Plan för diskriminering och kränkande behandling
UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskola Peterslunds förskola Ansvarig för planen Förskolechef: Planens giltighetstid: Förskolechef Gunilla Källmark Biträdande förskolechef Agneta Andersson 2015-06-30 till 2016-06-30 Utbildning & lärande 2015-2016 1 2 (22) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och ha tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. 3 (22) 2. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN Utvärderingen av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen. 2.1. Föregående periods åtgärder Målet för åtgärden/önskvärd effekt Lek utomhus Att alla barn ska känna sig trygga på gården Vi ska sprida ut barngrupperna mer Att det ska finnas aktiviteter som lockar på våra olika gårdar för att få en barnen. lugnare lämning, framförallt bland de yngre barnen. Pedagogerna ska fördela sig mer över gården, framförallt ska vi fokusera oss på våra dolda ställen. Vi ska förbättra vår utomhusmiljö så att den lockar till lek på andra ställen och för att få våra dolda ställen mindre attraktiva. Hur barnen talar till varandra vi ska fortsätta att arbeta med våra trivselregler, vår värdegrund och kompissolar varje terminsstart. Vi pedagoger ska sprida ut oss ännu mer i den fria leken för att lättare kunna höra barnens språkbruk mot varandra. Vi fortsätter att markera att vi inte accepterar ett språkbruk som kan upplevas nedsättande och respektlöst. Pedagogerna ska vara goda Att alla ska veta hur man talar respektfullt med varandra. Få ett mer vårdat språk bland barnen. Effekt/hur blev det Vi har börjat dela upp oss och sprida ut oss mer på våra gårdar. Detta har medfört ett lugnare klimat på gården och barnen är gladare när de blir lämnade vilket vi tolkar som att de är tryggare när vi delar upp oss. Pedagogerna behöver fortfarande sprida ut sig mer på gården. Barnen har aktiviteter som de sysselsätter sig med när vi är utomhus. Dock kan vi pedagoger bli bättre på att ha aktiviteter som är vuxeninitierade där barnen kan delta om och när de önskar. Språkbruket har förbättrats bland barnen och nu hör vi sällan nedsättande eller kränkande språk bland dem. 4 (22) förebilder. Genus Genom diskussioner på APTmöten och genom att läsa litteratur ev. föreläsning om genus kommer vi att fylla på vår kunskap om genus. Enhetens utvecklingsgrupp har fått uppdrag att arbeta vidare med genusarbetet. Modersmål Vi ska arbeta för ett mer samarbete med modersmålspedagogerna. Enhetens utvecklingsgrupp har fått uppdrag att arbeta vidare med modersmålsarbetet. Att alla ska bli mer medvetna om hur vi motverkar traditionella könsmönster. Att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och får kännedom för andra kulturer. Arbetet med genus har först under vårterminen (april) startats upp med en föreläsning för samtliga pedagoger. Även i enhetens utvecklingsgrupp har arbetet med genus precis startat. Detta medför att vi än så länge inte kan se några effekter i vår verksamhet. Arbetet med modersmål har startat upp under vårterminen dels genom en kurs (Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan, 7,5 HP) för enhetens utvecklingsgrupp samt en planeringsdag (mars) för samtliga pedagoger. Effekten av detta är att vi har upptäckt att vi har en väldigt enspråkig miljö på alla våra avdelningar och vi arbetar för att förändra detta. 2.2. Medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen av planen? RUTA Ja/ Nej Nej Varför Planen förankrades hos barnen i värdegrundsarbetet. Via värdegrundsarbetet gavs barnen möjlighet att diskutera och samtala om exempelvis trivselregler, hur man är mot andra människor samt språkbruk. 