Teknikföretagens årsberättelse 2014
20 14 årsberättelse Vd-0rd – Ny regering men samma utmaningar – 2 ekonomisk analys – Krig och prisfall under dramatiskt år – 4 arbetsrätt – Ett år utan nära förestående riksavtalsförhandlingar – 8 arbetsmiljö – Ökad användning av sanktionsavgift i ny arbetsmiljölagstiftning – 12 industriell utveckling – Industri, innovation och välstånd – 16 affärsjuridik – Nya viktiga avtalsprojekt inom Orgalime – 22 regional medlemsservice – Nära kontakt i regional service – 24 teknikföretagens branschgrupper – TEBAB växer och knyter ihop banden – 26 Fakta om Teknikföretagen – 28 Förtroendevalda – 29 Förvaltningsberättelse – 30 Årsredovisning – 31 Revisionsberättelse – 48 Foto: Eva Lindblad Teknikföretagen är en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer med 3 700 medlemsföretag vilka står för en tredjedel av Sveriges export. Bland våra medlemmar finns globala företag som Ericsson, Scania, ÅF, ABB och Volvo men de allra flesta är betydligt mindre. Gemensamt är att de utvecklar varor och tjänster i världsklass och att nästan all försäljning sker i global konkurrens. Vårt uppdrag är att ge medlemsföretagen bästa möjliga konkurrensförutsättningar. 2014 kom att kallas supervalår med såväl valet till Europaparlamentet i maj som det svenska valet i september. Från ett svenskt perspektiv medförde detta påtagliga förändringar. I EU-valet gick både Sverigedemokraterna och Miljöpartiet starkt framåt och Feministiskt Initiativ kom in på den politiska banan. Det svenska valet ledde som bekant till regeringsskifte där Socialdemokraterna och Miljöpartiet regerar med stöd av Vänsterpartiet. Det osäkra parlamentariska läget resulterade dock i att regeringen och allianspartierna ingick den så kallade decemberöverenskommelsen för att undvika extra val och skapa förutsättningar för regeringens fortsatta arbete. För Teknikföretagen innebär de nya poli- vd-ord tiska förhållandena i sak inte några förändringar. Våra mål och arbetsmetoder är desamma även om vi förstås kommer att få stifta nya bekantskaper. Det är inte bara i regeringskansliet som det skett förändringar utan även i riksdagen eftersom nästan 30 procent av ledamöterna är nya. Den internationella konjunkturen fortsatte att vara svag under 2014. Obalanser i stora länders ekonomi – inte minst i Europa – en sjunkande tillväxttakt i Kina och övriga Asien och politisk oro med allvarliga terrordåd och flera väpnade konflikter, har alla bidragit till svag efterfrågan. Vilket förstås är särskilt känsligt för ett så exportberoende land som Sverige med liten hemma marknad. Prognoserna inför 2015 har inte förbättrats i någon större utsträckning, varför det inte syns någon reell uppgång i investeringar och produktion. Likväl har många teknik företag visat fortsatt goda resultat men det har företrädesvis berott på företagens verksamhet i andra länder och på genomförda besparings åtgärder härhemma. En ljuspunkt är dock uppgången i USA och den satsning man där gör för att förbättra förutsättningarna för industrin. En viktig möjlighet i det sammanhanget är de frihandelsförhandlingar – TTIP – som förs mellan EU och USA. Vi har tillsammans med fack och arbetsgivare inom industrin enats om ett gemensamt uttalande till stöd för dessa förhandlingar. Handel på en öppen världsmarknad är avgörande för tilltro, tillväxt, social stabilitet och utveckling av demokrati och mänskliga rättigheter. Det är med sådana omvärldsförutsättningar som vi går in i den avtalsrörelse som ska leda Ny regering men samma utmaningar fram till nya avtal i mars 2016. En för handlingsomgång som kan komma att bli besvärlig även om arbetsgivarorgani- sationerna inom industrin och inom Svenskt Näringsliv är mer samspelta än på länge. Men många grupper på arbetsmarknaden kräver extra lönesatsningar utöver industrinormen samtidigt som trovärdigheten för att Riksbanken ska hålla det fastlagda inflationsmålet är alltmer ifrågasatt efter en lång period av låg inflation och varierande växelkurs för den svenska kronan. Om exportindustrin belastas med höga kostnadsökningar minskar den internationella konkurrens kraften och det i sin tur minskar utrymmet för Sveriges välfärdsutveckling. Vid sidan av att noga följa den ekono miska utvecklingen och förbereda oss för avtalsförhandlingarna har vi fortsatt att bredda och fördjupa vårt påverkansarbete med branschfrågorna. Under 2014 har vi, tillsammans med referensgrupper inom en mängd områden, arbetat fram ett förslag till en industristrategi för Sverige – Industri, innovation och välstånd. Den ligger till grund såväl för vårt uppdaterade näringspolitiska program som för vårt påverkans arbete i olika delfrågor. Stora delar av strategin har sin grund i de industrisamtal som vi inom ramen för samarbetet inom Industrirådet förde med Alliansregeringen under 2013 och 2014. Industrisamtal som vi räknar med kommer att fortsätta även under kommande år. I Sverige har den politiska debatten svängt från att länge nästan uteslutande ha handlat om arbetslösheten och då främst hur den drabbat unga och utrikes födda, till att fokusera på invandring, flyktingmottagande och integration. Självklart finns det brister och utmaningar i det sätt som Sverige hanterar immigrationen på, men i debattens kölvatten förekommer en hel del oförblommerad främlingsfientlighet, ibland till och med uttalanden som för tankarna till rasism. För Teknikföretagen är detta helt oacceptabelt. Vi står upp för ett fritt och humanistiskt samhälle, för människors rätt att få röra sig över gränser, att få pröva sina möjligheter och där alla har samma värde oavsett bakgrund. Detta är själva förutsättningen för marknadsekonomin som är plattformen för våra medlemsföretag. Därför har vi fortsatt att engagera oss i hur fler ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Det gäller såväl för redan boende i Sverige som för dem som söker sig till vårt land. Vi har bland annat pekat på hur höga ingångslöner och höga trösklar till arbetsmarknaden negativt påverkar möjligheterna för att kunna få ett första jobb. Att diskutera hur delar av arbetsrätten och framför allt lagen om anställningsskydd försvårar detta viktiga mål, är och kommer att vara en långsiktigt viktig fråga för Teknikföretagen. Det handlar både om att kunna få tillgång till kompetenta och engagerade medarbetare i företagen och samtidigt motverka segregation och utanförskap i samhället. Svensk arbetsmarknad behöver ett regelverk anpassat till nutida förutsättningar och som både erbjuder flexibilitet för företagen och trygghet för medarbetarna. Under 2014 blev Tekniktjänstearbets givarna verklighet. Därigenom har Teknik företagen fått ytterligare ett ben att stå på. Här hoppas vi att allt fler nya företag i gränslandet mellan tjänster och produktion ska känna sig välkomna och hemma. Under 2014 har industrins arbetsgivar parter arbetat målinriktat för att skapa en ökad samverkan. Både för att bli mer sam spelta inför avtalsförhandlingarna men också för att öka genomslagskraften i påverkansarbetet. Projektet Industrin tar matchen som syftade till att till valrörelsen 2014 få ökad medvetenhet om industrins betydelse för tillväxt och välfärd, har burit frukt. Både inför valet – inte minst under Almedalsveckan där vi för andra året i rad hade ett gemensamt industriområde – och efter, är det alltfler politiker som talar om industrin som samhällsekonomisk motor och allmänheten har också fått ökad förståelse för industrins betydelse. Detta bäddar förstås för ökat gehör i vårt påverkansarbete för internationellt harmoniserade regelverk, satsningar på forskning och kompetensförsörjning och andra angelägna områden. Likaså är förståelsen viktig när vi kommer till frågor som lönebildning, anställningsvillkor och utveckling av arbetsrätten. Vårt eget långsiktiga arbete med attityd förändring och engagemang i skola och utbildning går också vidare. Projekten Teknikspanarna, Problemlösarna och Ingenjörsvägen fortsätter och vi är fortsatt djupt engagerade i Teknikcollegearbetet som drivs med Industrirådet som huvud- man. TV4 fortsätter med vår satsning “Felix stör en ingenjör” och sänder en ny säsong under 2015. Teknikföretagen har fler medlemmar än någonsin. Vi har stor och engagerad närvaro på de arenor som är viktiga för våra medlemmar och vi vet att både politiker och allmänhet i allt högre omfattning förstår sambandet mellan industrins konkurrenskraft och välstånd. Men för att vara framgångsrika måste vi fortsätta arbetet med att driva industrins framtidsfrågor. Varje dag, året om. Åke Svensson 3 EKONOMI Krig och prisfall under dramatiskt år Med Vladimir Putins hjälp behöll lågkonjunkturen greppet över Europa också under 2014. Rysslands krig i Ukraina var det som tidigt på året satte stopp för en annars begynnande återhämtning. Året blev dramatiskt på flera sätt, med nollräntor, snabba valutarörelser, ras i bland annat oljepriset. För teknikindustrin i Sverige minskade produktionen och antalet anställda ytterligare. Konjunkturen vände återigen ned i Europa under våren i samband med att Ryssland annekterade Krim. Den fortsatta krigföringen i Ukraina med ryska trupper och material, har eskalerat under resten av året och varit ett orosmoment som påverkat ekonomin betydligt mer än den direkta konfliktens konsekvenser. Särskilt omfattande är de negativa konsekvenserna för Ryssland men också för övriga Europa, ett Europa som annars visade en del tecken på att vara på väg att stabiliseras. Raset för den ryska ekonomin har kraftigt minskat handeln med Europas östra delar och störningarna har medfört prisfall på en rad olika produkter. Den så kallade Islamska Statens framfart i Mellanöstern och ökad krigsföring i flera afrikanska stater är ytterligare exempel på ett år med tilltagande konflikter där extremt många människor är och har varit på flykt. I USA har däremot framgångarna för ekonomin fortsatt, siffrorna för arbetslösheten stadigt minskat och sysselsättningen ökat i god takt för fjärde året i rad. Skillnaderna mellan den ekonomiska utvecklingen i USA och Europa slog under årets senare del igenom i form av en mycket kraftig uppgång av dollarkursen. Inte bara valutarörelserna har varit extrema. Konsekvenserna av det i USA kraftigt ökade utbudet av skifferolja och skiffergas fick oljepriset att närmast kollapsa i slutet av året. Även Kinas minskade import efterfrågan på material till stålindustrin har kraftigt sänkt världsmarknadspriset på järnmalm, vilket inte minst påverkat svenska LKAB kraftigt. För industrin i Sverige som är starkt beroende av marknaderna i Europa, var det i första hand den svaga efterfrågan som resulterade i att produktionen fortsatte att minska, nu för fjärde året i rad. Med en industri som därtill är mycket inriktad på investeringar har krig och prisfall haft stor negativ inverkan på efterfrågan. Den svenska kronan har minskat i värde på grund av att den amerikanska dollarn dragit iväg men också som följd av att Riksbanken bättre än tidigare följt ECB och sänkt styrräntan. Det har lett till att exportindustrin under årets senare del fått klart bättre betalt räknat i svenska kronor. Industrins producentpriser föll dock kraftigt i slutet av året under inverkan av fallet i råvarupriser då dessa nedgångar i flertalet fall skickats vidare till företagens kunder. Det har på likartat sätt även skett bland konkurrenter i Europa och USA. 5 Exportens värde steg – men blev minus i volym Värdet av svensk teknikexport ökade under året med 7 miljarder SEK, men det blev en minskning mätt i volym. Importen av teknik ökade samtidigt med inte mindre än 35 miljarder SEK i värde med följden att handelsbalansen minskade med stora belopp. Handelsbalansen med varor är tack vare teknikexporten fortfarande positiv, men minskade från 52 ned till låga 13 miljarder SEK 2014. Ökade lönekostnader och färre jobb Ytterligare ett problem för industrin i Sverige var att lönerna också under 2014 realt ökade betydligt mer än avsett. På grund av nollinflationen blev de nominella löneökningarna på samma sätt som de två föregående åren en real höjning i samma storleksordning. Bra för dem som har jobb men samtidigt reala kostnads höjningar för företagen med negativ inverkan på företagen och på sysselsättningen. Teknikindustrin minskade antalet anställda med i genomsnitt närmare 2 procent eller med 5 000 personer under 2014. Vart tog produktivitetstillväxten vägen? Industrin i Sverige har haft en successiv nedgång i produktionen under hela fyra år, inräknat 2014. De tre senaste åren har produktionsnedgången i teknikindustrin till och med varit större än nedgången Konsumentpriser (KPI) och Industrins producentpriser (PPI) Sverige 110 Index 2007 = 100 KPI 108 106 104 PPI 102 100 98 96 94 92 feb.07 feb.08 feb.09 feb.10 feb.11 feb.12 feb.13 feb.4 feb.15 Källa: SCB Produktion per arbetad timme för tillverkningsindustri i Sverige. Bas NR 25% Årlig procentuell förändring 20,7% 20% 15% 10,5% 10% 8,9% 9,7% 7,4% 5,5% 5% 3,3% 3,4% 2,6% 0,2% 0% - 1,7% -5% -10% -15% - 3,4% - 3,3% - 