Renen 2015.indd
Renen RENEN Medlemsblad för NORRBOTTENS REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fredsdagen 7 maj för 70 år sedan! Nr 1 * 2015 *Årgång 55 Renen Ordförande har ordet Ett halvår har gått sedan julbrevet, RENEN 2 2014, gick ut. Nu har försommaren, med ljusa nätter, fåglar i holkarna, nyfödda älgkalvar, en natur som spritter av liv äntligen kommit och det är dags för ”Stora RENEN” nr 1 2015. Vad har vi haft för oss sedan sist? Skottat snö då vi fick kopiöst mycket snö som sedan gav oss väldigt isiga vägar under lång tid. Den 23-27 mars fick vi dock kanonväder med perfekta skidspår – det var nämligen Militära VM på skidor. Regementet har också genomfört en storövning, Vintersol 2015, 9-20 mars. Övningen genomfördes i området runt Boden, Harads och Jokkmokk med ca 1000 deltagare. Tyvärr har vi under våren förlorat en styrelseledamot, Rolf Jonsson, som avled den 14 april. Vi minns alla våra medlemmar som lämnat oss och sänder en varm tanke till deras nära och kära. Ett stort tack till C I 19 med personal för det stöd vi fått under året och tack till alla andra som gjort en insats för vår fina Kamratförening. Innehåll Ordförande har ordet .................. 2 Året som gått .............................. 3-4 Mil VM på skidor ......................... 5-7 Årsmötet ..................................... 8 Projekt O II ................................. 9 Kamratstöd ................................ 9 Resa till Florida ........................... 10-11 Röda Korset 100 år .................... 12 Ambulansflyget i Boden .............. 12 Sjuksköterskeskolan ................... 13 Jerringhemmet............................ 14 Sid Nyårscour 2010 Samordningsenheten ................. 14 Traditionsbesök ......................... 15 Traditionsförening Finland Frivilliga ...................................... 16 Uppvaktning Anneli ..................... 17 Vård av Materiel ......................... 18-19 Ur Regementets hävder ............. 20 70 år sedan freden ..................... 21 Garnisonsdagen ......................... 22 Karungis storhetstid .................... 28 Kamratföreningens: Bok ”I 19 100 år i Boden” ............................... 250 kr + ev porto Erling Molin Ordförande/Redaktör Slips...................... 110 kronor Förenings nål.... 50 kronor Klubbmärke...... 60 kronor Mössa m märke.. 75 kronor Sätt in beloppet på postgiro: 61890-0 Skriv in önskad ”pryl”,namn o REDAKTIONSRUTAN Redaktör: Erling Molin Vår förening består av ett stort antal medlemmar vilket är mycket hedrande. Tyvärr blir det därmed en administrativ omöjlighet att kunna följa upp alla som lämnat oss för alltid, fyllt jämna år, ändrat adress mm. Vi ber om överseende. Har Du något att berätta? - Sänd via mail eller post: erling.molin@telia.com eller på adress: Ritarvägen 2, 961 39 BODEN, telefon: 0921-147 97 Nästa nummer av RENEN utkommer till nyår 2015. Manusstopp: 1 nov 2015 2 adress @ SÄND DIN E-POST@DRESS till; erling.molin@telia.com För snabb information då post inte hinner fram. Renen Norrbottens regementes Kamratförening, året som varit Kamratföreningens årsmöte är nu genomfört, och vi lägger nu ytterligare ett spännande och intressant år bakom oss. De aktiviteter som vi planerade inför 2014 har vi genomfört. Vi har som vanligt också samverkat med de andra kamratföreningarna. Det har varit många intressanta föredrag och trevliga studiebesök under året. Ett stort tack till de kamratföreningar som planerat dessa studiebesök och inbjudit oss andra att delta. Nu stundar ett nytt verksamhetsår, • Frans Wickbom informerade om förhoppningsvis med många intres- Militära VM som I 19 arrangerade i santa aktiviteter att se fram emot. mars Här kommer en summering av kamratföreningens verksamheter sedan förra numret av Renen: Ett stort antal veteranträffar har genomförts med olika teman som exempel att: • Göran Honkamaa informerade om Militära Världsmästerskapen 2015 • Bertil Webering orienterade om Bodens Fästning fram tom andra Världskriget • Erling Molin visade bilder från Lindahlsresan våren 2013 med temat ”I Svenska Frivilligkårens spår under Vinterkriget i Finland • Brigcg/stf regch öv Lars Karlsson presenterade sig och gav intressant information om samövningen i Nordnorge • Sedvanlig ärtlunch avnjöts hos Ingrid och Jan Wickbom • Kamratföreningens dag genomfördes i Notviken och Gammelstad • Vi har också deltagit i Veterandagen, Garnisonens dag med Vårfesten och Nationaldagsfirandet med vår fana • Vår Kamratförening genomförde i september ”Kamratföreningens Dag” med en enkel ceremoni på Notvikens lägerplats, i Gammelstad vid minnesstenen från 1809 års krig samt indelte soldaten Mårds grav. Erling Molin gav deltagarna intressant information vid de olika minnesplatserna. • Vår traditionella Lillejul som är Kamratföreningens kulinariska höjdpunkt, avhölls på Regementsmässen I 19, där ett stort antal medlemmar avnjöt ett gott julbord. Styrelsen och övriga funktioner för 2015 enligt nedan: Ordförande/ redaktör Vice ordförande Sekreterare Kassör Ledamöter: Lars Nilsson Göran Höglund Niklas Bäck Sven-Erik Sundelin Tommy Jansson Suppleanter: Sven-Gunnar Jonsson Lennart Olsson Nils Kerttu Tommy Dahlqvist Bengt Fredriksson Revisorer Per Sjöström Karl-Dane Nilsson Revisor suppleant Vakant Revisor suppleant Vakant Valberedning • Kamratföreningens årsmöte avhölls i april där 22 medlemmar deltog. Årsmötet inleddes med en parentation över avlidna medlemmar under året. Därefter avhölls årsmötet. Efter årsmötets avslutande och i samband med middagen informerade Bengt Flodin om OF vid I 19. • Kenneth Ekholm föreläste om droger och kriminalitet • Erling Molin och C-L Persson visade film från tidigare WC i Biatlon i Pagla 1986 Besök Kamratföreningens hemsida http://www.bjornerback.com/lars/i19kamratforening 3 Erling Molin Annelie Forshage Olle Ljungkvist Claes-Göran Lund Peter Nyberg (sammankallande) Göran Norman Anders Krigsman Renen Verksamhetsplan 2015 (till årsmöte 2016) Tid Verksamhet 2015-06-02 Röjning, städning och plantering på minnesplatsen Notviken 2015-06-06 Nationaldagen. Fanan med i fanborgen 2015-06-11 Föreningens veteranträff hos Ingrid och Jan Wickbom 2015- midsommar RENEN nr 1. 2015 2015-07-07 Klippning av gräs samt ev. röjning på Notvikens minnesplats 2015-09-10 Föreningens veteranträff och Kamratföreningens dag (ev. Näsbyhed). 2015-10-08 Föreningens veteranträff 2015-11-12 Föreningens veteranträff 2015 dec Lillejul 2015-12-23 Julbrevet ”RENEN nr 2/15” 2016-01-10 ? Nyårsbön samt nyårscour. Regementsmässen 1400 2016-02- Föreningens veteranträff 2016-03- Föreningens veteranträff 2016-04- Föreningens veteranträff 2016-04-? Årsmöte Genom Kamratföreningarnas samordningsenhet kommer ev. ytterligare aktiviteter att anordnas vilka vi återkommer till och meddelar senare på hemsidan och via e-post. Avslutningsvis, ett stort tack till er alla som deltagit i våra sammankomster och de aktiviteter som arrangerats. Njut nu och ha det skönt i sommar.Väl mött under 2015. Olle Ljungkvist Sekreterare Kamrater på I 19 och övriga med intresse! Välkomna som medlemmar i Norrbottens regementes Kamratförening! Medlemsavgift: Ständig medlem 200:Sätt in beloppet på postgiro: 61890-0 Glöm ej att ange namn, adress och mailadress. 4 Renen Militära VM på skidor i Boden Den 23-27 mars genomfördes CICM:s 52 Militära Vinter-VM i Boden. Arrangörer var I 19 och A 9. Chef för tävlingarna var mj Frans Wickbom, I 19. Pagla klart för VM. Vackert väder och suveräna banor och tävlingar med ca 200 aktiva deltagare och ca 100 ledare mm. Längdskidor, skidorientering och skidskytte genomfördes på Pagla skidstadion och de alpina tävlingarna avgjordes i Storklinten. En del Svenska medaljer från den ädlaste valören till brons hamnade i värdlandet. Detta var i grenen skidorientering. Deltagarna var mycket nöjda med banorna och arrangemangen. Text: Erling Molin Ledning, från V; Anna-Lena Hesse, överste Mikael Frisell, Major Frans Wickbom, Stefan Riddarström, Staffan Eklund och Göran Honkamaa. 5 Renen Frans Wickbom gratulerar sin dotter till silvermedaljen och Erik Blomgren till guldet. En glad VM-silvermedaljös, Evelina Wickbom, skidorientering. En stolt farfar gratulerar Evelina. Det framgångsrika franska laget. 6 Renen En trevlig bild med fyra svenska deltagare på pallen. Tre affischnamn inför Mil. VM: Mona Brorsson, Simon Fourcade och Evelina Wickbom. Fyra av de sex tidigare C I 19 som fanns på plats i Pagla, förutom nuvarande C I 19, öv Frisell. Från V: Göran Honkamaa, Olof Granander, Jan FT Mörtberg och Frank Westman. Ej med på bild Jan Wickbom och L-G Nilsson. 