5 (22) 3. FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten. 3.1. Förskolans/skolans prioriterade insatser Områden 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsidentitet eller könsuttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder Insats Varje termin startar med värdegrundsarbete tillsammans med barnen, vilket sedan sker kontinuerligt under hela terminen. Pedagoger och barn diskuterar fram gemensamma trivselregler om hur vi ska vara mot varandra Varje pedagog ska vara en bra förebild och motverka och agera vid all form av diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen (ange nummer) Ansvar/person anges Tidsplan 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsidentitet eller könsuttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder Pedagogerna Läsåret 2015-2016 Uppföljning när och hur Avdelningsmöten, kontinuerligt Utvärderingar från föräldrar 1 gång per termin Barnintervjuer 1 gång per termin Revidering av mallen 2016 6 (22) Alla barn oavsett kön ges möjlighet till inflytande och delaktighet i verksamheten genom exempelvis barnråd. Miljön ska inspirera alla barn och materialet och aktiviteterna utgår från barnens intressen och inte dess kön. Genom projektgrupper som utgår från barnens intressen samt aktivitetstavlor ges barnen möjlighet att samspela med andra barn utifrån ett gemensamt intresse oberoende av kön. Pedagogerna ser det kompetenta barnet och vad barnet kan och dess styrkor. Pedagogerna respekterar alla barn oavsett deras könsidentitet eller könsuttryck. Förskolan erbjuder utklädningskläder som ger barnen möjlighet att prova olika roller. 2. Kön Pedagogerna Läsåret 2015-2016 3. Könsidentitet eller uttryck Pedagogerna Läsåret 2015-2016 Avdelningsmöten, kontinuerligt Utvärderingar från föräldrar 1 gång per termin Barnintervjuer 1 gång per termin Revidering av mallen 2016 Avdelningsmöten, kontinuerligt Utvärderingar från föräldrar 1 gång per termin Barnintervjuer 1 gång per termin Revidering av mallen 2016 7 (22) Pedagogerna pratar om världen och om människorna som bor där. De barn som vill får lära pedagoger och andra barn ord och siffror på sitt modersmål. Pedagogerna börjar använda ordet hemkultur för att på så sätt kunna lyfta varje barn kultur och inte enbart de med annat etniskt ursprung än svenskt. Pedagogerna uppmärksammar FNdagen och arbetar extra med barnkonventionen den veckan. 4. Etnisk tillhörighet Pedagogerna uppmärksammar olika traditioner och högtider samtidigt som vi belyser att man gör på olika sätt i olika familjer och kulturer. Förskolan erbjuder specialkost som passar allas religioner. Verksamheten anpassas för att alla barn ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Pedagogerna samarbetar med föräldrar och berörda instanser för att ge barnen bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Pedagogerna ser det kompetenta barnet och vad barnet kan och dess styrkor. Berörda pedagoger får kontinuerlig handledning och fortbildning. 5. Religion eller annan trosuppfattning Pedagogerna Läsåret 2015-2016 Pedagogerna Läsåret 2015-2016 6. Funktionsnedsättning Pedagogerna Biträdande förskolechef Läsåret 2015-2016 Avdelningsmöten, kontinuerligt Utvärderingar från föräldrar 1 gång per termin Barnintervjuer 1 gång per termin Revidering av mallen 2016 Avdelningsmöten, kontinuerligt Utvärderingar från föräldrar 1 gång per termin Barnintervjuer 1 gång per termin Revidering av mallen 2016 Avdelningsmöten, kontinuerligt Utvärderingar från föräldrar 1 gång per termin Barnintervjuer 1 gång per termin Revidering av mallen 2016 8 (22) Alla familjer bemöts likvärdigt och med respekt oavsett sexuell läggning Begreppet vårdnadshavare används på våra blanketter med respekt inför olika familjekonstellationer. 7. Sexuell läggning Alla barn oavsett ålder ges möjlighet 8. Ålder till inflytande och delaktighet i verksamheten genom exempelvis barnråd. Pedagogerna ser det kompetenta barnet och vad barnet kan och dess styrkor. Pedagogerna Läsåret 2015-2016 Pedagogerna Läsåret 2015-2016 Avdelningsmöten, kontinuerligt Utvärderingar från föräldrar 1 gång per termin Barnintervjuer 1 gång per termin Revidering av mallen 2016 Avdelningsmöten, kontinuerligt Utvärderingar från föräldrar 1 gång per termin Barnintervjuer 1 gång per termin Revidering av mallen 2016 9 (22) 4. KARTLÄGGNING Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. 