8,9% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014p Källa: SCB NR för tillverkningindustri enl. ENS 2010. Beräkningar Teknikföretagen E ko n o mi i antalet anställda. Teknikindustrin har tidigare under lång tid och över konjunkturcykler i genomsnitt presterat 4,5–5,0 procents ökad produktivitet per år. Att som nu under flera år sammantaget ha noll eller direkt negativa siffror framstår som ohållbart. Löner och andra kostnader har inte stått still och vinstmarginalerna har sjunkit flera år i rad. En delförklaring till den uteblivna produktivitetstillväxten kan vara att företagen faktiskt rustat sig för att möta en starkare efterfrågan än vad som sedan visat sig bli fallet och då är en fortsatt anpassning av antalet anställda att vänta framöver. En annan möjlig förklaring är att resurssättningen med rätt antal tjänstemän inte varit lika effektiv som när det gäller personal mer direkt kopplad till produktionen. Industrin genomgår en fortlöpande och påtaglig tjänstefiering där möjligen en hel del rationaliserings effekter återstår. Bättre avslutning än inledning på året Produktionen för teknikindustrin minskade med över tre procent i Sverige under året. Produktionsnivån var i de flesta branscher sjunkande. Då orderingången i slutet av året framstår som lite mer positiv än tidigare och att priserna på export även i slutet av året blev bättre, är intrycket att år 2014 trots en lång rad av besvikelser ändå avslutades bättre än det inletts. Produktion per arbetad timme för tillverkningsindustri exkl. tele och elektronik i Sverige. Bas NR 25% Årlig procentuell förändring 20,2% 20% 15% 10% 4,8% 5% 0% 8,2% 7,3% 5,1% 4,5% 3,9% 2,8% - 0,8% - 1,0% -5% - 1,1% - 4,0% - 4,3% -10% - 11,6% -15% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: SCB NR enl. ENS 2010. Beräkningar Teknikföretagen Produktionsvolym teknikindusti i EMU 20% Index 2010 = 100 Årlig förändring 110 15% Produktionsnivå, h. axel 10% 105 5% 100 0% -5% Årlig förändring produktionsnivå, v. axel -10% 95 90 -15% -20% 85 -25% -30% dec -08 dec -09 dec -10 dec -11 dec -12 dec -13 80 dec -14 Källa: Eurostat 7 Året 2014 präglades av eftervård av de 2013 tecknade treåriga avtalen. Eftersom avtalen just löpte på tre år fanns utrymme att lägga fokus även på annat än omedelbara förberedelser för nya avtalsförhandlingar. arbetsrätt Ett år utan nära förestående riksavtalsförhandlingar Under året har ett antal arbetsgrupper fortsatt arbetet med frågor som lämnades öppna efter avtalsförhandlingarna. Bland annat gäller det den praktiska tillämpningen av förtroendemannalagen samt hantering av diskriminerings- och trakasserifrågor på arbetsplatsen. Vi får anledning att återkomma till dessa när arbetet är klart. Ytterligare en fråga som behandlades i avtalsförhandlingarna var att Teknikarbetsgivarna, Sveriges Ingenjörer och Ledarna gemensamt skulle genomföra seminarier om processlöneavtal. Detta är löneavtal utan potter där lönen bestäms i ett lönesamtal mellan chef och anställd. Till seminarierna bjöds företrädare för bolagen samt från de lokala facken in. Sådana seminarier har genomförts i Lund, Göteborg, Stockholm, Linköping och Sundsvall. Sedan Industriavtalets tillkomst 1997 har de treåriga avtalen innehållit en möjlighet till uppsägning av det tredje avtalsåret. Någon sådan förtida uppsägning har aldrig skett inom industrin. En uppsägning av de nu löpande treårsavtalen skulle ha skett före den 30 september 2014. Utgångspunkten för möjligheten till förtida uppsägning är att den ska utnyttjas endast om grundläggande förutsättningar för avtalen väsentligen har ändrats. Inför avtalsförhandlingarna var bedömningen att det branta fallet i efterfrågan fram till 2012 skulle plana ut, och att medlemsföretagen därefter skulle stå inför en lång tidsperiod med mycket svag efterfrågan. Situationen bedömdes som allvarlig varför det var nödvändigt för parterna att skapa stabilitet genom avtal som möjliggjorde en lång planeringshorisont. Eftersom inga av dessa förutsättningar i grunden förändrats och då sannolikheten att förhandla fram väsentligt bättre avtal bedömdes som utomordentligt liten, valde Teknikarbetsgivarna att inte säga upp det tredje avtalsåret. Samma bedömning gjordes av samtliga parter på svensk arbetsmarknad och inget annat avtal heller blev uppsagt i förtid. En ny arbetsgivarförening – Tekniktjänstearbetsgivarna Den nya arbetsgivarföreningen Tekniktjänstearbetsgivarna bildades under året. Föreningens medlemmar är tjänsteorienterade teknikföretag. En av de första medlemmarna blev teknikkonsulten ÅF med cirka 5 400 anställda. Tekniktjänstearbetsgivarna tecknar kollektivavtal med Unionen och Sveriges Ingenjörer. Den nya föreningen är ett naturligt steg i och med den växande branschen för tekniktjänster. Utvecklingen i den svenska industrin går mot fler industriföretag som förändras mot en större andel tjänsteinnehåll, samtidigt som andra renodlade tjänsteföretag ingår i teknikindu strins förädlingskedjor. Det nya avtalet mellan Tekniktjänstearbetsgivarna och Unionen/Sveriges Ingenjörer började gälla den 17 juni 2014. Utformningen av arbetstidsreglerna utgör en av skillnaderna mellan det nya avtalet och det som gäller för företag anslutna till Teknikarbetsgivarna. Reglerna har förändrats för att bättre passa konsultverksamhet, vilket är en viktig del av många tekniktjänsteföretag. Dessutom har många bestämmelser gjorts dispositiva för överenskommelser lokalt eller direkt med den anställde. En annan skillnad återfinns i reglerna om jour och beredskap. Tekniktjänstearbetsgivarna ingår precis som Teknikarbetsgivarna i Teknikföretagen och kommer därmed också att vara delaktig i framtida märkessättande för- handlingar inom Industriavtalets ram. Det ökar legitimi- teten för märkessättningen och den svenska modellen. Omställningsförhandlingar Förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv och PTK om ändringar i omställningsavtalet, vilka inleddes 2013, har legat nere under hela året. Från arbetsgivarhåll är kraven kompetensbaserade turordningsbestämmelser och därmed lägre vikt för anställningstid i en uppsägningssituation. Arbetstagarparten ställer krav på 9 förbättrat omställningsstöd och rätt till stöd även för visstidsanställda och sjuka. Under 2013 fanns det förhoppningar om att komma i hamn med förhandlingarna, men under inledningen av 2014 konstaterades att parterna stod för långt ifrån varandra för att återuppta förhandlingarna. Uppsagt avtal om konkurrensklausuler Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen sade under året upp avtalet om konkurrensklausuler som gällt sedan 1969. Avtalet ingicks mellan dåvarande SAF (Svenskt Näringsliv) och PTK och reglerar arbetsgivares möjlighet att begränsa en anställd från att konkurrera med arbetsgivaren efter det att anställningen upphört. Uppsägningen gjordes för att få till stånd ett nytt, modernare avtal, anpassat till förhållandena på dagens arbetsmarknad. Förhandlingar om ett nytt avtal inleds med PTK under 2015. Uppsagt avtal om uppfinningar PTK sade under året upp avtalet om arbetstagares uppfinningar mellan SAF (Svenskt Näringsliv) och PTK. Avtalet reglerar arbetsgivarens rätt till uppfinningar som arbetstagare ger upphov till, samt arbetstagares rätt till ersättning för detta. Förhandlingar mellan Svenskt Näringsliv och PTK om ett nytt avtal inleds under 2015. Internationellt arbete – EU Teknikföretagen har fortsatt att arbeta med EU-frågor bland annat inom ramen för den europeiska organisationen CEEMET där vi deltagit i kommittéerna ”EU Affairs”, ”Health and Safety” och ”Industrial and Employment Relations”. Teknikföretagen och IF Metall var också fortsatt ordförande för arbetsgruppen ”Competitiveness and Employment” inom kommittén för social dialog mellan CEEMET och IndustriAll (tidigare EMF) och sitter också i styrgruppen för ett partsgemensamt projekt om produktivitet som kommer att omfatta studier av verksamhet i ett flertal länder. Förhandlingar och tvistelösningar Under 2014 registrerade Teknikföretagen 210 (215) nya ärenden. Oftast drivs ärenden på initiativ av arbetstagare eller deras organisationer, men i 15 (19) fall initierades ärendet av Teknikföretagen. Av ärendena avsåg 161 (178) centrala förhandlingar – i linje med den svagt nedgående trenden sedan några år. Antalet förhandlingar om driftsinskränkningar gick ned, samtidigt som förhandlingar rörande omorganisation med mera enligt 11 § MBL ökade i antal. Under året avslutades 230 (194) ärenden. Advokat- och domstolsärenden Antalet nya advokatärenden var 19, jämfört med 18 året innan. 19 advokatärenden har avslutats utan att behöva avgöras i domstol. Under året registrerades åtta nya mål i Arbetsdomstolen. Antalet inkomna tingsrättsärenden ökade till 13, från åtta året innan. 19 tingsrättsärenden har avslutats genom förlikning. I fem mål meddelades dom, tre vinster och två förluster. Inkomna centrala förhandlingar Vanliga tvistefrågor Industrifacket Metall 92 (109) Löner39 Unionen 44 (49) MBL § 11 Sveriges Ingenjörer 14 (19) Driftsinskränkning16 Ledarna 8 (3) Övriga 3 (2) arbetsrätt 28 Uppsägning 14 Avskedande 9 Övertid 7 Arbetstidsfrågor 6 Mål i Arbetsdomstolen Fem mål avskrevs från domstolens handläggning efter förlikning. Nämnder och kommittéer Tre nya ärenden har inkommit till nämnderna. Fem ärenden pågår i uppfinnarnämnden, två i lönenämnd, sex ärenden i arbetstidsnämnd och ett i industrikommittén. Myndighetsärenden Fyra myndighetsärenden inkom om arbetsmiljöfrågor och två avseende diskrimine ring. Fem myndighetsärenden avslutades. Nyhetsbrev och hemsida Arbetsrättsdag och utbildning Fem utskick har gjorts av det elektroniska nyhetsbrevet ”Arbetsrätt och Arbetsmiljö”. Där redogörs för förändringar i arbetsrättslig lagstiftning och gällande regler. På www.teknikforetagen.se hålls nyhetsbrev, blanketter, avtalskommentarer med mera tillgängliga för medlemsföretag. Därutöver har fyra informationsbrev gått ut. Under hösten genomfördes Teknikföretagens arbetsrättsdag på fem orter i landet: Stockholm, Göteborg, Lund, Jönköping och Umeå. Att förlägga arbetsrättsdagen på detta sätt var mycket uppskattat och bidrog till betydligt fler deltagare än tidigare år. Temat för dagen var ”Alkohol och droger”. Frågor som berördes var bland annat drogtester, integritetsfrågor, rehabilitering, och att avsluta en anställning på grund av prob lematik kring droger eller alkohol. Utbildningar har även ordnats om arbetsrätt, arbetsmiljö och förhandlingar. Förändringar av anställningsskyddslagen Det långsiktiga arbetet med att förändra anställningsskyddslagen fortsatte. Syftet är att väcka diskussion om anställningsskyddet och dess konsekvenser för sysselsättning och svensk konkurrenskraft. 11 2014 års förändringar i arbetsmiljölagstiftningen medförde ett omfattande påverkans- och informationsarbete. Regeländringarna innebar att ett 40-tal nya bestämmelser med sanktionsavgift trädde ikraft vid halvårsskiftet, varav många direkt berör Teknikföretagens medlemmar. Samtidigt upphävdes cirka 130 tidigare direkt straffbelagda paragrafer i 34 föreskrifter. arbetsmiljö Ökad användning av sanktionsavgift i ny arbetsmiljölagstiftning Arbetsmiljöverket har tagit fram förslag till nya föreskrifter inom området ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”, vilket lett till ett behov av förankring och dialog med medlemsföretagen kring Teknikföretagens och Svenskt Näringslivs remissvar. Eftersom området är svårt att reglera avvisar vi förslaget. Istället bör Arbetsmiljöverket bygga vidare på befintliga regler i arbetsmiljölagen och föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete i kombination med informationsoch vägledningsmaterial. Arbetsmiljöverket har också beslutat om nya före skrifter om kemiska arbetsmiljörisker. De tidigare reglerna om härdplaster ingår nu, något förändrade, i dessa. Föreskriften (AFS 2014:43) träder i kraft den 1 juni 2015. Remissvar har även lämnats för den omarbetade föreskriften om ”Kvarts- och stendamm i arbetsmiljön”. Direktivet om elektromagnetiska fält, EMF, träder i kraft den 30 oktober 2016. Till följd av Arbetsmiljöverkets arbete med att införa nationella föreskrifter har Teknikföretagen initierat en intressentoch referensgrupp för att underlätta kommunikation och samordning med myndigheten. Samverkan på arbetsmiljöområdet Tillsammans med AFA Försäkring, Prevent, Svenskt Näringsliv och övriga parter på arbetsmarknaden genom fördes för andra gången ”Gilla jobbet – arbetslivets mötesplats” den 22–23 oktober med runt 100 seminarier och närmare 5 000 besökare. Skriften ”Förändring – för en ännu bättre arbetsmiljö” har tagits fram för att tydliggöra Svenskt Näringslivs och medlemsorganisationernas position när det gäller arbetsmiljön och den gemensamma grundsynen kring utvecklingen och utmaningarna på området. Den har följts upp med en skrift om dödsolyckor ”Allt säkrare arbetsplatser – men mer behöver göras”, där analys och fördjupning av området sker. Notera i grafen på nästa sida att Storbritannien och Nederländerna inte inkluderar de trafikolyckor som sker i arbetet – vilket vi gör i Sverige. Trafikolyckorna i arbetet var 2012 i Sverige 31 procent (14 stycken), ett år då totalt 45 personer dog i arbetet (36 arbetstagare och 9 egenföretagare). Referensgruppen för Arbetsmiljö Teknikföretagen och TEKO, RATT, har träffats vid två tillfällen. Att förankra insatser och initiativ hos medlemsföretagen i RATT ger en plattform för att påverka politiker, utredare, myndigheter och forskare. Arbetet resulterar i initiativ till projekt, utredningar och nya hjälpmedel. Områden som berörts under året har bland annat varit arbetsmiljö vid arbete utomlands vilket kommer att resultera i ett vägledningsdokument samt integrerad arbetsmiljökunskap i högre utbildning. Avsikten är att få högskolor och universitet att ta fram relevanta kurser inom arbetsmiljöområdet (human factor engineering) helst integrerade i framförallt ingenjörsutbildningarna. Referens- och projektgrupper Prevent Tre avslutande seminarier i serien om ”Syn och belysning i arbetslivet” genomfördes i Jönköping, Stockholm och Göteborg. Totalt deltog cirka 260 personer. Ett förprojekt kring ”Bra upphandlingsförfarande av IT-verktyg och system” har genomförts och kommer att utvecklas vidare under 2015 i samverkan med TCO Development och KTH. IVL – Svenska Miljöinstitutet Teknikföretagen har ingått i en referensgrupp för ett projekt om skärvätskor. IVL färdigställer 2015 en slutrapport ”Effektiva åtgärder mot spridning av skärvätskedimma och luftvägsproblem från skärvätskor”. Ett nytt IVL-projekt har startat med syfte att mäta och föreslå åtgärder för risker med nanopartiklar på arbetsplatser. Teknikföretagen ingår i projektets referensgrupp. 