1. No category

#2 2015
ETT NYHETSBREV FÖR
DIG SOM BOR I HÖGANÄS
FRÅN HÖGANÄS AB
KRÖNIKA
Trevlig sommar!
DEN SOM HAR HAFT VÄGARNA förbi
industrihamnen i vår har säkert
undrat vad som varit i görningen.
Med jämna mellanrum måste bassängbotten muddras på sand och
tång som tagit sig in med vädrets
makter. I år testade vi en ny metod
där materialet varsamt tas omhand
och återanvänds i andra delar av
verksamheten – det stämmer väl
överens med vår miljöfilosofi.
Precis som miljön är människans
välmående mycket viktigt hos oss.
Höganäs anslöts nyligen till SSG
Entre som innebär att alla som
arbetar på området måste genomgå
en säkerhetsutbildning. Vår vd Melker Jernberg brukar säga att ”alla
har rätt att komma hem från sin
arbetsplats och må lika bra som när
de gick dit”. Det är en viktig princip i
vårt säkerhetsarbete, som nu även
omfattar våra entreprenörer som
arbetar på industriområdet.
En annan förutsättning för vårt
välmående är förstås att få tid till
avkoppling. Det är det dags för nu!
En glad sommar med mycket sol
och bad önskar jag er alla!
Järnpulver på
lyxkryssning
Höganäs järnpulver
förbättrar svetsningen.
SIDAN 7
Ulrika Rask-Lindholm
Kommunikationschef,
Höganäskoncernen
Körkort i säkerhet för
Höganäs AB:s entreprenörer
SIDAN 4
införs i höst.
Muddring i hamnen med
ny, effektivare metod
SIDAN 2
— så går det till.
Hamnen muddras
med ny, effektivare
metod
Tidseffektivt och miljövänligt. I vår har Höganäs AB testat en ny metod
för hamnmuddring där sand och annat bottenmaterial transporterats
upp på land i stället för att dumpas till havs.
– Projektet har gått över förväntan, det känns som att vi har hittat en
genial lösning, säger Joachim Svensson, hamnansvarig på Höganäs AB.
TEXT HANNA JOHANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON ILLUSTRATION DAN HAMBE
STORMAR, STRÖMMAR OCH ANDRA vattenrö-
relser gör att sand, tång och annat organiskt
material förs med in i hamnen och lägger sig
på botten. Om inga åtgärder vidtas påverkas
djupet, vilket innebär att fartygstransporterna in och ut ur hamnen begränsas.
– Detta är ett problem som finns i alla
hamnar. I Höganäs har vi en överenskommelse att djupet ska vara minst 8,20 meter.
Med jämna mellanrum kollar vi så att djupet
håller måttet. Ungefär vart sjunde till åttonde år har det kommit in så mycket material att hamnbassängen har blivit grundare,
säger Joachim Svensson, hamnansvarig på
Höganäs AB.
Om inget görs åt problemet tvingas bolaget
ta in fler fartyg med mindre last, vilket påverkar både ekonomi och miljö negativt.
Den vanligaste åtgärden är att man gräver
upp materialet som samlats på botten av hamnen med en grävskopa, lastar det på pråmar
och dumpar det till havs. Det råder dock ett
generellt förbud mot att tömma muddermassor i havet. Därför krävs det att man söker
dispens hos Naturvårdsverket.
– Det är en mycket lång och omständlig
process, inte minst administrativt. Det har
tagit oss omkring ett och ett halvt år att få
alla tillstånd klara när vi gjort det tidigare,
2
HÖGANÄS INSIKT #2/2015
berättar Pernilla Nydahl på Höganäs AB:s
miljöavdelning.
I syfte att göra processen smidigare tog
Höganäs AB fram en ny metod inför 2015
års muddring. Den går ut på att materialet
pumpas upp på land i stället för att dumpas
till sjöss.
– Arbetet, som påbörjades i februari, inleddes med att vi tog in en konsult som utförde
en sjömätning. Det togs fram 3D-skisser för
att få fram hur massorna låg på botten och
därefter mätte vi hur många kubikmeter
material som massorna bestod av, berättar
Joachim Svensson.