4.1. Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat Kartläggningsmetoder: Observationer och barnintervjuer. Pedagogernas diskussioner på avdelningsmöten, APT-möten och i förskolans utvecklingsgrupp. Dagliga samtal med barn. Genom incidentrapporter. Föräldramöten, föräldraenkäter. Hur barn och föräldrar involveras i kartläggningen: Pedagogerna genomför samtal och intervjuer med barnen. Pedagogerna observerar barnen i den dagliga verksamheten för att förekomma trakasserier och kränkningar. Föräldrarna ges möjlighet att medverka via olika typer av forum såsom enkäter, daglig kontakt och utvecklingssamtal. Hur personalen involveras i kartläggningen: Alla pedagoger deltar genom diskussioner på avdelningsmöten och på APT-möten. Diskussionerna sammanställs sedan av utvecklingsgruppen som skriver mallen. 4.2. Områden som berörts i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning 10 (22) Ålder 4.3. Redovisning av kartläggningens resultat och analys Klagomål från föräldrar har inkommit till både pedagoger och biträdande förskolechef. Klagomålen gäller pedagoger som står i klungor och pratar med varandra istället för att vara med barnen. Några föräldrar känner att de inte blir mottagna på morgnarna när de lämnar sitt barn. Vi behöver således sprida ut oss mer och se till så att alla föräldrar känner att de blir mötta när de både lämnar och hämtar sitt barn. Arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet har startat. Förskolan har haft en planeringsdag med tillhörande föreläsning inom ämnet samt att utvecklingsgruppsledarna i området går en kurs via Förskolelyftet. Under planeringsdagen genomförde vi en miljöobservation på förskolan med fokus på flerspråkighet och interkulturalitet. Vi upptäckte att vår miljö till stor del är enspråkig och inte speglar de barn vi har. Vi har även diskuterat begreppet hemkultur och att vi vill lyfta varje barns hemkultur. Diskussioner under dagen tydliggjorde även att vi behöver förbättra samarbetet med modersmålspedagogerna. Skolverket har via sin granskning av kommunala förskolor sett att arbetet med genus och genusrelaterade frågor behöver förbättras. Detta har även vi pedagoger uppmärksammat att vi behöver lyfta på vår förskola. 11 (22) 5. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts. 5.1. Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan Insats Verksamhetsform Införande och vidareutvecklande av koordinatorsystem. Göra utelådor. Utomhus Vid introduktionen pratar pedagogerna och föräldrarna om hemmets regler, normer, rutiner, traditioner etc. Avdelningarna bjuder in till föräldrafika 1-2 gånger per läsår där möjlighet finns att ta reda på mer om varje barns hemkultur. Flerspråkighet och interkulturalitet Flerspråkighet I varje hus ska det synas vilka modersmålspedagoger som arbetar och interkulturalitet hos oss. En tavla på modersmålspedagogerna ska finnas i hallen. Mål att uppnå/önskvärd effekt Ansvar/person Tidsplan Pedagogerna sprider ut sig på gården och har fokus på barnen. Pedagogerna erbjuder barnen olika typer av aktiviteter och material. Varje arbetslag ska ta reda på så mycket som möjligt om varje barns hemkultur. Arbetslagen Läsåret 2015-2016 Varje arbetslag ska synliggöra modersmålspedagogerna och deras arbete. Arbetslagen Uppföljning när och hur Arbetslagen Läsåret 2015-2016 Läsåret 2015-2016 Avdelnings- och blockmöten, kontinuerligt APT i augusti bestäms vem som gör vad till utelådorna. Följs sedan upp i utvecklingsgruppen Avdelnings- och blockmöten, kontinuerligt Utvecklingsgruppen. Avdelnings- och blockmöten, kontinuerligt Utvecklingsgruppen. 