13 Högskolan i Dalarna Projektet ”Ungas introduktion i arbetslivet” ska ge en bild av hur elever på gymnasieskolans yrkesprogram förbereds och motiveras för arbetslivet vad gäller arbets- miljöfrågor samt attityder till arbetet. Projektet avslutas 2015 och resultaten kommer att ligga till grund för rekommendationer. Teknikföretagen ingår i projektets referensgrupper. SWEREA IVF ”Arbetsförhållanden för hållbar Lean implementering och attraktivt arbete” är ett treårigt AFA-projekt, där vi samvekar genom produktionslyftet. Målet är att främja en ”vinn-vinn-situation” för före- tag och medarbetare genom goda arbetsförhållanden, långsiktig effektivitet och förändringsförmåga. Lunds Universitet Ytterligare ett projekt om nanomaterial har startat, drivet av Lunds Universitet (avdelningen för ergonomi och aerosolteknik och arbets- och miljömedicin). Syftet är att studera industriell tillverkning och hantering av nanomaterial. Teknikföretagen ingår i projektets referensgrupp. AFA Försäkring Teknikföretagens Informationssystem om Arbetsmiljö, TIA, är en del av AFA Försäkringsavvikelsehanteringssystem, IA. TIA har mottagits positivt av medlems företagen och idag är 52 teknikföretag registrerade. Varje vecka registreras runt 3 000 händelser och riskhanteringar i IA-systemen. Syftet är att underlätta arbetsskadeanmälan och utredning av avvikelser i samband med arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Även andra typer av avvikelser – miljö eller kvalitetsavvikelser – kan registreras och följas i systemet. särdirektiven har på EU-kommissionens begäran utvärderats med ett negativt utfall. Vi har gemensamt med Svenskt Näringsliv starkt ifrågasatt det resultat som redovisats för Sverige och begärt en förklaring. Teknikföretagen medverkar i SIS/TK 301 i framtagandet av en ny global arbetsmiljöstandard ISO 45001 ”Occupational health and safety management systems – Requirements”. Arbetsmiljöärenden Internationellt arbete – EU CEEMETs arbetsgrupp Health and Safety har fortsatt sitt påverkansarbete på EUnivå med frågor om regelförenkling och utvärdering av arbetsmiljödirektiven, tillexempel översyn av kemikalielagstiftningen, cancerklassning av kvarts, väg ledning och forskningsbehov kring nanopartiklar, psykosocial arbetsmiljö och mental hälsa samt standardisering. För att underlätta företagens tillämpning av det nya direktivet om elektromagetiska fält, EMF, och bedömningen av de nya gränsvärdena vid svetsarbete, har den nya programvaran EMFWELD tagits fram via ett EU-gemensamt CEEMET-projekt. Programmet har testats av några medlemsföretag och ska nu utvärderas och kompletteras, innan det lanseras. Sveriges införande och tillämpning av EUs ramdirektiv om arbetsmiljö och de 23 Det finns fortsatt efterfrågan på stöd och biträde av våra jurister och arbetsmiljö experter vid arbetsplatsolyckor och brott mot arbetsmiljölagen. Åklagarna ålägger i ökad omfattning medlemsföretagen företagsbot istället för att åtala enskilda personer. Kursverksamheten Under 2014 genomförde Teknikföretagen 48 arbetsmiljöutbildningar med tillsammans 734 deltagare. Publikationer och verktyg Då sjukfrånvaron under året tenderat att åter gå upp har ett antal debattartiklar kring sjukskrivningsprocessen publicerats och en dialog med Försäkringskassan och representanter för vården initierats. Arbetsolyckor med dödlig utgång per 100 000 förvärvsarbetande 2012 Nederländerna Storbritannien Sverige Grekland Tyskland Schweiz Finland Belgien Danmark Ungern Slovakien Norge Lettland Spanien Estland Polen Tjeckien Cypern Irland Slovenien Frankrike Italien Bulgarien Österrike Rumänien Luxenburg Kroatien Portugal Litauen Malta 0,0 a r b e t s mil j ö 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 15 industriell utveckling Industri, innovation och välstånd Teknikföretagens påverkansarbete ska föra fram teknikindustrins gemensamma syn på frågor som bedöms som viktiga för att stärka svensk industris konkurrenskraft och öka välståndet i Sverige. Åsikterna förankras i referensgrupper med representanter från våra medlemsföretag. Åsikterna sammanställs också i ”Industri, inno- vation och välstånd – En strategi för arbete och välfärd” och sammanfattas i Teknikföretagens näringpolitiska program 2015. Teknikföretagens avdelning för industriell utveckling har under året arbetat med tio områden som spelar stor roll för medlemsföretagens konkurrenskraft. Områdena är kompetensförsörjning, forskning och utveckling, produktion, innovationssystem, information och kommuniktionsteknik (IKT), tjänster, energi, infrastruktur, produktkrav och internationell handel. Inom varje område har ställningstaganden arbetats fram så att det ska vara tydligt för politiker och beslutsfattare vad svenska teknikföretag tycker är viktigt för att företag ska starta, växa och stanna i Sverige. Kompetensförsörjning För att fler ungdomar ska välja teknisk utbildning krävs att vi utvecklar deras teknikintresse redan från tidig ålder samt visar upp de möjligheter som finns för dem som arbetar i teknikföretag. Samtidigt är det viktigt att de som väljer en teknisk utbildning får relevanta kunskaper som möter företagens kompetensbehov. Därför arbetar vi parallellt med attitydpåverkan och strukturpåverkan. Genom arbetet med attitydpåverkan ökar vi ungas och deras påverkares intresse för teknik och teknikföretag. Genom vårt arbete med strukturpåverkan säkerställer vi att utbildningarna är anpassade efter industrins behov och utveckling. Vi för en ständig dialog med politiker och beslutsfattare samtidigt som vi omsätter våra idéer i praktiken. Detta skapar resultat. Utöver påverkan i Sverige är vi också engagerade i Bryssel, genom aktivt deltagande i organisationen CEEMET och projekt från European Schoolnet. Påverkansarbetet till grundskolan har intensifierats och en policy med de prioriterade frågorna inom området har arbetats fram. Aktiviteter som frukostoch Almedalsseminarium har arrangerats kring detta. Påverkansarbetet har skett utifrån de prioriterade områdena för grundskolan: höjda kunskapsnivåer genom större fokus på problemlösning, IKT och relevant innehåll, de strukturella förutsättningarna kring teknikämnet, vikten av fler lärare i teknik och naturvetenskap samt behovet av förändring av skolans studie- och yrkesvägledning. Vi har deltagit i referensgruppen för Skolverkets kvalitetsutvärdering av teknikundervisningen i grundskolan samt i Skolverkets referensgrupp för den nationella NT-satsningen. Politiken har haft stort fokus på utmaningarna för svensk grundskola vilket ställt krav på tydlighet och fokus kring vilka konkreta åtgärder som behövs från teknikindustrins horisont. Teknikföretagens långsiktiga engagemang för att stärka kvaliteten inom de industrirelevanta utbildningarna på gymnasiet har gett resultat. Under året har vi haft tät kontakt med Yrkesprogramsutredningen som har tagit till sig våra argument. Man föreslår exempelvis en försöksverksamhet med ny yrkesinriktning inom produktionsteknik på teknikprogrammet. Inriktningen föreslås bli mer omfattande och med fler yrkesinriktade kurser än idag. Arbetsplatsförlagt lärande blir obligatoriskt. Vi har fortsatt driva frågan att Yrkesvux bör permanentas och att kommunerna måste fördela resurserna så att även industrins behov tillgodoses. Vi har gjort en uppföljning av industrirelevanta Yh-utbildningar som 17 ger underlag för fortsatt påverkansarbete mot Myndigheten för yrkeshögskolan. Uppföljningen visar också att företagen behöver stöd för att deras engagemang i ansökningar om att få starta Yh-utbild ningar ska ge resultat. Vi har deltagit i myndighetens branschråd och tillsammans med flera av våra medlemsföretag också hjälpt myndigheten i dess arbete att säkerställa relevant innehåll i vissa utbildningar. Inom högre utbildning har vi fortsatt att arbeta med frågorna om ökad genomströmning, riktade medel till tekniskt basår samt att både kvalitetssäkring av högre utbildning och resurstilldelningssystemet ska kopplas till anställningsbarhet. Vi har också ett engagemang i några högskolors styrelser, fakultetsråd eller programråd. Satsningar på längre sikt Teknikföretagen driver fyra långsiktiga satsningar inom området kompetens- försörjning, ett för mellanstadiet, ett för högstadiet, ett för gymnasiet och ett övergripande: • Teknikspanarna är en populär satsning för elever och lärare i årskurserna fyra till sex. Med ingenjörsförebilder och exempel från framstående teknikföretag kopplar vi ihop teknikämnet med verkligheten utanför skolan. I satsningen ingår lektionsmaterial, lärarmöten och stipendier. Sedan starten 2004 har vi mött hundratusentals elever och tiotusentals lärare. • Problemlösarna är ett kreativt lektions material för årskurserna sju till nio. Med ingenjörsförebilder och verkliga exempel från teknikföretag blir undervisningen i teknik och naturvetenskap mer relevant. Genom att delta får företag ett enkelt, effektivt och kvalitetssäkrat verktyg för samverkan och lärare får ett interaktivt lektionsmaterial som hjälper till att nå målen i kursplanen. • Ingenjörsvägen är primärt en satsning för ungdomar och studie- och yrkesvägledare. Genom målgruppsanpassat in d u s t r iell utveckling webb- och trycksaksmaterial inspirerar och informerar vi om ingenjörsutbildningar och yrkesmöjligheter i teknikföretag. Vi medverkar också på gymnasiemässor och anordnar workshops för studie- och yrkesvägledare. • Felix stör en ingenjör lanserades av Teknikföretagen 2010 som tv-serie på TV4. Satsningen fortsätter och under 2014 påbörjades produktionen av säsong tre som kommer att sändas 2015 i TV4. Utöver serien på TV och online genomförs en rad förstärkande aktiviteter i skolan och kring unga. För att elever ska välja tekniska utbildningar krävs att kvaliteten är hög, innehållet intressant och förankringen på arbetsmarknaden god. Teknikföretagen arbetar till- sammans med IF Metall och övriga parter inom industrin för att etablera och utveckla Teknikcollege. Teknikcollege har under några år vuxit kraftigt och en utredning har därför genomförts kring hur Industrirådet kan arbeta effektivare med skolorna för att försäkra sig om att erforderlig kvalitetsnivå hålls. Besluts har tagits att stärka Teknikcolleges kansli och styrelse. Genom pilotprojektet Industrins Yrkesår, som avslutades 2014, har kännedomen om yrkesintroduktionsavtal ökat avsevärt. Den långsiktiga informationssatsningen har även utmynnat i riktiga yrkesarbeten. Totalt på Teknikarbetsgivarna och IF Metalls avtalsområde så handlar det om nära 500 jobb för unga under året. Främst har det skett tack vare Volvosteget som står för merparten av anställningarna. Från erfarenheterna i projektet kommer Arbetsförmedlingen att fortsätta erbjuda den industriella grundutbildningen för dem som valt annan utbildning än industriteknisk på gymnasiet. Utvärderingsarbetet kring yrkesintroduktion och Industrins Yrkesår visar tydligt att det finns ett utbrett intresse och behov av såväl anställningsformen som yrkesåret – som bidrag till en långsiktig kompetensförsörjning. Forskning och utveckling EUs forskningsprogram Horizon 2020 startade 2014. Det är inriktat på hur veten skapliga genombrott ska förvandlas till innovativa produkter. Teknikföretagen har under året arbetat för att knyta statens forskningsinvesteringar närmare strukturen i Horizon 2020 för att förenkla forskningssamarbetet