7 Renen Årsmötet Kamratföreningen genomförde sitt årsmöte den 9 april och årsmötesförhandlingarna genomfördes i C I 19 ordersal och efterföljande ärtmiddag intogs i regementsmässen. Ett drygt 30-tal medlemmar deltog i år. Vid det konstituerande mötet utsågs styrelsens enda kvinnliga ledamot, Annelie Forshage, till vice ordförande. Årsmötesordföranden Ordförande och V ordförande efter konstituerande mötet. Ärtmiddag Årsmötesförhandlingar 8 Renen Projekt O II Oscar II soldathem genomgår en förändring. Delar av fasaden renoveras, altaner och en kiosk byggs och bangolfbanan renoveras. Träd fälls för att byggnaden skall bli synlig. Kamratföreningarna som önskar ställer upp med informationsskyltar som beskriver de olika förbanden och Kamratföreningarna. Varje kamratförening blir ”Hålvärd” för varsitt hål i bangolfen. Projektet blir dock inte klart förrän 2016. En av Kamratföreningens skyltar. Utbildning Kamratstöd Vår kamratförening har en överenskommelse med I 19 om kamratstöd till Veteraner om behov uppstår. I samband med detta ges tillfälle till kostnadsfri utbildning i kamratstödsverksamhet. Den första utbildningen i Boden har genomförts på OII i våras och jag var en av deltagarna i vid denna premiär. Jan Sehlberg och garnisonspastor Klingert ledde utbildningen. Från kamratstödsutbildningen. 9 Renen Resa i Florida Vi bodde fint intill havet. Trots början på januari var det 25-27 grader varmt. Under ca 10 dagar i början av januari gjorde jag och min sambo Lisbeth en resa till Florida. Vi bytte flyg i Chicago där vi blev sittande i ett snöoväder i två timmar. Då vi landade i Tampa möttes vi av sommarväder. Vi bodde nästan kungligt i Tampa hos en släkting till Lisbeth, i ett bevakat område med enbart fina och stora villor. Vi blev bekanta med ett officerspar,Jeff och Reika Stroh. Jeff tjänstgjorde vid United States Special Operations Command (SOCOM) som är ett av det amerikanska försvarsdepartementets försvarsgrensövergripande militärkommandon. SOCOM ansvarar för specialförbanden, instiftades 1987 och har sitt högkvarter inne på 10 MacDill Air Force Base vid Tampa, Florida. SOCOM:s ingående förband och enheter har medverkat i princip samtliga av USA:s väpnade konflikter sedan dess grundande 1987, från invasionen av Panama till Afghanistan. Vi fick följa med till basen och bla. besöka Veteran minnesplatsen. Vi hyrde bil och körde ner till Miami Renen Öv Jeff på US Special Forces visar oss minnesplatsen i Tampa. Beach några dagar och det var också en fantastisk upplevelse, inte minst vägen genom alligatorträsken, och den fantastiska playan med människomyllret i Miami Beach. Text och foto: Erling Molin Vi åkte ner till Miami Beach och ett riktigt sommarväder. Vi fick SOCOM:s sköld som minne. 11 Renen Röda Korsets Bodenkrets 100 år Röda Korsets Bodenkrets fyller 100 år i år, 1915 – 2015. Röda Korset i Boden har dock haft verksamhet i Boden sedan 1908 då Röda Korsets Kvinnliga förening i Boden bildades. Det var grunden till dagens Bodenkrets. Förutom Kretsen har det också funnits Röda Kors kårer, kvinnliga och manliga, i Boden, dessa har dock gått in under Kretsen. Röda Korset är en frivilligorganisation inom Försvarsmakten och kom till Boden i stort samtidigt med garnisonen. Svenska Röda Korset, som för övrigt fyller 150 år 2015, har haft verksamheter i Boden. Sjuksköterskeskolan, Flygambulansverksamheten och Jerring hemmet är sådana verksamheter. Den 19 september kommer 100-årsjubileet att avslutas med en konsert i Björksalen, Boden. Text : Erling Molin Ambulansflyget i Boden Ambulansflyget startades av Svenska Röda Korset då Prins Carl var ordförande. I Boden startade Svenska Röda Korset flygambulansverksamhet 1923 med sjöflygplan stationerade vid fd. Kläppenbadet i Bodträsket. Vid Bodträsket fanns hangarer byggda för spaningsflyget 1916 – 1918 som under mitten av 30-talet flyttades till Buddbyträsket. Även flygfältet vid Ing 3 användes för start och landning. I december 1923 stod Bodens ambulansplan färdigt i sin hangar, ett biplan, en Breguet som var en fransk konstruktion tillverkad av Louis Charles Breguet en fransk flygpionjär och flygplanskonstruktör. Breguet hade plats för två bårar, sjukvårdare/läkare och pilot. Planet hade en 300 hk vattenkyld motor och var egentligen avsett för transporter av sårade franska soldater i Sahara där ökenstrider pågick. För verksamheten i Norrbotten utrustades planet med skidor för vintertjänsten och pontoner för sommarbruk. Försteförare var den legendariske sergeanten Ferdinand Cornelius och mekaniker var Knut Gunnerfeldt. Första chefen för ambulanstjänsten var kapten Reuterskiöld som var detachementchef för fälttelegrafkåren i Boden. Reuterskiöld var utsedd av Svenska Röda Korset att jämte chefläkaren på Garnisonssjukhuset, dr Torsten Ekman, driva verksamheten och var av stor betydelse för ambulansflygets utveckling. Att följa med flygambulansen var ett äventyr varje gång och en resa som finns beskriven var till Vaisaluokta