12 (22) Pedagogerna på respektive avdelning dokumenterar det arbete som modersmålspedagogerna gör med barnen. Dessa sätts sedan upp så att föräldrar kan ta del av det. Vi ska läsa litteratur som kan inspirera oss. Diskussioner i olika forum så som APT, avdelningsmöten samt i utvecklingsgruppen. Genus Alla pedagoger ska bli medvetna om hur vi kan arbeta för att främja olika sätt att göra kön på. Utvecklingsgruppen Läsåret 2015-2016 Avdelnings- och blockmöten, kontinuerligt Utvecklingsgruppen. 13 (22) 6. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Se Vård & bildnings rutin för anmälan om kränkande behandling och definitioner och begrepp ur Allmänna råd LÄNKAR 6.1. Rutiner – information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Policy På vår förskola tolereras ingen kränkande behandling eller trakasserier av något slag. Nolltolerans. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling – Vi ska finnas i barnens närhet för att upptäcka trakasserier och kränkningar. – Vi observerar leken och samtalar med barnen om något sker genom öppna frågor till båda parter. – Daglig kontakt mellan förälder och pedagog gör att trakasserier och kränkande behandling kan upptäckas tidigt och åtgärdas. – Arbetslaget för regelbundna samtal om barnets utveckling, trygghet och trivsel. – Ingen händelse är obetydlig. Barn och föräldrar kan vända sig till: – I första hand kan barnen vända sig till pedagogerna på sin egen avdelning. Barnen kan även vända sig till vilken vuxen som helst på förskolan. "Alla barn är allas barn". Kommunikationsformer är samtal och dialog. - Vårdnadshavarna ska i första hand vända sig till pedagogerna på sitt barns avdelning. De kan även vända sig till annan personal som sett vad som hänt eller som de känner förtroende för. Forum är daglig kommunikation, utvecklingssamtal och föräldramöten. Kommunikationsformer är samtal, dialog eller skriftlig anmälan till Vård och Bildning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Det är viktigt att ett barn tas på allvar när det visar tecken på att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form. Vi lyssnar till varje barn för att höra deras version av konflikten. Vi bekräftar känslor som finns: ”Jag förstår att du är arg, ledsen, besviken…” Vi ställer Hur frågor som: Hur hade du kunnat göra istället? Hur kan du göra det bra igen? Barnen ges då möjlighet att reflektera över sitt och andras agerande samt komma med förslag på hur man kan göra istället. Visar och pratar med barnet om att beteendet inte är acceptabelt. 2. Tar upp händelsen i arbetslaget. 3. Informerar biträdande förskolechefen, Agneta Andersson. 14 (22) 4. Informerar vårdnadshavarna om vad som hänt. 5. Biträdande chef informerar förskolechefen, Gunilla Källmark som dokumenterar händelsen. 6. Biträdande chef informerar alla pedagoger på förskolan vid APT-möten. 6.2. Rutiner för personalens respektive chefs skyldighet att anmäla Den pedagog, eller annan personal på förskolan som får kännedom om kränkande behandling på förskolan anmäler till biträdande förskolechefen. Biträdande chef anmäler muntligen eller via e-post till förskolechef som fyller i ett webb formulär så att anmälan kommer till huvudmannen. Förskolechefen är sedan skyldig att utreda omständigheterna kring händelsen. Barn som far illa: Personal som misstänker att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd kontaktar biträdande chef som är skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. 6.3. Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling Rutiner för utredning, åtgärder och uppföljning Biträdande förskolechef ansvarar för att: - Arbeta förebyggande - Planen arbetas fram, hålls aktuell, introduceras för nyanställda, utvärderas och följs upp. - Händelserna dokumenteras - Stöd ges till barn och personal som utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. - Åtgärda. - Uppföljning Personalen ansvarar för att: - Omedelbart agera mot diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. - Rapportera till biträdande förskolechef om de får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. - Föra en dialog med vårdnadshavarna. - Arbeta förebyggande - Åtgärda - Uppföljning Rutiner för dokumentation – Dokumentationen ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av händelsen och aktuella åtgärder. – Dokumentationen ska ansvaras av berörd personal och ske i direkt anslutning till händelsen. 