mellan akademin och industrin nationellt men också inom EU. Resurser ska läggas på projekt som arbetar med våra samhällsutmaningar och där Sverige har en världsledande industri som sedan kan producera och sälja de produkter som utvecklas. Produktion Teknikföretagen har huvudmannaskapet för det strategiska innovationsprogrammet, SIO, Produktion 2030” Programmet öppnade sin första utlysning för forskningsoch innovationsprojekt i juni. Eftersom strategiska innovationsprogram handlar om samverkan är det viktigaste kriteriet att företag och forskningsaktörer arbetar tillsammans. Fem projekt godkändes och fick dela på 25 miljoner kronor. Produktion 2030 drevs framgångsrikt under året och VINNOVA beslutade att utöka finansie ringen ytterligare två år till 2018. Det betyder att budgeten för hela programmet ändras från 137 till 227 miljoner kronor. Eftersom projekten kräver lika stor motfinansiering kommer den samlade satsningen att uppgå till cirka en halv miljard kronor. Fem nya företag med tillverkning i Sverige är med i en andra omgång av projektet Den svenska flaggskeppsfabriken: Scania, Bombardier, Astra Zeneca, Siemens, Sandvik. Den första omgången i Flaggskeppsfabriken där ABB, Electrolux, Alfa Laval Toyota MH och Haldex ingår, genomförde sin sista workshop i novem- ber. Projektet, som genomförs tillsammans med IF Metall, syftar till att ta reda på vilka unika värden det finns i det svenska sättet att organisera arbete och produktion. Resultaten beräknas kunna förmedlas vidare till små- och medelstora teknikföretag. Förorening och buller Miljömyndigheterna avslutade under året en inventering av samtliga kända platser i Sverige som kan ha blivit förorenade. Sammanlagt rör det sig om cirka 80 000 platser. Teknikföretagen gjorde ett utdrag från myndigheternas databas och skickade ut en skrivelse till respektive medlemsföretag som finns upptaget på listan. Regeringen kommer under våren 2015 att lägga fram en proposition om hur nya bostäder ska kunna uppföras närmare bulleralstrande verksamheter som indu- strier, vägar, hamnar med mera. Teknikföretagen har motsatt sig förslaget om att öppna upp för bostadsbebyggelse inom olika verksamheters ”bullerzoner”. Teknikföretagen anser att man fortfarande kommer att ”diskriminera” buller från industriverksamhet i förhållande till buller från exempelvis vägar. Naturvårdsverket och Boverket tog hänsyn till Teknikföretagens synpunkter i sina underlag till propositionen. Innovationssystem Offentlig sektor upphandlar varje år för mer än 600 miljarder kronor. Dessa upphandlingar kan i betydligt större utsträck ning bidra till teknikutveckling och arbets tillfällen i Sverige. Det saknas emellertid kompetens i kommuner, landsting och myndigheter för att upphandla på ett innovationsvänligt sätt. Teknikföretagen har tillsammans med VINNOVA och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tagit fram en förstudie som beskriver ett norskt leverantörsutvecklingsprogram. 19 I slutrapporten Tidig dialog vid offentlig upphandling visar vi hur den norska modellen skulle kunna genomföras i Sverige. Dialogen fortsätter med regeringen och konkurrensverket om pilotprojekt för att införa modellen i Sverige. Under två års tid har Teknikföretagen medverkat i seminarier och workshops inom IVA-projektet Innovationskraft Sverige. Tillsammans med näringsdepar tementet, Tillväxtverket, VINNOVA, SKL, länsstyrelser, regionförbund med flera – har ett femtontal regionala dialoger hållits. Dessa har inriktats på det regionala innovationsstrategiska arbetet, vilket har definierat områden och aktiviteter för att konkretisera regeringens nationella innovationsstrategi från 2012. Seminarie serien avslutades med rapporten Innovationskraft Sverige, som innehåller förslag om hur innovationsklimatet i Sverige kan vässas inom områden som offentlig upphandling och universitet och högskolors roll i innovationssystemet. IKT Teknikföretagen har förstärkt sin insats inom IKT-området då det blir en allt in d u s t r iell utveckling viktigare del av teknikindustrins arbetssätt och erbjudande. Påverkansarbetet syftar till att öka kunskapen inom mjukvaruut veckling. Teknikföretagen har under året samarbetat med Digital Europe: Arbetsgrupp R&D för påverkan av utlys ningar, innehåll och juridiska avtal för IKT-programmet i Horizon 2020, Orgalime: Arbetsgrupp AMPPS (Advanced manufacturing, products, processes and services), Digitala agendan i Sverige, Vinnova, Stiftelsen för strategisk forskning, Vetenskapsrådet samt KK-stiftelsen, Föreningen för mikroelektronisk och optisk forskning, strategiska innovations programmen Internet-of-things och Produktion 2030. Teknikföretagen har också varit med och bildat en ny branschorganisation för mjukvaruområdet – Swedsoft. Swedsoft ska verka för att stärka Sveriges konkurrenskraft och effektivitet inom mjukvaruområdet. Tjänster Teknikföretagen skapade, tillsammans med Almega, ett forum för tjänsteinnovation under hösten, Service Innovation Sweden. Forumet kommer bland annat att vara en plats för möten och samverkan mellan akademi, institut och näringsliv inom området tjänsteinnovation. Tjänsteforumet stöds av VINNOVA och kommer även att koordinera forskningsoch innovationsprojekt för att utveckla tjänstekompetens utifrån företagsbehov. Energi Teknikföretagen har under året arbetat fram ett ställningstagande i energifrågan. Detta hanterar elsystemet och elmarknaden ur ett bredare perspektiv och pekar ut tre prioriterade områden för Teknikföretagen. • Ett robust och effektivt elsystem – leveranssäkerhet och förmåga att optimera och hantera variationer i elsystemet för att klara effektbalansen. • Effektivisering av elanvändning – effektivisering i både samhället som helhet och i industrin. • Energiforskning – för att stödja de båda andra områdena samt att koppla till svensk industris framtida exportmöjligheter. Det nya energieffektiviseringsdirektivet från EU ska införas i svensk lagstiftning och Teknikföretagen har lämnat remissvar på lagförslaget. Regeringens samverkansråd för smarta elnät ordnar dialogforum, möten och aktiviteter. Teknikföretagen är till exempel engagerat i dialogforum för industriföretag som elkunder samt för företag som kan leverera teknik och lösningar för smarta nät. Energimyndigheten håller för närvarande på att ta fram föreskrifter för de krav på energikartläggning i stora företag som enligt lag gäller från den 1 juli 2015. Teknikföretagen har tillsammans med Energimyndigheten och medlemsföretag arbetat med att reda ut vissa otydligheter i direktivet. Infrastruktur Teknikföretagen startade i början av hösten ett projekt med syfte att ta fram vårt ställningstagande i infrastrukturfrågor. En väl fungerande infrastruktur är viktig för teknikföretags konkurrenskraft – inte bara för att hålla vad man lovat sina kunder utan också för att den egna produktionen inte ska bli stående när komponenter fastnar på vägen. Många medlemsföretag, såväl i storstadsregionerna som på landsbygden, vittnar om problem med gods- och persontransporter. Transportbehoven måste mötas med investeringar i infrastruktur. När investe ringarna görs bör man ta till vara de möjligheter som finns i ny teknik såsom effektivare fordon, fordonskolonner, signalsystem och eldrift. Det är viktigt att den samlade skatte- och avgiftsnivån för transporter inte motverkar svenskt näringslivs konkurrenskraft. Särskilt relevanta exempel är den föreslagna avståndsbaserade vägslitageskatten, införandet av svaveldirektivet och den pågående höjningen av banavgifter på järnvägen. Produktkrav Teknikföretagen arbetar för användning av globala standarder för att minimera risken för att lagstiftare i detalj reglerar hur produkter ska utformas. Teknikföretagen har en längre tid påtalat att Sverige behöver en nationell strategi för standardisering och under 2014 fick vi möjligheten att skriva den. Arbetet överlämnades till handelsministern som underströk vikten av att strategin används av berörda myndigheter och intressenter. Revisionen av lågspänningsdirektivet och EMC-direktivet har nu slutförts. Inga säkerhetskrav har ändrats eller tillkommit i de reviderade direktiven. Däremot har vissa administrativa krav uppdaterats. De nya direktiven kommer att ersätta de gamla i april 2016. Under året har Teknikföretagen inlett en dialog med Elsäkerhetsverket om genomförandet av LVD och EMC i Sverige. Syftet med dialogen är att försäkra oss om att Sverige får en lagstiftning som ligger i paritet med EUs krav. Teknikföretag som är verksamma inom elektroniksektorn omfattas i hög grad av RoHS-direktivet, där det sedan många år råder ämnesförbud för ett antal kemiska ämnen. Detta leder till behov av administrativa system för kommunikation med leverantörer för att få information om ämnesinnehåll i komponenter. Inom en nära framtid kan fler ämnen komma att omfattas av RoHS-förbudet, vilket innebär att företag vars produkter omfattas av RoHSdirektivet måste förbereda sig på detta. Regeringen vill minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper, till exempel kläder och hemelektronik. Teknikföretagen har fört fram medlemsföretagens synpunkter på vad en skatt skulle få för negativa konsekvenser. Teknikföretagen följer i samarbete med Orgalime aktivt arbetet i EU vad gäller EKO-design och resurseffektivitet. Internationell handel Teknikföretagen arbetar för en fri internationell marknad där konkurrens sker på lika villkor. För att nå dit krävs ändamålsenlig lagstiftning som följs upp av effektiv marknadskontroll. Ett förslag till gemensam lag för europeisk marknadskontroll har diskuterats. Det innehöll i sin ursprungliga skrivning flera paragrafer som skulle ha öppnat för godtyckliga beslut från nationella marknadskontrollmyndigheter, vilket kunde ha splittrat EUs inre marknad. Teknikföretagen har bidra- git till att det lagförslag som nu diskuteras är skrivet så att det leder till en enhetlig och förutsägbar marknadskontroll. Sverige är ett litet men starkt export beroende land. Därför behövs en nationell sammanhållen strategi för att främja exporten, med tydliga och samverkande mål. I den bör också ingå en handlingsplan för tillväxtmarknader. Teknikföretagen har sedan en tid börjat arbetet med att påverka förutsättningarna för ett ändamålsenligt exportfrämjande för svensk industri och svenska teknikföretag. Det frihandelsavtal mellan EU och USA som nu förhandlas, the Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP, diskuterar såväl sänkta tullar och avgifter som en mer harmoniserad lagstiftning. Teknikföretagen bevakar medlemsintresset i förhandlingarna genom att delta i forum i Sverige och övriga Europa, samt genom kontakter med systerorganisationer på andra sidan Atlanten. En referensgrupp har startats där experter från ett tiotal medlemsföretag hjälper oss att mejsla fram strategierna. EU-kommissionen lade i mars 2014 fram sitt förslag till förordning gällande ansvarsfull anskaffning av mineraler från konfliktområden (de fyra så kallade ”konfliktmineralerna” tenn, tantal, volfram och guld). Förslaget kan komma att påverka många av våra medlemsföretag då det blir obligatoriska krav vid offentlig upphandling inom EU. USA har sedan 2010 en produktbaserad lagstiftning (inom ramen för den så kallade Dodd Frank Act) på området som direkt berör börsnoterade företag. Teknikföretagen bevakar och påverkar frågan både nationellt och på EU-nivå. 21 Orgalimes arbetsgrupp ”Legal Affairs” har under året tagit sig an nya viktiga uppgifter sedan det omfattande arbetet med att revidera leveransbestämmelserna Orgalime SI 14 för leverans respektive montage avslutats. affärsjuridik Nya viktiga avtalsprojekt inom Orgalime revisionen av leverantörsbestämmelserna Orgalime SI 14 avslutades i princip redan vid årsskiftet 2013–2014. Arbetet med att översätta bestämmelserna till andra än de största europeiska språken sker dock fortlöpande. En svensk översättning beräknas bli tillgänglig under mars–april 2015. Legal affairs har därför kunnat inleda arbetet med att ta fram tre helt nya villkor. Affärsjuristernas övriga webbsidor, är en integrerad del av affärsjuristernas rådgivningstjänst till Teknikföretagens medlemsföretag. Där finns information i avtals- och köprättsliga frågor, men även i andra juridiska frågor som erfarenhetsmässigt brukar aktualiseras i medlemsföretagens verksamhet. Besöksfrekvensen är fortsatt hög. Utbildning 1. Bestämmelser för mindre montage, som är tilläggsvillkor till produktleveransbestämmelsen Orgalime S 2012. Intresset för utbildning i industriell kontraktsrätt har varit i nivå med föregående år. Sju allmänna och fem företagsinterna kurser i kontraktsrätt har genomförts. 