Begrepp, termer och rutiner kring revideringar

1(4)
Statistiska centralbyrån
Er referens
ROS-sekretariatet
Dnr.2015/1090
Diarienummer
Utr 2015/54
Datum
2015-09-16
Remiss angående ”Begrepp, termer och rutiner kring
revideringar”
Trafikanalys har beretts tillfälle att yttra sig över SCB:s förslag till ROS-riktlinjerna
”Begrepp, termer och rutiner kring revideringar” och vill med anledning av det lämna
följande yttrande.
Trafikanalys är positiva till idén att utarbeta nya riktlinjer, på grund av bristerna med de
hittills gällande riktlinjerna. Vår inledande invändning mot det remitterade förslaget är att
det inte tillkommit med den breda förankring som är praxis inom ROS-familjen. Förslaget
framstår nu som ofärdigt och redovisar inte på ett tydligt sätt vilka problem man vill lösa
genom de nya riktlinjerna.
Det remitterade dokumentet gör som en ROS-riktlinje anspråk på att gälla och accepteras av alla statistikansvariga myndigheter. Av remissmissivet att döma har SCB givit
sig själv uppgiften att framställa det nu remitterade förslaget, utan att inhämta synpunkter
på behovet av detta från andra myndigheter i SAM-familjen1. Den praxis som utvecklats
inom ROS, under ordförandeskap av SCB, är den att rådet beställer de utredningar och
beslutsunderlag som man bedömer nödvändiga. Trafikanalys kan inte se i anteckningarna från rådsmötena att det skett i det här fallet.
Trafikanalys motsätter sig mot den bakgrund som tecknats här att förslaget lämnas till
rådet för beslut. Frågan bör beredas bredare och det bör säkerställas att man löser de
problem som finns med den gällande riktlinjen. Alla SAM bör erbjudas att medverka i
beredningen.
Detaljerade kommentarer
Här följer några mer detaljerade kommentarer till den föreslagna texten. Dessa kan ses
som exempel, vilka tillsammans illustrerar att förslaget är ofärdigt.
ROS riktlinjer och rutiner för elektronisk publicering från 2008 innehåller rekommendationer som rör hantering av korrigeringar av statistik. Den föreslagna texten bör förhålla
sig på ett tydligare sätt till den.
Textens målgrupp är något oklar. Den påstås vara riktad till producenter av officiell
statistik, vilket man får förmoda ska tolkas i den bredare bemärkelsen som förklaras
1
Vid den presentation för arbetsgruppen för metod- och kvalitetsfrågor som nämns i
följebrevet, presenterades ett förslag på SCB-intern revideringspolicy, utan
föregående beredning.
Trafikanalys
Torsgatan 30
113 21 Stockholm
Tel 010 414 42 00
Fax 010 414 42 10
trafikanalys@trafa.se
www.trafa.se
2(4)
längre ned i texten, alltså såväl statistikansvariga myndigheter som utförare som arbetar
på uppdrag av statistikansvariga myndigheter. Det är Trafikanalys mening att ROSriktlinjer bör rikta sig direkt till SAM, som i nästa led själv får ansvara för att lämna
instruktioner till sina utförare i förekommande fall.
Förslaget är skrivet så att en fullgod förståelse förutsätter kännedom om den gällande
ROS-riktlinjen ”Preliminär statistik och närliggande begrepp och termer”. Läsbarheten blir
därmed dålig för nytillkomna medarbetare som inte har den bakgrund som här förutsätts.
Trafikanalys föreslår att texten omarbetas så att den kan läsas fristående och fungera
under en lång följd av år utan att den gamla riktlinjen behöver läsas bredvid. Om det
finns ett behov av att tydliggöra just innebörden av förändringarna mellan de två dokumenten, kan detta göras i en separat skrivelse som kan distribueras utan att vara en
ROS-riktlinje.
Texten framställs som en uppdatering av den gällande ROS-riktlinjen ”Preliminär statistik
och närliggande begrepp och termer”. Enligt Trafikanalys mening är det en helt ny text,
utan närmare likheter med den gällande. Därmed är det inte endast fråga om en uppdatering, utan snarare en ersättning av den tidigare riktlinjen. Trafikanalys föreslår att
förhållandena framgår tydligare i bakgrundsbeskrivningen.
I sista stycket under avsnitt 1 nämns att det är viktigt att ”beakta” tilltron till det statistiska
systemet och den statistikansvariga myndigheten. Orsakssambanden är här inte entydiga och det vore lämpligt att utveckla vad man menar. Menar man att revideringar,
enstaka eller återkommande, höjer eller sänker tilltron till statistiken?
I avsnitt 2.1 beskrivs ”begreppet” eller snarare termen informationsvärde. I diskussionen
antas alla användare få ett merarbete av varje revidering. Vad som inte nämns är att
användare som tillkommer efter revideringen i allmänhet inte drabbas av detta merarbete. Med tanke på att statistiken kan antas komma att användas i en obegränsad tid
framåt är det en alltför grov förenkling. Dessutom är det inte säkert att alla som hunnit
använda statistiken drabbas av merarbete, exempelvis studenter som använder
statistiken i studierna. Trafikanalys föreslår att det förtydligas att endast de som redan
använt statistiken kan drabbas av ett merarbete, men inte nödvändigtvis gör det. Efter
det förtydligandet kan framtida användares behov av noggrannhet värderas något högre
relativt tidigare användares intresse av att slippa merarbete.