15 (22) – Dokumentationen lämnas till biträdande chef som i sin tur överlämnar till förskolechefen. 6.4. Rutin när personal har kränkt barn/elever 1. Sätta stopp för agerandet. 2. Ta den berörda vuxna åtsidan, ifrågasätt agerandet och lyssna in problemet. 3. Upprepas händelserna ska berörd biträdande förskolechef informeras som ska vidta åtgärder. Åtgärderna ska dokumenteras. Om förskolechef/rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder. 6.5. Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan – datum – planen påbörjas att revideras och utvärderas varje år i april/maj för att vara klar sista juni. Det arbetet gör utvecklingsgruppen. – varje år i mars/april genomförs en kartläggning inför den nya planen med barnintervjuer, föräldraenkäter och observationer. Det gör alla pedagoger. – på APT-mötet i maj går vi igenom kartläggningens resultat med hela personalgruppen 16 (22) 7. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE 7.1. Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Barnen deltar genom observationer, intervjuer och i de dagliga samtalen om hur vi är mot varandra. De deltar också genom att arbeta med vårt värdegrundsarbete som pågår kontinuerligt under hela året. Då arbetar vi tillsammans med våra kompissolar och diskuterar fram regler för hur vi alla, både barn och vuxna, ska vara mot och med varandra. 7.2. Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet All personal ska informeras om varför planen ska finnas, hur den ska upprättas, vad den ska innehålla och vad den ska leda till. All personal involveras i kartläggningsarbetet. Detta arbete ska diskuterats och analyserats i arbetslagen. All personal ska läsa och framföra åsikter om innehållet i planen innan den färdigställs. 17 (22) 8. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING Barnen/eleverna Planen förankras hos barnen i förskolans värdegrundsarbete. Vårdnadshavarna Vårdnadshavarna informeras på höstterminens föräldramöte om vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Alla nya vårdnadshavare informeras vid introduktionssamtalet om planen och vart de kan hitta den. Planen finns att läsa i varje avdelnings hall samt på vår hemsida. Personalen – alla som är verksamma inom utbildningen All personal ska känna till och aktivt arbeta med att planen mot likabehandling och kränkande behandling är ett levande dokument. Vi kommer att fortsätta att ha diskussioner som har med likabehandling att göra på vår veckoplanering och på APT-möten. Bilagor: 1. Definitioner och begrepp/Allmänna råd 2. Vård & Bildnings rutiner 18 (22) Bilaga 1, till plan mot diskriminering och kränkande behandling Skola/verksamhet: Ur Skolverkets allmänna råd – Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1. Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 19 (22) Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. 20 (22) Bilaga 2, Rutiner i samband med skolklagomål samt anmälan om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Detta gäller för: Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning Annan pedagogisk verksamhet 1. SKOLKLAGOMÅL enligt Skollagen, SFS 2010:800 I Skollagens 4 kap. 8 §, Kvalitet och inflytande, regleras att huvudmannen ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Det överlämnas till varje huvudman att bestämma hur klagomålshanteringen ska organiseras och hur informationen om klagomålsrutinerna ska lämnas. För att det inte ska råda någon tvekan om vad rutinerna innebär ska de, som Lagrådet också förordat, vara skriftliga. Rutinerna