2. Allmänna leveransbestämmelser för försäljning av standardprodukter. Påverkansarbete 3. Ett modellavtal för konsulttjänster, som måste kompletteras av parterna på specifika punkter, där förslag ges på alternativa skrivningar. Arbetet med att revidera Orgalimes två villkor för före byggande respektive reparativt underhåll har fortsatt och beräknas bli klart under 2015. Motsvarande gäller de nordiska villkoren för underhåll som väntas bli klara våren 2015. De reviderade bestämmelserna får beteckningarna NU 15 respektive NR 15. Utgivningen av de svenska bestämmelserna för tillhandahållande av teknisk personal har fördröjts, men kommer ut våren 2015 under beteckningarna TPF 15 respektive TPL 15 beroende på vilken ersättningsform parterna avtalat om – fast pris eller löpande räkning. Det kommer även ut en engelskspråkig version av bestämmelserna. Elektroniska tjänster Abonnemangstjänsten ”Standardavtal online” får långsamt men stadigt allt fler prenumeranter. Under 2013 tillsattes ”Lösöresköpskommittén” för att utreda möjligheten av en övergång till avtalsprincipen. Bakgrunden var bland annat Teknikföretagens kritik mot traditionsprincipen, som styr förutsättningarna för en köpares skydd mot säljarens fordringsägare. Teknikföretagen har erfarit att utredningen kommer att föreslå en övergång till avtalsprincipen vilket i sådana fall får betraktas som en partiell framgång. Sedan utredningen avslutats under våren 2015 vidtar remissbehandling. En av Teknikföretagens affärjurister har fortsatt medverkat dels i styrgruppen för ”Innovation i upphandling”, med uppgift att i positiv riktning påverka myndigheternas inställning till innovation vid offentlig upphandling, dels i ”BOM-gruppen” inom Svenskt Näringsliv som ska verka för bättre offentliga marknader. I det europeiska påverkansarbetet har arbetsgruppen ”Legal Affairs” inom Orgalime – där Teknikföretagen är med – bland annat fortsatt att bevaka utvecklingen av EUs förslag till dataskyddsförordning, förslaget till ”Common European Sales Law” samt förslaget till ett direktiv om ”Trade secrets”. 23 Teknikföretagens regionala medlemsservice arbetar i nära kontakt med medlemsföretagen. Ett prioriterat område är medlemsvärvning, vilket 2014 ledde till att 191 företag med sammanlagt 9 600 anställda blev nya medlemmar i föreningen. regional verksamhet Nära kontakt i regional service Den främsta uppgiften för den regionala medlems- servicen är att genom sin nära kontakt med företagen utgöra den första linjen i arbetsgivarfrågor, arbetsrätt och arbetsmiljö för Teknikföretagens medlemmar. Verksamheten bedrivs från tio regionkontor på följande orter: Skellefteå, Sundsvall, (Region Norr), Stockholm, Örebro, Falun (Region Mitt), Linköping, Jönköping, Växjö (Region Öst), Göteborg (Region Väst), samt Malmö (Region Syd). Den löpande verksamheten med rådgivning och förhandlingar ska hålla hög tillgänglighet och kvalitet. Detsamma gäller den traditionella utbildningen i arbetsrätt, arbetsmiljö samt kursen om att genomföra lokala förhandlingar. Efterfrågan på kurser inom till exempel arbetsrätt, arbetsmiljö och löneadministration har 2014 legat på oförändrad nivå jämfört med året innan. En trend sedan några år tillbaka är att medlemsföretagen i ökad utsträckning efterfrågar kurser som förläggs på den egna arbetsplatsen. Samtidigt minskar antalet kurser som är öppna för samtliga medlemsföretag. Antalet personer som utbildas är dock ungefär detsamma som tidigare och stannade under året på cirka 2 800 personer. Till den gemensamma telefonjouren för arbetsgivarfrågor kom under 2014 cirka 10 500 samtal, vilket är på samma nivå som under 2013. arbetsgivargrupper och andra nätverk som varit framgångsrika kanaler för ömsesidig information mellan föreningen och medlemsföretagen. På nära hundra ställen i landet driver Teknikföretagen dessa lokala företagarnätverk. Arbetsgivargrupperna har en lång historik och är ett snabbt, effektivt och framgångsrikt sätt för ömsesidig personlig information till stora delar av medlemskretsen – liksom för medlemsföretagen att framföra synpunkter. I arbetsgivargrupperna skapas också erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna. I dessa grupper informerar också företagsrådgivarna om den löpande verksamheten, aktiviteter och projekt som pågår inom Teknikföretagens områden. Allt fler medlemmar Huvudansvaret för medlemsrekrytering ligger inom den regionala verksamheten och är ett prioriterat område de kommande åren. Under 2014 blev 191 företag, med sammanlagt 9 600 anställda, nya medlemmar i före ningen. Förutom medlemskap för såväl nya som traditionella kategorier av företag, erbjuder Teknikföretagen numera även serviceavtal till företag. Dessa företag behöver inte vara bundna av kollektivavtal men kan ändå få rådgivningshjälp samt tillgång till våra nätverk. Den regionala verksamheten svarar för att i sina kontakter med medlemsföretagen marknadsföra och informera om projekt inom kompetensförsörjningsområdet. Viktigt att nätverka En annan prioriterad arbetsuppgift för vår regionala medlemsservice är att underhålla och vitalisera de 25 En del av Teknikföretagen T E BAB TEBAB växer och knyter ihop banden TEBAB, dotterbolag till Teknikföretagen, driver och utvecklar branschorganisationer inom tekniksektorn. Här finns branschorganisationer som på olika vis arbetar för att stärka konkurrenskraften inom respektive bransch. Arbetet i föreningarna utförs i nära samarbete med medlemsföretagen. TEBAB, Teknikföretagens Branschgrupper AB, samlar i dag 29 branschorganisationer under sitt paraply. Verksamheten växte under 2014 på flera sätt. SWERIG (Swedish Rail Industry Group) har exem pelvis under året flyttat sin verksamhet till TEBAB. SWERIG arbetar med att stärka exporten av svensk järnvägsteknologi och -tjänster. Ett skäl till att man valde TEBAB är samverkan med ett annat av TEBABs branschorganisationer, Swedtrain, som arbetar med övriga frågor för järnvägsindustrin. En annan organisation som också valt TEBAB är SME-D (Small and medium sized enterprises – defense). SME-D vill skapa de bästa förutsättningar för små och medelstora företag inom försvars- och säkerhets- sektorerna. Föreningarna utökar också sina verksamheter. Ett exempel på det är SWETIC, branschorganisationen för besiktnings- och certifieringsföretag i Sverige. 2014 skapade den en ny sektion för fordonsbesiktnings företag, en växande bransch i en nyligen avreglerad sektor. TEBAB erbjuder alltså management, administration, lokaler, verktyg, arbetssätt, skalfördelar och ett brett nät verk för att ge branschorganisationerna goda möjligheter att stärka sin bransch konkurrenskraft. Vill du veta mer om TEBABs erbjudanden, gå in och titta på www.tebab.com. Där finns också berättelser om vilken nytta en branschorganisation kan ge. Svenska Brasvärmeföreningen 27 Fakta om Teknikföretagen Teknikföretagen är arbetsgivarorganisa tionen för de kreativa företag som står för en tredjedel av Sveriges export. Över hela landet bistår vi teknikföretag i arbetsrätt och branschfrågor, så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världsklass. Några få av medlemmarna har tiotusentals anställda med verksamhet över hela världen. Många andra har ett mindre antal medarbetare. En del utvecklar och säljer avancerade tekniska tjänster. Andra producerar komponenter eller produkter med hög kvalitet. Gemensamt är att de alla är avgörande för Sveriges ekonomi och välstånd. Vid utgången av 2014 hade medlems företagen drygt 282 000 anställda med arbetare i Sverige. Företagen är verksamma inom många teknikområden som telekommunikation, metallindustri, elektronik, industrimaskiner, datateknik, elkraft, instrumentteknik, optik, bilar och transporter. Teknikföretagens uppdrag är att stärka konkurrensförutsättningarna i Sverige och ge medlemsföretagen större utrymme att utveckla idéer som får svensk ekonomi att växa uthålligt. Det gör vi genom förhandlingsstöd, kurser och rådgivning direkt till medlemsföretagen samt genom avtalsförhandlingar med de fackliga organisationerna. Vi främjar också medlemmarnas konkurrenskraft genom att påverka beslut om arbetsrätt, produktkrav, utbildning och forskning och genom att få fler unga att vilja bli ingenjörer och tekniker. Teknikföretagen utarbetar och tillhandahåller standardavtal och andra kontraktshjälpmedel för effektivare affärer. 28 Medlemskap i Teknikföretagen Föreningsavgift till Teknikföretagen Inom Teknikföretagen finns företag med kollektivavtal inom ramen för den avtalstecknande parten Teknikarbetsgivarna som förhandlar och tecknar kollektivavtal med IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna. I mitten av 2014 bildades en ny avtalspart, Tekniktjänstearbetsgivarna, för att kunna bredda medlemskretsen till teknikföretag med endast tjänstemän anställda. Avtalet omfattar idag ett växande antal medlemsföretag med drygt 9 000 medarbetare i Sverige. Medlemmarna i Teknikföretagen har tillgång till erfarna experter och aktuell information inom en rad olika områden, såväl i arbetsgivar- som näringspolitiska frågor. Medlemsföretagens medlemsavgifter till Teknikföretagen uppgick 2014 till 0,12 procent av medlemsföretagens inrapporte rade lönesummor. En låg avgift i förhållande till vad många andra bransch- och arbetsgivarorganisationer tar ut. Medlemskap medför även ett medlemskap i huvudorganisationen Svenskt Näringsliv där avgiften är cirka 0,09 procent av lönesumman. Vid sidan av medlemskap kan företag även teckna serviceavtal med Teknikföretagen och erhålla delar av ovanstående service och stöd samt medverka i våra nätverk. Föreningsavgiften är obligatorisk för alla medlemmar och uppgick till 0,03 procent av lönesumman. Avgiften är inte momspliktig och inte heller en skattemässigt avdragsgill kostnad. Medlems- och serviceavgifter Medlemmarna Avgifterna baseras på medlemsföretagens lönesumma året före aktuellt år. Fakture rade avgifter 2014 grundas således på lönesumman år 2013. Antalet medlemsföretag Allmän serviceavgift Även den allmänna serviceavgiften är obligatorisk. Den kostnaden är dock momspliktig och avdragsgill. Avgiften är beroende av medlemsföretagets storlek och beräknas enligt nedan. Steg 1–5 lönesumma i MSEK procent av lönesumma 1.-42 0,06 2. 42-84 0,05 3. 84-214 0,04 4. 214-428 0,03 5. 428- 0,02 Avgift för avtalsservice Medlemmar som har kollektivavtal med Teknikarbetsgivarna och/eller Tekniktjänstearbetgivarna betalade, förutom en särskild medlemsavgift om 500 kronor, en avgift för avtalsservice som är 0,05 procent på lönesumman. Serviceavgiften är momspliktig och avdragsgill. 31 december 2014 3 688 Antalet arbetsställen var 5 576 (+162) (+41) Förtroendevalda Föreningen Teknikföretagen i Sverige Teknikföretagens styrelse konstituerades den 7 maj 2014 Ordförande Johan Ekesiöö, IBM Svenska AB, Stockholm Vice ordförande Kerstin Renard, AB Volvo, Göteborg Håkan Samuelsson, Volvo Personvagnar AB, Göteborg Johan Söderström ABB AB, Västerås Johan Wibergh, Ericsson AB, Stockholm Tekniktjänstearbetsgivarna Mats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro Johan Söderström, ABB AB, Västerås Tekniktjänstearbetsgivarnas styrelse konstituerades den 6 februari 2014 Styrelse Ordförande Region Norr Nils Åke Hallström, Hallströms Verkstäder AB, Nälden Fredrik Jonsson, Cranab AB, Vindeln Region Mitt Martin Lundstedt, Scania CV AB, Södertälje Johan Wibergh, Ericsson AB, Stockholm Region Öst Mari Kadowaki, Saft AB, Oskarshamn Lennart Sindahl Saab AB, Stockholm Region Väst Kerstin Renard, AB Volvo, Göteborg Håkan Samuelsson, Volvo Personvagnar AB, Göteborg Region Syd Jerry Bengtson, AB Tetra Pak, Lund Peter Nilsson, Trelleborg AB, Trelleborg De mindre teknikföretagen Malin Alfredsson, Cellwoodgruppen AB, Mariannelund Mats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro Erik Fahlgren, Plastex AB, Skellefteå Inga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, Töreboda Dag Richardsson, Höganäs Verkstads AB, Höganäs Valda av stämman Jan Carlson, Autoliv AB, Stockholm Johan Ekesiöö, IBM Svenska AB, Stockholm Stefan Jonsson, GARO AB, Gnosjö Henrik Lange, AB SKF, Göteborg Ronnie Leten, Atlas Copco AB, Stockholm Johan Molin, Assa Abloy AB, Stockholm Johan Söderström, ABB AB, Västerås Cecilia Vieweg, AB Electrolux, Stockholm Jonas Wiström, ÅF AB, Stockholm Klas Wåhlberg, Bombardier Transp. Sweden AB, Västerås Arbetsutskott Malin Alfredsson, Cellwoodgruppen AB, Mariannelund Johan Ekesiöö, IBM Svenska AB, Stockholm Mats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro Inga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, Töreboda Mari Kadowaki, Saft AB, Oskarshamn Kerstin Renard, AB Volvo, Göteborg Håkan Samuelsson, Volvo Personvagnar AB, Göteborg Johan Söderström ABB AB, Västerås Johan Wibergh, Ericsson AB, Stockholm Teknikarbetsgivarna Teknikarbetsgivarnas styrelse konstituerades den 7 maj 2014 Ordförande Johan Ekesiöö, IBM Svenska AB, Stockholm Vice ordförande Mats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro Styrelse Region Norr Nils Åke Hallström, Hallströms Verkstäder AB, Nälden Fredrik Jonsson, Cranab AB, Vindeln Region Mitt Martin Lundstedt, Scania CV AB, Södertälje Johan Söderström, ABB AB, Västerås Johan Wibergh, Ericsson AB, Stockholm Region Öst Mari Kadowaki, Saft AB, Oskarshamn Lennart Sindahl, Saab AB, Stockholm Region Väst Henrik Lange, AB SKF, Göteborg Kerstin Renard, AB Volvo, Göteborg Håkan Samuelsson, Volvo