lappläger där en man skulle hämtas för transport till sjukhuset. En roddare sändes iväg den 5 mil långa vägen till Suorva varifrån ett telegram sändes via Suorva radio till Porjus. Från Porjus gick telegrammet till provinsialläkaren i Jokkmokk som ringde chefsläkaren på ”Garnis” i Boden, som i sin tur vände sig till flygambulansens expedition med framställning om utryckning. En viktig del i allt ambulansflygande var vädret. Hur fick man då reda på det korrekta flygvädret? Jo man ringde telefonsamtal till abonnenter utefter den tänkta flygvägen för att förhöra sig för om väderläget. Röda Korsets flygambulans i Boden. I maj 1928 anlände en nyinköpt Junkers F 13 till Boden. Flygplanet anskaffades av Svenska Röda Korset och var specialinrett för ambulanstransporter. År 1951 flyttades ambulansflyget från Boden till F 21 på Kallax. 12 Renen Röda Korsets sjuksköterskeskola I Boden startade också Svenska Röda Korset en sjuksköterskeskola. År 1949 grundades Röda Korsets sjuksköterskeskola i Norrbotten förlagd till Boden. Från 1949 hade utbildningen förlagts i den sk. Flygvillan, 1952 flyttar skolan in i nybyggda lokaler. Landstinget i Norrbotten var huvudman för den nya utbildningen, medan Stiftelsen Röda Korshemmet svarade för innehållet. Instruktörer från Röda Korsets skola i Stockholm kom upp till Boden för att leda verksamheten. För att bli antagen till skolan skulle man vara minst 19 och högst 27 år, vara svensk medborgare, ha Här startade skolan 1949. Sjuksköterskeskolan från 1952. Bild S 3: Sjuksköterskeelever på Björknäsvallen, Sveriges Nationaldag på 1950-talet. Vårdhögskolan gott uppförande, god hälsa och vara lämplig för yrket. Eleverna fick själva bekosta tre blå- och vitrutiga klänningar, fem förkläden, samt tre skyddsrockar. Till sjuksköterskeuniformen hörde även kappa, en svart kalott och en svart klänning, "frack- för sjuksköterskor i Sverige startade en", som bars vid högtidsdagar. Yrket sågs som ett kall, där en sjuk- 1867, då Röda Korsets sjuksköterskesköterska förväntades bland annat skola grundades. avstå från att bilda familj för att helt kunna ägna sitt liv åt att vårda andra. Text och foto: Erling Molin Den första sekulära utbildningen 13 Renen Jerringhemmet i Boden Svenska Röda Korset har direkt och indirekt, under årens lopp, verkat för att förebygga mänskligt lidande. Ett exempel är bildandet av Jerringhemmet i Boden, som bildades 1957 och upphörde 1972. Text: Erling Molin Kamratföreningarnas samordningsenhets årsmöte Kamratföreningarnas samordningsenhet har avhållit årsmöte i Försvarsmuseum Boden. Det är samtliga kamratföreningar i Boden och Luleå som tillsammans med Försvarsmuseet samordnar olika aktiviteter mm. Ordinarie ledamöter är resp. förenings ordförande. Göran Honkamaa omvaldes som samordningsenhetens ordförande. Museet har en ny chef, Behnaz Ghoncheh, som har sina rötter i Iran. Från vänster: Erling Molin, Norrbottens. Reg. Kamratförening och Reservofficerssällskapet i Norrbotten, Björn Persson, Helikopterkamrater i Norr, Anders Möller, Föreningen P 5, Göran Honkamaa, ordförande och Traditionsföreningen Norr för Svenska frivilliga i Finland, Behnaz Ghoncheh, Försvarsmuseum Boden, Allan Karlsson, F 21 Kamratförening, Lillemor Nilsson, Fredsbaskrarna i Norr, Thomas Lindell, Boden artilleristerna, Bernt Wikström, S 3 Kamratförening, Åke Wassikaoja , Försvarets Logistikveteraner Boden, Björn Fredriksson och Marino Eriksson, Ing 3 Kamratförening. 14 Renen Traditionsvårdsbesök av HKV Mötesdeltagare Avsikten med besöket att träffa och lyssna på ett antal förbands syn inom området traditionsvård med syfte att inhämta de olika förbandens erfarenheter och uppfattningar. Målet var att få underlag för kommande centrala bestämmelser inom området traditionsvård. Från HKV deltog Från PROD UTB, Övlt Michael Jarl och Fv Patrik Laestadius. Från SMKR (Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund), ordförande Anders Emanuelson. Från I 19, Öv Mikael Frisell), Regfv Jari Mäkelä, Karl-Dane Nilsson G 0, Erling Molin ordförande Norrbottens regementes Kamratförening/ROSIN samt representant för Kamratföreningarnas samordningsenhet, Batfv Rikard Skiöld AJB, Batfv Stefan Bergström Pbat, Mj Niklas Bäck G5 tillika traditionsofficer .Från A 9, Öv Johan Pekkari, Regfv Peter Hemphälä, Mj Anders Rönnquist C G0, Batfv Magnus Hansson 91.Artbat och Thomas Lindell, ordförande för Kamratföreningen Bodenartilleristen . Mötet avslutades med en enkel middag på I 19 regementsmäss. C I 19 och C A 9 inleder mötet. 