Efter upphandling stod det klart att Millman
miljömuddring AB skulle utföra uppdraget.
– I samband med upphandlingen gjorde vi
även en anmälan till Länsstyrelsen i Skåne
om att hamnmuddring skulle genomföras
och så tog vi prover på bottenmaterialet,
berättar Pernilla Nydahl.
NÄR MUDDERMASSORNA i hamnbassängen ska
pumpas upp på land används en större pråm
utrustad med en hydraulisk arm. På den sitter ett skruvmatningsmunstycke som sänks
ner till rätt djup på botten.
– Bottenmaterialet blandas med vatten för
att det ska kunna pumpas upp genom ett rör
på land. Det handlar om en transportsträcka
på totalt två kilometer, från hamnbassängen
upp till avvattningsdammen som vi har
byggt på industriområdet, säger Joachim
Svensson.
I SKARVEN APRIL–MAJ var alla massor up�-
pumpade till dammen, där de nu ligger på
avvattning.
– När massorna har torkat ska vi ta nya
prover. Förhoppningen är att kunna använda
materialet till att exempelvis bygga bullervallar med, säger Pernilla Nydahl.
Eftersom arbetet har utförts under en
period då det är lågsäsong för Höganäs AB:s
fartygstransporter har den ordinarie verksamheten inte påverkats.
– Dessutom är det bättre för miljön att
sådana här arbeten utförs på vinterhalvåret
när det inte finns lika mycket liv i haven som
på sommaren, säger Pernilla Nydahl.
Hittills har Höganäs AB inte stött på några
problem med den nya metoden.
– Det är en stor sak att slippa allt det administrativa arbetet med att ansöka om dispens
för att dumpa materialet till havs. Projektet
har gått över förväntan och det känns som att
vi har hittat en genial lösning, säger Joachim
Svensson.
Muddermassorna pumpas
från mudderverket i ett rör
upp till avvattningsdammen.
Hamnens djup ska vara
minst 8,2 meter.
Organiskt material och
sand samlas på botten
i hamnbassängen.
Muddringen:
så går den till!
Avvattningsdammen fylls under muddringen och vattnet
dräneras sedan bort, så att massorna kan torka.
Pernilla Nydahl och Joachim Svensson på Höganäs AB är
nöjda med den nya muddringsmetoden som innebär att
sand transporteras upp på land och återanvänds i stället
för att dumpas till havs.
1
En sjömätning utförs av en extern konsult. 3D-skisser tas fram
som visar hur materialet ligger på hamnens botten och hur många
kubikmeter material det rör sig om.
2
Höganäs AB gör en anmälan till Länsstyrelsen i Skåne om att en
hamnmuddring ska genomföras och i samband med detta tas också
prover på materialet.
3
När muddermassorna i hamnbassängen ska pumpas upp används en större pråm med en hydraulisk arm och på denna sitter
ett skruvmatningsmunstycke som sänks ner till rätt djup på botten.
4
Bottenmaterialet blandas med vatten för att det ska kunna pumpas upp på land genom ett rör.
5
Materialet ligger på avvattning. När det har torkat tas nya prover.
Därefter återvinns det, till exempel för byggen av nya bullervallar.
Fotnot: Vid muddring i inseglingsrännan in till hamnen använder Höganäs AB grävskopor, så kallad skopmuddring. Detta eftersom botten i just det området enbart
består av ren sand. Sanden transporteras upp till industriområdet och används till
olika byggprojekt.
HÖGANÄS INSIKT #2/2015
3
Höganäs AB
inför körkort
i säkerhet
Från och med i höst krävs det att alla externa entreprenörer
som utför arbete på Höganäs AB har genomgått en särskild
säkerhetsutbildning, SSG Entre. Utbildningen ska leda till en ökad
medvetenhet kring säkerhet och till bättre arbetsmiljö.