Personvagnar, Göteborg Region Syd Jerry Bengtson, AB Tetra Pak, Lund Peter Nilsson, Trelleborg AB, Trelleborg De mindre teknikföretagen Malin Alfredsson, Cellwoodgruppen AB, Mariannelund Mats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro Erik Fahlgren, Plastex AB, Skellefteå Inga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, Töreboda Dag Richardsson, Höganäs Verkstads AB, Höganäs Arbetsutskott Malin Alfredsson, Cellwoodgruppen AB, Mariannelund Johan Ekesiöö, IBM Svenska AB, Stockholm Mats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro Inga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, Töreboda Mari Kadowaki, Saft AB, Oskarshamn Jonas Wiström, ÅF AB, Stockholm Vice ordförande Åke Svensson, Teknikföretagen, Stockholm Styrelse Åke Svensson, Teknikföretagen, Stockholm Tomas Undin, Teknikföretagen, Stockholm Eva Wigren, Teknikföretagen, Stockholm Jonas Wiström, Teknikföretagen, Stockholm Revisorer Föreningen Teknikföretagen i Sverige, Teknikarbetsgivarna och Tekniktjänstearbetsgivarna Ordinarie Lars Olov Stéen, auktoriserad revisor, EY, Stockholm Mats Andersson, Ericsson AB, Stockholm Suppleanter Jonathan Bexelius, auktoriserad revisor, EY, Stockholm Kerstin Wähl, ABB HVDC, Ludvika Regionstyrelser Föreningen Teknikföretagen i Sverige och Teknikarbetsgivarna Region Norr Fredrik Jonsson, Cranab AB, Vindeln, ordförande Erik Fahlgren, Plastex AB, Skellefteå, vice ordförande Jan-Eric Sandberg, Teknikföretagen, Skellefteå, sekreterare Magnus Eklöf, Alderholmens Mekaniska AB, Gävle Christer Fransson, Mekanotjänst Holding AB, Järvsö Nils Åke Hallström, Hallströms Verkstäder AB, Nälden Fredrik Herlitz, Permascand AB, Ljungaverk Peter Norman, Evonet AB, Gammelstad Niklas Pääjärvi, Nybergs Mekaniska Verkstad AB, Kiruna Barry Smith, Wipro Infrastructure Engineering AB, Östersund Jonas Wikman, BAE Systems Hägglunds AB, Örnsköldsvik Region Mitt Mats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro, ordförande Håkan Holmström, Åkerströms Björbo AB, Gagnef, vice ordf. Britt Nordström, Teknikföretagen, Örebro, sekreterare Ulf Arnesjö, Schaeffler Sverige AB, Arlandastad Stefan Engström, CCI Valve Technology AB, Säffle Dan Johansson, AB Linde Maskiner, Lindesberg Anders Kettis, ABB AB, Västerås Jörgen Svenningsson, Volvo Const. Equip. AB, Eskilstuna Marie Svensson, Tjeders Industri AB, Malmköping Mikael Tydén, Alfa Laval Tumba AB, Eskilstuna Region Öst Malin Alfredsson, Cellwoodgruppen AB, Mariannelund, ordf. Mari Kadowaki, Saft AB, Oskarshamn, vice ordförande Annika Arpfors, Teknikföretagen, Linköping, sekreterare Anders Claesson, PartnerTech AB, Malmö Gerteric Lindquist, NIBE AB, Markaryd Bert Ovesson, Nossevo Invest AB, Nybro Robert Petersson, Fläkt Woods AB, Jönköping Anders Wenell, Laserkraft i Bredaryd AB, Bredaryd Stefan Jonsson, GARO AB, Gnosjö Sven Ståhl, Wemo Automation AB, Värnamo Region Väst Magnus Hellsten, Volvo Personvagnar AB, Gbg, ordförande Inga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, Töreboda, vice ordf. Lennart Österlund, Teknikföretagen, Göteborg, sekreterare Staffan Billinger, EatGood Sweden AB, Borås Anders Birgersson, VBG Group Truck Equip. AB, Vänersborg Ebbe Johansson, Waco Jonsereds AB, Halmstad Kerstin Renard, AB Volvo, Göteborg Peter Larsson, Carl Larssons Mek. Verkstad AB, Göteborg Björn Nyberg, Helge Nyberg AB, Ulricehamn Anders Hultmark, Provexa AB, Göteborg Region Syd Jan Sjöblom, ABU AB, Svängsta, ordförande Leif Olsson, AB Elektrokoppar, Helsingborg, vice ordförande Lars Lindqvist, Teknikföretagen, Malmö, sekreterare Caroline Andersson, EMVE i Åstorp AB Jerry Bengtsson, AB Tetra Pak, Lund Andreas Ekberg, Haldex Brake Products AB, Landskrona Mikael Holmström, VA Automotive Group AB, Hässleholm Mikael Jönsson, Feultech AB, Ronneby Magnus Nilsson, Volvo Personvagnar AB, Olofström Peter Nilsson, Trelleborg AB, Trelleborg Dag Richardsson, Höganäs Verkstads AB, Höganäs Valnämnd för val på Teknikföretagens stämma Anders Narvinger, Stockholm, ordförande Hans Eliasson, Vindeln Lena Olving, Stockholm Johan Siberg, Stocksund Kjell Svensson, Bredaryd Kaj Thorén, Göteborg Valnämnden för de mindre teknikföretagen Ordinarie ledamöter Region Norr Åke Karlsson, Indexator Rototilt Systems AB, Vindeln Region Mitt Håkan Holmström, Åkerströms Björbo AB, Gagnef Region Öst Patrik Kaliff, INFICON AB, Linköping Region Väst Peter Larsson, Carl Larssons Mek. Verkstad AB, Göteborg Region Syd Niklas Larsson, Elektroproduktion L & W AB, Löddeköping Suppleanter Region Norr Per Lindqvist, Jit Mech se Produktion AB, Robertsfors Region Mitt Vakant Region Öst David Kvarnstrand, Kvarnstrands Verktyg AB, Ekenässjön Region Väst Björn Nyberg, Helge Nyberg AB, Ulricehamn Region Syd Jörgen Mårtensson, Interlogic AB, Lomma Teknikföretagens företrädare i Svenskt Näringsliv Styrelse Johan Ekesiöö, IBM Svenska AB, Stockholm Mats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro Inga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, Töreboda Johan Wibergh, Ericsson AB, Stockholm Stämma Jerry Bengtson, AB Tetra Pak, Lund Nils Åke Hallström. Hallströms Verkstäder AB, Nälden Magnus Hellsten, Volvo Personvagnar AB, Göteborg Fredrik Jonsson, Cranab AB, Vindeln Gerteric Lindquist, NIBE AB, Markaryd Martin Lundstedt, Scania CV AB, Södertälje Peter Nilsson, Trelleborg AB, Trelleborg Kerstin Renard, AB Volvo, Göteborg Åke Svensson, Teknikföretagen, Stockholm Anders Wenell, Laserkraft i Bredaryd AB, Bredaryd Svenskt Näringslivs SME-kommitté Mats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro Styrelsens sammanträden Teknikföretagen Konstituerande sammanträde med styrelsen hölls i anslutning till stämman den 7 maj 2014. Därutöver hölls fem sammanträden med styrelsen. Arbetsutskottet sammanträdde vid fem tillfällen. Teknikarbetsgivarna Ordinarie sammanträde med styrelsen hölls i anslutning till ordinarie föreningsstämma den 7 maj 2014. Därutöver hölls två sammanträden. Arbetsutskottet sammanträdde vid fyra tillfällen. Tekniktjänstearbetsgivarna Tekniktjänstearbetsgivarnas konstituerande möte hölls den 6 februari 2014. Därutöver hölls tre sammanträden med styrelsen. Stämmor Teknikföretagens och Teknikarbetsgivarnas gemensamma ordinarie stämma ägde rum den 7 maj 2014. Tekniktjänstearbetsgivarnas stämma hölls samma dag. TeknikföreDagen, som arrangerades för första gången, hade underrubriken ”It takes two to tango” och inleddes med en tango utförd av Johan Ekesiöö och Maria Bild samt Åke Svensson och Sigrid Bernson. Åke Svensson presenterade Limes Audio, ett nytt medlemsföretag hos Teknikföretagen. Därefter höll den amerikanska ambassa dören Mark F. Brzezinski ett anförande om de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan USA och EU. Karl-Petter Thorwaldsson höll ett anförande om en fungerande arbetsmarknad i en global värld. Tre paneldiskussioner genomfördes därpå: 1.) ”Hur attraherar vi rätt medarbetare?”, 2.) ”LAS för nya jobb” och 3.) ”Detta vill vi ha svar på”. Carola Lemne höll ett anförande om bland annat bety delsen av arbetskraftsinvandring för att bibehålla och förbättra Sveriges konkurrenskraft internationellt. Dagen slutade med en film som visade överlämningen av Mekanprismat nr 1 till Leif Östling, som inte hade möjlighet att närvara på stämman. 29 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Ideella Föreningen Teknikföretagen i Sverige (org nr 802016-1140) får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014. Verksamheten Föreningen, som är en arbetsgivarförening för teknikföretag i Sverige, har som mål att stärka medlemmarnas konkurrenskraft och långsiktiga lönsamhet. Inom EU bedrivs ett aktivt påverkans- arbete tillsammans med Orgalime i tekniska branschfrågor och CEEMET i frågor som gäller arbetsrätt och arbetsmiljö. Framtida utveckling Teknikföretagen är en respekterad aktör och företrädare för Sveriges teknikföretag och kommer framgent att fortsätta arbeta för att stärka konkurrenskraften för sina medlemmar. Medlemsavgifterna bedömer vi för 2015 vara oförändrade med hänsyn till den osäkerhet som råder i medlemsföretagens omvärld. Finansiella risker Koncernen utsätts genom sin verksamhet för finansiella risker så som marknadsrisk, inkl. valutarisk och ränterisk, kreditrisk, motpartsrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk. Den övergripande riskhanteringspolicyn fastställs av styrelsen och eftersträvar minimala ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat och ställning utifrån vald risknivå. Regleringen av risknivån och placeringsinriktning fastställs i koncernens placeringsreglemente. Finansiella placeringar styrs av arbetsutskottet som på styrelsens uppdrag fastställer övergripande riktlinjer. Kapitalet i Understödsfonden är långsiktigt och allokeringen mellan de olika tillgångsslagen anpassas därefter. För mer information kring finansiella risker se Not 10. Genom finansiellt bidrag, verksamhetsutveckling och informationsspridning stöttar vi också fyra ideella organisationer vars målsättning ligger i linje med Teknikföretagens. Transfer Teknik som kostnadsfritt förmedlar föreläsare från näringslivet till skolan. Mattecentrum som erbjuder kostnadsfri läxhjälp i matematik för elever i grund- och gymnasieskola. Teach for Sweden som arbetar för att få fler talanger till läraryrket inom matematik, teknik och naturvetenskap genom att erbjuda lärartraineeplats till toppstudenter från ingenjörsutbildningarna. Rays – Research Academy for Young Scientists som är en sommarforskarskola av hög kvalitet inom teknik och naturvetenskap för gymnasieelever. Utöver dessa satsningar inom attitydpåverkan har under 2014 också det tvååriga pilotprojektet Industrins Yrkesår avslutats. Projektet, som genomförts tillsammans med IF Metall och Arbetsförmedlingen, syftade till att testa en modell att via yrkesintroduktion och förstärkt utbildningssatsning bidra till minskad ungdomsarbetslöshet samtidigt som industrins kompetensbehov tillgodoses. I enlighet med årsmötets mandat har styrelsen beslutat att sänka avgiften för 2015 med 0,02% och att ta i anspråk motsvarande belopp 24,4 MSEK av Understödsfondens avkastning. Flerårsjämförelse (kkr) Koncern 223 155 215 227 203 840 195 105 181 123 Rörelseresultat - 32 094 - 26 072 - 33 523 - 29 523 - 45 023 Resultat före skatt 100 413 Soliditet 69 367 54 393 47 616 25 344 96%97%97%97%97% Moderbolaget Koncernen Servicen till medlemmarna i bransch- och arbetsgivarfrågor sker genom det helägda dotterbolaget Teknikföretagens Service i Sverige AB. Teknikföretagens Service i Sverige AB arbetar bl.a. gentemot medlemmarna med att lösa tvister med fackliga motparter, anordna kurser och genom att driva för medlemmarna viktiga frågor som t.ex. bättre arbetsrätt, miljö, industrirelevant FoU, standardiseringar, rörlighet på arbetsmarknaden och kompetensförsörjning. Arbetet med attitydpåverkan kring industrirelevanta utbildningar och yrken i teknikföretag har outtröttligt fortsatt under 2014. Fokus har legat på tre stora projekt som Teknikföretagen driver i egen regi; Teknikspanarna för mellanstadiet, Problemlösarna för högstadiet samt Ingenjörsvägen för gymnasiet. Under året har vi genom projektens lektionsmaterial, webbar, workshops, skrifter, mässor, föreläsningar och filmer nått hundratusentals elever och tiotusentals lärare och SYV inom skolan. Under 2014 relanserades Teknikspanarna med nytt innehåll. Förarbete inför säsong tre av tv-serien Felix stör en ingenjör har också genomförts. Serien sänds under 2015 på TV4. 2014201320122011 2010 Nettoomsättning Nettoomsättning 20142013201220112010 41 037 40 981 38 861 28 412 26 001 Rörelseresultat - 25 872 - 24 835 - 33 756 - 31 175 - 52 009 Resultat före skatt 104 827 Soliditet 68 176 50 482 43 487 17 242 99%99%97%97%99% Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att kronor: balanserat resultat UF balanserat resultat och årets resultat 2 000 751 925 64 316 212 84 262 154 Summa 2 149 330 291 balanseras i ny räkning till UF 2 078 969 924 balanseras i ny räkning till eget kapital Summa 70 360 367 2 149 330 291 Beträffande koncernens och moderföreningens resultat och ställning hänvisas till nedan intagna resultat- och balansräkningar. 