15 Renen Tradionsföreningen Norr för svenska Finlandsfrivilliga Fika i Rödbergsfortet. Föreningen har haft årsmöte i Rödbergsfortet. Göran Honkamaa omvaldes som ordförande. Erling Molin, V ordförande. Allan Carlsson, sekreterare. C-G Lund, kassör. Hans Uhlander klubbmästare. Bertil Pantzare och Curt Sammeli, ledamöter. Från matsalen i Rödbergsfortet. Text och foto: Erling Molin 16 Renen Anneli 50 år! Annelie Forshage, uppvaktades på högtidsdagen Den 2 april uppvaktade styrelsen på hennes 50-årsdag. Annelie som uppvaktades av Åke, Olle, Tommy, Sven-Erik och Erling ur styrelsen. Röjargänget Röj ä tiN Notviken t ik Nu har Kamratföreningen röjt, klippt och planterat på Notvikens minnesplats. Vintern har brutit sönder flera träd. Röjargänget från V; C-L Lund, Olle Ljungqvist, Erling Molin, Åke Nyman och S-E Sundelin. 17 Renen Omtänksamhet om och vård av materiel har funnits i Armén länge... På 80-talet var jag en period väldigt ofta på Gotland i tjänsten. Man får då ibland tid över efter arbetsdagens slut att gå i affärer och antikvariat. Här hittade jag ett antal band ”Kongl. Maj:ts ¨nådiga Tjenstgöringsreglemente för den Armée” den är i 4 delar, tryckt i 2 band 1819. Delar av böckerna är inte ens uppsprättade! Det finns en del ställen i texten som ännu idag har sin bärighet för att materielen ska kunna fungera när det gäller. En tidig föregångare till bl a ”Soldaten i Fält”, ”SoldI Mtrl”, m fl. Inget nytt under solen… Jag vill ge lite utdrag ur dessa böcker vad gäller underhållstjänsten mm. På den tiden fanns följande kategorier; Timmerman,Trosskusk, Profoss, Standard-Junkare, olika musiker, Sadelmakare, Esquadrons- eller Batterie-Hofslagare, Regements-Hofslagaren eller Regements-Hästläkaren, Fältväbel, Mönsterskrivare, Regements-Commissarie, RegementsSkrivaren, Bataillons-Läkare, Regements-Läkaren, Presten, Auditören, Regements-Stallmästaren. (Därutöver off, uoff, Corpraler och manskap) ”De hvarje Tjenstegrad inom ett Regemente åtföljande skyldigheter; 17§; mom 8; Alla till munderingen hörande bevärings-beklädnads- och utrednings-persedlar skall han, till alla deras delar, noga känna; dem väl vårda och vidmakthålla; förstå att dem söndertaga, sammansätta och packa, så väl till parade som marche; vara försedd med hvad till deras rengöring och färgning erfordras; samt efter hvarje nyttjande, dem genast rengöra och förvara. Sina Gevärspersedlar skall soldaten framför allt vårda, och alltid ihågkomma, att i krig hans tjenstbarhet, ofta hans lif och välfärd bero på dugligheten af hans gevär och på hans skicklighet att dem nyttja. Mom 16; Han bör väl öfva sig i sadling, betsling och packning, samt selning och anspänning; känna alla till Sadelmunderingen och Seldonet hörande persedlar; samt sjelf urskilja och, om så fordras, rätta hvad som felar, såsom stoppning m. m. s. på det hans häst ej må skadas af sadel eller sele; hvilket aldrig utan vårdslöshet kan inträffa. 19§: Timmermannen skall underhålla verktygen hvassa och i godt stånd, samt förstå att dem, till förfärdigande af nödiga arbeten nyttja. På marcher skall han kunna laga söndriga broar, med fasciner och annat virke förbättra vägarna, samt förfärdiga sjukbårar mm. 21§; Profossen skall, efter de föreskrifter han af Regements Väbeln undfår, hafva tillsynen om de brott arresterade personer, draga försorg att de riktigt erhålla vad dem bestås och ej begå underslef då han efter befallning verkställer ett ådömt straff. 28§; Regements Sadelmakaren, Stockmakaren och Pistolsmeden skall i Fält, i Läger och vid Commenderingar, så vidt sig göra låter, iståndsätta de Regementet eller Corpsen tillhöriga Sadelmunderingen och Gevärs-persedlar; kostnaden för dertill uppköpta materialier ersättes honom efter verificerade räkningar. Pistolsmeder och Stockmakare erhålla betalning efter den af Kongl. Krigs-Collegium fastställd taxa. Sadelmakaren skall äfven undervisa Recruterne, huru Sadeln passas och stoppningen rättas, så att Sadeln ej bryter hästen. Pistolsmeden undervisar om Gevärens beståndsdelar, dessas söndertagande, sammansättande och vidmakthållande. (Även regementschefen hade krav på sig som exempelvis vid mönstringar.) 