1. No category

Nyhetsbrev – januari 2015
Utveckling av fokuspatientarbete
Vår östra länsdel har bra struktur på
arbetet och höglandssjukhuset skickar
procentuellt ungefär dubbelt så mycket
fokusremisser som de övriga båda
sjukhusen.
Alla fokuspatienter får en broschyr där de kan
läsa vad det innebär att vara fokuspatient.
Broschyren går att beställa via förrådet art.
Nummer 91178700.
Under 2014 har Höglandsjukhuset minskat
sina akuta återinläggningar under 7 månader i
jmf med 2013.
I januari träffades representanter för
slutenvård, primärvård och kommun för att
utvärdera hur arbetet runt fokuspatienter
fungerar och vad som kan förbättras.
Förbättringsområden som framkom är en större
tydlighet i vilka patienter som skall vara föremål för
fokusremiss. Idag ser primärvården att den ibland
används även på patienter som inte uppfyller
kriterierna och bara skall ha en enklare uppföljning.
Används remissen på rätt sätt till rätt patienter får
den också en större dignitet vilket är till gagn för
fokus-Esther.
Även runt palliativpatienterna finns förbättringsmöjligheter. En tydlighet i information både till
patienter och anhöriga och mellan vårdgivare.
Slutligen vore det trygghetsskapande för
fokuspatienterna om kommunens personal kunde
titta in och kolla läget även om inga eller mycket lite
insatser finns. Kommunerna undersöker hur de skulle
kunna lösa detta och framförde också att det skulle
ge deras personal större legitimitet att utföra dessa
tillsynsbesök om slutenvården signalerar det behovet
i Meddix i samband med utskrivning.
Förbättringsförslagen kommer att följas upp på ett
nytt möte under senvåren.
Har ni fler förbättringsförslag eller synpunkter.
Hör av er till anna.carlbom@tranas.se eller
jan.sverker@rjl.se
Förbättringsarbete i
samverkan med
ambulansen
Läs mer på sidan 2
Esthers läkarbesök hur få ut mera av det?
Läs mer på sidan 2
plus.rjl.se/esther
Kalender 2015
Läs mer på sidan 3
Nyhetsbrev – januari 2015
Förbättringsarbete i
samverkan med
ambulansen
Arbetet startade i slutet av 2014 och syftar till
att hjälpa personer som söker ambulans
frekvent men inte har behov av akut sjukvård,
till rätt vårdnivå.
Om det medicinska tillståndet tillåter kan det många
gånger vara både bättre och tryggare för den
enskilde att få hjälp i hemmiljö.
Arbetet leds av Fredrik Hegg på ambulansen i
samverkan med primärvården och
Höglandskommuner. Under januari testas en
checklista.
Vill ni veta mer klicka på länken.
Esthers läkarbesök –
hur få ut mera av det?
En berättelse ut verkligheten. Kan detta
inspirera andra?
Goda exempel på samverkan redan nu! Vad kan vi
lära oss av detta?
En alldeles färsk Esther berättelse
En för mig välkänd patient med en känd kronisk
sjukdom. Patienten bor tillsammans med sin fru och
är relativt beroende av henne för att klara sig då han
har svårt att röra sig. Han har försämrats sista året i
sin kroniska sjukdom.
Paret och mannen upplevde att han var mycket
dålig, ringde på ambulans. Ambulansen vill ta med
patienten till sjukhuset men då tvekar patienten.
Ambulansen ringer istället till vårdcentralen som
kopplar samtalet till mig, distriktläkare.
Det är inte svårt för mig att göra bedömningen att en
sjukhusinläggning inte kan bidra med något
ytterligare i nuläget för patienten. Paret behöver
dock trygghet och ökad hjälp i hemmet. Kontaktar
hemsjuksköterska här som samma dag är i kontakt
med paret och startar upp med ökade insatser.
Någon ytterligare sjukvårdsinsats har inte behövts
efter det. Paret är mycket nöjda då jag dagen efter
ringer upp dem för att höra hur det gått.