ska rikta sig såväl till huvudmannens interna organisation som till barn, elever, vårdnadshavare och andra som vill lämna klagomål. Huvudregeln bör vara att klagomål först lämnas till ansvarig rektor, förskolechef eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet, samt chef för annan pedagogisk verksamhet* för att därefter slussas vidare till huvudmannen. För att rutinerna ska fungera på det sätt som är avsett är det givetvis nödvändigt att informationen om klagomålsrutinerna lämnas på sådant sätt att de blir kända för de som vill lämna klagomål. Det kan till exempel vara via huvudmannens hemsida eller i riktad information i samband med läsårsstarten. *Skollagen 25 kap. 8 § Rutin Styrelsen för vård och bildning (SVB) beslutar att förskolechef/rektor eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet och chef för annan pedagogisk verksamhet mottar och utreder klagomålen samt vidtar eventuella åtgärder. Dessa uppgifter kan inte delegeras vidare. Är klagomålet riktat mot enhetens chef lyfts handläggningen till närmast överordnad chef. Alla Skolklagomål ska registreras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem DokÄ. Statistik sammanställs av handläggare på Vård & bildnings kansli och redovisas Styrelsen för vård och bildning 2 ggr/år i samband med bokslut och delårsbokslut. 21 (22) Dokumentstöd Blankett för anmälan finns på Uppsala kommuns webbplats Uppsala.se och Vård & bildnings marknadsföringswebb. Länkar till dessa ska finnas på samtliga hemsidor för pedagogisk verksamhet. Broschyr med anmälningsblankett ska finnas på samtliga enheter. Blankett för utredning och uppföljning finns på kommunens interna webbplats; Insidan. All dokumentation läggs i DokÄ. Skolklagomål som lämnas via www.uppsala.se och http://vardochbildning.uppsala.se/ Webbformulär för skolklagomål ska finnas på dessa webbplatsers första sida samt på alla hemsidor för pedagogisk verksamhet. Formulären landar i Vård & bildnings officiella brevlåda. Registrering sker i DokÄ av handläggare på Vård & bildnings kansli. Bekräftar mottagandet till den som klagat. Handläggaren vidareförmedlar klagomålet till ansvarig: förskolechef, rektor, chef annan pedagogisk verksamhet med kopia till Affärsområdeschef. Chefen utreder. Dokumenterar i DokÄ. Vidtar åtgärder vid behov. Dokumenterar i DokÄ. Följer upp med dem som framfört klagomålen. Dokumenterar i DokÄ. Återrapporterar till handläggare på Vård & bildnings kansli. Handläggaren avslutar ärendet i DokÄ Handläggning av skolklagomål som lämnas direkt till förskolechef, rektor och chef för annan pedagogisk verksamhet Ansvarig chef tar emot och öppnar ärendet i DokÄ eller skickar det för registrering och diarieföring till handläggare på Vård & bildnings kansli. Handläggning enligt ovan. 22 (22) 2. ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING enligt Skollagen, SFS 2010:800 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 6 kap.10 §. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Det vill säga, skyldighet för all personal att anmäla till förskolechef, rektor etc. samt förskolechefs/rektors skyldighet att anmäla till Styrelsen för vård och bildning. Bestämmelser om utredning- och åtgärdsskyldigheter finns i 2 kap. 7 § diskrimineringslagen. För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Rutin Styrelsen för vård och bildning (SVB), beslutar att förskolechef, rektor eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet samt chef för annan pedagogisk verksamhet mottar anmälan och skyndsamt utreder och vidtar åtgärder. Dessa uppgifter kan inte delegeras vidare. Är anmälan riktat mot enhetens chef lyfts handläggningen till närmast överordnad chef. Alla anmälningar ska registreras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem DokÄ och sammanställas av handläggare på Vård & bildnings kansli och anmälas till Styrelsen för vård och bildning vid nästkommande sammanträde.
© Copyright 2025