128§; Regements-Chefen inlemnar till General-Mönsterherren en förteckning som visar hvilka officerare sedan sista Mönstring begagnat semester och hvilke som åtnjutit Kongl. Permission. (Man kan undra hur lång semestern var…) (På den tiden fanns dödsstraff reglerat i instruktionerna. Här några utdrag ur dessa bestämmelser). kraftvunnen dom, hvaruti ändring ej vidare sökas får, skall vid Regementet undergå dödsstraff, commenderas till vakt vid executions-platsen 1 Major som förer befälet samt 2 Capitainer, 2 Lieutenanter, 2 officerare af första graden, 12 Underofficerare, 4 Trumpetare eller Trumslagare och 300 man till fots. Denna styrka rangerad å afrättningsplatsen på 2 leder, formerar en sluten fyrkant. Om den brottslige skall arquebuseras, blifver fyrkanten öppen. 1 Då delinquenten kommit spetsgården, låter Majoren, under skyldradt gevär, Regements Väbeln uppläsa dödsdomen. 2 Sedan commenderar han gevär på axel, och gifver derefter tecken till dödsdomens verkställande, i händelse deliquenten skall hängas eller halshuggas, men om denne skall arquebuseras, öppnas först fyrkanten på den sidan, der deliquenten skall stå eller sitta; på honom förbindas ögonen, och på kläderna fästes ett synbart märke framför hjertat. 3 Nio man, dertill förut commenderade, hvilka skjuta väl och hafva säkra gevär utan bajonetter, ställa sig på ett led midt emot och 12 steg ifrån delinquenten… Arméens organisation i Fält 3§ Arméens Indelning och särskilte Vapen. Infanteriet delas i mohn af Arméens storlek i 2 eller flera Fördelningar. Hvar fördelning delas vidare; 2 eller flera Brigader. Hvar Brigade bestå af ett antal Regementer och Batailloner. Batailloner af samma Regemente får ej delas på olika Brigader Artilleriet utgör äfven en särExecutioner 152§ skild Fördelning under ArtillerieNär någon, enligt fastställd eller Laga Befälhafvarens ordres, består af 18 Renen Belägrings- och Fältartillerie. Belägringsartilleriet förbliver i Hufvud-Depoten i krigsorten, till dess behof deraf inträffa. Fältartilleriet åtföljer Arméen… Fortifikations-Brigaden. Dess åliggande är att besörja Fältverks uppförande, broars slående, vägars anläggande och lagande… Fältmätnings-Brigaden är under krig införlivad i Arméens General-Stab… Dess åliggande är att recognosera Landet, afteckna positioner, träffningar och under marcher uppgifva marche-router, utse platser för Läger, bivouaquer och Qvarter. krigs-Commisarien, samt en Fördelnings-Intendet vid hvar Fördelning. Detaille-chefer äro; Underhålls-, utrednings-, och sjukhus-Intendenten. (det må jag säja är en lagom sekt 2 – eller?) Kavalleristen och Fält Artilleristen måste med flit lära sig att väl rykta och fodra sin häst och densamma med lika omtanke vård, som sig sjelf, alltid ihågkommande att hans eget lif, välfärd och anseende vid de vigtigaste tillfällen, kan bero af hästens tjänstbarhet. Han måste äfven med yttersta uppmärksamhet följa den undervisning honom i ridkonsten Arméens särskilda Stater meddelas, för att med fullt förlitande på sinhäst, kunna med honom verkFältförvaltnings-Staten eller General ställa äfven de svåraste och hastigaskrigs-Commissariatet består af Ge- te rörelser.” neral-Intendenten som chef, General Var har man hör detta förut? Vårda materiel (hästen), sedan Dig själv. Idag är det nog ofta tvärt om. Tyvärr har jag under min aktiva tid sett för många exempel på omvänd ordning. Man lär sig aldrig av historiens erfarenheter. Att lära sig vad materiel tål att utsättas för, för att klara ett längre brukande är viktigt. Hästen kunde visa vad den orkade, om den led eller på annat sätt var utsatt för svårighet som kunde kosta den livet. Dagens olika system tiger och ger ingen ”reaktion” förrän den kollapsar. Då är det för sent. Kontinuerligt underhåll utfört av den enskilde soldaten är viktigt. Detta gäller även i framtiden. Några tankar från Hans Gerlach Fd C TD I19/P5/S3 1965-66 Nationaldagen 2015 Firandet flyttades till Försvarsmuseum Boden då Kvarnängen var upptagen av studentbal!! Ingen lyckad flytt då regnet tvingade firandet inomhus och det blev väldigt trångt. Det blev ”Gilla läget” och firandet genomfördes. 19 Renen Ur regementets hävder, Krigargestalter från svunna tider Kapten vid Piteå Kompani Carl Fredrik Frisell. Antagen 1710-01-1 20 Renen 70 år sedan andra världskriget tog slut Annonsen om Krig och Fred. Bodenkören Chorisma, anordnade en konsert ”Krig och Fred”den 10 maj, som minne av fredsdagen 7 maj 1945. En proffsig och minnesvärd tillställning på alla sätt. Peter Backlund var konferencier och körledare var Magnus Toresson. Publiken fick sjunga med i allsången, bla. ”Min soldat”. Beatrice Öhman sjöng sången Lili Marlene på tre språk och Eva Lindström spelade dragspel, Peter Backlund förklarade att den sången egentligen kom till redan under första VK. Kören hade även en Fältartistgrupp som bla. sjöng ”Konjak och Nazister” av Ronny Eriksson. Sången handlar om Abisko och tankarna gick därför till I 19 Skidlöparbataljon under 1940-talet. 