TEXT HANNA JOHANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON ILLUSTRATION JUSTUS HULTGREN
OMKRING 160 SVENSKA INDUSTRIFÖRETAG –
allt
från LKAB till Scania – ställer i dag krav på
att deras entreprenörer ska ha genomgått
den nationella säkerhetsutbildningen SSG
Entre. Nu ansluter sig även Höganäs AB till
satsningen.
– Vi har haft många diskussioner om vad som
fungerar bra och dåligt på företaget och kom
fram till att vi skulle kunna förbättra vår säkerhetskultur genom att gå med i SSG Entre, säger
Per Westman, chef för teknikavdelningen.
Den webbaserade utbildningen syftar till att
öka medvetenheten om risker i arbetet.
Utöver en allmän del, som är gemensam för
4
HÖGANÄS INSIKT #2/2015
alla anslutna företag, finns för de flesta företag
även en del som gäller de lokala säkerhetsföreskrifterna. På Höganäs AB har denna del skapats
av Jesper Nilsson, arbetsmiljökoordinator.
– Den består bland annat av en film som
handlar om allt från hjälmtvång och skyddsskor till larmnummer och uppsamlingsplats vid
brandlarm, säger Krister Persson, koordinator
för projektet.
Efter genomgången utbildning får varje
entreprenör göra ett prov som tar cirka 45
minuter. Provet är internetbaserat och kan
utföras närsomhelst. Resultatet skickas in
till SSG och därefter får entreprenören ett så
kallat Entrepass som ett bevis på att provet har
genomförts och godkänts.
– Tanken är att Entrepasset ska fungera som
passerkort in på våra anläggningar. Utan det
kommer du inte in. Vi har köpt in systemen som
nu ska integreras med våra vanliga passerkortssystem och målet är att allt ska vara sjösatt efter
sommaren, säger Krister Persson.
Under våren arrangerade Höganäs AB två introduktionsseminarier för ett sjuttiotal berörda
entreprenadföretag. Utbildningen och systemet
kommer även att införas vid Höganäs anläggning i Halmstad.
– Alla är mycket positiva och många har själva
NOTISER
Alla vinner på
praktik för blivande
gymnasieingenjörer
FRÅN OCH MED I HÖST kommer Kullagymnasiet att
erbjuda ett fjärde år på Teknikprogrammet.
Utbildningen består bland annat av en tio
veckor lång praktikperiod på ett företag inom
kommunen. Nu har det blivit klart att Höganäs
AB är ett av de lokala företagen som kommer att
ta emot praktikanter från utbildningen.
– De här eleverna kan vara våra framtida kontrollrumsoperatörer, tekniker eller förstemän
inom produktionen. Därför ser vi samarbetet
som ”vinna-vinna”. Det är bra för företaget samtidigt som kvaliteten på utbildningen hålls på en
hög nivå genom att eleverna erbjuds praktik hos
oss, säger Erik Juelsson, HR-ansvarig på Höganäs AB.
Hur många elever som kommer att tas emot
är ännu inte klart. Praktikperioden kommer att
bestå av en kortare del på hösten samt en längre
på våren.
Krister Persson, koordinator för Körkort i säkerhet.
Ett säkert
Höganäs AB
HÖGANÄS AB HAR EN VISION OM NOLLTOLERANS för olyckor – Zero Accidents.
kommit med bra förslag, säger Krister Persson.
Kortet är personligt och fungerar på samtliga företag som är anslutna till SSG Entre
och där entreprenören utför arbete. Var tredje
år måste det förnyas genom att utbildningen
upprepas.
– Vi är övertygade om att detta kommer att
öka säkerhetskulturen på Höganäs AB. Tanken
är att vi smyger igång arbetet. Ett mål längre
fram är att kunna spåra hur många och vilka
entreprenörer som finns på våra anläggningar
vid ett och samma tillfälle. Detta skulle underlätta räddningsarbetet vid till exempel en större
olycka, säger Per Westman.