Text: Carina LinderfalkDistr läkare/Verksamhetschef,
Landsbro Vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv
När det gäller en allvarlig och/eller flera sjukdomar
ligger oftast en viss spänning inför besöket hos sin
läkare. Så är det för många av oss. Vi vet att det
kommer många viktiga frågor från läkaren om hur vi
har det. Lätt då smyger en osäkerhet fram inom oss.
Förstod jag frågan rätt? Hur ska jag svara, hur tolkar
jag frågan, osv. Tror att en och annan känner igen
sig i de känslorna.
Nästa steg, säkert minst lika viktigt. Vad var det nu
jag skulle fråga läkaren om? Behövde besked på
flera frågeställningar, - men så plötsligt hade jag
tappat bort dem. Läkaren hade säkert kunnat ge mig
trygga besked på det jag undrade över och jag hade
känt mig tillfreds, - men läkaren fick ingen chans att
svara då jag inte fick fram frågan på tydligt sätt.
Hur kan jag som patient ge min läkare bra
möjlighet att förstå och sätta sig in i det som är
viktigt för mig och som jag grubblar över rätt ofta.
Jo, - skicka ett brev eller mail till mottagningen, en
vecka före utsatt tid före läkarbesöket. I det är lätt,
att kort beskriva, hur jag känner mig nu och hur jag
upplever min situation samt vilka frågor som jag
behövde få svar på. Avsikten är att läkaren i förväg
kan förbereda sig på det som gäller mig och min
sjukdom.
plus.rjl.se/esther
2
Nyhetsbrev – januari 2015
Esthers läkarbesök – hur få ut mera av
det? forts
Resultatet blev ett värdefullt möte med min läkare.
Vi förde ett fint samtal med fakta som grund. Ett
läkarbesök utan stresskänslor från Esthers sida och
ett strukturerat ömsesidigt berättande samt från
läkaren svar på mina kärnfrågor. Det här skapar
trygghet.
Vid lämpliga tillfällen kan förberedelser från både
patienten (att tänka igenom sin situation) och
läkaren ge extra bra resultat. Alla ”inblandade”
känner att vi kommit framåt på ett ”gemensamt”
sätt. En väg mot en mera personcentrerad vård.
Hälsningar från Bertil
Kommentar av läkare.
Det är bra att vi har ökat ambitionen till en starkare
personcentrerad vård. Att vara bra förberedd är
viktigt, vi borde kanske hitta andra väger än mail till
läkare. Vi försöker i stället ge möjlighet genom
adresserad information i samband med kallelse till
besöket. Jag skriver gärna något mera till nästa
nyhetsbrev.
Reflektionsfrågor




Hur gör ni på er enhet?
Hur förebereder du dig på nästa Esther som
kommer?
Vet du i förväg vilka frågor som är viktiga för
just denna Esther?
Hur kan du vara ännu mera förberedd än du är
idag? Vad behöver göras?
Fortsättning följer
Efterlysning av aktiviteter
Nu är det 2015 och Esthers
namnsdag firas den 31 mars.
Kalender - 2015
Februari
5
9
24-27
Esther ledningsgrupp
Esther i London
Microsystemfestivalen
Mars
19
26
31
Esther VoC Sävsjö
Esther ledningsgrupp
Esthers Namnsdag
April
22-23
23
29
Maj
6
Släktträff Esther i Gävle
Esther café Ulfsparresalen
Gula villan Eksjö
Esther VoC Nässjö
21
Esther coachexamen:
Utvecklingskraft
Esther ledningsgrupp/Sommarmöte
Augusti
10
Esther ledningsgrupp
Oktober
6
28-29
Esther strategidag
Regiondagar geriatrik Tranås
November
v 46
Psykiatriveckan
19
Esther ledningsgrupp
Sprid gärna nyhetsbrevet och hör gärna av dig till
Nicoline Vackerberg (nicoline.vackerberg@rjl.se)
med tips och texter till nyhetsbrevet.
Kontaktperson för Esther-nätverket är även
Anna Carlbom (anna.carlbom@tranas.se
)
Hur firas det hos er?
Meddela aktiviteter till
hakan.karlsson@rjl.se eller
samka.sumic@vetlanda.se
plus.rjl.se/esther
3