20-år efter olyckan i Råneälven Det är nu 20 år sedan den svåra olyckan i Grenholmsforsen i Råneälven den 28 maj 1995. Råneälvens Vildmarksservice AB avsåg att börja bedriva forsränning under 1995 och gjorde en provtur denna dag. Fjorton deltagare i två båtar deltog med två forsrännare. Det var högvatten och i en stor sk. vals kantrade båda båtarna och samtliga hamnade i det strida och kalla vattnet. Sex personer lyckades ta sig i land men åtta personer drunknade. En gemensam begravningsakt genomfördes i Gunnarsby kyrka där även en minnessten är uppförd. Text och foto:Erling Molin Minnesstenen vid Gunnarsby kyrka. 21 Redaktören med en beredskapssoldat 1944. Kriget pågår i Europa. Trevlig sommar önskar Renen! Renen Aktiviteter på Regementet den 29 maj Den 29 maj blev en dag fylld med aktiviteter på Norrbottens Regemente tillsammans med Artilleriregementet A 9. Dagen började kl 0900 med ”Veterandagen” i manskapsparken på I 19, en mycket stämningsfull och fin ceremoni. Kl 1300 invigdes Garnisonens dag och senare på kvällen genomfördes en ”Vårfest” i form av en pub-afton. Här en bildkavalkad från dagen. Foto: Erling Molin 22 Renen 23 Renen 24 Renen 25 Renen 26 Renen Vår Lindahl 2015 C I 19 i samspråk med öv Jan FT Mörtberg, öv Granander tar för sig av Lindahlstårtan, Jörgen Degerlund hälsar välkommen och borden på Tre Renar är dukade. 27 Renen Karungis storhetstid 1914 och Karl Gustavs kyrka Karungi, i KarlGustavs församling, fick sin storhetstid 1914 under första världskriget. Karungi blev den enda kontakten mellan öst och väst. Där växlades bla all post som kom över Torne älv. Järnvägen från Boden till Karungi var klar, men järnvägen fram till Haparanda var under byggnad. Min farfar arbetade där som ”rallarbas”, sedan järnvägen från Övertorneå förenats med järnvägen från Boden. Då jag är född i KarlGustavs församling har jag många släktingar, bla min mor och far, i sin sista vila på kyrkogården vid KarlGustavs kyrka belägen på kyrkholmen i Karungi, byggd 1796. Vissa problem uppstod efter finska kriget 1808-1809 då Finland blev ryskt och den del av KarlGustavs församling som låg på andra sidan Torne älv tillhörde Ryssland. Tanken att bilda Carungi kapellag föddes år 1725, då påtryckningar från såväl församlingsmedlemmar som prästerskap framfördes. Diskussionen fördes i olika omgångar men förverkligades först år 1745. Ett kapell och klockstapel uppfördes på Kyrkholmen och invigdes sommaren 1745 av prosten A. Fougt. Församlingen döptes till Carl Gustafs församling, efter dåvarande kung Gustav III:s andre son Carl Gustav, som dock dog vid tre års ålder. Planeringen av den nya kyrkan påbörjades år 1785. Ritningar på en ny kyrka framtogs 1786 och Consistoriet godkände dessa. Bland församlingsborna rådde oenighet huruvida en ny- eller tillbyggnad av kapellet skulle ske, vilket ledde till att byggnadsbeslutet fördröjdes. Även krig och missväxt bidrog till detta. År 1793 hade man slutligen enats om kyrkbygget. Kyrkan skulle byggas med rätvinkliga hörn (kapellet var åttakantigt) och ges höjd för att rymma en framtida orgel. Kyrkan skulle uppföras på samma plats som kapellet. Byggnationen startades på våren 1796. Sockenstämman konstaterade den 6 juli 1798 att Carl Gustafs kyrka var färdigbyggd. Den 5 april 1847 beslutade kyrkorådet om en stor renovering av kyrkan. Kyrkan brädfodrades invändigt och målades. Kaminer för uppvärmning av kyrkan införskaffades år 1882. För att spara på kyrkans utgifter betalade kyrkoherde Stenborg personligen detta inköp. År 1922 beslutades om en restaurering av kyrkan och anskaffande av nya bänkar. Dessa skulle placeras glesare för att erhålla större benutrymmen. Karungi järnvägsstation 1913. Postväxling i Karungi 1914. 28 Renen Kyrkan ommålades och nya kaminrör inmurades för att höja brandsäkerheten. Dubbla fönster insattes och en mellanvägg med vindfång byggdes. År 1945 utbyttes samtliga järnkaminer mot elvärme. År 1955 beslutade kyrkofullmäktige att dra in vatten och avlopp och att bygga toaletter i kyrkan. År 1994 utfördes renovering av kyrktaket då defekta spån utbyttes, taket tjärades och samtliga takrännor utbyttes. Samtliga fönster ommålades. Av gamla skrifter framgår att kyrkan ännu år 1832 saknade altartavla. Under restaureringen 1844-1852 uppsattes en altartavla som målats av konstnären Essaias Svanberg, Haparanda. En ny mässhake anskaffades 1822 Karl Gustavs kyrka invändigt. som ersättning för den mässhake