Målet är att minska de allvarligaste
riskerna och att sänka antalet tillbud
med frånvaro per miljon arbetade timmar
till tre stycken 2018.
För att uppnå detta arbetar alla
anställda tillsammans inom ett antal
områden.
• Ledarskap. Beslutsfattare på alla nivåer har rätt kompetens, erfarenhet och
möjlighet att alltid sätta människan och
säkerheten i centrum.
• Attityder. Alla anställda känner
engagemang för sin och sina kollegors
arbetssituation. Säkerhetsreglerna följs
av alla och de riskmoment som finns
rapporteras.
• Arbetsplatsen. Anläggningarna byggs
så att risker för allvarliga olyckor minskar
och kan förhindras.
Projektarbeten gav
gymnasister järnkoll
UNDER HÖSTEN OCH VINTERN genomförde en
grupp elever vid Kullagymnasiets Teknik- och
Naturvetenskapsprogram sina gymnasiearbeten
i samarbete med Höganäs AB. Detta som en del i
projektet ”Järnkoll” som stålindustrins branschorganisation Jernkontoret har startat i samarbete med den svenska stålindustrin. Samtidigt som
Höganäs AB fick möjlighet att väcka intresse för
sin verksamhet fick eleverna handledning och
experthjälp. I ett av projektarbetena programmerades en industrirobot, i ett annat programmerades kretskort.
– För Höganäs AB är det värdefullt att samarbeta med Kullagymnasiet. Vi får visa upp vår
verksamhet och det tror vi gagnar både framtida
rekryteringar och teknikintresset bland ungdomar, säger Kerstin Nilsson, HR-koordinator.
HÖGANÄS INSIKT #2/2015
5
Höganäs bemöter yttranden kring
Miljöansökan
Nu har Höganäs AB lämnat ett skriftligt bemötande till de
yttranden som kommit in kring bolagets miljöansökan.
I nästa steg kommer mark- och miljödomstolen att kalla
till huvudförhandling.
TEXT HANNA JOHANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON
I BÖRJAN AV FEBRUARI avslutades den viktiga yttrandeperioden
då privatpersoner och myndigheter hade möjlighet att ta del
av Höganäs AB:s miljöansökan och att lämna in yttranden i
ärendet.
Efter detta skickade mark- och miljödomstolen ett föreläggande där företaget uppmanades att bemöta de olika instansernas önskemål och krav.
Höganäs AB:s arbete med att behandla all ny information
pågick under hela våren. Efter ett visst uppskov lämnades ett
slutgiltigt bemötande in fredagen den 5 juni.
– I bemötandet har vi kompletterat och utvecklat våra svar på
de olika frågorna så gott vi har kunnat, men det finns punkter
där vi anser att det inte går att utreda eller göra mer än vi redan
har gjort, säger Anders Bergman, miljöchef på Höganäs AB.
Flera instanser, bland annat Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, ville bland annat att Höganäs AB
skulle upprätta en bättre plan för omhändertagande av släckvatten.
– Nuförtiden räcker det inte med att ha en plan för hur man
släcker en brand. Man måste även kunna redogöra för hur
man tar hand om släckvattnet eftersom detta kan ha förorenats av själva branden. Därför har vi nu uppdaterat vår befintliga beredskapsplan, säger Anders Bergman.
BLAND DE TYNGRE yttrandeinstanserna fanns även önskemål om
att bolaget skulle komplettera och utreda möjliga minskningar
på utsläppen av kväveoxid och svaveldioxid.
– Det här kravet var svårare för oss att bemöta. Utsläppshalterna på Höganäs AB är redan så låga att de har lägre koncentration än vad man normalt förväntar sig efter en rening. Det
hade självklart varit bra om vi hade kunnat minska utsläppen
ytterligare, men vi hittar helt enkelt ingen kommersiellt till-
gänglig lösning som kan garantera någon faktisk effekt, säger
Anders Bergman.
Höganäs AB:s skriftliga bemötande till samtliga yttranden
finns nu hos mark- och miljödomstolen, som sköter all korrespondens mellan bolaget och de berörda instanserna.