I avsnitt 2.2 beskriver en fotnot att författaren gjort ett medvetet avsteg från den internationella praxisen. Det bör framgå närmare varför man gjort detta. Om det är det minsta
kontroversiellt bör rådet få ett underlag för att självständigt kunna avgöra frågan.
I avsnitt 2.4 är texten inte alldeles tydlig när det gäller användningen av de termer som
den ska förklara. Där beskrivs att en revidering kan motivera en korrigering, men det är
en öppen fråga vad som i det fallet har reviderats. Här menar kanske författaren egentligen att källdata eller ett statistikregister har reviderats, vilket i nästa steg kan leda till en
korrigering i redovisningen. Det uppfattar Trafikanalys som att texten behöver kompletteras, och att man då kanske bör släppa den nu gällande begränsningen att bara
resonera om revideringar i redovisningen av statistiken.
3(4)
I avsnitt 3 sista stycket första meningen står det att all redovisad statistik bör sparas. Det
finns redan regler om att all statistik som publiceras ska vara allmänt tillgänglig, utan
undantag, se 13 § förordning (2001:100) om den officiella statistiken. Trafikanalys
föreslår att texten tar fasta på detta och gör det tydligt att ingen redovisad statistik bör
göras otillgänglig, även om den blivit reviderad. Trafikanalys föreslår också att texten
förtydligas så att det framgår om man vill säga något som går längre än så, exempelvis
om statistikproducenten bör spara något i tillägg till den redovisade statistiken.
I avsnitt 3.1 tredje stycket nämns att SAM bör beakta samstämmighet med den internationella rapporteringen. Väsentliga delar av den officiella statistiken rapporteras som
bekant internationellt och publiceras på andra webbplatser än den som tillhör SAM. Det
gör samtidig publicering problematisk och särskilt när det är fråga om preliminär statistik
och revideringar. Revidering av en statistik som redan rapporterats internationellt kan
som nämns medföra att statistiken under en period inte samstämmer. Trafikanalys
föreslår att utveckla denna del betydligt så att texten ger ett stöd i hur man ska förfara i
dessa lägen.
I avsnitt 3.1 sista stycket beskrivs att statistik kan revideras utan att det syns i redovisningen. Det framstår som märkligt i sammanhanget att en revidering av redovisningen
görs men inte syns. Här anser Trafikanalys återigen att texten bör utvecklas, så att den
inte bara täcker revideringar av redovisningen utan även täcker revideringar av källdata
och statistikregister.
I samma stycke nämns att det kan underlätta för användarna om påtagliga revideringar
markeras och kommenteras särskilt. I den gällande ROS-riktlinjen framhålls mer tydligt
att alla revideringar ska markeras i tabellerna med olika fotnoter. Trafikanalys föreslår att
utveckla den delen av texten och klargöra mer tydligt att en markering bör ske och hur
man bäst gör det. Ska de tre typerna markeras så att de kan skiljas åt, exempelvis med
olika fotnoter? Ska alla typer markeras med samma fotnot? Om det är på förslag att
fotnoter inte längre ska användas är detta ett väsentligt ställningstagande som bör
motiveras på ett tydligt sätt.
I avsnitt 3.2 saknar Trafikanalys ett stycke om analys av de revideringar som berörs.
Detta nämns i avsnitt 3.1 om preliminär statistik, men saknas här. En formell avvikelsehantering bör hantera denna typ av händelser, även om behovet är ännu större när det
gäller korrigeringar (avsnitt 3.3).
Även i avsnitt 3.3 saknar Trafikanalys ett stycke om analys av de revideringar som
berörs. Detta nämns som sagt i avsnitt 3.1 om preliminär statistik, men saknas här. En
formell avvikelsehantering bör hantera också denna typ av händelser, så att SAM kan
förebygga att liknande händelser inträffar igen.
Trafikanalys vill också peka på att revideringar i publikationer kan vara av flera typer än i
statistiktabeller som vi uppfattar att den föreslagna texten behandlar. Det kan exempelvis
uppstå väsentliga fel i kommenterande texter, diagram kan bygga på fel underlag än det
påstådda, eller det kan bli andra mindre fel som man vill rätta till efter publiceringen. Det
vore önskvärt att texten också ger vägledning till hur man ska förhålla sig till sådana
revideringar.
4(4)
Slutligen kan sägas att det förefaller som att texten inte skiljer på begrepp och termer på
det sätt som görs inom terminologiläran. Det påverkar förståelsen på flera ställen, inte
minst i rubriken. Se exempelvis
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/terminologi/terminologins-grunder.html
Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschef Per-Åke Vikman, efter föredragning
av Jan Östlund, kvalificerad statistiker. Generaldirektör Brita Saxton har också deltagit i
beredningen.
Per-Åke Vikman
Avdelningschef