som överlämnades till den ryska delen av församlingen vid gränsregleringen 1813. Kyrkklockor i Karl Gustavs kyrka Sedan 1745 har 4 ringklockor anskaffats Den första och större klockan vägde 2 skeppund och 1 lispund (ca. 350 kg) och var gjuten i Stockholm av Gerhard Meyer år 1746. Den sprack vid sorgeringningen efter konung Adolf Fredriks bortgång men omgjöts året därpå. Följande bibelord fanns att läsa på klockan ” Kuinga ihanat ovat sinun asuiansa HERRA Zebaot Ps 84.2”. Längst ned på brädden står skri- Orgel idag. vet: ” Jag ropar Kommen till Guds hus, Besinnen och at i dö måste”. Den andra klockan som anskaffades var gjuten 1753 och vägde hälften av den första klockans vikt. Denna klocka överlämnades till den östra ryska delen av socknen vid gränsregleringen 1813. I det upprättade protokollet värderades klockan till 205 Rdr Banco. « Den tredje anskaffade klockan, som är den mindre av de nuvarande klockorna, är gjuten 1826 av Christoffer Grönvall i Stockholm. Den väger 1 skeppund, 2 lispund och 1 skålpund och kostade , församlingen 401 Rdr, 40 Sk Banco. Klockan hade följande inskrift: «Under konung Carl XIV Johans åttonde Regeringsår är denna klocka uppsatt i stället för den som enligt Karl Gustavs kyrka utvändigt. 1813 års Gränse Reglering blef till- 29 Renen ägnad Ryska andelen av Socknen». Den fjärde och nuvarande större klockan är gjuten i Stockholm 1839. Den ersatte den ursprungliga första klockan som omgjöts 1792. Beslut om att anskaffa en ny storklocka fattades på sockenstämrna den 9 december 1838, sedan ett restaureringsförsök samma år hade misslyckats. Uppdraget gick till Samuel Grönvall i Stockholm, att gjuta en klocka av ny metall, med en vikt av 3,5 skeppund. Som delbetalning levererades den gamla sönderspruckna på 2 skeppund mot en avräkning av 28 s per lispund. Den nya storklockan levererades och upphängdes sommaren 1839 och betalades med ytterligare 200 Rdr. Den bär följande inskrift på finska: « Minä Kutsun Tänä Päivänä parannuxeen, Huomenna Hautaan, Siunattu Olkon Se Kuin tule Herran nimen «. I översättning: Jag kallar i dag till bättring, i morgon till graven. Välsignad vare den, som kommer i Herrans namn «. Stavfelet tyder på att gjutaren saknade kunskaper i det finska språket. Orglar i Karl Gustavs kyrka Frågan om anskaffning av en orgel aktualiserades år 1818. Ett kostnadsförslag inkom i augusti 1819 från orgelbyggaren Pehr Strand i Stockholm. Priset på orgeln var 1.600 Riksdaler i Svenska Banco sedlar eller motsvarande gångbart mynt. Detta ansågs emellertid för kostsamt om det skulle uttaxeras per hemman. Beslut togs därför att samtliga församlingsbor skulle bidraga härtill. Församlingen skulle svara för alla transportkostnader, samt för eventuella sjöskador. Orgeln stämdes för den tidens bruk i en hög kammarton. Den 20 augusti 1820 upplästes ett intyg från E.G. von Rosen, som var domkyrkoorganist i Stockholm och verksam som orgelexpert. På Musikaliska Akademiens anmodan hade han: «besiktigat det orgelverk, som orgelbyggaren Pehr Strand till Karl Gustafs kyrka förfärdigat och befunnit det till alla delar vara väl byggt, enligt det kontrakt, vilket Avslutningsvis – Vårens höjdpunkt! 30 med orgelbyggaren blivit uppgjort». År 1930 påbörjades en ombyggnad, som gjordes av orgelbyggaren N.O. Alm. Detta innebar rivning av den gamla orgeln och nybyggnad enligt den tidens principer. Enligt Riksantikvarieämbetets och Byggnadsstyrelsens föreskrifter magasinerades det gamla materialet från 1820. År 1952 gjorde Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad en ombyggnad av orgeln. År 1975 ersattes orgelverket med ett nytt, som byggdes av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad. I den nuvarande orgeln ingår några stämmor från Strands orgel. Även denna gång bevarades fasaden. Det var en sammanfattning av Karl Gustavs kyrka beskriven i Karl Gustavs Historia, sammanställd av Erling Molin. Renen Den årliga, traditionella träffen hemma hos Ingrid och Jan Wickbom är nog höjdpunkten varje vår. Vår Kamratförening har den stora förmånen att på våra lokala träffar kunna möta flera av våra tidigare regementschefer. Även tidigare chefer bosatta söderut dyker upp ibland. Årets träff i Bjässmora blev lika välkomnande som vanligt. Vi saknade vår kock, P-O Larsson, som opererats dagarna innan. Vi önskar honom ett snart tillfriskande. Bosse och Björn fixade det hela ändå. Nästa år har Jan önskat att våra respektive följer med. Här några bilder från vårens höjdpunkt hos Jan och Ingrid. 31
© Copyright 2024