Företaget föreslog i samband med inlämnandet att domstolen
nu bör kalla till huvudförhandling. Den kommer att äga rum i
Höganäs.
– Vår förhoppning är att
huvudförhandlingen ska ske
före årsskiftet.
Eftersom materialet är så
omfattande
kommer det sannolikt att ta två
dagar, förklarar
Anders Bergman
och fortsätter:
Anders Bergman, miljöchef på Höganäs AB.
– Först bjuds
domstolen in till
ett platsbesök
och därefter inleds förhandlingen, där dagordningen sätts av
domstolen. Troligtvis behandlas område för område i tur och
ordning.
Huvudförhandlingen kommer att vara öppen för alla som är
intresserade av att närvara.
Informationen om Höganäs AB:s miljöansökan uppdateras
fortlöpande på http://www.hoganas.com/insikt. Här kan man
även ta del av samtliga yttranden i ärendet.
DETTA HÄNDER MED MILJÖANSÖKAN
✔
✔
2010
2011
Dialog med
Förberedelse
Länsstyrelsen. av ansökan.
6
HÖGANÄS INSIKT #2/2015
✔
✔
✔
✔
2012
Samråd med läns­
styrelsen, kommun
och andra intressenter.
2013
Ansökan
­skickas till
miljö­domstolen.
Remissrunda.
2014 VÅR/
SOMMAR
Komplettering av
ansökan.
2015
Kungörelse och
yttrandeperiod
då berörda kan
tycka till om den
sökta verksamheten.
2015 HÖST
Huvudförhandling i
mark- och
miljödomstolen.
2015
Beslut
­meddelas.
OASIS OF THE SEAS
 Sjösatt: december 2009
 Byggd: Pernovarvet i Åbo, Finland
 Höganäsprodukt: fartygets skrov väger 45 000 ton och innehåller
2 400 kilometer svets. Över 1 000 ton svetselektroder har använts till
svetsningen, varav 75 procent är rörtråd med flux. Cirka 30 ton järnpulver från Höganäs har använts vid tillverkningen av rörtrådarna.
Höganäs järnpulver ger
effektivare svetsning
Ett tunt, tunt stålrör fyllt med pulverblandning – så kallad flux – blir allt mer populärt
att använda vid svetsning av grövre konstruktioner. Höganäs järnpulver gör svetsjobben
vid fartygsbyggen och brokonstruktioner både bättre och snabbare.
TEXT GÖRREL ESPELUND FOTO ISTOCK
VID EN FÖRSTA ANBLICK kan det vara svårt att se
vad kraftiga pipelines och några av världens
förnämsta kryssningsfartyg har gemensamt.
Det handlar om den rörtråd som använts vid
svetsningen, och som bland annat innehåller
järnpulver från Höganäs.
– Att svetsa med rörtråd ger ofta bättre mekaniska egenskaper jämfört med en massiv
tråd. Rörtråd är dessutom bättre att använda
i svetsrobotar och ger hög produktivitet, säger
Thomas Luckmeier, utvecklingsingenjör på
Höganäs AB.
Höganäs tillverkar och säljer järnpulver,
ett av råmaterialen till fyllningen i rörtråden.
Bland de största kunderna finns de internationella svetselektrodtillverkarna ESAB AB, Hyundai Welding och Lincoln Electric.
Järnpulver, mineraler och legeringar blandas
sedan enligt kundernas egna specifikationer.
Den färdiga blandningen kallas flux. Andelen
järnpulver i en flux kan variera från några procent ända upp till 80 procent.
TILLVERKNING AV RÖRTRÅD utförs i en kontinuerlig
process. Ett tunt stålband formas genom valsning till en U-profil som fylls med flux. U-profilen formas därefter till ett rör som minskas till
önskad diameter genom valsning och dragning.
Den färdiga rörtråden, fylld med fluxblandningen, har normalt en diameter på 1,2 millimeter.