30 Årsredovisning Koncernresultaträkning (kkr) Not 2014 2013 Nettoomsättning 1 223 155 215 227 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 1,2,3 - 116 870 - 103 189 Personalkostnader 4,5 - 137 795 - 137 548 Avskrivningar 6 - 584 - 562 Summa rörelsens kostnader - 255 249 - 241 299 Rörelseresultat - 32 094 - 26 072 Resultat från finansiella investeringar 7 Resultat från andelar i intresseföretag 830 880 Resultat från övriga värdepapper som är anläggningstillgångar 128 412 89 240 Övriga ränteintäkter 3 308 5 330 Räntekostnader och liknande resultatposter - 43 - 11 Summa resultat från finansiella investeringar 132 507 95 439 Resultat före skatt 100 413 69 367 Skatt 8 - 20 047 - 9 822 ÅRETS RESULTAT 80 366 59 545 31 Koncernbalansräkning (kkr) TILLGÅNGAR Not 2014-12-312013-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Pågående immateriella tillgångar 3 037 – Summa immateriella anläggningstillgångar 3 037 – Materiella anläggningstillgångar Inventarier 6 1 535 1 821 Summa materiella anläggningstillgångar 1 535 1 821 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 9 3 153 2 323 Andra långfristiga värdepappersinnehav 10 1 070 296 968 863 Uppskjuten skattefordran 11 2 666 2 298 Andra långfristiga fordringar 12 930 953 920 710 Summa finansiella anläggningstillgångar 2 007 068 1 894 194 Summa anläggningstillgångar 2 011 640 1 896 015 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 10 723 18 105 Skattefordran 6 508 4 896 Övriga fordringar 204 460 259 014 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 4 744 5 165 Summa kortfristiga fordringar 226 435 287 180 Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar 14 1 004 1 620 Kassa och bank 85 527 46 648 Summa omsättningstillgångar 312 966 335 448 SUMMA TILLGÅNGAR 2 324 606 2 231 463 32 Koncernbalansräkning (kkr) EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 2014-12-31 2013-12-31 Eget kapital 15 Bundet eget kapital Insatskapital 2 000 2 000 Bundna reserver 3 213 2 383 Summa bundet eget kapital 5 213 4 383 Ändamålsbestämda medel Understödsfonden2 000 752 1 949 782 Summa2 000 752 1 949 782 Fritt eget kapital Balanserade medel 151 305 143 560 Årets resultat 80 366 59 545 Summa 231 671 203 105 Summa eget kapital2 237 636 2 157 270 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 13 410 10 894 Summa avsättningar 13 410 10 894 Kortfristiga skulder Skuld till intresseföretag – 4 Leverantörsskulder 15 775 14 594 Övriga skulder 26 405 18 578 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 31 380 30 123 Summa kortfristiga skulder 73 560 63 299 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER2 324 606 2 231 463 POSTER INOM LINJEN Ställda panter Pantsatt kapitalförsäkring för pensionsåtaganden 6 043 4 289 Ansvarsförbindelser 17925 905 33 Kassaflödesanalys koncernen (kkr) Not 2014 2013 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 100 413 69 367 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivning anläggningstillgångar 584 562 Avsättning för pensioner 2 516 1 481 Resultat från andelar i intresseföretag - 830 - 880 Realisationsresultat anläggningstillgångar - 78 337 - 37 932 24 346 32 598 Skatt - 22 027 - 12 654 Löpande kassaflöde före förändring av rörelsekapital 2 319 19 944 Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Förändring fordringar 62 358 - 39 904 Förändring kortfristiga skulder 10 261 3 248 Förändring rörelsekapital 72 619 - 36 656 Kassaflöde från löpande verksamheten 74 938 - 16 712 Investeringsverksamheten Förändring långfristiga fordringar - 10 243 - 102 770 Investering långfristiga värdepappersinnehav - 298 360 - 222 517 Avyttring långfristiga värdepappersinnehav 275 263 273 109 Investering materiella anläggningstillgångar - 298 - 1 721 Avyttring materiella anläggningstillgångar 0 1 075 Investering immateriella anläggningstillgångar - 3 037 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten - 36 675 - 52 824 Finansieringsverksamheten Förändring långfristiga skulder 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 0 Årets kassaflöde 38 263 - 69 536 Likvida medel, inkl. kortfristiga placeringar, vid årets början 48 268 117 804 Likvida medel, inkl. kortfristiga placeringar, vid årets slut 86 531 48 268 34 Resultaträkning moderföretag (kkr) Not 2014 2013 Nettoomsättning 1 41 037 40 981 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 1,2,3 - 36 772 - 35 650 Personalkostnader 4,5 - 29 758 - 29 787 Avskrivningar 6 - 379 - 379 Summa rörelsens kostnader - 66 909 - 65 816 Rörelseresultat - 25 872 - 24 835 Resultat från finansiella investeringar 7 Resultat från övriga värdepapper som är anläggningstillgångar 128 412 89 240 Övriga ränteintäkter 2 310 3 771 Räntekostnader och liknande resultatposter - 23 – Summa resultat från finansiella investeringar 130 699 93 011 Resultat före bokslutsdisp. och skatt 104 827 68 176 Resultat före skatt 104 827 68 176 Skatt 8 - 20 565 - 10 838 ÅRETS RESULTAT 84 262 57 338 35 Balansräkning moderföretag (kkr) TILLGÅNGAR Not2014-12-31 2013-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 6 1 074 1 453 Summa materiella anläggningstillgångar 1 074 1 453 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 18 250 250 Andelar i intresseföretag 9 50 50 Andra långfristiga värdepappersinnehav 101 070 096 968 663 Uppskjuten skattefordran 11 87 66 Andra långfristiga fordringar 12 926 441 917 290 Summa finansiella anläggningstillgångar1 996 9241 886 319 Summa anläggningstillgångar1 997 9981 887 772 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 852 2 530 Övriga fordringar 123 344 164 493 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 2 673 2 760 Summa kortfristiga fordringar 126 869 169 783 Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar 14 1 004 1 620 Kassa och bank 47 773 28 595 Summa omsättningstillgångar 175 646 199 998 SUMMA TILLGÅNGAR2 173 6442 087 770 36 Balansräkning moderföretag (kkr) EGET KAPITAL OCH SKULDER Not2014-12-31 2013-12-31 Eget kapital 15 Bundet eget kapital Insatskapital 2 000 2 000 Summa bundet eget kapital 2 000 2 000 Ändamålsbestämda medel Understödsfonden2 000 7521 949 782 Summa 2 000 7521 949 782 Fritt eget kapital Balanserat medel 64 316 57 948 Årets resultat 84 262 57 338 Summa fritt eget kapital 148 578 115 286 Summa eget kapital2 151 3302 067 068 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 2 292 1 380 Summa avsättningar 2 292 1 380 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 513 2 693 Skulder till koncernföretag 561 849 Övriga skulder 710 1 347 Skatteskulder 8 3 301 3 657 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 11 937 10 776 Summa kortfristiga skulder 20 022 19 322 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER2 173 6442 087 770 POSTER INOM LINJEN Ställda panter Pantsatt kapitalförsäkring för pensionsåtagande 1 556 894 Ansvarsförbindelser IngaInga 37 Kassaflödesanalys moderföretag (kkr) Not 2014 2013 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 104 827 68 176 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivning anläggningstillgångar 379 379 Avsättningar för pensioner 912 242 Realisationsresultat anläggningstillgångar - 78 337 - 37 728 27 781 31 069 Skatt - 20 942 - 7 247 Löpande kassaflöde före förändring av rörelsekapital 6 839 23 822 Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Förändring fordringar 42 914 - 16 067 Förändring kortfristiga skulder 1 056 - 8 122 Förändring rörelsekapital 43 970 - 24 189 Kassaflöde från löpande verksamheten 50 809 - 367 Investeringsverksamheten Förändring långfristiga fordringar - 9 151 - 101 942 Investering långfristiga värdepappersinnehav - 298 360 - 222 518 Avyttring långfristiga värdepappersinnehav 275 264 273 109 Investering materiella anläggningstillgångar 0 - 1 580 Avyttring materiella anläggningstillgångar 0 1 049 Kassaflöde från investeringsverksamheten - 32 247 - 51 882 Finansieringsverksamheten Förändring långfristiga skulder 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 0 Årets kassaflöde 18 562 - 52 249 Likvida medel, inkl. kortfristiga placeringar, vid årets början 30 215 82 464 Omklassificeringar 0 0 Likvida medel, inkl. kortfristiga placeringar, vid årets slut 38 48 777 30 215 Tilläggsupplysningar Fordringar och skulder i utländsk valuta Allmänna redovisningsprinciper Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansÅrsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen dagens kurs. (1995:1554) och BFNAR 2012:1, årsredovisning och koncern redovisning (K3). Intäktsredovisning Intäkter redovisas generellt i den omfattning det är sannolikt att K3 tillämpas för första gången de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras företaget Årsredovisningen tillämpas för första gången enligt K3 regler och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Medlemsoch redovisningsprinciper.Övergången till K3 har inte påverkat och serviceavgifter erläggs i förskott och intäktsförs i den period föreningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys de avser. Hyresintäkter redovisas i den period de avser. eller noter utöver utökade upplysningskrav. Inga effekter har Förskottsbetalda hyror redovisas därmed som förutbetalda således påverkat företagets egna kapital vid tidpunkten för över intäkter. Andra tjänster, som kursavgifter och liknande, intäkts gången eller för jämförelseåret. Övergången har inte heller inne förs i samband med genomförd aktivitet. Försäljningsintäkter burit att någon, för företaget, väsentlig redovisningsprincip har avseende övriga tjänster och varor intäktsförs i samband med ändrats. Samtliga belopp anges i kkr, om inte annat anges. leverans samt när alla väsentliga risker övergått till kunden. Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Utdelningar Tillgångar och fordringar redovisas i resultaträkningen när rätten att erhålla utdelningen Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning bedöms som säker. beräknas bli betalt. Övriga tillgångar värderas till anskaffnings värde om ej annat anges i nedanstående noter. Extern finansiering Extern finansiering intäktsförs vid den tidpunkt när det har Immateriella tillgångar bedömts som rimligt att anta att stödet kommer att erhållas och Immateriella anläggningstillgångar, redovisas till anskaffnings samtliga villkor kommer att uppfyllas. Stöd som är förenat med värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventu återbetalningsskyldighet eller andra åtaganden intäktsförs i takt ella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av linjärt över tillgång med att respektive projekt upparbetas. arnas nyttjandeperiod. Leasing Materiella anläggningstillgångar Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal, Materiella anläggningstillgångar, inklusive fastigheter, redovisas vilket innebär att leasingavgiften kostnadsförs i resultaträkningen till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskriv linjärt över leasingperioden. ningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas nyttjandeperiod. Inkomstskatter Redovisning av inkomstskatt inkluderar aktuell skatt samt Finansiella anläggningstillgångar uppskjuten skatt. För poster som redovisas i resultaträkningen Finansiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvär redovisas därmed sammanhängande skatt i resultaträkningen. de med avdrag för eventuella nedskrivningar. För räntebärande För poster som redovisas direkt mot eget kapital redovisas även värdepapper beräknas ett upplupet anskaffningsvärde enligt skatt direkt mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas på alla effektivräntemetoden, där räntan beräknas vid anskaffningstid temporära skillnader. En temporär skillnad finns när det redovi punkten. Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms utifrån mark sade värdet på en tillgång eller skuld skiljer sig från det skatte nadsvärdet. Portföljmetoden tillämpas för aktier, där hela aktie mässiga värdet. Uppskjuten skattefordran avseende underskotts innehavet klassificeras som en portfölj. För räntebärande värde avdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den papper bedöms nedskrivningsbehovet för varje enskilt innehav omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot fram för sig. tida skattemässiga överskott. Kortfristiga placeringar Koncernredovisning Som kortfristiga placeringar räknas placeringar med en löptid Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. som understiger ett år. Placeringarna redovisas till upplupet anI koncernredovisningen ingår dotterföretag i vilka moderbola skaffningsvärde. Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms utifrån get har mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ett marknadsvärdet för varje enskilt innehav för sig. bestämmande inflytande över. Endast den del av dotterföreta gets kapital som intjänats efter förvärvet ingår i koncernens egna Skulder kapital. Obeskattade reserver har i koncernredovisningen delats Som avsättning redovisas sådana förpliktelser som är hänförliga upp i eget kapital och uppskjuten skatt där den uppskjutna skat till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på ten beräknats till 22 procent. balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovis sa till belopp eller den tidpunkt då de skall infrias. Skulder har, Koncernbidrag om ej annat anges nedan, upptagits till anskaffningsvärden med Koncernbidrag mellan olika koncernbolag används för att mini sedvanliga reserveringar för upplupna kostnader. mera den totala skattebelastningen och redovisas därmed direkt mot eget kapital med hänsyn till skatt i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande. 39 Upplysningar till enskilda poster (kkr) Not 1 Nettoomsättning Fakturerade avgifter Kurser, publikationer Försålda tjänster Övriga rörelseintäkter Koncern 2014 2013 174 463 10 488 11 633 26 571 169 158 10 884 16 636 18 549 Moderföretag 2014 2013 36 906 – 2 4 129 36 373 – 424 4 184 Summa 223 155 215 227 41 037 40 981 Nedan anges årets inköp och försäljning som avser andra koncernföretag. 