organisation and essential
to the financing of our research. We believe we have much
to gain by developing in this arena. We have worked with
the university’s central fundraising team (Donatorrelationer)
for the last few years, and have now also expanded our own
fundraising initiatives. Our first campaign is centred around
research concerning issues of global health, focusing on women, children and young people. More research areas will be
featured as we go.
While we are investing in these initiatives on a faculty and
university level, I would like to emphasise that the main work
in bringing in external funding for our research is done by
individual researchers and research groups, who write applications, maintain relationships and are passionate about taking
the next step in their research.
We are all working together to give our research the best
possible opportunities to take on new and important challenges.
News in brief
News in Brief gives you short translated versions of some of the Swedish articles. If you want more information about any of the
articles on this page, please email elisabeth.dawson@med.lu.se
Fundraising at Lund university
The private sector contributes roughly 15% of all research
funds at Swedish universities, traditionally in the shape of donations left in a will or family foundation
grants. But Ulrika Nilsson, head of Lund
University’s central fundraising team
(Donatorrelationer) explains that things
are changing, and more donations are
now coming in from people who want to be able to see how
the money is spent. Such donations are common in other parts
of the world but relatively new in Sweden, and therefore bring
new challenges to how we work. The central fundraising team
can help with the legal side of private donations, advise on
how it should be structured, and help manage the relationship
with the donor.
Mental Illness and Psychosocial
Interventions
The course ‘Mental Illness and Psychosocial Interventions’ ran
during the week commencing 25 May as part of Nordsne – a
Nordic network for specialist nurses. The course consisted of
lectures, workshops, visits to clinics and social events. Taking
part were specialist nursing students from several different
fields and students from partner universities all over the world.
New BMC chairman
On 1 May Jakob Donnér succeeded Ingemar Carlstedt as
chairman of the BMC board. Ingemar will carry on working to
develop the faculty’s research and teaching premises in Lund
as part of the Forum Medicum project.
Forum Medicum
Young interviewers
The Faculty of Medicine and Region Skåne have together launched an initiative to make more secondary school pupils aware
of and interested in medical and health sciences research. The
initiative, run by the Faculty and Region Skåne’s joint research
magazine ‘Vetenskap & Hälsa’ (Science & Health), gives pupils
the opportunity to interview researchers and write articles for
a specially created online magazine, all as part of their regular
course work.
For more information in Swedish, visit www.vetenskaphalsa.
se/unga
14
Three separate architect firms will in June start to create conceptual drawings for the planned new health sciences and
medical knowledge centre that will merge the current BMC
and HSC. The drawings will be presented this autumn, and one
of the three will be selected to move forward with.
More information about the Forum Medicum can be found on
the project’s blog: http://forummedicum.blogg.lu.se/english/
PHOTO: Most photos
A new master plan – combining family and career
tim fieblinger
columnist
An article in one of Germany’s
most renowned newspaper recently caught my interest. The
title of the half-page piece: “If
you are honest”.
‘Gender equality’ is fundamental factor of our time, just like
‘Globalization’ and ‘Digitalization’. In the times before, a fixed,
largely accepted family model had dominated our societies: a
husband earning the money and a wife staying home, taking
care of household and children. This was the master plan for
economic safety and successful parenting. Politics, the church
and, none the least, the media industry happily supported it.
Now, however, this model has found its end. Decades of
progress, prosperity and higher education made it obsolete.
Overcoming it was (and is) a positive achievement and nobody, with exemption of maybe a few extreme nostalgics,
wants to turn back the wheels of time. Yet, after the obstruction of the old family model, we now face the lack of a new
plan how to organize career(s) and family.
This is where the article sets its mark. We are the first
generation trying to live true gender equality, with all its new
problems. And, “if you are honest”, these are not trivial. It is
often remarked that there are no functional role models for
young women, who want to have both, a loving family life
and a competitive career. Yet, why is it never mentioned that
men have this problem as well? Are there any role models for
us young men, anyone we could look up to for orientation?
Where is the ‘superman’, who is at the top of his profession
while also being a caring father and loving husband (who still
finds time for his own interests)?
The authors of the article made it a long story, but I keep
it short: there is no such ‘superman’. In spite all the progress
towards gender equality, we young men of our generation are
still stuck between two choices: either hard-working highroller (pushing every week the maximum work hours and travel
as many business miles as possible) or hippie-housewife (being
the picture perfect stay-at-home-dad, spending days on organic food and chemical-free diapers). Surprisingly, there seems
to be no in-between.
“If you are honest”, then you have to admit that there
are problems in combining family life and career that need
more awareness. We need, in my opinion, a new master plan
to combine both, family and career - for both genders alike.
For me, living gender equality stands for more than just an
achievement over our past; it is the challenge of today.
Tim Fieblinger
PhD student at the Department of Experimental Medical
Science
call for columnists
If you would like to be a part of a rotating
group of columnists for Nerve!, then we would
love to hear from you. No previous experience
required. For more information email: elisabeth.
dawson@med.lu.se
15
Vä
n
d
fö
r
sv
en
sk
a
nERVE!
ISSUE 2 | 2015
STAFF MAGAZINE FOR THE FACULTY OF MEDICINE AT LUND UNIVERSITY
Funding new opportunities
THEME: donations
Lunds universitet
Box 117
221 00 Lund
Tel 046-222 00 00
www.lu.se