– Priset för rörtråd har de senaste åren blivit
mer konkurrenskraftigt, vilket har gjort produkten allt populärare. Ungefär 30 000 ton
järnpulver till rörtråd säljs globalt varje år och
Höganäs har halva den marknaden, säger
Thomas Luckmeier.
Rörtrådssvetsning används främst inom
varvs- och offshoreindustrin, men ökar även
inom andra segment, exempelvis brokonstruktion.
– Vi håller en ständig dialog med våra kunder
för att kunna tillgodose deras önskemål. Det
kan handla om specifika krav på järnpulvret
eller olika legeringar de efterfrågar till sin flux,
säger Thomas Luckmeier.
FAKTA
 Pulver: järnpulver
 Produkt: flux för svetsrörtråd
 Slutkunder: skeppsvarv, byggföretag och
svetsföretag
HÖGANÄS INSIKT #2/2015
7
AVSÄNDARE:
HÖGANÄS AB
BRUKSGATAN 35
263 83 HÖGANÄS
TEXT HANNA JOHANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON
Vad vill du se på invallningen?
HÖGANÄSBOR SVARAR
Insikt skickade ut en reporter för att fånga några Höganäsbors åsikter.
Bjarne Nielsen.
Johanna Wictorson.
Lina Andersson.
Anders Quick.
Kerstin Larsson.
– Jag brukar gå uppe på
vallen så gott som dagligen
när jag rastar mina hundar
och tycker att här är fint som
det är. Men lite växtlighet
hade kanske varit trevligt.
Det hade varit bra för fågellivet också.
– Jag är nyinflyttad till Höganäs och har inte tänkt så
mycket på hur invallningen
såg ut tidigare, även om jag
går förbi här då och då. Det
hade kanske varit fint med
lite blommor?
– Jag går här varje dag och
tycker att invallningen är
mysig. Ibland tar vi med oss
fika och har picknick. Utsikten mot havet är så fin. Vi
var nyligen på Öland och där
hade det planterats mycket
blommor. Det hade varit fint
här också.
– Jag tycker att invallningen
är jättebra, men kanske
skulle man plantera lite
träd för att skymma sikten
in till Höganäs AB och industriområdet ännu mer? Till
exempel poppel, eller något
träd som tål att utsättas för
vädret här.
– Invallningen är bra, den
skyddar mot blåsten. Här är
så skönt att gå eftersom det
inte är någon bebyggelse
längs vägen. Jag tycker inte
att här behövs någonting
mer, det finns gott om vilda
blommor, det räcker.
Mer läsning på webben
www.hoganas.com/insikt
Du har väl inte glömt att kika in på Insikts
webbsida? Här finns nyheter och information om
Höganäs AB, allt från närmiljö och produktion till
företagets verksamhet i stort.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få
nyheterna direkt i din mejl. Har du frågor kan du
höra av dig till: insikt@hoganas.com
insikt
 FÖLJ MED I ARBETET
De senaste nyheterna kring Höganäs
miljöarbete läggs ut löpande. Det
gäller också dokument som ingår i
miljöprövningen.
 SÄG VAD DU TYCKER!
Vi vill gärna höra vad du tycker om
Höganäs. För fram din åsikt i artiklarnas
kommentarsfält.
 NYHETERNA DIREKT I MEJLEN
Starta en prenumeration på vårt
nyhetsbrev. Det är ett säkert sätt att hålla
sig uppdaterad om Höganäs verksamhet.
ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HÖGANÄS FRÅN HÖGANÄS AB • NUMMER 2/2015
Ansvarig utgivare: Melker Jernberg, vd Höganäs AB. Redaktör: Ulrika Rask-Lindholm, Corporate Communications.
Kontakta oss gärna via e-post insikt@hoganas.com, webbplatsen www.hoganas.com/insikt eller telefon 042-33 80 00.
Redaktionell produktion: Spoon, Göteborg, www.spoon.se. Projektledare: Lisa Lundqvist.
Formgivning: Justus Hultgren Tryck: Elanders, Falköping. © Höganäs AB, Juni 2015.
1078HOGSE