2014 2013 Försäljning –6 Inköp 3 868 5 668 Not 2 Leasingavtal Genom leasingavtal disponerar koncernen inventarier med ett ungefärligt anskaffningsvärde på 11 003 kkr (9 302 kkr). Innevarande års och återstående hyresbetalningar uppgår till: År Koncern 2014 2015 2016 2017 14 714 3 181 15 219 3 181 1 706 – 588– Summa 32 227 Moderföretag 6 362 Not 3 Arvode till revisorer Revision, Ernst & Young AB Revisionsnära tjänster Koncern 2014 2013 403 96 303 144 Moderföretag 2014 2013 291 29 150 69 Summa 499447 320219 Not 4 Medeltal anställda Antalet anställda i moderföretaget har i genomsnitt varit 15 (15) personer, varav 5 (5) är kvinnor samt i koncernen 126 (107) varav 69 (54) är kvinnor. 40 Not 5 Personalkostnader Löner och andra ersättningar 2014 Styrelse/vd Övriga anställda 2013 Styrelse/vd Övriga anställda Moderföretag Dotterbolag 4 028 4 585 13 030 59 028 4 358 3 516 12 509 60 351 Totalt koncernen 8 613 72 058 7 874 72 860 Pensioner och sociala kostnader 2014 2013 Sociala kostnader Varav pensioner Sociala kostnader Varav pensioner Moderföretag Dotterbolag 12 253 37 910 5 399 13 597 11 604 37 479 4 824 12 935 Totalt koncernen 50 163 18 996 49 083 17 759 Av koncernens pensionskostnader avser 2 529 kkr (2 481 kkr) styrelse och VD samt för moderföretaget 1 343 kkr (1 229 kkr). Ersättningar till ledande befattningshavare Till styrelsens ledamöter har totalt utgått 1 200 kkr (1 128 kkr). Styrelsens ordförande har erhållit 666 kkr(500 kkr) och de två vice ordförandena har erhållit totalt 276 kkr (200 kkr). VD erhåller en årslön om 4 632 kkr från Teknikföretagen och dess dotterbolag. Pensionspremierbetalas till en total kostnad om 50 procent av årslönen i koncernbolagen. Uppsägningstiden frånTeknikföretagens sida uppgår till 24 månader och från VDs sida till 6 månader. Könsfördelning i företagsledning, andel kvinnor i procent 2014 2013 Styrelse inkl. vd Övriga led. befattn.havare Styrelse inkl. vd Övriga led. befattn.havare Moderföretag19% 28% 19% 28% Not 6 Inventarier KoncernModerföretag 2014 2013 2014 2013 Ingående anskaffningsvärde 8 729 8 989 2 094 2 319 Inköp 298 1 721 – 1 579 Försäljningar/utrangeringar - 546 - 1 981 – - 1 804 Ack. anskaffningsvärde 8 481 8 729 2 094 2 094 Ingående ack. avskrivning enl. plan - 6 908 - 7 819 - 641 - 1 558 Försäljningar/utrangeringar 546 1 473 0 1 296 Årets avskrivningar -584 - 562 -379 - 379 Ack. avskrivning enl. plan - 6 946 - 6 908 - 1 020 - 641 Bokfört värde 1 535 1 821 1 074 1 453 Avskrivningar enligt plan sker med 20 procent per år. 41 Not 7 Resultat från finansiella investeringar KoncernModerföretag 2014 2013 2014 2013 Resultat från andelar i intresseföretag Andel av årets resultat 830 880 – – Resultat från övriga värdepapper som är anläggningstillgångar Utdelningar 29 309 29 928 29 309 29 928 Realisationsresultat 78 337 37 195 78 337 37 195 Ränteintäkter 20 766 22 117 20 766 22 117 Värdereglering värdepapper––– – Summa128 412 89 240128 412 89 240 Övriga ränteintäkter Övriga ränteintäkter 3 308 5 330 2 310 3 771 Värdereglering värdepapper – – – – Summa 3 308 5 330 2 310 Räntekostnader Räntekostnader och liknade resultatposter - 43 - 11 - 23 3 771 – Not 8 Skatt KoncernModerföretag 2014 2013 2014 2013 Inkomstskatt årets taxering -20 415 -11 586 -20 586 -10 904 Uppskjuten skatt 368 1 764 21 66 Summa -20 047 - 9 822 -20 565 -10 838 Genomsnittlig effektiv skattesats Avstämning av effektiv skattesats Redovisat resultat före skatt100 413 69 367104 827 68 176 Skatt på redovisat resultat enligt gällande skattesats (22 %): 22 091 15 261 23 062 14 999 Skatteeffekt av: Övriga ej avdragsgilla kostnader 13 669 12 733 13 208 13 136 Utnyttjat underskottsavdrag - 6 677 - 9 141 - 6 677 - 8 281 Ej skattepliktiga intäkter - 9 036 - 9 031 - 9 028 - 9 016 Redovisad skatt 20 047 9 822 20 565 10 838 Effektiv skattesats 20,1%14,2%19,6% 15,9% 42 Not 9 Andelar i intresseföretag Fastighets AB Guldfisken, org. nr. 556783-9591,Sthlm Antal Årets EgetKapital- Bokfört andelar resultat kapital andel värde 500 1 660 6 307 50% 50 KoncernModerföretag 2014 2013 2014 2013 Ingående anskaffningsvärde Andel av årets resultat 2 323 830 1 443 880 50 – 50 – Utgående anskaffningsvärde 3 153 2 323 50 50 Not 10 Andra långfristiga värdepappersinnehav KoncernModerföretag 2014 2013 2014 2013 Ingående anskaffningsvärde 968 863 982 259 968 663 982 259 Årets inköp 297 745 212 261 297 745 212 261 Omklassificering 615 8 419 615 8 419 Årets avyttring - 196 927 - 234 076 - 196 927 - 234 276 Ack. anskaffningsvärde1 070 296 968 8631 070 096 968 663 Ingående nedskrivningar–––– Årets förändring–––– Ack. nedskrivningar–––– Bokfört värde 1 070 296 968 863 1 070 096 968 663 KoncernModerbolag 2014 2013 2014 2013 Svenska noterade aktier 805 491 676 893 805 491 676 893 Utländska aktier/aktiefonder 259 079 283 563 259 079 283 563 Svenska onoterade aktier 200 200 – – Obligationer 5 526 8 207 5 526 8 207 Summa anskaffningsvärde1 070 296 968 8631 070 096 968 663 Marknadsvärde noterade värdepapper1 528 3391 330 1991 528 3391 330 199 43 Finansiella risker Koncernen utsätts genom sin verksamhet för finansiella risker så som marknadsrisk, inkl valutarisk och ränterisk, kreditrisk, motpartsrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk. Den övergripande riskhanteringspolicyn fastställs av styrelsen och eftersträvar minimala ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat och ställning utifrån vald risknivå. Regleringen av risknivån och placeringsinriktning fastställs i koncernens placeringsreglemente. Finansiella placeringar styrs av arbetsutskottet som på styrelsens uppdrag fastställer övergripande riktlinjer. Marknadsrisk Valutarisk förekommer främst i en mindre del placeringar i finansiella instrument som noteras i utländsk valuta. Ingen valutasäkring sker för dessa placeringar. Ränterisk förekommer främst i obligationsportföljen. Kreditrisk Placeringar i finansiella instrument får ske med vissa be- gränsningar i värdepapper som utgivits av Svenska Staten, Svensk bank, Svenska hypoteksinstitut och svenska låntagare med hög kreditrating. Placeringar i aktier och aktie relaterade värdepapper sker huvudsakligen i noterade värdepapper och en mindre del alternativa placeringar hos väl renommerade förvaltare. Kreditrisker i kundfordringar har historiskt varit små och förväntas vara så även fram över då merparten av faktureringen vänder sig till medlemsföretagen. Motpartsrisk Finansiella placeringar och förvaltningsuppdrag ges endast till svensk bank eller förvaltare som står under Finansin spektionens tillsyn. Likviditetsrisk och kassaflödesrisk Koncernen har en god likviditet och en stor del av de finansiella placeringarna är placerade i instrument som relativt snabbt kan omsättas med kort varsel vilket medför att likviditetsrisken bedöms vara mycket låg. Not 11 Uppskjuten skatt KoncernModerföretag 2014 2013 2014 2013 Uppskjuten skattefordran Pensionsavsättningar 2 659 2 281 87 66 Övriga avsättningar 7 17 – – Summa Ingående saldo Tillkommande skattefordringar Återförda skattefordringar 2 666 2 298 87 66 KoncernModerföretag 2014 2013 2014 2013 2 298 368 – 534 1 764 – 66 21 – – 66 – 2 666 2 298 87 66 Se även not 8 Skatt på årets resultat. Not 12 Andra långfristiga fordringar KoncernModerföretag 2014 2013 2014 2013 Ingående anskaffningsvärde 920 875 817 841 917 153 815 211 Avgående poster - 50 087 – - 50 000 – Tillkommande poster 60 330 103 034 59 151 101 942 Ack. anskaffningsvärde 931 118 920 875 926 304 917 153 Ingående värdereglering -165 - 71137144 Värdereglering- 94- 7 Utgående värdereglering -165 -165 137 137 Bokfört värde 930 953 920 710 926 441 917 290 44 Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter KoncernModerföretag 2014 2013 2014 2013 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda försäkringar263614100105 Förutbetalda hyror592588 – – Förutbetald leasing– 19–– Upplupna ränteintäkter 80150 80150 Övrigt 3 809 3 794 2 493 2 505 Summa 4 744 5 165 2 673 2 760 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterskuld 12 281 12 088 3 354 3 286 Sociala kostnader 6 063 5 421 1 548 1 032 Löneskatt 4 162 4 032 1 156 1 116 Övrigt 8 874 8 582 5 879 5 342 Summa 31 380 30 123 11 937 10 776 Not 14 Övriga kortfristiga placeringar KoncernModerföretag 2014 2013 2014 2013 Anskaffningsvärde 1 004 1 620 1 004 1 620 Bokfört värde 1 004 1 620 1 004 1 620 Marknadsvärde 1 044 1 631 1 044 1 631 Not 15 Eget kapital Koncern Insats- Understöds- Bundna Balanserad Årets kapitalfonden reserver vinst resultat Ingående balans Vinstdisposition Förskj. balans.medel/bundna reserver Årets resultat 2 000 1 949 782 2 383 143 560 59 545 – 50 970 – 8 575 - 59 545 – – 830 - 830 – – – – – 80 366 Utgående balans 2 000 2 000 752 3 213 151 305 Moderföretag InsatsUnderstöds- Balanserat Årets kapital fonden resultat resultat Ingående balans Vinstdisposition Årets resultat 80 366 2 000 1 949 782 57 948 57 338 – 50 970 6 368 - 57 338 – – – 84 262 Utgående balans 2 0002 000 752 64 316 84 262 45 Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Koncern Moderföretag 2014 2013 2014 2013 Åtagande ITP Kapitalpensioner 5 901 7 509 5 564 5 330 359 1933 268 1112 Summa 13 410 10 894 2 292 1 380 Pensioner och liknande förpliktelser Belopp vid årets ingång 10 894 9 413 1 380 1 138 Årets förändring 2 516 1 481 912 242 13 410 10 894 2 292 1 380 Koncernen och moderföretaget har pensionsåtaganden motsvarande den kollektivavtalade ITP-planen, varav delar av åtagandena är försäkrade i SPP Liv. Åtagandet skuldfördes 2010.Under 2014 har Föreningen Teknikföretagen betalat ut 23 (43) kkr i moderföretaget och 493 (561) kkr i koncernen. Årligen görs en omräkning av skulden. Storleken på framtida uppräkningar är beroende av ett flertal omvärldsfaktorer. De förhandlingar som har pågått har Svenskt Näringsliv förlorat mot SPP Liv och dom har vunnit laga kraft. Nu pågår förhandlingar mellan SN och Alecta om att hitta en lösning i första hand genom att Alecta återtar det aktuella beståndet. Not 17 Ansvarsförbindelser Koncern Avser koncernens åtaganden för framtida anslag för kollektiv standardisering 925 kkr (905 kkr). Not 18 Andelar i koncernföretag Antal Eget Årets andelar kapital resultat Kapital- andel Bokfört värde Aktier i dotterföretag Teknikföretagens Service i Sverige AB 250 82 243 - 3 684 100% 250 556439-0275, Sthlm. 2014 2013 Ingående och utgående anskaffningsvärde 46 250 250 Stockholm den 1 april 2015 Johan Ekesiöö Mats ElfsbergJohan Söderström Åke Svensson Ordförande Vice ordförande Vice ordförande Vd Malin AlfredssonJerry BengtsonJan Carlson Nils Åke Hallström Inga-Lisa Johansson Erik Fahlgren Fredrik JonssonStefan Jonsson Mari KadowakiHenrik LangeRonnie Leten Martin Lundstedt Johan Molin Peter Nilsson Kerstin RenardDag Richardsson Håkan Samuelsson Lennart Sindahl Cecilia ViewegJohan Wibergh Jonas Wiström Klas Wåhlberg Vår revisionsberättelse har lämnats den 1 april 2015 Lars Olov Stéen Mats Andersson Auktoriserad revisor Förtroendevald revisor 47 Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Ideella Föreningen Teknikföretagen i Sverige, org.nr. 802016-1140 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncern redovisningen för Ideella Föreningen Teknikföretagen i Sverige för år 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han eller hon har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovis ningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen och koncernredo visningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma gransk ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständig heterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovis ningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderföreningens och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträk ningen och balansräkningen för moderföreningen och för koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Ideella Föreningen Teknikföretagen i Sverige för år 2014. Styrelsens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om styrelsens och verkställande direktörens förvaltning på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkstäl lande direktören har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi har även granskat om någon styrelseledamot annat sätt har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Styrelseledamöterna och verkställande direktören har inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 1 april 2015 Lars Olov Stéen Auktoriserad revisor 48 Mats Andersson Förtroendevald revisor PRODUKTION Ineko Creative, Stockholm TRYCK Ineko Production, 2015 Kreativiteten är Sveriges styrka Te kni k fö retag en Box 5510 114 85 Stockholm tfn 08-782 08 00 www.teknikforetagen.se N or r Skellefteå 0910-78 29 20 Sundsvall 060-16 73 28 Mi tt Falun 023-580 72 Stockholm 08-782 08 00 Örebro 019-19 57 26 Ö st Jönköping 036-30 32 40 Linköping 013-25 30 20 Växjö 0470-74 84 24 V ä st Göteborg 031-62 94 40 Syd Malmö 040-35 25 70
© Copyright 2024